NR. 23. Inventering av skogliga värdekärnor, lavar och mossor i Söderåsens nationalpark ANDREAS MALMQVIST OCH HENRIK WEIBULL

Transkript

1 D O K U M E N TAT I O N AV D E S V E N S K A N AT I O N A L PA R K E R N A NR. 23 Inventering av skogliga värdekärnor, lavar och mossor i Söderåsens nationalpark ANDREAS MALMQVIST OCH HENRIK WEIBULL

2 Inventering av skogliga värdekärnor, lavar och mossor i Söderåsens nationalpark Av Andreas Malmqvist och Henrik Weibull, Naturcentrum AB samt Oddvar Fiskesjö (red.), Länsstyrelsen i Skåne län Naturvårdsverket

3 Omslagsbilden: Vy över Skärån 27. Beställningar Ordertel: Orderfax: E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box 1193, Bromma Internet: Tel: Postadress: E-post: För information om nationalparken: Naturvårdsverket (växel) Naturvårdsverket, Stockholm natur@naturvardsverket.se Naturvårdsverket och författarna Projekt: Dokumentation av Sveriges nationalparker Projektledare: Christina Frimodig, Naturvårdsverket Författare: Andreas Malmqvist och Henrik Weibull, Naturcentrum AB Digitalisering: Jeanette Persson, Länsstyrelsen i Skåne län Fotografier: Andreas Malmqvist, Naturcentrum AB Redigering och kartor: Oddvar Fiskesjö, Länsstyrelsen i Skåne län Typografi och Layout: IdéoLuck AB, #71123 Papper: Inlaga Silverblade 115 g Upplaga: 5 ex Tryck: Alfa Print, 27 isbn issn

4 innehåll förord...5 inledning...7 metod....8 resultat områdesbeskrivningar referenser Bilaga 1 Kartor Bilaga 2 Naturvårdsintressanta mossor Bilaga 3 Mossor funna inom nationalparken

5 4

6 förord Söderåsens sydvästra del med Skäråns dalgång, Ugglerödsdalen och Nackarpsdalen med Odensjön är sedan gammalt känt som ett av Sveriges artrikaste områden med avseende på lavar, mossor, svampar och vedlevande skalbaggar. Trots det har det saknats systematiska och utförliga inventeringar av dessa växt- och djurgrupper. Söderåsens nationalpark bildades 21 och Naturvårdsverket fastställde en skötselplan för området. Målet med dokumentationen av Söderåsens nationalpark är att såväl publicera intressanta uppgifter om nationalparkens natur och kultur som att långsiktigt dokumentera natur- och kulturvärdena i parken. Skötselplanen understryker att en av grundidéerna med nationalparker är att de bland annat ska tjäna som orörda referensområden för forskning och miljöövervakning. Därför är det angeläget för såväl forskning som nationalparkens skötsel och förvaltning att naturförhållandena blir väl kartlagda. Länsstyrelsen i Skåne län initierade år 22 en inventering av skogliga värdekärnor i Söderåsens nationalpark. Syftet var att avgränsa områden med höga eller mycket höga naturvärden. Samtidigt inventerades rödlistade och andra naturvärdesintressanta lavar och mossor i de kärnområden som identifierats. Resultatet av inventeringen av skogliga värdekärnor, lavar och mossor presenteras integrerat i denna rapport. Synpunkter och åtgärdsförslag som framförs i rapporten är författarnas egna. Naturvårdsverket är förvissat om att ökad kunskap leder till såväl bättre skötsel av våra värdefullaste naturområden som ökad förståelse och intresse bland allmänheten för natur och miljö. Stockholm i december 27 björn risinger Direktör Naturresursavdelningen 5

7 6 Figur 1. Den vackra mossan pyrpurmylia Mylia taylorii har sin huvudutbredning i de allra västligaste delarna av landet. I Skåne är den mycket sällsynt med en handfull kända lokaler. I nationalparken förekommer den främst i de öppna och fuktiga blockmarkerna.

8 inledning På uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län har en naturvårdsinventering av skogliga värdekärnor samt en inventering av naturvårdsintressanta lavar genomförts i Söderåsens nationalpark under Inventering och artbestämning har genomförts av Andreas Malmqvist på Naturcentrum AB. Svante Hultengren/Naturcentrum AB och Henrik Weibull/Naturcentrum AB har bistått med artbestämning av vissa kritiska lavar och mossor. Sigvard Svensson i Lund kontrollerade fyndet av narrtagging Kavinia himantia och Rickard Andersson i Höör har bekräftat fyndet av kolsvart brunbagge Melandrya barbata. Efter att naturvärdesinventeringen genomförts, utförde Henrik Weibull/Naturcentrum AB under oktober-december 23, på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län, en inventering av mossor i de skogliga värdekärnorna som framkom vid naturvärdesinventeringen. Även om ett mycket stort antal mossor kom att noteras låg fokus på naturvårdsintressanta arter. Ida Bruggeman-Nannenga, Holland (Fissidens), Ricardo Garilleti, Spanien, (Orthotrichum alpestre), Kell Damsholt, Danmark (levermossor), Lars Hedenäs, Sverige (pleurokarp bladmossa) har hjälpt till med kontrollbestämning av ett antal mosskollekter. 7

9 Figur 2. Skuggmossa Dicranodontium denudatum, första gången med sporkapslar i Sverige. Den växer tämligen allmänt i nationalparken och hittades med sporkapslar i två områden. metod Inventering av skogliga värdekärnor Samtliga bestånd som idag kan räknas som värdekärna enligt Naturvårdsverkets Planering av naturreservat (Naturvårdsverket 23) har inventerats. För att översiktligt kunna söka efter bestånd med förutsättningar för höga naturvärden användes ortofotobilder i färg. Därefter besöktes ett stort antal kandidatbestånd för inventering och utvärdering. Bedömningen i fält har grundats på värdefulla strukturer som gamla träd, död ved, moss- och lavrika klippväggar samt på fynd av rödlistade och andra sällsynta arter. Fåglar, kärlväxter, mossor, svampar, vedlevande insekter och lavar har noterats med särskild tyngdpunkt på den sistnämnda gruppen där skyddsvärda arter inventerats mer systematiskt (se nedan). Värdekärnorna har kategoriserats som antingen kategori A eller kategori B i en- lighet med Naturvårdsverkets vägledning (Naturvårdsverket 23): Kategori A: delområden med en dokumenterad förekomst av för naturtypen påtagligt många rödlistade arter, signalarter och andra skyddsvärda arter. I normalfallet präglar förekomsten av äldre träd, grova träd, lövträd och död ved delområdet. Kategori B: delområde där inga eller endast enstaka rödlistade arter påträffats men där en påtaglig förekomst av äldre och/eller grova träd, lövträd och död ved samt signalarter och andra skyddsvärda arter motiverar klassificering som värdekärna. På grund av nationalparkens generellt mycket höga naturvärden har ribban lagts ganska högt för att ett bestånd ska kvalifi- 8

