Jag får ont i huvudet men det är deras framtid En studie om möjligheter och begränsningar inom fritidshemmets fysiska inomhusmiljö

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jag får ont i huvudet men det är deras framtid En studie om möjligheter och begränsningar inom fritidshemmets fysiska inomhusmiljö"

Transkript

1 Malmö högskola Lärande och Samhälle Barn Unga Samhälle VT-2014 Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå Jag får ont i huvudet men det är deras framtid En studie om möjligheter och begränsningar inom fritidshemmets fysiska inomhusmiljö I get a headache but it s their future A study of opportunities and constraints in physical indoor environment within leisure-time center Bilal Barievski Kenny Winberg Grundlärarutb. med inriktning mot arbete i fritidshem 180hp Examensarbete i fördjupningsämne, 15hp Slutseminarium: Examinator: Eva Nyberg Handledare: Caroline Ljungberg

2

3 Förord Vi vill börja med att tacka de som har gjort detta examensarbete möjligt. Tack till vår handledare Caroline Ljungberg som har ifrågasatt och givit oss kritik, och som har stöttat och väglett oss hela vägen. Tack till de fyra skolor som har låtit oss besöka och ta del av deras verksamhet. Vi ansvarar gemensamt för allt innehåll i arbetet. Vi hade ett ständigt samarbete och medverkade båda två under samtliga moment. Under intervjuerna var det en av oss som intervjuade medan den andra förde anteckningar. Det insamlade materialet tillsammans med forskningen har vi gemensamt diskuterat för att få fram något som vi tyckte var lämpligt för studien.

4 Sammanfattning Jag får ont i huvudet men det är deras framtid En studie om möjligheter och begränsningar inom fritidshemmets fysiska inomhusmiljö. Bilal Barievski och Kenny Winberg Syftet med denna studie är att titta på vilka lokaler som finns till förfogande på olika fritidshem i en sydsvensk stad som är integrerade i skolan, och se hur dessa används. Vi har även undersökt om miljöns utformning är anpassad för fritidshemsverksamheten, och berört vad det finns för möjligheter och begränsningar med fritidshemmens lokaler. Våra frågeställningar är: Vilka lokaler finns till förfogande för fritidshemsverksamheten och hur används dessa? Vad har fritidspedagoger för tankar om inomhusmiljön, meningsfull fritid, elevinflytande och samverkan med skolan? Vilka möjligheter och/eller begränsningar finns det för fritidshemslokaler? Vi har försökt att svara på våra frågor utifrån vår undersökning, relevanta teorier och forskning. Vår undersökning har vi gjort på fyra fritidshem i en sydsvensk stad där vi har använt oss av observation och intervju som metod. Vi formulerade våra intervjufrågor utifrån våra observationer och tidigare forskning. Slutresultatet visar de brister som finns inom fritidshemsverksamheten, till exempel att man som fritidspedagog är tvungen att kämpa för sin plats i skolan, en kamp mellan skola och fritidshem om hur lokalerna används och vem de tillhör. På grund av stora barngrupper och litet utrymme är fritidspedagoger tvungna att göra det bästa av situationen och ta till vara på alla tillgängliga utrymmen. Det finns även möjligheter, vilket en del av skolorna visar genom att via olika lösningar lyckas uppnå en god verksamhet med de lokaler de har tillgång till, även om lokalerna egentligen är för få eller för små i förhållande till antal barn som vistas i fritidshemsverksamheten. Nyckelord: Elevinflytande, fritidshem, lokal, miljö, samverkan.

5 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte och frågeställningar En problematisering av fritidshemmens verksamhet Lokal och miljö Möjligheter och begränsningar med miljön Meningsfull fritid Elevinflytande Samverkan Metod Metodval Observation Intervju Urval Genomförande Forskningsetiska överväganden Reliabilitet och validitet Resultat och analys Ändamålsenliga lokaler Ta tillvara på rummet Brist på resurser Lugn och ro Vad är egentligen meningsfullt? Utgångspunkt i barnets intresse Samverkan, vem äger vad? I en drömvärld Sammanfattning Diskussion Referenser Bilaga

6

7 1 Inledning Under vårt besök på en av skolorna som varit delaktig i vår studie, Lönnskolan har vi valt att kalla den, sa en fritidspedagog en mening som vi tyckte var så intressant och talande att den fick resultera i vår titel för examensarbetet Jag får ont i huvudet men det är deras framtid. Med denna mening syftar informanten på att det är alldeles för stora barngrupper, för lite utrymme och en låg personaltäthet. Informanten menar att det resulterar i att barnen får mindre vuxentid och inte blir tillräckligt sedda, vilket barnen förlorar på och informanten tvingas stå ut med. Fritidshemsverksamheten är en frivillig pedagogisk gruppverksamhet för skolbarn där eleverna är inskrivna (Falkner & Ludvigsson, 2012). Fritidshemmen ingår i skolverksamheten i Sverige och de styrs av skollag, läroplaner och nationella förordningar. Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot de nationella målen (Skolverket, 2011). De samlade läroplanernas första och andra del gäller för förskoleklass, skola och fritidshem, men i tillämpliga delar för fritidshemmet (Skolverket, 2011). I dessa delar i läroplanen står skolans uppdrag och övergripande mål för skolan, hur ett aktivt samarbete mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. Utveckling och lärande ska ske i en lämplig miljö och läroplanen beskriver en god miljö för detta väldigt övergripande. Läroplanen är otydlig när det gäller hur man ska bedriva en god pedagogisk verksamhet utifrån ett miljöperspektiv under fritidshemmets tid. Läroplanen hänvisar vidare till de nationella mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. Utifrån Kvalitet i fritidshem: allmänna råd och kommentarer (2007) från Skolverket ska fritidshemmets verksamhet bedrivas för att skapa en meningsfull fritid för eleverna, där verksamhetens utgångspunkt ska vara elevernas individuella förutsättningar och behov. Samverkan mellan skola och fritidshem ska berika elevernas utveckling och lärande och detta ska ske i lokaler som är ändamålsenliga för en god pedagogisk fritidshemsverksamhet. Begrepp som meningsfull fritid eller ändamålsenliga lokaler är inget som benämns i läroplanen för skola och fritidshem. En stor förändring under 1990-talet var att fritidshemmen fick utbildningsdepartementet som ny huvudman istället för socialstyrelsen. Fritidshemmen flyttades från förskolan till skolan för att integrera sig med skolan. Tanken bakom integrationen mellan fritidshem och skola var 7

8 delvis ekonomisk, men också pedagogisk, där man ville skapa en helhet i verksamheten för barns utveckling och lärande. Fritidspedagogen och grundskolläraren skulle var och en med sin kompetens berika verksamheten, men även samutnyttja lokaler och material. Utifrån forskning och rapporter kan man se att integreringen mer har skett på lokalmässig än på en pedagogisk nivå. Fritidshemmen har drabbats av stora nedskärningar sedan verksamheten fick utbildningsdepartementet som sin nya huvudman. Detta har lett till färre fritidshem, större barngrupper, samt lokaler som ofta är sämre anpassade för verksamheten (Falkner & Ludvigsson, 2012). Läser man vidare i God kvalitet i fritidshem (2012) så är rekommendationen att man undersöker hur integrationen förhåller sig, hur väl anpassade är de nuvarande lokalerna för fritidshemsverksamheten? Med detta som utgångspunkt har vi valt miljön på fritidshem som vårt forskningsområde. Det är den fysiska inomhusmiljön vi kommer att undersöka och hur väl denna förhåller sig till de nationella målen för fritidshem. 1.1 Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka vilka lokaler som finns tillgängliga på olika fritidshem som är integrerade i skolan. Vi kommer även undersöka de befintliga fritidshemslokalernas möjligheter och begräsningar, med utgångspunkt i hur fritidspedagoger resonerar kring inomhusmiljö, meningsfull fritid, elevinflytande och skolsamverkan. Avsikten med denna studie är inte att kunna dra generella slutsatser utan att väcka idéer och tankar som förhoppningsvis kan förbättra fritidshemsverksamheten. Vilka lokaler finns till förfogande för fritidshemsverksamheten och hur används dessa? Hur resonerar fritidspedagoger kring inomhusmiljön på fritidshemmen i förhållande till begreppen meningsfull fritid, elevinflytande och samverkan med skolan? Vilka möjligheter och/eller begränsningar finns det för fritidshemslokaler? 8

9 2 En problematisering av fritidshemmens verksamhet I detta kapitel kommer vi att presentera relevant forskning för vår studie. Kapitlet är indelat i de olika delarna lokal och miljö, meningsfull fritid, elevinflytande och samverkan. I början av varje del skriver vi lite från styrdokumenten så att man förstår varför delen är relevant, därför har vi valt att benämna detta kapitel En problematisering av fritidshemmens verksamhet och inte Tidigare forskning. På grund av detta har vi även valt att inte utgå från något specifikt teoretiskt perspektiv. Ett centralt begrepp vi använder är miljö, och miljö innefattar såväl fysiska som sociala och kulturella egenskaper (Björklid, 2005). Begreppet miljö i denna studie kommer behandla endast den fysiska inomhusmiljön, alltså det fysiska rummet vilket innebär hur rummet ser ut, storleken på rummet samt vilka material och möbler som finns i rummet. Delen samverkan handlar om integrationen i skolan mellan skola och fritidshem. Vi refererar till en del forskning som är kopplat till förskolan och skolan som vi anser är relevant även för fritidshemsverksamheten. 2.1 Lokal och miljö Enligt Gitz-Johansen, Kampmann och Kirkeby (2001) så är samspelet mellan barn och skolans fysiska miljö ett komplext fenomen där det finns en mängd olika sätt att uppleva och använda rummen. I skollagen 1 kap. 9 (2010) föreskrivs det att fritidshemmets verksamhet ska vara likvärdig oavsett var i landet den organiseras. Detta innebär dock inte att verksamheten måste utformas på samma sätt överallt. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov, och det finns olika vägar att nå de nationella målen (Skolverket, 2011). Därför kan den fysiska inomhusmiljön se olika ut på olika fritidshem. Fritidshemmets lokaler ska vara ändamålsenliga, vilket innebär att lokalernas storlek och utformning ska möjliggöra för fritidshemmet att bedriva en god pedagogisk verksamhet som utgår från barnens behov och intressen (Skolverket, 2007). I fritidshemmets verksamhet behövs det utrymme för aktiviteter av olika slag. Det kan vara alltifrån skapande och livlig aktivitet i stora grupper till vila och lugna aktiviteter i mindre grupper. För att kunna uppnå detta bör ens val av lokalernas storlek och utformning samt val av material vara sådana att fritidshemmet kan bedriva en god pedagogisk verksamhet (Skolverket, 2007). Om man tittar på elevgrupper kopplat till miljö så står det i Skollagen 14 kap. 9 (2010) att huvudmannen ska se till att 9

10 elevgrupperna har en lämplig sammansättning och storlek samt att eleverna även i övrigt erbjuds en god miljö Möjligheter och begränsningar med miljön Den fysiska miljön kan skapa både förutsättningar och hinder för lek och lärande. Om barn upplever den fysiska miljön som otillgänglig, otrygg och understimulerade, utforskar och leker de inte i den miljön. Detta kan leda till att barns utveckling hämmas både fysiskt, kognitivt och socialt. Miljön sänder budskap om vad som förväntas ske i den pedagogiska verksamheten och därför ska den pedagogiska miljön vara utformad på ett sådant sätt att barns lärande både underlättas, stimuleras och utmanas. Den pedagogiska miljön ska inspirera barn till olika typer av verksamheter och handlingar, till utforskande och upptäckande (Björklid, 2005). Skolans fysiska miljö har olika möjligheter och begränsningar i barnens skolliv, men miljön är inte ensam om att göra sig tillgänglig för barnen eller begränsa sig. Lärare, pedagoger och administrationen sätter ramar och möjligheter för miljön. Ett rum kan vara fyllt med en mängd subtila och implicita regler och normer som avgör hur utrymmet kan användas och hur man förväntas bete sig i rummet (Gitz-Johansen et al., 2001). Ett flertal studier visar att få rum är så laddade med värderingar som skolans klassrum. Det framgår att skolbyggnadens enskilda rum bär på viktig information om sociala och kulturella regler för vad som förväntas ske. Hur rum möbleras, vilka material barn möter och vilka regler som gäller för umgänget i rummen har betydelse för hur och vad barn lär sig men också för hur de agerar i rummen. Varje rum har ofta sin speciella funktion och tjänar som inramning för barns lärande och lärarens undervisning (Brodin & Sandberg, 2008). Nordin- Hultman (2004) menar också att pedagogiska rum säger något om vad ett barn är och bör vara och därmed om hur de barn som faktiskt är där ska uppfattas. Barn ska känna sig välkomna i miljön, en miljö de får ta del av och påverka. Det är vanligt att fritidshemsverksamheten delar utrymme med skolan, klassrum blir till fritidshemslokal efter den obligatoriska skoltiden. Gitz-Johansen et al. (2001) menar att klassrummen oftast är karakteriserade av att vara det mest vuxenstyrda rummet i barnens skolvardag. Vuxenstyrda rum sätter vissa begränsningar för barns utvecklingsmöjligheter, vilket i vissa fall kan vara ett hinder för barnen. Men när barnen är ute efter lugn och ro kan det vuxenstyrda rummet komma att vara fördelaktigt, eftersom det skapar ett utrymme för tysta och lugna aktiviteter. Motpolen till att många barn 10

11 har behov av att röra på sig och vara aktiva är deras behov av att sitta stilla och prata eller arbeta under koncentration. På rasterna eller under fritidshemsverksamheten ser man ofta barn som sitter stilla och ritar, lägger pussel, leker med pärlor eller gör andra lugna aktiviteter. Barn kan ofta sitta en lång stund med dessa aktiviteter. Ibland verkar det som om barn agerar för att kunna fokusera på en aktivitet och stänga andra barn och vuxna ute för en stund. Den stunden fungerar som ett andrum för barn i ett mycket utåtriktat och socialt liv, ett liv fyllt av påpressade intryck i ett ständigt flöde. (Gitz-Johansen et al., 2001). Gitz-Johansen et al. (2001) menar att utifrån ett barnperspektiv kan ett rum vara mer eller mindre resursrikt beroende på vilket alternativ som ger barn möjligheter att utveckla sig. Det är inte alltid tydligt när ett rum är resursrikt, eller när det är resurssvagt. Till exempel kan ett tomt och fyrkantigt rum verka väldigt svagt, men om det utrustas med en boll och ett par mål så blir miljön plötsligt inbjudande att användas som spelplan. Som spelplan upplevs det som rikare men samtidigt begränsat för hur många olika aktiviteter som är lämpliga i rummet. Ett resursrikt rum kännetecknas av en funktionell mångfald, det möjliggör många olika typer av aktiviteter och är därför mer intressant ur fler barns perspektiv. Huruvida barnen kan komma att dra nytta av de fysiska rummens potential beror till stor del på de vuxnas hantering av möjligheten. Till exempel kan ett mycket resursrikt rum inte ge så mycket av sig själv till barnen om det är låst. En stor och robust korridor kan vara perfekt för bollspel inomhus, men denna möjlighet blir bortkastad om barnen inte tillåts göra ljud där. 2.2 Meningsfull fritid Skolverket (2004; 2006; 2008) har uppmärksammat och kritiserat kommunernas nedskärningar som riktats mot fritidshemmen, vilket man menar har lett till att verksamhetens kvalitet har sjunkit. Skolverkets strävan att höja fritidshemmens kvalitet ledde till ett nytt styrdokument, Allmänna råd för fritidshem. Kvalitet i fritidshem (Skolverket 2007). Skolverket (2007) hänvisar till skollagen och i skollagen 14 kap. 2 (2010) står det att eleverna ska erbjudas en meningsfull fritid och rekreation under fritidshemmets verksamhet. För att eleverna ska uppleva fritiden som meningsfull ska verksamheten vara trygg, rolig och stimulerande där lek och skapande får stort utrymme. Verksamheten ska formas utifrån barnens ålder, mognad, behov, intressen och erfarenheter. Det innebär att innehållet i verksamheten kommer att se olika ut beroende på barnens individuella påverkan samt skolans 11

12 inriktning eller närmiljöns resurser (Skolverket, 2007). Haglund (2009) anser att i de allmänna råden, som är det närmaste man kan komma fritid som vetenskap utifrån aktuella statliga dokument som berör fritidshem, är beskrivningen av en meningsfull fritid och av vad verksamheten ska innehålla ganska kortfattad. Det ges inte någon närmare definition av vad fritid är och inte heller problematiseras det vad en meningsfull fritid egentligen är. Man konstaterar endast att verksamhetens innehåll av olika anledningar kommer att variera. Vilken typ av innehåll som verksamheten ska innehålla beskrivs också relativt kortfattat. 2.3 Elevinflytande Elevinflytande är en viktig del av fritidshemmets verksamhet. Det är elevernas fria tid och för att skapa en meningsfull fritid för alla kan man som pedagog inte skapa den enbart utifrån sitt egnt perspektiv på vad en meningsfull fritid är (Falkner & Ludvigsson, 2012). Enligt de demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och att vara delaktig ska elevinflytande innefatta alla elever. De ska ständigt stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen (Skolverket, 2011). Detta gäller skola och fritidshem, så när det står vidareutveckla utbildningen kan man tolka det som att det även gäller vidareutveckling av fritidshemmets verksamhet. Elevinflytande ska anpassas efter elevernas ålder och mognad men de ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska bearbeta deras inflytande över verksamheten (Skolverket, 2011). Westlund (2011) menar att begreppet inflytande handlar både om att barnen har möjlighet att göra sådant som de själva vill göra, och att de har möjlighet att komma till tals och bli delaktiga i ett sammanhang tillsammans med andra. Inflytande ligger nära andra begrepp som delaktighet och ansvar. Westlund (2010) menar vidare att variationen av arbetsformer bidrar till att det finns en mängd olika möjligheter för barnen att utöva inflytande, både på eget initiativ, genom möjligheter som pedagogerna skapat, och även indirekt genom att pedagogerna tar hänsyn till barnens intressen när verksamheten planeras. Den fysiska miljöns utformning får inte vara statisk. Miljön ska kunna användas och förändras på ett flexibelt sätt beroende på vilka verksamheter som pågår och vad som för tillfället intresserar barnen. Barn ska vara delaktiga i sitt eget lärande och det är viktigt att barnen aktivt deltar i utformningen av den fysiska miljön. De ska kunna använda samtliga utrymmen under dagen, de ska kunna möblera om och skärma av utrymmen beroende på 12

13 aktivitet eller funktion i verksamheten (Björklid 2005). Utifrån forskning och utvärderingar har eleverna liten möjlighet att påverka vad som sker i skolan. Rapporter från skolinspektionen och skolverket (2005; 2010) visar att de flesta fritidshem inte lyckas så bra med vårt demokratiska uppdrag. Barnen på de flesta fritidshem tar ansvar för sin egen fria lek, men rapporterna visar att verksamheten ofta är statisk och inte utgår från barnens olika behov, intressen och olikheter (Pihlgren, 2011). 2.4 Samverkan Under 1990-talet trädde en ny läroplan in i skolan, Lpo 94, som var gemensam för förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. I och med den nya läroplanen integrerades förskoleklassen och fritidshemmet med skolan (Björklid 2005). Förskola, skola och fritidshem ingår i en samverkan där ett samarbete ska hjälpa till att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. Samarbetet ska utgå från de nationella mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet (Skolverket, 2011). Det vanligaste är att fritidshemmen är placerade och bedrivs i skolans lokaler. Skolans lokaler är inte alltid anpassade till fritidshemmets verksamhet. Hur lokaler i en integrerad verksamhet ska disponeras är inte självklart och skiljaktighet i åsikter kring de olika verksamheternas intressen kan uppstå. En förutsättning för ett fungerande samarbete och samexistens är en gemensam överenskommelse mellan de olika personalgrupperna. Forskning och utvärdering visar att lokalmässig integration inte alltid är problemfri (Skolverket, 2007). Skolverket fick i uppdrag av staten att under tre års tid följa utvecklingen av integrationen (Skolverket, 2001). De följde utvecklingen av integrationen av förskoleklass, grundskola, fritidshem mellan år Uppdraget innefattade sådana aspekter på integreringen som verksamhet, organisation och lokaler. I rapporten framgår det att frågan om lokalers utformning har lösts på en mängd olika sätt och brist på ändamålsenliga lokaler betonas allmänt som en hindrande faktor i integrationsarbetet. Det verkar finnas en risk för att det traditionella klassrummet håller på att ta över förskolans funktionella lokaler med utrymme och inredning. I rapporten framgår det även att det inte alltid finns utrymme för lek, skapande verksamhet och rekreation. Skolverket anser att det vore olyckligt om integrationsformen stannar av och inte fortsätter att utvecklas, då förbättring av integration har en stark potential för en verksamhetsmässig utveckling som gynnar barns utveckling och lärande (Skolverket, 2001). Om man bortser från lokaler så menar flera forskare att även fritidspedagogerna förlorat på samverkan mellan skola 13

14 och fritidshem. Integrationen kräver att fritidspedagogerna lägger ner större delen av sin arbets- och planeringstid på samverkan under den obligatoriska undervisningen. En konsekvens av detta är att det blir svårt att planera för och orka bedriva en god pedagogik i fritidshemmets verksamhet på eftermiddagen (Falkner & Ludvigsson, 2012). 14

15 3 Metod I detta kapitel redogör vi för våra metodval, urval av skolor och undersökningspersoner samt för hur vi genomförde insamlingen av empiri. I kapitlet redogörs det även för observationer och intervjuer som metod och hur dessa kompletterar varandra i undersökningen. Slutligen går vi igenom forskningsetiska överväganden och studiens validitet och reliabilitet. 3.1 Metodval Vår första frågeställning är Vilka lokaler finns till förfogande för fritidshemsverksamheten och hur används dessa? och för att få svar på denna har vi valt att använda oss av observation som metod. Under observationen inventerade vi vilka rum som var tillgängliga för fritidshemmets verksamhet och hur de användes, vi tog även fotografier på rummen under observationen som hjälp för vår dokumentation. Den andra frågeställningen är Hur resonerar fritidspedagoger kring inomhusmiljön på fritidshemmen samt meningsfull fritid, elevinflytande och samverkan med skolan? och för att svara på denna använde vi metoden intervju. Observationer används ofta i kombination med intervjuer eftersom informanterna kan säga en sak i intervjun som inte stämmer överens med det man har sett under observationen. Därför har vi valt att använda oss av en metodtriangulering, det innebär att man använder sig av flera olika metoder i samma undersökning. Varje metod har svagheter, och genom att använda flera metoder kan svagheter i den ena uppvägas av starka sidor hos den andra (Larsen, 2009) Observation Observation innebär att man iakttar vissa saker som utanförstående observatör, det vill säga att man inte ingriper i det som händer (Hwang & Nilsson 2011). Observation är en svår metod om man vill ha säkra svar. Om två observerar samma sak och sedan skriver ner sina iakttagelser, kommer deras observationer och redogörelser att skilja sig åt. De uppmärksammar och tolkar olika saker på skilda sätt (Hwang & Nilsson 2011). Som vi senare nämner i genomförande så har vi inte gjort någon observation där vi tittat på en situation som uppstått, utan vi har endast observerat hur lokalerna ser ut på olika fritidshem. 15

16 3.1.2 Intervju En stor fördel med intervjuer är dess flexibilitet. Den som utför intervjun kan följa upp idéer, söka och utforska svar och gå in på motiv och känslor på ett sätt som är omöjligt i t.ex. en enkät. Svar på enkätfrågor måste tas för vad de är, men i en intervju kan man komma med följdfrågor och svaren kan utvecklas och fördjupas (Bell, 2000). En annan fördel med intervjuer är att eventuella missförstånd kan redas ut och ämnet kan undersökas ytterligare. Den intervjuade kan tala friare och man kan be om förklaringar vilket man inte kan i en kvantitativ undersökning som enkäter. I kvalitativa undersökningar möter forskare informanterna ansikte mot ansikte (Larsen, 2009). Detta är en fördel, eftersom det minimerar bortfallet. Det är inte så många som uteblir från en intervju. Det är absolut en fördel att forskare kan gå på djupet när det är nödvändigt. Det ger bättre möjligheter till en helhetsförståelse av ett fenomen (Larsen, 2009). Vid en intervju ställer man ett antal frågor till informanten om vilka uppfattningar och åsikter denna har. Det är ett enkelt och direkt sätt att ta reda på information, men det rymmer även många svårigheter. Intervjun påverkas lätt av förväntningar, formuleringar och förutfattade meningar som de olika parterna har om varandra. En annan nackdel med intervjuer kan vara att människors åsikter varierar från dag till dag och att minnet inte alltid är riktigt att lita på (Hwang & Nilsson 2011). Med intervjuer är det även svårare och mer tidskrävande att behandla data efteråt när man inte har färdiga svarskategorier som är ikryssade. Människor är inte alltid sanningsenliga i kvalitativa intervjuer. Det är svårare att vara ärlig när intervjuaren sitter framför dig än när du helt anonymt kryssar i ett formulär. Intervjueffekten, eller kontrolleffekten, är en av de mest uppenbara nackdelarna hos kvalitativa intervjuer. Med detta menas att den som intervjuar eller själva metoden kan påverka intervjuresultaten. Det kan hända att informanten svarar det hon tror att intervjuaren vill höra, att hon svarar för att göra ett gott intryck, för att dölja brist på kunskap, eller att hon svarar det som hon tror är allmänt accepterat. I sådana fall är den information som man samlat in inte särskilt värdefull (Larsen, 2009). 3.2 Urval Vi samlade in empiri från fyra olika fritidshem i en sydsvensk stad. Vi valde att endast intervjua fritidspedagoger och inte övrig personal eftersom fritidspedagoger har gått en utbildning som är inriktad mot fritidshem, vilket vi tycker gör deras syn och tankar om 16

17 inomhusmiljön intressant. När det gäller våra val av skolor försökte vi att få en jämförelsearena där vi jämförde skolor med olika förhållanden så som storlek, byggnadsår och utseende på byggnaderna, men vi ville att samtliga fritidshem skulle ha gemensamt att de var integrerade i skolan. Vi var intresserade av både nybyggda och äldre skolor men fick inte möjlighet att besöka en skola som är byggd på 2000-talet. När vi planerade inför våra besök diskuterade vi hur många skolor som var rimligt att besöka. Vi tyckte att två var för lite för att få en jämförelsearena och att fem eller fler blev för många med tanke på tiden vi hade, därför blev det fyra skolor. Vi intervjuade en fritidspedagog på varje skola, dessa har vi valt att namnge med begynnelsebokstaven från respektive skola. Vi hade gärna intervjuat fler men den möjligheten fanns inte på grund av tidsbrist. Det var många skolor som tackade nej, vilket resulterade i att våra förstahandsval försvann och att vi inte hittade någon nybyggd skola som ville vara delaktig, men slutligen hade vi fyra skolor som ställde upp på att vara med i vår undersökning. Vi har valt att benämna skolorna med fiktiva namn på grund av forskningsetiska skäl. Skolorna är Lönnskolan, Björkskolan, Almskolan och Ekskolan, fritidspedagogerna på respektive skola kallar vi L, B, A och E. Lönnskolan är en gammal F-9 skola från 1909, fritidsverksamheten är uppdelad i tre avdelningar, där cirka 170 barn är inskrivna och det arbetar två pedagoger per avdelning. Björkskolan är en skola med årskurs F-5 belägen centralt i staden. Fritidshemmet är uppdelat i nio avdelningar där cirka 250 barn är inskrivna på fritidshemmet. Det jobbar tre pedagoger på förskoleklassens avdelning och två per avdelning på de resterande. Almskolan är en F-9 skola som är nyrenoverad där vissa delar av byggnaden har rivits och andra delar har byggts ut. I skolan finns det fyra fritidsavdelningar vilka har ungefär 120 barn inskrivna. Det jobbar två pedagoger på varje avdelning. Ekskolan är en F-3 skola som är byggd 1992 och som består av baracker ursprungligen tänkta som en temporär lösning då det var brist på skolplatser på andra skolor i området. Fritidsverksamheten har cirka 90 barn inskrivna och det jobbar fem pedagoger där. 3.3 Genomförande Vi skickade information om vår studie till de skolor som vi var intresserade av, samt en förfrågan till skolornas rektorer om vi fick komma på besök. Respektive rektor vidarebefordrade sedan vår information till ansvarig fritidspedagog som blev informant i vår 17

18 undersökning. Vi besökte fyra skolor, under vårt första besökstillfälle på tre av skolorna gick vi en rundvandring med en fritidspedagog och på en av skolorna med en biträdande rektor. Under rundvandringen fotograferade en av oss rummen samtidigt som vi kunde ställa frågor angående rummens tillgänglighet och hur de användes. Den av oss som inte fotograferade antecknade vad som sades och vad vi såg. Det gick inte att fotografera alla rummen på grund av att det fanns barn i rummen och vissa av barnen hade skyddad identitet. Vi observerade det som syftet och frågeställningarna handlar om, alltså ingen specifik situation utan endast hur lokalerna ser ut på olika fritidshem. Vi höll oss i bakgrunden och observerade. Vi integrerade oss inte med det som hände runtomkring i fritidsverksamheten. Vi antecknade samt tog fotografier för att kunna titta igen och diskutera vad vi såg under våra besök på fritidshemmen. Efter våra första besök där vi gick en rundvandring på respektive skola skrev vi klart våra intervjufrågor och gjorde sedan återbesök på skolorna. För att få så relevanta frågor som möjligt gick vi igenom vårt insamlade material från observationerna innan vi utförde intervjuerna. Innan intervjutillfällena gjorde vi upp en lista med färdiga frågor att ställa (se bilaga 1). Enligt Larsen (2009) blir det enklare att jämföra svaren när man har en viss struktur, men det kan också leda till att man tappar information. Vi ställde därför följdfrågor för att fylla ut om informantens svar inte var tillräckligt. Det kunde vara så att vi fick ett knapphändigt svar, och då kunde vi be informanten att utveckla svaret. Det var observationen under vårt första besök på respektive skola som låg till grund för de specifika frågor som ibland ställdes utöver våra standardfrågor. Vi intervjuade en fritidspedagog på varje skola, att det inte blev fler än så berodde dels på tidsbrist hos fritidspedagogerna samt dels på att det inte skulle fungera för oss att besöka skolan igen vid ett senare tillfälle. Under andra besökstillfället utförde vi intervjuerna, dessa tog ungefär 30 minuter per intervju. Vi valde att en av oss ställde frågor och följdfrågor och den andra antecknade. Vi använde även en diktafon vid intervjutillfällena för att åter kunna lyssna på materialet från intervjuerna, så att transkriberingarna skulle bli så fullständiga som möjligt. Under intervjuerna var våra förberedda frågor till stor hjälp och fungerade som ett schema som vi kunde följa och ta till hjälp om vi kom av oss. Under intervjuerna hade vi ibland svårt för att hålla oss till våra förberedda frågor, exempelvis då informanten utifrån en fråga pratade på om sådant som ledde bort samtalet från den ursprungliga frågan, men som ändå var intressant och relevant. När de väl pratade på ville vi inte avbryta för att ställa eventuella följdfrågor, utan vi försökte vänta med att ställa följdfrågan. Detta kunde resultera i att vi missade att ta upp något vi tänkt 18

19 på att ta upp vid senare tillfälle i intervjun men samtidigt kunde det ge oss information som annars inte hade kommit fram. Det som kunde vara svårt vid intervjuerna var om informanten inte förstod vad vi menade med en fråga eller med ett begrepp, så att vi fick förklara. Då fick vi tänka på att inte säga för mycket, då risken i så fall fanns att informanten bara höll med och inte svarade på det vi frågat om med egna ord. I den situationen fick vi se till att inte leda informanten till sitt svar. När vi skulle sammanställa intervjuerna var vi glada över att vi använt diktafon då det vid intervjutillfällena var svårt att hinna med att anteckna allt informanterna sa. När vi skulle sammanställa intervjuerna lyssnade vi på det inspelade materialet och delade in vad de olika fritidspedagogerna sagt i fem olika kategorier; meningsfull fritid, ändamålsenliga lokaler, elevinflytande, samverkan och övrigt. Denna kategorisering tydliggjorde den röda tråden kring fritidspedagogernas svar och gjorde det enklare för oss att skriva vår analysdel. 3.4 Forskningsetiska överväganden I nästan all forskning uppstår det etiska dilemman och de som bedriver ett forskningsprojekt måste ta ställning till etiska principer (Larsen, 2009). Eftersom vår undersökning inte berör känsliga ämnen och inga barn förekommer i undersökningen bedömer vi den forskningsetiska risken som låg. Enligt May (2013) ska etiska beslut inte definieras utifrån det som är gynnsamt för forskaren eller forskningsprojektet i fråga. Etiska beslut ska ha att göra med vad som är rätt eller rättvist, även gällande andra som berörs av forskningen. När vi inledde vårt arbete tog vi kontakt med rektorer på de skolor som vi var intresserade av, presenterade syftet med vårt arbete och sedan fick rektorerna bestämma om de ville vara med och delta i vår undersökning. I Vetenskapsrådets Forskningsetiska principer (2002) står det att individer som deltar i en forskningsstudie inte får utsättas för psykisk eller fysisk skada, förödmjukelse eller kränkning. Dessa krav uppnås av det som här kallas individskyddskravet. Inom individskyddskravet ingår det fyra olika krav; informations-, samtyckes-, konfidentialitetsoch nyttjandekravet. Forskaren ska informera de som berörs av forskningen om forskningens syfte. Alla som deltar i en undersökning ska själva bestämma om de vill delta i undersökningen. Uppgifter om alla som deltar i en undersökning ska ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifter ska förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem. Uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål (Vetenskapsrådet, 2002). Vi uppfyller alla dessa krav i vår studie, alla 19

20 skolor och personal har fått fiktiva namn samt att skolorna har fått information om vårt syfte med studien. 3.5 Reliabilitet och validitet När vi utvecklade våra intervjufrågor gjorde vi det utifrån vad vi hade läst i tidigare forskning och vad som står i de nationella målen om fritidshemsverksamheten. Vi utgick från vårt syfte med studien och försökte formulera så bra frågor som möjligt för att få den information vi sökte till vår studie. Vi använde oss även av vårt observationsmaterial för att sedan utveckla våra redan formulerade intervjufrågor. Det möjliggjorde att vi även kunde göra vissa följdfrågor specifika för respektive skola, som till exempel frågor om skolans profil, eller frågor utifrån vad vi observerat var tillgängligt i skolans miljö. På så sätt fick vi mer validitet i intervjufrågorna. Validitet innebär att en fråga mäter eller beskriver det man vill att den ska mäta eller beskriva (Bell, 2000). Vi var flexibla vid intervjuerna, informanterna kunde prata öppet och vi ställde följdfrågor, detta gjorde att vi fick mycket material att gå igenom, men det gav mer än om vi skulle använda oss av fasta frågor. Vi var båda två närvarande under intervjuerna där en ställde frågor och fokuserade på eventuella följdfrågor och där den andra antecknade. Vi använde även en diktafon vid alla intervjutillfällen. Reliabilitet är ett mått på i vilken utsträckning ett instrument ger samma resultat vid olika tillfällen i ungefär lika omständigheter (Bell, 2000). Utifrån våra val av skolor och intervjufrågor gav det ungefär liknande svar, men om samma studie skulle utföras av andra personer skulle det säkerligen generera andra svar och tankar. Vilken metod man än väljer för att samla in empiriskt material, måste man alltid kritiskt granska den för att avgöra hur tillförlitlig och giltig den information är som man får fram (Bell, 2000). Vi har försökt att vara så objektiva som möjligt när det gäller tolkning av vårt empiriska material. Vårt mål med vår studie är inte att kunna dra generella slutsatser om en hel population utan att väcka tankar kring den fysiska inomhusmiljön, elevinflytande, samverkan och pedagogiska förhållningssätt på fritidshem. Att kunna se möjligheter med miljön som förhoppningsvis leder till mer medvetna val i framtiden. 20

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Barn- och utbildningsnämnden 2015-08-24 1 (9) Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningskontoret Anna Landehag, 016-710 10 62 och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Eskilstuna kommun

Läs mer

TORPASKOLANS FRITIDSHEM

TORPASKOLANS FRITIDSHEM TORPASKOLANS FRITIDSHEM TORPASKOLANS FRITIDSHEM Vi vill hälsa dig välkommen till Torpaskolan och Torpaskolans fritidshem! Vi tillsammans arbetar för att alla ska trivas här och fritidshemsverksamheten

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell Fritidshemsplan Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell April 2016 Vårt uppdrag Fritidshemmets syfte är att komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund

Läs mer

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket ? V Ä L K O M M E N Bengt Thorngren Skolverket Varför har allmänna råden revideras? o Råden har anpassats till nu gällande skollag och läroplan o Ge stöd i tillämpningen av bestämmelserna o Belysa utvecklingsområden

Läs mer

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94)

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94) 090629 Samverkan Samverkan sker mellan: barn-barn, pedagog-barn, pedagog-förälder, pedagog-pedagog. Samverkan med kamrater är en förutsättning för att barnen ska nå de mål som finns i läroplanen. Med leken

Läs mer

1. Inledning Förutsättningar... 3

1. Inledning Förutsättningar... 3 Verksamhetsrapport för Forssaängskolans fritidshem läsåret 2015-2016 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Förutsättningar... 3 2.1. Styrning och ledning... 3 2.2. Organisation... 3 2.3. Personal...

Läs mer

Grafisk form: Maria Pålsén 2013 Foto omslag: Amanda Sveed/Bildarkivet Foto: Pedagoger på Bockstenskolans frtidshem

Grafisk form: Maria Pålsén 2013 Foto omslag: Amanda Sveed/Bildarkivet Foto: Pedagoger på Bockstenskolans frtidshem FRITIDSHEM -DEN LÄRANDE LEKEN Måldokument för fritidshem i Varbergs kommun Arbetsgrupp Madelene Eriksson, fritidspedagog Eva-Lotta Bjärne, fritidspedagog Lovisa Sandberg Ronan, utredare Mikael Sili, rektor

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Resultat och analys av Barnens trivsel på fritidshemmet

Resultat och analys av Barnens trivsel på fritidshemmet Resultat och analys av Barnens trivsel på fritidshemmet I Eslövs kommun genomförs en enkätundersökning av barnens trivsel på fritidshemmet och hur föräldrarna uppfattar barnets trivsel. Barn och föräldrar

Läs mer

Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun

Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun Om fritidshemmet Fritidshemmet erbjuder omsorg för elever i förskoleklass till och med årskurs 6, fritidshemmet har också ett särskilt

Läs mer

Om fritidshemmet och vår verksamhet

Om fritidshemmet och vår verksamhet Enligt Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Om fritidshemmet och vår verksamhet Fritidshemmet spelar en väsentlig roll i barns tillvaro idag. Vår verksamhet är ett betydelsefullt

Läs mer

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Arbetsmaterial för Sandviksskolan och Storsjöskolan 2015-08-11 Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Innehållsförteckning Fritidshem - Skolverket

Läs mer

Om fritidshemmet och vår verksamhet

Om fritidshemmet och vår verksamhet Enligt Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Om fritidshemmet och vår verksamhet Fritidshemmet spelar en väsentlig roll i barns tillvaro idag. Vår verksamhet är ett betydelsefullt

Läs mer

Fritidshem i Uddevalla. En plats att utvecklas på

Fritidshem i Uddevalla. En plats att utvecklas på En plats att utvecklas på Fritidshem i Uddevalla vår Helhetsidé Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation (Skollagen 2010:800 kap

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010/2011

Kvalitetsredovisning 2010/2011 Kvalitetsredovisning 2010/2011 Hagaströmsskolans fritidshem Ansvarig Biträdande rektor Ingrid Larsson 1. Inledning Fritidshemmet på Hagaströms skola strävar efter en helhetssyn på barnet hela dagen. Enligt

Läs mer

1. Vi erbjuder våra barn en meningsfull fritid. Den största delen av den planerade verksamheten är frivillig.

1. Vi erbjuder våra barn en meningsfull fritid. Den största delen av den planerade verksamheten är frivillig. TALLBACKASKOLANS FRITIDSHEM ÅK 1 2013/2014 Mål för fritidshemmet 2013-2014 1. Vi erbjuder våra barn en meningsfull fritid. Den största delen av den planerade verksamheten är frivillig. 2. Alla barn känner

Läs mer

Innehå llsfö rteckning

Innehå llsfö rteckning 1 Innehå llsfö rteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5. Läroplansmål Barns inflytande 6. Läroplansmål Förskola och hem 7. Läroplansmål

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Förändringar i läroplanen om förskoleklass och fritidshem

Förändringar i läroplanen om förskoleklass och fritidshem REMISSVAR 2015-10-12 3.9:0634/15 Skolverket Fleminggatan 14 106 20 Stockholm Förändringar i läroplanen om förskoleklass och fritidshem (dnr 2015:201) Sammanfattning Barnombudsmannen tillstyrker i stort

Läs mer

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011

Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Verksamhetsplan avdelning Ekorren HT 2011 Upprättad 091130 Uppdaterad 110905 Förord Allt arbete i förskolan bygger på förskolans läroplan LPFÖ98. I Granbacka förskoleområde inspireras vi också av Reggio

Läs mer

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för fritidshemmet Innehåll Inledning... 3 Normer och värden... 4 Jämställdhet mellan flickor och pojkar... 5 Barns delaktighet och inflytande... 6 Ett mångkulturellt

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Kvalitetsarbetet i förskola och skola.

Kvalitetsarbetet i förskola och skola. Kvalitetsarbetet i förskola och skola. Hur och på vilket sätt kan kvaliteten utvecklas i verksamheten med utgångspunkt i vetenskap och beprövad erfarenhet Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Utbildningen

Läs mer

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-14!

