LIV MED PARKINSON ICKE-MOTORISKA SYMTOM. Ett liv med Parkinson är ett liv där varje dag är en utmaning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LIV MED PARKINSON ICKE-MOTORISKA SYMTOM. Ett liv med Parkinson är ett liv där varje dag är en utmaning"

Transkript

1 LIV MED PARKINSON ICKE-MOTORISKA SYMTOM Ett liv med Parkinson är ett liv där varje dag är en utmaning

2 LIV MED PARKINSON ICKE-MOTORISKA SYMTOM

3 Många av de bilder som fi nns i denna bok uttrycker icke-motoriska symtom och har vänligen tillhandahållits av personer med Parkinson. 2

4 INNEHÅLL 5. Förord av ordföranden i EPDA Knut-Johan Onarheim 6. Sammanfattning 9. Inledning till icke-motoriska symtom vid Parkinsons sjukdom Kartik Logishetty, Chandni Chandiramani och K. Ray Chaudhuri 14. Sammanfattning av icke-motoriska symtom vid Parkinsons sjukdom Kartik Logishetty, Chandni Chandiramani och K. Ray Chaudhuri 17. Ekonomiska konsekvenser av Parkinsons sjukdom 18. Tvärvetenskaplig vård av personer med Parkinsons sjukdom Bastiaan R. Bloem 24. Vittnesmål från patienter Fallstudier 30. Tarmproblem Fabrizio Stocchi 38. Förlust av luktsinnet II Antje Haehner och Heinz Reichmann 40. Trötthet Fabrizzio Stocchi 44. Depression och smärta Angelo Antonini 47. Sömnsvårigheter Petr Dušek och Evžen Růžička 49. Ett fall av undermedicinering Per Odin 51. Läkemedelsbiverkningar och punding Per Odin 53. Tvångsbeteende Per Odin 55. Vanliga frågor om icke-motoriska symtom 60. Lästips 63. Ordlista 67. Tack 34. Förlust av luktsinnet I Heinz Reichmann 3

5 4

6 FÖRORD Europeiska Parkinsonförbundet EPDA (European Parkinson s Disease Association) lanserade 2008 sin informationskampanj Liv med Parkinson. Syftet var att belysa hur det är att leva med Parkinsons sjukdom och den inverkan det har på det dagliga livet, inte bara för den person som har sjukdomen, utan även för hela familjen, vårdgivarna och samhället i stort. Parkinsons sjukdom är den näst vanligaste progressiva neurodegenerativa sjukdomen och den drabbar människor från alla kulturer och etniska tillhörigheter runt om i världen. Det fi nns för närvarande inget botemedel och den drabbar gamla och unga, män och kvinnor. Parkinson påverkar alla aspekter av det dagliga livet. Det är en komplex sjukdom vars effekter sträcker sig från fysiska till psykiska och dess konsekvenser överskrider nästan varje kulturell, social och ekonomisk gräns. Symtomen är olika för varje person och de kan variera från dag till dag, från timme till timme, och till och med från minut till minut. Även om behandlingen ständigt förbättras, har forskarna ännu inte kunnat hitta något sätt att förebygga eller bota sjukdomen. Det är mycket viktigt att medvetenheten höjs om hur Parkinson fortskrider, hur det egentligen är att leva med en kronisk neurologisk sjukdom, vilka behandlingar som fi nns och de biverkningar som orsakas av läkemedel, samt de alltmer skadliga sociala och ekonomiska konsekvenserna av Parkinson för samhället. Kampanjlitteraturen består av två delar: Liv med Parkinson (del ett) belyser vikten av tidig diagnos och behandling för att fördröja sjukdomsutvecklingen. Den belyser även den ekonomiska och sociala bördan i sjukdomens sena stadier då effekterna är som störst för personerna med Parkinson, deras familjer, anhörigvårdare och samhället i sin helhet. Liv med Parkinson (del två) fokuserar på sjukdomens icke-motoriska symtom och visar komplexiteten hos Parkinson, samtidigt som vikten av tidig diagnos och effektiv behandling upprepas. Det fi nns många icke-motoriska symtom som måste behandlas, däribland smärta, inkontinens, förstoppning, sömnstörningar, trötthet, ångest och depression. Dessa är bara några av de symtom som personer med Parkinson måste leva med dagligen. Vi skulle inte ha kunnat ge en tillfredsställande beskrivning av Parkinson utan stöd från många personer runt om i Europa, vilka haft vänligheten att samtycka till att deras personliga berättelser och fallbeskrivningar har använts. Genom att ta del såväl av deras erfarenheter som av korrekta fakta, hoppas vi att intresset hos beslutsfattare och allmänhet kommer att bidra till en förståelse för att Parkinson är mer än skakningar, att det inte bara är äldre människor som drabbas och att människor har rätt att få bästa möjliga vård och behandling. Med din hjälp kan EPDA öka medvetenheten om de sociala och ekonomiska följderna av Parkinson och dess konsekvenser för samhället. För mer information, besök Knut-Johan Onarheim Ordförande i EPDA [2009 ] 5

7 SAMMANFATTNING PARKINSONS SJUKDOM Parkinsons sjukdom är en fortskridande neurologisk sjukdom som orsakas av förlust av nervceller i hjärnan. Den uppkallades efter dr James Parkinson, den Londonläkare som först beskrev sjukdomen i sin skrift med namnet An Essay on the Shaking Palsy år Parkinson är den näst vanligaste degenerativa sjukdomen i centrala nervsystemet. Man har uppskattat att i Västeuropas fem och världens tio mest tätbefolkade nationer hade mellan 4,1 och 4,6 miljoner människor över 50 års ålder Parkinson år Denna summa förväntas ha fördubblats till mellan 8,7 och 9,3 miljoner år Parkinson är även förknippad med symtom som inte är direkt relaterade till rörelse. 4 Dessa kallas icke-motoriska symtom och kommer att vara fokus för denna broschyr. Parkinson kan påverka många aspekter av det dagliga livet och ha djupgående inverkan på livskvaliteten. Parkinson är livsförändrande, men inte livshotande. Den genomsnittliga åldern då Parkinson debuterar är ungefär 60 år. Sjukdomen förekommer vanligtvis hos personer som är äldre än 50 år, men kan ibland förekomma hos yngre vuxna i 30 till 50 års åldern (och i sällsynta fall hos ännu yngre). 3 Parkinson är ofta förknippad med rörelseproblem, så kallade motoriska symtom. De fyra viktigaste motoriska symtomen vid Parkinson är tremor (skakningar) vid vila, stelhet, bradykinesi (långsamma rörelser) och postural instabilitet. Dessutom har böjd kroppshållning och fastfrysning (motorisk blockering) inkluderats bland de klassiska kännetecknen på parkinsonism. 4 Diagnos på Parkinson ställs genom klinisk utvärdering av förekomsten av en kombination av de fyra viktigaste kännetecknen. 4 6

