Tema Smärta Barns smärta måste tas på allvar När själva livet gör ont Tema Genus Jämställt för strokepatienter KOL Rätt kost viktigt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tema Smärta Barns smärta måste tas på allvar När själva livet gör ont Tema Genus Jämställt för strokepatienter KOL Rätt kost viktigt"

Transkript

1 sumagasinet från sahlgrenska universitetssjukhuset nummer 3/2007 Tema Smärta Barns smärta måste tas på allvar När själva livet gör ont Tema Genus Jämställt för strokepatienter KOL Rätt kost viktigt

2 Med genusglasögon lindras smärta smart tema: smärta Katarina S Hallingberg redaktör för SUmagasinet Smärta är ett tema i detta nummer av SUmagasinet. Inte så konstigt. Det är många som har ont på ett sjukhus den nyopererade, barnaföderskan, den kroniskt sjuka, den deprimerade patienten listan kan göras lång. Ont ska med ont fördrivas hette det förr. Idag vet man att tillfrisknandet gynnas av att patienten inte har ont, man kan bättre mäta smärta och man unnar patienten att vara så smärtfri som möjligt. På en del ställen får patienten till och med själv reglera dosen smärtstillande efter sin operation. Insikten att jag som patient inte behöver ligga och ha ont skapar förstås trygghet. Men får patienter samma bemötande och behandling oavsett kön? Svar ges av Sveriges Kommuner och Landsting i den färska rapporten (O)jämställdhet i hälsa och vård. Sedan flera år tillbaka har projekt som fokuserat på frågan bedrivits inom Västra Götalandsregionen och på vårt sjukhus. Det skriver vi om i några artiklar. De två temana har beröringspunkter. Av SKLs rapport framgår till exempel att det är utifrån män man forskat fram många läkemedel, dosering och behandlingsrekommendationer. Kanske är det en förklaring till att fler kvinnor än män anmäler biverkningar. De senaste åren har man emellertid blivit alltmer uppmärksam på att det kan finnas biologiska skillnader mellan könen som har betydelse för vilken effekt ett läkemedel har, och att man måste ta hänsyn till detta, skriver rapporten. På med genusglasögonen och lindra smärta smartare alltså. Om några år är könsuppdelning i analyser och åtgärder över hela linjen en självklarhet, tror Marianne Melkersson, strategisk jämställdhetssamordnare i Västra Götalandsregionen, i artikeln på sidan 19. Dit har vi säkert en bit att gå. Katarina S Hallingberg Sjukskrivning inte alltid det bästa för smärtpatienter Det är ett stort problem att smärtpatienter sjukskrivs långa perioder utan behandlingplan, anser Clas Mannheimer, professor och Mr Smärta på Smärtcentrum, Sahlgrenska Universitetssjuhuset/Östra. sumagasinet i redaktionen Katarina S Hallingberg redaktör Kerstin Fredin Ann Louise Leikin grafisk form och layout Maria Nordberg ansvarig utgivare Göran Ekstedt e-post postadress sumagasinet Avdelningen för information och kommunikation Sahlgrenska Universitetssjukhuset Torggatan 1a, mölndal fax tryck Cela Grafiska AB Du kan också läsa SUmagasinet på intra.sahlgrenska.se och Uppgiftslämnare skyddas. Den som lämnar upplysning till en tidning har laglig rätt att vara anonym. Redaktionen får inte röja uppgiftslämnares identitet och myndigheter får inte forska efter den. Citera oss gärna men ange källan. omslagsbild Tema Smärta. Pelle är patient på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Bild: Björn Larsson Rosvall innehåll 3 Sjukskrivning inte alltid det bästa för smärtpatienter 4 Bröstsmärta behöver inte vara hjärtinfarkt 5 När själva livet gör ont 6 Hur mäter man smärta? 