SOU1999:61. arbete. Brottsförebyggande. från. Slutrapport Kommittén för brottsförebyggande arbete KBA

Transkript

1 SOU1999:61 Brottsebyggande arbete lans er från Slutrapport Kommttén arbete KBA

2

3 B rottsfö bygga d re arbete lans er n e Slutrapport från Ijggmmttén arbete Stockholm 1999 KBA

4 SOU Ds ngår 1999 års nummersere kan köpas från Fakta Info Drekt. För remssutsändnngar SOU Ds ngår 1999 års nummersere svarar Fakta Info Drekt på uppdrag Regerngskanslets valtnngsdelnng. Beställnngsadress: Fakta Info Drekt, Kundservce Box 6430, Stockholm Tel: , Fax: E-post: Svara på remss. Hur var. Statsrådsberednngen, En lten broschyr underlättar arbetet den skall svara på remss. - Broschyren kan beställas hos: Informaton Rosenbad Regerngskanslet Stockholm Fax: Telefon: Elanders Gotab, Stockholm 1999 ISBN ISSN X

5 Tll statsrå chefen Justtedepartementet I jun 1996 presenterade regerngen skrften Allas vårt ansvar - ett natonellt program. Regerngen bemyndgade den 10 jun 1996 chefen Justtedepartementet tllkalla en kommtté med uppdrag verka genoman ntentonerna natonella programmet. Tll ordande kommttén utsågs alrå Stg Nlson fr.o.m. den 10 jun Samma dag ordnades dåvarande generaldrektören Maranne Håkansson, delnngschefen Bengt Frh bundssekreteraren Anta Sundn tll ledmöter kommttén. Förbundssekreteraren Lars Strd utsågs den 1 december 1996 tll ledamot samtdgt Anta Sundn entledgades. Generaldrektören Ann-Mare Begler ordnades den 1 december 1997 tll ny ledamot samtdgt Maranne Håkansson entledgades. Som sakkunnga ordnades numera hovrättsrå Agneta Lndelöf den 1 september 1996 numera kanslrå Agneta Bäcklund den 24 jun Enhetschefen Jan Andersson ordnades sakkunng den 17 november 1997 samtdgt Agneta Bäcklund entledgades. Tll experter ordnades sektonschefen Ronne Wnsnes den 24 jun 1996 byråchefen Lars Alexandersson den 5 december Lars Alexandersson Agneta Lndelöf entledgades den 1 december Ämnessakunnga Louse Heckscher ordnades expert den 18 jun Som sekreterare ordnades länsbundssekreteraren Anta Jonstrand den 1 jul 1996, hovrättsasses Johan Isaksson den beteendevetaren Erk Grevholm den 1 februar mars Infonnatören Mona Backhans ordnades bträdande sekreterare den 16 februar Erk Grevholm entledgades den 30 september 1998 Mona Backhans den 31 oktober 1998.

6 arbete arbete slutt antagt Kommttén har namnet KBA. Härmed lans er stt uppdrag. överlämnas SOU Kommttén slutrapporten Brottsebyggande 1999:61. Kommttén har därmed Stockholm maj 1999 Stg Nlson Ann-Mare Begler Bengt Frh Lars Strd /Anta Jonstrand Johan Isaksson

7 SOU 1999:61 Innehåll Sammanfnng 7 l Inlednng ll 1.1 Uppdraget Bakgrund Arbetets nrktnng Arbetets bedrvande Det arbetet hösten l 3 Det nuvarande läget Utvecklngen stort Den lokala uppbyggnaden arbetet Inlednng Det lokala arbetets organsaton Arbetsuppgfter Brottsebyggande program, verksamhetsnrktnng exempel på åtgärder Kunskap kompetens lokala arbetet Utbldnng Infomaton materal Forsknngs- utvecklngsarbete Internatonellt samarbete Förslag synpunkter vad gäller byggande arbetet brottse fortsa Allmänna utgångspunkter Lokalt arbete Utgångspunkter fortsa lokala arbetet

8 6 Innehåll SOU 1999: Kommunernas möjlgheter bdra tll ett mer utvecklat lokalt arbete Polsens möjlgheter bdra tll ett mer utvecklat lokalt arbete Natonellt stöd tll lokala arbetet Kunskap kompetens Utbldnng Informaton Lokala kartläggnngar Forsknngs- utvecklngsarbete Särsklda frågor Återfallskrmnella Närngslvet arbetet Konsekvensbeskrvnng Blagor: Kommttédrektv 1996: Kommttédrektv 1998:31... Rktlnjer delnng ekonomskt stöd Förtecknng över projekt bevljats ekonomskt stöd t.o.m. november Förtecknng över projekt valts ut tll söksverksam- hetema med medlng famljerâdslag.93...

9 SOU 1999:61 Sammanfnng När regerngens natonella program presenterades jun 1996 fck ett postvt mottagande er andra aktörer. De undersöknngar kommttén då genomde vsade fanns ett stort ntresse utveckla den verksamheten. arbetet. Det uttrycktes också ett stort behov externt stöd De senaste årens utvecklng har nneburt ett stort steg framåt arbetet. Allt fler er väljer bygga upp organsatoner verksamheten. Kretsen aktörer utvdgas arbetet nrktas mot ett bredare spektrum åtgärder. Hösten 1996 fanns ett 30-tal lokala råd eller motsvarande organsatoner lan. Nu fnns mer än 120 sådana organsatoner. Den utvecklng v nu ser början på nger hoppnngar om skt skall gå åstadkomma ett trendbrott nnebär mnskad brottslghet ökad trygghet lans medborgare. V befnner oss dock fortfarande ett uppbyggnadsskede. För den postva utvecklngen nte skall brytas krävs från natonell nvå ett forts, samlat tydlgt stöd såväl ekonomskt kunskapsmässgt. På lokala planet kan erna polsen ge utsättnngar ett kraftfullt åtgärdsnrktat lokalt arbete. Vägledande lokala arbetet bör bl.a. vara medborgarnas engagemang delaktghet betonas, strateg, prorterngar åtgärder bestäms utfrån lokala problem- resursnventerngar de programmen konkret anges hur åtgärderna skall genomas följas upp. Det är också vktgt de lokala organsatonerna ges ökad tyngd status t.ex. genom de görs tll remssnstans frågor väsentlg betydelse arbetet. Kommunerna bör större utsträcknng än dag beakta brotts- ebyggande aspekter stads- bebyggelseplanerngen. Kommttén eslår Boverket ges uppdrag genom forts nformatons- kunskapssprdnng stmulera stödja ernas arbete på områ. Kommunerna bör efter sträva samordna arbetet med den alkohol- drogebyggande

10 8 Sammanfnng SOU 1999:61 verksamheten. Man bör också högre grad engagera skolans personal arbetet. Det är angeläget erna utvecklar nya metoder arbetet med unga lagöverträdare. Ett effektvt lokalt arbete kan nte komma tll stånd utan ett tydlgt aktvt stöd från polsen. Polsen bör bl.a. svara erna f ar tllgång tll nödvändgt statstskt materal om brottslgheten brottsutvecklngen. Polsen bör också ta aktv del analysarbetet. Det är vktgt polsens uppgfter brottse- byggande arbetet precseras. Kommunerna bör även fortsättnngen ges möjlghet påverka den lokala styrnngen polsen. Det är görande betydelse arbetet möjlgheterna tll ekonomskt stöd från natonell nvå kvarstår ytterlgare en td. Inom ramen ta stöd bör även fortsättnngs- vs fnnas möjlghet få ntalt stöd form startbdrag.stöd tll regonala projekt syftar tll stödja uppbyggnaden lokala arbetet. Storstädemas mest utsa områden bör prorteras. Det behövs bättre nformaton om de stödformer fnns arbete näralggande områden. Grundläggande lokala arbetets utveck- lng är de lokala aktörema har goda kunskaper frågorna. BRÅ:s om satsnng på nformaton va Internet har utsättnngar bl den samlade nformatons- kunskapsbank de lokala aktörerna behöver stöd stt arbete. Den tps- débok lokala brottsebyggare BRÅ nu färdgställs kommer också fylla vktg funkton på områ. Behovet grundläggande utbldnng på en brottspreventva områ kommer öka. Ett samordnat regonalt stöd kan underlätta erna tllgodose behoven kunskapsuppbyggnad. Det fnns ett forts behov utbldnng på akademsk nvå. På natonell nvå bör utformas modeller eller nstrument kan användas lokala kartläggnngsarbetet. I ta sammanhang är BRÅ:s utvecklngsarbete med syfte göra statstken mera anpassad tll den lokala nvåns behov en angelägen uppgft. Det vetenskaplga stö tll metodutvecklng, uppföljnng, utvärderng kvaltetsarbete lokala verksam- heter behöver bättras. På natonell nvå bör en långsktg strateg utvecklng ett sådant stöd tas fram. Det fnns dag ngen samlad nformaton vlka forsknngsprojekt, betydelse om arbetet, bedrvs. Det skulle där kunna vara lämplgt berörda forsknngsråd gör en samlad beskrvnng den rådsfmanserade brottspreventva forsknng pågår. En central uppgft arbetet är mnska återfallen brott. Kommttén ser där angeläget de lokala

11 Sammanfnng :61 SOU med de samarbetet utvecklar organsatonerna samarbetar också de krmnalvårdsmyndghetema lokala samt områ, nsats på frvllgsektom delar gör med de närmare en från fängelse. frgvna arbetar med organsatoner de särsklt betydelse område Ett stor annat eslår Kommttén vdta. närngslvet kan de åtgärder arbetet är frågor närngslvet med överläggnngar tll ntatv regerngen tar branschvs. Det ske bör överarbete. Dessa om formerna behovet dskutera ett syftet bör grpande vara bör höras organsatonerna centrala frågor. De dessa närngslvsrâd deras nvå lokal elgger på behov vlka om om påverka de entusasmera sätt möjlgheter annat regerngens arbetet. delta etagarenngama lokala

12 ssmmm.;; g.x% :. ; X äháøsátwáwpáwc ma ä-

13 SOU 1999:61 ll 1 Inlednng 1.1 Uppdraget Kommttén skall enlgt drektven, blaga genoma ntentonerna natonella programmet. Huvuduppgften består nsprera, stödja följa arbetet, främst lokal nvå. Kommttén skall särsklt genoma följa upp regerngen nterat, medla kunskap nformaton om lokala planet, utveckla former stärka arbetet, rådslag med bl.a. lans er forsknngskompetensen frågor tll lokala program antas, överväga behovet formerna arbete regonal nvå, ett aktvt stöd tll uppbyggnaden dela ekonomskt verksamhet på lokal nvå, planera regerngens överläggnngar med eträdare Kommttén har tlläggsdrektv den 16 aprl 1998 tlldelats olka vssa samråd med erna verka lokala brottse- byggande arbetet organseras på lämplgt sätt lokala ytterlga- branscher nom närngslvet samt följa upp de resultat uppnås överväga behovet re åtgärder. uppgfter ser regerngens söksverksamhet med medlng BRÅ unga lagöverträdare. Kommttén skall samråd med en särskld utredare välja ut de projekt skall omfas söks- verksamheten samt dela ekonomskt stöd tll dessa projekt. BRÅ skall nleda, samordna utvärdera söksverksamheten. Den särsklde utredaren skall med utvärderngen underlag utreda

14 12 Inlednng SOU 1999:61 analysera frågan om medlngens roll rättssystemet. Tlläggsdrektven är sn helhet bfogade blaga 2. Kommttén åtog sg jun 1997 bträda Helsngborgs arbetet med utforma en handlngsplan mot den mc-relaterade brottslgheten en. 1 Bakgrund Under de tre senaste decennerna har behovet stärka de brotts- ebyggande nsatserna fått ökad uppmärksamhet. Fram allt har 1.3 Arbetets nrktnng behovet samordnng dskuterats samband därmed frågan om hur arbetet bör organseras centralt, regonalt lokalt. Att va lagstftnngen na en skyldghet nrätta lokala eller regonala samordnngsorgan har httlls nte bedömts vara en framkom- lg väg. Man har konstaterat en gynnsam utvecklng knappast går åstadkomma genom tvång. En lagstftnng skulle också ut över den ala självstyrelsen. Behovet mer permanenta former samarbete har dock blvt allt tydlgare. Det fnns alltså sedan hållandevs lång td tllbaka en utvecklngsprocess går rktnng mot ett mer strukturerat arbete med mer permanenta former samarbete på lokala planet. Motsvarande utvecklng fnns andra länder västeuropeskt sntt. Att ebygga brott är ett svåröverskådlgt komplext arbets- område sträcker sg över alla samhällssektorer. I takt med brottslgheten blvt ett allt mer domnerande samhällsproblem har en samlad strateg den verksamheten lan blvt allt mer påkallad. Kommttén har sett sn huvuduppgft öka lokala engage- manget arbete. Utgångspunkten har vart söka svara upp mot den lokala nvåns behov stöd arbetet. Detta har resulterat kommttén prorte- rat nformatons- kunskapssprdnng tll er, närpols andra aktörer på lokal nvå samt få tll stånd en dalog med dem verkar på lokala planet. En annan stor del kommtténs arbete har bestått bereda behandla ansöknngar om ekonomskt stöd. Kommttén har sett angeläget också prortera ta arbete

15 Inlednng :61 SOU dröjs eller väntan projekten lokala de undvka stannar besked. på bedrvande Arbetets 1.4 med enlghet I hösten början arbete nledde stt Kommttén januar BRÅ arbetsuppgfter den 1 kommtténs drektven över tog operatv vart grad hög uppdrag kommtténs Efter verksambeskrvnng utlg hållandevs lämnas karaktär en heten. Rådslaget genoma vart kommttén har uppgft grundläggande En nterade regerngen rådslag natonella genom följa upp Flera programmet. natonella presentatonen syfte. ta genomts har nsatser olka möjlghet enkät erna Inlednngsvs en genom gs 0 arbete samt erfarenheter sna ge redogöra En programmet. natonella på sn syn organsatoner, antal rktades tll undersöknng stort motsvarande ett tll rktades enkätundersöknng särskld myndgheter. En etag bund. landstng polsmyndgheter, länsstyrelser, 1997 under våren BRÅ kommttén genomde med Tllsammans 0 tll tyder allmänhetens kartlägga opnonsundersöknng en arbete. under er med hearng anordnades november 1997 I en 0 lokalt nom arbete ett bedrvt td ramen en organsaton. motsvarande eller råd deltagt 1996 hösten sedan har kommttén Företrädare en 0 goda erbjudt har vlket sammanträden, konferenser mängd arbetet. lokala eträdare med dalog tll möjlgheter lans er tll januar 1998 sändes ut delrapport En 0 fram kommt vad sammanfas närpolråden. I rapporten arbetet. fortsa rktlnjer rådslaget under samt anges

16 14 Inlednng SOU 1999:61 Fördelnng ekonomskt stöd Kommttén har fogat över sammanlagt 14,8 mljoner kronor delnng tll arbete. Enlgt drektven skall medlen användas främja nya ntatv arbetet. Med ta ses bl.a. nya metoder kunskaper nnebär arbetet kan as framåt. Resultatet erfarenheterna från de verksamheter bevljas ekonomskt stöd skall kunna bdra tll uppbyggnaden en central kunskapsbank. I enlghet med drektven beslutade kommttén om närmare rktlnjer bdrag januar Rktlnjerna fnns ntagna blaga I mars 1998 beslutade kommttén om nterna rktlnjer s.k. startbdrag. Med startbdrag ses här ett ntalt stöd tll er står begrepp starta upp ett organserat arbete. För uppmärksamma erna betydelsen lokalt brotts- ebyggande arbete på möjlgheten få ekonomskt stöd uppbyggnaden sådan verksamhet sände kommttén början hösten 1996 ut en nformatonsskrñ om natonella brottse- byggande programmet kommtténs uppdrag tll samtlga - styrelser. Kommttén har däreñer vd flera tllfällen nformerat kommu- ner andra om möjlgheterna söka ekonomskt stöd. 0 Fram tll den 1 december 1998 nkom 332 ansöknngar om ekonomskt stöd. Vd denna tdpunkt överlämnades ansvaret ansöknngarna tll BRÅ. Ansöknngama delar sg över tden enlgt följ ande: År Antal ansöknngar l 997 l En tredjedel lll ansöknngarna har helt eller delvs - - bfallts. Totalt har 13,7 mljoner kronor delats tll de aktuella projekten. Några de ansöknngar bfallts har sett nyat eller utökat ekonomskt stöd tll pågående projekt. 0 Majorteten projekten är övergrpande karaktär. De syftar tll bygga upp, samordna eller utveckla den brottse- byggande verksamheten respektve er. Ett 40-tal dessa projekt ser ntalt stöd tll uppbyggnadsarbetet form start- bdrag.

17 Inlednng :61 SOU projekt. regonala fnns ll bdrag bevljats de projekt Bland 0 omfar 117 projekt tll dessa delats har kronor mljoner 3 stödja nsprera olka på syftar tll sätt Projekten er. samtlga er. länens lokala arbetet bfall då de har lämnats ansöknngarna utan tredjedelar Två 0 uppställts krterer uppfyllt de nte anlednngar olka ekonomskt delnng rktlnjer kommtténs drektven otllräcklg haft de där bfall lämnats har stöd. Många utan problembeskrvnngar. Ett tydlga saknat eller brottspreventv ansats åtgärder vlka ämnar framgått nte skäl vanlgt är man annat ställt har ansöknngar Några problemen. aktuella de vdta mot ansöknngar gäller När gränsdragnngsproblem. n kommttén skljelnje har arbete drogebyggande alkohol- en sett på nrktade prmärt vart ansöknngar de mellan dragts tll komma tagt skte rätta de sådant mssbruket mssbruket. följer ordnngsstömngar de brott med stöd. I ekonomskt fråga kommt har sstnämnda de Endast tll lämnats bdrag nte har drektven vad med enlghet anges verksamhet. löpande ansöknngar sett dessa Räknas behandlats har generöst. startbdrag Ansöknngar om 0 bfallts. ansöknngarna fjärdedel har bort en dokumenbnda sg fått stöd har ekonomskt bevljats De 0 tll skrftlg med nkomma rapport verksamheten samt en tera slutats. projektet td efter vss kommttén nom under projektledama har projekten uppföljnngen led Som ett 0 frågor synpunkter på sna fått enkät 1998 hösten om ge en nforma kunskap behovet organsaton arbetets lokala ton. blaga fnns projekten tecknng En över brottslngar famljerådslag med örsöksprojekt F unga medfamljerådslag söksprojekt tll ntatv tagt har Kommttén ett Svenska genoms tvåårgt Projektet brottslngar. är unga stadsdels två no er deltar projektet bun. I kronor. mljoner knappt 1,4 delats har projektet Tll nämnder.

