2. Tecken, signaler och situationer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2. Tecken, signaler och situationer"

Transkript

1 2. Tecken, signaler och situationer Skolan är en miljö där olika tecken på att elever lever inom en hederskontext kan upptäckas tidigt. Fast det är inte givet att lärare och skolpersonal uppmärksammar dessa. För att kunna se och tolka signalerna från elever som tyder på att de lever under begränsningar, kontroll och hot krävs en medveten blick och en ökad uppmärksamhet. Ett sätt att få syn på hur det är fatt kan vara att orientera sig med hjälp av vissa frågor som undan för undan kan bidra till att skolan får en samlad bild och kartläggning av elevens livssituation: Får den unge röra sig fritt från plats till plats? Går hon eller han säker för övergrepp och våld i familjen? Kan hon eller han ha relationer till individer och kunna älska, sörja, längta, känna tacksamhet, vrede, slippa fruktan och oro? Vilka resurser förfogar den unge över? Se ytterligare frågor i skolans handlingsplan i del 3 Om värdegrund, hedersproblematik och kvalitetsarbete. 1

2 Tecken Det är lätt att tolka det som händer i klassrum och korridorer på det sätt som ligger närmast till hands, det vill säga det sätt vi oftast tolkar situationer på. Så när en yngre bror, till en flicka som går i nian, stundtals cirkulerar i korridorerna på högstadiet, uppfattas inget konstigt i det. Vi tänker kanske att brodern har ett stort kontaktbehov. Med medvetenhet om hedersrelaterade normers olika uttryck ser vi å andra sidan något helt annat, nämligen att han är där för att kontrollera sin syster. 2

3 Lunchrasten En lärare berättar: Under nästan varje lunchrast på det högstadium jag arbetar på händer följande: Jag och min kollega äter alltid lunch med våra elever strax efter klockan elva. Det är två klasser med nyanlända elever från olika delar av världen. Jag försöker alternera vilka jag sitter med men oftast kommer en flicka som vi kan kalla L och sätter sig med mig. L är nyanländ och bor med sin mamma, pappa, yngre bror och syster. L har endast en vän i skolan, dock i en annan klass och årskurs. Hennes vän kommer från samma område i deras ursprungsland och talar samma språk. Den flickan kan vi kalla E. L sätter sig med mig om inte E har rast samtidigt. Jag vet ganska mycket om Es bakgrund och livssituation och vet att hon lever under ett starkt hedersrelaterat förtryck. E får inte titta på svensk TV, använda dator, ha egen mobil eller röra sig utanför hemmet ensam efter skolan. Hon kan nu efter flera år uttrycka egna åsikter om harmlösa ämnen, något som var oerhört svårt för henne i början. Es föräldrar har försökt att förhindra henne från att delta i sex- och samlevnadsundervisningen, hon uteblir från simundervisning, friluftsdagar och utflykter med skolan. Es yngre bror som är närmast henne i ålder har bytt till vår skola och han cirkulerar nu stundtals i korridorerna på högstadiet trots att han går i mellanstadiet. Jag vet också att flickornas familjer umgås en del, och på rasterna är flickorna oskiljaktiga. L verkar inte ha samma omfattande begränsningar som E. Hon har egen mobil och egen dator hemma som hon verkar kunna disponera fritt. Hennes mamma har aldrig själv fått gå i skolan men båda föräldrarna verkar måna om dotterns välbefinnande och skolgång. L har aldrig själv sagt något som fått mig att misstänka att hon kontrolleras som E. L deltar lite motvilligt på klassfester och friluftsdagar samt har varit med på simlektioner några gånger. Jag upplever dock att E som varit längre i Sverige försöker sätta agendan även för L genom att aldrig delta i dessa aktiviteter. Den exakta situationen för L är svårbedömd men det står klart att Es situation även påverkar L som deltar i smygandet och hemlighetsmakeriet runt E. E och L frågar mig nämligen nästan varje längre rast om de får stanna kvar i klassrummet och sitta vid datorn. De får ofta göra det men inte alltid. Ofta hoppar de över lunchen för att få sitta så länge som möjligt. Jag känner mig väldigt kluven inför detta av flera skäl. Jag oroas av vad följderna skulle bli om Es bror får vetskap om detta och jag upplever att flickorna i och med detta blir ytterligare segregerade från de andra eleverna. 3

4 Reflektion över lärarens berättelse Es liv begränsas av familjen och skolan behöver agera för att hon ska få ta del av sina rättigheter. Det behövs synnerliga skäl för att rektor ska befria elever från vissa aktiviteter i skolan och detta kan ej delegeras till andra, till exempel lärare. Det är därför viktigt att rektor får kännedom om att E inte deltar i all undervisning och aktiviteter så att hon eller han kan ta sitt övergripande ansvar. Både E och föräldrarna behöver få kännedom om skolans uppdrag och allas lika rätt till utbildning. Skolans kurator bör kopplas in för att tillsammans med läraren stötta och stärka E. Fråga E vad hon tror händer när skolan informerar föräldrarna och när föräldrarna förstår att det inte är möjligt att förhandla bort rätten till utbildning. Lyssna på henne och hjälp henne att sätta ord på den utsatthet hon befinner sig i då hon lever i två olika system : ett i skolan och ett annat hemma. Om E inte vill att skolan ska informera föräldrarna är det en varningssignal som skolan behöver ta på allvar. Detsamma gäller om föräldrarna får information men ändå fortsätter att hindra E från att vara delaktig i all undervisning och i alla aktiviteter. Skolan har anmälningsplikt vilket innebär att oro ska anmälas till Socialtjänsten. Det är viktigt att det framkommer att det rör sig om ett hedersärende. Om läraren och kuratorn känner sig osäkra och vill ha råd och konsultation kan de ringa det nationella kompetensteamet ( , kl 9-16 vardagar) för att anonymt ta upp ärendet och få hjälp att planera vad som ska göras och i vilken ordning. När det gäller Es lillebror är det viktigt att personalen på skolan reagerar genom att ifrågasätta varför han håller till i högstadiets korridor och sedan hänvisa honom till mellanstadiets korridor. Skolan ska även uppmärksamma lillebrodern och se vilken utsatthet han befinner sig i. Att axla uppgiften att kontrollera en syster hindrar broderns egen utveckling och skolan kan välja att synliggöra detta för föräldrar och elever som ett led i värdegrundsarbetet på skolan. Att E sätter agendan för L är en farhåga läraren har. Det behöver inte vara på detta sätt. Familjers kontroll av flickor behöver inte bero på den tid familjen bott i Sverige. Det skulle i fallet kunna vara tvärt om; att Ls till synes större frihet kan underlätta för E att se att livsutrymmet kan skilja sig åt, trots att de har samma bakgrund. Om läraren märker att L blir mer begränsad i och med umgänget med E behövs åtgärder för att motverka detta. Läraren låter tjejerna få sitta vid datorerna i klassrummet på rasterna och känner sig kluven. Kommer det göra tjejerna än mer segregerade från de andra i klassen och vad händer om Es lillebror får kännedom om det? Det här är en fråga som bör tas upp med all personal på skolan. Hur ska skolan göra när elever inte har tillgång till datorer hemma eller inte har egen mobiltelefon? De flesta unga spenderar en stor del av sin tid på nätet och vad händer med de elever som inte får eller kan vara där? Kan skolan låna ut bärbara datorer, läsplattor eller mobiler till elever som inte har egna? Försök att motverka hemlighetsmakeri och smygande så att inte skolan upprätthåller de normer som begränsar eleverna. Fråga E vad hon själv tror händer om lillebror får kännedom om att hon sitter vid datorn på rasterna. 4

