PRAKTISKA RÅD FÖR ATT HITTA MATLUSTEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PRAKTISKA RÅD FÖR ATT HITTA MATLUSTEN"

Transkript

1 KAJSA LAMM LAURIN Hur kan jag hjälpa mitt barn att hitta matlusten? Varför blir det alltid så stökigt runt matbordet? Min son vill bara dricka välling vad ska jag göra? KAJSA LAMM LAURIN Nästan hälften av alla föräldrar upplever någon gång svårigheter med sitt barns ätande. Orsakerna till matkrånglet kan vara många: medfödda svårigheter, fysiska problem, sjukdomar. Det kan också ha helt andra förklaringar, som att det är för stressigt vid bordet. Men det är aldrig barnets fel det finns alltid ett varför. I När ditt barn inte äter går författaren igenom olika anledningar till barns ätsvårigheter. Boken innehåller en mängd praktiska tips och råd om hur man på både kort och lång sikt kan hjälpa sitt barn att känna matglädje. Här finns även intervjuer med föräldrar som berättar om sina PRAKTISKA RÅD FÖR ATT HITTA MATLUSTEN erfarenheter av matkrånglande barn, samt de nyaste rönen inom forskningen på området. ISBN: PRAKTISKA RÅD FÖR ATT HITTA MATLUSTEN KAJSA LAMM LAURIN är logoped och har under många år arbetat med ätsvårigheter hos barn och ungdomar.

2 TACK! Stort och varmt tack riktas till alla de som fått stå ut med mitt ältande om ätande, barn och bok. Den största tacksamheten känner jag gentemot de barn och föräldrar som lärt mig allt jag kan och förstås extra mycket de som stod ut med att bli intervjuade. Ni är inte ensamma i er kamp. Tack Sofia Hanberger Westergaard som trodde på att min kompetens behövdes, och till Sofia Bennet som agerat bollplank under hela processen. Ovärderliga båda två. Tack alla kollegor på BarnReHab Skåne som peppat när jag tvivlat, ingen nämnd och ingen glömd. Tack alla på förlaget Roos & Tegnér: Christer Isell, Micke Tegner och Erika Feldt som med varsam hand och glada tillrop fått ihop det hela till något förhoppningsvis läsbart. Och förstås Catarina Lundberg, som fick till den där sena kvällen. Tack barnläkare My Stein, som gjort så mycket mer än faktagrans kat: läst, tänkt och ropat wehej när det behövts! Om alla barn fick träffa dig Tack Ingrid och Märtha för att ni stod ut med att nattas till knattret av tangenterna, för att ni glatt äter hemgjord korv men (fortfarande) vägrar kål och därmed bevisar att mina teorier håller. Jag skulle gett er mer kål som bebisar. Tack Knut, som suttit tyst i andra änden av soffan och låtit mig skriva kvällarna igenom. Tack för din tro på att jag kan. Tack mamma, som bevisade att det gick att byta riktning mitt i livet. Och som när jag inför mitt första barns födelse frågade vad bebisar behöver, svarade: Mat, kärlek och sömn. Det stämmer ganska bra in på resten av oss också. Roos & Tegnér Text: Kajsa Lamm Laurin, 2015 Redaktör: Erika Feldt Faktagranskning: My Stein, barnläkare Omslag och grafisk form: Benny Mårtensson Sättning: Gyllene Snittet bokformgivning AB Tryck: InPrint, Lettland 2015 ISBN:

3 Innehåll MMFörord 6 MMKapitel 1 Hur lär vi oss att äta? Varför blir det så svårt och krångligt ibland? 8 MMKapitel 2 Barn växer väl som de växer varför är kurvorna så viktiga? 32 MMKapitel 3 Smaksinnet vän eller fiende? 48 MMKapitel 4 När kan det bli problem? 62 MMKapitel 5 Att locka ett barn tillbaka till matbordet och till ätandet MMKapitel 6 Lekstugan köket MMKapitel 7 Vilken hjälp kan du och ditt barn få av förskolan? 122 MMKapitel 8 Samspel och samtal hur pratar vi runt matbordet? 128 MMKapitel 9 Vad gör det med dig som förälder när ditt barn inte vill äta? 138 MMKapitel 10 När du och ditt barn behöver mer hjälp var hittar du den? 146

4 Förord

5 D enna bok är tänkt för dig som har ett barn som av någon anledning inte äter som alla andra. Boken inleds med en förklaring av hur barn lär sig att äta. Sedan kommer en genomgång av vad som kan gå fel och hur du kan hjälpa ditt barn, samt tips om hur du kan arbeta tillsammans med förskola och skola eller vart du ska vända dig om det behövs mer hjälp. Under många år har jag arbetat med att lära barn att äta. Många av dem har haft stora medfödda svårigheter i munregionen, och anledningen kan till exempel vara en skada eller ett syndrom, såsom cerebral pares och Downs syndrom, eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, där många barn får stora svårigheter med att både äta tillräckligt och klara av att äta varierat. För föräldrar till barn med liknande svårigheter finns också en hel del att hämta i boken. Jag har också träffat väldigt många barn som under sina första år varit mycket svårt sjuka. För en del av dessa barn är det oerhört svårt att lära sig äta, på grund av oftast en överkänslighet i munnen, som kan bero på att barnet varit med om mycket obehagliga upplevelser just i munnen. Sen finns alla de där andra barnen jag träffar både på jobbet och i vanliga livet, de vars föräldrar denna bok främst är skriven för. Föräldrarna som har barn som inte kommer vidare från puré, som inte vill äta annat än pannkakor och pasta, som vägrar fisk och grönsaker. Och föräldrarna som tjatar och gråter, lagar tre olika middagar varje kväll, och ser sin dröm om härliga långa familjemiddagar gå över i kaos och tårar. Både föräldrar till barn som ska komma igång med sitt ätande och de som ätit ett tag kan ha hjälp av boken. Det kan faktiskt vara svårt att lära sig äta. Men i din hand håller du ett redskap för att hjälpa både dig och ditt barn vidare. 7

6 KAPITEL 4 När kan det bli problem?

7 D et finns förstås en massa olika orsaker till att barn får svårt att äta. Precis som alla barn är olika följer de också sin egen utvecklingskurva till exempel när det gäller oralmotorisk och sensorisk utveckling. Jag tror att barn vill göra det som föräldrar vill att de ska, om de kan. Barn väljer att inte äta eller att äta väldigt selektivt som ett sätt att värna om sig själva. De kanske också väljer att inte äta saker som de blir väldigt trötta av, och att hellre äta det som är enkelt och bekvämt. Barn äter helt enkelt på det sätt som de kan, och som de själva tycker är bäst för dem. Problem uppstår när det barnet kan, och därför vill, äta inte stämmer överens med vad vi som föräldrar tycker att barnet behöver äta. När kosten blir för ensidig, när det blir stora konflikter vid matbordet, när barnet går ner i vikt och inte orkar med sin dag behöver vi som föräldrar reagera och försöka förstå varför barnet inte äter. Först om du verkligen förstår anledningen till 61