18 16 Inlednng SOU 1999:61 F örsöksverksamhet med medlng Kommttén har samråd med BRÅ den särsklde utredaren valt ut de projekt skall ngå söksverksamheten projekt har valts ut tll söksverksamheten. 0 Av de 6,5 mljoner kronor kommttén fogat över söksverksamheten har drygt 5 mljoner kronor delats tll de utvalda projekten. Kr på vss egen fnanserng verksamheten har ställts. 0 Med fnanserng från kommttén har en samordnare medlngsverksamheten anställts BRÅ. 0 I enlghet med drektven har kommttén den 15 oktober 1998 lämnat en redogörelse tll regerngen över de projekt skall omfas söksverksamheten. En tecknng över de projekt ngår söksverksamheterna medlng famljerådslag fnns blaga med Informatons- kunskapssprdnng Att medla kunskap nformaton om arbete har kommttén sett en sna huvuduppgfter. För fullgöra uppdraget denna del har kommttén vdtagt bl.a. följande åtgärder. 0 Kommttén har delat ekonomskt stöd tll projekt sett utbldnngsnsatser. Ett stort antal personer har därgenom fått möjlghet tllägna sg grundläggande kunskaper om brottse- byggande arbete. På kommtténs uppdrag har plotutbldnng lokalt brottse- 0 en byggande arbete genomts vd Krmnologska nsttutonen, Stockholms unverstet. Utbldnngen, omfade 20 akadems- ka poäng, startade våren 1997 bestod tre delkurser: Brottspreventon ur teoretska emprska perspektv- Analys den lokala brottslgheten utvärderng åtgärder Det arbetet - praktken. Tll utbldnngen antogs 30 personer med bakgrund fram allt polsär al verksamhet. Utbldnngen slutades jun 1998.

19 SOU 1999:61 Inlednng 17 0 Företrädare kommttén har sedan hösten 1996 kontnuerlgt medverkat nfonnatons- utbldnngsnsatser runt om lan. 0 Ett arbete närpolråden. kunskapsmateral december 1997 sändes ut tll om lans er 0 Steget e byggande er, nformatons- SOU 1998:90, en reportagebok om lokalt brottse- arbete, har producerats. Boken dstrbuerades tll polsmyndgheter närpolråden under maren Ett arbete med ta fram en tps- débok brottsebyggare har påbörjats. Boken kommer nnehålla exempel på brottse- byggande åtgärder vdtagts nternatonellt natonellt, exempel på enkätundersöknngar ntervjunstrument samt anvsnngar råd om hur man går tll väga analysera resultatet undersöknngarna. Arbetet fortsätter BRÅ:s nu reg ett sta sntt kommer publceras maj Aftonbla publcerade november 1998 på beställnng från BRÅ kommttén en specalblaga om arbete. Upplagan, uppgck tll exemplar, beräknades nå ca 1,7 mljoner läsare. 0 Ett nyhetsbrev om arbete har sänts ut tll styrelser, kontaktpersoner, närpolråden, stads- skolbblotek, länsstyrelser, landstng, etag ett antal organsatoner. Under 1998 har 4 nr kommt ut med en upplaga om exemplar. 0 I samband med delrapporten sändes ut ombads erna utse kontaktpersoner arbetet. En tecknng över dessa personer sändes september 1998 ut tll styrelser, kontaktpersoner projekt underlätta kunskapssprdnng erfarenhetsutbyte. I tecknngen togs också kortfad nformaton om lokala organsatoner lokala projekt. 0 Som ett led uppföljnngen projekten har kommttén samlat projektledare lokala regonala projekt tll erfarenhetsutbyte dskusson om utvärderng projekt.

20 18 Inlednng SOU 1999:61 0 Kommttén anordnade den 13 oktober 1998 en överläggnng med eträdare unverstet högskolor om lokalt brottse- byggande arbete forsknngskompetens. Inbjudan rktades tll 15 högskolor/unverstet tll tvâ forsknngs- utvecklngscentra. Ett 20-tal forskare deltog vd överläggnngama lk eträdare BRÅ. 0 I december 1998 deltog Sverge sta gången den ntemato- nella tävlngen European Crme Preventon Awards. Kommttén var representerad juryn. 0 En satelltkonferens om lokalt arbete genomdes december 1998 samverkan med polsmyndgheter, bund länsstyrelser. Drygt personer deltog 24 orter runt om lan. En vdeoñlm konferensen har dstrbuerats tll lans er polsmyndgheten Lokal handlngsplan mot den mc-relaterade brottslgheten Helsngborg Kommttén har fullgöran stt åtagande denna del vdtagt bl.a. följande åtgärder. 0 Företrädare kommttén har sammanträffat med representanter de samverkande myndgheterna valtnngarna Helsngborg lk med eträdare myndgheter på regonal natonell nvå. Företrädare kommttén har också deltagt möten med ntresseenngen lokalbefolknngen Hasslarp. 0 Helsngborgs ekonomskt stöd stt ntresseenngen Hasslarp har fått arbete. 0 0 På kommtténs uppdrag har en kunskapsöverskt över de krmnella mc-klubbarna deras verksamhet tagts fram. BRÅ kommer svara Med publcerngen under år senare utgångspunkt från arbetet sekretarat utarbetats en modell lokala handlngsplaner mot organserad brottslghet. Helsngborg har nom kommtténs

21 SOU 1999:61 Inlednng 19 Överläggnngar med närngslvet Som ett led fullgöran uppdraget ser överläggnngar med närngslvet har kommttén tagt fram ett kunskapsunderlag om åtgärder närngslvet. Materalet nnehåller bl.a. en branschvs genomgång olka verksamhetsfált där närngslvet regerngen kan verka utveckla de åtgärderna. Övrgt I mars 1997 besökte kommttén Justte- Inrkesmnsterema Nederländerna Inrkesmnsteret Home Offce Storbrtannen. Kommttén besökte också ett flertal lokala projekt de båda länderna. I delrapporten fnns en översktlg redogörelse arbetet dessa länder. Kommttén har den 20 maj 1998 gett ett remssyttrande över departementspromemoran Forsknng rättsväsen Ds 1997:28.

22

23 SOU 1999: Det hösten 1996 arbetet Det natonella programmet fck ett postvt mottagande andra lokala aktörer. Även er de regonala organen ställde sg postva. Det fanns en samsyn på problemen på hur man vlle arbeta med frågorna. Kommunerna hållandevs stor utsträcknng ntresserade blda var lokala råd eller motsvarande organsatoner. Det uttrycktes ett stort behov externt stöd lokala arbetet. Allmänheten betraktade brottslgheten ett stort samhällsproblem många kunde tänka sg delta någon form brottse- byggande arbete. I ta kaptel lämnas en översktlg beskrvnng läget hösten 1996 dvs. då kommttén nledde stt arbete. Beskrvnngen grundar sg huvudsaklgen på resultaten från de enkätundersöknngar kommt- tén då genomde med er andra. Det natonella programmet fck ett postvt mottagande Även er andra lokala aktörer. den regonala nvån ställde sg postv. Det fanns ett ntresse frågorna en vlja utveckla arbetet. Det vsade sg också fnnas en betydande samstäm- mghet synen på problemen på hur man vlle arbeta med frågorna. Ett tjugotal er hade vd denna td bldat lokala brottsebyg- gande råd. Ytterlgare ett total er hade utvdgat brottse- byggande arbetet utan de tradtonella organsatonsfonnema dvs. SSP samarbetet mellan skola, socaltjänst pols. Det - var hållandevs ovanlgt andra valtnngar nom en, t.ex. ens teknska kontor, medverkade arbetet. Vanlgtvs deltog heller nte vktga aktörer säkrngsbolag, bostadsetag eller andra representanter lokala närngslvet samarbetet. Kommunerna var hållandevs stor utsträcknng ntresserade blda lokala råd eller motsvarande organsa-

24 22 Det arbetet hösten 1996 SOU 1999:61 toner arbetet. Kommunerna vlle sta hand utveckla arbetet nom ramen exsterande samarbetsformer. Kommunerna var främst nrktade mnska alkohol- drogmssbruk därmed knppad brottslghet bland ungdomar. Föräldrautbldnng olka former särsklda nsatser nom bamom- sorgen skolan sågs vktga. Många lyfte fram behovet utvecklad närpolsverksamhet utökad grarmsamverkan. De ala eträdarna g uttryck ett stort behov externt stöd lokala arbetet. Man vlle ha nfonnaton om brotts- ebyggande arbete Sverge utomlands samt kontnuerlg statstsk nformaton om brott brottsutvecklngen erna. Man behövde också hjälp med kartläggnngar samt med uppföljnng utvärderng verksamheten. Många vlle ha utökade möjlgheter tll erfarenhetsutbyte många efterlyste utbldnng på omrâ. Opnonsundersöknngen vsade allmänheten såg brottslgheten ett stort samhällsproblem många kunde tänka sg delta någon form arbete. När gällde den egna närmljön betraktades våldsbrott bostadsnbrott största problemet. Även cykelstölder, källar- vndsnbrott samt stölder från blar upplevdes problem. ett stort

25 SOU 1999: Det nuvarande läget I ta kaptel lämnas en redogörelse lokala arbetets utvecklng från hösten 1996 tll början år Beskrvnngen tar sta hand skte arbete bedrvs erna for samordna de olka aktörernas nsatser nom ramen en övergrpande strateg. 3.1 Utvecklngen stort Det lokala arbetet har utvecklats postv rktnng. Det fnns nu lokala råd eller motsvarande organsatoner mer än 120 er. Sett tll bldan lokala råd går utvecklngen snabbast län där pågår regonala satsnngar syftar tll stödja lokala arbetet. Närmare 30 er har utarbetat program eller trygghetsplaner. Lokala råd eller motsvarande organsatoner fnns nu mer än 120 er. För två år sedan fanns ett 30-tal organsatoner ta slag. Flera er har dessutom klarat de skall nrätta sådana organsatoner. Hösten 1996 var bara några enstaka er antagt program. Nu fnns sådana ett 30-tal er. Den regonala delnngen Det är fram allt län där man satsat regonalt på stödja lokala arbetet skett en stor öknng antalet lokala brottsebyggan- de råd. I de sex län där regonala projekt pågått en längre td har tre fyra er nrättat lokala råd eller motsvarande organsatoner. I ett par dessa län fnns sådana organsatoner samtlga länens

26 24 Det nuvarande läget SOU 1999:61 er. Det fnns också län där ännu nte märkts någon utvecklng områ. Storstadsregonerna I Stockholms organserat Centrum, ens bedrvs sedan länge central nvå arbete samordnngskansl genom Brottsebyggande arbete. I Göteborg planeras ett centralt råd en. Det har nte antagts några program de tre storstadsema. Det gäller såväl erna helhet stadsdelsvaltnngama. Däremot har flera angränsade er bldat lokala råd tagt fram brotts- ebyggande program. ett Större er De flesta större tätortser utan storstadsregonema har lokala råd eller motsvarande organsatoner lokala arbetet. Lokala råd fnns Umeå, Västerås, Örebro, Lnköpng, Norrköpng, Borås, Helsngborg, Lund, Halmstad Örebro. Umeå nrättade sta lan ett lokalt råd år Lnköpng Norrköpng nrättade sna råd början på 1990-talet, Västerås Borås, Helsngborg, Halmstad Örebro har nrättat sna råd under I Karlstad planeras ett råd övergrpande trygghetsråd fyra lokala närpolrådena. I Gävle fnns frstående samverkansgruppen BIG Brottsebyggama Gävle, bldades hösten Brottsebyggande program eller trygg- hetsplaner har tagts fram bl.a. Västerås, Lnköpng, Norrköpng Helsngborg. den Medelstora mndre er Av lans 289 er har 271 färre än nvånare. Nästan hälften de er har mellan nvånare har nrättat lokala råd eller motsvarande organsatoner. Det stora flertalet dem nystartade. Borlänge Östersund är hör tll de medelstora er har längst erfarenhet ett utvdgat organserat arbete. Drygt en tredjedel de

27 SOU 1999:61 Det nuvarande läget 25 er organsatoner har stt färre än nvånare arbete. har nrättat lokala Utvecklngen lan hållande tll brottslgheten dess delnng över Utvecklngsmönstret utvecklngstakten lokala brottse- byggande arbetet kan jämas med brottslghetens delnng över lan. I Stockholms län anmäldes under år 1998 ungefär dubbelt så många brott nvånare t.ex. Västerbottens, Bleknge eller per Norrbottens län. Rsken utsättas bostadsnbrott är generellt sett gånger högre storstadslänen än de län har lägst antal nbrott. sex Storstadrådena svarade under 1996 nära 60 procent anmälda blstölder stölder ur eller från motorfordon Källa:BRÅ. Enlgt undersöknngar Storstadsutrednngen hänvsar tll stt slutbetänkande, TRE STÄDER en storstadsproblematk hela - lan SOU 1998:25, står en tredjedel befolknngen de utsa stadsdelarna från gå ut stt bostadråde på grund oro bl överfallna, rånade eller på annat sätt ofredade. Det är synnerhet kvnnor upplever bostadrådena otrygga. Drygt 42 procent kvnnorna de utsa stadsdelarna står enlgt dessa undersöknng- motsvarande sffror är 13 ar från gå ut medan män procent. Med hänsyn tll brottslgheten stor utsträcknng är ett storstadsproblem är angeläget storstäderna utvecklar stt brotts- ebyggande arbete. Httlls har dock utvecklngen, sett tll bldan lokala råd tll vlka er antagt program, gått snabbare på andra håll lan. Det fnns mot denna bakgrund således all anlednng ägna brottse- byggande arbetet storstäderna särskld uppmärksamhet. Kommttén återkommer tll ta kaptel Den lokala uppbyggnaden arbetet Kommunerna, polsen en mängd andra lokala aktörer bygger nu ett utvecklat lokalt arbete. De lokala upp mer råden ges en bred sammansättnng med eträdare från många olka samhällssektorer. Ofta utses en samordnare verksamheten. Arbetet nrktas på både socal stuatonell brottspreventon.

28 26 Det nuvarande läget SOU 1999: l Inlednng Baserat på erfarenheterna från projekten lämnas ta sntt en beskrvnng lokala uppbyggnadsarbetet. Det övergrpande målet ta arbete är få tll stånd en bättre samordnng de lokala krafterna öka tryggheten mnska brottslgheten. Arbetet utvecklas ur en lång tradton samverkan. Ofta handlar om en utvdgnng SSF-samarbetet mellan socaltjänst, skola pols. Flera er har lämnat n rapporter från projekten vsar de har kommt en god bt på väg mot ett strukturerat åtgärdsnrktat arbete. Det är dock tdgt göra några bedömnngar hur arbetet kan komma falla ut på skt. Den ala berednngs- beslutsprocessen med arbetet med nrätta lokala råd anta program tar ganska lång td. Dessutom har majorteten projekten startat sent under kommtténs verksamhetstd Det lokala arbetets organsaton Majorteten de bldar lokala organsa nu toner nrättar lokala råd. Många väljer dock andra samverkansfonner. Särsklda samordnngsgrupper s.k. SAMO-grupper är en vanlg samarbetsform. En del bedrver organserade brotts- ebyggande arbetet arbetsgrupper under de lokala folkhälsoråden. En annan lösnng är ha folkhälsorå lokala brottse- byggande rå samlat under den gemensamma betecknngen Trygghetsråd. Det fnns också frstående organsatoner BIG Gävle eller Thnk Twce Östersund. På många håll fnns närpolsrâd samarbete mellan polsen andra myndgheter eller allmänheten. Skllnaden mellan närpolsråd lokala råd är fram allt de ra är polsära organ medan råden regel är ala organ. I de lokala organsatonerna ngår vd sdan polsen en vanlgtvs eträdare bostadsetag, säkrngsbolag, köpmannaenngar etagare. Brottsofferjouren, hälso- sjukvården fnns ofta med lk kyrkan. Allt fler tar med räddnngs- tjänsten. Lstan kan göras lång. Någon räknar upp över 100 lokala aktörer. Det verkar vara mndre vanlgt någon från mljö- stadsbyggnadskontoret eller andra eträdare den fysska planerngen nom en fnns med. Vkten få med alhnän- heten arbetet betonas olka. I de lokala råden ngår vanlgtvs eträdare den poltska lednngen lednngen nom polsen. Projektledarna framhåller vkten

29 SOU 1999:61 Det nuvarande läget Arbetsuppgfter den poltska lednngen tar ett aktvt ansvar drva arbetet framåt. Några betonar de väljs ut uppgften också bör ha ett genunt ntresse frågorna specalkunskaper. Några bygger systematskt upp organsatonen med utgångspunkt från verksamhetsnrktnngen. Särsklda arbetsgrupper ges uppgft verka stuatonella åtgärder vsst angvet slag t.ex. ett boendeområde eller ett affårscentrum. Gruppen ges en sammanmed sättnng skall passa uppgften. På motsvarande sätt görs grupper skall arbeta med socal brottspreventon t.ex. äldrastöd eller särsklda nsatser rskgrupper bland ungdomarna på orten. I större er bldas ofta lokala råd även stadsdelarna. Inom Ksta stadsdelsvaltnng Stockholm har också dskuterats nrätta lokala råd olka områden stadsdelen. Ofta utses en person skall svara samordnngen arbetet en. Projektledama framhåller är nödvändgt med en samordnare arbetet denna tjänst bör lgga på lednngsnvå. Det senare anses vktgt efter markerar arbetet är prorterat ger samordnaren möjlghet arbeta självständgt hållande tll de olka valtnngarna nom en. Det är främst de lokala råden vd - sdan den allmänna målsättnngen öka tryggheten mnska brottslgheten anges mer prncpella uppgfter verksamheten. De - lokala råden ansluter sg regel tll de uppgfter beskrvs natonella programmet dvs. : 0 Anta ett program med såväl långsktga kortsktga mål åtgärder. 0 Upprätta konkreta handlngsplaner syñe mnska nyrekryte- rngen tll krmnella lvsstlar, mnskatllfállesbrottslgheten mnska brottslgheten hos återfallsbrottslngama. Ansvara samordnngen olka åtgärder snabbt medla 0 nformaton om behovet nsatser mellan olka valtnngar 0 organ. Följa upp utvärdera byggande arbetet. de åtgärder vdtas brottse

30 28 Det nuvarande läget SOU 1999:61 Problem- resursnventerngar Det verkar fnnas en medvetenhet om vkten göra ett grundlgt kartläggnngsarbete nnan man beslutar om vdtar åtgärder. En del tllsätter särsklda arbetsgrupper skall göra problemanalyser. I de fall polsen tagt aktv del arbetet är problembeskrvnngama tydlga vad gäller brottslgheten brottsutvecklngen erna. Att genoma en problem- resursnventerng på ett bra sätt kan vara svårt bland projektledarna fnns önskemål om en pedagogsk, konkret nnehållsrk bok om hur man gör en problembeskrvnng tar fram en problembld Brottsebyggande program, Ett Verksamhetsnrktnng exempel på åtgärder 30-tal er har utarbetat har dessutom nylgen påbörjat sådant arbete. ett program. Många Programmen kan beskrvas övergrpande styrdokument arbetet nom en sträcker sg ofta över ett eller ett par år. Det fnns ngen prncpell skllnad mellan program trygghetsplaner. Det verkar mest vara en fråga om vad man vll kalla programmet. I programmen beskrvs bl.a. pågående planerade brottse- byggande nsatser nom en. Genom programmen nordnas samordnas de olka aktörernas verksamhet en gemensam brottse- byggande strateg. Programmen struktureras olka sätt. En modell är områdesvs ange problem, mål slag tll åtgärder samt vem skall svara åtgärderna. Så har t.ex. gjorts Lnköpngs s slag tll trygghetsplan. Denna är ndelad områdena Trygg hemmet, Trygg bostadrå, Trygg skolan Trygg på gator torg. Kommunen, polsen, närngslvet, bostadsbolagen eller allmänheten tlldelas uppgfter under de olka områdena. Kommunen ges flest ansvarråden tätt följd polsen. Kommunen polsen är de enda ges egna ansvarråden. Programmen är ofta ganska allmänt hållna nnehåller regel nga uppgfter om vlka resurser sätts programmens genomande eller vlken prortet övrgt arbetet skall ges den ala polsära verksamheten. Det hör också tll de rena undantagen tdsgränser anges när olka åtgärder skall vara genomda. Om programmen är otydlga dessa delar kan uppstå