5 Skriv minnesanteckningar med datum för att dokumentera händelser och samtal som rör elever som till exempel E och L. Dessa anteckningar kan vara mycket värdefulla i ett senare skede för att hjälpa elever som utsätts för familjens begränsningar och krav. Dokumentera även samtal som rör framtidsdrömmar och de mål som eleverna eventuellt har. Det är en stor risk att tjejerna kommer att utsättas för press att gifta sig och om de i skolan har uttryckt andra mål och drömmar för sin framtid kan dessa anteckningar fungera som bevismaterial nu när barn och unga har ett förstärkt skydd i och med den nya lagen mot barn- och äktenskapstvång. 5

6 Signaler Olika tecken på hedersproblematik i en skola behöver ses, tolkas och tydas. De kan ofta vara diffusa och förvirrande. Signaler däremot kommer från eleven själv och förutsätter att någon uppfattar vad det är frågan om. Även signalerna kan vara otydliga, ambivalenta och svåråtkomliga. Som när en lärare försöker få direktkontakt med sin elev under ett utvecklingssamtal. R satt tyst vid sin pappas sida trots att jag hela tiden försökte föra den huvudsakliga dialogen med henne Jag såg inte att hennes pappa tittade sin dotter i ögonen en enda gång eller ens vände huvudet åt hennes håll under samtalet som varade i nästan två timmar. Det var nästan som om hon inte var där. 6

7 Det var nästan som om hon inte var där En lärare berättar: Jag är mentor och lärare i en internationell klass/förberedelseklass för elever i årskurs 6-9. Till klassen kommer nyanlända barn och ungdomar från olika delar av världen. Den här berättelsen handlar om R, 13 år gammal. Hon kom till Sverige tillsammans med sin pappa och två yngre bröder. Hennes mamma är död. Redan i det första mötet med R och hennes pappa, ett långt möte med mycket informationsutbyte, uttryckte Rs pappa att han inte ville att hon skulle sitta bredvid någon pojke i klassen. Hon hade tidigare gått i en skola med enbart flickor. R satt väldigt tyst vid sin pappas sida trots att jag hela tiden försökte föra den huvudsakliga dialogen med henne. Jag försökte fråga henne om saker och ting, hur det kändes att komma till Sverige, om det var roligt att börja i skolan osv. Jag frågade också vad hon tänkte om att det fanns pojkar i klassen? R yttrade inte många ord alls under samtalet. Om jag ställde några ja eller nej frågor kunde hon efter viss tvekan nicka eller skaka på huvudet. När hon inte svarade gjorde pappan det i hennes ställe utan att ge henne en blick. Jag såg inte att hennes pappa tittade sin dotter i ögonen en enda gång, eller ens vände huvudet åt hennes håll under samtalet som varade i nästan två timmar. Det var nästan som om hon inte var där. Det första mötet med R och hennes pappa väckte oro hos mig, men jag tyckte inte då att jag kunde bilda mig en uppfattning om varför R och hennes pappa betedde sig som de gjorde. Jag valde att vara öppen och se tiden an. Jag hade R som elev under två och ett halvt år. Hon var mycket tystlåten och tillbakadragen, nästan lite förskrämd i början. Tidigt märkte jag att hon inte kunde uttrycka en åsikt, inte ens om den minsta lilla sak. Men det är en sak att inte vara van och en annan sak att vara rädd. R skiljde ut sig från de övriga eleverna i klassen på lite olika sätt. Hon var rar, trevlig, artig och hjälpsam, men hon hade också något förskrämt över sig. R tog inte plats trots att de som kontaktade henne gjorde sitt yttersta för att hon skulle göra det. Eftersom hon inte gav så mycket respons i interaktionen med de andra eleverna gav de upp sina försök att skapa en djupare kamratkontakt med henne. R gick alltid direkt hem efter skolan vilket även det var en del av problemet eftersom kamraterna gärna ville umgås på fritiden. Efter ungefär fem månader i klassen skulle R och många av hennes klasskamrater få simundervisning. Den gavs av en utbildad siminstruktör som arbetade i den närliggande simhallen. En grupp om åtta elever bildades. Det var en blandad grupp med både pojkar och flickor då det vid detta tillfälle inte var ekonomiskt försvarbart att göra olika grupper för pojkar och flickor. 7

