SOCIOLOGI & LOGOPEDI ÖVERSIKT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SOCIOLOGI & LOGOPEDI ÖVERSIKT"

Transkript

1 SOCIOLOGI & LOGOPEDI ÖVERSIKT Svenska för sociologer och logopeder 2009 Åbo universitet / Språkcentret Lektor Ilkka Norri (red.) 03/2009

2 2 Förord Sedan många år tillbaka har den s.k. tjänstemannakursen i svenska för sociologer vid Åbo universitets språkcenter bestått av tre delar. Gruppen har 30 timmar kontaktundervisning, där man koncentrerar sig på muntliga färdigheter samt på att skriva uppsatser och referat, o.d. Studerandena läser och övar grundgrammatiken via webben med hjälp av Språknätet som planerades och konstruerades redan på senare delen av 1990 talet i samarbete mellan språkcentren i fyra finländska högskolor, Åbo universitet, Tammerfors universitet, Helsingfors universitet samt institutionen för språk och kommunikation vid Helsingfors handelshögskola. Denna del innehåller även en grupp övningar under titeln Människan i arbetslivet. Övningarna rapporteras med hjälp av en studiedagbok som sedan skickas till läraren. För det tredje skriver studerandena självständigt en essä om ett fritt valt område inom sociologi eller logopedi. Detta häfte är en samling av dessa essäer. Endast de grövsta felen och stilbrotten har rättats. Nu har alltså även logopeder kommit med i gruppen, när de flyttade från humanistiska fakulteten till samhällsvetenskapliga fakulteten. Den saken har gjort det möjligt för mig att börja lära mig känna till ett nytt vetenskapsområde och att bli bekant med flera nya ansikten på universitetet. I fortsättningen kommer jag att sträva efter ett mera tvärvetenskapligt grepp. Enligt min uppfattning passar dessa ämnen bra ihop. Åbo , Ilkka Norri, FL, lektor i svenska

3 3 Innehåll 1. Den sociala konstruktionen av verkligheten enligt Peter L. Berger och Thomas Luckmann Tanja Nurmi Social konstruktionism Katja Ärling Undersökning av samhället Sinimarja Mäkelä Arbetssociologi Hanna Virtanen Auguste Comté ( ) Marjukka Aarnio Ulrich Beck Mari Leino Georg Simmel Tiina Suvenaho Zygmunt Bauman Tuija Lehtinen Pierre Bourdieu kapital och fält Hanna Kujanen Michel Foucault Tanja Rintala Utveckling av ordförråd hos barn Elina Lumiaho Talterapi som arbete Tiia Kaljonen Prematurbarnens och föräldrarnas interaktion Enni Havaskari AKK alternativ och kompletterande kommunikation Hanna Nurmi Att diagnostisera dysfasi Disa Sjögren Dystoni Taru Lenkkeri Dysfagi Annika Nummela Laryngektomi och rehabilitering Ida Luotonen Afasi och stroke Anna Mari Heinonen Stroke Sari Valtonen.. 28

4 4 1. Den sociala konstruktionen av verkligheten enligt Peter L. Berger och Thomas Luckmann Tanja Nurmi Allmän definition Bergers och Luckmanns kunskapssociologisk studie handlar om verklighetens sociala konstruktion. Enligt teorin är vardagslivets verklighet tolkad av människor och den här verkligheten är relevant, enhetlig och subjektiv världen. Människor producerar sin sociala verklighet genom att förmedla tankar och verksamheter. Teorin möjliggör till exempel att betrakta och tolka olika samhälliga fenomen, såsom konflikter mellan olika betydelsevärldar. Konflikt mellan betydelsevärldar Institutionalisering och legitimering betyder att individens ställning i samhället blir stabil. Det betyder också att man får makt. Betydelsevärlden i samhället är i viktig när roller, kunskap, institutioner och experter är accepterade som sociala realiteter. Till exempel medicin och lag är institutioner som är socialt accepterade och socialt konstruerade. Samhällets olika betydelsevärldar kan vara i konflikt med varandra eftersom de eftersträvar att bygga sig en varaktig position och att ha mer makt. Betydelsevärldar producerar olika betydelser och kunskaper som är konsekvensen av samhällets specialiserade arbetsskiften. Grupper i olika betydelsevärldar har konkreta intressen i samhället. Kunskap är både en samhällelig produkt och en samhällelig förändringsfaktor. Problem med legitimeringen ökar när någon institution blir mera självständig. De som är utanför betydelsevärlden vill man också hålla utanför den här världen. För att göra det kan aktörer i någon betydelsevärld använda till exempel avskräckning och auktoritetssymboler. Konflikt mellan skolmedicin och alternativmedicin som exempel Ett exempel är konflikten mellan skolmedicin och alternativmedicin. Skolmedicin är en legitimerad institution som har auktoritet i samhället. Alternativmedicin är en social rörelse som inte har legitimerad position i det finska samhället men som representerar en alternativ begreppsvärld och betydelsevärld. Allt som är utanför skolmedicins betydelsevärld vill man behålla utanför och för att göra det tillgriper läkare i sin auktoritet och vetenskapliga avhandlingar som absolut sanning. Alternativmedicins aktörer kan ofta kallas för kvacksalvare, skolmedicins legitimerade position möjliggör att behålla läkare som läkare, lekmän som lekmän och var och en i sin roll. Om människor börjar tillägna sig alternativa betydelsevärldars realiteter är det ett hot mot den legitimerade betydelsevärlden. Strävan att förkväva en alternativ betydelsevärld berättigas och olika begreppssystem används för att avskärma det officiella systemet. Begreppssystemets framgång är beroende av sina aktörers samhälleliga makt. Alternativa betydelsevärldars konflikt medför problemet med makt då båda parterna efterstävar att upprätta sin egen verklighetsdefinition i samhället.