10 cera sig som värdekärna. Detta har gjorts i samråd med nationalparksförvaltningen för att få en bra upplösning av materialet. Delområden som bedömdes som värdekärnor markerades sedan för hand på en ortofotokarta. De markerade delområdena har sedan digitaliserats av Länsstyrelsen, vilka återfinns på bifogade kartor (Bilaga 1). Samtliga övriga lövträdsbestånd med en ålder över 6 år bör klassificeras som utvecklingsmarker och alla andra trädbestånd som antingen utvecklingsmark eller skyddszon. Inventering av epifytiska lavar Parallellt med inventeringen av värdekärnor genomfördes en mer fördjupad inventering av naturvårdsintressanta epifytiska lavar. Särskilt intressanta trädstammar undersöktes mer noggrant och målet var att finna samtliga rödlistade epifytiska lavarter i respektive område. I nationalparken har flera skyddsvärda lavar tidigare hittats i samband med projektet Skyddsvärda lavar i sydvästra Sverige (Arup m.fl. 1997). För flera av de mer sällsynta arterna har beläggexemplar tagits. Dessa förvaras tills vidare i Andreas Malmqvist privata herbarium. För flera hotade eller annars mycket sällsynta arter har noggranna markeringar gjorts på kartor som överlämnats till Länsstyrelsen. Namnskicket följer Santesson m.fl. (24). Inventering av mossor Vid inventeringen noterades förekomsten av de naturvårdsintressanta arterna på en förtryckt artlista vilket gjorde att de eftersöktes systematiskt i alla områden. För ett stort antal av mossorna har beläggexemplar tagits och dessa förvaras tills vidare i Henrik Weibulls privata herbarium, men utvalda kollekter kommer att sändas till Naturhistoriska riksmuseet. För flera hotade eller annars mycket sällsynta arter har noggranna markeringar gjorts på kartor som överlämnats till Länsstyrelsen. Namnskicket följer Hallingbäck m.fl (26). På den förtryckta listan fanns det även med ett par negativa indikatorarter som också eftersöktes. Det var särskilt Campylopus introflexus som är en art som visat sig vara en mycket expansiv nykomling som förekommer naturligt på södra halvklotet. Men 1941 upptäcktes den i Storbritannien och har sedan dess spritt sig explosionsartat och kom till Sverige (Halland) 1976 och förekommer idag så långt upp som i Stockholms skärgård. Den växer på bar jord med lågt ph, och är torktålig, lättspridd och mycket konkurrenskraftig. Därför ansågs det vara viktigt att ta reda på hur vanlig den är i nationalparken 23, för att kunna göra en jämförelse vid en framtida återinventering. Trots att inventeringen egentligen inte är någon totalinventering uppfördes parallellt med inventeringen av naturvårdsintressanta mossor en lista över samtliga mossor som noterades i parken. Rödlistade arter I den svenska rödlistan som publicerades i maj 25 (Gärdenfors 25) klassificeras arter i endera av kategorierna Kunskapsbrist (DD Data Deficient), Försvunnen (RE Regionally Extinct), Akut hotad (CR Critically Endangered), Starkt hotad (EN Endangered), Sårbar (VU Vulnerable) och Missgynnad (NT Near Threatened). Rödlistade arter som kategoriseras som Akut hotad (CR), Starkt hotad (EN) eller Sårbar (VU) benämns hotade. Kategorin Kunskapsbrist (DD) omfattar arter som med 9

11 största sannolikhet skulle kategoriseras i allt från Försvunnen (RE) till Missgynnad (NT). I denna rapport presenteras rödlistade arter i enlighet med dessa förkortningar. Almsjukan Sedan inventeringarna genomfördes har almsjukan spridits till i stort sett alla delar av nationalparken, vilket inneburit att nästan samtliga gamla och grova almar nu dött. Särskilt i Kvärkabäckens dalgång var förekomsten av alm tidigare stor, varför skogen struktur där nu ändrats betydligt. Även i Ugglerödsdalen har almarna dött. Arter som i inventeringen endast hittats på äldre almar har därför sannolikt minskat betydligt och i något fall kanske försvunnit. Det arter som berörs i första hand är slät fjällav Agonimia allobata, grov baronmossa Anomodon viticulosus och narrtagging Kavinia himantia. Områdesbeskrivningarna För varje värdekärna har en kortfattad områdesbeskrivning upprättats. Den kopplas till kartan (Bilaga 1) med ett områdesnummer som består av ett namn som anger ungefär var i parken det ligger (Röstånga, Uggleröd, Härsnäs, Skäralid eller Kvärk), flygbildens löpnummer samt nummer för det enskilda objektet. I områdesbeskrivningen anges vilken typ av värdekärna (A eller B) området utgör. Naturvårdselement som död ved, hålträd m. m. har bedömts i en tregradig skala där 1 = sparsamt, 2 = allmän och 3 = riklig. En artlista är upprättad för varje område där vetenskapliga och i de flesta fall svenska namn anges. I artlistan noteras hotkategori för rödlistade arter med gängse förkortningar enligt den svenska rödlistan 25 (Gärdenfors 25) i kolumnen Röd. I kolumnen Signal finns en notering om arten är signalart i Skogsstyrelsens nyckelbiotopinventering (Nitare 2). I kolumnen Frekvens anges artens förekomst i området med samma skala som naturvårdselementen ovan. I listan med Mossor är levermossor listade först, därefter bladmossor. En asterisk (*) vid frekvenssiffran betyder att mossan hittats med sporkapslar. 1

12 resultat Värdekärnor och rödlistade arter Totalt avgränsades 74 värdekärnor omfattande 48 ha som inventerades på skyddsvärda arter. Av värdekärnorna tillhör 37 kategori A (19 ha) och 37 kategori B (218 ha). Värdekärnorna utgör således 25 % av nationalparkens totala areal på 1625 ha. Ett stort antal mycket sällsynta och rödlistade arter noterades vid inventeringarna. Den höga och jämna fuktigheten, den stora arealen av gammal ädellövskog, den kuperade topografin och varierade geologin samt en lång skoglig kontinuitet är starkt bidragande till den mycket rika kryptogamfloran i nationalparken. Sammanlagt noterades 62 rödlistade arter varav 1 kärlväxt, 2 fåglar, 33 lavar, 17 mossor, 7 svampar och 2 skalbaggar. Av dessa klassificeras 6 som starkt hotade (EN), 17 som sårbara (VU), 37 som missgynnade (NT) och 2 som kunskapsbrist (DD) (Tabell 1). Mossinventeringen resulterade i totalt 3 arter varav 1 nålfruktsmossa, 77 levermossor och 222 bladmossor samt för ett antal arter, några olika varieteter och underarter (Bilaga 2 och 3). Ett mindre antal av mossarterna har endast påträffats utanför de 74 värdekärnorna men inom nationalparken. Nya arter/varieteter för Skåne I samband med inventeringarna noterades flera för Skåne nya arter/varieteter. Bland mossorna har Barbilophozia atlantica, Dicranum flexicaule, Fissidens bryoides var. gymnandrus, Leucobryum juniperoideum, Metzgeria fruticulosa, Ortotrichum alpestre, Rhizomnium pseudopunctatum och Zygodon conoideus tidigare inte uppgivits från Skåne. Två lavar som var nya för Skåne noterades, Porina leptalea och Thelotrema suecicum. 11

