Christina Hoffmann. Elias Bok. Forum

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Christina Hoffmann. Elias Bok. Forum"

Transkript

1 Elias bok

2 Christina Hoffmann Elias Bok Forum 2

3 Bokförlaget Forum, Box 70321, Stockholm Copyright Christina Hoffmann Omslagsfoto Sally Waterman / Millennium Images, UK Omslagsdesign Anna Käll ISBN

4 Till Eva-Lisa Till Åsa & Vibeke 4

5 Dikterat Jag vågade se upp på bilden av dig jag vågade sträcka fram handen till bön för barmhärtighet Sedan böjde jag huvudet och ur bilden sträcktes din hand tog mig i håret och skakade om mitt huvud Jag förstod: jag fick icke önska Mer än mig tilläts. Jag skulle vilja beskriva detta som jag önskade Jag såg att du hade återtagit ditt oföränderliga leende och din makt över mig Jag lägger alla mina önskningar vid foten av din bild som en trasig liten ask av trä Ur En röst, Gunnar Ekelöf 5

6 Innehåll I. Minnet Familjen Staden Spegeln Kyrkan Middagen Beröringen Brevet Regnet II. Juni (livet) Juli (döden) Augusti (sömnen) September (ormen) Oktober (sveket) November (hämnden) December (familjen) Januari (ön) Februari (Elias) III. Minnet Vattnet Stranden Längtan Sandra Kyrkan Ön Elias Erik 6

7 Ljuset flackar. Det är vackert. Såsom min längtan efter Elias var vacker. Jag måste komma ihåg att påminna mig om det. Jag fick uppleva den och den var vacker. 7

8 I. 8

9 Minnet Marten har en ängels tålamod. Han stryker mig över kinden och ber att jag ska skynda mig tillbaka. Han vill ha mig i livet som är här, tillsammans med honom och Erik. Vi är din familj, vi finns här med dig. Jag älskar honom. Alltid när jag återvänder från mina vandringar bland minnets ruiner tar han emot mig med ett leende. Glad att återse mig. Det är varmt. Jag har tagit min tillflykt till labbet, den svalaste platsen i vårt hus. Jag har inget annat än ett tunt linne och shorts på mig. Ändå svettas jag. Det är så varmt. Fåglarna orkar inte ens kvittra. Jag ser dem inte under sommarmånaderna. Vi har bott här nu i tre somrar, men jag minns inte att det brukar bli så här varmt. De kalla vintervindarna kyler förmodligen bort vårt minne. Hettan överraskar oss varje år. Tre somrar. Lillebror fyllde tre när majsolen först brände mina ögon. Sedan dess har hettan inte lämnat oss ifred. Än har vi långt kvar till höstens första svala brus i träden. Jag suckar. Långsamt träder bilden av Lillebror fram i plastkaret, under mina fingertoppar. Marten tycker inte om när jag kallar Erik för Lillebror. Han är värd mer respekt än så. Jag tycker om hur Lillebror rullar längs tungan. Han är dessutom lillebror, men det kan jag inte säga till Marten. Han blir bara upprörd. Lillebror till vem? Erik har ingen bror, June. Han är vårt enda barn. Det är enda gången han blir arg på mig. Marten låter mig vandra i mitt minne, bland det som en gång var. Men han vill inte veta. Inte detta. Elias känner han inte. Elias är min, ensam. Så länge jag kommer tillbaka till honom från mina vandringar låter Marten mig gå när minnet bubblar upp till ytan och kräver att jag tar det på allvar. Men han vill inte veta. Jag har accepterat det. Jag försöker inte tvinga på honom berättelsen om Elias. Jag är rädd att också Marten ska säga som de andra gjorde. Att det inte hände. Att det bara hände inuti mitt huvud. En villfarelse. Men min kropp minns. Lillebror mumsar på en banan som han har kramat mellan fingrarna. Jag tog bilden vid frukosten i morse. Han tittar lyckligt in i kameran. Han ser på mig. 9

10 Redan tre år gammal är han van att se mig bakom kameran. En förvriden och abnorm utväxt över ena ögat. Det måste se märkligt ut från hans perspektiv. Men han fogar sig. Ibland tror jag till och med att han tycker det är roligt. Elias sitter på hans vänstra sida. Jag sväljer flera gånger. Andäktigt betraktar jag hur han framträder på fotopapperet. Lätt lätt vidrör jag hans ansikte med fingertopparna. Stryker varsamt hans kinder. Mina är heta. Jag är plötsligt glad över att vara ensam här nere i mörkret. I handen håller han en bit rostat bröd med marmelad. Han har vikt brödet dubbelt och precis svalt en tugga. Hur kan jag veta det? I natt hade jag samma dröm igen. Elias och jag vandrar ned till den vackra, glittrande sagosjön. En sådan plats finns inte här, där vi bor nu. Kanske flyr jag till den här platsen med Elias just därför att den inte befolkas av någon härifrån. Ingen kan se det vi ser, ingen känner berättelsen såsom vi känner den. Vi springer ikapp, håller varandra i händerna, ramlar omkull och rullar runt i det höga gräset med armarna om varandra. Elias är sju år. Det är han alltid i den här drömmen. Stor men fortfarande liten. Många stora tankar i ett litet barn. Det är sommar. Tidig morgon eller sen eftermiddag precis innan solen går ned. En sommar annorlunda än vår heta torra. En sval sommar med bris och fågelkvitter. Det är bara Elias och jag. Om det är morgon eller eftermiddag spelar ingen roll. Det som spelar roll är att ljuset just då, vid dessa båda tidpunkter på dygnet, är som vackrast. Och vi går högtidligt in i ljuset. Låter det omsluta oss. Vi kommer fram till sjön. Den ligger blank som en spegel. Vi betraktar våra ansikten i vattenytan. När vi lyfter blicken ser vi de skira björkarna och de stolta höga tallarna fortsätta ned i sjön, breda ut sig över ytan. Allting blir oändligt. Det börjar någonstans uppe i himlen, faller ut i sjön och slutar ingenstans. Allting bara fortsätter. Jag har kameran på stativet. Tar bilder av Elias. När han rör sig i gräset. När han böjer sig ned för att titta på en citronfjäril. När han doppar tån i sjön och sedan skvätter vatten för att retas med gräsänderna. Jag ser världen genom objektivet. Jag skyddar mig bakom mitt extra öga. Det är mitt enda sätt att försöka ta emot allt det vackra. Elias rör sig, lever framför mina ögon. Oberörd av att jag förevigar det liv som är hans på en liten bit film. Jag koncentrerar mig, ställer in bländaren. Så tar jag flera bilder i en följd. 10

11 Efter en stund tröttnar Elias och vi sätter oss på huk vid vattenbrynet. Kastar flata stenar ut över vattnet och ser hur ringarna sprider sig över ytan. Kasta macka! skrattar Elias och lägger huvudet i mitt knä. Jag stryker honom över håret med ena handen och sträcker mig efter kameran. Han räcker mig sitt ansikte. Genom linsen ser jag hur solljuset sveper över läpparna, näsryggen, ögonbrynen. Han kisar mot mig, de intensiva gröna ögonen möter mina. Vincents ögon. Smaragder och ocean. Det skjuter en blixt av ömhet, erotik genom magen. Sedan är Vincent borta igen. Vi promenerar tillbaka till huset hand i hand. Vi äter frukost med Lillebror. Det är då jag tar bilden som just nu växer fram under mina fingertoppar. Jag lämnade drömmen redan när jag vaknade i morse. Jag rullade över på rygg och lyfte ned Lillebror i famnen. Erik sover i en stor flätad korg som hänger ovanför vår säng mycket praktiskt. Om han vaknar eller är ledsen, eller om jag är ledsen och vill ha honom nära mig, behöver jag bara vippa på korgen så trillar han rakt ned i min famn. Marten kom på idén. Jag vet inte varifrån han fick den. Det oroar mig att Lillebror snart kommer att växa ur korgen. Jag undrar hur länge han själv kommer att vilja sova där ovanför oss. Än så länge tycks han trivas. På morgnarna sjunger jag för Lillebror. Det känns mjukare att gå in i dagen med en sång närmast hjärtat. Ibland sjunger han med, men det verkar som om han tycker bäst om att lyssna till min röst. Han ler och lutar huvudet bakåt. Kanske känner han att han har mig alldeles för sig själv i den stunden. Kanske är det sant. Också i morse sjöng vi. Sedan tog vi oss in i verkligheten. Lillebror kröp ur sängen före mig, försiktigt hasade han över sängkanten med fötterna först. Jag är säker på att jag lämnade drömmen mellan linnelakanen. Men jag ser Elias tydligt på bilden här i karet. Det förvirrar mig en smula men gör egentligen ingenting. Jag blir alltid glad när jag ser Elias. Vi äter frukost, Lillebror och jag. Altandörrarna står uppslagna, än har det inte hunnit bli riktigt hett. Gardinen slår i det lätta vinddrag som letat sig upp på terrassen. Lillebror kramar bananen hårt när han berättar något för mig. Jag lyssnar men förstår inte orden. Han säger inte så mycket och det passar mig. Jag pratar inte heller särskilt mycket. Orden har mist sin betydelse. Bilderna talar direkt till mitt hjärta. Det gör inte längre orden. 11

12 Men nu talar han och jag hämtar kameran som ligger i fåtöljen vid fönstret. Det är så jag gör. Fotograferar livet när det är som intensivast. Betraktar det på ännu ett sätt. Betraktar det utifrån. Deltar gör jag inte. Livet levs av Lillebror, Marten. Också av Elias. Lillebror sitter i sin stol snett mitt emot dörren. Jag sitter på huk i dörröppningen. Ljuset faller halvvägs in över bordet och barnet. Bananen sipprar ut mellan hans små fingrar, och munnen pratar och tuggar samtidigt. Jag ser inte Elias i just det ögonblicket. Först när jag reser mig ser jag att drömmen och verkligheten flyter samman. Då sitter Elias där och berättar något för oss, för mig och Lillebror. Jag tar en bild till. Erik har vridit huvudet åt höger. Han lyssnar med sina stora bruna ögon fästa på Elias. Eller möjligen är han intresserad av marmeladsmörgåsen som Elias håller i vänster hand. Det är bilden jag framkallar. Jag plockar upp fotopapperet ur karet och håller det framför mig i en klämma. Det droppar framkallningsvätska från papperet. Dripp, dripp, dropp. Dripp, dripp, dropp. Försiktigt skakar jag bilden och hänger upp den så att jag kan titta på den ordentligt. Elias ansikte är öppet. Han har en historia att berätta. Det spänner bakom mina ögon och jag blir torr i halsen. Sväljer. Hur länge har jag varit här inne nu? En timme, två? Maria kom som vanligt med färskt bröd till frukost och sedan tog hon med sig Lillebror på en promenad. Jag är tacksam för Maria. Hon är här varje dag. Jag är inte säker på att Marten vet hur mycket tid hon spenderar med oss, men han invänder inte när jag ber om pengar för att betala henne. Marias mörka blå ögon är uppmärksamt vända mot världen. Hon läser i mitt ansikte när jag behöver tiden för mig själv och då tar hon Lillebror i famnen. Kom min lille prins, nu går du och jag och gungar. Kom guldskatten, så leker vi kurragömma. Så är hon borta. Motvilligt ser jag dem gå. Varje gång gnager rädslan att Lillebror inte ska återvända. Det gör han ju. Maria kommer alltid tillbaka med honom. Mellan dem finns en ömsesidig kärlek. Så enkelt. Maria är däremot inte särskilt intresserad av mig. Jag är alldeles för oengagerad i den pågående världen, den värld som Maria lever i, vill uppleva, känna, dofta, smaka. Jag är säkert en underlig figur i hennes ögon. Men hon låter mig vara som jag är. Och hon kommer alltid tillbaka med Lillebror. Som om hon kunde läsa mina tankar återvänder hon i samma stund som jag har plats för honom igen. Inte riktigt än. Jag behöver stå här och stirra på bilden av Elias och Erik en liten stund till. Jag vet inte riktigt vad jag ska göra med den. Det är en bra bild. 12

13 Som så många gånger förr fängslas jag av de där gröna ögonen, den vackra höga pannan. Vincent. Vincents ögon. Vincents panna. Ögonbrynen är också hans. Näsan däremot är alldeles som min. En aning böjd på mitten. Näsborrarna små och perfekt formade. Jag tycker om min näsa. Därför är jag glad att det var den Elias fick. Att han fick något bra också från mig, inte bara den rispande, trevande längtan. Jag undrar varför han måste bära den med sig. Fick han den för att jag inte skulle känna mig helt ensam? 13

14 Familjen Marten vill att vi ska ha fler barn. Det vill inte jag. Erik är det barn jag mäktar med. I mig finns det ingen plats för fler. Marten frågar mig emellanåt. När han gör det lägger jag huvudet på sned och mina ljusa ögon ber honom att låta bli. Han gör det jag ber om, han tystnar. Men jag vet att han längtar. Han växte upp i en familj med sju barn. Han önskar sig en lika stor familj själv, i synnerhet som vi lever så långt ifrån dem allihop. Jag har bara träffat den stora familjen en gång. När vi döpte Lillebror till Erik. Marten vägrade döpa honom till Lillebror. Erik har ingen bror, June. Jag hotade med att inte döpa barnet alls, men så insåg jag vilken dumhet jag höll på att begå. Nu heter han Erik Marten Milò. Det klingar vackert, så jag är nöjd. Annars har vi inte mycket med Martens familj att göra. Inte med min heller, men den är så liten. Bara mamma, Sandra och jag. Och så farbror Axel förstås, men han förstår inte längre vad som händer runt honom. Om han ens lever. Gör han det borde han fylla hundra år nästa gång. Det kommer han inte heller att förstå. Stackars farbror Axel. Jag ber till Gud att han inte låter mig bli som honom, någonsin. Vad är det för mening med ett hjärta som envist slår innanför bröstet, om både tanken och kroppen för länge sedan givit upp? Farbror Axel har förvisso hjälpt till, alkoholen har grävt de största hålen. Marten verkar inte vilja ha sin familj närmare än vi har den. June, jag vill ha min egen familj, svarar han, en smula irriterat, när jag frågar om han saknar sin familj. Sin egen familj. Så jag vet att han längtar efter fler barn. Men jag kan inte ge honom dem. Lillebror finns här hos mig. Jag får anstränga mig för att inte röra vid honom hela tiden. Jag kan knappt släppa honom ur sikte. Maria tränar mig att lämna plats, mest för Eriks skull. Hon ser väl att det finns en risk att jag kväver honom med mitt behov av att ha honom nära. Och så Elias. Det finns helt enkelt ingen plats för fler. Marten är äldst av de sju syskonen. Det syns på honom. Han står stadigt med båda fötterna på jorden, lång och stark. Ögonen är uppmärksamma, omsorgsfulla. Människor förlitar sig på Marten. Hans mor och syskon vänder sig ständigt till honom för att få råd eller för att lätta sina hjärtan. Jag förundras över att Marten alltid tycks ha plats. Han har plats för hela sin familj. Han har plats för sitt arbete som jag vet att han älskar. 14

15 Och han har alltid plats för mig och Lillebror. Det är därför jag vågar älska honom. Min tillit till Marten är fullständig. Åtminstone så fullständig som just min tillit kan bli. Martens hjärta rymmer kärlek för en hel evighet. Den räcker och blir ändå över till alla oss som behöver så oändligt mycket, som behöver gödas med värme och omsorg. Sedan hans far gick bort har Marten varit den som sörjt för dem allihop. På något självklart sätt har han klivit in i rollen som familjeförsörjaren. Jag vet att det är hans förtjänst att hans syskon kunnat läsa vidare. Allihop tog de emot och allihop fortsätter de att komma tillbaka. De behöver Martens råd, Martens försäkran, Martens kärlek. Vi behöver honom. Vi som sitter på huk i en ring runtom honom och gapar. Med ständigt tomma munnar. Att han orkar. Jag minns inte namnen på dem allihop. Elena är yngst. Hon är den enda jag kan namnet på utan att slå i min bok. Hon är den enda som talar med mig. De andra talar till mig eller möjligen om mig. På dopet: June, du håller honom fel, så här eller June, den lilla varelsen, lever uppenbarligen i en annan värld än vi. Och en förklenande klapp på huvudet eller värre, en svettig hand mot min kind. Det är annorlunda med Elena. Åtminstone vill jag tro att hon inte är som de andra. Hon arbetar som läkare på ett barnhem på andra sidan jordklotet. Egentligen skulle regeringen här ha råd att själv sörja för alla dessa barn, berättar hon för mig, men det är enklare att ta hjälp av oss frivilliga. Varje annan lösning kräver att de erkänner ursprungsbefolkningens rätt till delar av landet, rätt till sin jord. Och det är i sig en omöjlighet. En politisk omöjlighet. Elena ler. Elena suckar. För henne har politik stelnat och blivit ett hinder, något som ligger i vägen för människors välbefinnande. Hon är den enda jag känner som ler samtidigt som hon suckar. Hon pratar på samma sätt som resten av Martens familj. Men det är den enda likhet jag har upptäckt. För tio år sedan flyttade hon sitt pick och pack. Hon har bara varit tillbaka och hälsat på sin familj tre gånger. Ingen av dem har hälsat på henne. De är inte intresserade helt enkelt, säger Elena och rycker på axlarna. Hon gör ingen stor sak av det. 15

16 Vi skriver brev till varandra. Inte ofta, på sin höjd några gånger om året. Elena har ingen familj. Till mig säger hon att hon tycker att det finns så mycket viktigare saker, och jag beundrar henne för att hon säger så. Ibland tänker jag att jag skulle vilja hälsa på henne, men jag tror inte att jag skulle klara den långa resan dit. I hela mitt liv har jag inte rest mer än över vattnet. Det vatten som delar de två världar jag känner. Trots att jag engageras, rörs till tårar av Elenas berättelser, kan jag inte se hur min verklighet skulle kunna omfatta mer än dessa två. Med det stora vattnet emellan. Redan detta känns som mer än jag har plats för. I mina ögon lever Elena ett riktigt liv, ett liv jag önskar att jag kunde leva. Ett liv som har betydelse för andra människor. De flesta av oss lever enbart för oss själva. Jag i allra högsta grad. Se på mig, jag har till och med svårt att leva för Lillebror. I mitt hjärta bultar tacksamheten över detta barn. En tacksamhet jag känner skuld inför. Därför att det innerst inne känns som om det är Lillebror som lever för min skull, och inte tvärtom som det borde vara. Kanske är jag rädd för att ännu ett liv ska glida ifrån mig. Ett liv jag är ansvarig för. Kanske är det därför som jag klamrar mig fast vid honom. Rannsakar jag mig själv kan jag inte påstå att jag lever för Marten heller. Jag skulle vilja, men är inte förmögen till mer. Åtminstone inte nu. Marten däremot lever för mig och Lillebror. Vi är hans allt. Därför vågar jag älska honom. Därför vågar jag stanna hos honom. Vad jag mycket sällan vågar fråga mig, än mindre Marten, är varför han lever för mig, älskar mig. Varför, Marten, stannar du med mig? Skulle jag vilja fråga, men saknar modet. Jag är alldeles för rädd för vad Marten kommer att svara mig. Martens mamma ringer en gång i veckan. Tjugo minuter i tio varje lördag förmiddag. Jag kan ställa klockan efter hennes samtal. Sigrun Milò är en storvuxen kvinna. Inte tjock, inte på något sätt överviktig. Bara stor. Hon är nästan lika lång som Marten, med breda axlar och långa armar. Ansiktet är runt med kraftiga kindben och mörka ögonbryn. Hon skrämmer mig. Första gången vi träffades drog hon mig åt sidan. Hon upplyste mig om vilken tur jag haft. Att Marten hade valt mig. Mitt ansvar var tacksamheten. Hon upplyste mig om att Marten redan bar hela världen på sina axlar. Min uppgift var att inte göra bördan tyngre. En kvinna ska stötta sin man, sade Sigrun Milò. Hon log inte mot mig. Jag har aldrig sett henne le. 16

17 Numera är det alltid Marten som svarar. Sigrun Milò är inte intresserad av att tala med mig, hon föredrar att tala om mig med sin son. Också det i en parentes i frågorna kring barnbarnet. Varför bryr hon sig så mycket? Hon måste ha händerna fulla med barnbarn. I samma stund som jag formulerar frågan vet jag förstås svaret. Marten är hennes förstfödde son och Lillebror, förlåt Erik, är Martens äldste son. Hon kommer aldrig att släppa taget om dig, säger jag till Marten efter ett av samtalen. Då kysser han mig på munnen och frågar om jag är svartsjuk. Jag stampar med foten i golvet och envisas. Ser du inte hur hon håller fast av alla krafter? Precis som jag håller fast Lillebror av alla krafter. Jag låter henne inte fatta tag, June, det är hela hemligheten. Jag tittar frågande på honom. Hon tror att hon har inflytande över mitt liv och jag låter henne leva i den villfarelsen, för så länge hon tror det lämnar hon mig, och oss, ifred, förklarar han, tålmodigt. Jag nickar och ler med kroppen mot mannen framför mig. Lillebror är bara tre år. Jag har ännu tid att lära mig, lära mig att inte bli som hon. Jag betraktar fotografiet av Sigrun Milò som står där på skrivbordet i Martens arbetsrum, snett bakom den svartvita förstoringen av mig. Sigrun Milò tronar bastant bredvid sin numera bortgångne make, Herbert Milò. Han har samma slags vänliga ögon och leende i mungipan som Marten. Jag träffade honom aldrig. Marten talar aldrig om honom heller. Bara den gången Lillebror skulle döpas talade Marten om sin far, att han skulle få ge namn åt vårt barn. Herbert? Ett gutturalt läte, som en fågel med halsböld. Jag ryser när jag hör namnet, det var väl det som gjorde att Marten aldrig insisterade. Är det för syns skull, undrar jag näsvist och pekar på bilden av Sigrun Milò. Marten ger mig ännu ett tålmodigt leende innan han svarar. En symbolisk gest. Det är i sådana stunder jag ser hur annorlunda Marten är och att det är just därför jag kan älska honom. Min egen mamma, så liten och oansenlig i jämförelse, talar jag inte med längre. Inte sedan hon besökte mig under min första heta sommar med Lillebror. Det går inte att påstå att vi talade ofta med varandra dessförinnan heller, men vi upprätthöll åtminstone någon form av kontakt. 17

18 Inte längre. Jag har inte heller några bilder av min familj i huset. Jag vet inte säkert om jag alls äger några fotografier av mamma, Sandra eller farbror Axel. Sandra är min enda syster. Hon är sju minuter äldre än jag. En tvillingsyster jag inte känner. Jag minns inte att jag någonsin känt henne. Kanske var vi helt nära, som tvillingar förväntas vara, när vi var riktigt små. Kanske inte. Sandra står stadigt på jorden och åstadkommer saker medan jag alltid försvinner i mina drömmar eller följer spåren av min längtan. Alltid har jag varit på väg någon annanstans. För Sandra verkar allting vara annorlunda. Man delar helt enkelt tillvaron i rätt och fel och handlar därefter. Så är hon lärare också, precis som mamma var. Jag förstår fortfarande inte vad som är rätt och vad som är fel. Jag letar igenom mina lådor men finner inga fotografier av min familj. Jag skäms en aning när jag inser att det jag känner är lättnad. Det är alltför smärtsamt att ha deras ansikten inpå, deras ögon ser min oförmåga. Slutar aldrig se den. Sådant svider på andra sidan huden. Jag stod på terrassen med Lillebror över axeln och vinkade när Marten skjutsade mamma till stationen. Jag tror jag försökte le, pliktskyldigast. Känslan av misslyckande brände i bröstet. Mörka ringar under ögonen. Så fort de försvann bakom ett irriterat moln av damm satte jag mig i skuggan och väntade. Väntade på att jag skulle våga älska livet jag hade burit inuti min kropp och nu bar i famnen. Jag visste det inte då, men jag väntade på att tilliten skulle nå mig. Det blir bättre. Lite bättre varje dag tack vare Marten. Han lär mig att världen kan betraktas från ett annat håll än mitt. Tack vare hans tålamod och övertygelse om hur enkelt det är att leva hittar jag tillbaka. Ett litet, litet stycke varje dag. Jag har redan vandrat en lång väg. 18

19 Staden Staden där vi bor ligger uppspetad på en bergvägg. Nedifrån dalen ser den alldeles förtjusande pittoresk ut. Genuint, som mamma sade den enda gången jag bad henne komma. Då hade vi bott här i sju månader. Lillebror var inte mer än sex veckor gammal, jag hade mjölkstockning och kunde inte andas i junivärmen. Hon kom med en gång när jag ringde och bad om hjälp. I samma stund hon klev upp på terrassen och tittade ut över bergen ångrade jag mig. Genuint. Man gör så mycket dumt. Åtminstone gör jag det. Ibland tänker jag att jag borde känna mer dåligt samvete över att jag inte har bett henne komma tillbaka. Hon stannade i tre veckor och jag höll på att bli tokig. När jag slutade talade helt och hållet skickade Marten hem henne. Jag slapp det smärtsamma i att avvisa henne. Tacksamhet och skuld. Är det möjligt att känna tacksamhet utan att samtidigt känna skuld? Ännu är det så att tankarna på mamma, på Sandra, river i ett gammalt oläkt sår. Jag flyr ned till labbet när de tränger sig på alltför mycket. Jag flyr ned i mörkret, söker skydd bland underliga infraröda strålar, gula och röda plastkar, sladdriga bitar av papper och en syntetisk lukt. Längre bort än så kommer jag inte. Efteråt tackade jag Marten, men han förstod inte vad jag menade. Jag försöker inte längre förklara för Marten vem jag är. Han känner mig inte och kanske kommer han aldrig att lära känna mig. Jag tror inte han äger det tålamod som krävs. Det gör mig ingenting. Han älskar mig ändå och det är betydligt mer än jag kan begära. Dessutom, Marten kanske skulle sluta älska mig om han verkligen lärde känna mig. Rädslan bubblar upp i gommen. Rädslan som är grön eller gul och färgad av skam. När jag bjöd min familj till dopet, pliktskyldigast det också, tackade de artigt nej. De skickade var sitt brev. I sitt brev förklarade Sandra att hon tyvärr har andra åtaganden, medan mamma omständligt beskrev en namnlös värk som läkarna äntligen har bestämt sig för att ta på allvar. Farbror Axel är för gammal, honom brydde jag mig inte om att bjuda. Jag skickade honom en bild av Lillebror istället, men han svarade aldrig. Marten ser att jag avsiktligt glider bort från min familj. Jag måste släppa den historien, om jag ska ha plats för Marten och Lillebror. Han säger ingenting, han väntar ännu på att jag ska finna platsen. Jag borde skynda mig men vet inte hur det skulle gå till. 19

20 Staden här i bergen är mycket liten. Om det ens kan kallas för en stad. Här bor inte fler än tolvhundra människor. De flesta är betydligt äldre än Marten och jag. De bryr sig om oss, vår hälsa, hur Lillebror växer. Jag tycker om deras omsorg, den låter mig vila och sluta ögonen för en stund. Deras ansikten är vänliga, inte öppna, men vänliga. När jag någon gång promenerar omkring nere i samhället ser jag inga stora gester, men deras huvuden skickar mig en liten nick när jag går förbi. Maria sköter de flesta inköpen. Det enda jag gör själv är mina fotoinköp, jag måste göra beställningen i bokhandeln. Sedan får jag vänta i exakt tretton dagar innan jag kan hämta mina varor. Det tar alltid tretton dagar, oavsett vilken veckodag jag lägger min beställning. Jag frågar hur det kommer sig, men herr Alvin bara rynkar på näsan. Så har det alltid varit. Han behöver inte ringa mig, jag kan ju räkna själv så jag vet när jag kan komma tillbaka och hämta mina varor. När jag säger det ler han bara: Välkommen tillbaka! Alltid bär jag med mig kameran. Vid ett enda tillfälle går herr Alvin med på att låta sig fotograferas. Han poserar bakom disken med blyertspennan bakom vänstra örat. På näsan sitter glasögonen han bär för att kunna läsa alla siffror och bokstäver i sin butik. Herr Alvin är kortväxt och rund om magen, som de flesta andra i staden. När jag ber honom ta av sig glasögonen är det där de blir hängande, mitt på den stora magen. De grå ögonen gömmer sig under två grå och mycket buskiga ögonbryn. Herr Alvin ser sympatisk ut, vänlig också han precis som de flesta andra i staden. Jag lovar att ge honom en kopia av bilden och nästa gång vi ses har jag den med mig, i en svart ram. Herr Alvin tar mig i hand och tackar. Sedan hänger han omedelbart upp bilden bakom disken. Till vänster om det enda fotografi jag ser i hans butik. Ett bröllopsfoto. Ett svartvitt gammalt fotografi i en tunn svart ram liknande den jag har valt. Någon gång ska jag fråga herr Alvin vilka bröllopsparet är. Bara någon enstaka gång köper jag med mig en bok. Jag tänker för mycket på mamma när jag går där bland hyllorna och det gör mig oftast missmodig. Då måste jag skynda mig ut i solen igen. Jag vinkar hastigt till herr Alvin som böjer lite stelt på nacken. Staden vi bor i är som alla andra och ändå inte. Den lilla vägen upp till vårt hus ringlar sig från huvudgatan några hundra meter längre ned, förbi flera andra hus och lika många vattenfall. Jag har räknat dem, nio stycken hus, nio stycken vattenfall från huvudgatan fram till vårt hus. Marten säger att räknandet är ännu en av mina manier. Vilka andra han syftar på vet jag inte och jag frågar inte heller. Vårt hus är det sista, sedan tar vägen slut och blir en stig som leder ända upp till toppen av berget. 20

21 Marten köpte huset just därför att det är det sista längs vägen från staden. Han säger att han inte kan koppla av om det är för mycket människor inpå honom. Han är ju nästan aldrig hemma, så jag undrar om problemet snarare är att han kopplar av för sällan. Men jag vet att arkitektbyrån betyder mycket för Marten. Han var med om att starta företaget och han brinner för de projekt de åtar sig. Jag tror att han känner att han tar sitt ansvar för världen vi lever i genom det jobb han har. Precis som han tagit ansvar för hela sin familj. Precis som han nu tar ansvar för mig och Lillebror. Bara ibland undrar jag om han verkligen vill jobba så mycket som han gör. Alla människor jobbar, svarar han när jag frågar. Jag jobbar ju inte, invänder jag. Det är en annan sak, säger Marten, och då vill jag inte prata mer om det utan frågar om han är törstig och vill ha lite citronvatten. Marten nickar och jag försvinner bort från vårt samtal. Jag följer ofta stigen uppför berget. På tre år har jag bara tagit mig till toppen fyra gånger, men jag vandrar ofta längs stigen. På tre år har jag bara stött på människor vid två tillfällen. Båda gångerna var det turister som av misstag hamnat i staden och stannat över natten. De hade väl inget annat att göra än att ge sig upp på berget. I början tog jag alltid med mig Lillebror på mina vandringar. Men Maria tycker inte om att jag släpar med honom i hettan. Så liten, han ska inte vara i solen, ber hon, så numera går jag allt oftare ensam. Jag tycker inte om det. Jag är rädd att Lillebror inte ska finnas kvar när jag kommer tillbaka. Men det gör han, så jag vandrar iväg och hoppas att det ska kännas lite lättare att vandra ensam. Maria tycker inte om att jag ger mig av på egen hand heller. Du får inte bli borta lika länge som sist, säger hon när jag packar ned vattenflaskan. Och hur länge var det då? undrar jag eftersom jag inte minns. Sånt lägger jag inte på minnet. Det gör inte Maria heller, hon tycker alltid att jag är borta för länge. Jag ska skynda mig tillbaka, säger jag och slänger kameran över axeln. Men hon skakar bara på huvudet. Hon vet att jag blir borta så länge jag behöver. Ibland räcker en kort stund, ibland måste jag ta nästan hela dagen till hjälp för att kunna återvända. I staden finns en liten restaurang. Marias föräldrar äger restaurangen och serverar sina gäster mycket god mat. Vi går sällan ut och äter, men när jag fyller år ber jag Marten ta mig dit för att äta middag. Vi äter ankbröst med aprikospuré och sagolik gräddsås. Maria fryner på näsan, hon är uppvuxen på fasan och ankbröst. Det är det tråkigaste hon vet. Hos oss lagar hon mest bara sallader. Hon är inte särskilt bra på att laga mat, konstigt nog. Men det spelar inte så stor roll. Varken Marten eller jag är särskilt bra på att äta mat. 21

Ett. j a g s i t t e r e n stund med pennan mot papperet innan det

Ett. j a g s i t t e r e n stund med pennan mot papperet innan det Ett Jag har älskat tre män. Tobias var den förste. Han gav mig Gud. Den andre, Christer, gav mig kärlek. Och ett barn han aldrig ville veta av. Den tredje mannen heter Bengt. Han kom med döden. j a g s

Läs mer

sid.1 RÖDLUVAN OCH VARGEN Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82

sid.1 RÖDLUVAN OCH VARGEN Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82 sid.1 OCH Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82 sid.2 EXT. I SKOGEN/ÅN DAG SCEN 1 (10 år) - en söt liten flicka med en röd luva

Läs mer

Rolf H Reimers. Skiss till de första 14 sidorna

Rolf H Reimers. Skiss till de första 14 sidorna SE Skiss till de första 14 sidorna Rolf H Reimers Texten skrevs ursprungligen i april 1990 efter två inte helt lyckade operationer när jag låg på sjukhuset på grund av näthinneavlossning. Den handlar inledningsvis

Läs mer

Göm Enya! Kärleken är starkare än alla gränser i världen.

Göm Enya! Kärleken är starkare än alla gränser i världen. Göm Enya! Text: Anette Skåhlberg Bild: Katarina Dahlquist Anette Skåhlberg och Katarina Dahlquist 2011 Sagolikt Bokförlag 2011 Formgivning: Katarina Dahlquist www.sagoliktbokforlag.se sagolikt@sagoliktbokforlag.se

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15.

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15. Sömngångare När jag vaknade la jag genast märke till tre konstiga saker: 1. Jag var inte hungrig. Det var jag annars alltid när jag vaknade. Fast jag var rejält törstig. 2. När jag drog undan täcket märkte

Läs mer

Rita och Krokodil IGELKOTTEN

Rita och Krokodil IGELKOTTEN Rita och Krokodil IGELKOTTEN af SIRI MELCHIOR ANDERS SPARRING JANNE VIERTH Version 20 April 2011 Director Siri Melchior Kontakt Producer Lennart Ström Auto Images AB Monbijougatan 17E SE-21153 Malmö E-post.

Läs mer

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne.

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne. Del 1 Det är jag som är kvar. Det är jag som ska berätta. Jag kände dem båda två, kände till hur de levde och hur de dog. Det är inte länge sedan det hände. Jag är ung, som de. Som de? Kan det vara möjligt?

Läs mer

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Copyright 2012, Marika Sjödell Ansvarig utgivare: Marika Sjödell Illustratör: Åsa Wrange Formgivare: Patrik Liski Framställt på vulkan.se

Läs mer

Det här är Maria. Hon har just badat och hennes mamma har bråttom. Men det har inte Maria. Hon vill inte ha bråttom, det är bara vuxna som har det.

Det här är Maria. Hon har just badat och hennes mamma har bråttom. Men det har inte Maria. Hon vill inte ha bråttom, det är bara vuxna som har det. 1 Det här är Maria. Hon har just badat och hennes mamma har bråttom. Men det har inte Maria. Hon vill inte ha bråttom, det är bara vuxna som har det. - Vi hinner inte om du ska hålla på och bråka. - Jag

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

enkelt superläskigt. Jag ska, Publicerat med tillstånd Fråga chans Text Marie Oskarsson Bild Helena Bergendahl Bonnier Carlsen 2011

enkelt superläskigt. Jag ska, Publicerat med tillstånd Fråga chans Text Marie Oskarsson Bild Helena Bergendahl Bonnier Carlsen 2011 Kapitel 1 Det var alldeles tyst i klass 2 B. Jack satt med blicken envist fäst i skrivboken framför sig. Veckans Ord var ju så roligt Han behövde inte kolla för att veta var i klassrummet Emilia satt.

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

RÖdens kartongskola hade varit stängd länge. Dels hade hans elever tröttnat på att lära sig hundsaker, dels orkade han inte slicka läroböckerna lika

RÖdens kartongskola hade varit stängd länge. Dels hade hans elever tröttnat på att lära sig hundsaker, dels orkade han inte slicka läroböckerna lika RÖdens kartongskola hade varit stängd länge. Dels hade hans elever tröttnat på att lära sig hundsaker, dels orkade han inte slicka läroböckerna lika noga längre. Och sedan Pricknallen flyttat in fanns

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar

Läs mer

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren.

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren. SJÖODJURET Klockan var 10 på förmiddagen en solig dag. Det var en pojke som letade efter stenar på stranden medan mamma solade. Stranden var tom. Vinden kom mot ansiktet. Det var skönt. Pojken hette Jack.

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

Temakväll - pausgympa

Temakväll - pausgympa Temakväll - pausgympa Pausgympa Ökad cirkulation/skakningar Spänn och andas in samtidigt som du spänner hela armen, andas ut och slappna av/skaka lätt på armen. Upprepa med andra armen och benen. Studsa

Läs mer

En helande Gud! Av: Johannes Djerf

En helande Gud! Av: Johannes Djerf En helande Gud! Av: Johannes Djerf Jag tänkte att vi idag skulle läsa ifrån Mark.7:31 32. Vi läser Det här är en fantastisk berättelse tycker jag om en man, vars öron fick nytt liv. Vi vet inte riktigt,

Läs mer

25 Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Bild Kristina Digman Rabén & Sjögren 2006

25 Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Bild Kristina Digman Rabén & Sjögren 2006 Zackarina hade målat en tavla, med vattenfärger. Den hade inget namn, men den var stor och fin och lysande blå, med stänk och prickar i gult och rött, och nu ville hon sätta upp den på väggen. Jag måste

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Sånger och ramsor Öppna förskolan Sävsjö

Sånger och ramsor Öppna förskolan Sävsjö Sånger och ramsor Öppna förskolan Sävsjö 1. När man sjunger så blir man så glad När man sjunger så blir man så glad. När man sjunger så blir man så glad. Så det vill man göra varendaste dag, ja, det vill

Läs mer

Ljusets barn. en resa mot självständighet

Ljusets barn. en resa mot självständighet Ljusets barn en resa mot självständighet 1 2 Ljusets barn - en resa mot självständighet Copyright 2012, Eva Lager Ansvarig utgivare: Eva Lager Omslagsbilder: Viktoria Wigenstam (Glommersträsk) Framställt

Läs mer

Nu bor du på en annan plats.

Nu bor du på en annan plats. 1. Nu bor du på en annan plats. Ibland tycker jag det känns lite svårt borta är det som en gång varit vårt Aldrig mer får jag hålla din hand Mor, döden fört dig till ett annat land refr: Så du tappade

Läs mer

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003 2 Tant Doris hund heter Loppan. Hon är en långhårig chihuahua, och inte större än en kanin. Mycket mindre än en del av mina gosehundar. Men hon är riktig! Vit och ljusbrun och alldeles levande. Jag går

Läs mer

Jonna Lindberg 2011. Min egen ö

Jonna Lindberg 2011. Min egen ö Min egen ö Tror du på gud? Han svarade inte genast. Fortsatte bara framåt i den djupa snön. Den var tung och blöt, som om den legat där i flera år och bara blivit tjockare. Säkert skulle det ta lång tid

Läs mer

texterna till "innan. under. efter" samtliga skrivna av sandra vilppala

texterna till innan. under. efter samtliga skrivna av sandra vilppala texterna till "innan. under. efter" samtliga skrivna av sandra vilppala himlen och golvet och det jag är fattig utan dig urholkat pank och dessvärre mindre än jag trodde när du fattas du är som en cirkus

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Pojke + vän = pojkvän

Pojke + vän = pojkvän Pojke + vän = pojkvän Min supercoola kusin Ella är två år äldre än jag. Det är svårt att tro att det bara är ett par år mellan oss. Hon är så himla mycket smartare och vuxnare än jag. Man skulle kunna

Läs mer

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

medan mörkret faller Anna Lihammer historiska media

medan mörkret faller Anna Lihammer historiska media medan mörkret faller Anna Lihammer historiska media 3 1934 5 måndagen den 26 november anatomiska institutionen, uppsala prolog Runtomkring honom var allt svart. Inte svart som mörker, utan bara svart och

Läs mer

OM ATT VARA HUND. Jag heter faktiskt Brandy Brandt, är ärlig, snäll och talar sant. Jag är en hund av ädel sort med krullig päls och svansen kort.

OM ATT VARA HUND. Jag heter faktiskt Brandy Brandt, är ärlig, snäll och talar sant. Jag är en hund av ädel sort med krullig päls och svansen kort. 1 OM ATT VARA HUND Jag heter faktiskt Brandy Brandt, är ärlig, snäll och talar sant. Jag är en hund av ädel sort med krullig päls och svansen kort. H ar du någon gång undrat över hur det är att vara en

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

Sagan om Nallen Nelly

Sagan om Nallen Nelly Sagan om Nallen Nelly Titel Författare Det var en gång en flicka som hette Lisa som bodde i Göteborg. Lisa tog med sig skolans nalle Nelly på resan till mormor som bodde i Kiruna. Lisa åkte tåg med Nelly

Läs mer

tentasalen Spökena i Agrara TransLingvistiska AllmänSpexeriet Skövde presenterar ett minispex för SACO-mässan 1998: Jessika Torheden och Anders Juhlin

tentasalen Spökena i Agrara TransLingvistiska AllmänSpexeriet Skövde presenterar ett minispex för SACO-mässan 1998: Jessika Torheden och Anders Juhlin ATLAS 2 1998 - minispex Spökena i tentasalen - Sida 1 av 8 Agrara TransLingvistiska AllmänSpexeriet Skövde presenterar ett minispex för SACO-mässan 1998: Spökena i tentasalen av Jessika Torheden och Anders

Läs mer

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA FRENSBORG LÄSFÖRSTÅELSE kapitel 1 scouterna(sid 3, rad 8), grupp för ungdomar som tycker om naturen försvunnen (sid 3, rad10), borta parkeringen (sid 4, rad 1), där man

Läs mer

Vad betyder ett eget hem för dig? Är det lätt eller svårt att få en egen bostad där du bor?

Vad betyder ett eget hem för dig? Är det lätt eller svårt att få en egen bostad där du bor? Denna lektion är hämtad ur Ord och lästräning av Lena Sundberg Holmberg och Kristina Asker. Ord och lästräning består av fyra häften som övar och repeterar ord tematiskt inför det nationella provet i sfi.

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Babysång Öppna förskolan Sävsjö

Babysång Öppna förskolan Sävsjö Babysång Öppna förskolan Sävsjö 1. Hej, hej på dej Hej, hej på dej, hej, hej på dej, jag kan klappa händerna hela da n. Hej, hej på dej, hej, hej på dej, jag kan klappa händerna hela da n 2. Jag kan klappa

Läs mer

Babybojen. Bad i hemmet för små barn

Babybojen. Bad i hemmet för små barn Babybojen Bad i hemmet för små barn Att bada med små barn Fler tips: Att göra före badet 1. Vattenvana - övningar i badet för de minsta När kan min bebis bada Att tänka på Tips när ni badar 2. Övningar

Läs mer

Hon vågade inte lägga till, nu ses vi aldrig mer. Men aldrig någonsin hade det känts så skönt att han stängde dörren och gick.

Hon vågade inte lägga till, nu ses vi aldrig mer. Men aldrig någonsin hade det känts så skönt att han stängde dörren och gick. 6. Jamila kunde inte somna natten innan det var dags. Hon försökte ligga så still som möjligt, så Kamal inte skulle bli orolig och förstå att någonting var i görningen. Han skulle iväg på morgonen och

Läs mer

Inte minns hon allting, det stämmer inte, på den punkten har hon fel. Möjligen stämmer det att hon minns just detta som hon berättar om.

Inte minns hon allting, det stämmer inte, på den punkten har hon fel. Möjligen stämmer det att hon minns just detta som hon berättar om. 4 Inte minns hon allting, det stämmer inte, på den punkten har hon fel. Möjligen stämmer det att hon minns just detta som hon berättar om. Men mellan ett som hon minns och ett annat som hon också minns

Läs mer

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012 Hjälp! Jag Linn gjorde illa hjälp! jag gjorde illa linn Text: Jo Salmson 2012 Bild: Veronica Isaksson 2012 Formgivare: Sandra Bergström Redaktör: Stina Zethraeus Repro: Allmedia Öresund AB, Malmö Typsnitt:

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Hjalmar Söderberg. Förvillelser

Hjalmar Söderberg. Förvillelser Hjalmar Söderberg Förvillelser Han stod en stund och betänkte sig med klappande hjärta och återhållen andedräkt innan han kunde besluta sig för att dra i det lilla röda och svarta klocksnöret. Han visste

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Textbearbetning: Boel Werner och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Grafisk form: Per

Läs mer

Buslus. 1. Buslus flyttar inomhus

Buslus. 1. Buslus flyttar inomhus Buslus 1. Buslus flyttar inomhus Det var en gång en liten lus som hette Buslus. Hon bodde i ett träd med sin storebror och sin lillasyster. Deras mamma och pappa fanns inte längre, de hade hoppat upp på

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 11 Mina händer. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 11 Mina händer. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 11 Mina händer En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Smaken

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2 i En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet Vägledning vecka 2 Vägledning: Vi tittar närmare på våra berättelser Vår historia från djupet När vi granskade vårt livs historia i fotoalbumet förra veckan,

Läs mer

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 051 Arbetsfyllt och strävsamt har Ditt liv varit Lugn och stilla blev Din död. 052 053 Du bäddas i hembygdens Det suckar av vemod

Läs mer

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då Hon går till sitt jobb Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då mer än att älska henne så, som jag gör Hon går på café och sätter sig ner men ingenting

Läs mer

2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se

2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se 2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se Trollhättans Stad Tekniska Förvaltningen Renhållningen Tingvallavägen 36 461 32 Trollhättan

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

Douglas Foley. Habib: Tre gånger guld

Douglas Foley. Habib: Tre gånger guld Douglas Foley Habib: Tre gånger guld Tidigare utgivet av Douglas Foley: Ingen återvändo 2001 Shoo bre 2003 Habib: Meningen med livet 2005 Habib: Friheten minus fyra 2005 Habib: Paris tur och retur 2006

Läs mer

Kapitel 1. Publicerat med tillstånd Bortdribblad Text Magnus Ljunggren Bild Mats Vänehem Bonnier Carlsen 2013

Kapitel 1. Publicerat med tillstånd Bortdribblad Text Magnus Ljunggren Bild Mats Vänehem Bonnier Carlsen 2013 Kapitel 1 Det är tisdag kväll och som vanligt har ABK:s lag träning. I små grupper dribblar man runt koner, tränar inkast, skjuter på mål eller övar väggpass. Bra! skriker Hanna när Yalam lyckas dribbla

Läs mer

Första kapitlet. I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska.

Första kapitlet. I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska. Första kapitlet I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska. I detsamma hördes steg. Ingo vände sig om och fick se Roger komma gående mot hotellet i en sådan fart

Läs mer

Julvandring 1. Julvandring 1 ur Jul- och påskvandringar Lotta Sundberg och Argument Förlag, 2010

Julvandring 1. Julvandring 1 ur Jul- och påskvandringar Lotta Sundberg och Argument Förlag, 2010 Julvandring 1 8 Roller Guide... Station 1: Maria... Ängel... Station 2: Josef... INTRODUKTION Guiden kan introducera vandringen ungefär så här: Välkomna! Nu ska vi göra en speciell resa en tidsresa! Vi

Läs mer

Rymdis... och Rymdalina Plåtis, Kattapult [och rymden]

Rymdis... och Rymdalina Plåtis, Kattapult [och rymden] Rymdis... och Rymdalina Plåtis, Kattapult [och rymden] . Langt borta i rymden... fast inte så långt som man skulle kunna tro, ligger en liten grön planet, Grönis heter den. Planeten ser ut ungefär som

Läs mer

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Gå vidare Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Förutom smärtan och sjukhuset så känns det rätt konstigt. Hela min familj sitter runt mig, tittar på mig och är bara tysta. Mitt namn är Lyra Locker och jag

Läs mer

Petrus Dahlin & Sofia Falkenhem. Mirjas guldhalsband

Petrus Dahlin & Sofia Falkenhem. Mirjas guldhalsband Petrus Dahlin & Sofia Falkenhem Mirjas guldhalsband www.kalleskavank.se www.rabensjogren.se Det har gått en vecka sedan Dilsa och jag löste fallet. Nu är det helg och jag cyklar bort till Mirja. Solen

Läs mer

ska säga att kycklingen smakade bra, en kod, som om det var tolv år och lekte en

ska säga att kycklingen smakade bra, en kod, som om det var tolv år och lekte en När hjärtat har väntat Leendet från söndagen får henne att drömma sig bort. Hon kan fortfarande inte tro det. Snart är Åke där. Om igen rättar Berit till kuddarna i soffan. Listerna och dörrkarmarna skiner

Läs mer

Den försvunna diamanten

Den försvunna diamanten Den försvunna diamanten Jag sitter utanför museet i London, jag ser en man gå lite misstänksamt ut genom dörren. Jag går in på museet och hör att personalen skriker och säger att diamanten är borta. Diamanten

Läs mer

Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Rabén & Sjögren 2006

Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Rabén & Sjögren 2006 Zackarina bodde i ett hus vid havet med sin mamma och sin pappa. Utanför huset växte två björkar, och mellan dem hängde en hängmatta. Just i dag var hängmattan ett sjörövarskepp, och på det skeppet var

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN olycklig: - Oj oj oj, var bar min egen lilla snalla bjornpojke tagit vagen, sa

Läs mer

Vem vinkar i Alice navel. av Joakim Hertze

Vem vinkar i Alice navel. av Joakim Hertze Vem vinkar i Alice navel av Joakim Hertze c 2006 Joakim Hertze. Detta verk är licensierat under Creative Commons Erkännande- Ickekommersiell-Inga bearbetningar 3.0 Unported licens. För att se en kopia

Läs mer

Pjäs till Piratresan En drake på besök Piratresan 31 st Rekvisita

Pjäs till Piratresan En drake på besök Piratresan 31 st Rekvisita Pjäs till Piratresan I pjäsen En drake på besök träffar ni 29 pirater samt måsarna Mårten och Måns. Hela gänget håller till på Alfabetsön när de inte seglar runt på de sju haven på skeppet Salta Maria.

Läs mer

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1)

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1) LEKTIONER KRING LÄSNING Lektionsövningarna till textutdragen ur Sara Kadefors nya bok är gjorda av ZickZack Läsrummets författare, Pernilla Lundenmark och Anna Modigh. Billie: Avgång 9:42 till nya livet

Läs mer

2.Brevet! Idag har något konstigt hänt i skolan. Det var ett brev som stack ut i en liten springa i dörren, på. det såhär

2.Brevet! Idag har något konstigt hänt i skolan. Det var ett brev som stack ut i en liten springa i dörren, på. det såhär 1.Hej! Hej jag heter Jakob. Jag är 9 år och går på Havsundaskolan. Jag gillar att spela fotboll och hockey. Jag älskar min t-shirt och mina jeanshorts. Vår lärare heter Kerstin, hon är så snäll. Min allra

Läs mer

En olydig valp. Publicerat med tillstånd Puzzel på valpkurs Text Isabelle Halvarsson Bild Margareta Nordqvist Bonnier Carlsen 2011

En olydig valp. Publicerat med tillstånd Puzzel på valpkurs Text Isabelle Halvarsson Bild Margareta Nordqvist Bonnier Carlsen 2011 En olydig valp Det var en varm dag fram på höstkanten. I en bil satt den lilla jack russell-valpen Puzzel. Hon var en terrier och rätt så envis av sig. När dörren öppnades slank hon snabbt ut. Tyst som

Läs mer

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida.

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida. Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida. Min bästa kompis heter Frida. Frida och jag brukar leka ridlektion

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

Originalets titel är Kemono no souja I Touda hen

Originalets titel är Kemono no souja I Touda hen Originalets titel är Kemono no souja I Touda hen Till svenska av Kami Anani Korrektur av Irene Elmerot, red.språkkonsult www.red.se Omslagsbild av Takahiro Asano Omslagsformgivning av Triturus HB Satt

Läs mer

En körmässa om att hitta hem

En körmässa om att hitta hem En körmässa om att hitta hem Text och musik av Johan & Hanna Sundström Välkommen Klockringning Andas (Introitus) Andas, andas frihet andas nåd. Morgondagen randas. Sjung Guds ära, Han är här. Glädjens

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

Kapitel 1, klassen. När hon satt sig ringer mobilen, hon springer till väskan och svar.

Kapitel 1, klassen. När hon satt sig ringer mobilen, hon springer till väskan och svar. ÖN Kapitel 1, klassen Sandra är en tjej på 12 år, hon har ljust långt hår, hon är ganska kort, hon har fräknar i hela ansiktet. Ganska söt faktiskt. Sandra sitter i det lilla klassrummet med gråa väggar.

Läs mer

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA?

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? Den här uppgiften börjar med att du läser ett utdrag från romanen Talk Talk av TC Boyle. Boken handlar bland annat om Dana som är döv och hur hennes familj och pojkvän uppfattar

Läs mer

Uppfinning av skor. Rabindra Nath Tagore. Svensk bearbetning till pjäs Khaleda Beena Gunnel Björkström S M Babulana

Uppfinning av skor. Rabindra Nath Tagore. Svensk bearbetning till pjäs Khaleda Beena Gunnel Björkström S M Babulana Uppfinning av skor Rabindra Nath Tagore Svensk bearbetning till pjäs Khaleda Beena Gunnel Björkström S M Babulana Utgivare Internationella Kojan, Göteborg i.kojan@hotmail.com Uppfinning av skor ROLLER

Läs mer

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2 De gröna demonerna Jorden i fara, del 2 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-35-4 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg Lilla Sju små sagor i urval av Annika Lundeberg Bockarna Bruse Med bilder av Christina Alvner Det var en gång tre bockar, som skulle gå till sätern och äta sig feta och alla tre hette de Bruse. Vägen till

Läs mer

MÅNS GAHRTON JOHAN UNENGE

MÅNS GAHRTON JOHAN UNENGE MÅNS GAHRTON JOHAN UNENGE HOTELL GYLLENE KNORREN: DEN MYSTISKA GÄSTEN Text: Måns Gahrton och Johan Unenge 2008 Bild: Johan Unenge 2008 En originalproduktion från Bonnier Carlsen Bokförlag, Stockholm Formgivning

Läs mer

En prinsessa möter sin Skyddsängel

En prinsessa möter sin Skyddsängel En prinsessa möter sin Skyddsängel rinsessan Ileana föddes 1909 i Bukarest i Rumänien och var den yngsta dottern till Kung Ferdinand och drottning Marie. När hon var liten hade hon ett möte med änglar

Läs mer

NYANS FILM 2015-04-26. EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv. Tredje versionen. Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36

NYANS FILM 2015-04-26. EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv. Tredje versionen. Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36 NYANS FILM 2015-04-26 EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv Tredje versionen Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36 1. EXT. BALKONGEN- DAG, 70 år, står på balkongen, rökandes

Läs mer

Jag flyr, springer nerför trapporna fast det inte finns någon som skulle kunna jaga mig. Det finns faktiskt ingen. Alla är döda. Mamma är död.

Jag flyr, springer nerför trapporna fast det inte finns någon som skulle kunna jaga mig. Det finns faktiskt ingen. Alla är döda. Mamma är död. Jag flyr, springer nerför trapporna fast det inte finns någon som skulle kunna jaga mig. Det finns faktiskt ingen. Alla är döda. Mamma är död. Pappa är död. Min lillebror Ludvig är död. Och förmodligen

Läs mer

Fröken spöke kommer tillbaka

Fröken spöke kommer tillbaka Lärarmaterial Kerstin Lundberg Hahn SIDAN 1 Vad handlar boken om? Boken handlar om Ebba och Ivar. De är tvillingar. En dag är deras lärare sjuk och klassen behöver en vikarie. Klassen vill att Fröken Sparre

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

Martin Widmark Christina Alvner

Martin Widmark Christina Alvner Ne ly Rapp monsteragent: Vampyrernas bal Martin Widmark Christina Alvner Kapitel 1 Hälsningar från DU-VET-VEM Nelly! Sträck på dig! In med magen! Upp med hakan! Jag gjorde som jag blev tillsagd och försökte

Läs mer

Pappa och påläggstjuven. av Joakim Hertze

Pappa och påläggstjuven. av Joakim Hertze Pappa och påläggstjuven av Joakim Hertze c 2006 Joakim Hertze. Detta verk är licensierat under Creative Commons Erkännande- Ickekommersiell-Inga bearbetningar 3.0 Unported licens. För att se en kopia av

Läs mer

Spelregler. Mina första spel handdockor

Spelregler. Mina första spel handdockor Spelregler 3292 Mina första spel handdockor Copyright - Spiele Bad Rodach 2008 Habermaaß-Spiel Nr. 3292 Mina första spel handdockor SVENSKA En rolig spelsamling för 1-4 barn från 2 år. Redaktionell bearbetning:

Läs mer

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Gör övningarna i den takt som känns bäst för dig. Skippa övningar som inte känns bra eller som du får mer ont av. Du ska känna dig pigg efter programmet! 1. Övningar

Läs mer

Hon log, ett litet bittert leende. Så söt, så vacker hon var! Det var fest på slottet i går kväll, började hon. Bröllop. Alla var där och vi hade

Hon log, ett litet bittert leende. Så söt, så vacker hon var! Det var fest på slottet i går kväll, började hon. Bröllop. Alla var där och vi hade Hon log, ett litet bittert leende. Så söt, så vacker hon var! Det var fest på slottet i går kväll, började hon. Bröllop. Alla var där och vi hade många gäster från utlandet. En av dom tyska prinsarna uppvaktade

Läs mer

personlighet Hästbilder med Hästen är högt älskad av många. Det man älskar fotograferar Jag var ute i hagen runt halv sex på morgonen för att ge

personlighet Hästbilder med Hästen är högt älskad av många. Det man älskar fotograferar Jag var ute i hagen runt halv sex på morgonen för att ge Hästbilder med personlighet De är vackra eller otäcka beroende på vem du frågar. Men sedda genom linsen är hästar det perfekta motivet när du vill testa djurfoto. De kan förmedla både skönhet och styrka.

Läs mer

Ali & Eva KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE

Ali & Eva KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE Rätt eller fel? rätt fel det kan man inte veta 1. har bytt till en annan förskola. 2. Emmas föräldrar tror att har mycket kontakt med Malin. 3. s pappa är ingenjör. 4. trivs bra

Läs mer

Sophia höll på ute i köket. Det var antagligen bäst att ta samtalet med Madde nu, det hade ju visat sig att det bara blev värre av att inte svara

Sophia höll på ute i köket. Det var antagligen bäst att ta samtalet med Madde nu, det hade ju visat sig att det bara blev värre av att inte svara Anders Han gick in i hennes vardagsrum och slog sig ner i soffan. De skulle ta kaffe och efterrätt hemma hos Sophia. Hon fixade just nu med en överraskning ute i köket. Han såg sig omkring. Det var ett

Läs mer

Sätt locket på! Soleyman Ghasemiani

Sätt locket på! Soleyman Ghasemiani Sätt locket på! Soleyman Ghasemiani * Sätt locket på! * Poet: Soleyman Ghasemiani * Första upplagan, Oktober 1997 * ISBN. 91-973239 - 0 - x * Hanaförlaget Box 6040 424 06 Angered * Omslag: Simko Ahmad

Läs mer

Så här gör du för att skriva ut och sortera sidorna i sagan:

Så här gör du för att skriva ut och sortera sidorna i sagan: Så här gör du för att skriva ut och sortera sidorna i sagan: Steg 1. Skriv ut berättelsen på A4 ark. Om du har en skrivare som skriver ut dubbelsidigt, tänk på att inte skriva ut den här sidan, dvs skriv

Läs mer

Min ögonoperation - information inför skelningsoperation 1

Min ögonoperation - information inför skelningsoperation 1 Min ögonoperation - information inför skelningsoperation 1 När jag skulle operera mitt öga fick jag komma till sjukhuset tidigt på morgonen. Jag fick inte äta eller dricka något innan jag åkte hemifrån.

Läs mer