Ansvarsfull pälsdjursskötsel. Ansvarsfullt producerad lyx från finländska pälsfarmer
|
|
- Linda Håkansson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ansvarsfull pälsdjursskötsel Ansvarsfullt producerad lyx från finländska pälsfarmer 1
2 Ansvarsfull pälsdjursskötsel INNEHÅLL 1 INLEDNING DJURENS VÄLMÅENDE Uppfödningsmiljö Foder, utfodring och vatten.. 4 Djurens hälsa Avel Etik Beredskapsplan FÖRETAGSAMHET MILJÖ Ekologi Miljötillstånd, miljölagstiftning Miljöhandbok Farmmiljö PRO FUR Näringens intressebevakning och lobbning Framtidens uppfödningsmiljö Certifiering KONSUMENTEN
3 1 INLEDNING Pälsdjurens välmående är en mångfacetterad fråga. Inom uppfödningen av pälsdjur måste man beakta de krav som näringen, djurens hälsa, uppfödningsmiljön, uppfödningsförhållandena och djurets naturliga beteende ställer. Ett välmående djur utgör grunden för en lönsam uppfödning. Välmående är ett subjektivt känslotillstånd som avgörs av en kombination av djurets anpassning och de krav som miljön ställer på djuret. (Fraser m.fl Anim. Welfare 6: ). Minimikraven med tanke på djurens välmående fastställs av djurskyddslagen och de förordningar som kompletterar den. Jord- och skogsbruksministeriet har slagit fast en rad specifika djurskyddskrav för hållande av pälsdjur (JSMb 16/EEO/1999). Pälsdjursuppfödningen i Finland har långa traditioner. Uppfödningen började i inhägnader med jordbotten på 1920-talet. Pälsdjursfarmerna ökade snabbt i antal, och år 1928 grundades Finlands Pälsdjursuppfödares Förbund rf (FPF). Tio år senare grundades auktionsbolaget Turkistuottajat Oyj. Pälsdjur uppföds numera i skugghus och hallar. Antalet farmer har minskat och uppgår nu till drygt tusen stycken, men tack vare att farmstorleken vuxit har skinnproduktionen dock förblivit oförändrad. De finländska pälsfarmarna är yrkeskunniga och hängivna i sitt arbete. Den finländska pälsdjursskötseln håller hög standard. Pälsdjursforskning idkas i form av såväl nationellt som internationellt samarbete. Forskningsrönen hjälper pälsnäringen och den enskilda pälsfarmaren att utveckla sin verksamhet så att den blir alltmer hållbar. Utifrån forskningen har man artvis kunnat utveckla djurhållningen och utarbeta anvisningar för den. Tack vare forskningen har man även tagit fram lösningar som minskar pälsfarmernas miljöbelastning. Genom att utnyttja hela kedjans kunnande stärker man yrkesmässigheten och höjer kvaliteten. Spårbarhet och ansvarskännande i produktionskedjan är den finländska konkurrenskraftens stöttepelare. Den internationella handeln och de enskilda konsumenterna kräver i allt högre grad verifierbar information om produktens ursprung. Certifieringssystemet som är i bruk i Finland står som garant för hög etik, öppenhet och spårbarhet inom pälsdjursuppfödningen. För närvarande har 382 pälsfarmer i vårt land beviljats egna certifikat. Vanda, FPF:s styrelse Ulf Enroth Markku Kestilä Markku Kujanen Matti Vainio-Kaila Stefan Wik 3
4 2 DJURENS VÄLMÅENDE Uppfödningsmiljö Pälsdjursskötseln började i tiden med uppfödning i inhägnader med jordbotten. Via mångahanda erfarenheter har den nuvarande formen av uppfödning vuxit fram. JSMb 16/EEO/1999 anger de allmänna grundkraven för hur platsen där pälsdjuren hålls ska vara beskaffad. Djurens välmående ökas genom ändamålsenlig stimulans, t.ex. hylla och tuggleksak samt torrströ som djuret kan krypa in i. Också annan form av stimulans testas fördomsfritt. En trygg och ren uppfödningsmiljö och ett förtroendefullt förhållande mellan skötaren och djuren är också viktigt för att djuren skall må bra. pälsdjursproduktion eller specialyrkesexamen för farmarmästare. Pälsnäringen deltar fördomsfritt i planeringen, genomförandet och uppföljningen av nya forskningsprojekt inom branschen och tillämpar forskningsresultaten på fälten. Utöver det inhemska forskningsarbetet följer man också med internationella rapporter om välmående och alternativa uppfödningsmiljöer. Målsättningen är att ta i bruk nya lösningar på farmerna, t.ex. stimulansburar för mink. De nya lösningarna för farmningsutrymmena gör djurens uppfödningsmiljö mångsidigare och skötarens arbete lättare och effektivare. Dräktiga räv- och finnsjubbshonor ges ändamålsenliga lyor före valpningen, och minkhonornas lyor inreds till valpningslyor genom tillsats av rätt sorts torrströ. Valparna får växa till sig tillsammans med sin mor tills dess de ska avvänjas och honan inte längre ger dem di. Då delas kullen upp parvis eller i grupper som får egna burar. De vuxna avelsdjuren hålls i egna burar. Djurskötaren följer med djurens välmående på individnivå under de olika uppfödningsskedena. Djuren bör behandlas lugnt och valparna vänjas vid sin skötare via skötseln. Alla som arbetar på farmen skall vara yrkeskunniga pälsdjursskötare. De flesta har antingen grundexamen inom Foder, utfodring och vatten Foderlagen 86/2008 och biproduktsförordningen (EG) nr 1774/2002 definierar de foderråvaror som är godkända för pälsdjursfoder. Sammansättning, tillverkning, marknadsföring, förvaring och handel med foder regleras av foderlagen och -förordningen. Ministeriets beslut om de djurskyddskrav som ställs på pälsdjurshållning (JSMb 16/EEO/1999) definierar pälsdjurens vattenförsörjning. Pälsdjuren måste alltid ha tillgång till friskt vatten. Foderråvarorna köps upp av kända och pålitliga leverantörer. Fodercentralerna, som producerar pälsdjursfodret, ansvarar för fodrets och råvarornas spårbarheten och kvalitetskontroll. Kvaliteten kontrolleras inte enbart via foderproducenternas 4
5 egenkontrollprogram utan också genom myndigheternas tillsyn. Den kemiska och mikrobiologiska kvaliteten på fodret och råvarorna kontrolleras regelbundet i FPF:s ackrediterade laboratorium. Fodercentralerna övervakas av Livsmedelssäkerhetsverket Evira. Foder och utfodring utvecklas av pälsdjursforskare, FPF, fodercentraler och pälsdjursuppfödare tillsammans i form av vetenskapliga undersökningar och fältförsök. Genom forskningsbaserade rekommendationer för foder och utfodring säkras djurens välmående, en hög kvalitet på slutprodukten och en ekonomisk och konkurrenskraftig produktion. Utfodringen går allt mer mot individuell utfodring, varvid djurets individuella behov beaktas. Individuell utfodring förbättrar djurets välmående. En rätt balanserad utfodring minskar dessutom avsevärt miljöbelastningen. 5
