den gamla trädgården

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "den gamla trädgården"

Transkript

1 den gamla trädgården

2

3 hwang sok-yong Den gamla trädgården Översättning av Anders Karlsson och Park Ok-Kyoung albert bonniers förlag

4 Tidigare utgivning på svenska: Berättelsen om herr Han (Panache 2007) Citatet på s. 576 är ur Bertolt Brechts»Staden Mahagonnys uppgång och fall«, översättning av Per Erik Wahlund (Sex dramer, Bonniers 1970). isbn Copyright Hwang Sok-Yong 2000 Originalets titel: Oraedoen chŏngwŏn Published by agreement with Éditions Zulma Utgiven med stöd från Korea Literature Translation Institute GGP Media GmbH, Tyskland 2011

5 Åh, hur ska vi nedteckna den lilla rosen? Plötsligt mörkröd, ung och nära? Vi kom inte för att besöka den, Men när vi kom, fanns den där. Oförutsedd innan den fanns Knappt fattbar när den väl fanns där. Något som aldrig hade startat, nådde sitt mål. Men är det inte så det alltid har varit? Bertolt Brecht

6

7 1 Stegen hördes redan på långt avstånd, ljudet av en person som självsäkert satte klackarna i cementgolvet. Med all säkerhet var det den tjänstgörande vaktchefen som var på väg till min cell för att hämta mig. I tjänst, allt normalt, röt vakterna i kuren utanför. Vaktchefen måste passera två järngrindar för att komma till vår avdelning. Jag lyfte undan bomullstäcket som kylan fått mig att dra upp över axlarna och satte mig upp. Den kalla morgonluften drog längs nacken. Varje kväll när jag gick till sängs tog jag av mig de grova sockor jag hade ovanpå yllestrumporna liksom den mössa jag gjort av en avklippt strumpa. Fångdräkten jag bar hade cellnumret på ena sidan av bröstet och mitt fångnummer på den andra. En lång tid nu hade mitt namn varit Nummer Mitt egentliga namn hade jag nästan glömt bort. När hade jag fått det här numret? Det var namnet med vilket jag identifierades vid varje upprop, numret som förlänade mig min existens när jag fick brev, på verkstadsgolvet, vid besök, när jag skymfades eller blev uppläxad, och i slutet och början av långa förolämpande haranger. Jag ställde mig på cellens låga skrivbord och hissade ner pappskärmen jag hängt för det lysrör som spred sitt sken dag som natt. Skärmen var ett brott mot reglementet. Enligt det måste fångens förehavanden kunna övervakas dygnet runt. Ett ständigt ihållande dagsljus måste råda i en cell dit solens strålar aldrig nådde. Jag hade rivit av en sida av en nudelkartong, klätt den med brevpapper för att göra skärmen lite prydligare, och sedan tejpat fast den i ena kanten av den plastskiva som täckte lysröret. Hissanordningen 7

8 hade jag gjort genom att tejpa fast en avbruten pinne vid lysrörshållaren och sedan dra en tråd därigenom till skärmen. Fast det är klart, dylika bekvämlighetsanordningar måste tas bort inför varje inspektion. Nästan alla föremål i cellen var sådant som jag eller mina medfångar knåpat ihop på det sättet. Jag vek ihop bomullstäcket och lade det vid fotändan tillsammans med filtarna. Den tredelade skumplastmadrassen vek jag ihop till en prydlig fyrkant och lämnade den mitt på golvet som sittdyna. Idag hade jag tänkt hoppa över den kalla avrivningen. Efter gårdagens sista inspektion hade jag sorterat ut sådant jag ville ha med mig och stoppat ner det i mina två necessärer, mina fängelsekappsäckar. Jag ställde mig upp och sträckte på kroppen. Min vana trogen fällde jag därefter ut armarna, satte handflatorna i väggarna och tryckte hårt. Cementväggarna var vita av frost och i taket över sovplatsens huvudända hängde små droppar av kondenserad andedräkt som vanligt. När jag lade ut madrassen på golvet i den trånga cellen var det bara en smal remsa på två spann kvar till sidoväggen, och vid fotändan var det knappt ett steg till den enkla toaletten, eller pottburken som den kallades i fängelset. Framför toaletten stod vattenhinken och på väggen ovanför den hängde en liten plasthylla i tre våningar där man kunde ha sina bestick och andra ägodelar. Vattnet i hinken hade fryst. Den här morgonen hällde jag bara upp tre skopor vatten i handfatet och sköljde av halsen, hakan och kinderna för dagen ovanligt släta. Igår hade jag nämligen badat, klippt håret och rakat mig. Jag hade lyckats tigga till mig en hink varmvatten av städaren och fått tillstånd att använda tvagningsrummet, och där hade jag spätt ut det varma vattnet med kallt och tagit mig ett ljummet bad. Frisörernas förman var en rånare i övre medelåldern som blivit dömd till femton år, men som det brukade sägas i fängelset, mer än tio år kunde göra vem som helst till ett fromt lamm. Hans kollegor sade att han varit inblandad i ett tågrån, men eftersom det var tabu bland fångarna att fråga varandra om orsaken till fängelsevistelsen visste jag inte mycket mer. Han var nu inne på sitt trettonde år, 8

9 och förra året hade han varit ute på samhällsobservation. Som etiketten långtidsfångar emellan påbjöd var det alltid han som klippte mitt hår. Hans färdighet stod få efter, en gång hade han till och med vunnit guldmedalj i en tävling för landets alla interner. Alla där visste att jag var politisk fånge, och på sådana rakade man inte huvudet. Det gjorde det lättare att skilja dem från de vanliga fångarna. I normala fall skulle han ha frågat mig hur jag ville ha mitt hår klippt, men den här gången gjorde han inte det. Jag tar bara och putsar det lite. Med små fina tag med saxen klippte han mig försiktigt runt öronen. Jag satt tyst med slutna ögonlock och han lutade sig fram och viskade: Det är imorgon, eller hur? Det verkar så. När han hade rakat mig färdigt smorde han in min haka och mina kinder med väldoftande ansiktsvatten, var han nu lyckats få tag i det någonstans, och sedan torkade han mig försiktigt om halsen och bakom öronen, precis som man gör utanför murarna. Så, då var det klart. Tack så mycket. Jag var på väg att resa mig upp när han försiktigt tryckte ner mig i stolen igen och viskade: Herr O, skulle ni ha något emot ifall jag bad en bön för er? För en stund visste jag inte vad jag skulle svara. Jag var ju inte någon probukatanhängare och själv hade jag aldrig bett en bön. Probukatanhängare, det var vad vi retsamt kallade de interner som gick på alla möten som anordnades av olika religiösa grupper som kom med mat i bagaget. Ena gången var de protestanter, den andra buddhister och sedan plötsligt katoliker. Jag tänkte en stund på vår långa isolering och insåg att han skulle kunna ta sig ut på andra sidan genom mitt minne jag skulle ju komma ihåg hans bön en lång tid. Skulle ni vilja göra det för mig? Han trevade efter min hand med sina båda händer. Gode Gud, denna broder avslutar nu sitt arton år långa straff och ska återvända till världen. Låt honom för alltid begrava i sitt 9

10 hjärta det som skett här under årens lopp, se efter honom nu när han återvänder till världen såsom du sett efter honom här inne. Fyll hans dagar med hopp och glädje. Välsigna honom med ett anspråkslöst och lyckligt liv där han kan vara tacksam för livets små glädjeämnen. Och låt honom framför allt inte glömma oss som är kvar. I Jesu Kristi namn. Amen. Jag lade upp mitt tjocka teckenlexikon på skrivbordet, bläddrade igenom sidorna och tog fram en handflatsstor spegel en av mina undangömda privata ägodelar. Av rädsla för att fången skulle begå självmord fick man inte ha glas, snören eller vassa metallföremål i ensamcellen. Spegeln hade jag fått av en vakt i häktet. Jag minns inte längre om det var i utbyte för en påse nudlar eller för en bit sockerkaka. Sådana klenoder hade jag undangömda i alla tjocka böcker. I bibeln fanns en fingerstor kniv som jag tillverkat genom att slipa ett konservburkslock mot cementväggen i toaletten, och med den skalade jag frukt eller skar upp inlagda grönsaker. På väggen hängde en mapp med några kuvert, och i det längst bak låg en kam undangömd. Jag lyfte ansiktet mot lysröret och höll upp spegeln. Jag kunde se en dyster man i femtioårsåldern. Gråsprängdheten som börjat kring öronen hade nu spritt sig upp till hjässan och vid mungiporna och runt ögonen syntes rynkor. Vad kunde finnas på andra sidan av det djupa mörker som syntes bakom ansiktet i spegeln? Finns det verkligen en värld där ute? Mitt hår var som urblekt tråd och när jag kammade det lade det sig kraftlöst åt sidan. Ljuset från lysröret fick det att skina än vitare. Järngrinden öppnades, och sedan hördes det rysande ljudet av järnregeln som drogs åt sidan. Jag kunde höra fotstegen passera i korridoren nedanför och stoppade undan spegeln och kammen och ställde sedan tillbaka böckerna. Därefter satte jag mig fogligt på sittdynan. Nu kunde jag höra hur gallergrinden till specialavdelningen på andra våningen öppnades järnregeln som drogs åt sidan och gallret som slog i järnpelaren. Vakterna avgav sin rapport, och därpå dämpades ljudet av vaktchefens steg. Antagligen gick han nu på den långa matta som låg på golvet i specialavdelningens 10

11 korridor. Tyst närmade han sig min celldörr och till slut syntes hans huvud genom gallret i den två spann breda inspektionsluckan. Men eftersom den var täckt av plast kunde jag bara se konturerna. Nummer 1444, ni släpps fri idag, eller hur? Ja, det stämmer. Han sänkte huvudet det vill säga, jag kunde se hur konturen av mösskärmen sänktes och sade korthugget: Klockan är över fyra, öppna celldörren. Ett tunt metalliskt klick hördes, ett ljud jag hört varje morgon när jag släpptes ut för morgongymnastiken, och så öppnades dörren med en knyck och allt utrymme ute i korridoren forsade plötsligt in i den trånga cellen. Ta med er era tillhörigheter. Ursäkta? Jag tvekade. Ni ska ju åka hem. Hem ja, just det. Jag tog upp de två necessärerna som jag prydligt ställt vid huvudändan. Sedan tog jag fram de nytvättade vita gummiskorna som stod på hyllan ovanför dörren och ställde dem i korridoren utanför dörren. Först sträckte jag ut en fot och sedan klev jag ut från cellen med båda fötterna. Min cell var den näst sista i korridoren och i varannan av de övriga satt det politiska fångar som jag. Och de sov inte, det visste jag, utan satt och väntade. Jag skulle precis börja gå mot korridorens andra ända när vaktchefen sade bakom min rygg: Åt det här hållet! Plötsligt, och utan att själv vara beredd på det, ropade jag: Nu lämnar O Hyŏnu det här fängelset! Hoppas hälsan står er alla bi! Omedelbart fylldes korridoren av röster. Farväl, Broder O! Broder O, nu är era vedermödor här över. Broder O, gå i frid och hälsa till dem på andra sidan. Hoppas ni får ett bra liv där ute. Jag visste att den här dagen skulle komma. Seså, skynda er på. Vaktchefen muttrade surt och knuffade mig irriterat i axeln. 11

12 Jag vände mig mot trapporna i motsatta ändan. Den jourhavande vakten tog mig i handen och tog avsked även han. Herr O, farväl. Och se nu till att inte komma tillbaka hit. Tack för allting under den här tiden. Precis som tiden inte går att vrida tillbaka lämnade jag nu avdelningen bakom mig för gott. Vaktchefen och jag sade ingenting där vi gick mot järngrinden. Den slog igen bakom oss. I korridoren till huvudbyggnaden fanns ännu en järngrind och den unga vakten ropade»för Fosterlandet!«när han öppnade den. Jag hade gått genom den här korridoren tusentals gånger på väg till sjukrummet, säkerhetsavdelningen, besöksrummet, eller fängelseadministrationen. Nu försvann den bakom min rygg, zon för zon. Till sist passerade vi den tredje järngrinden på vägen mot huvudbyggnaden. På andra sidan klev vi ut på en öppen plan. Det måste vara idrottsplanen jag sett skymten av från min cell, den där vakterna hade sin morgonsamling varje dag. Jag tittade upp mot himlen som fortfarande var tjock av mörker. Någonting kallt föll. Det var finkornig snö. Som jag alltid gjorde gick jag ett steg framför övervakaren. Som ett vältränat boskapsdjur styrde jag stegen mot huvudbyggnadens trappa. Väl uppe vek jag av åt höger. När jag steg in på säkerhetsavdelningens kontor omfamnades jag plötsligt av en för mig ovan värme. Vatten kokade ljudligt i en kittel ovanpå den upphettade kaminen. Den vakthavande avdelningschefen som satt och slumrade djupt nedsjunken i snurrstolen tog ner fötterna från den motsatta stolen och ställde sig långsamt upp. Nu ska vi se Nummer 1444 Herr O Hyŏnu, ska ni bli utsläppt idag? Han slängde en blick på sitt armbandsur och sträckte ut handen mot den stol han just haft fötterna på. Varsågod och sitt! Jag gick fram mot hans skrivbord bredvid kaminen och hälsade tafatt. Så, sitt ner. Visst hade ni samtalet med fängelsechefen igår? Ja Egentligen har ni varit en fri man sedan midnatt, men vi var 12

13 tvungna att hålla er kvar lite till. Det finns inte någon transport den tiden på dygnet och det skulle vara svårt för era anhöriga att komma hit mitt i natten. Hur är det med hans ägodelar? frågade han vaktchefen som stod bakom min rygg. Igår kom hans systerson och lämnade lite kläder och de konfiskerade ägodelarna fördes också över hit igår. Hans systerson? Han måste ha tagit in på ett hotell här i närheten i sådana fall. Han ringde igår och sade att han kommer att vara utanför grinden klockan fem. Det var först när jag hörde att min systerson hade anlänt som mitt hjärta började bulta i bröstet. Senaste gången jag såg honom måste ha varit för två år sedan när han kom tillsammans med sin mor det gick alltid flera år mellan hans besök innan han ryckte in i det militära. Han hade ju bara varit en liten parvel på fem år när jag fängslades. Under årens lopp hade jag sett honom växa upp till en man och det var med hjälp av det förloppet som jag stämt av min fängelseklocka. Årstiderna var ju desamma år från år, och här i fängelset fanns det inte mycket som skilde åren åt. Men det fanns små händelser som ristade in sig i minnet och blev som årsringarna på ett träd. Som till exempel den vinter när den svarta katten dog, den jag slängt ut mat till morgon som kväll, eller den höst när den åttioårige gamlingen Yang grät natten igenom för att han inte ville bli utsläppt, eller när den tandlöse och snarkande eldaren i pannrummet dog i sömnen på grund av sina andningsbesvär, en vecka innan han skulle ha blivit utsläppt efter fullgjort straff. Vaktchefen hade lagt upp en väska och ett stort kuvert på bordet. Såja, ni kan komma hit nu. Jag höll nästan på att kvävas bredvid den glödheta kaminen och reste mig raskt och gick bort mot hans skrivbord. Det första som fångade min blick när han öppnade väskan var ett par svarta läderskor, smäckra och släta utan snörning. I väskan låg även lite varma kläder, en flanellskjorta och en jacka. Samt något jag inte sett på väldigt länge ett läderskärp. Jag kunde också se underkläder och strumpor, fortfarande med märkeslapparna på. 13

14 Ni kan byta om nu. Jag började ta av mig mina fångkläder, som om jag ömsade skinn. Jag började med överdelen, den grova och bomullsfodrade jacka som vi skämtsamt kallade folkarméuniformen, och tog sedan av mig de skärplösa byxorna som justerades med ett fingertjockt snöre där fram. Till sist tog jag av mig de långa bomullskalsongerna med utputande knän, och trots att jag nu stod där i bara undertröjan och kalsongerna frös jag inte jag kallsvettades snarare. Ta det lugnt, vi har gott om tid. Jag lyssnade inte på vaktchefens uppmaning utan gjorde som jag brukade vid kroppsvisitationer: efter att ha tagit av mig kläderna vek jag prydligt ihop dem och lade dem i en hög framför fötterna och sedan började jag ta på mig mina nya kläder i omvänd ordning. Ovanpå underkläderna satte jag på mig skjortan och drog sedan på mig byxorna. Jag satte i skärpet i hällorna, drog åt det lagom hårt och tog ett djupt andetag. Sedan tittade jag ner på de skarpa pressvecken. Åh, nu hade jag byxor med pressveck, precis som fängelsets tjänstemän. När jag satte på mig de smärta skorna såg mina fötter så små ut att de verkade försvinna under byxbenen. Till slut satte jag på mig den varma och lediga jackan. De gamla kläderna låg nu framför mina fötter som förkastade trasor och ovanpå dem stod gummitofflorna prydligt bredvid varandra en bortgången persons sista kvarlåtenskap. Herr O är ju riktigt stilig! Ha ha, i riktiga kläder ser ni ju ut som fängelsechefen! Jag sade ingenting och lade ner de två necessärerna i resväskan. Vaktchefen tog fram pengar ur kuvertet. Här är pengarna som vi har haft i förvar, och här är kvittot. Och det här verkar vara lite annat som vi också har tagit hand om. Jag stoppade ner pengarna i jackans innerficka. Ska ni inte räkna dem? Vi vill inte att ni kommer tillbaka och säger att vi har snillat undan lite. Nej, det behövs inte. Vaktchefen hällde ut de övriga föremålen i en liten plastkorg en lövmönstrad guldring, breven från min syster, ett kort på min mor, taget precis innan hon gick bort, och en sliten brun plånbok. Jag 14

15 öppnade plånboken. I ena sidan fanns mitt identitetskort med ett vid det här laget gulblekt fotografi. Mitt yngre jag stirrade tillbaka i en tafflig långhårig frisyr. När jag läste adressen på identitetskortet kunde jag framför mig se huset vid foten av Pukhanberget omgivet av forsythia. Sedan fällde jag upp plånbokens andra sida där det fanns en tryckknappsficka. Jag höll andan en stund och försökte kontrollera min andhämtning, men hjärtat bultade hårt. Jag visste mycket väl vem som fanns i fickan. Tillsammans med den buddhistiska amulett som mor gett mig när jag flyttade hemifrån skulle där finnas ett passfoto. Jag knäppte upp knappen och lyfte på locket. Mycket riktigt låg där ett foto tillsammans med Maitreyaamuletten inlindad i rött sidentyg. Men jag stängde fickan igen. Här i fängelset ville jag ännu inte återuppliva några minnen. Jag stoppade plånboken i den andra innerfickan. Men när jag satte ringen på fingret erinrade jag mig hennes fingrar, hennes röst, samt de vita smalbenen och spetsiga gummitofflorna. Den något spruckna rösten som sade:»titta här! Portlaken har redan blommat.«hon satte fingret för läpparna.»sch! Ser du där borta? En härfågel har landat under äppelträdet.«telefonen ringde. Hallå! Huvudgrinden? Okej. Vaktchefen lade ner luren och vände sig mot avdelningschefen. Hans anhöriga har anlänt vid huvudgrinden nu. Herr O, kan ni komma hit? Avdelningschefen räckte över ett dokument. Ert frigivningsintyg. Men ni står fortfarande under bevakning och måste anmäla er till närmaste polisstation inom en vecka. Har ni förstått? Avdelningschefen reste sig och räckte fram handen. Gratulerar till frigivningen. Jag hoppas att ni blir en god medborgare nu. Han gjorde honnör och jag bockade djupt. Jag lämnade huvudbyggnaden tillsammans med vaktchefen. Den finkorniga snön föll fortfarande. Vaktchefen tittade upp mot himlen och mumlade: Ni har en lång väg att färdas, jag hoppas att trafikförhållandena inte blir alltför svåra. Vi passerade den lilla dörren som fanns i hörnet av huvudgrinden 15

16 och gick mot kontrollstationen varifrån man kunde se fängelsets yttre stängsel. Utanför kontrollstationen med dess beväpnade vakter fanns en öppen plats och där stod en bil och väntade med lyktorna på. När vi kom fram till kontrollstationen stannade vaktchefen upp. Ja här börjar världen. Gå nu ut och ha ett gott liv. Farväl. Vi kanske ses någon gång. Där skildes våra vägar, hans ledde tillbaka in och min ledde ut. Jag flyttade över väskan i andra handen och gick ut i världen. Bildörren öppnades. Någon som verkade vara min systerson klev ur och gick fram mot mig med raska steg. Morbror, fick han ur sig och gav mig en björnkram. Vad ni måste ha gått igenom! Det har väl inte varit så farligt. Han tog fram lite tofu ur en plastpåse och körde upp den i ansiktet på mig. Ät den här! Mor sade att jag absolut måste se till att ni äter den. Tofu det är bara vidskepelse. Hädanefter måste ni göra som alla andra, sade hon. Jag förstod att min syster verkligen hade menat allvar. Tofun var kall, smaklös och mastig, och jag hade stora problem att svälja den. Min systerson öppnade bakdörren. Varför tar ni inte och sover i baksätet medan vi åker? Jag såg mig nöjt omkring i bilen med en känsla av att gå husesyn i en lyxvilla. Min systerson startade motorn och efter ett tag lämnade vi avtagsvägen till fängelset och kom ut på landsvägen. Vägen var redan fylld med bilar, alla med lyktorna på. Alla dessa bilar! Min systerson tog fram ett föremål som liknade en liten transistorradio. Är det mor? Morbror kom precis ut. Han sitter här i bilen tillsammans med mig nu. Jodå, han ser väldigt kry ut. Ja, ja, här kommer han. Han räckte över föremålet till mig i baksätet, men jag viftade ängsligt och avvärjande med händerna. Vad är det där för något? 16

17 En mobiltelefon. Var inte orolig. Det är precis som en vanlig telefon. Jag tog emot föremålet som tydligen kallades mobiltelefon och satte det till örat. Ha hallå. Är det du, Hyŏnu? Vad du har gått igenom! Hur länge har det inte varit! Hur kan världen vara så grym? Har du verkligen blivit frigiven nu? Ja, jag sitter i bilen och är på väg hem. Min syster tappade orden och började gråta. Nej, vi får prata mer när vi träffas. Skynda dig hit nu. Ja, vi ses om en stund då, löd mitt fadda svar. Min systerson satte på radion och ut strömmade en ung kvinnas muntra stämma och lite lättsam musik. Mitt rumssinne hade fortfarande inte riktigt återhämtat sig och jag blev trött av att titta ut genom bilfönstret. Härifrån kommer det att ta knappt tre timmar, skulle jag tro. Vägförhållandena kommer antagligen att vara ganska dåliga. Den finkorniga snön som drevs mot bilrutan smälte lätt och rann ner mot rutans nederkant där den bildade ett litet snölager. Väl ute på motorvägen började min hörsel avta och ljuden hördes alltmer avlägset. Det var som om jag satt uppe i bergen och hörde ljuden från en by nere vid bergets fot. Den långa tiden i ensamcell verkade ha gjort självförsvaret till en reflex. Utanför passerade vägen förbi i revy, men jag hade ingen känsla av att bilen for fram i hög hastighet. Utan att jag visste ordet av hade jag somnat in. Morbror, vakna nu! Bilen hade stannat. Jag såg mig omkring. Vi är vid en rastplats. Låt oss vila en stund här innan vi åker vidare. Vi lämnade bilen och begav oss mot rastplasten som var full med folk fast det fortfarande var tidigt på morgonen. Jag försökte hålla mig i närheten av min systerson hela tiden. Kan jag gå på toaletten? Min systerson vände sig häpet om och log. Visst. Ni är fri att göra vad ni vill nu. 17

18 Jag saknade fortfarande självtillit nog att obehindrat gå på en sådan stor och öppen plats och förblev stående. Min systerson som förstod vad som pågick tog mig i handen och ledde mig till toaletten. Jag uträttade mina behov, men när jag skulle tvätta händerna och satte dem till vattenkranen blev jag stående, handfallen det kändes som om jag aldrig hade använt en dylik anordning förut. Allting hade börjat kännas främmande. Jag visste inte vad jag skulle göra med det avlånga, krökta reglaget, och när jag såg hur min systerson förde det lite uppåt för att sätta på vattnet och sedan förde det åt sidan för att ställa in värmen insåg jag att det här reglaget inte var någon simpel anordning. Än mer förvirrad blev jag när jag skulle torka händerna. Det fanns varken någon handduk eller något papper, utan bara en apparat som blåste ut varmluft när man tryckte på en knapp. Tills för en och en halv timme sedan när jag lämnade fängelset hade jag aldrig tänkt tanken att jag skulle sakna självförtroende att leva ute i världen, men när jag klev ut från toaletten efter mitt frustrerande första möte med en av yttervärldens mest elementära aspekter drabbades jag av vanmakt jag visste knappt vad jag skulle ta mig till med händerna och fötterna. Hade han förstått vad som drabbat mig? Varför tar ni inte och sitter ner en stund? Jag hoppas att ni inte är hungrig ännu? Nej, inte ännu. Jag brukade inte äta någon frukost där inne. Bra, för mor har förberett mat i flera dagar nu. Vänta därför med att äta något tills vi kommer hem. Vill ni ha något att dricka, en läsk kanske, eller lite te eller kaffe? Enfaldigt tittade jag på människorna som satt vid bord runtomkring oss och åt och drack. Vi kan väl äta det där. Vadå? Varmkorv? Nej, glass. Jag hade sett en ung flicka som försiktigt slickade på en glass som slutade i en spetsig spiral. Min systerson kom tillbaka med en kopp kaffe i ena handen och en glass i den andra. Det är längesedan ni åt en sådan här, eller hur? 18

19 Kan det vara elva år kanske Var då? När jag var ute på samhällsobservation köpte övervakaren en åt mig. Jag tog emot glassen och började slicka på den spetsiga delen precis som flickan hade gjort. Medan glassen smälte i munnen kunde jag för mitt inre se en poplingardin med blomtryck som fladdrade i ett bildskönt öppet fönster, jag kunde känna doften av akacia som svepte in genom det till hälften öppnade fönstret och höra det dämpade surret från ett bi som flög upp och ner mot den stängda delen. Jag kunde vidare känna smaken av de amerikanska gelékarameller som min mor lade vid mitt huvud innan hon gick ut på morgonen. Det var när vi flydde undan kriget och hon hade ett stånd på marknaden. Den sällsynt exotiska doften av de röda, gula, blåa, lila, och gröna karamellerna för att inte tala om de svarta. Kan de ha använt örter för dofterna? Jag saknade allt detta djupt, trots att jag mycket väl visste vad det var, och trots att jag mycket väl visste det hörde andra sidan till. Nu hade det börjat gry. Himlen bleknade och snön slutade falla. De hade släckt motorvägsbelysningen och endast de framfarande bilarnas bestialiska lyktor lyste alltjämt. Landskapet omkring mig började kännas bekant och jag förstod att vi nu närmade oss Seouls utkanter. Långsamt, precis som den nalkande gryningen, började mina sinnen vänja sig vid föremålen runtomkring mig. Först nu trevade jag mot jackbröstets insida och tog ut plånboken igen. Jag tvekade och strök långsamt med fingrarna över plånboken, som om jag läste blindskrift. Det stämmer, på den tiden var min mor fortfarande vid liv. Amuletten var säkerligen ingrodd med min mors oro och tårar. Jag ägnade mig åt vetenskap, ansåg jag, och hade blivit irriterad över en sådan vidskepelse. Men jag hade inte kunnat slänga bort amuletten en mor står över alla logiska resonemang. Skulle jag ta och slänga bort allt sådant nu? Jag tog ut amuletten och gned den mellan tummen och pekfingret. Sedan stoppade jag tillbaka den i plånboken. Jag visste mycket väl att det fanns ett passfoto där också. Med fingertoppen pillrade jag loss fotot som fastnat vid fickans insida. 19

20 Hon ler inte. Precis som var fallet med mig hade fotografiet suttit inspärrat i närmare tjugo år och den kemiska processen hade fått det att gulna. Men man kunde fortfarande se hennes ansikte klart och tydligt, med det raka håret som föll ner på båda sidorna och lockade sig lite utåt i ändarna. Den runda pannan, de avlånga ögonen, kindknotorna, den envetet stängda munnen och det hårda och eftertänksamma intrycket var också intakta. Utan att själv veta om det mumlade jag»det var längesedan«. Jag hade fått brev från henne emellanåt, men sedan jag blivit förflyttad till ett annat fängelse för ungefär tio år sedan hade jag inte hört någonting. De brev jag fått hade jag inte heller längre kvar. Inte nog med att det bara var den närmaste familjen som fick komma på besök, brev fick endast innehålla hälsningar och om de dessutom inte var från en familjemedlem måste man återlämna dem. Att det här fotot fortfarande fanns kvar i plånboken berodde antagligen på att jag redan haft det på mig när jag arresterades. Vid varje årstidsskifte hade jag fått gå till förrådet där även de tillvaratagna effekterna förvarades antingen för att byta filtarna eller för att få vinterkläder, och jag kände mycket väl till den plats där fotot legat och sovit. Där fanns bokhyllor i stansat aluminium uppdelade i fack markerade med fångnummer små skyltar som liknade hundskattemärken och insorterade i facken låg föremålen, ingrodda med sina internerade ägares liv och lukterna av deras kroppar. De gamla skorna med snedslitna klackar var säkerligen ingrodda med dammet från de främmande vägar deras ägare vandrat fram. De blekta arbetskläderna nedstänkta med billigt risvin och glasögonfodralen, sommarkläderna tunnslitna som trasor, de en gång så populära sommartofflorna i nättyg, de grova vandringskängorna, alla de olika varianterna av mössor och hattar, samt ringarna, halsbanden och klockorna alla låg de omlindade med snöre som ett sista minne av de bortgångna, fryst i tiden från den dag deras ägare blev arresterade. För en tid hade jag kopierat hennes brev för hand och gömt undan mina kopior, men när jag blev förflyttad till ett annat fängelse kroppsvisiterade de mig och gick igenom alla mina ägodelar igen, och jag förlorade även dem. Men jag mindes breven, till sista raden. 20

21 »Vi kommer att träffas igen någon gång i Kalmoe. Vi bor fortfarande där, du och jag.«kanske blandar jag ihop de två sista meningarna. Jag stoppade tillbaka hennes foto bakom amuletten och fällde ihop plånboken. Morbror, nu har vi kommit fram till Seoul. Bilarna började rada upp sig och vi stannade till. Det såg ut som avgiftsstationen innan Seoul. Området var mig bekant. Jag hade passerat här många gånger förr i tiden i landsvägsbussar på flykt söderut som medlem i motståndsrörelsen. Kanske hade vägen blivit lite bredare nu. Därifrån var bilarna tvungna att krypa fram. Det var först efter vi hade passerat Olympialeden som vår bil som färdades i motsatt riktning mot rusningstrafiken kunde öka farten lite. Jag kunde se Yŏŭido. På andra sidan flodförgreningen hade en liten skog av byggnader vuxit upp. Den lilla vattensamlingen vid Spökklippan på andra sidan flodvallen, dit jag dagligen brukade gå för att skölja av mig på somrarna när jag var liten, hade försvunnit och inte ens klippan syntes längre till. Yangmalberget hade de sprängt bort redan innan jag blev fängslad. Inte heller vassfälten dit jag brukade gå för att plocka bomullsgräsets skott eller jordnötsfälten syntes längre till. Jag kom att tänka på hur jag och min lillebror brukade sätta oss vid stigen ovanpå flodvallen på vägen hem efter fisketurerna till flodförgreningen och titta på solnedgången över Samgakbergen. Länge betraktade vi hur Samgakbergen blev alltmer lila, och hur Inwang- och Pugakbergen som låg där nedanför försvann in i mörkret. Jag satt gränsle över den ljumma oljeledningen som gick till den amerikanska arméförläggningen tills min bror började tjata om att han var hungrig. Ibland glimmade träningsplanen som lyfte från Yŏŭidos flygplats till som leksaksflygplan i skymningsljuset. Min syster bodde i ett höghus som låg vid infarten till en nybyggd förort. Jag drabbades av en lätt yrsel när jag tittade upp på de tjugo våningar höga byggnaderna. Jag följde min systerson tätt i hälarna när vi gav oss in bland de höga husen. Vi tog hissen till femtonde våningen och direkt när vi ringde på dörren kom min syster utspringande. Bakom henne stod min svåger. Hon slängde sig om halsen på mig och brast ut i gråt. 21

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15.

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15. Sömngångare När jag vaknade la jag genast märke till tre konstiga saker: 1. Jag var inte hungrig. Det var jag annars alltid när jag vaknade. Fast jag var rejält törstig. 2. När jag drog undan täcket märkte

Läs mer

ALEXANDRA BIZI. Flabelino. och flickan som inte ville sova. Illustrationer av Katalin Szegedi. Översatt av Carolin Nilsson

ALEXANDRA BIZI. Flabelino. och flickan som inte ville sova. Illustrationer av Katalin Szegedi. Översatt av Carolin Nilsson ALEXANDRA BIZI Flabelino och flickan som inte ville sova Illustrationer av Katalin Szegedi Översatt av Carolin Nilsson Lindskog Förlag et var en gång en flicka som drömde mardrömmar. Varje natt vaknade

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

NYANS FILM 2015-04-26. EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv. Tredje versionen. Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36

NYANS FILM 2015-04-26. EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv. Tredje versionen. Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36 NYANS FILM 2015-04-26 EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv Tredje versionen Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36 1. EXT. BALKONGEN- DAG, 70 år, står på balkongen, rökandes

Läs mer

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA FRENSBORG LÄSFÖRSTÅELSE kapitel 1 scouterna(sid 3, rad 8), grupp för ungdomar som tycker om naturen försvunnen (sid 3, rad10), borta parkeringen (sid 4, rad 1), där man

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Martin Widmark Christina Alvner

Martin Widmark Christina Alvner Nelly Rapp monsteragent: Martin Widmark Christina Alvner Kapitel 1 På hotell Fjällvidden Nej, sa mamma. Jo, sa pappa. Nej, sa mamma. Du är finare utan. Det blir som jag har sagt, sa pappa. Det är jag

Läs mer

Nu bor du på en annan plats.

Nu bor du på en annan plats. 1. Nu bor du på en annan plats. Ibland tycker jag det känns lite svårt borta är det som en gång varit vårt Aldrig mer får jag hålla din hand Mor, döden fört dig till ett annat land refr: Så du tappade

Läs mer

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne.

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne. Del 1 Det är jag som är kvar. Det är jag som ska berätta. Jag kände dem båda två, kände till hur de levde och hur de dog. Det är inte länge sedan det hände. Jag är ung, som de. Som de? Kan det vara möjligt?

Läs mer

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar

Läs mer

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Kapitel 1 - Hej Hej! Jag heter Lola. Och jag är 10 år och går på vinbärsskolan som ligger på Gotland. Jag går i skytte och fotboll. Jag älskar min bästa vän som heter Moa. Jag är rädd för våran mattant

Läs mer

Post-apokalyptisk film Första utkast. Gabriel de Bourg. Baserad på en idé av Niklas Aldén

Post-apokalyptisk film Första utkast. Gabriel de Bourg. Baserad på en idé av Niklas Aldén Post-apokalyptisk film Första utkast Av Gabriel de Bourg Baserad på en idé av Niklas Aldén (C) GARN Productions 2011 1 EXT. ÅKER - DAG. går över en åker. Allting runtomkring honom är tomt. Den sista mannen

Läs mer

enkelt superläskigt. Jag ska, Publicerat med tillstånd Fråga chans Text Marie Oskarsson Bild Helena Bergendahl Bonnier Carlsen 2011

enkelt superläskigt. Jag ska, Publicerat med tillstånd Fråga chans Text Marie Oskarsson Bild Helena Bergendahl Bonnier Carlsen 2011 Kapitel 1 Det var alldeles tyst i klass 2 B. Jack satt med blicken envist fäst i skrivboken framför sig. Veckans Ord var ju så roligt Han behövde inte kolla för att veta var i klassrummet Emilia satt.

Läs mer

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra

Läs mer

Marie Oskarsson Helena Bergendahl

Marie Oskarsson Helena Bergendahl Marie Oskarsson Helena Bergendahl Kapitel 1 Det var alldeles tyst i klass 2 B. Jack satt med blicken envist fäst i skrivboken framför sig. Veckans Ord var ju så roligt Han behövde inte kolla för att veta

Läs mer

Hemliga Clowndocka Yara Alsayed

Hemliga Clowndocka Yara Alsayed Hemliga Clowndocka Yara Alsayed - Olivia vakna! Du kommer för sent till skolan, ropade mamma. - Ja jag kommer. Olivia tog på sig sina kläder och åt frukosten snabbt. När hon var klar med allt och står

Läs mer

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett. Förvandlingen Det var sent på kvällen och jag var ensam hemma. Jag måste upp på vinden och leta efter något kul och läskigt att ha på mig på festen hos Henke. Det skulle bli maskerad. Jag vet att jag inte

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

Göm Enya! Kärleken är starkare än alla gränser i världen.

Göm Enya! Kärleken är starkare än alla gränser i världen. Göm Enya! Text: Anette Skåhlberg Bild: Katarina Dahlquist Anette Skåhlberg och Katarina Dahlquist 2011 Sagolikt Bokförlag 2011 Formgivning: Katarina Dahlquist www.sagoliktbokforlag.se sagolikt@sagoliktbokforlag.se

Läs mer

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida.

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida. Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida. Min bästa kompis heter Frida. Frida och jag brukar leka ridlektion

Läs mer

KAPITEL 2. Publicerat med tillstånd Bankrånet Text Anna Jansson Bild Mimmi Tollerup Rabén & Sjögren 2010. Bankrånet inl.indd 18 2010-08-24 10.

KAPITEL 2. Publicerat med tillstånd Bankrånet Text Anna Jansson Bild Mimmi Tollerup Rabén & Sjögren 2010. Bankrånet inl.indd 18 2010-08-24 10. KAPITEL 2 De hade knappt kommit ut på gatan förrän Emil fick syn på Söndagsförstöraren. Tant Hulda brukade komma och hälsa på varje söndag, fast Vega som bott i huset före familjen Wern hade flyttat för

Läs mer

NYCKELN TILL DRÖMMARNA. Översättning: Göran Gademan. Ah, du är här! Jag har sprungit och sprungit,

NYCKELN TILL DRÖMMARNA. Översättning: Göran Gademan. Ah, du är här! Jag har sprungit och sprungit, NYCKELN TILL DRÖMMARNA Översättning: Göran Gademan Ah, du är här! Jag har sprungit och sprungit, rädd att komma för sent, och att aldrig hitta dig mer. Men nu är du här, i mina armar! Du är min fånge.

Läs mer

Publicerat med tillstånd Hemlös Text Sarah Lean Översättning Carla Wiberg B Wahlström 2013

Publicerat med tillstånd Hemlös Text Sarah Lean Översättning Carla Wiberg B Wahlström 2013 Jag heter Cally Louise Fisher och jag har inte sagt ett ord på trettioen dagar. Det är inte alltid det blir bättre av att man pratar, hur gärna man än vill att det ska bli det. Tänk på regn det kommer

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla Kapitel 1 Hej jag heter Albert och är 8 år. Jag går på Albertskolan i Göteborg. Min fröken heter Inga hon är sträng. Men jag gillar henne ändå. Mina nya klasskompisar sa att det finns en magisk dörr på

Läs mer

Den magiska dörren. By Alfred Persson

Den magiska dörren. By Alfred Persson Den magiska dörren By Alfred Persson 1 Hej Ffcbtgbgfjbfgjb Hej jag heter Benjamin. Jag är 10 år och går på Heliås. Mina ögon är bruna och håret är svart och jag har 5 finnar. Jag gillar att ha matte då

Läs mer

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg Lilla Sju små sagor i urval av Annika Lundeberg Bockarna Bruse Med bilder av Christina Alvner Det var en gång tre bockar, som skulle gå till sätern och äta sig feta och alla tre hette de Bruse. Vägen till

Läs mer

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar!