7 Barns smärta måste tas på allvar 8 Goda klubbor gör gott när det gör ont 9 Det bästa av flera världar 10 Vi arbetar som biomedicinska analytiker på Sahlgrenska Universitetssjukhuset 12 Snabb vård i kubik 13 Krönika: En dag på jobbet Mer än en distal radiusfraktur 14 Triage nu även inom psykiatrin 15 Tema: Genus i vården Patientens kön spelar roll 16 Tema: Genus i vården Kön spelar roll för hälsa och sjukdom 17 Tema: Genus i vården Jämställd vård på strokeenheten 18 Tema: Genus i vården Väntetider, pengar och remisser jämfördes 19 Tema: Genus i vården Det behövs genusglasögon i vården 20 Muskelmassa och näringsintag fokus hos KOL-patienter 22 Jimmy Kero - en chef med sinne för barn 23 Chefer som kommer, chefer som går 23 Att tänka på framtiden skapar aktivitet 23 Vården får vitsord år inom psykiatrin 24 Kvalitetsveckan 2008 närmar sig med stormsteg! bild: niclas johansson Akupunktur, som följer nervbanorna, är en godkänd behandlingsmetod mot smärta i vårt land. Patienten ska tas om hand, men en långvarig sjukskrivning kan ibland till och med ha negativa konsekvenser för patienten. Smärta indelas i tre grupper den akuta, den tumörrelaterade och den långvariga smärtan. Behandlingstiden av den akuta smärtan är kort, det räcker med behandling i några timmar upp till några dagar. Den tumörrelaterade smärtan kräver behandling mellan några månader och år. Doktorn är då aktiv och patienten passiv behandlingsmottagare, något som läkaren är van vid från sin utbildning och som patienten förväntar sig. Eftersom behandlingstiden är begränsad är vi inte rädda för att använda oss av mer aggressiva behandlingsmetoder som tunga smärtstillande läkemedel eller blockader, säger Clas Mannheimer. Flera läkemedel, till exempel opiater, kan ges i tablettform, med injektioner eller pumpar som via katetrar vid ryggmärgen hämmar smärtsignalen där. Man kan också lägga in ryggmärgsstimulatorer som ger en god smärtlindring vid perifer nervsmärta och kärlkramp (angina pectoris). När det gäller icke tumörrelaterad långvarig smärta däremot är situationen en annan. Patienten bör då vara en aktiv elev medan läkaren har en rådgivande funktion. Smärtorna vi talar om kan vara ryggskott, rygg- och nacksmärtor, whiplashskador, fibromyalgi, ospecifika buksmärtor och smärtor som är svåra att definiera. Här finns en minoritet av alla patienter men det är en grupp som konsumerar mycket vård. Sju procent av befolkningen, cirka vuxna personer, beräknas, enligt Socialstyrelsen, kosta samhället 85 miljarder om året, informerar Clas Mannheimer. Många av de här patienterna har gått länge med sin smärta i många fall alltför länge. De är flitiga besökare på vårdcentralerna och på våra akutintag. Behandlingarna är här mycket långvariga, ibland livslånga. Problemet är att vi ofta tar med oss förhållningssättet från akut och tumörrelaterad smärta, där läkaren har en aktiv roll och patienten är en passiv behandlingsmottagare. Men det kan motverka patientens smärtrehabilitering. Istället är det viktigt att ändra livsstil patienten måste bli mer aktiv. Arbetssituationen kan behöva ändras, muskelfunktioner tränas, dygnsrytm förändras alltså både mental och fysisk rehabilitering. Centrumet fungerar som spindeln i ett nät av smärtenheter, smärtläkare och smärtombud som är vitt spritt inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Clas Mannheimer är bekymrad över logistiken i vården samt de långa väntetiderna för patienter med långvarig smärta i regionen. Ett steg i rätt riktning är att samarbetet mellan olika smärtenheter från sjukhus, hemsjukvård och primärvård i regionen har förbättrats. När det gäller regionvård har man kommit långt med samarbetet i Östergötland där man har en paraplyorganisation inom hela regionen som har formaliserats. Det målet har vi ännu inte riktigt nått inom Västra Götalandsregionen men vi arbetar på detta. Kerstin Moberg, smärtsjuksköterska och Clas Mannheimer, professor på Smärtcentrum, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra. 2 bild: adam ihse