6 Djurens hälsa Att pälsdjuren är friska och välmående är grundförutsättningen för en lönsam produktion. I Finland är pälsdjurens hälsa god. Det satsas på förebyggande hälsovård. Farmaren granskar dagligen djurens hälsotillstånd och ger den vård som behövs. Alla åtgärder som hänför sig till djurens hälsovård bokförs. Ministeriets beslut om djurskyddskrav vid pälsdjurshållning JSMb 16/EEO/1999 ger direktiv för sjukvården. På samma sätt som inom all djurhållning är principen att garantera djurens hälsa och beakta deras individuella behov. I certifieringskriterierna för pälsfarmer betonas vikten av förebyggande hälsovård. FPF erbjuder sina medlemmar veterinär- och laboratorieservice samt sjukdomsdiagnostik. Årligen ges också vaccinationsrekommendationer utgående från den aktuella sjukdomssituationen. Praktisk rådgivning fås både av veterinären på FPF och av fältrådgivare. Farmarna erbjuds utbildning inom djurhälsovård samt skriftligt material. Avel I avelsarbetet beaktas såväl produktionsegenskaper som djurens hälsa och lynne. De viktigaste produktionsegenskaperna är fruktsamhet, pälsens kvalitativa egenskaper och djurets storlek. Till avel väljs endast friska djur som till sin karaktär är lugna och som har goda produktionsegenskaper. FPF erbjuder avelsrådgivning och är aktivt med i forskningsoch utvecklingsprojekt som gäller avel. FPF har i samarbete med MTT (Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi) utvecklat ett avelsprogram för pälsdjur som är ett viktigt verktyg för registrering av olika uppgifter om djuren och för val av avelsdjur. Programmet innehåller en databas med basinformation om varje djur på farmen och de viktigaste produktionsegenskaperna. Programmet möjliggör utskrift av individuella djurkort och en prognos för varje djurs avelsvärde. För närvarande räknas avelsvärdena oftast separat för varje farm. Målet är att i framtiden skapa en nationell centraldatabas över pälsdjuren och därigenom få fram nationella avelsvärden. 6
7 Etik En av de grundläggande förutsättningarna för hållbar uppfödning av pälsdjur är att de etiska aspekterna beaktas. En etisk husdjursproduktion beaktar djurens välmående och hälsa samt produktionens effekter på den omgivande naturen och samhället. Etik och djurens välmående står i fokus i alla skeden av pälsdjursuppfödningen och etiken inom produktionen är ständigt under utveckling. Man fäster också uppmärksamhet vid djurens sociala behov och krav på uppfödningsförhållandena. Djuren behandlas och hanteras enligt näringens etiska principer, som bl.a. omfattar djurens välmående. Djurens beteendebehov har utretts inom den nationella och den internationella forskningen. Resultaten har legat som grund vid utarbetandet av lagar som anger vilka krav som ställs på uppfödningsutrymmena och skötseln av djuren. Forskningsrönen tillämpas också inom den praktiska uppfödningen av pälsdjur. FPF betonar vikten av att pälsdjuren mår bra och att produktionsmetoderna är etiska. I det dagliga arbetet på pälsfarmen följs de regler som FPF har definierat för etisk uppfödning av pälsdjur. Pälsfarmarnas kunnande då det gäller etiska produktionssätt förbättras med hjälp av information och utbildning. Genom sin paraplyorganisation EFBA (European Fur Breeders Association) har FPF möjlighet att påverka etiken också inom pälsdjursuppfödningen i det övriga Europa. Beredskapsplan Med tanke på djurens välmående är det viktigt att det på farmen finns beredskap att agera i olika undantagssituationer. En beredskapsplan tryggar vardagen både för djuren och för dem som arbetar på farmen. Verksamheten på farmen måste under alla omständigheter kunna fortsätta utan avbrott. FPF har gett ut instruktioner med konkreta praktiska råd för krishantering. 7
8 3 FÖRETAGSAMHET Finland är ett av världens ledande länder inom pälsdjursuppfödning. Tack vare det kalla klimatet, mångårig forskning och yrkeskunniga farmare är de skinn som producerats i Finland av god kvalitet och efterfrågade runt om i världen. I Finland är uppfödningen av pälsdjur en del av lantbruket som har långa anor. Pälsfarmerna är familjeföretag som verkar utan produktionsstöd och som övergår från en generation till en annan. Pälsdjursskötseln är en viktig del av det finländska samhället och bidrar till att hålla landsbygden levande. Pälsskinnen tillför årligen landet över 200 miljoner euro i valutaintäkter. Branschen har också stor betydelse på det lokala planet. Pälsdjursskötseln i vårt land har koncentrerats till Österbotten, där ca 90 % av skinnen produceras. Den finländska pälsnäringen sysselsätter ca personer. Finland är en betydande producent av räv- och finnsjubbsskinn. Av alla rävskinn i världen producerar Finland ca 42 % och på EU-nivå ca 94 %. Av finnsjubbsskinnen produceras ca 75 % i Finland. Finlands andel av minkskinnsproduktion är ca 4 %. Nästan hela produktionen går på export. Konkurrensen inom pälsdjurssektorn står mellan Europa och Asien. Den europeiska produktionens styrkor utgörs av hög kvalitet på produkten, professionell verksamhet och etisk produktion. En effektiv producent klarar sig i konkurrensen. Pälsdjurskötseln i framtiden kan i allt högre grad jämföras med andra landsbygdsnäringar. Verksamheten utövas som huvudsyssla. Näringen följer med utvecklingen inom andra branscher på landsbygden och tar i bruk innovationer som lämpar sig för den. Målet är att skapa ett fast expertnätverk vars kunnande kan utnyttjas i bl.a. investeringsfrågor. Det är nödvändigt för utvecklingen av verksamheten att företagets ekonomi är stabil och att företagaren mår bra. Framtidens pälsdjursskötsel måste i allt högre grad ses i ett långtidsperspektiv. Branschen får nya företagare bl.a. genom generationsväxlingar. De nuvarande farmerna förnyas och utvidgas, och det byggs nya farmer. I takt med att storleken på farmerna växer uppstår det ett allt större behov av ny teknologi och utomstående tjänster. För att farmaren ska orka är det mycket viktigt att ett fungerande avbytarsystem fås till stånd. Det finns två yrkesutbildningar för vuxna inom branschen: grundexamen och specialyrkesexamen. Utbildningsprogrammen lockar både nya pälsdjursfarmare och sådana som har lång erfarenhet av pälsdjursskötsel. 8
