Betalningssätt via webben

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Betalningssätt via webben"

Transkript

1 Institutionen för informatik och media Betalningssätt via webben En studie om konsumenters ansedda kunskap angående olika betalningssätt via webben och deras säkerhet Författare: Kristoffer Eriksson Handledare: Owen Eriksson Kurs: Examensarbete Nivå: C Termin: VT-2010 Datum:

2 Sammanfattning E-handeln i Sverige har ökat för varje år de senaste åren, men drygt hälften av alla konsumenter känner oro för betalningssäkerheten. Detta kan vara anledningen till att över hälften av konsumenterna enbart handlade på Internet någon enstaka gång under året En annan anledning kan vara att många konsumenter har en bristande tillit till olika betalningssätt som är tillgängliga vid betalning på Internet, därför att de kanske inte besitter tillräckligt med kunskap angående betalsätten och deras säkerhet. Ifall konsumenterna erhöll mer kunskap om betalningssätten och deras säkerhet, skulle det kanske leda till att de känner sig tryggare med att handla på Internet, och göra det mer frekvent. Det är detta som ska undersökas i uppsatsen. Syftet med uppsatsen är att undersöka ifall konsumenternas ansedda kunskap gällande de olika betalningssätten som är tillgängliga på webben och deras säkerhet påverkar deras tillit till betalningssätten. En fråga som uppsatsen också behandlar är hur mycket kunskap konsumenterna anser de besitter angående ämnet i fråga. Insamlingen av data genomförs med en enkätstudie där respondenterna består av Uppsalastudenter. Slutsatserna som kunnat dras är att respondenterna anser sig besitta ganska mycket kunskap angående de olika betalsätten och deras säkerhet. Det har också hittats ett ganska starkt positivt samband mellan ansedd kunskap gällande betalningssätten och deras säkerhet och respondenternas tillit till betalsätten. Det visade sig att sambandet som påvisades var statistiskt signifikant. 1

3 Abstract The e-commerce in Sweden has increased each year for the past several years, but still just over half of all the consumers feels worry about payment security. This could be the reason why over half of the consumers just shopped about one time on the Internet during the whole year of Another reason could be that the many consumers have a lack of trust to the different payment methods that are available during payment on the Internet, because they might don't possess enough knowledge regarding the payment methods and their security. If the consumers were to gain more knowledge about the payment methods and their security, it may lead to that the they would feel more comfortable when shopping online, and do it more frequently. It is this that will be investigated in this paper. The purpose of the paper is to research if consumers believed knowledge concerning the different payment methods available on the web and their security influence the consumers trust in the payment methods. A question which the paper also examines is how much knowledge the consumers believe they possess concerning the subject in question. The data is collected through a questionnaire where the respondents are Students of the University of Uppsala. The conclusions drawn in this paper are that the respondents believe they possess quite a lot of knowledge regarding the different payment methods and their security. It has also been found a fairly strong positive connection between believed knowledge concerning the payment methods and their security and the respondents trust in the payment methods. It showed that the connection which>z was established was statistically significant. 2

4 Nyckelord Betalningssätt Datasäkerhet Tillit Kunskapsnivå 3

5 Innehållsförteckning 1 Inledning Problembeskrivning Forskningsfrågor Syfte Hypotes Avgränsningar Disposition 8 2 Metod Datainsamlingsmetodik Urval av respondenter Validitet Reliabilitet Analysmetodik 14 3 Datasäkerhet och tillit till betalningssätt Datasäkerhet Tillit till betalningssätt Betalningssätt Säkerhetsåtgärder inriktade till användaren 31 4 Resultat och analys Enkäten Enkätsvaren Korrelation mellan tillits- och kunskapspoäng Fortsatt forskning 40 5 Slutsats Hur mycket kunskap anser konsumenter att de besitter 41 angående de olika betalningssätten och deras säkerhet? 5.2 Skiljer sig tilliten till de olika betalningssätten beroende på vilken 41 kunskapsnivå konsumenterna har? 5.3 Kunskapsbidragets relevans 42 7 Källförteckning Litteraturreferenser Internetreferenser 43 Bilaga A 46 Bilaga B: Enkätsvaren 49 Bilaga C: Enkäten 62 4

6 Förord Jag vill tacka alla personer som besvarade min enkät som gjorde det möjligt att uppnå mitt syfte med uppsatsen. Jag vill också tacka mina kompisar och min syster Beatrice Eriksson som har bidragit med tips under tidens gång. Sist men inte minst vill jag tacka min handledare Owen Eriksson för värdefull rådgivning under examensarbetets gång. 5

7 1 Inledning Inledningskapitlet börjar med en bakgrund, därefter presenteras uppsatsens problembeskrivning, forskningsfrågor, syfte, hypotes samt avgränsningarna som gjorts. I slutet av kapitlet redovisas en disposition över hur uppsatsen är upplagd. 1.1 Bakgrund E-handeln i Sverige har ökat för varje år de senaste åren. Det är dock svårt att få fram exakta siffror på den totala omsättning för den svenska e-handeln. Tidsskriften internetworld har gjort sitt bästa att försöka få fram svaret på det. De kom fram till att e-handeln omsatte minst 1400 miljarder kronor år 2009, och motsvarande siffra 2006 var 790 miljarder kronor. Detta är en ökning på cirka 75% på bara tre år. I detta är inte konsument till konsument handeln inberäknat eftersom det var för svårt att erhålla tillförlitliga siffror. Konsument till konsument handeln består av t ex auktionssajter som Tradera. En normal dag existerar det över aktiva auktioner på Tradera, vilket betyder att ifall konsument till konsument handeln var inräknat skulle förmodligen den totala omsättningen vara en bra bit högre. Det svenskarna handlade mest av på Internet var resor, elektronik och kläder (Hammarberg 14/04-10). Många konsumenter anser att betalningssäkerheten har blivit säkrare under de senaste åren som gått, vilket också företagen anser att det har. Konsumenternas åsikt kring att betalningssäkerheten har ökat kan ha lett till att e-handeln också ökat de senaste åren. Det är ändå drygt hälften av konsumenterna som oroar sig för betalningssäkerheten, vilket kanske påverkar deras val av betalningssätt på webben (e-barometern Q1 2010). 1.1 Problembeskrivning I en konsumentundersökning gjord av Cint under fjärde kvartalet 2009, som var baserad på 1000 konsumenter 1, ställdes bland annat frågan: Ungefär hur ofta handlar du varor på Internet?. Resultatet visade att 3% handlar varje vecka, 33% handlar någon gång i månaden, 57% handlade allt i från någon gång per halvår till mer sällan än en gång per år och 6% handlade aldrig varor på Internet (Klarna 05/10-09). Turban, King, Lee och Viehland (2010) anser att det finns hinder för konsumenter, dessa leder till att en del av konsumenterna inte handlar på webben, tre av de är: 1. Bedrägerierna ökar på Internet, vilket leder till att konsumenterna blir rädda och vågar inte handla på Internet. 2. Konsumenterna har inte tillräckligt med tillit vid e-handels betalning. 3. I nuläget existerar det inte några universella standarder för kvalitet, säkerhet och tillförlitlighet. 1 Med konsument avses privatpersoner med internetuppkoppling. 6

8 Att bedrägerierna ökar och att många konsumenter har en bristande tillit till olika betalningssätt kan bero på att de inte har tillräckligt med kunskap angående betalsätten och deras säkerhet. Om konsumenterna skulle erhålla en högre kunskap angående betalningssätten och deras säkerhet och därmed lära sig att undvika eller minska risken för att råka ut för bedrägerier. Detta skulle kunna leda till att konsumenterna känner mer trygghet och vågar handla oftare eller för första gången på Internet. Genom att fler konsumenter får kunskap om e-handel är det möjligt att konsumenten inte går miste om fördelarna som e-handeln har idag, som kan vara t ex enligt Zlobin, Doherty och Unge (2008) att det är lätt att jämföra priser mellan olika butiker som kan göra det möjligt att hitta bästa pris, vilket betyder att handla på Internet är ofta billigare. Individer behöver inte stressa, eftersom konsumenten har inga öppettider att passa vilket gör det möjligt att konsumenten kan handla dygnet runt. Det är också lätt för konsumenten att byta butik ifall servicen inte är tillräckligt bra vilket betyder att e-butiker måste bjuda på riktigt bra service. Det som kommer undersökas i denna uppsats är ifall konsumenters ansedda kunskap angående betalningssätten och deras säkerhet påverkar deras tillit till en del av de betalsätt som är tillgängliga idag vid betalningar på webben. Hur mycket kunskap konsumenterna anser sig ha inom området i fråga kommer också utredas. 1.2 Forskningsfrågor Uppsatsen baserar sig på dessa två frågeställningar: Hur mycket kunskap anser konsumenter att de besitter angående de olika betalningssätten och deras säkerhet? Skiljer sig tilliten till de olika betalningssätten beroende på vilken kunskapsnivå konsumenterna har? 1.3 Syfte Syftet är att utreda hur mycket kunskap konsumenter anser att de besitter angående olika betalningssätt som kan användas vid internethandel och deras säkerhet. Detta för att undersöka om tilliten till de olika betalningssätten skiljer sig mellan olika ansedda kunskapsnivåer. Uppsatsen syftar också till att läsarna av uppsatsen ska få mer kunskap inom området Betalningssätt via webben, vilket förhoppningsvis leder till att fler känner sig tryggare med att handla på webben. Detta är relevant eftersom e-handel har många fördelar, t ex att det ofta är billigare, samt att tjänsten är tillgänglig dygnet runt överallt där användaren har en internetuppkoppling. 7

9 1.4 Hypotes Hypotes: Det finns ett positivt samband mellan personers ansedda kunskapsnivå och tillit till betalningsalternativen. Nollhypotesen avser att det inte finns något samband mellan individers ansedda kunskapsnivå och deras tillit till betalningssätten. 1.5 Avgränsningar Uppsatsen inriktar sig på en del av de betalningssätt som är tillgängliga idag för konsumenter i Sverige när de betalar på webben. De betalningssätt som tas upp är kontokortsbetalning, post/bankgiro, direkt betalning via Internetbank, postförskott, e-plånbok och e-faktura. Anledningen till att just dessa betalningssätt har valts är för att de är de vanligaste använda betalningssätten enligt Post och Telestyrelsen (E-betaltjänster 06/02-04). Studien har inte undersökt övriga betalningsalternativ. Studien har endast fokuserat sig på universitetsstudenters åsikter och ansedda kunskap kring betalning vid e-handel. Hur resultaten kan generaliseras till andra målgrupper har inte blivit granskat. 1.6 Disposition Uppsatsen är upplagd efter denna disposition: Kapitel 1: Inledning Inledningskapitlet börjar med en bakgrund, därefter presenteras uppsatsens problembeskrivning, forskningsfrågor, syfte, hypotes samt avgränsningarna som gjorts. Kapitel 2: Metod Metodkapitlet börjar med att presentera datainsamlingsmetodiken som har använts, samt argumenteras valet av datainsamlingsmetod. Därefter beskrivs hur respondenterna har valts ut, samt validiteten och reliabiliteten av undersökningen. Sist i kapitlet presenteras det hur empirin har analyserats. Kapitel 3: Datasäkerhet och tillit till betalningssätten I detta kapitel beskrivs datasäkerhet genom att beskriva säkerhetsprotokoll samt nyckelkrypteringar, dessutom beskrivs vad tillit är samt om faktorer som påverkar en konsuments tillit till betalningssätt. Ytterligare beskrivs de olika betalningssätten, hur det går till vid betalning, ifall några person- eller kortuppgifter behöver lämnas ut, betalsättens säkerhet, samt vad en användare bör tänka på vid utlämning av person- och kortuppgifter. I slutet beskrivs ett antal säkerhetsåtgärder inriktade sig till användaren 8

10 Kapitel 4: Resultat och analys I resultat- och analyskapitlet redovisas först svarsfrekvensen på enkäten samt ålders- och köns-fördelningen av respondenterna. Sedan kommer en analys av enkäten. Därefter presenteras en analys av enkätsvaren. Efter det redovisas och analyseras resultatet av sambandet mellan ansedd kunskapsnivå och tillit samt resultatet från chi-square testet. Sist i kapitlet finns förslag till fortsatt forskning inom samma område som uppsatsen har behandlat. Kapitel 5: Slutsats I slutsatsen visas de slutsatser upp som tagits fram genom undersökningen med tanke på uppsatsens frågeställningar, samt kunskapsbidragets relevans. Kapitel 6: Källförteckning I källförteckning redovisas de källor som har använts i uppsatsen. Först redovisas litteraturreferenserna och därefter internetreferenserna. 9

11 2 Metod I metodkapitlet argumenteras valet av datainsamlingsmetodiken, respondenter samt analysmetodiken. Den empiriska studiens validitet och reliabilitet tas också upp. 2.1 Datainsamlingsmetodik Primärdata 2 samlades in genom en kvantitativ metod som bestod av en enkätstudie. Motiveringen till valet av en kvantitativ metod var: 1. Studiens resultat baserades på ett begränsat antal variabler och ett stort antal individer. 2. Möjligheten att kunna dra generella slutsatser från resultatet. 3. För att genom hypotesprövning bevisa relationen mellan teori och empiri. Enligt Olson och Sörensen (2001) karaktäriserar bland annat dessa tre punkter kvantitativ forskning, vilket betyder att kvantitativa metoder bygger på en deduktiv ansats (Hiljanenm och Östman 2005). Antalet enkäter som skickades ut via e-post var 400. En e-post lista från studeranderegistret som består av 400 slumpvist utvalda studenter ur fyra stycken olika program, 100 st från respektive program användes till utskicket. Respondenterna hade sedan en vecka på sig att slutföra enkäten. En enkät valdes som datainsamlingsmetod för att det var billigt och därför att det var möjligt att få in mycket data inom kort tid, vilket passade utmärkt på grund av brist av resurser och tid. Enkäten skickades ut via e-post, och undersökaren var därför inte närvarande när respondenterna fyllde i enkäten. E-postutskick var tidssparande och fler personer kunde bli tillfrågade att besvara enkäten. Respondenterna blev också mindre benägna att försöka tillgodose undersökaren genom att ge svaren de trodde var rätt eller önskade. Dessa argument låg till grund för valet (Oates 2009). Enkäten var utformad med tanke på studiens forskningsfrågor. Tips från böcker om hur en enkät ska vara utformad har använts, för att se enkäten se Bilaga C. I den första delen av enkäten fanns frågor som undersökte hur mycket kunskap respondenten ansåg sig besitta angående de olika betalningssätten och deras säkerhet, vilket gjorde det möjligt att placera in de i antingen hög, medel eller låg kunskapsnivå. De frågor som ställdes i den första delen av enkäten var: Vilka av dessa betalningssätt känner du igen?, Vad anser du att du har för kunskap angående säkerheten om följande betalningssätt?, Vad anser du att du har för kunskap hur personuppgifter behandlas med följande betalningssätt? och Vad anser du att du har för kunskap hur man gör när man betalar med följande 2. Primärdata är data som måste tas fram på ett empiriskt sett, till skillnad från sekundärdata som redan existerar och har skrivits av någon annan (Dennis Hiljanen, Ronny Östman E-handel 2005: En undersökning av de olika betalsätt och företags påverkan på konsumenters tillit till betalning vid e-handel). 10

12 betalningssätt?. I den första frågan skulle respondenterna välja vilka betalningssätt som de kände igen av de sex stycken betalsätten som togs upp i uppsatsens avgränsningar. I de övriga tre frågorna skulle respondenterna välja ett ut av fem svarsalternativ för respektive betalningssätt beroende på hur mycket kunskap de ansåg sig besitta angående ämnet i fråga. Svarsalternativen var inordnade på ett sätt där 1 betydde att respondenten ansåg sig besitta ingen kunskap alls, 2 betydde lite kunskap, 3 betydde medioker kunskap, 4 betydde ganska mycket kunskap och 5 betydde mycket kunskap. I den andra delen av enkäten existerade det en fråga angående respondenternas tillit till de olika betalningssätten, om den är stor, medel eller liten, som gjorde det möjligt att erhålla data angående studiens forskningsfrågor. Frågan som ställdes i den andra delen av enkäten var: Vad har du för tillit till följande betalningssätt?. Denna fråga hade också fem svarsalternativ för respektive betalningssätt som var inordnade på ett sätt där 5 betydde att respondenten hade mycket stor tillit till betalningssättet, 4 stor tillit till betalningssättet, 3 neutral inställning till betalningssättet, 2 ganska låg tillit till betalningssättet och 1 att de hade en låg tillit till betalningssättet. Enkäten utformades med åtanke att den skulle ta max fem minuter att genomföra, för att enligt Oates (2009) ska enkäter som skickas via internet vara kortare än papper och penna enkäter därför att: 1. Många internetanvändare gillar att surfa snabbt från sida till sida och är ovilliga att spendera mycket tid på en och samma sida när det kan finnas intressantare saker någon annan stans. 2. För att respondenter som använder sig av internetanslutningar som kostar olika mycket beroende på hur mycket respondenten använder sig av internet kommer det kosta mer för de beroende på hur lång tid enkäten tar att göra. 3. Om en enkät är för tidskrävande, resulterar det till en ökning av risk att internetanslutningen kan upphöra. Om då respondenternas arbete som de gjort hittills försvinner är det mer troligt att de ger upp än att börja om. Frågorna som användes var slutna, vilket betyder att frågorna bestod av flervalsfrågor där respondenten tvingades att välja ett eller flera av de svar som var fördefinierade. Slutna frågor valdes på grund av att de är lättare att analysera, eftersom de genererar färre svarsalternativ (mindre datamängd) och att det går snabbare för respondenterna att genomföra formuläret, vilket kan leda till att flera besvarar enkäten istället för att ge upp på grund av att det tar för lång tid. Det existerar dock nackdelar med att använda sig av slutna frågor, t ex tar de längre tid att designa än öppna frågor, eftersom undersökaren måste vara säker på att alla möjliga svar är tillgängliga. Respondenterna kan dessutom bli frustrerade om de inte kan hitta svaret som de vill ange. Efter övervägande mellan fördelarna och nackdelarna bestämdes att slutna frågor skulle användas till enkäten (Oates 2009). En pilot-körning av enkäten har utförts, vilket betyder att undersökaren tillåter en liten grupp av individer att fullborda enkäten som om de vore studiens utvalda respondenter innan undersökaren skickar ut den till respondenterna (Oates 2009). 11