3 tema: smärta 4 Många som söker hjälp för bröstsmärtor blir väldigt nöjda med beskedet att det inte beror på hjärtat. Men även om orsaken är en annan ska vi kunna hjälpa, säger Maria Taube, vårdenhetsöverläkare för Medicinsk akutvårdsavdelning, MAVA, på SU/Sahlgrenska. Bröstsmärta behöver inte vara hjärtinfarkt På MAVA tar man varje år emot mellan 1800 och 2000 patienter med bröstsmärtor. Men bröstsmärtor kan ha helt andra orsaker än det man ofta befarar hjärtinfarkt. Det kan handla om ångestutlöst bröstsmärta, lunginflammation, lungemboli eller magbesvär. Patienter som söker akut på grund av bröstsmärtor läggs in på MAVA med EKG-övervakning och kontroll av hjärtskademarkörer för att utesluta hjärtinfarkt. Hjärtskademarkörer faller ut i blodet vid infarkt, genom att det blir syrebrist i hjärtmuskeln, som kan mätas direkt på enheten. Cirka 400 av de cirka 2000 patienterna har verkligen hjärtinfarkt och något hundratal har en allvarlig kranskärlssjukdom utan hjärtinfarkt. Efter tolv timmars noggrann observation av patienten genomförs, om man inte har akuta bröstsmärtor, ett arbets-ekg på enheten för att utesluta kranskärlssjukdom. Vi kan utesluta de farliga orsakerna till att ha ont i bröstet och det Maria Taube, vårdenhetsöverläkare och Jan Berglund, hjärtsjuksköterska arbetar bland annat med patienter med bröstsmärta. betyder mycket för de flesta som söker hjälp, säger Maria Taube. Även om inte hjärtsjukdom kan konstateras kan det för en del behövas en fortsatt sjukhuskontakt. Då kan man få en sjuksköterskekontakt Vi kan utesluta de farliga orsakerna till att ha ont i bröstet och det betyder mycket för de flesta som söker hjälp. på Bröstsmärteenheten efter några veckor för att se hur det går hemma. Det kan gälla en uppföljning av medicineringen mot magbesvär, sur mage och uppstötningar, som inte är ovanliga orsaker till bröstsmärtor. Man ska inte bara släppa en patient som tidigare sökt för bröstsmärtor utan att följa upp hur de mår. bild: adam ihse Det kan hjälpa med en smärtstillande salva över bröstet eller axeln, en magsyrenedsättande medicin eller att förmedla kontakter till någon som kan hjälpa en att hantera sin stress, säger Jan Berglund, hjärtsjuksköterska på avdelning 90 och 91, med särskilt ansvar för patienterna på Bröstsmärteenheten. Bröstsmärteenhetens sjuksköterskor ger patienten en timme vid återbesök. Alla får inte möjlighet att komma, men de som känner att de inte fått svar på sina frågor kring sin bröstsmärta är välkomna. Ett besök som gör att många frågetecken rätas ut och medicineringen kan justeras. Det minskar också risken att patienten söker akut igen för bröstsmärtor. Bröstsmärteenheten betyder mycket. Sjuksköterskorna har mer tålamod och tid för patienterna och behöver de läkarkonsulthjälp med ett recept eller så rycker jag gärna ut, säger Maria Taube. tema: smärta När själva livet gör ont Vi i västerlandet kan ibland tro att vi har en garanti att leva friska och lyckliga i alla våra dagar. Om vi råkar ut för någon allvarlig sjukdom eller olycka, så kan det kännas orättvist och meningslöst. Varför just nu? Varför blev jag drabbad? Existentiell smärta är inte lätt att fånga in i några ord och meningar. Inte ens för Susann Strang, sjuksköterska och medicine doktor, som har ämnet som sin specialitet. Hennes forskning kring existentiell smärta började med att försöka fånga in begreppet. Sjukhuspräster, smärtläkare och läkare som arbetade med människor i livets slutskede intervjuades. Svaren blev olika, men en gemensam nämnare fanns den existentiella smärtan och lidandet är när livet gör ont och man inte finner någon mening med det. Det här är inget man fixar med ett 45-minuterssamtal. Det handlar om en process där man ibland slinker tillbaka i avgrundsdjupet. Men det finns också en öppning och en väg därur. Det gäller även för dem som har kort tid kvar att leva. De intervjuade prästerna talade mycket om skuld, skam, Gud och trasiga relationer. Många smärtläkare tyckte att begreppet existentiell smärta bara var flum och påhitt. Den stora gruppen ansåg dock att kroniska smärttillstånd vid sjukdomar och förlust av olika kroppsdelar och funktioner kan ge upphov till existentiell smärta medan palliativa läkare såg meningslöshet och frågor om varför man drabbats som främsta Susann Strang kommer gärna ut och föreläser om existentiell smärta. Hon leder också en fempoängskurs på högskolenivå i ämnet tillsammans med Institutionen för neurovetenskap. Susann betonar att kursen är för alla inom vården, men bild: björn larsson rosvall Intresserad av existentiell smärta? orsaken. Det handlar ofta om livsångest. Susann Strang exemplifierar. Vid ett tillfälle pratade hon med en patient med allvarlig malign hjärntumörcancer. Patienten såg plågad ut och Susann frågade om hon hade ont i huvudet, vilket inte är ovanligt. Nej, jag har inte ont i huvudet, utan ont i hela mig. Hon hade ingen fysisk smärta, men hade två minderåriga barn, som inte hade någon kontakt med sin pappa. Insikten att hon var döende och skulle lämna barnen ensamma gjorde ont i hela kroppen på henne. Oron och osäkerheten inför framtiden triggade igång en negativ spiral. Diagnosen i sig är också betydelsefull även om prognosen är negativ. Jag har mött människor som fått diagnosen hjärntumör, som känner lättnad trots att det inte är så mycket att känna sig lättad över. Oro är oftast lättare att bära än ångest. Existentiell smärta kan också visa sig på annat sätt. Lite ont i ryggen kan vara irriterande, men den knäcker inte de flesta av oss. Har du däremot haft cancer kan ryggvärken starta en negativ reaktion är det metastaser i ryggen? Tankarna får igång den existentiella smärtan och du känner dig jättesjuk. Susann Strang ser också företeelser som sträng religiositet som något som gör människorna skuldtyngda och osäkra på vad som egentligen sker efter döden. Men det är inte bara negativt, ibland kan det driva människor till något bättre, tror Susann Strang. Smärtan kan driva mig att leva ett mer autentiskt liv. Jag kan få nya positiva upplevelser, även om jag blir sjuk och kommer i rullstol. Det finns inga patentlösningar på hur existentiell smärta botas. Man måste själv hitta vägar ur den. Vi som vårdare kan stötta genom att bara finnas där, lyssna och sätta ord på känslorna. Orden sätter handtag på sorgen. Existentiell smärta är inte lätt att fånga in i några ord och meningar, säger Susann Strang, sjuksköterska och medicine doktor. särskilt sjuksköterskor på alla nivåer. I Socialstyrelsens principer för sjuksköterskeutbildningen står att sjuksköterskan "ser till patientens fysiska, psykiska, sociala och ANDLIGA hälsa".

