LIV MED PARKINSON ICKE-MOTORISKA SYMTOM. Ett liv med Parkinson är ett liv där varje dag är en utmaning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LIV MED PARKINSON ICKE-MOTORISKA SYMTOM. Ett liv med Parkinson är ett liv där varje dag är en utmaning"

Transkript

1 LIV MED PARKINSON ICKE-MOTORISKA SYMTOM Ett liv med Parkinson är ett liv där varje dag är en utmaning

2 LIV MED PARKINSON ICKE-MOTORISKA SYMTOM

3 Många av de bilder som fi nns i denna bok uttrycker icke-motoriska symtom och har vänligen tillhandahållits av personer med Parkinson. 2

4 INNEHÅLL 5. Förord av ordföranden i EPDA Knut-Johan Onarheim 6. Sammanfattning 9. Inledning till icke-motoriska symtom vid Parkinsons sjukdom Kartik Logishetty, Chandni Chandiramani och K. Ray Chaudhuri 14. Sammanfattning av icke-motoriska symtom vid Parkinsons sjukdom Kartik Logishetty, Chandni Chandiramani och K. Ray Chaudhuri 17. Ekonomiska konsekvenser av Parkinsons sjukdom 18. Tvärvetenskaplig vård av personer med Parkinsons sjukdom Bastiaan R. Bloem 24. Vittnesmål från patienter Fallstudier 30. Tarmproblem Fabrizio Stocchi 38. Förlust av luktsinnet II Antje Haehner och Heinz Reichmann 40. Trötthet Fabrizzio Stocchi 44. Depression och smärta Angelo Antonini 47. Sömnsvårigheter Petr Dušek och Evžen Růžička 49. Ett fall av undermedicinering Per Odin 51. Läkemedelsbiverkningar och punding Per Odin 53. Tvångsbeteende Per Odin 55. Vanliga frågor om icke-motoriska symtom 60. Lästips 63. Ordlista 67. Tack 34. Förlust av luktsinnet I Heinz Reichmann 3

5 4

6 FÖRORD Europeiska Parkinsonförbundet EPDA (European Parkinson s Disease Association) lanserade 2008 sin informationskampanj Liv med Parkinson. Syftet var att belysa hur det är att leva med Parkinsons sjukdom och den inverkan det har på det dagliga livet, inte bara för den person som har sjukdomen, utan även för hela familjen, vårdgivarna och samhället i stort. Parkinsons sjukdom är den näst vanligaste progressiva neurodegenerativa sjukdomen och den drabbar människor från alla kulturer och etniska tillhörigheter runt om i världen. Det fi nns för närvarande inget botemedel och den drabbar gamla och unga, män och kvinnor. Parkinson påverkar alla aspekter av det dagliga livet. Det är en komplex sjukdom vars effekter sträcker sig från fysiska till psykiska och dess konsekvenser överskrider nästan varje kulturell, social och ekonomisk gräns. Symtomen är olika för varje person och de kan variera från dag till dag, från timme till timme, och till och med från minut till minut. Även om behandlingen ständigt förbättras, har forskarna ännu inte kunnat hitta något sätt att förebygga eller bota sjukdomen. Det är mycket viktigt att medvetenheten höjs om hur Parkinson fortskrider, hur det egentligen är att leva med en kronisk neurologisk sjukdom, vilka behandlingar som fi nns och de biverkningar som orsakas av läkemedel, samt de alltmer skadliga sociala och ekonomiska konsekvenserna av Parkinson för samhället. Kampanjlitteraturen består av två delar: Liv med Parkinson (del ett) belyser vikten av tidig diagnos och behandling för att fördröja sjukdomsutvecklingen. Den belyser även den ekonomiska och sociala bördan i sjukdomens sena stadier då effekterna är som störst för personerna med Parkinson, deras familjer, anhörigvårdare och samhället i sin helhet. Liv med Parkinson (del två) fokuserar på sjukdomens icke-motoriska symtom och visar komplexiteten hos Parkinson, samtidigt som vikten av tidig diagnos och effektiv behandling upprepas. Det fi nns många icke-motoriska symtom som måste behandlas, däribland smärta, inkontinens, förstoppning, sömnstörningar, trötthet, ångest och depression. Dessa är bara några av de symtom som personer med Parkinson måste leva med dagligen. Vi skulle inte ha kunnat ge en tillfredsställande beskrivning av Parkinson utan stöd från många personer runt om i Europa, vilka haft vänligheten att samtycka till att deras personliga berättelser och fallbeskrivningar har använts. Genom att ta del såväl av deras erfarenheter som av korrekta fakta, hoppas vi att intresset hos beslutsfattare och allmänhet kommer att bidra till en förståelse för att Parkinson är mer än skakningar, att det inte bara är äldre människor som drabbas och att människor har rätt att få bästa möjliga vård och behandling. Med din hjälp kan EPDA öka medvetenheten om de sociala och ekonomiska följderna av Parkinson och dess konsekvenser för samhället. För mer information, besök Knut-Johan Onarheim Ordförande i EPDA [2009 ] 5

7 SAMMANFATTNING PARKINSONS SJUKDOM Parkinsons sjukdom är en fortskridande neurologisk sjukdom som orsakas av förlust av nervceller i hjärnan. Den uppkallades efter dr James Parkinson, den Londonläkare som först beskrev sjukdomen i sin skrift med namnet An Essay on the Shaking Palsy år Parkinson är den näst vanligaste degenerativa sjukdomen i centrala nervsystemet. Man har uppskattat att i Västeuropas fem och världens tio mest tätbefolkade nationer hade mellan 4,1 och 4,6 miljoner människor över 50 års ålder Parkinson år Denna summa förväntas ha fördubblats till mellan 8,7 och 9,3 miljoner år Parkinson är även förknippad med symtom som inte är direkt relaterade till rörelse. 4 Dessa kallas icke-motoriska symtom och kommer att vara fokus för denna broschyr. Parkinson kan påverka många aspekter av det dagliga livet och ha djupgående inverkan på livskvaliteten. Parkinson är livsförändrande, men inte livshotande. Den genomsnittliga åldern då Parkinson debuterar är ungefär 60 år. Sjukdomen förekommer vanligtvis hos personer som är äldre än 50 år, men kan ibland förekomma hos yngre vuxna i 30 till 50 års åldern (och i sällsynta fall hos ännu yngre). 3 Parkinson är ofta förknippad med rörelseproblem, så kallade motoriska symtom. De fyra viktigaste motoriska symtomen vid Parkinson är tremor (skakningar) vid vila, stelhet, bradykinesi (långsamma rörelser) och postural instabilitet. Dessutom har böjd kroppshållning och fastfrysning (motorisk blockering) inkluderats bland de klassiska kännetecknen på parkinsonism. 4 Diagnos på Parkinson ställs genom klinisk utvärdering av förekomsten av en kombination av de fyra viktigaste kännetecknen. 4 6