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-14! Hej och välkommen till Fjälkestads fritidshem, ht-14! Fritidshemsverksamheten tar vid när skolan slutar för dagen och i dagsläget håller vi öppet till 17.30. (De dagar det är behov och efter överenskommelse

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Sid 3 Presentation av arbetssätt Sid 4 utifrån LGR 11 Sid 4 Normer och värden Kunskaper Sid 6 Elevers ansvar och inflytande

Läs mer

Måldokument för fritidshemmen i Uppsala kommun

Måldokument för fritidshemmen i Uppsala kommun Måldokument för fritidshemmen i Uppsala kommun FÖR MER INFORMATION KONTAKTA: Lars Romanus, AFFÄRSOMRÅDESCHEF/SKOLCHEF Åsa Wiberg, VICE AFFÄRSOMRÅDESCHEF Helena Lundvik, VICE AFFÄRSOMRÅDESCHEF E-POST: grundskolan.utv@uppsala.se

Läs mer

Arbetsplan Mira Fritids

Arbetsplan Mira Fritids Arbetsplan Mira Fritids nyaelementar.stockholm.se Titel Arbetsplan Mira Fritids Senast reviderad: 2013-11-07 Utgivare: Mira Fritids, Nya Elementar Kontaktperson: Dan Ögren E-post: dan.ogren@stockholm.se

Läs mer

Uppdrag till Statens skolverk om förtydligande av förskoleklassens och fritidshemmets uppdrag m.m.

Uppdrag till Statens skolverk om förtydligande av förskoleklassens och fritidshemmets uppdrag m.m. Regeringsbeslut I:1 2015-01-15 U2015/191/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag till Statens skolverk om förtydligande av förskoleklassens och fritidshemmets uppdrag m.m.

Läs mer

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kvalitet på Sallerups förskolor Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet

Läs mer

FINNSTASKOLAN VERKSAMHETSPLAN 2013/2014 FINNSTASKOLANS FRITIDSHEM

FINNSTASKOLAN VERKSAMHETSPLAN 2013/2014 FINNSTASKOLANS FRITIDSHEM VERKSAMHETSPLAN 2013/2014 FINNSTASKOLANS FRITIDSHEM Finnstaskolan Finnstaskolan är en skola för elever från förskoleklass till och med åk 5. Av utrymmesskäl har åk 5 f.n. sina klassrum i Broskolans lokaler.

Läs mer

Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan. Läsåret 2014/2015

Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan. Läsåret 2014/2015 Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan Läsåret 2014/2015 Fritidshemmet på Ljura grundsärskola inriktning fritidshem Fritidshemmet Stjärnan har fritidsverksamhet

Läs mer

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Ett exempel på forskning med fritidshem i fokus Struktur- Innehåll- Process- Resultat

Ett exempel på forskning med fritidshem i fokus Struktur- Innehåll- Process- Resultat Ett exempel på forskning med fritidshem i fokus Struktur- Innehåll- Process- Resultat Kritiken mot den befintliga fritidshemsverksamheten Skolverket har vid upprepade tillfällen (t.ex. 2000, 2006 och 2008)

Läs mer

Riktlinjer för tillsyn av fristående förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet

Riktlinjer för tillsyn av fristående förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Dnr BUN16/39 RIKTLINJER Riktlinjer för tillsyn av fristående förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2016-03-22 Dnr BUN16/39 2/10 Innehållsförteckning 1

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Arbetsplan för Trollungens förskola och fritids 2009

Arbetsplan för Trollungens förskola och fritids 2009 Arbetsplan för Trollungens förskola och fritids 2009 Arbetsplanen gäller under 2009-2010 och utgår ifrån den aktuella skolplanen för Karlskrona kommun, läroplanen för förskolan (Lpfö 98) och läroplanen

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg

Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg 2012-10-01 2 Mål för fritidshemmen i Skinnskattebergs kommun Utarbetad maj 2006, reviderad hösten 2012 Inledning Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk verksamhet

Läs mer

2014; ca 445 000 elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern 10-12 år 2012; 20,1 elev/

2014; ca 445 000 elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern 10-12 år 2012; 20,1 elev/ 2014; ca 445 000 elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern 10-12 år 2012; 20,1 elev/ årsarbetare 2014; 13,1 elev/ anställd 2014; 41,1 elev/avdelning

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är

Läs mer

15-07-10. Kvalitetsrapport Fritidshem Frövi F-6

15-07-10. Kvalitetsrapport Fritidshem Frövi F-6 15-07-10 Kvalitetsrapport Fritidshem Frövi F-6 Läsåret 2014-2015 1 2015-07-10 Systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Kvalitetsrapport 2014-2015 1. GRUNDFAKTA 2 2. RESULTAT 2.1 Normer och värden Mål: BUN:s

Läs mer

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016

Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Verksamhetsplan för Förskolan Björnen 2015-2016 Enhet 1 avdelning 1-5 år och 6-13 år som är öppen dygnet runt. Verksamheter Dag-, kväll-, natt- och helg Förskola för barn 1-5 år Kväll-, natt- och helg

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Carina Norberg, rektor Hjälmstaskolan, Vallentuna kommun. Lärande i fritidshem

Carina Norberg, rektor Hjälmstaskolan, Vallentuna kommun. Lärande i fritidshem Carina Norberg, rektor Hjälmstaskolan, Vallentuna kommun Lärande i fritidshem 1 Innehållsförteckning 1. Inledning s. 3 2. Rektors roll och ansvar s. 3 3. Metod s. 3 4. Syfte s. 3-4 5. Grundfrågor s. 4

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Storbrons Förskola 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Examensarbete. Språkutveckling genom lek för barn som har svenska som andraspråk. Författare: Kristina Karlsson Lorin Mozori

Examensarbete. Språkutveckling genom lek för barn som har svenska som andraspråk. Författare: Kristina Karlsson Lorin Mozori Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Examensarbete Språkutveckling genom lek för barn som har svenska som andraspråk Författare: Kristina Karlsson Lorin Mozori Examensarbete På grundnivå i

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Plan för pedagogisk omsorg 2014 2018

Plan för pedagogisk omsorg 2014 2018 Plan för pedagogisk omsorg 2014 2018 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-09-29, 81 Kontaktperson: Susanna Ward Jonsson Innehåll 1. Inledning... 2 2. Värdegrund... 2 Politisk utgångspunkt

Läs mer

Systematiskt Kvalitetsarbete 2014/2015. Fritidshem Isabergskolan/Öreryds skola

Systematiskt Kvalitetsarbete 2014/2015. Fritidshem Isabergskolan/Öreryds skola Systematiskt Kvalitetsarbete 2014/2015 Fritidshem Isabergskolan/Öreryds skola 1Uppföljning av prioriterade mål 1.1Normer och värden Mål 1.1.1Grundläggande värden och ett medmänskligt förhållningssätt ska

Läs mer

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22 Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22 Ur Skolverkets allmänna råd 2007 Kvalitet i fritidshem: Fritidshem omfattar skolfri tid. Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Yttrande över Remiss av allmänna råd med kommentarer för fritidshemmet

Yttrande över Remiss av allmänna råd med kommentarer för fritidshemmet YTTRANDE 28 april 2014 Dnr 62-2013:801 Skolverket att: Bengt Thorngren Förskole- och grundskoleenheten 106 20 Stockholm Yttrande över Remiss av allmänna råd med kommentarer för fritidshemmet Lärarförbundet

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Västertorps förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - TRAS och MIO - Handlingsplanen - Utvecklingssamtalshäftet

Läs mer

Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun 2010-2011

Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun 2010-2011 Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun 2010-2011 Vision Fritids är roligt, meningsfullt och lustfyllt för alla. Vad skollagen och läroplanen säger Fritidshemmets uppdrag är enligt

Läs mer

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Arbetsplan för Bokhultets förskola Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för Bokhultets förskola 2014-10-21 2014 2015 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskola... 3 2. Årets utvecklingsområden... 5 3. Normer och värden... 5 4. Utveckling

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

0 Verksamhets idé Ht 2015/Vt 2016

0 Verksamhets idé Ht 2015/Vt 2016 0 Verksamhets idé Ht 2015/Vt 2016 Förord Verksamhetsidén är en länk i en kedja av olika styrdokument som bildar en helhet. Vårt mål har varit att göra en gemensam tolkning av vad uppdraget innebär för

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-15!

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-15! Hej och välkommen till Fjälkestads fritidshem, ht-15! Fritidshemsverksamheten tar vid när skolan slutar för dagen och i dagsläget håller vi öppet till 17.30. (De dagar det är behov och efter överenskommelse

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

Beslut för fritidshem

Beslut för fritidshem Ryska Skolan i Göteborg Aktiebolag Org.nr. 556851-5372 etikhonova3@hotmail.com Beslut för fritidshem efter tillsyn av Ryska Skolan i Göteborg Aktiebolag 2 (7) Tillsyn av Ryska Skolan i Göteborg Aktiebolag

Läs mer

Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli juni 2016)

Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli juni 2016) Kvalitetsrapport Fristående förskola Läsåret 2015/2016 (1 juli 2015 30 juni 2016) Förskolans namn. Huvudman. 1. Beskrivning av verksamheten En presentation av förskolan. Beskriv kortfattat organisation:

Läs mer

Ditt barns fritid är viktig INFORMATION OM FRITIDSHEMMETS VERKSAMHET

Ditt barns fritid är viktig INFORMATION OM FRITIDSHEMMETS VERKSAMHET Ditt barns fritid är viktig INFORMATION OM FRITIDSHEMMETS VERKSAMHET PAULINE ST DENIS/FANCY Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Tel: 08-690 95 76 Fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se Beställningsnummer

Läs mer

Kvalitetsarbete i fritidshem

Kvalitetsarbete i fritidshem Kvalitetsarbete i fritidshem Gäller för verksamhetsåret: 2015-2016 Enhet: Grevåkerskolans fritidshem Fritidshem Grevåkerskolans fritids- Baronen och Greven Ort Hammerdal Ansvarig rektor Birgitta K Lindberg

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Föräldrarepresentanter, slumpmässigt utvalda, har varit med och tagit fram kvalitetsfaktorerna för varje verksamhetsform.

Föräldrarepresentanter, slumpmässigt utvalda, har varit med och tagit fram kvalitetsfaktorerna för varje verksamhetsform. BARNOMSORGEN I SÄFFLE FÅR GODA BETYG! Kvalitetsmätning i familjedaghem, förskola och fritidshem. Under året har barn- och utbildningsförvaltningen, med hjälp av enkäter, tagit reda på vilka faktorer som

Läs mer

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 ÖREBRO KOMMUN Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 Tegnérskolan Förvaltningen förskola och skola orebro.se Box 31550, 701 35 Örebro Ullavigatan 27 tegnerskolan@orebro.se Servicecenter 019-21

Läs mer

Välkommen till fritidsverksamheten i Köpings kommun

Välkommen till fritidsverksamheten i Köpings kommun 1 (5) Skolan Välkommen till fritidsverksamheten i Köpings kommun / / Skolbarnsomsorgens uppgift är att komplettera skolan samt erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. För bedrivande

Läs mer

Ökad kvalitet i fritidshem. Åsa Åhlenius

Ökad kvalitet i fritidshem. Åsa Åhlenius Ökad kvalitet i fritidshem Åsa Åhlenius 1 2 3 Åsa Åhlenius Fritidspedagog klar 1988 Uppdragspeda gog för fritidshem ht2012-vt 2016 Har arbetet i stort sett i alla verksamheter på och kring fritidshemmet

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola 1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och

Läs mer

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt

Läs mer

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN 1 Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Förmåga

Läs mer

LOKAL PEDAGOGISK PLANERING

LOKAL PEDAGOGISK PLANERING VT 2013 Fady Jabour Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem, Programkod: LGFRY, distans Del Ämnesdidaktik, läroplansteori, bedömning, 15Hp Kurskod: UB201Z LOKAL PEDAGOGISK PLANERING

Läs mer

Fritidshemmens kvalitetsrapport

Fritidshemmens kvalitetsrapport Fritidshemmens kvalitetsrapport Fritidshem Östra Ljungby Läsår 2014/2015 Innehållsförteckning Skolledarens beskrivning av kvaliteten i verksamheten.... 3 Områdets system och rutiner för kontinuerligt kvalitetsarbete....

Läs mer

Att vara skolledare för grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem

Att vara skolledare för grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem Att vara skolledare för grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem Tylösand 1 oktober 2015 Anna Klerfelt, Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping Ett urval av bilder Frågor till 21 fritidspedagoger

Läs mer

Plan för fritidsverksamheten 2013-2014

Plan för fritidsverksamheten 2013-2014 Plan för fritidsen 2013-2014 Stockholm International Academy Sulvägen 52 A-B 126 40 Hägersten 08-646 46 98 www.stockholmskolan.se info@stockholmskolan.se Sammanfattning Inför HT 2013 har vi vidtagit en

Läs mer

Fritidshemmets uppdrag

Fritidshemmets uppdrag Fritidshemmets uppdrag 1 2 God utveckling och lärandemiljö Kvalitetsarbetet brister både på verksamhetsnivåoch huvudmannanivå. 3 Saknas rutiner för redovisningar, sammanställningar samt dokumenterade analyser

Läs mer

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Lokal arbetsplan för förskolan

Lokal arbetsplan för förskolan Lokal arbetsplan för förskolan Förskola Graniten Ort Boliden Ansvarig förskolechef Isabella Ahlenius Kontaktinformation Kundtjänst 0910 73 50 00 Kundtjanst@skelleftea.se 1 1. Vår grundverksamhet Granitens

Läs mer

Arbetsplan Kvalitetsredovisning. Handlingsplan

Arbetsplan Kvalitetsredovisning. Handlingsplan Arbetsplan Kvalitetsredovisning Handlingsplan Fritidshemmet Mullvaden 2010/2011 Vision: Vår vision är att alltid ha barnens trivsel, delaktighet och välmående i centrum. Innehållsförteckning 1. Fritidshemmets

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2011-2012 1 Inneha llsfo rteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5. Läroplansmål Barns inflytande 6. Läroplansmål

Läs mer

Västra Vrams strategi för 2015-2016

Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams förskola den lilla förskolan med det stora hjärtat 1 Vår vision Lek, lärande och utveckling i ett positivt, välkomnande, tryggt och öppet klimat och i en

Läs mer

Att se och förstå undervisning och lärande

Att se och förstå undervisning och lärande Lärande och samhälle Kultur-Medier-Estetik Självständigt arbete på grundnivå 15 högskolepoäng Att se och förstå undervisning och lärande Observing and understanding teaching and learning Lina Isaksson

Läs mer

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011

Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011 2010-11-19 Barn- och utbildningsförvaltningen Arbetsplan Långavekaskolans Fritidshem 2010-2011 Falkenbergs kommun 311 80 Falkenberg. Telefon växel: 0346-88 60 00. Fax: 0346-133 40 e-post: kommun@falkenberg.se

Läs mer