9 Den finländska pälsnäringen sysselsätter ca personer. 9
10 4 MILJÖ Ekologi Produktionen är ekologiskt hållbar, om den inte slösar vare sig med icke-förnybara eller förnybara naturresurser och inte heller förorsakar miljön oskälig belastning eller förstör naturens mångfald. Det översatta citatet är taget ur boken Juga et al. 1999: Kotieläinjalostus. Miljövården är en betydelsefull del av pälsdjursuppfödningen. Pälsfarmens belastning på miljön har målmedvetet minskats bl.a. med täta bottnar under hus och hallar, med rening av avloppsvattnet och optimering av foderåtgången. Likaså har farmer flyttats bort från grundvattenområden. Vid tillverkningen av pälsdjursfoder gynnas inhemska råvaror. I pälsdjursfodret används rikligt med fisk fångad i Östersjön, varvid en avsevärd mängd övergödande näringsämnen, kväve och fosfor, avlägsnas ur vattnen. Med den foderfisk (strömming, vassbuk) som matas åt pälsdjuren försvinner årligen ca 230 ton fosfor och över ton kväve ur havet. För fosforns del betyder det här 8 % och för kvävets del 4 % av utsläppen i Östersjön. Cirka en femtedel återförs i utsläppen. Dessutom utnyttjar pälsdjursnäringen nästan hundraprocentigt fångsten av vårdfisket i insjöarna, ca 1 milj. kg per år. Pälsdjursnäringens andel av kväve- och fosforbelastningen på vattendragen är under 1 %. Näringsämnena i pälsdjursspillningen utnyttjas som gödsel för odlingsväxter. Speciella komposteringsföretag på produktionsområdena tar hand om den praktiska gödselhanteringen. Näringsrika biprodukter från livsmedelsindustrin (t.ex. fiskrens, slaktbiprodukter) utnyttjas som råvara för pälsdjursfoder, varvid livsmedelsbranschen på så sätt slipper hantera det som avfall. Kropparna utnyttjas enligt biproduktsförordningen antingen som råvara för foder, för energiproduktion eller som jordförbättringsmedel. Också biprodukter från pälsproduktionen kan utnyttjas, vilket gör att mängden egentligt avfall är litet. Pälsdjursnäringens helhetsbelastning på miljön följs kontinuerligt upp. Målsättningen är att minska belastningen så mycket som möjligt genom alternativa lösningar. 10
11 Miljötillstånd, miljölagstiftning Målsättningen för miljöskyddet är god miljö och ekologiskt hållbar utveckling. Miljöskador förebyggs bl.a. genom lagstiftning, ekonomisk handledning och ökad miljömedvetenhet. Finlands miljölagstiftning skapar grunden för kraven på vården av miljön runt pälsfarmen. Den nuvarande lagstiftningen kräver att varje verksam farm antingen har ett miljö- eller ett etableringstillstånd där särdragen för farmen definieras. Pälsfarmerna beviljas tillstånd genom en speciell miljötillståndsprocess. Miljötillståndet definierar de åtgärder som krävs för pälsfarmens avloppsvatten. Varje uppfödare ansvarar för de praktiska åtgärderna på sin egen farm, men FPF:s pälsdjurslaboratorium erbjuder hjälp med bl.a. vattenprovtagningar. Miljöhandbok Pälsdjursnäringen har sedan år 2005 haft en egen miljöhandbok i användning. Handboken, som har sammanställts i samarbete med MTT, ger instruktioner för god och ansvarskännande miljövård på pälsfarmen. Miljöhandboken uppdateras regelbundet i samarbete med miljömyndigheterna. Varje pälsfarm har tillgång till den senast uppdaterade versionen av miljöhandboken. Farmaren bär själv ansvar för att instruktionerna i miljöhandboken följs. Farmmiljö Underhållet av produktionsområdet hör till den dagliga skötseln av pälsfarmen. Till underhållet av farmen hör bl.a. avfallshantering, uppföljning av farmens miljöbelastning, tryggandet av säkerheten på produktionsområdet och förebyggande av sjukdomar. FPF styr sådana verksamhetsformer som är gemensamma för hela branschen, bl.a. transport av skinn och avfall samt kompostering av gödsel. Detta underlättar den praktiska miljövården på farmerna. Det har gjorts omfattande undersökningar för att utveckla metoder att effektivt ta tillvara och utnyttja näringsämnena i pälsdjursgödseln. Man följer noga med hur miljöbestämmelserna utvecklas och informerar om förändringar. FPF ordnar regelbundet kurser tillsammans med olika aktörer inom miljöskyddet för att utveckla miljölösningarna inom branschen. Farmaren ansvarar för att farmen iakttar de gällande bestämmelserna och att grunderna för god skötsel efterlevs. 11
12 5 PRO FUR Näringens intressebevakning och lobbning Uppfödningen av pälsdjur är med sina särdrag en del av den övriga husdjursskötseln. Det är viktigt att näringen aktivt är med i diskussioner som berör den själv och är representerad i de viktigaste intresseorganisationerna både i Finland och i Europa. Näringens representanter är medvetna om aktuella företeelser och strävar efter att i förväg påverka beredningen av lagar och förordningar som reglerar näringsidkandet. Pälsfarmarna stöder tillsammans med andra husdjursproducenter upprätthållandet av landsbygdens livskraft och den inhemska djurproduktionens intressebevakning. Framtidens uppfödningsmiljö Både statsmakten och konsumenterna kommer i framtiden att fästa allt större uppmärksamhet vid hållbar utveckling, produktionsdjurens välmående och uppfödningsmiljön. Också pälsdjursnäringen måste anta denna utmaning för att produktionen ska kunna profilera sig som högklassig och stå för hållbar utveckling. Pälsdjuren föds upp i bästa möjliga produktionsförhållanden med tanke på ekonomin, miljön och djurens välmående. Den bästa tillgängliga BAT-tekniken (Best Available Techniques) tillämpas när nya produktionsfarmer planeras. Hög kvalitet på produkterna och etiska principer i produktionen utgör Europas styrka inom näringen. Den finländska pälsfarmaren profilerar sig som en husdjursproducent som sköter sina djur och sin miljö på bästa sätt och håller sig à jour med det som händer inom näringen. Certifiering Konsumenterna vill ha information om förhållandena inom pälsdjursuppfödningen och om hela produktionskedjan. Det är viktigt att hela verksamheten är transparent. Certifieringssystemet är en länk mellan pälsdjursnäringen och konsumenten. Certifieringskriterierna är uppgjorda i samarbete med olika intressentgrupper. Kriterierna täcker de mest centrala faktorerna inom alla verksamhetssektorer. Varje skede i skötseln av de djur som föds upp på en certifierad farm och hela produktionskedjan för de skinn som produceras där är dokumenterat och spårbart. 12
