Jag får ont i huvudet men det är deras framtid En studie om möjligheter och begränsningar inom fritidshemmets fysiska inomhusmiljö

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jag får ont i huvudet men det är deras framtid En studie om möjligheter och begränsningar inom fritidshemmets fysiska inomhusmiljö"

Transkript

1 Malmö högskola Lärande och Samhälle Barn Unga Samhälle VT-2014 Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå Jag får ont i huvudet men det är deras framtid En studie om möjligheter och begränsningar inom fritidshemmets fysiska inomhusmiljö I get a headache but it s their future A study of opportunities and constraints in physical indoor environment within leisure-time center Bilal Barievski Kenny Winberg Grundlärarutb. med inriktning mot arbete i fritidshem 180hp Examensarbete i fördjupningsämne, 15hp Slutseminarium: Examinator: Eva Nyberg Handledare: Caroline Ljungberg

2

3 Förord Vi vill börja med att tacka de som har gjort detta examensarbete möjligt. Tack till vår handledare Caroline Ljungberg som har ifrågasatt och givit oss kritik, och som har stöttat och väglett oss hela vägen. Tack till de fyra skolor som har låtit oss besöka och ta del av deras verksamhet. Vi ansvarar gemensamt för allt innehåll i arbetet. Vi hade ett ständigt samarbete och medverkade båda två under samtliga moment. Under intervjuerna var det en av oss som intervjuade medan den andra förde anteckningar. Det insamlade materialet tillsammans med forskningen har vi gemensamt diskuterat för att få fram något som vi tyckte var lämpligt för studien.

4 Sammanfattning Jag får ont i huvudet men det är deras framtid En studie om möjligheter och begränsningar inom fritidshemmets fysiska inomhusmiljö. Bilal Barievski och Kenny Winberg Syftet med denna studie är att titta på vilka lokaler som finns till förfogande på olika fritidshem i en sydsvensk stad som är integrerade i skolan, och se hur dessa används. Vi har även undersökt om miljöns utformning är anpassad för fritidshemsverksamheten, och berört vad det finns för möjligheter och begränsningar med fritidshemmens lokaler. Våra frågeställningar är: Vilka lokaler finns till förfogande för fritidshemsverksamheten och hur används dessa? Vad har fritidspedagoger för tankar om inomhusmiljön, meningsfull fritid, elevinflytande och samverkan med skolan? Vilka möjligheter och/eller begränsningar finns det för fritidshemslokaler? Vi har försökt att svara på våra frågor utifrån vår undersökning, relevanta teorier och forskning. Vår undersökning har vi gjort på fyra fritidshem i en sydsvensk stad där vi har använt oss av observation och intervju som metod. Vi formulerade våra intervjufrågor utifrån våra observationer och tidigare forskning. Slutresultatet visar de brister som finns inom fritidshemsverksamheten, till exempel att man som fritidspedagog är tvungen att kämpa för sin plats i skolan, en kamp mellan skola och fritidshem om hur lokalerna används och vem de tillhör. På grund av stora barngrupper och litet utrymme är fritidspedagoger tvungna att göra det bästa av situationen och ta till vara på alla tillgängliga utrymmen. Det finns även möjligheter, vilket en del av skolorna visar genom att via olika lösningar lyckas uppnå en god verksamhet med de lokaler de har tillgång till, även om lokalerna egentligen är för få eller för små i förhållande till antal barn som vistas i fritidshemsverksamheten. Nyckelord: Elevinflytande, fritidshem, lokal, miljö, samverkan.

5 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte och frågeställningar En problematisering av fritidshemmens verksamhet Lokal och miljö Möjligheter och begränsningar med miljön Meningsfull fritid Elevinflytande Samverkan Metod Metodval Observation Intervju Urval Genomförande Forskningsetiska överväganden Reliabilitet och validitet Resultat och analys Ändamålsenliga lokaler Ta tillvara på rummet Brist på resurser Lugn och ro Vad är egentligen meningsfullt? Utgångspunkt i barnets intresse Samverkan, vem äger vad? I en drömvärld Sammanfattning Diskussion Referenser Bilaga

6

7 1 Inledning Under vårt besök på en av skolorna som varit delaktig i vår studie, Lönnskolan har vi valt att kalla den, sa en fritidspedagog en mening som vi tyckte var så intressant och talande att den fick resultera i vår titel för examensarbetet Jag får ont i huvudet men det är deras framtid. Med denna mening syftar informanten på att det är alldeles för stora barngrupper, för lite utrymme och en låg personaltäthet. Informanten menar att det resulterar i att barnen får mindre vuxentid och inte blir tillräckligt sedda, vilket barnen förlorar på och informanten tvingas stå ut med. Fritidshemsverksamheten är en frivillig pedagogisk gruppverksamhet för skolbarn där eleverna är inskrivna (Falkner & Ludvigsson, 2012). Fritidshemmen ingår i skolverksamheten i Sverige och de styrs av skollag, läroplaner och nationella förordningar. Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot de nationella målen (Skolverket, 2011). De samlade läroplanernas första och andra del gäller för förskoleklass, skola och fritidshem, men i tillämpliga delar för fritidshemmet (Skolverket, 2011). I dessa delar i läroplanen står skolans uppdrag och övergripande mål för skolan, hur ett aktivt samarbete mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. Utveckling och lärande ska ske i en lämplig miljö och läroplanen beskriver en god miljö för detta väldigt övergripande. Läroplanen är otydlig när det gäller hur man ska bedriva en god pedagogisk verksamhet utifrån ett miljöperspektiv under fritidshemmets tid. Läroplanen hänvisar vidare till de nationella mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. Utifrån Kvalitet i fritidshem: allmänna råd och kommentarer (2007) från Skolverket ska fritidshemmets verksamhet bedrivas för att skapa en meningsfull fritid för eleverna, där verksamhetens utgångspunkt ska vara elevernas individuella förutsättningar och behov. Samverkan mellan skola och fritidshem ska berika elevernas utveckling och lärande och detta ska ske i lokaler som är ändamålsenliga för en god pedagogisk fritidshemsverksamhet. Begrepp som meningsfull fritid eller ändamålsenliga lokaler är inget som benämns i läroplanen för skola och fritidshem. En stor förändring under 1990-talet var att fritidshemmen fick utbildningsdepartementet som ny huvudman istället för socialstyrelsen. Fritidshemmen flyttades från förskolan till skolan för att integrera sig med skolan. Tanken bakom integrationen mellan fritidshem och skola var 7