8 Inför simundervisningen träffade jag R och hennes pappa för att hon skulle vara väl förberedd. Jag ville att R och hennes pappa skulle känna sig trygga och vara införstådda med vad den gick ut på, vilka krav på simkunskaper som kursplanen i idrott och hälsa ställer på eleverna samt hur simundervisningen gick till. Jag pratade också om tryggheten för föräldrarna i att veta att deras barn kan simma, men också att det är roligt och kan betyda mycket för livskvaliteten. Tanken med detta var att R och hennes pappa skulle känna sig trygga och inspirerade. Jag berättade att det var en blandad grupp som skulle vara själva i simhallen tillsammans med en kvinnlig siminstruktör. Jag överlämnade också ett utförligt brev med all viktig information de behövde som tolken översatte. Jag frågade hur R tänkte kring simningen och upplägget och hon svarade att det var bra och såg glad ut. Jag frågade hennes pappa vad han tänkte och om det var något han undrade över. Nej, han undrade inte över något. Han såg blank ut. Det gjorde mig osäker, så jag försökte liksom tidigare öppna upp för en dialog om det var något han undrade över, tyckte var konstigt osv. Jag hade hela tiden en positiv och entusiastisk ton i samtalet, men fick inte respons på det. Han sa bara att R kommer på simningen. Efter samtalet hade jag samma olustkänsla som vid det första mötet. R kom inte till simundervisningen. Efter varje tillfälle fick jag olika förklaringar. Hon var sjuk, hade ont i magen, det var mörkt ute, hon hade glömt och så vidare. Varje gång sa hon att hon skulle komma nästa gång. Jag ringde hem och pratade med hennes pappa och han gav enstaviga svar. När R hade varit i klassen cirka ett och ett halvt år erbjöds hon återigen simundervisning, den här gången med bara flickor i gruppen. Men R uteblev även här. Ytterligare en tid senare blev hon återigen erbjuden, men utan att hon dök upp. Liknande förklaringar gavs igen av både R och hennes pappa. R hade också hög frånvaro från idrottslektionerna och uteblev från friluftsdagar och utflykter med klassen. Hon hade också en del frånvaro i praktiska/estetiska ämnen. R var i långa perioder nedstämd och deprimerad. Periodvis hade hon svårt att arbeta i skolan. Hon såg trött ut och hon berättade att hon sov dåligt. Det var svårt att sova, berättade hon, för hon delade ett väldigt litet rum med sina yngre bröder. Hon hade också ont i huvudet ofta och ibland ont i magen och hade gjort många besök hos de skolsköterskor vi haft på skolan under åren. Hon hade en mobil de två första månaderna. Efter det hade hon aldrig någon. Efter ett halvår i klassen bad R om att få låna datorn och sitta kvar i klassrummet i stort sett varje rast. R hade inte tillgång till dator hemma. Med tiden blev hon nästan manisk i sin iver att få sitta vid datorn. Vid många tillfällen hittade jag henne i något rum på skolan vid en dator och då hade hon antingen skolkat från en lektion i något praktiskt/estetiskt ämne eller så hade hon suttit där efter skoltid. Jag vet att hon var ute på internet och att hon chattade. 8

9 Lärarens reflektion Som lärare har jag flera olika saker att förhålla mig till. Det är styrdokument i form av kursplaner, läroplanen och skollagen samt svensk lagstiftning. Det är barnkonventionen och de mänskliga rättigheterna som är grundläggande värden som vårt samhälle ska stå för och som skolan har till uppgift att värna om och leva efter i den dagliga verksamheten. Ibland kolliderar olika intressen med varandra. Jag har arbetat mycket med att försöka stärka R och träna henne i att visa en egen vilja i saker och ting. Idag kan hon uttrycka vilja och åsikter om fler saker än förut, men det gäller nästan bara sådant som är helt riskfritt för henne själv. Ibland kan jag känna mig som en uppviglare i mina föresatser att få R att stå upp för sig själv, ibland erfar jag en lättnad när hon tar några kliv framåt. Det är inte så att jag gör något som är extremt på något sätt, men med hennes förskrämdhet framstår det så. För mig blir detta ett dilemma eftersom jag ser att det är det för R. Rs liv påverkas i mycket hög grad av att inte vara simkunnig i Sverige. Att kunna simma är en säkerhetsfråga. Det är också en fråga om livskvalitet med möjligheter att njuta av bad, båtliv, fiske etc. Det är också en norm i Sverige att vara simkunnig. Följden av att inte kunna simma blir alltså att R utestängs från olika aktiviteter, alternativt riskerar sitt liv om hon deltar. Hon blir beskuren på en del möjligheter i det som för oss andra är en del av vår livskvalitet. Att R uteblir från simundervisningen är därmed ett yrkesetiskt dilemma. Det finns också ett dilemma i dilemmat då vårdnadshavarna utger sig för att vara med på noterna, men handlar i motsatt riktning. Vi har haft många möten på olika nivåer med R och hennes vårdnadshavare gällande simningen. I de samtal som har förts har vårdnadshavarna gång på gång uppgett att R varit frånvarande vid undervisningstillfällena av en mängd olika skäl som tillsammans måste ses som högst osannolika. Vi har också haft en elevkonferens med vårdnadshavarna utan R med fokus på annan problematik. Rs pappa kom inte, men hennes styvmamma som då blivit vårdnadshavare kom. I konferensen deltog också skolans elevhälsoteam samt rektor. I samband med att det framkom att R inte hade några fritidsaktiviteter frågade en person i elevhälsoteamet vad R kunde tänkas vara intresserad av att göra på fritiden? Det uppstod en obehagligt lång tystnad och jag såg hur styvmamman tänkte febrilt, men sedan svarade hon att R tyckte om att simma. Några personer som inte var helt insatta i de faktiska förhållandena reagerade mycket positivt och sa att det var ju jättebra och började därefter prata om simhallens öppettider och att det finns en simklubb man kan gå med i och så vidare alltmedan styvmamman såg lättad och glad ut. Jag såg mig tvungen och avbryta och säga att R inte kunde simma. Detsamma gäller den ordinarie undervisningen i idrott, friluftsdagar och utflykter med klassen. R får inte den motion hon behöver och inte heller viktiga kunskaper om hur vi kan påverka vår hälsa på ett positivt sätt. Hon når inte målen i ämnet vilket härutöver försämrar hennes valmöjligheter vad gäller fortsatta studier. Ibland låter jag R sitta vid datorn, ibland inte. Det känns inte bra att hon isolerar sig helt från kamraterna i klassen. Hon har många gånger sagt till mig att jag absolut inte får berätta för hennes pappa att hon chattar. Det har jag inte gjort. 9

