Landfakta - Thailand PROMEMORIA BANGKOK. juni 2013

Transkript

1 PROMEMORIA BANGKOK Landfakta - Thailand 1. Basfakta Officiellt namn: Konungariket Thailand Huvudstad: Yta: kvadratkilometer Folkmängd: 67 miljoner Befolkningstillväxt: 0,8 % per år (ADB 2013) Officiellt språk: thailändska Religion: Ca 95 % buddhister, 4 % muslimer, 1 % övriga Statsskick: Monarki Statschef: Kung Bhumibol Adulyadej (regent sedan 1946) Regeringschef: Yingluck Shinawatra (premiärminister sedan 2011) Utrikesminister: Surapong Tovichakchaikul Senaste allmänna val: 2011 Nästa reguljära allmänna val: Ekonomiska data Valuta: Baht Växelkurs: 100 kronor motsvarar fn. ca 460 baht Ekonomisk tillväxt: 6,4 % 2012 (ADB 2013) BNP (nominell): miljarder baht 2012 (EIU 2013) BNP/capita: USD/capita (mätt i PPP, EIU 2013) Inflation: 3, (ADB 2013) Arbetslöshet: 0,7 % (ADB 2013) Viktigaste näringar: Tjänster (52%), industri (40%, jordbruk (8%) (BOT 2013) Viktigaste exportprodukter: Elektronik, fordon, jordbruksprodukter, maskiner (BOT 2013) Viktigaste importprodukter: Maskiner, olje och gas, elektronik (BOT 2013) Största handelspartner: Japan, Kina, EU, USA Svensk export till Thailand: miljoner kr för 2012 (Kommerskollegium 2013)

2 Sveriges Ambassad Promemoria 2(10) Svensk import från Thailand: miljoner kr för 2012 (Kommerskollegium 2013) Folkmängd: Förkortningar: ADB = Asiatiska utvecklingsbanken EIU = Economist Intelligence Unit BOT = Bank of Thailand I. Kort historik De äldsta spåren av mänskliga bosättningar i Thailand uppskattas vara omkring år gamla. Metallhantering och keramiktillverkning introducerades troligen runt 2000 f.kr. Vid tideräknings inledning (år 0) beboddes Thailand av monkhmertalande folk. Kring år 1000 e.kr. hade thaifolk vandrat ned från södra Kina och etablerat sig kring floden Chao Praya. Thailand (Siam) grundades 1238 då thailändska ledare gjorde uppror mot khmerernas överhöghet och etablerade ett thailändskt kungarike Sukothai i de norra delarna av flodsystemet. Den förste kungen i kungariket Ayutthaya, kung Ramathibodi införde theravadabuddism som statsreligion och stiftade lagar baserade på hinduistiska texter och thailändsk tradition som användes i Siam under flera hundra år. Kungariket Ayutthaya hade viss kontakt med västerlandet redan under 1500-talet, men fram till 1700-talet prioriterades kontakterna inom regionen och med Kina. År 1767 krossades Ayutthaya av burmeserna och huvudstaden skövlades. Den nuvarande Chakridynastin grundades 1782 i området av kung Rama I. Under Rama IV (Kung Mongkut, ), och Rama V (Kung Chulalongkorn ) det moderna Thailands fader etablerade Thailand permanenta kontakter med de europeiska kolonialmakterna i Sydostasien. Thailand är det enda landet i Sydostasien som inte koloniserades. Genom en oblodig kupp år 1932 avskaffades kungens absoluta makt och ersattes av konstitutionell monarki. Sedan dess har landet statsskick präglats av återkommande statskupper och militärregeringar med kortare avbrott av demokratiskt valda regeringar. Under andra världskriget var Thailand delvis allierat med och delvis ockuperat av Japan. Efter kriget blomstrade inte minst relationen till USA. Kampen mot det kommunistiska hotet i regionen var länge högsta prioritet inom såväl inrikes- som utrikespolitiken. Under senare år har Thailand