4 tema: smärta Hur mäter man smärta? På Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus finns många specialiteter, allt ifrån vård av för tidigt födda till hjärtkirurgi och cancervård. Smärtbehandlingen varierar utifrån ålder och diagnos och det är min specialitet, säger Stefan Nilsson, smärtsjuksköterska. tema: smärta För att få en bild av hur mindre barn känner sig används bland annat bilder på ansikten som genom grimaser visar olika känslolägen. bild: björn larsson rosvall Barns smärta måste tas på allvar bild: björn larsson rosvall Stefan Nilsson, smärtsjuksköterska och Ingela Terbrant, smärt- och narkossjuksköterska, arbetar med smärtskattning. Smärta är en personlig upplevelse, bara patienten själv vet hur ont det gör. Som hjälpmedel vid bland annat smärtlindring används på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, liksom världen över, VAS, Visuell Analog Skala. Rent praktiskt går smärtskattningen till så att patienten får peka på en tiogradig skala hur ont han eller hon har, noll för ingen smärta, tio för värsta tänkbara smärta. Målet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset är att patienten ska skatta sin smärta bild: måns langhjelm under 4 på skalan, berättar Ingela Terbrant, smärt- och narkossjuksköterska på Dagkirurgen SU/Mölndal. Eftersom patienten själv uppger hur ont det gör har han eller hon en aktiv roll i sin smärtbehandling. Kommunikationen mellan patient och vårdgivare förbättras. Att vi som sjukvårdspersonal på detta sätt ser patientens smärta leder till en tryggare patient, säger hon. Patienten upplever att smärtan tas på allvar och att det är "normalt" att ha ont efter en operation. Regelbunden smärtskattning ger också grunden för en strukturerad smärtbehandlingsplan och gör att man lättare kan upptäcka förändringar i smärtans mönster och intensitet. Dessutom kan effekten av smärtlindring lättare mätas. Det viktiga är egentligen inte VAS-siffran i sig utan förändringen i VAS under vårdtiden. Om patienten till exempel pekar på 6 på VAS-skalan före smärtbehandling och på 2 efter behandlingen vet man att smärtlindringen fungerar. Det är viktigt att patienten blir nöjd med smärtlindringen, om inte görs en ny smärtanalys. För barn i fem-sex-årsåldern och uppåt används andra skalor, bland annat ett system med en skala med ett rött streck. Här kan barnet peka och ju mer ont det känns desto rödare blir strecket. Skalan kompletteras av bilder på ansikten som genom Kommunikationen mellan patient och vårdgivare förbättras. Att vi som sjukvårdspersonal på detta sätt ser patientens smärta leder till en tryggare patient. grimaser visar olika känslolägen. Där kan barnet visa på de olika ansiktsuttrycken hur rädd och orolig man känner sig exempelvis inför undersökningen eller operationen. För barn under fem år och barn med funktionshinder använder vi observationsskalor för smärta samt skriver i journalen om barnets ansiktsuttryck, kroppsspråk och känsloyttringar, säger Stefan Nilsson, smärtsjuksköterska på Drottning Silvias barn- och Ungdomssjukhus. Detsamma gäller för vuxna patienter där VAS-mätningar kompletteras med journalnoteringar om hur patienten uttrycker sin smärta, till exempel gråt och ansiktsuttryck. Organisatoriskt tillhör Stefan Nilsson anestesi-, operation- och IVA. Hans närmaste arbetskamrater är två smärtläkare, Eva Kokinsky och Ingemar Brunsson. Jag behöver ett kompetent bollplank då smärtbehandling handlar mycket om val av läkemedel eller om dosen ska ökas, minskas eller sättas ut, säger han. Stefan Nilsson fungerar bland annat som vårdutvecklare och tar fram riktlinjer och kvalitetsutvecklar nya metoder som kan användas i verkligheten. Till sin hjälp har enheterna bild: måns langhjelm För mätning av smärta hos mindre barn används bland annat ett system med en skala med ett rött streck. Stefan Nilsson, smärtsjuksköterska, visar. sina egna smärtombud, som Stefan Nilsson informerar och utbildar. Jag hinner inte vara med på varje smärtrond på alla enheterna, så mitt arbete sker ofta på ett övergripande plan, som ett stöd för smärtombuden på vårdenheterna. Han anordnar utbildningar med egna eller utifrån kommande experter på smärtområdet. En annan arbetsuppgift är att forska fram nya kvalitetssäkrade smärtlindringsmetoder, tillsammans med sjuksköterskor och doktorer på sjukhuset. Ett tredje område är det kliniska praktiska arbetet med smärtlindring, framför allt på barn som har återkommande smärta. Behandlingen av akut smärta hos de minsta barnen har varit i fokus under senare år och är en viktig arbetsuppgift för smärtombuden. Stefans roll inom detta område är mest att bevaka nya rön och sprida kunskapen om dessa i den kliniska verksamheten. Ny teknik, som barn och ungdomar använder dagligen som datorer, dataspel och mobiltelefoner, skulle kanske användas mer för att avleda smärtan. Smärtsjuksköterska Stefan Nilsson tror det. Barnen med långvarig smärta måste fångas upp tidigt så vi kan bryta en negativ spiral innan den går för långt, säger han och förklarar: Det långvariga smärttillståndet är ofta välutrett och drabbar inte sällan skolarbetet högst påtagligt och indirekt de sociala kontakterna med vänner och kamrater. Det kan handla om magsmärtor och huvudvärk kopplad till rädslan att smärtorna ska komma igen. Det är barn, som så småningom blir vuxna där smärtan kan bli kronisk och ibland leder till långa sjukskrivningar och förtidspension. Medicinering mot smärta tycker Stefan Nilsson inte det finns så mycket att invända emot. Min erfarenhet är att kunskaperna ökar både inom sjukhuset och ute i samhället. Det finns de som är negativa till att ge morfinpreparat till barn, men ju mer kunskaperna ökar, desto större är förståelsen av användningen av morfin vid akut smärta. De senaste femton årens forskning och utveckling inom smärtbehandlingsområdet och tillsättandet av smärtsjuksköterskor inom vården har betytt mycket för patienterna. Men kunskap räcker inte alltid. Vi vet ganska mycket hur det bör se ut, men vi vet också att många metoder inte används i verkligheten på ett tillfredställande sätt. Det gäller att bryta gamla vanor och rutiner på enheterna. Där har jag en viktig arbetsuppgift, säger Stefan Nilsson. Barnen med långvarig smärta måste fångas upp tidigt så vi kan bryta en negativ spiral innan den går för långt. 6 7

5 tema: smärta Det obehagliga glöms bort när man får välja en klubba - eller två! Förr hette det alternativ medicin, idag komplementär. Det senaste är integrerad medicin. Genom att arbeta över gränserna kan man hitta den bästa behandlingen för varje patient, säger sjuksköterskan Tony Falk. tema: smärta Det bästa av flera världar bild: soffi petersson För ett barn kan det vara nog så traumatiskt att bara lägga om ett sår. Något som kan sätta negativa spår i smärtminnet långt fram i livet. På Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus har det med åren växt fram en allt större medvetenhet om hur barn uppfattar smärta. En särskild sår- och omläggningsenhet finns här där fyra barnsjuksköterskor jobbar. De tar emot alla former av komplicerade traumasår kläm-, kross- och brännskador. Förra året blev det cirka sjuksköterskebesök. Anki Renning, sår- och brännskadesjuksköterska, är ansvarig för sårmottagningen. Många barn kommer kanske hit mer än tio gånger och då är det viktigt att de känner sig trygga med oss och den behandling de får. Barnet bor hemma och kommer hit regelbundet för omläggning. En smärtstillande tablett rekommenderas före besöket. Klubban erbjuds direkt då barnet kommer. Det är viktigt att barnet i lugn och ro får välja färg på klubban. Röda klubbor är populärast, flickor tar nästan aldrig blå klubbor och minst åtgång har de gröna. Dem tar bara tonåringarna! För du ska inte tro att det bara är de små som vill ha klubba. Tonåringarna fnyser först lite föraktfullt, men de tar alltid en klubba. Vid återbesöket tar de en direkt! Därefter öppnar Anki samtalet med att lekfullt visa på krokodilen hur omläggningen går till. Krokodilen har händelsevis råkat ut för samma skada och får för säkerhets skull en alldeles egen klubba, så den inte tar barnets! Kroppstempererat vatten används för att lösa upp omläggningen. Inget får vara kallt. 45 minuter är avsatt för varje patient. Smärtlindrande lösningar, salvor och gel är också till hjälp, men Anki märker att klubban fungerar bäst. Vi ger en godisklubba i smärtlindrande syfte, inte som godis eller belöning, betonar hon. Skålen ska alltid vara proppfull och avleder i de allra flesta fall barnens oro och ängslan. Klubban är lagom stor, ligger bra i munnen och man kan hålla i den medan den andra handen exempelvis läggs om. Det lugnar. Goda klubbor gör gott när det gör ont Skålen med röda, gröna, blå, gula och orange klubbor bredvid den omplåstrade krokodilen på sårmottagningen är viktiga delar i omläggning av sår hos barn. Det är högkvalificerad smärtlindring och de röda klubborna går alltid först, säger Anki Renning. Vi ger en godisklubba i smärtlindrande syfte, inte som godis eller belöning. Även föräldrarna kommer av sig i sin oro. De kan också få sig en klubba att suga på! Under tiden barnet suger på sin klubba sittandens i föräldrarnas knä i ett lugnt rum, dit ingen får klumpa in och där telefonen är tyst, går omläggningen oftast som en dans. Många barn frågar sina föräldrar när de kommer hem om de tror de får en godisklubba när de kommer nästa gång. En del barn pratar över huvud taget inte om såromläggningen, men gärna om vilken färg på klubba de ska välja nästa gång. En gång kom en liten kille och ville betala en krona, som han plockat ur sin Även föräldrarna kommer av sig i sin oro. De kan också få sig en klubba att suga på! sparbössa, för den goda klubban, säger Anki Renning. Nu ska en studie genomföras på "klubbpedagogiken" och jämföras med spännande dataspel som avledande vid såromläggning hos barn och ungdomar. Anki håller en femma på klubborna men studien får utvisa om hon har rätt. På avdelning 606 på Högsbo finns Sahlgrenska Universitetssjukhusets experter på komplementära behandlingsmetoder. Hit räknas akupunktur och Tens (Transkutan elektrisk nervstimulering) som utförs av all legitimerad personal, samt taktil beröring som samtliga undersköterskor är utbildade i. Flera av dem är även vidareutbildade i massage. På avdelningen, som är allmängeriatrisk, finns plats för 20 inneliggande patienter. De flesta har haft ont länge och prövat många läkemedel, ibland även kirugiska ingrepp. Vi blir det sista halmstrået, säger Tony Falk, som är utvecklingssjuksköterska och har arbetat med komplementär medicin i många år. Man kunde önska att vi kunde få vara med redan från början. Då kunde kanske kostnader för läkemedel minskas, tillägger han. Tidigare kom patienter på remiss från hela sjukhuset. Patienter med kotkompression, ledsmärta, reumatiska åkommor, sviter efter stroke De komplementära behandlingarna måste göras görs inom vår personalresurs så vi har tvingats att begränsa antalet remisser, säger Tony Falk. Ett särskilt rum på avdelningen är iordningställt för smärtbehandlingen, i vackert lindblomsgrönt och gult med fönster utmed hela långväggen. När patienten kommer till avdelningen förs ett samtal om vad som kan erbjudas. Vi diskuterar sedan i teamet varje patients problem och lämplig behandling, berättar Kärstin Byström, smärtansvarig sjuksköterska. För många patienter passar akupunktur bra. Tony Falk tar fram nålar av olika längd och visar hur de försiktigt sätts in i patientens hud. Taktil beröring upplever många som lindrande och Tens kan patienten även efter sjukhusvistelsen ge sig själv i hemmet. Fotografen har problem med ena axeln och får ett pytteplåster, med inlagda blåbärsfrön på ena örat. Han får uppmaning att trycka och märker genast effekt och kan få upp sin arm ytterligare en bit. Vi är styrda av vad vi får göra, säger Tony Falk. Akupunktur är godkänd behandling för smärta i vårt land. Men i andra länder, som Tyskland, är de här behandlingarna tillåtna för betydligt fler indikationer. Skolmedicin kan där jobba sida vid sida med till exempel kinesisk medicin. Kärstin Byström och Tony Falk betonar att det handlar om insikter, som också börjar slå rot hos oss, om att allt, från miljö och bemötande till behandling, stöttar tillfrisknandet. Våra patienter blir kanske inte friska men de mår väldigt mycket bättre, säger Kärstin Byström. För att kunna mäta resultat har man på avdelningen infört en utvärderingsmetod där patienten före och efter behandling får svara på frågor om vad i vardagen som förhindras av smärta. Det kan handla om nattsömn och matlust. De får också skatta smärtnivå och välbefinnande på skalor, berättar Kärstin Byström medan Tony Falk efterlyser mer forskning kring resultat av komplementära behandlingsmetoder. Katarina S Hallingberg bilder: niclas johansson Kärstin Byström, sjuksköterska, och Tony Falk, utvecklingssjuksköterska, arbetar med komplementär medicin. 8

6 Vi arbetar som biomedicinska analytiker på Sahlgrenska Universitetssjukhuset Förr hette de laboratorieassistenter. Idag är deras titel efter en treårig högskoleutbildning biomedicinsk analytiker, förkortat BMA. De finns på många olika arbetsplatser inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Läs om fyra representanter för BMAarna på SU. text: katarina s hallingberg, göran samuelsson bilder: björn larsson rosvall När man säger att man arbetar på patologen tror många att det bara handlar om död och obduktioner, men så är det verkligen inte. Camilla Sydvart Kliniskt patologiska laboratoriet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Sahlgrenska. Ålder: 46 år När man säger att man arbetar på patologen tror många att det bara handlar om död och obduktioner, men så är det verkligen inte. Vi är ett av Nordens största patologlaboratorier och analyserar cirka prover om året. Bara 500 till 600 av dem kommer från obduktioner. Att arbeta som biomedicinsk analytiker här passar mig bra, för det är mycket pill med händerna. Jag jobbar framför allt med bröstcancerfall. Vi får hit färska prover som kommer direkt från operation. Man har ofta redan konstaterat att tumören är malign, bedömningen gäller hur olika hormoner påverkar tumören och om tillräckligt har opererats bort. Det gäller att ställa en rätt diagnos. Några av oss har blivit internutbildade att skära prover och preparera dem inför diagnostik. Slutresultatet är tre tusendels millimeter tjocka skivor på objektsglas. Det är ett riktigt hantverksjobb. Vi är en garant för kvalitetskontrollen. Läkaren behöver sedan bara titta i mikroskopet för att ställa diagnos. Jag har arbetat som BMAare här sedan januari Det är ett mycket omväxlande jobb och här får jag använda mycket av det jag lärt mig under min utbildning. Jag är också sektionsledare och arbetsledare för nio BMAare här. Jag jobbar dagtid måndag till och med fredag och tjänar kronor i månaden plus ett tillägg på kronor för att jag är sektionsledare. Det är en riktig skitlön, men jag trivs med jobbet och med arbetskamraterna. Vi får gadda oss samman, så kanske det kan bli lite till någon gång i framtiden. Hanna Javinder Barnfysiologen, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Ålder: 29 år Omvårdnad och teknik. Det arbetar vi cirka 20 BMAare med här på Barnfysiologen, som är det största klinfysavdelningen för barn i Sverige. Hit kommer barn från hela regionen men även från andra delar av landet. Vi arbetar med apparater som mäter funktioner hos barn. Det kan vara kontroll av hjärtat med EKG, provokationer i en astmautredning, arbetsprover på cykel för att mäta den fysiska förmågan eller tryckmätningar i matstrupe, urinblåsa och ändtarm. Jag lockades av att arbeta med barn och började arbeta här direkt efter min examen i Örebro för åtta år sedan. Vi har mycket patientkontakt och det är ju speciellt när patienterna är barn. Man måste få barnen och deras föräldrar att medverka så att det blir ett så bra resultat som möjligt av undersökningen. Det går oftast bra om man tar det lugnt. De är jätteduktiga. Vi har också fina gasballonger som de kan få. Arbetet är väldigt omväxlande. Ena dagen gör man njurundersökningar med gammakameran som kallas Bamse, nästa dag ansvarar man för undersökningar av en speciell patientgrupp eller sätter kanske sonder. Det är ett självständigt arbete. Det krävs att man är noggrann och inte är rädd för teknik. Vi har mycket fortbildning eftersom det hela tiden kommer ny teknik och utvecklade metoder. Jag trivs jättebra med jobbet och med arbetskamraterna. Men lönen är bara kronor i månaden och som BMAare kan man inte vidareutbilda sig. Vi borde jämföras med röntgensjuksköterskorna, tycker jag. De gör också undersökningar med hjälp av apparater men har mycket högre lön. Arbetet är väldigt omväxlande. Ena dagen gör man njurundersökningar med gammakamera, nästa dag ansvarar man för undersökningar av en speciell patientgrupp. Det finns BMA:are också inom läkemedelsindustrin, men jobbet där verkar mer enahanda och inte lika stimulerande och roligt som här. Naser Ataollahy Kliniskt bakteriologiska laboratoriet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Sahlgrenska Ålder: 48 år Jag jobbar på allmänbakt här på Mikrobiologen med odlingsdiagnostik. Det är ett jätteintressant arbete, eftersom det är så varierande. Vi BMAare roterar på arbetsplatsen, så vi har aldrig tid att ha det tråkigt. Just nu håller jag mycket på med analyser av mögel-, jäst- och hudsvampar, som är mitt specialämne. Det finns så mycket att upptäcka och vi är också med om att komma på nya metoder att upptäcka bakterier, virus, svampar och annat. Det är det som skiljer arbetet på ett universitetssjukhus från ett mindre sjukhus. Det är så mycket mer forskning här kom jag till Sverige från Iran. Jag gick den treåriga högskoleutbildningen här och var klar Jag fick då jobb direkt i Halmstad och 2003 började jag arbeta här. Jag trivs jättebra med jobbet, men det är dåligt betalt. Idag tjänar jag kronor i månaden. Vi är en sådan liten grupp och ingen lyssnar på oss eller bryr sig. Det är dåligt. Politiker borde tänka på det, då det finns så få BMAare. Ingen vill satsa på ett jobb med högskoleutbildning och en ingångslön på kronor i månaden. Jobbet är också väldigt ansvarsfullt och viktigt. Mina arbetstider är bra jag jobbar dagtid och någon helgdag var femte vecka. Det finns BMAare också inom läkemedelsindustrin, men jobbet där verkar mer enahanda och inte lika stimulerande och roligt som här. Anna-Carin Björklund Neurokemiska laboratoriet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Mölndal Ålder: 53 år Här på neurokemiska laboratoriet analyserar vi proteiner, neurotransmittorer och hjärnspecifika molekyler. Själv jobbar jag i proteinsektionen, med analyser av bland annat hjärn/ryggmärgsvätska och serum som ett led i att diagnosticera inflammatoriska processer. Något som är lite speciellt för vårt labb är att det består både av en regional del, där jag arbetar, och av institutionen för klinisk neurovetenskap. Vi gör analyser på likvor per år. Det är spännande att delta i det utvecklingsarbete som sker här, med att hitta nya biomarkörer för att diagnostisera neurodegenerativa sjukdomar, det vill säga sjukdomar som förstör nervcellerna, exempelvis demenssjukdomar. Vi tar hand om proverna, packar upp och fryser in till olika studier, vi kör prover i en apparat där vi får fram kvantvärden på olika proteiner, vi sätter prover på gelplattor arbetsuppgifterna är skiftande. Jag kom till Sahlgrenska sjukhuset 1975, som nybliven laboratorieassistent, som det hette på den tiden. Först var jag på Yrkestoxlab ett par år och sedan arbetade jag med likvoranalayser flyttade vi till Mölndal. Jag trivs bra här med den nära koppling som finns mellan forskning, utveckling och direkt analysverksamhet. I arbetet ingår också mycket intern utbildning. Jag är inte lika nöjd med lönen kronor efter 30 år i yrket. Men alla BMAare har låg lön. Tidigare hade vi samma löner som sjuksköterskorna men nu har de dragit ifrån. Själv jobbar jag i proteinsektionen, med analyser av bland annat hjärn/ryggmärgsvätska och serum som ett led i att diagnosticera inflammatoriska processer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

Hjärnvägen ett snabbspår från Ambulans till Strokeenheten på Östra sjukhuset

Hjärnvägen ett snabbspår från Ambulans till Strokeenheten på Östra sjukhuset Hjärnvägen ett snabbspår från Ambulans till Strokeenheten på Östra sjukhuset Göteborg >500 000 invånare 72 000 inv. > 65 år (~15%) 39 000 inv. > 75 år (~8%) > 65 år: 2004-2005 ökade åldersgruppen med 1.5%

Läs mer

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående

Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till avdelning 53 Information till patient och närstående VÄLKOMMEN Denna information är tänkt som en vägledning för dig under ditt besök hos oss. Är det något

Läs mer

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget !!! Speciellt Korta & klara landstingsnyheter Nr 2 mars 2013 Speciellt korta & klara nyheter från landstinget I det här numret av Speciellt kan du läsa om: 113 13 Nytt nationellt informationsnummer Snabbare

Läs mer

Välkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE!

Välkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE! Välkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE! Avdelning 32 SIVA/NAVE Vi är en medicinsk akutavdelning med både vårdplatser, behandlingsrum för trombolysbehandling samt en intermediäravdelning med fyra förstärkta

Läs mer

Ingela Wennman Verksamhetsutvecklare Ambulans & Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Ingela Wennman Verksamhetsutvecklare Ambulans & Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ingela Wennman Verksamhetsutvecklare Ambulans & Prehospital Akutsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Gör vi rätt saker? Använder vi våra resurser jämlikt? Är kunden i fokus? Vem är kunden??? Använder

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Välkommen till barnoperation

Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,

Läs mer

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation.

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som: inte har några andra sjukdomar är 3 år eller

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation.

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som inte har några andra sjukdomar, är 3 år eller

Läs mer

www.endometriosforeningen.se

www.endometriosforeningen.se www.endometriosforeningen.se Endometrios en kvinnlig sjukdom som ofta förbises E n d o m e t r i o s. Svårt ord för en vanlig kronisk inflammatorisk sjukdom hos kvinnor. Så många som 10-15% av alla kvinnor

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Institutionen för vårdvetenskap och sociologi. Skriftlig individuell tentamen. Sjuksköterskeprogrammet VK-08D

Institutionen för vårdvetenskap och sociologi. Skriftlig individuell tentamen. Sjuksköterskeprogrammet VK-08D Institutionen för vårdvetenskap och sociologi Skriftlig individuell tentamen Sjuksköterskeprogrammet VK-08D Kurs 7, Omvårdnad vid långvariga sjukdomar och palliativ vård 15 HP Torsdagen den 4 juni 2009

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP Innehåll Smärta i bröstet 4 Att behandla kärlkramp 5 Ryggmärgsstimulering vid svår kärlkramp 6 Teststimulering och implantation 7 Hur ska jag

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen, Del 2 Ladokkod: VSO011 Tentamen ges för: 760916-5100 Maryam Khanjari

Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen, Del 2 Ladokkod: VSO011 Tentamen ges för: 760916-5100 Maryam Khanjari Klinisk omvårdnad: Somatisk hälsa, ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen, Del 2 Ladokkod: VSO011 Tentamen ges för: 760916-5100 Maryam Khanjari Tentamensdatum: 121119 Tid: 09.00 13.30 Hjälpmedel: Inga

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats.

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Välkommen till en av vårdens trevligaste arbetsplatser. Med cirka 4300 anställda är Södersjukhuset Södermalms största arbetsplats. Vi är

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 019 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista uppehållstillstånd akut sjukvård vårdcentral akutmottagning personnummer journal huvudvärk migrän yrsel skalle tryckkänsla dunka i huvudet kräkas

Läs mer

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet

Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet April 2015 Om oss Anorexi-Bulimiverksamheten Anorexi-Bulimiverksamheten vid Drottning Silvias Barn-och Ungdomssjukhus består av tre enheter. Förutom dagvårdsavdelningen

Läs mer

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Vad har halsmandlarna för funktion? Halsmandlarna (tonsillerna) är en del av kroppens immunförsvar. Störst betydelse har halsmandlarna

Läs mer

Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11

Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11 Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11 SPANIEN 2012 OM SANTA ELENA CLINIC Santa Elena Clinic är uppriktad 1970. Sjukhuset ligger i Los Alamos, mellan Malaga och Torremolinos. Sedan dess har

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi Fartvindsmodellen 10 Fysioterapi nr 4 / 2009 hjälper runda barn Vid Obesitascentrum i Göteborg får barn och ungdomar med svår fetma hjälp. En viktig del av behandlingen är aktivitetsträning. Hos sjukgymnasten

Läs mer

https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/1999/nr-4-1999- 4/Undernaring-hos-aldre-kan-undvikas-med-rattkost/?showAllComments=true

https://www.vardforbundet.se/vardfokus/tidningen/1999/nr-4-1999- 4/Undernaring-hos-aldre-kan-undvikas-med-rattkost/?showAllComments=true Vårdförbundets 64 exempel på vad Det här livet hade kunnat räddas om vår kunskap använts fullt ut. vår kunskap kan användas till för att göra vården säker. Till exempel genom: 1 Omvårdnad Att pröva omvårdnadsåtgärder

Läs mer

Välkommen till avdelning 604

Välkommen till avdelning 604 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Geriatrik Sahlgrenska, Högsbo sjukhus Informationen ska vara en vägledning för dig under vårdtiden hos oss. Är det något du undrar över tveka inte att fråga personalen!

Läs mer

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL

1. ta STÖD. 2. träna 3. HÅLL KOLL Efter operationen Efter operationen svullnar knät och musklerna däromkring. Hur länge svullnaden varar varierar från person till person. För att motverka svullnaden är det väldigt viktigt att du rör på

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund VANLIGA FRÅGOR INFÖR STRÅLBEHANDLINGEN Detta häfte är till för dig som får eller ska få strålbehandling mot en hjärntumör. Hur och

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

VIDARKLINIKENS MOTTAGNING I NORRKÖPING HELHETSSYN OCH LIVSKVALITET

VIDARKLINIKENS MOTTAGNING I NORRKÖPING HELHETSSYN OCH LIVSKVALITET VIDARKLINIKENS M OTTAG N I N G I N OR R K Ö P I NG HE L HE T S S Y N O C H LI V SK VA LI TET Foto: Anders Kratz, Lena Norrby, Thomas Ågren Om Vidarkliniken Vidarkliniken är en idéburen vårdverksamhet som

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta

Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta Exempel från Sahlgrenska Universitetssjukhuset Maria Taranger Överläkare internmedicin och hematologi Sektionschef 353 Med/Ger/Akutenhet Östra Sahlgrenska

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING

FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING Sofia Ernestam Reumatolog, Karolinska universitetssjukhuset Registerhållare SRQ Projektledare 4D artriter Sofia Svanteson, Grundare

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

Inläsningsmaterial och instuderingsfrågor - läkemedelsutbildning (inför delegering)

Inläsningsmaterial och instuderingsfrågor - läkemedelsutbildning (inför delegering) Sid 1(6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Tillsynsenheten Karlstad 2015-06-23 Medicinsk ansvarig sjuksköterska Inläsningsmaterial och instuderingsfrågor - läkemedelsutbildning (inför delegering) Hälso- och

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning UTBILDNING Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning text: ANNA FR ANKLIN foto: TEYMOR Z ARRÉ Sjukgymnasten Virpi Johansson är nyutexaminerad vårdhundförare. Hon gick den nya utbildbildningen

Läs mer

Jämställd och jämlik vård och behandling

Jämställd och jämlik vård och behandling Jämställd och jämlik vård och behandling Hälsan är inte jämställd Fler kvinnor besöker sjukvården Fler kvinnor är sjukskrivna Kvinnor lever längre Fler män söker för sent för sjukdomar som kan förebyggas

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Enkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Enkät tarmcancer, maj 2013

Enkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Enkät tarmcancer, maj 2013 Enkät: tarmcancer E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Denna enkät skickas ut till de medlemmar i Mag- och tarmföreningen i Stockholm som har som har tarmcancer angiven som diagnos i medlemsregistret.

Läs mer

När smärtan talar olika språk Citatsamling

När smärtan talar olika språk Citatsamling När smärtan talar olika språk Citatsamling Upplevelser av vårdmötet bland vårdgivare och utomnordiska patienter med långvarig generaliserad smärta eller värk i leder. I början av projektet genomfördes

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10.000-30.000 personer i Sverige av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer när man sitter i en bil

Läs mer

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Läkemedel Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Vad har läkemedel tillfredsställt? God hälsa Sjukdomar och infektioner Droger Cancer, Alzheimer, AIDS

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

kärlopereras i ljumske/ ben

kärlopereras i ljumske/ ben Till dig som skall kärlopereras i ljumske/ ben Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska

Läs mer

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22 VO Planerade Operationer Urologiska enheten Prostataprojektet Slutrapport Karin Bolin Projektledare 27-2-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 3 Sammanfattning 3 Kontaktsjuksköterska 3 Sjuksköterska vårdavdelning

Läs mer

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården

Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården Barnsköterskan, en viktig resurs inom barnsjukvården presenterar en yrkesgrupp som gör vården bättre. www.kommunal.se Barnsköterskan, en viktig yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården presenterar en yrkesgrupp

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Trivas och växa. Om att arbeta i Landstinget Kronoberg

Trivas och växa. Om att arbeta i Landstinget Kronoberg Trivas och växa Om att arbeta i Landstinget Kronoberg Att vara här är lärorikt och har utvecklat mig som människa. Martina Eriksson, folkhälsoutvecklare som efter fem veckors praktik fick jobb i Landstinget

Läs mer

Lättläst om Noonans syndrom. Lättläst om Noonans syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1

Lättläst om Noonans syndrom. Lättläst om Noonans syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lättläst om Noonans syndrom För vuxna Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Noonans syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga syndrom.

Läs mer

Att leva med. Huntingtons sjukdom

Att leva med. Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Jag fokuserar på att leva det liv vi har just nu Mattias Markström var 28 år och nyutbildad skogsvetare när han testade sig för Huntingtons

Läs mer

Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå

Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå Gick av stapeln i Umeå och det var runt 50 deltagare som lyssnade på mycket intressanta och bra föreläsare. Vi tackade även av Elenor Granström från

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

11. Datum: 02. Sjukhus: 03. Randomiseringsnr: LJUNO. (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT Före operation. (ifylls av patienten)

11. Datum: 02. Sjukhus: 03. Randomiseringsnr: LJUNO. (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT Före operation. (ifylls av patienten) 11. Datum: 02. Sjukhus: 03. LJUNO (Ljumskbråckstudien i Norrland) ENKÄT Före operation (ifylls av patienten) 1 LJUNO 04. PERSONNUMMER : Markera, genom att kryssa i en ruta i varje nedanstående grupp (så

Läs mer

Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt

Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt En utbildning inom ramen för BVC:s föräldrautbildning Min mamma tycker att jag jämt är sjuk. Ska det vara så? För Strama Halland: Lisa

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden med patienter och anhöriga Så får du teamarbetet

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Whitepaper sekundärtriage Region Skåne

Whitepaper sekundärtriage Region Skåne Whitepaper sekundärtriage Region Skåne Styrgrupp Triage i Region Skåne har idag beslutat att byta till som system för sekundärtriage hospitalt. Parallellt med denna process kommer -pre att införas för

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Digitaliseringens möjligheter och utmaningar

Digitaliseringens möjligheter och utmaningar Digitaliseringens möjligheter och utmaningar Sofia Svanteson Founder & Design strategist @sofiasvanteson www.oceanobservations.com Digitaliseringen anses vara den enskilt största förändringsfaktorn i världen

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.

Läs mer

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Region Kronoberg ska bidra till ett livskraftigt län där människor vill leva och arbeta. Vi ska

Läs mer

Välkommen till Sjukhusbiblioteken i Värmland om du vill låna dessa böcker/artiklar eller få ytterligare lästips!

Välkommen till Sjukhusbiblioteken i Värmland om du vill låna dessa böcker/artiklar eller få ytterligare lästips! Denna litteraturlista finns även tillgänglig i pdf-format på Sjukhusbiblioteken i Värmlands webbplats: www.liv.se/sjukhusbibliotek under rubriken Lästips i vänstermenyn. Välkommen till Sjukhusbiblioteken

Läs mer

Preoperativ hälsodeklaration slutenvård

Preoperativ hälsodeklaration slutenvård Preoperativ hälsodeklaration slutenvård Datum: Namn: Personnummer: - Längd: _ Vikt: Ditt yrke/sysselsättning: Tel.nummer: Hem:_ Arbete: Mobil: Mailadress: Närmast anhörig: Relation: Tel: Mobil: Bor du

Läs mer