Utvärdering av RehabArena Trelleborg. Joakim Tranquist
|
|
- Marianne Nyberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utvärdering av RehabArena Trelleborg Joakim Tranquist April 2014
2 1. INLEDNING RehabArena Trelleborg är ett projekt som under perioden 1 september 2011 till 30 april 2014 drivits av Trelleborgs kommun. Projektet har finansierats av Europeiska Socialfonden (ESF) och har haft som övergripande syfte att skapa förutsättningar för en långsiktig planering över organisationsgränserna för individer i arbetslivsinriktad rehabilitering i Trelleborg. 1.1 Utvärderingsuppdraget Tranquist Utvärdering har sedan 2011 haft i uppdrag att utvärdera projektet RehabArena Trelleborg. Uppdraget inneburit att löpande utvärdera projektet med syfte att kunna ge underlag för god styrning mot projektets mål medan projektet pågår. En sådan utvärdering genomförs enligt principerna för en lärande utvärdering, vilket innebär att utvärderingen har till uppgift att dokumentera erfarenheter som uppkommer i projektet samt att kontinuerligt värdera hur väl projektet når sina mål för att möjliggöra förändringar under projekttiden. Särskiljande för utvärderingen av RehabArena Trelleborg är att rollen som utvärderare definierats som att agera medbedömare i projektets interna självvärderingsprocess. Syftet med detta är inte att han/hon skall göra en egen utvärdering som komplement till självvärderingen. I så fall skulle det handla om en extern utvärdering. Här handlar det istället om att tillföra självvärderingen en utomståendes synpunkter, en medbedömning (Holmer 2003, s 43). Anledningen till detta val av utvärderingsdesign var att huvudsakligen att RehabArena Trelleborg utgör fortsättningen på ett tidigare projekt som i två omgångar finansierats och utvärderats via Samordningsförbundet Trelleborg (Finsam) projektet Förrehabilitering. Tranquist Utvärdering hade genomfört dessa utvärderingar och projektägaren bedömde att konceptet bakom RehabArena redan var utförligt utvärderat. Av denna anledning valdes därför en självvärderingsmodell med ett begränsat uppdrag för den externa utvärderaren. Upplägget bakom självvärderingen lyckades inte fullt ut såsom planerat, inte minst som en följd av personalomsättning bland såväl projektledning som operativ personal. Den senare delen av utvärderingen har därför genomförts mer i linje med traditionell extern utvärdering, dock med samma begränsade resurser som hade avsatts för rollen som medbedömare. Denna rapport summerar resultaten av utvärderingsprocessen. 1.2 Europeiska socialfonden RehabArena Trelleborg har finansierats av Europeiska Socialfonden (ESF) som är EU:s viktigaste finansiella redskap för att främja sysselsättning och stimulera tillväxt i medlemsländerna. Fonden instiftades år 1957 och har som mål att minska skillnader i välstånd och levnadsstandard mellan EU:s medlemsländer. Det övergripande målet för det nationella socialfondsprogrammet är Ökad tillväxt genom god kompetensförsörjning samt ett ökat arbetskraftsutbud. I detta perspektiv ges särskild prioritet till adekvat kompetens i organisationer samt bättre integration i arbetslivet 1. Socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och för den aktuella programperioden ( ) är fonden uppdelad i två programområden där RehabArena 1 Läs mer om ESF i: ESF- rådet (2007) Nationellt strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning (ESF) Programområde 1: Kompetensförsörjning inriktas på insatser för anställda på såväl privata och offentliga som ideella arbetsplatser som behöver kompetensutveckling för att skapa tillväxt, effektivitet eller utvecklingskraft. 2
3 Trelleborg sorterar under Programområde 2 ökat arbetskraftsutbud. Där avses insatser för individer som befinner sig utanför arbetsmarknaden och som behöver stöd för att få och/eller behålla ett arbete 2. Inriktningen på att skapa ett ökat deltagande på arbetsmarknaden och att bryta utanförskapet innebär insatser i form av effektivare matchning mellan arbetssökande och arbetsgivare genom intensifierad jobbsökning, vägledning, utbildning och coaching. Projekt inom programområdet ska: Bidra till att kvinnor och män som står långt från arbetsmarknaden utvecklas och kommer i arbete eller närmare arbetsmarknaden samt att kvinnor och mäns möjligheter att arbeta utifrån sina egna förutsättningar vidgas. Bidra till att underlätta ungas etablering i arbetslivet samt förebygga att unga hamnar i utanförskap. Bidra till att underlätta för personer med utländsk bakgrund att etablera sig i arbetslivet. Bidra till att underlätta en återgång till arbete för personer som är eller har varit långtidssjukskrivna. För Socialfonden finns fyra programkriterier som underlag för genomförandet av programmet, kriterier som syftar till att säkerställa att programmet ger ett mervärde vad gäller ökad tillväxt och sysselsättning. De fyra horisontella kriterierna är: lärande miljöer, samverkan, innovativ verksamhet och strategisk påverkan. Dessutom ska projekt som finansieras av Socialfonden införliva ett tillgänglighets- och jämställdhetsperspektiv på alla nivåer. 1.3 ESF-rådets utlysning om projektmedel För att finansiera projekt inom sina programområden görs utlysningar till regionala ansökningsomgångar. RehabArena Trelleborg utgår från en utlysning i Sydsverige som hade följande inriktning 3 : Projekt riktade till Långtidssjukskrivna ========================================================================= Trots att ohälsotalet har minskat under de senaste åren, så är fortfarande nästan en halv miljon individer inskrivna vid Försäkringskassan med sjuk- eller aktivitetsersättning. Ohälsan skiljer sig mellan kvinnor och män. Kvinnor och ungdomar mellan år är överrepresenterade i gruppen långtidssjukskrivna och bland dem som får sjuk- eller aktivitetsersättning. Psykisk ohälsa har ökat och är ofta stressrelaterad. Psykisk ohälsa ökar mer hos unga än hos äldre. I gruppen finns många unga, främst kvinnor, som har en depressionsdiagnos. För att skapa möjligheter för målgruppen att återgå till arbetsmarknaden, behövs nya rehabiliterings- och samverkansmodeller utvecklas, som låter individen närma sig arbetsmarknaden med hänsyn till individuella behov och förutsättningar. Nya samverkansformer som knyter alla aktörer i rehabiliteringskedjan närmare varandra behöver också utvecklas. I det här sammanhanget är det viktigt att även sjukvården involveras. En annan grupp som är viktig att utveckla nya rehabiliteringsmetoder/arbetssätt för, är de unga med funktionsnedsättningar som har aktivitetsersättning. Likaså individer med 2 Programområde 1: Kompetensförsörjning inriktas på insatser för anställda på såväl privata och offentliga som ideella arbetsplatser som behöver kompetensutveckling för att skapa tillväxt, effektivitet eller utvecklingskraft. 3 Citerat med mindre redigering från ESF- rådets dokument med diarienummer:
4 neuropsykiatriska problem eller autism, som står långt från arbetsmarknaden och för vilka det i stor utsträckning saknas metoder för arbetsmarknadsinriktad rehabilitering. Bland individerna med sjuk- eller aktivitetsersättning finns även en stor grupp olycksfall, för vilka nya rehabiliteringsmetoder behöver prövas. Eftersom att arbetet med att minska sjukskrivningar spänner över flera sektorer och kräver samverkan utanför den egna organisationen så måste nya samverkansformer utvecklas. Mot denna bakgrund behövs projekt som har som mål att utveckla samverkan mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommuner och sjukvården. I det här sammanhanget är de samordningsförbund Finsam som bildats i regionen, en utmärkt plattform för att bygga upp samverkansstrukturer kring de projektidéer som prövas med stöd från Europeiska Socialfonden. [ ] Det övergripande syftet med ansökningsomgången är att projekt ska förändra, förbättra och förstärka de regionala och/eller nationella strukturerna för att minska utanförskapet. Det innebär att projekten skapar ett tydligt mervärde i relation till ordinarie uppdrag och verksamheter. Att projektägaren har ett aktivt och långsiktigt engagemang för att lösa de problem projektet penetrerar. Det innebär också att implementeringen av erfarenheter och resultat är en parallell process till genomförandefasen. Samverkan bör ske mellan samtliga aktörer som är relevanta för problemlösningen. Exempel på aktörer är företag, länsstyrelse, arbetsförmedling, försäkringskassa, kommuner/skolor/vården, arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer, forskarinstitu- tioner, sociala ekonomins aktörer samt ideella organisationer. Ledamöter i styrgruppen bör ha betydande möjligheter att påverka tillvaratagande av projektets slutsatser och resultat för utveckling på regional- och/eller nationell nivå. 1.4 RehabArena Trelleborg 4 Mot ovanstående bakgrund har RehabArena Trelleborg drivits av Trelleborgs kommun under perioden 1 september 2011 till 30 april Projektet, som har haft budget på knappt 15 miljoner kr 5, har delfinansierats av Europeiska Socialfonden (ESF) och har haft som övergripande syfte att skapa förutsättningar för en långsiktig planering över organisationsgränserna för individer i arbetslivsinriktad rehabilitering i Trelleborg. Detta baseras på att ingen enskild aktör har den fullständiga kompetensen för att genomföra arbetslivsinriktad rehabilitering för de som stått utanför arbetsmarknaden under en längre period. Konsekvenserna för individerna blir att de hamnar mellan olika myndigheter och vare sig får rätt ersättning eller insats för att kunna rehabiliteras ut i arbete. Bakgrund enligt ansökan Samordningsförbundet i Trelleborg har sedan oktober 2009 drivit ett förrehabiliterings- projekt Förrehabilitering i samverkan med Trelleborgs kommun, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan samt primärvård och psykiatri inom Region Skåne där projektdeltagarna befunnit sig utanför arbetsmarknaden en längre period. Projektet har jobbat med ett antal moduler där handläggare från de ingående organisationerna jobbat med deltagarna tillsammans. Ett av målen har varit att utveckla en hållbar samverkansmodell kring målgruppen. Deltagarna har vid intervjuer och fokusgrupp lyft fram att projektet skapat möjligheter för dem. 4 Beskrivningen nedan bygger i första hand på projektansökan samt slutrapporten från projektet. 5 Enligt ESF- rådets projektbank har total projektbudget uppgått till kr, varav beviljat stöd från Socialfonden utgör kr. Resterande belopp utgörs av s k offentligt finansierad ersättning till deltagare i projekt, d v s de samverkande parternas ersättning (försörjningsstöd etc.) till respektive deltagare. 4
5 Det första som lyfts fram är den stora vikt man som deltagare tillskriver det sociala sammanhanget i gruppen. Det som beskrivs som centralt är betydelsen av igenkänning, att man inte är ensam i sin situation. I detta avseende ger deltagandet i projektet ett stort socialt stöd som många lyfter fram som en av de absolut avgörande faktorerna för de personliga framstegen. På detta sätt kan projektet ge ett socialt stöd och innebära att individen kommer ut i ett sammanhang. Det andra som lyfts fram är en önskan om aktivitet som kontrast till stödsamtal och mentala processer. Detta beskrivs som att man vill använda såväl sina händer som sitt huvud och att man vill vara till nytta. Här kommer projektet att jobba med friskvårdande insatser såsom promenader, yoga, kosthållning osv. för att få igång deltagarna i fysisk aktivitet samt med vägledning och motiverande samtal. Projektet kommer också att jobba med arbetsträningsplatser som t ex kommer att sökas upp med hjälp av arbetsförmedlare. Den tredje faktorn som står ut är den långsiktiga planeringen. Här poängteras vikten av en fungerande kedja i systemet som garanterar en långsiktighet i insatsen. Om inte deltagandet i projektet fångas upp omgående av nästa aktör i rehabiliteringen riskerar man att förlora den effekt hos individen som deltagandet i projektet gett upphov till. Här poängteras vikten av att det kommer in något nytt som fångar upp direkt och det inte bara blir samma sak igen med ny kartläggning etc. Här vill man i projektet säkra utgången ur projektet genom att flytta in de deltagande organisationerna på en gemensam arena en RehabArena. Med dessa utgångspunkter har tanken med RehabArena Trelleborg varit att testa om samverkan via samlokalisering av kompetenser som jobbar med arbetslivsinriktad rehabilitering kan omsättas till en bättre upplevd rehabilitering hos individen, vilket i förlängningen skall leda till att fler blir självförsörjande. Syfte Mot ovanstående bakgrund har syftet med projektet varit att över organisationsgränserna skapa förutsättningar för en långsiktig planering för individer i arbetslivsinriktad rehabilitering. Genom etablering av en RehabArena i Trelleborg ska det ökande behovet av gemensamma och samtidiga insatser av arbetslivsinriktad rehabilitering mellan Trelleborgs kommun, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, psykiatrin och primärvården kunna hanteras. Projektet har riktat sig till deltagare som har behov av att klargöra arbetsförutsättningar där samverkan mellan två myndigheter behövs och uppfyller något av följande kriterier: är helt eller delvis sjukskrivna sedan minst 6 månader har hel eller delvis sjuk- och aktivitetsersättning är helt arbetslösa sedan minst ett år erhåller ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen eller introduktionsersättning. Samverkande parter i projektet är Arbetsmarknadsförvaltningen/- nämnden i Trelleborgs kommun, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, psykiatrin i Trelleborg, Centrumkliniken, Lyftet Rehab primärvård samt Samordningsförbundet i Trelleborg. En operativ grupp av personal från de olika organisationerna har arbeta med att utveckla projektet mot uppsatta mål. I denna grupp har ingått tre arbetsmarknadssekreterare på heltid från Trelleborgs kommun, en arbetsförmedlare på 50%, en försäkringskasse- handläggare på 30%, en psykiatrisjuksköterska på 10%, en sjukgymnast från Lyftet Rehab på 10% samt en projektekonom/administratör på 50%. 5
6 Projektledarskapet har varit uppdelat på två personer. Samordnaren i Samordnings- förbundet Trelleborg har avsatt 25% av sin tjänst för projektledning med huvudfokus på strategisk påverkan. Vidare har projektansvarig tjänsteman på Arbetsmarknads- förvaltningen avsatt 25% av sin tjänst på projektledning med huvudfokus på det operativa genomförandet. Resultat- och effektmål Det långsiktiga målet med projektet är att en RehabArena etableras i Trelleborg 2014 där handläggare från Trelleborgs kommun, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och vårdpersonal från Region Skåne gemensamt arbetar tillsammans med arbetslivsinriktad rehabilitering av dem som står längst ifrån arbetsmarknaden. För att åstadkomma detta ska projektet uppvisa följande resultat: 1) 144 personer ska delta i projektet. 2) Alla deltagare ska ha en dokumenterad målsättning efter projektslut. Denna ska vara förmedlad till den myndighet deltagaren går till och vara en del av en långsiktig planering efter projektet. Detta ska i sin tur leda till att följande direkta effekter uppstår: 1) 70% av deltagarna ska uppleva att deras möjligheter att få arbete har ökat efter projektet. Detta mäts genom användandet av beskrivande skalfrågor vid inskrivning och utskrivning i projektet. 2) Utvecklad samverkan mellan vården, försäkringskassan, arbetsförmedlingen och kommunens arbetsmarknadsenhet när det gäller att underlätta en återgång i arbete för personer som är långtidssjukskrivna som kan användas i en gemensam Rehabarena. 2. UTVECKLINGEN AV REHABARENA TRELLEBORG I denna rapport summeras utvecklingen inom projektet RehabArena Trelleborg. Vi inleder med en beskrivning av projektets övergripande resultat. Därefter redovisas en generell bild av utvecklingen inom projektet. Vi avslutar med faktorer som projektgruppen lyft fram som framgångsfaktorer i sitt arbete med målgruppen. 2.1 Projektets resultat Den 30 april 2014 avslutas RehabArena Trelleborg. När aktiviteterna summerats i projektuppföljningen konstateras att 206 personer, 134 kvinnor och 72 män, har deltagit under projekttiden. Målsättningen var att 144 personer skulle delta i projektet, vilket alltså överträffats med god marginal. Vidare skulle alla deltagare ha en dokumenterad målsättning efter projektslut. Detta har 88 procent av de deltagare som avslutats från projektet haft. Dessutom skulle 70 procent av deltagarna uppleva att deras möjligheter att få arbete har ökat efter projektet. Detta har mätts genom skalfrågor vid inskrivning och utskrivning i projektet och resultatet visar att 50 procent av deltagarna upplevt en ökad möjlighet till arbete efter Rehabarena. 25 procent har istället uppgett att de anser sig ha minskade möjligheter till arbete efter projektet. Även om det inte funnits något uttalat mål kring detta kan det även vara intressant att notera att 18 personer avslutats till någon form av arbete, medan 5 personer gått vidare till studier efter sin tid i projektet. Vidare 6
7 visar uppföljningen att ytterligare 20 personer lämnat offentlig försörjning sex månader efter de avslutat sin tid i RehabArena. Dessa resultat illustreras i diagrammen nedan. Figur 1: Antal deltagare som avslutats till arbete Man 4 2,8 3 Kvinna 2 0 Antal avslutade jll arbete Medellängd jd i offentlig försörjning (år) Figur 2: Antal deltagare som avslutats till studier. 3, ,5 2 1, ,5 Man Kvinna 0,5 0 Antal avslutade jll studier Medellängd jd i offentlig försörjning (år) Figur 3. Offentlig försörjning efter sex månader hos deltagare som inte gått till arbete eller studier direkt vid projektslut Ja Nej Delvis Ej gåm 6 mån Man Kvinna Det avslutande målet, den långsiktiga ambitionen bakom RehabArena Trelleborg, innebär att det efter projektet ska finnas en utvecklad samverkan mellan de berörda parterna. Detta manifesteras i ansökan av att det i Trelleborg 2014 ska ha etablerats en RehabArena där handläggare från Trelleborgs kommun, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och vårdpersonal från Region Skåne gemensamt arbetar tillsammans med arbetslivsinriktad 7
8 rehabilitering av dem som står längst ifrån arbetsmarknaden. När projektet nu upphör står det klart att någon sådan RehabArena inte kommer att etableras. När projektet slutar finns det inte några intentioner från parterna att matcha den ekonomiska injektion som Socialfondens finansiering inneburit. Det finns förklaringar till detta om vi ska återkomma till. Erfarenheterna från projektet har dock lett fram till en utvecklad dialog mellan i första hand Arbetsmarknadsförvaltningen, Trelleborgs kommun och Arbetsförmedlingen. Dessa parter har under ett antal år samverkat i olika projekt och ledningsrepresentanter från parterna har uppgett att det över tid har vuxit fram en förståelse för att de olika funktioner som aktörerna innehar kompletterar varandra i förhållande till den specifika målgruppen. RehabArena är följaktligen en pusselbit i denna utveckling. Erfarenheterna pekar på att det med ett fungerande samarbete kan ske en gemensam planering av individer som Arbetsförmedlingen och kommunen har gemensamt. Poängen som förts fram ligger i att skapa gemensamma processer för att åstadkomma en högre effektivitet. I detta kan det ske en renodling av respektive parts uppdrag i rehabiliteringskedjan. Kommunens kompetenser ligger i första hand i början av processen i en kartläggande och motiverande fas, medan Arbetsförmedlingen har andra verktyg för att arbeta när individen befinner sig närmare arbetsmarknaden. RehabArena har visat att det går att finna former för dialog mellan de respektive parterna i förhållande till dessa funktioner. I projektets slutfas ombads projektgruppen att identifiera vad de ansåg vara framgångsfaktorer i arbetet med den aktuella målgruppen. Låt oss återkomma till vad de lyfte fram. Vi börjar med att ge perspektiv på varför det inte blivit aktuellt att med utgångspunkt i projektet etablera en permanent RehabArena i Trelleborg. 2.2 Utveckling av samverkansprocessen En central utgångspunkt är att RehabArena Trelleborg bygger på en sedan tidigare etablerad samverkan mellan Trelleborgs kommun, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Region Skåne projektet Förrehabilitering. Denna samverkan kom ur ett gemensamt behov av förrehabiliterande verksamhet för individer i Trelleborg. RehabArena Trelleborg bygger på erfarenheter dragna från projektet Förrehabilitering där deltagarna frågat efter: Sociala sammanhang där det som beskrivs som centralt är betydelsen av igenkänning, att man inte är ensam i sin situation. Aktivitet där man vill använda såväl sina händer som sitt huvud och att man vill vara till nytta. Långsiktig planering där projektet skall vara kopplat till ordinarie verksamhet för att deltagarens resultat i projektet skall kunna tas tillvara. I april 2013 gjordes en övergripande analys av samverkansstrukturen i RehabArena. Vi återknyter här till den bild som då tecknades av utvecklingen i projektet. Utveckling av utgångspunkter för RehabArena Arbetet i RehabArena har i stor utsträckning byggt på det tidigare arbetssättet från projektet Förrehabilitering. Förutsättningarna för samverkansarbetet har dock ändrats längs väg, enligt uppgift primärt efter att ESF- rådet ändrat sina krav för deltagares medverkan och därpå följande medfinansiering under våren Detta innebar att man nu ställde krav på deltagande om minst 30 timmar per vecka för att kunna räknas som fullt deltagande. Detta kom att påverka RehabArena med tanke på målgruppens beskaffenhet. Det arbetssätt som utvecklats hade anpassats efter den målgrupp man adresserade, vilket 8
9 innebär en relativt tung målgrupp. Detta återspeglas bland annat i att många av deltagarna haft en långvarig offentlig försörjning, vilket illustreras i diagrammet nedan Antal deltagare år el Antal år mer Kvinna Man Konsekvenserna blev att den arbetsmodell man arbetat efter sedan det föregående projektet fick läggas om. I samband med detta uppfattade framför allt Försäkringskassan ett minskat behov av insatsen då man såg att myndighetens deltagare inte hade förmåga att delta i verksamhet 30 timmar per vecka. Försäkringskassan uppfattas följaktligen ha fått ett minskat engagemang i projektet efter denna förändring. Till detta ska läggas att förutsättningarna för samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utvecklats på nationell nivå under projekttiden. Även detta uppfattas ha påverkat myndighetens behov av RehabArena Trelleborg. Sammantaget har RehabArena Trelleborg i ökande omfattning setts som en insats som handlar om samverkan mellan Trelleborgs kommun och Arbetsförmedlingen. Detta ska jämföras med slutsatsen från föregångarprojektet Förrehabilitering där det fanns ett mellan parterna ömsesidigt behov av förrehabiliterande insatser. Detta följde på politiska beslut kring den s k arbetslivsintroduktionen, och det saknades vid denna tid lämpliga aktiviteter för de berörda individerna hos såväl Arbetsförmedlingen som Försäkrings- kassan. Denna efterfrågan har över tid minskat, särskilt som det parallellt med projektet har skett en utveckling av samverkan inom ordinarie myndighetsstrukturer. Turbulens i projektets förutsättningar En av framgångsfaktorerna i projektet Förrehabilitering var den kontinuitet som präglade projektorganisationen. Utvärderingen av detta projekt pekade på att det inom arbetsgruppen varit ett gott klimat där de respektive parternas förutsättningar tydliggjordes i dialogen kring utvecklingen. Dessutom hade projektstyrningen fungerat väl, där utvecklingen i projektet följts och stöttats av i första hand projektansvarig vid Arbetsmarknadsförvaltningen och samordnaren för Samordningsförbundet Trelleborg. RehabArena Trelleborg har till skillnad från Förrehabilitering präglats av personal- förändringar, såväl i projektgruppen (från samtliga parter) som på ledningsnivå. Detta uppfattas ha påverkat utvecklingen negativt, vilket i projektgruppen främst handlar om kontinuiteten i arbetssätt och stabiliteten i projektorganisationen i ett långsiktigt perspektiv. En av grundtankarna var dessutom att använda ordinarie personal, men under senare delen av projektet har RehabArena bemannats av externrekryterad personal från Trelleborgs kommun. Följderna har varit att det löpande under projektet inte funnits en enhetlig bild av vad som ska genomföras inom ramen för projektet och på vilket sätt detta ska ske. Då projektet i förhållande till Arbetsmarknadsförvaltningen, Trelleborgs kommun bemannats av externt 9
10 rekryterad personal innebär detta även att en integrering av arbetet i förhållande till övrig verksamhet blir försvagad. Dessa faktorer påverkar i förlängningen förutsättningarna för den långsiktiga hållbarheten i RehabArena Trelleborg. Deltagarsynpunkter Som en del i utvärderingsarbetet hölls ett gruppsamtal med sju deltagare som varit aktiva i RehabArena. Sammantaget var dessa deltagare mycket positiva till projektet. Mycket av det positiva låg i sociala aspekter och det faktum att man brutit en upplevd isolering som följd av sin arbetslöshet. De deltagare som vi träffade hade samtliga psykiska diagnoser och man uppfattade att man genom projektet fått komma till insikt om vad man ville göra i förhållande till arbetsmarknaden. Deltagarna uttryckte att de fått mycket stöd och hjälp med mentala aspekter samt att de fått jobba med sin personliga hälsa. Som inverkande mekanismer lyftes det (individuella) personliga bemötandet från projektpersonalen fram tillsammans med gruppens betydelse (sammanhanget). Samtidigt efterfrågades mer verktyg för att komma ut i arbete. När deltagarna ombads att utveckla detta vidare menade man att insatserna i projektet (för dessa deltagare) handlat mycket om att rusta dem för arbete, mer än att faktiskt jobba aktivt ut mot arbete. Detta bekräftades även av projektpersonalen som menade att de fått arbeta mycket med att lyfta/rusta individerna, då de har befunnit sig långt från arbetsmarknaden. Likväl kunde det konstateras att de flesta deltagare hade varit ute i någon form av praktik. Den gemensamma slutsatsen var emellertid att man önskade mer kontakter mer företag och arbetsplatser. Efter detta vidareutvecklades arbetsmodellen i projektet under det avslutande året. Utgångspunkten har då varit att samtliga deltagare, som varit inskrivna i RehabArena under maximalt 8 månader, genomgått en inledande kartläggning där individuella samtal varvas med gruppaktiviteter. För detta ansvarar personal från Trelleborgs kommun och insatserna kan t ex vara funktionsbedömning, friskvård, externa vårdkontakter samt andra motivationshöjande gruppaktiviteter. Efter detta fattas antingen beslut om att individen ska erhålla fortsatt individuellt stöd via någon av de aktualiserande organisationerna eller om att denna erbjuds arbetsprövning vid en praktikplats. En sådan arbetspraktik har vanligtvis inletts efter ca fyra månader och fortsatt under resterade fyra månaders deltagande. Skillnaden i denna arbetsprövning i förhållande till motsvarande insatser i ordinarie verksamhet, framför allt hos Arbetsförmedlingen, är att det finns möjligheter att lägga mer tid på att hitta rätt arbetsplats samt att arbetspraktiken kantas av en mer personlig dialog med den enskilde individen. Arbetspraktiken genomförs dessutom under betydligt längre tid än vad som annars är möjligt. Sammantaget summerade arbetsgruppen fördelarna med denna process med att: vi hade aldrig kunnat göra en så här bra utredning på egen hand. Genom projektmedel menar projektgruppen att man kunnat genomföra ett rehabiliteringsarbete på åtta månader där man hunnit åstadkomma ett resultat i termer av kartläggning och utredning som annars kunnat ta flera år. I denna process utgörs samverkanskontakterna i första hand av det inledande trepartssamtalet i samband med att individen aktualiseras till projektet från någon av de samverkande parterna. Därefter när deltagaren lämnas över till arbetsförmedlaren för arbetsprövningen. Dessutom sker sedan uppföljningar av arbetsprövningen samt vid avslut en sista avstämning mellan inblandade aktörer för att tillsammans med individen klargöra planen för fortsatta rehabiliteringsinsatser efter projektet. Det är just denna process, med de olika avstämningstillfällena samt uppdelningen mellan förberedande/ motiverande insatser och arbetspraktik, som lyfts fram som det stora värdet med den 10
11 samverkan som skett i RehabArena Trelleborg. Det är också erfarenheterna från denna dialog kring rollfördelningen som företrädare för de samverkande parterna säger sig ta med i fortsatta arbetet med den aktuella målgruppen. Detta tar sig uttryck genom att en arbetsförmedlare finns på plats på Arbetsmarknadsförvaltningen för att träffa nyinskrivna försörjningsstödstagare. Därefter börjar de kommunala arbetsmarknadssekreterarna arbeta med sina sökande, medan Arbetsförmedlingen återkommer längre fram i processen. Det är inte den fullskaliga RehabArena som planerades när man ansökte om finansiering från Socialfonden. Det är heller inte den strukturpåverkan som ESF- rådet eftersökte i sin utlysning av projektmedel, men det är likväl spår som samverkansarbetet i projektet lämnar i ordinarie verksamhet. 3. AVSLUTANDE KOMMENTARER Som avslutning på utvärderingsarbetet, i linje med den självvärdering som inlett denna process, ombads projektgruppen fundera på vad de lärt sig genom projektet. Den fråga de fick var om de kunde formulera framgångsfaktorer när man ska arbeta med den målgrupp som RehabArena riktat sig till. Följande aspekter lyftes fram: Kontaktvägar. Det finns en styrka i att samla de aktuella aktörerna på samma plats genom samlokalisering. I detta finns utsedda kontaktpersoner som har till uppgift att se till att samverkan ska fungera. Erfarenheterna har visat att det är en stor tillgång att kunna få kontakt med myndighetsföreträdare och få till stånd möten inom en kort tidsperiod. Logistiken kring den enskilde individen blir därigenom en framträdande framgångsfaktor. Klargörande. En vidareutveckling på de förbättrade kontaktvägarna är de klargöranden som görs kring den enskilde individens situation. I samverkan kan en gemensam bild skapas av vad olika utredningar säger och vad som gäller i förhållande till olika regelverk. I detta ligger att det förmedlas en tydlighet till individen avseende det egna ansvaret. Detta klargörande innebär att individen får information om vad som händer i förhållande till regelverk när man har en arbetsförmåga respektive när man inte har det. Att tydligt förklara för den deltagande individen vad syftet är med projektaktiviteterna är centralt så att denne är införstådd med förutsättningarna. Styrkan i klargörandet ligger dock framför allt för de inblandade myndigheterna genom de kunskaper som följer på en intensiv gemensam kartläggningsfas. Fingertoppskänsla. En kompetens som man bör besitta när man jobbar med den aktuella målgruppen är att veta när man ska bromsa och när man ska gasa. Detta innebär att man ibland måste vara fyrkantig, ibland vara flexibel. Det innebär samtidigt att man bör ha tidigare erfarenhet av att arbeta med människor. Det är inte lätt att som oerfaren ha obekväma samtal och konfrontationer med individer som befinner sig i svåra situationer. Om man gör fel måste man kunna vara lyhörd och backa, vilket även kräver mod att ibland ställa höga krav och att sedan anpassa sig till situationen. Den svåra avvägningen går mellan tydlighet och flexibilitet. Gruppen. Styrkan i en fungerande grupp, att låta den enskilde individen ingå i en grupp är ett verktyg för individuell utveckling. I detta är det viktigt att det erbjuds ett innehåll i gruppverksamheten som för gruppen framåt. Skapas en sådan struktur kan deltagarna stötta varandra och gruppen skapar något som man annars hade behövt skapa på annat sätt. Detta genererar i förlängningen en tidsvinst när man ser till den individuella utvecklingen. Fokus bör ligga på gruppdynamiken där man inte bara samlar individer i grupp för att spara resurser. Det måste alltså finnas en tanke med varför man arbetar med gruppen. Risken finns samtidigt att den positiva gruppen blir en inlåsningseffekt, medan 11
12 individer i en mindre fungerande grupp drar ner varandra. Utmaningen ligger i att detta ställer höga krav på ledning och styrning av gruppen. Enskild planering. Det är centralt att varje deltagare blir sedd och att denna har sina egna enskilda mål. Detta bygger på en individuell planering där deltagaren är delaktig i att formulera målen. Detta utgår sedan från de klargöranden som gjorts vid inledande trepartssamtal. Viktigt är att det görs en planering där olika insatser inte sker parallellt, eller att de gör just det baserat på individens förutsättningar. Nyckeln ligger i den gemensamma planeringen där samverkansparterna är delaktiga. På så sätt kan man säkerställa att olika insatser från olika aktörer inte motverkar varandra i individens rehabiliteringsprocess. Arbetsprövning. Att aktivt arbeta för en arbetsprövning där matchning mot praktikplats sker utifrån behov, funktionshinder etc är en nyckelfaktor. Ju svårare fall, desto viktigare att de själva är delaktiga i valet av praktikplats. Ofta är deltagarna själva bra på att hitta lämpliga arbetsprövningsplatser. Om det görs en bättre planering av arbetspraktiken uppnås bättre effekt. I samverkan inom ett resursförstärkt projekt kan sedan uppföljning ske på ett sätt som annars inte skett. I linje med Supported Employment följs deltagaren upp med en systematisk modell för upptrappning av arbetsintensitet. Centralt är dock den inledande kartläggningen, ju bättre denna är desto mindre risk är risken för att individen misslyckas i samband med dennes arbetspraktik. Tid. Tiden som ställs till förfogande i ett resursförstärkt projekt är den faktor som lyfts fram tydligast. Genom ett projekt som RehabArena Trelleborg ges möjligheter att på ett annat sätt än vad som annars varit möjligt uppmärksamma och kartlägga den enskilde individens och dennes förutsättningar. Att under en lägre tid, i detta fall åtta månader, få ta del av individuellt stöd av särskilda kontaktpersoner med ett uppdrag att samverkan är en nyckel till framgång. Det går inte att bortse från att det i ett projekt som RehabArena Trelleborg ställs resurser till förfogande som inte finns tillgängliga i de ordinarie verksamheterna hos t ex Arbetsförmedlingen och Trelleborgs kommun. Det är likväl en av de faktorer som många återkommer till som nyckel till framgång med denna målgrupp. Med detta konstaterar vi att RehabArena Trelleborg har kommit till sitt slut. Totalt har drygt 200 personer fått stöd och hjälp via projektet. I första hand har detta inneburit att dessa individer fått sina rehabiliteringsbehov utredda och fått en arbetsprövning på en arbetsplats. Några har fått anställning, men för de allra flesta finns nu en dokumenterad handlingsplan över fortsatta rehabiliteringsinsatser hos respektive myndighet. Den utlysning om projektmedel från Europeiska Socialfonden som RehabArena Trelleborg sorterat under stipulerade att arbetet med att minska sjukskrivningar spänner över flera sektorer, vilket skulle kräva att nya samverkansformer utvecklas. Någon långsiktig RehabArena kommer inte att finnas i Trelleborg, även om det var en av de huvudsakliga ambitionerna bakom projektet. För detta finns det idag inte ett behov hos samverkans- parterna som står i paritet med den ekonomiska motprestation som detta skulle innebära. Utvecklingen av de respektive parternas verksamheter har på olika sätt gått framåt parallellt med projektet och erfarenheter från projektarbetet förs snarast över till ordinarie verksamheter. Framför allt handlar detta om kontaktvägarna mellan de olika aktörerna och hur de respektive parternas funktioner kan utnyttjas på bästa sätt under den enskilde individens väg mot självförsörjning. Däri ligger sannolikt det främsta lärandet som är att hämta ur RehabArena Trelleborg. 12
Utvärdering av. Joakim Tranquist. Beskrivning av projektet enligt överenskommelsen
v Utvärdering av FÖRREHABILITERING Joakim Tranquist Tranquist Utvärdering har haft i uppdrag av Arbetsmarknadsförvaltningen, Trelleborgs kommun att löpande utvärdera projektet Förrehabilitering. Projektet
Läs merBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012
BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Antagen: 2011-11-25 1 INLEDNING Samverkande parter i förbundet är Vänersborgs och Melleruds kommun, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen
Läs merTeam samverkan. Joakim Tranquist MAJ 2015
- Team samverkan Joakim Tranquist MAJ 2015 [ Tranquist Utvä rdering Team Samverkan] 2 1. INLEDNING Vad gäller genomförandet av Team Fagerängen kan vi konstatera att det finns en stor uppslutning bakom
Läs merVerksamhetsplan 2014-2016
Umeå kommun, Vännäs kommun, Västerbottens läns landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Verksamhetsplan 2014-2016 Budget 2014-2016 Antagen av styrelsen för samordningsförbundet 2013-11-29 Innehållsförteckning
Läs merAvsedd för. Samordningsförbundet RAR i Sörmland. Datum April, 2010 TUNA-PROJEKTET MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA
MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA Avsedd för Samordningsförbundet RAR i Sörmland Datum April, 2010 TUNA-PROJEKTET MEDVERKAN I UTVÄRDERING AV PROJEKT TUNA TUNA-PROJEKTET Datum Reviderad 2010/04/27
Läs merFörstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering enligt regleringsbreven för 2013
Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning Återrapportering enligt regleringsbreven för 2013 Sida: 2 av 21 2 Sida: 3 av 21 Dnr: Af-2012/445712,
Läs merI detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.
Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka
Läs merPROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR
PROJEKTANSÖKAN Datum: 2015-04-27 PROJEKTPLAN FÖR Implementering av MAC-metodiken i Pilotmodell: Samordningsteam Västerås 2015-11-01 t o m 2016-06-30 Projektägare Västerås stad, AMA Arbetsmarknad Koordinatorer
Läs merMedfinansiering av ungdomsprojekt inom Europeiska Socialfonden under programperioden 2007-2013
US1000, v 1.0, 2010-02-04 PM 1 (9) 2010-05-20 Medfinansiering av ungdomsprojekt inom Europeiska Socialfonden under programperioden 2007-2013 Ungdomsstyrels en Box 17 801 118 94 Stockholm Magnus Ladulåsgatan
Läs merVERKSAMHETSPLAN 2016 med budget 2016-2018
VERKSAMHETSPLAN 2016 med budget 2016-2018 för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden (dnr 2015:14 / 7) Vår gemensamma vision: LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING FÖR ALLA! 1 1. Inledning Samordningsförbund
Läs merArbetsrehabilitering i samverkan mellan lokala myndigheter - Erfarenheter och resultat av BORIS-projektet i Bollnäs efter två år X-Fokus Augusti 2000
Sammanfattning av rapporten Arbetsrehabilitering i samverkan mellan lokala myndigheter - Erfarenheter och resultat av BORIS-projektet i Bollnäs efter två år X-Fokus Augusti 2000 BORIS-projektet är ett
Läs merFöljeutvärdering av projekt Arbetskraftskoordinator Nov 2012 Mars 2014. Jane Magnusson, följeutvärderare, SERUS, Östersund
! Följeutvärdering av projekt Arbetskraftskoordinator Nov 2012 Mars 2014 Jane Magnusson, följeutvärderare, SERUS, Östersund Hur har utvärderingen genomförts? n Djupintervjuer med projektdeltagare 13 deltagande
Läs merSamspelet Stegen. Generell verksamhetsplan för Stegen med lokala förutsättningar per kommun
Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2011-12-18 1(8) Verksamhetsplan Samspelet Stegen Meta Fredriksson - Monfelt Förbundschef 054-540 50 44, 070-6909083 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Samspelet
Läs merVerksamhetsplan 2007 GRUS 1 (10)