13 CERTIFIERING Certifieringen är frivillig och beviljas separat för varje farm. Vid auditeringen kontrolleras varje certifieringskriterium. Om kriterierna uppfylls, beviljas ett treårigt certifikat. Kriterierna uppdateras då certifikatet löper ut. Det nya certifikat som då blir aktuellt förutsätter att också nya kriterier uppfylls vid sidan av de gamla. Årligen granskas ca 10 % av farmerna i certifieringssystemet genom stickprov. Auktionsbolaget Turkistuottajat Oyj understöder certifieringen. Företaget återbetalar en del av den uppburna försäljningsprovisionen i form av certifieringsbonus till pälsfarmaren. De farmer som är med i certifieringsprogrammet och som producerar skinn av god kvalitet är berättigade till detta. Auktionsbolaget har som mål att kunna erbjuda sina kunder speciella sortiment av certifierade pälsskinn. Hela pälsdjursnäringen arbetar aktivt för att främja certifieringen. 13
14 6 KONSUMENTEN De finländska pälsskinnen är kända runt om i världen. Ursprunget för alla de skinn som produceras i Finland bör vara spårbart. Spårbarhet i produktionskedjan är en av stöttepelarna för certifieringen. Pälsdjursnäringen tillför landet betydande exportintäkter och hjälper till att hålla landsbygden levande genom att där skapa nya arbetsplatser. Det är FPF:s uppgift att se till att den finländska pälsdjursnäringen har goda verksamhetsmöjligheter såväl nationellt som internationellt. Detta förutsätter bl.a. regelbunden dialog med olika myndigheter och beslutsfattare. Spårbarhet i produktionskedjan stärker etiken och ökar ansvarskännandet. Den internationella handeln och de enskilda konsumenterna kräver information om produktens ursprung. Konsumenten kan fatta sitt köpbeslut med gott samvete och lita på produktens ursprung. Ett flertal representanter för olika internationella modehus har besökt finländska farmer och bekantat sig med pälsdjurens uppfödningsmiljö. Kundens förtroende vinns genom öppen och ärlig verksamhet som tar hänsyn till andra. Till samhällsansvaret hör att företagets verksamhet är etisk och att man har omsorg om de anställdas välmående och miljöfrågorna. Verksamheten bör vara sådan att ägarna kan vara säkra på att deras investering har ett bestående värde. Varumärket SAGA, som auktionsbolaget Turkistuottajat Oyj har ensamrätt att använda, står för pälsskinn vars ursprung kan spåras ända fram till produktionsfarmen. Alla skinn som hör till SAGA -sortimentet omfattas även av det internationella programmet Origin Assured (OA ) d.v.s. är skinn som producerats i länder med gällande lagstiftning om pälsdjurens välmående. Sådana skinn säljs förutom hos Turkistuottajat Oyj också hos tre andra internationella auktionsbolag. 14
15 15
16 Ansvarsfullt producerad lyx från finländska pälsfarmer Fur Center PB 5, Martinkyläntie 48, Vanda tel. (09) fax (09) e-post: Pälshuset PB 92, Vasa tel. (06) fax (06) e-post: 16
Hållbart skogsbruk. och skogscertifiering. Allt virke är inte lika PEFC/02-1-01
Hållbart skogsbruk Allt virke är inte lika och skogscertifiering PEFC/02-1-01 Utmaningen Ett ökande antal konsumenter vill ha bevis på att företagens affärsrörelse inte äventyrar miljön. I sin anskaffningspolitik
Läs merText Tarja Koistinen, Leena Ahola, Östra Finlands universitet, och Jaakko Mononen, Östra Finlands universitet, MTT. Foto Tarja Koistinen
Det har framkommit rätt stora skillnader i finnsjubbarnas karaktär på olika farmer. Vissa farmer har avelsmässigt satsat på karaktären. Tack vare detta är djuren lätta att hantera t.o.m. med bara händer.
Läs merU 3/2015 rd. Helsingfors den 11 juni 2015. Näringsminister Olli Rehn. Handelsråd Leena Mannonen
Statsrådets skrivelse till riksdagen om ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1829/2003 vad gäller medlemsstaternas möjlighet att begränsa eller förbjuda
Läs merTvärvillkor, foderhygien i växtproduktion. Katja Korkalainen Fodersektionen katja.korkalainen@evira.fi 040-489 3412 växel 029 530 0400
Tvärvillkor, foderhygien i växtproduktion Katja Korkalainen Fodersektionen katja.korkalainen@evira.fi 040-489 3412 växel 029 530 0400 Neuvo2020 December 2014 Allmänt om foderkontroll på gårdar med växtproduktion
Läs mer2 UPPBYGGNADEN AV YRKESEXAMEN FÖR SKÖTSEL AV OCH OMSORG OM PRODUKTIONSDJUR
2 UPPBYGGNADEN AV YRKESEXAMEN FÖR SKÖTSEL AV OCH OMSORG OM PRODUKTIONSDJUR 2.1 Kunnande som visats i yrkesexamen för skötsel av och omsorg om produktionsdjur 2.2 Examensdelarna består av en obligatorisk
Läs merSLC:s kommande miljöprogram har nu gått på utlåtanderunda
SLC:s kommande miljöprogram har nu gått på utlåtanderunda Utkastet till nytt miljöprogram för SLC följer i stort sett tidigare ståndpunkter i GMO-frågan, men när det gäller kärnkraften innebär texten i
Läs merEviras anvisning 16024/1/sv. Märkning och spårning av nötkött
Eviras anvisning 16024/1/sv Märkning och spårning av nötkött Ansvarig person Carmela Hellsten Sida/sidor 1 / 18 INNEHÅLL 1 ALLMÄNT... 2 2 DEFINITIONER... 2 3 LAGSTIFTNING... 3 4 MÄRKNING OCH SPÅRNING
Läs merÖstersjön. Gemensamt ansvar. Finlands jord- och skogsbruksproducenter. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f.
Gemensamt ansvar Östersjön Finlands jord- och skogsbruksproducenter Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f. Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK r.f. Östersjön......
