Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn 1/2014. Dyslexi är inget att skämmas för!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn 1/2014. Dyslexi är inget att skämmas för!"

Transkript

1 FDB:s FDB:s NYHETER 1/2014 nyheter Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn 1/2014 bild på wille Wille, 21, och elektriker med HD-drömmar: Dyslexi är inget att skämmas för! Skäll mindre - förklara mer. Fyra steg till bättre samtal. Två minuter i telefon kan ersätta 30 mail. Det menar Wille Darlöf, som väljer bort facebook och e-post. Stress under lång tid kan göra barn till hemmasittare. Möt Elisabet von Zeipel 1 som arbetat som specialpedagog i många år.

2 ORDFÖRANDEN HAR ORDET Foto: Stefan Knorn Han har knackat flera gånger. Nu öppnar han försiktigt dörren. God morgon, säger han. Rummet ligger i mörker. Jag har ont i huvudet. Okej, svarar han, har du tagit Alvedon? Ja, jag har migrän. Jag behöver sova lite till, gå härifrån. Han stänger dörren. Magen knyter sig av lika delar ångest och maktlöshet. Han tar bilnycklarna, kollar klockan. Han blir sen. Kollegan ser forskande på honom. I dag igen? Ja, svarar han och känner hur det hettar bakom ögonen. Handen går snabbt och nästan omärkligt över ansiktet. Men vad ska jag göra, man kan ju inte säga åt en unge med migrän, att han ska gå till skolan. Han vänder sig om, det är för mycket. Läraren ler vänligt. Ni är fantastiska som tar det så lugnt, säger hon. Lugnt? Han begrundar ordet och tittar på sin fru. Vi håller på att gå sönder inombords. Barn och unga som inte går till skolan. Det kan finnas många orsaker, men som föräldrar till barn med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi känner vi igen det. Vi känner igen smärtan, när dagen börjat med ont i magen eller huvudvärk. Timmar på toaletten, eller en stängd dörr och ett mörkt rum. Vi känner igen vanmakten, när skoldagar blir hemmadagar och datorn blir rummet för kompisar. När det gått för långt. Vi måste också våga ta i det svåra. Det går inte bra för alla elever i skolan. En del blir hemmasittare. Vi ska inte lasta oss själva, men det är ju det vi gör. Det är ingen tröst att veta att det är många föräldrar och barn som har gjort samma resa. Men vetskapen om att det finns fler kan ändå vara en styrka. Genom att tala om det, kan vi stötta varandra. Fakta om föreningen FDB är rikstäckande och öppen för alla. Föreningen vill främja samarbete mellan hem och skola, sprida information, ta del av forskning och bevaka barns och ungdomars lagstadgade rättigheter. FDB arbetar med rådgivning, studiecirklar, föreläsningar, barn- och ungdomsläger samt ger ut FDB:s NYHETER. Som medlem stöder du föreningens viktiga arbete! Kansli Susanne af Sandeberg Surbrunnsgatan 42, 1 tr.ö.g Stockholm Tfn , fax: Följ oss på facebook! Medlemsavgift Huvudmedlem: 200 kr/år Stödmedlem i familj: 25 kr/år Pensionär/student: 100 kr Skola/institution: 500 kr/år (får 5 ex av varje nummer) Betala till bankgiro , plusgiro Ange namn, adress och e-postadress. FDB:s styrelse Ordf: Eva Halldén, Västerbotten Kassör: Malin Bengtsson, Skåne Ledamöter: Åke Strand, Östergötland, Yvonne Ollman, Stockholm, Eva Fredlund, Skåne, Ann Karlsson, Södermanland, Jessica Nyberg Pettersson, Västra Götalands län. Suppleanter: Carina Falk, Västernorrland, Camilla Lund, Västra Götalands län, Agneta Wollert Stalder, Stockholm. FDB:s NYHETER Medlemstidningen ges ut 4 ggr/år Texten får kopieras, men ange källa. Redaktionskommitté: Lotta Person, Susanne af Sandeberg, Eva Halldén Redaktör: Lotta Person Sångarevägen 31, Sollentuna Tfn Ansvarig utgivare: Eva Halldén, tfn Tryckeri: Linderoths tryckeri Omslagsfoto: Johannes Nordemar

3 4 7 9 I detta nr! Minns ni Thomas Gordon och boken Aktivt föräldraskap? Kerstin Göransson utgår från hans teorier och håller kurser för föräldrar i konsten att skälla mindre och prata mer. Möt Wille Darlöf, en levnadsglad elektriker på 21 år. Alldeles för många barn och unga blir hemmasittare. Långvarig stress är en trolig faktor. Upptäck barn i riskzon tidigt manar experter. Landet runt FDB Lund/Skåne FDB Lund/Skåne ordnar föreläsning i slutet av maj. Läs mer på FDB Salem/Södertörn FDB Salem/Södertörn planerar informationsbord på biblioteken i Salem och Botkyrka samt föreläsning senare i vår. Läs mer på FDB Sollefteå FDB Sollefteå arrangerar kursen En värld av möjligheter med start 13 mars. Kursen vänder sig i första hand till föräldrar med barn i grundskolan. Vill barnen komma med går det mycket bra. Det går bra att ansluta gång två. Plats: Studieförbundet Vuxenskolans lokal i centrala Sollefteå Anmälan: , Kostnad: 250 kr för icke medlem, 50 kr för medlem. Fika ingår. FDB Stockholm FDB Stockholm bjuder in till fem olika föreläsningar under våren. I april är temat: Hur alla barn kan komma med på Läståget? och handlar om hur vi kan öka barns läsförmåga i förskolan, på fritids och i skolan med hjälp av läsplattor och god läsinlärningsmetodik. Specialpedagog Lena Nivelius delar med sig av kunskaper och erfarenheter, ger tips och inspiration. Tid: måndag den 7 april kl 18 i ABF huset i Stockholm. Fri entré. FDB Östergötland FDB Östergötland och KFUM Brevik ordnar även i år läger på Breviks kursgård. Ungdomarna får chans att träna engelska, samarbetsövningar med mera. Tid: juli. Lägret vänder sig till dig som har dyslexi eller läs- och skrivsvårigheter och som är född I samband med lägret ordnas också ett föräldraforum med föreläsning och erfarenhetsutbyte. Kostnad: 4500 kr. Det går att söka friplats. Anmälan: Anmäl ditt barn på Välkommen till FDB:s Familjeforum den 5 april, Citykonferens i Örebro FDB:s Familjeforum med Anna Tebelius Bodin Hennes fartfyllda föreläsningar är fria från den traditionella studieteknikens pekpinnar. Hon bjuder istället på konkreta tips om målsättningar, motivation, självbild och verktyg, varvat med djup kunskap om hjärnan och inlärning. Föreläsningen innehåller praktiska tips om hur man läser och minns det man läst, hur man skriver effektivt och strukturerat, hur man vinner tid och hanterar stress och mycket annat som förenklar studierna för elever i grundskolan och gymnasiet. Ta gärna med era ungdomar! Rekommenderad ålder: från 12 år och uppåt. Fika i pausen Årsmöte Anmälan och mer information hittar du på 3