5 2. Social konstruktionism 5 Katja Ärling Social konstruktionism är en gemensam benämning för olika vetenskapliga undersökningar. I bakgrunden ligger verklighetens sociala konstruktion. Man måste undersöka kulturella betydelser, vilka man ofta ser som självklara. Meningen med sociala konstruktioner är att observera och identifiera de här självklarheterna. Naturlighet är ett konstgjort begrepp. Betydelser har kommit till via kollektiva definitionsprocesser. Det är fråga om växelverkan. Den sociala konstruktionens viktigaste verk är Peter Bergers och Thomas Luckmanns bok Verklighetens sociala konstruktion. Enligt dem konstrueras verkligheten i social interaktion. Det är någon sak som man skapar en begreppslig konstruktion till, som identifierar kontakterna mellan olika saker. Social konstruktion betyder förenhetligande av vissa saker som gjorts verkliga. För Berger och Luckmann är verkligheten någonting sådant som vi inte kan förändra den genom våra önskningar. Människor skapar i växelverkan sådana självständiga objekt, det vill säga betydelser på den sociala nivån. B. och L. beskriver, hur social praxis och samhällsideologier består av sociala betydelser. Det innebär att social verklighet är ett betydelsesystem, som har skapats av människor, det är inte en bild av den naturliga, sanna världen. Det här har var det första verket inom konstruktivismen, och det var mycket viktigt för vetenskapssociologin, men det var inte den enda källan. I Förenta staterna och I Europa finns det mycket viktiga verk också. Vivian Burr har listat punkter som är gemensamma för social kontruktionism. Språk och betydelser Om referensramen i forskning är betraktelsesättet av social konstruktion, är forskningsobjektet språk. Det är relativt, och beroende av användare, situationsbunden, det förorsakar följder, och det är betydelsefull för vårt sociala liv. Språket är inte med i social konstruktion endast som ett redskap för att tolka tankar, eftersom det är förutsättning för tänkande och språkbruk är social aktion, som vi skapar betydelser med. Allt som allt är språket mycket viktigt för social konstruktion. Det betyder att undersökningar koncentrerar sig på språket och språkbruket. I forskning, relation till språket är mycket viktigt, för forskare måste definiera, hur de förhåller sig till forskningsresultat. Också undersökning är en språklig konstruktion, den konstrueras under vissa omständigheter. Man kan säga att social konstruktion är ett allmänt, multivetenskapligt närmandesätt, som betonar språket. Den ordnar, reformerar och förändrar den sociala verklighet som vi lever i. Kunskap och vetande är inte bara i människans inre; du kan hitta de relationer mellan människorna. De samtalar, förhandlar och delar den omgivande verkligheten med varandra. Ursprunget är i pragmatism, speciellt i symbolisk interaktionism. Kärnan i social konstruktionism är att människan är en språklig, social och kulturell varelse. Dessa egenskaper kan ändå variera i olika tider.

6 6 3. Undersökning av samhället Sinimarja Mäkelä Undersökning av samhället ger oss förståelse och kunskap om människors utveckling, relationer och samspel. Viktiga frågor kan t ex vara hur människors fritid formar sig? Eller hur utformas sambandet mellan människors olika livssituationer? De och många andra är nyttiga frågor, om man t.ex. vill undersöka information som kan användas i reklamindustrin eller om man vill utveckla sin affärsverksamhet på olika sätt. Livsstilar och aktiviteter har förändrats mycket under den senaste tiden. På det här årtusendet ska kanske förändringen mellan olika kulturer fortsätta. Det har alltid varit så, så kanske det fortsätter på samma sätt också i framtiden. Därför är det viktigt att få ny information om människornas beteende. Informationen kan leda till bättre resultat vid marknadsföring i olika företag. Många firmor har börjat använda marknadsundersökningar. Människors likheter och olikheter har blivit samtalsämnen i samhället oftare än tidigare. Man har alltid undersökt människors beteende men nuförtiden har man tagit klassiska områden på ett nytt sätt. Etik och värdegrunder har oftare blivit diskussionsämnen. Sociologer har alltid undersökt samhället och människan. På samma sätt som journalister har undersökt media och kriminologer lag och rätt. Kunskapen om samhället är viktig i arbetslivet och i allmänhet. Det finns inga rätta svar till frågor om samhället. Oftast finns det många olika svar på samma frågor. I samhällsvetenskapliga fakulteten lär man sig att ifrågasätta nästan alla saker i samhället. Oftast beror det på fakulteten hur man ska ställa sig till olika ämnen. I naturvetenskapliga fakulteten tar man kanske många saker för givet, tvärtom som i samhällsvetenskapliga fakulteten. Inom sociologin finns det många ansedda sociologer som har levat inte så länge sen. Dessa klassiker, t.ex. Pierre Bourdieu, Michael Foucault och Zygmunt Bauman har tagit sin plats i den sociologiska historien och är klassiker. Både undervisningen och forskningen i sociologi följer dessa klassikers linje och deras teorier har använts mycket i denna vetenskap. Inom universitetssystemet i Finland bedrivs internationellt högklassig forskning i samhällsvetenskapliga fakulteter. Sociologin är en vetenskap av samhället. Det förbereder studerandena för att misstänka om allt som någon försöker ge åt dem. Det kan handla om åsikter i politik, arbetslivet eller i någonting så vardaglig som familjelivet. Vi skall inte ta färdiga svar från böcker eller någonstans. Man måste lära sig att tänka sig själv och göra sin egen lycka i vårt korta liv.

7 4. Arbetssociologi 7 Hanna Virtanen Arbetssociologi är ett omfattande delområde i sociologi. Sociologisk forskning i arbetslivet har börjat på 1920 talet, då lönearbete blev vanligt. I det moderna samhället är lönearbete en stor del av människornas liv, eftersom det ger oss utkomst, delar vår tid och ofta definierar vår plats i samhället. En av de mest bekanta personerna inom arbetssociologi är Fredrick Taylor med sin lära om vetenskaplig företagsledning, som behandlar rationella och effektiva arbetssätt inom industrin. Taylor utvecklade sin idé på 1910 talet. Enligt honom, för att förbättra arbetets effektivitet och sänka kostnader, måste man till exempel dela arbetet i små bitar, använda ackordslön och bevaka arbetet bra. Det innehöll att jobba vid löpande band, som användes också i Henry Fords bilfabrik i början av 1900 talet. Den effektiva företagsledningen ledde till födelse av arbetssociologi till följd av många problem. De anställda var oftare borta, bytte jobb och var inte nöjda med sina jobb. Då behövde man forskning om arbete och människorelationsskolan var född. I Hawthorne projektet forskade man hur olika omständigheter, liksom ljus, påverkade industriarbetet. Forskarna hittade att också det att man kände sig att vara medlem i en grupp eller ett arbetssamfund förbättrade arbetets räntabilitet, vilket var mot Taylors lära. På 1950 och 60 talen blev arbetssociologin mera omfattande. Man märkte att teknisk utveckling ledde till arbetslöshet och i Förenta Staterna delades arbetsmarknaden till två lober, bra jobb till de vita och de sämre jobben till de svarta människorna. Fast industrijobbare var rikare än tidigare, höll de sin plats som arbetare i samhället och i politiskt beteende. På 1980 talet blev flexibilitet en viktig del av sociologisk diskussion kring arbetslivet. Flexibilitet är ett brett begrepp och det innehåller flexibilitet av till exempel arbetstagare, produktion, arbetsgivare och finansiering. Flexibilitet kan hittas i arbetstider, antalet anställda, arbetsplatsen (till exempel distansarbete), lönesättning, produkter och externalisering. Många former av flexibilitet används i Finland nuförtiden, speciellt flexibilitet av arbetstid (t.ex. flexibel arbetstid eller arbetstidsbank), antalet av arbetskraft (t.ex. deltidsarbete och tidsbegränsat arbete) och organisering av arbete (t.ex. teamarbete). Ett av de nyaste begreppen i arbetssociologi är informationsarbete, som betyder arbete med symboler. Informationsarbetare kan delas i fyra grupper: producenter, förmedlare, behandlare och uppehållare av information. I praktiken jobbar över hälften av finländarna i informationsarbete. Flera använder informationsteknologi i sitt arbete. Informationsarbetare har oftast bättre lön och utbildning än andra arbetare, men jobbet är också självständigt och krävande. På 2000 talet har arbetssociologin många delområden och forskningsriktningar. Eftersom arbetet nuförtiden är mycket mer än fabriksarbete, är det svårt att hitta allmänna teorier om det. Välmående har blivit viktig i sociologisk diskussion och det handlar om alla sektorer i arbetslivet. Också arbetslöshet och brist på arbetskraft i vissa banor, globalisering, jämlikhet och jämställdhet i