Läs merEsbo stad Protokoll 65. Fullmäktige 19.05.2014 Sida 1 / 1
Fullmäktige 19.05.2014 Sida 1 / 1 5049/02.08.00/2013 Stadsstyrelsen 114 7.4.2014 65 Motion om främjande av närproducerad och ekologisk mat Beredning och upplysningar: Minna Ahola, tfn 050 525 2779 Regina
Läs merFrågor och svar om de nya EU-förordningarna som rör skogsodlingsmaterial
Information 1(5) Datum 2013-06-12 Diarienr 2013/1615 Enheten för lag och områdesskydd Sanna Black-Samuelsson sanna.black-samuelsson@skogsstyrelsen.se Tfn 018-27 88 23 Frågor och svar om de nya EU-förordningarna
Läs merLänsstyrelsen i Västerbotten lämnar yttrande över Konkurrenskraftsutredningen.
Yttrande 1(6) Regeringen Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av Konkurrenskraftsutredningen, SOU 2015:15, Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks-
Läs merFör mer information om IP SIGILL och IP Grundcertifiering se www.svensktsigill.se
Certifiering enligt IP bör leda till lägre riskklass IP är en standard för kvalitetssäkring av livsmedelskedjan som omfattar livsmedelssäkerhet, djuromsorg och miljöansvar, se bilaga 1. Standarden ägs
Läs merFSC -gruppcertifiering för ett hållbart skogsbruk
FSC -gruppcertifiering för ett hållbart skogsbruk Ett ansvarsfullt skogsbruk Ett hållbart skogsbruk är en konkurrensfördel för Sverige. Sveaskog utvecklar skogens värden och är drivande i utvecklingen
Läs merMiljötips till Mammor och Pappor
det är MIN framtid vi pratar om! Miljötips till Mammor och Pappor Till läsaren Dagens samhälle vill se redan ett nyfött barn som en konsument. Trendiga föräldratidningar informerar oss om nya och bättre
Läs merJakt. Bilaga 1. Grundkriterier:
Jakt Ekologiskt och etiskt väl genomförd jaktturism är att klokt använda en naturresurs, viltet, och ge det ett ökat ekonomiskt värde i konkurrensen med annan markanvändning och andra aktörers krav. Kan
Läs merSLC:s miljöprogram UTKAST
SLC:s miljöprogram UTKAST 13.02.2012 Förslag av SLC:s miljö- och markpolitiska utskott Inledning Jordbruk har bedrivits i Finland i över tusen år. Under olika tidsperioder har man odlat enligt då kända
Läs merTidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.
Bibliografiska uppgifter för Fosfor - millöproblem i Östersjön Tidskrift/serie Växtpressen Utgivare Yara AB Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Huvudspråk
Läs merFörbudet gäller från 30 dagar efter att Exopet AB har tagit del av detta beslut.
Beslut 26 DL 1(6) EXOPET AB Tommy Säfström NYGATAN 37 311 31 FALKENBERG Förbud enligt djurskyddslagen Beslut Länsstyrelsen beslutar med stöd av 26 djurskyddslagen (1988:534) att förbjuda EXOPET AB, med
Läs merMåltidspolitiskt program för Växjö kommun
Styrande dokument Senast ändrad 2015-06-15 Måltidspolitiskt program för Växjö kommun Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Måltidsenheten Dokumentnamn Måltidspolitiskt program för Växjö kommun
Läs merINKLUSION I SKOLAN PARAGRAFER OCH PRAKTIK
INKLUSION I SKOLAN PARAGRAFER OCH PRAKTIK Bestämmelser, tillämpningar och reformförslag Gustav Wikström Grundskolans specialundervisning är lagstadgad GrUL 17 : Elever med lindriga inlärnings- eller anpassningssvårigheter
Läs merKonsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning
Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning 1. 100 % av foderstaten ska vara svenskodlad a) Kravet kan antingen uppfyllas genom egen eller närliggande foderproduktion eller genom att välja
Läs merNäringsdepartementet Anneke Svantesson 103 33 Stockholm. n.registrator@regeringskanslie.se anneke.svantesson@regeringskansliet.
Näringsdepartementet Anneke Svantesson 103 33 Stockholm n.registrator@regeringskanslie.se anneke.svantesson@regeringskansliet.se 2015-04-27 Ert dnr: N2015/2191/J Vårt dnr: 2015/0011/1 Naturskyddsföreningens
Läs merPolicy för hållbar utveckling och mat
Policy för hållbar utveckling och mat Bakgrund och syfte Bakgrund - Matens betydelse - mer än ett mål mat i Malmö I Malmö stad är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla,
Läs merUtvecklingsprogrammet för Sydvästra Finlands vattentjänster 2014 2020. Goda vattentjänster
Utvecklingsprogrammet för Sydvästra Finlands vattentjänster 2014 2020 Goda vattentjänster VISION 2020 Invånarna och näringsidkarna är nöjda med vattentjänsterna i Sydvästra Finland Inom utvecklingsprogrammet
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa
Läs merApotekets uppförandekod för ett hållbart företagande
1 (6) Apotekets uppförandekod för ett hållbart företagande Final version, Oktober 2015 1 INTRODUKTION 1.1 Allmänt Respekt för människor och miljö är centralt för Apotekets verksamhet. Vi strävar efter
Läs mer2006-06-09. Dagordningspunkt: 9. Rubrik: Förslag till direktiv om minimiregler för skydd av slaktkyckling - riktlinjedebatt
Bilaga 2. slutlig Rådspromemoria 2006-06-09 Jordbruksdepartementet Livsmedels- och djurenheten Rådets möte den 19 juni 2006 Dagordningspunkt: 9 Rubrik: Förslag till direktiv om minimiregler för skydd av
Läs merTal vid konferensen "Can the market work for nature" på Wiks slott
Startsidan för www.regeringen.se Hoppa till sidinnehållet Hoppa till sidmenyn Anpassa webbplatsen Lyssna Press Avancerat sök Sök Sök Här är du: Regeringen och Regeringskansliet Publikationer Så styrs Sverige
Läs mer1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun.
1(6) Tjänsteskrivelse 2015-05-13 Diarienummer: 2015-2493 Version: 1,0 Beslutsorgan: Miljö- och hälsoskyddsnämnden Enhet: Hälsoskyddsavdelningen Handläggare: Ingela Caswell E-post: ingela.caswell@halmstad.se
Läs merNäringslivsutveckling inom Leader
2009-10-22 Näringslivsutveckling inom Leader Den strategiska inriktningen av landsbygdsprogrammet har ett tydligt fokus på åtgärder som främjar företagande, tillväxt och sysselsättning på landsbygden och
Läs merFemkamp i hållbar grisuppfödning Sverige utklassar resten av EU
Femkamp i hållbar grisuppfödning Sverige utklassar resten av EU 1. Friska djur behöver inte antibiotika! Sverige var först i världen då riksdagen 1986 förbjöd användning av antibiotika i foder i syfte
Läs merHur mår miljön i Västerbottens län?
Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken
Läs merAnteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj
1(6) Landsbygdsavdelningen Anteckningar från möte om strategi för ett ekologiskt hållbart svenskt vattenbruk den 2 maj Mötet inleddes med följande presentationer: Prövning och tillsyn av fiskodling enligt
Läs merTidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 20 oktober 2006
Bilaga 1 Slutlig Rådspromemoria 2006-12-08 Jordbruksdepartementet Naturresurs- och sameenheten Rådets möte den 19-21 december 2006 Dagordningspunkt 3a och 3b Rubrik: 3. Ekologiska produkter: a) Förslag
Läs merBLSDK 26.11.2013 57 Beredning: Kostservicechef Birgitta Creutziger och planerare för kostservice Erik Iivari
SVAR PÅ FULLMÄKTIGEMOTION OM EN KOMMUNAL MATSTRATEGI BLSDK 26.11.2013 57 Beredning: Kostservicechef Birgitta Creutziger och planerare för kostservice Erik Iivari Svenska folkpartiets fullmäktigegrupp har
Läs merEkologisk produktion
Ekologisk produktion Varför matchar inte utbudet efterfrågan? en kortversion Foto: Johan Ascard Producentpriset för ekologiskt producerade jordbruksprodukter är betydligt högre än för konventionellt producerade
Läs merFörklaringstexter till SKL:s uppföljningsformulär
BILAGA 2 TILL CIRKULÄR 09:86 1 (5) Förklaringstexter till SKL:s uppföljningsformulär Fråga 1 Vilken typ av företag är ni? Olika typer av företag har olika förutsättningar att arbeta med leverantörsansvar
Läs merLimousin á la carte Produktionssätt
1 Limousin á la carte Produktionssätt Anvisningar för produktion och Information för konsumenten 2 Limousin á la carte Krav på produktionssätt som ställs på uppfödare Produktionsgårdar följer i sin verksamhet
Läs merÖstersjöfiske 2020. Sedan konferensen ÖF2020 i Simrishamn i november, har vi ägnat oss åt två saker.
Östersjöfiske 2020 Hej! Fisk är en fantastisk råvara. Helst skall den vara riktigt färsk och dessutom fångad på ett ansvarsfullt och ekologiskt sätt. Fisk finns nära oss i Östersjön. Vi har kunniga fiskare
Läs merEnergi- och klimatfrågan. Verksamhetssystem.
Miljön i fokus. Energi- och klimatfrågan. Berendsen har arbetat med miljö- och kvalitetsfrågor under många år. Det är numera en integrerad del i vårt dagliga arbete. Tillsammans strävar vi efter ständiga
Läs merVAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN
VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING SOCIALDEMOKRATERNAS LANDSBYGDSPOLITIK...5 Jobben ska komma i hela Sverige...6 Utbildning och boende...9 Vägar, järnvägar,
Läs merSvenska Järn & Metall- skrothandlareföreningen Returpappersförening
Återvinningsindustrierna Svenska åkeriförbundet Svenska Järn & Metall- SRF Svensk skrothandlareföreningen Returpappersförening Miljödepartementet 103 33 Stockholm Dnr M2001/5278/Kn Remissvar Naturvårdsverkets
Läs merTill stora utskottet. MILJÖUTSKOTTETS UTLÅTANDE 37/2005 rd. Statsrådets skrivelse med anledning av ett förslag
MILJÖUTSKOTTETS UTLÅTANDE 37/2005 rd Statsrådets skrivelse med anledning av ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier
Läs merLänsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet
FRÅGEFORMULÄR 1 (16) Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas
Läs merInternationella rapporten 2013
Internationella rapporten 2013 Ingvar Eriksson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar.
Läs merVad är miljönärvänlig-märkningen och vad betyder den? Vem kan få märkningen?
Q&A Vad är miljönärvänlig-märkningen och vad betyder den? Märkningen Miljönär-vänlig har tagits fram av Avfall Sverige och används av kommunerna för att inspirera till en hållbar konsumtion. Miljönär-vänlig
Läs merTill berörda inom föreslaget skyddsområde för Öjersbo grundvattentäkt
2008-05-30 Till berörda inom föreslaget skyddsområde för Öjersbo grundvattentäkt Som en del i arbetet med att öka skyddet för kommunens dricksvatten har Kungsbacka kommun utarbetat ett förslag till vattenskyddsområde
Läs merVADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?
VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,
Läs merMiljöprogram 2010-2013
Miljöprogram 2010-2013 Inledning Drivkraften i landstingets miljöarbete är att bidra till att skapa en god livsmiljö för nuvarande och kommande generationer. Detta ligger i linje med landstingets vision
Läs meratt det t.ex. ofta är billigare att handla nya produkter än att reparera produkten och därmed återanvända och återvinna resurser. Handel och globala
Kommittédirektiv Styrmedel för att förebygga uppkomst av avfall i syfte att främja en cirkulär ekonomi Dir. 2016:3 Beslut vid regeringssammanträde den 14 januari 2016 Sammanfattning En särskild utredare
Läs merKontroll och kunskap ger säker mat
Kontroll och kunskap ger säker mat Matsäkerhet hör till Martin & Serveras viktigaste arbetsuppgifter. Rutiner, kontroller och uppföljningar är en del av vårt dagliga jobb. Du ska alltid känna dig trygg
Läs merMotion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft
Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Sammanfattning Hela Sveriges utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter
Läs mer2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman
2009Idéprogram Fastställt av förbundsstämman Många små steg till ett hållbart samhälle 2 i n n e h å l l Idéprogrammet i korthet 3 Människosyn 4 Bildningssyn 5 Demokratisyn 7 Kultursyn 7 Hållbar utveckling
Läs merSammanfattning av utställningen. En del i projektet Minska matsvinnet i Knivsta kommun
Sammanfattning av utställningen Vår härliga matresa En del i projektet Minska matsvinnet i Knivsta kommun Projektet Minska matsvinnet Produktion och konsumtion av livsmedel står för en stor miljöpåverkan,
Läs merTvärvillkor. - så undviker du vanliga fel
Tvärvillkor - så undviker du vanliga fel Felfri kontroll dröm eller verklighet? För din skull har vi samlat felaktigheter som vi hittar vid kontroll av tvärvillkor i den här broschyren. Läs texten och
Läs merJomala kommun Mål och riktlinjer 2011-2012
Jomala kommun Mål och riktlinjer 2011-2012 Godkända av kommunfullmäktige den 14 december 2010, 96 Förord Detta är Jomala kommuns första dokument om övergripande mål och riktlinjer. Ett flertal år har våren