13 Anledningen till varför en pilot-körning utfördes var därför enligt Oates (2009) bör undersökaren genom att utföra en pilot-körningen kunna ta reda på om: 1. Var individer har svårigheter med att svara på vissa frågor. 2. Om individer finner att några frågor är tvetydiga eller vaga. 3. Om de fördefinierade frågorna täcker alla önskade svar. 4. Hur lång tid det tar att fullborda enkäten, och om tiden är rimlig. Pilot-gruppen bestod av 8 personer med olika bakgrundskunskaper i ämnet. 2.2 Valet av respondenter Studien använde sig av bekvämlighetssampling, vilket betyder att undersökaren valde respondenter som är lättillgängliga för sig själv, som också kunde vara villiga att hjälpa till. Anledningen till detta berodde på grund av tidsbrist och för att det var billigt. Nackdelarna med bekvämlighetssampling är att det inte klassas som en bra undersökning, eftersom resultatet inte kan generaliseras till hela befolkningen. Om det inte hade varit för tids- och resursbristen skulle studien ha använt sig av slumpmässig sampling, vilket betyder att urvalet av respondenter sker helt slumpmässigt, som att undersökaren lägger alla namn i Sverige i en hatt och sedan drar antalet namn som behövs. Utifrån utgången av en sådan undersökning skulle det vara möjligt att generalisera resultatet till hela befolkningen (Oates 2009). Studien inriktade sig på studenter som läste vid Uppsala universitet, därför att de var lättillgängliga och troligen hade de flesta av de tillgång till en internetuppkoppling, dessutom hade nog de flesta av de en e-postadress. Valet av vilka studenter som fick enkäten skickade till sig utfördes med viss slump. Fyra stycken program på Uppsala universitet valdes som studeranderegistret sedan skickade en e-post lista med 100 personer från varje program som blev utvalda slumpmässigt utifrån programmet. De fyra programmen som valdes blev: Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik, Ekonomie kandidatprogram, Lärarprogrammet och Psykologprogrammet. Anledningen till varför just dessa program valdes var på grund av tidspress. Utifrån listan över vilka program som var möjliga att välja emellan valdes fyra program där urvalet ansågs vara varierat och borde kunna utgöra en representativ grupp för studenter och att det borde finnas tillräckligt med studenter för att kunna få 100 stycken e-postadresser från varje program. Det kanske bästa vore ifall en slumpgenerator hade använts till att bestämma vilka fyra program som skulle valts, därför att urvalet av respondenter skulle förmodligen blivit mer slumpmässig, men tyvärr var det försent när den idén uppstod på grund av tidspressen. Variationen i de utvalda programmen borde ändå vara tillräcklig för att undersökningen ska vara intressant. Internetsökningar har utförts för att utreda om det fanns något samband mellan region och ansedd kunskap inom området Betalningssätt via webben hos konsumenter. Inget sådant samband har kunnat hittats, därför borde det inte vara någon skillnad på studenter i Uppsala och studenter i t ex Lund angående deras 12

14 ansedda kunskap angående de olika betalningssätten och deras säkerhet. Därför borde studiens urval av Uppsala studenter kunna ses som representativt för alla studenter i Sverige. 2.3 Validitet Det finns flera sorters validitet, två av de är innehållsvaliditet och begreppsvaliditet. Enligt Oates (2009) ska en bra forskare avväga en enkäts innehållsvaliditet och begreppsvaliditet Innehållsvaliditet Innehållsvaliditet avser ifall frågorna är ett välbalanserat prov på det område det ska täcka (Oates 2009). Ett exempel är ifall en undersökare skulle undersöka hur mycket allmän kunskap studenter har, skulle undersökning besitta en låg innehållsvaliditet om det bara ställdes frågor angående mat. Utan för att erhålla en hög innehållsvaliditet skulle undersökaren behöva ställa frågor som täcker väldigt många olika områden. Genom att studera litteratur och granska redan använda enkäter samlades information om vad enkätens frågor behövde täcka för att innehållsvaliditeten skulle vara hög (2009) Begreppsvaliditet Begreppsvaliditet avser i fall undersökaren verkligen mäter det som är antaget att frågorna mäter (Oates 2009). För att erhålla en hög begreppsvaliditet ska undersökaren enligt Boedreau, Ariyachandra, Gefen och Straub (1997) försöka utesluta möjligheten att begreppen som är artificiella eller intellektuella som inte är direkt iakttagbara i naturen det vill säga dolda, som blir fångade av valen i mätinstrumenten som använts. Med målet att höja begreppsvaliditeten studerades grundläggande litteratur inom området. Dock borde enkäten också använt sig av extra frågor som svarar på samma sak fast på olika sätt för att jämföra svaren mot varandra, vilket borde gjort begreppsvaliditeten av enkäten högre (Oates 2009). Dock fokuserade enkäten mer på att den skulle vara lätt att fylla i samt ta kort tid för respondenten på grund av anledningar som nämnts i uppsatsen. 2.4 Reliabilitet Enligt Hiljanenm och Östman (2005) är reliabilitet ett mått på hur tillförlitlig data är och hur trovärdig undersökningen är. Om andra undersökare skulle göra samma undersökning med samma mätinstrument skulle erhålla samma resultat som 13

15 resultatet från den här studien skulle reliabiliteten vara hög (Oates 2009). Enligt Trost (2001) finns det fyra komponenter som undersökare använder när de vill få fram reliabiliteten för en enkätundersökning, de är: 1. Kongruens Om det finns en likhet mellan frågor som mäter samma sak. 2. Precision Om enkäten är lätt att fullborda, att den är lätt att fylla i vilket kan leda till att risken för att respondenterna svarar fel minskas. 3. Objektivitet Objektiviteten är hög om andra forskare får samma data från enkäten. 4. Konstans Avser tidsaspekten och antar att inte fenomenet eller inställningen förändrar sig. En högre reliabilitet uppnås i enkäten genom att det finns en likhet mellan frågorna som mäter samma sak. En pilot-körning av enkäten som gjorde det möjligt att se om det fanns frågor som var tvetydiga eller vaga vilket kunde göra att risken att respondenterna svarade fel minskades. Enkäten använde sig av felhantering för att förhindra respondenten att ge felaktiva svar. Tidsperspektivet var otroligt kort för undersökningen därför borde konstansen inte angå den, därför att det inte är troligt att ämnet som enkäten berörde skulle förändras på den korta tiden. 2.5 Analysmetodik Data som samlades in var främst ordningsdata, vilket är data som är fördelade till en kvantitativ skala. T ex att studenter kan bli rankade i termer av 1-5. Då det är möjligt att se vilka studenter som gjorde bättre ifrån sig än andra studenter men inte med hur mycket (Oates 2009) Analys av del 1 av enkäten, kunskapsnivå Genom analys av den första delen av enkäten placerades respondenterna i tre olika kategorier: hög kunskapsnivå, medel kunskapsnivå och låg kunskapsnivå. Första delen bestod av 19 frågeställningar. Analysen använde två olika poängberäkningssystem för att bedöma kunskapsnivån hos respondenterna enligt följande: 1. För fråga 1 fick respondenterna 1 poäng för varje igenkänt betalningssätt. 2. Frågorna 2-4 var uppdelade i fem svarsalternativ(1-5), där 1 betyder ingen kunskap alls, 2 betyder lite kunskap, 3 betyder medioker kunskap, 4 betyder ganska mycket kunskap och 5 betyder mycket kunskap. Varje fråga bestod av sex frågeställningar. Respondenterna fick därefter poäng utifrån svarsalternativets siffra. 14

16 Respondenterna delades sedan in i följande kunskapsnivåer: Total kunskapspoäng Ansedd kunskapsnivå 76 Hög (4p eller mer i genomsnitt per frågeställning) Medel 38 Låg (2p eller mindre i genomsnitt per frågeställning) Tabell 1. Poängkraven för respektive ansedd kunskapsnivå. Respondenterna blev indelade i olika ansedda kunskapsnivåer beroende på hur många kunskapspoäng de hade enligt tabell Analys av del 2 av enkäten, tillit till betalningssätt Genom analys av den andra delen av enkäten rangordnas respondenternas tillit till de olika betalningssätten i tre olika kategorier: stor tillit, medel tillit och liten tillit. Svaren på frågorna var uppdelade i fem alternativ (1-5). Där 5 betyder mycket stor tillit till betalningssättet, 4 stor tillit till betalningssättet, 3 neutral inställning till betalningssättet, 2 ganska låg tillit till betalningssättet och 1 att de har en låg tillit till betalningssättet. Del 2 bestod av sex frågeställningar om respondenternas tillit till de sex betalningssätten. Respondenten fick poäng efter svarsalternativets siffra. Maxpoängen på del 2 blir därför 30 tillitspoäng. Total tillitspoäng Tillit 24 stor tillit (4p eller mer i genomsnitt per frågeställning) medel tillit 12 liten tillit (2p eller mindre i genomsnitt per frågeställning) Tabell 2. Poängkraven för respektive tillitsgrad. Respondenterna blev indelade i olika grupper efter antalet tillitspoäng enligt tabell Sambandsanalys mellan kunskapsnivå och tillit Utifrån resultaten från del 1 och 2 av enkäten undersöktes om det fanns någon korrelation mellan respondenternas kunskapspoäng och tillitspoäng. Spridningsdiagram användes för att utkristallisera eventuella samband. Om ett samband påvisas utifrån resultaten är det viktigt att veta ifall sambandet är statistiskt signifikant eller om sambandet har framkommit av en slump (Oates 2009). Det finns flera olika statistiska test för att värdera signifikansen av en analys, där val av test beror på dataunderlagets egenskaper och kvantitet. Ett test kan aldrig med 100 % sannolikhet utesluta att slumpen inverkat på resultatet, och undersökaren måste därför bestämma ett konfidensintervall för analysen. Det uttrycks som sannolikhet(p), t ex p > Nollhypotesen anses att stå sig ifall 15

17 sannolikheten att relationen är p.g.a. slumpen är uträknad till att vara större än 1 av 20 (p > 0.05). Ifall sannolikheten är uträknad till att vara mindre än 1 av 20 (p < 0.05) anses sambandet vara statistisk signifikant (Oates 2009). Chi-square testet användes i denna undersökning för att verifiera om korrelationen var statistisk signifikant. Testet jämför vad som observeras av data och vad som kan förväntas på grund av slumpen. Bakgrunden till valet av Chi-square test var att testet finns i statistikpaketet Minitab som användes för analysen av resultaten från enkäten, att det lätt att räkna ut, samt för att testet nämns i kurslitteraturen Researching Information Systems and Computing (Briony J Oates 2009). Chi-square testet fungerar på det sätt att ett datorprogram i denna undersöknings fall Minitab, räknar ut värdet på chi-square. Sedan kontrolleras värdet mot en tabell som innehåller viktiga värden för chi-square, och därefter ta reda på om det är sannolikt att det observerade sambandet från provet inte är på grund av slumpen. För att göra detta behövs också egenskaperna av tabellen som används räknas in, baserad på antal rader och kolumner som innehåller data. Detta är känt som frihetsgrader. Uträkning av frihetsgraderna går till genom formeln (antal rader -1) * (antal kolumner -1). Tabeller av viktiga värden för chi-square visar vanligtvis frihetsgrader mot sannolikhet. Konfidensintervallet för statistisk signifikans sattes till p < (Oates 2009). 16

18 3 Datasäkerhet och tillit till betalningssätt I detta kapitel beskrivs datasäkerhet genom att beskriva säkerhetsprotokoll samt nyckelkrypteringar, dessutom beskrivs vad tillit är samt om faktorer som påverkar en konsuments tillit till betalningssätt. Ytterligare beskrivs de olika betalningssätten, hur det går till vid betalning, ifall några person- eller kortuppgifter behöver lämnas ut, betalsättens säkerhet, samt vad en användare bör tänka på vid utlämning av person- och kortuppgifter. I slutet beskrivs ett antal säkerhetsåtgärder inriktade sig till användaren. 3.1 Datasäkerhet En av de absolut viktigaste förutsättningarna för konsumenter när det kommer till att betala via webben är att det är säkert. En aspekt som konsumenter mest är oroliga över är risken att någon obehörig ska läsa av deras transaktionsinformation, t ex kortnummer och personuppgifter etc (Lawrence, Corbitt, Fisher, Lawrence och Tidwell 2000). Enligt Turban m fl (2010) syftar datasäkerhet till skyddande av data, nätverk, datorprogram, datorkraft och andra element av datoriserade informations system. Målet med data säkerhet är att förhindra eller åtminstone minska metoderna som används till att utföra attacker mot individer, organisationer, land eller till och med hela webben. För att skydda ekonomiska transaktioner över webben listar Turban m fl (2010) några krav som lyder: Autentisering De kommunicerande parterna måste kunna vara säkra på att de båda är den de utger sig att vara. Behörighet Vart en autentiserad part har tillåtelse att tillträda samt vilka handlingar parten har rätt att utföra. Icke-tillbakavisande Det föreligger bevis att en transaktion har ägt rum. Integritet De kommunicerande parterna måste kunna vara säkra på att data som de skickar inte har manipulerats på vägen. Konfidentialitet Data eller sända meddelanden är krypterade därför att de ska bara vara möjliga att läsa för den person som de är menade för och inte någon obehörig. Säkerheten av ett nätverk beror på behörighetskontroll. Behörighetskontroll bestämmer vem (person, program eller maskin) som kan rättmätigt använda sig av ett nätverks resurser och vilka resurser som är tillgängliga att använda. Behörighetskontroll innefattar både behörighet och autentisering, som också kallas användaridentifikation. Användaridentifikationen kan ske på olika sätt, antingen genom att användaren använder sig av något som baseras på något den vet, t ex ett lösenord, eller av något användaren har, t ex en bankdosa. Vanligtvis brukar autentisering baseras på lösenord, men lösenord är ökända för att vara väldigt osäkra, eftersom individer brukar av vana skriva ner de på 17

19 platser som är lätta att hitta, och välja lösenord som är lätta att gissa. Bankdosor använder sig dock av en två-faktor autentisering genom att både använda sig av något användaren har och vet. Användaren använder sig av en PIN-kod för att dosan sedan ska generera ett lösenord som bara fungerar för en inloggning, som användaren använder till att logga in på systemet (Turban m fl 2010). Ett exempel på icke-tillbakavisande kan vara att det skickas ett elektroniskt kvitto till en kunds e-postadress efter ett köp på Internet. Datasäkerhet kommer beskrivas genom två grundläggande begrepp, nyckelkrypteringar och säkerhetsprotokoll Nyckelkryptering Det finns många krypteringsteknologier och de kan delas in i två allmänna kategorier som är definierade beroende på sättet de använder nycklar, det finns privata nycklar och publika nycklar (Comer 2009). Publik nyckelkryptering Ett publikt nyckel system fungerar att varje individ får varsitt par nycklar, där en individ är en unik användare. En av användarens nyckel, kallad den privata nyckeln hålls hemlig medan den andra nyckeln, kallad den publika nyckeln är publicerad tillsammans med namnet på användaren vilket gör att alla vet värdet av nyckeln. Krypterings funktionen har den matematiska egenskapen att ett meddelande med klartext krypterad med den privata nyckeln inte kan dekrypteras förutom om individen har den publika nyckeln och ett meddelande krypterat med den publika nyckeln kan bara dekrypteras om individen har den privata nyckeln (Comer 2009). Publik nyckelkryptering kan användas till att garantera konfidentialitet. Avsändaren som önskar att kommunikationen ska hållas konfidentiell använder sig av mottagarens publika nyckel för att kryptera meddelandet. Om någon annan än den menade mottagaren skulle komma åt det krypterade meddelandet kan inte läsa innehållet eftersom individen måste dekryptera meddelandet först med mottagarens privata nyckel. Ett publikt nyckel system är klassificerad som asymmetrisk. (Comer 2009). Privat nyckelkryptering Ett privat nyckel system fungerar på det sätt att varje par av kommunicerande individer delar på en nyckel som fungerar både som en krypterings nyckel och en dekrypterings nyckel. Namnet kommer ifrån att nyckeln måste hållas hemlig. Om en tredje part får tag i nyckeln kan individen dekryptera meddelanden som passerar mellan paret. Privata nyckel system är symmetriska på ett sätt att varje sida kan skicka och motta meddelanden. För att skicka ett meddelande används nyckeln till att producera krypterad text som sedan skickas över ett nätverk. När meddelandet kommer fram till mottagarsidan används den hemliga nyckeln till att dekryptera den krypterade texten för att framställa det ursprungliga meddelandet (Comer 2009). 18

20 Publik nyckel infrastruktur(pki) PKI är det vanliga sättet för hantering av publika krypteringsnycklar. Ett vanligt användningsområde för PKI är för att skydda e-transaktioner genom att använda sig av publik nyckelkryptering samt olika tekniska komponenter. Utöver de två nycklarna från publik nyckelkryptering används digitala signaturer, hashfunktioner och digitala certifikat (Turban m fl 2010). Digitala signaturer eller digitala certifikat är den elektroniska motsvarigheten av personliga signaturer som inte kan bli förfalskade. Digitala signaturer baseras på publik nyckelkryptering för autentisering av sändaren av ett meddelande eller dokument. De kan också garantera att innehållet i det ursprungliga ett elektronisk meddelande eller dokument inte har ändrats. Ytterligare fördelar med digitala signaturer är att det är flyttbara, svåra att efterlikna, och de kan bli tidsstämplade. Det är certifikatauktoriteter (CA) som signerar certifikat, dessa certifikat innehåller t ex innehavarens namn, giltighetsperiod, publik nyckel information, och en signerad hash av certifikatets data (det vill säga att det hashade innehållet av certifikatet signerad med CA privata nyckel). Det finns olika typer av certifikat nämligen de som används till att autentisera Webbsidor (webbplats certifikat), individer (personliga certifikat) samt mjukvaruföretag (mjukvaruförlags certifikat) (Turban m fl 2010). En hashfunktion är en matematisk beräkning som är läggs på ett meddelande genom att använda sig av privat nyckelkryptering för att kryptera meddelandet. Det största problemet med publik nyckelkryptering är att det går långsamt till skillnad från privat nyckelkryptering som är mycket snabbare. Därför kan inte publik nyckelkryptering användas effektivt till att kryptera och dekryptera stora mängder av data. Därför använder i praktiken PKI en kombination av publik nyckelkryptering och privat nyckelkryptering (Turban m fl 2010). För att förklara hur PKI processen går till används ett exempel från Turban m fl (2010). Anta att en individ vill skicka ut ett utkast av ett ekonomiskt kontrakt till ett företag som individen planerar att göra affärer med som ett e-postmeddelande. Sändaren vill garantera företaget att innehållet av utkastet inte har ändrats på vägen och att autentisera sig själv som sändaren. För att göra detta tar sändaren följande steg: 1. Sändaren skapar meddelandet med kontraktet i sig. 2. Genom att använda sig av speciella programvara placera en hashfunktion till meddelandet som resulterar i en special sammanfattning av meddelandet konverterat till en sträng med siffror kallad meddelandesammandrag. 3. Sändaren använder sin privata nyckel till att kryptera hashen. Detta är sändarens digitala signatur. Ingen annan kan upprepa den eftersom ingen annan vet den privata nyckeln. 4. Sändaren krypterar sedan både det ursprungliga meddelandet och den digitala signaturen genom att använda sig av mottagarens publika nyckel. Detta par bildar det digitala kuvertet. 19