8 arbetsmarknaden och kombinering av arbete och familj (för att nämna några) kan vara lämpliga forskningsobjekt. 8 Hur ser då arbetet ut i framtiden? Utan tvivel ser det osäkert ut. Arbetslivet har förändrats till att vara mera omväxlande, krävande och hektiskt. Sällan får man ett jobb som man jobbar hela sitt liv med som man tidigare gjorde, utan man byter jobb ofta och får många tidsbegränsade jobb i rad. Också användningen av hyrarbete växer. Balansen mellan arbetslöshet och brist på arbetskraft i framtiden är en intressant konflikt. Också globalisering och strikt tävlande påverkar företagens beslut. Å andra sidan har arbetsgivare börjat värdera sina anställda och ta hand om deras välmående. I många företag är arbetstagare inte bara delar i en produktionsmaskin, utan viktiga resurser i konkurrensen och därför ansedda. Arbetet kan också ge människorna mycket. Speciellt väl organiserat, meningsfullt arbete i en välmående arbetsgemenskap kan leda till generell, utbredd förnöjsamhet i ens liv. Källor TYT / Avoin yliopisto: verkko opinnot, Sosiologian peruskurssi opinnot/sosiologia/luku5.html Harri Melins lektioner vid Åbo Universitet, institutionen för sociologi 5. Auguste Comté ( ) Marjukka Aarnio Sociologi är en samhällsvetenskap som forskar i samhällsstrukturen och sociala relationer. Sociologin uppstod på 1800 talet. Auguste Comté var grundare av sociologin. Auguste Comté föddes den 19 januari år 1798 i Montpellier som ligger i Frankrike. Han studerade vid École Polytechnique i Paris. Efter École Polytechnique var avstängd år 1816 återvände Comté till Montpellier. Comté flyttade snart tillbaka till Paris eftersom han hade meningsskiljaktigheter med sin familj. I Paris blev Comté Henri de Saint Simons sekreterare. Saint Simon är känd som utopisk socialist. Senare utnyttjade Comté Saint Simons teorier. Comté lämnade sitt jobb år Comté och positivismen Sociologin uppstod på 1800 talet eftersom man ville förstå olika orsaker som hade lett till uppkomsten av det industriella samhället och följderna av förändringen av det traditionella samhället. Auguste Comté uppfann ordet sociologi på 1830 talet. Därför brukar många förena sociologins födelse till honom. Auguste Comté är positivismens grundare. Positivismen är en filosofisk riktning. Comté trodde att mänsklighetens intellektuella utveckling leder till samhällsutvecklingen. Comté tyckte att det finns tre

9 faser: den teologiska fasen, den metafysiska fasen och den positiva fasen och det mänskliga tänkandet måste genomgå alla tre faser. I den teologiska fasen tror man att allt som man upplever i världen är beroende av olika övernaturliga fenomen till exempel andar och godar. Efter den teologiska fasen kommer den metafysiska fasen där man tycker att det konkreta tinget och det inre väsendet är de väsentliga faktorerna. Det betyder att man litar mera på sitt förnuft. Den sista fasen är den positiva fasen där man koncentrerar sig med att hitta orsaker till olika fenomen. Man behöver inte söka svaren från de övernaturliga fenomenen. I stället brukar man göra observationer och forskningar för att förklara de olika fenomenen. Fast Comté inte längre är en aktuell klassiker i sociologin, kommer han alltid att minnas som grundare för sociologin. Auguste Comté avled i Paris den 5 september år Ulrich Beck Mari Leino Ulrich Beck är en tysk sociolog som är född år Sedan 1992 har han varit professor och prefekt vid sociologiska institutionen vid universitet i München och han har en professur också i London School of Economics. Beck är välkänd för sin teori om risksamhälle. Beck förskjuter idén av det postmoderna. Enligt Beck rör vi oss till en ny fas, som han kallar den andra moderniteten. Det här begreppet betyder att moderna institutioner blir globala och samtidigt lösgör vardagen sig från traditioner och vanor. En ledande idé i Becks teori är att det kulturella och samhälleliga stället av risker har förändrats. I de förindustriella samhällena var typiska risker naturolyckor och epidemier. Dessa faror var ödesmättade och kom utifrån individen och samhället. I industrisamhällen har typiska risker gränsat sig till temporala, lokala och sociala. Till exempel är arbets och trafikolyckor sådana faror. Beck konstaterar att klassiskt industrisamhälle är på väg till att förändras till ett senindustriellt risksamhälle. Utveckling av vetenskap och teknologi skapar nya risksituationer som är mycket annorlunda än tidigare risksituationer. Dessa nya risker är också svåra att mäta. Det senindustriella risksamhället måste kunna handskas med samhälleligt och historiskt producerade stora risker, till exempel risker angående kärnkraftindustri, kemiindustri och genteknologi. Med begreppet refleksiv modernitet hänvisar Beck till att det moderna samhället inte längre kan kontrollera risken som det själv har producerat. Typiskt för faror i ett risksamhälle är att de inte har gränsat sig till temporalt, lokalt eller socialt. Risksamhälle är då globalt. Ett bra exempel av en fara i ett risksamhälle är kärnkraftolyckan som hände i Tjernobyl år Alla som bodde nära fick farligt mycket radioaktiv strålning trots kön, ålder eller klass. Rättssystemet behandlar alla brott som om de hade en eller några människor som förorsakare. Frågan blir svårare när man börjar tänka på vem som har förorsakat till exempel kärnkraftolyckan i Tjernobyl. Var det den som tryckte på fel tryckknapp, eller den som hade beslutit att experimentera nya saker eller den som hade beslutit att använda kärnkraft i första plats?