8 ICKE-MOTORISKA SYMTOM Även om de motoriska symtomen länge har betraktats som de huvudsakliga symtomen vid Parkinson, anses nu alltmer de icke-motoriska symtomen, som inte är relaterade till rörelsesvårigheter, vara vanliga och viktiga inslag i sjukdomen. 4,5 De icke-motoriska symtomen är mycket varierande. De omfattar neuropsykiatriska problem (t.ex. depression, demens och repetitivt eller tvångsmässigt beteende såsom spelberoende), sömnstörningar (t.ex. sömnlöshet och livliga drömmar), autonoma symtom (t.ex. blåsstörningar, svettningar och erektil impotens), symtom från mag-tarmkanalen (t.ex. förstoppning, avföringsinkontinens och illamående) och sensoriska symtom (t.ex. smärta och luktfunktionsstörning som påverkar smak- och luktsinnet), samt trötthet, viktökning eller viktminskning och dimsyn. Se sidorna för en omfattande översikt över icke-motoriska symtom vid Parkinson. 5 Icke-motoriska symtom kan förekomma i alla stadier av Parkinson. Några, däribland luktfunktionsstörning, förstoppning och depression, kan föregå de motoriska symtomen med mer än ett årtionde. 5,6 Även om det för närvarande inte är möjligt att fastställa en diagnos på Parkinson endast baserat på icke-motoriska symtom, är förhoppningen att en bättre förståelse av dessa olikartade tidiga symtom i framtiden kan leda till tidigare diagnos och behandling. 7 Andra icke-motoriska symtom, såsom Parkinsons demens, förekommer oftare i senare sjukdomsstadier. 8 Icke-motoriska symtom kan komma att dominera de mer framskridna stadierna av Parkinsons sjukdom och kan tyda på läkemedelsrelaterade komplikationer såsom dosglapp när effekten av en dos avtar innan det är dags för nästa dos. 9,10 De bidrar avsevärt till funktionsnedsättning och åtföljande vårdkostnader, samt har stor inverkan på livskvaliteten. 5 7

9 Icke-motoriska symtom kan påverka livet för personer med Parkinson i samma eller större utsträckning som motoriska symtom, särskilt under de senare stadierna av sjukdomen. Till skillnad från motoriska symtom, för vilka det fi nns behandling, upptäcks och behandlas ofta inte icke-motoriska symtom, även om effektiva behandlingar fi nns. 5,11 Genom att upptäcka och behandla dessa symtom tidigare, och förstå deras inverkan på de dagliga rutinerna, kan man bidra till att livskvaliteten förbättras. Kommunikationen mellan personer med Parkinson och deras läkare är viktig för att förbättra livskvaliteten. Studier har visat att de två grupperna kanske inte har samma syn på vilka som är de besvärligaste symtomen och att dessa skillnader kan försvåra effektiv behandling. 12 Denna broschyr syftar till att öka medvetenheten om icke-motoriska symtom hos sjukvårdspersonal, vårdgivare och de som påverkar hur vården tillhandahålls, liksom personer med Parkinson och deras familjer och anhörigvårdare. Den använder kliniska fallstudier från experter på behandling av Parkinson, tillsammans med vittnesmål från personer med sjukdomen, för att ge insikter i behandling och hur behandlingen kan behöva anpassas för att minska effekten av icke-motoriska symtom. Fallstudierna, som baseras på erfarenheter från personer med Parkinson och deras läkare, kompletteras med två översiktsartiklar. Den första ger en omfattande genomgång av icke-motoriska symtom vid Parkinson, medan den andra visar hur ett tvärvetenskapligt synsätt på Parkinsonvården omfattande besläktade vårdtekniker såsom sjukgymnastik, arbetsterapi och tal- och språkterapi kan tillhandahålla hanteringstekniker och sjukgymnastik för att minska Parkinsonsymtomens effekt. REFERENSER 1. Parkinson J. An essay on the shaking palsy. Published by Sherwood, Neely, and Jones. London, Dorsey ER, Constantinescu R, Thompson JP et al. Projected number of people with Parkinson disease in the most populous nations, 2005 through Neurology 2007;68: Tanner CM, Goldman SM, Ross GW. Etiology of Parkinson s disease. In: Jankovic JJ, Tolosa E (eds). (2002) Parkinson s Disease and Movement Disorders, fourth edition, Lippincott, Williams and Wilkins, Philadelphia, USA 4. Jankovic J. Parkinson s disease: clinical features and diagnosis, J Neurol Neurosurg Psychiatry 2008;79: Chaudhuri K, Healy D, Schapira A. Non-motor symptoms of Parkinson s disease: diagnosis and management. Lancet Neurol 2006;5(3): Tolosa E, Gaig C, Santamaría J, Compta Y. Diagnosis and the premotor phase of Parkinson disease. Neurology 2009;72: S12-S20 7. Chaudhuri KR, Yates L, Martinez-Martin P. The non-motor symptom complex of Parkinson s disease: a comprehensive assessment is essential. Curr Neurol Neurosci Rep 2005;5: Antonini A. Non-motor symptoms in Parkinson s disease, Eur Neurol Rev 2009;4(2): Stacy M, Bowron A, Guttman M et al. Identifi cation of motor and nonmotor wearing-off in Parkinson s disease: comparison of a patient questionnaire versus a clinician assessment. Mov Disord 2005;20: Stacy M, Hauser R, Oertel W et al. End-of-dose wearing off in Parkinson disease: a 9-question survey assessment. Clinical Neuropharmacol 2006;29: Poewe W, Hauser R, Lang A for the ADAGIO investigators. Rasagiline 1 mg/day provides benefi ts for non-motor symptoms in patients with early Parkinson s disease. Neurology 2009;72 (11 Suppl 3):A321 (P154) 12. Politis MD, Wu K, Molloy S et al. Parkinson s disease symptoms: the patient s perspective. Mov Disord DOI: /mds

10 INLEDNING TILL ICKE-MOTORISKA SYMTOM VID PARKINSONS SJUKDOM Av Kartik Logishetty 1 BSc; Chandni Chandiramani 2 MSc; och K Ray Chaudhuri 2,3 FRCP, MD, DSc; 1 Kings College London, London, Storbritannien; 2 Kings College och Institute of Psychiatry, London, Storbritannien; 3 National Parkinson Foundation Centre of Excellence, Kings College Hospital och University Hospital Lewisham, London, Storbritannien Parkinson är en långsamt fortskridande neurodegenerativ sjukdom och man anser numera att sjukdomens motoriska symtom är förknippade med ett antal icke-motoriska symtom. Det fi nns ett brett spektrum av icke-motoriska symtom från neuropsykiatriska (inklusive depression, förvirring och demens), sömnrelaterade (omfattande kraftig sömnighet under dagen, rastlösa ben så kallade restless legs samt sömnlöshet) och autonoma (omfattande blåsstörningar och sexuell funktionsstörning) till mag-tarmsymtom (omfattande illamående, förstoppning och rinnande saliv). Vissa personer drabbas också av smärta, viktminskning eller viktökning, eller syn- eller luktfunktionsstörningar. Icke-motoriska symtom är mycket vanliga i alla stadier och oberoende av sjukdomens varaktighet och antalet enskilda symtom som varje person får ökar med åldern, sjukdomens varaktighet och svårighetsgrad. 1,2 De kan dominera både tidiga och senare stadier av Parkinson, vilket väsentligen 9

11 påverkar hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL). De kan också medföra sjukhusinläggning 1 4, vilket resulterar i ökat sjukvårdsutnyttjande och en ökning av den ekonomiska bördan. 5 Vissa icke-motoriska symtom kan utvecklas fl era år före de motoriska symtomen och innan diagnosen på Parkinsons sjukdom ställs. 6 Obduktionsstudier av Braak och kollegor tyder på att uppkomsten av icke-motoriska symtom kan spegla en sjukdomsutveckling i sex stadier från induktionsplatser som ligger mycket längre ned i hjärnan än substantia nigra, där dopamin produceras. 7 Tidig sjukdom stadium ett är förknippad med degeneration av det olfaktoriska området och leder till funktionsstörning hos luktsinnet. Försämrat luktsinne har visat sig drabba 90 % av personer med Parkinson och är ett av de tidigaste och vanligaste icke-motoriska symtomen. 8,9 Stadium två visar utvecklingen av det patologiska förloppet till de lägre kärnorna i hjärnstammen, vilka man tror är viktiga områden för att förmedla icke-motoriska symtom såsom luktfunktionsstörningar, sömnstörningar, depression och kognitiv störning, smärta, förstoppning och störd central autonom kontroll. Flera av dessa symtom anses nu som möjliga premotoriska kännetecken på Parkinson. De typiska kliniska motoriska symtomen vid Parkinson (tremor, stelhet och långsamma rörelser) dyker upp i stadium tre och fyra då substantia nigra och andra djupa kärnor i mitt- och framhjärnan är engagerade. 1 Denna idé är dock fortfarande omtvistad. Eftersom befolkningens medellivslängd ökar, kommer behandlingen av icke-motoriska symtom att bli allt viktigare. 10,11 En helhetssyn på behandlingen av Parkinson måste därför omfatta tidig upptäckt och bedömning av icke-motoriska symtom. Det icke-motoriska symtomkomplexet upptäcks ofta inte av sjukvårdspersonal. Detta kan bero på en tendens att fokusera på motoriska aspekter eller kanske bristande kunskap om sambandet mellan till synes orelaterade icke-motoriska symtom och sjukdomen. 1,2,12 Det senaste arbetet i PDNMG (Parkinson s Disease Non-Motor Group) har lett till validerade instrument för bedömning av icke-motoriska symtom (NMS) vid Parkinson, vilka omfattar NMS-frågeformuläret (NMSQuest som fylls i av personen med Parkinson) och NMS-skalan (NMSS som fylls i av sjukvårdspersonal). Det senare är ett av de mest noggrant validerade instrumenten efter att ha använts och testats i en internationell grupp med över 10

12 700 patienter. Ett tredje skäl till varför icke-motoriska symtom kanske inte upptäcks tidigt belystes i en nyligen publicerad rapport som använde NMSQuest. Patienter kanske inte diskuterar ett antal icke-motoriska symtom särskilt rinnande saliv, svårigheter att svälja, sexuella problem och smärta antingen på grund av förlägenhet eller för att de är omedvetna om deras samband med Parkinson. 13 Missade icke-motoriska symtom kan leda till ökad ekonomisk börda och kan också få terapeutiska och sociala konsekvenser. Därför är screening med avseende på icke-motoriska symtom med hjälp av NMSS och NMSQuest väsentligt för att upptäcka symtom, och därefter öka livskvaliteten och minska funktionsnedsättningen samt kostnaderna för vården. 1,14 De icke-motoriska symtomen, såsom luktfunktionsstörningar och beteendestörningar under REM-sömn, är möjliga prekliniska markörer för Parkinson och kan användas för att identifi era en grupp med risk för Parkinsons sjukdom. Detta kommer att vara särskilt viktigt för tidig behandling med sjukdomsmodifi erande läkemedel. Behandlingen av Parkinson kräver en helhetssyn, ett patientcentrerat tillvägagångssätt, robust bedömning och tvärvetenskapliga insatser (se artikel om tvärvetenskaplig strategi för behandling av Parkinson på sidorna i denna broschyr). Även om icke-motoriska symtom i stor utsträckning inte anses ha dopaminerg grund, tyder bevis från en handfull studier på att depression, restless legs (rastlösa ben), blåsstörningar, trötthet och förstoppning kan lindras med dopaminerg behandling. 1,2,14 Dessutom kan personer med kognitiv försämring, psykos, kraftig sömnighet under dagen, erektil funktionsstörning eller dregling ha nytta av symtomspecifi ka läkemedel. Vissa icke-motoriska symtom svarar dåligt på traditionella behandlingar med dopaminersättning såsom levodopa.