21 5. Sändaren e-postar sedan det digitala kuvertet till mottagaren. 6. Mottagaren använder sedan sin privata nyckel för att dekryptera innehållet av det digitala kuvertet vilket resulterar i ett exemplar av meddelandet och sändarens digitala signatur. Vilket enbart mottagaren kan göra eftersom det bara finns ett exemplar av den privata nyckeln. 7. Mottagaren använder sändarens publika nyckel till att dekryptera den digitala signaturen vilket resulterar i ett exemplar av den ursprungliga meddelandesammandraget. 8. Genom att använda sig av samma hashfunktion som i steg två skapar mottagaren ett meddelandesammandrag av det dekrypterade meddelandet. 9. Mottagaren jämför sedan detta meddelandesammandrag med det ursprungliga meddelandesammandraget. 10. Om dessa två meddelandesammandrag matchar varandra kan mottagaren dra slutsatsen att meddelandet är äkta. I detta scenario har företaget bevis på att sändaren verkligen skickade mejlet eftersom ingen annan hade tillgång till den privata nyckeln. Mottagaren vet också att meddelandet inte har manipulerats eftersom då skulle inte de två hasharna matcha varandra (Turban m fl 2010). PKI kan göras ännu säkrare med hjälp av SSL och TSL protokollen Protokoll Kommunikationsprotokoll specificerar detaljerna för en aspekt av datorkommunikation, t ex vad som ska göras när det blir fel eller när en oväntad situation uppkommer. De är viktiga för att kommunikation mellan två eller fler parter ska vara lyckade. De specificerar exempelvis vilken spänningsnivå som ska användas, tillvägagångssätt för att initiera och utföra kommunikation samt formatet av meddelanden. Ett exempel på kommunikationsprotokoll är Hypertext Transfer Protocol (HTTP). Ett antal säkerhets-protokoll som använder sig av kryptering som används för bland annat till krypterad transport av data tas upp i denna del. (Comer 2009). Hypertext Transfer Protocol Secure (HTTPS) HTTPS står för Hypertext Transfer Protocol Secure, som kombinerar HTTP med antingen SSL (Secure Socket Layer) eller TLS (Transport Layer Security) och en certifikat mekanism för att ge användare verifierad, konfidentiell kommunikation över webben (Comer 2009) Secure Socket Layer (SSL) SSL är en teknologi som använder sig av kryptering för att ge verifiering och konfidentialitet. Den används på en internetuppkoppling för att bland annat tillåta användare sköta finansiella transaktioner på ett säkert sätt (Comer 2009). Krypteringsteknologin som används består av en kombination av både publikoch privat nyckelkryptering. Anledningen till att en kombination av krypteringsteknologier används är för att privat nyckelkryptering är mycket 20

22 snabbare än publik nyckelkryptering, men publik nyckelkryptering gör verifieringen bättre. I stort sett fungerar det på det sätt att publik nyckelkryptering används för autentisering och privat nyckelkryptering används för att ge konfidentialitet samt integritet. (Introduction to SSL 1998). Transport Layer Security (TLS) TLS protokollet är en efterföljare av SSL (Comer 2009). TLS tillför kommunikationssäkerhet över Internet. Protokollet tillåter klient/server applikationer att kommunicera på ett sätt som är designat att förhindra smyglysningar, manipulerande eller meddelande förfalskning (Dierks och Rescorla 2008). Enligt Dierks och Rescorla (2008) har TLS protokollet fem grundläggande egenskaper. Uppkoppling är privat. Privat nyckelkryptering används för datakrypteringen. Nycklarna till denna privat nyckelkryptering är unikt genererade för varje uppkoppling som baseras på en framförhandlad hemlighet. Uppkopplingen är tillförlitlig. Transporten av meddelanden innehåller en integritetscheck som kontrollerar att inget har manipulerats. Autentisering av kommunikationsparterna. Publik nyckelkryptering används för autentiseringen. Framförhandlandet av en delad hemlighet är säker. Hemligheten är otillgänglig för tjuvlyssnare samt angripare som placerar sig själv mitt i uppkopplingen. Framförhandlandet är tillförlitlig. Ingen angripare kan modifiera den framförhandlade kommunikationen utan att upptäckas av deltagarna av kommunikationen. 3.2 Tillit till betalningssätt Begreppet tillit har flera olika definitioner. Enligt Bergman, Knutsson och Skoglund (2010) anser de flesta forskare på området att tillit i grunden är ett psykologiskt tillstånd. Tillit innebär ett tillstånd av uppfattad sårbarhet eller risk som kommer från individens osäkerhet om vilka motiv, intentioner och eventuella handlingar andra människor, som de är beroende av, har eller kommer att göra. (Bergman, Knutsson och Skoglund 2010). En annan tolkning av tillit är som en individs mer allmänna inställning till eller förväntning om andra individer och sociala system som dessa tillhör. Giddens definierar tillit som: förtroende för en persons eller ett systems pålitlighet där detta förtroende uttrycker en förtröstan om en persons redlighet eller en abstrakt systems riktighet (Giddens 1997). Detta betyder att tillit angår det förtroende vi har jämte mot individer eller för institutioner (Bergman, Knutsson och Skoglund 2010). Enligt Hiljanen och Östman (2005) baseras tilliten till relationen emellan affärspartner och företag på att de förväntningar som ett företag har på sin 21

23 affärspartner bevaras. Tilliten till en annan individ upprätthålls dock genom att den den individen följer det som parterna har beslutat. Det finns faktorer som påverkar en konsuments tillit till de betalningssätt som erbjuds idag på webben. Enligt Hiljanen och Östman (2005) är de: Hur säkert det är vid ekonomiska transaktioner på webben. Hur enkelt det är att betala för sina varor/tjänster. Utlämnande av kortuppgifter och personuppgifter via icke krypterade anslutningar. Vem tar den ekonomiska risken vid ekonomiska transaktioner på webben? Det är utifrån dessa fyra faktorer som de olika betalningssätten beskrivs i avsnittet nedan. 3.3 Betalningssätt Idag finns det många olika betalningssätt att välja mellan för konsumenter när de ska betala över webben. Alla betalningssätt är dock inte tillgängliga på alla e- tjänster. De betalningssätt som finns tillgängliga är en betydande faktor för att konsumenter ska slutföra sina köp på en e-handelssida eller hemsida. Enligt en undersökning gjorda av TNS SIFO som är Sveriges ledande marknadsundersökningsföretag hade 29% av respondenterna valt att inte slutföra ett köp på en e-handelssida eller hemsida på grund av att betalningsalternativen inte hade passat de (Klarna 05/ ; Om oss). Enligt samma undersökning när respondenter blev tillfrågade vilket betalningssätt de helst skulle vilja använda när de betalar på webben svarade bland annat 33% att de skulle vilja betala med faktura i efterskott, 27% med Direktbetalning via Internetbank, 17% med kontokort och 11% med postförskott. Under rubriken tillit till betalningssätt identifierades fyra faktorer som påverkar konsumenters tillit till de betalningssätt som erbjuds idag på webben. Utifrån dessa faktorer valdes det bland annat att det som ska tas upp är säkerheten för de olika betalningssätten, vem som tar den ekonomiska risken, hur en användare gör för att betala med betalningssätten, samt om användaren behöver lämna ut några personuppgifter, kortuppgifter eller inga uppgifter alls med de olika betalningsalternativen. Ytterligare finns det information som nämner vad en användare bör vidta för säkerhetsåtgärder ifall person- eller kortuppgifter behöver lämnas ut. För att ge läsarna en klarare bild av de olika betalningssätten finns det en sammanställning i slutet av varje betalningssätt som innefattar fyra stycken kriterier. Dessa kriterier är: Säkerhet Hur säkert är betalningssättet för konsumenten? Är det möjligt att transaktionsinformation kan stjälas av någon obehörig? Anonymitet Vilka uppgifter behöver konsumenten lämna ut, kontokortsuppgifter, personuppgifter eller inga uppgifter alls? 22

24 Enkelhet Hur enkelt är det för konsumenten att använda sig av betalningssättet? Ekonomisk risk Vem tar den ekonomiska risken ifall t ex en produkt 3 kommer bort? Graderingen av betalningssätten utifrån dessa kriterier kommer ske med dessa tre nivåer: hög, mellan och låg. Det tre första kriterierna är det bra ifall de är höga medan det sista kriteriet är bäst ifall det är lågt Kontokortsbetalning Enligt Post och Telestyrelsen (Bankärenden 18/10-07) är det framförallt två former av kontokort som används vid betalning via webben, debetkort då beloppet dras direkt från konsumentens bankkonto vid köp, och kreditkort då konsumentens kortutgivare står för beloppet och får en fordran på konsumenten. Vid e-handel krypterar vanligtvis e-handlaren förbindelsen till konsumenten, vilket konsumenten kan se genom att sidan har https:// i början istället för och genom certifikatet (via hänglåset) vilket gör det möjligt för konsumenten att se e-handlarens identitet E-handlaren kan identifiera konsumenten genom att använda sig av t ex 3D Secure som är en metod för att hantera identifiering av kortinnehavaren. Om e-handlaren inte använder sig av någon metod för identifiering av konsumenter och det sker en bedräglig transaktion är det e-handlaren som står för risken (Bankärenden 18/10-07). 3D Secure teknologin är utvecklad av Visa och Mastercard och de benämner den Verified by Visa respektive MasterCard SecureCode (Nordea 3D Secure). Själva metoden för identifieringen av kortinnehavaren kan skilja sig mellan olika kortutgivande banker. Den enklaste lösningen är att kortinnehavaren verifieras genom att ange ett lösenord eller en kod vid betalning. En annan lösning kan vara att det inträffar en koppling till konsumentens Internetbank där den kortutgivande banken bestämmer själv hur deras identifieringslösning ska fungera (Nordea länken). Med denna teknik behöver inte konsumenten oroa sig över att kortet används av en obehörig och säljföretaget får riskreduktion (DIBS 3D Secure). När en konsument ska betala med debetkort/kreditkort vid e-handel fungerar det på det sätt att konsumenten väljer den produkt som önskas, sedan lämnar sina person- och kortuppgifter på e-handelsföretagets hemsida. Kortuppgifter brukar vara kortnummer, kortets giltighetstid och beroende på vilket kort användaren har CVX2 kod(ofta de tre sista siffrorna på baksidan av ett debetkort/kreditkort). (Developer FAQs; E-handel- Fem förutsättningar 19/02-03). Efter det väljer konsumenten Betala i dialogrutan, vilket leder till att kortet verifieras och om det då finns täckning, auktoriseras för köp. Ifall kortet är anslutet till Verified by Visa eller MasterCard Secure Code kommer ytterligare en dialogruta upp där kortinnehavaren fyller i sitt lösenord eller kod. Om det godkänns reserveras 3. En produkt kan vara antingen en vara eller en tjänst. 23

25 beloppet och dras från kontot i samband med att handlaren skickar iväg produkten. Ifall kontokortet är ett kreditkort dras beloppet istället ifrån kortutgivaren som sedan får en fordran på konsumenten (E-handel- Fem förutsättningar 19/02-03). Det finns risker med att lämna ut personuppgifter och kortuppgifter på Internet, därför bör konsumenten försäkra sig om att e-handlaren är en seriöst och säker webbplats (E-handel- Fem förutsättningar 19/02-03). En viktig sak att tänka på som konsument är att när betalning ska ske att alltid kontrollera att webbadressen börjar med https:// och inte På det sättet vet konsumenten att webbsidan förser säkra transaktioner (Europeiska Kommissionen Safety tips). Kontokortsnummer räknas som personuppgifter och skyddas därför av EUlagstiftningen. Enligt EU-lagstiftningen: måste de registeransvariga se till att personuppgifter skyddas mot oavsiktlig eller olaglig utplåning, oavsiktlig förlust, ändring, otillåtet utlämnande eller otillåten tillgång samt all annan otillåten behandling av uppgifterna. EU-lagstiftningen tillåter också konsumenten att få se, ta bort eller ändra personuppgifter som har sparats hos de registeransvariga (t ex de som säljer produkten eller behandlar konsumentens köp). I webbplatsens sekretesspolicy ska det stå hur ens personuppgifter kommer att användas, och enligt EU-lagstiftningen ska de registeransvariga berätta varför de behöver dina uppgifter (oftast bara för att slutföra transaktionen). Som konsument ska webbplatsens sekretesspolicy alltid läsas igenom innan utlämning av person-uppgifter sker (Europeiska Kommissionen Kan en nätbutik tvinga; Är mitt konto-nummer skyddat) Säkerhet: Hög säkerhet ifall webbsidan/e-butiken använder sig av https vid transaktionen, annars låg säkerhet eftersom kortuppgifter kan stjälas när överföringen inte är krypterad. Anonymitet: Mellan anonymitet eftersom kontokortsuppgifter behöver lämnas ut. Enkelhet: Hög enkelhet eftersom konsumenten enbart behöver fylla i kortuppgifter och godkänna köpet, dock ifall kortet använder sig av 3D Secure teknologin och webbsidan är ansluten till t ex Verified by Visa behövs också ett lösenord eller en kod behöva användas. Ekonomisk risk: Mellan ekonomisk risk eftersom kortföretaget tar oftast på sig den ekonomiska risken dock inte ifall oaktsamhet av användaren kan bevisas för då hamnar den ekonomiska risken på konsumenten. Ifall webbsidan/e-butiken inte har någon metod för användaridentifikation tar de den ekonomiska risken. 24

26 3.3.2 Post/Bankgiro Enligt Hiljanen och Östman(2005) sker betalningen via post/bankgiro genom att konsumenten betalar efter att ha mottagit produkten. Fördelarna för det här betalnings-sättet är för e-handlaren, att genom visa förtroende för konsumenten vilket kan leda till att en ömsesidig tillit till varandra växer fram och på det viset göra att konsumenten handlar hos handlaren igen. Fördelarna för konsumenten är att inga kontouppgifter behöver sparas hos e-handlaren utan fakturan skickas hem till konsumenten. Säkerheten är därför hög med detta betalningssätt. En annan fördel är att betalningen sker efter produkten har mottagits. Nackdelarna med detta betalningssätt för e-handlaren är att det finns en kreditrisk, samt att det är dyrt med fakturahantering (E-handel- Fem förutsättningar 19/02-03). Personuppgifter behöver dock lämnas in och då gäller det samma sak som för kontokortsbetalning att konsumenten bör alltid kontrollera att webbadressen börjar med https:// och e-handlarens sekretesspolicy bör alltid läsas innan personuppgifter lämnas ut för att se hur e-handlaren hanterar personuppgifterna de får in. Konsumenten bör också kontrollera att webbadressen har ett certifikat som är utställd till rätt innehavare genom att klicka på hänglåset. Säkerhet: Hög säkerhet eftersom fakturan skickas hem till konsumenten som sedan betalar den. Personuppgifter kan dock stjälas ifall webbsidan/ebutiken inte använder sig av https vid utlämning av de. Anonymitet: Mellan anonymitet i och med att personuppgifter behövas lämnas ut. Enkelhet: Hög enkelhet därför att konsumenten behöver enbart fylla i personuppgifter och sedan godkänna köpet. Ekonomisk risk: Låg ekonomisk risk eftersom konsumenten erhåller produkten innan betalning behöver ske, vilket betyder att säljaren tar den ekonomiska risken Direktbetalning via Internetbank Betalningssättet Direktbetalning via Internetbank utvecklades av Sveriges Storbanker (Hiljanen och Östman 2005). Betalning med detta betalningssätt går till på det sätt att kunden klickar på sin banks-symbol i e-butikens kassa om den finns tillgänglig att välja. Det är ett krav att handlaren måste ha ett företagskonto hos konsumentens bank för att betalningsalternativet ska gå att välja. Om den önskade banken finns kommer konsumenten sedan till bankens direktbetaltjänst. Därefter loggar konsumenten in enligt bankens rutiner och efter konsumenten bekräftar köpet dras beloppet från bankkontot (Bankärenden 18/10-07) 25

27 Det kan skilja sig mellan olika bankers rutiner när en användare ska logga in. En av det kanske vanligaste rutinerna är att kunden får en bankdosa som kunden själv bestämmer en PIN-kod till, som används för att sedan kunna generera ett engångslösenord. Lösenordet kan sedan användas vid nästa inloggning på banken. Nordea använder sig av en kortläsare istället för en bankdosa som kunden använder sitt bank- eller kreditkort från Nordea för framtagning av tillfälliga koder som används vid inloggning (Nordea Inloggningssätt) Det är ett säkert betalningssätt eftersom det är bankens skyddsåtgärder som gäller. Inga personuppgifter eller kontokortsuppgifter behöver lämnas ut med detta betalningssätt, vilket betyder att risken att uppgifterna stjäls av någon obehörig är obefintlig. (Hiljanen och Östman 2005) Säkerhet: Hög säkerhet eftersom det är bankens skyddsåtgärder som gäller. Anonymitet: Hög anonymitet i och med att inga person- eller kontokortsuppgifter behöver lämnas ut. Enkelhet: Hög enkelhet eftersom konsumenten bara behöver logga in på sin Internetbank och godkänna köpet. Ekonomisk risk: Hög ekonomisk risk eftersom betalningen av produkten sker innan den skickas Postförskott Enligt Nationalencyklopedin är postförskott en postal tjänst som innebär att mottagaren betalar ett av avsändaren begärt belopp (ofta betalning för den produkt som skickats plus porto) innan försändelsen lämnas ut av postbefordraren.. Betalning med postförskott går till genom att konsumenten väljer postförskott som betalningsalternativ och lämnar sedan personuppgifter, för att därefter sedan godkänna köpet. Paketet skickas sedan till det utvalda utlämningsställe där konsumenten betalar och mottar paketet (Hiljanen och Östman 2005). Konsumenten kan välja att betala med kontanter vid uthämtande av paketet. En nackdel med postförskott är att det är dyrt både för e-handlaren och konsumenten. Returer p.g.a. att ingen hämtar ut paketet är ett stort problem för distanshandeln (E-handel- Fem förutsättningar 19/02-03). En fördel för konsumenten är att de betalar först när de hämtar ut produkten, vilket lägger den ekonomiska risken på säljaren (Hiljanen och Östman 2005). Personuppgifter måste lämnas ut vilket betyder att samma sak gäller med detta betalningssätt som för kontokort och post/bankgiro att konsumenten bör alltid kontrollera att webbadressen börjar med https:// och e-handlarens sekretesspolicy bör alltid läsas innan personuppgifter lämnas ut för att se hur e-handlaren hanterar personuppgifterna de får in. Konsumenten bör också kontrollera att certifikatet är utställd till rätt innehavare genom att klicka på hänglåset. 26