31 SOU 1999:61 Det nuvarande läget 29 osäkerhet om vlka garanter fnns åtgärderna kommer genomas. I en del program syns dock en tydlg ambton säkerställa de planerade åtgärderna genoms, följs upp utvärderas. Man anger bl.a. konkreta handlngsplaner skall upprättas samt defnerar noga rås ansvar uppföljnngen verksamheten. De program tagts fram är sent datum allt döma är få er hunnt utarbeta handlngsplaner ta slag. VerIcsamhetsnrktnngar De allra flesta har valt nrkta verksamheten på både socala stuatonella åtgärder. Huvuddelen de åtgärder beskrvs programmen projektbeskrvnngarna är dock socal karaktär. Famljens betydelse lyfts fram många. Föräldrar skall möjlghet tll stöd genom bl.a. äldrautbldnng ges nätverksbyggande. Behovet tdga nsatser nom mödrård, barnomsorg, skola, skola socaltjänst framhålls lk behovet tdga nsatser rktade tll unga lagöverträdare. Genom samordna olka aktörers nsatser få tll stånd ett gemensamt hållnngssätt räknar man med arbete rktar sg tll barn ungdomar kommer bl effektvare. Det stuatonellt nrktade arbetet har under kommtténs verksam- hetsperod fått ökad uppmärksamhet, vlket framgår ansöknngar, projektrapporter de programmen. Att arbetet vdgas tll stuatonsnrktade åtgärder kan också utläsas vlka mer medverkar arbetet hur organsatonerna byggs upp. Polsen ofta huvudroll nom områ. I ta arbete är samarbetet med ges en eträdare handeln, nöjeslvet bostadsetagen särsklt vktgt. Åtgärder vdtas syfte kan sammanfalla med åtgärder vdtas t.ex. ur ett folkhälsoperspektv eller ur ett allmänt socalpreventvt perspektv. Exempel ta är åtgärder sänka alkoholkonsumtonen bland ungdomar eller åtgärder vdtas öka männskors lvskvaltet genom mnska upplevd otrygghet rädsla. Grannsamverkan Grannsamverkan är en de åtgärder åter- kommer programmen. Grannsamverkan nnebär bl.a. goda möjlg- heter tllvarata allmänhetens engagemang arbetet. Kommttén har bevljat ekonomskt stöd tll grannsamverkan

32 30 Det nuvarande läget SOU 1999:61 några fall. Inrktnngen har då vart grannsamverkan hyreshuråden, vlket ännu så länge ekommer begränsad omfnng. Brottsebyggande arbete samhällsplanerngen Många er anger sna program de frågorna skall beaktas samhällsplanerngen. Boen bostadse- tagen ges ofta en framträdande roll många åtgärder syftar tll engagera de boende bättra den fysska mljön omnämns. Det ekommer också man programpunkt tar med nvånama skall ges möjlghet påverka samhällsplanerngen skapa ökad trygghet. Det är dock tdgare påpekats mndre vanlgt samhällsplanerare fnns med aktörer de lokala organsatonerna. Kommunal rskhanterng Kommunal rskhanterng handlar om genom ebyggande nsatser mnska rsken skador nträffar samt mnmera konsekven- serna de skador trots allt uppstår. Rskhanterng nnebär också säkrngsskyd utformas utfrån strategska vägnngar mellan skade-, skydds- premekostnader. Ytterst är syftet skapa säkerhet trygghet männskor, verksamhet, mljö, egendom ekonom. Den ala rskhanterngen har många kopplngar tll arbetet. Möjlgheten mnska kostnaderna säkrngar skador bör utgöra ett ntressant nctament utveckla åtgärder tar skte mnska antalet nbrott skador på ala fastgheter. I Göteborg har ala säkrngsbolaget samarbete med andra valtnngar genom ett aktvt rskhanterngsarbete sparat stora summor under de senaste åren. Stöd tll äldrar Många lyfter fram stöd tll äldrar mycket betydelsefullt ur ett perspektv. Flera de projekt fått ekonomskt stöd arbetar med stöd tll äldrar någon fonn. Fyra projekt handlar om renodlad äldrautbldnng. Utbldnngama de projekt pågått en td, har skräddarsytts utfrån deltagarnas önskemål. De har bl.a. handlat om ge ökade kunskaper om barns ungdomars utvecklng vllkor samt om mobbnng droger. Mycket vktga nslag

33 SOU 1999:61 Det nuvarande läget 31 utbldnngen har vart ge äldrarna tllfälle erfarenheter med varandra. dskutera utbyta Skolan Socaltjänsten Socaltjänsten tllhör regel aktörerna de lokala råden. Många de ebyggande åtgärder erna arbetar med ryms tll stora delar nom socaltjänstens verksamhet. Det kan t.ex. handla om ebygga alkohol- drogmssbruk, ge stöd tll äldrar genoma olka nsatser barn ungdomar rskzon. Socaltjänsten har ett uttalat ansvar arbetet med unga lagöverträdare. Skolan fnns representerad nästan två tredjedelar projekten. Dess betydelse framgår också skolan tas med ett särsklt programområde de programmen. Företrädama projekten anser nsatser skolan är centrala arbetet. Det rör sg om åtgärder olka slag t.ex. drogebyggande arbete, motverkande mobbnng främlngsfentlghet eller norm- värdeskapande arbete. Det kan också handla om skolan en bra ngång ökade bättre kontakter med äldrarna. Medlng Intresset metoden är stort medlng ns nu också er nte ngår söksverksamheten. De flesta projekt ngår söksverksamheten har alt huvudmannaskap drvs nom socaltjänstens verksamhet. Ett fåtal projekt har andra huvudmän polsen eller deella enngar. Medlngsarbetet organseras olka sätt. Pols åklagare är självklara betydelsefulla samverkans- parter. Vktga samarbetsparter är också brottsofferjourer kyrkan. Verksamheterna rktar sg främst tll ungdomar åldern år Många projekt rktar sg även tll ungdomar under 15 år. Vardagsbrott sner, skadegörelse, stöld msshandel domnerar. En del projekt har pågått några år medan andra är nystartade. Omkrng 200 medlngar har httlls genomts nom ramen söksverksamheten. Försöksverksamheten nleddes under hösten 1998 skall pågå ett år.

34 32 Det nuvarande läget SOU 1999:61 F amljerådslag Famljerådslag är en metod hjälpa ungdomar deras famljer engagera sg ta ansvar vad skall hända när ungdomarna begått brott. Ungdomarnas egna nätverk dvs. famljen andra närstående aktveras hjälpa de unga komma vdare sna lv. Den utss brottet kan, om han eller hon så vll, delta famljerådslaget ge sn bld hur var utsättas brottet samt lämna slag på gottgörelse. Målsättnngen med ett famlje- rådslag är den unge skall ta ansvar sn gärnng gottgöra brottsoffret samt famljen tllsammans med den unge skall upprätta en handlngsplan framtden Httlls har 23 famljerådslag genomts nom söksverksam- heten. Det har samtlga fall rört sg om pojkar åldern år. Brotten har vart skadegörelse, stöld, bltllgrepp, olaga hot, msshan- del, rån rnga narkotkabrott. I no rådslagen har brottsoffret deltagt. Fyra rådslagen genomdes nnan åklagaren fade beslut åtalsfrågan. Två genomdes efter beslut om åtal men nnan tngsrättshandlngen. I de övrga fallen hölls rådslagen efter beslut om åtalsunderlåtelse eller efter tngsrättshandlngen. I de fyra där rådslaget genomdes nnan åklagaren fat beslut åtalsfrågan åklagaren ta del socaltjänstens utrednng famljens handlngs- plan. I samtlga fall beslutade åklagaren därefter om åtalsunderlåtelse. I de fall där rådslaget genomdes nnan tngsrättshandlngen dömdes den unge tll vård nom socaltjänsten med famljens handlngsplan vårdplan. I samarbete de er där sedan tdgare har funnts mellan pols socaltjänst har vart ett lättare fall fck upparbetat komma gång med verksamheten. Polserna är postva tll medverka nformatörer famljerådslagen. De åklagare domare tagt del famljemas handlngsplaner har också vart postva. Det fnns ett stort ntresse famljerådslag metod både från er, poltker, journalster ensklda. Det fnns också ett ntresse hos våra skandnska grannar uttryckt önskemål om få följa arbetet. 3.3 Kunskap arbetet kompetens lokala En grundläggande utsättnng lokala arbetet skall ha möjlghet bl framgångsrkt är kunskapen om brottspreventon därmed sammanhängande frågor ökar. De

35 SOU 1999:61 Det nuvarande läget 33 ala eträdarna ang enkätundersöknngen 1996 fanns ett stort behov öka kunskapen nom ta område. Kommttén har olka sätt arbetat möta ta behov Utbldnng Stora satsnngar har under de senaste två åren gjorts när gäller utbldnng nformaton om frågor. Fram allt har skett genom lokala utbldnngsnsatser kommttén fnanserat. Utbldnngarna har oftast handlat om ge grundläggande kunskaper brottspreventon. Syftet har vart skapa en gemensam kunskapsplform de lokala aktörerna. Man har också genomt rktade utbldnngsnsatser tll t.ex. äldrar, grupper ungdomar, enngsaktva, fastghetsägare m.fl. En del projekt har dessutom arbetat med nfonnatons- upptaktsmöten rktade tll allmänheten. Ett stort antal männskor har genom dessa utbldnngsnsatser fått ökade kunskaper om arbete. Behovet grundläggande utbldnng är dock långt från täckt. Allt fler männskor nvolveras arbetet vlket ökar behovet utbldnng. Kommunerna eftersträvar sta hand anordna utbldnng på hemmaplan. Brst på kvalfcerade eläsare saknaden svensk ltteratur stöd utbldnngsnsatsema svårar möjlgheterna genoma lokala utbldnngar med hög kvaltet. Projektledama bedömer fnns ett forts stort behov kortare ntroduktonsutbldnngar bl.a. belyser krmnaltetens orsaker vad kan göras ebygga brott. Såväl socal stuatonell preventon bör ngå. Utbldnng ser kartläggnngs- arbete samt uppföljnngs- utvärderngsarbete är andra vktga områden anges. Akademsk utbldnng För utveckla arbetet behöver de lokala aktörerna möjlgheter skaffa sg djupade kunskaper. Krmno- logska nsttutonen vd Stockholms unverstet fck där uppdrag ta fram en plotutbldnng lokalt arbete omfande 20 akademska poäng. Utbldnngen slutdes under våren 1998 fck ett mycket postvt betyg deltagarna. Flera dessa arbetar dag projekt- ledare regonala projekt eller utbldar kollegor brottspreventon.

36 34 Det nuvarande läget SOU 1999:61 Att fnns ett forts behov utbldnng om arbete på högskolenvå var de deltog kursen prncp enga om. Många kursdeltagarna påpekade utvärderngen representanter de vktgaste lokala aktörerna, poltker, ala tjänstemän polser, tllsammans bör genomgå en utbldnng ta slag. En svårghet med utbldnngar vänder sg tll redan yrkesverksamma är möjlgheten kombnera krävande studer med ordnare arbete. Flera deltagarna hade problem få tllräcklg lastnng stt arbete hnna med studerna. Fram allt gällde ta vssa de deltagande polserna. Många ansåg också den omfande engelska ltteraturen svårade studerna ståelsen skulle öka väsentlgt med mer svensk ltteratur. Några de deltagande polserna ansåg de kunskaper kursen gett vsserlgen var praktskt användbara deras ordnare arbete men fanns problem organsatonen gjorde man kanske nte skulle få utrymme använda dessa kunskaper. Många de lokala projektledama fnns ett behov anser högskoleutbldnng på områ. Flera eslår kurser omfande 10 högskolepoäng anordnas dstans eller högskolor runt om lan. Några behov fnns men ekonomn är ett problem. Man har anger nte råd. Ett slag frams är man regonal nvå utbldar personer kan fungera lärare erna. BRÅ har samarbete med Krmnologska nsttutonen tagt fram en högre akademsk utbldnng tllämpad krmnolog startar under våren Utbldnngen omfar 40 akademska poäng bedrvs under två år på halvfart. Efter en gemensam ntroduktonskurs får deltagarna välja tre nrktnngar: Samhälle, ndvd brott, en Lokalt arbete eller Polsen samhället. Utbldnng- rktar sg sta hand tll anställda nom rättsväsen. Också andra en yrkesgrupper behandlngspersonal nom ungdomsvård psykatr, socalsekreterare eller personer verksamma nom lokala projekt kan söka. Kursgften är kr per deltagare. Erfarenhetsutbyte/Nätverk Vd den träff kommttén anordnade med lokala regonala projektledare framdes fanns ett behov mer regelbundna erfarenhetsutbyten på regonal natonell nvå. Att lära varandra sågs vktg del kunskapsuppbyggnaden. Den tecknng en över kontaktpersoner arbetet

37 SOU 1999:61 Det nuvarande läget 35 kommttén sände ut tll erna hösten 1998 syftade tll underlätta ett nätverksbyggande på områ Informaton materal Det är fram allt bra svensk ltteratur kontnuerlg nformaton om pågående arbete efterfrågas från de arbetar lokalt med frågor. För dem har nyhetsbrevet Loopen blvt en vktg "nfonnatonskälla, vlket framgått kontakter med projektledare andra. Reportageboken Steget e kunskapsmateral sänts ut tll er närpols har också uppskats många. Den tps débok brottsebyggare BRÅ nu färdgställer kommer nnehålla materal länge efterfrågats praktska arbetet. Statstk Krmnalstatstken är en vktg nfonnatonskälla de lokala brottsebyggarna. Dess tllltlghet, utformnng tllgänglghet är där stort ntresse. Att krmnalstatstk fnns tllgå på - länsnvå är vktgt få en bld den lokala brottslgheten. Från med 1996 tar BRÅ fram anmälnngsstatstk på nvå. Brster kodnngen/rapporterngen har då vsat sg. En del anmälnngar saknar kod, vlket med uppstår en restpost nte kan delas tll någon. Det pågår nu ett utvecklngsarbete nom BRÅ syftar tll utveckla lösnngar en snabbare enklare åtkomst rättsstatstk. Uttaget statstkuppgfter skall kunna anpassas efter användarens specella frågeställnng. I utvecklngsarbetet prorteras särsklt tllgång- en tll lokal brottsstatstk. De lokala aktörerna skall ges en aktuell överskådlg bld brottslghetens delnng, struktur utvecklng över td nom egna områ. Satelltkonferensen Satelltkonferensen om arbete g många postva effekter. Kommttén har bl.a. genom kontakter med de regonala arrangörerna kunnat konstatera konferensen på många håll blvt ett stamp fortsa aktvteter på områ. I flera län har man beslutat genoma länsövergrpande brotts- ebyggande projekt tll stöd utvecklngen lokala arbetet. I

38 36 Det nuvarande läget SOU 1999:61 andra län har länspolsmästama beslutat polsen aktvt skall verka bldan lokala råd respektve läns er. Kommttén har också kunnat notera den vdeokassett konferensen sändes ut tll erna många används utbldnngsändamål Forsknngs- utvecklngsarbete Att lokala projekt läggs upp ett sådant sätt effekterna verksamheten kan utvärderas är vktgt. Kommttén har där sna dskussoner med sökande lyft fram vkten redan nlednngsvs planera hur uppföljnng utvärderng skall tll. Naturlgtvs har kren på utvärderng måst ställas proporton tll ekonomska stöd bevljas. En väldokumenterad verksamhet är en utsättnngarna en extern utvärderng skall vara möjlg göra efterhand. De bevljats ekonomskt stöd har där fått bnda sg dokumentera verksamheten väl nge skrftlga rapporter tll kommttén eller tll BRÅ. I en femtedel de ansöknngar bevljats ekonomskt stöd fnns någon form forsknngsanknytnng angven. I regel rör sg om kontakter med närlggande högskola/unverstet, forskare från Polshögskolan eller BRÅ. Forskarnas medverkan ser oftast utvärderngar olka former stöd kartläggnngsarbetet trygghetsundersöknngar eller elevundersöknngar. Projektledama anser de främsta hndren anltande forskare är brstande ekonom saknad kanaler kontakter med högskolorna. Man har nte kunskap om vlka forskare har ntresse frågoma eller någon uttrycker Att bara få tag en professor eller forskare kräver en ansenlg td. Det är fram allt de mndre erna tycks ha problem med vart de skall vända sg, också från Brottsebyggande Centrum Stockholm men påtalas de lokala projekten Stockholmrå har svårt veta vlken nsttuton man skall vända sg tll vem man skall tala med. Annat kan vara hndrande är forskarna de eträder projekten kan ha olka ntressen. De senare vll ha konkret nytta forsknngsnsatsen praktska arbetet medan forskarna sätter den akademska nyttan främst. Följande kommentarer från eträdare projekten andra praktskt verksamma belyser problematken: Avstån mellan forskare praktker är stort. V talar nte samma språk har brstande ståelse varandras yrkesroller. Forskarens alster upplevs ofta tunga svårbegrp-

39 SOU 1999:61 Det nuvarande läget 37 kontakter bdra tll en ökad samverkan mellan forskare lokala projekt kommer tll stånd. Någon form kontaktperson/ koordnator anger man en tänkbar lösnng. Annat eslås är ökad nformaton om vlken hjälp lokala projekt kan få samt nformaton om kontaktpersoner på unverstet högskolor runt om lan. Överläggnngar med eträdare högskolor unverstet Överläggnngarna syftade bl.a. tll bdra tll ntensvare kontakter mellan forskare praktker tll dskutera vad kan göras stmulera tll ökad forsknngsaktvtet fler platser runt om lan krng arbete. lga for praktker. När gäller oss saknar v ett genunt ntresse från Högskolan, trots v skckat sgnaler om samarbete. Några projektledarna anser regonala aktörer polsmyn- dgheter bund skulle kunna hjälpa tll etablera De närvarande forskarna verkade ganska enga om problemblden. Kunskapsnvân lokala arbetet är generellt sett låg. Brster fnns den lokala styrnngen samordnngen arbetet samt strukturen ta. Aktörerna på områ har brstfällga kunskaper både när gäller brottspreventon metodfrågor. Mät- uppföljnngs- systemen arbetet är brstfällga. Resurser kunskap saknas när gäller genoma undersöknngar t.ex. trygghetsmätnngar analysera dessa kartläggnngsarbetet. Externa utvärderngar arbetet görs mycket sällan. Forskarna ansåg behövs forskarstöd både for utvecklngen projekten utvärderngen dem. Man nämnde ett problem ta sammanhang är fnns få krmnologer tllväxten är lten. Det fnns t.ex. bara en krmnologsk nsttuton lan. Forskarna ansåg den geografska koncentratonen kompetens tll Stockholmrå är bekymmersam perspektvet projekt över hela lan bör ha möjlghet få forskarstöd också nnefar krmnologsk kompetens. Även forskarna ansåg de olka perspektven bland skapar problem. Forskare ställer andra frågor än praktker är ntresserade se samband stå mekansmema bakom olka skeenden. Praktkema är mer nrktade på olka grupper med problem vad de kan göra dem. Man ansåg en satsnng på kvalfcerad utbldnng rktad drekt tll de verksamma erna kanske skulle kunna mnska de dskussoner om vems projektet är bland uppstår.