8 delvis ekonomisk, men också pedagogisk, där man ville skapa en helhet i verksamheten för barns utveckling och lärande. Fritidspedagogen och grundskolläraren skulle var och en med sin kompetens berika verksamheten, men även samutnyttja lokaler och material. Utifrån forskning och rapporter kan man se att integreringen mer har skett på lokalmässig än på en pedagogisk nivå. Fritidshemmen har drabbats av stora nedskärningar sedan verksamheten fick utbildningsdepartementet som sin nya huvudman. Detta har lett till färre fritidshem, större barngrupper, samt lokaler som ofta är sämre anpassade för verksamheten (Falkner & Ludvigsson, 2012). Läser man vidare i God kvalitet i fritidshem (2012) så är rekommendationen att man undersöker hur integrationen förhåller sig, hur väl anpassade är de nuvarande lokalerna för fritidshemsverksamheten? Med detta som utgångspunkt har vi valt miljön på fritidshem som vårt forskningsområde. Det är den fysiska inomhusmiljön vi kommer att undersöka och hur väl denna förhåller sig till de nationella målen för fritidshem. 1.1 Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka vilka lokaler som finns tillgängliga på olika fritidshem som är integrerade i skolan. Vi kommer även undersöka de befintliga fritidshemslokalernas möjligheter och begräsningar, med utgångspunkt i hur fritidspedagoger resonerar kring inomhusmiljö, meningsfull fritid, elevinflytande och skolsamverkan. Avsikten med denna studie är inte att kunna dra generella slutsatser utan att väcka idéer och tankar som förhoppningsvis kan förbättra fritidshemsverksamheten. Vilka lokaler finns till förfogande för fritidshemsverksamheten och hur används dessa? Hur resonerar fritidspedagoger kring inomhusmiljön på fritidshemmen i förhållande till begreppen meningsfull fritid, elevinflytande och samverkan med skolan? Vilka möjligheter och/eller begränsningar finns det för fritidshemslokaler? 8

9 2 En problematisering av fritidshemmens verksamhet I detta kapitel kommer vi att presentera relevant forskning för vår studie. Kapitlet är indelat i de olika delarna lokal och miljö, meningsfull fritid, elevinflytande och samverkan. I början av varje del skriver vi lite från styrdokumenten så att man förstår varför delen är relevant, därför har vi valt att benämna detta kapitel En problematisering av fritidshemmens verksamhet och inte Tidigare forskning. På grund av detta har vi även valt att inte utgå från något specifikt teoretiskt perspektiv. Ett centralt begrepp vi använder är miljö, och miljö innefattar såväl fysiska som sociala och kulturella egenskaper (Björklid, 2005). Begreppet miljö i denna studie kommer behandla endast den fysiska inomhusmiljön, alltså det fysiska rummet vilket innebär hur rummet ser ut, storleken på rummet samt vilka material och möbler som finns i rummet. Delen samverkan handlar om integrationen i skolan mellan skola och fritidshem. Vi refererar till en del forskning som är kopplat till förskolan och skolan som vi anser är relevant även för fritidshemsverksamheten. 2.1 Lokal och miljö Enligt Gitz-Johansen, Kampmann och Kirkeby (2001) så är samspelet mellan barn och skolans fysiska miljö ett komplext fenomen där det finns en mängd olika sätt att uppleva och använda rummen. I skollagen 1 kap. 9 (2010) föreskrivs det att fritidshemmets verksamhet ska vara likvärdig oavsett var i landet den organiseras. Detta innebär dock inte att verksamheten måste utformas på samma sätt överallt. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov, och det finns olika vägar att nå de nationella målen (Skolverket, 2011). Därför kan den fysiska inomhusmiljön se olika ut på olika fritidshem. Fritidshemmets lokaler ska vara ändamålsenliga, vilket innebär att lokalernas storlek och utformning ska möjliggöra för fritidshemmet att bedriva en god pedagogisk verksamhet som utgår från barnens behov och intressen (Skolverket, 2007). I fritidshemmets verksamhet behövs det utrymme för aktiviteter av olika slag. Det kan vara alltifrån skapande och livlig aktivitet i stora grupper till vila och lugna aktiviteter i mindre grupper. För att kunna uppnå detta bör ens val av lokalernas storlek och utformning samt val av material vara sådana att fritidshemmet kan bedriva en god pedagogisk verksamhet (Skolverket, 2007). Om man tittar på elevgrupper kopplat till miljö så står det i Skollagen 14 kap. 9 (2010) att huvudmannen ska se till att 9

10 elevgrupperna har en lämplig sammansättning och storlek samt att eleverna även i övrigt erbjuds en god miljö Möjligheter och begränsningar med miljön Den fysiska miljön kan skapa både förutsättningar och hinder för lek och lärande. Om barn upplever den fysiska miljön som otillgänglig, otrygg och understimulerade, utforskar och leker de inte i den miljön. Detta kan leda till att barns utveckling hämmas både fysiskt, kognitivt och socialt. Miljön sänder budskap om vad som förväntas ske i den pedagogiska verksamheten och därför ska den pedagogiska miljön vara utformad på ett sådant sätt att barns lärande både underlättas, stimuleras och utmanas. Den pedagogiska miljön ska inspirera barn till olika typer av verksamheter och handlingar, till utforskande och upptäckande (Björklid, 2005). Skolans fysiska miljö har olika möjligheter och begränsningar i barnens skolliv, men miljön är inte ensam om att göra sig tillgänglig för barnen eller begränsa sig. Lärare, pedagoger och administrationen sätter ramar och möjligheter för miljön. Ett rum kan vara fyllt med en mängd subtila och implicita regler och normer som avgör hur utrymmet kan användas och hur man förväntas bete sig i rummet (Gitz-Johansen et al., 2001). Ett flertal studier visar att få rum är så laddade med värderingar som skolans klassrum. Det framgår att skolbyggnadens enskilda rum bär på viktig information om sociala och kulturella regler för vad som förväntas ske. Hur rum möbleras, vilka material barn möter och vilka regler som gäller för umgänget i rummen har betydelse för hur och vad barn lär sig men också för hur de agerar i rummen. Varje rum har ofta sin speciella funktion och tjänar som inramning för barns lärande och lärarens undervisning (Brodin & Sandberg, 2008). Nordin- Hultman (2004) menar också att pedagogiska rum säger något om vad ett barn är och bör vara och därmed om hur de barn som faktiskt är där ska uppfattas. Barn ska känna sig välkomna i miljön, en miljö de får ta del av och påverka. Det är vanligt att fritidshemsverksamheten delar utrymme med skolan, klassrum blir till fritidshemslokal efter den obligatoriska skoltiden. Gitz-Johansen et al. (2001) menar att klassrummen oftast är karakteriserade av att vara det mest vuxenstyrda rummet i barnens skolvardag. Vuxenstyrda rum sätter vissa begränsningar för barns utvecklingsmöjligheter, vilket i vissa fall kan vara ett hinder för barnen. Men när barnen är ute efter lugn och ro kan det vuxenstyrda rummet komma att vara fördelaktigt, eftersom det skapar ett utrymme för tysta och lugna aktiviteter. Motpolen till att många barn 10