28 Säkerhet: Hög säkerhet eftersom konsumenten betalar vid uthämtningen av produkten. Personuppgifter kan dock stjälas om webbsidan/ebutiken inte använder sig av https vid utlämning av de. Anonymitet: Mellan anonymitet i och med att personuppgifter behöver lämnas ut. Enkelhet: Hög enkelhet därför att konsumenten enbart behöver lämna ut personuppgifter och därefter godkänna köpet. Ekonomisk risk: Låg ekonomisk risk i och med att betalningen sker vid uthämtningen av produkten. Den ekonomiska risken tar säljaren Elektronisk plånbok(e-plånbok) Enligt internetworld (Dandenell 25/10-05) är elektroniska plånböcker hittills den bästa lösningen på hanteringen av extremt små belopp, vilket passar bra till exempelvis de som tar betalt per klick i en webbplats. Anledningen är för att transaktions kostnaderna är låga gentemot andra tillgängliga betalningssätt (Bankärenden 18/10-07). Elektroniska plånböcker passar också bra till små köp av t ex elektronisk information eller prenumerationer på webben (Hiljanen och Östman 2005). För att en individ ska kunna använda sig av detta betalningssätt är första steget att registrera sig hos ett e-plånboksföretag som t ex Payson, Payex eller Moneybookers. Detta anser internetworld som en stor nackdel eftersom förhandsregistreringen förutsätter att användarna känner sig trygga med företaget för att lämna ut uppgifterna. Det andra steget är att användaren ska föra över pengar till e-plånboken. Efter det kan pengarna användas som betalning till handlare som har konsumentens e-plånbok som ett tillgängligt betalningsalternativ eller direkt till andra användare med samma sorts plånbok. Vid betalning behöver kunden bara logga in med användarnamnet och lösenordet som valdes vid registreringen för att sedan godkänna betalningen, för att beloppet sedan dras från e-plånboken. (Dandenell 25/10-05). Ett par fördelar med detta betalningssätt är att det går snabbt att genomföra en transaktion när e-plånboken väl är på plats, och att det inte finns någon åldergräns som det gör för t ex kreditkort vilket passar utmärkt för ungdomar (Dandenell 25/10-05). Risken för att någon obehörig ska stjäla personuppgifter eller kontokortsuppgifter vid betalning med detta betalningssätt är obefintlig eftersom användaren behöver inte lämna ut några. Dessa uppgifter lämnas dock på e-plånbokens hemsida vilket betyder att användaren bör alltid kontrollera att när uppgifterna lämnas att det sker under en säker anslutning, det vill säga webbadressen börjar med https:// istället för Användaren bör också kontrollera att certifikatet är utställd på rätt innehavare genom att klicka på hänglåset, samt läsa igenom sekretesspolicyn för att se hur personuppgifterna som lämnas in behandlas. 27

29 Säkerhet: Hög säkerhet eftersom konsumentens vanliga konto inte används för betalning. Anonymitet: Hög anonymitet i och med att inga person- eller kontouppgifter behöver lämnas ut. Enkelhet: Mellan enkelhet därför att användaren behöver registrera ett konto hos ett e-plånboksföretag som sedan fylls på med pengar vid behov. Denna plånbok används därefter till betalningar. Ekonomisk risk: Mellan ekonomisk risk eftersom e-plånboksföretaget brukar ta på sig den ekonomiska risken ifall inte oaktsamhet av användaren kan bevisas E-faktura Enligt Hiljanen och Östman (2005) är e-faktura ett enkelt sätt att mottaga och betala räkningar. Betalning med e-faktura går till genom att fakturautställaren skickar alla uppgifter i fakturan, belopp och OCR-nummer etc i elektronisk form till kundens Internetbank. Kunden behöver bara sedan godkänna fakturan som är automatiskt i fylld för att beloppet sedan ska dras från kundens konto i Internetbanken (Bankärenden 18/10-07). Fakturan skickas till Internetbanken efter att produkten har skickats. I stort sett fungerar e-faktura på samma sätt som postgiro med skillnaden att fakturan skickas till Internetbanken istället för brevlådan, samt att inga personuppgifter behöver lämnas ut. (Hiljanen och Östman 2005). Det är ett säkert betalningssätt för det är bankens skyddsåtgärder som gäller. Inga personuppgifter eller kontokortsuppgifter behöver lämnas ut med detta betalningssätt, vilket betyder att risken för att någon obehörig ska kunna stjäla de är obefintlig med detta betalningssätt (Hiljanen och Östman 2005). Säkerhet: Hög säkerhet i och med att konsumenten enbart behöver logga in på sin Internetbank vid betalning, vilket betyder att det är bankens säkerhetsåtgärder som gäller. Anonymitet: Hög anonymitet inga uppgifter alls behöver lämnas. Enkelhet: Hög enkelhet därför att konsumenten bara behöver logga in på sin Internetbank och sedan godkänna fakturan. Ekonomisk risk: Låg ekonomisk risk för att produkten skickas före betalningen sker, det vill säga att säljaren tar den ekonomiska risken. 28

30 3.3.7 Överblick och jämförelse av betalningssätten Betalningssätt Säkerhet Anonymitet Enkelhet Ekonomisk risk Hög Mellan Hög Mellan Post/Bankgiro Hög Mellan Hög Låg Kontokortsbetalning Direktbetalning via Internetbank Hög Hög Hög Hög Postförskott Hög Mellan Hög Låg E-plånbok Hög Hög Mellan Mellan E-faktura Hög Hög Hög Låg Tabell 3 Överblick av betalningssättens kriterier. Utifrån tabell 3 bör rankinglistan av betalningssätten se ut som följande: Rankinglista: 1. E-faktura 2. Post/bankgiro, Postförskott 3. Kontokortsbetalning, Direktbetalning via Internetbanken, E-plånbok Det är dock svårt att säga att ett betalningssätt är bättre än det andra eftersom det beror på vad det ska användas till och vad konsumenten föredrar. Som beskrivet tidigare är e-plånböcker den hittills bästa lösningen på hanteringen av mikrobetalningar. Med postförskott är det dyrare att betala för konsumenten än med de övriga betalningssätten, dock finns valet att betala kontant vilket det inte är möjligt att göra med de andra betalningssätten. Alla betalningssätten i tabell 3 har hög säkerhet, det som kanske då spelar roll i valet av betalningssätt är ifall användaren känner sig trygg i att lämna ut person- eller kontokortsuppgifter, eller om användaren vill ha produkten före betalning har skett. Detta borde betyda att konsumenter skulle erhålla en högre tillit till betalningssättet ifall de fick mera kunskap angående dessa fyra punkter: Hur säkert ett betalningssätt är. Hur en konsument gör för att betala med betalningssättet. Hur stor risken är att någon obehörig kan stjäla ens kortuppgifter eller personuppgifter vid utlämnande. Om det är konsumenten som tar den ekonomiska risken vid ekonomiska transaktioner. Här nedan finns en sammanställning av de för- och nackdelar för konsumenten som tagits upp i uppsatsen med respektive betalningssätt, se tabell 4. 29

31 Betalningssätt Fördelar Nackdelar Kontokortsbetalning Post/Bankgiro Inga personuppgifter behöver lämnas ut. Inga kontokortsuppgifter behöver lämnas ut samt att konsumenten erhåller produkten innan betalning behöver ske. Kontokortsuppgifter behöver lämnas ut. Personuppgifter behöver lämnas ut. Direktbetalning via Internetbank Postförskott E-plånbok Inga person- eller kontokortsuppgifter behöver lämnas ut. Inga kontokortsuppgifter behöver lämnas ut och konsumenten betalar först vid uthämtningen av produkten. Konsumenten kan betala med kontanter vid uthämningen. Ingen åldergräns för att använda sig av betalningssättet. Inga person- eller kontokortsuppgifter behöver lämnas ut. Låga transaktions kostnader. Konsumenten måste betala produkten innan den skickas. Personuppgifter behöver lämnas ut och att det är dyrt för konsumenten. En förhandsregistrering hos ett e- plånboksföretag krävs för att konsumenten ska kunna använda sig av betalningssättet. E-faktura Inga person- eller Inga kontokortsuppgifter behöver lämnas ut och konsumenten erhåller produkten innan betalning behöver ske. Tabell 4. För- och nackdelar för konsumenten med respektive betalningssätt. 30

32 3.4 Säkerhetsåtgärder inriktade till användaren Ansvaret för säkerheten vid ekonomiska transaktioner på Internet ligger inte enbart hos betalningssätten och webbsidan /e-butiken där konsumenten handlar på, utan användaren har också en del av ansvaret. Detta är 10 tips tagna från Nordeas hemsida på vad användare själva kan göra för att göra det säkrare och minska risken att råka illa ut på webben.(nordea 10 goda råd): 1. Håll webbläsare, e-postprogram och operativsystem uppdaterade vilket betyder att du alltid har de senaste versionerna installerade. 2. Använd ett uppdaterat antivirusprogram, som automatiskt kontrollerar dina filer innan de lagras. 3. Installera en brandvägg som reglerar och övervakar den trafik som går till och från din dator. 4. Förhåll dig kritisk till all oväntad e-post och var försiktig med att öppna bifogade filer. Släng misstänkt e-post direkt. 5. Ställ in din webbläsare att den automatisk varnar om något försöker installeras på din dator. Acceptera bara att filer installeras från källor som du litar på. 6. Håll utkik efter säkerhetshänglåset i webbläsarens fönster. Det visar om informationen är skyddad (krypterad). Klicka på hänglåset för att kontrollera vem du kommunicerar med. 7. Skydda dina koder. 8. Skicka bara känslig information via datorer som har fullgott säkerhetsskydd. Radera personlig information innan du säljer eller på annat sätt gör dig av med din dator. 9. Kom ihåg att använda kryptering när du använder trådlösa nätverk. 10. Ta regelbundet kopior på dina viktigaste filer. 31

33 4 Resultat och analys I detta kapitel redovisas först svarsfrekvensen på enkäten samt ålders- och könsfördelningen av respondenterna. Sedan kommer en analys av enkäten. Därefter presenteras en analys av enkätsvaren. Efter det redovisas och analyseras resultatet av sambandet mellan ansedd kunskapsnivå och tillit samt resultatet från chi-square testet. Sist i kapitlet finns förslag till fortsatt forskning inom samma område som uppsatsen har behandlat. 4.1 Enkäten Av de 400 enkäterna som skickades ut slutförde 63 personer enkäten, vilket var en svarsfrekvens på cirka 16%. Enkäten bestod av totalt 25 frågor exklusive frågorna om kön och ålder. Del 1 av enkäten bestod av 19 frågor och del två av enkäten bestod av 6 frågor. Del 1 av enkäten undersökte respondenternas ansedda kunskapspoäng angående de olika betalningssätten och deras säkerhet. Del 2 av enkäten undersökte respondenternas tillit till de olika betalningssätten. Alla frågorna på enkäten var obligatoriska. Procentsatser som visas i resultat delen är avrundade till närmsta heltal. Av de 63 respondenterna var 54% Män och 46% kvinnor, där 68% var mellan 21 och 30 år, 25% var mellan 31 och 40 år, 6% var över 40 år, och 0% var under 20 år. För att se tabeller med poängspridning bland respondenternas tillits- och kunskapspoäng se Bilaga A. I Bilaga C är det möjligt att se hur enkäten såg ut Analys av enkäten Det var enbart 63 personer som svarade ut av 400 möjliga, vilket motsvarar en svarsfrekvens på cirka 16%. Möjliga anledningar till bortfallet kan vara att en del av individerna som blev tillfrågade inte läste sin e-post under den vecka som det gick att besvara enkäten. Enkäten blev enbart skickad till studenternas studentmejl, vilket betyder att de möjligen aldrig såg mejlet ifall de inte hade eftersändning till sin vanliga e-postadress. Ytterligare anledningar kan vara att det inte existerade ett intresse för området, eller var det bara ett lågt intresse att delta i enkätundersökningar i allmänhet. En sista anledning är att enkäten enbart var skriven på svenska, vilket kan ha lett till att diverse utbytesstudenter inte kunnat besvara enkäten. Enligt Oates (2009) är dock en svarsfrekvens på runt 10% inte ovanligt när det kommer till enkätundersökningar, det vill säga att en svarsfrekvens på 16% inte är väldigt lågt. Förbättringar som skulle kunna leda till en ökad svarsfrekvensen vid ett annat tillfälle kan t ex vara att göra enkäten tillgänglig både på svenska och engelska. 32

34 Sedan att försöka göra beskrivningen av enkätens syfte samt ämne mer intressant för de möjliga respondenterna. Ytterligare möjliga förbättringar kan vara att inte enbart använda sig av stängda frågor eftersom personer kan bli frustrerade ifall deras önskade svarsalternativ inte finns tillgängligt. De som blev frustrerade kan möjligen ha valt att inte slutföra enkäten vilket gjorde svarsfrekvensen blev lägre än vad den kunnat vara. Det är dock väldigt svårt att veta ifall det hade hjälpt, eftersom ifall enkäten hade använt sig av öppna frågor kanske det istället hade funnits andra individer som skulle valt att inte göra klart enkäten på grund av att den tog för lång tid att slutföra. Det fanns en brist i enkätens innehållsvaliditet, som nämnts tidigare saknades det en fråga angående hur mycket kunskap respondenterna ansåg sig ha gällande vem som tar den ekonomiska risken vid tillbud med respektive betalningssätt. Ifall studien skulle göras igen hade det funnits en sådan fråga, vilket borde lett till en högre innehållsvaliditet av studien. En viktigt faktor för att konsumenter ska känna tillit till ett betalningssätt ansågs i litteraturen vara vem som tar den ekonomiska risken vid ett tillbud. Detta är intressant för att den ekonomiska risken berör inte enbart betalsätt utan också leveranssätt 4. Ifall en fråga då hade funnits angående hur mycket kunskap respondenterna ansåg sig ha gällande vem som tar den ekonomiska risken skulle begreppsvaliditeten av enkäten blivit lägre. Detta för att då skulle inte enbart respondenternas ansedda kunskap kring betalningssätten och deras säkerhet ha mäts, utan också deras ansedda kunskap angående olika leveranssätt. Det betyder att kunskap angående leveranssätt också borde påverka konsumenternas tillit till betalningssätt. Detta är något som borde undersökas ifall undersökningen skulle utföras igen, alltså att utreda konsumenternas ansedda kunskap angående betalningsalternativ och deras säkerhet samt olika leveranssätt. För att sedan utreda ifall det påverkar konsumenternas tillit till betalningssätten. I det fallet borde både innehålls- och begreppsvaliditeten av studien bli högre. Signifikansen av sambandet mellan ansedd kunskap och tillit till betalningssätten var dock väldigt hög, därför anses validiteten av studien tillräckligt hög. 4.2 Enkätsvaren Se Bilaga B för att se figurer som redovisar respondenternas svar på enkäten. Alla figurer vars namn börjar på B finns i Bilaga B Analys av enkätsvaren Frågorna kring respondenternas ansedda kunskapsnivå Vilka betalningssätt kände respondenterna igen Frågan angående vilka betalningssätt respondenten kände igen påvisade att alla kände igen kontokortsbetalning och postgiro. Alla förutom en kände igen direktbetalning via Internetbank och cirka 90% kände igen postförskott och e- faktura. Betalningssättet som var minst känt bland respondenterna var e-plånbok, se tabell B.1. Anledningen till att kontokortsbetalning, direktbetalning via 4. Med leveranssätt avses när produkten skickas till och mottags av konsumenten, ifall det sker innan eller efter konsumenten har betalat. 33

35 Internetbank samt postgiro var de mest igenkända betalningssätten kan bero på att de är de tre betalningssätt som konsumenter helst betalar med enligt en undersökning utförda av TNS SIFO. Postförskott och e-plånbok var det färre personer som valde att de helst skulle betala med (Klarna 05/10-09). Hur mycket kunskap ansåg sig respondenterna besitta angående säkerheten gällande betalningssätten Omkring 70% av respondenterna ansåg sig ha en medioker till hög kunskap angående säkerheten om de olika betalningssätten, förutom angående betalningsalternativet e-plånbok. Det var mindre än hälften av respondenterna som ansåg sig besitta en medioker till hög kunskap angående e-plånbok, se figurerna B.1, B.5, B.9, B.13, B.17 och B.21. En anledning till varför de flesta respondenterna inte ansåg sig besitta en del kunskap angående säkerheten om e-plånbok kan vara att det inte var lika välkänt som de andra betalningsalternativen bland respondenterna. En anledning till att många respondenter ansåg sig besitta medioker till hög kunskap angående säkerheten om de andra betalnings-alternativen kan bero på att säkerheten är en viktig faktor kring betalningssätt. Detta kan betyda att respondenterna är mer intresserade att ta reda på information angående säkerheten kring de olika betalningssätten (Hiljanen och Östman 2005). Hur mycket kunskap ansåg sig respondenterna besitta gällande hur personuppgifter behandlas med betalningssätten Runt 50% av respondenterna ansåg sig besitta en medioker till mycket kunskap angående hur personuppgifter behandlas med de olika betalningssäten, dock inte gällande betalningssättet e-plånbok där var motsvarande andel cirka 35%, se figurerna B.2, B.6, B.10, B.14, B.18 och B.22. Det betyder att respondenterna ansåg sig besitta mer kunskap kring säkerheten om betalningssätten än hur personuppgifterna be-handlas. Detta kan bero på att vid betalning med vissa av betalningsalternativen lämnas aldrig några person- eller kortuppgifter ut, vilket betyder att frågan är lite knepig. Om inga personuppgifter behöver lämnas ut behöver de inte heller behandlas, vilket betyder att om respondenten visste det borde den ha valt alter-nativet mycket kunskap, men respondenterna kanske inte tänkte på det och valde därför ett annat svarsalternativ. En annan anledning kan vara att när person- eller kortuppgifter behöver lämnas ut står det hur de kommer behandlas i e-butiken eller webbsidans sekretesspolicy, vilket troligtvis inte alla har orkat läsa igenom. Hur mycket kunskap ansåg sig respondenterna sig besitta angående hur betalnings går till med betalningssätten Ungefär mellan 70% till 90% av respondenterna ansåg sig besitta ganska mycket till mycket kunskap angående hur betalning går till med betalningssätten, förutom angående e-plånbok där motsvarande andel var 38%, se figurerna B.3, B.7, B.11, B.15, B.19 och B.23. Anledningen till att respondenterna ansåg sig besitta mycket kunskap kan bero på att när de väl har betalat med ett visst betalningssätt är det inte svårt att veta hur betalningen går till. Eftersom e-plånbok är det minst tillgängliga och igenkända betalningssättet av betalningsalternativen vid e-handel är det inte konstigt att få ansåg sig besitta mycket kunskap angående hur betalningen går till med betalningssättet.(e-barometern Q1 2010) 34

36 Frågorna kring respondenternas tillit till betalningssätten - Kontokortsbetalning Angående kontokortsbetalning hade 53% av respondenterna en stor eller en mycket stor tillit. 30% hade en neutral inställning, se figur B.4. Anledningar till varför många respondenterna har stor tillit till detta betalningssätt kan bero på att det är ett av de betalningssätt som konsumenter helst använder vid e-handel (Klarna 05/10-09). Många kontokort har också börjat bli ännu säkrare tack vare 3D Secure teknologin, vilket gör det betydligt svårare för obehöriga att kunna använda kortet på Internet (Nordea 3D Secure). Anledningen till varför nästan en tredje del av respondenterna hade en neutral inställning till betalningssättet kan bero på att de inte har använt det vid betalning, vilket kan betyda att de inte har något åsikt om betalsättet.. Direktbetalning via Internetbank Tilliten till direktbetalning via Internetbank var mycket stor bland respondenterna. Hela 76% hade stor eller mycket stor tillit. 4% hade en låg eller ganska låg tillit till betalningssättet, se figur B.8. Många av respondenterna kanske har stor tillit till detta betalningssätten för att inga person- eller kortuppgifter behöver lämnas ut, vilket eliminerar risken att någon obehörig ska stjäla de (Hiljanen och Östman 2005). Vid betalning är det också bankernas säkerhetsåtgärder som gäller vilket också kan lett till sådan stor tillit bland respondenterna, eftersom om de tillåter en bank att skydda deras pengar, varför skulle säkerheten inte vara tillräcklig för betalningar under samma förutsättningar. Postförskott Respondenternas tillit till postförskott var stor. 57% av respondenterna hade en stor eller en mycket stor tillit till betalningssättet. 37% hade en neutral inställning, se figur B.12. Den stora tilliten kan bero på att användaren av betalsättet inte behöver betala förrän den hämtar ut paket, vilket gör att den ekonomiska risken inte faller på användaren utan istället på säljaren (Dennis Hiljanen, Ronny Östman 2005). Eftersom betalningen sker vid uthämtningsstället och användaren kan betala kontant, vilket kanske gjorde att respondenterna fick mer tillit till betalsättet. Den höga neutrala inställning till postförskott kan bero på att många av respondenterna inte hade använt sig av betalningssättet på grund av de extra kostnaderna, vilket borde kunna vara avgörande eftersom alla respondenterna var studenter (E-handel- Fem förutsättningar 19/02-03). Om de då inte har använt sig av betalsättet är det inte konstigt att de hade en neutral inställning. Det var också cirka 10% färre av respondenterna som kände igen postförskott än t ex kontokortsbetalning, direktbetalning via Internetbank samt postgiro, vilket också kan ha lett till den högre neutrala inställningen, eftersom de inte kanske har någon åsikt om det. E-plånbok 38% av respondenterna hade en stor eller en mycket stor tillit till e-plånbok. Över hälften av alla respondenter hade en neutral inställning se figur B.16. Antalet respondenter med en stor eller mycket stor tillit till e-plånbok skilde sig ganska rejält. Detta kan bero på att många av respondenterna inte har använt eller kände igen betalningssättet, vilket kan ha gjort att den neutrala inställningen hos respondenterna blev högre än hos de andra betalningsalternativen. En anledning 35