13 Även om dopaminerg behandling länge har varit den grundläggande behandlingen av motoriska symtom vid Parkinson, kan den utlösa vissa icke-motoriska symtom såsom störningar av dopaminregleringen och ortostatisk hypotoni (blodtrycksfall när man reser sig), hallucinationer och sömnstörningar. Personer som behandlas med levodopa under lång tid kan uppleva fenomenet dosglapp som kan vara förknippat med icke-motoriska symtom såsom ångest, smärta eller trötthet. De kan ha nytta av kontinuerlig dopaminerg stimulering såsom förlängd frisättning/24-timmarsformuleringar, infusioner, hudplåster eller till och med intracerebral stimulering. 2 Sammanfattningsvis kan försenad upptäckt av icke-motoriska symtom leda till funktionsnedsättning, dålig livskvalitet och öka vårdkostnaderna för Parkinsons sjukdom i samhället. Icke-motoriska symtom såsom synhallucinationer, demens och fallolyckor är en viktig orsak till sjukhusinläggning och institutionalisering, och är de viktigaste kostnadsdrivarna inom Parkinsonvården. Upptäckt av dessa symtom är därför viktig för behandlingen av Parkinson och tidigare tillgång till behandling. Slutligen kan inte vikten av en tvärvetenskaplig strategi, inklusive stöd för anhörigvårdare överdrivas. 15 REFERENSER 1. Chaudhuri KR, Healy DG, Schapira AH. Non-motor symptoms of Parkinson s disease: diagnosis and management. Lancet Neurology 2006;5(3): Chaudhuri KR, Schapira AH. Non-motor symptoms of Parkinson s disease: dopaminergic pathophysiology and treatment. Lancet Neurology 2009;8(5): Schrag A, Jahanshahi M, Quinn N. How does Parkinson s disease affect quality of life? A comparison with quality of life in the general population. Mov Disord 2000;15(6): Aarsland D, Larsen JP, Tandberg E, Laake K. Predictors of nursing home placement in Parkinson s disease: a population-based, prospective study. Journal of the American Geriatrics Society 2000;48(8): Dodel RC, Berger K, Oertel WH. Health-related quality-of-life and healthcare utilisation in patients with Parkinson s disease: impact of motor fl uctuations and dyskinesias. Pharmacoeconomics 2001;19: Tolosa E, Compta Y, Gaig C. The premotor phase of Parkinson s disease. Parkinsonism & Related Disorders 2007;13(Suppl):S Braak H, Ghebremedhin E, Rub U, Bratzke H, Del Tredici K. Stages in the development of Parkinson s disease-related pathology. Cell and Tissue Research 2004;318(1): Berendse HW, Ponsen MM. Detection of preclinical Parkinson s disease along the olfactory tract. Journal of Neural Transmission 2006;70(Suppl): Hawkes C. Olfaction in neurodegenerative disorder. Mov Disord 2003;18(4): Hagell P, Nordling S, Reimer J, Grabowski M, Persson U. Resource use and costs in a Swedish cohort of patients with Parkinson s disease. Mov Disord 2002;17(6): Pressley JC, Louis ED, Tang MX et al. The impact of comorbid disease and injuries on resource use and expenditures in parkinsonism. Neurology 2003;60(1): Shulman LM, Taback RL, Rabinstein AA, Weiner WJ. Non-recognition of depression and other non-motor symptoms in Parkinson s disease. Parkinsonism & Related Disorders 2002;8(3): Mitra T, Naudu Y, Martinez-Martin P et al. The non declaration of non motor symptoms of Parkinson s disease to healthcare professionals. An international survey using the NMSQuest. 6th international congress on mental dysfunctions and other non motor features in Parkinson s disease and related disorders; 2008; Dresden: Park and Related Disorders. P0II:161; Poewe W, Hauser R, Lang A for the ADAGIO investigators. Rasagiline 1 mg/day provides benefi ts for non-motor symptoms in patients with early Parkinson s disease. Neurology 2009;72 (11 Suppl 3):A321 (P154) 15. Global Parkinson s Disease Survey Steering Committee. Factors impacting on quality of life in Parkinson s disease: results from an international survey. Mov Disord 2002; 17(1):

14 13

15 SAMMANFATTNING AV ICKE-MOTORISKA SYMTOM VID PARKINSONS SJUKDOM Följande icke-motoriska symtom kan förekomma hos personer med Parkinson. Alla symtom behöver inte förekomma. Olika personer har olika symtomprofi l. GASTROINTESTINALA SYMTOM Förstoppning, obstipation Rinnande saliv/dregling Dysfagi (svårighet att svälja)/kvävning Avföringsinkontinens Förlust av tungans smakfunktioner (ageusi) Illamående Refl ux, kräkningar Otillräcklig tarmtömning AUTONOMA SYMTOM Blåsstörningar (frekvens, trängningar) Torra ögon (xeroftalmi) Erektil impotens Fallolyckor i samband med ortostatisk hypotoni Översexualitet (troligen läkemedelsframkallad) Behov av att gå upp på natten för att kasta vatten (nykturi) Ortostatisk hypotoni Svettning SENSORISKA SYMTOM Olfaktoriska störningar (lukt- och smaksinne) Smärta Förnimmelse av stickningar (parestesi) 14

16 SÖMNSTÖRNINGAR Somnolens (kraftig sömnighet) under dagtid Sömnlöshet Beteendestörningar under REM-sömn och icke-rem-sömnsrelaterade rörelsestörningar Restless legs (rastlösa ben) och periodiska extremitetsrörelser Sömnstörd andning Livliga drömmar NEUROPSYKIATRISKA SYMTOM Anhedoni (oförmåga till lustkänsla) Apati, ångest Bristande uppmärksamhet Förvirring Delirium (möjligen läkemedelsframkallat) Demens Depression Hallucinationer, illusioner, vanföreställningar Tvångsbeteende (vanligtvis läkemedelsframkallat) Panikattacker Repetitivt beteende (punding) ANDRA ICKE-MOTORISKA SYMTOM Dimsyn Dubbelseende (diplopi) Trötthet Fjällande, fl agig, kliande, röd hud (seborré) Viktökning (möjligen läkemedelsframkallad) Viktförlust 15

17 16

18 EKONOMISKA KONSEKVENSER AV PARKINSONS SJUKDOM De ekonomiska konsekvenserna av Parkinsons sjukdom omfattar både direkta och indirekta kostnader. Direkta kostnader uppstår vid behandling av sjukdomen och de omfattar kostnader för läkemedel och sjukvård (t.ex. läkarbesök, sjukhusinläggningar, tester och undersökningar). Indirekta kostnader är de som uppstår till följd av sjukdomen, men är inte direkt relaterade till dess medicinska behandling. Vid Parkinson kan de omfatta förtidspensionering eller förlust av anställning för personen med Parkinson, förkortad arbetstid för anhörigvårdare och kostnader för ytterligare hem- eller institutionsvård. 1 De direkta kostnaderna för vård är lättare att mäta än indirekta kostnader. Därför kan det hjälpa till att förklara varför man ofta tror att de utgör en hög procentandel av den totala ekonomiska bördan. Särskilt läkemedel uppfattas som dyra, men vid Parkinson beräknas läkemedel endast stå för 4,4 % av de offentliga utgifterna. 2 Icke-motoriska symtom bidrar avsevärt till de ekonomiska följderna av Parkinson för samhället. Synhallucinationer, demens och fallolyckor är en viktig orsak till sjukhusinläggning och institutionalisering viktiga kostnadsdrivare inom vården vid Parkinson medan komplikationer i mag-tarmkanalen och förlust av blåskontroll kan ha inverkan på fortsatt anställning. 1 Som framhållits av Kartik Logishetty, Chandni Chandiramani och Ray Chaudhuri i deras inledning till icke-motoriska symtom vid Parkinson (se sidorna 9 till 12) kan fördröjd upptäckt av icke-motoriska symtom leda till funktionsnedsättning, dålig livskvalitet och en total ökning av kostnaderna för Parkinsonvård. Tidig upptäckt av dessa symtom är därför viktig för effektiv behandling av Parkinson och tidigare tillgång till behandling. REFERENSER 1. Dodel R, Reese J-P, Balzer M, Oertel WH. The economic burden of Parkinson s disease. European Neurological Review 2008;3(2 suppl): Huse DM, Schulman K, Orsini L, Castelli-Haley J, Kennedy S, Lenhart G. Burden of illness in Parkinson s disease. Mov Disord 2005;20:

19 TVÄRVETENSKAPLIG VÅRD FÖR PERSONER MED PARKINSONS SJUKDOM Av Bastiaan R. Bloem MD, PhD, Parkinson Center Nijmegen, Radboud University Nijmegen Medical Center, Nijmegen, Nederländerna Traditionellt har behandling av Parkinsons sjukdom engagerat en enda medicinsk specialitet, ofta en neurolog eller geriatriker, och erbjudit behandling som främst baserats på dopaminerga läkemedel och andra farmakologiska åtgärder. Detta är oftast effektivt för att minska de klassiska motoriska symtomen, såsom bradykinesi (långsamma rörelser) och minska funktionsnedsättningen. 1 Denna metod är dock av begränsad nytta vid behandling av icke-motoriska symtom vid Parkinson, däribland depression, ångest, kognitiv försämring, autonom funktionsstörning (t.ex. blåsstörningar, svettning, erektil funktionsstörning) och sensoriska problem. Ett fåtal av dessa icke-motoriska symtom svarar tillfredsställande på dopaminerg behandling. I själva verket kan vissa till och med förvärras med denna typ av läkemedel, till exempel ortostatisk hypotoni eller hallucinationer. 1 Många personer med Parkinson anser att en gyllene standardvård bör involvera ett tvärvetenskapligt team och en vård som anpassas till deras och deras familjs och anhörigvårdares speciella behov. Sådan tvärvetenskaplig behandling kan engagera ett antal allierade vårdspecialister, däribland sjukgymnaster, arbetsterapeuter och tal- och språkterapeuter liksom stöd och råd från dietister, socialarbetare, kuratorer och sexologer för att komplettera medicinsk standardbehandling av både motoriska och icke-motoriska symtom. Medan neurologen fastställer sjukdomens svårighetsgrad och optimerar den medicinska behandlingen för att minska symtomen, arbetar de allierade vårdterapeuterna med att minimera sjukdomsförloppets effekter och förbättra personens delaktighet i vardagliga aktiviteter. 1 Mycket av informationen om fördelarna med allierad sjukvård vid Parkinson kommer från klinisk erfarenhet, men bevisgrunden som stödjer dess användning behöver utvecklas ytterligare. Lyckligtvis börjar nu goda vetenskapliga bevis framträda när det gäller bidraget från de individuella vårddisciplinerna (särskilt sjukgymnastik), men det behövs mycket mer arbete för att kunna bevisa kostnadseffektiviteten vid det integrerade tvärvetenskapliga tillvägagångssättet. 1,2 SJUKGYMNASTIK Sjukgymnastik är behandling av fysisk funktionsstörning eller skada med fysiska metoder istället för medicinering. En fysisk åtgärd med allt fl er bevis på framgång är användningen av yttre cueing -tekniker där yttre sensoriska signaler förmår en person att röra på sig, såsom rytmiska ljudsignaler. Dessa kan hjälpa personer med Parkinson att övervinna sin bristande rörlighet och lindra vissa icke-motoriska symtom. 18

20 En evidensbaserad (bevisbaserad) riktlinje, som beskriver de olika sjukgymnastikbehandlingar som är effektiva vid behandling av Parkinson, har utarbetats 3 och senare uppdaterats Riktlinjen har antagits av APPDE (Association of Physiotherapists in Parkinson s Disease Europe) och fi nns tillgänglig online (www.appde.eu). Den innehåller rekommendationer för klinisk praxis vid Parkinson, däribland fl era starka rekommendationer som baseras på randomiserade studier av hög kvalitet. En rekommendation är att genomföra cueing-strategier. Sådana strategier ger många fysiska fördelar såsom förbättrad gång, hållning och förmåga att resa sig från sittande ställning och förbättrar också patienternas självtillit, när det gäller att genomföra aktiviteter utan att falla. Detta kan leda till förbättrad tillit till balansen, vilket kan hjälpa till att lindra ångest, ett vanligt icke-motoriskt symtom i samband med depression. Dans är en annan användbar metod som rekommenderas av sjukgymnaster och en timmes argentinsk tangodans har visat sig korrigera såväl balans som gång. 5 Under en tangolektion ger musiken, ljudsignalen och de på varandra följande stegen i dansen fungerar som rörelsestrategi. Naturligtvis är aktiviteten i sig en form av motion som är mycket bra för både motoriska och icke-motoriska symtom. Även om cueing-strategier förvisso är effektiva på kort sikt, behövs det dock mer arbete för att fastställa hur man ska kunna förvissa sig om långsiktiga effekter. 6 I synnerhet krävs insatser för att föra ut cueing-strategierna ur undersökningsrummet och genomföra dem under verkliga förhållanden där cueing behövs mest. Den träningsterapi som ges av en sjukgymnast kan förbättra den fysiska kapaciteten (i fråga om styrka och balans), liksom gång, snabbhet och hälsorelaterad livskvalitet. 7 Två studier av löpbandsträning gav bevis för att motionsterapi kan förbättra gångparametrarna, sänka benbelastningen, öka muskelvolymen och öka känslan av välbefi nnande, vilket är viktigt för vissa icke-motoriska symtom såsom depression och ångest. 8,9,10 Ett motionsprogram förbättrar även konditionen och när det kombineras med olika mentala och sociala aktiviteter kan det hjälpa till att lindra trötthet. Andra icke-motoriska symtom kan också förbättras indirekt med motion, trots att de bevisen främst kommer från studier på äldre patienter utan Parkinson. Till exempel tenderar aktiva människor att sova bättre och större fysisk aktivitet har åtföljts av minskad depression och förbättrad kognition. Regelbunden motion kan också bidra till att bromsa eller förhindra utvecklingen av benskörhet, som är ett vanligt problem hos personer med Parkinson. En stor utmaning är att ta reda på vad varje patient tycker är behagligt och säkert, när det gäller ett motionsprogram som passar deras egen individuella förmåga och önskemål. Om detta kan uppnås skulle det säkerställa ökade fysiska aktiviteter. Bra sjukgymnaster kan fungera som handledare för patienter och utveckla sådana skräddarsydda program. En stor klinisk studie i Nederländerna ParkFit-studien 11 undersöker för närvarande fördelarna med en sådan handledarroll för sjukgymnaster när det gäller att uppnå varaktigt ökade dagliga fysiska aktiviteter. 19

Infomationsmaterial om Parkinsons Sjukdom VAD FÅR VI KOSTA?