13 tabell 1. Särskilt skyddsvärda arter som har noterats i samband med naturvärdesinventeringen och inventeringen av mossor. Rödlistade arter noteras med aktuell rödlistningskategori (Gärdefors 25), signalarter (S) enligt Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering och övriga naturvårdsintressanta arter (-). Organismgrupp Svensk namn Vetenskapligt namn Hot Fåglar skogsduva Columba oenas NT Fåglar mindre hackspett Dendrocopos minor NT Kärlväxter skärmstarr Carex remota S Kärlväxter gullpudra Chrysosplenium alternifolium S Kärlväxter kärrfibbla Crepis paludosa S Kärlväxter tandrot Dentaria bulbifera S Kärlväxter rödlånke Lythrum portula NT Kärlväxter strutbräken Matteuccia struthiopteris S Mossa gul nålfruktsmossa Phaeoceros laevis ssp. carolinianus NT Mossa västlig lummermossa Barbilophozia atlantica - Mossa stor revmossa Bazzania trilobata S Mossa torvmikromossa Cephaloziella spinigera - Mossa rutlungmossa Conocephalum conicum coll. S Mossa späd frullania Frullania fragilifolia - Mossa klippfrullania Frullania tamarisci S Mossa höstöronmossa Jamesoniella autumnalis - Mossa blåsfliksmossa Lejeunea cavifolia S Mossa stigrostmossa Marsupella funckii - Mossa stor bandmossa Metzgeria conjugata NT Mossa kornbandmossa Metzgeria fruticulosa NT Mossa purpurmylia Mylia taylorii S Mossa långfliksmossa Nowellia curvifolia S Mossa pepparporella Porella arboris-vitae EN Mossa stenporella Porella cordaeana S Mossa trädporella Porella platyphylla S Mossa bäckradula Radula complanata ssp. lindenbergiana - Mossa flikbålmossa Riccardia multifida - Mossa blockskapania Scapania gracilis VU Mossa dunmossa Trichocolea tomentella NT Mossa skugglobmossa Tritomaria exsecta VU Mossa vedlobmossa Tritomaria exsectiformis - Mossa piskbaronmossa Anomodon attenuatus S Mossa liten baronmossa Anomodon longifolius S Mossa grov baronmossa Anomodon viticulosus S Mossa fällmossa Antitrichia curtipendula S Mossa sipperblindia Blindia acuta - Mossa kalkgräsmossa Brachythecium glareosum - Mossa kalkspärrmossa Campylophyllum calcareum - Mossa gul hårgräsmossa Cirriphyllum crassinervium - Mossa skvalpmossa Dichodontium pellucidum - Mossa skuggmossa Dicranodontium denudatum S Mossa flagellkvastmossa Dicranum flagellare S Mossa skogskvastmossa Dicranum flexicaule - Mossa sydkvastmossa Dicranum fulvum NT Mossa murlansmossa Didymodon vinealis VU Mossa åkerkoppmossa Entosthodon fascicularis NT Mossa skuggsprötmossa Eurhynchium striatum S Mossa näckfickmossa Fissidens bryoides var. gymnandrus NT Mossa stubbspretmossa Herzogiella seligeri S 12

14 Organismgrupp Svensk namn Vetenskapligt namn Hot Mossa trind spretmossa Herzogiella striatella S Mossa trubbfjädermossa Homalia trichomanoides S Mossa guldlockmossa Homalothecium sericeum S Mossa klängmossa Homomallium incurvatum - Mossa skirmossa Hookeria lucens VU Mossa lundkrypmossa Hygroamblystegium varium - Mossa mörk husmossa Hylocomiastrum umbratum S Mossa praktfläta Hypnum imponens - Mossa blåmossa Leucobryum glaucum S Mossa dansk blåmossa Leucobryum juniperoideum DD Mossa västlig husmossa Loeskeobryum brevirostre NT Mossa uddstjärnmossa Mnium marginatum - Mossa blek stjärnmossa Mnium stellare S Mossa platt fjädermossa Neckera complanata S Mossa grov fjädermossa Neckera crispa S Mossa bokfjädermossa Neckera pumila NT Mossa nordlig hättemossa Orthotrichum alpestre - Mossa parkhättemossa Orthotrichum pallens - Mossa rödtandad hättemossa Orthotrichum pulchellum NT Mossa trådkällmossa Philonotis caespitosa S Mossa bandpraktmossa Plagiomnium elatum - Mossa bågpraktmossa Plagiomnium medium S Mossa alsidenmossa Plagiothecium latebricola - Mossa vågig sidenmossa Plagiothecium undulatum S Mossa filtrundmossa Rhizomnium pseudopunctatum - Mossa stennäbbmossa Rhynchostegium murale - Mossa västlig hakmossa Rhytidiadelphus loreus S Mossa skogshakmossa Rhytidiadelphus subpinnatus S Mossa kantvitmossa Sphagnum quinquefarium S Mossa kalksidenmossa Taxiphyllum wissgrillii - Mossa kruskalkmossa Tortella tortuosa S Mossa vridmossa Trichostomum tenuirostre - Mossa krusig ulota Ulota crispa S Mossa atlantärgmossa Zygodon conoideus VU Mossa liten ärgmossa Zygodon viridissimus - Lav slät fjällav Agonimia allobata NT Lav glansfläck Arthonia spadicea S Lav rostfläck Arthonia vinosa S Lav grynig lundlav Bacidia biatorina NT Lav savlundlav Bacidia incompta VU Lav rosa lundlav Bacidia rosella NT Lav lönnlav Bacidia rubella S Lav liten lundlav Bacidina phacodes NT Lav liten sönderfallslav Bactrospora corticola VU Lav klosterlav Biatoridium monasteriense NT Lav guldorangelav Caloplaca chrysodeta - Lav korallorangelav Caloplaca herbidella - Lav alléägglav Candelariella reflexa VU Lav gulpudrad spiklav Calicium adspersum S Lav gulnål Chaenotheca brachypoda S Lav kornig nållav Chaenotheca chlorella S Lav dvärgbägarlav Cladonia parasitica NT 13

15 Organismgrupp Svensk namn Vetenskapligt namn Hot Lav sotlav Cyphelium inquinans S Lav kvistlav Fellhanera bouteillei NT Lav blek kraterlav Gyalecta flotowii NT Lav almlav Gyalecta ulmi NT Lav bokkantlav Lecanora glabrata NT Lav traslav Leptogium lichenoides S Lav dvärgtufs Leptogium teretiusculum S Lav lunglav Lobaria pulmonaria NT Lav örtlav Lobaria virens EN Lav ädellav Megalaria grossa NT Lav liten ädellav Megalaria laureri EN Lav pulver-ädellav Megalaria pulverea VU Lav flikig sköldlav Melanelia laciniatula - Lav hållav Menegazzia terebrata VU Lav stor knopplav Mycobilimbia pilularis NT Lav mussellav Normandina pulchella NT Lav orangepudrad klotterlav Opegrapha ochrocheila NT Lav mjölig klotterlav Opegrapha sorediifera - Lav stiftklotterlav Opegrapha vermicellifera VU Lav ädelkronlav Pachyphiale carneola VU Lav korallblylav Parmeliella triptophylla S Lav ådrig torsklav Peltigera leucophlebia - Lav violettgrå porlav Pertusaria multipuncta VU Lav dvärgporina Porina leptalea DD Lav bokvårtlav Pyrenula nitida NT Lav askvårtlav Pyrenula nitidella EN Lav grå skärelav Schismatomma decolorans NT Lav sydlig blekspik Sclerophora amabilis VU Lav liten blekspik Sclerophora peronella NT Lav korallav Sphaerophorus globosus - Lav röd pysslinglav Thelopsis rubella VU Lav havstulpanlav Thelotrema lepadinum S Lav liten havstulpanlav Thelotrema suecicum EN Svamp oxtungsvamp Fistulina hepatica NT Svamp koralltaggsvamp Hericium coralloides NT Svamp sydlig sotticka Ischnoderma resinosum NT Svamp skillerticka Inonotus cuticularis VU Svamp narrtagging Kavinia himantia NT Svamp vedlavklubba Multiclavula mucida VU Svamp rutskinn Xylobolus frustulatus NT Insekter gråbandad trägnagare Anobium costatum NT Insekter enfärgad barksvartbagge Corticeus unicolor - Insekter bredhuvad mögelbagge Latridius brevicollis - Insekter kolsvart brunbagge Melandrya barbata EN Insekter halvknäppare Melasis buprestoides - Insekter rödhalsad svartbagge Neomida haemhorroidalis- Insekter jättesvampmal Scardia boletella - 14