10 Blottan i samhället är rättssystem, som kan ingripa i miljöbrott bara när man kan identifiera vem som har förorsakat det. I industrins stora organisationer är identifiering svårt. Beck konstaterar, att rättssystemet därför legitimerar det här anonymhet som är skapad av industrin. Beck kallar det här för organiserad ansvarslöshet. Beck anser att det postmoderna samhället skapar risk i stället av välfärd. Ju mera vi använder grov teknologi desto sannolikare blir storolyckor som man har trott att vara osannolika. När stora miljörisker blir verkliga olyckor, tror vi inte längre på fortsatt progression, konstaterar Beck. Nationalstat kan inte längre klara sig i världen av globala risker. Beck frågar efter samarbete mellan stater. Sådan förändring kan man se särskilt i Europa, där Europeiska unionen har utvidgat sig under den senaste tiden. Afrikansk union har också grundats och stater har ökat sitt samarbete i hela världen. Källor Beck, Ulrich: Riskiyhteiskunnan vastamyrkyt s , Giddens, Anthony: Sociology, 5th edition, s Kantola, Koskinen, Räsänen (toim.): Sosiologisia karttalehtiä, s (refererad ) Georg Simmel Tiina Suvenaho Georg Simmel, född år 1858 och död år 1918, är en känd tysk sociolog och filosof. Han levde nästan hela sitt liv i Berlin med undantag av sina sista år som han levde i Strassburg. Där hade han tjänsten i filosofi vid universitetet. Han är en av klassikerna inom sociologin. De andra klassikerna är Karl Marx, Emile Durkheim och Max Weber. Simmel är som teoretiker ändå liten annorlunda än de andra klassikerna för att hans skrivningar är mer essäistiska, han har många saker som han har skrivit om och det har inte formats några skolor kring honom eller hans arbete liksom har det kring Marx, Webers eller Durkheims teorier och tänkande. Hans produktion är också sagt att vara ganska fragmentarisk och impressionistisk. Han har ofta kallats för en så kallad academic outsider dels för just dessa saker men också eftersom hans tänkande tycktes vara före sin tid och han var ganska radikal. Han kom in i den akademiska världen ganska sent och aldrig tydligen passade helt in till den. Senare blev han ändå en värderad och citerad sociolog och teoretiker. Undersökningsobjekt I den här delen introduceras i korthet några av Simmels tankar om hans viktigaste undersökningsobjekt. Han var intresserad av många saker och det syns i hans undersökningsobjekt som gäller till exempel storstäder, relationer mellan människor, socialt liv, socialt nät och samhälle, mode, pengar, modernitet och individualism, bland annat. Simmel har till exempel funderat över hur man beter sig mot andra människor i storstäder där man är omgiven av flera helt okända människor. Han har också satt storstäder, mode och pengar ihop som ett uttryck för modernitet.

11 11 Simmels definition av det sociala är mycket oklart. Å ena sidan är det format av de förhållanden som finns i samhället och å andra sidan finns samhället ovanför alla människor och styr deras liv. Han såg tydligen inte ett behov att göra mer systematisk eller djupgående analys om samhället. När Simmel tänkte på det sociala nätet och samhället, funderade han mycket över storleken av grupper som människor formar därför att både stora och små grupper har goda och onda egenskaper. Han tänkte också på individens roll i dessa grupper och på hur man borde undersöka människor, som individer eller som en del av kollektivet. Enligt Simmel finns det fyra olika former av det sociala, som är samhälle, förhållandena som människor utnyttjar att tillfredsställa sina behov, målinriktade institutioner och formen som finns bar för sig själv. Pengar har Simmel betraktat ur en filosofisk synvinkel. Han tänkte till exempel på vad som formar dessa och andra sakers värde och från det har han gått vidare till bytesrelationer mellan människor i allmänhet. Människor använder växling mycket i deras vardagsliv och Simmel tyckte ändå att funktion av växling verkligen blev klar i form av pengar och att pengar var ett medel med som man kan få i bruk många andra medel och saker eller nå sitt mål. Simmel blev tydligen intresserad av modernitet, storstäderna och mode för att han levde nästan hela sitt liv i Berlin som utvecklades till en storstad på den tiden. Där såg han många nya uppfinningar och kretslopp av mode. Ämnen storstäder och modernitet har han behandlat i sin välkända essä som heter Metropolis. Enligt Simmel var storstäderna platser för individualismen som verkligen är vanligt på tiden av modernitet. Där måste man skydda sig från överdrivna stimuli att klara sig. Det gör man, enligt Simmel, genom rationalitet och genom att avlägsna sig från andra människor. Mode betraktade Simmel som ett medel att skilja sig från andra människor men han såg att det också sätter människor ihop. Simmel tyckte att dessa var uppgifter av modet och om ett visst mode inte fyllde sin uppgift försvann det och nya moden utvecklades. Dessutom är mode en signifikant form av skiljande i klasskamper. Avslutningsvis I den här essän finns bara en kort presentation om några av de viktigate ämnena Simmel har tänkt över under sitt liv som filosof, sociolog och kulturhistoriker. Han har också deltagit i analysering av många andra samhälleliga saker och relationer som inte har nämnts här. Fast Simmel är en annorlunda teoretiker än andra klassiker i sociologi, bringar han många nyttiga och viktiga synvinklar fram och på sätt och vis utvidgar hans teorier sociologins område till exempel från produktionsförhållanden, social delning och samhällets struktur till kulturella saker och moderniteten. Han har å ena sidan undersökt och tänkt delvis på samma saker som andra klassiker fastän från en litet annan synvinkel men å andra sidan har hans undersökningsintresse varit i helt andra saker. Även om många har uppfattat Simmel som ett underligt val som klassiker i sociologi är han en intressant tänkare vars teorier är mycket användbara och tillämpbara ännu nuförtiden. Källor Craib, Ian 1997: Classical Social Theory. Oxford University Press, New York. Jokinen, Kimmo; Saaristo, Kimmo 2004: Sosiologia. WSOY, Helsinki. Simmel, Georg 1981: Hur är samhället möjligt? Bokförlaget Korpen, Göteborg.