11 har behov av att röra på sig och vara aktiva är deras behov av att sitta stilla och prata eller arbeta under koncentration. På rasterna eller under fritidshemsverksamheten ser man ofta barn som sitter stilla och ritar, lägger pussel, leker med pärlor eller gör andra lugna aktiviteter. Barn kan ofta sitta en lång stund med dessa aktiviteter. Ibland verkar det som om barn agerar för att kunna fokusera på en aktivitet och stänga andra barn och vuxna ute för en stund. Den stunden fungerar som ett andrum för barn i ett mycket utåtriktat och socialt liv, ett liv fyllt av påpressade intryck i ett ständigt flöde. (Gitz-Johansen et al., 2001). Gitz-Johansen et al. (2001) menar att utifrån ett barnperspektiv kan ett rum vara mer eller mindre resursrikt beroende på vilket alternativ som ger barn möjligheter att utveckla sig. Det är inte alltid tydligt när ett rum är resursrikt, eller när det är resurssvagt. Till exempel kan ett tomt och fyrkantigt rum verka väldigt svagt, men om det utrustas med en boll och ett par mål så blir miljön plötsligt inbjudande att användas som spelplan. Som spelplan upplevs det som rikare men samtidigt begränsat för hur många olika aktiviteter som är lämpliga i rummet. Ett resursrikt rum kännetecknas av en funktionell mångfald, det möjliggör många olika typer av aktiviteter och är därför mer intressant ur fler barns perspektiv. Huruvida barnen kan komma att dra nytta av de fysiska rummens potential beror till stor del på de vuxnas hantering av möjligheten. Till exempel kan ett mycket resursrikt rum inte ge så mycket av sig själv till barnen om det är låst. En stor och robust korridor kan vara perfekt för bollspel inomhus, men denna möjlighet blir bortkastad om barnen inte tillåts göra ljud där. 2.2 Meningsfull fritid Skolverket (2004; 2006; 2008) har uppmärksammat och kritiserat kommunernas nedskärningar som riktats mot fritidshemmen, vilket man menar har lett till att verksamhetens kvalitet har sjunkit. Skolverkets strävan att höja fritidshemmens kvalitet ledde till ett nytt styrdokument, Allmänna råd för fritidshem. Kvalitet i fritidshem (Skolverket 2007). Skolverket (2007) hänvisar till skollagen och i skollagen 14 kap. 2 (2010) står det att eleverna ska erbjudas en meningsfull fritid och rekreation under fritidshemmets verksamhet. För att eleverna ska uppleva fritiden som meningsfull ska verksamheten vara trygg, rolig och stimulerande där lek och skapande får stort utrymme. Verksamheten ska formas utifrån barnens ålder, mognad, behov, intressen och erfarenheter. Det innebär att innehållet i verksamheten kommer att se olika ut beroende på barnens individuella påverkan samt skolans 11

12 inriktning eller närmiljöns resurser (Skolverket, 2007). Haglund (2009) anser att i de allmänna råden, som är det närmaste man kan komma fritid som vetenskap utifrån aktuella statliga dokument som berör fritidshem, är beskrivningen av en meningsfull fritid och av vad verksamheten ska innehålla ganska kortfattad. Det ges inte någon närmare definition av vad fritid är och inte heller problematiseras det vad en meningsfull fritid egentligen är. Man konstaterar endast att verksamhetens innehåll av olika anledningar kommer att variera. Vilken typ av innehåll som verksamheten ska innehålla beskrivs också relativt kortfattat. 2.3 Elevinflytande Elevinflytande är en viktig del av fritidshemmets verksamhet. Det är elevernas fria tid och för att skapa en meningsfull fritid för alla kan man som pedagog inte skapa den enbart utifrån sitt egnt perspektiv på vad en meningsfull fritid är (Falkner & Ludvigsson, 2012). Enligt de demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och att vara delaktig ska elevinflytande innefatta alla elever. De ska ständigt stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen (Skolverket, 2011). Detta gäller skola och fritidshem, så när det står vidareutveckla utbildningen kan man tolka det som att det även gäller vidareutveckling av fritidshemmets verksamhet. Elevinflytande ska anpassas efter elevernas ålder och mognad men de ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska bearbeta deras inflytande över verksamheten (Skolverket, 2011). Westlund (2011) menar att begreppet inflytande handlar både om att barnen har möjlighet att göra sådant som de själva vill göra, och att de har möjlighet att komma till tals och bli delaktiga i ett sammanhang tillsammans med andra. Inflytande ligger nära andra begrepp som delaktighet och ansvar. Westlund (2010) menar vidare att variationen av arbetsformer bidrar till att det finns en mängd olika möjligheter för barnen att utöva inflytande, både på eget initiativ, genom möjligheter som pedagogerna skapat, och även indirekt genom att pedagogerna tar hänsyn till barnens intressen när verksamheten planeras. Den fysiska miljöns utformning får inte vara statisk. Miljön ska kunna användas och förändras på ett flexibelt sätt beroende på vilka verksamheter som pågår och vad som för tillfället intresserar barnen. Barn ska vara delaktiga i sitt eget lärande och det är viktigt att barnen aktivt deltar i utformningen av den fysiska miljön. De ska kunna använda samtliga utrymmen under dagen, de ska kunna möblera om och skärma av utrymmen beroende på 12