16 Figur 3. Rosa lundlav Bacidia rosella växer sparsamt på gamla senvuxna bokar, främst i branterna och i dalbotten utmed Skärån. Fynduppgifter och frekvensuppskattning av rödlistade lavar och mossor För flera av de rödlistade lavarna och mossornas har frekvensen i nationalparken noterats. Ofta har antalet träd eller klippor med arten uppgivits. För strikt trädlevande arter har dessutom totalfrekvensen i nationalparken uppskattats med utgångspunkt från det noterade antalet fynd och inventeringens omfattning. Uppskattningen är indelad i fem olika klasser: Frekvens 1 = 1-1 träd Frekvens 2 = träd Frekvens 3 = 26-1 träd Frekvens 4 = 11-5 träd Frekvens 5 = > 5 träd För några av arterna uppges även det exakta antalet fynd som är gjorda under inventeringarna. Detta kan dock avvika från den uppskattade frekvensen för arter som antas vara mer förbisedda. Lavar Agonimia allobata slät fjällav (NT) Frekvens 2 Slät fjällav är ganska nyligen uppmärksammad i Sverige och möjligen förbisedd. Den växer på ädellövträd i fuktiga miljöer, ofta nere vid stambaser. Ett fynd gjordes på basen av en gammal alm strax söder om Kvärkabäcken. Bacidia biatorina grynig lundlav (NT) Frekvens 2 En art som i Sverige har en västlig utbredning och förekommer i miljöer med hög fuktighet. Den har hittats på ett fåtal ekar i Skäralid, i både norr och sydbranten, och på en ask utmed Kvärkabäcken. Samtliga fynd utgörs av sterila individ. Bacidia incompta savlundlav (VU) Frekvens 3 Savlundlaven är sällsynt men spridd i Sverige och växer till största delen i savflöden på gamla bokar och almar. Den är funnen i ravinerna utmed Skärån och samtliga fynd är gjorda på gamla bokar. Den förekommer främst i den södra branten men finns och i den norra. Bacidia rosella rosa lundlav (NT) Frekvens 2 Rosa lundlav är en bra signalart för värdefulla skogsmiljöer. Den är spridd i södra Sverige och förekommer på flera olika trädslag, dock främst ädellöv- 15

17 träd. Det finns ett förvånansvärt litet antal träd i nationalparken som hyser arten. Vad detta beror på är osäkert. Den förekommer sparsamt i både norroch sydbranten utmed Skärån samt vid Korsskär. Bacidina phacodes liten lundlav (NT) Frekvens 3 Förekommer spridd i södra Sverige, främst i väster. Liksom andra arter som ofta förekommer på bok trivs även liten lundlav bra i fuktiga miljöer. Den är funnen på ett flertal av de gamla bokarna i ravinen utmed Skärån. Den finns i båda branterna men är liksom savlundlaven vanligare i den södra. Bactrospora corticola liten sönderfallslav (VU) Frekvens 1 En sällsynt art med spridda fynd i södra Sverige och med ca 2 kända lokaler i Skåne. Den växer huvudsakligen i barksprickor på grovbarkiga ekar i halvöppet till öppet läget. I nationalparken växer den på grova ekar som står tämligen exponerade i kanterna av rasmassorna utmed Skärån. Den finns i både norr- och sydbranten och har totalt noterats på 5 träd. Biatoridium monasteriense klosterlav (NT) Frekvens 3 En liten och lätt förbisedd art då den ofta växer bland mossa på trädstammarna. Klosterlaven förekommer på ädellövträd i både odlingslandskapet och skogsmiljöer. Den noterades på flera bokar. Candelariella reflexa alléägglav (VU) Frekvens 2 Alléägglaven förekommer normal på ädellövträd i odlingslandskapet men kan sällsynt hittas i fuktiga skogsmiljöer. Den är känd från drygt 3 lokaler i landet varav knappt 1 i Skåne. Den hittades sparsamt växande bland mossa på askar utmed Skärån i närheten av Korsskär. Cladonia parasitica dvärgbägarlav (NT) Frekvens 2 Spridd i hela Sverige med ved av tall som huvudsakligt substrat i norr medan ekved tar över söderut. Den hittades på båda sidor av ravinen men framför allt i branten norr om Skärån. Samtliga fynd noterades på ek, antingen på stubbar eller på grova, avbarkade gamla grenar. Fellhanera bouteillei kvistlav (NT) Kvistlav växer framför allt på kraftigt förvedat blåbärsris i fuktiga men inte direkt skuggiga miljöer. Detta substrat finns det gott om i ravinsluttningarna och kvistlaven är spridd i båda branterna men den verkar ändå inte vara direkt vanlig i området. På ett par platser räknades årsringarna på det förvedade blåbärsriset och några av plantorna var runt 2 år gamla trots att de har en diameter på endast ca 1 cm! Kvistlaven växte här med sin släkting Fellhanera subtilis. Gyalecta flotowii blek kraterlav (NT) Frekvens 3 Blek kraterlav är spridd i södra Sverige och förekommer i ett stort antal miljöer. I bokskogar växer den framför allt på riktigt gamla bokar med grov och lite lucker bark. Förekommer i båda branterna utmed Skärån och är framför allt noterad från bok men även från alm. Gyalecta ulmi almlav (NT) Frekvens 1 Förekommer spridd i södra Sverige och liksom släktingen blek kraterlav i flera olika biotoper. Den växer på många slags ädellövträd men kanske framförallt på ask och ek. Förekomster i bokskog indikerar ofta mycket höga 16