37 till varför en del av respondenterna inte har använt sig av e-plånbok kan vara att det krävs det att användaren registrerar sig hos ett e-plånboksföretag innan de kan använda e-plånboken. Detta kanske respondenterna kände var jobbigt, eller hade de kanske inte tillräckligt med förtroende till de olika e-plånboksföretagen för att registrera sig (Dandenell 25/10-05). Sedan är det inte många e-handelsföretag som har e-plånbok tillgängligt som betalningssätten, vilket också kan ha lett till att en del av respondenterna aldrig använt sig av betalsättet.(e-barometern Q1 2010). Postgiro Postgiro var ett av de betalningssätten som respondenterna hade störst tillit till. Hela 77% hade en stor eller en mycket stor tillit. Enbart 2% hade en ganska låg tillit och ingen hade låg tillit, se figur B.20. Den stora tilliten kan bero på att betalningen sker efter att användaren har mottagit produkten, den ekonomiska risken faller då på säljaren och inte konsumenten (Hiljanen och Östman 2005). Det var 100% av respondenterna som kände igen postgiro vilket antagligen också påverkade att tilliten var stor. Inga kontouppgifter behöver heller sparas hos e- handlaren vilket betyder att risken för att de ska stjälas är obefintlig. Detta kan också vara en anledning till att tilliten är hög bland respondenterna. Postgiro är också det betalningssätten flest konsumenter vill använda sig av vid betalning enligt både TNS SIFOs undersökning och e-barometern,vilket mycket väl kan ha lett till den höga tilliten till postgiro bland respondenterna (Klarna 05/10-09; e- barometern Q1 2010) E-faktura Respondenternas tillit till e-faktura var också stor. 61% av respondenterna hade en stor eller en mycket stor tillit. 37% hade en neutral inställning, se figur B.24. En anledning till varför tilliten var stor kan vara att inga person- eller kortuppgifter behöver lämnas ut vid betalning, vilket gör att risken att någon obehörig ska stjäla de är obefintlig. Betalningssättet använder sig vid betalning av bankens säkerhetsåtgärder, vilket kan ha lett till den stora tilliten bland respondenterna. En till anledning kan vara att betalningen sker efter att produkten har skickats, vilket lägger den ekonomiska risken på säljaren istället för konsumenten (Hiljanen och Östman 2005). Anledningen till att många respondenter hade en neutral inställning kan bero på de orsaker som jag nämnt om de ändra betalningssätten med där den neutral inställningen bland respondenterna var hög. Jämförelse med teorin Utifrån de tre första kriterierna från tabell 3 borde respondenternas tillit varit störst till betalningssätten direktbetalning via Internetbank och e-faktura. Det här stämmer ganska bra överens med resultaten från studien, där de var de betalningssätt som respondenterna hade näst mest och tredje mest tillit till. Respondenternas tillit till de övriga fyra betalningsalternativen borde varit något lägre än de två första. Detta överensstämmer för betalningssätten postförskott och kontokortsbetalning, fast inte med postgiro samt e-plånbok. Som nämnt tidigare var postgiro det betalningssätten respondenternas hade störst tillit till och e-plånbok det som de hade lägst till. Det var en ganska stor skillnad mellan tilliten till e-plånbok och de övriga betalningssätten, detta kan mycket väl vara på grund av respondenternas låga kunskap angående betalningssättet, vilket är en anledning till att e-plånboksföretag borde försöka nå ut mera till konsumenterna och ge de mera kunskap 36

38 angående e-plånböcker. Detta gäller också för de företag som hanterar e-fakturor. Att tilliten till postgiro var störst kan förmodligen påverkats av det fjärde kriteriet ur tabell 3, det vill säga den ekonomiska risken med betalnings-sätten, samt andra anledningar som nämnts tidigare. Anledningen till att det fjärde kriteriet inte finns med i denna jämförelse är att ingen fråga ställdes i enkäten angående respondenternas ansedda kunskap gällande vem som tar den ekonomiska risken vid tillbud med respektive betalningssätt. Kriteriet kan dock haft en påverkan på respondenternas tillit till betalningssätten. 4.3 Korrelation mellan tillitspoäng och kunskapspoäng Här redovisas resultaten av respondenternas tillits- och kunskapspoäng, korrelationskoefficientens värde samt signifikansvärdet. Kunskapspoäng Spridningsdiagram av Kunskapspoäng vs Tillitspoäng Kunsk apsniv å Tillit Hög Kun sk ap Niv å Med el Tillit Hög Kun sk ap Niv å Sto r Tillit Låg Kun sk ap Niv å Med el Tillit Låg Kun sk ap Niv å Sto r Tillit Medel Kunsk ap Niv å Medel Tillit Medel Kunsk ap Niv å Stor Tillit ,0 17,5 20,0 22,5 25,0 27,5 Tillitspoäng Antal respondeter: 63 Figur 4.1. Respondenternas tillits- och kunskapspoäng 30,0 Av de 15 respondenterna som placerades i gruppen hög ansedd kunskapsnivå hade 11 stycken stor tillit, vilket motsvarar cirka 73% av gruppen. Fyra stycken hade medel tillit som motsvarar 27% av gruppen. Av de 43 respondenterna som placerades i gruppen medel ansedd kunskapsnivå hade 11 stor tillit, vilket motsvarar cirka 26% av gruppen. 32 respondenter hade medel tillit som motsvarar 74% av gruppen. Av de 5 respondenterna som hamnade i låg ansedd kunskapsnivå hade alla medel tillit. Totalt hade 22 respondenter stor tillit, 41 hade medel tillit och 0 hade liten tillit, se figur 4.1. Korrelationskoefficienten för kunskapspoäng och tillitspoäng var 0,55. 37

39 4.3.1 Chi-square Här redovisas resultatet från chi-square testet. Syftet med testet var att undersöka ifall sambandet mellan kunskapsnivå och tillit var statistiskt signifikant. Tillit Hög Kunskapsnivå Mellan Kunskapsnivå Låg Kunskapsnivå Stor Tillit Mellan Tillit Liten Tillit Total Tabell 5. Kunskapsnivåernas observerade tillit. I tabell 5 redovisas kunskapsnivåernas tillit från empiristudien. Total Tillit Hög Mellan Låg Total Stor Tillit 5,24 15,02 1,75 22,01 Mellan Tillit 9,76 27,98 3,25 40,99 Liten Tillit Total Tabell 6. Förväntade värden av kunskapsnivåernas tillit. I tabell 6 redovisas de förväntade värdena av kunskapsnivåernas tillit, det vill säga de värdena ifall det inte existerar något samband mellan de två variablerna. Chi-square värdet var 14,072 med 2 frihetsgrader (df). Tabell 7. Chi-square statistik Signifikansvärdet var p = (1 på 1000), se tabell 7. 38

40 4.3.2 Analys av korrelationen mellan respondenternas ansedda kunskapsnivå och tillit De respondenter som placerades i den höga ansedda kunskapsnivån angående de olika betalningssätten och deras säkerhet var det nästan tre fjärdedelar av de som dessutom hade en stor tillit till de olika betalningssätten. Den kvarvarande fjärdedelen hade en medel tillit. För respondenterna som placerades i medel ansedd kunskapsnivå var det nästan tvärtom, att en cirka fjärdedel hade stor tillit och nästan tre fjärdedelar hade en medel tillit till betalningssätten. De kvarvarande fem respondenterna som hade en låg ansedd kunskapsnivå hade alla en medel tillit, se figur 4.1. Detta tyder på en skillnad mellan de olika ansedda kunskapsnivåerna och deras tillit till betalningssätten. Korrelationskoefficienten för kunskapspoäng och tillitspoäng var Enligt Oates (2009) påvisar en korrelation mellan 0.3 till 0.7 (+ eller -) en rimlig korrelation tyder då på ett ganska starkt positivt samband mellan kunskapspoäng och tillitspoäng, vilket betyder att när ens kunskap angående betalningssätten och deras säkerhet blir högre, ökar också ens tillit till betalsätten. Detta samband skulle kunnat vara ännu starkare ifall en fråga gällande respondenternas ansedda kunskap angående vem som tar den ekonomiska risken vid tillbud med respektive betalningssätt hade funnits. Ifall sambandet mellan kunskapsnivå och tillit var statistiskt signifikant användes chi-square testet som jämförde den insamlade data, se tabell 5, och den förväntade data, se tabell 6, ifall det inte existerade något samband utan att sambandet berodde på slumpen. Chi-square värdet blev uträknat till med 2 frihetsgrader, och utifrån tabell 6 var det möjligt att avläsa att p= eftersom var större än Detta betydde att resultatet från studien skulle bero på slumpen i 1 av 1000 fall. Konfidensintervallet för statiskt signifikans var satt till p< 0.05 vilket betyder att sambandet som hittades i denna studie var statistiskt signifikant. Det var bara 63 personer som besvarade enkäten, vilket kan reducera resultatets validitet. Chi-square testet konstaterar dock en betydande signifikans, vilket är anledningen till att antalet respondenter anses tillfredsställande för att påvisa en pålitlig korrelation mellan kunskapsnivå och tillit till betalningsalternativen. Hypotesen för uppsatsen var: Det finns ett positivt samband mellan personers ansedda kunskapsnivå och tillit till betalningsalternativen. vilket har bevisats utifrån resultaten att det var sant, i alla fall för urvalsgruppen som bestod av Uppsalastudenter. Hypotesen borde dock anses som sann för alla studenter i Sverige, på grund av att urvalet borde kunna ses som representativt för alla studenter i Sverige, eftersom något samband mellan region och ansedd kunskap inom området Betalningssätt via webben har inte kunnat hittats. 39

41 4.4 Fortsatt forskning En framtida forskningsfråga inom detta område kan vara att undersöka ungefär samma frågeställningar fast med en bättre samplingsmetod som t ex slumpmässig sampling, för att kunna dra generella slutsatser till hela Sveriges befolkning. Det borde utredas hur mycket kunskap konsumenterna anser sig ha angående olika leveranssätt för att studien ska erhålla en högre innehålls- och begrepps-validitet. Det skulle också vara intressant ifall en fråga där respondenterna ska rangordna betalningssätten efter hur mycket tillit de har till respektive betalningsalternativ. 40

42 5 Slutsats I detta kapitel visas de slutsatser upp som tagits fram genom undersökningen med tanke på uppsatsens frågeställningar, samt kunskapsbidragets relevans. Detta för att uppfylla syftet med uppsatsen. 5.1 Hur mycket kunskap anser konsumenter att de besitter angående de olika betalningssätten och deras säkerhet? Svaren på enkäten visade att de betalningssätt som var mest igenkända av respondenterna var kontokortsbetalning, postgiro och direktbetalning via Internetbank. Därefter kom betalningssätten postförskott och e-faktura och sist var betalningssättet e-plånbok. Utifrån resultaten från figurerna B.1, B.5, B.9, B.13, B.17 och B.21 som finns i Bilaga B, var det möjligt att se hur mycket kunskap respondenterna ansåg att de hade angående säkerheten kring de olika betalningssätten. Det visade sig att de flesta ansåg att de hade medioker till hög kunskap angående alla betalningssätt förutom e-plånbok där de flesta ansåg sig besitta låg eller ingen kunskap alls. När de gällde hur personuppgifter behandlas med respektive betalningssätt var det omkring hälften som ansåg sig besitta medioker till mycket kunskap angående alla betalningssätten förutom e-plånbok, vilket kan ses i figurerna B.2, B.6, B.10, B.14, B.18 och B.22. Detta betyder att respondenterna ansåg sig besitta mer kunskap angående säkerheten kring betalningssätten än hur personuppgifter behandlas vid betalning med respektive betalsätt. Respondenterna ansåg sig besitta mest kunskap angående hur betalning går till med de olika betalningssätten. Mellan 70% till 90% av respondenterna ansåg sig besitta ganska mycket till mycket kunskap om hur betalning går till med alla betalningssätt med undantaget e-plånbok, där motsvarande andel var cirka 35%, vilket kan ses i figurerna B.3, B.7, B.11, B.15, B.19 och B.23. Det är en stor skillnad jämfört med de andra två områdena angående betalningssätten och deras säkerhet. I stort sett ansåg respondenterna att de besatt ganska mycket kunskap angående de olika betalningssätten och deras säkerhet, förutom angående betalsättet e-plånbok där de flesta ansåg sig besitta lite eller ingen kunskap alls. 5.2 Skiljer sig tilliten till de olika betalningssätten beroende på vilken kunskapsnivå konsumenterna har? Utifrån analysen av den insamlade data från enkäten tyder det på tilliten skiljer sig till de olika betalningssätten beroende på vilken ansedd kunskapsnivå respondenten blivit placerad i. Personer med hög ansedd kunskapsnivå hade också stor tillit till betalningssätten. Omkring 75 % hade stor tillit, cirka 25 % medel tillit och 41

43 ingen i denna kunskapsnivå hade liten tillit till betalningssätten. I den medel ansedda kunskapsnivån hade cirka 25% stor tillit, omkring 75% en medel tillit och ingen i denna kunskapsnivå hade en liten tillit till betalsätten. Alla respondenter som placerades i den låga ansedda kunskapsnivån hade en medel tillit till betalningssätten. Korrelationskoefficienten för kunskapspoäng och tillitspoäng var 0.55, vilket tyder på ett ganska starkt positivt samband mellan kunskapspoäng och tillitspoäng. Det betyder att när kunskapspoängen ökar är det troligt att tillitspoängen också ökar. Utifrån detta resultat kunde uppsatsens hypotes styrkas. Sambandet mellan kunskapsnivå och tillit ansågs som statistiskt signifikant. Detta för att genom användning av chi-square testet påvisade det att sambandet kunde bero på slumpen i 1 av 1000 fall vilket betyder att nollhypotesen faller eftersom den står sig om relationen beror på slumpen i fler än 5 av 100 undersökningar. 5.3 Kunskapsbidragets relevans Denna uppsats har tagit upp ett antal betalningssätt som alla visat sig vara i grunden säkra att betala med vid ekonomiska transaktioner på webben. Detta är dock inte alltid tillräckligt för att utföra en säker ekonomisk transaktion utan användaren av betalningssättet måste också uppträda på ett tillförlitligt sätt, vilket kan uppnås genom att följa tipsen i avsnittet 3.4. Uppsatsen kan bidra med en ökad kunskap gällande betalningssätten och deras säkerhet. Denna kunskap borde eliminera de hinder för konsumenter som beskrevs i uppsatsens problembeskrivning, vilket kan resultera i att läsarna erhåller en större tillit till betalningssätten. Detta kan i sin tur leda till en ökad e-handel. Relevansen av detta är att läsarna inte behöver gå miste om de fördelar som e- handeln har idag. En del av dessa fördelar har tagits upp i uppsatsens problembeskrivning. Att försöka öka konsumenters kunskap gällande betalsätten och deras säkerhet är något som de företag som ligger bakom betalningssätten borde sträva efter för att konsumenterna ska erhålla en högre tillit till deras betalningsalternativ. Detta borde som sagt i sin tur göra att just deras betalningssätt används mer frekvent. 42

44 6 Källförteckning 6.1 Litteraturreferenser Boedreau, M. -C, Ariyachandra, T., Gefen, D. & Straub, D. (1997), Validating IS Positivist Instrumentation.: in The Handbook of Information System Research, M.E. Whitman and A.B Woszczynski (eds.) Idea Group Publishing, Hershey, PA USA, 2004, (pp ). Comer, D. E. (2009) Computer Networks and Internets. 5 th ed. Upper Saddle River, NJ : Prentice Hall Giddens, A. (1997). Modernitet och självidentitet: självet och samhället i den senmoderna epoken. Göteborg : Daidalos Lawrence, E., Corbitt, B., Fisher, J-A., Lawrence, J. & Tidwell, A. (2000) Internet Commerce:Digital models for business. 2 nd ed. Singapore. Oates, Briony J. (2009) Researching Information Systems and Computing. Sage Publications Ltd. Olsson, H. & Sörensen, S. (2001) Forskningsprocessen: Kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Liber. Trost, J. (2001) Enkätboken. Lund Studentlitteratur. Turban, E., King, D., Lee, J., Liang, T. & Turban, D. (2009) Electronic Commerce 2010: A Managerial Perspective. 6 th (Global) ed. Pearson Education 6.2 Internetreferenser Authorize.Net. Developer FAQs. Hämtad från: [ ] Bergman, E., Knutsson, L. & Skoglund, M. (2010) Förtroendets betydelse: En uppsats om coachning mot anställningsbarhet. Hämtad från: [ ] Dandenell, O. (25/10-05 ) Så funkar betallösningarna. Hämtad från: [ ] Dibs. 3D Secure. Hämtad från: [ ] 43

45 Dierks, T. & Rescorla, E.(2008) The Transport Layer Security (TLS) Protocol Version 1.2. Hämtat från: [ ] Europeiska Kommissionen. Kan en nätbutik tvinga mig att lämna ut mina personuppgifter? Hämtad från: [ ] Europeiska Kommissionen. Safety tips. Hämtad från: 3_secure_payment_methods [ ] Europeiska Kommissionen. Är mitt kontokortsnummer skyddat när jag betalar på nätet? Hämtad från: [ ] Hammarberg, S. Så stor är den svenska e-handeln. (14/04-10) Hämtad från: [ ] Handelns Utredningsinstitut. E-barometern Q4 (2009) Hämtad från: [ ] Handelns Utredningsinstitut. E-barometern Q1 (2010). Hämtad från: [ ] Hiljanenm, D. & Östman, R. (2005) E-handel 2005: en undersökning av olika betalsätt och företags påverkan på konsumenters tillit till betalning vid e-handel. Hämtad från: [ ] Introduction to SSL (1998) Hämtad från: [ ] Klarna (05/10-09). Hämtad från: [ ] Nationalencyklopedin. Hämtad från: [ ] Nordea. 3D Secure. Hämtad från: %2Bkort/3D%2BSecure/ html [ ] Nordea. Inloggningssätt. Hämtad från: [ ] 44