12 12 8. Zygmunt Bauman Tuija Lehtinen Zygmunt Bauman är född i Polen år Den här judiska sociologen är mest känd för sin analys av relationer mellan Förintelsen (Holocaust) och det moderna samhället samt relationer mellan det postmoderna samhället och konsumtionsbeteende. Av politiska skäl var han tvungen att lämna sin post som professor i sociologi i Warszawa 1968, varefter han flyttade ifrån landet och blev utnämnd till professur i sociologi vid Leeds universitet Han var professor i sociologi i Leeds enda till året Sedan blev han professor emeritus vid universiteten i Leeds och Warszawa. Genom ett omfattande författarskap har han nått erkännande som en av dagens främsta samtidsanalytiker. Bauman är en intresseväckande, postmodern sociolog, som tycker att postmodernismen framför allt är en tidpunkt där den moderna tidsåldern har blivit medveten om sig själv. Enligt Baumans tänkande har moderniteten gått så långt att det inte längre liknar sig själv. Det ställer utmaningar till sociologi: nya metoder och nya begrepp behövs för att få tag i de nya problemen vilka är gömda i dessa nya sociala strukturer. I Baumans äldre skrifter använder han termen postmodern för att beskriva nutiden. Sedan har han börjat använda begreppen smidig, flytande modern när han hänvisar till samma sak. Han vill skilja det moderna och den postmoderna tiden från varandra och benämna det område som enligt honom ligger mittemellan de här två tidsåldrar. Varför valde Bauman ordet flytande? Med det hänvisar han till gaser och vätskor som byter sin form jämt och ständigt. Flytande substanser fastnar sig inte i tiden, inte heller platsen och utrymmet. Tvärtom verkar de vara lätta att förändras och ta formen enligt yttre omständigheternas fordran. Dessutom är det typiskt för flytande substanser att de har förmågan att absorbera och ackommodera fasta materier såväl att de blir som delar av flytande substanser. De kan också borra sig in i och fortsätta rakt igenom fasta materier, så att efteråt kan påverkan på den återstående materien vara total skadad eller kan bli någonting helt annorlunda än förr. Enligt Baumans tänkande, absorberings samt ackommoderings krafter har förflyttat sig från systemet till samhället och från politiken till vardagens levnadssätt. Med andra ord, förändringar som började under modern tid är fortfarande på gång och följer samma lagar som gäller gaser och vätskor. Ett belysande exempel kunde vara emancipationen som började med ändringar i näringslivet. Med ändringar som syftade till total emancipering av ekonomin, var det mening också att på samma tid öka ekonomins flexibilitet och lönsamhet. Så småningom, principer av emancipationen som innehöll idén att öka flexibiliteten och lönsamheten, har sträckt sig till bostads och arbetsmarknaden och lika väl till alla andra samhälleliga strukturer. Liberalism har fortsatt sitt segertåg från makronivån till mikronivån. Som resultat har vi ett samhälle där friheten, flexibiliteten, lönsamheten, självständigheten och individualiteten är de största värdena. I vårt samhälle ingår friheten för individen att fungera enligt sina egna behov i vardagsrättigheter, utan begränsningar som kunde komplicera individens förmåga att fatta ett beslut på grund av hans egna behov. Olyckligtvis finns det också en avigsida på myntet: hur väljer man när situationen är den enes bröd är den andres död? Egna behoven kan ofta vara i strid med andras behov. Det leder till frågan: är vi färdiga att ta ansvaret för våra val som individer? Är det inte så att vi alla längtar efter någon annan som bär ansvaret för oss eller åtminstone någon som kunde dela upp ansvaret med oss? Ytterligare, finns det en sådan typ av

13 moral som inte bryr sig om konsekvenserna för andra och som vill dra sig undan ansvaret, frågar Bauman. 13 Baumans sätt att närma sig samhället och samhälleliga frågor är en bra representant för den sociologiska forskningens inriktning som kallas för samtidsdiagnos. Typisk för samtidsdiagnos är att den verkar ge oss information om någonting som är välkänt i vårt dagliga liv. Ändå före samtidsdiagnosen visste vi inte vad som orsakar sociala fenomen och vilka sociala strukturer som sammanhänger med dem. Samtidsdiagnoser verkar snarare vara tolkningar av någon viss tidsålder som är på väg ut och någonting annat är på väg in. En märklig skiljelinje med andra sociologiska teorier är att samtidsdiagnosernas synpunkter inte kan bli testade och inte heller falsifierade med empiriska forskningsresultat. När det gäller kritik mot samtidsdiagnos som en typ av sociologisk teori, har den ovannämnda varit den starkaste. Hur som helst, det kommer man inte ifrån, att samtidsdiagnos innehåller komponenter av både forskningsteori och allmänteori, och av den enkla anledningen kan man inte förneka att man kan diskutera om samtidsdiagnosers synsätt på et sociologiskt sätt. Bauman, med sitt utseende som påminner om gammal godhetsfull tomte med sina kloka glimmade ögon, kombinerad med radikala synpunkter och kraftfulla opinioner smaksatt med ett starkt moraliskt engagemang, lämnar ingen kallsinnig. Det finns ett stort antal läsvärda sociologisk filosofiska verk från Bauman, däribland Att tänka sociologiskt (1992), Auschwitz och det moderna samhället (1994), Postmodern etik (1996), På spaning efter politiken, Skärvor och fragment (1997), Arbete, konsumtion och den nya fattigdomen (1999), Liquid Modernity (2000), Individualiserade samhället (2002), Wasted Lives (2004), Samhälle under belägring (2004), Europa ett oavslutat äventyr (2005) och Konsumtionsliv (2008). KÄLLFÖRTECKNING Litteratur Bauman Zygmunt (2002): Notkea Moderni, Vastapaino, Tampere Bauman Zygmunt (1996): Postmodernin lumo, Vastapaino, Tampere Andra källor (uppdatering ) Notkea moderni essee , Tuija Lehtinen (uppdatering ) 9. Pierre Bourdieu kapital och fält Hanna Kujanen Pierre Bourdieu ( ) är en fransk sociolog och en av de mest kända samhällsvetarna vars idéer och teorier fortfarande idag inverkar på den samhällsvetenskapliga forskningen. Bourdieus produktion är verkligen mångsidig; hans undersökningsobjekt varierar från fattigdom till fotografi, konst och dialekter. Ändå saker som Bourdieu mest har forskat i är utbildning, kulturell distinktion,

