Lokalt vård- och omsorgsprogram

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lokalt vård- och omsorgsprogram"

Transkript

1 Vård- och omsorgsförvaltningen Lokalt vård- och omsorgsprogram vid demensproblematik REAGERA UTVÄRDERA RAPPORTERA GENOMFÖRA BEDÖMA PLANERA Helsingborg 27 juni 2008 Revideras 30 september 2008

2 Bakgrund Detta lokala program är ett led i strävan att förbättra vården och omsorgen för personer med demensproblematik. Programmet riktar sig till de olika yrkesgrupper inom Helsingborgs stad som kommer i kontakt med nämnda vårdtagargrupp och deras närstående. Det är tänkt att kunna användas som en guide i olika arbetsmoment och i handledning. I det lokala programmet beskrivs bland annat arbetsprocess, ansvar och riktlinjer för arbetet vid demensproblematik. Det regionala vårdprogrammet som kom 2005 samt befintliga rutiner har legat till grund för arbetet. Syfte Syftet med detta lokala vård- och omsorgsprogram är: att öka förutsättningarna för personalen, att genom tidig reaktion och agerande, ligga steget före i bedömning och insatsplanering för personer med demensproblematik. Syftet är även att förbättra stödet till deras närstående. Mål Målet med detta lokala vård- och omsorgsprogram är: att med ett hälsobefrämjande perspektiv på demensproblematiken kunna förebygga, men även förutse och lindra problem som oundvikligen uppstår vid demenssjukdom. Vårdfilosofi När vi vet att det är demenssjukdom vårdtagaren lider av ska vi använda oss av palliativ vårdfilosofi i vård- och omsorgsplanering och arbete. Se vidare i planeringsavsnittet. Projektgrupp Caroline Dahlgren, projektledare Kerstin Aggestam, projektassistent Leif Nilsson, demenskonsultteamet Karin Nilsson, demenskonsultteamet Kajsa Hiller, sjuksköterska Ingrid Christensson, enhetschef myndigheten 2

3 Begreppet demens Med demens menas en i vuxen ålder förvärvad, långdragen och omfattande försämring av hjärnfunktioner. Den diagnostik som används i svensk sjukvård är hämtad från WHO: s diagnostiska system ICD-10. Enligt ICD-10 skall följande kriterier vara uppfyllda: Ett syndrom som beror på hjärnsjukdom, kronisk eller progredierande. Störning av flera högre kortikala funktioner som minne tankeförmåga, orientering, förståelse, räkneförmåga, inlärningskapacitet, språk och omdöme. Medvetandet ska inte vara grumlat. Försämring av emotionell kontroll, socialt beteende eller motivation, är ofta en följd av (och ibland föregånget av) försämringen av de kognitiva funktionerna. Svårighetsgraden ska vara sådan att demenssymptomen påverkar personens arbete och/eller sociala liv och innebära en klar sänkning från tidigare prestationsnivå. Symtomduration ska vara minst 6 månader. Källa: Kommunförbundet Skåne, Region Skåne: Demenssjukdomar, Hälso- och sjukvårdsprogram,

4 Arbetsgång vid demensproblematik Klicka på aktuellt avsnitt REAGERA RAPPORTERA BEDÖMA PLANERA GENOMFÖRA UTVÄRDERA Vi ska reagera tidigt på förändrat beteende för att kunna arbeta förebyggande vid demensutveckling. Vänta inte tills det har blivit stora problem. Det är viktigt att rapportera de symtom och tecken vi uppmärksammar till rätt person. Läs mer om var ni vänder er här. Sid. 5 Sid. 8 Helhetsbedömning av vårdtagaren av det kommunala teamet som komplement till familjeläkarens bedömningar är viktigt för att kunna planera rätt insatser. Sid. 9 Efter bedömningsarbetet kan vi planera och fördela vård- och omsorgsinsatserna tillsammans med den enskilde, anhöriga och andra vårdgivare. Sid. 36 I arbetet med demenssjuka personer är det viktigt att ha kunskap om lämpligt förhållningssätt och bemötande. Tips om strategier finns här. Följ upp och utvärdera resultatet av insatserna. Når vi målen vi satte upp? 4 Sid. 48 Sid. 61

5 Klicka på aktuellt avsnitt REAGERA RAPPORTERA Varför? Ett förändrat beteende kan vara symtom på demenssjukdom. Det är viktigt att utredning görs för att vi ska kunna arbeta med att förebygga problem som vi vet brukar uppstå vid demenssjukdom. BEDÖMA PLANERA GENOMFÖRA UTVÄRDERA Tecken att reagera på Även hos vårdtagare med känd demensdiagnos är det viktigt att reagera på nya symtom. Det kan betyda att vi behöver förändra insatserna för den personen. OBS Demensliknande symtom kan även bero på Vätske och /eller näringsbrist Urinvägsproblem fylld blåsa, infektion Förstoppning Depression Annan psykisk sjukdom som psykos Konfusion Läkemedel - överdosering, biverkningar eller interaktion Missbruk - alkohol, droger och läkemedel Begåvningshandikapp Långvarig sömnstörning Understimulering Hörsel och synnedsättning Hjärntumör..m.m. 5

6 Exempel på tecken att reagera på vid misstanke om glömska/förvirring Minnesstörning (amnesi) 1 (2) Nedsatt orienteringsförmåga (visuospatial oförmåga) Glömska kring aktuella händelser och överenskommelser Svårt att hitta i obekanta miljöer, t ex vid resor Svårt att komma ihåg tider eller vilken dag det är Ökat behov av minneslappar Svårt att hitta i välbekanta omgivningar, t ex i bostaden eller närområdet Dygnsrubbningar, sömnstörningar, man ger sig ut på kvällar/nätter Försämrad avståndsbedömning, t ex svårigheter att sätta sig på en stol Oförmåga att känna igen föremål (visuell agnosi) Nedsatt praktisk förmåga (apraxi) Svårt att känna igen vardagliga bruksföremål, bilder och symboler Svårt att utföra vardagliga sysslor trots att rörligheten är god, använder t ex felaktiga handgrepp Svårt att känna igen ansikten eller personer i omgivningen Svårt att använda vardagliga föremål t. ex. kaffebryggare, telefon eller fjärrkontroll Svårt med hygien/påklädning Svårt att göra inköp betala/packa ihop det man köpt Svårt att sortera tvätt och starta tvättmaskin Kroppsliga förändringar (motoriska störningar) Kommunikationsstörningar (afasi språklig oförmåga) Rör sig långsammare, får plötsliga låsningar i kroppen Tappar ord, har uttryckssvårigheter Stelare rörelser, kramper, darrhänthet Försöker fylla i och skyla över minnesluckor Förändrat sätt att gå, korta, trippande steg, mera klumpiga Upprepar och stakar sig, kastar om ord och uttryck Försämrad balans, faller lättare omkull Avtagande förmåga att läsa och förstå, lyssna på TV och radio. Annorlunda ansiktsuttryck, stelare mimik, reagerar långsammare Avtagande förmåga att samtala Svårt att skriva brev och fylla i blanketter Otydligt tal, sluddrar, rösten är svagare 6

7 2 (2) Försämrat tänkande (kognitiv störning) Försämrad förmåga att planera (nedsatt exekutiv förmåga) Tänker trögare, behöver längre tid för att svara, reagerar långsammare Svårt att organisera och genomföra överenskommelser Problem att räkna, förstå sin ekonomi och pengars värde Nedsatt ordningssinne Tappar tanketråden/skiftar samtalsämne, tystnar för att man inte vet vad man ska säga. Svårt att hålla fast vid saker som man kommit överens om Svårt att genomföra och avsluta olika moment när man t ex lagar mat, handlar eller städar Svårt att följa instruktioner Svårt att välja lämplig klädsel Förändrad personlighet Minskat engagemang, oföretagsamhet och likgiltighet när det t ex gäller hygien, klädsel och matvanor Fåordig, använder samma ord och uttryck gång på gång Svårare att visa medkänsla, svårare att förstå medmänniskors reaktioner Ökad aktivitet, nya, svårhanterliga ovanor Snabba humörsvängningar, skiftar mellan glädje, irritation och gråtmildhet. Förändrat sinne för humor, svårt att förstå skämt, misstolkar, tar åt sig eller skämtar på ett sätt som man inte gjort tidigare Mer onyanserade åsikter, delar upp dem i vitt el svart/ont el gott, svårare att ta till sig argument, kan resonera ologiskt Förändrade matvanor, ökad hunger eller mättnadskänsla, försämrat bordsskick Psykiska symtom Nedstämd, dyster och grubblande, ledsen, apatisk Ökad entusiasm, glättig och upprymd, kan bli manisk i vissa stunder Stresskänslig, orolig, ängslig, rädd i många situationer som man tidigare behärskat Mycket stark oro som ofta övergår i ångestattacker och tvångshandlingar Förändrade sovvanor, sover t ex sämre, mer el. vid andra tidpunkter än tidigare Ökad irritation, har svårare att hejda sin ilska, kan bli hotfull och våldsam Rastlös, har svårare att komma till ro, ökad aktivitet, ökat vandrande Ökad misstänksamhet, kommer med anklagelser, visar obefogad svartsjuka, känner tvångstankar t ex att vara förföljd Syn- eller hörselhallucinationer, vanföreställningar 7

8 Klicka på aktuellt avsnitt REAGERA Vem rapporterar jag till? RAPPORTERA BEDÖMA Angående personer utan larm, hemvård eller vårdboendeplats Om problemen upptäcks av tex. förebyggandehandläggare, äldreombud, kundcentrum, hemservicepersonal eller anhörigcentrum med flera. Vänd er då till Demenskonsultteamet för råd och konsultation i ärendet. De kan även hjälpa er med att slussa vidare till rätt person. Demenskonsultteamet, tel : PLANERA GENOMFÖRA UTVÄRDERA Personer som har larm, hemvård, hemsjukvård eller vårdboendeplats Den som reagerar på tecken som beskrevs i föregående kapitel ska rapportera dessa till: omvårdnadsansvarig sjuksköterska (OAS) på området. OAS kontaktar i sin tur: vårdtagarens familjeläkare för utredning och informationsutbyte om pågående vård och aktuella läkemedel. specialistvården då dessa är inkopplade. OAS kontaktar även andra kommunala företrädare för hjälp med bedömningar: Biståndshandläggare Arbetsterapeut Sjukgymnast Demenskonsultteam eller motsvarande funktion OAS ansvarar också för att den enskilde och om denne så medger vid behov även dennes närstående blir informerade och deltagande i utredningen. 8

9 Varför ska vi göra bedömningar? Klicka på aktuellt avsnitt REAGERA RAPPORTERA BEDÖMA PLANERA GENOMFÖRA UTVÄRDERA för att underlätta utredningsarbetet Här kan vi göra mycket i våra kommunala team för att underlätta en utredning. I många ärenden är det bland olika vårdgivare vi som har störst kännedom om vårdtagaren. Men tänk på anhöriga och närstående i bedömningsarbetet. Det är de som känner vårdtagaren allra bäst. Deras medverkan är ovärderlig. för att veta vilka insatser som ska planeras vid ett omsorgsbeslut och hur de ska utföras. Den viktigaste anledningen att göra bedömningar är för att se vem vårdtagaren är och vilka funktioner som finns kvar eller har gått förlorade. Detta måste vi veta för att kunna planera rätt insatser för vårdtagaren, vid rätt tillfälle. för att bedöma om det finns behov av hemsjukvård. Det är också viktigt att vi gör bedömningar innan vi bestämmer oss för om vårdtagaren behöver hemsjukvård hos oss eller ska vända sig till primärvården. Checklista bedömning OBS!! kom ihåg att förmågan att planera och genomföra kan vara kraftigt nedsatt hos en person med demenssjukdom. Denna oförmåga kan leda till att personen inte går till vårdcentralen trots att de är till synes pigga och kapabla att ta sig iväg på andra ärenden. för rätt placering på vårdboende. Om vårdtagaren har demensproblematik är det av största vikt att biståndshandläggaren innan placering har samverkat med hemvårdsteamen och DKT för helhetsbedömning av vårdtagaren. vid akut förvirring. Innan kontakt med doktor, se separat checklista. Placeringsrutiner demensavd (ej klara) Placeringsrutiner Särskilt vårdkrävande Checklista Akut förvirring 9

10 Checklista bedömning Resultaten av bedömningarna dokumenteras enligt gällande rutiner Basbedömning på kommunal nivå (kan göras utan läkarordination). Anamnes och status Hälsohistoria - Samtal med vårdtagaren - Kontakt med annan vårdgivare om pågående vård - Anhörig / närståendeintervju / symtomenkät teamet ssk teamet Nutritionsstatus/BMI ssk Mage, tarm, urin ssk - Förstoppning? - Kvarstående urin i blåsan? - Urinvägsinfektion?.. ta urinsticka Blodtryck Bilaga Bilaga ssk Tandstatus/tandvårdskort - Behöver vårdtagaren hjälp att ordna munhälsobedömning? - Är vårdtagaren berättigad till tandvårdskort? ssk Läkemedelshantering - Vem ansvarar? - Biverkningar? - Läkemedel som kan orsaka förvirring Social bedömning / utredning / beslut ssk Bilaga Bilaga biståndshandl. Funktionsbedömningar GBS funktionsskattning teamet Bilaga Aktivitets/ sömnprofil ssk/usk Bilaga Checklista fallrisk at/sjg Bilaga ADL och hjälpmedelsbedömning at/usk at Syn och hörselbedömning Bedömningar som görs av familjeläkare vid demensutredning Somatiskt, psykiatriskt och neurologiskt status EKG Blodprover S-Calcium, S-Albumin, S-Homosystein, TSH Blodtryck och ortostatiskt prov MMT Genomgång av aktuella mediciner Ställningstagande om körkort/vapen Ställningstagande om intyg för god man/förvaltare 10 Bilaga Bilaga

11 SYMTOMENKÄT 1 (6) Psykogeriatrik / Neuropsykiatri NAMN: Ragnar Åstrand, Överläkare Geriatriksektionen, medicinkliniken Centralsjukhuset Karlstad Version III, nov 98 i samarbete med minnesmottagningen, Geriatrik-LAH kliniken, Universitetssjukhuset Linköping.. PERSONNUMMER:. När en person får minnessvårigheter eller andra svårtolkade symtom, kan man behöva undersöka om detta beror på någon sjukdom som stör hjärnans funktioner. För att på säkraste sätt ställa rätt diagnos och kunna erbjuda lämplig behandling, måste den utredande läkaren göra en noggrann analys av varje patients speciella symtombild. Personen kan av olika skäl ha svårt att utförligt beskriva sitt tillstånd. Det är därför av stort värde, om en eller flera närstående omsorgsfullt går igenom detta formulär och ger sin beskrivning av situationen. Den / de som lämnar uppgifterna bör ha känt personen länge och väl känna till hur han / hon har det i sitt dagliga liv. Ange om och i vilken utsträckning beskrivna symtom observerats, genom att med kryss i lämpliga rutor ( ) markera de alternativa påståenden eller svar som stämmer bäst på Din / Er uppfattning. Vissa frågor besvaras på korta testrader. Behövs mera utrymme, går det bra att bifoga ett löst blad eller ett brev. Det är viktigt att uppgifterna särskilt belyser det som förändrats i personens tillstånd. Personen eller Patienten förkortas på vissa ställen i enkäten till bokstaven P Enkäten besvarad av: Förhållande till den person som enkäten gäller: Maka/make Barn Syskon Annan närstående person:. Datum:.. Om något är oklart, kontakta gärna mottagningssköterska:. Tel:. Genom mottagningssköterskan eller vid mottagningsbesökges möjlighet att enskilt kommentera eller diskutera enkäten. 11

12 2 (6) P har fått svårare att: Nej Ja, något/ Ibland Ja, uttalat/ Ofta Vet inte Kan inte Bedöma -hitta på välbekanta platser, t ex hemma hos nära vänner eller vid promenad / bilkörning i hemortens centrum -lära sig hitta i nya miljöer, t ex vid resor eller besök i varuhus -bedöma avstånd och inta rätt kroppsläge, t ex att sätta sig på en stol eller lägga sig i en säng med kroppen rätt placerad -känna igen vardagliga föremål, bilder, symboler eller ansikten på välkända personer -utföra vanliga praktiska sysslor, trots att rörligheten är god, t ex påklädning, hushållsarbete, handarbete, bilkörning, eller användning av olika apparater såsom kaffebryggare, telefon, rakapparat, tvättmaskin eller fjärrkontroll till TV -följa instruktioner och bruksanvisningar -förstå vad han/hon hör eller läser, t ex innehållet i brev, tidningar eller program på radio/tv -hitta rätt ord. Försöker ofta finna ett annat sätt att förklara vad han/hon menar eller talar osammanhängande -skriva, t ex skriva brev, meddelanden eller fylla i blanketter -räkna och förstå sin ekonomi, t ex växla pengar, betala räkningar, använda checkar och betalkort, kontrollera sina kontoutdrag och förstå pengars värde.. (P 1-10) X 12

13 3 (6) Nej Ja, något/ Ibland Ja, uttalat/ Ofta Vet inte Kan inte Bedöma -förändrad initiativförmåga. Har t ex svårare att ta sig för sysslor som tidigare varit rutiner eller har blivit överaktiv på ett sätt som skapar problem eller oordning (stryk under det som stämmer) -svårare att planera, t ex vad gäller att sköta hemmet, göra inköp, välja lämpliga kläder -försämrat omdöme. Gör sådant som är riskabelt eller måste redas ut. Kan vara mindre noggrann med hur hemmet eller den personliga hygienen blir skött -försämrad insikt, T ex om de problem som symtomen leder till i hans/hennes egen situation eller för andra personer -svårare att engagera sig och visa medkänsla i det som tidigare varit viktigt, både vad gäller familjen och samhället i stort. Känsloreaktionerna är svagare eller otydligare -förändrat sinne för humor Har svårt at förstå skämt, misstolkar, tar åt sig eller skämtar själv på ett sätt som är olikt honom/henne. Kan verka road och upprymd utan att det tycks finnas orsak -mera onyanserade åsikter, värderingar och synpunkter. Har svårare att ta till sig argument och resonerar ologiskt -blivit mera fåordig och använder samma ord eller uttryck gång på -förändrat sitt beteende. Detta kan leda till genanta eller problematiska situationer i sällskapslivet eller samlivet -förändrat sina matvanor, t ex hunger, mättnadskänsla eller val av födoämnen är annorlunda än tidigare. Bordsskicket kan ha blivit mera glupskt Och ensidigt begär efter viss föda, t ex Sötsaker kan ha uppkommit.. (F 1-10) X P har 13

14 4 (6) Nej Ja, något/ Ibland Ja, uttalat/ Ofta Vet inte Kan inte bedöma -tänker trögare och behöver fundera längre innan han / hon svarar -reagerar långsammare. Hinner inte med att öka tempot och göra det som behövs då något plötsligt händer -rör sig långsammare -rör sig stelare och mera osmidigt -har förändrat sitt sätt att gå och stegen korta, trippande eller mera klumpiga -har försämrad balans och faller lättare omkull -är fumligare eller har blivit mera darrhänt (stryk under det som stämmer) -har annorlunda ansiktsuttryck, d v s minspelet är mindre spontant och varierat, vilket gör att det blivit svårare att avläsa känsloläge och reaktioner -talar otydligare p g a att uttalet blivit sluddrigt eller p g a att rösten blivit svagare (stryk under det som stämmer) -har svårare att känna när han /hon behöver gå på toaletten, vilket kan leda till att han / hon kissar på sig.. (SK 1-10) X P 14

15 5 (6) Nej Ja, något/ Ibland Ja, uttalat/ Ofta Vet inte Kan inte bedöma -är mera stresskänslig och kan dra sig undan sällskap eller intensiva aktiviteter. Kan ha ett ökat behov av att göra en sak i taget -är mera nedstämd och kan vara dyster, grubblande, ledsen med nedsatt gnista eller livslust -är mera orolig, rastlös eller har blivit rädd för vissa situationer har förändrat sina sovvanor, t ex sover sämre, sover mera eller sover vid andra tider på dygnet än tidigare (stryk under det som stämmer) -är mera lättrörd (gråtmild / blödig ) eller växlar humör hastigt utan tydlig orsak (stryk under det som stämmer) -har svårare att hejda sig då han/hon blir arg och kan bli hotfull eller våldsam -har fått idéer som inte stämmer med verkligheten. Kan t ex vara misstänksam och komma med grundlösa anklagelser, visa obefogad svartsjuka eller känna sig förföljd -har hallucinationer, d v s ser, hör eller känner sådant som inte existerar i verkligheten, men som han/hon upplever tydligt -har stundtals eller periodvis blivit förvirrad, d v s hastigt blivit mera oklar i tankarna, fått svårare att orientera sig i tid och rum, visat ett förändrat beteende och fått svårt att komma till ro -har korta stunder av frånvaro, där han/hon inte reagerar på tilltal eller fastnat i en rörelse eller aktivitet på ett sätt som är svårt att bryta.. (AS 1-10) X P 15

16 6 (6) Nej Ja, något/ Ibland Ja, uttalat/ Ofta Vet inte Kan inte bedöma -komma ihåg vad han/hon alldeles nyligen gjort -komma ihåg vad som alldeles nyligen sagts -komma ihåg vad som ska göras eller kommer att inträffa, t ex beställa tid för något eller uppmärksamma en högtidsdag -komma ihåg utan att bli påmind eller använda minneslappar, almanacka o s v -komma ihåg det som ligger längre tillbaka i tiden och kan ha svårt att minnas i vilken ordning olika händelser inträffat -veta vilken dag det är -veta vilken tid på dygnet det är.. (M 1-7) X P har svårare att.. För hur länge sedan noterades att P började få minnessvårigheter eller andra angivna symtom? mindre än 6 månader ½-1 år 1-2 år 3-5 år mera än 5 år 2-3 år Känner Du / Ni till någon speciell händelse som kan sättas i samband med symtomen eller närmare ange Tidpunkt då symtomen började visa sig? Nej Ja :. På vilket sätt har symtomen utvecklats? Gradvis tilltagande på ett smygande sätt Plötslig förändring därefter oförändrat, förbättrat, stegvis försämrat eller smygande försämring (stryk under det som stämmer) Periodvis återkommande symtom, däremellan fungerarande som tidigare Varierar symtomen från dag till dag? Nej Ibland Ofta Berättar P att han / hon upplever något symtom som särskilt svårt? Nej Ja : Har några av de markerade symtomen lett till påfrestningar för anhöriga? Nej Ja: Håller P med om de symtom Du / Ni angivit i enkäten stämmer? Ja Nej Delvis 16 Svårt att diskutera med P

17 1 (1) Vård och omsorgsförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska Namn: Nutritionsstatus Personnummer: Datum: Uppgiftslämnare: 1. Nuvarande vikt: kg Längd: cm BMI: ( vikt (kg) / längd2 (m) ) Vikt för 6 månader sedan: kg Den senaste månaden har vikten minskat varit oförändrad ökat 3. Näringsintag minskats pga. ingen aptit illamående kräkningar diarré förstoppning sväljningssvårigheter tuggsvårigheter smärtor i munnen (ex. blåsor, svamp, sår) annan smärta: muntorrhet läkemedel förändrad smakupplevelse besvärats av lukter annat: 2. Intag av mat som vanligt mer än vanligt mindre än vanligt mycket mindre än vanligt finfördelad/passerad kost endast flytande kost endast näringsdrycker 4. Fysisk aktivitet normal aktivitet, inga begränsningar kan vara uppe och är någorlunda aktiv är uppe mer än halva dagen tillbringar större delen av dagen i sängen är sängbunden 5. Beräknat energibehov: kcal 6. Beräknat vätskebehov: ml Energibehovet beräknas enligt formeln: 30 kcal/kg kroppsvikt/dygn (ex: vikt 70 kg. 70x30 kcal = 2100 kcal/dygn) Vätskebehovet beräknas enligt formeln: 30 ml/kg kroppsvikt/dygn (ex: vikt 70 kg. 70x30 ml = 2100 ml/dygn) BMI (Body Mass Index) beräknas enligt formeln: vikt i kg längden i kvadrat (m2) Normal intervall BMI över 65 år Normal intervall BMI vuxna under 65 år Utarbetad av Lisbeth Alkmyr leg sjuksköterska Bedömningsunderlag, resultatet dokumenteras i HSL-journalen under sökordet nutrition 17

18 1 (1) 18

19 1 (1) Mediciner som särskilt ofta orsakar biverkningar i form av delirium (ordnade efter avtagande risk). Medicin Exempel Antikolinergika parkinsonmediciner Disipal Steroider Prednison Dopaminerga parkinsonmediciner Madopark Tricykliska antidepressiva Saroten Blåsrelaxerande medel Cetiprin, Detrusitol Högdosantipsykotika Nozinan Betablockerare Timolol ögondroppar Morfinpreparat Kodein, Petidin Medel mot reumatism (NSAID) Brufén H2-antagonister Cimetidin, Ranitidin Cox-2-hämmare Celebra Bensodiazepiner Stesolid Digitalis Digoxin Diuretika och antihypertensiva (via hypotension eller hyponatriemi Källa: Gulmann, N-C. Geroutopsykiatri. Studentlitteratur,

20 1 (5) Vård- och omsorgsförvaltningen Funktionsskattning Modifierad modell efter funktionsskattning av Gottfries, Bråhne, Steen; 1982 Datum Personnummer: Namn: Anvisningar: Bedöm individens tillstånd såsom det varit under den senaste tiden. Skattningspoängen kan bli antingen 0, 1, 2, 3, 4, 5 eller 6 på varje fråga. Kryssa för det alternativ Du tycker överensstämmer med tillståndet. Om tillståndet ej motsvarar vad som definieras utan ligger någonstans emellan, kryssas alternativ 1, 3 eller 5. Intellektuella funktioner Rumsorientering Helt orienterad i rummet. Har brister i Desorienterad dvs. har Kan uppge geografisk ort, rumsorienteringen men är brister i rumsorienteringen adress, vårdboende, orienterad på avd eller i sitt på egna avd eller i sitt rum. avdelning, rum. rum. 6 Helt desorienterad i rummet. Tidsorientering Helt orienterad i tiden dvs. kan klockan och vet vilken veckodag, datum, månad och år det är. Delvis orienterad i tiden. Klarar två av variablerna veckodag, datum, månad, år. Dåligt orienterad i tiden. Vet vilken årstid det är men inte veckodag, datum, månad eller år. Helt desorienterad i tiden. Personorientering Helt orienterad till egen person. Känner väl sitt namn och kan ange yrke, ålder och födelsedata. Känner till sitt namn och minst en av variablerna yrke, ålder och födelsedatum. Känner hjälpligt till sitt namn, men inte yrke, ålder eller födelsedatum. Helt desorienterad till egen person. Närminne Ingen närminnesstörning. Känner till vad som hänt de senaste dygnen. Nedsatt närminne vilket dock endast märks vid ingående samtal. Så nedsatt närminne att det även märks vid ytliga samtal. Närminnet helt utplånat. Kommer inte ihåg något från ena stunden till den andra. Fjärrminne Ingen fjärrminnesstörning. Minns vid ingående samtal namnen på viktiga personer samt viktiga politiska och andra händelser från tidigare perioder i livet. Har svårt att minnas viktiga personer eller viktiga politiska och andra händelser från tidigare perioder i livet. Redan vid samtal och oväntade frågor märks att fjärrminnet är nedsatt. Har ex. svårt att minnas familjemedlemmarnas namn, antal, bostadsort mm. Fjärrminnet helt utplånat. Vakenhet Helt vaken. Förefaller av och till lätt dåsig. Visar tecken på dåsighet men endast lätta uppmaningar krävs för att hålla sig vaken. Somnolent, dvs. dåsig. Går att väcka men sjunker snart tillbaka i dåsigheten igen. Koncentration Inga koncentrationssvårigheter. Har inte några svårigheter att samla tankarna. Kan följa med i samtal, TVprogram eller läsa skriven text. Verkar av och till okoncentrerad dvs. avviker från samtalsämnet och har vissa svårigheter att följa TV-program eller läsa skriven text. Påtagligt koncentrationsstörd. Har svårt att hålla en rak linje i samtalet eller finna sammanhang i TVprogram, tidningsartiklar eller liknande. Så grava brister i koncentrationsförmågan att något ordnat samtal ej kan genomföras. Tempo Klarar att skynda sig då detta krävs. Klarar av en uppgift men prestationsförmågan försämras påtagligt om man skyndar på. Prestationsförmågan försämras påtagligt då man skyndar på. Blir retlig, orolig och/eller förvirrad. Blir helt blockerad och klarar inte den enklaste uppgift när man skyndar på. Reviderad

21 2 (5) Datum Personnummer: Namn: Intellektuella funktioner forts. Förströddhet (tankspridd) 0 Normalt samlad Verkar av och till förströdd. Måttligt men konstant Konstant mycket förströdd. Tappar lätt tråden. förströdd. Svår att nå med Oförmögen till målinriktad samtal. sysselsättning eller samtal. Omständlighet Uttrycker sig inte omständligt. Av och till mångordig och detaljrik i sin framställning, dock inga som helst problem att hålla sig till ämnet. Konstant mångordig och detaljrik. Har svårt att "komma till sak" samt gör många utvikningar från ämnet. Ingen förmåga att uttrycka sina önskemål. Förlorar sig helt i ordrika detaljer. Distraherbarhet Uppmärksamheten störs ej av normala bakgrundsaktiviteter. Uppmärksamheten störs då och då av normala bakgrundsaktiviteter. Uppmärksamheten störs påfallande ofta av normala bakgrundsaktiviteter. Uppmärksamheten är så allvarligt störd att meningsfull aktivitet ej kan genomföras (tex. enklare sysslor eller ordnat samtal). Språkfunktion Inga språkstörningar. Talar felfritt och flytande samt förstår allt som sägs. Språkstörningar förekommer ibland tex. i form av begränsat ordförråd, långsamt, hackigt men fullt förståligt tal eller i form av ljud- / ordförvrängningar eller minskad förmåga att förstå andras tal. Språkstörningar förekommer ofta i enkla samtal t.ex. i form av mycket begränsat ordförråd, mycket långsamt men förståligt tal eller i form av ljud- / ordväxlingar, flytande nonsenstal eller kraftigt nedsatt förmåga att förstå andras tal. Kan inte göra sig förstådd verbalt. Har ständigt mycket stora svårigheter att förstå andras tal. Emotionella funktioner Emotionell funktion Ingen funktionsnedsättning. Känsloyttringar som sorg, Visar ibland tecken på Har förmåga att reagera glädje, hat, rädsla, ilska sorg, glädje, hat, rädsla, med sorg, glädje, hat, mm tar sig ibland uttryck ilska mm men gör det på rädsla och ilska mm, i olika utan "fina" nyanser. ett grovt, onyanserat sätt. situationer. 5 6 Helt utslocknade känslomässiga funktioner. Har ej förmåga att uppvisa tecken på sorg, glädje, hat, rädsla, ilska mm. Emotionell labilitet Normal förmåga att kontrollera känslomässiga reaktioner. Reagerar på ett överdrivet eller ohämmat sätt vid kraftig känslomässig stimulering. Reagerar även vid måttlig känslomässig stimulering på ett överdrivet eller ohämmat sätt. Förmågan att kontrollera känslomässiga reaktioner är helt förlorad. Motivation Motiverad för aktivitet och sysselsättning och kan själv ta initiativ till detta. Påbörjar sällan sysselsättning spontant. Behöver uppmuntras och visar stundtals endast ett förstrött intresse för denna. Brister tydligt i sin motivation och måste ständigt uppmanas för att påbörja eller manas på för att fullfölja en uppgift. Över huvud taget inte motiverad till sysselsättning. Påbörjar aldrig och kan inte ens med mycket kraftig stimulering förmås delta i en aktivitet. 21

22 3 (5) Datum Namn: Personnummer: ADL-funktioner Följande variabler avser motorisk förmåga - inte motivation Av- och påklädning 0 Klär sig helt själv. 1 2 Behöver hjälp med knappar, dragkedja och dylikt Måste ha hjälp vid av- och påklädning men deltar aktivt. 6 Måste kläs helt. Måltider Klarar själv matsituationen. Kan tex. använda besticken och bre sina smörgåsar. Behöver stöd i matsituationen, ex hjälp med servering och bre smörgåsar, men äter själv. Måste alltid ha hjälp i matsituationen, men deltar själv aktivt. Måste matas helt. Fysisk aktivitet (självständighet) Kan förflytta sig självständigt, ev. med käpp. Förflyttar sig själv men behöver påminnelse för att använda gånghjälpmedel eller hjälp att förflytta sig till och från rullstol. Behöver levande stöd för att kunna gå eller viss hjälp vid förflyttning i rullstol. Kan ej förflytta sig självständigt. Är stol eller sängbunden. Spontanaktivitet Normal motorik och spontanaktivitet. Sitter ofta mer stilla än vad som anses vara normalt, men agerar eller rör sig spontant vid lätt stimulering. Rör sig spontant endast vid kraftig stimulering. Visar ingen spontanaktivitet. Rör sig endast vid direkt uppmaning och ledsagning. Personlig hygien. Klarar själv att sköta sin personliga hygien. Måste ha viss hjälp vid dusch och bad men klarar själv att tvätta och kamma sig och borsta tänderna. Måste ha hjälp med all personlig hygien men deltar själv aktivt. Måste hjälpas helt med den personliga hygienen. Hjälper inte till. Misslyckas någon gång med vattenkastning men klarar sig för övrigt med påminnelse eller vid snabb hjälp till toaletten eller med bäcken. Misslyckas med vattenkastningen flera gånger i veckan och/eller är avföringsinkontinent ibland. Ständigt urin och/eller avföringsinkontinent. Kontroll av blåsa och Kan kontrollera blåsa och tarm. tarm. 22

Personen eller Patienten förkortas på vissa ställen i enkäten till bokstaven P. enkäten gäller: Maka / Make Barn Syskon. Annan närstående person:

Personen eller Patienten förkortas på vissa ställen i enkäten till bokstaven P. enkäten gäller: Maka / Make Barn Syskon. Annan närstående person: NEUROKOGNITIV / PSYKOGERIATRISK SYMPTOMENKÄT (Version IV, 00) Ragnar Åstrand överläkare Minnesmottagningen Centralsjukhuset Karlstad ragnar.astrand@liv.se Namn:.. Personnummer:. När en person får minnessvårigheter

Läs mer

Namn: Personen eller Patienten förkortas på vissa ställen i enkäten till bokstaven P. Om något är oklart, kontakta gärna mottagningssköterska:. Tel:.

Namn: Personen eller Patienten förkortas på vissa ställen i enkäten till bokstaven P. Om något är oklart, kontakta gärna mottagningssköterska:. Tel:. (CIMP-QUEST TM Version V, 2014) Ragnar Åstrand ragnar.astrand@integrativdialog.se Denna enkätversion är avsedd endast för webbaserad sammanställning, se www.symtomenkaten.se Namn:.. Personnummer:. När

Läs mer

Motoriska funktioner

Motoriska funktioner Anvisningar: Bedöm individens tillstånd såsom det varit under senaste tiden utifrån följande frågeformulär. Skattningspoängen kan bli antingen 0, 1, 2, 3, 4, 5 eller 6 på varje fråga. Sätt ett kryss för

Läs mer

Personen eller Patienten förkortas på vissa ställen i enkäten till bokstaven P. enkäten gäller: Maka / Make Barn Syskon. Annan närstående person:

Personen eller Patienten förkortas på vissa ställen i enkäten till bokstaven P. enkäten gäller: Maka / Make Barn Syskon. Annan närstående person: NEUROKOGNITIV / PSYKOGERIATRISK SYMPTOMENKÄT (Version IV, 00) Ragnar Åstrand överläkare Minnesmottagningen Centralsjukhuset Karlstad ragnar.astrand@liv.se Namn:.. Personnummer:. När en person får minnessvårigheter

Läs mer

Namn: Det är viktigt att uppgifterna särskilt belyser det som förändrats i personens tillstånd. Make/maka Barn Datum: Syskon Annan närstående person:

Namn: Det är viktigt att uppgifterna särskilt belyser det som förändrats i personens tillstånd. Make/maka Barn Datum: Syskon Annan närstående person: 1 (6) SYMTOMENKÄT Psykogeriatrik/Neuropsykiatri Ragnar Åstrand, överläkare Geriatriksektionen, Medicinkliniken Centralsjukhuset 651 85 Karlstad Version III i samarbete med: Minnesmottagningen, Geriatriska

Läs mer

Psykogeriatrisk/Neuropsykiatrisk symptomenkät

Psykogeriatrisk/Neuropsykiatrisk symptomenkät Specialistens kliniska undersökning av kognitiv dysfunktion Läkartidningen 2002; 99. 782-785 (Å Edman, S Eriksson, A Wallin) För heteroanamnestiska uppgifter från anhöriga/närstående är Symptomenkät psykogeriatrik/

Läs mer

Demensutredning; Anhörigintervju

Demensutredning; Anhörigintervju Demensutredning; Anhörigintervju Ragnar Åstrand, öl geriatriksekt, med klin, Centralsjukhuset i Karlstad Anhörigintervju för identifiering av demens och demensliknande tillstånd med kommentarer för användare

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

ANHÖRIGINTERVJU FÖR IDENTIFIERING AV DEMENS

ANHÖRIGINTERVJU FÖR IDENTIFIERING AV DEMENS Ragnar Åstrand, överläkare Får kopieras i oförändrad version! Geriatriksektionen, Medicinkliniken ( R.Å. 97 12 ) Centralsjukhuset 651 85 Karlstad ANHÖRIGINTERVJU FÖR IDENTIFIERING AV DEMENS OCH DEMENSLIKNANDE

Läs mer

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar Centrum för allmänmedicin Centre for Family Medicine När minnet sviktar SBAR-Demens En strukturerad kommunikationsmodell om vad du bör tänka på om du misstänker kognitiv nedsättning eller demenssjukdom

Läs mer

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för arbetsterapeut Väsby Rehab

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för arbetsterapeut Väsby Rehab Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för arbetsterapeut Väsby Rehab 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för hemtjänst

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för hemtjänst Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för hemtjänst Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom Nationella

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd

Läs mer

Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register

Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register Detta material kan användas som underlag till diskussioner i grupp, till exempel vid arbetsplatsträffar eller internutbildningar. Det kan även

Läs mer

Personnummer. Namn. Skattare. Datum. Symtom Aldrig Förekomst Allvarlighetsgrad Allvarlighetsgrad x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3

Personnummer. Namn. Skattare. Datum. Symtom Aldrig Förekomst Allvarlighetsgrad Allvarlighetsgrad x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3 Personnummer Namn Skattare Datum Symtom Aldrig x förekomst A. Vanföreställningar 0 1 2 3 4 1 2 3 B. Hallucinationer 0 1 2 3 4 1 2 3 C. Agitation / upprördhet 0 1 2 3 4 1 2 3 D. Depression / nedstämdhet

Läs mer

Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Infektion 2016-01-05

Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Infektion 2016-01-05 Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Infektion 2016-01-05 RUTIN CNS-infektioner neurologisk och kognitiv bedömning på Infektion Utfärdad av: Marie Studahl, överläkare Godkänd av: Lars-Magnus

Läs mer

Levnadsberättelse för

Levnadsberättelse för Levnadsberättelse för Levnadsberättelsen är frivillig att fylla i men utgör en viktig del i arbetet för oss i kommunens Vård- och Omsorg En levnadsberättelse ger oss kunskap om Dig och Dina intressen och

Läs mer

Lokala samverkansrutiner för personal på avdelningen för myndighetsutövning

Lokala samverkansrutiner för personal på avdelningen för myndighetsutövning Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för personal på avdelningen för myndighetsutövning 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt

Läs mer

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer

Läs mer

Självskattningsskala för symtom (4S) Bas

Självskattningsskala för symtom (4S) Bas Självskattningsskala för symtom (4S) Bas Namn: Personnummer: Datum: I det här formuläret kommer du att få ta ställning till ett antal frågor om symtom och problem som är vanliga vid psykoser. Vi vill veta

Läs mer

Att se människan bakom demenssjukdomen

Att se människan bakom demenssjukdomen Att se människan bakom demenssjukdomen Köpenhamn den 22 maj 2014 Demens betyder att.. - jag behöver din hjälp - jag behöver din förståelse Oavsett vart sjukdomen för mig Stiftelsen Silviahemmet Demensutbildning

Läs mer

Levnadsberättelse. Eventuellt foto

Levnadsberättelse. Eventuellt foto Levnadsberättelse Eventuellt foto Innehållsförteckning Innehåll Sid Inledning... 3 Levnadsberättelse... 4 Personuppgifter... 4 Barndomstid... 4 Ungdomstid... 8 Vuxenliv... 9 Familj, kärlek och vänskap...

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Självskattning av mental trötthet

Självskattning av mental trötthet Självskattning av mental trötthet Namn: Datum: Arbetar du? Ja/Nej Ålder: Med det här formuläret vill vi ta reda på hur du mår. Vi är intresserade av ditt nuvarande tillstånd, d.v.s. ungefär hur du har

Läs mer

Ringa in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna.

Ringa in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna. Hur mår du idag? Namn Ålder Datum Avsikten med detta formulär är att ge en detaljerad bild av ditt nuvarande sinnestillstånd. Vi vill alltså att du skall försöka gradera hur du mått under de senaste tre

Läs mer

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättighet

Läs mer

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter som

Läs mer

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01 PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 995-5- PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Namn... Datum... Avsikten med detta formulär är att ge

Läs mer

Metodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård

Metodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård 2015-02-25 Vård- och omsorgsförvaltningen Lena Jadefeldt Slattery MAS, Johanna Ottosson SAS Metodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård Fall Baspersonal arbetar

Läs mer

Hemtjänst Demensdagverksamhet Avlösning i hemmet Växelvård/Korttidsvård Särskilt boende med demensinriktning

Hemtjänst Demensdagverksamhet Avlösning i hemmet Växelvård/Korttidsvård Särskilt boende med demensinriktning Bilaga 1 Demensvårdens organisation i Trosa kommun Initiativ till minnesutredning kan tas av den enskilde, anhörig, personal inom kommun, primärvård eller annan person. Den medicinska utredningen utförs

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

LEVNADSBERÄTTELSE - formulär

LEVNADSBERÄTTELSE - formulär Levnadsberättelse I det här häftet kan du som har insatser inom äldreomsorgen skriva ner saker från ditt liv - en levnadsberättelse. Du väljer själv om och hur du vill använda häftet. Du kan skriva mycket,

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Gruppbostad. - VAD ÄR DET? - Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad. - VAD ÄR DET? - Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? - Lättläst Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

MADRS-S (MADRS självskattning)

MADRS-S (MADRS självskattning) Sida av MADRS-S (MADRS självskattning) Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri, Karolinska Institutet, Stockholm. Namn Ålder Kön Datum Kod Summa Avsikten med detta formulär är

Läs mer

INFORMATION OM INVEGA

INFORMATION OM INVEGA INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom

Läs mer

Individuell bemötandeplan för personer med demenssjukdom. Bedömning

Individuell bemötandeplan för personer med demenssjukdom. Bedömning Individuell bemötandeplan för personer med demenssjukdom Syftet med bemötandeplanen är att metodiskt kartlägga vilka funktioner som är i behåll och vilka funktioner som måste stödjas. Målet är att personen

Läs mer

Goda vanor för att förebygga fallskador

Goda vanor för att förebygga fallskador Goda vanor för att förebygga fallskador För de allra flesta är det viktigt att kunna göra det man vill. Att tänka efter före och förebygga olyckor kan ge ett mer självständigt liv. Fallolyckor är tyvärr

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

Psykiskt status www.slso.sll.se/affektivamottagningen

Psykiskt status www.slso.sll.se/affektivamottagningen Psykiskt status Mats Adler, Affektiva mottagningen, Psykiatri Sydväst, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge www.slso.sll.se/affektivamottagningen 1 Psykiskt status innebär att man observerar uttryck

Läs mer

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun Rätt till privatliv och kroppslig integritet 1. Vi garanterar att vi respekterar att bostaden tillhör Ditt privatliv Vi knackar eller ringer

Läs mer

Om autism information för föräldrar

Om autism information för föräldrar Om autism information för föräldrar Välkommen till tredje tillfället! INNEHÅLL Autismspektrumtillstånd Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Upplands- Bro kommun

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Upplands- Bro kommun Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Upplands- Bro kommun Rätt till privatliv och kroppslig integritet 1. Vi garanterar att Du har rätt till kroppslig integritet i samband den personliga omvårdnaden

Läs mer

Vårdbehovsmätning enligt Nacka s modell

Vårdbehovsmätning enligt Nacka s modell Vårdbehovsmätning enligt Nacka s modell Metoden för vårdbehovsmätning är tänkt att spegla de resurser som behövs för att erbjuda den enskilde god vård i särskilt boende för äldre personer. Aktivitetsförmågan

Läs mer

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Allmän palliativ vård Det här arbetsmaterialet riktar sig till dig som i ditt yrke möter personer i livets slutskede som har palliativa vårdbehov samt

Läs mer

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem Förvirringstillstånd vid avancerad cancer Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem Referenslitteratur Strang P: Förvirring, delirium och terminal

Läs mer

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge Servicebostad -VAD ÄR DET? -Lättläst Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och

Läs mer

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Schablontider i hemtjänst

Schablontider i hemtjänst Dokumenttyp Schablontider hemtjänst Dokumentansvarig Camilla Ryrstedt Beslutad av (datum och ) Omsorgsnämnden 2012-09-06 Gäller för Omsorgsnämnden Giltig fr o m 2012-09-06 Senast reviderad 2016-11-23 Bilaga

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Till Pappor/Partner I samband med att barnet är två månader korrigerad ålder

Till Pappor/Partner I samband med att barnet är två månader korrigerad ålder III Till Pappor/Partner I samband med att barnet är två månader korrigerad ålder Här kommer det tredje frågeformuläret i studien om kängurumetoden. Det innehåller bland annat frågor om hur du har det tillsammans

Läs mer

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionshinder

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionshinder Bemötandeguide - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionshinder INNEHÅLL 1. Ett gott bemötande 2. 10 goda råd 3. Afasi Allergi 4. Autism/Aspergers syndrom 5. Demenssjukdom 6 Diabetes

Läs mer

Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt Beata Terzis med.dr, leg.psykolog KOGNITIONSKUNSKAP För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt KOGNITIVA

Läs mer

Manual hembesök 1 Löpnummer 2008- Datum: 2008- - 1. Bakgrund 1.1. Område 1. Norr 2. Söder 3. Öster 4. Centrum 5 Väster

Manual hembesök 1 Löpnummer 2008- Datum: 2008- - 1. Bakgrund 1.1. Område 1. Norr 2. Söder 3. Öster 4. Centrum 5 Väster Frågeguide vid förebyggande verksamhet 2008 Tomelilla kommun Sidan 1 av 7 Manual hembesök 1 Löpnummer 2008- Datum: 2008- - 1. Bakgrund 1.1. Område 1. Norr 2. Söder 3. Öster 4. Centrum 5 Väster 1.2. Kön

Läs mer

Identifiera dina kompetenser

Identifiera dina kompetenser Sida: 1 av 8 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild

Läs mer

Levnadsberättelse. Levnadsberättelsen kommer till bästa nytta när den verkligen används och kan gärna fyllas på allt eftersom.

Levnadsberättelse. Levnadsberättelsen kommer till bästa nytta när den verkligen används och kan gärna fyllas på allt eftersom. Levnadsberättelse Levnadsberättelsen bidrar till en individanpassad vård och omsorg genom att personalen bättre lär känna den äldre personen. Personalen får kunskap om vem personen var och vem personen

Läs mer

Bilaga 1. Levnadsberättelse formulär

Bilaga 1. Levnadsberättelse formulär Bilaga 1. Levnadsberättelse formulär Behandlas med sekretess Koperingsunderlag Namn Smeknamn Ev. flicknamn Adress Personnummer Kommer till boendet från Kommer till boendet, år, datum Närmast anhörig Relation

Läs mer

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,

Läs mer

Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom

Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom Vård, omsorg och IFO Lena Mossberg lena.mossberg@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 8 juni 2016 1(5) Diarienummer KSN 2016 000144 167 Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Servicebostad - VAD ÄR DET? Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Levnadsberättelse. Eventuellt foto. Linköpings kommun linkoping.se

Levnadsberättelse. Eventuellt foto. Linköpings kommun linkoping.se Levnadsberättelse Eventuellt foto Linköpings kommun linkoping.se Innehållsförteckning Innehåll Sid Inledning... 3 Levnadsberättelse... 4 Personuppgifter... 4 Barndomstid... 5 Ungdomstid... 8 Vuxenliv...

Läs mer

Fall och brand. Minska riskerna i ditt hem

Fall och brand. Minska riskerna i ditt hem Fall och brand Minska riskerna i ditt hem Fall i hemmet Varje år ramlar en tredjedel av Sveriges äldre befolkning omkull, ofta i hemmet. Det kan bero på att man får sämre balans, syn och hörsel när man

Läs mer

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap Demenssjukdom Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap 1 NATIONELLA RIKTLINJER Hur kan de nationella riktlinjerna hjälpa

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Kort information om demens

Kort information om demens Kort information om demens Innehållsförteckning Vad är demens? Olika typer av demens Minnesförsämring Fyra huvudsymtom BPSD Att vara anhörig Omvårdnad och läkemedelsbehandling Mer information 3 4 5 5 6

Läs mer

Självskattnings- och bedömningsmaterial nivåerna A1, A2, B1, B2

Självskattnings- och bedömningsmaterial nivåerna A1, A2, B1, B2 Anpassning av Europarådets språkliga referensnivåer för arbete inom äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning Framtaget av lärargruppen inom projekt ArbetSam hösten 2011 våren 2012 Handledare:

Läs mer

Stå på dig goda vanor för att inte ramla

Stå på dig goda vanor för att inte ramla Stå på dig goda vanor för att inte ramla Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor Motion den bästa medicinen Vi människor är gjorda för rörelse. Undersökningar har visat att muskelstyrkan och balansen,

Läs mer

Välkommen till Hospice Palliativt centrum

Välkommen till Hospice Palliativt centrum Välkommen till Hospice Palliativt centrum Välkommen! Ordet Hospice betyder gästfrihet, den relation som finns mellan värd och gäst. Vården ska sträva efter bästa möjliga livskvalitet med hänsyn till patientens

Läs mer

Samtal med den döende människan

Samtal med den döende människan Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627

Läs mer

Stöd från socialtjänsten för att personer med LSS-insatser ska få vård i tid

Stöd från socialtjänsten för att personer med LSS-insatser ska få vård i tid HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2013-02-12 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

Omvårdnadsdiagnos Omvårdnadsdiagnosen formuleras som en hel mening i två eller tre steg.

Omvårdnadsdiagnos Omvårdnadsdiagnosen formuleras som en hel mening i två eller tre steg. Bilaga 1 Omvårdnadsdiagnos Omvårdnadsdiagnosen formuleras som en hel mening i två eller tre steg. Den vanligaste förekommande strukturen som används vid formuleringen av omvårdnadsdiagnoser är P(R)ES-strukturen.

Läs mer

LOKAL MODELL för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun

LOKAL MODELL för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun LOKAL MODELL för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom Britt Undin, Upplands Väsby kommun och Inga- Britt Hagman, FOU

Läs mer

Mini Mental State Examination

Mini Mental State Examination Mini Mental State Examination Svensk Revidering (MMSE-SR) Utarbetad av: S Palmqvist B Terzis C Strobel A Wallin i samarbete med Svensk Förening för Kognitiva sjukdomar (SFK), 0 TOTAL POÄNGSUMMA / 0 ORIENTERING

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Enkla tips hur du undviker att falla

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Enkla tips hur du undviker att falla ÖREBRO LÄNS LANDSTING Enkla tips hur du undviker att falla Inledning Några ord från läkaren Vi svenskar blir allt äldre och de äldre blir allt friskare. Vi skulle kunna leva ännu bättre om vi kunde undvika

Läs mer

1. Ej frågat enl instruktioner 2. Ej relevant pga t ex fysiska orsaker. 4. Tidspress pga information krav 5. Annat - ange vad

1. Ej frågat enl instruktioner 2. Ej relevant pga t ex fysiska orsaker. 4. Tidspress pga information krav 5. Annat - ange vad Informatör är: Namn: Telefonnr: 1 Intervjuare nr: Informatörsnr: Vilket yrke har du? Biträde Undersköterska Sjuksköterska /hemtj. ass Annat Vilken är din ordinarie arbetstid? Dag/kväll (schema) Endast

Läs mer

Att ta avsked - handledning

Att ta avsked - handledning Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser

Läs mer

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från INSTRUKTIONER Din ålder: Nedan följer en lista över problem och besvär som man ibland har. Listan består av 90 olika påståenden. Läs noggrant igenom ett i taget och ringa därefter in siffran till höger

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Min Levnadsberättelse

Min Levnadsberättelse Min Levnadsberättelse Tillhör: Till dig som läser levnadsberättelsen: Jag vill att det här ska vara en vägledning för dig och andra viktiga personer i mitt liv. Den berättar en historia om vem jag är och

Läs mer

3. Läkemedelsgenomgång

3. Läkemedelsgenomgång 3. Varför behövs läkemedelsgenomgångar? Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren. Detta är mest påtagligt för äldre i särskilda boendeformer, men också multisjuka

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Råd och tips på hur du kan förebygga fallolyckor

Råd och tips på hur du kan förebygga fallolyckor Råd och tips på hur du kan förebygga fallolyckor Fall och fallskador kan förebyggas Risken att ramla och drabbas av skador ökar med stigande ålder. Det finns en hel del du kan göra själv eller tillsammans

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11)

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11) PATIENT 1 (11) Upplevda besvär SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory Vi önskar få veta direkt av Dig hur Du upplever den behandling som Du får. För varje besvär som anges nedan ber

Läs mer

Vad är normalt kognitivt åldrande?

Vad är normalt kognitivt åldrande? Vad är normalt kognitivt åldrande? Förlångsamning av kognitiva processer Milda inlärningssvårigheter Koncentrationsförmågan/ uppmärksamheten Minskad simultankapacitet Normalt kognitivt åldrande Ökad distraherbarhet

Läs mer

Samuelsbergs korttidsboende

Samuelsbergs korttidsboende Samuelsbergs korttidsboende Samuelsbergs korttidsboende Vi önskar dig välkommen till ditt tillfälliga boende i form av växelvård eller korttidsboende. Vår förhoppning är att du ska trivas här tillsammans

Läs mer

Bilaga Metodstöd. Vård- och omsorgsförvaltningen Emelie Sundberg, SAS

Bilaga Metodstöd. Vård- och omsorgsförvaltningen Emelie Sundberg, SAS Metod Bilaga 4 Checklista vid uppföljning av genomförandeplan, ej vid nya brukare Denna checklista ska användas vid uppföljning av genomförandeplanen förutom vid nya brukare då ligger beställning från

Läs mer

Version 8, 2001-11-18 OMR 6:1 BILAGA MÄN PATIENT 1 (11)

Version 8, 2001-11-18 OMR 6:1 BILAGA MÄN PATIENT 1 (11) PATIENT 1 (11) Upplevda besvär SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory Vi önskar få veta direkt av Dig hur Du upplever den behandling som Du får. För varje besvär som anges nedan ber

Läs mer

för ordinärt boende i Borgholms kommun

för ordinärt boende i Borgholms kommun Lagrum SoL Version 1 Ansvarig för dokumentet Socialchef Fastställd av Socialnämnd Datum 141022 Nästa revidering senast 151022 Diarienr 2014/103-732 SN Plats i Q:et Ekonomi Resursfördelningsmodell för ordinärt

Läs mer

LEVNADSBERÄTTELSE. samt annan information och överenskommelse. mellan. och HÖGANÄS KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN. 2012-03-26 1 (14) Blankettnummer: 3

LEVNADSBERÄTTELSE. samt annan information och överenskommelse. mellan. och HÖGANÄS KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN. 2012-03-26 1 (14) Blankettnummer: 3 2012-03-26 1 (14) Blankettnummer: 3 LEVNADSBERÄTTELSE samt annan information och överenskommelse mellan och 2 VÄLKOMMEN TILL:.. Syftet med denna levnadsberättelse är: att den utgör en mall som hjälper

Läs mer