10 Jag har velat stärka R i att se sig själv som en individ med egenvärde och hjälpa henne att uttrycka egna åsikter. Här har dygdetiken varit tongivande för mig, men jag tror mig också se att det ligger en del kommunikativ etik i hur jag har hanterat Rs rädsla och oförmåga att uttrycka åsikter, detta med en ambition att få en ömsesidig dialog med reflektioner från båda håll. Det blir dock en balansgång att inte vara integritetsöverskridande eller att ta över kommunikationen så att R inte kommer till tals. En kommentar R gick ofta till skolsköterskan för mag- och huvudvärk. Hur arbetade elevhälsan med R? I texten står att det hade varit olika skolsköterskor under åren och jag undrar om det fanns kunskap om migration, heder och trauma. Frågade någon hur Rs liv såg ut när hon inte var i skolan? Fick hon möjlighet att berätta om mamman som dött? Vi i skolan måste våga fråga våra elever hur de har det och inte bara uppmuntra eleverna att uttrycka egna åsikter och att ta plats. 10

11 Aggressiv och oförutsägbar M går i åttan och har stora svårigheter både socialt och i sitt lärande. I klassrumssituationen är hon utåtagerande, aggressiv och oförutsägbar även om lärare och stödpersonal på olika sätt försöker stötta henne. Hon når inte kursmålen i flera ämnen och läraren lyfter problematiken med vårdnadshavare. Olika åtgärder diskuteras, men situationen blir inte bättre, snarare sämre under hösten i åttan. Under en elevvårdskonferens i början av vårterminen menar en lärare att Ms skolproblem kan bero på att hon har en intellektuell funktionsnedsättning. Skälen till Ms aggressivitet och stökighet kan helt enkelt vara att hon inte förstår lärarens instruktioner och därför inte har kapacitet att tillgodogöra sig undervisningen i de olika ämnena. För att få klarhet i den här frågan vill skolan att M genomför ett test. Avtal om tid för detta görs med elev och vårdnadshavare, men M kommer inte. Detta upprepar sig vid ytterligare två tillfällen, men med samma resultat och liknande ursäkter från vårdnadshavarnas sida. En modersmålslärare berättar då att hon hört ryktesvägen att Ms föräldrar inte under några villkor skulle tillåta att M testas. Om det kom fram att dottern har en intellektuell funktionsnedsättning skulle hennes möjligheter till giftermål radikalt försämras. Reflektion och råd Speciallärare Annika Gewerths Larsson och Anette Franzén, lärare i svenska som andraspråk, reflekterar här tillsammans utifrån fallbeskrivningen. Det här är en komplex situation och det krävs olika kompetenser för att undersöka vad Ms svårigheter beror på. Vad är det som gör att läraren tror att det är en intellektuell funktionsnedsättning? Kan det finnas andra orsaker till Ms svårigheter socialt och i undervisningen, orsaker som till exempel språkstörning, grava läs- och skrivsvårigheter, autismspektrumstörning, trauma eller utsatthet för exempelvis våld? Vad vet skolan om Ms skolbakgrund? Skolsköterskan och kuratorn ska kopplas in för att ta reda på hur M mår, om hon är frisk, hur det fungerar hemma, i skolan, på fritiden, med kompisar och om hon har några framtidsplaner. Det är viktigt att ta reda på om M kan tillgodogöra sig undervisning på sitt modersmål och för att göra den bedömningen kan modersmålsläraren användas, förutsatt att modersmålsläraren har de kunskaper som krävs för att bedöma Ms mognad och kunskaper i relation till åldern. 11

12 Skolan bör göra en grundlig pedagogisk bedömning för att se var M befinner sig kunskapsmässigt. Ibland väcks frågor om intellektuell funktionsnedsättning hos elever när lärare och annan personal på olika sätt har försökt hjälpa och stötta en elev utan någon som helst framgång. I dessa situationer är det viktigt att fråga sig vilka tester skolan har för att påvisa kognitiva svårigheter och vem som utför och bedömer dessa. Finns det en specialpedagog, speciallärare eller annan lärare på skolan som är utbildad för att göra mer djupgående pedagogiska bedömningar? Finns det kunskap om hur tester ska genomföras för att utesluta att brister i språket bedöms som kognitiva svårigheter? Har skolan resurser att tillmötesgå de behov och anpassningar som kan visa sig behövas? Vårdnadshavarens samtycke behövs inte för att göra en pedagogisk bedömning, eftersom den faller inom ramen för skolans uppdrag, men det är bra om skolan, M och vårdnadshavarna kan föra en dialog. Psykologtester och medicinska bedömningar får ej göras utan vårdnadshavares samtycke. Tester och bedömningar kan genomföras mot vårdnadshavares vilja om eleven har uppnått en ålder och mognad som möjliggör att eleven själv förstår vad det innebär och kan tacka ja. Elever som har fyllt 16 år har rätt att själva föra sin talan. När det gäller skolans samarbete med vårdnadshavarna är det viktigt att använda tolk vid behov. Vårdnadshavarna kan tacka nej till tolk men skolans personal kan göra en annan bedömning. Om vårdnadshavarna känner tolken kan det vara ett hinder och då kan telefontolk vara ett bra alternativ. Det är viktigt att vårdnadshavarna förstår varför skolan vill göra tester och vad det innebär. Om tolk används är det av största vikt att tolken har den kompetens som behövs för att översätta och redogöra för kognitiva tester och dess eventuella konsekvenser, till exempel möjligheten till mottagande i särskolan. När vårdnadshavare motsätter sig utredning behöver dialogen fortsätta utifrån vad som är det bästa för barnet. Berätta hur hjälpen och stödet som finns i skolan ser ut. Var tydlig med att eleven inte når målen och inte kommer att kunna gå ett vanligt gymnasieprogram, vilket i sin tur försvårar att senare få ett arbete. Detta kanske inte är intressant i vårdnadshavarnas ögon, utan målet kan vara inställt på ett giftermål, och då faller kanske dessa argument. Fråga vårdnadshavarna hur de ser på Ms framtid och om det finns påtryckningar från släkten/gruppen att hon ska gifta sig. Informera om lagen mot barn- och äktenskapstvång och förklara att även planering och förberedelser av äktenskap eller äktenskapsliknande förhållanden är olagligt. Om det finns misstankar om att äktenskap planeras för Ms del ska skolan göra en orosanmälan. Läs mer om vårdnadshavarnas samtycke i Skolverkets allmänna råd för mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan (2013) För vidare information om heder och intellektuell funktionsnedsättning: 12

13 Situationer Oförutsägbara klassrumssituationer kan även uppstå när läraren är medveten om att några elever i klassen lever med hedersrelaterade normer. Det kan exempelvis handla om att möta ett oväntat motstånd som det inte omedelbart är lätt att hantera. 13

14 Motståndet är en signal En lärare berättar: Under arbetet med Arkan Asaads roman Stjärnlösa nätter (2011), mötte jag motstånd från ett par killar. En var upprörd över att Arkan skrev om saker som ska stanna inom familjen. Killen hävdade även att Arkan ljög. En annan var så trött på allt som har med det där att göra. Han sa att han lever med det varje dag och orkar inte med det i skolan också. Ingen av killarna tvingades att läsa romanen. Arbetet med Stjärnlösa nätter fortsatte dock i klassrummet. Motståndet är en signal om att det finns ett behov att arbeta med de frågor som väcker motståndet och det kan visa sig i olika skepnader. Det kan vara ett högljutt protesterande eller ett tyst avvikande från lektionssalen. Oavsett hur det visar sig ska vi bemöta det. Det viktigaste är inte att avlägsna motståndet så fort som möjligt utan att hantera situationen. Var nyfiken och fråga eleven, efter lektionen, vad som händer. Lyssna och be eleven berätta mer. I mitt fall sa den första killen att Arkan ljög och då pratade vi inledningsvis om att författare har frihet att skriva precis vad de vill. Han sa att han själv aldrig vill gifta sig och kommer inte behöva göra det heller. Jag frågade om det fanns syskon och hur situationen såg ut för dem. Det visade sig att killen hade en äldre syster som är gift med en kusin, hon hade inte tvingats betonade han. Han sa vidare att Arkan inte respekterade sin familj eftersom han hängde ut dem i boken. Jag berättade att Arkan i det här fallet hade bett om pappans tillåtelse att ge ut boken och att pappan hade gått med på det. Den andra killen var trött på det där och det visade sig att det fanns en syster som hade fått hjälp av socialtjänsten att lämna familjen men som nu hade återvänt. Under lektionerna brukade killen framhålla att alla har rätt att leva som de vill. Jag tror att den här killen ofta fick höra av omgivningen att systern är en dålig tjej och att han hade misslyckats att hålla koll på henne. Att killen inte ville läsa boken till att börja med har jag stor förståelse för och vi bestämde att han skulle läsa en annan roman men vara med i klassens samtal och övningar. Motståndet mot boken försvann efter en tid och båda killarna läste ut boken. De deltog även aktivt i klassrumsaktiviteter och lämnade in de skriftliga uppgifter som var kopplade till läsningen. 14

15 En ledighetsansökan och en misstanke En lärare berättar: En 17-årig tjej berättade för mig i april att hon behövde vara ledig för att åka till forna hemlandet eftersom pappan, som bodde kvar, var svårt sjuk. Hon skulle åka med en 18-årig syster som gick på en annan skola. Föräldrarna var skilda och mamman var omgift i Sverige. Jag blev misstänksam eftersom eleven tillhör en grupp där tjejer gifter sig unga och jag har också haft elever som blivit bortgifta under resor till sina ursprungsländer och undrade om pappans hälsa verkligen var orsaken till resan. Under ett samtal med eleven frågade jag eleven om avsikten kunde vara att systrarna skulle giftas bort. Eleven var mycket bestämd och hävdade att så inte var fallet. När rektorn fick ledighetsansökan kallades eleven till ett samtal för att ta reda på mer. Även rektorn misstänkte att det kunde finnas ett annat motiv till resan. Mamman kontaktades per telefon och bekräftade att pappan var sjuk och låg på sjukhus. Ledigheten beviljades. När eleven kom tillbaka efter två veckor sa hon högt i klassrummet, inför mig och kamraterna, att jag hade haft rätt. Pappan var inte alls så sjuk och släkten ville att hon och systern skulle gifta sig. På kvällarna kom olika män på besök för att systrarna skulle få välja. Den äldsta systern gjorde ett val och gick med på att gifta sig till sommaren men hon själv protesterade vilt. När hon förstod att de menade allvar med planerna på att gifta bort henne rymde hon och levde utomhus i tre dagar innan hon återvände. Hon fick sedan bo hos släktingarna de dagar som återstod innan hemresan men hon blev utfryst från gemenskapen och alla vara arga på henne. Jag informerade rektorn, kuratorn och socialtjänsten. Eftersom storasystern gick i en annan skola togs en kontakt med kuratorn på den skolan. 15

16 Reflektion och råd Hur ska skolan agera i en sådan här situation? Både läraren och rektorn fattade misstanke när ledighetsansökan gjordes. Eleven var inte själv rädd och misstänksam. Så här kan skolan agera när eleven, som tillhör en grupp där barn-, tvångs- och arrangerade äktenskap förekommer, vill ta ledigt. 1. Kalla vårdnadshavaren, i detta fall mamman, till ett möte på skolan för att informera om att ledighet endast beviljas vid synnerliga skäl. Hänsyn tas till frånvarons längd, elevens studiesituation, möjligheten att kompensera för den förlorade undervisningen samt hur angelägen ledigheten är för eleven. Lyft fram att skolan vet att elever löper risk för att utsättas för barn- och tvångsäktenskap under resor och berätta att det finns en oro för att eleven ska bli bortgift under resan. Informera om den nya lagstiftningen mot barn- och tvångsäktenskap. Erbjud vårdnadshavaren stöd för att stoppa släktens eller gruppens eventuella påtryckningar och planer på äktenskap eller äktenskapsliknande förbindelser. Stödet kan till exempel vara skriftlig information, på engelska eller aktuellt språk, om gällande lagstiftning där det framgår att vårdnadshavare kan få fängelsestraff upp till fyra år om barnet utsätts för barn- eller äktenskapstvång. 2. Informera eleven om lagstiftningen och vad den innebär. Läs mer i stycket Information till elever, rättsliga ramar. Berätta att skolan har informerat vårdnadshavaren om lagstiftningen. Fråga eleven hur det går till när personer i släkten gifter sig (föräldrar, kusiner, syskon). Hjälp eleven att ta fram telefonnummer som är bra att ha om något skulle hända. 3. Undersök hur och om det finns möjlighet att hålla kontakt med eleven under ledigheten via mobil eller sociala medier. 4. Bestäm vem på skolan som ska ansvara för att kontrollera att eleven verkligen är tillbaka på skolan samma dag som ledigheten är slut. Var uppmärksam. Om eleven visar rädsla eller ovilja att åka ska skolan anmäla oro till socialtjänsten utan fördröjning. Det är viktigt att förhindra att eleven lämnar Sverige. Ta upp frågan om möjligheter att vänta med resan till hemlandet. Om det finns osäkerhet hos eleven eller vårdnadshavaren så är det oerhört viktigt att eleven eller vårdnadshavaren ger sig själv mera tid, alltså att skjuta upp resan. 16