13 aktivitet eller funktion i verksamheten (Björklid 2005). Utifrån forskning och utvärderingar har eleverna liten möjlighet att påverka vad som sker i skolan. Rapporter från skolinspektionen och skolverket (2005; 2010) visar att de flesta fritidshem inte lyckas så bra med vårt demokratiska uppdrag. Barnen på de flesta fritidshem tar ansvar för sin egen fria lek, men rapporterna visar att verksamheten ofta är statisk och inte utgår från barnens olika behov, intressen och olikheter (Pihlgren, 2011). 2.4 Samverkan Under 1990-talet trädde en ny läroplan in i skolan, Lpo 94, som var gemensam för förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. I och med den nya läroplanen integrerades förskoleklassen och fritidshemmet med skolan (Björklid 2005). Förskola, skola och fritidshem ingår i en samverkan där ett samarbete ska hjälpa till att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. Samarbetet ska utgå från de nationella mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet (Skolverket, 2011). Det vanligaste är att fritidshemmen är placerade och bedrivs i skolans lokaler. Skolans lokaler är inte alltid anpassade till fritidshemmets verksamhet. Hur lokaler i en integrerad verksamhet ska disponeras är inte självklart och skiljaktighet i åsikter kring de olika verksamheternas intressen kan uppstå. En förutsättning för ett fungerande samarbete och samexistens är en gemensam överenskommelse mellan de olika personalgrupperna. Forskning och utvärdering visar att lokalmässig integration inte alltid är problemfri (Skolverket, 2007). Skolverket fick i uppdrag av staten att under tre års tid följa utvecklingen av integrationen (Skolverket, 2001). De följde utvecklingen av integrationen av förskoleklass, grundskola, fritidshem mellan år Uppdraget innefattade sådana aspekter på integreringen som verksamhet, organisation och lokaler. I rapporten framgår det att frågan om lokalers utformning har lösts på en mängd olika sätt och brist på ändamålsenliga lokaler betonas allmänt som en hindrande faktor i integrationsarbetet. Det verkar finnas en risk för att det traditionella klassrummet håller på att ta över förskolans funktionella lokaler med utrymme och inredning. I rapporten framgår det även att det inte alltid finns utrymme för lek, skapande verksamhet och rekreation. Skolverket anser att det vore olyckligt om integrationsformen stannar av och inte fortsätter att utvecklas, då förbättring av integration har en stark potential för en verksamhetsmässig utveckling som gynnar barns utveckling och lärande (Skolverket, 2001). Om man bortser från lokaler så menar flera forskare att även fritidspedagogerna förlorat på samverkan mellan skola 13

14 och fritidshem. Integrationen kräver att fritidspedagogerna lägger ner större delen av sin arbets- och planeringstid på samverkan under den obligatoriska undervisningen. En konsekvens av detta är att det blir svårt att planera för och orka bedriva en god pedagogik i fritidshemmets verksamhet på eftermiddagen (Falkner & Ludvigsson, 2012). 14

15 3 Metod I detta kapitel redogör vi för våra metodval, urval av skolor och undersökningspersoner samt för hur vi genomförde insamlingen av empiri. I kapitlet redogörs det även för observationer och intervjuer som metod och hur dessa kompletterar varandra i undersökningen. Slutligen går vi igenom forskningsetiska överväganden och studiens validitet och reliabilitet. 3.1 Metodval Vår första frågeställning är Vilka lokaler finns till förfogande för fritidshemsverksamheten och hur används dessa? och för att få svar på denna har vi valt att använda oss av observation som metod. Under observationen inventerade vi vilka rum som var tillgängliga för fritidshemmets verksamhet och hur de användes, vi tog även fotografier på rummen under observationen som hjälp för vår dokumentation. Den andra frågeställningen är Hur resonerar fritidspedagoger kring inomhusmiljön på fritidshemmen samt meningsfull fritid, elevinflytande och samverkan med skolan? och för att svara på denna använde vi metoden intervju. Observationer används ofta i kombination med intervjuer eftersom informanterna kan säga en sak i intervjun som inte stämmer överens med det man har sett under observationen. Därför har vi valt att använda oss av en metodtriangulering, det innebär att man använder sig av flera olika metoder i samma undersökning. Varje metod har svagheter, och genom att använda flera metoder kan svagheter i den ena uppvägas av starka sidor hos den andra (Larsen, 2009) Observation Observation innebär att man iakttar vissa saker som utanförstående observatör, det vill säga att man inte ingriper i det som händer (Hwang & Nilsson 2011). Observation är en svår metod om man vill ha säkra svar. Om två observerar samma sak och sedan skriver ner sina iakttagelser, kommer deras observationer och redogörelser att skilja sig åt. De uppmärksammar och tolkar olika saker på skilda sätt (Hwang & Nilsson 2011). Som vi senare nämner i genomförande så har vi inte gjort någon observation där vi tittat på en situation som uppstått, utan vi har endast observerat hur lokalerna ser ut på olika fritidshem. 15