3 Sveriges Ambassad Promemoria 3(10) varit en aktiv medlem i de flesta stora multilaterala organisationer. Landet är även en aktiv medlem av regionala organisationer som Association of Southeast Asian Nations (ASEAN) och Asia-Pacific Economic Cooperation(APEC). II. Inrikespolitik Thailand är en konstitutionell monarki. Kungen har ingen formell makt, men utövar informellt inflytande över politiken. I valen såväl 2001 som 2005 vann miljardären Thaksin Shinawatras parti Thai Rak Thai med löften om ekonomisk tillväxt och utveckling. En militärkupp genomfördes den 19 september Kuppmakarna tillsatte General Surayud Chulanond som premiärminister i spetsen för en i övrigt civil regering. Den 23 december 2007 gick Thailand åter till allmänna val, som åter vanns av den avsatte premiärministern Thaksins nu omdöpta parti PPP. Ledaren för det nya partiet, Samak Sundaravej, blev premiärminister. Det dröjde dock inte länge förrän även han tvingades avgå trots stöd i parlamentet. Även hans efterträdare (Thaksins svåger) från samma parti, Somchai Wongsawat, fick avgå sedan konstitutionsdomstolen i december 2008 i en kritiserad process beordrat upplösning av bl.a. Thaksins parti. Den politiska instabiliteten ledde till ökad polarisering i det thailändska samhället. Thaksinanhängare samlades kring en ny rörelse, populärt betecknad rödskjortor, medan hans motståndare, kungatrogna anhängare enades i den s.k. gulskjorterörelsen. Åren 2008 till 2010 präglades av frekventa, ofta våldsamma demonstrationer och en de factoockupation av centrala delar av. Händelserna kulminerade i maj 2010 när mer än nittio personer dödades och hundratals skadades när armén sattes in för att återställa ordningen. Mellan slutet av 2008 och fram till valen i juli 2011 styrdes Thailand av Demokratiska partiet, med Abhisit Vejjajiva som premiärminister. Partiet har sitt främsta stöd bland s medelklass. Valen i juli 2011 vanns återigen av Thaksin parti, denna gång under beteckningen Pheua Thai (uttalas pöa tai). Thaksins syster Yingluck Shinawatra tillträdde som premiärminister i en koalitionsregering. Thaksin ställde själv inte upp i valen då han befinner sig i frivillig landsflykt efter att ha dömts för korruption. Efter många år av skarpa motsättningar mellan bl.a. röd- och gulskjortor inleddes 2010 en försoningsprocess. Arbetet går emellertid långsamt, vilket enligt kritiker är till följd av bristande politisk vilja. Frågan om tronföljden är en annan politisk osäkerhetsfaktor. Den thailändske kungen Bhumibol Adulyadej fyllde 85 år i december 2012 och vistas sedan september 2009 på sjukhus. Det är svårt att förutse hur successionen kommer att påverka