18 naturvärden. Den noterades endast på ett fåtal bokar på den södra branten utmed Skärån samt på en bok vid Korsskär och är troligen mycket sällsynt i området. Lecanora glabrata bokkantlav (NT) Frekvens 5 En utpräglad bokskogsart som förekommer spridd i bokskogar i södra Sverige. Är tillsammans med bokvårtlaven en av de vanligast förekommande rödlistade arterna i bokskogar. Den förekommer rikligt på bok och till viss del på avenbok i stora delar av nationalparken där det finns gammal bokskog. På vissa träd dominerar den lavfloran totalt. Trots att den är tämligen allmän i området växer den endast på gamla träd. Lobaria pulmonaria Lunglav (NT) Frekvens 3 Lunglaven är spridd i stora delar av Sverige men har försvunnit från många platser, inte minst i södra Sverige. I Skåne är den framför allt knuten till äldre bokskogar. I nationalparken är den funnen på ca 2 bokar i främst den nordvända branten öster om Korsskär. Lobaria virens örtlav (EN) Frekvens 1 En stor och sällsynt bladlav med starkt sydvästlig utbredning i Sverige. Den förekommer i ädellövskogar som befinner sig i nederbördsrika områden där den kan växa på diverse ädla lövträd men främst ek och lind. I Skåne är örtlaven mycket sällsynt och förekommer på fyra lokaler med endast ett eller ett fåtal träd/lokal. I nationalparken noterades den från 3 bokar. Två fynd gjordes i den södra branten utmed Skärån och ett i den norra. På två av träden har den s.k. apothecieinitialer, dvs. förstadier till apothecier. Dessa kan förhoppningsvis utvecklas mer och leda till ökade förutsättningar till spridning av arten till fler träd. Utvecklingen av förekomsterna bör följas noga de kommande åren. Megalaria grossa ädellav (NT) Frekvens 1 Arten förekommer framför allt på ädellövträd i odlingslandskapet samt på asp i asp-/granskogar. Den är känd från ca 2 lokaler i landet men är mycket sällsynt i Skåne där bara en handfull lokaler är kända. Den hittades på en gammal bok långt upp i en brant strax öster om Korsskär. Megalaria laureri liten ädellav (EN) Frekvens 2 Den svenska utbredningen är starkt sydlig med endast ett fåtal fynd norr om Halland. Liten ädellav är en sällsynt och en utpräglad bokskogsart som uppträder på de allra värdefullaste lokalerna. Den är spridd men sällsynt i den södra branten utmed Skärån och noterad på en handfull träd i den norra branten. Trots att den är en så utpräglad bokskogsart gjordes även ett oväntat fynd på ek. Megalaria pulverea pulver-ädellav (VU) Frekvens 2 En art med starkt västlig utbredning och med fynd från ca 2 lokaler i landet. Den förekommer på diverse trädslag i skuggiga och fuktiga miljöer. Den är sedan tidigare känd från träd utmed Skärån. Det var också här som den nu noterades på en handfull askar och alar. 17

19 Figur 4. Mussellav Normandina pulchella är suboceanisk i sin utbredning och trivs därför i den fuktiga miljö som erbjuds i nationalparken. Den hittas bland mossor på trädstammar utmed Skörån och Kvärkabäcken. Menegazzia terebrata hållav (VU) Frekvens 1 Hållaven förekommer sällsynt i fuktiga miljöer i södra Sverige. Den har dock mycket få förekomster i Skåne. Hållaven hittades på tre sälgar utmed stigen vid Korsskär. Lavbålarna på träden är i mycket dåligt skick och det finns risk att arten kommer att försvinna från området inom en snar framtid. Utvecklingen för hållaven bör följas noga de kommande åren. Mycobilimbia pilularis stor knopplav (NT) Frekvens 3 En art som förekommer främst i sydvästra Sverige. Den växer på trädbaser av äldre ädellövträd. Den noterades framför allt i den södra branten utmed Skärån där den bitvis är tämligen riklig. Den är funnen på ask, alm, bok och ek. Normandina pulchella mussellav (NT) Frekvens 3 En liten karaktäristiskt färgad bladlav med en starkt västlig utbredning i landet. Den förekommer i miljöer med hög luftfuktighet och stor nederbörd. Halland hyser flest förekomster och den finns knappt på en handfull lokaler i Skåne. Mussellaven är spridd i dalbotten utmed Skärån men även sparsamt på träd i branterna. De största förekomsterna återfinns i närheten av Korsskär. Fynd är gjorda på al, ask, bok, och ek. Opegrapha ochrocheila orangepudrad klotterlav (NT) Frekvens 3 Orangepudrad klotterlav förekommer spridd i sydligaste Sverige. Den växer huvudsakligen på hård och ofta regnskyddad ved av diverse lövträd. Ibland hittas den även på bark. Den förekommer i stora delar av branterna utmed Skärån och även ett fåtal fynd från Kvärkabäcken. Den är noterad från bok, avenbok, lind, björk och sälg. Den har troligen en god population i nationalparken. Opegrapha vermicellifera Stiftklotterlav (VU) Frekvens 5 Stiftklotterlaven förekommer spridd i Skåne och de angränsande kustlandskapen. Den växer på flera olika trädslag men dess huvudsakliga biotop är äldre bokskogar. Den förekommer på ett stort antal träd utmed Skärån och Kvärkabäcken både i dalbotten och i branterna. 18

20 Figur 5. På blottad ved av bok växer den sällsynta orangepudrade klotterlaven Opegrapha ochrocheila. Den noterades även på avenbok, lind, björk och sälg. Pachyphiale carneola ädelkronlav (VU) Frekvens 1 Ädelkronlaven förekommer sällsynt i södra Sverige med sin tyngdpunkt i den sydvästra delen. Den växer huvudsakligen på äldre bok och ek. Huvudutbredningen är i Halland där ett stort antal lokaler finns. I Skåne är den endast känd från en handfull lokaler och i nationalparken noterades den endast från en bok i branten sydost om Korsskär. Pertusaria multipuncta violettgrå porlav (VU) Frekvens 3 Violettgrå porlav förekommer sällsynt i Sydvästsverige. I Skåne är den känd från ca 2 lokaler. Den växer på flera trädslag men framför allt på grova, ofta solexponerade, grenar av bok i fuktiga miljöer. Detta är också det huvudsakliga substratet i nationalparken där den dessutom förekommer på avenbok och rönn. Den finns i båda branterna utmed Skärån samt sparsamt utmed Kvärkabäckens östbrant. De flesta fynden är gjorda på bokar som står i kanten av rasbranter. Figur 6. Violettgrå porlav Pertusaria multipuncta växer främst på gamla och ganska grova bokgrenar. Den verkar föredra träd i solexponerade lägen och hittades ofta på bokar som växte i kanten av rasbranter. 19