Infomationsmaterial om Parkinsons Sjukdom VAD FÅR VI KOSTA? Infomationsmaterial om Parkinsons Sjukdom VAD FÅR VI KOSTA? Parkinsonsjuka frågar sig: Vad får vi kosta? Vad får vi kosta per dag? En dagens lunch på restaurang? En bukett tulpaner? Fem liter bensin? En

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Parkinson utanför neurologkliniken. Mellansvenskt läkemedelsforum 2015 Örebro

Parkinson utanför neurologkliniken. Mellansvenskt läkemedelsforum 2015 Örebro Parkinson utanför neurologkliniken Mellansvenskt läkemedelsforum 2015 Örebro Önskemål/krav från patienter Förbättrad tillgång till neurologisk vård och rehabilitering Likvärdig vård över hela landet Rätt

Läs mer

Att leva med Ataxier

Att leva med Ataxier Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

EN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten

EN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten 2013 EN BROSCHYR OM en sjukdom med många ansikten INNEHÅLL Vad är MS? OM SJUKDOMEN OM SJUKDOMEN sid Vad är MS? 3 Det centrala nervsystemet 3 Vad händer vid MS? 4 OM ORSAKERNA TILL MS Varför får man MS?

Läs mer

Version 8, 2001-11-18 OMR 6:1 BILAGA MÄN PATIENT 1 (11)

Version 8, 2001-11-18 OMR 6:1 BILAGA MÄN PATIENT 1 (11) PATIENT 1 (11) Upplevda besvär SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory Vi önskar få veta direkt av Dig hur Du upplever den behandling som Du får. För varje besvär som anges nedan ber

Läs mer

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11)

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11) PATIENT 1 (11) Upplevda besvär SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory Vi önskar få veta direkt av Dig hur Du upplever den behandling som Du får. För varje besvär som anges nedan ber

Läs mer

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm Ataxier Vad händer i nervsystemet? Lillhjärnan samordnar våra rörelser. Lillhjärnan ligger under storhjärnans nacklober alldeles bakom hjärnstammen, som den också är förenad med. Lillhjärnan är framför

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Äldres sömn och omvårdnad för god sömn

Äldres sömn och omvårdnad för god sömn Äldres sömn och omvårdnad för god sömn Amanda Hellström Leg. Sjuksköterska, Doktorand i Vårdvetenskap Blekinge Tekniska Högskola, Lunds Universitet Handledare: Anna Condelius, Cecila Fagerström & Ania

Läs mer

Glucosamine ratiopharm

Glucosamine ratiopharm Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om

Läs mer

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1 Bilaga 1 Sammanfattning av sjukgymnastiska interventioner vid akutomhändertagande för patienter med whiplashrelaterade besvär. 1. Första besöket inom 10 dagar efter skadetillfället. Bilaga 2 - Kontrollera

Läs mer

INDIKATIONER OCH KONTRAINDIKATIONER FÖR AVANCERADE BEHANDLINGAR AV PARKINSONS SJUKDOM

INDIKATIONER OCH KONTRAINDIKATIONER FÖR AVANCERADE BEHANDLINGAR AV PARKINSONS SJUKDOM INDIKATIONER OCH KONTRAINDIKATIONER FÖR AVANCERADE BEHANDLINGAR AV PARKINSONS SJUKDOM En stor del av alla Parkinsonpatienter utvecklar motoriska fluktuationer och dyskinesier efter några års peroral behandling

Läs mer

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig.

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig. Bipacksedel: Information till användaren Eldepryl 5 mg och 10 mg tabletter Selegilin Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig.

Läs mer

Kapitel 6: Allmänna strategier för välbefinnande och sjukdomshantering

Kapitel 6: Allmänna strategier för välbefinnande och sjukdomshantering Kapitel 6: Allmänna strategier för välbefinnande och sjukdomshantering Inledning I detta kapitel beskrivs några av de fysiska, energimässiga och psykologiska behandlingar som ofta används av patienter

Läs mer

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal Behandling av psykossjukdom INNEHÅLL Psykos schizofreni 5 Vad ÄR EN PSYKOS? Vem drabbas och varför? Vad går

Läs mer

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att

Läs mer

Värt att veta om kronisk förstoppning

Värt att veta om kronisk förstoppning Värt att veta om kronisk förstoppning 1 När blir förstoppningen kronisk? Skillnaden mellan vanlig förstoppning och kronisk förstoppning är hur länge besvären håller i sig. Förstoppningen övergår i kronisk

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit

Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Translation into: Completed by: Email: SOC 1 SOC 2 SOC 3 SOC 4 SOC 5 SOC 6 Swedish Kvalitetsriktlinjer för behandling av patienter med reumatoid artrit Britta Strömbeck and Ingemar Petersson britta.strombeck@morse.nu

Läs mer

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se Tips och råd om överaktiv blåsa Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se VES-100973-1 02.2011 Relevans.net Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan.

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

Inkontinenscentrum Västra Götaland. Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM

Inkontinenscentrum Västra Götaland. Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM Inkontinenscentrum Västra Götaland Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM TILL DIG SOM VILL VETA MER OM Inkontinens Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du inkontinent? Beskrivningarna

Läs mer

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga

Läs mer

Symtomlindring i livets slutskede. Marit Karlsson Med dr, överläkare, LAH Linköping

Symtomlindring i livets slutskede. Marit Karlsson Med dr, överläkare, LAH Linköping Symtomlindring i livets slutskede Marit Med dr, överläkare, LAH Linköping Symtom i livets absoluta slutskede Sista två veckorna i livet Översiktsstudie baserad på 12 studier innehållande totalt 2412 patienter

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer

Primär handläggning av patienter efter nacktrauma

Primär handläggning av patienter efter nacktrauma 1 Primär handläggning av patienter efter nacktrauma Första Sjukgymnastbesöket Detta dokument innehåller, förutom denna sida med allmän information, följande delar: Sid Del 4 Sjukgymnastdel 2-6 Till Dig

Läs mer

Litet råd kring speciella typer av lidande

Litet råd kring speciella typer av lidande Litet råd kring speciella typer av lidande I detta avsnitt kommer vi kort belysa några olika typer av lidande. Vi kommer att reflektera över egenvård i sammanhanget men också över när det är en god idé