17 Om eleven ej kommer den dagen ledigheten är slut ska följande åtgärder tas: 5. Mentor eller lärare kontaktar vårdnadshavaren samma dag. 6. Om kontakt inte kan upprättas med vårdnadshavaren ska rektor informeras och oro anmälas till socialtjänsten. 7. Behövs stöd och råd kan nationella kompetensteamets hjälptelefon användas. Avidentifiera först ärendet, inga namn eller personuppgifter får uppges. Telefonen är öppen måndagar till fredagar mellan klockan 9 och 16, telefonnummer Om rektor ej beviljar ledighet men eleven trots det är borta ska skolan vidta samma åtgärder som ovan. 17

Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro

Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro Skolplikten motsvaras av en rätt till utbildning och inträder höstterminen det år barnet fyller sju år och upphör efter det nionde skolåret. Det gäller oavsett

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN FÖR ODENSLUNDSSKOLAN

ELEVHÄLSOPLAN FÖR ODENSLUNDSSKOLAN ELEVHÄLSOPLAN FÖR ODENSLUNDSSKOLAN Odenslundsskolan, reviderad, februari 2013 1 Målsättning med elevhälsoarbetet. Vi vill främja varje elevs hälsa, utveckling och lärande. Vi vill skapa en trygg och god

Läs mer

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket Paula Caleca Costa Hallberg paula.hallberg@skolverket.se Skolverket Utvecklingsavdelningen Enheten för kvalitetsutveckling 1 Regeringsuppdraget Tre nivåer Skollagen SFS 2010:800 Stödmaterial 2 Regeringsuppdrag

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot KIRUNA KOMMUN 110516 Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot 1. Följande styrdokument ligger till grund för framtagandet av denna handlingsplan; FN:s konvention om mänskliga rättigheter

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

Plan för elevhälsan, Torsbergsgymnasiet 2014/2015

Plan för elevhälsan, Torsbergsgymnasiet 2014/2015 Torsbergsgymnasiet 2015-04-29 Plan för elevhälsan, Torsbergsgymnasiet 2014/2015 Syfte Planen syftar till att ge en tydlig struktur för de olika typer av insatser och åtgärder som är tänkbara för att främja

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

Elevhälsan. Manual. Social bedömning. inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Elevhälsan. Manual. Social bedömning. inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Elevhälsan Manual Social bedömning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Elevhälsan, För- och grundskolan Umeå kommun Telefon 090-16 12 20 sep 2013 Innehållsförteckning Social bedömning...

Läs mer

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Manual Social bedömning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum

Manual Social bedömning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum Manual Social bedömning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum Reviderad december 2013 Innehållsförteckning Sidan Innehållsförteckning -------------------------------------------------------------------------

Läs mer

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 TRYGGHETSPLAN 2013/2014 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Adolfsbergsskolan 7-9 Innehållsförteckning: Inledning s. 1 Visioner för barn i Örebro kommun Ny lagstiftning

Läs mer

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING Rapporten Trippelt utsatt Ca 220 elever har svarat på en elevenkät Ca 120 skolpersonal har svarat på en lärarenkät 9 gymnasiesärskolor ingick i studien Studien genomfördes i Stockholm, Göteborg, Malmö

Läs mer

Barn. Vinjett SIP Vera

Barn. Vinjett SIP Vera Vera Vera är 15 år. Hennes storasyster är orolig för Vera då hon verkar ledsen, haft mycket huvudvärk och svårt att sova på nätterna. Systern har uppmärksammat att Vera senaste tiden gått ner i vikt och

Läs mer

Riktlinjer för skolpliktsbevakning

Riktlinjer för skolpliktsbevakning Riktlinjer för skolpliktsbevakning Alla barn i Sverige har skolplikt och en lagstadgad rätt till utbildning. Skolplikten innebär även närvaroplikt, dvs. en skyldighet att delta i den utbildning som anordnas,

Läs mer

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING TRIS tjejers rätt i samhället TRIS Bildades 2002 i Uppsala. Ideell organisation. Partipolitiskt och religiöst obunden. Arbetar för barn, ungdomars och kvinnors rättigheter. TVÅ VIKTIGA FRÅGOR Är det något

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet att

Läs mer

Introduktionsgruppernas verksamhet utgår från Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet; Lgr 11.

Introduktionsgruppernas verksamhet utgår från Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet; Lgr 11. Lokal studieplan för introduktionsgrupper årskurs 8-9 Centrum för tvåspråkighet Introduktionsgruppernas verksamhet utgår från Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet;

Läs mer

Råd till vårdnadshavare

Råd till vårdnadshavare Uppdaterad 2015-02-15 Råd till vårdnadshavare RÄTT TILL STÖD I SKOLAN FÖR ELEVER MED CANCER INNEHÅLL 3 4 5 6 8 9 Inledning Under sjukhusvistelsen Elevens skolgång Skolgången Råd från andra vårdnadshavare

Läs mer

Handlingsplan vid frånvaro

Handlingsplan vid frånvaro 2015-05-22 Handlingsplan vid frånvaro Rutin och stöd för systematiskt arbete med att främja närvaro i Askersunds kommuns förskolor och grundskolor Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 2. Syfte... 1 3.