46 Nordea. Tio goda råd. Hämtad från: 10+goda+råd/ html [ ] Post och Telestyrelsen(18/10-07) Bankärenden. Hämtad från: [ ] Post och Telestyrelsen (06/02-04) E-betaltjänster. Hämtat från: [ ] Post och Telestyrelsen (19/02-03) E-handel Fem förutsättningar. Hämtad från: %20forutsattningar.pdf [ ] TNS-SIFO. Om oss. Hämtad från: [ ] Zlobin, R., Doherty, J. & Unge, B. (2005) E-handelsoddysé: En studie om konsumenters e-handelsvanor. Hämtat från: [ ] 45

47 Bilaga A A.1 Låg kunskapsnivå angående betalningssätten och deras säkerhet. För att en respondent ska placeras i den låga kunskapsnivå gruppen krävdes en totalpoäng på mindre eller lika med 38 kunskapspoäng på del ett av enkäten vilket motsvarar ett medelvärde på två kunskapspoäng eller mindre på de 19 frågorna. Av de 63 respondenterna placerades fem i den låga kunskapsnivå gruppen vilket motsvarar cirka 8%. Låg ansedd kunskapsnivå angående betalningssätten och deras säkerhet. 2,0 1,5 2 Grupp Låg Kunsk ap Antal 1, ,5 0, Kunskapspoäng Figur A1 Poängspridning bland gruppen låg kunskapsnivå 34 Av de fem respondenter som placerades i gruppen låg ansedd kunskapsnivå hade 40% 29 kunskapspoäng, 20% hade 30 kunskapspoäng, 20% hade 31 kunskapspoäng, och 20% hade 34 kunskapspoäng. Medelvärdet av kunskapspoängen för denna grupp var kunskapspoäng. Medianen var kunskapspoäng. Standardavvikelsen var cirka 2.07 kunskapspoäng. Gruppen låg ansedd kunskapsnivå tillitspoäng Antal 1,0 0,8 0, Låg Kunsk apsniv å Tillit ,4 0,2 0, Tillitspoäng Figur A2 Poängspridning för tillitspoängen bland gruppen låg kunskapsnivå Av de fem respondenter som placerades i gruppen låg ansedd kunskapsnivå hade 20% 17 tillitspoäng, 20% hade 18 tillitspoäng, 20% hade 20 tillitspoäng, 20% hade 22 tillitspoäng, och 20% hade 23 tillitspoäng. Medelvärdet av tillitspoängen för denna grupp var tillitspoäng. Medianen var tillitspoäng. Standardavvikelsen var cirka 2.55 tillitspoäng. 46

48 A.2 Medel kunskapsnivå angående betalningssätten och deras säkerhet För att en respondent ska placeras i medel kunskapsnivå gruppen krävdes en totalpoäng som var större än 38 kunskapspoäng samt mindre än 76 kunskapspoäng. Av de 63 respondenterna placerades 43 i medel kunskapsnivå gruppen vilket motsvarar cirka 68% Antal Medel ansedd kunskapsnivå angående betalningsätten och deras säkerhet Kunskapspoäng Figur A3 Poängspridning bland gruppen medel kunskapsnivå Grupp Medel Kunsk apsniv å Av de 43 respondenterna som placerades i gruppen medel ansedd kunskapsnivå hade cirka 30% mellan 66 och 74 kunskapspoäng, cirka 21% hade mellan 60 och 65 kunskapspoäng, cirka 26% hade mellan 52 och 59 kunskapspoäng, och cirka 23% hade mellan 39 och 51 kunskapspoäng. Medelvärdet av kunskapspoängen för denna grupp var cirka kunskapspoäng. Medianen var kunskapspoäng. Standardavvikelsen var cirka 8.99 kunskapspoäng. Gruppen medel ansedd kunskapsnivå tillitspoäng Antal Medel Kunsk apsniv å Tillit Tillitspoäng Figur A4 Poängspridning för tillitspoängen bland gruppen medel kunskapsnivå Av de 43 respondenterna som placerades i gruppen medel ansedd kunskapsnivå hade cirka 26% mellan 24 och 29 tillitspoäng, cirka 47% mellan 20 och 23 tillitspoäng, och cirka 28% hade mellan 16 och 19 tillitspoäng. Medelvärdet av tillitspoängen för denna grupp var tillitspoäng. Medianen var tillitspoäng. Standardavvikelsen var cirka 3.08 tillitspoäng. 47

49 A.3 Hög kunskapsnivå angående betalningssätten och deras säkerheten För att en respondent ska placeras i den höga kunskapsnivå gruppen krävdes en totalpoäng som var större eller lika med 76 kunskapspoäng samt mindre Av de 63 respondenterna placerades 15 i den höga kunskapsnivå gruppen vilket motsvarar cirka 24%. Hög ansedd kunskapsnivå angående betalningssätten och deras säkerhet. Antal 2,0 1,5 1, Grupp Hög Kunsk apniv å ,5 0, Kunskapspoäng Figur A5 Poängspridning bland gruppen hög kunskapsnivå Av de 15 respondenterna som placerades i gruppen hög ansedd kunskapsnivå hade cirka 46% mellan 86 och 96 kunskapspoäng, cirka 31% hade mellan 80 och 83 kunskapspoäng, och cirka 33% hade mellan 76 och 78 kunskapspoäng. Medelvärdet av kunskapspoängen för denna grupp var kunskapspoäng. Medianen var kunskapspoäng. Standardavvikelsen var cirka 6.98 kunskapspoäng. Gruppen hög ansedd kunskapsnivå tillitspoäng Antal Hög Kunsk apsniv å Tillit Tillitspoäng Figur A6 Poängspridning för tillitspoängen bland gruppen hög kunskapsnivå Av de 15 respondenterna som placerades i gruppen hög ansedd kunskapsnivå hade cirka 33% 24 tillitspoäng, cirka 20% hade 27 tillitspoäng, och cirka 13% hade 26 tillitspoäng, cirka 13% hade 23 tillitspoäng, cirka 7% hade 28 tillitspoäng, cirka 7% hade 22 tillitspoäng, och cirka 7% hade 19 tillitspoäng. Medelvärdet av tillitspoängen för denna grupp var cirka tillitspoäng. Medianen var tillitspoäng. Standardavvikelsen var cirka 2.36 tillitspoäng. 48

50 Bilaga B: Enkätsvaren Enkätsvaren är redovisade på det sätt att först visas resultatet från frågan angående vilka betalningssätt respondenterna kände igen, och efter det redovisas svaren för respektive betalningssätt var för sig. De tre första tabellerna för varje betalningssätt visar svaren från del 1 av enkäten och den fjärde och sista tabellen för varje betalningssätt redovisar resultatet från del 2. Procentsatser som redovisas i Bilaga B är avrundade till närmaste heltal. B.1 Vilka betalningssätt kände respondenterna igen? Vilka av dessa betalningssätt känner du igen? Kontokortsbetalning (t ex Visa, Mastercard) % Direktbetalning via Internetbank 62 98% Postförskott 57 90% E-plånbok (t ex Payex, Paypal och Moneybookers) 62 83% Postgiro % E-faktura 56 89% Tabell B.1 Antalet respondenter som kände igen respektive betalningssätt. 100% av respondenterna kände igen betalningssätten kontokortsbetalning och postgiro, 98% kände igen direktbetalning via Internetbank, 90% kände igen postförskott, 89% kände igen e-faktura och 83% kände igen e-plånbok, se tabell B.1. B.2 Kontokortsbetalning Figur B.1. Ansedd kunskap respondenterna har angående säkerheten om betalningssättet kontokortsbetalning. Av de 63 respondenterna ansåg sig 35% besitta ganska hög kunskap angående säkerheten om betalningssättet kontokortsbetalning, 25% ansåg sig besitta medioker kunskap, 17% ansåg sig besitta lite kunskap, 16% ansåg sig besitta hög kunskap, och 6% ansåg sig besitta ingen kunskap alls, se Figur B.1. 49

51 Figur B.2. Ansedd kunskap respondenterna har angående hur personuppgifter behandlas med betalningssättet kontokortsbetalning. Av de 63 respondenterna ansåg sig 29% besitta lite kunskap angående hur personuppgifter behandlas med betalningssättet kontokortsbetalning, 24% ansåg sig besitta ingen kunskap alls, 24% ansåg sig besitta medioker kunskap, 17% ansåg sig besitta ganska mycket kunskap, och 6% ansåg sig besitta mycket kunskap, se figur B.2. Figur B.3. Ansedd kunskap respondenterna har angående hur en konsument gör för att betala med betalningssättet kontokortsbetalning. Av de 63 respondenterna ansåg sig 71% besitta mycket kunskap angående hur en konsument gör för att betala med betalningssättet kontokortsbetalning, 21% ansåg sig besitta ganska mycket kunskap, 5% ansåg sig besitta lite kunskap, 3% ansåg sig besitta ingen kunskap alls, och 0% ansåg sig besitta medioker kunskap, se figur B.3. 50

52 Figur B.4. Respondenternas tillit till betalningssättet kontokortsbetalning. Av de 63 respondenterna har 40% stor tillit till betalningssättet kontokortsbetalning, 30% har en neutral inställning, 13% har mycket stor tillit, 11% har ganska låg tillit, och 6% har låg tillit, se figur B.4. B.3 Direktbetalning via Internetbank Figur B.5. Ansedd kunskap respondenterna har angående säkerheten om betalningssättet direktbetalning via Internetbank. Av de 63 respondenterna ansåg sig 41% besitta ganska hög kunskap angående säkerheten om betalningssättet direktbetalning via Internetbank, 22% ansåg sig besitta medioker kunskap, 16% ansåg sig besitta hög kunskap, 13% ansåg sig besitta lite kunskap, och 8% ansåg sig besitta ingen kunskap alls, se figur B.5. 51

53 Figur B.6. Ansedd kunskap respondenterna har angående hur personuppgifter behandlas med betalningssättet direktbetalning via Internetbank. Av de 63 respondenterna ansåg sig 27% besitta medioker kunskap angående hur personuppgifter behandlas med betalningssättet direktbetalning via Internetbank, 25% ansåg sig besitta lite kunskap, 22% ansåg sig besitta ingen kunskap alls, 16% ansåg sig besitta ganska mycket kunskap, och 10% ansåg sig besitta mycket kunskap, se figur B.6. Figur B.7. Ansedd kunskap respondenterna har angående hur en konsument gör för att betala med betalningssättet direktbetalning via Internetbank Av de 63 respondenterna ansåg sig 65% besitta mycket kunskap angående hur en konsument gör för att betala med betalningssättet direktbetalning via Internetbank, 14% ansåg sig besitta ganska mycket kunskap, 6% ansåg sig besitta ingen kunskap alls, 3% ansåg sig besitta lite kunskap, och 3% ansåg sig besitta medioker kunskap, se figur B.7. 52

54 Figur B.8. Respondenternas tillit till betalningssättet direktbetalning via Internetbank. Av de 63 respondenterna har 43% stor tillit till betalningssättet direktbetalning via Internetbank, 33% har mycket stor tillit, 21% har en neutral inställning, 2% har ganska låg tillit, och 2% har låg tillit, se figur B.8. B.4 Postförskott Figur B.9. Ansedd kunskap respondenterna har angående säkerheten om betalningssättet postförskott. Av de 63 respondenterna ansåg sig 24% besitta ganska hög kunskap angående säkerheten om betalningssättet postförskott, 22% ansåg sig besitta medioker kunskap, 21% ansåg sig besitta hög kunskap, 19% ansåg sig besitta lite kunskap, och 14% ansåg sig besitta ingen kunskap alls, se figur B.9. 53

55 Figur B.10. Ansedd kunskap respondenterna har angående hur personuppgifter behandlas med betalningssättet postförskott. Av de 63 respondenterna ansåg sig 33% besitta ingen kunskap alls angående hur personuppgifter behandlas med betalningssättet postförskott, 24% ansåg sig besitta medioker kunskap, 22% ansåg sig besitta lite kunskap, 17% ansåg sig besitta ganska mycket kunskap, och 3% ansåg sig besitta mycket kunskap, se figur B.10. Figur B.11. Ansedd kunskap respondenterna har angående hur en konsument gör för att betala med betalningssättet postförskott. Av de 63 respondenterna ansåg sig 49% besitta mycket kunskap angående hur en konsument gör för att betala med betalningssättet postförskott, 21% ansåg sig besitta ganska mycket kunskap, 11% ansåg sig besitta ingen kunskap alls, 11% ansåg sig besitta lite kunskap, och 8% ansåg sig besitta medioker kunskap, se figur B

56 Figur B.12. Respondenternas tillit till betalningssättet postförskott. Av de 63 respondenterna har 37% en neutral inställning till betalningssättet postförskott, 33% har mycket stor tillit, 24% har stor tillit, 6% har ganska låg tillit, och 0% har låg tillit, se figur B.12. B.5 E-plånbok Figur B.13. Ansedd kunskap respondenterna har angående säkerheten om betalningssättet e-plånbok. Av de 63 respondenterna ansåg sig 27% besitta lite kunskap angående säkerheten om betalningssättet e-plånbok, 27% ansåg sig besitta ingen kunskap alls, 25% ansåg sig besitta medioker kunskap, 11% ansåg sig besitta ganska hög kunskap, och 10% ansåg sig besitta hög kunskap, se figur B

57 Figur B.14. Ansedd kunskap respondenterna har angående hur personuppgifter behandlas med betalningssättet e-plånbok. Av de 63 respondenterna ansåg sig 43% besitta ingen kunskap alls angående hur personuppgifter behandlas med betalningssättet e-plånbok, 24% ansåg sig besitta medioker kunskap, 22% ansåg sig besitta lite kunskap, 6% ansåg sig besitta mycket kunskap, och 5% ansåg sig besitta ganska mycket kunskap, se figur B.14. Figur B.15. Ansedd kunskap respondenterna har angående hur en konsument gör för att betala med betalningssättet e-plånbok. Av de 63 respondenterna ansåg sig 27% besitta ingen kunskap alls angående hur en konsument gör för att betala med betalningssättet e-plånbok, 24% ansåg sig besitta mycket kunskap, 17% ansåg sig besitta medioker kunskap, 17% ansåg sig besitta lite kunskap, och 14% ansåg sig besitta ganska mycket kunskap, se figur B

58 Figur B.16. Respondenternas tillit till betalningssättet e-plånbok. Av de 63 respondenterna har 51% en neutral inställning till betalningssättet e-plånbok, 24% har stor tillit, 11% har låg tillit, 8% har mycket stor tillit, och 6% har ganska låg tillit, se figur B.16. B.6 Postgiro Figur B.17. Ansedd kunskap respondenterna har angående säkerheten om betalningssättet postgiro. Av de 63 respondenterna ansåg sig 35% besitta ganska hög kunskap angående säkerheten om betalningssättet postgiro, 33% ansåg sig besitta medioker kunskap, 14% ansåg sig besitta hög kunskap, 10% ansåg sig besitta ingen kunskap alls, och 8% ansåg sig besitta lite kunskap, se figur B

59 Figur B.18. Ansedd kunskap respondenterna har angående hur personuppgifter behandlas med betalningssättet postgiro. Av de 63 respondenterna ansåg sig 29% besitta medioker kunskap angående hur personuppgifter behandlas med betalningssättet postgiro, 27% ansåg sig besitta ingen kunskap alls, 24% ansåg sig besitta lite kunskap, 17% ansåg sig besitta ganska mycket kunskap, och 3% ansåg sig besitta ganska mycket kunskap, se figur B.18. Figur B.19. Ansedd kunskap respondenterna har angående hur en konsument gör för att betala med betalningssättet postgiro. Av de 63 respondenterna ansåg sig 56% besitta mycket kunskap angående hur en konsument gör för att betala med betalningssättet postgiro, 24% ansåg sig besitta ganska mycket kunskap, 8% ansåg sig besitta medioker kunskap, 8% ansåg sig besitta lite kunskap, och 5% ansåg sig besitta ingen kunskap alls, se figur B

60 Figur B.20. Respondenternas tillit till betalningssättet postgiro. Av de 63 respondenterna har 48% stor tillit till betalningssättet postgiro, 29% har mycket stor tillit, 22% har en neutral inställning, 2% har ganska låg tillit, och 0% har låg tillit, se figur B.20. B.7 E-faktura Figur B.21. Ansedd kunskap respondenterna har angående säkerheten om betalningssättet e- faktura. Av de 63 respondenterna ansåg sig 27% besitta ganska hög kunskap angående säkerheten om betalningssättet e-faktura, 27% ansåg sig besitta medioker kunskap, 17% ansåg sig besitta lite kunskap, 14% ansåg sig besitta ingen kunskap alls, och 14% ansåg sig besitta hög kunskap, se figur B

61 Figur B.22. Ansedd kunskap respondenterna har angående hur personuppgifter behandlas med betalningssättet e-faktura. Av de 63 respondenterna ansåg sig 27% besitta lite kunskap angående hur personuppgifter behandlas med betalningssättet e-faktura, 25% ansåg sig besitta ingen kunskap alls, 25% ansåg sig besitta medioker kunskap, 16% ansåg sig besitta ganska mycket kunskap, och 6% ansåg sig besitta ganska mycket kunskap, se figur B.22. Figur B.23. Ansedd kunskap respondenterna har angående hur en konsument gör för att betala med betalningssättet e-faktura. Av de 63 respondenterna ansåg sig 41% besitta mycket kunskap angående hur en konsument gör för att betala med betalningssättet e-faktura, 27% ansåg sig besitta ganska mycket kunskap, 14% ansåg sig besitta ingen kunskap alls, 11% ansåg sig besitta lite kunskap, och 6% ansåg sig besitta medioker kunskap, se figur B

62 Figur B.24. Respondenternas tillit till betalningssättet e-faktura. Av de 63 respondenterna har 37% stor tillit till betalningssättet e-faktura, 37% har en neutral inställning, 24% har mycket stor tillit, 2% har ganska låg tillit, och 2% har låg tillit, se figur B

63 Bilaga C: Enkäten 62

Internetsäkerhet. banktjänster. September 2007

Internetsäkerhet. banktjänster. September 2007 Internetsäkerhet och banktjänster September 2007 Skydda din dator Att använda Internet för att utföra bankärenden är enkelt och bekvämt. Men tänk på att din datormiljö måste vara skyddad och att du aldrig

Läs mer

KOM IGÅNG-GUIDE. för att ta betalt på nätet. Vi gör det enkelt att ta betalt

KOM IGÅNG-GUIDE. för att ta betalt på nätet. Vi gör det enkelt att ta betalt KOM IGÅNG-GUIDE för att ta betalt på nätet Vi gör det enkelt att ta betalt VEM GÖR VAD? När du ska komma igång med din e-handel är det flera parter inblandade. Här ser du några av dom och vad de gör. DIBS

Läs mer

DNSSEC och säkerheten på Internet

DNSSEC och säkerheten på Internet DNSSEC och säkerheten på Internet Per Darnell 1 Säkerheten på Internet Identitet Integritet Oavvislighet Alltså 2 Asymmetrisk nyckelkryptering Handelsbanken 3 Asymmetrisk nyckelkryptering 1 Utbyte av publika

Läs mer

Stark inledning på det nya e-handelsåret

Stark inledning på det nya e-handelsåret + 13 % e-barometern Q1 2010 Stark inledning på det nya e-handelsåret Den starka tillväxttakten under fjolårets slut håller i sig och året inleddes med en kraftfull försäljningsuppgång, 12,8 procent, under

Läs mer

Handelsvanor och säkerhetsförtroende inom e-handel

Handelsvanor och säkerhetsförtroende inom e-handel Institutionen för informatik och media Handelsvanor och säkerhetsförtroende inom e-handel En studie kring konsumenters handelsvanor, kunskap och förtroende för säkerhet och trygghet inom e-handel Författare:

Läs mer

Modul 3 Föreläsningsinnehåll

Modul 3 Föreläsningsinnehåll 2015-02-03 2015 Jacob Lindehoff, Linnéuniversitetet 1 Modul 3 Föreläsningsinnehåll Vad är ett certifikat? Användningsområden Microsoft Certificate Services Installation Laboration Ingår i Klustringslabben

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Datasäkerhet. Petter Ericson pettter@cs.umu.se

Datasäkerhet. Petter Ericson pettter@cs.umu.se Datasäkerhet Petter Ericson pettter@cs.umu.se Vad vet jag? Doktorand i datavetenskap (naturliga och formella språk) Ordförande Umeå Hackerspace Sysadmin CS 07-09 (typ) Aktiv från och till i ACC m.fl. andra

Läs mer

E V - C E R T I F I K AT: VA R F Ö R A N V Ä N D A D E N S TA R K A S T E S S L AUTENTISERINGSPROCESS?