16 3.1.2 Intervju En stor fördel med intervjuer är dess flexibilitet. Den som utför intervjun kan följa upp idéer, söka och utforska svar och gå in på motiv och känslor på ett sätt som är omöjligt i t.ex. en enkät. Svar på enkätfrågor måste tas för vad de är, men i en intervju kan man komma med följdfrågor och svaren kan utvecklas och fördjupas (Bell, 2000). En annan fördel med intervjuer är att eventuella missförstånd kan redas ut och ämnet kan undersökas ytterligare. Den intervjuade kan tala friare och man kan be om förklaringar vilket man inte kan i en kvantitativ undersökning som enkäter. I kvalitativa undersökningar möter forskare informanterna ansikte mot ansikte (Larsen, 2009). Detta är en fördel, eftersom det minimerar bortfallet. Det är inte så många som uteblir från en intervju. Det är absolut en fördel att forskare kan gå på djupet när det är nödvändigt. Det ger bättre möjligheter till en helhetsförståelse av ett fenomen (Larsen, 2009). Vid en intervju ställer man ett antal frågor till informanten om vilka uppfattningar och åsikter denna har. Det är ett enkelt och direkt sätt att ta reda på information, men det rymmer även många svårigheter. Intervjun påverkas lätt av förväntningar, formuleringar och förutfattade meningar som de olika parterna har om varandra. En annan nackdel med intervjuer kan vara att människors åsikter varierar från dag till dag och att minnet inte alltid är riktigt att lita på (Hwang & Nilsson 2011). Med intervjuer är det även svårare och mer tidskrävande att behandla data efteråt när man inte har färdiga svarskategorier som är ikryssade. Människor är inte alltid sanningsenliga i kvalitativa intervjuer. Det är svårare att vara ärlig när intervjuaren sitter framför dig än när du helt anonymt kryssar i ett formulär. Intervjueffekten, eller kontrolleffekten, är en av de mest uppenbara nackdelarna hos kvalitativa intervjuer. Med detta menas att den som intervjuar eller själva metoden kan påverka intervjuresultaten. Det kan hända att informanten svarar det hon tror att intervjuaren vill höra, att hon svarar för att göra ett gott intryck, för att dölja brist på kunskap, eller att hon svarar det som hon tror är allmänt accepterat. I sådana fall är den information som man samlat in inte särskilt värdefull (Larsen, 2009). 3.2 Urval Vi samlade in empiri från fyra olika fritidshem i en sydsvensk stad. Vi valde att endast intervjua fritidspedagoger och inte övrig personal eftersom fritidspedagoger har gått en utbildning som är inriktad mot fritidshem, vilket vi tycker gör deras syn och tankar om 16

17 inomhusmiljön intressant. När det gäller våra val av skolor försökte vi att få en jämförelsearena där vi jämförde skolor med olika förhållanden så som storlek, byggnadsår och utseende på byggnaderna, men vi ville att samtliga fritidshem skulle ha gemensamt att de var integrerade i skolan. Vi var intresserade av både nybyggda och äldre skolor men fick inte möjlighet att besöka en skola som är byggd på 2000-talet. När vi planerade inför våra besök diskuterade vi hur många skolor som var rimligt att besöka. Vi tyckte att två var för lite för att få en jämförelsearena och att fem eller fler blev för många med tanke på tiden vi hade, därför blev det fyra skolor. Vi intervjuade en fritidspedagog på varje skola, dessa har vi valt att namnge med begynnelsebokstaven från respektive skola. Vi hade gärna intervjuat fler men den möjligheten fanns inte på grund av tidsbrist. Det var många skolor som tackade nej, vilket resulterade i att våra förstahandsval försvann och att vi inte hittade någon nybyggd skola som ville vara delaktig, men slutligen hade vi fyra skolor som ställde upp på att vara med i vår undersökning. Vi har valt att benämna skolorna med fiktiva namn på grund av forskningsetiska skäl. Skolorna är Lönnskolan, Björkskolan, Almskolan och Ekskolan, fritidspedagogerna på respektive skola kallar vi L, B, A och E. Lönnskolan är en gammal F-9 skola från 1909, fritidsverksamheten är uppdelad i tre avdelningar, där cirka 170 barn är inskrivna och det arbetar två pedagoger per avdelning. Björkskolan är en skola med årskurs F-5 belägen centralt i staden. Fritidshemmet är uppdelat i nio avdelningar där cirka 250 barn är inskrivna på fritidshemmet. Det jobbar tre pedagoger på förskoleklassens avdelning och två per avdelning på de resterande. Almskolan är en F-9 skola som är nyrenoverad där vissa delar av byggnaden har rivits och andra delar har byggts ut. I skolan finns det fyra fritidsavdelningar vilka har ungefär 120 barn inskrivna. Det jobbar två pedagoger på varje avdelning. Ekskolan är en F-3 skola som är byggd 1992 och som består av baracker ursprungligen tänkta som en temporär lösning då det var brist på skolplatser på andra skolor i området. Fritidsverksamheten har cirka 90 barn inskrivna och det jobbar fem pedagoger där. 3.3 Genomförande Vi skickade information om vår studie till de skolor som vi var intresserade av, samt en förfrågan till skolornas rektorer om vi fick komma på besök. Respektive rektor vidarebefordrade sedan vår information till ansvarig fritidspedagog som blev informant i vår 17

18 undersökning. Vi besökte fyra skolor, under vårt första besökstillfälle på tre av skolorna gick vi en rundvandring med en fritidspedagog och på en av skolorna med en biträdande rektor. Under rundvandringen fotograferade en av oss rummen samtidigt som vi kunde ställa frågor angående rummens tillgänglighet och hur de användes. Den av oss som inte fotograferade antecknade vad som sades och vad vi såg. Det gick inte att fotografera alla rummen på grund av att det fanns barn i rummen och vissa av barnen hade skyddad identitet. Vi observerade det som syftet och frågeställningarna handlar om, alltså ingen specifik situation utan endast hur lokalerna ser ut på olika fritidshem. Vi höll oss i bakgrunden och observerade. Vi integrerade oss inte med det som hände runtomkring i fritidsverksamheten. Vi antecknade samt tog fotografier för att kunna titta igen och diskutera vad vi såg under våra besök på fritidshemmen. Efter våra första besök där vi gick en rundvandring på respektive skola skrev vi klart våra intervjufrågor och gjorde sedan återbesök på skolorna. För att få så relevanta frågor som möjligt gick vi igenom vårt insamlade material från observationerna innan vi utförde intervjuerna. Innan intervjutillfällena gjorde vi upp en lista med färdiga frågor att ställa (se bilaga 1). Enligt Larsen (2009) blir det enklare att jämföra svaren när man har en viss struktur, men det kan också leda till att man tappar information. Vi ställde därför följdfrågor för att fylla ut om informantens svar inte var tillräckligt. Det kunde vara så att vi fick ett knapphändigt svar, och då kunde vi be informanten att utveckla svaret. Det var observationen under vårt första besök på respektive skola som låg till grund för de specifika frågor som ibland ställdes utöver våra standardfrågor. Vi intervjuade en fritidspedagog på varje skola, att det inte blev fler än så berodde dels på tidsbrist hos fritidspedagogerna samt dels på att det inte skulle fungera för oss att besöka skolan igen vid ett senare tillfälle. Under andra besökstillfället utförde vi intervjuerna, dessa tog ungefär 30 minuter per intervju. Vi valde att en av oss ställde frågor och följdfrågor och den andra antecknade. Vi använde även en diktafon vid intervjutillfällena för att åter kunna lyssna på materialet från intervjuerna, så att transkriberingarna skulle bli så fullständiga som möjligt. Under intervjuerna var våra förberedda frågor till stor hjälp och fungerade som ett schema som vi kunde följa och ta till hjälp om vi kom av oss. Under intervjuerna hade vi ibland svårt för att hålla oss till våra förberedda frågor, exempelvis då informanten utifrån en fråga pratade på om sådant som ledde bort samtalet från den ursprungliga frågan, men som ändå var intressant och relevant. När de väl pratade på ville vi inte avbryta för att ställa eventuella följdfrågor, utan vi försökte vänta med att ställa följdfrågan. Detta kunde resultera i att vi missade att ta upp något vi tänkt 18