4 FYRA STEG TI Utgå ifrån vad du själv känner när något som du ogillar har hänt. Då blir det lättare att få igång ett samtal utan att din omgivning känner sig hotad eller trängd. Det menar Kerstin Göransson, som utbildar föräldrar i att skälla mindre och förklara mer. Foto: Erland Karlsson Hur många gånger har jag inte sagt åt dig att ställa in disken i diskmaskinen och inte bara lämna den på bänken? Du gör mig galen när du lämnar disken så där. Tror du jag är din hushållerska? Ett möjligt scenario i hem med föräldrar och barn, eller hur? Det misstänker i alla fall Kerstin Göransson. Hon är specialpedagog (förutom att hon har fem barn), och utbildar bland annat föräldragrupper i konsten att gå från du-budskap till jag-budskap. Inte helt enkelt, men som med det mesta ger övning färdighet. Jag-budskap handlar helt enkelt om att utgå från sig själv, och att inte angripa den andra som person utan att förklara hur man själv ser på en uppkommen situation, vad man känner inför det, varför man känner som man gör, och eventuellt lägga till hur man skulle vilja att det var istället. Det var genom den amerikanske psykologen Thomas Gordon och dennes bok Aktivt föräldraskap som Kerstin Göransson först kom i kontakt med metoden. Thomas Gordon utgår ifrån att vi föräldrar har en chans att påverka våra barn om vi vet vad vi gör, och inte bara reagerar på ett visst beteende. Innerst inne vet vi ju att skäll och ilska är fel väg, men i stundens hetta hittar vi ibland inget annat sätt. Och kort därefter kommer det dåliga samvetet som ett brev på posten. Gör det lättare att lyssna Ta situationen med disken. Ett alternativ till vredesutbrottet ovan skulle kunna vara: När jag kom in i köket nyss och såg din disk stå kvar på diskbänken så kände jag mig besviken därför att jag har bett dig så många gånger att lyfta in disken i diskmaskinen. Det FRÅN DU TILL JAG FYRA STEG 4Ett Jag-budskap kan innefatta nedanstående delar: o Beteende (det vill säga vad är det personen gjorde/gör som jag vill ge feedback på) o Känsla (med vilken känsla reagerade jag på beteendet) o Konsekvens (vad får ovanstående för konsekvens för vår relation framöver) o Alternativ (vad jag hellre skulle se för beteende, om det är en beteendeförändring jag är ute efter. ) 4

5 LL BÄTTRE SAMTAL känns som om du tycker att jag är en hushållerska. Från och med nu vill jag att du ställer in disken i diskmaskinen. När vi använder jag-budskap ökar helt enkelt chanserna att vi lyssnar till varandra och inte känner oss hotade och går i försvar. Till en början kanske omgivningen tycker att du pratar lite konstig, men det får du ta, ler Kerstin. Fungerar i många sammanhang Det är inte bara på hemmaplan som både barn och vuxna kan ha glädje och utväxling av metoden. Den kan 2 förälder. även förbättra kontakten mellan elev, lärare och föräldrar. Allt för att få igång en ordentlig dialog där parterna lyssnar på varandra och inte angriper varandra. Kerstin målar upp ett möjligt scenario med en elev med läs- och skrivsvårigheter och en lärare som ilsknat till över vad han uppfattar som lättja, och funderar över vad som händer om eleven förklarar så här istället för att tystna: När du låter så där irriterad så blir jag stressad. Jag kan inte rå för att det blir så här. Jag vill att du hjälper mig istället. 5 Dock finns det några ord vi bör undvika när vi beskriver vad vi känner inför något som uppkommit. Det är orden arg och ledsen. Ingen känsla är fel, förklarar Kerstin, och inom oss härbärgerar vi ju en massa olika känslor, men just dessa ord kan skapa blockeringar. De slår ofta an på ett speciellt sätt. Det är viktigt att inte missbruka dessa ord därför att när vi är arga så riskerar vi att mottagaren går i försvar och när vi är ledsna så är det samvetet som kan få sig en törn. På mina föräldrakurser brukar jag be föräldrarna tänka på alla gånger ETT ANNAT SÄTT TVÅ EXEMPEL På bilresan: När du kör bil så fort, blir jag rädd, vilket gör att jag inte vill åka med dig mer. Jag skulle hellre vilja att du saktade ner lite i kurvorna. Vid ett utvecklingssamtal som riskerar att gå överstyr: När du presenterar min grabb Anders på detta sätt känner jag mig ifrågasatt som Jag upplever att jag tar tillräckligt ansvar. Har jag missförstått något?