Läs merHur gör man världens renaste vatten av avloppsvatten? Helsingforsregionens miljötjänster
Hur gör man världens renaste vatten av avloppsvatten? Helsingforsregionens miljötjänster 2 3 Samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster renar avloppsvattnet för de 1,2 miljoner invånarna i Helsingforsregionen
Läs merMiljöminister Jan-Erik Enestam
Statsrådets skrivelse till riksdagen om ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv (batterier och ackumulatorer) I enlighet med 96 2 mom. i grundlagen översänds till riksdagen Europeiska gemenskapernas
Läs merEuropeiska unionens officiella tidning
7.6.2014 L 168/55 KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr 611/2014 av den 11 mars 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller programmen för stöd
Läs merMotion till riksdagen: 2014/15:2573 av Annie Lööf m.fl. (C) Sund och säker mat
Partimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2573 av Annie Lööf m.fl. (C) Sund och säker mat Sammanfattning Den svenska maten är något vi ska vara stolta över. Sverige är bland de länder som har högst djurskydd
Läs merIP NÖT GRUNDCERTIFIERING
IP STANDARD VERSION 2015:1 GILTIG FRÅN 2015-01-01 IP NÖT GRUNDCERTIFIERING Standard för kvalitetssäkrad nötproduktion. LIVSMEDELSSÄKERHET DJUROMSORG Copyright/Upphovsrätten till denna produkt tillhör Sigill
Läs merInformation till patienten och patientens samtycke
Information till patienten och patientens samtycke Finlands muskelsjukdomsregister patientregister för personer med spinal muskelatrofi Information till patienten Innan du fattar beslut om att låta införa
Läs mer3 förslag för en världsledande hälso- och sjukvård och en stark Life Science-sektor i Sverige
3 förslag för en världsledande hälso- och sjukvård och en stark Life Science-sektor i Sverige 3 förslag för en världsledande hälso- och sjukvård och en stark Life Science-sektor i Sverige Förbättra patienternas
Läs mer1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå
samhällsskydd och beredskap Konsekvensanalys 1 (6) Farliga ämnen Shulin Nie 010 240 4211/076 808 3311 shulin.nie@msb.se Konsekvensutredning för förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps
Läs merSPECIALYRKESEXAMEN FÖR MATMÄSTARE 2014
UTKAST Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR MATMÄSTARE 2014 Föreskrift 24/011/2014 Föreskrifter och anvisningar 2014:24 Föreskrifter och anvisningar 2014:24 Grunder för fristående examen
Läs mer2014-11-29. 1 Beskrivning av problemet och vad Jordbruksverket vill uppnå
1(7) 2014-11-29 Dnr: 6.6.16-5844/14 Konsekvensutredning Föreskrifter om ändring i Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2011:49) om införsel av sällskapsdjur och hund- och kattsperma samt hundar,
Läs mernya värden för ditt företag
Mångfald kan skapa Andreas Carlgren, Integrationsverket nya värden för ditt företag Mångfald för utveckling och affärskraft Allt fler företag, offentliga förvaltningar och andra organisationer börjar
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 23.12.2002 KOM(2002) 761 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET om resultaten av tillämpningen av artikel 12 i rådets direktiv 98/56/EG av den 20
Läs merAnvända offentliga pengar på bästa sätt
Bryssel oktober 2004 Använda offentliga pengar på bästa sätt Offentlig upphandling är det begrepp som används när regeringar och offentliga myndigheter köper varor och tjänster eller beställer offentliga
Läs mer2013-08-13. Medborgarförslag om upphandling av ägg som producerats i system med inredda burar. (AU 222) Dnr KS 2013-140
Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg 2013-08-13 170 Medborgarförslag om upphandling av ägg som producerats i system med inredda burar. (AU 222) Dnr KS 2013-140 KF Beslut
Läs merJord- och skogsbruksminister Juha Korkeaoja
Statsrådets skrivelse till Riksdagen om förslag till riktlinjer och kommissionens förordning (revidering av bestämmelserna om statligt stöd till jordbrukssektorn) I enlighet med 96 2 mom. i grundlagen
Läs merom avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter
Given i Helsingfors den 9 september 2004 Decree 852 Statsrådets förordning om avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter I enlighet med statsrådets beslut, fattat på
Läs merEkonomisk analys. Miljöekonomisk profil för vattendistriktet
Detta är ett utdrag ur Förvaltningsplan 2009-2015 för Södra Östersjöns vattendistrikt. Utdraget omfattar avsnittet Ekonomisk analys motsvarande sidorna 114-119 Ekonomisk analys Ekonomisk analys inom vattenförvaltningsarbetet
Läs merHygienplan för vattenbruksanläggningar
Hygienplan för vattenbruksanläggningar Jordbruksverket vill tacka Cefas (Center for Environment, Fisheries & Aquaculture Science) i Storbritannien för att vi fått använda deras Finfish biosecurity measures
Läs merJaktledarens grundkunskaper. Beståndsvårdssystemet
Jaktledarens grundkunskaper Beståndsvårdssystemet 1 Jaktledarens grundkunskaper Beståndsvårdssystemet Jani Körhämö, Finlands viltcentral 2015 2 Förord Jaktledarens grundkunskaper är ett utbildningsmaterial
Läs merATT LETA AVELSDJUR. 28 mars 2011. www.skk.se/uppfödning
www.skk.se/uppfödning 28 mars 2011 ATT LETA AVELSDJUR Genetiken i all ära den hjälper oss inte helt och hållet att hitta de avelsdjur vi behöver. För det behöver vi andra, mer praktiskt tillämpbara verktyg.
Läs merTillsynsplan för alkoholhandläggarens arbetsområde 2015
Styrdokument, plan Miljö- och hälsoskyddskontoret 2014-12-09 Robert Åsberg 08-590 972 33 Dnr Fax 08-590 819 30 MHN/2014:98 robert.asberg@upplandsvasby.se Tillsynsplan för alkoholhandläggarens arbetsområde
Läs merKontroll av förbrännings- och samförbränningsanläggning för hela djurkroppar (gårdspanna) i primärproduktionen
1(6) BILAGA TILL VÄGLEDNING MED DNR 38-4673/10 2010-04-16 Avdelningen för djurskydd och hälsa Kontroll av förbrännings- och samförbränningsanläggning för hela djurkroppar (gårdspanna) i primärproduktionen
Läs merRiktlinje. Riktlinjer för enskilt avlopp 2014-11-19. Bmk Mh 2014/4358. Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden 2014-11-19 256.