19 på att ta upp vid senare tillfälle i intervjun men samtidigt kunde det ge oss information som annars inte hade kommit fram. Det som kunde vara svårt vid intervjuerna var om informanten inte förstod vad vi menade med en fråga eller med ett begrepp, så att vi fick förklara. Då fick vi tänka på att inte säga för mycket, då risken i så fall fanns att informanten bara höll med och inte svarade på det vi frågat om med egna ord. I den situationen fick vi se till att inte leda informanten till sitt svar. När vi skulle sammanställa intervjuerna var vi glada över att vi använt diktafon då det vid intervjutillfällena var svårt att hinna med att anteckna allt informanterna sa. När vi skulle sammanställa intervjuerna lyssnade vi på det inspelade materialet och delade in vad de olika fritidspedagogerna sagt i fem olika kategorier; meningsfull fritid, ändamålsenliga lokaler, elevinflytande, samverkan och övrigt. Denna kategorisering tydliggjorde den röda tråden kring fritidspedagogernas svar och gjorde det enklare för oss att skriva vår analysdel. 3.4 Forskningsetiska överväganden I nästan all forskning uppstår det etiska dilemman och de som bedriver ett forskningsprojekt måste ta ställning till etiska principer (Larsen, 2009). Eftersom vår undersökning inte berör känsliga ämnen och inga barn förekommer i undersökningen bedömer vi den forskningsetiska risken som låg. Enligt May (2013) ska etiska beslut inte definieras utifrån det som är gynnsamt för forskaren eller forskningsprojektet i fråga. Etiska beslut ska ha att göra med vad som är rätt eller rättvist, även gällande andra som berörs av forskningen. När vi inledde vårt arbete tog vi kontakt med rektorer på de skolor som vi var intresserade av, presenterade syftet med vårt arbete och sedan fick rektorerna bestämma om de ville vara med och delta i vår undersökning. I Vetenskapsrådets Forskningsetiska principer (2002) står det att individer som deltar i en forskningsstudie inte får utsättas för psykisk eller fysisk skada, förödmjukelse eller kränkning. Dessa krav uppnås av det som här kallas individskyddskravet. Inom individskyddskravet ingår det fyra olika krav; informations-, samtyckes-, konfidentialitetsoch nyttjandekravet. Forskaren ska informera de som berörs av forskningen om forskningens syfte. Alla som deltar i en undersökning ska själva bestämma om de vill delta i undersökningen. Uppgifter om alla som deltar i en undersökning ska ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifter ska förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem. Uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål (Vetenskapsrådet, 2002). Vi uppfyller alla dessa krav i vår studie, alla 19

20 skolor och personal har fått fiktiva namn samt att skolorna har fått information om vårt syfte med studien. 3.5 Reliabilitet och validitet När vi utvecklade våra intervjufrågor gjorde vi det utifrån vad vi hade läst i tidigare forskning och vad som står i de nationella målen om fritidshemsverksamheten. Vi utgick från vårt syfte med studien och försökte formulera så bra frågor som möjligt för att få den information vi sökte till vår studie. Vi använde oss även av vårt observationsmaterial för att sedan utveckla våra redan formulerade intervjufrågor. Det möjliggjorde att vi även kunde göra vissa följdfrågor specifika för respektive skola, som till exempel frågor om skolans profil, eller frågor utifrån vad vi observerat var tillgängligt i skolans miljö. På så sätt fick vi mer validitet i intervjufrågorna. Validitet innebär att en fråga mäter eller beskriver det man vill att den ska mäta eller beskriva (Bell, 2000). Vi var flexibla vid intervjuerna, informanterna kunde prata öppet och vi ställde följdfrågor, detta gjorde att vi fick mycket material att gå igenom, men det gav mer än om vi skulle använda oss av fasta frågor. Vi var båda två närvarande under intervjuerna där en ställde frågor och fokuserade på eventuella följdfrågor och där den andra antecknade. Vi använde även en diktafon vid alla intervjutillfällen. Reliabilitet är ett mått på i vilken utsträckning ett instrument ger samma resultat vid olika tillfällen i ungefär lika omständigheter (Bell, 2000). Utifrån våra val av skolor och intervjufrågor gav det ungefär liknande svar, men om samma studie skulle utföras av andra personer skulle det säkerligen generera andra svar och tankar. Vilken metod man än väljer för att samla in empiriskt material, måste man alltid kritiskt granska den för att avgöra hur tillförlitlig och giltig den information är som man får fram (Bell, 2000). Vi har försökt att vara så objektiva som möjligt när det gäller tolkning av vårt empiriska material. Vårt mål med vår studie är inte att kunna dra generella slutsatser om en hel population utan att väcka tankar kring den fysiska inomhusmiljön, elevinflytande, samverkan och pedagogiska förhållningssätt på fritidshem. Att kunna se möjligheter med miljön som förhoppningsvis leder till mer medvetna val i framtiden. 20

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan. Läsåret 2014/2015

Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan. Läsåret 2014/2015 Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan Läsåret 2014/2015 Fritidshemmet på Ljura grundsärskola inriktning fritidshem Fritidshemmet Stjärnan har fritidsverksamhet

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Enhet Lundabyns fritidshem Läsår 2010-2011 Elisabeth AnderssonHult Rektor FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET ENHET Lundabyns fritidshem TIDSPERIOD Läsåret 2010-2011 GRUNDFAKTA OM ENHETEN

Läs mer

Välkomnandet av den nya förskoleklassen

Välkomnandet av den nya förskoleklassen Välkomnandet av den nya förskoleklassen Ett samarbete för en mjukare övergång mellan förskola och förskoleklass Malmsjö skola- Förskolan Trollgården- Förskolan Trollet- Förskolan Älvan. Vt- 12 Emelie Vesterholm,