8 matkrånglet kan du hjälpa till. Det är därför jag i detta kapitel försöker beskriva några olika orsaker till minskat ätande. De är inte på något sätt det enda som kan hända, men ändå rätt så vanliga skäl. Vi kan dela in ätproblem i olika grupper: 1. Barnet har svårt att komma vidare i den normala ätutvecklingen på grund av motoriska eller sensoriska svårigheter. 2. Barnet har ätsvårigheter till följd av att något hänt barnet har haft en sjukdom eller fått en skada. 3. Barnet har fysiska och/eller somatiska svårigheter, som till exempel problem med tonsiller eller förstoppning. 4. Barnet får fel mat, till exempel för mycket välling eller annan kaloririk dryck, eller mat och dryck på fel tidpunkt. 5. Barnet är utsatt för psykiska faktorer som föräldrastress eller bristande stimulans. Något som är viktigt att komma ihåg, är att de flesta barn säkert har flera orsaker till sina ätsvårigheter. Det kallas med ett fint ord för att problemen är multifaktoriella. Det innebär att barnet kan ha både oralmotoriska svårigheter, förstoppning och ha föräldrar som pressar på för att barnet ska äta mer. Detta gör förstås att det är ännu viktigare att verkligen ta reda på vad som ligger bakom matkrånglet. Är det flera svårigheter måste man ta reda på vilken som är den dominerande och agera efter det. 62

9 1. Barnet har svårt att komma vidare i den normala ätutvecklingen på grund av motoriska eller sensoriska svårigheter En hel del bebisar tycker att det där med grövre mos och bitar är något alldeles förfärligt läskigt. Ris till exempel kan åka runt, runt i munnen utan att barnet får tag i det, och kännas alldeles omöjligt att hantera. Grövre puré/mos med lite bitar i kan kännas strävt och obehagligt och är inte alls lika enkelt att suga i sig som ett slätare mos. Här har kanske en bebis som tidigt fått experimentera på egen hand ett litet försprång har barnet vant sig vid att hantera mat med olika konsistens och kladdighet är det lättare att komma igång med ordentligt vanligt ätande. Tänk på BLW och tanken med att barnen själva ska få styra sin egen sensoriska träning. En del barn behöver betydligt längre tid på sig att vänja sig vid grövre mat. Nyckeln här är som vanligt att backa en bit, ha tålamod och att inte ändra på flera saker samtidigt. Att testa samma smak, men i ny konsistens. I små små steg och med en tillåtande attityd vad gäller kladd. Oralmotorik Barn som har svårigheter att utveckla sitt tal kan också ha svårigheter med maten. Det är nämligen så här: mat och prat, samma apparat! Både när det gäller tal och ätande ska muskler och andning koordineras i många mjuka rörelser. Tungan är en nyckel i det hela, för att kunna äta på ett säkert och behagligt sätt måste tungan ha en god rörlighet, och kontroll över rörligheten, så att rörelserna blir passande i både omfång och styrka. Är det stora 63

10 problem med tungans rörlighet kan det ibland bero på att tungbandet är för kort, och det behöver en logoped eller läkare i sådana fall titta på. Dessutom tillkommer det där krångliga med smak, som verkligen minst sagt kan vara personlig. En oralmotorisk försening behöver inte på något sätt betyda att barnet kommer att förbli svårt att förstå, eller att det inte kan lära sig att tugga och bearbeta maten på vanligt sätt. Däremot kan det innebära att föräldrarna behöver vara mer lyhörda och observanta på vilket steg i utvecklingen barnet befinner sig, och vara mer stöttande och bättre beväpnade med tålamod. Barnet kan behöva betydligt längre stund på varje trappsteg i utvecklingen, och det kan vara klokt att ta hjälp i tid om man som förälder misstänker oralmotoriska svårigheter. Hellre ett par besök hos logoped eller BVC tidigt, så att man kanske undviker större svårigheter längre fram. Det kan vara svårare att upptäcka sensoriska eller oralmotoriska problem hos lite äldre barn. Det kan handla om att barnet helst bara äter mjuka saker, för att det är svårt att tugga, och då är det styrka som saknas. Är problemet temperaturberoende, vill barnet helst ha sval mat eller mat som upplevs som att den försvinner snabbt ur munnen? Neofobi och egen vilja De flesta barn har en period då allt som är nytt kan upplevas som lite skrämmande och obehagligt, och för många barn märks detta särskilt vid måltiderna. Tyvärr sammanfaller denna period ibland tidsmässigt med att barnet också upplever och förstår att det har en egen vilja och plötsligt säger hen hellre nej än mums till banan, trots att det lät helt annorlunda bara dagen innan. Ett plötsligt nej till broccoli vid 3 års ålder kan faktiskt betyda många 64

11 saker: Nej, jag är inte sugen på broccoli just idag; Nej, jag har ont i en tand och vill inte ha mer; Nej, jag vill inte ha mer nu, men senare; Nej, för förra gången jag sade nej skrattade du så det vill jag att du ska göra igen och så vidare. I kapitlet om smak utveckling (sid. 46) kan du läsa mer utförligt om neofobi. 2. Barnet har ätsvårigheter till följd av att något hänt barnet har haft en sjukdom eller fått en skada Sjukdomar eller fysiska orsaker (nya tänder som är på gång, tänder som är lösa, blåsor eller sår i munnen eller bara en enkel förkylning) kan sätta käppar i hjulet för den mest matglada unge. Ännu svårare kan det bli efter en lite större sjukdom, som till exempel i fallet med Iris som fick RS-virus. Många gånger får barn rekyl-aptit efter en sjukdom och äter till och med litet mer än innan. Jag har träffat flera föräldrar till barn som haft riktigt stora ätsvårigheter som säger att en rejäl magsjuka är bästa aptitstimulansen och det stämmer säkert ofta. Men om det kommer flera sjukdomar på varandra, eller om till exempel en förkylning är väldigt långdragen, kommer kanske barnet inte igång med att äta igen. Under sjukdomen koncentrerar sig kroppen på att läka, och då finns det ofta varken energi eller aptit till att äta som vanligt. Som förälder är man då också ofta glad för minsta lilla barnet stoppar i sig och försöker att inte oroa sig. Friska barn klarar alldeles utmärkt att inte äta ordentligt under en sjukdom, och far inte illa av att gå ner lite i vikt. Men självklart tror man som förälder att barnet när det blivit friskt snabbt ska komma igång och äta igen. Barnet kan dock ha kvar minnen av hur aptiten inte fanns där och lockade eller hur äck- 65

12 ligt det smakade med mat om barnet ändå försökte äta något litet. Smakupplevelsen kan också bli påverkad av olika mediciner. Även illamående kan sitta i en längre tid och påverka aptiten i mycket hög grad. Detta kan bli en ond cirkel: infektion dålig aptit svag vikt utveckling oro hos föräldrarna tvångs-eller övermatning matvägran svag viktutveckling och undernäring ökad mottaglighet för infektion ny infektion, och så vidare. Det behöver inte alls bli så dramatiskt som undernäring eller nya infektioner, men det är viktigt att veta om att tvångsmatning, som jag skriver om nedan, aldrig är en lösning. Här gäller det i ännu högre utsträckning än vanligt att föräldern är lyhörd om barnet visar tecken på att matlusten inte kommer tillbaka på det sätt man förväntar sig efter en sjukdom. Det kan vara klokt att så långt det är möjligt tillmötesgå barnets önskemål om mat, kanske till och med ge önskekost, alltså servera det som barnet helst av allt vill ha, under ett litet tag. När barnet börjat äta mer stabilt igen och föräldern ser att aptiten är tillbaka, då kan man sakta skifta tillbaka till familjens vanliga måltidsrutiner. Det är viktigt att tänja lite på sina egna regler här, för att låta barnet återhämta sig på alla sätt, i lugn och ro. 3. Barnet har fysiska och/eller somatiska svårigheter, som till exempel problem med tonsiller eller förstoppning Ätande är förstås intimt ihopkopplat med hur resten av kroppen mår. Tänk på hur det känns när du själv är snorig, eller full i magen. 66

13 Hur ser det ut inuti halsen? Barn kan ha svårt att äta också på grund av rent fysiska problem. I svalget strax bakom tungbasen sitter två stycken körtlar, tonsillerna. De kan ibland (egentligen sällan) bli så stora att barnet faktiskt får svårt att svälja, helt enkelt för att det är för trångt, och maten inte kan passera genom den lilla kvarvarande öppningen på ett smidigt sätt. Även om barnen kanske inte alltid får särskilt stora problem med själva sväljningen kan de bli ulkiga, (alltså få klökningar, rapa lite och vara allmänt obekväma) och bete sig som om de hade halsbränna, eller undvika att tugga med kindtänderna för att det är knöligt och obekvämt. När barn har infektioner i halsen som drabbar tonsillerna är det lätt hänt att maten smakar ganska illa. Minnet av hur det kändes kan sedan sitta i ganska länge, det är som att maten barnet åt under sjukdomen blir smittad. Ofta opereras tonsillerna främst på grund av de problem de ger och inte på grund av sin storlek, för även om tonsillerna kan se väldigt stora ut har barnet kanske inte några symptom från dem. Men hos ett barn som har svårt att äta är det viktigt att kon trollera även dessa. Det finns också en körtel som sitter bakom näsan, adenoiden, och den kan hos vissa barn växa så mycket att barnet får svårt att andas genom näsan. Andra tecken kan vara att barnet snarkar, har många öroninflammationer, har svårt att känna lukter på vanligt sätt eller att barnet verkar vara permanent täppt i näsan, trots att hen inte är förkylt. Andningssvårigheter har stor inverkan på barnets lust att äta. En kombination av stora tonsiller och en förstorad adenoid kan vara problematiskt för barnet, och det kan bli alltför ansträngande att äta på vanligt sätt. Barnet kanske väljer att äta 67

14 bara mjukare och mer lättuggad mat, tar väldigt lång tid på sig vid måltiderna eller äter bra i början av måltiden och blir sedan för trött för att äta tillräckligt. Även om barnet har blivit friskt från svårigheterna kan minnet av det jobbiga sitta kvar. Luft går alltid före mat: hur hungrigt barnet än blir börjar hen inte äta ordentligt om hen inte kan andas på ett bekvämt sätt. Har barnet astma eller andra luftvägsbekymmer kan det vara klokt att tänka på kroppens prioriteringsordning: 1. andning, 2. postural kontroll, (alltså att ha koll på hur kroppen bär upp sig, att man till exempel sitter stadigt), 3. ätande. Reflux, alltså att maginnehåll läcker tillbaka upp i matstrupen, är något som är naturligt för småbarn. Upp till 75 % av alla barn yngre än fyra månader har reflux. För bebisar behöver det verkligen inte vara ett problem, de flesta tokkräks lite grand i perioder utan att bry sig nämnvärt om det, man får byta deras (och sina egna!) kläder igen och sen är det bra med det. Men en del bebisar och äldre barn kan få svårare refluxproblematik som innebär smärta i samband med att uppstötningarna kommer. Magsyran som stöts upp är mycket sur och kan skada slemhinnan i både matstrupen och i svalget. Dessutom smakar det äckligt och barnet kan bli illamående. Allt detta bidrar förstås till att matlusten minskar. Tecken på reflux kan vara sur lukt i munnen, ulkningar eller nedsatt aptit. Prata med en barnläkare om du misstänker reflux hos ditt lite äldre barn, eller om bebisen verkar ha ont och reagerar på sina uppstötningar. Det finns bra me diciner, men dessa ska man inte experimentera med på egen hand. Förstoppning allt hänger ihop Förstoppning betyder att barnet inte bajsar tillräckligt ofta, och ibland bara i små mängder. Det leder till att det står kvar avföring 68

15 i tarmen, som blir hård och torr eftersom vätskan sugs upp av tarmen. Avföringen som då kommer ut kan vara små hårda kulor eller faktiskt också riktigt lös och vattnig. För det som är lurigt med förstoppning är att barnet ibland kan bajsa trots förstoppningen. Det är inte helt ovanligt att föräldrar till barn i 3-6-årsåldern söker hjälp för att det kladdar i byxorna, alltså att barnet bajsar på sig lite nästan varje dag, Det är förstås jättejobbigt för barnet, som kanske egentligen är helt toaletttränat och inte alls förstår vad som händer. Det som då hänt är att barnet har en stor klump avföring som står i ändtarmen. Men den nya avföringen som kommer uppifrån kan till viss del smita förbi och då kan inte ändtarmen hålla emot, eftersom den nya avföringen ofta är mycket lös. Barnet känner heller inte något behov av att bajsa, eftersom ändtarmen kan vara utspänd. Barn som är förstoppade får ofta en kraftigt nedsatt aptit. Det beror på att hela mag-tarmkanalen neurologiskt sett hänger ihop, och den information som skickas från ändtarmen om att magen är full enkelt uttryckt går hela vägen upp till hjärnan och säger låt bli att äta. Förstoppning kan också orsaka illamående, och då vill barnet ännu mindre äta. Förstoppning som orsak till nedsatt aptit är alltså mycket vanligare än man kanske kan tro. Om barnet är förstoppat, eller om man misstänker det, ska man ta hjälp av BVC eller vårdcentralen. En enkel sak som katrinplommonpuré kan säkert göra susen för mindre barn, men ju längre man väntar och ju längre förstoppningen eller tendensen till den får fortgå, desto svårare blir det att hjälpa barnet. Det finns flera olika sätt att arbeta med förstoppning, men det är dumt att experimentera själv. Så be om hjälp tidigt. 69

16 4. Barnet får fel mat, till exempel för mycket välling eller annan kaloririk dryck, eller mat och dryck på fel tidpunkt Här i Sverige ger vi av tradition våra barn välling på flaska under en tid efter det att barnet inte längre ammas eller ges ersättning. Ofta förknippar vi föräldrar det med en mysig stund på morgonen och/eller på kvällen, när vi nattar vårt lilla barn och myser med barnet, en pekbok och en varm och gosig flaska i famnen. För många barn är detta en perfekt och rogivande nattningsprocedur, eller för många föräldrar kanske ett bra och enkelt sätt att få i barnet ett första tidigt morgonmål innan dagen är igång på riktigt och den vanliga frukosten serveras. En del barn blir dock så förtjusta i sin välling, och ibland också i själva flaskan, att den tränger ut annan mat. Detta kan lätt bli en ond cirkel där barnet inte äter en hel måltid vid lunch, sen får en flaska för att det är hungrigt, sen orkar leka och hänga med bättre på eftermiddagen på grund av den där flaskan och sen är det igång. Problemet är bara att välling (och gröt, som är samma sak som välling men innehåller mindre vätska) är mättande men egentligen inte har något större nutritionsvärde, och att ett barn som är två år gammalt behöver mer näring än vad vällingen kan ge det. En kortare tid är det inte några större problem näringsmässigt sett, men det blir svårare och svårare att bryta det här beteendet ju längre barnet tillåts fortsätta med flaskan. Om barnet är beroende av själva flaskan är det definitivt dags att bryta. Senast när barnet fyller ett år är det absolut läge att se till att det istället börjar träna på att dricka från en pipmugg eller allra helst ett helt vanligt (okrossbart) glas. Jodå, det klarar barn, nappflaskor är praktiska men inte alls särskilt utvecklande för barnets oralmotorik. 70

17 Måltidsrutiner: svårt men viktigt I kapitlet om hur du hjälper ditt barn tillbaka till matbordet (sid. 80) har jag skrivit ganska utförligt om måltidsrutiner och hur hyfsade sådana kan se ut. Barn är beroende av att deras omgivning tar ansvar för att maten serveras i rimligt rätt tid. Barn kan omöjligt själva hålla koll på att om en halvtimme blir jag nog vrålhungrig, så det är bäst jag börjar ta fram bröd och smör redan nu. Det måste föräldrarna göra. Först i sexårsåldern har till exempel mitt äldsta barn varit moget att själv orka ta en macka när hungern slagit till innan dess har det, om jag glömt bort tiden, drabbats av blodsockerfall och allmän kollaps. Här gäller det alltså att granska sig själv ordentligt: hur har vi det egentligen? Försöker vi anpassa barnet till våra vuxna måltidsrutiner eller kommer barnets behov i första rummet? Jag förespråkar inte att barn ska vara små påvar i sin familj och att allt måste kretsa kring dem, men när det gäller mattider kan man inte förvänta sig att barnets blodsockernivåer ska vänta in oss vuxna. För mycket dryck Stora mängder dryck mellan måltiderna mättar också. Läsk, juice, mjölk och vatten allt bidrar till att magsäcken fylls. Självklart ska barnet dricka när det är törstigt, men servera vatten mellan målen om du tror att drycken är problemet, så blir den inte lika lockande. Ge absolut inte söt dryck i nappflaska mellan måltiderna, det ger riktigt tråkig karies. Det är bra att se till att barnet dricker mest på morgonen och förmiddagen, för om man dricker för lite under första halvan av dagen är man jättetörstig på kvällen, och då kan vätskan tränga undan matlusten. Dessutom kan barnet möjligen få svårt att bli 71

18 torrt på natten eller börja kissa på natten igen. Med andra ord: det finns en hel del som kan ställa till det när vi ska hjälpa barnen att först lära sig äta, sedan äta tillräckligt mycket och dessutom kunna utveckla sitt ätande. Ju djupare ner i ätandets komplexa och spännande värld jag dyker, desto mer förundrad blir jag över att det någonsin funkar. Men tack och lov går de flesta situationer att avhjälpa, bara man vet vad orsaken till dem är. 5. Barnet är utsatt för psykiska faktorer som föräldrastress eller bristande stimulans Om stämningen i familjen (vid matbordet och på andra platser) är påverkad på något sätt, kan detta inte alltför sällan visa sig i bristande aptit och ätförmåga hos barnet. En mindre trevlig atmosfär i hemmet kan ha helt vanliga orsaker så som förändringar i vardagen i form av inskolning på förskolan, ett nytt syskon, föräldrar som bråkar, en hund som dör ja, allt möjligt. Det som kan visa sig som ett barns behov av extra närhet och mer trygghet, till exempel att nattningen blir svårare ett tag eller att barnet inte vill gå ensamt på toaletten, kan också manifestera sig som ätsvårigheter. Det går ganska snabbt att trissa upp stämningen vid middagen till att handla om tjat och gnäll, med tillsägelser som ha inte armbågarna på bordet, stäng munnen när du äter, sitt still, gunga inte på stolen, du måste äta upp allt på tallriken, tänk på dem som inte har någon mat När det gäller trista förmaningar kan listan göras oändligt lång. 72

19 Sitt still! STÄNG MUNNEN när du äter! Ha inte armbågarna på bordet! Gunga inte på stolen! Du måste äta upp allt på tallriken! Tänk på dem som inte har någon mat! Barn är smarta. Om barnet märker att mat och ätande är något som stressar föräldrarna är det mycket enkelt för barnet att vinna den maktkamp som kan uppstå runt matbordet. Dels kan barnets protester förstås handla om att barnet behöver uppmärksamhet från de vuxna barn som får för lite stimulans eller respons från sina föräldrar kan reagera med att inte vilja äta som ett sätt att skapa en reaktion, om än en negativ sådan. Men hellre bråk än ignorans. Det kan också vara så att det är så pass svårt och obehagligt för barnet att äta att barnet tar till vilken metod som helst för att slippa. En del barn kan då faktiskt åstadkomma kraftiga fysiska reaktioner och till och med klökningar eller kräkningar. Det kan verka drastiskt, men om barnet behöver en rejäl reaktion från en förälder så är en kräkning oerhört effektiv. Då slipper barnet ofta undan det som är obehagligt, det vill säga resten av måltiden. Jag har träffat på barn som sätter kräkningarna i system, inte alls av elakhet, utan som ett effektivt medel (och det enda de känner till) för att slippa undan det som är obehagligt (alltså att äta). 73

20 Tvångsmatning och press från föräldrarna hör ofta ihop med att barnet lite plötsligt äter sämre, som efter sjukdom. När barn inte äter kan ibland reptilhjärnan slå till hos föräldrarna. Jag har sett hur barn fått skedar inkörda i munnen, ibland med våld, och hur föräldrar tvingas att omedvetet stänga av sin empatiska förmåga bara för att ångestnivån över att barnet inte äter är så hög. Det säger en hel del om hur närmast primitiva känslor mat och ätande kan framkalla. Det är oerhört enkelt att snabbt hamna i en ond cirkel av tjat och stress när barnet inte äter som förväntat. Föräldern tänker kanske att nu borde det vara över, hon är ju frisk och tycker att barnet sjåpar sig och krånglar utan orsak. När den vuxne då tjatar, ställer krav och pressar på, ibland medvetet (för att man tycker att barnet är just sjåpigt eller kräset), eller omedvetet (för att man är orolig), så blir inte stämningen direkt avslappnad eller tillåtande. Barnets lättaste sätt att protestera är att stänga munnen och sluta äta. Det är vetenskapligt belagt att föräldrars tjat på barnen om att äta mer och prova nya saker bara gör barnet mer frustrerat och att det skapar ett ökat obehag inför maten. Så det är viktigt att inte vara för påstridig. Att en förälder reagerar så pass starkt att hen tar till tvångsmatning är kanske inte konstigt, det är starkt ångestframkallande att se sitt barn vägra äta. Men det är däremot alltid rent kontraproduktivt att tvinga barnet. Barnets mun måste skyddas, och barnets självkänsla måste värnas. DU FÅR INTE TVINGA BARNET ATT ÄTA. Även om barnet inte ätit på flera dagar, oavsett anledning, hjälper det inte att tvinga barnet. Det kränker barnet och skadar er relation till varandra. Om barnets allmäntillstånd är påverkat av att det inte äter, sök hjälp på BVC eller 74

21 på barnakuten om det behövs, och påpeka tydligt för vårdpersonalen att du (i det närmaste/nästan) måste tvinga i barnet mat. Det ska och borde resultera i en direkt åtgärd från sjukvården. (Ring mig annars. Bums!) 75

22 SAMMANFATTNING MMÄr barnet oralmotoriskt sett moget att äta det som serveras? MMÄr det trevligt runt bordet? MMKan det finnas någon fysisk orsak till att barnet äter mindre? MMHur är era rutiner? Föregår du med gott exempel? MMBetrakta dig själv med kritiska ögon. Har du för hårt ställda krav på barnets ätande? 76

23 INTERVJU Iris Anna berättar om när Iris slutade äta och den långa vägen tillbaka I ris föddes när hon var beräknad och mådde jättebra direkt! Jag hel ammade henne i 5 månader, och sedan började vi med vanlig burkmat. När hon var 7 månader slutade jag amma för Iris pappa skulle vara hemma därefter, och hon fick välling en till två gånger per dag, oftast en flaska på kvällen. Den vanliga maten gick jättebra, hon fick burkmat, vår egen mat, mosad banan allt det klassiska. När Iris var 14 månader fick hon RS-virus och vi hamnade på sjukhus i sju dygn, för hon drabbades av en dubbelsidig lunginflam mation till följd av viruset. På sjukhuset åt hon inte mycket, några skedar fruktpuré orkade hon med. Annars hade hon vätskedropp och drack lite välling, kanske ml per gång, och lite vatten. Tack och lov slapp hon sond i näsan. När vi kom hem trodde vi att hon skulle börja äta som vanligt, ingen hade sagt att det kunde bli svårt med maten. I slutet av sjuk hustiden drack hon faktiskt en hel flaska välling, den är väl 210 ml, men inte så mycket mer av något annat. Hemma stod det sedan 6 7 öppnade, påbörjade grejer i kylen hela tiden, men hon ville bara ha ett par tre skedar och sen tröttnade hon. Och då öppnade jag en ny burk eller mosade en banan, för jag ville såklart att hon skulle äta mycket mer än så. Det var konstigt att gå ner på bebisnivå igen, det hon åt allra bäst av var Sempers lasagne från 8 månader och fruktpuré i olika 77

24 former. Jag skämdes ibland lite över det. Välling gillade hon tack och lov fortfarande, men aldrig mer än en flaska per dygn konstigt nog. Det gick aningen uppåt hela tiden, men hon åt aldrig en hel portion. Och precis när hon kommit igång fick hon en ny förkylning som blev till lunginflammation och så förstördes hennes matlust igen. Då fick hon ny antibiotika och sen hem och träna igen. Och på det sättet höll det på i nästan ett helt år, med sjukdomar och mediciner. Det blev ett moment 22, hon kom bara ifatt till där hon var innan sjukdomen, och sen blev hon sjuk igen. Vi fick mer och mer panik ju längre tiden gick, vi märkte att hon aldrig åt en hel portion, att hon bara åt väldigt få saker och helst inte ville tugga maten. Vi frågade flera gånger på BVC, men enda svaret vi fick var att det är få barn över två år som inte äter det de behöver. Det kanske stämmer, men Iris var ju ett av de bar nen! Och det var jättejobbigt med dagis också, ibland sa de att hon inte hade ätit mer än någon tugga och då fick jag panik över att hämta så sent. Himmel tänkte jag, nu har hon inte ätit mer än pyttelitet på hela dagen! Förra sommaren fick vi äntligen kontakt med en logoped som gav oss rådet att ge Iris den mat hon vill ha och äter bra av, även om det blir samma saker flera gånger i veckan. Hon skulle också få äta hur hon ville (hon ville ju äta med händerna), och sen skulle vi ge drycken efter maten för att hon inte skulle bli mätt på vätska. Så fick det bli för alla i familjen, och i flera månader drack ingen av oss samtidigt som vi åt. När jag tänker tillbaka nu inser jag att det nog är det där med att äta bekant mat ofta som gjorde att hon blev trygg i ätandet, att inget skulle hända, till exempel att någon försökte tvinga henne. Men visst kändes det ibland som om man skulle bli galen, när hon bara vände bort huvudet. Ibland gick jag in i ett annat rum och grät, bara för att hon inte skulle se att jag 78

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT 1. Manus: Dagens bildspel handlar om kroppen och mat och dryck. Man brukar säga mätt och glad vilket stämmer ganska bra är vi mätta och otörstiga blir

Läs mer

Information till barn

Information till barn Information till barn Du ska snart operera dina halsmandlar. Om du är bättre förberedd kommer du att må bättre före, under och efter din operation Därför är det viktigt att du läser denna information tillsammans

Läs mer

Prebiotika & Probiotika för små barns magar

Prebiotika & Probiotika för små barns magar Prebiotika & Probiotika för små barns magar Spädbarn kan få ont i magen, som kan bero på förstoppning och gaser. Ibland kan det vara svårt att veta vad som är orsaken till att magen och tarmen inte fungerar.

Läs mer

Grafisk design & illustrationer: Peter Sundström, PS Design AB

Grafisk design & illustrationer: Peter Sundström, PS Design AB Att umgås med barn Denna folder är producerad av Luleå kommun. Vi har utgått ifrån och inspirerats av en folder från Skaraborgs läns landsting och omarbetat den till en nyare variant. Grafisk design &

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen

Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen (Förtexter:) Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen Svensk översättning och bearbetning ROGER PERSSON Berättare ROGER PERSSON Klippning TIMO TROLIN BLAESILD Det här programmet handlar om dig och din

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

Långvarig förstoppning hos barn över 1 års ålder

Långvarig förstoppning hos barn över 1 års ålder Långvarig förstoppning hos barn över 1 års ålder Designed By: http://www.havanastreet.com BARN- OCH UNGDOMSKLINIKEN Barn- och ungdomsavdelningen 03/2015 Ålands hälso- och sjukvård PB 1055, AX-22111 Mariehamn

Läs mer

FRÅGOR OM MUNHÄLSA OCH MUNFUNKTION

FRÅGOR OM MUNHÄLSA OCH MUNFUNKTION FRÅGOR OM MUNHÄLSA OCH MUNFUNKTION Frågorna är ställda till dig även om någon annan svarar i ditt ställe. Ibland kan de besvaras av föräldrar, vårdpersonal eller någon annan, men alla frågorna handlar

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 021 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista

TÖI ROLLSPEL B - 021 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista TÖI ROLLSPEL B - 021 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista kvävas falsk krupp krupp difteri laryngit virus allergi struphuvud stämband svullna slemhinneödem andningssvårigheter förkyld hosta tilltäppt

Läs mer

Information till närstående

Information till närstående Information till närstående Tanken med den här informationen är att ge råd så att ditt barn ska må så bra som möjligt efter halsmandeloperationen och kunna återgå till normal kost och normala aktiviteter

Läs mer

Lilla tandboken. Allt du behöver veta om barns tänder

Lilla tandboken. Allt du behöver veta om barns tänder Lilla tandboken Allt du behöver veta om barns tänder Innehåll Sida Min egen sida Min egen sida 3 Lång och bred erfarenhet 4 Bra vanor från början 5 Från 20 mjölktänder till permanenta tänder 6-9 Mat och

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Textbearbetning: Boel Werner och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Grafisk form: Per

Läs mer

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter, den passar även till patienter med motoriska problem eller orkeslöshet. Den lättuggade

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Babybojen. Bad i hemmet för små barn

Babybojen. Bad i hemmet för små barn Babybojen Bad i hemmet för små barn Att bada med små barn Fler tips: Att göra före badet 1. Vattenvana - övningar i badet för de minsta När kan min bebis bada Att tänka på Tips när ni badar 2. Övningar

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Handledning: Tvångsmata en sjuk kanin med Critical Care(version 1) Författare: HenricLuijten@hotmail.com. Index:

Handledning: Tvångsmata en sjuk kanin med Critical Care(version 1) Författare: HenricLuijten@hotmail.com. Index: Handledning: Tvångsmata en sjuk kanin med Critical Care(version 1) Författare: HenricLuijten@hotmail.com Index: 1.0 Vad är det här för handledning? 1.1 När tvångsmata? 1.2 Är det svårt att tvångsmata en

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan Information till familjer med barn i förskola Smitta som sprids på förskolan ställer till bekymmer för barn, personal, syskon och föräldrar. Barn i

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Cystisk fibros. Synonym: CF, Cystisk pancreasfibros. Mukoviskoidos.

Munhälsa och orofacial funktion hos personer med. Rapport från frågeformulär. Cystisk fibros. Synonym: CF, Cystisk pancreasfibros. Mukoviskoidos. 2--2 Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Cystisk fibros Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion hos personer

Läs mer

Förstoppning Kissa på sig Enures Blöja

Förstoppning Kissa på sig Enures Blöja Förstoppning Kissa på sig Enures Blöja ANNA LUNDMARK - I SAMARBETE MED ANNA ULLBRANDT UROTERAPEUT BARNMOTTAGNINGEN Antalet remisser pga förstoppning ökar till Barnmottagningarna (Västerbotten, Norrbotten)

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Snuva, hosta, feber, ledsen, ont i halsen, ont i örat, röda och svullna ögon, huvudvärk, ont när hon

Läs mer

Frågor till Dig - om tandvård, matsituation och dregling

Frågor till Dig - om tandvård, matsituation och dregling Version 9601 Frågor till Dig - om tandvård, matsituation och dregling Namn...Personnr... Adress...Postadress... Säkerställd diagnos... Utreds avseende diagnos... Medicinering (även dosering)... BOENDE

Läs mer

Nedsatt nervfunktion i magtarmkanalen

Nedsatt nervfunktion i magtarmkanalen GASTROPARES Vad är gastropares? Med gastropares menas fördröjd magsäcks tömning och den drabbar hela magtarmkanalen. Gastropares är en följdsjukdom till diabetes och beror på nervskador i magtarmkanalen.

Läs mer

Mina luktar i alla fall inte

Mina luktar i alla fall inte Mina luktar i alla fall inte ANGELICA SKA BÖRJA på ett nytt dagis. Hon har känt sig pirrig hela morgonen och det var svårt att äta ostsmörgåsen till frukost. Magen är full med kittlandes fjärilar som gör

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Tuffa killar och mat Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Bra ätande Om man inte äter bra är man antagligen i ett ganska dåligt skick. Det är inte en trevlig känsla och många vill må bättre,

Läs mer

Förskolorna Framtidsfolket AB

Förskolorna Framtidsfolket AB Vi önskar dig varmt välkommen till Förskolorna Framtidsfolket! Under inskolningen kommer vi att ha gott om tid till att lära känna varandra. Vi ser fram emot att få veta vad ditt barn tycker om och är

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Så stärker du barnets självkänsla

Så stärker du barnets självkänsla Så stärker du barnets självkänsla Ett barn med god självkänsla har större chans att lyckas i livet. Vi berättar hur du stärker ditt barns självkänsla. Missa inte den här artikeln! Självkänsla är det värde

Läs mer

Det sista slaget. www.viljaforlag.se. Arbetsmaterial LÄSARE. Författare: Tomas Dömstedt

Det sista slaget. www.viljaforlag.se. Arbetsmaterial LÄSARE. Författare: Tomas Dömstedt Arbetsmaterial LÄSARE Det sista slaget Författare: Tomas Dömstedt Bakgrund Det här materialet hör till boken Det sista slaget som är skriven av Tomas Dömstedt. Materialet är tänkt som ett stöd för dig

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Copyright 2012, Marika Sjödell Ansvarig utgivare: Marika Sjödell Illustratör: Åsa Wrange Formgivare: Patrik Liski Framställt på vulkan.se

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

Barn, infektioner och antibiotika

Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika -ett utbildningsmaterial inom ramen för föräldrautbildningen på BVC 1 Infektioner är normalt Småbarn är ofta sjuka i infektioner

Läs mer

AD/HD självskattningsskala för flickor

AD/HD självskattningsskala för flickor AD/HD självskattningsskala för flickor Använd för varje påstående någon av siffrorna nedan för att visa hur väl den känslan eller det beteendet stämmer in på dig. 0 = det är inte alls som jag; det händer

Läs mer

LEKTION 2 Användbarhet

LEKTION 2 Användbarhet LEKTION Användbarhet Uppmärksamma det positiva Fundera och skriv ner olika situationer där barnet gör något positivt och du kan ge ditt barn uppmärksamhet och beröm. Fundera och skriv ner på vilket sätt

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten

Läs mer

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15.

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15. Sömngångare När jag vaknade la jag genast märke till tre konstiga saker: 1. Jag var inte hungrig. Det var jag annars alltid när jag vaknade. Fast jag var rejält törstig. 2. När jag drog undan täcket märkte

Läs mer

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Matstrupsbråck Matstrupsbråck Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta

Läs mer

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Vad har halsmandlarna för funktion? Halsmandlarna (tonsillerna) är en del av kroppens immunförsvar. Störst betydelse har halsmandlarna

Läs mer

Kost & Livsstil. Du är vad du äter

Kost & Livsstil. Du är vad du äter Frågeformulär Kost & Livsstil Besvara varje fråga med det svar som bäst passar in på dig. Det är viktigt att du besvarar frågorna så noggrant och ärligt som möjligt. Det finns inga korrekta eller felaktiga

Läs mer

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram 6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar!

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar! Kap.1 Packning Hej jag heter Elin. Jag och min pojkvän Jonathan ska till Gotland med våra kompisar Madde och Markus. Vi håller på att packa. Vi hade tänkt att vi skulle tälta och bada sedan ska vi hälsa

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

Lenas mamma får en depression

Lenas mamma får en depression Lenas mamma får en depression Text och illustrationer: Elisabet Alphonce Lena bor med sin mamma och lillebror Johan på Tallstigen. Lena går i första klass och Johan går på förskolan om dagarna. Lena och

Läs mer

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen VÄNTA OCH FÖDA BARN en broschyr inför förlossningen 1 Den här broschyren Vänta och föda barn innehåller information för dig som är gravid och så småningom föder barn. Vi rekommenderar att du och din barnmorska

Läs mer

Vad är afasi? Swedish

Vad är afasi? Swedish Vad är afasi? Swedish Du kom förmodligen i kontakt med afasi för första gången för en tid sedan. I början ger afasin anledning till en hel del frågor, sådana som: vad är afasi, hur utvecklas det, och vilka

Läs mer

Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär

Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär -6- Munhälsa och orofacial funktion hos personer med Grav tal- och språkstörning Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om munhälsa och orofacial funktion

Läs mer

Grundkurs för dig som gillar att bli full

Grundkurs för dig som gillar att bli full Grundkurs för dig som gillar att bli full Det här har vi inte skrivit för att du ska sluta dricka alkohol. Vi vet att du, liksom många andra, har upplevt många roliga stunder tillsammans med alkohol. Du

Läs mer

2. Livsstil & Näring. Del 1 Du är vad du äter. Namn: Datum: / /

2. Livsstil & Näring. Del 1 Du är vad du äter. Namn: Datum: / / 2. Livsstil & Näring Namn: Datum: / / Var god läs instruktionerna innan du utför testet. Detta så att inga oklarheter förekommer och så att vi kan få ett tillförlitligt resultat. Besvara varje fråga med

Läs mer

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! Datum: Frågeformulär till patienter som önskar genomgå fetmakirurgi Namn Personnummer Adress Postadress Telefon (även riktnummer) Telefon mobil E-post Behöver du tolk? Om ja

Läs mer

Hej kompis! Till dig som känner någon som har fått typ 1-diabetes.

Hej kompis! Till dig som känner någon som har fått typ 1-diabetes. Hej kompis! Till dig som känner någon som har fått typ 1-diabetes. Du håller den här broschyren i din hand för att ett barn, som du eller ditt eget barn känner, har fått typ 1-diabetes. Eftersom det är

Läs mer

Vardagsliv på förskolan ur ett normkritiskt perspektiv

Vardagsliv på förskolan ur ett normkritiskt perspektiv Vardagsliv på förskolan ur ett normkritiskt perspektiv Anette Hellman, PhD Institutionen för pedagogik Kommunikation och lärande Göteborgs Universitet Välkomna! Jag ska prata om: 1. Norm och normalitet

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn. Information till föräldrar

Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn. Information till föräldrar Neonatalavdelningen Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn Information till föräldrar 2 Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn Målet med den här foldern är att hjälpa

Läs mer

Apotekets råd om. Förkylning hos barn

Apotekets råd om. Förkylning hos barn Apotekets råd om Förkylning hos barn Det finns ungefär tvåhundra olika för kylningsvirus i omlopp. Om ett enda av dem får fäste i ditt barns luftvägar, så svullnar slemhinnan och börjar producera mer slem

Läs mer

ANTON SVENSSON. Mitt kommunikationspass. Läs här om mig!

ANTON SVENSSON. Mitt kommunikationspass. Läs här om mig! ANTON SVENSSON Mitt kommunikationspass Läs här om mig! Innehåll Om mig 1 Min familj 2 Om autism 3 Så här pratar jag 4 Jag förstår bättre om du.. 5 Jag gillar 6 Jag gillar inte 7 Jag kan 8 Jag behöver hjälp

Läs mer

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Överviktsenheten-MM5 / Dietisterna i ÖLL Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Vad är low calorie diet/ very low calorie diet? Vad är skillnaden mellan måltidsersättningar och LCD/VLCD? Spelar det

Läs mer

Önskar du läsa mer om de 7 örterna som Sancho består av gör du det på: http://www.lifeport.se/se/sancho#sancho-how-to-use

Önskar du läsa mer om de 7 örterna som Sancho består av gör du det på: http://www.lifeport.se/se/sancho#sancho-how-to-use Lathund för Sancho Detta är en lathund för dig som använder eller säljer Sancho och som önskar få en översikt och fler tips på bra användningsområden för dessa magiska droppar från bergsfolken i Himalaya!

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila Föreningsträdet Idrottshälsa Handledning Aktiva 10 år Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila Att arbeta med Föreningsträdet Syfte: Tanken med föreningsträdet är att med hjälp av enkla frågor skapa

Läs mer

Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt

Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt En utbildning inom ramen för BVC:s föräldrautbildning Min mamma tycker att jag jämt är sjuk. Ska det vara så? För Strama Halland: Lisa

Läs mer

Jag är visst smart! säger Patrik

Jag är visst smart! säger Patrik Jag är visst smart! säger Patrik Nu är mamma arg igen. Hon är nästan alltid arg på mig. Igår var hon arg, och hon blir säkert arg imorgon igen. Det är inget roligt. Idag är ingen bra dag. Imorse glömde

Läs mer

En liten bok om mjölk

En liten bok om mjölk En liten bok om mjölk Om mjölk till barn Faktamaterial till film Faktamaterial om mjölk och mjölkens positiva egenskaper för våra barns hälsa. Materialet finns även i A4-format på medföljande DVD och på:

Läs mer

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Vad är very low calorie diet/low calorie diet? Krymper magsäcken under pulverdieten? Vad är skillnaden mellan måltidsersättningar och VLCD/LCD? Spelar det någon

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Bodil Schiller Barnläkare Lena Rydenstam Barnpsykolog Annette Gromell Barnsjuksköterska. Sachsska barnsjukhuset BUP-kliniken Stockholm

Bodil Schiller Barnläkare Lena Rydenstam Barnpsykolog Annette Gromell Barnsjuksköterska. Sachsska barnsjukhuset BUP-kliniken Stockholm Bodil Schiller Barnläkare Lena Rydenstam Barnpsykolog Annette Gromell Barnsjuksköterska Sachsska barnsjukhuset BUP-kliniken Stockholm Små barn med svåra uppfödningsproblem En poliklinisk utvecklingspsykologisk

Läs mer

Obesvarad 0 0% Ack. svar 44 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered

Obesvarad 0 0% Ack. svar 44 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered Sibbebo Förskola 1 Vilken förskola går ditt barn på? Mariebo 0 0 Sibbebo 44 100 Obesvarad 0 0 Ack. svar 44 2 Vilken avdelning går ditt barn på? Gräshoppan 0 0 Nyckelpigan 0 0 Skalbaggen 0 0 Trollsländan

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I snart 70 år har penicillin

Läs mer

Mat och måltid i fokus. för hemtjänst och LSS-verksamhet

Mat och måltid i fokus. för hemtjänst och LSS-verksamhet Mat och måltid i fokus för hemtjänst och LSS-verksamhet Innehåll Maten och näringens betydelse för kroppen...3 Energi och näring... 3 Kort om några näringsämnen... 4 Vid särskilda behov...7 Allergi och

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd om våra vanliga infektioner Frisk utan antibiotika Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika.

Läs mer

Man blir ju trött av att jobba!

Man blir ju trött av att jobba! Förord Ni undrar säkert varför jag skriver en bok, och framför allt varför ni ska ödsla er tid och läsa den? Jag är ju som vilken mamma som helst. Jag arbetar, hämtar, lämnar, hjälper till med läxor, lagar

Läs mer

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika En föräldrautbildning inom ramen för BVC:s utbildningsprogram Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner

Läs mer

Jakten på Hillevis behandling

Jakten på Hillevis behandling Jakten på Hillevis behandling Under fyra år levde Hillevi med sin inkontinens utan att våga be om hjälp. Hon skämdes så fruktansvärt över att helt okontrollerat och utan förvarning kissa på sig flera gånger

Läs mer

Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk

Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk IDS-100 Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk Namn Datum (år mån dag) I detta formulär finns listade ett flertal situationer i vilka många människor ofta dricker alkohol

Läs mer

Tandhälsa för små barn

Tandhälsa för små barn Tandhälsa för små barn Information från Folktandvården BVC När barnets tänder kikar fram kan variera nagot. i tidpunkt och ordning. Friska tänder är en viktig del av ditt barns hälsa. Om barnet ska få

Läs mer

Kapitel 1. Publicerat med tillstånd Bortdribblad Text Magnus Ljunggren Bild Mats Vänehem Bonnier Carlsen 2013

Kapitel 1. Publicerat med tillstånd Bortdribblad Text Magnus Ljunggren Bild Mats Vänehem Bonnier Carlsen 2013 Kapitel 1 Det är tisdag kväll och som vanligt har ABK:s lag träning. I små grupper dribblar man runt koner, tränar inkast, skjuter på mål eller övar väggpass. Bra! skriker Hanna när Yalam lyckas dribbla

Läs mer

Jag blev frisk av kärlek. Cecilia Johansson

Jag blev frisk av kärlek. Cecilia Johansson Jag blev frisk av kärlek Cecilia Johansson 1 Jag blev frisk av kärlek Copyright 2012, Cecilia Johansson Ansvarig utgivare: Cecilia Johansson Framställt på vulkan.se ISBN 978-91-637-1519-8 2 Räddningen

Läs mer

Teambehandling av små barn med svåra uppfödningsproblem

Teambehandling av små barn med svåra uppfödningsproblem Teambehandling av små barn med svåra uppfödningsproblem Bodil Schiller, läkare Sachsska barn- och ungdomssjukhuset April 2012 Teamarbete på dagvårdsavd Medicinskt bedömning och behandling Omvårdnadsbedömning

Läs mer

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag Målet Amanda Olsson 9b 1-13 Det känns som jag har sprungit ett maraton, ibland har det gått så lätt och ibland så tungt. Jag har varit så inne i allt så jag inte sett hur långt jag kommit, inte förrän

Läs mer

Flaskmatning - så funkar det

Flaskmatning - så funkar det Flaskmatning - så funkar det En broschyr för dig som vill flaskmata din bäbis Flaskmatning - så funkar det! Petra Jankov Picha Ett annat förlag 2012 Omslagsfoto: Ola Gäverth Texterna är faktagranskade

Läs mer