14 smak, konsumtion och social indelning. Bourdieus mest kända verk är La Distinktion (1979), där han påstår att socialklassen definierar vad personen uppskattar och är intresserad av. Fält är kanske det mest centrala begreppet i Bourdieus teorier; Bourdieu anser att den sociala världen är konstruerad och består av olika fält. Fälten kan ha olika storlekar och de kan vara överlappande, så att de fungerar samtidigt. Nästan vilket område som helst i det sociala livet kan vara ett fält: idrott, mode, politik, ekonomi osv. Det största fältet är ändå makten, för det omfattar hela samhället. I olika fält uppskattas olika kapital; för att ha framgång i idrottsfältet borde man ha t.ex. bra kunskaper i sport och i olika spel och tävlingstaktiker, och kanske jobba på någon idrottsförening. Man kämpar för det kapital som man anser vara värdefullast och nyttigast i fältet. Bourdieu har utvecklat två typer av kapital: ekonomiskt (t.ex. förmögenhet) och symboliskt. Det symboliska kapitalet består av kulturellt (t.ex. utbildningen) och socialt (t.ex. sociala nätverken) kapital. Medelst kapitalen strävar Bourdieu att utreda bl.a. hur man blir utvald till olika samhällsklasser trots den gemensamma grundutbildningen. Enligt Bourdieu har familjer en viss mängd av kapitalen; en familj kan ha mer olika kapital än någon annan familj. Personen får det ekonomiska, kulturella och sociala kapitalet genom sin familj redan som barn, så andra människor har bättre premisser att klara sig i skolan och senare i arbetslivet än andra. Å andra sidan genom att jobba mycket kan man nå högt i samhället, så kanske kapitalen inte förklarar alla klasskillnader i samhället. Källor Roos, J. P. (1985): Sosiologian kysymyksiä. Vastapaino, Tampere Mäkelä, J. (1994): Pierre Bourdieu erottautumisen teoreetikko. Teoksessa Heiskala, R. (toim.), Sosiologisen teorian nykysuuntauksia, Tammer Paino Oy, Tampere Michel Foucault Tanja Rintala En fransk filosof Michel Foucault föddes 1926 i Poitiers och han dog 1984 i Paris. Han arbetade som professor på Collége de France. Mitt bland sociologer och filosofer har Foucault varit en av de mest citerade figurerna i slutet av 1900 talet. Han ansåg sig själv som en representant av den kritiska filosofins tradition. Hans forskningsteman har varit till exempel psykiatrisk diskurs, sinnesjukhus, fängelsets födelse, galenskap och diskurser av sexualitet. Foucault var intresserad av undersökningsobjekt som andra forskare skydde eller kände främmande. Synvinklarna i Foucaults undersökningar var civilisationskritiska. Hans mest centrala teman eller begrepp i dessa undersökningar var vetande, makt och etik. Foucault var mycket kritisk mot samhälleliga institutioner och maktövning i dessa. Skrivningarna av Foucault har haft en betydande inverkan på många vetenskapsgrenar, skärskilt på samhällsvetenskapen (huvudsakligen i sociologi och filosofi), historieforskningen och vetenskapshistorien. Eftersom det finns så lång rad av Michel Foucaults undersökningar, är det bäst att jag koncentrerar mig bara på en av dem. Jag tar till bäste syn kanske hans mest inflytelserika verk Övervakning och

15 straff som är en analys av makt, fångelse och samhälle. Verket utkom år 1975 och det har sedan betraktas som någon slags kultbok. 15 Utvecklingen av fängelset och straffsystemet I princip är Övervakning och straff en historia av fängelsets och disciplineringens födelse. Mellan åren föregick det en övergång från kroppsstraff till fängelsestraff. Ett mål var att brottslingars själ skulle förändras i fängelset. Grymma och offentliga exekutioner slutades och fängelser byggdes. Det sågs att disciplin borde grunda sig mer på mildhet, nytta och produktivitet. Foucault dryftar orsaken till varför fängelset har en så dominerande plats i dagens straffsystem. Foucault granskar skärskilt bestraffningens makt och dess teknologi i sitt verk. Disciplin och makt i det moderna samhället Enligt Foucault har människas kropp blivit ett politiskt kraftfält i det moderna samhället. Foucault talar om den politiska inringningen av kroppen. Foucault påstår att vetenskaplig kunskap och makt förbindas ihop och så formas ett disciplinlaboratorium. Makten och disciplinen över kroppen grundar sig på kontinuerlig bevakning. En verksamhetsprincip är att stänga människorna i något utrymme, såsom i en stängd anstalt. Sådana utrymmen eller anstalt kan vara till exempel ett fängelse, en skola eller en militär. I det moderna samhället finns det disciplin och makt som realiteter överallt omkring oss. Normalisering av människornas kroppar är en del av vårt dagliga liv. Makten kommer till uttryckt i vår nuvarande disciplinerade livsform. Det är ändå beaktansvärt att enligt Foucault är makten nuförtiden tillägnad och den förverkligas genom övervakning och normalisering av människor. 11. Utveckling av ordförråd hos barn Elina Lumiaho Barn lär sig språk i samspel med sin omgivning. Det förutsätter att barn är aktiva och att omgivning stödjer barnets utveckling. Barn lär sig fonologi, ordförråd, morfologi och syntax. Alla barn som utvecklas normalt går igenom liknande utvecklingssteg. Första orden Barn förstår ord innan de kan producera ord. Barn börjar förstå ord i ungefär 8 10 månaders ålder. Första ord som barn tillägnar sig är funktionsord. Barn börjar förstå vad till exempel nej, kom hit och vill du ha mera? betyder. Ett av de första uttrycken som barn också förstår är var är mamma/pappa?. När barn hör uttrycket riktar de blicken mot mamma/pappa. De flesta barn tillägnar sig första ord i 12 månaders ålder. En del producerar första ord i 9 10 månaders ålder, andra i omkring 18 månaders ålder. Barn lär sig innehållsord, särskilt substantiv och verb före funktionsord. Innehållsorden är ofta betonade och har ett konkret referentiellt innehåll. Första ord är vanligtvis ord som är viktiga för barn och hans omgivning; saker som barn kan se och uppleva eller vad barn vill ha. Första ord är också korta och lätt att producera. Första ord inkluderar

16 namnen på familjemedlemmarna, ord vid måltider, namnen och läten på djuren, tingestar som är viktiga för barn och småord som ge, mera och bort. 16 Barn lär sig de första orden långsamt. När barn har tillägnat sig ord börjar den så kallade ordförrådsspurten. Ordförrådsspurten brukar börja mot slutet av barnets andra levnadsår, men med några barn kan det börja mycket tidigare och med några senare. Ordförråd av en tvåårig omfattar ord och man lär sig 10 ord per dag. En sexåring har ord i sin ordförråd. Forskning Det ät svårt att forska utvecklingen av ordförråd hos barn under två år. Traditionsenligt har man använt dagbokmetoden. Det betyder att föräldrarna skriver upp ord som deras barn producerar och ord som föräldrar tycker att barn förstår. Man kan också banda videor och inspelningar för att få information om barnets utveckling av ordförråd. Andra metoder är språkliga test och ordlistor. Det är lätt att få information om en stor grupp av barn med hjälp av ordlistor. Metoden har visat sig att vara pålitlig i forskningar med målet att få information om barnets utveckling av ordförråd i allmänhet. Forskning med hjälp av ordlistor har också sin dåliga sida. Föräldrar kan över eller underskatta utveckling av sitt barn. Nuförtiden är den mest använda ordlistmetoden The MacArthur Communicative Development Inventories (MCDI) som Paula Lyytinen (1999) har bearbetat för finska barn. Varför är det viktigt att forska i barnets utveckling av ordförråd? Ordförråd av små barn förutspår senare språklig utveckling. Enligt Lyytinen (1999) har barn som förstår och producerar stora mängder ord i månaders ålder i medeltal ett större ordförråd i 30 månaders ålder än sina jämnåriga. Barn som tillägnar sig ord lätt och snabbt, lär sig lätt morfologi. Det finns också ett samband mellan ordförråd hos små barn och läskunnigheten i skolan. Det är viktigt att veta hurdan normal utveckling av ordförråd hos barn är. På det här sättet får vi information om möjliga svårigheter i barnets språkutveckling. Tidig intervention är väsentlig för att kunna förebygga senare problem till exempel i skolan. Referenser Lyytinen, P. (1999). Varhaisen kommunikaation ja kielen kehityksen arviointimenetelmä. Jyväskylä: Niilo Mäki Instituutti. Kunnari, S., & Savinainen Makkonen, T. (2004). Mistä on pienten sanat tehty. Helsinki: WSOY. Dromi, E. (1999). Early Lexical development. Teoksessa M. Barret (toim.) The development of language, Hove: Psychology Press. Silvén, M., Poskiparta, E. & Niemi, P. (2004). The odds of becoming a precocious reader of Finnish. Journal of Educational Psychology, 96,

17 Talterapi som arbete Tiia Kaljonen Logopedi är ett omfattande och mångsidigt ämne som kan studeras vid universitet. Utbildningen tar ungefär fem år och den innebär studier i logopedi, psykologi, medicin, fonetik och lingvistik. Logopeder forskar, bedömer och rehabiliterar störningar i kommunikation, växelverkan och sväljning. Störningar i kommunikation kan yttras i tal, röst eller språk. Störningar i sväljning, tal, röst eller språk kan bero på motorisk, neurologisk, psykologisk eller funktionell orsak. Därmed måste logopeder ha kunskap på olika områden så att de skulle förstå vilken orsak störningar beror på. Logopeder arbetar med människor i alla åldrar. Också kan logopeder behandla tvåspråkiga och hörselskadade människor. När logopedistudenten har slutfört sina studier, måste Socialstyrelsen bevilja legitimation så att hon eller han kan vara verksam som talterapeut. Talterapeuter arbetar på många olika platser och på många olika arbetsuppgifter. En stor del av talterapeuter specialiserar sig på barn, men de kan också behandla endast vuxna. På hälsovårdscentralen arbetar vanligen en talterapeut som är specialiserad på barn, och en andra talterapeut som har specialiserat sig på vuxna. På barnavårdsbyrån arbetar talterapeut naturligen endast med barn. Dessutom arbetar talterapeuter på rehabiliteringsinstitut och forskningscentraler. Talterapeuter arbetar också på sjukhus. Talterapeuter kan till exempel arbeta på neurologiska avdelningar där de bedömer och rehabiliterar bland annat psykiskt eller fysiskt handikappade, barn med störningar i uppmärksamhet, Parkinson patienter och människor som stammar. Det är kanske överraskande att en talterapeut också kan arbeta på intensivvård och på neonatalavdelning. Talterapeuter handledar och ger råd till exempel om ätning och matning för prematurens föräldrar och personal i sjukhuset. Talterapeuter kan också handleda ätning när patient har CP skada, läppspalt eller gomspalt. Jag tycker att arbetande i sjukhus är säkert en värdefull och lärorik erfarenhet till en talterapeut. Det är nyttigt att se hurdant livet i sjukhuset är och hur olika patienter det finns i världen. Talterapeut kan också grunda sitt eget företag och jobba som egenföretagare. Det är emellertid rekommendabelt att arbeta några år på kommunal hälsovård före man grundar sitt eget företag. En fördel i att arbeta som egenföretagare är att man själv kan välja hurdana kunder man vill behandla. Man kan till exempel specialisera sig på afatiker. Sanningen är i alla fall att det finns många fria talterapeuttjänster i Finland därför att talterapeuters antal är så litet. Ändå finns det här i Finland många människor som behöver talterapi men får inte den. Den här saken leder till det att bara de som har de mesta besvärliga störningar får talterapi och andra människor väntar i kö. Att arbeta som talterapeut är inte så lätt en talterapeut måste vara öppen för olika krävande uppgifter. Arbetet är ibland tungt och svårt, och därför kan en talterapeut inte vara för empatisk eller leva sig in i patientens känslor. Talterapeuter möter till exempel cancerpatienter och även patienter

18 som är allvarligt sjuka och kanske ska avlida snart. I så fall måste talterapeuten vara sensitiv för patienten. En viktig fördel i talterapeutens jobb är att man kan njuta frukterna av sitt arbete eftersom man konkret ser patientens framsteg. Jag tycker att en talterapeut borde vara människonära och empatisk så att hon eller han kunde hantera och komma överens med olika människor. Talterapeut måste också ha lust att hjälpa människor Prematurbarnens och föräldrarnas interaktion Enni Havaskari Normalt tar graviditet ungefär fyrtio veckor, när båda barnet och modern är fysiologigiskt och psykiskt redo till födelse. Men det går inte alltid sålunda, ibland blir barn tvungen att födas för tidigt, prematurt. Om barn inte kan leva i kved, då måste han bli född. Prematurbarnen kommer till världen innan graviditetsveckan 37, eller de väger mindre än 2500 gram. Prematurbarn föds utan att han eller modern är förberedda för födelsen. Han är inte färdigt att vara avskilt från modern. Dagens medicin och teknologi har gjort det möjligt att mindre och mindre prematurbarn överlever. Också har dödligheten minskats. Samtidigt när små prematurbarn överlever, har de en större möjlighet att har komplikationer efter födelsen och olika slags handikapp i utvecklingen efteråt. Prematuren är alltid traumatisk. Direkt efter födelsen behöver ett friskt barn föräldrarnas vård. Han är en god och välmående liten människa. Föräldrar har varit i väntan på födelsen och barnet motsvarar deras förväntningar. När barnet föds för tidigt, är det helt olika än föräldrar har väntat på. Kanske föräldrar inte identiferar att han är deras barn. Många gånger har modern sövts ned före födelsen, och hon kan minnas ingenting. Prematurbarnets moder har inte sådana känslor som hjälper med relationen mellan barn och föräldrar. Prematurbarn är inte längre i livmodern och inte heller i famnen, utan han är ensam i kuvös. Det är en väldigt traumatisk erfarenhet till prematurbarn och det vore också traumatiskt till ett normalt barn. Läkaren gör många åtgärder till honom. Kuvös är barnets första vagga där ett halvfärdigt prematurbarn är ensamt utan mänsklig vård. Prematurbarnet har också svaga signaler och de kan inte uttrycka sina känslor. Till exempel, de kan inte gråta, eftersom de har så många rör över ansiktet. Samtidigt när föräldrarna borde vara sensitiva mot barnet har de många bekymmer som som gör interaktionen svårare. Det ät svårt att fästa sig vid ett barn som kan dö när som helst. Eftersom föräldrarna inte ofta får träffa sina barn, kan de inte ha normal interaktion med barnet. Många gånger får läkare och sjuksköterskor alla tackar och ingen märker föräldrarnas känslor. Det är viktigt att familjer får information om prematurbarn innan födelsen och efter födelsen. Föräldrar måste veta att prematurbarn är olika. De behöver stöd och ledning på interaktion. Efteråt behöver prematurbarn många gånger olika slags rehabilitering till exempel talterapi. Några av dessa barn utvecklas helt normalt och behöver inte rehabilitering. Men i alla fall är dessa barn vinnare och de har klarat sig av livets svåraste kamp.