Läs mer

Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015

Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015 Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015 Förmiddagens ordning 8.30 Introduktion (SAM) - tillbakablick 08.45 Överflygning och nedslag i kapitlen Förutsättningar för arbetet i fritidshem

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem Riktlinjer & Strategier No 6 Plan för utveckling av fritidshem Inledning Fritidshemmen i Stockholms stad visar många goda exempel på väl fungerande verksamhet. Det visar kommentarer från nöjda elever,

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Resultatuppföljning 2014

Resultatuppföljning 2014 Resultatuppföljning 2014 Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen i grundskolan och förskolan. Kravet innebär att huvudmän,

Läs mer

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011 2010-11-19 Barn- och utbildningsförvaltningen Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011 Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg. Telefon växel: 0346-88 60 00. Fax: 0346-133 40 e-post: kommun@falkenberg.se

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Information. För förskola/pedagogisk omsorg och fritidshem

Information. För förskola/pedagogisk omsorg och fritidshem Information För förskola/pedagogisk omsorg och fritidshem Förskola I förskolan bedrivs en pedagogisk gruppverksamhet för inskrivna barn i ålder 1-5 år. Under 2011 erbjuds pedagogisk omsorg (familjedaghem)

Läs mer

Beslut för fritidshem

Beslut för fritidshem Beslut Upplands-Bro kommun upplands-bro.kommun@upplands-bro.se Fritidshemmen fritidshemmen Beslut för fritidshem efter tillsyn av fritidshemmen i Upplands-Bro kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011 KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011 REGNBÅGEN Fritidshemmet för särskoleelever på Noltorpsskolan ALINGSÅS Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se 1. Förutsättningar

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Presentation av verksamheten Förskolan Rosen ligger ganska centralt i närheten av Åkerö skola mot byn Övermo, En förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Två flyglar

Läs mer

Kvalitetsredovisning Vedbyskola Fritidshemmet Solrosen läsåret 2013/2014

Kvalitetsredovisning Vedbyskola Fritidshemmet Solrosen läsåret 2013/2014 Kvalitetsredovisning Vedbyskola Fritidshemmet Solrosen läsåret 2013/2014 Antal barn ålder 6-9 år: 57 st Antal barn ålder 10-12 år: 7 st Antal personal: 3 Personalens utbildning, kompetens och erfarenhet:

Läs mer

Plan för fritidsverksamheten 2013-2014

Plan för fritidsverksamheten 2013-2014 Plan för fritidsen 2013-2014 Stockholm International Academy Sulvägen 52 A-B 126 40 Hägersten 08-646 46 98 www.stockholmskolan.se info@stockholmskolan.se Sammanfattning Inför HT 2013 har vi vidtagit en

Läs mer

Fr om 1 juli 2010 gäller allmän förskola från höstterminen det år barnet fyller 3 år ( förändring av avgift aug-maj)

Fr om 1 juli 2010 gäller allmän förskola från höstterminen det år barnet fyller 3 år ( förändring av avgift aug-maj) FÖRSKOLA I förskolan bedrivs en pedagogisk gruppverksamhet för inskrivna barn i ålder 1-5 år. Under 2010 erbjuds pedagogisk omsorg (familjedaghem) på obekväm tid, rektor bedömer behovet från fall till

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass Verksamhetsbeskrivning 11/12 Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass 1 Innehåll Föräldrakooperativet i organisation och struktur 3 Språk 3 Motorik/Rörelse 4 Socialt samspel 4 Matematik 4 Skapande 4

Läs mer

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Välkommen till Bovallstrands skola Från 1 12 år på samma ställe Skolan där ALLA blir sedda Vi satsar på friskvård varje dag Vi erbjuder följande verksamheter:

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet

Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet Reglus Östman Pedagogisk Planering Fritidshemmet 5/14/2013 Pedagogisk planering inför projekt: Fritidshemsmuseet Kvarnbyskolan 2013 05 20 Beskrivning

Läs mer

Att leka sig in i skolans värld

Att leka sig in i skolans värld Att leka sig in i skolans värld När förskoleklassen presenterades för oss sas det Det här är förskola med skolinslag och det är precis så det är. Mellan fem till sju år händer det så mycket och på det

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013. Rektor

Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013. Rektor Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013 Rektor Innehåll 1 Redovisning av särskilda insatser och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och effekter av dessa som genomförts

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅNGSVANENS FÖRSKOLA november 2012- november 2013 1. Vision I vår förskoleverksamhet

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Fritidshemmet ska ge den omsorg som krävs för att föräldrar ska kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Fritidshemmets uppgift är

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 2015-08-05 Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 Emma Niklasson, rektor Väskolan F-3 och fritidshem emma.niklasson@kristianstad.se 044-134060 1 Innehåll 1. Våra

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan. 2012/2013 Eksjö kommun

KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan. 2012/2013 Eksjö kommun KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan 2012/2013 Eksjö kommun 2(5) 1. Rektorns sammanfattande analys och bedömning av hur väl verksamheten når de nationella målen och styrkortsmålen. 1.1

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 150417 Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2012/2013. Fritidshemmen i Ulvsby skolområde

Kvalitetsredovisning läsåret 2012/2013. Fritidshemmen i Ulvsby skolområde Kvalitetsredovisning läsåret 01/013 Fritidshemmen i Ulvsby skolområde Innehållsförteckning 1. Grundfakta om Fritidshemmen vid Vallargärdets skola.... Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen...

Läs mer

Välkommen till förskoleklass. 2015/2016 i Mariaskolan

Välkommen till förskoleklass. 2015/2016 i Mariaskolan Välkommen till förskoleklass 2015/2016 i Mariaskolan I en inkluderande och hjärtlig atmosfär utmanar och stimulerar vi alla elevers kunskapsutveckling. En skola vi alla är stolta över! Mariaskolan är en

Läs mer

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett

Läs mer

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola 2012-2013 Sid. Innehållsförteckning 2 1. Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 2. Grundfakta om Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 3.