21 Porina leptalea dvärgporina (DD) Frekvens 3 Dvärgporina är en liten och oansenlig skorplav. Den är tidigare endast funnen på en alm i Bohuslän. I nationalparken förekommer den ganska rikligt på ett flertal gamla slätbarkiga bokar, ofta tillsammans med sin betydligt vanligare släkting Porina aenea. Ny för Skåne. Pyrenula nitida bokvårtlav (NT) Frekvens 5 Bokvårtlaven förekommer på äldre bokar i sydvästra Sverige. Det är den vanligast förekommande rödlistade arten i bokskogar. Den är utbredd i hela ravinområdet och växer på ett stort antal gamla bokar och avenbokar. På flera träd täcker den helt den nedre delen av stammarna. Pyrenula nitidella askvårtlav (EN) Frekvens 1 Askvårtlav förekommer i huvudsak på ask men fynd är även gjorda på bl. a. avenbok, hassel och alm. Den är i Sverige mycket sällsynt och känd från ca 2 aktuella lokaler. I Söderåsens nationalpark förekom den på två närstående askar på sydsidan av ravinbranten i den västra delen av Kvärkabäcken. På ett av träden var arten riklig med drygt 2 bålar. Schismatomma decolorans Grå skärelav (NT) Frekvens 1 Grå skärelav förekommer främst på öppet stående ekar i odlingslandskapet, gärna i låglänta, kustnära regioner. I vissa delar av landet växer den även på gamla senvuxna ekar i rasbranter. Grå skärelav noterades endast på en grov ek utmed Kvärkabäcken och den är uppenbarligen sällsynt i nationalparken. Sclerophora amabilis sydlig blekspik (VU) Frekvens 1 En sällsynt art som är noterad från diverse ädellövträd i södra Sverige. Den förekommer såväl i skogsmiljöer som i mer kultpräglade miljöer men är överallt sällsynt. I Skåne är den känd från ca 2 lokaler. Den hittades på veden av en gammal bokhögstubbe i dalbotten strax öster om Korsskär. Sclerophora peronella liten blekspik (NT) Frekvens 2 Liten blekspik förekommer liksom sin släkting sydlig blekspik i både skogsmiljöer och kulturpräglade miljöer. Liten blekspik noterades på veden av två gamla bokar i den södra branten utmed Skärån. Thelopsis rubella röd pysslinglav (VU) Frekvens 3 En sällsynt liten skorplav som har sin svenska huvudutbredning i Halland. Den är känd från en handfull lokaler i Skåne. Den växer främst på bok men även på en del andra ädla lövträd. I Skäralid noterades den på 9 bokar i de båda branterna utmed Skärån. Den växer på grovbarkiga, gärna senvuxna och gamla bokar i partier med stor koncentration av andra rödlistade lavar. Thelotrema suecicum liten havstulpanlav (EN) En mycket sällsynt art med få kända lokaler i världen. I Norden är den känd från ett fåtal lokaler i Norge samt fyra aktuella lokaler i Sverige. Fyndet i Skäralid är den femte nu aktuella lokalen i landet. Tidigare fynd är gjorda på hassel i södra Mellansverige. Fyndet i nationalparken gjordes på det udda substratet blåbärsris. Den växte tillsammans med den rödlistade kvistlaven F. bouteillei på kraftigt förvedat blåbärsris i en bokdominerad miljö i norra branten utmed Skärån tillsammans med flera andra rödlistade arter. Den är 2

22 troligen mycket sällsynt i ravinen men med mer riktat eftersök kunde den möjligen hittas på fler platser. Ny för Skåne. Mossor Phaeoceros laevis ssp. carolinianus gul nålfruktsmossa (NT) En sällsynt jordbruksmarksart som växer i åtminstone tidvis fuktiga eller blöta åkrar eller betesmarker. Den hittades i en källpåverkad betesmark som inte ingår i någon av de skogliga värdekärnorna, men ligger mellan och Metzgeria conjugata stor bandmossa (NT) En sällsynt relativt kalkgynnad art som förekommer i näringsrika lövskogar, oftast med kontinuitet av äldre rikbarksträd. Den växte spridd i nationalparken på klippor av diabas och vid basen av rikbarksträd och även senvuxna bokar. I flera av områdena var den relativt spridd. Metzgeria fruticulosa kornbandmossa (NT) Frekvens 1 En sällsynt västlig art som uteslutande växer på bokstammar i bokskog med hög luftfuktighet. Den hittades på en bokstam i ett mycket fuktigt parti av Kvärkabäcken. Ny för Skåne. Porella arboris-vitae pepparporella (EN) En mycket sällsynt art som är känd från ett 2-tal lokaler i Sverige. Den växer dels på stammen av senvuxna gamla bokar och dels på relativt lättvittrade klippor av t.ex. diabas i gamla ädellövskogar. Den hittades i så många som 16 områden på sammanlagt minst 49 bokar. Dessutom hittades den på 1 klippa vid Odensjön, minst fem klippor vid Uggleröd, en klippa vid Skärån och på en klippa nära Kvärkabäcken. Den ojämförligt största förekomsten var den största klippan vid Uggleröd där det fanns uppskattningsvis över 2 kvadratmeter av arten. Scapania gracilis blockskapania (VU) En sällsynt art som växer på humustäckta block och klippor på lokaler med hög luftfuktighet. Den hittades på flera platser i den öppna nordvända blockmarken närmast Skäralid, dels på humus mellan och på block, och dels på en kraftigt lutande asp i den övre delen av branten. Dessutom hittades den på ett par branta skogklädda klippor intill Skärån en bra bit in i nationalparken. Trichocolea tomentella dunmossa (NT) En vacker art i svällande tuvor i mineralrika våta miljöer som källor och källpåverkade bäckstränder. Den har en sydlig utbredning i Sverige. Den hittades i ett flertal källpåverkade bäckar och relativt opåverkade sumpskogar och förekom ofta rikligt. Dessutom hittades den med svepen på en lokal vid Tostarpsbäcken. Tidigare har åtminstone sporkapslar bara hittats en gång tidigare i Sverige, i Huskvarna 1887 (Hallingbäck 1998)! Tritomaria exsecta skugglobmossa (VU) En vedlevande art som mestadels växer på lågor av barrträd i skogar med hög luftfuktighet. Den hittades i nederdelen av en öppen blockmark där luftfuktigheten var mycket hög. Där växte den på små vedbitar mellan blocken. 21

23 Figur 7. På ett par platser i nationalparken växer den hotade Skirmossan Hookeria lucens. Det är en art med i huvudsak sydvästlig utbredning och med krav på mycket hög och jämn luftfuktighet Dicranum fulvum sydkvastmossa (NT) En sydlig art som växer på block i gammal bokskog, ofta med hög luftfuktighet. Den hittades sparsamt på tre platser på block i relativt gles bokskog. Didymodon vinealis murlansmossa (VU) En mycket sällsynt art, med högst ett 4-tal fynd i landet, varav en handfull moderna. Den är kalkgynnad och växer på bar jord som är fuktig under vintern, men ofta torkar ut under sommaren. Den hittades bara på jordklädda klippor i Uggleröd. Detta är det andra moderna fyndet i Skåne enligt Cronberg (1992). Entosthodon fascicularis åkerkoppmossa (NT) En relativt sällsynt jordbruksmarksart som växer i åtminstone tidvis fuktiga eller blöta åkrar eller betesmarker. Den hittades i en källpåverkad sumpskog med kraftiga körskador, men även på de störda ytorna intill den närliggande Liagården. Fissidens bryoides var. gymnandrus näckfickmossa (NT) En sällsynt art som växer på ved eller lättvittrade klippor, ofta på lokaler med kalkpåverkan. Ny för Skåne. Hookeria lucens skirmossa (VU) En vacker, skir och kraftigt glänsande art i mineralrika våta miljöer som källor och källpåverkade bäckstränder. Den har en sydvästlig utbredning och förekommer bara på ca 2 moderna lokaler i Sverige. Den hittades spridd i ett stort källpåverkat parti intill Skärån, där den varit känd sedan tidigare. Dessutom hittades den i ett litet källflöde intill Skärån längre nedströms samt på en helt ny lokal vid Tostarpsbäcken i norra delen av nationalparken. Den har tidigare hittats med sporkapslar i nationalparken, men inga sådana kunde påträffas vid denna inventering. Leucobryum juniperoideum dansk blåmossa (DD) En sydlig art som tidigare bara hittats på två lokaler i Sverige och därför är mycket dåligt känd. Den samlades senast i Blekinge 1917, men är p.g.a. likhet 22