40 38 Det nuvarande läget SOU 1999:61 Både praktker forskare skulle då få bättre möjlghet behålla sna olka perspektv på frågorna. Det fanns ett ntresse hos de samlade forskarna medverka utvecklngen lokala arbetet. De ansåg sg bl.a. kunna bdra tll öka kunskaperna hos de lokala aktörerna tll relevant nformaton samlas n. De var också ntresserade ntera söksprojekt medverka utvärderngar lokala projekt. Forskarna ansåg fler kunskapscentra denna typ frågor måste växa fram lan stmulera forsknngen områ dessa bör byggas upp nom ramen befntlga strukturer krng dem redan tdgare genom sn forsknng på andra sätt vsat ntresse områ. De eslog en bred tvärvetenskaplg nrktnng omfar både socal stuatonell brottsbreventon framhöll utvärderngsforsknng bör ses en central uppgft dessa centra. Många betonade de exsterande resurserna måste utnyttjas bättre en kartläggnng bör göras vlka nsttutoner forskare är ntresserade dessa frågor. Att bstå lokala projekt skulle enlgt forskarna kunna vara en lämplg uppgft studenter C- D-nvå. Man ansåg samarbetet mellan högskoloma/unversteten BRÅ måste utvecklas t.ex. när gäller fönnedlan lämplga uppdrag tll studenter utvecklan arbetsmetoder på områ. Man framhöll nte fnns någon prncpell skllnad mellan socalt ebyggande arbetet socalt arbetet när gäller forsknngsmetoder. Forskarna ansåg där nsatserna på dessa områden bör samordnas bättre t.ex. när gäller de nätverk fnns. 3.4 Internatonellt samarbete Inskten om rättsväsen nte ensamt kan mnska brottslgheten öka tryggheten har vuxt sg stark också många länder utan Sverge. Betydelsen nsatser utan den snäva krmnalpoltkens ram understryks där allt fler länder. I lkhet med Sverge betonas är ett brett samarbete mellan olka grupper lokalsamhället mest effektva arbetet kan komma tll stånd. Under 1990-talet har en sere konferenser om arbete arrangerats EU-länder. Den sta raden tog plats Sverge Därefter har Irland, Holland nu senast Storbrtannen stått värdskapet. Ett resultat från konferensema var bldan ett nätverk experter. Var en medlemsländerna har utsett en kontaktpunkt skall fungera en sta nstans

41 SOU 1999:61 Det nuvarande läget 39 frågor m.m. Sverge. från andra medlemsländer. BRÅ är kontaktpunkt Nätverket experter anordnar möten frågor rapporterar sn verksamhet tll Polssamarbetsgruppen olka nom EU. För närvarande pågår ett samarbetsprojekt nom nätverket syftar tll sammanställa goda erfarenheter nsatser, dvs. producera en best practces manual. Sverge anordnade under år 1998 ett semnarum nom nätverkets ram behandlade ett resolutonsslag Elements of responsble crme preventon: Standards and norms planeras läggas fram FN. Fyra länderna nom EU deltog under år 1998 den europeska tävlngen European Crme Preventon Award. Var en länderna hade nomnerat fem projekt presenterades vd en ceremon London. Efter ett de svenska bdragen Rnkebyskolan vann tävlngen är Sverge står värd 1999 års tävlng. Det kan modas betydlgt fler länder kommer delta årets tävlng. De svenska nomnerngarna skall tas fram va en natonell tävlng arrangeras BRÅ.

42

43 SOU 1999: Förslag fortsa arbetet synpunkter vad gäller 4.1 Allmänna utgångspunkter vad gäller vd sna över- I slutande kaptlet lämnas slag synpunkter fortsa arbetet. Kommttén har väganden sökt utgå från den lokala nvåns perspektv. De gångna två åren har nneburt ett stort steg framåt arbetet. Det är glädjande allt fler er nu axlar uppgften samla de lokala krafterna hndra brott många väljer nrätta lokala råd efter den modell beskrvs natonella programmet. Postvt är också arbetet högre grad än tdgare nrktas på stuatonella åtgärder. Detta ökar möjlgheterna tll hållandevs snabba postva resultat vlket är en vktg utsättnng hålla engagemanget levande. Kommunerna anlägger nu en helhetssyn på problemen börjar se motverkande brott en del allmänna säkerhetsarbetet. De tankegångar lgger tll grund al rskhanterng är ett bra framtden ntressant exempel på ta. Utvecklngen nger hoppnngar om skt skall gå åstadkomma ett trendbrott nnebär mnskad brottslghet ökad trygghet. V befnner oss dock fortfarande ett uppbyggnadsskede. För den postva utvecklngen nte skall brytas krävs från natonell nvå ett forts, samlat tydlgt stöd såväl ekonomskt kunskaps- mässgt. På lokala planet kan erna polsen ge utsätt- nngar ett kraftfullt åtgärdsnrktat lokalt arbete Det är på frvllg grund nu växer fram ett mer strukturerat arbete. Frågan om va lagstftnngen nrätta lokala eller regonala samordnngsorgan på områ har därmed lorat sn aktualtet.

44 42 Förslag synpunkter arbetet SOU 1999: Lokalt arbete I ta sntt anges vssa utgångspunkter fortsa lokala arbetet. Här tas också upp frågor om hur erna polsen kan bdra tll utveckla lokala arbetet samt den natonella nvåns stöd tll arbetet Utgångspunkter fortsa lokala arbetet För de organsatoner nu bldas gäller utveckla arbetet med lokala problem- resursnventerngar, tydlggöra prorterngarna, omsätta programmen konkreta åtgärder, följa upp verksamheten samt vdareutveckla den på grundval gjorda erfarenheter. Vägledande fortsa arbetet kan vara : 0 Strateg, prorterngar åtgärder bestäms utfrån lokala problem- resursnventerngar samråd mellan nblandade parter. 0 Stor vkt läggs vd problem- resursnventerngama. 0 Det medborgerlga engagemanget betonas högre utsträcknng. Planerng genomande åtgärder genoms så långt möjlgt samråd tllsammans med dem berörs åtgärder- na. Grannsamverkan, självvaltnng kooperatvt arbete syftar tll öka tryggheten trvseln bostadrådena uppmuntras. 0 De programmen ges ökad konkreton. I programmen anges där så är möjlgt bl.a. vem skall lösa uppgften, nom vlken td den skall lösas vlka resurser sätts ändamålet. I programmen anges också hur uppföljnngen skall gå tll vlka utvärderngsnsatser kommer vdtas. I programmen tas n organsatonemas polcy nom prncpellt vktga områden t.ex. den fysska överskts- aljplanerngen eller frågor om serverngstllstånd. 0 Konkreta handlngsplaner görs upp nära anslutnng tll programmen utarbetas. De lokala organsatonerna ser tll de uppgjorda programmen handlngsplanema fullföljs. 0 De lokala organsatonerna ges ökad tyngd status. De lokala råden eller motsvarande organsatoner ges

45 SOU 1999:61 Förslag synpunkter arbetet 43 status ntresse remssnstans nom en arbetet. frågor väsentlgt 0 Det sätts tllräcklga personella andra resurser lösa de uppgfter läggs på de lokala organsatonerna. De antros uppgften samordna arbetet ges ett tydlgt uppdrag lednngens fulla stöd stt arbete. Kommunernas möjlgheter bdra tll mer utvecklat lokalt arbete ett En utsättnng arbetet skall utvecklas på ett bra sätt är tydlgt prorteras erna. Kommunerna bör sträva efter samordna arbetet med alkohol- drogebyggande arbetet. Kommu- bör större utsträcknng än dag engagera skolans personal nerna arbetet. Det är också angeläget kommu- nerna utvecklar nya metoder arbetet med unga lagöverträdare. Kommunerna bör större utsträcknng beakta de aspekterna stads- bebyggelseplanerngen. Kommttén eslår Boverket uppdrag genom forts nformatons- ges kunskapssprdnng stmulera stödja ernas arbete på omrâ. Den poltska lednngen roll Den bld kommttén fått lokala arbetet vsar är den poltska lednngen nom en på lokala planet har störst möjlghet påverka kraften ntensteten arbetet. En utsättnng verksamheten skall utvecklas på ett bra sätt är regel fullmäktge tar de övergrpande besluten, alråd andra poltker personlgen engagerar sg arbetet resurser sätts arbetet.

46 44 Förslag synpunkter arbetet SOU 1999:61 Samordnng arbetet alkohol- drogebyggande arbetet Det fnns en nära kopplng mellan arbete alkohol- drogebyggande arbete. Kommunerna, men även andra lokala aktörer, ser alkohol- drogebyggande arbetet en central del den verksamheten. En del er bygger stora delar sna program på åtgärder syftar tll mnska alkohol- drogmssbruk kan relateras tll brott. Kommttén anser där är stor vkt man på lokal nvå dskuterar relatonen mellan ebyggande arbetet dessa områden möjlgaste mån samordnar nsatserna. Utvecklng nya metoder arbetet med unga lagöverträdare I arbetena tll de ändrngar genomdes socaltjänstlagen den l januar 1998 framhålls är vktgt med tdga nsatser syfte hndra eller vart fall begränsa en ogynnsam utvecklng hos barn ungdomar arbetet med utveckla vård behandlng unga kommt n en krmnell utvecklng är stor betydelse. Det slås också fast när ungdomar begår brott skall samhället snabbt ngrpa med tydlga, konsekventa konkreta åtgärder varvd betonas huvudansvaret dessa åtgärder lgger socaltjänsten prop. 1996/97:124 s. 54. Det är vktgt nya metoder utvecklas arbetet med unga lagöverträdare. De prncper angvts återgvna uttalan ur arbetena tll ändrngarna socaltjänstlagen bör vara vägledande ta arbete. Resultatet utvärderngama söksverksamhetema med medlng famljerådslag unga brottslngar därpå följande analysarbetet kan antas ge väsentlga bdrag tll utvecklngen nya adekvata metoder arbetet. Skolans roll arbetet Skolan är, vd sdan famljen, den kanske vktgaste arenan nsatser. Det är den enda samhällsnsttuton där alla, osett bakgrund, ntressen eller värderngar under längre td vstas under gemensamma former med gemensamma normer den daglga verksamheten. Skolan har stora möjlgheter ge barn ungdomar utsättnngar en postv socal ntegrerng samhället vlket grunden har effekter.

47 arbetet 45 synpunkter Förslag 1999:61 SOU goda utsättmål kursplanemas läroplanemas Genom ges fastslår Styrdokumenten arbete. aktvt nngar ett roll vktg uppdrag har stt skolan nom norm en ramen socal kompegod tll eleverna hjälpa värdernedlare en praktken f ar arbete ta görs kvaltet omfnng Vlken tens. roll skolans För lärare. skolledare övrg lärare behöver utvecklas tydlgas skall arbetet brottspreventon. fortbldnng personal få undervsnngslämplgt på tllgången gjorts genomgång Den rättsprncper de värderngar skolan materal normer om gäller bld. När varerad vlar på samhället svenska ger en del hel fnns värderngar undervsnngsmateral en normer om värderngar, behandlas Dessutom framtaget. materal särsklt normer, Mnst relgonsundervsnngen. basläromedel etk moral pedagogsk del hel också fnns barnen. Det små de materal fnns en de materal gäller område. När ta nom lärare om ltteratur ta återfnns på vlar samhället svenska rättsprncper fnns samhällskunskap. Därutöver basläromedlen framallt om sntt gymnasekurser. De vssa böcker specalnrktade få några omfnng mycket varerar lag behandlar rätt utgångspunkt sn ett materal nget fnns tar utformnng. Det utvecklngen skolan bstå perspektv. För underlättar utvecklas materal bör rollen den undervsnngen aspekterna de ntegrerngen olka nom ämnen. naturlgt sätt möjlgheter unka ett har skolan Förskolan ungdomar. barn alla tll äldrar med kontakter goda skapa Också utvecklas. bör äldrar mötesplats naturlg Funktonen utvecklas. behöver övrgt närsamhälle skola mellan anknytnngen på eller skolan nträffar på begår ungdomar de brott Många bdra möjlgheter goda Skolan har skoltd. under platser andra men god utöva område preventonens stuatonella t.ex. en den genom på Skolorna hâltmmar. under aktvteter raster elevernas tllsyn över ebygga handlngsprogram ha skyldga dag ett är mobbnng behandlng kränkande former alla motverka bör Skolorna anställda. elever bland beteenden rasstska skolk. motverka ebygga metoder utveckla lknande sätt

48 46 Förslag synpunlder arbetet SOU 1999:61 Brottsebyggande åtgärder samhällsplanerngen Kommunernas roll brottsebyggare när gäller utformnngen den fysska mljön har blvt tydlgare. I Boverkets rapport Brott, bebyggelse planerng Boverket 1998 fnns en utlg redovsnng vlka möjlgheter står erna tll buds på områ. Av rapporten framgår erna nom ramen gällande lagstft- nng kan beakta de aspekterna såväl översktsplaner aljplaner ensklda ärenden om tllstånd kontroll. En grundläggande utsättnng är erna gör polcyuttalanden sna Översktsplaner. Utformnngen den fysska mljön kan ha stor betydelse ekomsten brott. Det är vktgt v nte skapar mljöer nbjuder tll brott. Det gäller såväl allmänna platser våra bostadråden. Kommunerna bör där utnyttja de möjlgheter fnns beakta de aspekterna vd utformnngen den fysska mljön. I takt med arbetet utvecklas har erna nu börjat uppmärksamma dessa frågor. Det är ett nytt komplcerat arbetråde där många olka ntressen skall balanseras. Kommunernas roll är där svår. De lokala organsatonerna kan på lokala planet spela en vktg roll ge genomslag frågorna. Det krävs också ett tydlgt stöd från central nvå. Det är angeläget Boverket fortsätter aktvt sprda kunskaper på områ. Det krävs bl.a. rktade nformatonsnsatser tll alla lans er. Det behövs ett nformatons- kunskapsmateral anpassat efter svenska hållanden. Detta kan med del bestå handböcker checklstor slag omnämns Boverkets rapport. Kommttén eslår Boverket ges uppgft genom forts nfonnatons- kunskapssprdnng stmulera stödja ernas arbete områ.

49 47 arbetet synpunkter Förslag 1999:61 SOU tll bdra möjlgheter ett Polsens mer arbete lokalt utvecklat lokalt effektvt kan polsen från stöd ett aktvt tydlgt Utan ett bl.a. bör Polsen stånd. tll komma nte arbete statstskt nödvändgt tll tllgång f ar erna svara också bör Polsen brottsutvecklngen. brottslgheten materal om uppgfter polsens vktgt Det analysarbetet. är del aktv ta bör även Kommunerna precseras. arbetet styrnngen lokala den påverka möjlghet fortsättnngen ges polsen. arbetet lokala tll stöd Polsens lokalt effektvt kan polsen från stöd ett aktvt tydlgt Utan ett bl.a. bör Polsen stånd. ett tll komma nte arbete ge bör Polsen problemblder. lokala fram med arbetet tll stöd ta aktvt statstskt nödvändgt tll tllgång får erna därvd svara också bör Polsen ta brottsutvecklngen. brottslgheten materal om kunskapen bästa den har polsen Det analysarbetet. är del aktv lagöverträdama. brottslgheten om arbetsuppgfter polsens precsera möjlgheter Utökade arbetet bör polsen uppgfter konkreta vlka gäller dskuterad fråga ständgt En något nte Lagstftnngen arbetet. ger svara Rkspolsdär ntresse är punkt. Av denna besked på klart precsera bemyndgats stats januar den 1 fr.o.m. styrelsen utvecklngen gäller vad polsverksamheten ambtoner maktemas Rkspolsstyrelsen arbetet. bättrngen slagt fast 1999 år planerngsutsättnngar kompletterande har roll pådrvande aktv ntar polsmyndghetema vktgt en är skall arbete ta arbetet lokala problemanalyser. systematska relevans polsär kännetecknas utveckla gäller roll styrelsens när Rkspolsstyrelsen nämner under tydlgare bl kommer mål statsmaktemas precsera verksamhetsåret fullt polsmyndgheter samtlga självklart Kommttén ser lokala brotts bygga ansträngnngar ernas upp stöttar ut

50 48 Förslag synpunkter arbetet SOU 1999:61 ebyggande arbetet. Det fnns nu möjlgheter närmare precsera vlka uppgfter polsen skall svara lokala arbetet. Kommttén anser är stor vkt dessa möjlgheter tas tll vara. Det ala nflytan över polsens verksamhet Vd årsskftet genomdes ändrngar polslagen gäller polsens styrsystem. Tll grund lagändrngama låg bl.a. Polslednngs- kommtténs betänkande Styrnngen polsen SOU 1998:74. Genom lagändrngama upphörde Länsstyrelsens ansvar polsverksamheten länet. Polsstyrelsen skall fortsättnngen ensam ansvara pols- verksamheten länet. I varje län skall bara fnnas en polsmyndghst. Regerngen skall utse ledamöterna polsstyrelsen. Tdgare valdes styrelsens ledamöter, utom länspolsmästaren bträdande länspol.s- mästaren, fullmäktge om polsdstrktet omfade endast en annars landstngsfullmäktge. Av arbetena tll e ändrngar genomdes vd årsskftet framgår tll ordande en polsstyrelse bör utses en person med bred poltsk ankrng polsmyndghetens område övrga ledamöter bör ha lokal ankrng en sammansättnng speglar de poltska styrkehållandena myndghetens område rksdagsvalet. Polsstyrelsen får nrätta en eller flera polsnämnder under styrelsen leda polsmyndgheten nom den eller de delar pols- dstrktet styrelsen bestämmer. Möjlgheten nrätta polsnämn- der ndes den 1 januar 1991 bredda den demokratska baser polsverksamheten genom fler lekmän bereddes tllfälle delta berednngs- beslutsprocessen vd polsmyndgheten. Enlgt budgetpropostonen 1999 utgftråde 4 Rättsväsen bör bara vara aktuellt nrätta polsnämnder vd de stora pols- myndghetema prop.1998/99:1 s. 55. Det fnns nu endast en polsmyndghet varje län. Samtdgt mnskar antalet polsnämnder. Detta, sammantaget med ledamöterna polsstyrelsema nu utses på central nvå, nnebär en rsk lokala nflytan på polsverksamheten mnskar. Särsklt kan mnsknngen antalet polsnämnder gå ut över ernas möjlgheter påverka arbetet. Det är vktgt erna även fortsättnngen ges möjlghet påverka den lokala styrnngen ev polsen. Mnskar ala nflytan kan uppstå ett stård mellan polsen de ala eträdarna på skt kan komna ut över effektvteten lokala arbetet.

51 SOU 1999:61 Förslag synpunkter arbetet Natonellt stöd tll lokala arbetet Det är görande betydelse arbetet möjlgheterna tll ekonomskt stöd kvarstår ytterlgare en td. Möjlgheten få startbdrag nom ramen ta stöd bör fnnas kvar. Regonala projekt syftar tll stödja uppbyggnaden lokala arbetet bör också fortsättnngsvs kunna få stöd. Storstädemas mest utsa områden bör prorteras. Det behövs bättre nformaton om de stödformer fnns arbete näralggande områden. BRÅ har tagt över kommtténs uppgft dela ekonomskt stöd tll arbete dsponerar ta ändamål 7,2 mljoner kr under år aren. Det 1999 lka arbetet mycket under de kommande två befnner sg fortfarande uppbyggnadsskede. Utan ett forts ekonomskt stöd fnns en stor rsk lokala arbetet stagnerar. Där bör fnnas möjlghet få ekonomskt stöd ytterlgare en td. Kommttén anser rmlgt ännu en td stmulera lokala arbetet med bdrag startbdragslknande karaktär. Efter bdraget är generell karaktär lgger vär främst ger lokala arbetet en allmän stmulans uppmuntran. Kommun- polslednngama storstadsregonema står n en särskld utmanng när gäller bygga upp arbetet. BRÅ har statsbudgeten år 1999 tlldelats särsklda medel- l0 mljoner kronor stödja storstäderna ta arbete. BRÅ - kommer satsa på projekt syftar tll främja lokala arbetet storstädernas mest utsa bostadråden. BRÅ kommer nlednngsvs belysa de specella hållanden hndrar eller svårar lokala ntatv, samt söka former utveckla engagemang arbetet bostadrådena. Även fortsättnngsvs bör ekonomskt stöd kunna utgå tll regonala satsnngar främja uppbyggnaden lokala arbetet. Erfarenheterna från projekten vsar den regonala nvån har vktga funktoner fylla när gäller nsprera stödja lokala arbetet. Polsmyndghetema länen kan genom lyfta fram närpolsens roll väsentlgt påverka möjlgheterna åstadkomma ett långsktgt, uthållgt effektvt lokalt arbete. Det regonala stö kombnaton med ett ekonomskt stöd verkar ha stor betydelse utvecklngen mndre eller medelstora orter. ett

52 50 Förslag synpunkter arbetet SOU 1999:61 Kren på uppföljnng utvärderng måste skärpas takt med arbetet utvecklas. BRÅ har den kunskap san krävs ta tll vara de erfarenheter står vnna ur de projekt får ekonomskt bdrag. Ett professonellt stöd utsätter bl.a. möjlghet tll extern utvärderng där projekten redan på planerngs- stadet kan få kvalfcerad hjälp från krmnologer andra. Som flera gånger tdgare påpekats denna rapport fnns en nära kopplng mellan arbetet socala arbetet, särsklt ebyggande arbetet mot alkohol- drogmssbruk. Inom senare områ fnns ett stort utbud organsatonsstöd projektbdrag olka former från olka aktörer central nvå. Statskontoret konstaterar sn rapport, Samordnng mot droger - kartläggnng skss tll ny myndghetsstruktur på alkoholnarkotkaområ Statskontoret 1998:22, ta bl.a. leder tll nformatonsflö uppfrån kommer från många olka håll, är svårtllgänglgt nte kan tllgodogöras fullt ut på fältet. Vdare delnngen statlga medel är så splttrad är svårt de lokala aktörerna få överblck framhållnng sn planerng Dessa problem gör sg nu också gällande dem söker stöd satsnngar på arbete. Detta får bl.a. tll konsekvens del de ansöknngar stöd tll lokala projekt BRÅ en om numera hanterar lka gärna kunde rktats tll andra centrala myndgheter. Informatonen om de stödfonner fnns arbete näralggande områden behöver bättras. Ett sätt medla sådana nformaton va Internet. är På BRÅ:s webbplats fnns t.ex. länkar tll andra myndgheter medlar stöd på områ. Det fnns dock ett behov ytterlgare utveckla samordnngen områ. Den samrådsgrupp krng lokalt arbete BRÅ tagt ntatvet tll kan vara en lämplg plform dskussoner om hur ett sådant utvecklngsarbete kan läggas upp. Tll gruppen har eträdare centrala myndgheter, organsatoner unverstetsnsttutoner bjudts n. 4.3 Kunskap kompetens Grundläggande utvecklngen lokala arbetet är de skall nvolveras arbetet besluten har goda kunskaper på brottspreventva områ. Kommttén har där prorterat projekt åtgärder syftar tll öka kunskaperna om brottspreventon. Den postva utvecklng skett när gäller utbyggnaden lokala arbetet med ett ökat

53 SOU 1999:61 Förslag synpunkter arbetet 51 behov kunskaper djupade kunskaper. Det faktum allt brottspreventon genererar kunskaper. fler tllägnar sg grundläggande dessutom ett ökat ntresse Utbldnng Ett samordnat stöd på regonal nvå kan underlätta erna tllgodose behoven kunskapsuppbyggnad, metodutvecklng, erfarenhetsutbyte kontakter med forsknngsvärlden. Det fnns ett forts behov utbldnng akademsk nvå. Behovet grundläggande utbldnng på brottspreventva områ kommer öka allt efter fler männskor nvolveras brottse- byggande arbete. För stödja utvecklngen lokala brottse- byggande arbetet är vktgt underlätta den lokala nvån få tllgång tll kvalfcerad grundläggande utbldnng. Informaton om vlka kvalfcerade eläsare fnns tllgå med en beskrvnng deras specaltéer vore ett sätt öka ernas möjlgheter anordna bra grundläggande utbldnng nom brottspreventva områ. I de län där pågår länsövergrpande projekt är lokala arbetet mest lvaktgt man har där också generellt sett kommt längre utvecklngen verksamheten. Det regonala stö tycks alltså stmulera tll en utvecklng önskad rktnng. I dessa län fnns dag personer arbetar med ge de lokala råden hjälp med utbldnng, kartläggnng problemanalyser. Ett sådant regonalt stöd tll utvecklngsarbete kan underlätta erna tllgodose behoven kunskapsupp- byggnad, metodutvecklng, erfarenhetsutbyte kontakter med forsknngsvärlden. Att fler kan få tllgång tll djupade kunskaper om lokalt arbete genom den utbldnngssatsnng nu görs BRÅ Krmnologska nsttutonen ser kommttén mycket värdefullt. Det är väsentlgt fnns utbldnng akademsk nvå särsklt nrktar sg brottspreventon. Många er ensklda arbetstagare kommer dock nte anse sg ha möjlgheter sätta de resurser krävs, tdsmässgt ekonomskt en så omfande utbldnng 40 poäng. Också mndre omfande kurser på akademsk nvå behöver där komma tll stånd ge fler möjlgheter tll högskoleutbldnng ta område. Det är också vktgt htta flexbla lösnngar

54 52 Förslag synpunkter arbetet SDU 1999:61 tllgodoser behovet sådan utbldnng aktörer alla komntuner osett geografsk belägenhet Informaton Bra materal kontnuerlg nformaton om frågor är vktgt den lokala verksamheten. Informaton om vad händer på departementet, på BRÅ, på unverstet högskolor, vlka skrfter rapporter ntresse publceras vlka konferenser är på gång är stort värde den skall drv: de frågorna en lokal samverkan. Vktgast är vad händer natonellt men också nternatonellt arbete är ntresse. Det gäller bl.a. samarbetet nom EU på områ nformaton om möjlgheterna tll EU-projekt medel från EU denna typ verksamhet. BRÅ:s nformaton har utsättnngar bl satsnng på va Internet at den samlade nformatons- kunskapsbank de lokala aktörerna behöver stöd stt arbete. Vd sdan om utvecklande: Internettjänsten pågår arbetet med ta fram en tps- débol lokala brottsebyggare. Denna kommer ge värdefullt stöd tl de praktskt verksamma. BRÅ kommer också fortsätta utgvnngen nyhetsbrevet Loopen Lokala kartläggnngar På natonell nvå bör utformas modeller eller nstrument lan användas lokala kartläggnngsarbetet. Det är angeläget let utvecklngsarbete pågår nom BRÅ med syfte göra statstken mera anpassad tll den lokala nvåns behov, utvecklas vdare. Kvalteten på kategorserngen brott vd nrapporterngen måste höjas så tllltlgheten statstken ökar. En utsättnng ett problemorenterat lokalt arbete skall få sedd effekt är bygger på en noggrann problem- resursnventerng. Görs nte ta är rsken stor felaltga prorterngar görs, onödgt dubbelarbete uppstår fel åtgärder vdtas. Inventerngar kartläggnngar kan på många olkasätt göras är stor betydelse man väljer metoder nstrument ;om är väl passade ändamålet.

55 SOU 1999:61 Förslag.synpunkter arbetet 53 Syftet med en kartläggnng den lokala problemblden kan vara flera. Att mäta befolknngens utshet brott hur trygga männskor känner sg bostadrådena, städernas centrumkämor andra delar en, utgör en vktg utgångspunkt prorterngar arbetet. Vdare kan en analys resultaten peka på vlka omständgheter gör brott vanlgt ekommande på en vss plats, en vss grupp eller vd en vss tdpunkt. Många gånger handlar arbetet om påverka ändra på just dessa omständgheter. Kartläggnngen kan också användas tjäna jämelse vd en utvärderng huruvda de åtgärder vdtagts haft önskad effekt. En kartläggnng bör också nnehålla en nventerng de resurser fnns lokalsamhället. De aktörer kan vll bdra tll mnska brottslgheten öka tryggheten kan redan kartläggnngsarbetet nvolveras genom de får tllfälle ge sn bld stuatonen. Här är vktgt också andra än polsen, en sådana mer eller mndre självskrvna aktörer kommer tll tals. Erfarenheterna säger en väl genomd kartläggnng problemblden de resurser fnns lokalsamhället, utgör en vktg bas ett effektvt arbete. Som nu är varerar kvalteten kartläggnngsarbete lgger tll grund besluten om åtgärder lokala arbetet. För göra rätt val måste man ha kunskaper om vlka metoder står tll fogande vlka - respektve nackdelar är enade med varje metod. Det fnns ett stort behov öka kunskapen på ta område. Den handbok lokalt arbete håller på utarbetas nom BRÅ kommer fylla en vktg funkton på områ. Den kommer nnehålla beskrvnngar på hur arbetet kan läggas upp tps på hur man konkret kan gå tll väga olka stuatoner. specfkt problem- resursnventerngar när gäller arbete är tllgången på data tar skte på brottslgheten brottsutvecklngen lokalt, regonalt natonellt. Kommunernas svar på enkäten tll dem tyder allmänt sett erna fnns ett ntresse kontnuerlg statstsk nformaton om brott brottsutvecklngen en. När gäller de er tllsammans med andra lokala aktörer står färd med bygga upp ett lokalt slag natonella brotts- ebyggande programmet tar skte är ta behov mycket påtaglgt. Från med år 1996 fnns offcell krmnalstatstk om anmälda brott på nvå. Statstken över anmälda brott omfar alla händelser anmälts brott blvt regstrerade polsen. Av stor betydelse tllltlgheten statstken är de uppgfter

56 54 Förslag synpunkter arbetet SOU 1999:61 s n polsens datasystem regstrerng polsanmälnngar, RAR Ratonell anmälansrutn, så långt möjlgt är exakta. Här fnns dag brster, bl.a. saknar över to procent anmälnngarna s.k. - kod, vlket nnebär nte fnns uppgfter om vlken länet brotten begåtts. Kvalteten på kategorserngen brott vd nrapporterngen måste höjas så tllltlgheten statstken ökar. Det är angeläget den offcella rättsstatstken så långt möjlgt tllgodoser de behov fnns bland de lokalt arbetar med arbete. Åtkomsten lokal aktuell brottsstatstk är vktg. Det behövs snabbare enklare lösnngar än de fnns dag. Målsättnngen bör vara användarna kan få en aktuell överskådlg bld brottslghetens delnng, struktur utvecklng över td nom egna lokala områ. Krmnalstatstken på områ bör där utvecklas ytterlgare möta den lokala nvåns behov nformaton. Den behöver också göras mer tllgänglg jämelser mellan er genom utvecklande nyckeltal. Det är angeläget arbete pågår nom BRÅ med syfte göra statstken mera anpassad tll den lokala nvåns behov, utvecklas vdare. Detsamma gäller arbete pågår nom RPS med utveckla metoder kunna presentera brottslghetens geografska delnngen med hjälp dgtala kartor Forsknngs- utvecklngsarbete För bättra vetenskaplga stö tll metodutvecklng, uppföljnng, utvärderng kvaltetsarbete nom den lokala verksamheten bör en långsktg strateg utvecklas natonell nvå. De lokala aktörerna behöver utveckla ett långsktgt samarbete med unverstet högskolor nom den egna regonen. Det skulle kunna vara lämplgt berörda forsknngsråd gör en samlad beskrvnng den rådsfmanserade brottspreventva forsknng pågår. Forsknngens resultat behöver ges ökad sprdnng. För den verksamheten skall bl effektv framgångsrk måste den bygga på kunskap beprövad erfarenhet. Det gäller kunskaper om brottslgheten, dess orsaker konsekvenser, olka nsatsers effektvtet etc. Det återstår fortfarande mycket göra när gäller öka våra kunskaper på dessa områden. Systematsk utvärderng lokala projekt bör där komma tll stånd högre utsträcknng än dag. Erfarenheterna från de senaste

57 SOU 1999:61 Förslag synpunkter arbetet 55 årens besparngar nom al verksamhet vsar ofta är svårt hävda ebyggande arbetet ekonomskt problematska tder. Där är särsklt vktgt ebyggande nsatser utvärderas. Utvärderng åtgärder är komplcerat. Där är angeläget de lokala projekten kan få tllgång tll hjälp från professonella forskare. För skapa bättre utsättnngar bl.a. utvärderngar behövs också stöd när gäller uppläggnng projekten, uppföljnng metodutvecklng. Det fnns dag relatvt få forskare verkar nom brottspreven- tva fältet vlket kan begränsa de lokala projektens möjlgheter få tllgång tll forsknngsstöd. De hållandevs höga kostnader anltande etablerade forskare nnebär samt brstande kunskap om var lämplg forsknngskompetens fnns är andra begränsande faktorer. Avsaknaden upparbetade yrkesmässga relatoner mellan forskare praktker svårar katonen ståelsen dem emellan. Kan fler studenter på C- D-nvå ntresseras delta lokala projekt skulle ta på skt kunna bdra tll fler forskare på områ. Projekten skulle också få tllgång tll forsknngs- kompetens de kanske annars nte skulle anse sg ha råd anlta. För underlätta en sådan utvecklng behöver de lokala brottse- byggande aktörerna satsa på utveckla ett långsktgt samarbete med unverstet högskolor nom den egna regonen. För stmulera utvecklan forsknng nom brottspreven- tva fältet, så väl tll omfnng geografsk sprdnng, behöver nätverk utvecklas över lan mellan forskare är ntresserade dessa frågor. Det vetenskaplga stö tll metodutvecklng, uppföljnng, utvärderng kvaltetsarbete lokala verksamhe- ter behöver bättras. En långsktg strateg utvecklng sådant stöd bör tas fram på natonell nvå. Det fnns dag ngen samlad nformaton om vlka forsknngsprojekt, betydelse områ, bedrvs. Det skulle kunna vara lämplgt berörda forsknngsråd gör en samlad beskrvnng den rådsfnanserade brottspreventva forsknng pågår. Resultaten från forsknngs- utvecklngsarbete pågår måste sprdas på ett sådant sätt de lokala projekten andra ntresserade enkelt kan ta del dem. BRÅ gör redan dag ett betydande arbete på forsknngsnformatonens område. Myndgheten satsar nu på utveckla sn Intemetbaserade nformaton vlket ökar möjlgheterna på ett samlat lättllgänglgt sätt a ut ntressanta forsknngsresultat. Det är angeläget denna verksamhet f ar möjlghet utvecklas tll nformatonsstöd den lokala nvån behöver.

58 56 Förslag synpunkter arbetet SOU 1999: Särsklda frågor I ta sntt dskuteras vad kan göras nom brottse- byggande arbetet mnska återfallen brott samt närngslvets roll arbetet l Återfallskrmnella De lokala organsatonerna bör utveckla samarbetet med de lokala krmnalvårdsmyndghetema. Det är vktgt de också samarbetar närmare med de delar frvllg- sektorn gör en nsats på områ, särsklt de organsatoner arbetar med frgvna från fängelse. En relatvt lten andel alla brottslngar står stor del brottslgheten. Rsken den ensklde krmnella återfalla brottslghet är tyvärr stor. Samarbete mellan berörda myndgheter mnska återfall krmnaltet är där en central uppgft arbetet. De personer är ntagna fängelser har oftast mycket allvarlga socala problem. Deras stuaton vad gäller arbete, bostad, sörjnng mssbruk är klart sämre än befolknngen övrgt. Många är också arbets- bostadslösa samband med frgvnngen. Rsken återfalla brott hänger samman med vlken socal stuaton den frgvne kommer tll. Desto bättre möjlgheter vad gäller bostad, arbete, sörjnng hälsa desto större är chanserna tll återanpassnng rehablterng. socal Allt färre personer tas fängelse under senare år. Fängelsestraff har tll vss del erss elektronsk övervaknng. Det måste självfallet betraktas postvt går fnna former där allt fler personer kan tjäna sna straff andra former än nom fángelsema. Det är nte omöjlgt straff öppna former kommer öka framtden. Därgenom kan brottslngar straffas tll en betydlgt lägre kostnad fängelsets negatva skadeverknngar kan också undvkas. Samtdgt ställer denna utvecklng tll vss del nya kr på samarbete samsyn mellan berörda myndgheter. Samhällets ntresse den frgvne nte återgår tll krmnell verksamhet kan ta perspektv nte tllvaratas endast rättsväsen- s myndgheter. Inte heller kan rättsväsen ensamt svara genoma de olka programmen krmnalvård utan anstalt. Detta nnebär såväl under verkställghetstden särsklt den sker -

59 arbetet 57 synpunkter Förslag 1999:61 SOU ala verkställghetstden efter är frvård nom ansva - uppenbart. ret flera utvecklas krmnalvård mellan Samarbete nsatser genom postvt Man på sätt. er ett gemensamma under redan nleds dessa fall många ndvder olka runt övergrpande fall många saknas ett anstaltstden. Däremot mer återfallen brott. mnska aktörer berörda mellan samarbete tll frvllgsektom nom arbete väl utvecklat också pågår Det ett Även mssbruksnom belastnng. krmnell med stöd personer bl.a. med varerande slag frvllgorgansatoner rad områ fnns en målgrupp. denna lokala de särsklt vanlgt nte däremot Det är delarna nyssnämnda de krmnalvården eller nvolverar råden arbetet. lokala frvllgsektom råden lokala de vktgt Kommttén anser krmnallokala med de samarbete utvecklar stt omfnng större där organsaton, krmnalvårdens Genom vårdsmyndghetema. nya skapats tak, har under frvården fnns anstaltsvården ett samma frågor. samarbete utsättnngar även goda ett samarbete utvecklar lokala råden de närmare ett vktgt också Det är särsklt områ, på nsats frvllgsektom gör med de delar en fängelse. från med frgvna arbetar organsatoner de Närngslvet arbetet överläggnngar tll ntatv regerngen eslår Kommttén tar bör arbete. Dessa frågor närngslvet med om dskutera syftet bör övergrpande branschvs. Det ske vara frågor. dessa De närngslvsråd formerna ett behovet elgger behov vlka höras bör organsatonerna centrala om möjlgheter regerngens deras lokal nvå på om lokala etagarde påverka på sätt entusasmera annat arbetet. delta enngarna utgångspunkter Allmänna genoma. Den allt lätta de där begås är brott Många sammanhang dessa där strategn måste vara begå utnyttjas stuatoner omständgheter påverka de

60 58 Förslag synpunkter arbetet SOU 1999:61 dem. Det handlar alltså om göra svårare, mndre lönsamt mer rskfyllt begå brott. samhällsutvecklngen har t.ex. nneburt antalet varor kan betraktas stöldbegärlga nte bara blvt fler, utan många fall har de, bl.a. kraft de blvt mndre skrymmande väger mndre, också blvt betydlgt enklare stjäla. Ett aktuellt exempel på ta är utvecklngen datorerna. De nya betalmedel används ger också upphov tll ny brottslghet; bedrägerer med checkar konto- kredtkort. Restaurangnärngen skapar "tllfállen tll en stor del våld begås samhället, handelns exponerng stöldbegärlga varor bdrar tll butksstölder blr lättare begå. Exemplen skulle kunna göras många. De kontrollkostnader allmänna har med anlednng sådan brottslghet är stora. Även närngslvet har betydande kostnader p.g.a. brottslgheten. Utländska undersöknngar- fnns nga skäl anta stuatonen t.ex. Holland på något görande sätt skulle sklja sg från den Sverge - vsar uppemot hälften de totala kostnader den tradtonella brottslgheten orsakar, bärs närngslvet. Närngslvet är således högsta grad uts brott. Det fnns således ett gemensamt ntresse från regerngens närngslvets sda mnska brottslgheten samhället. Vd sdan konkreta ntresset mnska kostnaderna är enade med brottslghet otrygghet samhället, torde fnnas ett gemensamt ntresse Sverge utomlands betraktas ett land med låg brottslghet. Blden Sverge ett stablt tryggt land är sannolkt en vktg del den mage många de stora exportetagen använder argument drekt eller ndrekt sn marknadsng. Att Sverge är ett land med låg brottslghet är vdare sannolkt också en utsättnng, vart fall en komparatv del, Sverge skall uppfas ett ntressant land andra länders bolag nvestera eller etablera sg En låg brottslghet är också vktgt turstnärng- en. Motsvarande gemensamma ntresse fnns med säkerhet också på lokal nvå. I en rapport från Stockholms Handelskammare l999:2, Mnskad brottslghet Stockholm - närngslvets roll, ansvar kr pekar man på en mnskad brottslghet ett område är en utsättnng ökad tllväxt etagen. Hög brottslghet ett område leder tll mndre omsättnng både restauranger butker kan leda tll svårgheter få etag etablera sg där.

61 SOU 1999:61 Förslag synpunkter arbetet 59 Erfarenheter från andra länder analysera upprätta bättra etag ntera brottslgheten gemensamma prorterngar säkerhet brottsuppklarng när gäller brott mot gemensamma program angrpa prorterade Ordande den holländska Plformen är justtemnstem samt den statssekrete- säkerhetsfrâgor. Repre- ordande är arbetsgvarenngens presdent rare Justtedepartementet ansvarar sentantema från nom aljhandeln, ndustrn, transport frågor. vce Samarbete mellan närngslvet allmänna bland också rent brottsbekämpande frågor är nte ovanlgt andra länder. I England fnns en organsaton Crme Concem består - - olka etag gått samman sponsra olka brottse- byggande projekt lan. Den största delen budgeten kommer från prvata närngslvet, men en del budgeten l0-15% kommer från regerngen. Ett trettotal olka projekt runt om lan bedrvs med från Crme Concem fnns lokalkontor flera olka städer pengar runt om lan. I Holland har man sedan ett antal år den s.k. Plformen, en sammanslutnng några de större etagen lan. Intatvet tll den sammanslutnngen togs den natonella arbetsgvarenngen. Plfonnens främsta uppgfter är närngslvet kommer styrelserna större etag katon, bankväsen säkrngsbranschen. Dessutom fnns represenhandels, taton från fyra departement ustte, nrkes, transport erna, åklagama, polsen samt säkerhetsbranschen. Den daglga verksamheten sköts en mndre exekutv styrelse. Det senaste utvecklngen är etablerats lokala Plfonnar. Bakgrunden är vssa former samarbete arrangeras bäst på lokal nvå, t.ex. då aktvteterna berör mndre etag. Ett ökat ntresse hos närngslvet I natonella programmet andra sammanhang pekas på medvetenheten nom närngslvet om åtgärders effektvtet har ökat under senare år. Delar närngslvet satsar relatvt stora resurser ebygga angrepp mot de egna systemen eller varorna. Det fnns också ett engagemang vssa branscher går utöver åtgärder slaget. Vssa säkrngsbolag vsar t.ex. ett

62 60 Förslag synpunkter arbetet SOU 1999:61 ntresse frågor, bl.a. fnanseras flera forsknngsprojekt lk konkreta projekt säkrngsbolag. Dessutom skall man nte glömma bort säk- rngsbolagen redan dag kan sätta vssa lägre premer om säkrngs- tagaren skyddar sg, t.ex. om den boende sätter n säkerhetsdörrar lknande. Erfarenheterna Sverge organserat samarbete mellan den offentlga sektorn närngslvet beträffande frågor är begränsade. Det fnns dock några sådana exempel. Ett är den s.k. Värdepappersgruppen på olka sätt söker ebygga falsknng, nte mnst sedlar. Ordande denna grupp kommer från Rkspolsstyrelsen övrga representanter kommer från bl.a. ndustrn, banker samt olka myndgheter. Ett samarbete den samordnngsgrupp på natonell nvå, är annat vanlgtvs kallad Samverkan mot brott, Rkspolsstyrelsen år 1985 bldade på regerngens ntatv. I gruppen fnns eträdare en rad myndgheter organsatoner. Gruppen sammanträder två gånger om året praktska arbetet bedrvs fyra arbetsgrupper. Arbetsgrupsg åt praktska samordnngsñâgor, med syfte motverka pema ägnar bostadsnbrott, fordonsbrott, butksbrott respektve våldsbrott. I varje grupp ngår eträdare polsen främst säkerhetsansvarga olka branschorgansatonerna. Bland de aktvteter grupperna har nterat märks bl.a. så kallade l3-punlctsprogrammet öka säkerheten butker. På lokal nvå fnns vsst, om än nte särsklt stort, engagemang frågor från närngslvets sda. Förutom vssa säkrngsbolag vssa bostadsetag, kan man här peka på handeln en bland aktv ntressent. Det vsar sg när de lokala råden vänder sg tll den lokala handelns organsatoner eller t.o.m. tll vssa ensklda handlare, är nte svårt få samarbete genomt vssa specfka frågor. Även sponsrng lokala arrangemang ekommer. Allt ta kan dock bl betydlgt mer omfande. Under senare td har ntresset ökat från närngslvets sda, samarbete med andra delta arbetet. Flera konkreta slag har lagts fram från branschorgansatoner. I en rapport från Svensk Handel August 1998, Brottsplats New York redovsar man erfarenheter från New York, där närngslvet vssa gränsade områden samstånd med stadens myndgheter åtagt sg ansvara arbetet nom dessa s.k. Busness Improvement Dstrcts BID. Även den tdgare nämnda - rapporten från Stockholms Handelskammare lyfts sådant samarbete fram en möjlghet. I den senare rapporten håller man sg dessutom mycket

63 SOU 1999:61 Förslag synpunkter arbetet 61 postvt tll överläggnngar frågor mellan lokala etag närngslvsorgansatoner å ena sdan polsen en å den andra. De lokala råd vuxt fram under senare td ses en lämplg plform sådant samarbete, även om man, lkhet med kommttén, ser ett bekymmer sådana råd ännu nte är särsklt vanlga de största städerna. Regerngens överläggnngar med närngslvet Det är kommtténs bedömnng dag elgger mycket utsättnngar en konstruktv dalog mellan regerngen närngslvet frågor. De övergrpande syftena sådana överläggnngar kan vara goda med 0 regerngen f ar ge sn syn på brottslgheten byggande arbetet presentera regerngens byggande program natonella stö arbete lan, tll 0 dskutera vlka möjlgheter vlket ntresse närngslvet har hjälpa tll arbetet, på natonell såväl lokal nvå, 0 närngslvet ges tllfälle frama vlket behov stöd de har när gäller åtgärder, hjälp 0 dskutera behovet formerna ett närngslvsråd, med den holländska modellen ebld, eventuellt 0 regerngen på ta sätt kan nformera sg om närngslvets syn betydelsen brottslgheten lan blden Sverge utomlands. brottsenatonella brottse- Många de slag lagts fram närngslvets branschorgan- satoner under senare td lgger helt lnje med vad presenterats natonella programmet. Andra har, såvtt kommttén känner tll, nte dskuterats tdgare, men vsar närngslvet har ett engagemang går utöver är drekt relaterat tll egna etagets säkerhet skydd. Regerngens överläggnngar med närngslvet bör ske branschvs. Vssa delar närngslvet är sannolkt mer angelägna delta än

64 62 Förslag synpunkter arbetet SOU 1999:61 andra. Bostadssektorn, handeln, fnansmarknaden hotell- restaurangnärngen är sannolkt de branscher mer än andra utsätts samtdgt medverkar tll antalet brottstllfällen ökat under de senaste decennerna. Överläggnngama kan med del nnefa frågor om hur redan befntlga branschöverenskommelser har betydelse brottslgheten arbetet kan stärkas. Regerngen regerngens myndgheter kan ta område säkerlgen bdra. En möjlghet är tllsammans med eträdare olka branscher dskutera behovet nnehållet standardserngs- nstrument eller certferngar, lknande de fnns nom t.ex. mljöområ. Utöver de branscher nämnts ovan är stort ntresse också eträdare tllverknngsndustrn görs medvetna om deras roll ansvar arbetet. I natonella programmet understryks är fullt naturlgt de tllverkar salu en vss produkt eller tjänst har ansvar den nte leder tll brottslghet eller andra problem. I dag är ta långt från fallet, trots kunskaperna om hur ta kan gå tll ökat väsentlgt under senare år. Bland annat fnns dag möjlgheten stöldskyddsmärka en vara redan vd produktonen den. Företag nom tllverknngsndustrn, t.ex. bl- mobltelefontllverkare, bör uppmuntras tll sådan s.k. source-taggng. Centrala överläggnngar mellan regerngen delar närngslvet bör leda fram tll rekommendatoner eller åtgärdsprogram hur närngslvsorgansatoner ensklda etag lans er kan delta lokala arbetet. De lokala råden vuxt fram under år torde utmärkt utgöra senare en plform samarbete mellan pols, lokala ett närngslvet. De centrala organsatonerna nom var en branscherna bör höras om vlka behov elgger på lokal nvå om deras möjlgheter entusasmera annat sätt påverka de lokala aktörerna delta arbetet. 4.5 Konsekvensbeskrvnng Enlgt 14 kommttéordnngen 1998:1474 gäller om slagen ett betänkande påverkar kostnaderna eller ntäkterna staten, er, landstng, etag eller andra ensklda, skall en beräknng dessa konsekvenser redovsas betänkan. Om slagen nnebär samhällsekonomska konsekvenser övrgt, skall dessa redovsas. När gäller kostnadsöknngar ntäktsmnsknngar staten, er eller landstng, skall kommttén eslå en fnanserng.

65 SOU 1999:61 Förslag synpunkter arbetet 63 Vdare gäller enlgt 15 samma ordnng om slagen ett betänkande har betydelse den ala självstyrelsen, skall konsekvenserna seen anges betänkan. Detsamma gäller när ett slag har betydelse brottslgheten brottse- byggande arbetet, sysselsättnng offentlg servce olka delar lan, små etags arbetsutsättnngar, konkurrensmåga eller vllkor övrgt hållande tll större etags, jämställdheten mellan kvnnor män eller möjlgheterna nå de ntegratons- poltska målen. Förslagen vad ser ekonomskt stöd utgår från de resurser delats tll BRÅ. Generellt gäller slagen, vd sdan ekonomska stö, nte kräver några större ekonomska satsnngar. Förslagen tar främst skte på prorterngar redan tllgänglga resurser. De eventuella merkostnader uppstår vd genoman slagen kommer uppvägas de kostnadsmnsknngar blr följden ett framgångsrkt arbete. Kommtténs arbete har hög grad berört ernas arbete. Respekten den ala självstyrelsen har vart styrande slagens utfonnnng. Konsekvenserna brottslgheten arbetet har legat nom ramen kommtténs uppdrag anleder här ngen särskld kommentar. Att kvnnor kan känna samma trygghet män uppleva samma möjlgheter frtt röra sg samhället utgör en grundläggande utsättnng kvnnor skall uppnå jämlkhet med männen. Ett framgångsrkt arbete gynnar där jämställdheten. Särsklda satsnngar görs öka tryggheten trvseln storstädemas utsa områden. En vktg tanke bakom dessa satsnngar är gynna de ntegratonspoltska målen. Förslagen är nte sådana de har någon drekt betydelse sysselsättnngen, den offentlga servcen eller små etags arbetsutsättnngar, konkurrensmåga eller vllkor övrgt hållande tll större etags. Man kan dock konstatera mnskad brottslghet gynnar dessa områden på samma sätt samhället stort gynnas.

66

67 65 sou 1999:61 Blaga 1,, Kommttédrektv brottsnatonella Dr. Genoman 1996:48 ebyggande programmet 1996 jun lo regerngssammanträde den vd Beslut uppdraget Sammanfnng verka uppgft med tllkallas kommtté En natonella ntentonerna genoman programmet. stödja nsprera, skall huvuduppgft Kommtténs vara nvå. lokal främst arbetet, följa särsklt skall Kommttén lans bl.a. med rådslag följa genoma upp - nterat, regerngen er nformaton kunskap medla om - planet, lokala tll frågor forsknngskompetensen stärka utveckla former - arbetet, lokala brottslokala verka med erna samråd - lämplgt organseras sätt arbetet ebyggande antas, lokala program aktvt formerna ett behovet överväga - nvå, regonal arbete brottsuppbyggnaden tll stöd ekonomskt dela - lokal nvå, på verksamhet ebyggande eträdare med överläggnngar regerngens planera - närngslvet branscher nom olka samt uppnås resultat följa de upp - åtgärder. ytterlgare behovet överväga -

68 66 Blaga 1 sou 1999:61 Uppdraget Regerngen har dag presenterat skrften Allas vårt ansvar - Ett natonellt program. Presentatonen skrften utgör startskottet ett brett upplagt systematskt ändrngsarbete stärka de nsatser görs ebygga brott. Förändrngsarbetet skall, genom ett natonellt rådslag, genomas dalog med bl.a. erna kommer spela en betydelsefull roll stärka arbetet lokal nvå. Skrften kommer där sändas tll lans er de skall kunna medla sna erfarenheter lokalt arbete redovsa sna synpunkter uppläggnngen nrktnngen arbetet. Frågor om organsaton arbetsuppgfter lokal nvå kommer ägnas särskld uppmärksamhet Erfarenheter andekommttén materalet rådslaget. kunna synpunkter skall redovsa skall sammanställa slutsatser redovsas tll genomanalysera slag regerngen. Brottsebyggande rå BRÅ kommer tlldelas en central roll arbetet med främja arbete uts runt om lan. Det nnebär BRÅ kommer tllas utökade konkreta arbetsuppgfter när gäller främja lokalt arbete. De ändrngar krävs BRÅ skall kunna öka sna nsatser ta område beräknas kunna genomas under år Tll dess ändrngarna genomts skall genomandekomntttén se en sna huvuduppgfter stödja lokalt arbete samråd med erna verka lokala arbetet organseras lämplgt sätt lokala program antas. tll Kunskap nformaton För kunna bygga upp en fungerande verksamhet krävs kunskap om brottslghetens orsaker, struktur utvecklng samt om möjlgheterna ebygga brott. Det krävs nskter de faktorer påverkar rsken utveckla om

69 Blaga 57 1 sou 1999:61 vdtas kan åtgärder de beteende krmnellt ett de kunskap också krävs utvecklng. Det sådan motverka om en tll brott. De tllfällena mnska vdtas kan åtgärder organsaton lokal skapa en ser de också har nytta arbetet stor vd lan gjorts redan runt erfarenheter om dalog En ett organsatoner. lokala uppbyggnaden nspratonskälla fungera också kan erfarenhetsutbyte frågor med rör arbetar daglgen alla dem arbete. semnarer, bl.a. skall Genomandekommttén genom kunskapen befntlga sprda den utbldnng konferenser dessa erfarenhetsutbyte konstruktvt verka områ ett lokala dels bör nsatser dessa Målgruppen frågor. vara organsatoner dels tjänstemän, poltker regonala den del möjlghet ha ta kunna bör ensklda också skall syfte. Det ta bedrvs en vara verksamhet behov sg nformera fortlöpande kommttén om uppgft er, hos planet, lokala på önskemål medla ensklda organsatoner myndgheter, Kommttén verksamheter. ebyggande olka mellan kontakter skall arbete ta hur rktlnjerna utforma själv bör bedrvas. lämplgt fnns undersöka också skall Kommttén om värderngar skolan undervsnngsmateral normer om på. Om vlar samhället svenska rättsprncper de skall materal sådant saknas fnner kommttén på eller fram materal annat sådant verka tas kommttén skolan. tllgänglgt görs sätt kunskapsutvecklng kontnuerlg åstadkomma För en krävs åtgärder gäller när genoms. Detta utformas söksprojekt kvalfcerade med stödjas kan arbetet lokala utsätter genomande utformnng, forskarkompetens Rkspolsstyrelsen BRÅ projekten. utvärderng arbete betydelsefullt dag redan ett ut forsknngsenhet kompetens med bdra dock Även kan andra område. ta former utveckla skall Genomandekommttén arbetet. lokala syfte högskolor unverstet lans med samverkan forsknngsmed bdra kunna skall dessa projekt. lokala utvecklngskompetens

70 68 Blaga 1 SOU 1999:61 Brottsebyggande arbete på regonal nvå Tyngdpunkten arbetet skall lgga lokal nvå. Det är dock angeläget undersöka hur nsatserna regonal nvå kan stärks. Genomandekommttén bör göra en sådan undersöknng ge slag tll åtgärder stärka arbetet på regonala planet. En möjlghet kan vara utforma organ samverkan mellan berörda myndgheter varje län. Om genomandekommttén anser ett organ sådan regonal samverkan bör utvecklas, ankommer kommttén samråd med regonala eträdare fnna former ta, om törfnngsreglerng krävs, lämna slag tll sådan. Det står dock kommttén frtt lämna andra slag tll åtgärder ett stärkt regonalt arbete. Kommttén bör beakta redan fnns regonala samverkansorgan nom ekobrottsbekämpnngens område se ordnngen 1995:736 regonal myndghetssamverkan om bekämpnng ekonomsk brottslghet. Kommttén bör också beakta länsstyrelsernas roll alkoholområ ndes med den alkohollagen 1994:1738. nya Ekonomskt stöd Regerngen har under budgetåret 1995/96 s 10,8 mljoner kronor bdrag tll arbete. Enlgt budgetpropostonen prop. 1994/95:100, blaga s.l9 skall medlen användas främja nya ntatv arbetet. Härmed ses t.ex. nya metoder kunskaper nnebär arbetet kan as framåt. Genomandekommttén skall antros de medel ss dela dem tll verksamhet. Bdrag skall kunna bevljas efter ansökan. De medel ss skall främst användas utvecklng arbetet lokal nvå. l den mån de används forsknng bör vara fråga om tllämpad forsknng mndre projekt. En sådan nrktnng ger snabbare resultat gör projekten mndre sårbara. Medlen skall också kunna användas ntalt stöd tll uppbyggnaden lokal organsaton arbetet. en Medlen skall dock nte tas anspråk fnansera en löpande verksamhet.

71 sou 1999:61 Blaga 1 69 De projekt verksamheter bevljas bdrag bör kunna utgöra en del en mer långsktg plan kunskapsutvecklng. Det nnebär särsklda kr skall ställas bevljande bdrag. Resultaten erfarenheterna de verksamheter bevljats bdrag skall kunna användas en sådan kunskaps- uppbyggnad. Verksamheten skall där dokumenteras följas upp. Resultaten erfarenheterna skall rapporteras tll genomandekommttén eller. när kommttén slutat stt uppdrag, tll BRÅ kunna bdra tll uppbyggnaden en central kunskapsbank. de Genomandekommttén skall utforma närmare rktlnjerna bevljande bdrag prorterng projekt, handlägga ansöknngarna om bdrag, följa upp projekten samt samråd med BRÅ fnna former bygga upp en kunskapsbank de erfarenheter utvnns ur projekten. Regerngens överläggnngar Närngsdkare nom olka områden har stora möjlgheter ebygga brott, främst genom mnska antalet tllfällen tll brott. Bltllverkarna kan t.ex. mnska rskerna tllgrepp fordon genom söka utforma bättre lås, bättre larm annat teknskt skydd, aljhandeln kan t.ex. välja en mndre utmanande exponerng varor, fastghetsägare kan motverka skadegörelse nbrott nöjesbranschen kan mnska rskerna våld ordnngsstörnngar. Försäkrngsbolagens vllkor premesättnng påverkar med all säkerhet också männskors vlja motvaton skydda sg mot brott. För öka samverkan mellan offentlg prvat verksamhet kommer regerngen bjuda eträdare olka delar närngslvet tll överläggnngar. Genomandekommttén skall planera genoman dessa överläggnngar. I arbetet ngår dels analysera nom vlka områden överläggnngar bör nledas, dels bereda överläggnngarna genom redovsa ett kunskapsunderlag dskussonerna redogöra tänkbara slag tll åtgärder.

72 70 Blaga 1 SOU 1999:61 Övrgt Kommttén skall vara ohndrad vdta andra åtgärder presentera andra slag än de tdgare nämnts, om de lgger lnje med övergrpande målet stödja, främja utveckla arbetet. Redovsnng resultat uppföljnng Genomandekommttén lan. Kommttén bör uta skall stt aktvt arbete följa bred utvecklngen samverkan med er, myndgheter organsatoner berörs. Kommttén skall sluta stt arbete genom tll regerngen överlämna en slutrapport om utvecklngen när gäller nsatser. Kommttén skall också överväga behovet ytterlgare åtgärder natonell nvå. Om kommttén fnner lämplgt kan någon eller några delfrägor redovsas en eller flera delrapporter. Kommtténs vara slutat senast den 3l december För kommtténs arbete gäller regerngens samtlga kommttéer särsklda utredare arbete drektv skall tll angående redovsnng regonalpoltska konsekvenser dr. 1992:50, om pröva offentlga åtaganden dr. 1994:23 samt om redovsa jämställdhetspoltska konsekvenser dr l994zl24. Justtedepartementet

73 SOU 1999:61 Blaga 2 Kommttédrektv än un: Tlläggsdrektvtll Kommttén arbete 1998:31 Dr Beslut vd regerngssammanträde den 16 aprl Sammanfnng uppdraget Regerngen har dag tllkallat en särskld utredare tätt uppdrag utreda analysera frågan om medlngens roll rättssystemet. Regerngen har vdare gett Brottsebyggande rå uppdrag nleda en söksverksamhet med medlng. Kommttén arbete skall sprda kunskap om de typer projekt söksverksamheten skall omfa samt verka nya projekt nteras runt om lan efter modell de olka projekttypema. Kommttén skall vdare nom ramen for stt uppdrag - - samråd med Brottsebyggande rå den särsklde utredaren välja de projekt skall omfas ut söksverksamheten dela ekonomskt stöd tll dessa. samt Bakgrund På flera orter lan pågår dag medlngsverksamhet. Med medlng ses ta sammanhang gärnngsman brottsoffer möts n en medlare med anlednng ett brott. Medlngsverksamheten har vuxt fram spontant utan styrnng från statsmakterna. De olka projekten bedrvs nom olka organsatoner med delvs olka målsättnng. Medlngsverksamhet ekommer bl.a. nom polsen

74 72 Blaga 2 SOU 1999:61 socaltjänsten är sta hand nrktad på unga lagöverträdare. Det ekommer också på vssa håll medlng nom ramen den verksamhet bedrvs brottsofferjourema. Det har även tagts ntatv tll medlngsverksamhet nom andra frvllgorgansatoner nom närngslvet. Verksamheten är regel nrktad på en uppgörelse någon form skall uppnås vd mötet mellan gärnngsman brottsoffer. Uppgörelsen kan bestå gärnngsmannen åtar sg betala skadestånd tll den blvt uts brottet eller han på annat sätt gottgör denne. Mötet kan också resultera den unge lagöverträdaren helt enkelt ber brottsoffret om ursäkt. Medlng torde bara ekomma vd erkända brott. Den verksamhet bedrvs dag har huvudsaklgen vart nrktad på låta unga lagöverträdare få konfronteras med följderna sna brott. Det fnns också medlngsverksamhet prmärt syftar tll utgöra ett led rehablterngen offren brotten. Brottsofferfonden har lämnat ekonomskt stöd tll medlngsverksamhet. Regerngens uppdrag fråga om medlng Frågan mångas om medlng har under en längre td vart emål ntresse medlng också vart emål utrednng. Någon genomgrpande analys medlngens funkton dess betydelse rättssystemet har dock nte gjorts. Regerngen har dag beslutat tllkalla en särskld utredare skall utreda analysera frågan om medlngens roll rättssystemet. Det är angeläget den medlngsverksamhet redan fnns fortsätter utvecklas medlngsverksamheten utvdgas. Det är också angeläget de erfarenheter redan fnns tas tll vara. Regerngen har där dag gett Brottsebyggande rå uppdrag nleda en söksverksamhet med medlng. Brottsebyggande rå har också fått uppdrag följa upp utvärdera söksverksamheten. Rå skall samråd med Kommttén arbete den särsklde utredaren bestämma vlka typer projekt skall omfas söksverksamheten.

75 r l SOU 1999:61 Blaga 2 73 Kommttén arbete skall sprda kunskap om de typer projekt söksverksamheten skall omfa samt verka nya projekt nteras runt om lan efter modell de olka projekttypema. Kommttén skall med beaktande vad angetts - regerngens uppdrag tll Brottsebyggande rå samråd - med rå den särsklde utredaren välja ut de projekt skall omfas söksverksamheten samt dela ekonomskt stöd tll dessa. Fördelnngen ekonomskt stöd skall ske nom ramen de medel kommttén fogar över. Kommttén bör senast den 15 oktober 1998 tll regerngen lämna redogörelse de projekt skall omfas en söksverksamheten. Justtedepartementet

76

77 :61 SOU Blaga 3 stöd ekonomskt delnng Rktlnjer mljoner kronor 10,8 1995/96 budgetåret under har s Regerngen också kommer Avsättnngar arbete. göras bdrag tll Kommttén antrotts har medel Dessa budgetâren 1997 dela fått uppdraget har bland arbete annat på arbetet utvecklngen tll ekonomskt stöd : bevljas medel kommttédrektven kan Enlgt lokal nvå. lokal nvå. arbetet Utvecklng organsaton lokal uppbyggnaden tll stöd Intalt en arbetet. mndre projekt. forsknng Tllämpad del skall kunna bdrag bevljas utgöra verksamheter projekt De en skall Verksamheten kunskapsutvecklng. plan långsktg mer en skall erfarenheterna Resultaten följas dokumenteras upp. kunskapsbank. central ngå kunna kommttén tll rapporteras en angelägenprojektets skall medel delnng kommtténs Vd ntressenter kunskapssynpunkt samt större hetsgrad grupp en ur erfarenhet, kunskap värdefull skt på kort måga dess vara ge åtgärder exempel fråga tll kan krterer. Det prmära mer om vara s.k.stuatonell brott tll tllfällen antalet mnska syftar tll drekt brottspreventon. kommttén projekt från de erfarenhet kunskap För kunskapsuppbyggnaden nom tll bdra skall kunna stödjer de väldokumenterade så de områ krävs är stöd kan vlka Områden nom är: utvärderas. följas kan ges upp

78 76 Blaga 3 SOU 1999:61 A Organsaton lokala arbetet. För stödja stmulera ett strukturerat kunskapsbaserat lokalt arbete kan kommttén bdra tll fnanserngen konferenser, semnarer utbldnng samt övrgt delta dskussoner med lokala ntressenter. Kommttén kan lämna ekonomskt stöd tll programverksamhet syftar tll mnska brottslgheten eller andra ordnngsstömngar öka tryggheten männskor. För stmulera en ändamålsenlg organsaton lokala arbetet kan ekonomskt stöd utgå. B Forsknngs- utvecklngsprojekt FoU Kommttén kan stödja FoU-projekt seende stuatonell brottspreventon, särsklt sådan tar sn utgångspunkt ett specfkt brottsproblem nnebär vssa bestämda åtgärder genoms utvärderas. Generellt kan kommttén nte prortera projekt är mångårga omfande vlket ofta blr fallet när handlar om socal preventon. Det kan dock vara angeläget stödja projekt nom områ normbldnng konflktlösnng. Stöd kan också bevljas projekt seende utvecklngen problemorenterade arbetsmetoder ett hållnngssätt nom olka samhällsverksamheter. Ett generellt kr är de projekt kommttén stödjer skall se tllämpad forsknng vara mndre omfnng. Projekten skall bygga på en fortlöpande dalog praktker. mellan forskare Garanter en fortlöpande resultatredovsnng skall fnnas. Poltker ha besvarade praktker måste vara med formulera projektet. de frågor de vll Arbetets framskrdande skall redovsas tll kommttén såväl muntlga skrftlga delrapporter vd på hand bestämda tdpunkter. Ett självklart kr är en skrftlg slutrapport, vars publcerng, offentlg- görande hanterng övrgt kommttén beslutar om. Det ekonomska

79 SOU 1999:61 Blaga 3 77 stö skall slutrapporten utgå erhållts. successvt hela bdraget skall nte betalas ut nnan Kommttén beslutade om dessa rktlnjer sammanträde den 29 januar När över de lokala behoven önskemålen, om skäl fnns därtll- revderas. - ekonomskt stöd vd stt kommttén fått bättre överblck kommer rktlnjerna ses över

80

81 SOU 1999:61 79 Blaga 4 Förtecknng över projekt ekonomskt stöd t.0.m. november bevljats 1998 Projekten redovsas under följande rubrker: I I A III III A III B IV Intal uppbyggnad utvecklng ett övergrpande Regonala projekt syftar tll stödja lokala arbetet Åtgärder mot särsklda problem Särsklda nsatser rktade tll ungdomar Insatser nom Föräldrautbldnng Informatons- barnomsorgens kunskapssprdnng skolans arbete uppbyggnaden område I Intal uppbyggnad övergrpande utvecklng ett arbete Många projekt har fått ett generellt stmulansstöd. Det gäller bl.a. 40- talet er bevljats startbdrag. I tecknngen anges vlket år ansökan kom n tll kommttén, vem är huvudman projektet mycket kort vad bdraget ser Lndesbergs Utbldnng tll medlemmarna lokala rå.

82 80 Blaga 4 SOU 1999: Förenngen Ö-kraft på Öland samverkan med Borgholms Mörbylångas er Utarbetande ett program Borgholms Mörbylångas er.. Tranås Utarbetande ett program. Falkenbergs råd Utarbetande en plan. Västerås stad Utvecklng verksamheten ens lokala råd. Hällefors Utbldnngsnsatser poltker tjänstemän. Stafanstorps Utarbetande ett program m.m. Tyresö Utarbetande ett program ett konkret handlngs- program. Polråde Hallsberg Kumla, Laxå, Askersund Hallsbergs er Utbldnngsnsatser for medlemmarna de lokala råden. Polsmyndgheten Skellefteå Utvecklng arbetet. Brottsebyggande rå Borås Utarbetande en trygghetsplan m.m. Hofors Bldande ett lokalt råd m.m.

83 81 Blaga :61 SOU Uppsala arbetet organsaton lokal Uppbyggnaden en Genomande en utarbetande ett program. bland karaktär omfnng ungdomskrmnaltetens undersöknng om år åldern ungdomar Smedjebackens utarbetande ett råd lokalt Bldande ett handlngsprogram. konkret Storfors utarbetande arbete samt en organserat Start ett trygghetsplan. Nyköpngs lokalt nrätta med ett arbetet nledande tll Stöd råd Borlänge en. arbetet utvdgnng Utvecklng grund tll skall lgga resursnventerng en ny problemgrundlg En trygghetsplan. Leksands utarbetande ett råd lokalt Bldande ett program. Tngsryds arbetet organsaton lokal Uppbyggnad en trygghetsplan. utarbetande samt en Karlstad trygghetsplan. Utarbetande en Ljusnarsbergs utbldnngsnsatser arbetet Utvecklng genom problemblden. kartläggnng grundlg en

84 82 Blaga4 SOU 1999:61 Nacka Utvecklng lokala rås arbete. Utfrån programmet en sarnverkansplan en skall de fyra delsråden ta fram problembeskrvnngar handlngsplaner sna respektve delar. Motala, Brottsebyggande rå, BRÅJWO. Utvecklng lokala arbetet en genom nformatons - utbldnngsnsatser särsklda satsnngar ankra arbetet bland allmänheten. Same Utarbetande en trygghetsplan. Malungs Bldande lokalt råd ett m.m. Härjedalens Uppbyggnad ett lokalt arbete genom nrättade lokala samrådsgmpper. Trollhättans Utbldnngsnsatser tll poltker, tjänstemän, etag, enngar, organsatoner allmänheten. Årjängs Utarbetande en txygghetsplan. Torsby Bldande ett lokalt råd utarbetande en trygghetsplan Ockelbo Utarbetande plan en m.m. Hammarö Utarbetande en trygghetsplan. Ksta Stadsdelsvaltnng Stockholms Bldande ett lokalt råd stadsdelen.

85 Blaga :61 SOU Härnösands organseras skall arbetet hur Inventerng nsatser. effektvare samordnng ökad en Forshaga trygghetsplan. Utarbetande en Flpstads arbetet trygghetsskapande Uppbyggnad en. Knda bedrvs arbete utvdgnng Utvecklng nformatonsnsatser samt utbldnngsreg SAMO-gruppens genom allmänheten. hos arbetet ankra på satsnngar särsklda Strängnäs verksamhet. rås lokala Utvecklng Norbergs råd lokalt Bldande m.m. ett Kls trygghetsplan. Utarbetande en Sölvesborg närpolsen Sölvesborgs handlngsplaner konkreta Utarbetande m.m. Vansbro lokalt utarbetande ett råd lokalt Bldande ett handlngsprogram. Landskrona handlngsprogram ankrng ett Framtagande trygghetsmätnng. skolundersöknng genomande en samt en Mora råd lokalt Bldande m.m. ett Rättvks arbetet. organsaton lokal Uppbyggnad en

86 84 Blaga 4 SOU 1999:61 Alvesta Bldande ett lokalt råd utarbetande program. ett Ydre Utvecklng arbetet. Säters Bldande närpolsråd skall svara lokala arbetet. Mjölby Utvecklng utvdgnng arbete pågått SAMO-gruppens reg sedan 1987 samt utarbetande en trygghetsplan. Lndesbergsbostäder AB Bldande ett lokalt råd ett bostadråde. Ludvka Bldande ett lokalt råd utarbetande handlngsprogram. ett Älvdalens Brottsebyggande rå Utvecklng arbetet. Vårgårda Bldande ett lokalt råd program. utarbetande ett Ljusdals Bldande ett lokalt råd utarbetande årlga handlngsplaner. Orsa Bldande ett lokalt råd utarbetande program. ett Ängelholms Bldande lokalt råd. ett

87 SOU 1999:61 Blaga 85 Brottsebyggande rå Olofströms arbetet kommu- Utvecklng ntensferng nen. Bl.a. skall rås sammansättnng breddas en handlngsplan utarbetas. Örnsköldsvks Bldande ett lokalt råd med uppgft bl.a. ta ett handlngsprogram arbetet. fram Söderhamns Bldande ett lokalt råd utvecklng arbetet en. IB Regonala projekt uppbyggnaden arbetet syftar lokala tll stödja 1996 Brottsebyggande Centrum Värmland. Länfande projekt syftar tll samtlga er Värmlands län skall utarbeta besluta om ala trygghetsprogram. Inom ramen projektet ges erna stöd praktska arbetet genom utbldnngsnsatser, erfarenhetsutbyten konsultatvt arbete Östergötlands bund Länfande projekt syñar tll ge erna stöd trygghetsskapande arbetet. Målsättnngen är bland annat de flesta länets er under projekttden skall ta fram en lokal strateg verksamheten samt några erna dessutom skall ha tagt fram påbörjat ett åtgärdsprogram nom ramen denna strateg. Polsmyndgheten Gävleborgs län Polsmyndgheten, Kommunbun Gävleborg Gävleborg stödjer erna länet med utbldnng nsprera dem utveckla lokala arbetet. Landstnget nformaton

88 86 Blaga 4 SOU 1999:61 Styrgruppen projektet "Allas vårt ansvar ett tryggare Skaraborg Regonalt samverkansprojekt syftar tll utveckla lokala arbetet tdgare Skaraborgs län nu del Västra Götalands län. Det fnns en nära kopplng tll folkhälsoarbetet. Inom ramen projektet genoms en trygghetsmätnng Skaraborg. DalaBra alkoholfrågor Dalarnas regonala råd arbete Utbldnngssatsnng syftar tll stmulera arbetet länet. stödja lokala 1998 Västmanlands bund Länsbun, Polsmyndgheten Landstnget drver ett projekt syftar tll stmulera stödja länets er uppbyggnaden lokala arbetet. Ett länstäckande nätverk skall bldas med länsstyrelse. projektansvarga Målsättnngen från närpolråden, är råd, trygghetslokala er, landstng kommttéer eller samverkansgrupper ebyggande bl.a. våld skadegörelse skall nrättas samtlga er länet. Kommunbun Västernorrland På uppdrag länets er arbetar länsbun Polsmyndgheten, Länsstyrelsen Landstnget med drvs Västmanland. ett tllsammans lknande med projekt Kommunbun Göteborgs Bohus län Länsbun drver samverkan med erna Strömstad, Tanum, Munkedal, Sotenäs Lysekl ett utvecklngsprojekt med målsättnngen utveckla befntlga drogebyggande arbetet erna tll också tydlgt omfa perspektvet. Polsmyndgheten Örebro län Ett länsövergrpande råd ÖreBRÅ skall bldas - - kommer bstå erna lokala arbetet. Det handlar om hjälp med kartläggnngsarbete kunskapshöjande nsatser, utvecklng uppföljnngsmetoder, samordnng forsknngsstöd samt särsklt stöd tll de lokala råden.