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar! Kap.1 Packning Hej jag heter Elin. Jag och min pojkvän Jonathan ska till Gotland med våra kompisar Madde och Markus. Vi håller på att packa. Vi hade tänkt att vi skulle tälta och bada sedan ska vi hälsa

Läs mer

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1 Elevuppgifter till Spöket i trädgården Frågor Kap. 1 1. Varför vaknade Maja mitt i natten? 2. Berätta om när du vaknade mitt i natten. Varför vaknade du? Vad tänkte du? Vad gjorde du? Kap 2 1. Varför valde

Läs mer

Innehållsförteckning. Kapitel 1

Innehållsförteckning. Kapitel 1 Innehållsförteckning Kapitel 1, Zara: sid 1 Kapitel 2, Jagad: sid 2 Kapitel 3, Slagna: sid 3 Kapitel 4, Killen i kassan: sid 5 Kapitel 5, Frågorna: sid 7 Kapitel 6, Fångade: sid 8 Kapitel 1 Zara Hej, mitt

Läs mer

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott.

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott. Hej! Hej! Jag heter Peter och jag är tio år. Jag går på Tallbergskolan. Det finns många snälla på våran skola, men våran vaktmästare är jag väldigt rädd för. Han ser sur ut. Jag har en bästis som heter

Läs mer

1 En olycka kommer sa " llan ensam

1 En olycka kommer sa  llan ensam 1 En olycka kommer sa " llan ensam Ewa Christina Johansson Illustrationer Johan Egerkrans Axel! Där är du ju! Axels hjärta hoppade till i bröstet. Fast på ett bra sätt. Det var ju söta Rut som ropade på

Läs mer

Kapitel 1 I planet. Jag har varit flygrädd hela mitt liv. Men min mormor blev sjuk,

Kapitel 1 I planet. Jag har varit flygrädd hela mitt liv. Men min mormor blev sjuk, Ön Meriel shahid Kapitel 1 I planet Jag har varit flygrädd hela mitt liv. Men min mormor blev sjuk, Så jag måste åka till Frankrike. Jag är i flygplanet nu och jag börjar få panik. Jag hör att mitt hjärta

Läs mer

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren.

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren. SJÖODJURET Klockan var 10 på förmiddagen en solig dag. Det var en pojke som letade efter stenar på stranden medan mamma solade. Stranden var tom. Vinden kom mot ansiktet. Det var skönt. Pojken hette Jack.

Läs mer

Min försvunna lillebror

Min försvunna lillebror 3S Ida Norberg Sa1a Min försvunna lillebror Vi hade precis sålt vårt hus och flyttat in i världens finaste hus, det var stort, väldigt stort, det fanns nästan allt där, pool, stor trädgård och stort garage.

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Livets lotteri, Indien

Livets lotteri, Indien Livets lotteri, Indien Jag heter Rashmika Chavan och bor i Partille, men mitt ursprung är Indien (Mumbai). Jag, min mamma Angirasa och lillebror Handrian flydde till Sverige när jag var 11 år. Nu är jag

Läs mer

Kapitel 2 Jag vaknar och ser ut som en stor skog fast mycket coolare. Det är mycket träd och lianer överallt sen ser jag apor som klättrar och

Kapitel 2 Jag vaknar och ser ut som en stor skog fast mycket coolare. Det är mycket träd och lianer överallt sen ser jag apor som klättrar och Ön Teodor Kapitel 1 Jag sitter på planet och är väldigt trött. Sen 10 minuter senare så hör jag att planet skakar lite. Det luktar bränt och alla på planet är oroliga. Därefter tittar jag ut och jag tror

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 13 Jul. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 13 Jul. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 13 Jul En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 # 13 Jul Snöflingorna

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Textbearbetning: Boel Werner och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Grafisk form: Per

Läs mer

Annie & Pernilla. Made by: Hossai Jeddi

Annie & Pernilla. Made by: Hossai Jeddi Ön Annie & Pernilla Made by: Hossai Jeddi Kapitel 1 Alla passagerare har kommit ombord nu. Jag är väldigt spänd över att åka flygplan med folk för första gången. Allting går som planerat, men det börjar

Läs mer

Den magiska dörren. Av: Daniela Marjasin.

Den magiska dörren. Av: Daniela Marjasin. Den magiska dörren. Av: Daniela Marjasin. Hej! Hej! Jag heter Lisa och jag är 11 år. Jag går på Valnötsskolan i Malmö. Min bästa kompis heter Vera. Hon är den bästa kompis man kan ha. Hon är så snäll och

Läs mer

Då märkte prinsen, att han hade blivit lurad än en gång och red tillbaka med den andra systern.

Då märkte prinsen, att han hade blivit lurad än en gång och red tillbaka med den andra systern. ASKUNGEN Det var en gång en rik man, som en lång tid levde nöjd tillsammans med sin hustru, och de hade en enda dotter. Men så blev hustrun sjuk och när hon kände att slutet närmade sig, ropade hon till

Läs mer

Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga.

Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga. Slå folje Stig Claesson Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga. Hon hette Karin det mindes han tydligt. Han skulle hinna precis. Klockan var bara

Läs mer

Kap,1. De nyinflyttade

Kap,1. De nyinflyttade Kap,1 De nyinflyttade Det är mitt i sommaren och Clara sitter i fönstret och tittar ut, hon ser dem nyinflyttade bära in flyttkartonger. Mamma hade sagt att dom hade en tjej som är lika gammal som Clara.

Läs mer

oskar skog oskar skog POJKEN POJKEN SOM FANN SOM FANN EN NY EN NY FÄRG FÄRG

oskar skog oskar skog POJKEN POJKEN SOM FANN SOM FANN EN NY EN NY FÄRG FÄRG oskar skog oskar skog POJKEN POJKEN SOM FANN SOM FANN FÄRG EN NY FÄRG EN NY Bokförlaget Forum, Box 3159, 103 63 Stockholm www.forum.se Copyright Oskar Skog 2013 Omslag Wickholm Formavd. Tryckt hos ScandBook

Läs mer

Av: Nils Åkerblom AV NILS ÅKERBLOM

Av: Nils Åkerblom AV NILS ÅKERBLOM AV NILS ÅKERBLOM KAPITEL 1 Skolan börjar Hej jag heter Joel Nilsson. Jag är 10 år och gillar att spela fotboll. Jag går på Talbacka skolan. Jag har ganska mörkt hår och är 140 cm lång. Jag har en kompis

Läs mer

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Zackarina bodde i ett hus vid havet tillsammans med sin mamma och sin pappa. Huset var litet men havet var stort, och i havet kan man bada i alla

Läs mer

Den kidnappade hunden

Den kidnappade hunden Den kidnappade hunden Lisa, Milly och Kajsa gick ner på stan med Lisas hund Blixten. Blixten var det finaste och bästa Lisa ägde och visste om. När de var på stan gick de in i en klädaffär för att kolla

Läs mer

Ingen gråter (Katarina och Alf) Kapitel 1

Ingen gråter (Katarina och Alf) Kapitel 1 Ingen gråter (Katarina och Alf) Inledning Bastian kan inte sova. Han ligger i sängen och tittar rakt upp i taket, vänder och vrider på täcket och puffar till kudden. Det är tyst, det enda Bastian hör är

Läs mer

Stugan vid sjön ORDLISTA LÄSFÖRSTÅELSE ANNA HANSSON ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN

Stugan vid sjön ORDLISTA LÄSFÖRSTÅELSE ANNA HANSSON ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN ANNA HANSSON ORDLISTA kängor (sida 5, rad 1) tjocka, stora skor skilt sig (sida 5, rad 7) separerat, inte längre gift myren (sida 7, rad 2) blöt mark där man kan sjunka ner tall

Läs mer

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 1 hej! Sid: 5 Kapitel: 2 brevet Sid: 6 Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 3 nycklarna Sid: 7 Kapitel: 4 en annan värld Sid: 9 Kapitel: 5 en annorlunda vän Sid: 10

Läs mer

AYYN. Några dagar tidigare

AYYN. Några dagar tidigare AYYN Ayyn satt vid frukostbordet med sin familj. Hon tittade ut genom fönstret på vädret utanför, som var disigt. För några dagar sedan hade det hänt en underlig sak. Hon hade tänkt på det ett tag men

Läs mer

Kraaam. Publicerat med tillstånd Kartkatastrofen Text Ingelin Angeborn Rabén & Sjögren 2009. Kartkatastrofen.indd 9 09-02-09 20.48.

Kraaam. Publicerat med tillstånd Kartkatastrofen Text Ingelin Angeborn Rabén & Sjögren 2009. Kartkatastrofen.indd 9 09-02-09 20.48. Kraaam Viktor, Vilma och jag, Viking, har bildat en hemlig klubb. Den heter AB Klant & Kompani. Det är jag som är Klant och Viktor och Vilma som är Kompani. Vi har lånat namnet från min pappas målarfirma.

Läs mer

19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar

19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar 19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar Rödluvan Det var en gång, en vacker solig dag, en liten flicka som hette Rödluvan. Hon lekte utomhus i sin trädgård. Hon kallades Rödluvan för hon hade en röd

Läs mer

EN SEPTEMBER-REPRIS SFI. Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis?

EN SEPTEMBER-REPRIS SFI. Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis? SFI EN SEPTEMBERREPRIS Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis? Vill du ha lite mer? Kan du hjälpa mig? Oj, förlåt! Tack för lånet!

Läs mer

Stefan hade inte hängt med, det tog ett ögonblick innan han kunde svara. Öh från Sverige? Pojken fick en rynka mellan ögonbrynen, lät lite irriterad

Stefan hade inte hängt med, det tog ett ögonblick innan han kunde svara. Öh från Sverige? Pojken fick en rynka mellan ögonbrynen, lät lite irriterad BARCELONA 2008 Stefan och Karin hade skaffat mobiltelefonen nästan genast när de anlände till Barcelona drygt en månad tidigare. De hade sedan dess haft den inom räckhåll alla dygnets timmar, varit måna

Läs mer

FOTOGRAFERING EJ TILLÅTEN TÄNK PÅ ATT STÄNGA AV MOBILTELEFONEN

FOTOGRAFERING EJ TILLÅTEN TÄNK PÅ ATT STÄNGA AV MOBILTELEFONEN 1 2 Översättning: Göran Gademan FOTOGRAFERING EJ TILLÅTEN TÄNK PÅ ATT STÄNGA AV MOBILTELEFONEN 3 ERWARTUNG 4 black 5 In här? Man ser inte vägen 10 15 Så silvrigt stammarna skimrar som björkar! Åh, vår

Läs mer

Petrus Dahlin & Sofia Falkenhem. Mirjas guldhalsband

Petrus Dahlin & Sofia Falkenhem. Mirjas guldhalsband Petrus Dahlin & Sofia Falkenhem Mirjas guldhalsband www.kalleskavank.se www.rabensjogren.se Det har gått en vecka sedan Dilsa och jag löste fallet. Nu är det helg och jag cyklar bort till Mirja. Solen

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Ett. j a g s i t t e r e n stund med pennan mot papperet innan det

Ett. j a g s i t t e r e n stund med pennan mot papperet innan det Ett Jag har älskat tre män. Tobias var den förste. Han gav mig Gud. Den andre, Christer, gav mig kärlek. Och ett barn han aldrig ville veta av. Den tredje mannen heter Bengt. Han kom med döden. j a g s

Läs mer

Den magiska dörren. Kasper Lindström

Den magiska dörren. Kasper Lindström Den magiska dörren Kasper Lindström Kapitel 1. Hej Hej! Jag heter Marcus berg och jag är 12 år jag går i Centralskolan i Sundsvall. Min klass är ganska stökig. Min bästis heter Johan och vi har känt varandra

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

Dunk dunk hjärtat. (Det blev så tomt) en kortpjäs av Hannele Mikaela Taivassalo

Dunk dunk hjärtat. (Det blev så tomt) en kortpjäs av Hannele Mikaela Taivassalo 1 Dunk dunk hjärtat (Det blev så tomt) en kortpjäs av Hannele Mikaela Taivassalo 2 Dunk dunk hjärtat Personer: (kring 70) (under 70) (dock över 30) (dock över 30) PROLOG Det blev så tomt, plötsligt. Så

Läs mer

Sara och Sami talar ut Arbetsmaterial för läsaren Författare: Tomas Dömstedt

Sara och Sami talar ut Arbetsmaterial för läsaren Författare: Tomas Dömstedt Sara och Sami talar ut Arbetsmaterial för läsaren Författare: Tomas Dömstedt Om arbetsmaterialet Det här arbetsmaterialet följer sidorna i boken. Till varje sida finns det ordförklaringar och frågor att

Läs mer

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS Christoffer Mellgren Roller: 3 kvinnor, 3 män Helsingfors 060401 1. MOTELLET. (Ett fönster står öppet mot natten. Man hör kvinnan dra igen det, och sedan dra

Läs mer

En kristen i byn. Kapitel 3

En kristen i byn. Kapitel 3 Kapitel 3 En kristen i byn halvdan skyndade bort mot ragnars gård. ragnar var känd för sitt häftiga humör. Många kunde berätta om hur han slog och sparkade dem som inte lydde honom. hövdingagården låg

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 4 Friluftsdagen. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 4 Friluftsdagen. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 4 Friluftsdagen En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Det

Läs mer

Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Rabén & Sjögren 2006

Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Rabén & Sjögren 2006 Zackarina och Sandvargen spelade fotboll nere på stranden. De spelade riktig match, och det var helt klart vem som var på väg att vinna. Jaaa! Måååål! tjöt Sandvargen. Pang i smeten! Mål igen! Han slängde

Läs mer

Den magiska dörren. Tilde Buhler

Den magiska dörren. Tilde Buhler Den magiska dörren Tilde Buhler Kapitel 1 Hej, jag heter Sofia och är 10 år. Min bästis heter Thilde och vi går på Färjestad skola. En dag när vi var ute på lunchrast såg vi den nya läraren, han var jätteläskig

Läs mer

25 Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Bild Kristina Digman Rabén & Sjögren 2006

25 Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Bild Kristina Digman Rabén & Sjögren 2006 Zackarina hade målat en tavla, med vattenfärger. Den hade inget namn, men den var stor och fin och lysande blå, med stänk och prickar i gult och rött, och nu ville hon sätta upp den på väggen. Jag måste

Läs mer

Halvmånsformade ärr. Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den

Halvmånsformade ärr. Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den Halvmånsformade ärr Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den kalla luften. Det är inte så varmt längre. Dagen har börjat sjunka in i natten. Mamma talar

Läs mer

Den Magiska dörren av Tilde och Saga Illustrationer av Tilde

Den Magiska dörren av Tilde och Saga Illustrationer av Tilde Den Magiska dörren av Tilde och Saga Illustrationer av Tilde Kapitel 1 Dörren Hej jag heter Carli och jag är 9 år. Min skola heter Nyckelpigan. Min kompis tycker jag om, hon heter Marie. Vi är rädda för

Läs mer

Kapitel 2 -Brevet Två dagar senare. Så såg jag och min BFF ett brev som låg under dörren. På brevet stod det

Kapitel 2 -Brevet Två dagar senare. Så såg jag och min BFF ett brev som låg under dörren. På brevet stod det Kapitel 1 -Hej Hej jag heter Minna. Min skola heter Santaskolan. Jag är 11 år. Min bästa kompis heter Smilla. Hon och jag har länge undrat över en dörr på skolan den tycker vi är märklig. Den ligger i

Läs mer

- Vad önskar du dig då? Säger mamma och smeker handen mot min kind. - Ehhmm..

- Vad önskar du dig då? Säger mamma och smeker handen mot min kind. - Ehhmm.. Lucia - Vad önskar du dig då? Säger mamma och smeker handen mot min kind. - Ehhmm.. Jag funderar, jag har liksom inte riktigt kommit på vad jag vill ha jag menar, det finns ju så mycket saker nu för tiden.

Läs mer

som ger mig en ensam känsla. Fast ibland så känns det som att Strunta i det.

som ger mig en ensam känsla. Fast ibland så känns det som att Strunta i det. Huset är precis så stort och som på bilden pappa visade oss. Det ligger i utkanten av det lilla samhället på en kulle. Vart man än tittar ser man granskog. Mörk och tät som i sagorna. Det är så tyst på

Läs mer

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från Reslust Tulugaq tycker att det är tråkigt att öva bokstäverna på tavlan. De gör det så ofta. Varje dag faktiskt! Så han ser ut genom fönstret istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv

Läs mer

Mars, 2010 Övningarna till lektionen är hämtade från Klassiker. Lärarhandledningen är utarbetad av Lena Pettersson.

Mars, 2010 Övningarna till lektionen är hämtade från Klassiker. Lärarhandledningen är utarbetad av Lena Pettersson. Mars, 2010 Övningarna till lektionen är hämtade från Klassiker. Lärarhandledningen är utarbetad av Lena Pettersson. Lektionen innehåller bakgrundsinformation till dig som lärare ett textutdrag ur Trollkarlen

Läs mer

Buslus. 1. Buslus flyttar inomhus

Buslus. 1. Buslus flyttar inomhus Buslus 1. Buslus flyttar inomhus Det var en gång en liten lus som hette Buslus. Hon bodde i ett träd med sin storebror och sin lillasyster. Deras mamma och pappa fanns inte längre, de hade hoppat upp på

Läs mer

Leroy är en lilamaskad snart 6 årig herre, vår första siames och den mest underbara katten som finns.

Leroy är en lilamaskad snart 6 årig herre, vår första siames och den mest underbara katten som finns. Leroy är en lilamaskad snart 6 årig herre, vår första siames och den mest underbara katten som finns. Han har gått upp i vikt en del varje gång vi haft kattungar hemma, men gick tillbaka rätt fort till

Läs mer

Vår tanke med den här lärarhandledningen är att ge er förslag på arbetsformer och diskussionsuppgifter att använda i arbetet med boken. Mycket nöje!

Vår tanke med den här lärarhandledningen är att ge er förslag på arbetsformer och diskussionsuppgifter att använda i arbetet med boken. Mycket nöje! 1 Vår tanke med den här lärarhandledningen är att ge er förslag på arbetsformer och diskussionsuppgifter att använda i arbetet med boken. Mycket nöje! Lärarhandledningen är gjord i mars 2014 av Lena Nilsson

Läs mer

Gud är en eld inuti huvudet.

Gud är en eld inuti huvudet. Gud är en eld inuti huvudet. Siri Frances Stockholm 2013 Gerlesborgsskolan Du skulle gått till skolan och på ett möte och på lokal med en vän idag. Det skulle varit en dag av saker att uträtta, en dag

Läs mer

En olydig valp. Publicerat med tillstånd Puzzel på valpkurs Text Isabelle Halvarsson Bild Margareta Nordqvist Bonnier Carlsen 2011

En olydig valp. Publicerat med tillstånd Puzzel på valpkurs Text Isabelle Halvarsson Bild Margareta Nordqvist Bonnier Carlsen 2011 En olydig valp Det var en varm dag fram på höstkanten. I en bil satt den lilla jack russell-valpen Puzzel. Hon var en terrier och rätt så envis av sig. När dörren öppnades slank hon snabbt ut. Tyst som

Läs mer

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det.

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det. Veckobrev v. 3 Hej! Äntligen är vi tillbaka i vardagen och rutinerna igen. Nog för att det kan vara väldigt skönt med lite ledigt och göra det som faller en in, så är det ändå skönt när det väl är dags

Läs mer

Vem vinkar i Alice navel. av Joakim Hertze

Vem vinkar i Alice navel. av Joakim Hertze Vem vinkar i Alice navel av Joakim Hertze c 2006 Joakim Hertze. Detta verk är licensierat under Creative Commons Erkännande- Ickekommersiell-Inga bearbetningar 3.0 Unported licens. För att se en kopia

Läs mer

Drogad. AHHH! skrek Tim. Vad har hänt! skrek jag. Det är någon som har kört av vägen och krockat med ett träd! Men ring 112! Ge mig min mobil da!

Drogad. AHHH! skrek Tim. Vad har hänt! skrek jag. Det är någon som har kört av vägen och krockat med ett träd! Men ring 112! Ge mig min mobil da! Drogad Det var en helt vanlig lördags morgon, klockan var 4:33 det var kallt och snöade ute. Idag skulle jag och min pojkvän åka på skidresa i en vecka i Lindvallen, det är första gången för min pojkvän

Läs mer

Slutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra!

Slutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra! Slutsång Melodi: "Tack ska du ha, Kalle heter jag, vad du heter gör detsamma tack ska du ha!" Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag och ha det så bra! En liten båt En liten båt blir ofta

Läs mer

Jag tog några mackor och lite saft och sa att vi skulle sitta på bryggan och fika. Vi gick ner till bryggan och fikade och pratade.

Jag tog några mackor och lite saft och sa att vi skulle sitta på bryggan och fika. Vi gick ner till bryggan och fikade och pratade. Huset Huset är precis så stort som på bilden pappa visade oss. Det ligger i utkanten av det lilla samhället på en kulle. Vart man än tittar ser man granskog eller vatten. Mörk och tät som i sagorna. Det

Läs mer

Facit Spra kva gen B tester

Facit Spra kva gen B tester Facit Spra kva gen B tester En stressig dag B 1 Pappan (mannen) låser dörren. 2 Han handlar mat efter jobbet. 3 Barnen gråter i affären. 4 Han diskar och tvättar efter maten. 5 Han somnar i soffan. C 1

Läs mer

Kapitel 2 En drake föds

Kapitel 2 En drake föds Draken Det vad en gång en ung pojke som hette Prefixz Han bodde i ett rike som hette Bohus. Han var fattig. Pang! Mamma kom rusande in. Vi måste ha ved. - Jaja jag hämtar ved - Bra för jag och pappa fryser.

Läs mer

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2 De gröna demonerna Jorden i fara, del 2 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-35-4 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Var inte rädd LÄSFÖRSTÅELSE BRITT ENGDAL ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Var inte rädd LÄSFÖRSTÅELSE BRITT ENGDAL ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN BRITT ENGDAL LÄSFÖRSTÅELSE KAPITEL 1 sliten (sida 5, rad 10), väl använd, inte ny längre steg hörs (sida 6, rad 5), man hör att någon går växlar en hastig blick (sida 6, rad

Läs mer

Publicerat med tillstånd Vara vänner Text Marie Oskarsson Bild Helena Bergendahl Bonnier Carlsen 2012

Publicerat med tillstånd Vara vänner Text Marie Oskarsson Bild Helena Bergendahl Bonnier Carlsen 2012 Kapitel 2 Edvin stod redan ute på gården när porten smällde igen bakom Jacks rygg. Han hade ansiktet vänt mot himlen och tungan ut - sträckt så långt som det bara var möjligt. En vit snöflinga hade just

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

Camilla Läckberg. Återberättad av Åsa Sandzén ÄNGLAMAKERSKAN

Camilla Läckberg. Återberättad av Åsa Sandzén ÄNGLAMAKERSKAN Camilla Läckberg Återberättad av Åsa Sandzén ÄNGLAMAKERSKAN Personer i berättelsen Helga Änglamakerskan Dagmar Helgas dotter Laura Dagmars dotter Hermann Göring Tysk pilot och senare nazistledare Carin

Läs mer

Den Magiska Dörren Av Hugo Flink & Milly Herkestam

Den Magiska Dörren Av Hugo Flink & Milly Herkestam Den Magiska Dörren Av Hugo Flink & Milly Herkestam Kapitel 1 Hej Hej jag heter Vilma och jag är 9 år.jag går på Lindbergs skolan. Min bästa vän heter Max. Mitt hår är ljusbrunt med lila slingor. Min tröja

Läs mer