Riktlinje 2014-11-19 Riktlinjer för enskilt avlopp Bmk Mh 2014/4358 Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden 2014-11-19 256. Ersätter Riktlinjer för enskilt avlopp 17, 2011-01-26 Riktlinjerna ska vägleda
Läs merEU:s kriterier för miljöanpassad offentlig upphandling av el
EU:s kriterier för miljöanpassad offentlig upphandling av el Miljöanpassad offentlig upphandling är ett frivilligt instrument. Detta dokument innehåller de EU-kriterier för miljöanpassad offentlig upphandling
Läs merSÄKERHETSTEKNIKCENTRALEN TILLFÖRLITLIGHETEN AV MÄTNINGAR INOM HANDELN
SÄKERHETSTEKNIKCENTRALEN TILLFÖRLITLIGHETEN AV MÄTNINGAR INOM HANDELN 1 TILLFÖRLITLIGHETEN AV MÄTNINGAR INOM HANDELN 1. Mätinstrument 2. Varför övervakas mätinstrument? 3. Vilka mätinstrument omfattas
Läs merEuropeiska unionens officiella tidning
4.6.2014 L 165/33 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 592/2014 av den 3 juni 2014 om ändring av förordning (EU) nr 142/2011 vad gäller användning av animaliska biprodukter och därav framställda produkter
Läs merTill stora utskottet. JORD- OCH SKOGSBRUKSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 20/2002 rd. meddelande "Halvtidsöversyn av den. av den gemensamma jordbrukspolitiken.
JORD- OCH SKOGSBRUKSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 20/2002 rd Statsrådets utredning med anledning av kommissionens meddelande "Halvtidsöversyn av den gemensamma jordbrukspolitiken" Till stora utskottet INLEDNING
Läs merINSPEKTIONSBERÄTTELSE Salmonellakontrollbesök på djurhållningsplats för fjäderfä
1 (6) Inspektionsdatum: Inspektionsbesökets dnr: UPPGIFTER OM DJURHÅLLNINGSPLATSEN Ansvarig aktör för djurhållningsplatsen Telefon E-post Adress Kommun Djurhållningsplatsens adress (om annan än ovan) Lägenhetssignum
Läs merMÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.
Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor
Läs merKommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 24 januari 2005. 1. Godkännande av den preliminära dagordningen
SLUTLIG Kommenterad dagordning 2005-01-17 Jordbruksdepartementet EU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet Kopia: UD/EU-enheten Riksdagens Kammarkansli Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet
Läs merVASA KYRKLIGA SAMFÄLLIGHETS VERKSAMHETSSTRATEGI FRAM TILL 2020
Sidan 1 / 7 Bilaga 2/34 Gem. kfm. 29.9.2015 VASA KYRKLIGA SAMFÄLLIGHETS VERKSAMHETSSTRATEGI FRAM TILL 2020 1 INLEDNING Gemensamma kyrkorådet vid Vasa kyrkliga samfällighet beslutade inleda planeringsarbetet
Läs merKT Cirkulär 3/2015 bilaga 1 1 (9) Hämäläinen 11.3.2015. Promemoria om de viktigaste ändringarna i jämställdhetslagen. De viktigaste ändringarna
KT Cirkulär 3/2015 bilaga 1 1 (9) Promemoria om de viktigaste ändringarna i jämställdhetslagen De viktigaste ändringarna Jämställdhetsplan och lönekartläggning Jämställdhetsplanen utarbetas av arbetsgivaren
Läs merRiktlinjer för hög skyddsnivå för miljöskydd vid anläggande av enskilda avlopp
Dnr MN-2012-0027 Dpl 545 sid 1 (5) MILJÖFÖRVALTNINGEN Tjänsteskrivelse 2012-01-04 Linnea Broström, 054-540 46 67 Bengt Jonsson, 054-540 46 73 Miljönämnden Riktlinjer för hög skyddsnivå för miljöskydd vid
Läs merU 43/2011 rd. Trafikminister Merja Kyllönen
U 43/2011 rd Statsrådets skrivelse till Riksdagen om kommissionens förslag om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/106/EG om minimikrav på utbildning för sjöfolk I enlighet med 96 2 mom.
Läs merÖsterbottnisk träförädling NULÄGE OCH FRAMTID. Kartläggning gjord inom ramen för projektet WOODPOINT survey 2011
Österbottnisk träförädling NULÄGE OCH FRAMTID Kartläggning gjord inom ramen för projektet WOODPOINT survey 2011 BAKGRUNDSINFO 154 svar Företagsledarens medelålder = 51,96 år Yngst = 30 år Äldst = 70 år
Läs merArbetshälsovården i avtalsbrandkårer 2013 1
Arbetshälsovården i avtalsbrandkårer 2013 1 2 BILDER: Isto Kujala Inledning Räddningsväsendet i Finland sköts av ordinarie personal och avtalspersonal. Avtalspersonalen arbetar vid sidan av sin huvudsyssla
Läs merUtlysning av projektmedel
Utlysning av projektmedel Effektiva och hållbara produktionssystem inom vattenbruk och jord-och trädgårdsbruk Finansiärer Formas, Mistra och Lantmännens forskningsstiftelse Utlyst belopp Särskilda villkor
Läs merFLER GRISAR, MER KÖTT, SPARAD TID, ÖKAD LÖNSAMHET TACK VARE... BÄTTRE GENETIK
UTFODRINGSREKOMMENDATIONER FÖR LYDIA FLER GRISAR, MER KÖTT, SPARAD TID, ÖKAD LÖNSAMHET TACK VARE... BÄTTRE GENETIK Version: Maj 2014 UTFODRING AV GYLTOR Utfodring av gyltor under uppfödningsperioden Norsvin
Läs merStödinsatser i skolan. Vad behöver jag som förälder Veta?
Stödinsatser i skolan Vad behöver jag som förälder Veta? Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN:
Läs merARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.9.2014 SWD(2014) 274 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets och
Läs merEUROPEISKA KOMMISSIONEN
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den, 19.03.2002 C(2002) 708 Ärende: Statligt stöd nr N 327/01 Sverige Stöd till trädgårdsnäringen Herr Minister, Jag har äran att meddela Er att kommissionen inte har några
Läs merRiktlinjer för enskilda avlopp
Riktlinjer för enskilda avlopp 2016-03-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Enskilda avlopp 2016-02-23, 18 Miljö- och byggnämnden Tills vidare Dokumentansvarig
Läs merSvenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv
7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna
Läs merVår verksamhets utveckling
Vår verksamhets utveckling Folkhälsans vision att vara två steg före har alltid varit och är fortfarande en stor utmaning för vår organisation. I vår 90-åriga historia finns det många goda och uppmuntrande
Läs mer