Läs mer

Lokal verksamhetsplan. för. Björkhagaskolan

Lokal verksamhetsplan. för. Björkhagaskolan Lokal verksamhetsplan för Björkhagaskolan 2012/2013 Verksamhetsbeskrivning Enheten Skolans verksamhet omfattar två arbetslag med elever från förskoleklass tom årskurs 3 med integrerad fritidsverksamhet,

Läs mer

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Malmö Stad Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Inledning Barn som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning,

Läs mer

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Gärsnäs skola Förskoleklass Årskurs 1-6 Skolbarnomsorg Plan mot diskriminering och kränkande behandling Målinriktat arbete

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Manual Social utredning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum

Manual Social utredning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum Manual Social utredning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum Reviderad oktober 2011 Innehållsförteckning Sidan Innehållsförteckning -------------------------------------------------------------------------

Läs mer

ÅRLIG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING / LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR KARL-OSKARSKOLAN OXHAGEN VERKSAMHETSÅRET 2013/2014

ÅRLIG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING / LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR KARL-OSKARSKOLAN OXHAGEN VERKSAMHETSÅRET 2013/2014 Upprättat 2013-08-01 Revideras 2014-08-01 ÅRLIG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING / LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR KARL-OSKARSKOLAN OXHAGEN VERKSAMHETSÅRET 2013/2014 Mål: Alla barn och elever har

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för skolor och fritidshem i Flyinge och Harlösa läsåret 2015-2016 Flyingeskolan och Harlösa skolas Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Handledningsmaterial för skolpersonal

Handledningsmaterial för skolpersonal Handledningsmaterial för skolpersonal Du är en sådan där viktig vuxen, som kan finnas för barn runt omkring dig. Vi på Maskrosbarn möter dagligen barn som lever i mycket utsatta hemsituationer. Genom detta

Läs mer

Frånvaro och ledighet

Frånvaro och ledighet Juridisk vägledning Reviderad april 2013 Mer om Frånvaro och ledighet Vårdnadshavaren ska kontaktas samma dag en elev är frånvarande utan giltigt skäl Även elever i frivilliga skolformer som gymnasieskolan

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro. Stenungsund Grundskola/grundsärskola

Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro. Stenungsund Grundskola/grundsärskola Gemensamma rutiner för arbete kring elevfrånvaro Stenungsund Grundskola/grundsärskola Planen fastställd 2013-12-11 Reviderad 2015-05-26 Tagen i rektorsgruppen. Verksamhetschef Stöd och utveckling Helene

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT DROGER MÅL: SYFTE:

HANDLINGSPLAN MOT DROGER MÅL: SYFTE: 1 Härnösands gymnasium HANDLINGSPLAN MOT DROGER Upprättad februari 2009 i samverkan mellan skola, polis och socialtjänst. Revideras vartannat år eller vid behov. Skolan ansvarar för att initiera revideringen.

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

att vara - funktionsnedsatt och leva i en hederskultur TRIPPELT UTSATT

att vara - funktionsnedsatt och leva i en hederskultur TRIPPELT UTSATT att vara - funktionsnedsatt och leva i en hederskultur TRIPPELT UTSATT En kortfattad vägledning kring arbete och bemötande av personer med intellektuell funktionsnedsättning som utsätts för hedersrelaterat

Läs mer

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar Mötet med det okända I en av de små byarna i Ghazni som ligger i östra Afghanistan bodde det fattiga familjer. Byn kallades för ''Nawdeh''. De flesta män i byn var jordbrukare, affärsmän, bönder och vissa

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola Årlig plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för Vrena förskola 2014-2015 1 1.Inledning All personal ska vara insatt i den årliga planen och kunna arbeta utifrån den i det dagliga

Läs mer

Att utveckla en handlingsplan i skolan. ett metodstöd för arbete mot hedersrelaterat våld

Att utveckla en handlingsplan i skolan. ett metodstöd för arbete mot hedersrelaterat våld Att utveckla en handlingsplan i skolan ett metodstöd för arbete mot hedersrelaterat våld Arbetsgång Steg 1) Mandat Innan arbetet sätts igång bör det vara väl förankrat hos rektorerna, som sedan ger personalen

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan lå 15/16 Elevhälsoplanen för Eklidens skola revideras varje år Nästa revidering: juni 2016 Ansvarig: Bitr. rektor Maria Kiesel

Läs mer

Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen

Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen Det finns en likabehandlingsplan som gäller för barn och vuxna på Kallingeskolan och där står det saker som vi måste veta

Läs mer

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015 Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015 Piratenskolan och Fritidshemmet i Kivik Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Målinriktat arbetet med att främja

Läs mer

Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Fritidshem, förskoleklasser, grundskola Läsår 2014/2015 1 Grunduppgifter Ansvariga för planen:

Läs mer

Välkommen till Stockholm Science & Innovation School

Välkommen till Stockholm Science & Innovation School Välkommen till Du som nu börjar dina studier vid är naturligtvis nyfiken på skolan. Det här häftet innehåller viktig information om sådant du behöver veta om skolan. Informationen finns även på skolans

Läs mer

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola

Läs mer

Interaktionen mellan flickor och pojkar under schackpartiet

Interaktionen mellan flickor och pojkar under schackpartiet Lärande och samhälle Schack som pedagogiskt verktyg Interaktionen mellan flickor och pojkar under schackpartiet Författare: Karin Hahlin-Ohlström Examinatorer: Jesper Hall Lars Holmstrand Pesach Laksman

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv FÖR BARNENS SKULL Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv Maria.Bangura_Arvidsson@soch.lu.se, id hl Socialhögskolan, l Lunds universitet it t Föreläsningen Familjerätts-

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 2015-08-05 Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 Emma Niklasson, rektor Väskolan F-3 och fritidshem emma.niklasson@kristianstad.se 044-134060 1 Innehåll 1. Våra

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Mall vid kartläggning

Mall vid kartläggning Mall vid kartläggning Skola: Elevens namn: Datum: Närvarande personer vid kartläggning: Situationer som fungerar bra för eleven Situationer som fungerar mindre bra för eleven Elevens starka och svaga sidor

Läs mer

TVÅ VIKTIGA FRÅGOR. Är det något du vill göra som du inte får? Är det något du måste göra som du inte vill?

TVÅ VIKTIGA FRÅGOR. Är det något du vill göra som du inte får? Är det något du måste göra som du inte vill? TVÅ VIKTIGA FRÅGOR Är det något du vill göra som du inte får? Är det något du måste göra som du inte vill? TRIS tjejers rätt i samhället TRIS Bildades 2002 i Uppsala. Ideell organisation. Partipolitiskt

Läs mer

ANSVAR OCH AGERANDE FÖR ATT

ANSVAR OCH AGERANDE FÖR ATT ANSVAR OCH AGERANDE FÖR ATT MOTVERKA OLOVLIG FRÅNVARO Specialpedagog Psykolog Skolsköterska Rektor Mentor Föräldrar Elev Kurator Innehåll Sida nr Inledning 3 Aktörer 3 Grundläggande synsätt.3 Helhetssyn..3

Läs mer

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för social arbete Astrid Schlytter, Sara Högdin, Mariet Ghadimi, Åsa Backlund och Devin Rexvid Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under

Läs mer

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Bakgrund Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö för sin kunskapsutveckling och sin personliga utveckling. Det innebär att elevhälsan

Läs mer

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Bakgrund Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Bestämmelsen

Läs mer

Förväntansdokument. Utfärdat augusti 2012

Förväntansdokument. Utfärdat augusti 2012 Förväntansdokument Utfärdat augusti 2012 Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Gäller för Södervångskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem 2012/2013

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Gäller för Södervångskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem 2012/2013 LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Gäller för Södervångskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem 2012/2013 Inledning/vision Det åligger samtliga vuxna vid Södervångskolan att

Läs mer

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner Likabehandlingsplan Vrena Friskola 2013-2014 1. Bakgrund Alla barn och elever ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin personlighet. Det åligger de vuxna i skolan att motverka

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Falu förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Lövåsen År 2014/2015 Grunduppgifter Ansvariga för planen är: Förskolechef: Anna Sjöberg Pedagoger: Jan Kjellin, Mia Lyrberg Planen

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun

MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun Skolplikt och elevens rätt till utbildning Enligt skollagen 7

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning sid Inledning 2 Mål för likabehandlingsarbetet 3 Lagar, styrdokument 4 Definition av begrepp 4 Främjande arbete 5 Förebyggande arbete 6 Rutiner för åtgärder och uppföljning när det

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumentinformation Riktlinje för samverkan mellan socialtjänst barn

Läs mer

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin Sundbyberg 2014-12-16 Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin PM En skola för alla Hemmasittande barn i skolan Hemmasittande barn i skolan är ett komplext och växande problem som omfattar många elever

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Det handlar om kärlek. Läsåret 2013/2014

Det handlar om kärlek. Läsåret 2013/2014 Det handlar om kärlek Läsåret 2013/2014 I samarbete med 2 Sammanfattning av resultatet Totalt har 2 716 elever svarat på enkäten före skolveckan och 1 698 elever har svarat på enkäten efter skolveckan.

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Elevguiden Samlad information från Aspero Göteborg

Elevguiden Samlad information från Aspero Göteborg ASPERO Elevguiden Samlad information från Aspero Göteborg Gäller läsåret 14/15 ASPERO Kontakt Kristina Haeffner rektor 0725 17 77 99 Madeleine Dahlqvist administratör 031 337 89 00 För övrig personal se

Läs mer

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 1 FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 S STRUKTUR K APITEL 5 FRÄMJANDE ARBETE K APITEL 6 FÖREBYGGANDE ARBETE K APITEL 7 UPPTÄCKA

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Skoljuridik för lärare exempelsamling

Skoljuridik för lärare exempelsamling Utvecklingspaket Skoljuridik för lärare exempelsamling 1. Prövning En f.d. elev kommer till en gymnasieskola i början på höstterminen. Eleven söker upp skolans expedition och ber att få träffa någon lärare

Läs mer

Hälsosamtalsguiden För nyanlända med permanent uppehållstillstånd

Hälsosamtalsguiden För nyanlända med permanent uppehållstillstånd Hälsosamtalsguiden För nyanlända med permanent uppehållstillstånd Välkommen att ta del av en utvecklad och prövad hälsosamtalsmetod för nyanlända individer med flyktbakgrund som exempelvis kan användas

Läs mer

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan.

Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Elevhälsoteam Näshulta Friskola. Verksamhetsplan. Inledning: EHT är en del av elevhälsan på Näshulta Friskola. I EHT finns permanent rektor, skolkurator, skolsköterska samt specialpedagogisk resurs. Skolverket

Läs mer

Visa respekt mot vuxna och barn.

Visa respekt mot vuxna och barn. Föräldrarna förväntar sig att deras barn ska: Visa respekt mot vuxna och barn. Bete sig som folk. Uppföra sig väl mot andra elever och lärare. Låta bli att kränka någon. Vara trevliga mot andra elever

Läs mer

Tentamen Juridik 7 hp

Tentamen Juridik 7 hp STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan - Tentamen Juridik 7 hp Onsdagen den 24 mars 2010, klockan 9-12 Ugglevikssalen, Frescati Namn Personnummer. Klass Instruktioner

Läs mer

Villig av Christina Wahldén

Villig av Christina Wahldén 1 Villig av Christina Wahldén Som ett slutord till boken skriver Christina Wahldén så här: "Min första bok Kort kjol kom ut för sexton år sedan. Den är fortfarande den av mina böcker som är mest utlånad,

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Ordningspolicy och ordningsregler

Ordningspolicy och ordningsregler Ordningspolicy och ordningsregler Läsåret 2011/12 Antagen 2009-10-22 Reviderad 2011-06-27 2. (6) Staffangymnasiets ordningspolicy Ordningsreglerna skall ge vägledning för elever, alla vuxna i skolan samt

Läs mer

Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik

Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik Särskolan som möjlighet och begränsning Elevperspektiv på delaktighet och utanförskap. Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik Specialpedagogiska institutet Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet

Läs mer

FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLANMOTDISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 2014/ 2015

FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLANMOTDISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 2014/ 2015 Bildningsförvaltningen BF 221 1 2014-12-12 FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLANMOTDISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2014/ 2015 Vår vision På Solgläntans förskola ska alla barn

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Umeåmodellen. Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor. Elever med hög skolfrånvaro. Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014

Umeåmodellen. Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor. Elever med hög skolfrånvaro. Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014 Umeåmodellen Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor Elever med hög skolfrånvaro Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014 Dokumentansvarig: Karin Arnqvist specialpedagog och Cecilia

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015

Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015 Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015 2014-04-24 Vision Alla elever på Fröviskolan 7-9 skall i en trygg miljö ges möjlighet att utveckla sin fulla potential för att kunna förverkliga sina drömmar. Syfte

Läs mer

Personlig framgång och frihet. Om skaparen

Personlig framgång och frihet. Om skaparen Personlig framgång och frihet Om skaparen När Tomas var liten skilde sig hans föräldrar. Han blev mobbad i skolan och blev allt mer innesluten och aggressiv, och började själv att mobba, stjäla, dricka

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer