PRAKTISKA RÅD FÖR ATT HITTA MATLUSTEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PRAKTISKA RÅD FÖR ATT HITTA MATLUSTEN"

Transkript

1 KAJSA LAMM LAURIN Hur kan jag hjälpa mitt barn att hitta matlusten? Varför blir det alltid så stökigt runt matbordet? Min son vill bara dricka välling vad ska jag göra? KAJSA LAMM LAURIN Nästan hälften av alla föräldrar upplever någon gång svårigheter med sitt barns ätande. Orsakerna till matkrånglet kan vara många: medfödda svårigheter, fysiska problem, sjukdomar. Det kan också ha helt andra förklaringar, som att det är för stressigt vid bordet. Men det är aldrig barnets fel det finns alltid ett varför. I När ditt barn inte äter går författaren igenom olika anledningar till barns ätsvårigheter. Boken innehåller en mängd praktiska tips och råd om hur man på både kort och lång sikt kan hjälpa sitt barn att känna matglädje. Här finns även intervjuer med föräldrar som berättar om sina PRAKTISKA RÅD FÖR ATT HITTA MATLUSTEN erfarenheter av matkrånglande barn, samt de nyaste rönen inom forskningen på området. ISBN: PRAKTISKA RÅD FÖR ATT HITTA MATLUSTEN KAJSA LAMM LAURIN är logoped och har under många år arbetat med ätsvårigheter hos barn och ungdomar.

2 TACK! Stort och varmt tack riktas till alla de som fått stå ut med mitt ältande om ätande, barn och bok. Den största tacksamheten känner jag gentemot de barn och föräldrar som lärt mig allt jag kan och förstås extra mycket de som stod ut med att bli intervjuade. Ni är inte ensamma i er kamp. Tack Sofia Hanberger Westergaard som trodde på att min kompetens behövdes, och till Sofia Bennet som agerat bollplank under hela processen. Ovärderliga båda två. Tack alla kollegor på BarnReHab Skåne som peppat när jag tvivlat, ingen nämnd och ingen glömd. Tack alla på förlaget Roos & Tegnér: Christer Isell, Micke Tegner och Erika Feldt som med varsam hand och glada tillrop fått ihop det hela till något förhoppningsvis läsbart. Och förstås Catarina Lundberg, som fick till den där sena kvällen. Tack barnläkare My Stein, som gjort så mycket mer än faktagrans kat: läst, tänkt och ropat wehej när det behövts! Om alla barn fick träffa dig Tack Ingrid och Märtha för att ni stod ut med att nattas till knattret av tangenterna, för att ni glatt äter hemgjord korv men (fortfarande) vägrar kål och därmed bevisar att mina teorier håller. Jag skulle gett er mer kål som bebisar. Tack Knut, som suttit tyst i andra änden av soffan och låtit mig skriva kvällarna igenom. Tack för din tro på att jag kan. Tack mamma, som bevisade att det gick att byta riktning mitt i livet. Och som när jag inför mitt första barns födelse frågade vad bebisar behöver, svarade: Mat, kärlek och sömn. Det stämmer ganska bra in på resten av oss också. Roos & Tegnér Text: Kajsa Lamm Laurin, 2015 Redaktör: Erika Feldt Faktagranskning: My Stein, barnläkare Omslag och grafisk form: Benny Mårtensson Sättning: Gyllene Snittet bokformgivning AB Tryck: InPrint, Lettland 2015 ISBN:

3 Innehåll MMFörord 6 MMKapitel 1 Hur lär vi oss att äta? Varför blir det så svårt och krångligt ibland? 8 MMKapitel 2 Barn växer väl som de växer varför är kurvorna så viktiga? 32 MMKapitel 3 Smaksinnet vän eller fiende? 48 MMKapitel 4 När kan det bli problem? 62 MMKapitel 5 Att locka ett barn tillbaka till matbordet och till ätandet MMKapitel 6 Lekstugan köket MMKapitel 7 Vilken hjälp kan du och ditt barn få av förskolan? 122 MMKapitel 8 Samspel och samtal hur pratar vi runt matbordet? 128 MMKapitel 9 Vad gör det med dig som förälder när ditt barn inte vill äta? 138 MMKapitel 10 När du och ditt barn behöver mer hjälp var hittar du den? 146

4 Förord

5 D enna bok är tänkt för dig som har ett barn som av någon anledning inte äter som alla andra. Boken inleds med en förklaring av hur barn lär sig att äta. Sedan kommer en genomgång av vad som kan gå fel och hur du kan hjälpa ditt barn, samt tips om hur du kan arbeta tillsammans med förskola och skola eller vart du ska vända dig om det behövs mer hjälp. Under många år har jag arbetat med att lära barn att äta. Många av dem har haft stora medfödda svårigheter i munregionen, och anledningen kan till exempel vara en skada eller ett syndrom, såsom cerebral pares och Downs syndrom, eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, där många barn får stora svårigheter med att både äta tillräckligt och klara av att äta varierat. För föräldrar till barn med liknande svårigheter finns också en hel del att hämta i boken. Jag har också träffat väldigt många barn som under sina första år varit mycket svårt sjuka. För en del av dessa barn är det oerhört svårt att lära sig äta, på grund av oftast en överkänslighet i munnen, som kan bero på att barnet varit med om mycket obehagliga upplevelser just i munnen. Sen finns alla de där andra barnen jag träffar både på jobbet och i vanliga livet, de vars föräldrar denna bok främst är skriven för. Föräldrarna som har barn som inte kommer vidare från puré, som inte vill äta annat än pannkakor och pasta, som vägrar fisk och grönsaker. Och föräldrarna som tjatar och gråter, lagar tre olika middagar varje kväll, och ser sin dröm om härliga långa familjemiddagar gå över i kaos och tårar. Både föräldrar till barn som ska komma igång med sitt ätande och de som ätit ett tag kan ha hjälp av boken. Det kan faktiskt vara svårt att lära sig äta. Men i din hand håller du ett redskap för att hjälpa både dig och ditt barn vidare. 7

6 KAPITEL 4 När kan det bli problem?

7 D et finns förstås en massa olika orsaker till att barn får svårt att äta. Precis som alla barn är olika följer de också sin egen utvecklingskurva till exempel när det gäller oralmotorisk och sensorisk utveckling. Jag tror att barn vill göra det som föräldrar vill att de ska, om de kan. Barn väljer att inte äta eller att äta väldigt selektivt som ett sätt att värna om sig själva. De kanske också väljer att inte äta saker som de blir väldigt trötta av, och att hellre äta det som är enkelt och bekvämt. Barn äter helt enkelt på det sätt som de kan, och som de själva tycker är bäst för dem. Problem uppstår när det barnet kan, och därför vill, äta inte stämmer överens med vad vi som föräldrar tycker att barnet behöver äta. När kosten blir för ensidig, när det blir stora konflikter vid matbordet, när barnet går ner i vikt och inte orkar med sin dag behöver vi som föräldrar reagera och försöka förstå varför barnet inte äter. Först om du verkligen förstår anledningen till 61

8 matkrånglet kan du hjälpa till. Det är därför jag i detta kapitel försöker beskriva några olika orsaker till minskat ätande. De är inte på något sätt det enda som kan hända, men ändå rätt så vanliga skäl. Vi kan dela in ätproblem i olika grupper: 1. Barnet har svårt att komma vidare i den normala ätutvecklingen på grund av motoriska eller sensoriska svårigheter. 2. Barnet har ätsvårigheter till följd av att något hänt barnet har haft en sjukdom eller fått en skada. 3. Barnet har fysiska och/eller somatiska svårigheter, som till exempel problem med tonsiller eller förstoppning. 4. Barnet får fel mat, till exempel för mycket välling eller annan kaloririk dryck, eller mat och dryck på fel tidpunkt. 5. Barnet är utsatt för psykiska faktorer som föräldrastress eller bristande stimulans. Något som är viktigt att komma ihåg, är att de flesta barn säkert har flera orsaker till sina ätsvårigheter. Det kallas med ett fint ord för att problemen är multifaktoriella. Det innebär att barnet kan ha både oralmotoriska svårigheter, förstoppning och ha föräldrar som pressar på för att barnet ska äta mer. Detta gör förstås att det är ännu viktigare att verkligen ta reda på vad som ligger bakom matkrånglet. Är det flera svårigheter måste man ta reda på vilken som är den dominerande och agera efter det. 62

9 1. Barnet har svårt att komma vidare i den normala ätutvecklingen på grund av motoriska eller sensoriska svårigheter En hel del bebisar tycker att det där med grövre mos och bitar är något alldeles förfärligt läskigt. Ris till exempel kan åka runt, runt i munnen utan att barnet får tag i det, och kännas alldeles omöjligt att hantera. Grövre puré/mos med lite bitar i kan kännas strävt och obehagligt och är inte alls lika enkelt att suga i sig som ett slätare mos. Här har kanske en bebis som tidigt fått experimentera på egen hand ett litet försprång har barnet vant sig vid att hantera mat med olika konsistens och kladdighet är det lättare att komma igång med ordentligt vanligt ätande. Tänk på BLW och tanken med att barnen själva ska få styra sin egen sensoriska träning. En del barn behöver betydligt längre tid på sig att vänja sig vid grövre mat. Nyckeln här är som vanligt att backa en bit, ha tålamod och att inte ändra på flera saker samtidigt. Att testa samma smak, men i ny konsistens. I små små steg och med en tillåtande attityd vad gäller kladd. Oralmotorik Barn som har svårigheter att utveckla sitt tal kan också ha svårigheter med maten. Det är nämligen så här: mat och prat, samma apparat! Både när det gäller tal och ätande ska muskler och andning koordineras i många mjuka rörelser. Tungan är en nyckel i det hela, för att kunna äta på ett säkert och behagligt sätt måste tungan ha en god rörlighet, och kontroll över rörligheten, så att rörelserna blir passande i både omfång och styrka. Är det stora 63

10 problem med tungans rörlighet kan det ibland bero på att tungbandet är för kort, och det behöver en logoped eller läkare i sådana fall titta på. Dessutom tillkommer det där krångliga med smak, som verkligen minst sagt kan vara personlig. En oralmotorisk försening behöver inte på något sätt betyda att barnet kommer att förbli svårt att förstå, eller att det inte kan lära sig att tugga och bearbeta maten på vanligt sätt. Däremot kan det innebära att föräldrarna behöver vara mer lyhörda och observanta på vilket steg i utvecklingen barnet befinner sig, och vara mer stöttande och bättre beväpnade med tålamod. Barnet kan behöva betydligt längre stund på varje trappsteg i utvecklingen, och det kan vara klokt att ta hjälp i tid om man som förälder misstänker oralmotoriska svårigheter. Hellre ett par besök hos logoped eller BVC tidigt, så att man kanske undviker större svårigheter längre fram. Det kan vara svårare att upptäcka sensoriska eller oralmotoriska problem hos lite äldre barn. Det kan handla om att barnet helst bara äter mjuka saker, för att det är svårt att tugga, och då är det styrka som saknas. Är problemet temperaturberoende, vill barnet helst ha sval mat eller mat som upplevs som att den försvinner snabbt ur munnen? Neofobi och egen vilja De flesta barn har en period då allt som är nytt kan upplevas som lite skrämmande och obehagligt, och för många barn märks detta särskilt vid måltiderna. Tyvärr sammanfaller denna period ibland tidsmässigt med att barnet också upplever och förstår att det har en egen vilja och plötsligt säger hen hellre nej än mums till banan, trots att det lät helt annorlunda bara dagen innan. Ett plötsligt nej till broccoli vid 3 års ålder kan faktiskt betyda många 64

11 saker: Nej, jag är inte sugen på broccoli just idag; Nej, jag har ont i en tand och vill inte ha mer; Nej, jag vill inte ha mer nu, men senare; Nej, för förra gången jag sade nej skrattade du så det vill jag att du ska göra igen och så vidare. I kapitlet om smak utveckling (sid. 46) kan du läsa mer utförligt om neofobi. 2. Barnet har ätsvårigheter till följd av att något hänt barnet har haft en sjukdom eller fått en skada Sjukdomar eller fysiska orsaker (nya tänder som är på gång, tänder som är lösa, blåsor eller sår i munnen eller bara en enkel förkylning) kan sätta käppar i hjulet för den mest matglada unge. Ännu svårare kan det bli efter en lite större sjukdom, som till exempel i fallet med Iris som fick RS-virus. Många gånger får barn rekyl-aptit efter en sjukdom och äter till och med litet mer än innan. Jag har träffat flera föräldrar till barn som haft riktigt stora ätsvårigheter som säger att en rejäl magsjuka är bästa aptitstimulansen och det stämmer säkert ofta. Men om det kommer flera sjukdomar på varandra, eller om till exempel en förkylning är väldigt långdragen, kommer kanske barnet inte igång med att äta igen. Under sjukdomen koncentrerar sig kroppen på att läka, och då finns det ofta varken energi eller aptit till att äta som vanligt. Som förälder är man då också ofta glad för minsta lilla barnet stoppar i sig och försöker att inte oroa sig. Friska barn klarar alldeles utmärkt att inte äta ordentligt under en sjukdom, och far inte illa av att gå ner lite i vikt. Men självklart tror man som förälder att barnet när det blivit friskt snabbt ska komma igång och äta igen. Barnet kan dock ha kvar minnen av hur aptiten inte fanns där och lockade eller hur äck- 65

12 ligt det smakade med mat om barnet ändå försökte äta något litet. Smakupplevelsen kan också bli påverkad av olika mediciner. Även illamående kan sitta i en längre tid och påverka aptiten i mycket hög grad. Detta kan bli en ond cirkel: infektion dålig aptit svag vikt utveckling oro hos föräldrarna tvångs-eller övermatning matvägran svag viktutveckling och undernäring ökad mottaglighet för infektion ny infektion, och så vidare. Det behöver inte alls bli så dramatiskt som undernäring eller nya infektioner, men det är viktigt att veta om att tvångsmatning, som jag skriver om nedan, aldrig är en lösning. Här gäller det i ännu högre utsträckning än vanligt att föräldern är lyhörd om barnet visar tecken på att matlusten inte kommer tillbaka på det sätt man förväntar sig efter en sjukdom. Det kan vara klokt att så långt det är möjligt tillmötesgå barnets önskemål om mat, kanske till och med ge önskekost, alltså servera det som barnet helst av allt vill ha, under ett litet tag. När barnet börjat äta mer stabilt igen och föräldern ser att aptiten är tillbaka, då kan man sakta skifta tillbaka till familjens vanliga måltidsrutiner. Det är viktigt att tänja lite på sina egna regler här, för att låta barnet återhämta sig på alla sätt, i lugn och ro. 3. Barnet har fysiska och/eller somatiska svårigheter, som till exempel problem med tonsiller eller förstoppning Ätande är förstås intimt ihopkopplat med hur resten av kroppen mår. Tänk på hur det känns när du själv är snorig, eller full i magen. 66

13 Hur ser det ut inuti halsen? Barn kan ha svårt att äta också på grund av rent fysiska problem. I svalget strax bakom tungbasen sitter två stycken körtlar, tonsillerna. De kan ibland (egentligen sällan) bli så stora att barnet faktiskt får svårt att svälja, helt enkelt för att det är för trångt, och maten inte kan passera genom den lilla kvarvarande öppningen på ett smidigt sätt. Även om barnen kanske inte alltid får särskilt stora problem med själva sväljningen kan de bli ulkiga, (alltså få klökningar, rapa lite och vara allmänt obekväma) och bete sig som om de hade halsbränna, eller undvika att tugga med kindtänderna för att det är knöligt och obekvämt. När barn har infektioner i halsen som drabbar tonsillerna är det lätt hänt att maten smakar ganska illa. Minnet av hur det kändes kan sedan sitta i ganska länge, det är som att maten barnet åt under sjukdomen blir smittad. Ofta opereras tonsillerna främst på grund av de problem de ger och inte på grund av sin storlek, för även om tonsillerna kan se väldigt stora ut har barnet kanske inte några symptom från dem. Men hos ett barn som har svårt att äta är det viktigt att kon trollera även dessa. Det finns också en körtel som sitter bakom näsan, adenoiden, och den kan hos vissa barn växa så mycket att barnet får svårt att andas genom näsan. Andra tecken kan vara att barnet snarkar, har många öroninflammationer, har svårt att känna lukter på vanligt sätt eller att barnet verkar vara permanent täppt i näsan, trots att hen inte är förkylt. Andningssvårigheter har stor inverkan på barnets lust att äta. En kombination av stora tonsiller och en förstorad adenoid kan vara problematiskt för barnet, och det kan bli alltför ansträngande att äta på vanligt sätt. Barnet kanske väljer att äta 67

14 bara mjukare och mer lättuggad mat, tar väldigt lång tid på sig vid måltiderna eller äter bra i början av måltiden och blir sedan för trött för att äta tillräckligt. Även om barnet har blivit friskt från svårigheterna kan minnet av det jobbiga sitta kvar. Luft går alltid före mat: hur hungrigt barnet än blir börjar hen inte äta ordentligt om hen inte kan andas på ett bekvämt sätt. Har barnet astma eller andra luftvägsbekymmer kan det vara klokt att tänka på kroppens prioriteringsordning: 1. andning, 2. postural kontroll, (alltså att ha koll på hur kroppen bär upp sig, att man till exempel sitter stadigt), 3. ätande. Reflux, alltså att maginnehåll läcker tillbaka upp i matstrupen, är något som är naturligt för småbarn. Upp till 75 % av alla barn yngre än fyra månader har reflux. För bebisar behöver det verkligen inte vara ett problem, de flesta tokkräks lite grand i perioder utan att bry sig nämnvärt om det, man får byta deras (och sina egna!) kläder igen och sen är det bra med det. Men en del bebisar och äldre barn kan få svårare refluxproblematik som innebär smärta i samband med att uppstötningarna kommer. Magsyran som stöts upp är mycket sur och kan skada slemhinnan i både matstrupen och i svalget. Dessutom smakar det äckligt och barnet kan bli illamående. Allt detta bidrar förstås till att matlusten minskar. Tecken på reflux kan vara sur lukt i munnen, ulkningar eller nedsatt aptit. Prata med en barnläkare om du misstänker reflux hos ditt lite äldre barn, eller om bebisen verkar ha ont och reagerar på sina uppstötningar. Det finns bra me diciner, men dessa ska man inte experimentera med på egen hand. Förstoppning allt hänger ihop Förstoppning betyder att barnet inte bajsar tillräckligt ofta, och ibland bara i små mängder. Det leder till att det står kvar avföring 68

15 i tarmen, som blir hård och torr eftersom vätskan sugs upp av tarmen. Avföringen som då kommer ut kan vara små hårda kulor eller faktiskt också riktigt lös och vattnig. För det som är lurigt med förstoppning är att barnet ibland kan bajsa trots förstoppningen. Det är inte helt ovanligt att föräldrar till barn i 3-6-årsåldern söker hjälp för att det kladdar i byxorna, alltså att barnet bajsar på sig lite nästan varje dag, Det är förstås jättejobbigt för barnet, som kanske egentligen är helt toaletttränat och inte alls förstår vad som händer. Det som då hänt är att barnet har en stor klump avföring som står i ändtarmen. Men den nya avföringen som kommer uppifrån kan till viss del smita förbi och då kan inte ändtarmen hålla emot, eftersom den nya avföringen ofta är mycket lös. Barnet känner heller inte något behov av att bajsa, eftersom ändtarmen kan vara utspänd. Barn som är förstoppade får ofta en kraftigt nedsatt aptit. Det beror på att hela mag-tarmkanalen neurologiskt sett hänger ihop, och den information som skickas från ändtarmen om att magen är full enkelt uttryckt går hela vägen upp till hjärnan och säger låt bli att äta. Förstoppning kan också orsaka illamående, och då vill barnet ännu mindre äta. Förstoppning som orsak till nedsatt aptit är alltså mycket vanligare än man kanske kan tro. Om barnet är förstoppat, eller om man misstänker det, ska man ta hjälp av BVC eller vårdcentralen. En enkel sak som katrinplommonpuré kan säkert göra susen för mindre barn, men ju längre man väntar och ju längre förstoppningen eller tendensen till den får fortgå, desto svårare blir det att hjälpa barnet. Det finns flera olika sätt att arbeta med förstoppning, men det är dumt att experimentera själv. Så be om hjälp tidigt. 69

16 4. Barnet får fel mat, till exempel för mycket välling eller annan kaloririk dryck, eller mat och dryck på fel tidpunkt Här i Sverige ger vi av tradition våra barn välling på flaska under en tid efter det att barnet inte längre ammas eller ges ersättning. Ofta förknippar vi föräldrar det med en mysig stund på morgonen och/eller på kvällen, när vi nattar vårt lilla barn och myser med barnet, en pekbok och en varm och gosig flaska i famnen. För många barn är detta en perfekt och rogivande nattningsprocedur, eller för många föräldrar kanske ett bra och enkelt sätt att få i barnet ett första tidigt morgonmål innan dagen är igång på riktigt och den vanliga frukosten serveras. En del barn blir dock så förtjusta i sin välling, och ibland också i själva flaskan, att den tränger ut annan mat. Detta kan lätt bli en ond cirkel där barnet inte äter en hel måltid vid lunch, sen får en flaska för att det är hungrigt, sen orkar leka och hänga med bättre på eftermiddagen på grund av den där flaskan och sen är det igång. Problemet är bara att välling (och gröt, som är samma sak som välling men innehåller mindre vätska) är mättande men egentligen inte har något större nutritionsvärde, och att ett barn som är två år gammalt behöver mer näring än vad vällingen kan ge det. En kortare tid är det inte några större problem näringsmässigt sett, men det blir svårare och svårare att bryta det här beteendet ju längre barnet tillåts fortsätta med flaskan. Om barnet är beroende av själva flaskan är det definitivt dags att bryta. Senast när barnet fyller ett år är det absolut läge att se till att det istället börjar träna på att dricka från en pipmugg eller allra helst ett helt vanligt (okrossbart) glas. Jodå, det klarar barn, nappflaskor är praktiska men inte alls särskilt utvecklande för barnets oralmotorik. 70

17 Måltidsrutiner: svårt men viktigt I kapitlet om hur du hjälper ditt barn tillbaka till matbordet (sid. 80) har jag skrivit ganska utförligt om måltidsrutiner och hur hyfsade sådana kan se ut. Barn är beroende av att deras omgivning tar ansvar för att maten serveras i rimligt rätt tid. Barn kan omöjligt själva hålla koll på att om en halvtimme blir jag nog vrålhungrig, så det är bäst jag börjar ta fram bröd och smör redan nu. Det måste föräldrarna göra. Först i sexårsåldern har till exempel mitt äldsta barn varit moget att själv orka ta en macka när hungern slagit till innan dess har det, om jag glömt bort tiden, drabbats av blodsockerfall och allmän kollaps. Här gäller det alltså att granska sig själv ordentligt: hur har vi det egentligen? Försöker vi anpassa barnet till våra vuxna måltidsrutiner eller kommer barnets behov i första rummet? Jag förespråkar inte att barn ska vara små påvar i sin familj och att allt måste kretsa kring dem, men när det gäller mattider kan man inte förvänta sig att barnets blodsockernivåer ska vänta in oss vuxna. För mycket dryck Stora mängder dryck mellan måltiderna mättar också. Läsk, juice, mjölk och vatten allt bidrar till att magsäcken fylls. Självklart ska barnet dricka när det är törstigt, men servera vatten mellan målen om du tror att drycken är problemet, så blir den inte lika lockande. Ge absolut inte söt dryck i nappflaska mellan måltiderna, det ger riktigt tråkig karies. Det är bra att se till att barnet dricker mest på morgonen och förmiddagen, för om man dricker för lite under första halvan av dagen är man jättetörstig på kvällen, och då kan vätskan tränga undan matlusten. Dessutom kan barnet möjligen få svårt att bli 71

18 torrt på natten eller börja kissa på natten igen. Med andra ord: det finns en hel del som kan ställa till det när vi ska hjälpa barnen att först lära sig äta, sedan äta tillräckligt mycket och dessutom kunna utveckla sitt ätande. Ju djupare ner i ätandets komplexa och spännande värld jag dyker, desto mer förundrad blir jag över att det någonsin funkar. Men tack och lov går de flesta situationer att avhjälpa, bara man vet vad orsaken till dem är. 5. Barnet är utsatt för psykiska faktorer som föräldrastress eller bristande stimulans Om stämningen i familjen (vid matbordet och på andra platser) är påverkad på något sätt, kan detta inte alltför sällan visa sig i bristande aptit och ätförmåga hos barnet. En mindre trevlig atmosfär i hemmet kan ha helt vanliga orsaker så som förändringar i vardagen i form av inskolning på förskolan, ett nytt syskon, föräldrar som bråkar, en hund som dör ja, allt möjligt. Det som kan visa sig som ett barns behov av extra närhet och mer trygghet, till exempel att nattningen blir svårare ett tag eller att barnet inte vill gå ensamt på toaletten, kan också manifestera sig som ätsvårigheter. Det går ganska snabbt att trissa upp stämningen vid middagen till att handla om tjat och gnäll, med tillsägelser som ha inte armbågarna på bordet, stäng munnen när du äter, sitt still, gunga inte på stolen, du måste äta upp allt på tallriken, tänk på dem som inte har någon mat När det gäller trista förmaningar kan listan göras oändligt lång. 72

19 Sitt still! STÄNG MUNNEN när du äter! Ha inte armbågarna på bordet! Gunga inte på stolen! Du måste äta upp allt på tallriken! Tänk på dem som inte har någon mat! Barn är smarta. Om barnet märker att mat och ätande är något som stressar föräldrarna är det mycket enkelt för barnet att vinna den maktkamp som kan uppstå runt matbordet. Dels kan barnets protester förstås handla om att barnet behöver uppmärksamhet från de vuxna barn som får för lite stimulans eller respons från sina föräldrar kan reagera med att inte vilja äta som ett sätt att skapa en reaktion, om än en negativ sådan. Men hellre bråk än ignorans. Det kan också vara så att det är så pass svårt och obehagligt för barnet att äta att barnet tar till vilken metod som helst för att slippa. En del barn kan då faktiskt åstadkomma kraftiga fysiska reaktioner och till och med klökningar eller kräkningar. Det kan verka drastiskt, men om barnet behöver en rejäl reaktion från en förälder så är en kräkning oerhört effektiv. Då slipper barnet ofta undan det som är obehagligt, det vill säga resten av måltiden. Jag har träffat på barn som sätter kräkningarna i system, inte alls av elakhet, utan som ett effektivt medel (och det enda de känner till) för att slippa undan det som är obehagligt (alltså att äta). 73

20 Tvångsmatning och press från föräldrarna hör ofta ihop med att barnet lite plötsligt äter sämre, som efter sjukdom. När barn inte äter kan ibland reptilhjärnan slå till hos föräldrarna. Jag har sett hur barn fått skedar inkörda i munnen, ibland med våld, och hur föräldrar tvingas att omedvetet stänga av sin empatiska förmåga bara för att ångestnivån över att barnet inte äter är så hög. Det säger en hel del om hur närmast primitiva känslor mat och ätande kan framkalla. Det är oerhört enkelt att snabbt hamna i en ond cirkel av tjat och stress när barnet inte äter som förväntat. Föräldern tänker kanske att nu borde det vara över, hon är ju frisk och tycker att barnet sjåpar sig och krånglar utan orsak. När den vuxne då tjatar, ställer krav och pressar på, ibland medvetet (för att man tycker att barnet är just sjåpigt eller kräset), eller omedvetet (för att man är orolig), så blir inte stämningen direkt avslappnad eller tillåtande. Barnets lättaste sätt att protestera är att stänga munnen och sluta äta. Det är vetenskapligt belagt att föräldrars tjat på barnen om att äta mer och prova nya saker bara gör barnet mer frustrerat och att det skapar ett ökat obehag inför maten. Så det är viktigt att inte vara för påstridig. Att en förälder reagerar så pass starkt att hen tar till tvångsmatning är kanske inte konstigt, det är starkt ångestframkallande att se sitt barn vägra äta. Men det är däremot alltid rent kontraproduktivt att tvinga barnet. Barnets mun måste skyddas, och barnets självkänsla måste värnas. DU FÅR INTE TVINGA BARNET ATT ÄTA. Även om barnet inte ätit på flera dagar, oavsett anledning, hjälper det inte att tvinga barnet. Det kränker barnet och skadar er relation till varandra. Om barnets allmäntillstånd är påverkat av att det inte äter, sök hjälp på BVC eller 74

21 på barnakuten om det behövs, och påpeka tydligt för vårdpersonalen att du (i det närmaste/nästan) måste tvinga i barnet mat. Det ska och borde resultera i en direkt åtgärd från sjukvården. (Ring mig annars. Bums!) 75

22 SAMMANFATTNING MMÄr barnet oralmotoriskt sett moget att äta det som serveras? MMÄr det trevligt runt bordet? MMKan det finnas någon fysisk orsak till att barnet äter mindre? MMHur är era rutiner? Föregår du med gott exempel? MMBetrakta dig själv med kritiska ögon. Har du för hårt ställda krav på barnets ätande? 76

23 INTERVJU Iris Anna berättar om när Iris slutade äta och den långa vägen tillbaka I ris föddes när hon var beräknad och mådde jättebra direkt! Jag hel ammade henne i 5 månader, och sedan började vi med vanlig burkmat. När hon var 7 månader slutade jag amma för Iris pappa skulle vara hemma därefter, och hon fick välling en till två gånger per dag, oftast en flaska på kvällen. Den vanliga maten gick jättebra, hon fick burkmat, vår egen mat, mosad banan allt det klassiska. När Iris var 14 månader fick hon RS-virus och vi hamnade på sjukhus i sju dygn, för hon drabbades av en dubbelsidig lunginflam mation till följd av viruset. På sjukhuset åt hon inte mycket, några skedar fruktpuré orkade hon med. Annars hade hon vätskedropp och drack lite välling, kanske ml per gång, och lite vatten. Tack och lov slapp hon sond i näsan. När vi kom hem trodde vi att hon skulle börja äta som vanligt, ingen hade sagt att det kunde bli svårt med maten. I slutet av sjuk hustiden drack hon faktiskt en hel flaska välling, den är väl 210 ml, men inte så mycket mer av något annat. Hemma stod det sedan 6 7 öppnade, påbörjade grejer i kylen hela tiden, men hon ville bara ha ett par tre skedar och sen tröttnade hon. Och då öppnade jag en ny burk eller mosade en banan, för jag ville såklart att hon skulle äta mycket mer än så. Det var konstigt att gå ner på bebisnivå igen, det hon åt allra bäst av var Sempers lasagne från 8 månader och fruktpuré i olika 77

24 former. Jag skämdes ibland lite över det. Välling gillade hon tack och lov fortfarande, men aldrig mer än en flaska per dygn konstigt nog. Det gick aningen uppåt hela tiden, men hon åt aldrig en hel portion. Och precis när hon kommit igång fick hon en ny förkylning som blev till lunginflammation och så förstördes hennes matlust igen. Då fick hon ny antibiotika och sen hem och träna igen. Och på det sättet höll det på i nästan ett helt år, med sjukdomar och mediciner. Det blev ett moment 22, hon kom bara ifatt till där hon var innan sjukdomen, och sen blev hon sjuk igen. Vi fick mer och mer panik ju längre tiden gick, vi märkte att hon aldrig åt en hel portion, att hon bara åt väldigt få saker och helst inte ville tugga maten. Vi frågade flera gånger på BVC, men enda svaret vi fick var att det är få barn över två år som inte äter det de behöver. Det kanske stämmer, men Iris var ju ett av de bar nen! Och det var jättejobbigt med dagis också, ibland sa de att hon inte hade ätit mer än någon tugga och då fick jag panik över att hämta så sent. Himmel tänkte jag, nu har hon inte ätit mer än pyttelitet på hela dagen! Förra sommaren fick vi äntligen kontakt med en logoped som gav oss rådet att ge Iris den mat hon vill ha och äter bra av, även om det blir samma saker flera gånger i veckan. Hon skulle också få äta hur hon ville (hon ville ju äta med händerna), och sen skulle vi ge drycken efter maten för att hon inte skulle bli mätt på vätska. Så fick det bli för alla i familjen, och i flera månader drack ingen av oss samtidigt som vi åt. När jag tänker tillbaka nu inser jag att det nog är det där med att äta bekant mat ofta som gjorde att hon blev trygg i ätandet, att inget skulle hända, till exempel att någon försökte tvinga henne. Men visst kändes det ibland som om man skulle bli galen, när hon bara vände bort huvudet. Ibland gick jag in i ett annat rum och grät, bara för att hon inte skulle se att jag 78

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT 1. Manus: Dagens bildspel handlar om kroppen och mat och dryck. Man brukar säga mätt och glad vilket stämmer ganska bra är vi mätta och otörstiga blir

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

Barn som inte äter. Information om orsaker, utredning och behandling av barn med ätsvårigheter

Barn som inte äter. Information om orsaker, utredning och behandling av barn med ätsvårigheter Barn som inte äter Information om orsaker, utredning och behandling av barn med ätsvårigheter Att lära barn äta för barn måste lära sig att äta, det sker inte automatiskt är för det mesta en lustfylld

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 021 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista

TÖI ROLLSPEL B - 021 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista TÖI ROLLSPEL B - 021 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista kvävas falsk krupp krupp difteri laryngit virus allergi struphuvud stämband svullna slemhinneödem andningssvårigheter förkyld hosta tilltäppt

Läs mer

Första operationen september 2010

Första operationen september 2010 Första operationen september 2010 Oliver Vår son föddes med total dubbelsidig LKG-spalt. Första operationen som vi nu har genomfört gjordes när han var nästan 7 månader och då slöt de den mjuka gommen

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

Hälsa, mat och rörelse för våra små. Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan.

Hälsa, mat och rörelse för våra små. Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan. 2009 06 29 Hälsa, mat och rörelse för våra små Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan. 1 En hälsofrämjande förskola Det friska är i fokus. Arbetet utgår från att

Läs mer

Prebiotika & Probiotika för små barns magar

Prebiotika & Probiotika för små barns magar Prebiotika & Probiotika för små barns magar Spädbarn kan få ont i magen, som kan bero på förstoppning och gaser. Ibland kan det vara svårt att veta vad som är orsaken till att magen och tarmen inte fungerar.

Läs mer

Kajsa Lamm Laurin. www.matochprat.com

Kajsa Lamm Laurin. www.matochprat.com Kajsa Lamm Laurin www.matochprat.com VARDAGSMAT?? KUNSKAP??? MORALISERANDE?? VEMS PROBLEM?? NORMER??? INTUITION??? VAD skall barnet äta? Ekologiskt? Raw food? SockerfriK? FeMriK? Vegetariskt? RöK kök?

Läs mer

Föräldramöte i Kramfors skolor. Material med frågor och svar att användas på föräldramöten från förskola till åk 9. FÖRSKOLA

Föräldramöte i Kramfors skolor. Material med frågor och svar att användas på föräldramöten från förskola till åk 9. FÖRSKOLA Mat och TV Ditt barn vägrar att äta om han/hon inte får sitta framför TV:n. Hur gör du? 1. Förklarar att ni ska äta tillsammans i köket och stänger TV:n. 2. Spelar in på video och tittar på programmet

Läs mer

Gå med i Semperklubben! Första matboken. Mosa, smaka och njut!

Gå med i Semperklubben! Första matboken. Mosa, smaka och njut! Gå med i Semperklubben! Vill du ha mer information och inspiration om barn och mat? Prenumerera på vårt nyhetsbrev och ställ dina frågor till vår dietist. Anmäl dig nu så får du den praktiska vällingburken.

Läs mer

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare Kampen mot klockan - funderingsfrågor, diskussion om tid och skrivövning Ämne: Svenska, SVA, Årskurs: 7-9 Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Upp och hoppa! hojtar mamma.

Läs mer

Information till barn

Information till barn Information till barn Du ska snart operera dina halsmandlar. Om du är bättre förberedd kommer du att må bättre före, under och efter din operation Därför är det viktigt att du läser denna information tillsammans

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan Information till familjer med barn i förskola Smitta som sprids på förskolan ställer till bekymmer för barn, personal, syskon och föräldrar. Barn i

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Babybojen. Bad i hemmet för små barn

Babybojen. Bad i hemmet för små barn Babybojen Bad i hemmet för små barn Att bada med små barn Fler tips: Att göra före badet 1. Vattenvana - övningar i badet för de minsta När kan min bebis bada Att tänka på Tips när ni badar 2. Övningar

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Textbearbetning: Boel Werner och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Grafisk form: Per

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

FRÅGOR OM MUNHÄLSA OCH MUNFUNKTION

FRÅGOR OM MUNHÄLSA OCH MUNFUNKTION FRÅGOR OM MUNHÄLSA OCH MUNFUNKTION Frågorna är ställda till dig även om någon annan svarar i ditt ställe. Ibland kan de besvaras av föräldrar, vårdpersonal eller någon annan, men alla frågorna handlar

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Examensarbete VT Börja på förskolan

Examensarbete VT Börja på förskolan Examensarbete VT 2013 Börja på förskolan Att börja på förskolan kan var en stor omställning i livet för hela familjen. Somliga är bekanta med förskolans värld andra inte. Kanske har du frågat vänner och

Läs mer

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten

Läs mer

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön Kompis med kroppen 5. Bra för mig bra för miljön 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, föräldern, syskon, tränare eller någon annan du känner om varför de tycker att man ska äta

Läs mer

Grafisk design & illustrationer: Peter Sundström, PS Design AB

Grafisk design & illustrationer: Peter Sundström, PS Design AB Att umgås med barn Denna folder är producerad av Luleå kommun. Vi har utgått ifrån och inspirerats av en folder från Skaraborgs läns landsting och omarbetat den till en nyare variant. Grafisk design &

Läs mer

Till dig som inte ammar

Till dig som inte ammar Kvinnokliniken MK 2 Obstetriksektionen Till dig som inte ammar Matningsstunden en möjlighet Vi vill med denna broschyr berätta om hur du kan gå till väga när du inte ammar. Matstunden är en unik möjlighet

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina Förlåt mig mamma! D et finns bara en människa här på jorden som älskar mig och det är min mamma. Jag är en svår och besvärlig person som jag ofta är fruktansvärt trött på, en människa jag tycker riktigt

Läs mer

Handledning: Tvångsmata en sjuk kanin med Critical Care(version 1) Författare: HenricLuijten@hotmail.com. Index:

Handledning: Tvångsmata en sjuk kanin med Critical Care(version 1) Författare: HenricLuijten@hotmail.com. Index: Handledning: Tvångsmata en sjuk kanin med Critical Care(version 1) Författare: HenricLuijten@hotmail.com Index: 1.0 Vad är det här för handledning? 1.1 När tvångsmata? 1.2 Är det svårt att tvångsmata en

Läs mer

Formulär för BARN 10-12 år. Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten.

Formulär för BARN 10-12 år. Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten. A B I S Formulär för BARN 10-12 år Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten. Om du svarar på frågorna får du hoppa över de frågor

Läs mer

Information till närstående

Information till närstående Information till närstående Tanken med den här informationen är att ge råd så att ditt barn ska må så bra som möjligt efter halsmandeloperationen och kunna återgå till normal kost och normala aktiviteter

Läs mer

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter, den passar även till patienter med motoriska problem eller orkeslöshet. Den lättuggade

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen. Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i

Läs mer

PROOM-3: FRÅGOR OM MAGTARMBESVÄR v 25 + v35

PROOM-3: FRÅGOR OM MAGTARMBESVÄR v 25 + v35 Datum: Namn:.. FRÅGOR OM MAGTARMBESVÄR (18 frågor) Läs detta först: Undersökningen innehåller frågor om hur du mår och hur du haft det den senaste veckan. Markera med ett X det alternativ som bäst passar

Läs mer

Till dig som inte ammar

Till dig som inte ammar Amningscentrum Kvinnokliniken MK 2 Karolinska Universitetssjukhuset Till dig som inte ammar Matningsstunden en möjlighet Vi vill med denna broschyr berätta om hur du kan gå till väga när du inte ammar.

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Min försvunna lillebror

Min försvunna lillebror 3S Ida Norberg Sa1a Min försvunna lillebror Vi hade precis sålt vårt hus och flyttat in i världens finaste hus, det var stort, väldigt stort, det fanns nästan allt där, pool, stor trädgård och stort garage.

Läs mer

Lilla tandboken. Allt du behöver veta om barns tänder

Lilla tandboken. Allt du behöver veta om barns tänder Lilla tandboken Allt du behöver veta om barns tänder Innehåll Sida Min egen sida Min egen sida 3 Lång och bred erfarenhet 4 Bra vanor från början 5 Från 20 mjölktänder till permanenta tänder 6-9 Mat och

Läs mer

Det sista slaget. www.viljaforlag.se. Arbetsmaterial LÄSARE. Författare: Tomas Dömstedt

Det sista slaget. www.viljaforlag.se. Arbetsmaterial LÄSARE. Författare: Tomas Dömstedt Arbetsmaterial LÄSARE Det sista slaget Författare: Tomas Dömstedt Bakgrund Det här materialet hör till boken Det sista slaget som är skriven av Tomas Dömstedt. Materialet är tänkt som ett stöd för dig

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE

Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. 2. Manus: Det finns många olika typer av kroppslig träning. Idag går många unga på gym för ren muskelstyrketräning. Andra kanske tränar någon

Läs mer

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15.

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15. Sömngångare När jag vaknade la jag genast märke till tre konstiga saker: 1. Jag var inte hungrig. Det var jag annars alltid när jag vaknade. Fast jag var rejält törstig. 2. När jag drog undan täcket märkte

Läs mer

Förskolorna Framtidsfolket AB

Förskolorna Framtidsfolket AB Vi önskar dig varmt välkommen till Förskolorna Framtidsfolket! Under inskolningen kommer vi att ha gott om tid till att lära känna varandra. Vi ser fram emot att få veta vad ditt barn tycker om och är

Läs mer

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och

Läs mer

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn 1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop. Självkänsla Självkänsla är lika med att bottna i sitt innerst. Självkänslan finns i varje människa och söker plats att få fäste i och växa ur. Vissa ger den utrymme medan vissa inte låter den gro. Det

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Snuva, hosta, feber, ledsen, ont i halsen, ont i örat, röda och svullna ögon, huvudvärk, ont när hon

Läs mer

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar!

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar! Kap.1 Packning Hej jag heter Elin. Jag och min pojkvän Jonathan ska till Gotland med våra kompisar Madde och Markus. Vi håller på att packa. Vi hade tänkt att vi skulle tälta och bada sedan ska vi hälsa

Läs mer

Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka?

Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka? Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka? Du har ett bra immunförsvar. Var rädd om det. Använd mer av din egen kraft. Undvik antibiotika när det inte behövs. Vårt immunförsvar är en viktig kraft som

Läs mer

LEKTION 2 Användbarhet

LEKTION 2 Användbarhet LEKTION Användbarhet Uppmärksamma det positiva Fundera och skriv ner olika situationer där barnet gör något positivt och du kan ge ditt barn uppmärksamhet och beröm. Fundera och skriv ner på vilket sätt

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Cystisk fibros. Synonym: CF, Cystisk pancreasfibros. Mukoviskoidos.

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Cystisk fibros. Synonym: CF, Cystisk pancreasfibros. Mukoviskoidos. 2--2 Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Cystisk fibros Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

Innehållsförteckning. Kapitel 1

Innehållsförteckning. Kapitel 1 Innehållsförteckning Kapitel 1, Zara: sid 1 Kapitel 2, Jagad: sid 2 Kapitel 3, Slagna: sid 3 Kapitel 4, Killen i kassan: sid 5 Kapitel 5, Frågorna: sid 7 Kapitel 6, Fångade: sid 8 Kapitel 1 Zara Hej, mitt

Läs mer

Långvarig förstoppning hos barn över 1 års ålder

Långvarig förstoppning hos barn över 1 års ålder Långvarig förstoppning hos barn över 1 års ålder Designed By: http://www.havanastreet.com BARN- OCH UNGDOMSKLINIKEN Barn- och ungdomsavdelningen 03/2015 Ålands hälso- och sjukvård PB 1055, AX-22111 Mariehamn

Läs mer

Bromma Planeten Sjukdomspolicy

Bromma Planeten Sjukdomspolicy Innehållsförteckning 1 Vår Sjukdomspolicy 2 1.1 När är mitt barn så sjukt så att det behöver stanna hemma?.. 2 1.2 När barnet blir sjukt på förskolan................. 2 1.3 Maginfluensa eller magsjuk.....................

Läs mer

Publicerat med tillstånd Spinkis och Katta Text Lasse Anrell Bild Mati Lepp Bonnier Carlsen 2009

Publicerat med tillstånd Spinkis och Katta Text Lasse Anrell Bild Mati Lepp Bonnier Carlsen 2009 Första dagen på sommarlovet ska Olle åka på fotbollsläger. Det är två lag från Söderkamraterna som ska träna ihop: Olles lag och ett tjejlag. Varför ska vi träna med tjejer? undrar några killar i Olles

Läs mer

Grundkurs för dig som gillar att bli full

Grundkurs för dig som gillar att bli full Grundkurs för dig som gillar att bli full Det här har vi inte skrivit för att du ska sluta dricka alkohol. Vi vet att du, liksom många andra, har upplevt många roliga stunder tillsammans med alkohol. Du

Läs mer

10 september. 4 september

10 september. 4 september I AM GREGER PUTTESSON 4 september Hej dumma dagbok jag skriver för att min mormor gav mig den i julklapp! Jag heter Greger förresten, Greger Puttesson. Min mamma och pappa är konstiga, de tror att jag

Läs mer

Ätsvårigheter Ätovilja hos barn. Logoped Maria Törnhage FBH-dagen 2015

Ätsvårigheter Ätovilja hos barn. Logoped Maria Törnhage FBH-dagen 2015 Ätsvårigheter Ätovilja hos barn Logoped Maria Törnhage FBH-dagen 2015 Matvägran Ätproblem Ätsvårigheter Dysfagi Ätstörning Ätaversion Ätovilja Selektivt ätande Termer & begrepp Vi använder gärna Ätsvårigheter

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen

Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen (Förtexter:) Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen Svensk översättning och bearbetning ROGER PERSSON Berättare ROGER PERSSON Klippning TIMO TROLIN BLAESILD Det här programmet handlar om dig och din

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Leroy är en lilamaskad snart 6 årig herre, vår första siames och den mest underbara katten som finns.

Leroy är en lilamaskad snart 6 årig herre, vår första siames och den mest underbara katten som finns. Leroy är en lilamaskad snart 6 årig herre, vår första siames och den mest underbara katten som finns. Han har gått upp i vikt en del varje gång vi haft kattungar hemma, men gick tillbaka rätt fort till

Läs mer

Elevhäfte Åk 4 för. Hanna och Filip. QLeva AB - 1 -

Elevhäfte Åk 4 för. Hanna och Filip. QLeva AB - 1 - Elevhäfte Åk 4 för. Hanna och Filip QLeva AB - 1 - Bildspel 1 KROPPEN OCH SÖMN Här ligger Hanna och snusar och sover gott. Hennes hjärna behöver precis som alla hjärnor sova varje natt för att orka med

Läs mer

SFI-KURS B OCH C. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

SFI-KURS B OCH C. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. SFI-KURS B OCH C. ALKOHOL I SVERIGE Hälsa och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. Alkohol i Sverige Förut drack svenskarna mycket alkohol.

Läs mer

Inskolning. med tanke på genus

Inskolning. med tanke på genus Tredje pris! Inskolning med tanke på genus Kan inte mamma också få vara med och skola in, frågar en pappa efter en heldag i förskolan. Det kändes härligt eftersom föräldrarna är en viktig del också i jämställdhetsarbetet,

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Vad har halsmandlarna för funktion? Halsmandlarna (tonsillerna) är en del av kroppens immunförsvar. Störst betydelse har halsmandlarna

Läs mer

Frågor för reflektion och diskussion

Frågor för reflektion och diskussion Frågor för reflektion och diskussion Kapitel 2, Anknytningsteorin och dess centrala begrepp Fundera på de olika anknytningsmönster som beskrivs i detta kapitel. Känner du igen dem hos barn du möter eller

Läs mer

Nedsatt nervfunktion i magtarmkanalen

Nedsatt nervfunktion i magtarmkanalen GASTROPARES Vad är gastropares? Med gastropares menas fördröjd magsäcks tömning och den drabbar hela magtarmkanalen. Gastropares är en följdsjukdom till diabetes och beror på nervskador i magtarmkanalen.

Läs mer

Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn. Information till föräldrar

Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn. Information till föräldrar Neonatalavdelningen Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn Information till föräldrar 2 Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn Målet med den här foldern är att hjälpa

Läs mer

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Tuffa killar och mat Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Bra ätande Om man inte äter bra är man antagligen i ett ganska dåligt skick. Det är inte en trevlig känsla och många vill må bättre,

Läs mer

DRAFT. 2.4 Om du tagit del av inspirationsföreläsning vid Sjukhuset i Skövde vid ett tillfälle, vilket datum var det vid första tillfället?

DRAFT. 2.4 Om du tagit del av inspirationsföreläsning vid Sjukhuset i Skövde vid ett tillfälle, vilket datum var det vid första tillfället? Mark as shown: Correction: Please use a ball-point pen or a thin felt tip. This form will be processed automatically. Please follow the examples shown on the left hand side to help optimize the reading

Läs mer

ANTON SVENSSON. Mitt kommunikationspass. Läs här om mig!

ANTON SVENSSON. Mitt kommunikationspass. Läs här om mig! ANTON SVENSSON Mitt kommunikationspass Läs här om mig! Innehåll Om mig 1 Min familj 2 Om autism 3 Så här pratar jag 4 Jag förstår bättre om du.. 5 Jag gillar 6 Jag gillar inte 7 Jag kan 8 Jag behöver hjälp

Läs mer

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren qvo vadis? 2007-01-11 Av Ellenor Lindgren SCEN 1 HEMMA Publikinsläpp. tar emot publiken och förklarar att slagit huvudet. har bandage runt huvudet och ligger och ojar sig på scenen. leker och gör skuggspel.

Läs mer

Frågor till Dig - om tandvård, matsituation och dregling

Frågor till Dig - om tandvård, matsituation och dregling Version 9601 Frågor till Dig - om tandvård, matsituation och dregling Namn...Personnr... Adress...Postadress... Säkerställd diagnos... Utreds avseende diagnos... Medicinering (även dosering)... BOENDE

Läs mer

BVC-rådgivning om sömnproblem

BVC-rådgivning om sömnproblem Centrala Barnhälsovården 2013-05-02 BVC-rådgivning om sömnproblem Förebyggande strategier för BVC-ssk: håll dig uppdaterad på hela familjens sömnvanor under första året uppmuntra föräldrarna att vänja

Läs mer

Lenas mamma får en depression

Lenas mamma får en depression Lenas mamma får en depression Text och illustrationer: Elisabet Alphonce Lena bor med sin mamma och lillebror Johan på Tallstigen. Lena går i första klass och Johan går på förskolan om dagarna. Lena och

Läs mer

RS-virusinfektion. RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning

RS-virusinfektion. RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning SESYN140130 I den här broschyren kan du läsa om RS-virus (Respiratoriskt syncytievirus) och om hur det smittar, symtom på infektion och vad du ska tänka på

Läs mer

Var inte rädd LÄSFÖRSTÅELSE BRITT ENGDAL ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Var inte rädd LÄSFÖRSTÅELSE BRITT ENGDAL ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN BRITT ENGDAL LÄSFÖRSTÅELSE KAPITEL 1 sliten (sida 5, rad 10), väl använd, inte ny längre steg hörs (sida 6, rad 5), man hör att någon går växlar en hastig blick (sida 6, rad

Läs mer

Fyndat på barnloppis. Allt på bilderna samt 4 böcker för 230 kr.

Fyndat på barnloppis. Allt på bilderna samt 4 böcker för 230 kr. Vardagspusslet Två barn och två vuxna, en ekvation som går ihop i teorin, en vuxen på ett barn, men sen har man ju både jobb och ett hem som ska tas omhand också. Det ska tvättas, städas, handlas och lagas

Läs mer

Barn, infektioner och antibiotika

Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika -ett utbildningsmaterial inom ramen för föräldrautbildningen på BVC 1 Infektioner är normalt Småbarn är ofta sjuka i infektioner

Läs mer

Tandhälsa för små barn

Tandhälsa för små barn Tandhälsa för små barn Information från Folktandvården BVC När barnets tänder kikar fram kan variera nagot. i tidpunkt och ordning. Friska tänder är en viktig del av ditt barns hälsa. Om barnet ska få

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

Anamnes lång. Kön: Flicka. Pojke. Diagnos: Bakgrund. 1. Hur mår du? (allmänt om mat, sömn, skola, lek eller annan aktivitet)

Anamnes lång. Kön: Flicka. Pojke. Diagnos: Bakgrund. 1. Hur mår du? (allmänt om mat, sömn, skola, lek eller annan aktivitet) Namn Personnummer Anamnes lång Datum Kön: Flicka Pojke Vikt: Längd: Diagnos: Bakgrund 1. Hur mår du? (allmänt om mat, sömn, skola, lek eller annan aktivitet) 2. Hur fungerar det i skolan med uppmärksamhet,

Läs mer

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram 6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.

Läs mer