Läs mer

Verksamhetsplan för. Vendestigens Förskola och Skola AB's. Fritidsverksamhet 2015-2016

Verksamhetsplan för. Vendestigens Förskola och Skola AB's. Fritidsverksamhet 2015-2016 Verksamhetsplan för Vendestigens Förskola och Skola AB's Fritidsverksamhet 2015-2016 Fritidshemmet ska erbjuda en meningsfull fritid. En förutsättning för att barnen ska uppleva fritiden som rolig och

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011

TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 TEAMPLAN FÖR HT-2010 VT 2011 Avdelning Vildvittran -Timmerslätts förskola- Teamplanen beskriver den pedagogiska verksamheten utifrån de mål och målområden som anges i den lokala arbetsplanen. Den lokala

Läs mer

Intervju med den andre

Intervju med den andre Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del II 15 högskolepoäng Intervju med den andre Marcus Andersson Lärarexamen 210hp Kultur, Medier, Estetik Datum för

Läs mer

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Fr o m 2011-07-01 2011-01-28 Sida 1 Innehållsförteckning Elev och föräldrainflytande... 2 Förskolechefs, rektors ansvar... 2

Läs mer

Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014 130909 Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen Normer & värden En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Februari 2014 [FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN

Läs mer

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda

Portfolio. ett utvecklingsarbete. Regnbågen 2010. Amanda, Lasse, Mats och Linda Portfolio ett utvecklingsarbete Regnbågen 2010 Amanda, Lasse, Mats och Linda Vt.2010 Frågeställningar Varför dokumenterar vi, i vilket syfte och för vem? Vad väljer vi för bilder/material/alster att spara

Läs mer

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola 1(8) Lokal arbetsplan Skåpafors förskola 2011/2012 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 5 2.4 Förskola och

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Fritidshem Knopen 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Fritidshem Knopen 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Fritidshem Knopen 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan)

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) Antagen av Barn- och bildningsnämnden 080218 Fastställd av kommunfullmäktige 080915 GRUNDSYN För förskolan och skolan finns värdegrund,

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Elmsta förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2009

Kvalitetsredovisning 2009 Kvalitetsredovisning 2009 FRITIDSHEMMET Duvan Nybyholmsskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Biträdande rektor Fredrik Besnard 2010-05-28 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen

Läs mer

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 2015-06-14 Till alla vårdnadshavare På Förskolan Vattentornet Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 Bakgrund Under året hösten 2013 och våren 2014 arbetade vi med att lära oss förstå hur man

Läs mer

Utvärdering av metoder mot mobbning Skolverket 2011

Utvärdering av metoder mot mobbning Skolverket 2011 Utvärdering av metoder mot mobbning Skolverket 2011 Göteborg 2011-05-13 Annika Hjelm undervisningsråd Utbildningssatsning mot mobbning - Kartläggning - Utbildning ca 1500 delt. - Utvärdering 45 000 000

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan 2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Enkätundersökning 2014, 2015 Kommunal verksamhet

Enkätundersökning 2014, 2015 Kommunal verksamhet Enkätundersökning 2014, 2015 Kommunal verksamhet Elever förskoleklass till och med årskurs 2 Elever årskurs 3 till och med årskurs 9 Vårdnadshavare förskola Vårdnadshavare skola Svarsfrekvens 2014 2015

Läs mer

Skogsgläntans förskola

Skogsgläntans förskola REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Skogsgläntans förskola Rektor Britt-Marie Eliasson 2011-08-30 REVIDERAD 110830 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings-

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2011/2012

Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2011/2012 Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2011/2012 Rektor Villerkulla Innehåll 1 Redovisning av särskilda insatser och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och effekter av dessa som

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012

Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012 Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012 Lärkeskolans fritidshem Nora kommun 1 Arbetsgång för kvalitetsarbetet... 3 Åtgärder för utveckling enligt föregående års kvalitetsredovisning... 3 Verksamhetens

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Öckerö förskola 2013/2014 Likabehandlingsplanens innehåll Sid Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Diskrimineringsgrunder 2-3 Definition av kränkande behandling

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013

ARBETSPLAN för. Ryttarlidens förskola 2012/2013 ARBETSPLAN för Ryttarlidens förskola 2012/2013 Innehållsförteckning Välkommen till oss på Rýttarliden 1 Avdelningsinformation 2 Vår grundidé 3 Vår profil 4 Att få syn på lärandet genom pedagogisk dokumentation

Läs mer

Redovisning barn- och utbildningsnämndens elev- och föräldraenkäter våren 2014

Redovisning barn- och utbildningsnämndens elev- och föräldraenkäter våren 2014 Kvalitetsutvecklare Caroline Andersson 2014-10-14 Dnr: 14-216-600 Redovisning barn- och utbildningsnämndens elev- och föräldraenkäter våren 2014 2 Allmän information om enkätundersökningen I syfte att

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola Solrosens förskola 2015 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola 2015-01-20 Inledning Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan.

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

BRUKARUNDERSÖKNING 2014 Förskola - analys av fritextsvar. Barn- och utbildningsförvaltningen

BRUKARUNDERSÖKNING 2014 Förskola - analys av fritextsvar. Barn- och utbildningsförvaltningen BRUKARUNDERSÖKNING 2014 Förskola - analys av fritextsvar Barn- och utbildningsförvaltningen 2014 Innehåll Brukarundersökning 2014... 1 Syfte med enkät och fritextsvar... 1 Svarsfrekvens... 1 Metod... 2

Läs mer

P",C. [)el l l' ]'Oll ')J1l 7' 1I "l (-I. [' 'l l 'i( 1l.. I' 1J1) J1 l

P,C. [)el l l' ]'Oll ')J1l 7' 1I l (-I. [' 'l l 'i( 1l.. I' 1J1) J1 l P",C [)el l l' ]'Oll ')J1l 7' [' 'l l 'i( 1l.. I' 1J1) J1 l 1I "l (-I. Il Uppdraget 3 Bakgrund och revisionsfråga 3 Metod 3 Inledande resonemang kring rektors roll och uppgift 4 Hur har skolnämnden definierat

Läs mer

Fritidshemmets uppdrag

Fritidshemmets uppdrag Fritidshemmets uppdrag Vårt arbetssätt Fritidshemmen Ädelstenen Kungsörnen Diamanten Linköping läsåret 2013/14 Vi stimulerar elevers utveckling och lärande genom att: 1. Utveckla elevernas identitet och

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN SKATTKAMMARENS FÖRSKOLA Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 1 2 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 4 1.1.1 Beskrivning av verksamheten... 4 1.1.2 Beskrivning

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer