Mina barn - era ungar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mina barn - era ungar"

Transkript

1 Mina barn - era ungar Kan vi tillsammans förbättra hälsan hos ungdomarna i Uppsala län? En rapport från Liv och Hälsa Ung 2005 Åsa Fichtel, Kenneth Berglund, Inna Feldman Samhällsmedicinska enheten, Landstinget i Uppsala län

2 BAKGRUND OCH SYFTE... 2 VARFÖR SKALL VI BRY OSS?... 2 GENERATIONEN PÅ SIKT... 2 FÖRDELAR ATT SATSA PÅ BARN... 2 HÄLSOEKONOMISKA ASPEKTER... 2 HUR HAR VI GÅTT TILLVÄGA?... 3 URVAL... 3 DATAINSAMLING... 3 STATISTISK BEARBETNING... 3 ETNISK BAKGRUND... 3 SOCIOEKONOMISK STATUS... 3 ARBETSSITUATION... 3 HUR MÅR DÅ VÅRA UNGDOMAR?... 4 ALLMÄN HÄLSA... 4 VANLIGASTE PROBLEMEN... 4 RÖKNING... 4 ALKOHOLKONSUMTION... 5 ÖVERVIKT... 7 FYSISK AKTIVITET... 8 PSYKISK OHÄLSA... 8 HUVUDVÄRK OCH ONT AXLAR... 9 RISKFAKTORERS SAMBAND MED SKOLPRESTATION... 9 VILKA ÄR RISKFAKTORERNA FÖR ATT MÅ DÅLIGT? UTSATTA GRUPPER UTSATTA OMRÅDEN HUR MINSKAR VI ANDELEN UNGA RÖKARE? SOCIALA NORMER KOMPETENSER HUR MINSKAR VI ANDELEN UNGA SOM DRICKER ALKOHOL? TILLGÅNG INSATSER FÖR FÖRÄLDRAR HUR KAN VI FÖREBYGGA FETMA? BREDA INSATSER INOM SKOLAN NÄRMILJÖ SOM STIMULERAR TILL AKTIVITET STADSPLANERING FÖRSLAG TILL ÅTGÄRD FRÅGOR SOM BÖR IDENTIFIERAS OCH BESVARAS SLUTKOMMENTAR NATIONELLA FOLKHÄLSOMÅL

3 Bakgrund och Syfte Liv och hälsa ung är en undersökning som genomförts av samhällsmedicinska enheten vid Landstinget i Uppsala län. Syftet med Liv och Hälsa ung är att kartlägga livsvillkor, hälsan och levnadsvanor hos ungdomar i årskurs 7, 9 och 2 på gymnasiet i vårt län. Undersökningen har genomförts vid tre tillfällen. År 2003 gick enkäten ut till samtliga skolor i länet utom Uppsala kommun, år 2004 besvarade Uppsala kommun enkäten och år 2005 besvarade samtliga kommuner enkäten. Detta innebär att för varje kommun finns ett jämförelsematerial från tidigare år. Syftet med följande rapport är tvåfaldigt: Det första är att beskriva hälsoläget hos ungdomar i Uppsala län år Det andra syftet är att bidra med kunskap och verktyg för att initiera en diskussion kring hur vi kan arbeta hälsofrämjande och förebyggande för att komma åt viktiga hälsoproblem i denna grupp. Varför skall vi bry oss? Generationen på sikt Barnen som ingår i denna undersökning kommer inom en inte alltför lång framtid höra till den arbetsföra befolkningen. De skall arbeta, producera, själva bli föräldrar och förhoppningsvis leva ett liv med god livskvalitet. Om ingenting görs för att förändra vanorna kommer kostnaderna för de problem dessa på sikt orsakar bli oöverstigliga. Förebyggande insatser som syftar till ett mer hälsosamt liv kommer i framtiden kunna betala sig flera gånger om genom ökad livskvalitet, minskad sjukfrånvaro, ökad produktivitet minskade sjukvårdskostnader och för tidig död. Ur ett socialt perspektiv skulle troligtvis individernas behov av samhällets stödresurser minska genom tidiga insatser. Genom att satsa tid och pengar nu, innan flera av dessa individer utvecklat kroniska kostnadskrävande sjukdomstillstånd med följande långa sjukskrivningar/sjukpensioneringar och sämre förutsättningar att handskas med livssituationen skulle samhället kunna spara stora pengar och mänskligt lidande. Fördelar att satsa på barn Flera fördelar finns med att rikta åtgärderna mot barn och ungdomar. I och med att de ohälsosamma vanor som här rapporteras i de flesta fall handlar om beteenden så har detta blivit inlärt genom påverkan från flera håll. För att se saken från den positiva sidan så går beteenden som lärts in också att lära om, även om det inte sker över en natt. Det innebär att ohälsosamma vanor går att förändra till hälsosamma vanor. Eftersom barn och ungdomar i de flesta fall har en kortare inlärningshistoria, är under kontinuerlig utveckling och mognad så finns stora möjligheter att påverka barns och ungdomars inställning och beteenden. Detta innebär att det finns en stor potential att med relativt låga kostnader förändra utvecklingen i en positiv riktning. Hälsoekonomiska aspekter Att leva ett gott liv med hög livskvalitet och hälsosamma vanor är bra både för individen och för samhället ur flera aspekter. De samhällsekonomiska vinsterna är enorma om vi tillsammans kan arbeta förebyggande för goda vanor. Idag finns en rad hälsoekonomiska beräkningar som visar på vinsten av förebyggande insatser. Som exempel kan en beräkning från folkhälsoinstitutet nämnas (Nya verktyg för föräldrar: förslag till nya former av föräldrarstöd, rapport 2004: 49). Genom insatser för föräldrar för att minska utåtagerande beteende hos barn vilket är en risk för framtida missbruksproblem har man genomfört hälsoekonomiska beräkningar. I den nämnda rapporten har man visat att för samma pengar som en insats för en missbrukare kostar under en livstid räcker insatsen till 6900 barns föräldrar. Om bara ett barn räddas från missbruk så betalar sig insatsen. Enligt dessa beräkningar förväntas betydligt fler än ett 2

4 barn kunna undvika ett framtida missbruk. Förekomsten av utåtagerande problem minskar också relativt snabbt med hjälp av preventiva insatser för föräldrar vilket innebär att insatsen beräknas ha betalat sig efter så kort tid som tre år. Hur har vi gått tillväga? Urval Samtliga elever i åk 7, 9 och årskurs 2 på gymnasiet erbjöds att deltaga. Totalt besvarades 9992 enkäter. Av dessa var 9670 ifyllda med kön vilket innebär att 78 procent av det totala utskicket gick att bearbeta. Tabell 1. Antal svar som går att bearbeta i respektive årskurs. Åk 7 Åk 9 Åk 2 gym Totalt Pojkar Flickor Totalt Datainsamling Datainsamlingen skedde under tre veckor under mars månad. Lärarna eller i några fall skolsköterskan delade ut enkäterna till eleverna som fyllde i dem under en lektionstimme. För att garantera anonymiteten lade varje elev i sin enkät i ett klassgemensamt kuvert som sista eleven klistrade igen. Därefter transporterades enkäterna till samhällsmedicinska enheten för registrering och vidare transport till ett datainläsningsföretag. Statistisk bearbetning Beräkningsmetoder som använts för att beräkna procentuell fördelning och skillnader mellan grupper är Korstabeller och Kruskal-Wallis test. För att beräkna riskkvoter har binär logistisk regressionsanalys använts. Statistikprogram som använts är SPSS version 13. Etnisk bakgrund I följande rapport har två olika uppdelningar utifrån etnisk bakgrund använts. Som utländsk bakgrund betecknas elev som är född utomlands, född i Sverige med två utlandsfödda föräldrar, född i Sverige med en förälder född i Sverige och en utomlands. För att undersöka skillnader mellan olika geografiska områden har också en uppdelning genomförts på Sverige, övriga Norden, övriga Europa samt utom Europa. I de fall där föräldrarna kommer från två olika geografiska områden så har det land som ligger längst från Sverige valts. Den uppdelning som använts är samma uppdelning som Socialstyrelsen använt i Folkhälsorapport Socioekonomisk status Socioekonomi är beräknad genom att eleverna tillfrågas om de har tillgång till olika saker i sin tillvaro. Sju frågor ingår. Exempel på frågor: Finns det datorer hemma hos dig? Brukar familjen åka på utlandssemester? Om eleven svarar ja, på högst 2 av frågorna beräknas detta som låg socioekonomisk status (SES), svarar eleven ja på 3-4 så beräknas detta som medel SES och 5-7 beräknas som hög SES. Arbetssituation Utifrån ett resonemang om att arbetslöshet och sjukskrivning i de flesta fall är en belastning för familjen valdes en uppdelning i tre grupper: arbetande, sjukskrivna och arbetslösa. Denna kategoriserar huruvida minst en förälder är arbetslös eller sjukskriven. 3

5 För att få så renodlade grupper beträffande arbetande, arbetslösa och sjukskrivna skapades ytterligare en grupp som är kallad övrig. Där ingår olika kategorier, tex studerande eller där en är arbetslös och en förälder sjukskriven Detta innebär att denna grupp är mycket heterogen varför jämförelser med denna grupp ej genomförs. Hur mår då våra ungdomar? Allmän hälsa De allra flesta ungdomar har ett gott allmäntillstånd och är i stor utsträckning nöjda med livet. De flesta upplever också att de har en god kontakt med sina föräldrar. Pojkar skattar generellt sin hälsa som något bättre än. Både och med låg socioekonomisk status skattar sin hälsa som sämre än de med högre socioekonomi. Vad gäller härkomst så skattar svenska sin hälsa som bättre än från övriga nordiska länder. I övrigt är det inga skillnader mellan hur na uppfattar sin hälsa. Pojkarna skattar sin hälsa som lika god oavsett vilken bakgrund de har. Flickor till föräldrar där minst en förälder är arbetslös eller sjukskriven skattar sin hälsa som sämst av alla grupper. För så skattar de elever som har en arbetslös förälder sin hälsa som sämre än de som arbetar. Samma mönster avspeglar sig även i hur eleverna skattar sin nöjdhet med livet. Vanligaste problemen Vanligaste problemen som förekommer i ungdomsåren i Uppsala län är rökning, alkoholkonsumtion, övervikt, fysisk aktivitet och psykisk ohälsa så som nedstämdhet och stress hos framförallt. I denna översikt kommer därför fokus att ligga på dessa områden. Rökning Andelen elever som röker är något mindre än vid förra undersökningen. Framförallt är det som inte är dagligrökare lika ofta. Av på gymnasiet så röker 16 procent dagligen, medan samma siffra för na är 6 procent. Tabell 2. Andel procent i de olika åldersgrupperna som röker dagligen Kommun Andel % dagligrökare Flickor åk 7 Pojkar åk 7 Andel % dagligrökare Flickor åk 9 Pojkar åk 9 Andel % dagligrökare Flickor Åk 2 Pojkar Åk 2 Enköping Håbo Knivsta * * Tierp Uppsala Älvkarleby * * Östhammar * Saknar gymnasieskola I faktiska tal är det drygt 600 elever i denna undersökning som uppger att de röker dagligen. Ytterligare 1500 elever uppger att de röker någon gång ibland. Om vi beräknar att minst lika många till i åldern ej deltagit i Liv och Hälsa och antar att deras vanor liknar de som svarat så har vi ca 1200 dagligrökare mellan 13 och 18 år. Utöver dessa dagligrökare så röker ca 3000 då och då. 4

6 Härkomst har inte någon betydelse för om man röker eller ej. Däremot så röker till sjukskrivna oftare än vars båda föräldrar arbetar. Ett negativt samband finns mellan de som röker dagligen och allmänt välbefinnande och nöjdhet med livet. De som röker dagligen är överlag mindre nöjda med livet än de som uppger att de aldrig rökt. 5 4,8 4,6 4,4 4,2 4 3,8 3,6 3,4 3,2 3 Har aldrig rökt Röker någon gång ibland Nej, slutat Röker dagligen nöjd med livet Figur 1. Fördelningen mellan rökande och icke-rökande och hur de skattar nöjdhet med livet. En högre siffra innebär mer rapporterad nöjdhet. Minsta möjliga värde på skalan är 1 och högsta värde är 5. Alkoholkonsumtion I årets undersökning är det fler som säger att de aldrig druckit alkohol jämfört med tidigare undersökning. Det är också färre som säger att de berusar sig minst en gång i månaden. Trenden nationellt visar också på en liknande utveckling bland unga under senaste åren (Drogutvecklingen över tid 2004 Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning, rapport 82). Trots detta så är det anmärkningsvärt hög andel av eleverna som säger att de berusar sig minst en gång i månaden. Av de som svarat på frågan om berusningsdrickande (70 procent) så uppger en hög andel att de berusar sig så ofta som minst en gång i månaden. Tabell 3. Andel procent elever som uppger att de berusar sig minst en gång i månaden. I varje åldersgrupp är de två kommuner med högst andel markerade. Andel % som berusar sig minst 1 gång i månaden Andel % som berusar sig minst 1 gång i månaden Andel % som berusar sig minst 1 gång i månaden Kommun Flickor åk 7 Pojkar åk 7 Flickor åk 9 Pojkar åk 9 Flickor Åk 2 Enköping Håbo Knivsta * * Tierp Uppsala Älvkarleby * * Östhammar *Saknar gymnasieskola Pojkar Åk 2 5

7 åk 7 åk 9 åk 2 gym åk 7 åk 9 åk 2 gym Figur 2. Andel procent som rapporterar att de berusar sig minst en gång i månaden. OBS! Svarsfrekvensen är 70 procent. Det finns en koppling mellan det allmänna hälsoläget, nöjdhet med livet och hur mycket alkohol eleven dricker. Ju mer eleverna dricker desto sämre uppger de att de mår. Oroväckande är också att s konsumtion skiljer sig relativt lite från s konsumtion. Ett av få områden där skillnader beroende på härkomst finns gäller berusningsdrickande. Pojkar ifrån Sverige och övriga Europa uppger att de oftast berusar sig 55 respektive 50 procent. Bland är det svenska och de med nordisk bakgrund som oftast berusar sig (32 respektive 35 procent). Flickor från länder utom Europa berusar sig mindre sällan än från Sverige och övriga nordiska länder. Bland både och är det ungdomar från länder utom Europa som uppger att de berusar sig mest sällan. Flickor till föräldrar som arbetar uppger att de dricker alkohol oftare än vars föräldrar är arbetslösa. Berusningsdrickandet var lika vanligt hos barn till arbetande, arbetslösa, sjukskrivna och hos de med hög, medel och låg SES. Det finns ett samband mellan allmänt välbefinnande och hur mycket alkohol eleverna uppger att de dricker. Ju oftare både och dricker desto sämre uppger de att de mår. 5 4,8 4,6 4,4 4,2 4 3,8 3,6 3,4 3,2 3 Aldrig Ungefär en gång/mån Varannan mån 2-4 ggr/mån 2-3 ggr/veckan 4ggr/veckan eller mer Figur 3. Alkoholkonsumtion kopplat till hur och uppger att de mår. En högre siffra är ett bättre välmående. Minsta möjliga värde på skalan är 1 och högsta värde är 5. 6

8 Övervikt Andel ungdomar med övervikt är för 19 procent och för 11 procent. Pojkarna är alltså i större utsträckning överviktiga än. Dessa siffror är högre än vid förra omgången. I faktiska tal innebär det att närmare 1400 ungdomar i undersökningen är överviktiga. Av dessa är nästan 300 ungdomar feta. Om man beräknar att det finns lika många barn till på högstadiet och gymnasiet så skulle detta innebära att närmare 3000 barn mellan 13 och 18 år inom skolan är överviktiga eller feta i länet. Om man dessutom antar att fördelningen ser liknande ut i yngre årskullar innebär det att siffran blir avsevärt mycket högre fetma övervikt 0 åk 7 åk 9 åk 2 gym åk 7 åk 9 åk 2 gym Figur 4. Andel procent med övervikt respektive fetma i Uppsala län Tabell 4. Andel procent med normalvikt, överviktig och fetma i de olika kommunerna i Uppsala län. Total andel % Andel % normalviktiga Andel % överviktiga Andel % feta överviktiga el. Feta Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Kommun Enköping Håbo Knivsta Tierp Uppsala Älvkarleby Östhammar För båda könen har inte ursprunget någon betydelse för vikten. Däremot så är i högre utsträckning överviktiga om någon av föräldrarna är sjukskriven eller arbetslös. För är de med arbetslösa föräldrar överviktiga i högst utsträckning, 18 procent medan övervikt hos till arbetande föräldrar är 10 procent. För na är det fler överviktiga i gruppen till sjukskrivna föräldrar än gruppen arbetande. Av till sjukskrivna föräldrar är en fjärdedel överviktig medan samma siffra för där båda föräldrarna arbetar 18 procent. 7

9 Elever med låg socioekonomisk status är de med högst andel överviktiga för båda könen. 17 procent av na i gruppen med låg SES är överviktiga jämfört med 9 procent i gruppen hög SES. Motsvarande siffra för na är 24 respektive 17 procent. Elever med övervikt skattar sin nöjdhet som mindre än normalviktiga. Det finns alltså all anledning till att försöka komma åt överviktsproblematiken. 5 4,8 4,6 4,4 4,2 4 3,8 3,6 3,4 3,2 3 normalvikt övervikt fetma Figur 5. Fördelning mellan normal, överviktiga och feta elever och skattad nöjdhet med livet. Högre värden innebär mer rapporterad nöjdhet. Minsta möjliga värde på skalan är 1 och högsta är 5. Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet hänger samman med vikten och allmänt välmående varför detta är särskilt intressant att få bättre kunskap kring. Bland så tränar födda i Sverige mer än från övriga Norden och de från länder utanför Europa. För är det lika vanligt att de uppger att de tränar oavsett härkomst. Både och vars föräldrar arbetar uppger att de tränar mer än elever vars föräldrar är arbetslösa eller sjukskrivna. Elever med hög SES uppger att de tränar mer än elever med låg SES Flickor Pojkar 20 0 Låg SES Mellan SES Hög SES Figur 6. Andel procent som tränar minst två-tre gånger i veckan uppdelat utifrån SES. Psykisk ohälsa Nedstämdhet och grad av stress kan ses som delar av psykisk ohälsa. Flickor uppger överlag både mer nedstämdhet och stress än. Ju äldre na blir desto mer nedstämdhet och stress rapporterar de. Av gymnasie uppger en av tre att de känner sig nedstämda ofta eller alltid medan endast 1 av 10 rapporterar detta. 8

10 Härkomst har ingen betydelse för varken nedstämdhet eller graden av stress eleverna rapporterar. Flickor vars föräldrar är sjukskrivna rapporterar i högre grad än vars föräldrar har arbete att de är nedstämda och upplever sig stressade. Av na svarar 21 procent ja på de frågor som används för att mäta klinisk depression. Samma siffra för na är 9 procent. Även beträffande nedstämdhet är det en skillnad utifrån socioekonomiska förutsättningar där de med lägre socioekonomi skattar högre grad av nedstämdhet än grupper med bättre socioekonomi. Vad gäller upplevd stress är det inte några skillnader utifrån socioekonomiska villkor utan grupperna liknar varandra Känslan av sammanhang (KASAM) har klar betydelse för elevernas skattning av sin psykiska hälsa. Av elever som har en hög känsla av sammanhang så är det näst intill inga som hamnar över gränsvärdena för depression, medan 26 procent av na och 54 procent av na med låg KASAM hamnar över gränsvärdena. Ett liknande mönster visar sig för graden av fysisk aktivitet, allmänt välmående. Huvudvärk och ont axlar Det är vanligare att har ont i huvudet och ryggen än. Flickor med låg SES uppger att de oftare har ont i huvudet än med medel eller hög SES. Däremot var det ingen skillnad beroende på härkomst Stress Nedstämdhet Depression Huvudvärk åk 7 åk 9 åk 2 gym åk 7 åk 9 åk 2 gym Figur 7. Andel procent som upplevt stress, nedstämdhet, huvudvärk ofta eller alltid de tre senaste månaderna. Dessutom andel elever som skattar över gränsvärden för depression på DSRS utifrån kliniska klassifikationskriterier. Riskfaktorers samband med skolprestation För att utröna huruvida det fanns ett samband mellan de elever som uppgav hälsosamma levnadsvanor jämfört med elever med ohälsosamma vanor genomfördes en analys där skolprestation undersöktes. Elever med flera riskfaktorer hade i betydligt större utsträckning icke-godkänt i minst ett skolämne jämfört med elever som hade inga eller få riskfaktorer (Se tabell 4). Det är dock värt att påpeka att andelen med fyra riskfaktorer är lågt vilket innebär att få elever hamnar i denna grupp. 9

11 Tabell 5. Antal riskfaktorer (berusning, rökning, fysiskt inaktiva, övervikt) och sambandet med andel underkända i minst ett skolämne. Antal riskfaktorer Andel % underkända i minst ett skolämne (n=antal inom gruppen) Andel % underkända i minst ett skolämne (n=antal inom gruppen) 0 13,0 (n=1451) 19,6 (n=1604) 1 18,8 (n=1371) 27,3 (n=1321) 2 27,9 (n=870) 35,2 (n=815) 45,5 57,1 3 4 (n=457) 50,0 (n=46) (n=315) 61,5 (n=52) Vilka är riskfaktorerna för att må dåligt? De faktorer som visat sig vara stora problem så som övervikt, fysisk aktivitet, berusningsdrickande, nedstämdhet, stress, socioekonomi togs i en slutlig flervariabelsanalys med för att bedöma de olika faktorernas betydelse för ett dåligt hälsotillstånd. I en första analys genomfördes analysen med både och tillsammans. Denna visade att det är tre gånger högre risk att ha ett dåligt hälsotillstånd om man är flicka jämfört med om man är pojke. För att utröna könsspecifika skillnader gjordes analyserna därefter separat för och. De faktorer som föll ut visade att det är olika faktorer som har betydelse för och s allmänna hälsotillstånd. För som har dålig skoltrivsel, ofta känner sig stressade, lever i en familj med låg socioekonomi, upplever sig retade av skolkamrater, sällan tränar och röker dagligen så är risken högre för att också ha ett dåligt allmänt hälsotillstånd jämfört med de som skattar positivt vad gäller dessa faktorer. För så är risken för ett dåligt hälsotillstånd högre om man inte trivs i skolan, ofta känner sig stressad, upplever att man blivit kränkt av vuxen inom skolan, upplever sig retad av andra skolkamrater, om de har icke-godkänt i minst ett skolämne. Se tabell 6 och 7. (För en fullständig redogörelse med oddskvoter, betakoefficienter, konfidensintervall kan samhällsmedicinska enheten kontaktas). Tabell 6. Risken för ett dåligt allmänt hälsotillstånd för Variabler Antal ggr högre risk Dålig skoltrivsel 26 Stressad ofta 3 Underkänd i minst ett skolämne 2,4 Retad av kompisar 2,3 Illa behandlad av vuxen på skolan 2 10

12 Tabell 7. Risken för ett dåligt allmänt hälsotillstånd för Variabler Antal ggr högre risk Dålig skoltrivsel 21 Stressad ofta 13 Låg socioekonomi 3 Retad av kompisar 2 Tränar inte 1,7 Dagligrökare 1,7 Utsatta grupper En del av de problem som identifierats i Liv och Hälsa ung 2005 är stora folkhälsoproblem som gäller för stora grupper av individer. Detta gäller tex rökning alkoholkonsumtion, övervikt. Tonåren är en period av experimenterade vilket innebär att många testar olika saker under en övergående period. Det är sannolikt att vissa elever fortsätter sin höga alkoholkonsumtion, men de flesta kommer att ändra vanor med tiden. Eftersom barnen idag lever under helt andra kulturella och sociala betingelser än deras föräldrar är det dock svårt att basera en framtidsbild med hjälp av tidigare utvecklingstrender. De mest utsatta grupperna är sådana som framförallt kommer från grupper med lägre SES och där föräldrarna är arbetslösa eller sjukskrivna. De sociala olikheterna och påverkan på hälsa har i flera svenska och internationella studier visat sig ha en mycket stor påverkan på ojämlikhet i hälsa (Se tex Folkhälsoinstitutets rapport: Sociala skillnader i ohälsa bland barn och unga i Sverige, rapport, 2002:13). Dessa problem är särskilt påtagliga för övervikt och graden av fysisk aktivitet. Det är också värt att poängtera de stora könsskillnaderna som gäller speciellt för de mer psykologiska symtomen där uppger att de mår betydligt sämre än na. Elever som skattar att de har en låg känsla av sammanhang (KASAM) mår också över lag sämre än de som skattar känslan av sammanhang som hög. Det är dock viktigt att notera att sambanden som finns är komplexa och en mängd samverkande faktorer har betydelse Utsatta områden Vissa områden i länet är mer utsatta än andra även om problemen som här tas upp är utbredda. Rökning är ett större problem i Tierp över lag, även Enköping och Håbo hamnar högt. Övervikt och fetma är mest uttalade i Håbo för både och, Tierp för och Älvkarleby för. Psykisk ohälsa är svårare att peka ut olika områden eftersom det är mer komplext. Som grupp kan nämnas att både och i Håbo skattar högst på nedstämdhet. Även i Östhammar och Uppsala hamnar högt på detta mått. Avseende upplevd stress så hamnar Uppsalas högst, men också Enköping och Håbos ligger högre än övriga kommuner. Pojkarnas skattning av stress är betydligt lägre, men samma kommuner ligger högst. Hur minskar vi andelen unga rökare? Det är flera faktorer som påverkar huruvida unga börjar röka eller ej och flera områden måste bearbetas parallellt för att åstadkomma en bestående förändring Antalet som rökdebuterar och som sedan fortsätter att röka påverkas inte av enskilda faktorer. Snarare kan rökningen påverkas genom ett flertal aktiviteter parallellt. Dessa bör komma in tidigt under elevernas liv. Det är därför viktigt att flera instanser tar ansvar på sin respektive nivå. Skolan, kommunerna, landstinget bör därför se över och samverka kring vilka områden som är bäst lämpade att respektive organisation ansvarar för vad gäller det tobakspreventiva arbetet. 11

13 Faktorer som visat sig ha betydesle är: 1)Högt pris på tobaksvaror. 2)Försäljningsförbud och övervakning av detta. 3). Tobaksförbud på skolans område kombinerat med aktiv övervakning och sanktioner för elever som bryter mot förbudet. 4) Tobaksförbud i hemmet och program som riktar sig till föräldrar. Sociala normer Genom att ha negativa normer kring tobak kan ungdomars rökning påverkas. Faktorer som visat sig ha betydelse är tex 1) rökförbud på arbetsplats och skola 2) mediakampanjer och motreklam 3)samhällsinterventiva program. Som exempel på sådana insatser kan nämnas rökavvänjningsprogram för vuxna, information till vuxna, utbildning av hälso- och sjukvårdspersoanl, aktiviteter i massmedia och på skolor. Kompetenser Ungdomars framgång i skolan har en nära koppling till tobaksbruk. Förbättrad kompetens hos dessa elever kan därför ha betydelse för huruvida de rökdebuterar eller ej. Hur minskar vi andelen unga som dricker alkohol? Vad gäller alkoholkonsumtionen finns även här en mängd olika faktorer som visat sig effektiva för att förebygga ungdomars alkoholkonsumtion. Tillgång Faktorer som har betydelse för ungdomars alkoholbeteende: 1) Högt pris 2) Försäljningsförbud och övervakning av att detta efterlevs. 3) Restriktiv hållning inom familjen. Insatser för föräldrar Dessa syftar till att göra alkohol mindre tillgängligt hemma och samtidigt stärka föräldrar i en restriktiv inställning till alkohol. Det som också visat effekt är att arbeta mot barn och föräldrar med program för att minska risken för barn med utåtagerande beteenden. Barn med utåtagerande beteende är en högrisk grupp för framtida alkoholkonsumtion och dessa metoder kan användas när barnen är små för att minska deras framtida risk. Även kommunikations program som riktar sig till föräldrar med äldre barn har också visat sig verksamma för att minska alkoholkonsumtionen. Hur kan vi förebygga fetma? Det allmänna kunskapsläget idag talar för att övervikt och fysisk inaktivitet måste hanteras framförallt preventivt. Även om det vetenskapliga stödet för breda insatser inom skolan är relativt lågt så är det troligt att detta har betydelse för ungdomars vilja att röra sig och att matvanorna kan påverkas på detta sätt. Att fysisk aktivitet har positiva effekter på både den fysiska hälsan men också på andra områden så som inlärning och nedstämdhet finns det studier som visar. Att hitta effektiva strategier för att fånga upp de minst aktiva är därför en del som behöver utvecklas. Breda insatser inom skolan I de försök som visat sig verksamma har dessa framförallt fokuserat på att förändra miljön i skolan samt den mat som eleverna erbjuds samt möjligheten till fysisk aktivitet. 12

14 I ett försök som visat långsiktiga effekter satsades det speciellt på att stimulera s aktivitet utifrån deras intressen tex dans, aerobics och träning i självförsvar. Närmiljö som stimulerar till aktivitet Att ha tillgång till bra och stimulerande lekutrustning på skolgården har också visat sig kunna påverka nivån av fysisk aktivitet. Även tillgång till fria ytor att röra sig på inom närområdet har visat sig ha effekt på vuxnas aktivitet. Det är troligt att detta även skulle påverka barn och tonåringar positivt. Stadsplanering Ett samband mellan utglesning av städer och fetma finns. Därför är det troligt att städer bör byggas så att avstånden blir så korta att invånarna kan ta sig per cykel eller per fot till olika aktiviteter. Förslag till åtgärd *Ökade satsningar på evidensbaserade program inom landsting och kommun för att förhindra att elever börja röka. I dessa bör ingå de faktorer man idag vet är verksamma för att förebygga tobaksbruk hos ungdomar. Satsningarna bör vara långsiktiga och följas upp kontinuerligt. *Ökade satsningar på evidensbaserade program inom landsting och kommun för att minska alkoholkonsumtion och berusningsdrickandet hos ungdomar. I dessa bör ingå de faktorer man idag vet är verksamma för att förebygga alkoholbruk hos ungdomar *Ökade satsningar på evidensbaserade eller systematiskt upplagda program möjliga att utvärdera för att öka elevers grad av fysisk aktivitet och goda kost vanor. * Ökade satsningar på evidensbaserade program eller systematiskt upplagda program möjliga att utvärdera riktade mot framförallt s psykiska hälsa. Som exempel på sådana insatser kan nämnas: insatser som riktar sig till föräldrar, fysisk aktivitet som minskar risken för nedstämdhet, öka elevernas delaktighet, förbättra elevernas kompetenser. Genomgående i dessa bör vara att involvera föräldrar i högre utsträckning eftersom detta område är eftersatt, men har stor potential för att påverka livsstilsfaktorer. Landstinget och kommunerna i länet har gemensamt antagit en folkhälsopolicy med ett övergripande mål att bidra till en ökad jämlikhet i hälsa. Att utifrån denna utveckla handlingsprogram och effektiva strategier för att samverka kring de frågor som här berörs så som rökning, alkohol, övervikt och fysisk aktivitet torde vara av största vikt. Alla arenor som kommer i kontakt med dessa problem måste då identifieras och vem som har ansvar för olika nivåer måste kartläggas och vars och ens ansvarsområde specificeras. Dessa arenor finns inom en mängd områden och bör noggrant identifieras så som mödra/barnhälsovård, skolhälsovård, primärvård, slutenvård, skola, kommuner, frivilliga föreningar, föräldrar. Frågor som bör identifieras och besvaras Hur kan landsting, kommun, skolor samverka och samordna arbetet kring både förebyggande insatser samt mer behandlande insatser. Hur skall kostnader för arbetet fördelas? Vem har det övergripande ansvaret för dessa frågor? 13

15 Vilka hälsoekonomiska vinster kort och långsiktigt kan göras genom förebyggande insatser idag? Slutkommentar De problem som här diskuteras är på intet sätt nya utan väl kända. Många, både svenska och internationella studier visar på liknande fenomen som de Uppsala läns ungdomar har. Det är angeläget att det därför sker en kraftsamling kring dessa problem för att förhindra en ogynnsam framtida hälsoutveckling och för att bespara individen lidande och samhället onödiga kostnader. En hel del görs redan nu men vi måste försäkra oss om att verksamheten blir tillgänglig för alla i hela länet. Ett mål för allt arbete är att utjämna skillnaderna i hälsa mellan olika grupper. Det är dock viktigt att rätt saker görs vid rätt tillfälle. Det innebär tex att det inte är säkert att det alltid är bättre att göra någonting än att inte göra något alls. Värt att tänka på är att metoder som används antingen bör vara evidensbaserade eller att de insatser som görs är möjliga att utvärdera på ett tillförlitligt sätt. Mycket kunskap finns redan idag, men verktyg och modeller för att sprida insatser så att de blir en naturlig del i all verksamhet behöver utvecklas. 14

16 Nationella folkhälsomål Som en uppföljning av nationella folkhälsomålen har en rapport presenterats (Folkhälsopolitisk rapport 2005:45). 42 områden lyfts som särskilt prioriterade med tanke på särskilda hot mot folkhälsan och hur folkhälsoarbetets kapacitet och kvalitet kan öka. I flera av förslagen är barn/ungdomar en viktig målgrupp. Nedan sker en redovisning av de målen. Ojämlika livsvillkor bidrar till psykisk ohälsa- målområde 1-3 Breda grupper av föräldrar med barn i alla åldrar ges möjlighet att delta i föräldrarstödsgrupper. Att den internationella folkhälsovetenskapliga forskningen som finns om förskola, skola, kompetenser och hälsa görs tillgänglig för lärare och andra ansvariga inom skolan. Arbetet i hälso- och sjukvården behöver utvecklas- målområde 6 Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektivet stärks i sjukvårdens basarbete med fokus på levnadsvanor som påverkar hälsa Övervikt och fysisk inaktivitet-målområde 9 och 10 Att insatser för att utveckla stödjande miljöer för hälsa prioriteras, dvs tillgängliga cykelvägar, grönområden. Att ämnet idrott och hälsa utvecklas och kvalitetsäkras. Att skolans arbete för goda matvanor stärks och kvalitetsäkras. Tobak alltjämt det enskilt största hälsohotet- målområde 11 Att tobaksavvänjning anpassas efter olika målgrupper och blir tillgängligt för alla som behöver stöd Alkohol ett gammalt och framtida hälsohot- målområde 11 Åtgärder som begränsar tillgängligheten. Föräldrar är en viktig målgrupp. Att insatser görs för att minska berusningsdrickandet. Ojämlik hälsa visar om folkhälsopolitiken nått sitt mål Åtgärder med ett brett befolkningsperspektv prioriteras i arbetet med att minska ojämlikhet i hälsa. Utöver hälsomålen ges förslag på andra åtgärder Delmål och etappmål behöver tas fram Folkhälsa bör få en central plats i politikområdenas målformuleringar Folkhälsoarbetet behöver utvecklas regionalt Det är viktigt att landstingens folkhälso/samhällsmedicinska enheter har kompetens och resurser för att ge stöd till att genomföra och följa upp folkhälsoarbetet. Dessutom trycker man på vikten av att kommuner och landsting erbjuds kompetensutveckling. 15

17 I rapporten beskrivs hur hälsan, livsvillkor och levnadsvanor ser ut för ungdomar i Uppsala län. Resultaten bygger på svaren från en enkätundersökning som genomfördes av samhällsmedicinska enheten vid landstinget i Uppsala län under våren ungdomar i årskurs 7, 9 och gymnasiets årskurs 2 deltog. De problem som tas upp i rapporten är rökning, alkohol, övervikt/fysisk inaktivitet samt psykisk ohälsa. Ungdomar är en viktig målgrupp för förebyggande insatser och både individuella och samhällsekonomiska vinster kan erhållas genom att satsa på denna grupp. Genom att utveckla samverkan mellan olika aktörer, förbättra metoder och kontinuerligt utvärdera vad som görs kan sannolikt hälsan påverkas i en positiv riktning i denna grupp. Landstinget i Uppsala län Slottsgränd 2a Box Uppsala tel fax Akademiska sjukhuset Primärvården Folktandvården Lasarettet i Enköping Habilitering och Hjälpmedel Landstingsservice Kultur i länet Varuförsörjningen Landstingsdirektörens stab Hälso- och sjukvårdsstaben

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Hur skall vi få barn och ungdomar att må bra genom en aktiv folkhälsopolitik?

Hur skall vi få barn och ungdomar att må bra genom en aktiv folkhälsopolitik? Hur skall vi få barn och ungdomar att må bra genom en aktiv folkhälsopolitik? En rapport från från Liv och Hälsa ung 2005 Åsa Fichtel, Kerstin Bünsow Foto: Johan Wahlgren HUR SKALL VI FÅ BARN OCH UNGDOMAR

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga. 10 december Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson,

ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga. 10 december Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson, ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga 10 december 2014 Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson, Landstingets ledningskontor HEJ! En enkätundersökning bland högstadie- och gymnasieelever

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Hälsan i Sala kommun 2014

Hälsan i Sala kommun 2014 Bilaga RS 2014/247/1 l (7) 20 14-11-14 INFORMATION KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Perskog Kommunstyrelsen Ink. 2014-12- O B Hälsan i kommun 2014 Kompetenscentrum för Hälsa drivs av Landstinget med uppdrag

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Gudrun Tevell verksamhetschef Folkhälsoenheten HÄLSA Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte bara

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket. Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland

Läs mer

Härligt, härligt, men farligt farligt om sexuella vanor bland ungdomar i Uppsala län

Härligt, härligt, men farligt farligt om sexuella vanor bland ungdomar i Uppsala län Härligt, härligt, men farligt farligt om sexuella vanor bland ungdomar i Uppsala län En rapport från Liv och Hälsa ung 2005 Åsa Fichtel, Kenneth Berglund, Inna Feldman BAKGRUND OCH SYFTE... 2 METOD...

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Skillnader i hälsa bland barn och unga i Uppsala län vad vet vi?

Skillnader i hälsa bland barn och unga i Uppsala län vad vet vi? Skillnader i hälsa bland barn och unga i Uppsala län vad vet vi? Carin Östling, Regionförbundet Uppsala län och Henrik Andréasson, Landstinget i Uppsala län Skillnader i hälsa globalt, nationellt, regionalt,

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping

Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping Liv & hälsa 2008 - en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor Nyköping Liv & hälsa 2008 Befolkningsundersökningen Liv & hälsa genomförs i samarbete mellan landstingen i Uppsala, Sörmlands,

Läs mer

Liv & hälsa ung Liv & hälsa ung 2011

Liv & hälsa ung Liv & hälsa ung 2011 Liv & hälsa ung 2011 Knivsta kommun Liv & hälsa ung 2011 Knivsta kommun 2011-07-18 Liv & hälsa ung 2011 Knivsta kommun Syfte Syftet med Liv och Hälsa ung är att kartlägga hälsa, levnadsvanor och livsvillkor

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Fokus på utländsk bakgrund

Fokus på utländsk bakgrund Fokus på utländsk bakgrund Fokusrapport Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Metod och genomförande... 2 Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa... 2 Livsvillkor... 3 Familjeförhållanden... 3 I hemmet... 5 I

Läs mer

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87

Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87 Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015 Antagen av KF 2012-06-11, 87 Definitioner Man måste skilja på hälsa, som är en fråga för individen, och folkhälsa som är en fråga för samhället. Folkhälsoarbetet

Läs mer

Liv & Hälsa ung för alla

Liv & Hälsa ung för alla Liv & Hälsa ung för alla Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos elever i särskolan Metod- och resultatrapport från länsövergripande pilotstudie våren 2014. Kort version med diskussionsfrågor Inledning

Läs mer

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING POLICY Folkhälsa 2017 2021 GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte och bakgrund... 3 1.1 Utmaningar och möjligheter för en god hälsa... 3 2. Definition... 4 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5.

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 212/213 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander procent Hälsoläget i grundskolan i Kramfors läsåret 212-213 Skolsköterskan

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program för Norrlandstingen 2015 2019

Folkhälsopolitiskt program för Norrlandstingen 2015 2019 Folkhälsopolitiskt program för Norrlandstingen 2015 2019 Fastställd av Förbundsdirektionen för Norrlandstingens regionförbund 2015-05-19 44 NRF Dnr 088/15 God hälsa på lika villkor genom hela livet Syfte

Läs mer

Hälsa på lika villkor Norrland 2006

Hälsa på lika villkor Norrland 2006 Sunda och säkra miljöer Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Norrland 26 Ökad fysisk aktivitet Ökad hälsa i arbetet Minskat bruk av tobak och alkohol Goda matvanor Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Till ytan är Västernorrland landets 6:e största län, till befolkning landets 6:e minsta län.

Till ytan är Västernorrland landets 6:e största län, till befolkning landets 6:e minsta län. För att beskriva hur barn och unga i Västernorrland mår har vi som arbetar med folkhälsa i länets 7 kommuner, i landstinget och på länsstyrelsen, sammanställt data från olika statistiska källor och undersökningar.

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen

Läs mer

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung bakgrund och syfte Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Alla elever i

Läs mer

Prioriterade Folkhälsomål

Prioriterade Folkhälsomål Prioriterade Folkhälsomål I Säters kommun Antagna av Kommunfullmäktige 2009-06-17, 58 SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund...1 1.1 Folkhälsa...1 2. Folkhälsomål...2 2.1 Nationella

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 213-214 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander % Hälsoläget i grund- och gymnasieskolan i Kramfors Läsåret (Lå) 13-14

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006 Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN Läsåret 5-6 Innehåll sidan Inledning 3 Sammanfattning 4 Vi som var med 6 Kost, fysisk aktivitet och BMI 7 Matvanor 8 Fysisk aktivitet i skolan och

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun

Folkhälsoplan Essunga kommun Folkhälsoplan Essunga kommun 2016 2017 Dokumenttyp Plan Fastställd 2015-05-11, 31 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2016 2017 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Livsmedelsstrategimöte nr 1 den 14 oktober 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab En livsmedelsstrategi

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika

Läs mer

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström UNGA 16 Folkhälsoråd 27 maj 2016 Peter Thuresson Ebba Sundström Upplägg presentation Syftet med Unga-undersökningen Umeå kommuns folkhälsomål Bakgrund till undersökningen Förändringar i enkäten? Resultat

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

Folkhälsoplan.

Folkhälsoplan. Folkhälsoplan www.monsteras.se Foto: Claus Kempe God hälsa - mer än en livsstil Mönsterås kommuns långsiktiga folkhälsomål ska vara en kompass för hur folkhälsoarbetet ska utvecklas under åren 2016-2018.

Läs mer

Folkhälsopolitik för en jämlik hälsa. Resultat från befolkningsundersökningen Liv & hälsa i Uppsala län

Folkhälsopolitik för en jämlik hälsa. Resultat från befolkningsundersökningen Liv & hälsa i Uppsala län Folkhälsopolitik för en jämlik hälsa Resultat från befolkningsundersökningen Liv & hälsa i Uppsala län Kenneth Berglund, Bo Brantefors, Inna Feldman, Åsa Fichtel, Eva Jonason, Christina Lindberg Rapporten

Läs mer

Resultat Länet. Svarsfrekvens* % Länet 85

Resultat Länet. Svarsfrekvens* % Länet 85 Resultat 2014 Länet Svarsfrekvens* % Länet 85 * Här ingår även inkomna tomma enkäter samt helt eller delvis oseriösa vilket för hela länet utgörs av 2,8 respektive 3,5 procent. Undersökningen genomfördes

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen

Läs mer

Kommunprofil. Katrineholms Kommun. Katrineholm. Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår

Kommunprofil. Katrineholms Kommun. Katrineholm. Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår 2011 Kommunprofil s Kommun Resultat från 2004-2011 Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår Röst från Liv & Hälsa ung Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Förord Att undersöka och presentera

Läs mer

Kommunprofil. Gnesta. Gnesta Kommun. Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår

Kommunprofil. Gnesta. Gnesta Kommun. Resultat från Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår 2011 Kommunprofil Kommun Resultat från 2004-2011 Det är bra att ni gör såna här tester för att hålla koll på hur samhället mår Röst från Liv & Hälsa ung Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland

Läs mer

Fysisk och psykosocial miljö

Fysisk och psykosocial miljö 17 JULI 27 Fysisk och psykosocial miljö Resultaten i detta avsnitt härrör från hälsosamtalsundersökningen i Norrbotten, läsåret 26/27 1. Av länets 14 omfattar undersökningen, i årskurs fyra, na Älvsbyn,

Läs mer

Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne

Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne Omslagsbild: Maria Fridh Denna rapport är sammanställd av: Epidemiologisk bevakning och analys Enheten för Folkhälsa och social hållbarhet Clinical

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora

LIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora LIV & HÄLSA UNG 2014 Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora SYFTE MED DAGEN Ge kunskap om hur barn och unga i länsdelen och kommunerna beskriver sina livsvillkor, levnadsvanor och

Läs mer

Folkhälsopolicy för Uppsala län

Folkhälsopolicy för Uppsala län Folkhälsopolicy för Uppsala län Syftet med en gemensam folkhälsopolicy i Uppsala län är att ge kommuner, landsting, regionförbund och länets övriga aktörer gemensamma utgångspunkter och förutsättningar

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 10 miljoner invånare år 2017 Det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. År 2060 beräknas 18 procent eller drygt två miljoner vara födda

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsa i Bollnäs kommun KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten NLL-2013-10 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2012/2013 Folkhälsocentrum Författare: Åsa Rosendahl Förteckning över tabeller i Hälsosamtal Norrbottens

Läs mer

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun 1 (7) Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: Folkhälsosamordnare,

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

Drogvanor. årskurs 2 i gymnasiet. 2004 Västernorrlands län

Drogvanor. årskurs 2 i gymnasiet. 2004 Västernorrlands län Drogvanor årskurs 2 i gymnasiet 4 Västernorrlands län Drogvanor årskurs 2 gymnasiet 4 Anna Bostedt Helena S Andersson Ledningsstaben Folkhälsocentrum 871 85 Härnösand www.lvn.se Rapport nr 7, 5 ISSN 1-1527

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Årjängs kommun Innehållsförteckning Inledning 4 Bakgrund 5 Folkhälsorådet

Läs mer

Folkhälsoenkät barn och unga 2012

Folkhälsoenkät barn och unga 2012 2013-01-14 Tomelilla kommun Folkhälsoenkät barn och unga 2012 Innehåll Från vaggan till graven... 2 Folkhälsoenkät barn och unga... 2 Hälsa och välbefinnande... 3 Övervikt och fetma... 3 Kroppsuppfattning...

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

2/3/2013. En bra start i livet Trygga uppväxtvillkor och skillnader i hälsa. Livsvillkor. Hälsoproblem och insatser. Trygga. Livsvillkor.

2/3/2013. En bra start i livet Trygga uppväxtvillkor och skillnader i hälsa. Livsvillkor. Hälsoproblem och insatser. Trygga. Livsvillkor. En bra start i livet Trygga uppväxtvillkor och skillnader i hälsa Charli Eriksson Professor i folkhälsovetenskap, 1 13-2-3 2 Dagens presentation Livsvillkor Trygga Livsvillkor Skillnader Hälsa Människors

Läs mer

Kultur på recept svar på motion

Kultur på recept svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-04-27 19 (24) Dnr CK 2010-0431 86 Kultur på recept svar på motion Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Det gäller vår framtid!

Det gäller vår framtid! Det gäller vår framtid! Ungdomars hälsa med fokus på självkänsla, kroppsattityd, stress och livsstil Populärversion av Charlotte Post Senneheds magisteruppsats Studien Syftet med studien var att få en

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län och Marit Eriksson Folkhälsoavdelningen Landstinget i Jönköpings län Disposition Bakgrund, syfte och metod Svarsfrekvens

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin

Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 22% Ju fler skyddsfaktorer desto bättre hälsa 32% 33% 35% 48% 59% Andel (%) med god hälsa fördelat på antal skyddsfaktorer

Läs mer

Hur står det till med folkhälsan och välfärden i Sörmland?

Hur står det till med folkhälsan och välfärden i Sörmland? Hur står det till med folkhälsan och välfärden i Sörmland? 23 september 2011 Monica Pärus, Folkhälsocentrum Lotta Sahlqvist, FoU-centrum Upplägg - Säga något om hur folkhälsa och välfärd hänger ihop -

Läs mer

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna?

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Nätverksmöte för föräldrastödjande aktörer den 4 mars 215 Maria Fridh Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Region Skånes epidemiologiska

Läs mer

Folkhälsoplan Åstorps kommun

Folkhälsoplan Åstorps kommun Folkhälsoplan Åstorps kommun www.astorp.se Folkhälsoplan Åstorps kommun Dnr 2014/111 Antagen av Folkhälsorådet 2015.04.14 Upplaga: 3 1 Miljö Samhällsekonomiska strategier Trafik Sömnvanor Utbildning Fritid

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg

Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg Juni 2010 kortversion Folkhälsoarbete handlar om att med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser åstakomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen.

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar G Landstinget Halland Landstingskontoret Agneta Overgaard, utvecklare Folkhälsoenheten Processavdelningen Tfn 035-13 48 73 agneta.overgaard @Ithal I and.se aiecta d l,s 0703/2. Datum Diarienummer 2007-03-12

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Datum 2015-09-15 Ärende nr.2015-261.77 Verksamhetsplan 2016-2017 Lokalt folkhälsoarbete Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Innehållsförteckning Tibro kommuns folkhälsoarbete...

Läs mer

Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015

Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015 Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015 Tabellbilagan innehåller resultaten för Folkhälsoenkät Ung 2015 på kommunnivå för årskurs nio (åk 9) och år två på gymnasiet (gy 2), uppdelat på kön. Där det är få

Läs mer

Sammanträde 28 oktober 2008 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd. Undersökning av ungdomars levnadsvanor i grundskolan och på gymnasiet

Sammanträde 28 oktober 2008 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd. Undersökning av ungdomars levnadsvanor i grundskolan och på gymnasiet HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING STADSDELSMILJÖ OCH T EKNIK TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2008-10-01 Handläggare: Ulf Haag Telefon: 08 508 05 308 Dnr 500-474-2008 Sammanträde 28 oktober 2008 Till Hässelby-Vällingby

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY FÖR KRONOBERGS LÄN EN GOD HÄLSA FÖR ALLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING OCH TILLVÄXT I KRONOBERGS LÄN 1 INLEDNING Policyn är en gemensam viljeinriktning för det länsgemensamma folkhälsoarbetet

Läs mer

ANTAGEN KF 2012-06-18 118

ANTAGEN KF 2012-06-18 118 ANTAGEN KF 2012-06-18 118 2 (5) INLEDNING Folkhälso- och Trygghetsplanen omfattar alla kommunmedborgare i Borgholm och utgör grunden för ett framgångsrikt och långsiktigt arbete med folkhälso- och trygghetsfrågor.

Läs mer

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil?

Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Hur når vi individer som lever i en socioekonomisk svår situation som har problem på grund av en ohälsosam livsstil? Tobaksmottagningen Hälsopedagog Dipl tobaksterapeut Leg barnmorska MI tränare (Lärare

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Att höra eller nästan inte höra

Att höra eller nästan inte höra Elevantal, antal och andel svarande elever i skolår 7 och 9 samt år 2 på gymnasiet uppdelat efter skolår för samtliga skolor i länet samt separat för specialskolor för döva och hörselskadade 7 9 2 Totalt

Läs mer

Uppsala ser lönsamhet i att förebygga

Uppsala ser lönsamhet i att förebygga Uppsala ser lönsamhet i att förebygga Hälsofrämjande insatser, hälsa och hälsoekonomi - framsteg och utmaningar Varför ska sjukvården arbeta hälsoinriktat? HSL Möten och trovärdighet Stora folksjukdomar

Läs mer

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år Nationella folkhälsoenkäten Dalarna Innehåll i enkäten Den Nationella folkhälsoenkäten innehåller frågor om hälsa, välbefinnande, läkemedelsanvändning, vårdutnyttjande, tandhälsa, kostvanor, tobaksvanor,

Läs mer