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar

Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom En informationsbroschyr om krokiga fingrar Dupuytrens sjukdom är en bindvävs sjukdom som påverkar bindvävsplattan i handflatan och fingrarnas insida. Symtomen är små knölar och i ett

Läs mer

Till dig som vill veta mer om inkontinens

Till dig som vill veta mer om inkontinens Till dig som vill veta mer om inkontinens 2 Grundtext: Hjälpmedelsinstitutet och Inkontinenscentrum i Västra Götaland Foto: Kajsa Lundberg Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Personnummer. Namn. Skattare. Datum. Symtom Aldrig Förekomst Allvarlighetsgrad Allvarlighetsgrad x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3

Personnummer. Namn. Skattare. Datum. Symtom Aldrig Förekomst Allvarlighetsgrad Allvarlighetsgrad x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3 Personnummer Namn Skattare Datum Symtom Aldrig x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3 B. Hallucinationer 0 1 2 3 4 1 2 3 C. Agitation / upprördhet 0 1 2 3 4 1 2 3 D. Depression / nedstämdhet

Läs mer

The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility

The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility The Alzheimer s Association multi-center study on lumbar puncture feasibility Bakgrund Biomarkörer i cerebrospinalvätska (CSF), tau och amyloid β (Aβ) har visat sig var lovande verktyg för diagnos av Alzheimers

Läs mer

Ångestsyndrom-Anxiety

Ångestsyndrom-Anxiety Ångestsyndrom-Anxiety Resource Center i Umeå AB Socionom Leg Psykoterapeut Lärare och handledare i psykoterapi Mobil: +46 70 2138312 Emajl: kogterapi@gmail.com 1 ÅNGESTSTÖRNINGAR 1. PANIKATTCK 2. PANIKSYNDROM

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning

VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.2 Översikt över sjukdomsetymologin Smärta är en mycket subjektiv känsla och kan grovt klassificeras som cancersmärta och ickecancerrelaterad smärta.

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder Kristina Johnell Aging Research Center Karolinska Institutet Hovstadius et al. BMC Clin Pharmacol 2009;9:11 2 Polyfarmaci Äldre och kliniska

Läs mer

Har Du lagt märke till någon oro, spänning eller ångest de senaste två dagarna?

Har Du lagt märke till någon oro, spänning eller ångest de senaste två dagarna? Klinisk ångestskala (CAS) - för att mäta effekten av ångestbehandling (Snaith & al., Brit J Psychiatry 1982;141:518-23. Keedwell & Snaith, Acta Psychiatr Scand 1996;93:177-80) Om något av ångestsyndromen

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Att förstå cervikal dystoni och din behandling med Neurobloc

Att förstå cervikal dystoni och din behandling med Neurobloc Patientguide Information till personer som ordinerats botulintoxin B (Neurobloc ) för cervikal dystoni. Att förstå cervikal dystoni och din behandling med Neurobloc Denna guide tillhandahålls av Eisai

Läs mer

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs

Läs mer

Hur känner man igen att det är Parkinson?

Hur känner man igen att det är Parkinson? Hur känner man igen att det är Parkinson? Professor Sten-Magnus Aquilonius, Uppsala, har nyligen gått i pension. Susanna Lindvall, ParkinsonFörbundet, passade på att ställa några angelägna frågor till

Läs mer

Så här garanteras att personer med osteoartrit och reumatoid artrit får optimal vård i hela Europa: Rekommendationer från EUMUSC.

Så här garanteras att personer med osteoartrit och reumatoid artrit får optimal vård i hela Europa: Rekommendationer från EUMUSC. Så här garanteras att personer med osteoartrit och reumatoid artrit får optimal vård i hela Europa: Rekommendationer från EUMUSC.NET I samarbete med EULAR och 22 center i hela Europa - Med stöd av EG:s

Läs mer

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? Lena von Koch Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska

Läs mer

TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION

TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL Du har fått en receptbelagd medicin som heter Lamictal utskrivet av din doktor. Lamictal är en förebyggande behandling

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations 2014-11-12 Monica Jonsson, Tua Bardosson Syftar till att hitta hela gruppen av tidigt

Läs mer

2. INNAN DU ANVÄNDER ZYBAN Ta inte Zyban:

2. INNAN DU ANVÄNDER ZYBAN Ta inte Zyban: Zyban 150 mg filmdragerade depottabletter bupropion Det aktiva innehållsämnet är bupropionhydroklorid. Hjälpämnen är mikrokristallin cellulosa, hypromellos, cysteinhydrokloridmonohydrat, magnesiumstearat,

Läs mer

1 Cancer, smärta och förstoppning

1 Cancer, smärta och förstoppning 1 Cancer, smärta och förstoppning Korta fakta: I den lindrande, palliativa, vården i livets slutskede lider upp till 80 procent av cancerpatienterna av svår smärta. (1) Grunden för smärtlindring inom cancervården

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro. Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014

Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro. Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014 Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa 10.4.2014 Vad är KBT kognitiv beteendeterapi? KBT ett paraplynamn KBT baserar sig på vetenskapligforskning och har bl.a.

Läs mer

Din vägledning för KEYTRUDA

Din vägledning för KEYTRUDA Din vägledning för KEYTRUDA (pembrolizumab) Information till patienter Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation.

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

Bakgrund. Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen

Bakgrund. Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen Bakgrund Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen Personalen upplever att det är svårt att få hjälpa henne med ADL. Anna

Läs mer

Goda råd till föräldrar. Bli inte rädd om ditt barn klagar över ryggsmärtor, men lyssna till barnet och följ förloppet över några dagar.

Goda råd till föräldrar. Bli inte rädd om ditt barn klagar över ryggsmärtor, men lyssna till barnet och följ förloppet över några dagar. Goda råd till föräldrar Bli inte rädd om ditt barn klagar över ryggsmärtor, men lyssna till barnet och följ förloppet över några dagar. Sök rådgivning och behandling hos en kiropraktor om smärtorna varar

Läs mer

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Ann-Charlotte Grahn Kronhed, Inger Hallberg, Lars Ödkvist, Margareta Möller Syfte: Att utvärdera

Läs mer

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se Sömnhjälpen www.somnhjalpen.se Sömnsvårigheter kan ge allvarliga problem i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på våra vanor och vår livsstil, samt faktorer i miljön kan vi förebygga

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Neuropsykiatrisk Inventering: Version för vårdhem (Swedish version of the NPI-NH)

Neuropsykiatrisk Inventering: Version för vårdhem (Swedish version of the NPI-NH) Version för vårdhem (Swedish version of the NPI-NH) A. Vanföreställningar Tror den boende saker som du vet inte är sanna? Hävdar den boende till exempel att människor försöker skada honom/henne eller stjäla

Läs mer

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner MIGRÄN Medicinska riktlinjer remissversion Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner Bakgrund Mer än en av tio personer har migrän Många som söker vård har haft upprepade migränanfall med otillräcklig nytta

Läs mer

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra

Läs mer

Effekt av akupunktur på insomni/sömnstörning

Effekt av akupunktur på insomni/sömnstörning Effekt av akupunktur på insomni/sömnstörning En randomiserad kontrollerad studie Handledare:Lina Bunketorp Käll, Fil.dr.Leg.sjukgymnast Gaby Bader Docent, Leg.läkare Den kliniska vardagen Kliniska sömnstörningar

Läs mer

Keele StarT Back Screening Tool

Keele StarT Back Screening Tool Keele StarT Back Screening Tool Svensk version Carola Be)en, Leg. Sjukgymnast, MSc, Specialist OMT Ins>tu>onen för Samhällsmedicin och rehabilitering Sjukgymnas>k Ländryggssmärta Vanligt problem i befolkningen

Läs mer

"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr

Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna? Lars-Eric Olsson Fil. Dr "Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, centrum för personcentrerad vård Personer är vi

Läs mer

Olika vård beroende på var i Sverige man bor

Olika vård beroende på var i Sverige man bor Olika vård beroende på var i Sverige man bor Information om och behandling av Parkinsons sjukdom i Sverige April 2011 1 Förord Under hösten 2010 genomförde Parkinsonförbundet en enkätundersökning för att

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10.000-30.000 personer i Sverige av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer när man sitter i en bil

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY. Tord Forsner

TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY. Tord Forsner TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY Tord Forsner En enkel ekvation? information=implementering information+utbildning+resurser=implementering Hur sprider vi

Läs mer

ALLT OM URINBLÅSEPROBLEM. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM URINBLÅSEPROBLEM. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM URINBLÅSEPROBLEM Solutions with you in mind www.almirall.com VILKA ÄR DE? Urinblåseproblem definieras som alla symtom som orsakas av bristande funktion av urinblåsan. Två typer av urologiska problem

Läs mer

AUTOIMMUN HEPATIT (AIH)

AUTOIMMUN HEPATIT (AIH) AUTOIMMUN HEPATIT (AIH) Innehåll Autoimmun hepatit, AIH... 5 Vad är autoimmun hepatit (AIH)?... 5 Vad är orsaken till AIH?... 5 Smittar AIH?... 5 Hur vanligt är AIH?... 5 Hur ställs diagnosen vid AIH?...

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Patientarbetsbok. Let s talk. Utforska var din depression kommer ifrån och hur den kan behandlas

Patientarbetsbok. Let s talk. Utforska var din depression kommer ifrån och hur den kan behandlas Patientarbetsbok Let s talk Utforska var din depression kommer ifrån och hur den kan behandlas 2 Innehåll Sida 4 Sida 6 Sida 8 Sida 10 Sida 12 Sida 14 Sida 16 Sida 18 Sida 20 Sida 22 Sida 26 Sida 28 Sida

Läs mer

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Remeron 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Depression är en sjukdom som präglas

Läs mer

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande

Läs mer

Behandling av långvarig smärta

Behandling av långvarig smärta Behandling av långvarig smärta Psykologiska behandlingsmetoder Marianne Kristiansson spec anestesiologi, spec smärtlindring, spec rättspsykiatri med dr, adj lektor inst klin neurovetenskap, KI chefsöverläkare

Läs mer

The Nursing Delirium Screening Scale (Nu-DESC) Hjärtcentrum Thoraxkliniken Norrlandsuniversitets sjukhus

The Nursing Delirium Screening Scale (Nu-DESC) Hjärtcentrum Thoraxkliniken Norrlandsuniversitets sjukhus The Nursing Delirium Screening Scale (Nu-DESC) Helena Claesson Lingehall Nina Smulter Hjärtcentrum Thoraxkliniken Norrlandsuniversitets sjukhus Delirium Diagnoskriterier enligt DSM-IV-TR Grumlat medvetande

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

OM BÄLTROS. och hur du minskar risken att drabbas

OM BÄLTROS. och hur du minskar risken att drabbas OM BÄLTROS och hur du minskar risken att drabbas Bältros är en virussjukdom, som är både vanlig och potentiellt allvarlig. Var fjärde person får bältros någon gång i livet. Risken att drabbas ökar med

Läs mer

ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD. Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)?

ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD. Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)? ÄGGSTOCKSCANCER FAKTABLAD Vad är äggstockscancer (ovarialcancer)? ENGAGe ger ut en serie faktablad för att öka medvetenheten om gynekologisk cancer och stödja sitt nätverk på gräsrotsnivå. Äggstockscancer

Läs mer

DELÅRSRAPPORT. Aktiv hälsostyrning - vårdcoacher 2014. Bilaga 4

DELÅRSRAPPORT. Aktiv hälsostyrning - vårdcoacher 2014. Bilaga 4 Bilaga 4 DELÅRSRAPPORT Aktiv hälsostyrning - vårdcoacher 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2014-09-01 Diarienummer: 1406-0721 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Anna Nergårdh 08-123

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

28-dagars Medveten andningsträning

28-dagars Medveten andningsträning 28-dagars Medveten andningsträning Andas bättre - må bättre Medveten andningsträning steg 1 AndningsINDEX 18 FRÅGOR Nedanstående frågor handlar om dina andningsvanor och hur fria eller blockerade dina

Läs mer

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering

Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Kungsbacka Kommun Delegeringsutbildning inom Rehabilitering Parkinsons sjukdom 2014-12-18 Sammanställt av: Sofia Johansson, Helena Fahlén, Ingrid Säfblad-Drake, Maria Hellström, Sandra Arvidsson, Jenny

Läs mer

Reviderad våren 2013 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Parkinsons sjukdom

Reviderad våren 2013 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Parkinsons sjukdom Reviderad våren 2013 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Parkinsons sjukdom Inledning Syfte Landstinget Kronoberg har formulerat visionen Ett gott liv i ett livskraftigt län, vilket innebär

Läs mer

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling Psykiatrisk behandling Medicinsk behandling Evidensbaserad behandling Evidens betyder bevis Forskning och vetenskapliga resultat bevisar att behandlingen ger resultat Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Förstå din katts. MAGhälsa

Förstå din katts. MAGhälsa Förstå din katts MAGhälsa Precis som människor kan katter lida av störningar i mage och tarm som leder till kräkningar och diarré. Dessa störningar är ofta kortvariga och läker ut av sig själv men kan

Läs mer

Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS?

Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Ingela Nygren överläkare, med dr neurologkliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Läkardagarna i Örebro 12-04-26 Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Ja,

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer