Lokalt vård- och omsorgsprogram

Transkript

1 Vård- och omsorgsförvaltningen Lokalt vård- och omsorgsprogram vid demensproblematik REAGERA UTVÄRDERA RAPPORTERA GENOMFÖRA BEDÖMA PLANERA Helsingborg 27 juni 2008 Revideras 30 september 2008

2 Bakgrund Detta lokala program är ett led i strävan att förbättra vården och omsorgen för personer med demensproblematik. Programmet riktar sig till de olika yrkesgrupper inom Helsingborgs stad som kommer i kontakt med nämnda vårdtagargrupp och deras närstående. Det är tänkt att kunna användas som en guide i olika arbetsmoment och i handledning. I det lokala programmet beskrivs bland annat arbetsprocess, ansvar och riktlinjer för arbetet vid demensproblematik. Det regionala vårdprogrammet som kom 2005 samt befintliga rutiner har legat till grund för arbetet. Syfte Syftet med detta lokala vård- och omsorgsprogram är: att öka förutsättningarna för personalen, att genom tidig reaktion och agerande, ligga steget före i bedömning och insatsplanering för personer med demensproblematik. Syftet är även att förbättra stödet till deras närstående. Mål Målet med detta lokala vård- och omsorgsprogram är: att med ett hälsobefrämjande perspektiv på demensproblematiken kunna förebygga, men även förutse och lindra problem som oundvikligen uppstår vid demenssjukdom. Vårdfilosofi När vi vet att det är demenssjukdom vårdtagaren lider av ska vi använda oss av palliativ vårdfilosofi i vård- och omsorgsplanering och arbete. Se vidare i planeringsavsnittet. Projektgrupp Caroline Dahlgren, projektledare Kerstin Aggestam, projektassistent Leif Nilsson, demenskonsultteamet Karin Nilsson, demenskonsultteamet Kajsa Hiller, sjuksköterska Ingrid Christensson, enhetschef myndigheten 2

3 Begreppet demens Med demens menas en i vuxen ålder förvärvad, långdragen och omfattande försämring av hjärnfunktioner. Den diagnostik som används i svensk sjukvård är hämtad från WHO: s diagnostiska system ICD-10. Enligt ICD-10 skall följande kriterier vara uppfyllda: Ett syndrom som beror på hjärnsjukdom, kronisk eller progredierande. Störning av flera högre kortikala funktioner som minne tankeförmåga, orientering, förståelse, räkneförmåga, inlärningskapacitet, språk och omdöme. Medvetandet ska inte vara grumlat. Försämring av emotionell kontroll, socialt beteende eller motivation, är ofta en följd av (och ibland föregånget av) försämringen av de kognitiva funktionerna. Svårighetsgraden ska vara sådan att demenssymptomen påverkar personens arbete och/eller sociala liv och innebära en klar sänkning från tidigare prestationsnivå. Symtomduration ska vara minst 6 månader. Källa: Kommunförbundet Skåne, Region Skåne: Demenssjukdomar, Hälso- och sjukvårdsprogram,

4 Arbetsgång vid demensproblematik Klicka på aktuellt avsnitt REAGERA RAPPORTERA BEDÖMA PLANERA GENOMFÖRA UTVÄRDERA Vi ska reagera tidigt på förändrat beteende för att kunna arbeta förebyggande vid demensutveckling. Vänta inte tills det har blivit stora problem. Det är viktigt att rapportera de symtom och tecken vi uppmärksammar till rätt person. Läs mer om var ni vänder er här. Sid. 5 Sid. 8 Helhetsbedömning av vårdtagaren av det kommunala teamet som komplement till familjeläkarens bedömningar är viktigt för att kunna planera rätt insatser. Sid. 9 Efter bedömningsarbetet kan vi planera och fördela vård- och omsorgsinsatserna tillsammans med den enskilde, anhöriga och andra vårdgivare. Sid. 36 I arbetet med demenssjuka personer är det viktigt att ha kunskap om lämpligt förhållningssätt och bemötande. Tips om strategier finns här. Följ upp och utvärdera resultatet av insatserna. Når vi målen vi satte upp? 4 Sid. 48 Sid. 61

5 Klicka på aktuellt avsnitt REAGERA RAPPORTERA Varför? Ett förändrat beteende kan vara symtom på demenssjukdom. Det är viktigt att utredning görs för att vi ska kunna arbeta med att förebygga problem som vi vet brukar uppstå vid demenssjukdom. BEDÖMA PLANERA GENOMFÖRA UTVÄRDERA Tecken att reagera på Även hos vårdtagare med känd demensdiagnos är det viktigt att reagera på nya symtom. Det kan betyda att vi behöver förändra insatserna för den personen. OBS Demensliknande symtom kan även bero på Vätske och /eller näringsbrist Urinvägsproblem fylld blåsa, infektion Förstoppning Depression Annan psykisk sjukdom som psykos Konfusion Läkemedel - överdosering, biverkningar eller interaktion Missbruk - alkohol, droger och läkemedel Begåvningshandikapp Långvarig sömnstörning Understimulering Hörsel och synnedsättning Hjärntumör..m.m. 5

6 Exempel på tecken att reagera på vid misstanke om glömska/förvirring Minnesstörning (amnesi) 1 (2) Nedsatt orienteringsförmåga (visuospatial oförmåga) Glömska kring aktuella händelser och överenskommelser Svårt att hitta i obekanta miljöer, t ex vid resor Svårt att komma ihåg tider eller vilken dag det är Ökat behov av minneslappar Svårt att hitta i välbekanta omgivningar, t ex i bostaden eller närområdet Dygnsrubbningar, sömnstörningar, man ger sig ut på kvällar/nätter Försämrad avståndsbedömning, t ex svårigheter att sätta sig på en stol Oförmåga att känna igen föremål (visuell agnosi) Nedsatt praktisk förmåga (apraxi) Svårt att känna igen vardagliga bruksföremål, bilder och symboler Svårt att utföra vardagliga sysslor trots att rörligheten är god, använder t ex felaktiga handgrepp Svårt att känna igen ansikten eller personer i omgivningen Svårt att använda vardagliga föremål t. ex. kaffebryggare, telefon eller fjärrkontroll Svårt med hygien/påklädning Svårt att göra inköp betala/packa ihop det man köpt Svårt att sortera tvätt och starta tvättmaskin Kroppsliga förändringar (motoriska störningar) Kommunikationsstörningar (afasi språklig oförmåga) Rör sig långsammare, får plötsliga låsningar i kroppen Tappar ord, har uttryckssvårigheter Stelare rörelser, kramper, darrhänthet Försöker fylla i och skyla över minnesluckor Förändrat sätt att gå, korta, trippande steg, mera klumpiga Upprepar och stakar sig, kastar om ord och uttryck Försämrad balans, faller lättare omkull Avtagande förmåga att läsa och förstå, lyssna på TV och radio. Annorlunda ansiktsuttryck, stelare mimik, reagerar långsammare Avtagande förmåga att samtala Svårt att skriva brev och fylla i blanketter Otydligt tal, sluddrar, rösten är svagare 6

7 2 (2) Försämrat tänkande (kognitiv störning) Försämrad förmåga att planera (nedsatt exekutiv förmåga) Tänker trögare, behöver längre tid för att svara, reagerar långsammare Svårt att organisera och genomföra överenskommelser Problem att räkna, förstå sin ekonomi och pengars värde Nedsatt ordningssinne Tappar tanketråden/skiftar samtalsämne, tystnar för att man inte vet vad man ska säga. Svårt att hålla fast vid saker som man kommit överens om Svårt att genomföra och avsluta olika moment när man t ex lagar mat, handlar eller städar Svårt att följa instruktioner Svårt att välja lämplig klädsel Förändrad personlighet Minskat engagemang, oföretagsamhet och likgiltighet när det t ex gäller hygien, klädsel och matvanor Fåordig, använder samma ord och uttryck gång på gång Svårare att visa medkänsla, svårare att förstå medmänniskors reaktioner Ökad aktivitet, nya, svårhanterliga ovanor Snabba humörsvängningar, skiftar mellan glädje, irritation och gråtmildhet. Förändrat sinne för humor, svårt att förstå skämt, misstolkar, tar åt sig eller skämtar på ett sätt som man inte gjort tidigare Mer onyanserade åsikter, delar upp dem i vitt el svart/ont el gott, svårare att ta till sig argument, kan resonera ologiskt Förändrade matvanor, ökad hunger eller mättnadskänsla, försämrat bordsskick Psykiska symtom Nedstämd, dyster och grubblande, ledsen, apatisk Ökad entusiasm, glättig och upprymd, kan bli manisk i vissa stunder Stresskänslig, orolig, ängslig, rädd i många situationer som man tidigare behärskat Mycket stark oro som ofta övergår i ångestattacker och tvångshandlingar Förändrade sovvanor, sover t ex sämre, mer el. vid andra tidpunkter än tidigare Ökad irritation, har svårare att hejda sin ilska, kan bli hotfull och våldsam Rastlös, har svårare att komma till ro, ökad aktivitet, ökat vandrande Ökad misstänksamhet, kommer med anklagelser, visar obefogad svartsjuka, känner tvångstankar t ex att vara förföljd Syn- eller hörselhallucinationer, vanföreställningar 7

8 Klicka på aktuellt avsnitt REAGERA Vem rapporterar jag till? RAPPORTERA BEDÖMA Angående personer utan larm, hemvård eller vårdboendeplats Om problemen upptäcks av tex. förebyggandehandläggare, äldreombud, kundcentrum, hemservicepersonal eller anhörigcentrum med flera. Vänd er då till Demenskonsultteamet för råd och konsultation i ärendet. De kan även hjälpa er med att slussa vidare till rätt person. Demenskonsultteamet, tel : PLANERA GENOMFÖRA UTVÄRDERA Personer som har larm, hemvård, hemsjukvård eller vårdboendeplats Den som reagerar på tecken som beskrevs i föregående kapitel ska rapportera dessa till: omvårdnadsansvarig sjuksköterska (OAS) på området. OAS kontaktar i sin tur: vårdtagarens familjeläkare för utredning och informationsutbyte om pågående vård och aktuella läkemedel. specialistvården då dessa är inkopplade. OAS kontaktar även andra kommunala företrädare för hjälp med bedömningar: Biståndshandläggare Arbetsterapeut Sjukgymnast Demenskonsultteam eller motsvarande funktion OAS ansvarar också för att den enskilde och om denne så medger vid behov även dennes närstående blir informerade och deltagande i utredningen. 8

9 Varför ska vi göra bedömningar? Klicka på aktuellt avsnitt REAGERA RAPPORTERA BEDÖMA PLANERA GENOMFÖRA UTVÄRDERA för att underlätta utredningsarbetet Här kan vi göra mycket i våra kommunala team för att underlätta en utredning. I många ärenden är det bland olika vårdgivare vi som har störst kännedom om vårdtagaren. Men tänk på anhöriga och närstående i bedömningsarbetet. Det är de som känner vårdtagaren allra bäst. Deras medverkan är ovärderlig. för att veta vilka insatser som ska planeras vid ett omsorgsbeslut och hur de ska utföras. Den viktigaste anledningen att göra bedömningar är för att se vem vårdtagaren är och vilka funktioner som finns kvar eller har gått förlorade. Detta måste vi veta för att kunna planera rätt insatser för vårdtagaren, vid rätt tillfälle. för att bedöma om det finns behov av hemsjukvård. Det är också viktigt att vi gör bedömningar innan vi bestämmer oss för om vårdtagaren behöver hemsjukvård hos oss eller ska vända sig till primärvården. Checklista bedömning OBS!! kom ihåg att förmågan att planera och genomföra kan vara kraftigt nedsatt hos en person med demenssjukdom. Denna oförmåga kan leda till att personen inte går till vårdcentralen trots att de är till synes pigga och kapabla att ta sig iväg på andra ärenden. för rätt placering på vårdboende. Om vårdtagaren har demensproblematik är det av största vikt att biståndshandläggaren innan placering har samverkat med hemvårdsteamen och DKT för helhetsbedömning av vårdtagaren. vid akut förvirring. Innan kontakt med doktor, se separat checklista. Placeringsrutiner demensavd (ej klara) Placeringsrutiner Särskilt vårdkrävande Checklista Akut förvirring 9

10 Checklista bedömning Resultaten av bedömningarna dokumenteras enligt gällande rutiner Basbedömning på kommunal nivå (kan göras utan läkarordination). Anamnes och status Hälsohistoria - Samtal med vårdtagaren - Kontakt med annan vårdgivare om pågående vård - Anhörig / närståendeintervju / symtomenkät teamet ssk teamet Nutritionsstatus/BMI ssk Mage, tarm, urin ssk - Förstoppning? - Kvarstående urin i blåsan? - Urinvägsinfektion?.. ta urinsticka Blodtryck Bilaga Bilaga ssk Tandstatus/tandvårdskort - Behöver vårdtagaren hjälp att ordna munhälsobedömning? - Är vårdtagaren berättigad till tandvårdskort? ssk Läkemedelshantering - Vem ansvarar? - Biverkningar? - Läkemedel som kan orsaka förvirring Social bedömning / utredning / beslut ssk Bilaga Bilaga biståndshandl. Funktionsbedömningar GBS funktionsskattning teamet Bilaga Aktivitets/ sömnprofil ssk/usk Bilaga Checklista fallrisk at/sjg Bilaga ADL och hjälpmedelsbedömning at/usk at Syn och hörselbedömning Bedömningar som görs av familjeläkare vid demensutredning Somatiskt, psykiatriskt och neurologiskt status EKG Blodprover S-Calcium, S-Albumin, S-Homosystein, TSH Blodtryck och ortostatiskt prov MMT Genomgång av aktuella mediciner Ställningstagande om körkort/vapen Ställningstagande om intyg för god man/förvaltare 10 Bilaga Bilaga

11 SYMTOMENKÄT 1 (6) Psykogeriatrik / Neuropsykiatri NAMN: Ragnar Åstrand, Överläkare Geriatriksektionen, medicinkliniken Centralsjukhuset Karlstad Version III, nov 98 i samarbete med minnesmottagningen, Geriatrik-LAH kliniken, Universitetssjukhuset Linköping.. PERSONNUMMER:. När en person får minnessvårigheter eller andra svårtolkade symtom, kan man behöva undersöka om detta beror på någon sjukdom som stör hjärnans funktioner. För att på säkraste sätt ställa rätt diagnos och kunna erbjuda lämplig behandling, måste den utredande läkaren göra en noggrann analys av varje patients speciella symtombild. Personen kan av olika skäl ha svårt att utförligt beskriva sitt tillstånd. Det är därför av stort värde, om en eller flera närstående omsorgsfullt går igenom detta formulär och ger sin beskrivning av situationen. Den / de som lämnar uppgifterna bör ha känt personen länge och väl känna till hur han / hon har det i sitt dagliga liv. Ange om och i vilken utsträckning beskrivna symtom observerats, genom att med kryss i lämpliga rutor ( ) markera de alternativa påståenden eller svar som stämmer bäst på Din / Er uppfattning. Vissa frågor besvaras på korta testrader. Behövs mera utrymme, går det bra att bifoga ett löst blad eller ett brev. Det är viktigt att uppgifterna särskilt belyser det som förändrats i personens tillstånd. Personen eller Patienten förkortas på vissa ställen i enkäten till bokstaven P Enkäten besvarad av: Förhållande till den person som enkäten gäller: Maka/make Barn Syskon Annan närstående person:. Datum:.. Om något är oklart, kontakta gärna mottagningssköterska:. Tel:. Genom mottagningssköterskan eller vid mottagningsbesökges möjlighet att enskilt kommentera eller diskutera enkäten. 11

12 2 (6) P har fått svårare att: Nej Ja, något/ Ibland Ja, uttalat/ Ofta Vet inte Kan inte Bedöma -hitta på välbekanta platser, t ex hemma hos nära vänner eller vid promenad / bilkörning i hemortens centrum -lära sig hitta i nya miljöer, t ex vid resor eller besök i varuhus -bedöma avstånd och inta rätt kroppsläge, t ex att sätta sig på en stol eller lägga sig i en säng med kroppen rätt placerad -känna igen vardagliga föremål, bilder, symboler eller ansikten på välkända personer -utföra vanliga praktiska sysslor, trots att rörligheten är god, t ex påklädning, hushållsarbete, handarbete, bilkörning, eller användning av olika apparater såsom kaffebryggare, telefon, rakapparat, tvättmaskin eller fjärrkontroll till TV -följa instruktioner och bruksanvisningar -förstå vad han/hon hör eller läser, t ex innehållet i brev, tidningar eller program på radio/tv -hitta rätt ord. Försöker ofta finna ett annat sätt att förklara vad han/hon menar eller talar osammanhängande -skriva, t ex skriva brev, meddelanden eller fylla i blanketter -räkna och förstå sin ekonomi, t ex växla pengar, betala räkningar, använda checkar och betalkort, kontrollera sina kontoutdrag och förstå pengars värde.. (P 1-10) X 12

13 3 (6) Nej Ja, något/ Ibland Ja, uttalat/ Ofta Vet inte Kan inte Bedöma -förändrad initiativförmåga. Har t ex svårare att ta sig för sysslor som tidigare varit rutiner eller har blivit överaktiv på ett sätt som skapar problem eller oordning (stryk under det som stämmer) -svårare att planera, t ex vad gäller att sköta hemmet, göra inköp, välja lämpliga kläder -försämrat omdöme. Gör sådant som är riskabelt eller måste redas ut. Kan vara mindre noggrann med hur hemmet eller den personliga hygienen blir skött -försämrad insikt, T ex om de problem som symtomen leder till i hans/hennes egen situation eller för andra personer -svårare att engagera sig och visa medkänsla i det som tidigare varit viktigt, både vad gäller familjen och samhället i stort. Känsloreaktionerna är svagare eller otydligare -förändrat sinne för humor Har svårt at förstå skämt, misstolkar, tar åt sig eller skämtar själv på ett sätt som är olikt honom/henne. Kan verka road och upprymd utan att det tycks finnas orsak -mera onyanserade åsikter, värderingar och synpunkter. Har svårare att ta till sig argument och resonerar ologiskt -blivit mera fåordig och använder samma ord eller uttryck gång på -förändrat sitt beteende. Detta kan leda till genanta eller problematiska situationer i sällskapslivet eller samlivet -förändrat sina matvanor, t ex hunger, mättnadskänsla eller val av födoämnen är annorlunda än tidigare. Bordsskicket kan ha blivit mera glupskt Och ensidigt begär efter viss föda, t ex Sötsaker kan ha uppkommit.. (F 1-10) X P har 13

14 4 (6) Nej Ja, något/ Ibland Ja, uttalat/ Ofta Vet inte Kan inte bedöma -tänker trögare och behöver fundera längre innan han / hon svarar -reagerar långsammare. Hinner inte med att öka tempot och göra det som behövs då något plötsligt händer -rör sig långsammare -rör sig stelare och mera osmidigt -har förändrat sitt sätt att gå och stegen korta, trippande eller mera klumpiga -har försämrad balans och faller lättare omkull -är fumligare eller har blivit mera darrhänt (stryk under det som stämmer) -har annorlunda ansiktsuttryck, d v s minspelet är mindre spontant och varierat, vilket gör att det blivit svårare att avläsa känsloläge och reaktioner -talar otydligare p g a att uttalet blivit sluddrigt eller p g a att rösten blivit svagare (stryk under det som stämmer) -har svårare att känna när han /hon behöver gå på toaletten, vilket kan leda till att han / hon kissar på sig.. (SK 1-10) X P 14

15 5 (6) Nej Ja, något/ Ibland Ja, uttalat/ Ofta Vet inte Kan inte bedöma -är mera stresskänslig och kan dra sig undan sällskap eller intensiva aktiviteter. Kan ha ett ökat behov av att göra en sak i taget -är mera nedstämd och kan vara dyster, grubblande, ledsen med nedsatt gnista eller livslust -är mera orolig, rastlös eller har blivit rädd för vissa situationer har förändrat sina sovvanor, t ex sover sämre, sover mera eller sover vid andra tider på dygnet än tidigare (stryk under det som stämmer) -är mera lättrörd (gråtmild / blödig ) eller växlar humör hastigt utan tydlig orsak (stryk under det som stämmer) -har svårare att hejda sig då han/hon blir arg och kan bli hotfull eller våldsam -har fått idéer som inte stämmer med verkligheten. Kan t ex vara misstänksam och komma med grundlösa anklagelser, visa obefogad svartsjuka eller känna sig förföljd -har hallucinationer, d v s ser, hör eller känner sådant som inte existerar i verkligheten, men som han/hon upplever tydligt -har stundtals eller periodvis blivit förvirrad, d v s hastigt blivit mera oklar i tankarna, fått svårare att orientera sig i tid och rum, visat ett förändrat beteende och fått svårt att komma till ro -har korta stunder av frånvaro, där han/hon inte reagerar på tilltal eller fastnat i en rörelse eller aktivitet på ett sätt som är svårt att bryta.. (AS 1-10) X P 15

16 6 (6) Nej Ja, något/ Ibland Ja, uttalat/ Ofta Vet inte Kan inte bedöma -komma ihåg vad han/hon alldeles nyligen gjort -komma ihåg vad som alldeles nyligen sagts -komma ihåg vad som ska göras eller kommer att inträffa, t ex beställa tid för något eller uppmärksamma en högtidsdag -komma ihåg utan att bli påmind eller använda minneslappar, almanacka o s v -komma ihåg det som ligger längre tillbaka i tiden och kan ha svårt att minnas i vilken ordning olika händelser inträffat -veta vilken dag det är -veta vilken tid på dygnet det är.. (M 1-7) X P har svårare att.. För hur länge sedan noterades att P började få minnessvårigheter eller andra angivna symtom? mindre än 6 månader ½-1 år 1-2 år 3-5 år mera än 5 år 2-3 år Känner Du / Ni till någon speciell händelse som kan sättas i samband med symtomen eller närmare ange Tidpunkt då symtomen började visa sig? Nej Ja :. På vilket sätt har symtomen utvecklats? Gradvis tilltagande på ett smygande sätt Plötslig förändring därefter oförändrat, förbättrat, stegvis försämrat eller smygande försämring (stryk under det som stämmer) Periodvis återkommande symtom, däremellan fungerarande som tidigare Varierar symtomen från dag till dag? Nej Ibland Ofta Berättar P att han / hon upplever något symtom som särskilt svårt? Nej Ja : Har några av de markerade symtomen lett till påfrestningar för anhöriga? Nej Ja: Håller P med om de symtom Du / Ni angivit i enkäten stämmer? Ja Nej Delvis 16 Svårt att diskutera med P

17 1 (1) Vård och omsorgsförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska Namn: Nutritionsstatus Personnummer: Datum: Uppgiftslämnare: 1. Nuvarande vikt: kg Längd: cm BMI: ( vikt (kg) / längd2 (m) ) Vikt för 6 månader sedan: kg Den senaste månaden har vikten minskat varit oförändrad ökat 3. Näringsintag minskats pga. ingen aptit illamående kräkningar diarré förstoppning sväljningssvårigheter tuggsvårigheter smärtor i munnen (ex. blåsor, svamp, sår) annan smärta: muntorrhet läkemedel förändrad smakupplevelse besvärats av lukter annat: 2. Intag av mat som vanligt mer än vanligt mindre än vanligt mycket mindre än vanligt finfördelad/passerad kost endast flytande kost endast näringsdrycker 4. Fysisk aktivitet normal aktivitet, inga begränsningar kan vara uppe och är någorlunda aktiv är uppe mer än halva dagen tillbringar större delen av dagen i sängen är sängbunden 5. Beräknat energibehov: kcal 6. Beräknat vätskebehov: ml Energibehovet beräknas enligt formeln: 30 kcal/kg kroppsvikt/dygn (ex: vikt 70 kg. 70x30 kcal = 2100 kcal/dygn) Vätskebehovet beräknas enligt formeln: 30 ml/kg kroppsvikt/dygn (ex: vikt 70 kg. 70x30 ml = 2100 ml/dygn) BMI (Body Mass Index) beräknas enligt formeln: vikt i kg längden i kvadrat (m2) Normal intervall BMI över 65 år Normal intervall BMI vuxna under 65 år Utarbetad av Lisbeth Alkmyr leg sjuksköterska Bedömningsunderlag, resultatet dokumenteras i HSL-journalen under sökordet nutrition 17

18 1 (1) 18

19 1 (1) Mediciner som särskilt ofta orsakar biverkningar i form av delirium (ordnade efter avtagande risk). Medicin Exempel Antikolinergika parkinsonmediciner Disipal Steroider Prednison Dopaminerga parkinsonmediciner Madopark Tricykliska antidepressiva Saroten Blåsrelaxerande medel Cetiprin, Detrusitol Högdosantipsykotika Nozinan Betablockerare Timolol ögondroppar Morfinpreparat Kodein, Petidin Medel mot reumatism (NSAID) Brufén H2-antagonister Cimetidin, Ranitidin Cox-2-hämmare Celebra Bensodiazepiner Stesolid Digitalis Digoxin Diuretika och antihypertensiva (via hypotension eller hyponatriemi Källa: Gulmann, N-C. Geroutopsykiatri. Studentlitteratur,

20 1 (5) Vård- och omsorgsförvaltningen Funktionsskattning Modifierad modell efter funktionsskattning av Gottfries, Bråhne, Steen; 1982 Datum Personnummer: Namn: Anvisningar: Bedöm individens tillstånd såsom det varit under den senaste tiden. Skattningspoängen kan bli antingen 0, 1, 2, 3, 4, 5 eller 6 på varje fråga. Kryssa för det alternativ Du tycker överensstämmer med tillståndet. Om tillståndet ej motsvarar vad som definieras utan ligger någonstans emellan, kryssas alternativ 1, 3 eller 5. Intellektuella funktioner Rumsorientering Helt orienterad i rummet. Har brister i Desorienterad dvs. har Kan uppge geografisk ort, rumsorienteringen men är brister i rumsorienteringen adress, vårdboende, orienterad på avd eller i sitt på egna avd eller i sitt rum. avdelning, rum. rum. 6 Helt desorienterad i rummet. Tidsorientering Helt orienterad i tiden dvs. kan klockan och vet vilken veckodag, datum, månad och år det är. Delvis orienterad i tiden. Klarar två av variablerna veckodag, datum, månad, år. Dåligt orienterad i tiden. Vet vilken årstid det är men inte veckodag, datum, månad eller år. Helt desorienterad i tiden. Personorientering Helt orienterad till egen person. Känner väl sitt namn och kan ange yrke, ålder och födelsedata. Känner till sitt namn och minst en av variablerna yrke, ålder och födelsedatum. Känner hjälpligt till sitt namn, men inte yrke, ålder eller födelsedatum. Helt desorienterad till egen person. Närminne Ingen närminnesstörning. Känner till vad som hänt de senaste dygnen. Nedsatt närminne vilket dock endast märks vid ingående samtal. Så nedsatt närminne att det även märks vid ytliga samtal. Närminnet helt utplånat. Kommer inte ihåg något från ena stunden till den andra. Fjärrminne Ingen fjärrminnesstörning. Minns vid ingående samtal namnen på viktiga personer samt viktiga politiska och andra händelser från tidigare perioder i livet. Har svårt att minnas viktiga personer eller viktiga politiska och andra händelser från tidigare perioder i livet. Redan vid samtal och oväntade frågor märks att fjärrminnet är nedsatt. Har ex. svårt att minnas familjemedlemmarnas namn, antal, bostadsort mm. Fjärrminnet helt utplånat. Vakenhet Helt vaken. Förefaller av och till lätt dåsig. Visar tecken på dåsighet men endast lätta uppmaningar krävs för att hålla sig vaken. Somnolent, dvs. dåsig. Går att väcka men sjunker snart tillbaka i dåsigheten igen. Koncentration Inga koncentrationssvårigheter. Har inte några svårigheter att samla tankarna. Kan följa med i samtal, TVprogram eller läsa skriven text. Verkar av och till okoncentrerad dvs. avviker från samtalsämnet och har vissa svårigheter att följa TV-program eller läsa skriven text. Påtagligt koncentrationsstörd. Har svårt att hålla en rak linje i samtalet eller finna sammanhang i TVprogram, tidningsartiklar eller liknande. Så grava brister i koncentrationsförmågan att något ordnat samtal ej kan genomföras. Tempo Klarar att skynda sig då detta krävs. Klarar av en uppgift men prestationsförmågan försämras påtagligt om man skyndar på. Prestationsförmågan försämras påtagligt då man skyndar på. Blir retlig, orolig och/eller förvirrad. Blir helt blockerad och klarar inte den enklaste uppgift när man skyndar på. Reviderad

21 2 (5) Datum Personnummer: Namn: Intellektuella funktioner forts. Förströddhet (tankspridd) 0 Normalt samlad Verkar av och till förströdd. Måttligt men konstant Konstant mycket förströdd. Tappar lätt tråden. förströdd. Svår att nå med Oförmögen till målinriktad samtal. sysselsättning eller samtal. Omständlighet Uttrycker sig inte omständligt. Av och till mångordig och detaljrik i sin framställning, dock inga som helst problem att hålla sig till ämnet. Konstant mångordig och detaljrik. Har svårt att "komma till sak" samt gör många utvikningar från ämnet. Ingen förmåga att uttrycka sina önskemål. Förlorar sig helt i ordrika detaljer. Distraherbarhet Uppmärksamheten störs ej av normala bakgrundsaktiviteter. Uppmärksamheten störs då och då av normala bakgrundsaktiviteter. Uppmärksamheten störs påfallande ofta av normala bakgrundsaktiviteter. Uppmärksamheten är så allvarligt störd att meningsfull aktivitet ej kan genomföras (tex. enklare sysslor eller ordnat samtal). Språkfunktion Inga språkstörningar. Talar felfritt och flytande samt förstår allt som sägs. Språkstörningar förekommer ibland tex. i form av begränsat ordförråd, långsamt, hackigt men fullt förståligt tal eller i form av ljud- / ordförvrängningar eller minskad förmåga att förstå andras tal. Språkstörningar förekommer ofta i enkla samtal t.ex. i form av mycket begränsat ordförråd, mycket långsamt men förståligt tal eller i form av ljud- / ordväxlingar, flytande nonsenstal eller kraftigt nedsatt förmåga att förstå andras tal. Kan inte göra sig förstådd verbalt. Har ständigt mycket stora svårigheter att förstå andras tal. Emotionella funktioner Emotionell funktion Ingen funktionsnedsättning. Känsloyttringar som sorg, Visar ibland tecken på Har förmåga att reagera glädje, hat, rädsla, ilska sorg, glädje, hat, rädsla, med sorg, glädje, hat, mm tar sig ibland uttryck ilska mm men gör det på rädsla och ilska mm, i olika utan "fina" nyanser. ett grovt, onyanserat sätt. situationer. 5 6 Helt utslocknade känslomässiga funktioner. Har ej förmåga att uppvisa tecken på sorg, glädje, hat, rädsla, ilska mm. Emotionell labilitet Normal förmåga att kontrollera känslomässiga reaktioner. Reagerar på ett överdrivet eller ohämmat sätt vid kraftig känslomässig stimulering. Reagerar även vid måttlig känslomässig stimulering på ett överdrivet eller ohämmat sätt. Förmågan att kontrollera känslomässiga reaktioner är helt förlorad. Motivation Motiverad för aktivitet och sysselsättning och kan själv ta initiativ till detta. Påbörjar sällan sysselsättning spontant. Behöver uppmuntras och visar stundtals endast ett förstrött intresse för denna. Brister tydligt i sin motivation och måste ständigt uppmanas för att påbörja eller manas på för att fullfölja en uppgift. Över huvud taget inte motiverad till sysselsättning. Påbörjar aldrig och kan inte ens med mycket kraftig stimulering förmås delta i en aktivitet. 21

22 3 (5) Datum Namn: Personnummer: ADL-funktioner Följande variabler avser motorisk förmåga - inte motivation Av- och påklädning 0 Klär sig helt själv. 1 2 Behöver hjälp med knappar, dragkedja och dylikt Måste ha hjälp vid av- och påklädning men deltar aktivt. 6 Måste kläs helt. Måltider Klarar själv matsituationen. Kan tex. använda besticken och bre sina smörgåsar. Behöver stöd i matsituationen, ex hjälp med servering och bre smörgåsar, men äter själv. Måste alltid ha hjälp i matsituationen, men deltar själv aktivt. Måste matas helt. Fysisk aktivitet (självständighet) Kan förflytta sig självständigt, ev. med käpp. Förflyttar sig själv men behöver påminnelse för att använda gånghjälpmedel eller hjälp att förflytta sig till och från rullstol. Behöver levande stöd för att kunna gå eller viss hjälp vid förflyttning i rullstol. Kan ej förflytta sig självständigt. Är stol eller sängbunden. Spontanaktivitet Normal motorik och spontanaktivitet. Sitter ofta mer stilla än vad som anses vara normalt, men agerar eller rör sig spontant vid lätt stimulering. Rör sig spontant endast vid kraftig stimulering. Visar ingen spontanaktivitet. Rör sig endast vid direkt uppmaning och ledsagning. Personlig hygien. Klarar själv att sköta sin personliga hygien. Måste ha viss hjälp vid dusch och bad men klarar själv att tvätta och kamma sig och borsta tänderna. Måste ha hjälp med all personlig hygien men deltar själv aktivt. Måste hjälpas helt med den personliga hygienen. Hjälper inte till. Misslyckas någon gång med vattenkastning men klarar sig för övrigt med påminnelse eller vid snabb hjälp till toaletten eller med bäcken. Misslyckas med vattenkastningen flera gånger i veckan och/eller är avföringsinkontinent ibland. Ständigt urin och/eller avföringsinkontinent. Kontroll av blåsa och Kan kontrollera blåsa och tarm. tarm. 22