den gamla trädgården

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "den gamla trädgården"

Transkript

1 den gamla trädgården

2

3 hwang sok-yong Den gamla trädgården Översättning av Anders Karlsson och Park Ok-Kyoung albert bonniers förlag

4 Tidigare utgivning på svenska: Berättelsen om herr Han (Panache 2007) Citatet på s. 576 är ur Bertolt Brechts»Staden Mahagonnys uppgång och fall«, översättning av Per Erik Wahlund (Sex dramer, Bonniers 1970). isbn Copyright Hwang Sok-Yong 2000 Originalets titel: Oraedoen chŏngwŏn Published by agreement with Éditions Zulma Utgiven med stöd från Korea Literature Translation Institute GGP Media GmbH, Tyskland 2011

5 Åh, hur ska vi nedteckna den lilla rosen? Plötsligt mörkröd, ung och nära? Vi kom inte för att besöka den, Men när vi kom, fanns den där. Oförutsedd innan den fanns Knappt fattbar när den väl fanns där. Något som aldrig hade startat, nådde sitt mål. Men är det inte så det alltid har varit? Bertolt Brecht

6

7 1 Stegen hördes redan på långt avstånd, ljudet av en person som självsäkert satte klackarna i cementgolvet. Med all säkerhet var det den tjänstgörande vaktchefen som var på väg till min cell för att hämta mig. I tjänst, allt normalt, röt vakterna i kuren utanför. Vaktchefen måste passera två järngrindar för att komma till vår avdelning. Jag lyfte undan bomullstäcket som kylan fått mig att dra upp över axlarna och satte mig upp. Den kalla morgonluften drog längs nacken. Varje kväll när jag gick till sängs tog jag av mig de grova sockor jag hade ovanpå yllestrumporna liksom den mössa jag gjort av en avklippt strumpa. Fångdräkten jag bar hade cellnumret på ena sidan av bröstet och mitt fångnummer på den andra. En lång tid nu hade mitt namn varit Nummer Mitt egentliga namn hade jag nästan glömt bort. När hade jag fått det här numret? Det var namnet med vilket jag identifierades vid varje upprop, numret som förlänade mig min existens när jag fick brev, på verkstadsgolvet, vid besök, när jag skymfades eller blev uppläxad, och i slutet och början av långa förolämpande haranger. Jag ställde mig på cellens låga skrivbord och hissade ner pappskärmen jag hängt för det lysrör som spred sitt sken dag som natt. Skärmen var ett brott mot reglementet. Enligt det måste fångens förehavanden kunna övervakas dygnet runt. Ett ständigt ihållande dagsljus måste råda i en cell dit solens strålar aldrig nådde. Jag hade rivit av en sida av en nudelkartong, klätt den med brevpapper för att göra skärmen lite prydligare, och sedan tejpat fast den i ena kanten av den plastskiva som täckte lysröret. Hissanordningen 7

8 hade jag gjort genom att tejpa fast en avbruten pinne vid lysrörshållaren och sedan dra en tråd därigenom till skärmen. Fast det är klart, dylika bekvämlighetsanordningar måste tas bort inför varje inspektion. Nästan alla föremål i cellen var sådant som jag eller mina medfångar knåpat ihop på det sättet. Jag vek ihop bomullstäcket och lade det vid fotändan tillsammans med filtarna. Den tredelade skumplastmadrassen vek jag ihop till en prydlig fyrkant och lämnade den mitt på golvet som sittdyna. Idag hade jag tänkt hoppa över den kalla avrivningen. Efter gårdagens sista inspektion hade jag sorterat ut sådant jag ville ha med mig och stoppat ner det i mina två necessärer, mina fängelsekappsäckar. Jag ställde mig upp och sträckte på kroppen. Min vana trogen fällde jag därefter ut armarna, satte handflatorna i väggarna och tryckte hårt. Cementväggarna var vita av frost och i taket över sovplatsens huvudända hängde små droppar av kondenserad andedräkt som vanligt. När jag lade ut madrassen på golvet i den trånga cellen var det bara en smal remsa på två spann kvar till sidoväggen, och vid fotändan var det knappt ett steg till den enkla toaletten, eller pottburken som den kallades i fängelset. Framför toaletten stod vattenhinken och på väggen ovanför den hängde en liten plasthylla i tre våningar där man kunde ha sina bestick och andra ägodelar. Vattnet i hinken hade fryst. Den här morgonen hällde jag bara upp tre skopor vatten i handfatet och sköljde av halsen, hakan och kinderna för dagen ovanligt släta. Igår hade jag nämligen badat, klippt håret och rakat mig. Jag hade lyckats tigga till mig en hink varmvatten av städaren och fått tillstånd att använda tvagningsrummet, och där hade jag spätt ut det varma vattnet med kallt och tagit mig ett ljummet bad. Frisörernas förman var en rånare i övre medelåldern som blivit dömd till femton år, men som det brukade sägas i fängelset, mer än tio år kunde göra vem som helst till ett fromt lamm. Hans kollegor sade att han varit inblandad i ett tågrån, men eftersom det var tabu bland fångarna att fråga varandra om orsaken till fängelsevistelsen visste jag inte mycket mer. Han var nu inne på sitt trettonde år, 8

9 och förra året hade han varit ute på samhällsobservation. Som etiketten långtidsfångar emellan påbjöd var det alltid han som klippte mitt hår. Hans färdighet stod få efter, en gång hade han till och med vunnit guldmedalj i en tävling för landets alla interner. Alla där visste att jag var politisk fånge, och på sådana rakade man inte huvudet. Det gjorde det lättare att skilja dem från de vanliga fångarna. I normala fall skulle han ha frågat mig hur jag ville ha mitt hår klippt, men den här gången gjorde han inte det. Jag tar bara och putsar det lite. Med små fina tag med saxen klippte han mig försiktigt runt öronen. Jag satt tyst med slutna ögonlock och han lutade sig fram och viskade: Det är imorgon, eller hur? Det verkar så. När han hade rakat mig färdigt smorde han in min haka och mina kinder med väldoftande ansiktsvatten, var han nu lyckats få tag i det någonstans, och sedan torkade han mig försiktigt om halsen och bakom öronen, precis som man gör utanför murarna. Så, då var det klart. Tack så mycket. Jag var på väg att resa mig upp när han försiktigt tryckte ner mig i stolen igen och viskade: Herr O, skulle ni ha något emot ifall jag bad en bön för er? För en stund visste jag inte vad jag skulle svara. Jag var ju inte någon probukatanhängare och själv hade jag aldrig bett en bön. Probukatanhängare, det var vad vi retsamt kallade de interner som gick på alla möten som anordnades av olika religiösa grupper som kom med mat i bagaget. Ena gången var de protestanter, den andra buddhister och sedan plötsligt katoliker. Jag tänkte en stund på vår långa isolering och insåg att han skulle kunna ta sig ut på andra sidan genom mitt minne jag skulle ju komma ihåg hans bön en lång tid. Skulle ni vilja göra det för mig? Han trevade efter min hand med sina båda händer. Gode Gud, denna broder avslutar nu sitt arton år långa straff och ska återvända till världen. Låt honom för alltid begrava i sitt 9

10 hjärta det som skett här under årens lopp, se efter honom nu när han återvänder till världen såsom du sett efter honom här inne. Fyll hans dagar med hopp och glädje. Välsigna honom med ett anspråkslöst och lyckligt liv där han kan vara tacksam för livets små glädjeämnen. Och låt honom framför allt inte glömma oss som är kvar. I Jesu Kristi namn. Amen. Jag lade upp mitt tjocka teckenlexikon på skrivbordet, bläddrade igenom sidorna och tog fram en handflatsstor spegel en av mina undangömda privata ägodelar. Av rädsla för att fången skulle begå självmord fick man inte ha glas, snören eller vassa metallföremål i ensamcellen. Spegeln hade jag fått av en vakt i häktet. Jag minns inte längre om det var i utbyte för en påse nudlar eller för en bit sockerkaka. Sådana klenoder hade jag undangömda i alla tjocka böcker. I bibeln fanns en fingerstor kniv som jag tillverkat genom att slipa ett konservburkslock mot cementväggen i toaletten, och med den skalade jag frukt eller skar upp inlagda grönsaker. På väggen hängde en mapp med några kuvert, och i det längst bak låg en kam undangömd. Jag lyfte ansiktet mot lysröret och höll upp spegeln. Jag kunde se en dyster man i femtioårsåldern. Gråsprängdheten som börjat kring öronen hade nu spritt sig upp till hjässan och vid mungiporna och runt ögonen syntes rynkor. Vad kunde finnas på andra sidan av det djupa mörker som syntes bakom ansiktet i spegeln? Finns det verkligen en värld där ute? Mitt hår var som urblekt tråd och när jag kammade det lade det sig kraftlöst åt sidan. Ljuset från lysröret fick det att skina än vitare. Järngrinden öppnades, och sedan hördes det rysande ljudet av järnregeln som drogs åt sidan. Jag kunde höra fotstegen passera i korridoren nedanför och stoppade undan spegeln och kammen och ställde sedan tillbaka böckerna. Därefter satte jag mig fogligt på sittdynan. Nu kunde jag höra hur gallergrinden till specialavdelningen på andra våningen öppnades järnregeln som drogs åt sidan och gallret som slog i järnpelaren. Vakterna avgav sin rapport, och därpå dämpades ljudet av vaktchefens steg. Antagligen gick han nu på den långa matta som låg på golvet i specialavdelningens 10

11 korridor. Tyst närmade han sig min celldörr och till slut syntes hans huvud genom gallret i den två spann breda inspektionsluckan. Men eftersom den var täckt av plast kunde jag bara se konturerna. Nummer 1444, ni släpps fri idag, eller hur? Ja, det stämmer. Han sänkte huvudet det vill säga, jag kunde se hur konturen av mösskärmen sänktes och sade korthugget: Klockan är över fyra, öppna celldörren. Ett tunt metalliskt klick hördes, ett ljud jag hört varje morgon när jag släpptes ut för morgongymnastiken, och så öppnades dörren med en knyck och allt utrymme ute i korridoren forsade plötsligt in i den trånga cellen. Ta med er era tillhörigheter. Ursäkta? Jag tvekade. Ni ska ju åka hem. Hem ja, just det. Jag tog upp de två necessärerna som jag prydligt ställt vid huvudändan. Sedan tog jag fram de nytvättade vita gummiskorna som stod på hyllan ovanför dörren och ställde dem i korridoren utanför dörren. Först sträckte jag ut en fot och sedan klev jag ut från cellen med båda fötterna. Min cell var den näst sista i korridoren och i varannan av de övriga satt det politiska fångar som jag. Och de sov inte, det visste jag, utan satt och väntade. Jag skulle precis börja gå mot korridorens andra ända när vaktchefen sade bakom min rygg: Åt det här hållet! Plötsligt, och utan att själv vara beredd på det, ropade jag: Nu lämnar O Hyŏnu det här fängelset! Hoppas hälsan står er alla bi! Omedelbart fylldes korridoren av röster. Farväl, Broder O! Broder O, nu är era vedermödor här över. Broder O, gå i frid och hälsa till dem på andra sidan. Hoppas ni får ett bra liv där ute. Jag visste att den här dagen skulle komma. Seså, skynda er på. Vaktchefen muttrade surt och knuffade mig irriterat i axeln. 11

12 Jag vände mig mot trapporna i motsatta ändan. Den jourhavande vakten tog mig i handen och tog avsked även han. Herr O, farväl. Och se nu till att inte komma tillbaka hit. Tack för allting under den här tiden. Precis som tiden inte går att vrida tillbaka lämnade jag nu avdelningen bakom mig för gott. Vaktchefen och jag sade ingenting där vi gick mot järngrinden. Den slog igen bakom oss. I korridoren till huvudbyggnaden fanns ännu en järngrind och den unga vakten ropade»för Fosterlandet!«när han öppnade den. Jag hade gått genom den här korridoren tusentals gånger på väg till sjukrummet, säkerhetsavdelningen, besöksrummet, eller fängelseadministrationen. Nu försvann den bakom min rygg, zon för zon. Till sist passerade vi den tredje järngrinden på vägen mot huvudbyggnaden. På andra sidan klev vi ut på en öppen plan. Det måste vara idrottsplanen jag sett skymten av från min cell, den där vakterna hade sin morgonsamling varje dag. Jag tittade upp mot himlen som fortfarande var tjock av mörker. Någonting kallt föll. Det var finkornig snö. Som jag alltid gjorde gick jag ett steg framför övervakaren. Som ett vältränat boskapsdjur styrde jag stegen mot huvudbyggnadens trappa. Väl uppe vek jag av åt höger. När jag steg in på säkerhetsavdelningens kontor omfamnades jag plötsligt av en för mig ovan värme. Vatten kokade ljudligt i en kittel ovanpå den upphettade kaminen. Den vakthavande avdelningschefen som satt och slumrade djupt nedsjunken i snurrstolen tog ner fötterna från den motsatta stolen och ställde sig långsamt upp. Nu ska vi se Nummer 1444 Herr O Hyŏnu, ska ni bli utsläppt idag? Han slängde en blick på sitt armbandsur och sträckte ut handen mot den stol han just haft fötterna på. Varsågod och sitt! Jag gick fram mot hans skrivbord bredvid kaminen och hälsade tafatt. Så, sitt ner. Visst hade ni samtalet med fängelsechefen igår? Ja Egentligen har ni varit en fri man sedan midnatt, men vi var 12

13 tvungna att hålla er kvar lite till. Det finns inte någon transport den tiden på dygnet och det skulle vara svårt för era anhöriga att komma hit mitt i natten. Hur är det med hans ägodelar? frågade han vaktchefen som stod bakom min rygg. Igår kom hans systerson och lämnade lite kläder och de konfiskerade ägodelarna fördes också över hit igår. Hans systerson? Han måste ha tagit in på ett hotell här i närheten i sådana fall. Han ringde igår och sade att han kommer att vara utanför grinden klockan fem. Det var först när jag hörde att min systerson hade anlänt som mitt hjärta började bulta i bröstet. Senaste gången jag såg honom måste ha varit för två år sedan när han kom tillsammans med sin mor det gick alltid flera år mellan hans besök innan han ryckte in i det militära. Han hade ju bara varit en liten parvel på fem år när jag fängslades. Under årens lopp hade jag sett honom växa upp till en man och det var med hjälp av det förloppet som jag stämt av min fängelseklocka. Årstiderna var ju desamma år från år, och här i fängelset fanns det inte mycket som skilde åren åt. Men det fanns små händelser som ristade in sig i minnet och blev som årsringarna på ett träd. Som till exempel den vinter när den svarta katten dog, den jag slängt ut mat till morgon som kväll, eller den höst när den åttioårige gamlingen Yang grät natten igenom för att han inte ville bli utsläppt, eller när den tandlöse och snarkande eldaren i pannrummet dog i sömnen på grund av sina andningsbesvär, en vecka innan han skulle ha blivit utsläppt efter fullgjort straff. Vaktchefen hade lagt upp en väska och ett stort kuvert på bordet. Såja, ni kan komma hit nu. Jag höll nästan på att kvävas bredvid den glödheta kaminen och reste mig raskt och gick bort mot hans skrivbord. Det första som fångade min blick när han öppnade väskan var ett par svarta läderskor, smäckra och släta utan snörning. I väskan låg även lite varma kläder, en flanellskjorta och en jacka. Samt något jag inte sett på väldigt länge ett läderskärp. Jag kunde också se underkläder och strumpor, fortfarande med märkeslapparna på. 13

14 Ni kan byta om nu. Jag började ta av mig mina fångkläder, som om jag ömsade skinn. Jag började med överdelen, den grova och bomullsfodrade jacka som vi skämtsamt kallade folkarméuniformen, och tog sedan av mig de skärplösa byxorna som justerades med ett fingertjockt snöre där fram. Till sist tog jag av mig de långa bomullskalsongerna med utputande knän, och trots att jag nu stod där i bara undertröjan och kalsongerna frös jag inte jag kallsvettades snarare. Ta det lugnt, vi har gott om tid. Jag lyssnade inte på vaktchefens uppmaning utan gjorde som jag brukade vid kroppsvisitationer: efter att ha tagit av mig kläderna vek jag prydligt ihop dem och lade dem i en hög framför fötterna och sedan började jag ta på mig mina nya kläder i omvänd ordning. Ovanpå underkläderna satte jag på mig skjortan och drog sedan på mig byxorna. Jag satte i skärpet i hällorna, drog åt det lagom hårt och tog ett djupt andetag. Sedan tittade jag ner på de skarpa pressvecken. Åh, nu hade jag byxor med pressveck, precis som fängelsets tjänstemän. När jag satte på mig de smärta skorna såg mina fötter så små ut att de verkade försvinna under byxbenen. Till slut satte jag på mig den varma och lediga jackan. De gamla kläderna låg nu framför mina fötter som förkastade trasor och ovanpå dem stod gummitofflorna prydligt bredvid varandra en bortgången persons sista kvarlåtenskap. Herr O är ju riktigt stilig! Ha ha, i riktiga kläder ser ni ju ut som fängelsechefen! Jag sade ingenting och lade ner de två necessärerna i resväskan. Vaktchefen tog fram pengar ur kuvertet. Här är pengarna som vi har haft i förvar, och här är kvittot. Och det här verkar vara lite annat som vi också har tagit hand om. Jag stoppade ner pengarna i jackans innerficka. Ska ni inte räkna dem? Vi vill inte att ni kommer tillbaka och säger att vi har snillat undan lite. Nej, det behövs inte. Vaktchefen hällde ut de övriga föremålen i en liten plastkorg en lövmönstrad guldring, breven från min syster, ett kort på min mor, taget precis innan hon gick bort, och en sliten brun plånbok. Jag 14

15 öppnade plånboken. I ena sidan fanns mitt identitetskort med ett vid det här laget gulblekt fotografi. Mitt yngre jag stirrade tillbaka i en tafflig långhårig frisyr. När jag läste adressen på identitetskortet kunde jag framför mig se huset vid foten av Pukhanberget omgivet av forsythia. Sedan fällde jag upp plånbokens andra sida där det fanns en tryckknappsficka. Jag höll andan en stund och försökte kontrollera min andhämtning, men hjärtat bultade hårt. Jag visste mycket väl vem som fanns i fickan. Tillsammans med den buddhistiska amulett som mor gett mig när jag flyttade hemifrån skulle där finnas ett passfoto. Jag knäppte upp knappen och lyfte på locket. Mycket riktigt låg där ett foto tillsammans med Maitreyaamuletten inlindad i rött sidentyg. Men jag stängde fickan igen. Här i fängelset ville jag ännu inte återuppliva några minnen. Jag stoppade plånboken i den andra innerfickan. Men när jag satte ringen på fingret erinrade jag mig hennes fingrar, hennes röst, samt de vita smalbenen och spetsiga gummitofflorna. Den något spruckna rösten som sade:»titta här! Portlaken har redan blommat.«hon satte fingret för läpparna.»sch! Ser du där borta? En härfågel har landat under äppelträdet.«telefonen ringde. Hallå! Huvudgrinden? Okej. Vaktchefen lade ner luren och vände sig mot avdelningschefen. Hans anhöriga har anlänt vid huvudgrinden nu. Herr O, kan ni komma hit? Avdelningschefen räckte över ett dokument. Ert frigivningsintyg. Men ni står fortfarande under bevakning och måste anmäla er till närmaste polisstation inom en vecka. Har ni förstått? Avdelningschefen reste sig och räckte fram handen. Gratulerar till frigivningen. Jag hoppas att ni blir en god medborgare nu. Han gjorde honnör och jag bockade djupt. Jag lämnade huvudbyggnaden tillsammans med vaktchefen. Den finkorniga snön föll fortfarande. Vaktchefen tittade upp mot himlen och mumlade: Ni har en lång väg att färdas, jag hoppas att trafikförhållandena inte blir alltför svåra. Vi passerade den lilla dörren som fanns i hörnet av huvudgrinden 15

16 och gick mot kontrollstationen varifrån man kunde se fängelsets yttre stängsel. Utanför kontrollstationen med dess beväpnade vakter fanns en öppen plats och där stod en bil och väntade med lyktorna på. När vi kom fram till kontrollstationen stannade vaktchefen upp. Ja här börjar världen. Gå nu ut och ha ett gott liv. Farväl. Vi kanske ses någon gång. Där skildes våra vägar, hans ledde tillbaka in och min ledde ut. Jag flyttade över väskan i andra handen och gick ut i världen. Bildörren öppnades. Någon som verkade vara min systerson klev ur och gick fram mot mig med raska steg. Morbror, fick han ur sig och gav mig en björnkram. Vad ni måste ha gått igenom! Det har väl inte varit så farligt. Han tog fram lite tofu ur en plastpåse och körde upp den i ansiktet på mig. Ät den här! Mor sade att jag absolut måste se till att ni äter den. Tofu det är bara vidskepelse. Hädanefter måste ni göra som alla andra, sade hon. Jag förstod att min syster verkligen hade menat allvar. Tofun var kall, smaklös och mastig, och jag hade stora problem att svälja den. Min systerson öppnade bakdörren. Varför tar ni inte och sover i baksätet medan vi åker? Jag såg mig nöjt omkring i bilen med en känsla av att gå husesyn i en lyxvilla. Min systerson startade motorn och efter ett tag lämnade vi avtagsvägen till fängelset och kom ut på landsvägen. Vägen var redan fylld med bilar, alla med lyktorna på. Alla dessa bilar! Min systerson tog fram ett föremål som liknade en liten transistorradio. Är det mor? Morbror kom precis ut. Han sitter här i bilen tillsammans med mig nu. Jodå, han ser väldigt kry ut. Ja, ja, här kommer han. Han räckte över föremålet till mig i baksätet, men jag viftade ängsligt och avvärjande med händerna. Vad är det där för något? 16

17 En mobiltelefon. Var inte orolig. Det är precis som en vanlig telefon. Jag tog emot föremålet som tydligen kallades mobiltelefon och satte det till örat. Ha hallå. Är det du, Hyŏnu? Vad du har gått igenom! Hur länge har det inte varit! Hur kan världen vara så grym? Har du verkligen blivit frigiven nu? Ja, jag sitter i bilen och är på väg hem. Min syster tappade orden och började gråta. Nej, vi får prata mer när vi träffas. Skynda dig hit nu. Ja, vi ses om en stund då, löd mitt fadda svar. Min systerson satte på radion och ut strömmade en ung kvinnas muntra stämma och lite lättsam musik. Mitt rumssinne hade fortfarande inte riktigt återhämtat sig och jag blev trött av att titta ut genom bilfönstret. Härifrån kommer det att ta knappt tre timmar, skulle jag tro. Vägförhållandena kommer antagligen att vara ganska dåliga. Den finkorniga snön som drevs mot bilrutan smälte lätt och rann ner mot rutans nederkant där den bildade ett litet snölager. Väl ute på motorvägen började min hörsel avta och ljuden hördes alltmer avlägset. Det var som om jag satt uppe i bergen och hörde ljuden från en by nere vid bergets fot. Den långa tiden i ensamcell verkade ha gjort självförsvaret till en reflex. Utanför passerade vägen förbi i revy, men jag hade ingen känsla av att bilen for fram i hög hastighet. Utan att jag visste ordet av hade jag somnat in. Morbror, vakna nu! Bilen hade stannat. Jag såg mig omkring. Vi är vid en rastplats. Låt oss vila en stund här innan vi åker vidare. Vi lämnade bilen och begav oss mot rastplasten som var full med folk fast det fortfarande var tidigt på morgonen. Jag försökte hålla mig i närheten av min systerson hela tiden. Kan jag gå på toaletten? Min systerson vände sig häpet om och log. Visst. Ni är fri att göra vad ni vill nu. 17

18 Jag saknade fortfarande självtillit nog att obehindrat gå på en sådan stor och öppen plats och förblev stående. Min systerson som förstod vad som pågick tog mig i handen och ledde mig till toaletten. Jag uträttade mina behov, men när jag skulle tvätta händerna och satte dem till vattenkranen blev jag stående, handfallen det kändes som om jag aldrig hade använt en dylik anordning förut. Allting hade börjat kännas främmande. Jag visste inte vad jag skulle göra med det avlånga, krökta reglaget, och när jag såg hur min systerson förde det lite uppåt för att sätta på vattnet och sedan förde det åt sidan för att ställa in värmen insåg jag att det här reglaget inte var någon simpel anordning. Än mer förvirrad blev jag när jag skulle torka händerna. Det fanns varken någon handduk eller något papper, utan bara en apparat som blåste ut varmluft när man tryckte på en knapp. Tills för en och en halv timme sedan när jag lämnade fängelset hade jag aldrig tänkt tanken att jag skulle sakna självförtroende att leva ute i världen, men när jag klev ut från toaletten efter mitt frustrerande första möte med en av yttervärldens mest elementära aspekter drabbades jag av vanmakt jag visste knappt vad jag skulle ta mig till med händerna och fötterna. Hade han förstått vad som drabbat mig? Varför tar ni inte och sitter ner en stund? Jag hoppas att ni inte är hungrig ännu? Nej, inte ännu. Jag brukade inte äta någon frukost där inne. Bra, för mor har förberett mat i flera dagar nu. Vänta därför med att äta något tills vi kommer hem. Vill ni ha något att dricka, en läsk kanske, eller lite te eller kaffe? Enfaldigt tittade jag på människorna som satt vid bord runtomkring oss och åt och drack. Vi kan väl äta det där. Vadå? Varmkorv? Nej, glass. Jag hade sett en ung flicka som försiktigt slickade på en glass som slutade i en spetsig spiral. Min systerson kom tillbaka med en kopp kaffe i ena handen och en glass i den andra. Det är längesedan ni åt en sådan här, eller hur? 18

19 Kan det vara elva år kanske Var då? När jag var ute på samhällsobservation köpte övervakaren en åt mig. Jag tog emot glassen och började slicka på den spetsiga delen precis som flickan hade gjort. Medan glassen smälte i munnen kunde jag för mitt inre se en poplingardin med blomtryck som fladdrade i ett bildskönt öppet fönster, jag kunde känna doften av akacia som svepte in genom det till hälften öppnade fönstret och höra det dämpade surret från ett bi som flög upp och ner mot den stängda delen. Jag kunde vidare känna smaken av de amerikanska gelékarameller som min mor lade vid mitt huvud innan hon gick ut på morgonen. Det var när vi flydde undan kriget och hon hade ett stånd på marknaden. Den sällsynt exotiska doften av de röda, gula, blåa, lila, och gröna karamellerna för att inte tala om de svarta. Kan de ha använt örter för dofterna? Jag saknade allt detta djupt, trots att jag mycket väl visste vad det var, och trots att jag mycket väl visste det hörde andra sidan till. Nu hade det börjat gry. Himlen bleknade och snön slutade falla. De hade släckt motorvägsbelysningen och endast de framfarande bilarnas bestialiska lyktor lyste alltjämt. Landskapet omkring mig började kännas bekant och jag förstod att vi nu närmade oss Seouls utkanter. Långsamt, precis som den nalkande gryningen, började mina sinnen vänja sig vid föremålen runtomkring mig. Först nu trevade jag mot jackbröstets insida och tog ut plånboken igen. Jag tvekade och strök långsamt med fingrarna över plånboken, som om jag läste blindskrift. Det stämmer, på den tiden var min mor fortfarande vid liv. Amuletten var säkerligen ingrodd med min mors oro och tårar. Jag ägnade mig åt vetenskap, ansåg jag, och hade blivit irriterad över en sådan vidskepelse. Men jag hade inte kunnat slänga bort amuletten en mor står över alla logiska resonemang. Skulle jag ta och slänga bort allt sådant nu? Jag tog ut amuletten och gned den mellan tummen och pekfingret. Sedan stoppade jag tillbaka den i plånboken. Jag visste mycket väl att det fanns ett passfoto där också. Med fingertoppen pillrade jag loss fotot som fastnat vid fickans insida. 19

20 Hon ler inte. Precis som var fallet med mig hade fotografiet suttit inspärrat i närmare tjugo år och den kemiska processen hade fått det att gulna. Men man kunde fortfarande se hennes ansikte klart och tydligt, med det raka håret som föll ner på båda sidorna och lockade sig lite utåt i ändarna. Den runda pannan, de avlånga ögonen, kindknotorna, den envetet stängda munnen och det hårda och eftertänksamma intrycket var också intakta. Utan att själv veta om det mumlade jag»det var längesedan«. Jag hade fått brev från henne emellanåt, men sedan jag blivit förflyttad till ett annat fängelse för ungefär tio år sedan hade jag inte hört någonting. De brev jag fått hade jag inte heller längre kvar. Inte nog med att det bara var den närmaste familjen som fick komma på besök, brev fick endast innehålla hälsningar och om de dessutom inte var från en familjemedlem måste man återlämna dem. Att det här fotot fortfarande fanns kvar i plånboken berodde antagligen på att jag redan haft det på mig när jag arresterades. Vid varje årstidsskifte hade jag fått gå till förrådet där även de tillvaratagna effekterna förvarades antingen för att byta filtarna eller för att få vinterkläder, och jag kände mycket väl till den plats där fotot legat och sovit. Där fanns bokhyllor i stansat aluminium uppdelade i fack markerade med fångnummer små skyltar som liknade hundskattemärken och insorterade i facken låg föremålen, ingrodda med sina internerade ägares liv och lukterna av deras kroppar. De gamla skorna med snedslitna klackar var säkerligen ingrodda med dammet från de främmande vägar deras ägare vandrat fram. De blekta arbetskläderna nedstänkta med billigt risvin och glasögonfodralen, sommarkläderna tunnslitna som trasor, de en gång så populära sommartofflorna i nättyg, de grova vandringskängorna, alla de olika varianterna av mössor och hattar, samt ringarna, halsbanden och klockorna alla låg de omlindade med snöre som ett sista minne av de bortgångna, fryst i tiden från den dag deras ägare blev arresterade. För en tid hade jag kopierat hennes brev för hand och gömt undan mina kopior, men när jag blev förflyttad till ett annat fängelse kroppsvisiterade de mig och gick igenom alla mina ägodelar igen, och jag förlorade även dem. Men jag mindes breven, till sista raden. 20

21 »Vi kommer att träffas igen någon gång i Kalmoe. Vi bor fortfarande där, du och jag.«kanske blandar jag ihop de två sista meningarna. Jag stoppade tillbaka hennes foto bakom amuletten och fällde ihop plånboken. Morbror, nu har vi kommit fram till Seoul. Bilarna började rada upp sig och vi stannade till. Det såg ut som avgiftsstationen innan Seoul. Området var mig bekant. Jag hade passerat här många gånger förr i tiden i landsvägsbussar på flykt söderut som medlem i motståndsrörelsen. Kanske hade vägen blivit lite bredare nu. Därifrån var bilarna tvungna att krypa fram. Det var först efter vi hade passerat Olympialeden som vår bil som färdades i motsatt riktning mot rusningstrafiken kunde öka farten lite. Jag kunde se Yŏŭido. På andra sidan flodförgreningen hade en liten skog av byggnader vuxit upp. Den lilla vattensamlingen vid Spökklippan på andra sidan flodvallen, dit jag dagligen brukade gå för att skölja av mig på somrarna när jag var liten, hade försvunnit och inte ens klippan syntes längre till. Yangmalberget hade de sprängt bort redan innan jag blev fängslad. Inte heller vassfälten dit jag brukade gå för att plocka bomullsgräsets skott eller jordnötsfälten syntes längre till. Jag kom att tänka på hur jag och min lillebror brukade sätta oss vid stigen ovanpå flodvallen på vägen hem efter fisketurerna till flodförgreningen och titta på solnedgången över Samgakbergen. Länge betraktade vi hur Samgakbergen blev alltmer lila, och hur Inwang- och Pugakbergen som låg där nedanför försvann in i mörkret. Jag satt gränsle över den ljumma oljeledningen som gick till den amerikanska arméförläggningen tills min bror började tjata om att han var hungrig. Ibland glimmade träningsplanen som lyfte från Yŏŭidos flygplats till som leksaksflygplan i skymningsljuset. Min syster bodde i ett höghus som låg vid infarten till en nybyggd förort. Jag drabbades av en lätt yrsel när jag tittade upp på de tjugo våningar höga byggnaderna. Jag följde min systerson tätt i hälarna när vi gav oss in bland de höga husen. Vi tog hissen till femtonde våningen och direkt när vi ringde på dörren kom min syster utspringande. Bakom henne stod min svåger. Hon slängde sig om halsen på mig och brast ut i gråt. 21

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15.

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15. Sömngångare När jag vaknade la jag genast märke till tre konstiga saker: 1. Jag var inte hungrig. Det var jag annars alltid när jag vaknade. Fast jag var rejält törstig. 2. När jag drog undan täcket märkte

Läs mer

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne.

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne. Del 1 Det är jag som är kvar. Det är jag som ska berätta. Jag kände dem båda två, kände till hur de levde och hur de dog. Det är inte länge sedan det hände. Jag är ung, som de. Som de? Kan det vara möjligt?

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar

Läs mer

NYANS FILM 2015-04-26. EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv. Tredje versionen. Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36

NYANS FILM 2015-04-26. EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv. Tredje versionen. Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36 NYANS FILM 2015-04-26 EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv Tredje versionen Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36 1. EXT. BALKONGEN- DAG, 70 år, står på balkongen, rökandes

Läs mer

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA FRENSBORG LÄSFÖRSTÅELSE kapitel 1 scouterna(sid 3, rad 8), grupp för ungdomar som tycker om naturen försvunnen (sid 3, rad10), borta parkeringen (sid 4, rad 1), där man

Läs mer

Ett. j a g s i t t e r e n stund med pennan mot papperet innan det

Ett. j a g s i t t e r e n stund med pennan mot papperet innan det Ett Jag har älskat tre män. Tobias var den förste. Han gav mig Gud. Den andre, Christer, gav mig kärlek. Och ett barn han aldrig ville veta av. Den tredje mannen heter Bengt. Han kom med döden. j a g s

Läs mer

Buslus. 1. Buslus flyttar inomhus

Buslus. 1. Buslus flyttar inomhus Buslus 1. Buslus flyttar inomhus Det var en gång en liten lus som hette Buslus. Hon bodde i ett träd med sin storebror och sin lillasyster. Deras mamma och pappa fanns inte längre, de hade hoppat upp på

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

sid.1 RÖDLUVAN OCH VARGEN Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82

sid.1 RÖDLUVAN OCH VARGEN Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82 sid.1 OCH Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82 sid.2 EXT. I SKOGEN/ÅN DAG SCEN 1 (10 år) - en söt liten flicka med en röd luva

Läs mer

BYRÅN SE OM DU KAN LÖSA GÅTAN! LÄMPLIGT FRÅN 7 ÅR OCH UPPÅT - TIDSÅTGÅNG: CA 20 MINUTER

BYRÅN SE OM DU KAN LÖSA GÅTAN! LÄMPLIGT FRÅN 7 ÅR OCH UPPÅT - TIDSÅTGÅNG: CA 20 MINUTER SE OM DU KAN LÖSA GÅTAN! LÄMPLIGT FRÅN 7 ÅR OCH UPPÅT - TIDSÅTGÅNG: CA 20 MINUTER Cindy Sherman är nästan alltid själv med i sina fotografier. Hon klär ut sig och spelar olika roller framför kameran. I

Läs mer

2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se

2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se 2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se Trollhättans Stad Tekniska Förvaltningen Renhållningen Tingvallavägen 36 461 32 Trollhättan

Läs mer

Sophia höll på ute i köket. Det var antagligen bäst att ta samtalet med Madde nu, det hade ju visat sig att det bara blev värre av att inte svara

Sophia höll på ute i köket. Det var antagligen bäst att ta samtalet med Madde nu, det hade ju visat sig att det bara blev värre av att inte svara Anders Han gick in i hennes vardagsrum och slog sig ner i soffan. De skulle ta kaffe och efterrätt hemma hos Sophia. Hon fixade just nu med en överraskning ute i köket. Han såg sig omkring. Det var ett

Läs mer

enkelt superläskigt. Jag ska, Publicerat med tillstånd Fråga chans Text Marie Oskarsson Bild Helena Bergendahl Bonnier Carlsen 2011

enkelt superläskigt. Jag ska, Publicerat med tillstånd Fråga chans Text Marie Oskarsson Bild Helena Bergendahl Bonnier Carlsen 2011 Kapitel 1 Det var alldeles tyst i klass 2 B. Jack satt med blicken envist fäst i skrivboken framför sig. Veckans Ord var ju så roligt Han behövde inte kolla för att veta var i klassrummet Emilia satt.

Läs mer

Göm Enya! Kärleken är starkare än alla gränser i världen.

Göm Enya! Kärleken är starkare än alla gränser i världen. Göm Enya! Text: Anette Skåhlberg Bild: Katarina Dahlquist Anette Skåhlberg och Katarina Dahlquist 2011 Sagolikt Bokförlag 2011 Formgivning: Katarina Dahlquist www.sagoliktbokforlag.se sagolikt@sagoliktbokforlag.se

Läs mer

Nu bor du på en annan plats.

Nu bor du på en annan plats. 1. Nu bor du på en annan plats. Ibland tycker jag det känns lite svårt borta är det som en gång varit vårt Aldrig mer får jag hålla din hand Mor, döden fört dig till ett annat land refr: Så du tappade

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Martin Widmark Christina Alvner

Martin Widmark Christina Alvner Nelly Rapp monsteragent: Martin Widmark Christina Alvner Kapitel 1 På hotell Fjällvidden Nej, sa mamma. Jo, sa pappa. Nej, sa mamma. Du är finare utan. Det blir som jag har sagt, sa pappa. Det är jag

Läs mer

Palleböcker 1 2 Facit

Palleböcker 1 2 Facit böcker 1 2 Facit Paket 1 PALLE PASSAR EN KATT passar en katt -3 1.4 2.4 3.4 6.4 8.4 7.4 10.4 11.4 12.4 13.4 14.4 Vem frågar? Kim Kim Kan du? 15. 6 S E M E S T E R F A M N E N V A S K E N 4.4M A G E 5.4A

Läs mer

Originalets titel är Kemono no souja I Touda hen

Originalets titel är Kemono no souja I Touda hen Originalets titel är Kemono no souja I Touda hen Till svenska av Kami Anani Korrektur av Irene Elmerot, red.språkkonsult www.red.se Omslagsbild av Takahiro Asano Omslagsformgivning av Triturus HB Satt

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Sånger och ramsor Öppna förskolan Sävsjö

Sånger och ramsor Öppna förskolan Sävsjö Sånger och ramsor Öppna förskolan Sävsjö 1. När man sjunger så blir man så glad När man sjunger så blir man så glad. När man sjunger så blir man så glad. Så det vill man göra varendaste dag, ja, det vill

Läs mer

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Kapitel 1 David Drake är 28 år och bor i Frankrike.Han bor i en liten lägenhet långt bort från solljus.under sommaren

Läs mer

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla Kapitel 1 Hej jag heter Albert och är 8 år. Jag går på Albertskolan i Göteborg. Min fröken heter Inga hon är sträng. Men jag gillar henne ändå. Mina nya klasskompisar sa att det finns en magisk dörr på

Läs mer

KAPITEL 2. Publicerat med tillstånd Bankrånet Text Anna Jansson Bild Mimmi Tollerup Rabén & Sjögren 2010. Bankrånet inl.indd 18 2010-08-24 10.

KAPITEL 2. Publicerat med tillstånd Bankrånet Text Anna Jansson Bild Mimmi Tollerup Rabén & Sjögren 2010. Bankrånet inl.indd 18 2010-08-24 10. KAPITEL 2 De hade knappt kommit ut på gatan förrän Emil fick syn på Söndagsförstöraren. Tant Hulda brukade komma och hälsa på varje söndag, fast Vega som bott i huset före familjen Wern hade flyttat för

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

lampor Grupp två är Svenska en-ord och grupp tre är en-ord som kommer från andra språk.

lampor Grupp två är Svenska en-ord och grupp tre är en-ord som kommer från andra språk. Lampa Lampor Det finns fem verb grupper. Grupp ett är en-ord som slutar på -a. Grupp två är Svenska en-ord och grupp tre är en-ord som kommer från andra språk. som inte slutar på vokal. En Grupp 1 En lampa

Läs mer

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott.

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott. Hej! Hej! Jag heter Peter och jag är tio år. Jag går på Tallbergskolan. Det finns många snälla på våran skola, men våran vaktmästare är jag väldigt rädd för. Han ser sur ut. Jag har en bästis som heter

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003 2 Tant Doris hund heter Loppan. Hon är en långhårig chihuahua, och inte större än en kanin. Mycket mindre än en del av mina gosehundar. Men hon är riktig! Vit och ljusbrun och alldeles levande. Jag går

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Textbearbetning: Boel Werner och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Grafisk form: Per

Läs mer

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Gå vidare Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Förutom smärtan och sjukhuset så känns det rätt konstigt. Hela min familj sitter runt mig, tittar på mig och är bara tysta. Mitt namn är Lyra Locker och jag

Läs mer

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren.

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren. SJÖODJURET Klockan var 10 på förmiddagen en solig dag. Det var en pojke som letade efter stenar på stranden medan mamma solade. Stranden var tom. Vinden kom mot ansiktet. Det var skönt. Pojken hette Jack.

Läs mer

l á s z l ó v i l l á n y i ö v e r s ä t t n i n g o c h e f t e r o r d a v d a n i e l g u s t a f s s o n p e c h

l á s z l ó v i l l á n y i ö v e r s ä t t n i n g o c h e f t e r o r d a v d a n i e l g u s t a f s s o n p e c h under tiden l á s z l ó v i l l á n y i ö v e r s ä t t n i n g o c h e f t e r o r d a v d a n i e l g u s t a f s s o n p e c h h:ström Text & Kultur Skolgatan 41 903 27 Umeå forlag.hstrom.se forlag@hstrom.nu

Läs mer

Jag flyr, springer nerför trapporna fast det inte finns någon som skulle kunna jaga mig. Det finns faktiskt ingen. Alla är döda. Mamma är död.

Jag flyr, springer nerför trapporna fast det inte finns någon som skulle kunna jaga mig. Det finns faktiskt ingen. Alla är döda. Mamma är död. Jag flyr, springer nerför trapporna fast det inte finns någon som skulle kunna jaga mig. Det finns faktiskt ingen. Alla är döda. Mamma är död. Pappa är död. Min lillebror Ludvig är död. Och förmodligen

Läs mer

Pappa och påläggstjuven. av Joakim Hertze

Pappa och påläggstjuven. av Joakim Hertze Pappa och påläggstjuven av Joakim Hertze c 2006 Joakim Hertze. Detta verk är licensierat under Creative Commons Erkännande- Ickekommersiell-Inga bearbetningar 3.0 Unported licens. För att se en kopia av

Läs mer

Sagan om Nallen Nelly

Sagan om Nallen Nelly Sagan om Nallen Nelly Titel Författare Det var en gång en flicka som hette Lisa som bodde i Göteborg. Lisa tog med sig skolans nalle Nelly på resan till mormor som bodde i Kiruna. Lisa åkte tåg med Nelly

Läs mer

Jonna Lindberg 2011. Min egen ö

Jonna Lindberg 2011. Min egen ö Min egen ö Tror du på gud? Han svarade inte genast. Fortsatte bara framåt i den djupa snön. Den var tung och blöt, som om den legat där i flera år och bara blivit tjockare. Säkert skulle det ta lång tid

Läs mer

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar!

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar! Kap.1 Packning Hej jag heter Elin. Jag och min pojkvän Jonathan ska till Gotland med våra kompisar Madde och Markus. Vi håller på att packa. Vi hade tänkt att vi skulle tälta och bada sedan ska vi hälsa

Läs mer

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg Lilla Sju små sagor i urval av Annika Lundeberg Bockarna Bruse Med bilder av Christina Alvner Det var en gång tre bockar, som skulle gå till sätern och äta sig feta och alla tre hette de Bruse. Vägen till

Läs mer

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 1 hej! Sid: 5 Kapitel: 2 brevet Sid: 6 Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 3 nycklarna Sid: 7 Kapitel: 4 en annan värld Sid: 9 Kapitel: 5 en annorlunda vän Sid: 10

Läs mer

25 Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Bild Kristina Digman Rabén & Sjögren 2006

25 Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Bild Kristina Digman Rabén & Sjögren 2006 Zackarina hade målat en tavla, med vattenfärger. Den hade inget namn, men den var stor och fin och lysande blå, med stänk och prickar i gult och rött, och nu ville hon sätta upp den på väggen. Jag måste

Läs mer

Kapitel 2 -Brevet Två dagar senare. Så såg jag och min BFF ett brev som låg under dörren. På brevet stod det

Kapitel 2 -Brevet Två dagar senare. Så såg jag och min BFF ett brev som låg under dörren. På brevet stod det Kapitel 1 -Hej Hej jag heter Minna. Min skola heter Santaskolan. Jag är 11 år. Min bästa kompis heter Smilla. Hon och jag har länge undrat över en dörr på skolan den tycker vi är märklig. Den ligger i

Läs mer

medan mörkret faller Anna Lihammer historiska media

medan mörkret faller Anna Lihammer historiska media medan mörkret faller Anna Lihammer historiska media 3 1934 5 måndagen den 26 november anatomiska institutionen, uppsala prolog Runtomkring honom var allt svart. Inte svart som mörker, utan bara svart och

Läs mer

Hon vågade inte lägga till, nu ses vi aldrig mer. Men aldrig någonsin hade det känts så skönt att han stängde dörren och gick.

Hon vågade inte lägga till, nu ses vi aldrig mer. Men aldrig någonsin hade det känts så skönt att han stängde dörren och gick. 6. Jamila kunde inte somna natten innan det var dags. Hon försökte ligga så still som möjligt, så Kamal inte skulle bli orolig och förstå att någonting var i görningen. Han skulle iväg på morgonen och

Läs mer

Vem vinkar i Alice navel. av Joakim Hertze

Vem vinkar i Alice navel. av Joakim Hertze Vem vinkar i Alice navel av Joakim Hertze c 2006 Joakim Hertze. Detta verk är licensierat under Creative Commons Erkännande- Ickekommersiell-Inga bearbetningar 3.0 Unported licens. För att se en kopia

Läs mer

Innehållsförteckning Rudolf sida 1 Welcome to New York sida 2 Mystiska tjejen sida 3 Rymlingen Rebecka sida 4 Passet sida 5 Fångad sida 6

Innehållsförteckning Rudolf sida 1 Welcome to New York sida 2 Mystiska tjejen sida 3 Rymlingen Rebecka sida 4 Passet sida 5 Fångad sida 6 Innehållsförteckning Rudolf sida 1 Welcome to New York sida 2 Mystiska tjejen sida 3 Rymlingen Rebecka sida 4 Passet sida 5 Fångad sida 6 Rudolf Nu ska jag berätta om Rudolf Rudenstam. Rudolf är 38 är

Läs mer

Måndag 27 december. Publicerat med tillstånd Vingmuttern - min allra bästa vän Text Viveca Lärn Bild Eva Eriksson Rabén & Sjögren 2007

Måndag 27 december. Publicerat med tillstånd Vingmuttern - min allra bästa vän Text Viveca Lärn Bild Eva Eriksson Rabén & Sjögren 2007 Måndag 27 december Så fort jag vaknade i morse, tänkte jag: Jag är så glad. Så särskilt glad. Varför är jag så glad idag? Julaftonen var ju över för tusen år sen. Inte hade jag tappat några nya tänder.

Läs mer

Hon log, ett litet bittert leende. Så söt, så vacker hon var! Det var fest på slottet i går kväll, började hon. Bröllop. Alla var där och vi hade

Hon log, ett litet bittert leende. Så söt, så vacker hon var! Det var fest på slottet i går kväll, började hon. Bröllop. Alla var där och vi hade Hon log, ett litet bittert leende. Så söt, så vacker hon var! Det var fest på slottet i går kväll, började hon. Bröllop. Alla var där och vi hade många gäster från utlandet. En av dom tyska prinsarna uppvaktade

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

SMÅLAND. Kapitel 1. - Jag har en ide vi kan väl resa genom Sverige, till. - Jaa det är en jätte bra ide men, vad ska vi göra med min

SMÅLAND. Kapitel 1. - Jag har en ide vi kan väl resa genom Sverige, till. - Jaa det är en jätte bra ide men, vad ska vi göra med min Kapitel 1 SMÅLAND Vi är hemma i Malmö hos min kompis Stephanie och vi satt och tittade på tv och så tittade vi på ett program om Sveriges landskap. Sen kom Stephanie på en ide, hon sa - Jag har en ide

Läs mer

Vad betyder ett eget hem för dig? Är det lätt eller svårt att få en egen bostad där du bor?

Vad betyder ett eget hem för dig? Är det lätt eller svårt att få en egen bostad där du bor? Denna lektion är hämtad ur Ord och lästräning av Lena Sundberg Holmberg och Kristina Asker. Ord och lästräning består av fyra häften som övar och repeterar ord tematiskt inför det nationella provet i sfi.

Läs mer

2.Brevet! Idag har något konstigt hänt i skolan. Det var ett brev som stack ut i en liten springa i dörren, på. det såhär

2.Brevet! Idag har något konstigt hänt i skolan. Det var ett brev som stack ut i en liten springa i dörren, på. det såhär 1.Hej! Hej jag heter Jakob. Jag är 9 år och går på Havsundaskolan. Jag gillar att spela fotboll och hockey. Jag älskar min t-shirt och mina jeanshorts. Vår lärare heter Kerstin, hon är så snäll. Min allra

Läs mer

Kapitel 1, klassen. När hon satt sig ringer mobilen, hon springer till väskan och svar.

Kapitel 1, klassen. När hon satt sig ringer mobilen, hon springer till väskan och svar. ÖN Kapitel 1, klassen Sandra är en tjej på 12 år, hon har ljust långt hår, hon är ganska kort, hon har fräknar i hela ansiktet. Ganska söt faktiskt. Sandra sitter i det lilla klassrummet med gråa väggar.

Läs mer

OM ATT VARA HUND. Jag heter faktiskt Brandy Brandt, är ärlig, snäll och talar sant. Jag är en hund av ädel sort med krullig päls och svansen kort.

OM ATT VARA HUND. Jag heter faktiskt Brandy Brandt, är ärlig, snäll och talar sant. Jag är en hund av ädel sort med krullig päls och svansen kort. 1 OM ATT VARA HUND Jag heter faktiskt Brandy Brandt, är ärlig, snäll och talar sant. Jag är en hund av ädel sort med krullig päls och svansen kort. H ar du någon gång undrat över hur det är att vara en

Läs mer

Den kidnappade hunden

Den kidnappade hunden Den kidnappade hunden Lisa, Milly och Kajsa gick ner på stan med Lisas hund Blixten. Blixten var det finaste och bästa Lisa ägde och visste om. När de var på stan gick de in i en klädaffär för att kolla

Läs mer

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida.

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida. Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida. Min bästa kompis heter Frida. Frida och jag brukar leka ridlektion

Läs mer

Publicerat med tillstånd Blink Blink med stjärnan Text Ingrid Olsson Gilla böcker 2012

Publicerat med tillstånd Blink Blink med stjärnan Text Ingrid Olsson Gilla böcker 2012 En flicka kisar mot den ljusa strimman. Runt strimman är det svart. Svart som under sängen, svart som rullgardinen med julstjärnan där bakom. Svart som hela golvet fram till den ljusa dörrstrimman. 69

Läs mer

Petrus Dahlin & Sofia Falkenhem. Mirjas guldhalsband

Petrus Dahlin & Sofia Falkenhem. Mirjas guldhalsband Petrus Dahlin & Sofia Falkenhem Mirjas guldhalsband www.kalleskavank.se www.rabensjogren.se Det har gått en vecka sedan Dilsa och jag löste fallet. Nu är det helg och jag cyklar bort till Mirja. Solen

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

Översättning: Lova Meister

Översättning: Lova Meister JAROSLAV RUDIš HIMMEL UNDER BERLIN Översättning: Lova Meister ASPEKT FÖRLAG 5 Det är ljuden vi minns. De hjälper oss att sortera, glömma bort och dra oss till minnes händelser. Världen är en ljudverkstad,

Läs mer

planet och den asfalterade flygplatsen för att äntligen äntligen få känna på marken.

planet och den asfalterade flygplatsen för att äntligen äntligen få känna på marken. Mitt möte med Tibet För drygt ett och ett halvt år sedan blev jag lycklig fadder till två tibetanska barn, Chokyi och Sonam, åtta år gamla. Alltsedan dess har jag haft ett foto på dem ståendes på mitt

Läs mer

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Copyright 2012, Marika Sjödell Ansvarig utgivare: Marika Sjödell Illustratör: Åsa Wrange Formgivare: Patrik Liski Framställt på vulkan.se

Läs mer

Min ögonoperation - information inför skelningsoperation 1

Min ögonoperation - information inför skelningsoperation 1 Min ögonoperation - information inför skelningsoperation 1 När jag skulle operera mitt öga fick jag komma till sjukhuset tidigt på morgonen. Jag fick inte äta eller dricka något innan jag åkte hemifrån.

Läs mer

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från Reslust Tulugaq tycker att det är tråkigt att öva bokstäverna på tavlan. De gör det så ofta. Varje dag faktiskt! Så han ser ut genom fönstret istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv

Läs mer

ska säga att kycklingen smakade bra, en kod, som om det var tolv år och lekte en

ska säga att kycklingen smakade bra, en kod, som om det var tolv år och lekte en När hjärtat har väntat Leendet från söndagen får henne att drömma sig bort. Hon kan fortfarande inte tro det. Snart är Åke där. Om igen rättar Berit till kuddarna i soffan. Listerna och dörrkarmarna skiner

Läs mer

Kapitel 1 Hej Hej jag heter Henke. Min bäste vän heter Ludvig, men han kallas Ludde. Vi är lika gamla, vi är 8år. Vi är rädda för städerskan.

Kapitel 1 Hej Hej jag heter Henke. Min bäste vän heter Ludvig, men han kallas Ludde. Vi är lika gamla, vi är 8år. Vi är rädda för städerskan. Av Agaton Kapitel 1 Hej Hej jag heter Henke. Min bäste vän heter Ludvig, men han kallas Ludde. Vi är lika gamla, vi är 8år. Vi är rädda för städerskan. Hon är gammal och hon har stora tänder. Vi går på

Läs mer

Slutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra!

Slutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra! Slutsång Melodi: "Tack ska du ha, Kalle heter jag, vad du heter gör detsamma tack ska du ha!" Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag och ha det så bra! En liten båt En liten båt blir ofta

Läs mer

Martin Widmark Christina Alvner

Martin Widmark Christina Alvner Ne ly Rapp monsteragent: Vampyrernas bal Martin Widmark Christina Alvner Kapitel 1 Hälsningar från DU-VET-VEM Nelly! Sträck på dig! In med magen! Upp med hakan! Jag gjorde som jag blev tillsagd och försökte

Läs mer

Rebecka 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Rebecka 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget Kapitel 1 Drakägget Jag vaknade en morgon i mitt hem, jag bodde på landet i en liten by i riket Siltarp. Mitt hem bestod av tre rum där jag, mina sju syskon samt far och mor bodde. I samma sekund kommer

Läs mer

Rymdis... och Rymdalina Plåtis, Kattapult [och rymden]

Rymdis... och Rymdalina Plåtis, Kattapult [och rymden] Rymdis... och Rymdalina Plåtis, Kattapult [och rymden] . Langt borta i rymden... fast inte så långt som man skulle kunna tro, ligger en liten grön planet, Grönis heter den. Planeten ser ut ungefär som

Läs mer

1. 17 Juli 2000. - Ja du HP, eller förlåt, Hasse menar jag, sa fängelsedirektören.

1. 17 Juli 2000. - Ja du HP, eller förlåt, Hasse menar jag, sa fängelsedirektören. 1. 17 Juli 2000 - Ja du HP, eller förlåt, Hasse menar jag, sa fängelsedirektören. HP var det namn han haft de senaste åtta åren som han tillbringat på den slutna avdelningen på Kumla. HP hette egentligen

Läs mer

Det stora kaoset. Simon Petersson

Det stora kaoset. Simon Petersson Det stora kaoset Simon Petersson Marcus har kort blont hår, mycket muskler, är modig och är 32 år. Steve har brunt hår, blå ögon och är 31 år gammal. Cage har kort brunt hår, blåa ögon och är 24 år gamma

Läs mer

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012 Hjälp! Jag Linn gjorde illa hjälp! jag gjorde illa linn Text: Jo Salmson 2012 Bild: Veronica Isaksson 2012 Formgivare: Sandra Bergström Redaktör: Stina Zethraeus Repro: Allmedia Öresund AB, Malmö Typsnitt:

Läs mer

Filip i djurparken. Kapitel 1. Vad är rätt och vad är fel? Sätt kryss på rätt streck. rätt fel vet inte. Hajar är farliga.

Filip i djurparken. Kapitel 1. Vad är rätt och vad är fel? Sätt kryss på rätt streck. rätt fel vet inte. Hajar är farliga. Kapitel 1 Vad är rätt och vad är fel? Sätt kryss på rätt streck. rätt fel vet inte Hajar är farliga. Ju vassare tänder hajen har desto farligare är den. Filip har fotograferat en haj. Filip tycker om att

Läs mer

En helande Gud! Av: Johannes Djerf

En helande Gud! Av: Johannes Djerf En helande Gud! Av: Johannes Djerf Jag tänkte att vi idag skulle läsa ifrån Mark.7:31 32. Vi läser Det här är en fantastisk berättelse tycker jag om en man, vars öron fick nytt liv. Vi vet inte riktigt,

Läs mer

Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Rabén & Sjögren 2006

Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Rabén & Sjögren 2006 Zackarina bodde i ett hus vid havet med sin mamma och sin pappa. Utanför huset växte två björkar, och mellan dem hängde en hängmatta. Just i dag var hängmattan ett sjörövarskepp, och på det skeppet var

Läs mer

Ett brott är ett brott... av Lovisa Wirdemo

Ett brott är ett brott... av Lovisa Wirdemo Ett brott är ett brott... av Lovisa Wirdemo Tommy och Flisen hoppar av bussen vid Lilla torget i Alingsås. Skall vi sticka till godisaffären, undrar Flisen ivrigt och känner efter i byxfickan efter 50-

Läs mer

Rita och Krokodil IGELKOTTEN

Rita och Krokodil IGELKOTTEN Rita och Krokodil IGELKOTTEN af SIRI MELCHIOR ANDERS SPARRING JANNE VIERTH Version 20 April 2011 Director Siri Melchior Kontakt Producer Lennart Ström Auto Images AB Monbijougatan 17E SE-21153 Malmö E-post.

Läs mer

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN olycklig: - Oj oj oj, var bar min egen lilla snalla bjornpojke tagit vagen, sa

Läs mer

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då?

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då? MATTE PÅ ZOO HEJSAN! Jag heter Mattias och jag är 8 år. Jag kallas Matte, det har jag gjort sedan jag var väldigt liten. Jag har tre syskon. Elin, Matilda och Rut. Elin är två år mindre än mig. Matilda

Läs mer

Rolf H Reimers. Skiss till de första 14 sidorna

Rolf H Reimers. Skiss till de första 14 sidorna SE Skiss till de första 14 sidorna Rolf H Reimers Texten skrevs ursprungligen i april 1990 efter två inte helt lyckade operationer när jag låg på sjukhuset på grund av näthinneavlossning. Den handlar inledningsvis

Läs mer

Douglas Foley. Habib: Tre gånger guld

Douglas Foley. Habib: Tre gånger guld Douglas Foley Habib: Tre gånger guld Tidigare utgivet av Douglas Foley: Ingen återvändo 2001 Shoo bre 2003 Habib: Meningen med livet 2005 Habib: Friheten minus fyra 2005 Habib: Paris tur och retur 2006

Läs mer

Innehåll. Sverige, High Chaparral juli 1987... 9. Vietnam, Hanoi mars 2005... 15. Danmark, Over Dråby april 2005... 101

Innehåll. Sverige, High Chaparral juli 1987... 9. Vietnam, Hanoi mars 2005... 15. Danmark, Over Dråby april 2005... 101 Innehåll Sverige, High Chaparral juli 1987... 9 Vietnam, Hanoi mars 2005... 15 Danmark, Over Dråby april 2005... 101 USA, Colorado, Montrose juni 2006... 181 5 Vi älskar dig för evigt, mamma och pappa,

Läs mer

Var inte rädd LÄSFÖRSTÅELSE BRITT ENGDAL ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Var inte rädd LÄSFÖRSTÅELSE BRITT ENGDAL ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN BRITT ENGDAL LÄSFÖRSTÅELSE KAPITEL 1 sliten (sida 5, rad 10), väl använd, inte ny längre steg hörs (sida 6, rad 5), man hör att någon går växlar en hastig blick (sida 6, rad

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Innehåll 8 noveller om otrohet

Innehåll 8 noveller om otrohet Innehåll 8 noveller om otrohet Frågan? 11 Herre, skydda mitt barn 15 Ärlig. Jävligt konstigt ord 51 Platt mage 63 Love 69 Nu talar jag 75 Tre (hon) 80 Klara 123 7 Frågan? När jag tittar ut från fjortonde

Läs mer

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Gör övningarna i den takt som känns bäst för dig. Skippa övningar som inte känns bra eller som du får mer ont av. Du ska känna dig pigg efter programmet! 1. Övningar

Läs mer

Jag heter Elli, jag är 11 år. Jag har långt blont hår och gröna ögon. Jag brukar ha kläder från Hollister och Ambercombie & Fitch.

Jag heter Elli, jag är 11 år. Jag har långt blont hår och gröna ögon. Jag brukar ha kläder från Hollister och Ambercombie & Fitch. Varulven Jag heter Elli, jag är 11 år. Jag har långt blont hår och gröna ögon. Jag brukar ha kläder från Hollister och Ambercombie & Fitch. Jag bor ute på landet så det är ganska långt till skolan så jag

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray Jag är mycket förtjust över att du vill vara delaktig i Livmodersvälsignelsen. Välsignelsen är till för att hela och förena dig med din egna livmoder och din kvinnlighet. Den är också skapad för att förankra

Läs mer

Ja jag la bort den sa mamma. Den ligger i mitt rum sa mamma. Kan du vara kvar i luren? En liten stund sa mamma. Men pappa är ju borta i en månad och

Ja jag la bort den sa mamma. Den ligger i mitt rum sa mamma. Kan du vara kvar i luren? En liten stund sa mamma. Men pappa är ju borta i en månad och Jag och min morbror. Jag var hemma själv och satt i soffan. Jag har inget och göra. Vart är tv kontrollen någonstans? Har mamma tagit bort kontrollen? Jag får väl leta sa jag med en suck. Ring ring, är

Läs mer

En olydig valp. Publicerat med tillstånd Puzzel på valpkurs Text Isabelle Halvarsson Bild Margareta Nordqvist Bonnier Carlsen 2011

En olydig valp. Publicerat med tillstånd Puzzel på valpkurs Text Isabelle Halvarsson Bild Margareta Nordqvist Bonnier Carlsen 2011 En olydig valp Det var en varm dag fram på höstkanten. I en bil satt den lilla jack russell-valpen Puzzel. Hon var en terrier och rätt så envis av sig. När dörren öppnades slank hon snabbt ut. Tyst som

Läs mer

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Jag vaknade på morgonen. Fåglarna kvittrade och solen lyste. Jag gick ut ur den trasiga fula dörren. Idag var det en vacker dag på gården. Jag satte mig på gräset vid min syster.

Läs mer

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK

Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK Svenska 1-2-3-4 GRAMMATIK This is a document containing all the grammar explanations and examples from the website www.svenska.digital ADJEKTIV A - Normal konstruktion: en X ett X + t många X + a den X

Läs mer