8 ICKE-MOTORISKA SYMTOM Även om de motoriska symtomen länge har betraktats som de huvudsakliga symtomen vid Parkinson, anses nu alltmer de icke-motoriska symtomen, som inte är relaterade till rörelsesvårigheter, vara vanliga och viktiga inslag i sjukdomen. 4,5 De icke-motoriska symtomen är mycket varierande. De omfattar neuropsykiatriska problem (t.ex. depression, demens och repetitivt eller tvångsmässigt beteende såsom spelberoende), sömnstörningar (t.ex. sömnlöshet och livliga drömmar), autonoma symtom (t.ex. blåsstörningar, svettningar och erektil impotens), symtom från mag-tarmkanalen (t.ex. förstoppning, avföringsinkontinens och illamående) och sensoriska symtom (t.ex. smärta och luktfunktionsstörning som påverkar smak- och luktsinnet), samt trötthet, viktökning eller viktminskning och dimsyn. Se sidorna för en omfattande översikt över icke-motoriska symtom vid Parkinson. 5 Icke-motoriska symtom kan förekomma i alla stadier av Parkinson. Några, däribland luktfunktionsstörning, förstoppning och depression, kan föregå de motoriska symtomen med mer än ett årtionde. 5,6 Även om det för närvarande inte är möjligt att fastställa en diagnos på Parkinson endast baserat på icke-motoriska symtom, är förhoppningen att en bättre förståelse av dessa olikartade tidiga symtom i framtiden kan leda till tidigare diagnos och behandling. 7 Andra icke-motoriska symtom, såsom Parkinsons demens, förekommer oftare i senare sjukdomsstadier. 8 Icke-motoriska symtom kan komma att dominera de mer framskridna stadierna av Parkinsons sjukdom och kan tyda på läkemedelsrelaterade komplikationer såsom dosglapp när effekten av en dos avtar innan det är dags för nästa dos. 9,10 De bidrar avsevärt till funktionsnedsättning och åtföljande vårdkostnader, samt har stor inverkan på livskvaliteten. 5 7

9 Icke-motoriska symtom kan påverka livet för personer med Parkinson i samma eller större utsträckning som motoriska symtom, särskilt under de senare stadierna av sjukdomen. Till skillnad från motoriska symtom, för vilka det fi nns behandling, upptäcks och behandlas ofta inte icke-motoriska symtom, även om effektiva behandlingar fi nns. 5,11 Genom att upptäcka och behandla dessa symtom tidigare, och förstå deras inverkan på de dagliga rutinerna, kan man bidra till att livskvaliteten förbättras. Kommunikationen mellan personer med Parkinson och deras läkare är viktig för att förbättra livskvaliteten. Studier har visat att de två grupperna kanske inte har samma syn på vilka som är de besvärligaste symtomen och att dessa skillnader kan försvåra effektiv behandling. 12 Denna broschyr syftar till att öka medvetenheten om icke-motoriska symtom hos sjukvårdspersonal, vårdgivare och de som påverkar hur vården tillhandahålls, liksom personer med Parkinson och deras familjer och anhörigvårdare. Den använder kliniska fallstudier från experter på behandling av Parkinson, tillsammans med vittnesmål från personer med sjukdomen, för att ge insikter i behandling och hur behandlingen kan behöva anpassas för att minska effekten av icke-motoriska symtom. Fallstudierna, som baseras på erfarenheter från personer med Parkinson och deras läkare, kompletteras med två översiktsartiklar. Den första ger en omfattande genomgång av icke-motoriska symtom vid Parkinson, medan den andra visar hur ett tvärvetenskapligt synsätt på Parkinsonvården omfattande besläktade vårdtekniker såsom sjukgymnastik, arbetsterapi och tal- och språkterapi kan tillhandahålla hanteringstekniker och sjukgymnastik för att minska Parkinsonsymtomens effekt. REFERENSER 1. Parkinson J. An essay on the shaking palsy. Published by Sherwood, Neely, and Jones. London, Dorsey ER, Constantinescu R, Thompson JP et al. Projected number of people with Parkinson disease in the most populous nations, 2005 through Neurology 2007;68: Tanner CM, Goldman SM, Ross GW. Etiology of Parkinson s disease. In: Jankovic JJ, Tolosa E (eds). (2002) Parkinson s Disease and Movement Disorders, fourth edition, Lippincott, Williams and Wilkins, Philadelphia, USA 4. Jankovic J. Parkinson s disease: clinical features and diagnosis, J Neurol Neurosurg Psychiatry 2008;79: Chaudhuri K, Healy D, Schapira A. Non-motor symptoms of Parkinson s disease: diagnosis and management. Lancet Neurol 2006;5(3): Tolosa E, Gaig C, Santamaría J, Compta Y. Diagnosis and the premotor phase of Parkinson disease. Neurology 2009;72: S12-S20 7. Chaudhuri KR, Yates L, Martinez-Martin P. The non-motor symptom complex of Parkinson s disease: a comprehensive assessment is essential. Curr Neurol Neurosci Rep 2005;5: Antonini A. Non-motor symptoms in Parkinson s disease, Eur Neurol Rev 2009;4(2): Stacy M, Bowron A, Guttman M et al. Identifi cation of motor and nonmotor wearing-off in Parkinson s disease: comparison of a patient questionnaire versus a clinician assessment. Mov Disord 2005;20: Stacy M, Hauser R, Oertel W et al. End-of-dose wearing off in Parkinson disease: a 9-question survey assessment. Clinical Neuropharmacol 2006;29: Poewe W, Hauser R, Lang A for the ADAGIO investigators. Rasagiline 1 mg/day provides benefi ts for non-motor symptoms in patients with early Parkinson s disease. Neurology 2009;72 (11 Suppl 3):A321 (P154) 12. Politis MD, Wu K, Molloy S et al. Parkinson s disease symptoms: the patient s perspective. Mov Disord DOI: /mds

10 INLEDNING TILL ICKE-MOTORISKA SYMTOM VID PARKINSONS SJUKDOM Av Kartik Logishetty 1 BSc; Chandni Chandiramani 2 MSc; och K Ray Chaudhuri 2,3 FRCP, MD, DSc; 1 Kings College London, London, Storbritannien; 2 Kings College och Institute of Psychiatry, London, Storbritannien; 3 National Parkinson Foundation Centre of Excellence, Kings College Hospital och University Hospital Lewisham, London, Storbritannien Parkinson är en långsamt fortskridande neurodegenerativ sjukdom och man anser numera att sjukdomens motoriska symtom är förknippade med ett antal icke-motoriska symtom. Det fi nns ett brett spektrum av icke-motoriska symtom från neuropsykiatriska (inklusive depression, förvirring och demens), sömnrelaterade (omfattande kraftig sömnighet under dagen, rastlösa ben så kallade restless legs samt sömnlöshet) och autonoma (omfattande blåsstörningar och sexuell funktionsstörning) till mag-tarmsymtom (omfattande illamående, förstoppning och rinnande saliv). Vissa personer drabbas också av smärta, viktminskning eller viktökning, eller syn- eller luktfunktionsstörningar. Icke-motoriska symtom är mycket vanliga i alla stadier och oberoende av sjukdomens varaktighet och antalet enskilda symtom som varje person får ökar med åldern, sjukdomens varaktighet och svårighetsgrad. 1,2 De kan dominera både tidiga och senare stadier av Parkinson, vilket väsentligen 9

11 påverkar hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL). De kan också medföra sjukhusinläggning 1 4, vilket resulterar i ökat sjukvårdsutnyttjande och en ökning av den ekonomiska bördan. 5 Vissa icke-motoriska symtom kan utvecklas fl era år före de motoriska symtomen och innan diagnosen på Parkinsons sjukdom ställs. 6 Obduktionsstudier av Braak och kollegor tyder på att uppkomsten av icke-motoriska symtom kan spegla en sjukdomsutveckling i sex stadier från induktionsplatser som ligger mycket längre ned i hjärnan än substantia nigra, där dopamin produceras. 7 Tidig sjukdom stadium ett är förknippad med degeneration av det olfaktoriska området och leder till funktionsstörning hos luktsinnet. Försämrat luktsinne har visat sig drabba 90 % av personer med Parkinson och är ett av de tidigaste och vanligaste icke-motoriska symtomen. 8,9 Stadium två visar utvecklingen av det patologiska förloppet till de lägre kärnorna i hjärnstammen, vilka man tror är viktiga områden för att förmedla icke-motoriska symtom såsom luktfunktionsstörningar, sömnstörningar, depression och kognitiv störning, smärta, förstoppning och störd central autonom kontroll. Flera av dessa symtom anses nu som möjliga premotoriska kännetecken på Parkinson. De typiska kliniska motoriska symtomen vid Parkinson (tremor, stelhet och långsamma rörelser) dyker upp i stadium tre och fyra då substantia nigra och andra djupa kärnor i mitt- och framhjärnan är engagerade. 1 Denna idé är dock fortfarande omtvistad. Eftersom befolkningens medellivslängd ökar, kommer behandlingen av icke-motoriska symtom att bli allt viktigare. 10,11 En helhetssyn på behandlingen av Parkinson måste därför omfatta tidig upptäckt och bedömning av icke-motoriska symtom. Det icke-motoriska symtomkomplexet upptäcks ofta inte av sjukvårdspersonal. Detta kan bero på en tendens att fokusera på motoriska aspekter eller kanske bristande kunskap om sambandet mellan till synes orelaterade icke-motoriska symtom och sjukdomen. 1,2,12 Det senaste arbetet i PDNMG (Parkinson s Disease Non-Motor Group) har lett till validerade instrument för bedömning av icke-motoriska symtom (NMS) vid Parkinson, vilka omfattar NMS-frågeformuläret (NMSQuest som fylls i av personen med Parkinson) och NMS-skalan (NMSS som fylls i av sjukvårdspersonal). Det senare är ett av de mest noggrant validerade instrumenten efter att ha använts och testats i en internationell grupp med över 10

12 700 patienter. Ett tredje skäl till varför icke-motoriska symtom kanske inte upptäcks tidigt belystes i en nyligen publicerad rapport som använde NMSQuest. Patienter kanske inte diskuterar ett antal icke-motoriska symtom särskilt rinnande saliv, svårigheter att svälja, sexuella problem och smärta antingen på grund av förlägenhet eller för att de är omedvetna om deras samband med Parkinson. 13 Missade icke-motoriska symtom kan leda till ökad ekonomisk börda och kan också få terapeutiska och sociala konsekvenser. Därför är screening med avseende på icke-motoriska symtom med hjälp av NMSS och NMSQuest väsentligt för att upptäcka symtom, och därefter öka livskvaliteten och minska funktionsnedsättningen samt kostnaderna för vården. 1,14 De icke-motoriska symtomen, såsom luktfunktionsstörningar och beteendestörningar under REM-sömn, är möjliga prekliniska markörer för Parkinson och kan användas för att identifi era en grupp med risk för Parkinsons sjukdom. Detta kommer att vara särskilt viktigt för tidig behandling med sjukdomsmodifi erande läkemedel. Behandlingen av Parkinson kräver en helhetssyn, ett patientcentrerat tillvägagångssätt, robust bedömning och tvärvetenskapliga insatser (se artikel om tvärvetenskaplig strategi för behandling av Parkinson på sidorna i denna broschyr). Även om icke-motoriska symtom i stor utsträckning inte anses ha dopaminerg grund, tyder bevis från en handfull studier på att depression, restless legs (rastlösa ben), blåsstörningar, trötthet och förstoppning kan lindras med dopaminerg behandling. 1,2,14 Dessutom kan personer med kognitiv försämring, psykos, kraftig sömnighet under dagen, erektil funktionsstörning eller dregling ha nytta av symtomspecifi ka läkemedel. Vissa icke-motoriska symtom svarar dåligt på traditionella behandlingar med dopaminersättning såsom levodopa.

13 Även om dopaminerg behandling länge har varit den grundläggande behandlingen av motoriska symtom vid Parkinson, kan den utlösa vissa icke-motoriska symtom såsom störningar av dopaminregleringen och ortostatisk hypotoni (blodtrycksfall när man reser sig), hallucinationer och sömnstörningar. Personer som behandlas med levodopa under lång tid kan uppleva fenomenet dosglapp som kan vara förknippat med icke-motoriska symtom såsom ångest, smärta eller trötthet. De kan ha nytta av kontinuerlig dopaminerg stimulering såsom förlängd frisättning/24-timmarsformuleringar, infusioner, hudplåster eller till och med intracerebral stimulering. 2 Sammanfattningsvis kan försenad upptäckt av icke-motoriska symtom leda till funktionsnedsättning, dålig livskvalitet och öka vårdkostnaderna för Parkinsons sjukdom i samhället. Icke-motoriska symtom såsom synhallucinationer, demens och fallolyckor är en viktig orsak till sjukhusinläggning och institutionalisering, och är de viktigaste kostnadsdrivarna inom Parkinsonvården. Upptäckt av dessa symtom är därför viktig för behandlingen av Parkinson och tidigare tillgång till behandling. Slutligen kan inte vikten av en tvärvetenskaplig strategi, inklusive stöd för anhörigvårdare överdrivas. 15 REFERENSER 1. Chaudhuri KR, Healy DG, Schapira AH. Non-motor symptoms of Parkinson s disease: diagnosis and management. Lancet Neurology 2006;5(3): Chaudhuri KR, Schapira AH. Non-motor symptoms of Parkinson s disease: dopaminergic pathophysiology and treatment. Lancet Neurology 2009;8(5): Schrag A, Jahanshahi M, Quinn N. How does Parkinson s disease affect quality of life? A comparison with quality of life in the general population. Mov Disord 2000;15(6): Aarsland D, Larsen JP, Tandberg E, Laake K. Predictors of nursing home placement in Parkinson s disease: a population-based, prospective study. Journal of the American Geriatrics Society 2000;48(8): Dodel RC, Berger K, Oertel WH. Health-related quality-of-life and healthcare utilisation in patients with Parkinson s disease: impact of motor fl uctuations and dyskinesias. Pharmacoeconomics 2001;19: Tolosa E, Compta Y, Gaig C. The premotor phase of Parkinson s disease. Parkinsonism & Related Disorders 2007;13(Suppl):S Braak H, Ghebremedhin E, Rub U, Bratzke H, Del Tredici K. Stages in the development of Parkinson s disease-related pathology. Cell and Tissue Research 2004;318(1): Berendse HW, Ponsen MM. Detection of preclinical Parkinson s disease along the olfactory tract. Journal of Neural Transmission 2006;70(Suppl): Hawkes C. Olfaction in neurodegenerative disorder. Mov Disord 2003;18(4): Hagell P, Nordling S, Reimer J, Grabowski M, Persson U. Resource use and costs in a Swedish cohort of patients with Parkinson s disease. Mov Disord 2002;17(6): Pressley JC, Louis ED, Tang MX et al. The impact of comorbid disease and injuries on resource use and expenditures in parkinsonism. Neurology 2003;60(1): Shulman LM, Taback RL, Rabinstein AA, Weiner WJ. Non-recognition of depression and other non-motor symptoms in Parkinson s disease. Parkinsonism & Related Disorders 2002;8(3): Mitra T, Naudu Y, Martinez-Martin P et al. The non declaration of non motor symptoms of Parkinson s disease to healthcare professionals. An international survey using the NMSQuest. 6th international congress on mental dysfunctions and other non motor features in Parkinson s disease and related disorders; 2008; Dresden: Park and Related Disorders. P0II:161; Poewe W, Hauser R, Lang A for the ADAGIO investigators. Rasagiline 1 mg/day provides benefi ts for non-motor symptoms in patients with early Parkinson s disease. Neurology 2009;72 (11 Suppl 3):A321 (P154) 15. Global Parkinson s Disease Survey Steering Committee. Factors impacting on quality of life in Parkinson s disease: results from an international survey. Mov Disord 2002; 17(1):