89 SOU 1999:61 Blaga 4 87 Kommunbun Kronoberg Inom länsprojektet Allas vårt ansvar ett tryggare Kronoberg kommer - länsbun, Polsmyndgheten, Länsstyrelsen Landstnget arbeta stmulera stödja arbetet länets er. Som ett sta steg kommer man arbeta bldan råd alla länets er. Åtgärder mot särsklda problem Skarpnäcksfältets stadsdelvaltnng Stockholm Konkreta åtgärder uppnå vssa de mål angvts handlngsplan, bl.a. mnska blstölder cykelstölder. närpolsens Kommundelsvaltnngen Centrum Lund Olka åtgärder söka komma tllrätta med de problem fnns runt statonrå Lund. Det rör sg bl.a. om mssbruk, langnng, stölder skadegörelse. UNGSAM Storuman, Polsen Storuman Åtgärder mnska olka lokala problem mssbruk, snerer samt olovlg körnng med skoter mc därmed sammanhängande olyckor. Helsngborgs Hasslarps ntresseenng Lokal handlngsplan mot den mc heten en. brottslgrelaterade Polsmyndgheten BIeknge län Länsövergrpande projekt bl.a. syftar tll länets samtlga fem er e 1999 års utgång skall ha väl fungerande brottse- byggande råd. Man kommer bl.a. arbeta de tradtonella samveromfa kansformema mellan erna polsen breddas tll också eträdare enngar, etag, organsatoner ensklda. Tyresö Inom ramen övergrpande arbetet genoms ett flertal projekt bl.a. ett bygger på samverkan mellan bovärdar med uppgfter grannsamverkan ett hyreshuråde.

90 88 Blaga4 SOU 1999:61 Lndesbergs nom ens Olka åtgärder ramen program. Nacka Treårgt klottertörebyggande projekt täcker hela en. Baserat på en kartläggnng problemen kommer olka åtgärder kort lång skt vdtas. Lnköpngs Grannsamverkan flerfamljshus. Särsklda trygghetbud utses skall fungera grundsgestalter - trygghetsskapande arbetet områ. Målsättnngen är bl.a. mnska vardagsbrottslghet bl.a. skadegörelse mnska nyrekryterngen tll krmnella lvsstlar. Erksbo Kooperatva enng Brottsebyggande nsatser bostadrå Erksbo stadsdelen Angered Göteborg. Förenngen vll komma tllrätta med bl.a. bl- källarnbrott genom samarbete med bostadsetaget stadsdels- valtnngen. Bland åtgärderna ngår grannsamverkan mellan hyresgästerna. Hyresgästenngen Nordvästskåne, Ängelholm Brottsebyggande nsatser bostadråden nom Ängelholms Klppans er. Man skall bl.a. arbeta med skapa nätverk, kartlägga stuatonen områdena, producera en nformatonsvdeo nformera ungdomar skolorna om konsekvenser brott. Trelleborgshem AB tllsammans med ens grupp Sätt - gränser Åtgärder bostadrå Fagerängen ebygga våld annan krmnaltet. Strävan är bl.a. få de boende sg områ enas krng gemensamma mål uppgfter. skadegörelse, engagera

91 Blaga :61 SOU ungdomar tll rktade Särsklda nsatser III Iyglottlj Bleknge F anställda flottljens 60-tal arbetar vål Med F17 ett projektet mot I lvsstlar. krmnella tll nyrekeryterng hndra deell bas fotbollsbund Göteborgs bland droger våld mobbnng, motverka tll syftar Projekt ungdomarna med kombnaton nformatonsnsatser ungdomar genom bostadrådena skoltd. efter sysselsättnng ges Malungs prmärvård, med samverkan skall, rå lokala Det särsklda vdta socaltjänst, pols drottsenngar, äldragrupper, mssbruksden särsklt problem, deras ungdomar tll rktade nsatser brottslgheten. relaterade Östersund Thnk T wce mångkulturella dagens stuaton ungdomarnas behandlar Utbldnng praktskt tll skall kunskaperna tas Erfarenheterna samhälle. vara med arbete ordnare deltagarnas arbete unga. Gävle Brottsebyggarna BIG - socaltjänsten polsen, nvandrarenngarna, mellan Samverkan nvandrarbland brottslgheten mnska syftar tll nvandrarcentrum nvandrare aktvera ambton ungdomar. En är vuxna engagera deras nvandraräldrar stödja arbetet samt äldraroll. Stockholm Fryshuset, Söder KFUM n dras rskzonen sg befnner Åtgärder ungdomar tll rktade utsättnngarna tll öka bl.a. syftar Projektet krmnellt lvsmönster. ett samhället. svenska nvandrargrupper särsklt ntegrera utsa projektet målsättnngen är år början tll omfar ett Projektet men en år. skall pågå tre Uddevalla, mellan samverkansprojekt Projekt NA VET ett - närpolsen Uddevallahem landstnget, krmnaltet ökad med tllrätta komma tll syftar arbete Ett S.k. ntensferas. utökas skall stadsdel våld skadegörelse en Gränskulturella olka från skall gränsgångare grupper. engageras med samverka stöd tll närmljön verka skall gångarna ge

92 90 Blaga 4 SOU 1999:61 äldrar andra anhörga, den personal barnen ungdomarna möter sn vardag samt eträdare de enngar har verksamhet stadsdelen. Karlshamns Genom projektet skall tonårngar högstadeålder ges möjlghet delta ungdomscrklar där de under sakkunng handlednng får samtala om samlevnads- exstentella frågor. Genom crklama vll man bdra tll en postv denttetsutvecklng ungdomarna därmed ebygga kommande problem. III A Insatser nom bamomsorgens område skolans Annerstaskolan Huddnge Personal- äldrautbldnng syftar tll ge äldrar personal mer kunskaper stöd när gäller arbeta med barnens tyder, nonner, värderngar, relatoner etc. Arvdsjaurs Arjeplogs Två parallella projekt syftar tll genom kamratstödjande verksamhet skapa en trygg säker mljö skolan är fr från klotter, snerer andra problem. Söderköpngs Projektet syftar tll ebygga drogmssbruk krmnaltet genom olka nsatser barn ungdomar ens skolor. Verksamheten rktar sg också tll lärare äldrar. En satsnng på lärarfortbldnng skall göras öka kunskapen om brottslghet droger. Föräldrautbldnng startas upp samverkan med bamårdscentral, skola Skolhälsovård. Pteå Produkton en flm om kamratstöd skolan KIS. Flmen skall användas utbldnngssyñe målsättnngen är kamratstödsverk- samheten skall sprdas tll alla lans skolor. Åsa Jacobsson Arbete med högstadeungdomar på Gärdesskolan Bollnäs.

93 SOU 1999:61 Blaga 4 91 Veberöds Hem Skola, Insatser ebygga såväl fysskt psykskt våld. Projektet drvs samarbete med skolan, barnomsorgen, Svenska kyrkan, barnhälsovården, frtdsvaltnngen bblotek. Målgruppen är alla bam ungdomar åldern 0-16 år. III B Föräldrautbldnng Oxe Stadsdelsvaltnng, Start en äldraskola lgheten områ. Malmö med syfte ungdomsbrottspå skt mnska Karlshamns I projektet Möta Olle genom äldrastöd den äldrastödjande verksamheten. arbetar man med nya metoder Tllsammans med äldrar vlle man arbeta motverka bland annat brottslghet ordnngs- störnngar. Målsättnngen är också ebygga konflkter socala problem famljen, särsklt stödja äldrar med nvandrarbakgrund en ny kultur få fler pappor engagerade sna bam. Ronneby Föräldrastödsprojekt syftar tll ebygga hamnar rskzonen droger krmnaltet. barn ungdomar Uddevalla, Norgårdenskolan Samverkan krng äldrastöd. Föräldrar tll barn äldrautbldnng. Målsättnngen är ebygga rassm. åldern 1-16 år erbjuds drogmssbruk, våld IV Informatons- kunskapssprdnng Stockholms stads centrum Utarbetande en handbok lokalt Manualen, genomande semnarer stadsdelsnämnderna nfonnatonssprdnng tll etagare enngsledare. arbete samt SCC-Socal Change Center UNIK-base Uppdaterng drft databasen nnehåller nformaton UNIK om konkreta ungdomsprojekt med bl.a. nrktnng.

94 92 Blaga 4 SOU 1999:61 Sober lag I samband med utgvnngen en skrft Folkrörelser brotts- - ebyggande arbete genoms semnarer lan - sex temat folkrörelser socalt arbete. SstAfrems Syrska Ortodoxa kyrka Informatons- utbldnngssatsnng rktad tll ungdomar äldrar nom den syrsk ortodoxa kyrkans verksamhetråde. Målsättnngen är öka kunskapen om svenska samhället med dess lagar ordnngar samt om moral- etkfrågor. Stor vkt kommer läggas vd jämelser mellan svensk/europesk kultur orentalsk kultur, särsklt seende skllnader kvnnors ställnng samhället mäns synen på jämställdhet. Lokala Brottsebyggande Rå Vantör Ett antal projekt vänder sg tll bam vuxna lokalområ bl.a. syftar tll nformera, utblda engagera ensklda etag frågor har betydelse arbetet.

95 1999:61 93 SOU Blaga 5 tll valts projekt Förtecknng över ut medlng med söksverksamhetema famljerådslag Medlngsgrojekt Uppsala Laholms Högsbo Jourbyrân Lnnéstaden Stadsdelsvaltnngama samt Göteborgs Värmdö Revansch Västerås Förenngen Västerås Örnsköldsvks Skövde Mara Gamla Skärholmens, Kungsholmens Vantörs, stans Stockholms Stadsdelsvaltnngar Österåkers Forshaga Sollentuna Hannge Stockholm Solna/Sundbyberg/Ekerö Medlngsgruppen Mölndals Motala Marestads Gävleborgs län Polsmyndgheten Helsngborgs Lunds Järfälla Borlänge Umeå Esklstuna Tmrå Sundsvall Brottsofferjouren Sundsvalls Tyresö

96 94 Blaga 5 SOU 1999:61 Famljerådslagsgrojekt Halmstads Söderhamns Kruna Luleå Skellefteå Västerås Enköpngs Norrköpngs Nässjö Stadsdelsnämnden Lljeholmen Stockholms Stadsdelsnämnden Centrum Göteborgs KUNGL. BIBL os -o 1 - STOCKHOLM

97 Statens offentlga utrednngar 1999 Kronologsk tecknng Nya månsrättsregler + Blagor. Ju. 32.Utvecklngssamarbetepårättrå.Ju.. Sterlserngsfrågan Sverge Bo tryggt Betalarätt. Särskldaboendefonnerfor. - Ekonomskersättnng.S. äldresamtgfter äldre-handkappomsorg. Yrkesñsketskonkurrensstuaton. Jo.. Godsed forsknngen. U. 34. Svensktmedborgarskap. Ku.. Effektva värme-mljölösnngar. N. 35.Fastghetsmäklarnäumdeneffektvaretllsyn. - F. EffektvareTotalsvarsstöd Östersjöområ. Fö. 36.Lkvdaton aktebolag. Ju.. Märk väl F. Underrättelsetjänsten - enöversyn. Fö.. Invandrarskapmedborgarskap. 38.Följdleveranser sambandmedexport. Demokratutrednngenskrftsere.Ju. lqgsmaterel.ud. Att slaktaettfår Gudsnamn. Omrelgonsfrhet 39.Vuxenutbldnng alla Andraåretmed. demokrat.demokratutrednngenskrftsere. Kunskapslyftet. U. Ju. 40.Demokratn denoffentlgasektornsändrng. Rassm,nynazsmüämlngskap. Demokratutrednngenskrftsere.Ju.. Demokratutrednngenskrftsere. Ju. 4 Bevaradokumentärflmenskulturarv. Åtgärdss-. Bör demokratnnatonalseras lagsamtslagtll ett centrumfor dokumentärflm. Demokratutrednngenskrftsere. Ju. enñlmvårdscentral. Ku. Elektronskdemokrat.Demokratutrednngens 42.Ny luftfartslag.n.. skrftsere.ju. 43.Oberoende, äganllsyn revsons- Etk demokratskstatskonst. verksamhet.ju.. Demokratutrednngenskrftsere.Ju. 44 Öppenelmarknad. N.. 14.Denframtdakommersellalokalradon. Ku. 45.Slutvarngkämfall. Kommunerna 15.Nytt system prövnnghyres- platsvalsprocessen. M. arrendemål.ju. 46. Ökadesocalbdrag. En studeom nkomster 16. Ökadrättssäkerhetasylärenden. UD. socalbdragåren1990tll l7. GarantpensonBosätmngstllägg personer 47.Mervärdessk - Frvllg skskyldghet.f. föddaår 1937eller tdgare. 48.LäraEstona. Denandradelrapporten 18 Frågortll ndustrellasamhället. Ku. slutredovsnng.n Artkel 7 EG:svarumärkesdrektv. 49.Invandrareetagare. Ku. Ändrngar varumärkeslagen. Ju. 50 skyddsjaktpåvarg. M Svergejudarnastllgångar. UD. 51.Smttskydd, samhällendvd. Del A+B. S. 21 Lndqvstsna no vägarutvecklabemötan 52.Inkomstprövnngbostadstlläggtll pensonärer.. - personermedfunktonshnder. S. S. 22. Denskyddadeprovnsen. En essäom demokratns 53.Ekonomskbrottslghetsekretess.Ju. värdevärdghet.demokratutrednngens 54.En nytullag. F. skrftsere. Ju. 55.Konvergensändrng.Samordnng 23. Utvecklngmänsklgaresurser arbetslvet. lagstftnngen mede-telesektorema.ku. Förslagtll nrktnng nyamål 3 nom EG:s 56.Globalserngendemokratn. strukturfonder.n. Demokratutrednngens skrftsere. Ju. 24. EG:sstrukturstöd. Ny organsaton degeogra- 57. Rkstrafken - Enny myndghet. N. fskt gränsadestrukturfondsprogrammen. N. 58.Löserjurdken demokratnsproblem 25. Samema ettursprungsfolk Sverge. Demokratutrednngens skrftsere. Ju Inselbeskadevaror. F. 59 Begränsadfastghetssk.F Delta Utrednngen deltdsarbete,tllfällga 60 KundvänlgareTax. - om N.. jobb arbetslöshetsersättnngen. N. 61 Brottsebyggandearbete lanser.ju Kontantmetod småetagare. F. 29. Internatonellkonflkthanterng - beredasg tllsammans.fö. 30. Yttrandefrhetenkonkurrensen - Förslagtll medekoncentratonslag. m.m. Ku. 31. Tllsyn överadvokaterm. m. Ju.

98 Statens offentlga utrednngar 1999 Systematsk tecknng Justtedepartementet Lndqvstsna - no vägarutvecklabemötan personer medfunktonshnder.21 Nya Rnnånsrättsregler + Blagor. 1 Bo tryggt Betalarätt. Särskldaboendeformer äldre Invandrarskapmedborgarskap. Demokrat- - samtgfter äldre-handkappomsorg. 33 utrednngen skrftsere.8 Ökadesocalbdrag.En studeomnkomster Att slaktaett får Gudsnamn. Omrelgonsfrhet socalbdragåren1990tll demokrat. Demokratutrednngenskrñsere.9 Smttskydd,samhällendvd. Del A+B. 51 Rassm,nynazsmfrämlngskap. Inkomstprövnng bostadstlläggtll pensonärer.52 Demokratunednngenskrftsere. 10 Bör demokratnnatonalseras Demokratutrednngenskftsere.1 1 Fnansdepartementet Elektronskdemokrat. Demokratutrednngens Märk väl 7 skrñsere. 12 Inselbeskadevaror. 26 Etk demokratskstatskonst. Kontantmetod småetagare. 28 Demokratutrednngenskrñsere.13 Fastghetsmäklamänmdeneffektvaretllsyn Nytt system prövnnghyres-arrendemâl.15 Mervärdessk - Frvllg skskyldghet. 47 Artkel 7 EG:svarumärkesdrektv. Enny tullag. 54 Ändrngar varumärkeslagen. 19 Begränsadfastghetssk.59 Denskyddadeprovnsen.En essäom demokratns värdevärdghet.demokratutrednngenskrftsere Utbldnngsdepartementet 22 Godsed forsknngen. 4 Tllsyn överadvokaterm. m. 31 Vuxenutbldnng alla Andraåretmed Utvecklngssamarbetepårättrå.32 Kunskapslyñet.39 Lkvdaton aktebolag. 3 6 Demokratn denoffentlgasektornsändrng. Jordbruksdepartementet Demokxatuuednngens skrñsere.40 Yrkesñsketskonkurrensstuaton.3 Oberoende,äganllsyn revsonsverksarnhet. 43 Samema- ettursprtmgsfolk Sverge.25 Ekonomskbrottslghetsekretess.53 Globalserngendemokratn. Kulturdepartementet Demokratutrednngenskrñsere.56 problem Denframtdakommersellalokalradon.14 Loserjurdken demokratns Frågortll ndustrellasamhället.18 Demokratutrednngenskrftsere.5 8 Yttrandefrhetenkonkurrensen - Förslagtll Brottsebyggandearbete lanser.61 medekoncentratonslagm. m. 30 Utrkesdepartementet Svensktmedborgarskap.34 Bevaradokumentärflmenskulturarv.Åtgärdsslag Ökadrättssäkerhet asylärenden.16 samtslagtll ettcentrum dokumentärflmen Svergejudarnastllgångar.20 ñlmvärdscentral. 41 Följdleveranser sambandmedexportkrgsmaterel. Invandrareetagare Konvergensändrng.Samordnng lagstñnngen Försvarsdepartementet mede-telesektorema.55 EffektvareTotaltörsvarsstöd Östersj öområ. 6 Närngsdepartementet Internatonellkonflkthanterng - beredasg Effektva värme-mljölösnngar. 5 tllsammans.29 Utvecklngmänsklgaresurser arbetslvet. Förslagtll Underrättelsetjänsten - enöversyn.37 nrktnng nyamål3 nomeg:sstrukturfonder. 23 Socaldepartementet EG:sstrukturstöd.Ny organsaton degeografskt gränsadestrukturfondsprogramrnen. 24 Sterlserngsågan Sverge Ekonomsk Delta Utrednngenomdeltdsarbete, tllfällga jobb ersättnng. 2 - arbetslöshetsersättnngen. 27 GarantpensonBosättnngstllägg personer Ny luftfartslag. 42 födda är 1937ellertdgare.17

99 Statens offentlga utrednngar 1999 Systematsk tecknng Öppenelmarlcnad.44 LäxaEstona.Denandradelrapporten slutredovsnng.48 Rkstrafken - Enny myndghet.57 KundvänlgareTax. 60 Mljödepartementet Sluttörvarngkämfall. Kommunerna platsvalsprocessen. 45 skyddsjaktpåvarg. 50

100 .v u Mr V få y -. 5 ya.mmmwç"vørflçühlüllfbsuwn..gs.. Mmm-vwpawuawovvauøvbu - Avå{syjs{.. " 58:5x1;l rsg,v. an; , - ket;.gnen; râawá;

101

102

103

104 fakta nfo drekt Tel oo. Fax Box I 3 82 Stockholm. order@faktanfo.se wwwfaktanfose