6 Foto: Erland Karlsson de varit fly förbaskade, och sedan be dem undersöka om det inte egentligen handlar om någon annan känsla. I nio fall av tio stämmer det. Men ilskan ligger så nära ytan, så det är ofta den som poppar upp först. Om vår tonåring inte kommer hem på utsatt tid, så är det ju ofta oroliga vi blir. Men när nyckeln väl sätts i dörren vad är det vi säger? Ibland kanske ilskan far runt alldeles hiskeligt inom en. Då gäller det att kyla av sig, kapa toppen på isberget. Kanske gå ett varv runt kvarteret och ta upp situationen lite senare när alla lugnat ner sig. För om jag säger jag är inte arg och samtidigt har svarta ögon och hårt sammanbitna käkar, då utsätter jag den andra för dubbla budskap, säger Kerstin Göransson. Det är ju hur jag säger något som den andra personen fångar upp först och främst, inte vad jag säger. Uppmärksamma även förändringen Om resonemanget ovan framförallt rört situationer som vi inte tycker om, där vi vill förändra ett visst beteende, så gäller det också att komma ihåg att uppmärksamma när en förändring till det bättre väl skett. Detta är vad man kalllar för ett positivt jag-budskap. Alla människor mår bra av att få positiv uppmärksamhet. Om vi tar exemplet ovan med disken så skulle man kanske kunna säga så här när barnet gör som man önskar: Vad glad jag blir att du lyssnade på mig och förstod hur det kändes för mig när jag såg all disk på bänken. Men, ibland tycker jag att vi föräldrar berömmer konstiga saker, funderar Kerstin. Är man duktig om man ätit upp all mat? Handlar det inte egentligen om annat? Som att kocken blir glad? TIPS BÖCKER Jag törs inte men gör det ändå Förf: Martin Forster (2013) Om barns välmående och självkänsla. Fem gånger mer kärlek Förf: Martin Forster (2009) Att ge sina barn fem gånger så mycket positiv uppmärksamhet som tjat, tillsägelser och gränssättning ger stor utdelning. Älskade, förbannade tonåring Förf: B Kimber/ V Molgaard (2009) En bok som hjälper tonårsföräldrar att hitta sätt att klara av svårigheter, att bygga en positiv relation med sin tonåring och att hitta ett bra sätt att lotsa sitt barn in i vuxenlivet. De tre böckerna är utgivna på förlaget Natur och Kultur. Samtliga finns även som e-bok. 6

7 DYSLEXI - INGET ATT SKÄMMAS FÖR Skoltrött och dyslektiker. Det kunde knappast bli värre för Wille Darlöf. Lyckligtvis har han alltid haft bra människor runt omkring. Men än idag undviker han helst textmassor. Text och foto: Johannes Nordemar Wille Darlöf är 21 år och jobbar som elektriker. Han gillar variationen i sitt jobb och trivs med att det är full fart hela dagarna. Just nu jobbar han på ett nybygge sju mil hemifrån. Eftersom det blir både tidiga morgnar och sena kvällar har han inte mycket fritid. Men han drömmer om att ta motorcykelkort. Eller, drömmer och drömmer. Han har faktiskt redan planerat saken och valt hoj. En Harley Davidson ska det bli. Jag och en kompis tänkte åka ner till Europa i sommar. 7 Oroar sig inte för teorin Som dyslektiker har han ett hårt jobb framför sig när det gäller att plugga in teorin, men det är knappast något Wille oroar sig för. När jag gjorde teoriprovet för bil hade jag inte läst en enda bok. Däremot hade han gjort ett 100-tal gamla prov på datorn och lyssnat på en teorikurs. Det gäller att börja pumpa datortest nu, säger Wille och tar ett stort bett från kebabrullen. Bokstäver och böcker är Wille inte mycket för, men matematik har funkat desto bättre. Han är nästan lite extrem när det gäller siffror. Jag har alla mina vänners födelsedagar i huvudet. Jag kommer fort-

8 farande ihåg när kompisar från tvåan i lågstadiet fyller år. Det är skumt. Wille tycker det är rätt trevligt att komma ihåg vännernas födelsedagar utan att behöva titta på Facebook. För Facebook gillar han inte. Inte e-post heller för den delen, eftersom det blir så mycket bokstäver. Jag ringer mest. Det är enklast så. På två minuters samtal får jag fram lika mycket som på 30 mail. Men ibland uppstår det ändå situationer då han tvingas läsa. Förstår jag inte när jag läser så frågar jag någon, det blir bättre i slutändan, resonerar Wille. Bokstäverna hoppar Bokstäverna hoppar runt för Wille, men det är inget han skäms för. Tvärt om, han är ofta den första som skrattar när det blir fel, som på jobbet för några månader sedan. Wille satt och åt frukost med de andra killarna på bygget när han sneglade över axeln på kompisen som läste morgontidningen. Jag tittade vad det var han läste men förstod inte riktigt, så jag frågade: Grannar kastade choklad genom rutan, vad är det för konstig artikel? När Wille förstod att den korrekta ordföljden skulle vara chockad barnfamilj fick granat genom rutan bröt det ut en massiv skrattsalva i matsalen. Ibland blir det rätt och ibland blir det fel. Jag bara kör på, det har jag alltid gjort, säger Wille och ler. Skippar vissa saker Wille fick sin dyslexidiagnos när han var 15. Hur dyslexin påverkat honom har han svårt att svara på, eftersom han inte har något att jämföra med. Men han vet att han medvetet skippat vissa saker, som böcker. En hel bok har jag läst, Snabba Cash. Folk sa att den var bra och mamma hade den hemma. Sen fastnade jag. Men det tog en stund innan jag var färdig, skrattar han. Efter ungefär 20 minuters läsning börjar bokstäverna hoppa och han får svårt att koncentrera sig. Då måste han ta en paus. Hjälpmedel använder han inte, förutom pekfingret för att hålla reda på textraden. Jag har faktiskt inte testat något annat. I skolan fanns bara ljudböcker. Samtidigt var han nog inte den allra flitigaste eleven heller. När han ser tillbaka på den tiden så förstår han att han var rätt jobbig. Lyckligtvis hade han en väldigt snäll högstadielärare i svenska och engelska, hans värsta ämnen. Jag hade inte varit elektriker utan henne. Men jag har alltid haft lätt för att prata. När vi hade muntliga prov var det bara att snacka och hoppas att något skulle träffa. Det blev en och annan pluggkväll Trots att Wille först hävdar att han aldrig pluggade medger han till slut att det nog blev en och annan kväll med mamma eller grannen. Jag pluggade en del med en kompis som bodde nära. Han var hur smart som helst. Det var väl mest repetition för honom i och för sig. Han brukade rätta mina uppsatser 8

9 Chockad barnfamilj blev grannar kastade choklad när Wille läste. Ibland blir det rätt, ibland blir det fel, skrattar han. Wille Darlör, 21 år, jobbar som elektriker och dubbelkollar gärna med sina kolleger om han blir osäker på något han läst. och skriva om dem lite. På gymnasiet fick Wille mer engagerade lärare. Istället för uppsatser och mer avancerade skrivövningar fick han jobba med grundläggande grammatik och stavning som han hade svårt för. Willes svensklärare ordnade så att han fick läsa Svenska B i en långsammare takt och när det skulle skrivas nationella prov fick han hoppa över vissa delar. Vardagen funkar bra Att Willes vardag funkar bra trots hans problem är det ingen tvekan om. Men han har faktiskt valt bort läsning och skrivning så långt det är möjligt. På gott och ont får man lov att tillägga. Eftersom han inte brukar hinna läsa undertexter i teve, men gillar film, har han blivit duktig på att lyssna istället. När det gäller att läsa instruktioner eller liknande måste han ofta förlita sig på andra människor. Jag tar dagen som den kommer, kämpar på och vågar fråga om hjälp. VARFÖR STANNAR BARNET HEMMA? Hemmasittande kan vara en form av utbrändhet, efter för mycket stress under lång tid. Det menar Elisabet von Zeipel, specialpedagog som arbetat med barn och unga hemmasittare med Aspergers syndrom. För barn med en funktionsnedsättning är energin ofta en bristvara. Inte för att dessa barn har mindre energi än andra, utan för att så mycket i deras omgivning kräver mycket energi och möda. Att ha någon typ av nedsättning gör skolarbetet extra tufft och energikrävande. Det säger Elisabet von Zeipel, pensionerad specialpedagog. Som yrkesverksam arbetade hon framförallt med barn och unga med Aspergers syndrom. Många erfarenheter hon gjort genom åren går att applicera på barn och unga med andra funktionsnedsättningar. Hon menar att dessa barn behöver hjälp att hushålla med sin energi så att den inte tar slut, och för att de inte ska hamna i negativ spiral som tär på deras självkänsla. Vi ställer oss ofta frågan: vad har barnet svårt för? fortsätter hon. Aha, detta. Då övar vi på det. Istället bör vi fråga oss hur vi kan underlätta för barnet. Skilj på träning och kunskapsinhämtning När det gäller barn med läs- och skrivsvårigheter handlar det till exempel att tidigt dela upp läs- och skrivträning och kunskapsinhämtande. Läsning och skrivträning ska ske på barnets befintliga nivå. För att inte halka efter i skolarbetet, måste barnet parallellt med denna träning få stöd i sin kunskapsinhämtning, genom bra studieteknik, alternativa verktyg och annat stöd i klassrumssituationen. Förväntas barnet träna skrivning parallellt med att det ska prestera en berättelse, då blir det lätt skrivkramp i fantasin. Störfrånvaro ofta första tecknet Ofta börjar hemmasittandet med frånvaro några dagar här och där. Skolan ligger på föräldrarna, ber dem visa vilka som bestämmer. Vi har ju trots allt skolplikt i Sverige. Målet är att barnet ska tillbaka till skolan till varje pris. Andra vanliga tecken på hotande hemmasittande kan vara huvudvärk, ont i magen, illamående, nedstämdhet och orkeslöshet. 9

10 De här tecknen är inga nonsens, utan faktiska upplevelser, poängterar Elisabet. När vi utbrister ryck upp dig så handlar det mer om vår egen frustration och känsla av tillkortakommande inför barnets beteende än om barnets situation. Hennes erfarenhet är att hemmasittande ofta beror på för hög stress under för lång tid, alltså en form av utbrändhet. Energin har helt enkelt tagit slut. Dessa barn behöver samma sak som vi vuxna, återhämtning, och jag brukar säga till de hemmasittande barn jag möter att de har reagerat sunt och adekvat på en absurd situation och behöver återhämta sig och reparera sin självkänsla. Rekommenderar sjukskrivning När hemmasittande är ett faktum rekommenderar Elisabet sjukskrivning. Dels för att signalera allvaret i situationen, dels för att göra skolan lugn utifrån de krav den har från sina överordnade. Och återhämtning tar lång tid. Det behöver alla ställa in sig på. Att som förälder se till att barnet får chans till total återhämtning är en konst. Det är lätt att ställa en välmenande fråga av typen Om du har lust att gå till skolan imorgon så skjutsar jag dig. Föräldrarna behöver stötta barnet, och omgivningen behöver stötta föräldrarna och inte lägga extra sten på börda. Elisabet är bestämd när hon förklarar att hemmasittande barn inte bara är en angelägenhet för den närmaste familjen. Den handlar om barnets hela omgivning: hem, skola, anhöriga, idrottsklubben, scouterna eller vad det nu kan vara. Därför är det viktigt att framförallt hem och skola ser sig som ett team och har regelbunden kontakt, utan att blanda in och oroa barnet. Föräldrar kan också behöva professionell stöttning för egen del. Lyfter två gyllene regler Elisabet framhåller två gyllene regler för att rehabiliteringen ska bli hållbar på sikt: total återhämtning och återgång i barnets takt. Annars finns risken att barnet kraschlandar, om inte i tonåren så kanske när det flyttat hemifrån och inte längre har den närmaste omgivningen som stöd. Parallellt med att hemmet erbjuder total kravlöshet behöver barnet hjälp 10 att sätta ord på vad det känner, och stöd att finna gränsen för sin egen ork. Lära känna sig själv med andra ord. Elisabet ger ett exempel. Jag orkar inte mer kanske barnet säger. Vad bra att du säger det kan då vara ett bra svar. Jag skulle inte heller orka med så mycket stress som du varit utsatt för. På det här sättet bekräftar du barnets känslor, förklarar hon. Samtidigt kan ni försiktigt nysta i vad man kan göra när orken tryter, till exempel ta en paus och göra någonting riktigt roligt, för att få ny energi. Hitta användbara strategier helt enkelt. Har stark kapacitet Ökad jag-kunskap och hjälp att känna gränsen för sin ork är alltså två viktiga byggstenar som bidrar till hållbar rehabilitering och återhämtning. Barn har en stark inneboende kapacitet. Ett sätt att komma i kontakt med denna kapacitet är att lära känna gränsen för sin ork. Då kommer ofta välmåendet och motivationen, som ju hänger ihop med ork. Så en dag gläntar barnet på dörren till omvärden, börjar visa intresse för vad som pågår i familjen, vill kanske

11 Utbrändhet är ett allvarligt sjukdomssymptom enligt Stressforskningsinstitutet. Det sätter varaktiga spår i hjärnan som inte läker vilket gör dig mer sårbar resten av ditt liv. åka med en sväng i bilen. Och så kommer frågan alla längtar efter: Var är mina skolböcker?. Först då är det ok att plocka fram dem, ler Elisabet, men med en gnutta is i magen. Barnets skola behöver vara öppen för och kunna erbjuda många olika lösningar för återgången men det är förälderns uppgift att pejla vad som kan passa det egna barnet. Inte genom att ställa frågor med tre, fyra alternativ utan genom enkla förslag som barnet kan ta ställning till med ett ja eller ett nej. Kanske ska en lärare komma hem. Kanske ska barnet gå i liten grupp, eller komma en halvtimme per dag, när de andra eleverna gått hem. De olika alternativen behöver vara väl genomtänkta av skola och föräldrar innan barnet inkluderas, menar Elisabet. Men det är inte vi som ska spika en färdig plan för flera veckor framöver utan barnet behöver få återgå i sin egen takt. Det gäller att hela tiden lyssna till barnet och att ta barnets reaktioner på allvar. Om barnet får återgå i små steg kan misslyckanden undvikas. Ett barn som varit utbränt har inte råd att misslyckas. Som blixt från klar himmel För många i barnets omgivning kommer hemmasittandet som en blixt från klar himmel. Ingen har på fullt allvar sett den ansträngning som barnet gjort, under lång tid. Jag brukar alltid säga att ett barn inte får ett funktionshinder den dag barnet får en diagnos. Diagnosen blir mer av ett kvitto på att omgivningen har insett detta faktum. Det kostar på att ha till exempel läs- och skrivsvårigheter. Tidiga tecken måste fångas upp Förskola och skola måste öva upp sin förmåga att fånga upp tidiga tecken på svårigheter och stress och alla i barnets omgivning måste på bästa sätt hjälpa barnet att både hushålla med och hitta sätt att ladda ny energi. De flesta barn vill innerst inne gå i skolan, och många barn med en funktionsnedsättning pressar sig till det yttersta för att vara som andra. FÖRLÄNGD SKOLPLIKT BRA FÖR HEMMASITTARE?! I början av året föreslog regeringen elever som bara saknar godkänt förlängd skolplikt med ytterligare betyg i något ämne för att bli behörig ett år för de elever som saknar till ett nationellt program. behörighet till gymnasieskolan. De ska alltså gå elva år i skolan. Specialpedagog säger nej till Vi tycker att det är rimligt att man förslaget inom grundskolan får kunskaper Maria Gladh är specialpedagog och behörighet innan man lämnar på Årstaskolan i Stockholm. Hon och går över till gymnasiet, säger tycker inte om regeringens förslag. I näringsminister Annie Lööf (C) i sitt likhet med Elisabet von Zeipel, som pressmeddelande. intervjuas på annan plats i tidningen, Allianspartierna vill även införa anser hon att många hemmasittare obligatorisk sommarskola för de har rena utmattningssyndrom och för 11 dessa elever skulle ett ytterligare år i skolan uppfattas mer som ett straff än som stöd. Dessa barn känner skolan ofta till sedan tidigare. Jag skulle snarare säga att det är skolans bemötande som behöver förändras. Vi bör satsa extra resurser på fler speciallärare och specialpedagoger som kan möta dessa elever på ett bra sätt, och på ett tidigt stadium.

12 POSttIDnInG FDB:s NYHETER B 1/2014 FDB FDB Surbrunnsgatan 42, 1 tr.ö.g. Surbrunnsg. SE STOCKHOLM 42, 1 tr.ö.g. SE STHLM FyrFÄLtAre KAn VArA StÖD VID SAMtAL Specialpedagog Marie Glad och kurator Krysmynta Sjödin har utarbetat en metod som kallas Nyckelmetoden. Metoden beskriver de i boken Tillbaka till skolan (Gothia fortbildning 2013). Författarna menar att när en elev blir hemmasittare handlar det om problem på flera plan. Därför behöver skolan erbjuda olika former av stöd samtidigt genom ett litet team som barnet kan få förtroende för. Vad vinner du på att vara hemma? Vad slipper du genom att vara hemma? Egen vilja behövs För att arbetet med att lotsa ett barn tillbaka till skolan ska lyckas behövs också en vilja till samarbete från barnet och föräldrarnas håll. Det finns ett symbolvärde i det egna ställningstagandet, även om barnet i praktiken har begränsade valmöjligheter. I boken finns exempel på hur man kan kartlägga en elevs nuläge genom att använda en fyrfältsmatris. I de olika fälten fyller kurator och elev och/eller föräldrar i svaren på de fyra frågorna: Vad vinner du på att vara hemma? Vad slipper du genom att vara hemma? Vad vinner du på att gå i skolan? Vad slipper du genom att gå i skolan? Vad vinner du på att gå i skolan? Vad slipper du genom att gå i skolan? Kartläggningsmatrisen ger en god överblick i en oftast rörig och komplicerad situation. Den underlättar utformning av det gemensamma arbetet och var det finns möjlighet att göra justeringar. Läs mer på FAKTA hemmasittare År 2010 undersökte Skolverket hur många elever som skolåret 2008/2009 hade varit frånvarande under mer än en månad. Resultatet var 1650 elever, lika många flickor som pojkar. Två tredjedelar av dem var frånvarande mer än två månader, en tredjedel var inte i skolan på hela terminen. Skolverket menar att antalet hemmasittare ökar. Varje elev som inte hittar tillbaka till skolan kostar samhället miljoner kronor, enligt nationalekonomiska beräkningar. I artikeln ovan lyfter specialpedagog Elisabet von Zeipel en grupp elever som är mer i riskzonen än andra, och det är barn med neuropsykiatriska svårigheter. De uppfattar ofta skolan som extra stressande och mycket stress kan leda till utmattning vilket kan göra dem till hemmasittare. En undersökning som Autism- och Aspergerförbundet gjort bland sina medlemmar visar att mer än var femte person med Asperger någon gång varit frånvarande längre än en månad under sin skolgång. Marie Gladh och Krysmynta Sjödin har i sitt arbete med hemmasittare inte uppfattat att denna grupp elever brottas med läs- och skrivsvårigheter i större utsträckning än andra. Att agera tidigt är A och O Malin Gren Landell är psykolog och arbetar på BUP i Linköping. Hon föreläser om skolfrånvaro och fungerar som expert i ämnet för bland annat Skolinspektionen. Det finns många olika orsaker till att elever blir hemmasittare. Det gör det svårt att förebygga med generella metoder, menar hon. A och O är att agera på ströfrånvaro, och att arbeta för en bra skolmiljö utan mobbing där olika former av inlärningsproblem och psykisk ohälsa upptäcks tidigt. Det tjänar alla på. PS. Följ FDB på Facebook! 12 Surbrunnsgatan 42, 1 tr.ö.g Stockholm Telefon: Fax: E:post:

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Nyheter. FDB:s. Dyslexiutredningar s. 4-6. - Sofia Grunér berättar s. 4

Nyheter. FDB:s. Dyslexiutredningar s. 4-6. - Sofia Grunér berättar s. 4 FDB:s Nr 4 2014 Nyheter Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn Dyslexiutredningar s. 4-6 - Sofia Grunér berättar s. 4 Karin Taube - om högre utbildning s. 8

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Nyheter. FDB:s. Vera Nord. - sjunger om dyslexin. Anna ger hopp s. 8-9 Ta tekniken till hjälp s. 7 Verktygen för självkänslan s. 11.

Nyheter. FDB:s. Vera Nord. - sjunger om dyslexin. Anna ger hopp s. 8-9 Ta tekniken till hjälp s. 7 Verktygen för självkänslan s. 11. FDB:s FDB:s Nyhter Nr 2 2014 Nyheter Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska barn Foto: Klara Börjeson Vera Nord - sjunger om dyslexin Anna ger hopp s. 8-9 Ta tekniken

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten

Läs mer

1

1 www.supermamsen.com 1 Skolan ser: En elev som fungerar. Jobbar på. Har vänner. Det är inga problem i skolan! Hemmet ser: Ett barn som trotsar, inte orkar med Inte orkar träffa vänner... Inte orkar fritidsaktiviteter

Läs mer

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs

Läs mer

Elever som zappar skolan 131011

Elever som zappar skolan 131011 Elever som zappar skolan 131011 Projekt på Almåsskolan 2007-2010 Titti Ljungdahl Skolutvecklare Bakgrund Våren 2007 c:a 10 elever med mycket stor frånvaro, de flesta flickor. Tidigare skolgång hade fungerat

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

Utmaningar i fo rskolan

Utmaningar i fo rskolan Studiematerial Utmaningar i fo rskolan Att förebygga problemskapande beteenden Utgiven av Gothia Fortbildning, 2015 Författare: David Edfelt, leg. psykolog, provivus.se Handledning, utbildning och utveckling

Läs mer

1. Sätt upp mål och ha något roligt som morot delmål

1. Sätt upp mål och ha något roligt som morot delmål Studieteknik Studieteknik innebär hur man studerar och ska underlätta studierna. Målet är att lära sig så mycket som möjligt under den planerade tiden. Man blir effektiv, får kontroll och slipper stress!

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Tillbaka till skolan. Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga. Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin

Tillbaka till skolan. Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga. Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin Tillbaka till skolan Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin Hemmasittare? Definition En hemmasittande elev som har varit frånvarande under minst fyra veckor

Läs mer

Behandlingsguide Sov gott!

Behandlingsguide Sov gott! Behandlingsguide Sov gott! V älkommen till Primärvårdens gruppbehandling för sömnproblem! Denna behandling utgår från KBT kognitiv beteendeterapi, som är en behandlingsform som visat sig vara en effektiv

Läs mer

LÄSGUIDE till Boken Liten

LÄSGUIDE till Boken Liten LÄSGUIDE till Boken Liten LÄSGUIDE till Boken Liten Den här läsguiden är ett stöd för dig som vill läsa och arbeta med boken Liten på din förskola. Med hjälp av guiden kan du och barnen prata om viktiga

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen. Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i

Läs mer

Utvärdering av projektet Flodagruppen

Utvärdering av projektet Flodagruppen Utvärdering Flodagruppen 1 Utvärdering av projektet Flodagruppen Elever och föräldrar Johan Heintz Handledare: Annika Hall Sveagatan 15 Kurator vid Dergårdens gymnasium, 413 14 Göteborg Lerum e-mail: johan.heintz@kulturverkstan.net

Läs mer

Medan Aktiv inlärning

Medan Aktiv inlärning Studieteknik Mål Överblick Före Förbered för studier Planera Delta i undervisningen Medan Aktiv inlärning Lyssna och anteckna Tänk aktivt Kunskap och förståelse Efteråt Behållning av studierna Aktivera

Läs mer

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips Så här gör du för att vuxna ska lyssna på dig Läs våra tips Vuxna kan lära sig mycket av oss. Vi tänker på ett annat sätt och vet grejer som de inte tänkt på. Det här är en tipsbok Du träffar många vuxna

Läs mer

ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA

ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA Föreläsning av Susanne Jessen Helsingborg oktober 2014 Varje hemmasinare är unik! Elever i behov av särskilt stöd Med sin egen historia Inte passar in i skolans värld Inget

Läs mer

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill

Läs mer

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

SKOLAN & NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR. Dags att prata om: Ett samtalsmaterial för föräldrargrupper

SKOLAN & NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR. Dags att prata om: Ett samtalsmaterial för föräldrargrupper Dags att prata om: SKOLAN & NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR Ett samtalsmaterial för föräldrargrupper Detta samtalsmaterial är framtagen inom Attentions projekt Min Skola med medel från Allmänna

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03 Problematisk frånvaro Hemmasittare Miriam Lindström Föreläsare, handledare, speciallärare Vilken benämning ska vi använda? Hemmasittande Långvarig ogiltig frånvaro Skolk Skolvägran, (skolfobi), ångestrelaterad

Läs mer

En föräldramanual om läxläsning

En föräldramanual om läxläsning En föräldramanual om läxläsning Martin Karlberg Carola Alm Anja Åhman Carola Åstrand Institutionen för didaktik, Uppsala universitet Denna manual riktar sig till föräldrar som vill ha hjälp med att få

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Medlemsinformation Steg för steg november 2016 för en bra psykosocial miljö

Medlemsinformation Steg för steg november 2016 för en bra psykosocial miljö Medlemsinformation Steg för steg november 2016 för en bra psykosocial miljö Hänt i media Styrelsen Bli medlem och värva en vän! Ordföranden har ordet Nu är det dags för ett nytt medlemsblad från Steg för

Läs mer

Nyheter. FDB:s. Den flytande skolan. - läger med segling och engelska s. 12. Stöd och anpassningar En läsande klass. Nr 3 2014

Nyheter. FDB:s. Den flytande skolan. - läger med segling och engelska s. 12. Stöd och anpassningar En läsande klass. Nr 3 2014 FDB:s Nr 3 2014 Nyheter Foto: Klara Börjeson Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn Den flytande skolan - läger med segling och engelska s. 12 Stöd och anpassningar

Läs mer

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i

Läs mer

GRUPPER OCH FÖRELÄSNINGAR FÖR VUXNA PÅ ASPERGERCENTER. www.habilitering.se/aspergercentersvuxenteam

GRUPPER OCH FÖRELÄSNINGAR FÖR VUXNA PÅ ASPERGERCENTER. www.habilitering.se/aspergercentersvuxenteam GRUPPER OCH FÖRELÄSNINGAR FÖR VUXNA PÅ ASPERGERCENTER www.habilitering.se/aspergercentersvuxenteam Innehållsförteckning Innehållsförteckning Sid 2 Personal i Aspergercenters vuxenteam Sid 3 Anmälan till

Läs mer

2015-06-14. Vad kan man själv göra för att motverka skadlig stress? Fråga först varför du gör så mot dig själv!

2015-06-14. Vad kan man själv göra för att motverka skadlig stress? Fråga först varför du gör så mot dig själv! Vad kan man själv göra för att motverka skadlig stress? För att veta var våra gränser går måste vi känna efter, och lyssna på våra inre signaler även de svaga. Djupanding Yogaövningar Massage Skäm bort

Läs mer

G R U P P E R O C H F Ö R E L Ä S N I N G A R F Ö R V U X N A P Å A S P E R G E R C E N T E R

G R U P P E R O C H F Ö R E L Ä S N I N G A R F Ö R V U X N A P Å A S P E R G E R C E N T E R G R U P P E R O C H F Ö R E L Ä S N I N G A R F Ö R V U X N A P Å A S P E R G E R C E N T E R www.habilitering.se/aspergercentersvuxenteam Innehållsförteckning Innehållsförteckning Sid 2 Personal i Aspergercenters

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

ASPERGERCENTER VUXENTEAMET UPPDATERAD 20140602. www.habilitering.se/aspergercentersvuxenteam

ASPERGERCENTER VUXENTEAMET UPPDATERAD 20140602. www.habilitering.se/aspergercentersvuxenteam ASPERGERCENTER VUXENTEAMET UPPDATERAD 20140602 www.habilitering.se/aspergercentersvuxenteam Innehållsförteckning Innehållsförteckning Sid 2 Personal i Aspergercenters vuxenteam Sid 3 Anmälan till grupper

Läs mer

Formulär för BARN 10-12 år. Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten.

Formulär för BARN 10-12 år. Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten. A B I S Formulär för BARN 10-12 år Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten. Om du svarar på frågorna får du hoppa över de frågor

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

Personer med autism lider ofta av stress

Personer med autism lider ofta av stress Artikel ur Specialpedagogik 1/06 Text och foto: Camilla Törngren Personer med autism lider ofta av stress Människor som blir utbrända får oftast stöd av sina kollegor, nära och kära. Men när personer med

Läs mer

Personlig sammanfattning av Mentorskursen

Personlig sammanfattning av Mentorskursen Personlig sammanfattning av Mentorskursen Veronica retar sig mest på att jag frågar hur dagen varit varje dag fast hon inte svarar. Det hon uppskattar mest med mig är när jag gör praktiska saker med henne,

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Hur optimerar jag min inlärning?

Hur optimerar jag min inlärning? Hur optimerar jag min inlärning? Tips från en gymnasieelev 1. Inledning Alla är inte genier som kan gå till skolan utan att göra någonting, för att sedan på prov prestera på topp. Det är många ungdomar

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

KOMMUNIKATION ATT LÄRA AV

KOMMUNIKATION ATT LÄRA AV KOMMUNIKATION ATT LÄRA AV VARANDRA Agenda Inledning och incheckning Kommunikation vad är det? Övning Dialogens principer Feedback när, hur och varför? Övning Avslutning Incheckning En saga Vad var Rabbinens

Läs mer

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare Kampen mot klockan - funderingsfrågor, diskussion om tid och skrivövning Ämne: Svenska, SVA, Årskurs: 7-9 Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Upp och hoppa! hojtar mamma.

Läs mer

Försök låta bli att jämföra

Försök låta bli att jämföra Skoldags! Det är inte bara ditt barn som börjar skolan nu. Det gör du också som förälder. Du minns din egen skolstart, din lärare, hur motigt det var ibland men också ljusa minnen. Nu är det nya tider

Läs mer

Linus mamma har en utvecklingsstörning

Linus mamma har en utvecklingsstörning Barnbok Linus mamma har en utvecklingsstörning Text: Sandra Melander och Lydia Springer Illustrationer: Laila Stolpe Linus är 8 år och bor tillsammans med sin mamma i en hyreslägenhet. Linus mamma älskar

Läs mer

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE Ung och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. Att prata med din tonåring om alkohol När det gäller alkohol

Läs mer

ASPERGERCENTER VUXENTEAMET UPPDATERAD 20130111. www.habilitering.nu/aspergercenter

ASPERGERCENTER VUXENTEAMET UPPDATERAD 20130111. www.habilitering.nu/aspergercenter ASPERGERCENTER VUXENTEAMET UPPDATERAD 20130111 www.habilitering.nu/aspergercenter Innehållsförteckning Personal i Aspergercenters vuxenteam Sid 3 Anmälan till grupper Sid 4 Grupper Diagnosgrupp Sid 5 Grupp

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9 1 Vi har under tre veckor (20/6 8/7 2011) fått arbeta med att göra en marknadsundersökning om vad ungdomar tycker om biblioteken i Mjölby kommun. Det har inneburit att vi har intervjuat ungdomar på olika

Läs mer

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina Förlåt mig mamma! D et finns bara en människa här på jorden som älskar mig och det är min mamma. Jag är en svår och besvärlig person som jag ofta är fruktansvärt trött på, en människa jag tycker riktigt

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

K Hur ser de t ut för dig?

K Hur ser de t ut för dig? Behandlingsguide K Hur ser de t ut för dig? arbetsbl ad (Kryssa för det som stämmer för dig) 1. Är du stressad eller orolig? Jag kan inte tänka klart ( Jag glömmer saker ( Jag har svårt att fokusera (

Läs mer

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av?

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av? MBT 2013 Undervisning av Ulrika Ernvik Guds dröm om mej! Gud har en dröm! Ps 139:13-18 Gud har en dröm för varenda liten människa även mej. Drömmen handlar mest om vem han vill att jag ska VARA mer än

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och

Läs mer

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Bakgrund. Läsförståelse. Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson

Bakgrund. Läsförståelse. Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson Arbetsmaterial till Barnet Skriven av: Hans Peterson Bakgrund Det här materialet kompletterar boken Barnet. Det kan användas individuellt eller i grupp. Om rubriken följs av symbolen: (+) innebär det att

Läs mer

Anna förmår inte gå i skolan

Anna förmår inte gå i skolan Anna förmår inte gå i skolan Om Aspergers syndrom, stress och en väg tillbaka till undervisning fd spec ped vid Aspergercenter, Stockholm Aspergers syndrom och hemmasittare Frågor jag sökt svar på Barn

Läs mer

En bok om att bygga självkänsla och skapa lycka från början.

En bok om att bygga självkänsla och skapa lycka från början. Trygg hamn En bok om att bygga självkänsla och skapa lycka från början. Kanske kommer våra barn att möta en tuff värld men inte desto mindre kan vi lära dem att bemöta den. Eva Träff Trygg hamn Copyright

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

Till dig som har en tonåring i Sundbyberg. FOTO: Susanne Kronholm

Till dig som har en tonåring i Sundbyberg. FOTO: Susanne Kronholm Till dig som har en tonåring i Sundbyberg FOTO: Susanne Kronholm Förord Hej, Den här foldern riktar sig till dig som har en tonåring i din närhet. Du kanske är förälder, vårdnadshavare eller är en annan

Läs mer

Innehållsförteckning. Kapitel 1

Innehållsförteckning. Kapitel 1 Innehållsförteckning Kapitel 1, Zara: sid 1 Kapitel 2, Jagad: sid 2 Kapitel 3, Slagna: sid 3 Kapitel 4, Killen i kassan: sid 5 Kapitel 5, Frågorna: sid 7 Kapitel 6, Fångade: sid 8 Kapitel 1 Zara Hej, mitt

Läs mer

Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos

Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos Information om Habilitering & Hälsas stöd till dig som har en autismspektrumdiagnos (ASD) utan intellektuell funktionsnedsättning. Det kan vara autism, Aspergers

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

LÄSGUIDE till Boken om Liten

LÄSGUIDE till Boken om Liten LÄSGUIDE till Boken om Liten LÄSGUIDE till Boken om Liten Den här läsguiden är ett stöd för dig som vill läsa och arbeta med boken om Liten på din förskola. Med hjälp av guiden kan du och barnen samtala

Läs mer

Remissvar på Mer tid för kunskap förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola (SOU 2015:81 )

Remissvar på Mer tid för kunskap förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola (SOU 2015:81 ) Stockholm 29 februari 2016 Till Utbildningsdepartementet U2015/04749/S Remissvar på Mer tid för kunskap förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola (SOU 2015:81 ) Riksförbundet Attention är en intresseorganisation

Läs mer

Varför är vi så dumma?

Varför är vi så dumma? Varför är vi så dumma? Personligheten består av tre delar, detet, jaget och överjaget. Jaget har ett tufft jobb att försvara och skydda en positiv bild av oss själva. Till sin hjälp har jaget försvarsmekanismer.

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft.

Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft. Att stärka barnet, syskon och hela familjen Christina Renlund Leg psykolog och psykoterapeut Föräldrar Föräldrafrågor Att hjälpa barn att uttrycka sig handlar också om att hjälpa föräldrar Hur pratar man

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Mötesplatser för anhöriga Program våren 2015

Mötesplatser för anhöriga Program våren 2015 Mötesplatser för anhöriga Program våren 2015 taby.se/anhorigstod samtalsgrupper Mötesplatser för anhöriga Anhörigstödet arrangerar mötesplatser där du får information som kan vägleda och inspirera dig.

Läs mer

V.A.T lärstilstest och studieteknik

V.A.T lärstilstest och studieteknik Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne

Läs mer

10 september. 4 september

10 september. 4 september I AM GREGER PUTTESSON 4 september Hej dumma dagbok jag skriver för att min mormor gav mig den i julklapp! Jag heter Greger förresten, Greger Puttesson. Min mamma och pappa är konstiga, de tror att jag

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE

Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. 2. Manus: Det finns många olika typer av kroppslig träning. Idag går många unga på gym för ren muskelstyrketräning. Andra kanske tränar någon

Läs mer

Jim till kamera Det är viktigt att vakna i tid så att man inte missar dagen.

Jim till kamera Det är viktigt att vakna i tid så att man inte missar dagen. - manus ver.2 INT Sovrum dag En kille ligger och sover i hans väldigt städade, prydliga rum. Det är JIM. Ett foto av hans mor och en väckarklocka syns på nattduksbordet. Han sätter sig upp nöjd 2 sekunder

Läs mer

Att våga tala. - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson

Att våga tala. - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson Att våga tala - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson Vad jag tänkte prata om... Vem är jag? Vad gör jag här? min bakgrund som talare Går det att lära sig att våga nåt?

Läs mer

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg 0709-844

Läs mer

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA FRENSBORG LÄSFÖRSTÅELSE kapitel 1 scouterna(sid 3, rad 8), grupp för ungdomar som tycker om naturen försvunnen (sid 3, rad10), borta parkeringen (sid 4, rad 1), där man

Läs mer

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta frågorna handlar

Läs mer

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter

Läs mer

ÅRSRAPPORT Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd

ÅRSRAPPORT Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd ÅRSRAPPORT 2016 Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd Jag kan inte riktigt skilja på vad som är min diagnos och vad som är jag Barn är aktiva och kompetenta aktörer som bär på otroligt mycket

Läs mer