24 Figur 8. Den västliga husmossan Loeskeobryum brevirostre är spridd i nationalparken men förekommer ofta relativt sparsamt. Den växer främst på block under rikbarksträd som ask och alm. med L. glaucum troligen förbisedd. Rikliga förekomster hittades i flera områden. Ny för Skåne. Loeskeobryum brevirostre västlig husmossa (NT) En sydvästlig art som växer på block, och sällsynt även direkt på marken, i gammal lövskog eller hagmark med hög luftfuktighet. Den växte dels på block i relativt fuktig askrik sumpskog och dels i blockmarker med rikligt med gamla rikbarksträd som ask och alm. Den hittades i relativt många områden, men växte oftast bara på ett block på varje lokal, men på fyra platser var den relativt riklig. På den rikligaste lokalen hittades den dessutom med sporkapslar, vilket är mycket sällsynt. Neckera pumila bokfjädermossa (NT) Frekvens 3 En bra signalart för artrika lövskogar, oftast med kontinuitet av äldre lövträd. I södra Sverige växer den uteslutande som epifyt på främst bok. Den hittades på bok (ca 1 stammar), ask (3), lönn (2), hassel (ca 2), rönn (1) och apel (1) främst i de fuktigaste nedre delarna av branterna och nere vid vattendragen. Figur 9. Bokfjädermossan Neckera pumila är en karaktäristisk art i skyddsvärda bokskogar. Trots detta gjordes endast cirka 1 fynd på gamla bokar i nationalparken. Fynd gjordes dock på ett flertal hasselstammar samt på ask, lönn, rönn och apel. 23

25 Orthotrichum pulchellum rödtandad hättemossa (NT) Frekvens - 2 En sällsynt epifytisk art med sydvästlig utbredning, som växer på olika lövträd eller fläder. Den hittades dels i ett ungt tätt bestånd i Uggleröd och dels i en betad skog intill Tostarpsbäcken. Zygodon conoideus atlantärgmossa (VU) Frekvens 3 En sällsynt art i artrika bokskogar, oftast med kontinuitet av äldre träd. Den hittades på senvuxna, men ibland klena bokar, främst vid vattendragen i de nedre delarna av branterna. Den hittades dessutom med sporkapslar i tre områden, vilket är första gången i Sverige (Cronberg 1994). Ny för Skåne. Eftersökta men ej återfunna rödlistade mossor Dicranum viride barkkvastmossa (EN) Har tidigare uppgivits förekomma på bok vid Skäralid 186, men den kunde inte återfinnas trots intensivt eftersök. Det finns gott om träd som den borde kunna växa på, särskilt de många grova lutande askarna i närheten av ån, men eventuellt har den inte klarat försurningen som drabbat södra Sverige. Anastrophyllum michauxii skogstrappmossa (NT) Är en annan art som eftersökts men som inte heller kunde återfinnas. Den har setts under de senaste 2 åren (Tomas hallingbäck muntligen), men har sannolikt förbisetts vid denna inventering då den antagligen växte på och mellan fuktiga block i en blockmark. Denna miljö finns det gott om men den tar mycket lång tid att söka igenom så den kan säkert ha missats. Ptychomitrium polyphyllum atlantmossa (RE) Det är antagligen i område som den i Sverige utgångna atlantmossan hittades 1873 och 1874, Skäralid, mot Råröd enligt Hallingbäck (1998). Trots idogt letande kunde arten inte återfinnas, så den är antagligen försvunnen från både nationalparken och Sverige. Cinclidotus fontinaloides forsmossa (NT) Forsmossan har tidigare uppgivits förekomma vid Skäralid, men den kunde inte återfinnas trots eftersök. Eventuellt är bäckmiljön för igenvuxen för att arten skall trivas. Pleuridium palustre strandsylmossa (DD) Arten har tidigare uppgivits förekomma vid Skäralid, men den kunde inte återfinnas trots eftersök på ytor med bar jord intill dammen. Eventuellt har dammen för jämnt vattenstånd och marken runt omkring störs troligen inte tillräckligt, dessutom är bäckmiljön för igenvuxen för att arten skall trivas. 24

26 områdesbeskrivningar Områdesbeskrivningarna kopplas till kartan (Bilaga 1) med ett områdesnummer som består av ett namn som anger ungefär var i parken det ligger (Röstånga, Uggleröd, Härsnäs, Skäralid eller Kvärk), flygbildens löpnummer samt nummer för det enskilda objektet. På områdesbladet anges vilken typ av värdekärna (A eller B) området utgör samt areal. Naturvårdselement som död ved, hålträd m.m. har kvantifierats i form av en tregradig skala där 1 = sparsamt, 2 = allmän och 3 = riklig. En artlista är upprättad för varje område där vetenskapliga och i de flesta fall svenska namn anges. I artlistan noteras hotkategori för rödlistade arter enligt den svenska rödlistan 25 (Gärdenfors 25) i kolumnen Röd. I kolumnen Signal finns en notering om arten är signalart i Skogsstyrelsens nyckelbiotopinventering (Nitare 2). I kolumnen Frekvens anges artens förekomst i området med samma skala som naturvårdselementen ovan. I listan med Mossor är levermossor listade först, därefter bladmossor. En asterisk vid frekvenssiffran betyder att mossan hittats med sporkapslar. 25

27 Område: Röstånga Värdekärna Kategori B Areal,9 ha Beskrivning Ett parti med några grova ädellövträd vid infarten till Odensjön. I huvudsak ek men även ask, lönn och andra trädslag. Några av ekarna är mycket grova. Området är på väg att bli aningen igenväxt och det är viktigt att det hålls öppet. På en grov ek söder om infartsvägen växer den sällsynta Bactrospora corticola. Området har dock lågt värde för mossfloran. Naturvårdselement, bedömd kvantitet Lågor i olika nedbrytningsstadier: 1 Lågor 2-4 cm: 1 Lågor >4 cm: 1 Stående döda lövträd >2 cm: Solexponerad död ved >2 cm: 1 Ädellövträd >14 år: 2 Hålträd: 1 Arter Lavar Bactrospora corticola Liten sönderfallslav VU 1 Mossor Homalia trichomanoides Trubbfjädermossa S 1 Homalothecium sericeum Guldlockmossa S 1 Övriga arter Matteuccia struthiopteris Strutbräken S 2 26

28 Område: Röstånga Värdekärna Kategori A Areal 3,5 ha Beskrivning Sydvästvänd bokskogsbrant som sträcker sig i NV-SO riktning i Nackarpsdalen, öster och norr om Pepparkakshuset. Beståndet är ganska varierat med vissa partier som troligtvis gallrats för några år sedan. Andra delar är mer orörda. Det är tämligen rikt på död ved, både liggande och stående. Ett särskilt fint parti med bl.a. fynd av Thelopsis rubella finns i den sydostligaste delen. Här finns ett par mycket grova solexponerade bokhögstubbar som troligen hyser intressanta skalbaggar. Sluttningen innehåller de flesta vanligare epifytiska signalarterna av mossor. Dessutom hittades ett par tussar av Orthotrichum pallens på en bokstam. Detta är det enda fyndet av arten i nationalparken. Naturvårdselement, bedömd kvantitet Lågor i olika nedbrytningsstadier: 2 Lågor 2-4 cm: 3 Lågor >4 cm: 2 Stående döda lövträd >2 cm: 2 Solexponerad död ved >2 cm: 2 Ädellövträd >14 år: 2 Hålträd: 3 Arter Lavar Bacidina phacodes Liten lundlav NT 1 Lecanora glabrata Bokkantlav NT 1 Opegrapha sorediifera Mjölig klotterlav 1 Opegrapha vermicellifera Stiftklotterlav VU 1 Pyrenula nitida Bokvårtlav NT 2 Thelopsis rubella Röd pysslinglav VU 1 Mossor Frullania tamarisci Klippfrullania S 1 Herzogiella seligeri Stubbspretmossa S 1 Homalothecium sericeum Guldlockmossa S 2 Leucobryum glaucum Blåmossa S 3 Neckera complanata Platt fjädermossa S 2 Orthotrichum pallens Parkhättemossa 1 Plagiothecium undulatum Vågig sidenmossa S 2 Porella cordaeana Stenporella S 2 Porella platyphylla Trädporella S 2 Rhytidiadelphus loreus Västlig hakmossa S 2 Ulota crispa Krusig ulota S 2 27

29 Område: Röstånga Värdekärna Kategori B Areal 11,1 ha Beskrivning Ett kuperat och bokdominerat område väster om Pepparkakshuset. Förutom bok finns inslag av bl. a. ek och lind. Det är tämligen ont om grov död ved men det finns enstaka högstubbar och lågor. Här finns de flesta vanligare epifytiska signalarterna av mossor. Längst i norr fanns dessutom en liten bäck med Fissidens pusillus och en nordvänd blockrik sluttning med bl.a. Bazzania trilobata. Beståndet är mycket kuperat med bitvis fuktiga partier med bl.a. Carex remota. Längs med det intilliggande öppna fältet sluttar beståndet brant. Naturvårdselement, bedömd kvantitet Lågor i olika nedbrytningsstadier: 2 Lågor 2-4 cm: 2 Lågor >4 cm: 1 Stående döda lövträd >2 cm: 2 Solexponerad död ved >2 cm: 1 Ädellövträd >14 år: 3 Hålträd: 1 Arter Lavar Arthonia spadicea Glansfläck S 1 Opegrapha ochrocheila Orangepudrad klotterlav NT 1 Pyrenula nitida Bokvårtlav NT 1 Mossor Bazzania trilobata Stor revmossa S 2 Brachythecium rivulare Källgräsmossa 1 Fissidens pusillus Stenfickmossa 1 Frullania tamarisci Klippfrullania S 1 Herzogiella seligeri Stubbspretmossa S 1 Homalothecium sericeum Guldlockmossa S 2 Leucobryum glaucum Blåmossa S 3 Neckera complanata Platt fjädermossa S 2 Plagiothecium undulatum Vågig sidenmossa S 2 Porella cordaeana Stenporella S 1 Porella platyphylla Trädporella S 2 Rhytidiadelphus loreus Västlig hakmossa S 3 Sphagnum quinquefarium Kantvitmossa S 1 Ulota crispa Krusig ulota S 2 Övriga arter Carex remota Skärmstarr S 1 28

30 Område: Röstånga Värdekärna Kategori A Areal 4,5 ha Beskrivning Rasbranter utmed Odensjön som är bevuxna av bok, lind, ek, alm, ask m.fl. trädslag. Det bitvis mycket blockiga och branta området är mycket värdefullt, särskilt S och SV om Odensjön, med ett stort antal signalarter av mossor både på trädstammar och på branta klippor. Mossfloran på klipporna var särskilt rik, dels p.g.a. förekomsten av diabas och rikligt med rikbarksträd som alm och ask. De mest värdefulla arterna på klipporna var Metzgeria conjugata, Cirriphyllum crassinervium, Eurhynchium striatum och Neckera crispa. Den sistnämnda förekom dessutom med sporkapslar vilket är ovanligt. Dessutom hittades Porella arboris-vitae på ett par fläckar på en av klipporna och även på två stammar av en senvuxen bok hittade Hallingbäck (1989) Neckera pumila på en grov bok vid Odensjön, men den kunde inte återfinnas vid denna inventering. I den öppna blockmarken fanns ganska rikligt med Mylia taylorii. Högst upp i de exponerade sluttningarna hittades relativt rikligt med den negativa indikatorarten Campylopus introflexus (se Metod). I norra delen, uppe på platån, finns flera solexponerade grova bokar där samtliga insektsnoteringar gjordes. Naturvårdselement, bedömd kvantitet Lågor i olika nedbrytningsstadier: 3 Lågor 2-4 cm: 2 Lågor >4 cm: 2 Stående döda lövträd >2 cm: 2 Solexponerad död ved >2 cm: 2 Ädellövträd >14 år: 3 Hålträd: 1 Arter Lavar Arthonia spadicea Glansfläck S 2 Mycobilimbia pilularis Stor knopplav NT 1 Opegrapha vermicellifera Stiftklotterlav VU 1 Pyrenula nitida Bokvårtlav NT 2 Mossor Bazzania trilobata Stor revmossa S 2 Frullania fragilifolia Späd frullania 2 Frullania tamarisci Klippfrullania S 2 Lejeunea cavifolia Blåsfliksmossa S 2 Metzgeria conjugata Stor bandmossa NT 2 Mylia taylorii Purpurmylia S 2 Porella arboris-vitae Pepparporella EN S 2 Porella cordaeana Stenporella S 1 Porella platyphylla Trädporella S 2 Anomodon viticulosus Grov baronmossa S 1 Antitrichia curtipendula Fällmossa S 1 29

31 Arter Campylopus introflexus Hårnervmossa 2 Cirriphyllum crassinervium Gul hårgräsmossa 1 Didymodon insulanus Orange lansmossa 1 Eurhynchium striatum Skuggsprötmossa S 1 Herzogiella seligeri Stubbspretmossa S 1 Homalia trichomanoides Trubbfjädermossa S 2 Homalothecium sericeum Guldlockmossa S 2 Isopterygiopsis pulchella Kloskimmermossa 1 Leucobryum glaucum Blåmossa S 3 Neckera complanata Platt fjädermossa S 3 Neckera crispa Grov fjädermossa S 2* Plagiomnium rostratum Kalkpraktmossa 1 Plagiothecium undulatum Vågig sidenmossa S 3 Rhytidiadelphus loreus Västlig hakmossa S 3 Sphagnum quinquefarium Kantvitmossa S 2 Taxiphyllum wissgrillii Kalksidenmossa 1 Tortella tortuosa Kruskalkmossa S 2 Trichostomum tenuirostre Vridmossa 2 Ulota crispa Krusig ulota S 2 Övriga arter Anobium costatum Gråbandad trägnagare NT - Inonotus cuticularis Skillerticka VU 1 Latridius brevicollis Bredhuvad mögelbagge - Scardia boletella Jättesvampmal 1 3