Verksamhetsplan 2007 GRUS 1 (10) Verksamhetsplan 2007 GRUS 1. SAMMANFATTNING FINSAM - Finansiella samordningsförbundet Den 1 januari 2004 antogs en lag om finansiell samordning (Lag 2003:1210) som möjliggör
Läs merProjektplan för Samverkstan
Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2010-04-30 1(10) Projekt Samverkstan Runar Skoglund Arbetskonsulent 054-29 72 25 sms 070-691 72 39 runar.skoglund@karlstad.se Projektplan för Samverkstan Bakgrund
Läs mer-lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset
En väg till självförsörjning och framtidstro? -lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 11 februari 2013 Presentation
Läs merKunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa
Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än
Läs merSjuhärads Samordningsförbund -ett sätt att finansiera rehabilitering, och främst - ett sätt att arbeta:
Sjuhärads Samordningsförbund -ett sätt att finansiera rehabilitering, och främst - ett sätt att arbeta: Samordningsförbundet verkar för nytänkande och flexibilitet genom att över tid anpassa insatser till
Läs merBakgrund. Beslutsdatum 2016-03-17. Diarienummer 2016/00183
1 Europeiska socialfonden Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. Utlysning för ESF Nationellt "Pilotverksamhet för utformningen av ett regionalt yrkesvux Utlysning Nationellt
Läs merUtvärdering av projekt SVUNG i Västervik 2010-04-01 2013-04-30
Datum 13-6-6 1(14) Utvärdering av projekt SVUNG i Västervik 1-4-1 13-4-3 Bilaga: Frågeformulär Postadress: Tel. 7-6 88 73 Samordningsförbundet i Kalmar län Organisationsnr -189 Lögstadsgatan 98 39 Vimmerby
Läs merInnehållsförteckning
ARBETSMATERIAL Verksamhetsplan SF Västra 2015 Innehållsförteckning sid. 1. Lagen om finansiell samordning och samordningsförbund 2 2. Övergripande mål och syfte 2-3 3. Styrelsens uppgift och beslutanderätt
Läs merProjektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2
Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2 Kontaktperson Enhetschef Leif Jarlebring Box 24156 1054 51 Stockholm Telefon; direkt 508 10 345, mobil 070/45 10 345 E-post:
Läs merSamordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsunds och Tjörn
Ale Kommun Diarienr: 2014/008-01 Kungälvs kommun Stenungsunds Kommun Tjörns Kommun Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Västra Götalandsregionen Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsunds och Tjörn
Läs merBotkyrka, Huddinge, Nacka, Södertälje, Värmdö och Östra Södertörn
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-10-16 p 7 1 (10) Handläggare: Barbro Hansson Årsredovisningar 2011 för Samordningsförbunden Botkyrka, Huddinge, Nacka, Södertälje, Värmdö
Läs merSamordningsförbundet Göteborg Väster Tjänsteutlåtande Dnr 2012/ Karin Martinsson Styrelsemöte 2012 11 22 Pkt 5. Budget 2013
Samordningsförbundet Göteborg Väster Tjänsteutlåtande Dnr 2012/ Karin Martinsson Styrelsemöte 2012 11 22 Pkt 5 Budget 2013 I detta tjänsteutlåtande lämnas förslag till budget för Samordningsförbundet Göteborg
Läs merKom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå
Kom Med projektet Ett samverkansprojekt mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skellefteå kommun och Landstinget Halvårsrapport 2008-02-16 2008-09-16 Rapporten sammanställd av: Anneli Edvinsson,
Läs merUtlysning för Sydsverige
1 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning för Sydsverige Nu kan ni söka stöd för projekt inom Programområde 3 Sysselsättningsinitiativet
Läs merFolkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18
1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser
Läs merVERKSAMHETSPLAN och BUDGET 2016-2018
VERKSAMHETSPLAN och BUDGET 2016-2018 Samordningsförbundet i Örnsköldsvik Beslutad av förbundsstyrelsen 2015-11-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING...1 2. INRIKTNING...2 3. MÅL OCH PRIORITERADE OMRÅDEN
Läs merVerksamhetsplan och budget 2015
Verksamhetsplan och budget 2015 Om Lunds samordningsförbund Lunds Samordningsförbund startade sin verksamhet i juni 2009 och är en fristående juridisk person. Medlemmar i Lunds Samordningsförbund är Försäkringskassan,
Läs merPROJEKTETS NAMN: Naturkraft rehabilitering
1 AVTAL Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet Skövde 2008-12-19 2008-00012 Mottagare Skövde kommun Arbetsmarknadsenheten PROJEKTETS NAMN: Naturkraft rehabilitering Insatser av generell art
Läs merVision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik
Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse
Läs merVerksamhet i samverkan
Bilaga 3 till lokal överenskommelse mellan Eskilstuna Kommun och Arbetsförmedlingen i Eskilstuna Verksamhet i samverkan Eskilstuna kommun och Arbetsförmedlingen i Eskilstuna har identifierat samverkansområden
Läs merUnga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning
SVAR PÅ REGERINGSUPP 1 (26) Avdelningen för analys och prognos Karin Mattsson 69161/2011 Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid
Läs merVerksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013
Verksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013 1. Förbundets ändamål och uppgifter Förbundets ändamål anges i förbundsordningen 4. Förbundets ändamål är att inom Trelleborgs kommun svara för
Läs merBilaga 3 Verksamhet som ska bedrivas i samverkan. Norsjö och Skellefteå, 2015-10-28
Bilaga 3 Verksamhet som ska bedrivas i samverkan Norsjö och Skellefteå, 2015-10-28 Här redovisas hur den gemensamma verksamheten ska se ut och genomföras för att vi ska uppnå målen. Med vi avses parterna
Läs merTrainee för personer med funktionsnedsättning - 2015
Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet
Läs merVALTNINGEN SLUTRAPPORT FRÅN PROJEKTET UNGA VUXNA PÅ HÄRBÄRGE
SLUTRAPPORT FRÅN PROJEKTET UNGA VUXNA PÅ HÄRBÄRGE 1. Sammanfattning Socialtjänst- och arbetsmarknadsförvaltningen har beviljats 1,1 mnkr från Länsstyrelsen i Stockholms län till projektet Unga vuxna på
Läs merLägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)
1(6) Lägesrapport Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: CARPE Diarienummer: 2011-3010049 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): maj - juni 2012
Läs merProjektrapport Bättre vård mindre tvång del 2
Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 168, Allmänpsykiatrisk slutenvård PIVA, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus
Läs merEU:s Strukturfondsprogram 2007-2013. Europeiska Unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden
EU:s Strukturfondsprogram 2007-2013 Europeiska Unionen Europeiska regionala utvecklingsfonden Tre mål 1. Konvergens 2. Konkurrenskraft och sysselsättning Regionala fonden Sociala fonden 3. Europeiskt territoriellt
Läs merRegionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020. Sara Persson, Region Skåne
Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020 Sara Persson, Region Skåne 1 Vad är strukturfonderna? EU-perspektiv - Ekonomiska styrmedel för
Läs merUPPFÖLJNING AV VERKSAMHETER OCH PROJEKT SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST
2011 Samordningsförbundet Göteborg Nordost UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETER OCH PROJEKT SAMORDNINGSFÖRBUNDET GÖTEBORG NORDOST Detta dokument utgör ett komplement till förbundets årsredovisning. Här presenteras
Läs merFastställd av Styrelsen för Finsam Degerfors/Karlskoga 2012-12-17. Senaste ändring 2012-12-17. Dnr: [ VERKSAMHETS- OCH BUDGETPLAN 2013]
Fastställd av Styrelsen för Finsam Degerfors/Karlskoga 2012-12-17. Senaste ändring 2012-12-17 Dnr: [ VERKSAMHETS- OCH BUDGETPLAN 2013] 1(15) Samordningsförbundet Degerfors/Karlskoga 1. Verksamhet 1.1 Ändamål
Läs merAnsökan om medel till insats för vuxna
Ansökan om medel till insats för vuxna 1. Behov och idé Projektet Husamrådet har finansierats av samordningsförbundet sedan 2008. Beslut om en stegvis implementering togs under hösten 2010 och varit i
Läs merUtreda förutsättningar för Upplands Väsby kommun att bilda finansiellt samordningsförbund.
Tjänsteutlåtande Enhetschef 2015-06-30 Hanna Bäck 08-590 973 39 Dnr: Hanna.Back@upplandsvasby.se KS/2015:292 20901 Kommunstyrelsen Utreda förutsättningar för Upplands Väsby kommun att bilda finansiellt
Läs merKvartalsrapport Januari-Mars 2015 Samordningsförbundet Göteborg Centrum
Tjänsteutlåtande 2015-04-23 Diarienummer:0008/15 Förbundschef: Veronica Strömsten tel:031 366 46 57 Postadress: Kvartalsrapport Januari-Mars 2015 Samordningsförbundet Göteborg Centrum 1. Inledning Samordningsförbundet
Läs merRevisionsrapport. Stadsrevisionen Örebro kommun. Samordning och redovisning av EUprojekt. Liz Hultgren. 28 november 2011
Revisionsrapport Samordning och Liz Hultgren Stadsrevisionen Örebro kommun 2011-12-13 Liz Hultgren Projektledare Kurt Westerback Kundansvarig Örebro kommun 1 av 12 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning
Läs merLandskapsregeringens verksamhetsplan för år 2016 med närmare inriktning på arbetsmarknadspolitiken
Landskapsregeringens verksamhetsplan för år 2016 med närmare inriktning på arbetsmarknadspolitiken i landskapet Åland Arbetslösheten, fokus och lagstiftning Trendbrott I den ekonomiska översikten 2015
Läs merSida: 2 av 14. Uppdrag att upphandla tjänster för personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av psykisk funktionsnedsättning
Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 Uppdrag att upphandla tjänster för personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av 12 februari 2013 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: Af-2011/036396 Datum:2013-02-12
Läs merNågra deltagares tankar om Enter
Några deltagares tankar om Enter Ganska långt över mina förväntningar innan jag blev deltagare i projektet. Bra struktur, klara mål och individanpassade aktiviteter. Tummen upp för Enter och min handledare.
Läs merPROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER
Närvård i Sörmland Kommuner - Landsting i samverkan PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER till psykiskt funktionshindrade samt personer med beroende-/missbruksproblematik som bor i Eskilstuna och Strängnäs kommuner
Läs merSlutrapport genomförande
Sid 1 (12) Projektnamn ArbetsRätt Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Projekt ArbetsRätt har varit ett projekt inom Europeiska
Läs merSlutrapport. 1. Sammanfattning
Datum: 2011-08-15 Slutrapport Projektnamn : Spira Stockholm Diarienr : 2009-3010097 Projektperiod : 091026 110630 1. Sammanfattning Spira Stockholms mål är att fler unga kvinnor och män med utomnordisk
Läs merLägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)
1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Navigator Diarienummer: 2008-3070068 Period (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): maj 2008 Inledning Inom Socialfonden läggs stor vikt
Läs merKartläggning av befintliga verksamheter
Bilaga 2 Kartläggning av befintliga verksamheter Särskilda medel Utifrån att Mönsterås kommun hade en oproportionerligt hög ungdomsarbetslöshet år 2013, så beslutade kommunstyrelsen 1 att år 2014 avsätta
Läs merSamverkan utan gränser
Hässleholm, 2011-11-07 Samverkan utan gränser Enligt en nyligen publicerad rapport från IFAU, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, bodde 5,5 procent av befolkningen 16 64 år i ett hushåll
Läs merProjekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun
Projekt: L4U Lean Life Long Learning Ungdom ESF Diarie.Nr: 2009-3020122 VOK AB Förhandsutvärdering & Utvärderingsupplägg ESF-Socialfonden, programområde 2 Ökat arbetskraftutbud Projekt L4U Lean Life Long
Läs merÅrsredovisningar 2013 för samordningsförbunden Huddinge, Botkyrka och Salem (HBS), Välfärd Nacka, Södertälje, VärmSam och Östra Södertörn
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-06-16 1 (9) HSN 1405-0623 Handläggare: Barbro Hansson Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-09-30, p 5 Årsredovisningar 2013 för samordningsförbunden
Läs merKartläggning av behov av förstegsinsatser och social rehabilitering
Kartläggning av behov av förstegsinsatser och social rehabilitering December 2015 Anna Hansdotter Sofia Karlsson Innehållsförteckning Inledning... 2 Bakgrund... 2 Syfte... 2 Metod... 2 Resultat... 3 Definitioner...
Läs merVerksamhetsplan och budget 2014
Samordningsförbund Välfärd i Nacka Verksamhetsplan och budget 2014 Samordningsförbund Välfärd i Nacka Org.nr 222000-2774 Innehåll Uppdrag... 3 Samordningsförbundet Välfärd i Nacka ska verka för att...
Läs merSamverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun
1 Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun Stadskontoret April 2007 Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun 2 Bakgrund FAS 05, Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan, är ett centralt
Läs merSociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd
Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd Bakgrund och avsikt Social resursförvaltning beviljade under 2014 drygt sju miljoner kronor i ekonomiskt stöd till sociala företag. Dessa företag
Läs merUnderlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby- Ödeshög-Boxholms samordningsförbund
1 (7) Underlag för delårsredovisning/årsredovisning samt slutrapport för insatser finansierade av Mjölby- Ödeshög-Boxholms samordningsförbund Detta underlag utgör utgångspunkt för delårsredovisning/årsredovisning
Läs merVägledning inför utlysning för projekt inom Europeiska Socialfonden för elever som inte fullföljer gymnasiet
Vägledning inför utlysning för projekt inom Europeiska Socialfonden för elever som inte fullföljer gymnasiet Mars-april 2015 1 2 Innehåll Inledning 4 Utlysning unga 15-24 år 4 Nationellt 4 Östra Mellansverige
Läs merBeslut om att bevilja medel till Region Värmland för projekt Tekniskt stöd för Strukturfondspartnerskapet i Norra Mellansverige.
Enheten för ekonomi Hanna Bäckman, 054-7011036 Hanna.backman@regionvarmland.se TJÄNSTEUTLÅTANDE REGIONSTYRELSEN REGION VÄRMLAND RV2015-634 Sida 1(5) Beslut om att bevilja medel till Region Värmland för
Läs merDELÅRSRAPPORT 2011 januari-juni
DELÅRSRAPPORT 2011 januari-juni Innehållsförteckning Uppdrag 2 Organisation 3 Styrelsen 3 Styrelsens uppgifter 3 Beredningsgruppens uppgifter 3 Tjänstemannens uppgifter 3 Revisorer 3 Under verksamhetsåret
Läs merEuropeiska socialfonden
Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-03-01 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Östra Mellansverige Namn på utlysning: Ökat
Läs merTRISAM Lägesrapport för Samverkansprojektet för perioden 2015-08-01-2016-03-15
TRISAM Lägesrapport för Samverkansprojektet för perioden 2015-08-01-2016-03-15 Sammanfattning Försäkringskassan har fått i uppdrag att i samverkan med Arbetsförmedlingen, Socialtjänsten, Region Gävleborg
Läs merhandlar ytterst om vilket samhälle vi ska ha och vilken människosyn politiken ska utgå ifrån för den regering som ska leda vårt land in i framtiden.
Valet 2010 handlar ytterst om vilket samhälle vi ska ha och vilken människosyn politiken ska utgå ifrån för den regering som ska leda vårt land in i framtiden. Våra tre partier har nu enats om hur vi vill
Läs merUngdomsteamet redovisar 2011-2. Delårsrapport. Ungdomsteamet Januari juni 2011. Margareta Aissaoui Samordnare
Ungdomsteamet redovisar 2011-2 Delårsrapport Ungdomsteamet Januari juni 2011 Margareta Aissaoui Samordnare Innehåll Sammanfattning 3 1. Inledning 3 2. Beskrivning av Ungdomsteamet 3 2.1 Arbetsprocess 3
Läs merSamverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen
Samverkan Närsjukvård-Försäkringskassa- Arbetsförmedling- Arbetsgivare/Företagshälsovård i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen Ett samverkansprojekt mellan Landstinget gm Anderstorps HC Försäkringskassan
Läs merwww.pwc.se Maj 2014 Henrik Fagerlind Sofia Regnell
www.pwc.se Revisionsrapport Henrik Fagerlind Sofia Regnell Granskning av kommunens arbetsmarknadsåtgärder Tyresö kommun Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning och rekommendationer... 1 1. Inledning...
Läs merVERKSAMHETSBERÄTTELSE 2009 Arbetsmarknadstorget
2010-01-22 Arbetsmarknadstorget Berit Björnered, tf. samordnare 1 (7) 2010-01-21 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2009 Arbetsmarknadstorget VERKSAMHETENS UPPDRAG Arbetsmarknadstorgets uppdrag Organisera verksamhet
Läs merArbetsförmedlingens arbete med EU-fonder perioden 2014-2020
Arbetsförmedlingens arbete med EU-fonder perioden 2014-2020 Robert Nyholm Internationella Staben Enheten EU fondsamordning 1 EU-fonderna Verktyg för att uppnå Europa 2020-strategin Europeiska socialfonden
Läs merProjekt Psykiatrisamordning mellan Heby, Älvkarleby, Tierp och Östhammar och Landstiget i Uppsala län 2009 2011 Handlingsplan 2011 10 12
Projekt Psykiatrisamordning mellan Heby, Älvkarleby, Tierp och Östhammar och Landstiget i Uppsala län 2009 2011 A.K. Handlingsplan 2011 10 12 Handlingsplan för vård och stödsamordning i Heby, Älvkarleby,
Läs merArbetsmiljökurser i LOs kunskapssystem 2015 (2014-11-07)
Arbetsmiljökurser i LOs kunskapssystem 2015 (2014-11-07) 1 Innehåll Arbetsmiljö... 3 Vidareutbildning för skyddsombud 1... 4 Vidareutbildning för skyddsombud 2... 6 Regionala skyddsombud... 7 Kurs för
Läs merDELÅRSRAPPORT för första kvartalet 2008 (Dnr 2008:04 / 4)
SAMORDNINGSFÖRBUNDET JÖNKÖPING DELÅRSRAPPORT 2008:1 1 (6) DELÅRSRAPPORT för första kvartalet 2008 (Dnr 2008:04 / 4) 1. Inledning Samordningsförbundet Jönköping är en fristående juridisk person som är bildat
Läs mer1. Nedsatt arbetsförmåga pga sjukdom/ohälsa. 3A. Behov finns troligen av samordning av rehabilitering mot arbete. Kontakta FK
pga mot arbete. Kontakta FK av en 8A. Hel eller 8B.Saknar pga 1: Nedsatt medicinskt pga. underlag. Socialsekreteraren (handläggaren) har kontakt med en individ som socialsekreteraren bedömer har sin nedsatt
Läs merEtt hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18
Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Inledning Tillväxt och välfärd är kommunicerande kärl. Tillväxt skapar förutsättningar för en utbyggd välfärd och en möjlighet
Läs merGranskning av EU-arbete inom Motala kommun
Revisionsrapport Granskning av EU-arbete inom Motala kommun November 2008 Elisabeth Björk Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Inledning...4 1.1 Bakgrund...4 1.2 Syfte och metod...4 1.3 Revisionsfråga...4
Läs merDELÅRSBOKSLUT 2011-06-30
2011 DELÅRSBOKSLUT 2011-06-30 Samordningsförbundet i Sollefteå presenterar här verksamhet och ekonomi för perioden 1/1 30/6 2011 2 Innehållsförteckning Förbundets verksamhet. Styrelsen... 3 Finansierade
Läs merExtern utvärdering av projektet HP5
Extern utvärdering av projektet HP5 Diarienummer: 2010-3020010 Delrapport I 2010-08-01 2010-10 31 1. Bakgrund...1 Problem och utgångsläge... 1 Jämställdhetsintegrering... 1 Tillgänglighet för personer
Läs merLOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN
1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN 1 INLEDNING... 1 1.1 MÅLGRUPP... 1 1.2 MÅL FÖR INTRODUKTION... 1 1.3 DELMÅL FÖR INTRODUKTION...
Läs merGranskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro
Revisionsrapport Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro inom Eslövs kommun Maj 2008 Carl-Gustaf Folkeson, Revisionskonsult Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund, syfte och avgränsning...1
Läs merInternationellt program för Karlshamns kommun
Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:
Läs merRevisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv
Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Lars Högberg Februari 2012 2012-02-24 Lars Högberg Projektledare Carin Hultgren Uppdragsansvarig 2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING...
Läs merSLUTRAPPORT. Utveckling av en Galaxenmodell för tidig rehabilitering
SLUTRAPPORT Utveckling av en Galaxenmodell för tidig rehabilitering Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 3 2. Syfte... 3 3. Mål... 3 4. Målgrupp... 4 5. Aktivitetsplan... 4 5.1 Fas 1... 4 5.2 Fas 2... 5
Läs mer2015-06-10 FÖRSTA VERSIONEN. Sektorsövergripande integrerad plan för hållbar stadsutveckling i Göteborg 2014-2020
2015-06-10 FÖRSTA VERSIONEN Sektorsövergripande integrerad plan för hållbar stadsutveckling i Göteborg 2014-2020 Innehåll Planen som verktyg... 3 Framtagande av Planen... 4 Samarbetsparter... 4 Lokala
Läs merDelårsrapport. för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden första halvåret 2015. (Dnr 2015:03 / 8) Vår gemensamma vision:
Delårsrapport för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden första halvåret 2015 (Dnr 2015:03 / 8) Vår gemensamma vision: LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING FÖR ALLA! 1 (7) Delårsrapport 2015 1. Sammanfattning
Läs merBilaga 3. Verksamhet i samverkan. Gimo, Östhammars kommun 2015-12-01
Bilaga 3 Verksamhet i samverkan Gimo, Östhammars kommun 2015-12-01 1 Innehåll Samverkan... 3 Resurser för samverkan... 3 Organisering av samverkan inklusive samlokalisering... 3 Arbete i samverkan... 4
Läs merSamordningsförbundets verksamhet i Kalmar län. Redogörelse vid konferens 3 oktober 2013
Samordningsförbundets verksamhet i Kalmar län Redogörelse vid konferens 3 oktober 2013 Organisationsskiss Försäkring (Fk) Arbete (Af) Hälsa (Lt) Social status (Kommun) Samordningsförbund Avslutade projekt
Läs merVerksamhet i samverkan
2015-11-24 1 (9) BILAGA 3 Verksamhet i samverkan Lokal överenskommelse mellan Falköpings kommun och Arbetsförmedlingen om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten 2 (9) I bilaga 3 görs en beskrivning
Läs merPLUS + Styrning med kvalitetsplan. Verksamhet: HEMTJÄNST. Version 1.7. 9 juni 1998
PLUS + Styrning med kvalitetsplan Verksamhet: HEMTJÄNST Omvärldsanalys Egenanalys Behovsanalys Restriktioner Vision Långa mål Version 1.7 9 juni 1998 Antagen av socialnämnden 16 juni 1998 Antagen av kommunfullmäktige
Läs merStrategisk utvecklingsplan för Länsstyrelsen 2011-2013.
2 Strategisk utvecklingsplan för Länsstyrelsen 2011-2013. Innehåll 1 Vision, verksamhetsidé och värdegrund 2 Syftet med en strategisk utvecklingsplan 2.1 Uppföljning och utvärdering 2.2 Översyn och eventuell
Läs merKommentarer om Årsberättelse 2008 och tertialrapport 3 från SAMS
SAMS-utvärdering Harry Petersson Med kompletterande anteckningar från Joakim Tranquist 2009-02-05 Kommentarer om Årsberättelse 2008 och tertialrapport 3 från SAMS 1. Inledning Det var intressant att läsa
Läs merVerksamhets- och budgetplan 2015
Verksamhets- och budgetplan 2015 Antagen av förbundsstyrelsen 2014-12-05 INNEHÅLL sida 1. Verksamhet 3 1.1 Ändamål 3 1.2 Medlemmar 3 1.3 Övergripande uppdrag 3 1.4 Årscykel för styrprocess 4 2 Arbetsorganisation
Läs merVerksamhet i samverkan (bilaga 3)
Verksamhet i samverkan (bilaga 3) Arbetsförmedlingen och Halmstads kommun har under flera decennier haft ett positivt samarbete med goda resultat. Samarbetet har ofta reglerats genom skriftliga avtal och
Läs merSvenska ESF-rådet 4 oktober 2013
Svenska ESF-rådet 4 oktober 2013 Susan Sundqvist Pettersson Susan.sundqvist-pettersson@esf.se Tfn. 036-34 57 32 Svenska ESF-rådets uppdrag Förvalta Socialfonden Förvalta Integrationsfonden Genomföra Östersjöstrategin
Läs merUtvärdering FÖRSAM 2010
Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...
Läs mer