4 Sveriges Ambassad Promemoria 4(10) landet när kungen, som har lett landet i över 65 år, går bort. Sedan ifjol diskuteras frågan om en revidering av grundlagen flitigt. Oppositionen är kritisk till regeringens planer på att reformera grundlagen. Man menar att det finns risk för att en ny konstitution skulle förändra statsskickets grunder och därmed öka risken för politiska spänningar i landet. Oppositionen är också orolig för att de regler som hanterar s.k. lèse majesté-brott (högmålsbrott) skall ändras, vilket skulle öppna dörren för kritik mot kungahuset, en tabufråga i Thailand. Regeringen som menar att den nuvarande grundlagen från 2007 saknar tillräcklig legitimitet har emellertid deklarerat att man inte avser ändra dessa regler. Under våren och sommaren 2013 har en ny regeringskritisk rörelse vitmaskrörelsen (medlemmarna demonstrerar iklädda vita masker) skapats. Rörelsen kräver regeringens avgång. Man har t.o.m. vänt sig till kungen för att be denne avsätta premiärminister Yingluck Shinawatra. I Thailands fyra sydligaste provinser (Yala, Pattani, Narathiwat och Songkhla) finns en malaymuslimsk minoritet, som strävar efter ökat självstyre. Separatistgrupper organiserade i decentraliserade nätverk använder väpnad kamp mot centralregeringen. Nästintill dagligen rapporteras om attacker med dödlig utgång. Attacker riktas mot poliser och militärer, men även mot lärare. I grunden handlar konflikten i södra Thailand om ekonomisk och social utveckling samt om respekt för den malaymuslimska minoritetens rättigheter. Regeringen i införde 2005 särskilda undantagslagar för de aktuella provinserna. Dessa lagar ger centralregeringens myndigheter ökade befogenheter att komma till bukt med våldet. Lagarna har kritiserats av organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter. Konflikten är i högsta grad aktiv. Under våren och sommaren 2013 har thailändska massmedier rapporterat om återkommande attacker, bombattentat och skjutningar i de aktuella provinserna. Regeringen har under 2013 inlett en dialogprocess med företrädare för separatistgrupperna. Samtalen beskrivs inte som regelrätta förhandlingar utan snarare som förberedande diskussioner. På grund av separatiströrelsens decentraliserade struktur är det svårt att hitta företrädare med stark intern förankring. Malaysias regering assisterar i dialogen, som hittills inte givit några konkreta resultat. III. Utrikespolitik Thailand har sedan andra världskriget fört en västvänlig politik med ett nära ekonomiskt och militärt samarbete med bland annat USA. Det sydostasiatiska närområdet och Kina blir utrikespolitiskt allt viktigare för Thailand. Thailand utvecklar därför allt närmare kontakter med de andra

5 Sveriges Ambassad Promemoria 5(10) länderna inom ASEAN. Det regionala samarbetet gör framsteg inom bl.a. ekonomi, handel, bankväsende, politik och kultur. Under senare år har Thailand stärkt sin internationella profil och bidragit med fredsbevarande trupper i Östtimor, Afghanistan, Sudan och Irak. Thailand har sökt nära samarbete med Amerikanska staternas organisation och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa och är för närvarande medlem av FN:s råd för mänskliga rättigheter. Relationen mellan Thailand och grannlandet Burma har den senaste tiden förbättrats, till följd av det förändrade politiska läget i Burma. Thailand har stora ekonomiska intressen i Burma, bl.a. kopplade till import av naturgas och till gemensamma infrastruktursatsningar. Situationen för flyktingar och migranter i Thailand har blivit internationellt uppmärksammad. Landet har ännu inte skrivit under FN:s flyktingkonvention. Flera tusen muslimska rohingyer från Burma har det senaste året sökt en fristad i Thailand. I juli 2007 blossade en gränskonflikt upp mellan Thailand och Kambodja i gränsområdet kring Preah Vihear-templet i norra Kambodja tilldömde Internationella domstolen i Haag (ICJ) Kambodja rätten till själva templet. Den juridiska statusen avseende det omgivande området (ca 4 km2) är fortfarande inte avgjord. Sedan regeringen Yingluck Shinawatra tillträdde har länderna inlett en dialog om området, men frågan är inte slutligt löst. Thailand beräknas hysa åtminstone två miljoner migrantarbetare, framförallt från grannländerna Burma, Kambodja och Laos. Av dessa är tusentals offer för trafficking. Thailand har tidigare fått utstå skarp kritik, bl.a. då FN:s rapportör i traffickingfrågor besökte landet Regeringen har visat att den avser prioritera frågan. De senaste åren har relationerna till grannlandet i söder, Malaysia, förbättrats genom ett tätare besöksutbyte, motiverat framförallt av det gemensamma behovet av konfliktlösning i Thailands södra gränsprovinser. EU och Thailand förhandlar om ett nytt frihandelsavtal och ett politiskt avtal som när de träder i kraft kommer knyta Europa och Thailand närmre varandra. Regeringen Yingluck har sedan makttillträdet 2011 fört et aktiv och utåtriktad politik, en konsekvens av att det inrikespolitiska läget har stabiliserats. Premiärministern har genomfört ett stort antal utrikes besök i bl.a. ASEANgrannländerna men även i Japan, Kina samt till flera länder i Europa. IV. Ekonomiska huvuddrag

6 Sveriges Ambassad Promemoria 6(10) Den thailändska ekonomin har de senaste två decennierna uppvisat god tillväxt. Antalet fattiga har minskat i snabb takt. Tillverkningsindustrin (kläder och skor, fordon, datorer och elektronik) står för en betydande del av ekonomin, liksom turismen. Även jordbruksexporten är viktig, särskilt fiske- och risexporten. Exporten motsvarar nu hela sjuttio procent av bruttonationalprodukten och är motorn i tillväxten. Nationalräkenskaperna är i relativt gott skick, med en statsskuldsättningsnivå kring drygt fyrtio procent av BNP. I spåren av den globala ekonomiska krisen sjönk BNP 2009 med drygt två procent men tillväxten återhämtade sig med besked 2010, då Thailand noterade hela 7,8 procents tillväxt påverkades kraftigt av översvämningskatastrofen, med åtföljande kraftig BNP-minskning. Under 2012 återhämtade sig tillväxten snabbt, en utveckling som fortsatt under Thailands handelsmönster har gradvis ändrats över åren. Från att tidigare ha varit mer beroende av handeln med USA, Japan och EU har handelsflödena förskjutits mer mot närområdet, dvs. ASEAN och Kina. Under 2009 när den thailändska exporten och importen i spåren av den internationella finanskrisen sjönk med drygt 14 procent respektive 25 procent, blev denna trend än mer markant. En femtedel av Thailands totalhandel sker nu med ASEAN. Även handeln med Kina, inräknat Hongkong, ökar i snabb takt. EU är fortsatt en mycket viktig handelspartner för Thailand, särskilt som exportmarknad. Frihandelsförhandlingar mellan Thailand och EU pågår. Thailands frihandelsavtal med Australien har resulterat i en kraftig ökad export (+40 % 2008 och + 7,4 % 2009) till Australien. Många utländska företag med produktion i Thailand har utnyttjat frihandelsavtalet för att kunna exportera tullfritt till Australien. Thailand har haft stora förväntningar på ASEAN:s och Kinas marknader och de förhandlingar som har förts om ett stort frihandelsområde. Från år 2015 ska Sydostasiens inre marknad ASEAN Economic Community (AEC), träda i kraft. Det är en fortsättning på frihandelssamarbetet inom ASEAN. En gemensam marknad kräver omfattande tullsänkningar och samordning av nationella regelverk på handelsområdet mellan ASEAN-länderna. Utmaningarna är stora och tidsplanen därför optimistisk. Man bör därför förvänta sig ett gradvis genomförande. Den thailändska valutan har det senaste året stärkts, vilket lett till en politisk diskussion i Thailand om valutakursens effekter på bl.a. exporten. Återuppbyggnadsprojekten efter översvämningarna 2011 samt stöd till jordbrukssektorn riskerar att skapa stora underskott i annars välskötta statsfinanser. Regeringen har kritiserats av oppositionen

7 Sveriges Ambassad Promemoria 7(10) för stödet till jordbruket (interventionspriser för risproduktion). Oppositionen menar att subventionerna är kostsamma och ineffektiva. I beslöt regeringen minska subventionerna till risproduktionen i landet. I spåren av översvämningarna och som en följd av den ekonomiska krisen i bl.a. Europa hålls den thailändska styrräntan låg. För att åter bygga upp och utveckla landets infrastruktur och ekonomi som till del förstördes under översvämningarna har regeringen presenterat en långsiktig återuppbyggnadsplan. Den inkluderar bland annat utveckling av vägar, järnvägar, hamnar, vattenförvaltning och urban planering. Sammanlagt talas om investeringar på omkring 500 miljarder kronor. Minimilönen har under 2013 höjts från 220 baht till 300 baht/dag i hela landet. Effekterna på inflation och arbetslöshet blev begränsade. Stigande matpriser riskerar att drabba den fattigaste delen av Thailands befolkning. Grundlagen tillåter ett underskott på 60 % av BNP, en skuldsättningsnivå man i nuläget inte är i närheten av. Särskilda bensinsubventioner stora belopp för statskassan. Under översvämningarna 2011 ökade arbetslösheten då många fabriker fick stänga. Oväntat snabbt hittade majoriteten av de arbetslösa tillbaka till sina arbeten. De officiella siffrorna visar en arbetslöshet på under 1 %. Många arbetar dock inom den inofficiella sektorn. V. Sveriges relationer med Thailand De diplomatiska förbindelserna mellan Sverige och Thailand upprättades 1883 och har traditionellt varit goda. Ännu tidigare, den 18 maj 1868, undertecknades i London ett vänskaps-, handels- och sjöfartsavtal mellan länderna. Tyngdpunkten i samarbetet mellan Thailand och Sverige ligger i de väl utvecklade handelsrelationerna, den omfattande turismen och ökande migrationsströmmar länderna emellan. En ny gemensam handlingsplan - Joint Plan of Action undertecknades i Stockholm i mars av premiärminister Yingluck Shinawatra och statsminister Fredrik Reinfeldt. Avtalet är en paraplyöverenskommelse under vilket flera enskilda projekt redan har genomförts. Samarbetet täcker både den privata och den offentliga sektorn, inom så skilda fält som design, utbildning, forskning, miljö, turism, hälsovård och försvar. Uppemot fyrahundratusen svenska besökare registreras varje år i Thailand. Relationerna mellan kungahusen har sedan många år varit mycket goda. Bilaterala överenskommelser har ingåtts avseende dubbelbeskattning (1989), överförande av straffverkställighet (1989), ekonomiskt, tekniskt och vetenskapligt samarbete (1990), investeringsskydd (2000) samt polissamarbete (2013).

8 Sveriges Ambassad Promemoria 8(10) Svenska officiella besök i Thailand: 2012 Utrikesminister Carl Bildt Statssekreterare Gunnar Oom besö Barn- och äldreminister Maria Larsson Riksdagens andre vice talman Ulf Holm Thailändska officiella besök i Sverige: 2013 Premiärminister Yingluck Shinawatra besökte Stockholm i mars I premiärministerns delegation deltog även: Utrikesminister Surapong Tovichakchaikul Finansminister Kittirat Na Ranong Handelsminister Boonsong Teriyapirom Hälsominister Pradit Sintawanarong Industriminister Prasert Boonchaisuk VI. Svensk-thailändska handelsförbindelser och investeringar Varuhandeln med Sverige uppgår till sammanlagt ca tio miljarder svenska kronor. Drygt fyra miljarder är import till Sverige av maskiner, transportmedel, elektronik, kläder, smycken, sportartiklar samt livsmedel. Knappt sex miljarder är export till Thailand av telekommunikations- och maskinutrustning, papper och pappersmassa, läke- och transportmedel. Den viktigaste thailändska importen från Sverige ligger inom försvarsmaterielsektorn. Thailand har köpt tolv Gripenplan. Bland större svenska investerare i Thailand märks ABB, Autoliv, Perstorp, Swedish Match, Volvo, Electrolux och Ericsson. Volvo invigde i juni 2000 en sammansättningsfabrik för tunga lastvagnar. Scania etablerade sig mera fast 2001 och har nått framgångar särskilt vad gäller sammansättning av bussar. Electrolux öppnade en fabrik i Thailand 2003, som gradvis har byggts ut, under 2012 byggs ytterligare en fabrik. Radi Medical Systems etablerade sig i Phuket och öppnade fabriken IKEA öppnade sitt första varuhus i Thailand i nov Sammanlagt har ett tiotal svenska företag tillverkning i landet. Antalet svenska dotterbolag eller representationskontor uppgår till ca 60 och flera är på väg att etableras. En thai-svensk handelskammare registrerades 1990 i. En svensk-thailändsk handelskammare i Ragunda kommun, Jämtland, grundades 1997 i samband med att en thailändsk paviljong invigdes där till minne av Kung Rama V:s besök i Sverige VII. Utvecklingssamarbetet Med start hösten 2011 bedrivs Sveriges regionala utvecklingssamarbete med Asien från. Utgångspunkten

9 Sveriges Ambassad Promemoria 9(10) för verksamheten är att skapa förutsättningar för kvinnor och män som lever i fattigdom att förbättra sina levnadsvillkor samt bidra till en rättvis och global utveckling. Geografiskt fokus ligger på Sydostasien, medan tematiskt fokus ligger på miljö och klimat, energi och stadsplanering, samt demokrati och mänskliga rättigheter. Jämställdhetsfrågor skall ha en framträdande roll i allt utvecklingssamarbete. Sverige ger bl.a. stöd till Mekong River Commission och till Core Environmental Program inom ADB:s ekonomiska samarbetsprogram för Mekong-regionen. Ett exempel på samarbete som direkt berör Thailand är Thailand Environment Institute. Andra exempel finns inom forskningssamarbetet där thailändska universitet och forskare är viktiga parter i regionala forskningsnätverk och bidrar till utveckling av forskningskapacitet i regionen. En stor del av de regionala organisationer som Sverige har valt att samarbeta med inom det regionala utvecklingssamarbetet har sina respektive huvudkontor i Thailand. Detta gäller t.ex. organisationer där Sverige har samarbeten inom regionala marina frågor, kemikalieanvändning i jordbruket, klimatproblematikens roll för samhällsutvecklingen i regionen, samt inom yttrandefrihet och skydd och främjande av de mänskliga rättigheterna. I många av dessa samarbeten är svenska myndigheter och organisationer involverade. Som exempel kan nämnas: Havsoch vattenmyndigheten, Kemikalieinspektionen, Stockholm Environment Institute, Raul Wallenberginstitutet och RFSU. Efter tsunamikatastrofen 2004 undertecknades ett avtal mellan Sverige och FN:s ekonomiska och sociala kommission för Asien, UNESCAP, om svenskt bidrag på 2,5 miljoner USD till fonden för varningssystem för flodvågor i Indiska oceanen och Sydostasien. Fonden tillkom på initiativ av den thailändska regeringen och delar alltjämt ut medel, numera med ett bredare mandat. VIII. Sveriges ambassad i Ambassadens bemanning utgörs av ambassadören och ytterligare åtta utsända från UD samt en migrationsexpert utsänd från Migrationsverket. Sju anställda är utsända av Sida. Nordiska polissambandskontoret har två utsända poliser, en från Sverige och en från Danmark. En försvarsattaché är stationerad vid ambassaden i Singapore men sidoackrediterad till bl.a. Thailand. Två utsända präster från Svenska kyrkan i utlandet (SKUT) verkar i respektive Phuket. På ambassaden arbetar ett fyrtiotal lokalanställda. Antalet lokalanställda varierar under året genom att ambassaden anställer korttidspersonal som arbetar med migrationsärendena för att klara av tillfälliga arbetstoppar. Ambassadören är sidoackrediterad i Laos, Burma och Filippinerna.

10 Sveriges Ambassad Promemoria 10(10) Exportrådet öppnade den 1 september 2008 en representation i med två utsända och en lokalanställd behandlade ambassaden cirka ansökningar om viseringar och uppskattningsvis ansökningar om uppehålls- och arbetstillstånd. Inkluderat i statistiken för såväl inresevisering som uppehålls- och arbetstillstånd är cirka ansökningar för bärplockare.