E V - C E R T I F I K AT: VA R F Ö R A N V Ä N D A D E N S TA R K A S T E S S L AUTENTISERINGSPROCESS? E V - C E R T I F I K AT: VA R F Ö R A N V Ä N D A D E N S TA R K A S T E S S L AUTENTISERINGSPROCESS? D i n t a l a r e i d a g J o n a t h a n A g e r i u s W e b S e c u r i t y C o n s u l t a n t

Läs mer

DNSSec. Garanterar ett säkert internet

DNSSec. Garanterar ett säkert internet DNSSec Garanterar ett säkert internet Vad är DNSSec? 2 DNSSec är ett tillägg i Domain Name System (DNS), som säkrar DNS-svarens äkthet och integritet. Tekniska åtgärder tillämpas vilket gör att den dator

Läs mer

Välkommen in. Här är det öppet jämt.

Välkommen in. Här är det öppet jämt. Din guide till internetbanken Välkommen in. Här är det öppet jämt. Du kan även besöka oss på swedbank.se/digitalt. Där hittar du fler digitala tjänster och mer info om internetbanken. Observera att vissa

Läs mer

EIT060 Datasäkerhet - Projekt 2. Jacob Ferm, dt08jf0 Johan Paulsson, dt08jp8 Erik Söderqvist, dt08es8 Magnus Johansson, dt08mj9 26 februari 2011

EIT060 Datasäkerhet - Projekt 2. Jacob Ferm, dt08jf0 Johan Paulsson, dt08jp8 Erik Söderqvist, dt08es8 Magnus Johansson, dt08mj9 26 februari 2011 EIT060 Datasäkerhet - Projekt 2 Jacob Ferm, dt08jf0 Johan Paulsson, dt08jp8 Erik Söderqvist, dt08es8 Magnus Johansson, dt08mj9 26 februari 2011 Innehåll 1 Introduktion 1 2 SSL 1 2.1 Anslutningsprocessen.........................

Läs mer

Stockholm Skolwebb. Information kring säkerhet och e-legitimation för Stockholm Skolwebb. skolwebb.stockholm.se

Stockholm Skolwebb. Information kring säkerhet och e-legitimation för Stockholm Skolwebb. skolwebb.stockholm.se S Stockholm Skolwebb Information kring säkerhet och e-legitimation för Stockholm Skolwebb Innehållsförteckning Säkerhet i Stockholm Skolwebb... 3 Roller i Stockholm Skolwebb... 3 Hur definieras rollerna

Läs mer

Direktkoppling till Girolink Internet. Filöverföring av betalningar och betalningsinformation via Girolink Internet. Version 1.0

Direktkoppling till Girolink Internet. Filöverföring av betalningar och betalningsinformation via Girolink Internet. Version 1.0 Direktkoppling till Girolink Internet Filöverföring av betalningar och betalningsinformation via Girolink Internet Version 1.0 Maj 2007 Innehållsförteckning 0. DOKUMENTHISTORIK 1 ALLMÄNT - DIREKTKOPPLING

Läs mer

Att skaffa PayEx Mobil steg för steg

Att skaffa PayEx Mobil steg för steg Att skaffa PayEx Mobil steg för steg När du ska skaffa PayEx Mobil se till att du har tillgång till din mobiltelefon, en dator med tillgång till internet och din e-post samt din bankdosa. För att kunna

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Så här betalar du med kort

Så här betalar du med kort Så här betalar du med kort 1. Klicka på Betalningsavisering 2. och välj sedan mellan Betalningsavier och Kommande betalningsavier. 3. Klicka på avinumret för en obetald avi. 4. Klicka på Egna domännamn

Läs mer

Säker e-kommunikation 2009-04-22

Säker e-kommunikation 2009-04-22 Säker e-kommunikation 2009-04-22 Leif Forsman Logica 2008. All rights reserved Agenda - Inledning - Bakgrund och historik - Vilka risker och hot finns? - Vilka säkerhetslösningar finns det för att skydda

Läs mer

Q3-2010 Jetshop gör handel på nätet enkelt och lönsamt för butiker och konsumenter

Q3-2010 Jetshop gör handel på nätet enkelt och lönsamt för butiker och konsumenter e-survey Q3-2010 Jetshop gör handel på nätet enkelt och lönsamt för butiker och konsumenter FÖRORD OCH KOMMENTAR Socala medier har nu på bred front slagit igenom som en naturlig del i kommunikation och

Läs mer

Tekn.dr. Göran Pulkkis Överlärare i Datateknik. Nätverksprotokoll 23.10.2008

Tekn.dr. Göran Pulkkis Överlärare i Datateknik. Nätverksprotokoll 23.10.2008 Tekn.dr. Göran Pulkkis Överlärare i Datateknik Säker e-post Innehåll Principen för säker e-post Realisering av säker e-post Pretty Good Privacy (PGP) Secure / Multipurpose Internet Mail Extensions (S/MIME)

Läs mer

Modul 6 Webbsäkerhet

Modul 6 Webbsäkerhet Modul 6 Webbsäkerhet Serverskript & Säkerhet Webbservrar & serverskript exponerar möjlighet för fjärranvändare att skicka data och köra kod vilket medför risker. Man ska aldrig lita på att alla vill göra

Läs mer

Kriterier för säkra betaltjänster på nätet

Kriterier för säkra betaltjänster på nätet School of Mathematics and Systems Engineering Reports from MSI - Rapporter från MSI Kriterier för säkra betaltjänster på nätet Emil Magnusson Oct 2006 MSI Report 06146 Växjö University ISSN 1650-2647 SE-351

Läs mer

Registrera och aktivera ditt kort för Säker Internethandel

Registrera och aktivera ditt kort för Säker Internethandel Registrera och aktivera ditt kort för Säker Internethandel Det finns två olika sätt som du kan använda för att registrera och aktivera ditt kort till tjänsten Säker Internethandel. Antingen kan du göra

Läs mer

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD 6.4 Att dra slutsatser på basis av statistisk analys en kort inledning - Man har ett stickprov, men man vill med hjälp av det få veta något om hela populationen => för att kunna dra slutsatser som gäller

Läs mer

Mamut Enterprise DebiTech

Mamut Enterprise DebiTech Mamut Enterprise DebiTech Med Mamut Enterprise DebiTech får du en betalningslösning som gör det säkert för kunden att betala och säkert för dig att få dina pengar. Allt fler mindre företag säljer sina

Läs mer

Den gröna påsen i Linköpings kommun

Den gröna påsen i Linköpings kommun Den gröna påsen i Linköpings kommun Metod- PM 4 Thea Eriksson Almgren Problem I Linköping idag används biogas för att driva stadsbussarna. 1 Biogas är ett miljövänligt alternativ till bensin och diesel

Läs mer

Datum: 2011-02-10 Version: Författare: Christina Danielsson Senast ändrad:

Datum: 2011-02-10 Version: Författare: Christina Danielsson Senast ändrad: I N T E R N T Säkerhetskrav på extern part För enskild individs direktåtkomst till Datum: 2011-02-10 Version: Författare: Christina Danielsson Senast ändrad: Dokumentnamn: Säkerhetskrav på extern part

Läs mer

Kryptering. Av: Johan Westerlund Kurs: Utveckling av webbapplicationer Termin: VT2015 Lärare: Per Sahlin

Kryptering. Av: Johan Westerlund Kurs: Utveckling av webbapplicationer Termin: VT2015 Lärare: Per Sahlin Kryptering Av: Johan Westerlund Kurs: Utveckling av webbapplicationer Termin: VT2015 Lärare: Per Sahlin Inledning Den här rapporten ska hjälpa en att få insikt och förståelse om kryptering. Vad betyder

Läs mer

Försäljning till stat, skola, kommun eller landsting sker mot 30-dagars faktura. I dessa fall tillkommer ingen faktureringsavgift.

Försäljning till stat, skola, kommun eller landsting sker mot 30-dagars faktura. I dessa fall tillkommer ingen faktureringsavgift. 2.1 BETALNING & FRAKT FÖR FÖRETAG För företag gäller köplagen. Detta lagrum är, till skillnad från Konsumentköplagen, dispositiv vilket innebär att företag kan avtala annat än vad lagen föreskriver. BETALNINGSALTERNATIVEN

Läs mer

Mamut Business Software. Introduktion. Mamut Enterprise DIBS

Mamut Business Software. Introduktion. Mamut Enterprise DIBS Mamut Business Software Introduktion Mamut Enterprise DIBS Mamut Enterprise DIBS Med Mamut Enterprise DIBS får du en betalningslösning som gör det säkert för kunden att betala och säkert för dig att få

Läs mer

Vill du veta mer? Kontakta närmaste Sparbanks- eller Swedbankkontor. Du kan även besöka oss på www.sparbankenenkoping.se.

Vill du veta mer? Kontakta närmaste Sparbanks- eller Swedbankkontor. Du kan även besöka oss på www.sparbankenenkoping.se. Vill du veta mer? Kontakta närmaste Sparbanks- eller Swedbankkontor. Du kan även besöka oss på www.sparbankenenkoping.se. Behöver du hjälp? Ring internetbankens kundtjänst på 0771-97 75 12, alla dagar

Läs mer

www.sparbankennord.se. 0771-23 00 23

www.sparbankennord.se. 0771-23 00 23 www.sparbankennord.se. 0771-23 00 23 Din guide till internetbanken Välkommen in. Här är det öppet jämt. www.sparbankennord.se Välkommen till internetbanken! Här är det öppet jämt så att du kan göra dina

Läs mer

Skydd av personuppgifter för användare som registrerats av EU-kommissionens identitetshanteringstjänst (Identity Management Service)

Skydd av personuppgifter för användare som registrerats av EU-kommissionens identitetshanteringstjänst (Identity Management Service) Skydd av personuppgifter Skydd av personuppgifter för användare som registrerats av EU-kommissionens identitetshanteringstjänst (Identity Management Service) 1. Vad är identitetshanteringstjänsten? EU-kommissionens

Läs mer

TellerAvtal Användarhandbok

TellerAvtal Användarhandbok Juli 2011.1 TellerAvtal Användarhandbok Teller is a part of the Nets group Innehåll 1. Inledning... 3 2. Fysisk handel... 3 3. Självbetjäningsautomater... 3 4. Internethandel... 4 5. Post- och telefonorder...

Läs mer

Magisteruppsats 20p vt98. Säker Elektronisk Transaktion. Sammanfattning

Magisteruppsats 20p vt98. Säker Elektronisk Transaktion. Sammanfattning Institutionen för Informatik Göteborgs Universitet Magisteruppsats 20p vt98 Säker Elektronisk Transaktion Sammanfattning Den elektroniska handeln på Internet växer i en mycket snabb takt. Men många kunder

Läs mer

e-handel En studie om tillit och säkerhet inom den elektroniska handeln e-commerce - A study of trust and safety of the electronic trade Edib Alic

e-handel En studie om tillit och säkerhet inom den elektroniska handeln e-commerce - A study of trust and safety of the electronic trade Edib Alic e-handel En studie om tillit och säkerhet inom den elektroniska handeln e-commerce - A study of trust and safety of the electronic trade Edib Alic Kandidatuppsats i informatik Rapport nr. 2009-002 ISSN:

Läs mer

Allmänna villkor Fastighetsägarna Dokument

Allmänna villkor Fastighetsägarna Dokument Allmänna villkor Fastighetsägarna Dokument 1. Allmänt om Fastighetsägarna Dokument Fastighetsägarna Dokument är en tjänst avsedd för både företag och organisationer och fysiska personer som är näringsidkare.

Läs mer

(se vår hemsida gällande villkor för företag) För privatkonsumenter gäller konsumentköplagen samt distansavtalslagen.

(se vår hemsida gällande villkor för företag) För privatkonsumenter gäller konsumentköplagen samt distansavtalslagen. 1.1 BETALNING & FRAKT FÖR PRIVATKONSUMENTER (se vår hemsida gällande villkor för företag) För privatkonsumenter gäller konsumentköplagen samt distansavtalslagen. BETALNINGSALTERNATIVEN 1.1.1 Betalning

Läs mer

payex Så skapar du ett PayEx-konto IT-avdelningen

payex Så skapar du ett PayEx-konto IT-avdelningen payex Så skapar du ett PayEx-konto IT-avdelningen Skapa ett PayEx konto Den här guiden beskriver hur du steg för steg skapar ett PayEx-konto för debitering av dina utskrifter och kopior, och kopplar det

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Behandling av känsliga personuppgifter i mobila enheter

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Behandling av känsliga personuppgifter i mobila enheter Datum Diarienr 2013-05-08 1552-2012 Socialnämnden i Norrköpings kommun Rådhuset 601 81 Norrköping Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Behandling av känsliga personuppgifter i mobila enheter Datainspektionens

Läs mer

Dokumentation POST-API version 1.0

Dokumentation POST-API version 1.0 Dokumentation POST-API version 1.0 1/10 Innehåll Innehåll...2 Detta dokument... 3 Revision... 3 Allmänt...3 Om POST-API lösningen...4 Allmänt...4 Beskrivning av POST-API från köparens perspektiv...4 Beskrivning

Läs mer

2011-11-02. E-legitimationer. Jonas Wiman. LKDATA Linköpings Kommun. jonas.wiman@linkoping.se

2011-11-02. E-legitimationer. Jonas Wiman. LKDATA Linköpings Kommun. jonas.wiman@linkoping.se E-legitimationer Jonas Wiman LKDATA Linköpings Kommun jonas.wiman@linkoping.se 1 Många funktioner i samhället bygger på möjligheten att identifiera personer För att: Ingå avtal Köpa saker, beställningar

Läs mer

Metoder för datasäkerhet. Vad handlar en sådan kurs om???

Metoder för datasäkerhet. Vad handlar en sådan kurs om??? Metoder för datasäkerhet Vad handlar en sådan kurs om??? Vad avses då media rapporterar om datasäkerhet? Oftast resultat av brister i säkerheten Allt möjligt av helt olika karaktär, som Försvunna viktiga

Läs mer

Kapitel 10, 11 o 12: Nätdrift, Säkerhet. Publika telenätet. Informationsöverföring. Jens A Andersson. Telenäten är digitala.

Kapitel 10, 11 o 12: Nätdrift, Säkerhet. Publika telenätet. Informationsöverföring. Jens A Andersson. Telenäten är digitala. Kapitel 10, 11 o 12: Nätdrift, Säkerhet Jens A Andersson Publika telenätet Digitalt lokalstation Trunknät Accessnät Analogt Analogt 2 Informationsöverföring Telenäten är digitala. PCM i lokalstationerna

Läs mer

MANUAL FÖR JÄGAREFÖRBUNDETS KRETSAR

MANUAL FÖR JÄGAREFÖRBUNDETS KRETSAR MANUAL FÖR JÄGAREFÖRBUNDETS KRETSAR I följande dokument hittar ni information om hur ni administrerar er nya hemsida. Manualen går endast igenom grundläggande administration. För mer avancerad redigering

Läs mer

Decentraliserad administration av gästkonton vid Karlstads universitet

Decentraliserad administration av gästkonton vid Karlstads universitet Datavetenskap Opponent(er): Markus Fors Christian Grahn Respondent(er): Christian Ekström Per Rydberg Decentraliserad administration av gästkonton vid Karlstads universitet Oppositionsrapport, C/D-nivå

Läs mer

Hur handlar jag på nätet?

Hur handlar jag på nätet? Hur handlar jag på nätet? Här är en liten guide till hur du handlar på Internet, t.ex www.blocket.se, www.tradera.se, www.cdon.se etc: Om det är första gången du vill köpa eller sälja behöver du ibland

Läs mer

Företagens användning av ID-tjänster och e-tjänster juridiska frågor

Företagens användning av ID-tjänster och e-tjänster juridiska frågor Företagens användning av ID-tjänster och e-tjänster juridiska frågor Per.Furberg@Setterwalls.se Per Furberg advokat Sekreterare/expert i olika utredningar 1988 1998 http://www.setterwalls.se F.d. rådman

Läs mer

Att skicka fakturor. Fördjupning till dig som ska använda bankens Fakturaskrivare för e-fakturor och pappersfakturor via e-bokföring

Att skicka fakturor. Fördjupning till dig som ska använda bankens Fakturaskrivare för e-fakturor och pappersfakturor via e-bokföring Att skicka fakturor Fördjupning till dig som ska använda bankens Fakturaskrivare för e-fakturor och pappersfakturor via e-bokföring Välkommen! Att skicka kundfakturor via banken innebär ett effektivt sätt

Läs mer

The Klarna story: framtiden för näthandel och mobilhandel

The Klarna story: framtiden för näthandel och mobilhandel The Klarna story: framtiden för näthandel och mobilhandel Fredrik Green Country Manager Norway Det här är Klarna Group Grundat 2005 med fokus på att förenkla handeln online Ledande aktör i Europa inom

Läs mer

Insättningsuppgift via Internet Användarmanual

Insättningsuppgift via Internet Användarmanual Juli 2014 Insättningsuppgift via Internet Användarmanual Bankgirocentralen BGC AB 2013. All rights reserved. www.bankgirot.se Innehåll 1 Introduktion...3 1.1 Det här dokumentet... 3 1.2 Vad är Bankgirot?...

Läs mer

Avtalsbarometern 2014

Avtalsbarometern 2014 Avtalsbarometern 2014 en årlig undersökning om svenskars inställning till att skriva juridiska avtal En undersökning genomförd av Red Blue Green på uppdrag av Avtal24 Sammanfattning AVTALSBAROMETERN 2014

Läs mer

Tjänster för elektronisk identifiering och signering

Tjänster för elektronisk identifiering och signering Bg eid Gateway och Bg PKI Services Tjänster för elektronisk identifiering och signering En elektronisk ID-handling är förutsättningen för säker och effektiv nätkommunikation. I takt med att tjänster blir

Läs mer

Innehåll. Dokumentet gäller från och med version 2014.3 1

Innehåll. Dokumentet gäller från och med version 2014.3 1 Innehåll Introduktion... 2 Före installation... 2 Beroenden... 2 Syftet med programmet... 2 Installation av IIS... 2 Windows Server 2008... 2 Windows Server 2012... 6 Installation av webbapplikationen

Läs mer

Elektronisk tullräkning Sid 1(9) Samverkansspecifikation. Version: 1.0 SAMVERKANSSPECIFIKATION. för. e-tullräkning

Elektronisk tullräkning Sid 1(9) Samverkansspecifikation. Version: 1.0 SAMVERKANSSPECIFIKATION. för. e-tullräkning Elektronisk tullräkning Sid 1(9) SAMVERKANSSPECIFIKATION för e-tullräkning Elektronisk tullräkning Sid 2(9) Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 Introduktion...3 2 Identifikation av parterna...4 2.1

Läs mer

Stark avslutning på e-handelsåret 2010

Stark avslutning på e-handelsåret 2010 + 16 % e-barometern Stark avslutning på e-handelsåret 2010 Postens och HUI:s e-barometer visar att e-handelns försäljning steg med 15,6 procent under 2010 års sista kvartal. Det är den starkaste tillväxten

Läs mer

Grunderna i PKI, Public Key Infrastructure

Grunderna i PKI, Public Key Infrastructure Grunderna i PKI, Public Key Infrastructure Christer Tallberg ctg07001@student.mdh.se Philip Vilhelmsson pvn05001@student.mdh.se 0 Sammanfattning I och med dagens informationssamhälle finns ett stort behov

Läs mer

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Så handlar vi på nätet 2011 Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser... 3 1. Inledning... 5 2. E-handelsföretag på en global marknad... 6

Läs mer

Din guide till en smidig flytt

Din guide till en smidig flytt Privatkund Din guide till en smidig flytt Läs igenom och spara! Mer information om dina nya produkter och tjänster samt öppettider finns på www. sparbankenskane.se/nystart Börja redan idag 9 Fredag Fredagen

Läs mer

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats Checklista Hur du enkelt skriver din uppsats Celsiusskolans biblioteksgrupp 2013 När du skriver en uppsats är det några saker som är viktiga att tänka på. Det ska som läsare vara lätt att få en överblick

Läs mer

EIT060 Datasäkerhet - Projekt 2. Jacob Ferm, dt08jf0 Johan Paulsson, dt08jp8 Erik Söderqvist, dt08es8 Magnus Johansson, dt08mj9 26 februari 2011

EIT060 Datasäkerhet - Projekt 2. Jacob Ferm, dt08jf0 Johan Paulsson, dt08jp8 Erik Söderqvist, dt08es8 Magnus Johansson, dt08mj9 26 februari 2011 EIT060 Datasäkerhet - Projekt 2 Jacob Ferm, dt08jf0 Johan Paulsson, dt08jp8 Erik Söderqvist, dt08es8 Magnus Johansson, dt08mj9 26 februari 2011 Innehåll 1 Introduktion 1 2 SSL 1 2.1 Anslutningsprocessen.........................

Läs mer

Att skicka fakturor. Fördjupning till dig som ska använda bankens Fakturaskrivare för e-fakturor och pappersfakturor

Att skicka fakturor. Fördjupning till dig som ska använda bankens Fakturaskrivare för e-fakturor och pappersfakturor Att skicka fakturor Fördjupning till dig som ska använda bankens Fakturaskrivare för e-fakturor och pappersfakturor Välkommen! Att skicka kundfakturor via banken innebär ett effektivt sätt att jobba och

Läs mer

Föreläsning 7. DD2390 Internetprogrammering 6 hp

Föreläsning 7. DD2390 Internetprogrammering 6 hp Föreläsning 7 DD2390 Internetprogrammering 6 hp Innehåll Krypteringsöversikt (PKI) Java Secure Socket Extension (JSSE) Säkerhetsproblem 1. Vem är det man kommunicerar med Autentisering 2. Data kan avläsas

Läs mer

P-piller till 14-åringar?

P-piller till 14-åringar? P-piller till 14-åringar? Ämne: SO/Svenska Namn: Hanna Olsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 9 Årtal: 2009 SAMMANFATTNING/ABSTRACT...3 INLEDNING...4 Bakgrund...4 Syfte & frågeställning,metod...4 AVHANDLING...5

Läs mer

Telia Centrex IP Administratörswebb Handbok

Telia Centrex IP Administratörswebb Handbok Telia Centrex IP Administratörswebb Handbok Telia Centrex IP Administratörswebb Handbok 2 Handbok Telia Centrex IP Administratörswebb Du hittar alltid senaste versionen av denna handbok på https://ipac.telia.com

Läs mer

Introduktion till SveaWebPay INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Introduktion till SveaWebPay INNEHÅLLSFÖRTECKNING Introduktion till SveaWebPay Detta dokument beskriver det du behöver veta för att smidigt komma igång med betalningar via SveaWebPay. Ett ytterligare syfte med dokumentet är att ge en god bild över vilka

Läs mer

Skapa enkäter i EvaSys

Skapa enkäter i EvaSys Skapa enkäter i EvaSys Innan du börjar I EvaSys skiljer man på formulär (questionnaires) och enkäter (surveys). Du jobbar i fyra steg. I det första ser du till att du har en questionnaire och i det andra

Läs mer

Kreditkortshantering online med Mamut Pro. WorldPay

Kreditkortshantering online med Mamut Pro. WorldPay Kreditkortshantering online med Mamut Pro WorldPay 2000 Mamut ASA. All rights reserved. Produced in Norway by Mamut Press. Mamut and GBA are registered trademarks of Mamut ASA. The MS Windows trademark

Läs mer

MANUAL FÖR JÄGAREFÖRBUNDETS KRETSAR

MANUAL FÖR JÄGAREFÖRBUNDETS KRETSAR MANUAL FÖR JÄGAREFÖRBUNDETS KRETSAR I följande dokument hittar ni information om hur ni administrerar er nya hemsida. Manualen går endast igenom grundläggande administration. För mer avancerad redigering

Läs mer

Användarmanual för Pagero Kryptering

Användarmanual för Pagero Kryptering för Pagero Kryptering Version 1.1-1 - Allmänt... 3 Kryptering av filer... 3 Dekryptering av filer... 3 Installation... 4 Inställningar... 5 Skapa nycklar... 6 Lägg till kataloger för övervakning... 6 Lägg

Läs mer

Internetbanken. öppen alla dagar klockan 0-24. www.sparbanken-nord.se

Internetbanken. öppen alla dagar klockan 0-24. www.sparbanken-nord.se Internetbanken öppen alla dagar klockan 0-24 www.sparbanken-nord.se Säkerhet i internetbanken. För att du ska känna dig trygg när du gör dina bankärenden i internetbanken tillämpar vi en av marknadens

Läs mer

E-handel i Norden. Tema: Vägen till e-handelsköpet Q2 2015

E-handel i Norden. Tema: Vägen till e-handelsköpet Q2 2015 E-handel i Norden Tema: Vägen till e-handelsköpet Q2 2015 Nordisk e-handel för 40,5 miljarder SEK under andra kvartalet FÖRORD E-handeln i Norden ökade kraftigt under andra kvartalet. Nordborna e-handlade

Läs mer

Inte bara det, vi har dessutom fått allt fler arbetsredskap. När vi inte har kontroll på enheterna är det svårare att skydda dem.

Inte bara det, vi har dessutom fått allt fler arbetsredskap. När vi inte har kontroll på enheterna är det svårare att skydda dem. 1 Jobbet har slutat vara något vi går till och det är numera något vi gör. Våra kollegor är vana att använda ny teknik hemma, de vill nu göra det på jobbet. Helst vill de dessutom jobba från sina enheter

Läs mer

Läs denna sekretesspolicy innan du använder AbbVies webbplatser, eller skickar personlig information till oss.

Läs denna sekretesspolicy innan du använder AbbVies webbplatser, eller skickar personlig information till oss. SEKRETESSPOLICY Ikraftträdandedag: 16.10.2014 Denna sekretesspolicy förklarar hur vi hanterar den personliga information du förser oss med på webbplatser som kontrolleras av AbbVie (inklusive dess dotterbolag

Läs mer

Att skicka fakturor. Fördjupning till dig som ska använda bankens fakturaskrivare för e-fakturor och pappersfakturor via e-bokföring

Att skicka fakturor. Fördjupning till dig som ska använda bankens fakturaskrivare för e-fakturor och pappersfakturor via e-bokföring Att skicka fakturor Fördjupning till dig som ska använda bankens fakturaskrivare för e-fakturor och pappersfakturor via e-bokföring Välkommen! Genom att skicka kundfakturor via banken kan du och ditt företag

Läs mer

Integritetspolicy och samtycke

Integritetspolicy och samtycke Integritetspolicy och samtycke enligt personuppgiftslagen (PuL) avseende E-medborgarkonto V.1.0 1(5) VI BRYR OSS OM DIN PERSONLIGA INTEGRITET OCH SÄKERHET Svensk e-identitet anstränger sig hårt för att

Läs mer

Dessa villkor ("Avtalsvillkoren") gäller för köp hos Lunds universitet, Media-Tryck.

Dessa villkor (Avtalsvillkoren) gäller för köp hos Lunds universitet, Media-Tryck. Avtalsvillkor Dessa villkor ("Avtalsvillkoren") gäller för köp hos Lunds universitet, Media-Tryck. Allmänt Media-Tryck säljer böcker i olika format via Internet till dess kunder ("Kund") i Sverige och

Läs mer

e-barometern Q3 Den svenska detaljhandelns utveckling inom e-handeln Posten i samarbete med Svensk Distanshandel och HUI Research E-BAROMETERN Q3 2011

e-barometern Q3 Den svenska detaljhandelns utveckling inom e-handeln Posten i samarbete med Svensk Distanshandel och HUI Research E-BAROMETERN Q3 2011 e-barometern Q3 2011 Den svenska detaljhandelns utveckling inom e-handeln 1 E-BAROMETERN Posten i samarbete med Svensk Distanshandel och HUI Research »FÖRORD Posten, Svensk Distanshandel och HUI Research

Läs mer

Uppdaterad 2010-05-11. Lathund Synpunkten för handläggare och ansvarig chef

Uppdaterad 2010-05-11. Lathund Synpunkten för handläggare och ansvarig chef Uppdaterad 2010-05-11 Lathund Synpunkten för handläggare och ansvarig chef 1 Innehållsförteckning Handläggarens roll och ansvarsuppgifter... 3 Närmaste chefs roll och ansvarsuppgifter... 3 Praktisk handläggning

Läs mer

Din guide till en smidig flytt

Din guide till en smidig flytt Företagskund Din guide till en smidig flytt Läs igenom och spara! Mer information om dina nya produkter och tjänster samt öppettider finns på www. sparbankenskane.se/nystart Börja redan idag 9 Fredag Fredagen

Läs mer

Tjänsten e-kort som betalningsalternativ

Tjänsten e-kort som betalningsalternativ 2003:144 SHU EXAMENSARBETE ELEKTRONISK HANDEL: Tjänsten e-kort som betalningsalternativ MATS ANDERSSON BRITT-LOUISE ÅBERG Samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar SYSTEMVETENSKAPLIGA PROGRAMMET

Läs mer

Enkäter - Lärarmanual

Enkäter - Lärarmanual Med funktionen Enkäter kan du skapa kursvärderingar och undersökningar direkt i Blackboard. En stor fördel med detta jämfört med den traditionella pappersvarianten, är att resultatet sammanställs automatiskt.

Läs mer

Villkor och returer. Swesports.se. Org.nr: 556698-6377 (Swesports är en registrerad bifirma till Svensk Skogsservice AB) Innehar F-skattebevis

Villkor och returer. Swesports.se. Org.nr: 556698-6377 (Swesports är en registrerad bifirma till Svensk Skogsservice AB) Innehar F-skattebevis Villkor och returer Swesports.se Org.nr: 556698-6377 (Swesports är en registrerad bifirma till Svensk Skogsservice AB) Innehar F-skattebevis Kontaktuppgifter till Swesports: Tel: 0534 655 703 Mail: kundtjanst@swesports.se

Läs mer

Ett säkert Internet. Betalningsformer för säkra transaktioner över Internet. Författare: Anders Frånberg. Examensarbete I, 10p Vårterminen - 00

Ett säkert Internet. Betalningsformer för säkra transaktioner över Internet. Författare: Anders Frånberg. Examensarbete I, 10p Vårterminen - 00 Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet Institutionen för Informatik Ett säkert Internet Betalningsformer för säkra transaktioner över Internet Författare: Anders Frånberg Examensarbete I, 10p Vårterminen

Läs mer

Riksdagsval via Internet

Riksdagsval via Internet Riksdagsval via Internet Ett system för säkra val via Internet i Sverige Jonas af Sandeberg Pilotgatan 4 12832 Skarpnäck 070-7989373 jonasp9@kth.se Handledare: Henrik Eriksson Kursnr: DD143X Examensarbete

Läs mer

Information från Löne- och Pensionsservice

Information från Löne- och Pensionsservice Information från Löne- och Pensionsservice Information om bankbyte och övergång till e-lönebesked Den 1 juni 2011 byter Östersunds kommun bank till Swedbank. Det innebär att lön kommer att betalas ut via

Läs mer

PAYPAL / JETSHOP. Aktiveringsinstruktioner för PayPal-kunder -Så här aktiverar du PayPal i din webbshop

PAYPAL / JETSHOP. Aktiveringsinstruktioner för PayPal-kunder -Så här aktiverar du PayPal i din webbshop PAYPAL / JETSHOP Aktiveringsinstruktioner för PayPal-kunder -Så här aktiverar du PayPal i din webbshop För att börja ta emot PayPal-betalningar behöver du öppna ett företagskonto hos PayPal (Steg 1). Alla

Läs mer

Q2 2014 TEMA: VÄGEN TILL E-HANDELSKÖPET

Q2 2014 TEMA: VÄGEN TILL E-HANDELSKÖPET E-handel i Norden Q2 2014 TEMA: VÄGEN TILL E-HANDELSKÖPET E-handel till ett värde av 33 miljarder SEK FÖRORD Den nordiska e-handeln fortsätter starkt under det andra kvartalet 2014. Totalt har de nordiska

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Får jag använda Wikipedia?

Får jag använda Wikipedia? Får jag använda Wikipedia? Wikipedia är ett unikt uppslagsverk som skapas av sina läsare. Det innebär att vem som helst kan skriva och redigera artiklar. Informationen på Wikipedia kan vara vinklad eller

Läs mer

Mathematical Cryptology (6hp)

Mathematical Cryptology (6hp) Time to sign up for the continuation course Mathematical Cryptology (6hp) 12 lectures (2 hours) + 2 small projects Exercises are done on your own and discussed in class (6*2 hours). Contents: Elliptic

Läs mer

61% SVENSK E-HANDEL 50% NYA KONSUMENTER HANDLAR I MOBILEN UNDER 2013 DIBS ÅRLIGA RAPPORT OM E-HANDEL, MOBIL HANDEL OCH BETALNINGAR

61% SVENSK E-HANDEL 50% NYA KONSUMENTER HANDLAR I MOBILEN UNDER 2013 DIBS ÅRLIGA RAPPORT OM E-HANDEL, MOBIL HANDEL OCH BETALNINGAR WWW.DIBS.SE SVENSK E-HANDEL DIBS ÅRLIGA RAPPORT OM E-HANDEL, MOBIL HANDEL OCH BETALNINGAR 50% NÄR DE HANDLAR PÅ NÄTET AV ALLA KONSUMENTER I NORDEN VILL LAGRA SITT KORTNUMMER 733 000 NYA KONSUMENTER HANDLAR

Läs mer

Följ dessa steg för att försäkra dig om att ditt konto aktiveras på rätt sätt. Aktivera PayPal i Jetshops gränssnitt

Följ dessa steg för att försäkra dig om att ditt konto aktiveras på rätt sätt. Aktivera PayPal i Jetshops gränssnitt PAYPAL / JETSHOP Aktiveringsinstruktioner för PayPal-kunder Så här aktiverar du PayPal i din webbshop För att börja ta emot PayPal-betalningar behöver du öppna ett företagskonto hos PayPal (Del 1). Alla

Läs mer

Köpbeteende på internet - Är du en ROBBIS?

Köpbeteende på internet - Är du en ROBBIS? Köpbeteende på internet - Är du en ROBBIS? Esmail Salehi-Sangari Åsa Wallström Avdelningen för industriell marknadsföring, e- handel och logistik Bakgrund Vi har en hög mognadsgrad av internetanvändning

Läs mer

Denna Sekretesspolicy gäller endast för webbsidor som direkt länkar till denna policy när du klickar på "Sekretesspolicy" längst ner på webbsidorna.

Denna Sekretesspolicy gäller endast för webbsidor som direkt länkar till denna policy när du klickar på Sekretesspolicy längst ner på webbsidorna. Sekretesspolicy Elanco, en division inom Eli Lilly and Company (Lilly), (härefter "Elanco" eller "Lilly" i denna Sekretesspolicy) respekterar integriteten hos dem som besöker våra webbsidor och det är

Läs mer

Innehåll Ökad säkerhet i internetbanken för företag och företagare... 3 Mobilt BankID... 3 Så här skaffar du mobilt BankID...

Innehåll Ökad säkerhet i internetbanken för företag och företagare... 3 Mobilt BankID... 3 Så här skaffar du mobilt BankID... Viktig information om internetbankens behörighetssystem, trojaner och virus Den senaste tiden har ett antal svenska bankkunder drabbats av så kallade trojaner i sina datorer. En trojan infekterar datorn

Läs mer

PGP håller posten hemlig

PGP håller posten hemlig PGP håller posten hemlig Även den som har rent mjöl i påsen kan vilja dölja innehållet i sin e-post. Ett sätt är att kryptera den med PGP, Pretty Good Privacy, som har blivit en succé efter den inledande

Läs mer

Genomgång utav KURT Kursvärderingssystemet för Linköpings Universitet

Genomgång utav KURT Kursvärderingssystemet för Linköpings Universitet Genomgång utav KURT Kursvärderingssystemet för Linköpings Universitet Överblick Varför kursvärdering? Samtliga kurser inom den grundläggande utbildningen vid LiU ska utvärderas med stöd av det elektroniska

Läs mer

Mallar för kvittenser och e-post. Exempel på text till kvittenser och e-post i administrationshantering av SITHS-kort

Mallar för kvittenser och e-post. Exempel på text till kvittenser och e-post i administrationshantering av SITHS-kort Mallar för kvittenser och e-post Exempel på text till kvittenser och e-post i administrationshantering av SITHS-kort 1. E-postutskick och kvittens... 2 1.1 E-postutskick... 2 1.1.1 Påminnelse av utgående

Läs mer