14 13

15 SAMMANFATTNING AV ICKE-MOTORISKA SYMTOM VID PARKINSONS SJUKDOM Följande icke-motoriska symtom kan förekomma hos personer med Parkinson. Alla symtom behöver inte förekomma. Olika personer har olika symtomprofi l. GASTROINTESTINALA SYMTOM Förstoppning, obstipation Rinnande saliv/dregling Dysfagi (svårighet att svälja)/kvävning Avföringsinkontinens Förlust av tungans smakfunktioner (ageusi) Illamående Refl ux, kräkningar Otillräcklig tarmtömning AUTONOMA SYMTOM Blåsstörningar (frekvens, trängningar) Torra ögon (xeroftalmi) Erektil impotens Fallolyckor i samband med ortostatisk hypotoni Översexualitet (troligen läkemedelsframkallad) Behov av att gå upp på natten för att kasta vatten (nykturi) Ortostatisk hypotoni Svettning SENSORISKA SYMTOM Olfaktoriska störningar (lukt- och smaksinne) Smärta Förnimmelse av stickningar (parestesi) 14

16 SÖMNSTÖRNINGAR Somnolens (kraftig sömnighet) under dagtid Sömnlöshet Beteendestörningar under REM-sömn och icke-rem-sömnsrelaterade rörelsestörningar Restless legs (rastlösa ben) och periodiska extremitetsrörelser Sömnstörd andning Livliga drömmar NEUROPSYKIATRISKA SYMTOM Anhedoni (oförmåga till lustkänsla) Apati, ångest Bristande uppmärksamhet Förvirring Delirium (möjligen läkemedelsframkallat) Demens Depression Hallucinationer, illusioner, vanföreställningar Tvångsbeteende (vanligtvis läkemedelsframkallat) Panikattacker Repetitivt beteende (punding) ANDRA ICKE-MOTORISKA SYMTOM Dimsyn Dubbelseende (diplopi) Trötthet Fjällande, fl agig, kliande, röd hud (seborré) Viktökning (möjligen läkemedelsframkallad) Viktförlust 15

17 16

18 EKONOMISKA KONSEKVENSER AV PARKINSONS SJUKDOM De ekonomiska konsekvenserna av Parkinsons sjukdom omfattar både direkta och indirekta kostnader. Direkta kostnader uppstår vid behandling av sjukdomen och de omfattar kostnader för läkemedel och sjukvård (t.ex. läkarbesök, sjukhusinläggningar, tester och undersökningar). Indirekta kostnader är de som uppstår till följd av sjukdomen, men är inte direkt relaterade till dess medicinska behandling. Vid Parkinson kan de omfatta förtidspensionering eller förlust av anställning för personen med Parkinson, förkortad arbetstid för anhörigvårdare och kostnader för ytterligare hem- eller institutionsvård. 1 De direkta kostnaderna för vård är lättare att mäta än indirekta kostnader. Därför kan det hjälpa till att förklara varför man ofta tror att de utgör en hög procentandel av den totala ekonomiska bördan. Särskilt läkemedel uppfattas som dyra, men vid Parkinson beräknas läkemedel endast stå för 4,4 % av de offentliga utgifterna. 2 Icke-motoriska symtom bidrar avsevärt till de ekonomiska följderna av Parkinson för samhället. Synhallucinationer, demens och fallolyckor är en viktig orsak till sjukhusinläggning och institutionalisering viktiga kostnadsdrivare inom vården vid Parkinson medan komplikationer i mag-tarmkanalen och förlust av blåskontroll kan ha inverkan på fortsatt anställning. 1 Som framhållits av Kartik Logishetty, Chandni Chandiramani och Ray Chaudhuri i deras inledning till icke-motoriska symtom vid Parkinson (se sidorna 9 till 12) kan fördröjd upptäckt av icke-motoriska symtom leda till funktionsnedsättning, dålig livskvalitet och en total ökning av kostnaderna för Parkinsonvård. Tidig upptäckt av dessa symtom är därför viktig för effektiv behandling av Parkinson och tidigare tillgång till behandling. REFERENSER 1. Dodel R, Reese J-P, Balzer M, Oertel WH. The economic burden of Parkinson s disease. European Neurological Review 2008;3(2 suppl): Huse DM, Schulman K, Orsini L, Castelli-Haley J, Kennedy S, Lenhart G. Burden of illness in Parkinson s disease. Mov Disord 2005;20:

19 TVÄRVETENSKAPLIG VÅRD FÖR PERSONER MED PARKINSONS SJUKDOM Av Bastiaan R. Bloem MD, PhD, Parkinson Center Nijmegen, Radboud University Nijmegen Medical Center, Nijmegen, Nederländerna Traditionellt har behandling av Parkinsons sjukdom engagerat en enda medicinsk specialitet, ofta en neurolog eller geriatriker, och erbjudit behandling som främst baserats på dopaminerga läkemedel och andra farmakologiska åtgärder. Detta är oftast effektivt för att minska de klassiska motoriska symtomen, såsom bradykinesi (långsamma rörelser) och minska funktionsnedsättningen. 1 Denna metod är dock av begränsad nytta vid behandling av icke-motoriska symtom vid Parkinson, däribland depression, ångest, kognitiv försämring, autonom funktionsstörning (t.ex. blåsstörningar, svettning, erektil funktionsstörning) och sensoriska problem. Ett fåtal av dessa icke-motoriska symtom svarar tillfredsställande på dopaminerg behandling. I själva verket kan vissa till och med förvärras med denna typ av läkemedel, till exempel ortostatisk hypotoni eller hallucinationer. 1 Många personer med Parkinson anser att en gyllene standardvård bör involvera ett tvärvetenskapligt team och en vård som anpassas till deras och deras familjs och anhörigvårdares speciella behov. Sådan tvärvetenskaplig behandling kan engagera ett antal allierade vårdspecialister, däribland sjukgymnaster, arbetsterapeuter och tal- och språkterapeuter liksom stöd och råd från dietister, socialarbetare, kuratorer och sexologer för att komplettera medicinsk standardbehandling av både motoriska och icke-motoriska symtom. Medan neurologen fastställer sjukdomens svårighetsgrad och optimerar den medicinska behandlingen för att minska symtomen, arbetar de allierade vårdterapeuterna med att minimera sjukdomsförloppets effekter och förbättra personens delaktighet i vardagliga aktiviteter. 1 Mycket av informationen om fördelarna med allierad sjukvård vid Parkinson kommer från klinisk erfarenhet, men bevisgrunden som stödjer dess användning behöver utvecklas ytterligare. Lyckligtvis börjar nu goda vetenskapliga bevis framträda när det gäller bidraget från de individuella vårddisciplinerna (särskilt sjukgymnastik), men det behövs mycket mer arbete för att kunna bevisa kostnadseffektiviteten vid det integrerade tvärvetenskapliga tillvägagångssättet. 1,2 SJUKGYMNASTIK Sjukgymnastik är behandling av fysisk funktionsstörning eller skada med fysiska metoder istället för medicinering. En fysisk åtgärd med allt fl er bevis på framgång är användningen av yttre cueing -tekniker där yttre sensoriska signaler förmår en person att röra på sig, såsom rytmiska ljudsignaler. Dessa kan hjälpa personer med Parkinson att övervinna sin bristande rörlighet och lindra vissa icke-motoriska symtom. 18

20 En evidensbaserad (bevisbaserad) riktlinje, som beskriver de olika sjukgymnastikbehandlingar som är effektiva vid behandling av Parkinson, har utarbetats 3 och senare uppdaterats Riktlinjen har antagits av APPDE (Association of Physiotherapists in Parkinson s Disease Europe) och fi nns tillgänglig online (www.appde.eu). Den innehåller rekommendationer för klinisk praxis vid Parkinson, däribland fl era starka rekommendationer som baseras på randomiserade studier av hög kvalitet. En rekommendation är att genomföra cueing-strategier. Sådana strategier ger många fysiska fördelar såsom förbättrad gång, hållning och förmåga att resa sig från sittande ställning och förbättrar också patienternas självtillit, när det gäller att genomföra aktiviteter utan att falla. Detta kan leda till förbättrad tillit till balansen, vilket kan hjälpa till att lindra ångest, ett vanligt icke-motoriskt symtom i samband med depression. Dans är en annan användbar metod som rekommenderas av sjukgymnaster och en timmes argentinsk tangodans har visat sig korrigera såväl balans som gång. 5 Under en tangolektion ger musiken, ljudsignalen och de på varandra följande stegen i dansen fungerar som rörelsestrategi. Naturligtvis är aktiviteten i sig en form av motion som är mycket bra för både motoriska och icke-motoriska symtom. Även om cueing-strategier förvisso är effektiva på kort sikt, behövs det dock mer arbete för att fastställa hur man ska kunna förvissa sig om långsiktiga effekter. 6 I synnerhet krävs insatser för att föra ut cueing-strategierna ur undersökningsrummet och genomföra dem under verkliga förhållanden där cueing behövs mest. Den träningsterapi som ges av en sjukgymnast kan förbättra den fysiska kapaciteten (i fråga om styrka och balans), liksom gång, snabbhet och hälsorelaterad livskvalitet. 7 Två studier av löpbandsträning gav bevis för att motionsterapi kan förbättra gångparametrarna, sänka benbelastningen, öka muskelvolymen och öka känslan av välbefi nnande, vilket är viktigt för vissa icke-motoriska symtom såsom depression och ångest. 8,9,10 Ett motionsprogram förbättrar även konditionen och när det kombineras med olika mentala och sociala aktiviteter kan det hjälpa till att lindra trötthet. Andra icke-motoriska symtom kan också förbättras indirekt med motion, trots att de bevisen främst kommer från studier på äldre patienter utan Parkinson. Till exempel tenderar aktiva människor att sova bättre och större fysisk aktivitet har åtföljts av minskad depression och förbättrad kognition. Regelbunden motion kan också bidra till att bromsa eller förhindra utvecklingen av benskörhet, som är ett vanligt problem hos personer med Parkinson. En stor utmaning är att ta reda på vad varje patient tycker är behagligt och säkert, när det gäller ett motionsprogram som passar deras egen individuella förmåga och önskemål. Om detta kan uppnås skulle det säkerställa ökade fysiska aktiviteter. Bra sjukgymnaster kan fungera som handledare för patienter och utveckla sådana skräddarsydda program. En stor klinisk studie i Nederländerna ParkFit-studien 11 undersöker för närvarande fördelarna med en sådan handledarroll för sjukgymnaster när det gäller att uppnå varaktigt ökade dagliga fysiska aktiviteter. 19

Infomationsmaterial om Parkinsons Sjukdom VAD FÅR VI KOSTA?

Infomationsmaterial om Parkinsons Sjukdom VAD FÅR VI KOSTA? Infomationsmaterial om Parkinsons Sjukdom VAD FÅR VI KOSTA? Parkinsonsjuka frågar sig: Vad får vi kosta? Vad får vi kosta per dag? En dagens lunch på restaurang? En bukett tulpaner? Fem liter bensin? En

Läs mer

Att leva med Parkinsons sjukdom

Att leva med Parkinsons sjukdom SE_My Life my PD_Booklet_2april2010:A5 Hur kan jag förbättra min sömn? Hur får jag bästa möjliga effekt av min Parkinsonmedicin? 05.04.2010 15:45 Hur kan jag göra det lättare för människor att förstå vad

Läs mer

INFORMATION OM INVEGA

INFORMATION OM INVEGA INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Pramipexol Stada. 18.10.2013, Version V01 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pramipexol Stada. 18.10.2013, Version V01 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pramipexol Stada 18.10.2013, Version V01 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Pramipexol STADA 0,088 mg tabletter Pramipexol STADA 0,18 mg tabletter

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

Information. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta.

Information. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta. Information till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta www.schizofreni.se Innehåll Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4 Du är inte ensam...5 Psykisk sjukdom

Läs mer

2010-06-01 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Parkinsons sjukdom

2010-06-01 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Parkinsons sjukdom 2010-06-01 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Parkinsons sjukdom Inledning Syfte Landstinget Kronoberg har formulerat visionen Ett gott liv i ett livskraftigt län, vilket innebär att landstinget

Läs mer

Parkinson utanför neurologkliniken. Mellansvenskt läkemedelsforum 2015 Örebro

Parkinson utanför neurologkliniken. Mellansvenskt läkemedelsforum 2015 Örebro Parkinson utanför neurologkliniken Mellansvenskt läkemedelsforum 2015 Örebro Önskemål/krav från patienter Förbättrad tillgång till neurologisk vård och rehabilitering Likvärdig vård över hela landet Rätt

Läs mer

Version 8, 2001-11-18 OMR 6:1 BILAGA MÄN PATIENT 1 (11)

Version 8, 2001-11-18 OMR 6:1 BILAGA MÄN PATIENT 1 (11) PATIENT 1 (11) Upplevda besvär SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory Vi önskar få veta direkt av Dig hur Du upplever den behandling som Du får. För varje besvär som anges nedan ber

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11)

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11) PATIENT 1 (11) Upplevda besvär SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory Vi önskar få veta direkt av Dig hur Du upplever den behandling som Du får. För varje besvär som anges nedan ber

Läs mer

http://www.youtube.com/watch?v=os-rrcctdby Patienter som vill utveckla vården Nätverket Hälsofrämjande Sjukvård, 2013-12-03 Sara Riggare 3 december 2013 Sara Riggare 3 3 december 2013 Sara Riggare 4 Parkinsons

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Att leva med Ataxier

Att leva med Ataxier Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.

Läs mer

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm Ataxier Vad händer i nervsystemet? Lillhjärnan samordnar våra rörelser. Lillhjärnan ligger under storhjärnans nacklober alldeles bakom hjärnstammen, som den också är förenad med. Lillhjärnan är framför

Läs mer

Glucosamine ratiopharm

Glucosamine ratiopharm Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om

Läs mer

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se Smärta och obehag Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län leg. sjuksköterska Palliativ vård- undersköterskans roll Smärta och obehag i palliativ vård Majoriteten av palliativ omvårdnad

Läs mer

Riktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar

Riktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Riktlinjer för ECT-behandling V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2012-06-01 V E R S I O N 2012:1 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Innehåll Inledning 2 ECT-behandling 2 Information

Läs mer

Till dig som nyligen fått diagnosen Parkinsons sjukdom

Till dig som nyligen fått diagnosen Parkinsons sjukdom Till dig som nyligen fått diagnosen Information och utbildning Medlemmen i centrum Forskning och vård Livslust och framtidsmål Förbundet, Länsföreningar och lokala föreningar i samverkan Du har nyligen

Läs mer

Falls and dizziness in frail older people

Falls and dizziness in frail older people Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre

Läs mer

EN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten

EN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten 2013 EN BROSCHYR OM en sjukdom med många ansikten INNEHÅLL Vad är MS? OM SJUKDOMEN OM SJUKDOMEN sid Vad är MS? 3 Det centrala nervsystemet 3 Vad händer vid MS? 4 OM ORSAKERNA TILL MS Varför får man MS?

Läs mer

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Kungsbacka Kommun Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Multipel Skleros 2014-12-18 Sammanställt av: Sofia Johansson, Ingrid Säfblad-Drake, Helena Fahlen, Maria Hellström, Sandra Arvidsson, Jenny Andersson,

Läs mer

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Är depression vanligt? Vad är en depression? Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig

Läs mer

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Är depression vanligt? Vad är en depression? Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

FRÅGOR & SVAR INFORAMTION OM VELCADE TILL PATIENT

FRÅGOR & SVAR INFORAMTION OM VELCADE TILL PATIENT FRÅGOR & SVAR INFORAMTION OM VELCADE TILL PATIENT SÅ FUNGERAR DIN BEHANDLING MED VELCADE VELCADE används för behandling av benmärgscancer (multipelt myelom) hos patienter som fått minst två tidigare behandlingar

Läs mer

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att

Läs mer

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga Till dig som fått VELCADE Information till patienter och anhöriga Information om Velcade till patienter och anhöriga Din läkare har rekommenderat behandling med VELCADE (bortezomib). VELCADE är det första

Läs mer

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från INSTRUKTIONER Din ålder: Nedan följer en lista över problem och besvär som man ibland har. Listan består av 90 olika påståenden. Läs noggrant igenom ett i taget och ringa därefter in siffran till höger

Läs mer

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Translation into: Completed by: Email: SOC 1 SOC 2 SOC 3 SOC 4 SOC 5 SOC 6 Swedish Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Britta Strömbeck and Ingemar Petersson britta.strombeck@morse.nu

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare. Guide för anhöriga. Svar på dina frågor. www.bms.se

Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare. Guide för anhöriga. Svar på dina frågor. www.bms.se Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Guide för anhöriga Svar på dina frågor Att ta hand om någon med avancerat malignt melanom är inte en lätt uppgift. Det kan också kännas oroväckande

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter Maria Larsson onkologisjuksköterska, docent i omvårdnad Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper Utgångsläge den stora utmaningen! Fördubbling

Läs mer

Värt att veta om kronisk förstoppning

Värt att veta om kronisk förstoppning Värt att veta om kronisk förstoppning 1 När blir förstoppningen kronisk? Skillnaden mellan vanlig förstoppning och kronisk förstoppning är hur länge besvären håller i sig. Förstoppningen övergår i kronisk

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2002:45 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2000:49 av Inger Persson (v) om att ytterligare rehabiliteringsteam skall inrättas för patienter som drabbats av Parkinsons sjukdom

Läs mer

Bipacksedel: Information till användaren. Requip 0,5 mg filmdragerad tablett

Bipacksedel: Information till användaren. Requip 0,5 mg filmdragerad tablett Bipacksedel: Information till användaren Requip 0,25 mg filmdragerad tablett Requip 0,5 mg filmdragerad tablett Requip 1 mg filmdragerad tablett Requip 2 mg filmdragerad tablett Requip 5 mg filmdragerad

Läs mer

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis P R E S S M E D D E L A N D E FÖR OMEDELBAR PUBLICERING/ DEN 23 SEPTEMBER Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis Ett års behandling med läkemedlet Enbrel gav

Läs mer

Innehåll. Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4. Du är inte ensam...5. Psykisk sjukdom är inte någons fel!...5

Innehåll. Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4. Du är inte ensam...5. Psykisk sjukdom är inte någons fel!...5 Patientinformation Innehåll Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4 Du är inte ensam...5 Psykisk sjukdom är inte någons fel!...5 Hur yttrar sig en psykos?...6 Schizofreni och psykotisk sjukdom

Läs mer

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1 Bilaga 1 Sammanfattning av sjukgymnastiska interventioner vid akutomhändertagande för patienter med whiplashrelaterade besvär. 1. Första besöket inom 10 dagar efter skadetillfället. Bilaga 2 - Kontrollera

Läs mer

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig.

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig. Bipacksedel: Information till användaren Eldepryl 5 mg och 10 mg tabletter Selegilin Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig.

Läs mer

LIV MED PARKINSON KORREKT DIAGNOS, BEHANDLING OCH VÅRD. Ett liv med Parkinson är ett liv där varje dag är en utmaning

LIV MED PARKINSON KORREKT DIAGNOS, BEHANDLING OCH VÅRD. Ett liv med Parkinson är ett liv där varje dag är en utmaning LIV MED PARKINSON KORREKT DIAGNOS, BEHANDLING OCH VÅRD Ett liv med Parkinson är ett liv där varje dag är en utmaning LIV MED PARKINSON KORREKT DIAGNOS, BEHANDLING OCH VÅRD INNEHÅLL 5.Förord 8. Konsensusuttalande

Läs mer

IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede

IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede IT stödd rapportering av symtom i palliativ vård i livets slutskede Leili Lind, PhD Inst för medicinsk teknik, Linköpings universitet & SICS East Swedish ICT Bakgrund: Svårigheter och behov Avancerad cancer:

Läs mer

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se Tips och råd om överaktiv blåsa Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se VES-100973-1 02.2011 Relevans.net Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan.

Läs mer

Äldres sömn och omvårdnad för god sömn

Äldres sömn och omvårdnad för god sömn Äldres sömn och omvårdnad för god sömn Amanda Hellström Leg. Sjuksköterska, Doktorand i Vårdvetenskap Blekinge Tekniska Högskola, Lunds Universitet Handledare: Anna Condelius, Cecila Fagerström & Ania

Läs mer

Att leva med. Parkinsons sjukdom

Att leva med. Parkinsons sjukdom Att leva med Parkinsons sjukdom Att leva med Parkinsons sjukdom Jag mår bättre än jag gjort på mycket länge Hans Arnell var 35 år, nyskild småbarnsfar och trivdes med sitt jobb på polisen, när han förstod

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Inkontinenscentrum Västra Götaland. Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM

Inkontinenscentrum Västra Götaland. Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM Inkontinenscentrum Västra Götaland Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM TILL DIG SOM VILL VETA MER OM Inkontinens Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du inkontinent? Beskrivningarna

Läs mer

Kapitel 6: Allmänna strategier för välbefinnande och sjukdomshantering

Kapitel 6: Allmänna strategier för välbefinnande och sjukdomshantering Kapitel 6: Allmänna strategier för välbefinnande och sjukdomshantering Inledning I detta kapitel beskrivs några av de fysiska, energimässiga och psykologiska behandlingar som ofta används av patienter

Läs mer

Aripiprazole Accord (aripiprazol)

Aripiprazole Accord (aripiprazol) Aripiprazole Accord (aripiprazol) Patient/Anhörig Informationsbroschyr Denna broschyr innehåller viktig säkerhetsinformation som du ska bekanta dig med innan påbörjande av behandlingen med aripiprazol

Läs mer

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal Behandling av psykossjukdom INNEHÅLL Psykos schizofreni 5 Vad ÄR EN PSYKOS? Vem drabbas och varför? Vad går

Läs mer

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer

20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Amyotrofisk Lateralskleros

20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Amyotrofisk Lateralskleros 20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Amyotrofisk Lateralskleros Inledning Syfte Landstinget Kronoberg har formulerat visionen Ett gott liv i ett livskraftigt län, vilket innebär att

Läs mer

Symtomlindring i livets slutskede. Marit Karlsson Med dr, överläkare, LAH Linköping

Symtomlindring i livets slutskede. Marit Karlsson Med dr, överläkare, LAH Linköping Symtomlindring i livets slutskede Marit Med dr, överläkare, LAH Linköping Symtom i livets absoluta slutskede Sista två veckorna i livet Översiktsstudie baserad på 12 studier innehållande totalt 2412 patienter

Läs mer

INDIKATIONER OCH KONTRAINDIKATIONER FÖR AVANCERADE BEHANDLINGAR AV PARKINSONS SJUKDOM

INDIKATIONER OCH KONTRAINDIKATIONER FÖR AVANCERADE BEHANDLINGAR AV PARKINSONS SJUKDOM INDIKATIONER OCH KONTRAINDIKATIONER FÖR AVANCERADE BEHANDLINGAR AV PARKINSONS SJUKDOM En stor del av alla Parkinsonpatienter utvecklar motoriska fluktuationer och dyskinesier efter några års peroral behandling

Läs mer

Athir Tarish. Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken

Athir Tarish. Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken Athir Tarish Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken 1 A. Nedsatt uppmärksamhet (fokusera, hålla kvar, växla) och medvetandegrad B. Akut eller subakut, växlande förlopp under dygnet C. Ytterligare

Läs mer

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?

Läs mer

SUPPORTED EMPLOYMENT. IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv.

SUPPORTED EMPLOYMENT. IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv. SUPPORTED EMPLOYMENT IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv. Innehåll i dagens presentation: Varför fokusera på arbete, kan och vill alla arbeta? Koppling mellan

Läs mer

Till dig som vill veta mer om inkontinens

Till dig som vill veta mer om inkontinens Till dig som vill veta mer om inkontinens 2 Grundtext: Hjälpmedelsinstitutet och Inkontinenscentrum i Västra Götaland Foto: Kajsa Lundberg Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du

Läs mer

Lite kort om Fibromyalgi av Dr. Bo Fra st, fra n Alingsa s

Lite kort om Fibromyalgi av Dr. Bo Fra st, fra n Alingsa s Lite kort om Fibromyalgi av Dr. Bo Fra st, fra n Alingsa s Leg. läkare Bo Fråst har mer än 30 år som specialist inom allmänmedicin. Han har en passion utöver det vanliga för patienterna. Speciellt för

Läs mer

ALLT OM FÖRLORAD RÖRLIGHET. Solutions with you in mind

ALLT OM FÖRLORAD RÖRLIGHET.  Solutions with you in mind ALLT OM FÖRLORAD RÖRLIGHET Solutions with you in mind www.almirall.com VAD ÄR DET? Hos patienter med multipel skleros (MS), definieras förlorad rörlighet som varje begränsning av rörlighet som orsakas

Läs mer

Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15)

Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15) Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15) Karin Wadell Specialistsjukgymnast, docent Lung och Allergikliniken, Norrlands universitetssjukhus, Institutionen för Samhällsmedicin och Rehabilitering, Fysioterapi,

Läs mer

1.6.2015, V 1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

1.6.2015, V 1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin STADA 25 mg hårda kapslar Pregabalin STADA 75 mg hårda kapslar Pregabalin STADA 150 mg hårda kapslar Pregabalin STADA 225 mg hårda kapslar Pregabalin STADA 300 mg hårda kapslar 1.6.2015, V 1.3

Läs mer

Risks of Occupational Vibration Injuries (VIBRISKS)

Risks of Occupational Vibration Injuries (VIBRISKS) Working Document: WP4-N6 Risks of Occupational Vibration Injuries (VIBRISKS) European Commission FP5 Project No. QLK4-2002-02650 Title: Whole-body vibration Initial Assessment Self-Administered Questionnaire

Läs mer

Morbus Parkinson, någon ny medicin på gång?

Morbus Parkinson, någon ny medicin på gång? Morbus Parkinson, någon ny medicin på gång? Dag Nyholm, leg.läk., docent Neurologkliniken Inst. f. neurovetenskap, neurologi Morbus Parkinson, någon ny medicin på gång? Hur ställs diagnosen och vilka differentialdiagnoser

Läs mer

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar

Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom är en bindvävs sjukdom som påverkar bindvävsplattan i handflatan och fingrarnas insida. Symtomen är små knölar och i ett

Läs mer

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling Varför är jag så trött? Att vara trött är ofta en normal reaktion på något du gjort som krävt mycket energi. Trötthet i samband med cancersjukdom och dess

Läs mer

TILL DIG SOM FÅR BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS (NATALIZUMAB)

TILL DIG SOM FÅR BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS (NATALIZUMAB) TILL DIG SOM FÅR (NATALIZUMAB) BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS Tag noga del av informationen i bipacksedeln som följer med läkemedlet. 1 Denna broschyr är ett komplement till behandlande

Läs mer

ALLT OM URINBLÅSEPROBLEM. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM URINBLÅSEPROBLEM. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM URINBLÅSEPROBLEM Solutions with you in mind www.almirall.com VILKA ÄR DE? Urinblåseproblem definieras som alla symtom som orsakas av bristande funktion av urinblåsan. Två typer av urologiska problem

Läs mer

Vad har vi lärt under 10 år av utredning, behandling/rehabilitering om patienter med UMS?

Vad har vi lärt under 10 år av utredning, behandling/rehabilitering om patienter med UMS? Vad har vi lärt under 10 år av utredning, behandling/rehabilitering om patienter med UMS? Kristina Glise Överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin Ökande sjukskrivningar för psykisk

Läs mer

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Y Cedervall 2012 1 Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Ylva Cedervall Leg sjukgymnast, Med. Doktor Falun 24 och 25 november 2014 ylva.cedervall@pubcare.uu.se Cedervall Y. Physical Activity and Alzheimer

Läs mer

Effekter av ultraljudsbehandling och/eller bindvävsmassage vid uppkomst av noduli vid apomorfin-behandling

Effekter av ultraljudsbehandling och/eller bindvävsmassage vid uppkomst av noduli vid apomorfin-behandling Effekter av ultraljudsbehandling och/eller bindvävsmassage vid uppkomst av noduli vid apomorfin-behandling Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi i Örebro (CAMTÖ) Zakrisson A-B och Nilsagård Y

Läs mer

Att leva med Spasticitet

Att leva med Spasticitet Att leva med Spasticitet Fakta Vad är spasticitet? Förmågan till förflyttning, händernas finmotorik och kommunikation med mimik och gester, är grundläggande funktioner i våra vardagsliv. Störningar i rörelseförmåga

Läs mer

Boehringer Ingelheim AB Box 47608 117 94 Stockholm. Fråga om läkemedelsförmåner med anledning av ny godkänd indikation för Sifrol; initiativärende.

Boehringer Ingelheim AB Box 47608 117 94 Stockholm. Fråga om läkemedelsförmåner med anledning av ny godkänd indikation för Sifrol; initiativärende. BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning Boehringer Ingelheim AB Box 47608 117 94 Stockholm SAKEN Fråga om läkemedelsförmåner med anledning av ny godkänd indikation för Sifrol; initiativärende.

Läs mer

The role of coping resources in Irritable Bowel Syndrome: relationship with gastrointestinal symptom severity and somatization

The role of coping resources in Irritable Bowel Syndrome: relationship with gastrointestinal symptom severity and somatization Summary in Swedish Copingresurser och deras betydelse för gastrointestinal symtomnivå och somatisering vid IBS Dålig förmåga att hantera fysiska besvär ger svårare mag-tarmsymtom vid IBS och ökade övriga

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Parkinsons sjukdom. Neurodegenerativ sjukdom Prevalens - ca i Sverige Ca 1% > 65 år Vanligaste debutålder kring 70 år Vanligare hos män

Parkinsons sjukdom. Neurodegenerativ sjukdom Prevalens - ca i Sverige Ca 1% > 65 år Vanligaste debutålder kring 70 år Vanligare hos män PARKINSONS SJUKDOM Parkinsons sjukdom Neurodegenerativ sjukdom Prevalens - ca 20.000 i Sverige Ca 1% > 65 år Vanligaste debutålder kring 70 år Vanligare hos män Historik James Parkinson 1817 An essay on

Läs mer

Primär handläggning av patienter efter nacktrauma

Primär handläggning av patienter efter nacktrauma 1 Primär handläggning av patienter efter nacktrauma Första Sjukgymnastbesöket Detta dokument innehåller, förutom denna sida med allmän information, följande delar: Sid Del 4 Sjukgymnastdel 2-6 Till Dig

Läs mer

Vanliga frågor (FAQ) Broschyr

Vanliga frågor (FAQ) Broschyr ABILIFY (aripiprazol) SJUKVÅRDSPERSONAL Vanliga frågor (FAQ) Broschyr ABILIFY (aripiprazol) är indicerat för behandling i upp till 12 veckor av måttlig till svår manisk episod vid bipolär sjukdom typ 1

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Nu m m er 1 2006. g rati sti d n i ng för apotekets ku n d er. Sten Sevborn är en av många som lider av samma åkomma: Rastlösa ben kan inte sova

Nu m m er 1 2006. g rati sti d n i ng för apotekets ku n d er. Sten Sevborn är en av många som lider av samma åkomma: Rastlösa ben kan inte sova APOTEKET Nu m m er 1 2006. g rati sti d n i ng för apotekets ku n d er Sten Sevborn är en av många som lider av samma åkomma: Rastlösa ben kan inte sova Rastlösa ben ger nätter utan sömn Sten Sevborn lider

Läs mer

Din läkare har ordinerat dig Topimax som förebyggande behandling av din migrän

Din läkare har ordinerat dig Topimax som förebyggande behandling av din migrän Din läkare har ordinerat dig Topimax som förebyggande behandling av din migrän Behandling av migrän Det finns två typer av läkemedel mot migrän: anfallskuperande behandling som stoppar/lindrar anfallen

Läs mer

TVÅNGSSYNDROM. Fråga Diagnoskriterium Föreligger nu Tidigare (endast) (1), (2), (3) och (4).

TVÅNGSSYNDROM. Fråga Diagnoskriterium Föreligger nu Tidigare (endast) (1), (2), (3) och (4). TVÅNGSSYNDROM Tvångstankar Nu skulle jag vila fråga om det har hänt att du att du plågats av underliga eller menlösa tankar som återkom gång på gång fast du försökte låta bli att tänka på det sättet? Fortsätt

Läs mer

DIABETES OCH EREKTIONSSVIKT EN LITEN SKRIFT OM DIABETES, KÄRLEK OCH EREKTION

DIABETES OCH EREKTIONSSVIKT EN LITEN SKRIFT OM DIABETES, KÄRLEK OCH EREKTION 1 DIABETES OCH EREKTIONSSVIKT EN LITEN SKRIFT OM DIABETES, KÄRLEK OCH EREKTION 2 3 Diabetes och erektionssvikt De flesta diabetiker kan en hel del om sin sjukdom och sköter noga både sin kost, motion och

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Janssen-Cilag AB. Viktig information om ditt nya läkemedel

Janssen-Cilag AB. Viktig information om ditt nya läkemedel Janssen-Cilag AB Viktig information om ditt nya läkemedel Viktig behandlingsinformation PRILIGY används för behandling av för tidig utlösning eller prematur ejakulation (PE) hos män som är mellan 18 och

Läs mer

På toppen av karriären eller en samhällsbörda.

På toppen av karriären eller en samhällsbörda. På toppen av karriären eller en samhällsbörda. Fler Neurologer: Var hittar jag en specialist. Rätt medicin: Hjälp mig att få bra behandling. Lika vård: Vad finns att få ute i landet. Parkinsons sjukdom

Läs mer

KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014 Björn Ställberg Gagnef vårdcentral Nationella programrådet Astma och KOL Identifierade insatsområden Nationella programrådet Astma och KOLinsatsområden för KOL Diagnostik,

Läs mer

Valdoxan - Bakgrundsinformation

Valdoxan - Bakgrundsinformation Valdoxan - Bakgrundsinformation Vad är Valdoxan? Valdoxan (agomelatin) är det första melatonerga antidepressiva läkemedlet som är godkänt för behandling av egentliga depressionsepisoder hos vuxna. Valdoxan

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Patientdiskussion: Neurologisk sjukdom

Patientdiskussion: Neurologisk sjukdom Patientdiskussion: Neurologisk sjukdom Hélène Pessah-Rasmussen överläkare, docent VO neurologi och rehabiliteringsmedicin Skånes universitetssjukhus 160316 Behovet av palliativ vård i livets slutskede

Läs mer

Namn Styrka Förpackning AIP AUP Duodopa 20 mg+5 mg 7x100 ml 6 910 SEK 7 111 SEK

Namn Styrka Förpackning AIP AUP Duodopa 20 mg+5 mg 7x100 ml 6 910 SEK 7 111 SEK BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2004-01-23 Vår beteckning 1443/2003 SÖKANDE NeoPharma Production AB Ulf Rosén Box 22 751 03 UPPSALA SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

SAKEN BESLUT 1 (5) UCB Nordic A/S Arne Jacobsens Alle 15 2300 Köpenhamn S SÖKANDE. Ansökan inom läkemedelsförmånerna

SAKEN BESLUT 1 (5) UCB Nordic A/S Arne Jacobsens Alle 15 2300 Köpenhamn S SÖKANDE. Ansökan inom läkemedelsförmånerna 2010-06-07 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE UCB Nordic A/S Arne Jacobsens Alle 15 2300 Köpenhamn S SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV avslår ansökan

Läs mer

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga

Läs mer