19 19 Källmaterialet Schulman Marja. (2003). Keskosvauvan ja vanhempien vuorovaikutuksen hoito. Teoksessa P. Niemelä, P. Siltala ja T. Tamminen. Äidin ja vauvan varhainen vuorovaikutus. Juva: WSOY, Stolt Suvi: Luennot kurssilta lastenhäiriöt B, Turun yliopisto (2009). 14. AKK alternativ och kompletterande kommunikation Hanna Nurmi Alla människor borde ha en jämlik möjlighet att uttrycka sina tankar, åsikter och känslor. Men om man inte kan tala, kan det vara väldigt svårt att fatta sig. Den svenska termen AKK betyder alternativ och kompletterande kommunikation. Den originala engelska termen är augmentative and alternative communication, AAC. Den alternativa och kompletterande kommunikationen är det primära kommunikationssättet för människor, som inte kan lära sig tala eller som har besvärliga talstörningar. AKK omfattar olika metoder och hjälpmedel för kommunikation. Med hjälp av AKK, kan man också stöda utvecklingen av tal och språk samt förståelsen av tal. AKK är avsedd för människor, som har svårigheter eller som är helt oförmögna att tala. För de här människorna kan AKK till och med vara ett alternativ till det talade språket. AKK används permanent eller tillfälligt. Det finns människor, som inte har svårigheter att förstå tal, men som har stora problem att använda talat språk. Till exempel för människan som har en svår CPskada, kan det vara omöjligt att tala. CP skada, cerebral pares, betyder skadan i hjärnan, som har hänt inom graviditeten, förlossningen eller under två år efter födelsen. CP skadan förorsakar svårigheter genom att personen inte kan koordinera sina rörelser och position av sin kropp. CP skadan inverkar också på talet. En CP skadad människa behöver ofta AKK medel för att uttrycka sig. För många personer, som är svårt handikappade, är AKK det enda sättet att kommunicera. Man kan också använda AKK för att backa upp barnens tal och språkutveckling, om det ser ut att utvecklingen ska bli fördröjd. I sådana fall kan man utesluta AKK medlet, när barnet har lärt sig att tala utan det. Tidigare var inriktningen att man valde någon kommunikationsmetod och höll sig till den. Nuförtiden tänker man så, att det inte spelar någon roll vilka metoder man använder för att bli förstått. Det viktigaste är att personen som har svårigheter med talet, kan få all hjälp och allt möjligt stöd. Det finns flera olika kommunikationsmetoder som man kan använda i olika situationer. Tecken använder man för att stöda utvecklingen av tal och språk, eller för att använda dem helt och hållet i stället av talat språk, såsom hörselskadade gör. Man kan använda bilder, grafiska symboler, fotografier och olika föremål för att beskriva den omgivande världen för personen, som är svårt handikappad. En alldeles speciell och påhittig AKK metod är bliss språket, som ursprungligen designades till ett internationellt språk, som skulle förena människor runt jorden. Det lyckades inte fullständigt i sin mening, men bliss språket blev ett väldigt viktigt språk för många människor. Det finns i stora drag

20 hundra människor i Finland, som använder bliss språket. Inom det här språket, ritade symboler substituerar ord. Man använder bliss språket så, att man pekar på bliss symboler på en kommunikationstavla eller på en dataskärm, som man har framför sig. Med bliss symboler kan man, långsamt men säkert, skapa satser och uttrycka sina tankar. För en CP skadad person kan man till exempel skapa en kommunikationstavla eller en stor mapp, som har alla de ord personen behöver i sin vardag. En person som talar bliss språket, behöver också en medhjälpare som tolkar henne/honom. Talterapeuten har en viktig roll, när man väljer hjälpmedel till en talhandikappad person. Terapeuten måste uppskatta personens förmåga och vilken metod som är bäst till henne/honom. Det är mycket viktigt, att terapeuten handleder också de nära anhöriga och blir bekant med kundens vardagsrutiner och med de situationer där hon/han behöver kommunikation och AKK. Talterapeuten kan hjälpa sin kund att hitta en utväg från tystnaden och upphinna en möjlighet att kommunicera med andra. 20 Källor sidor/ Föreläsning av lektorn Tiina Orell (Åbo universitet): Störningarna i barnens kommunicering, den fjortonde januari Att diagnostisera dysfasi Disa Sjögren Dysfasi är en term, som används om störningar i barnets språk. Den viktigaste principen i samband med diagnostiseringen är att ett delområde släpar efter när man jämför det med barnets ålder eller andra sektorer av utveckling. (Korpilahti 45) Barn borde inte ha problem i hörsel eller ha någon neurologisk störning, som kunde förklara de språkliga svårigheterna. (Ahonen och Lyytinen 81, 82, 83) Korpilahti tillägger att barnet borde inte heller ha emotionella störningar, deprivation eller anomali i röstorgan. För den skull, att diagnostisera ett barn med dysfasi görs genom uteslutning. Diagnostisering kan vara litet grann knepigt eftersom barn med dysfasi inte är en homogen grupp och svårigheter kan uppträda i olika områden av språket. Korpilahti berättar om olika egenskaper av dysfasi: Svårighet att reagera till ljud eller variation av ljud, svårighet att uthärda buller, svårighet att sortera eller kombinera ljudstimuli, långsamhet av behandling av auditiva stimuli, svaghet av fonologisk medvetenhet, svaghet av auditivt sensoriskt minne och arbetsminne och svårighet att tolka prosodiska egenskaper av språk. (Korpilahti 46) Liknande störningar Dysfasi har olika namn, men i Finland kallas det för "kehityksellinen dysfasia" (utvecklingsamhörande dysfasi). Ett andra namn, som är mera populära är specific language impairment (specifik störning av

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen 5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes

Läs mer

Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp

Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp Tidigt stöd för barnet: Behov av stöd och sätt att stödja barnet i en barngrupp För en bättre dagvård - utvecklande av specialdagvården inom småbarnsfostran i Västra och Mellersta Nyland Barnets behov

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING

FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING A FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING GS1. Här beskrivs kortfattat några personers egenskaper. Läs varje beskrivning och ringa in det alternativ på varje rad som visar hur mycket varje person liknar eller

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

BILDKONST. Läroämnets uppdrag

BILDKONST. Läroämnets uppdrag 1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs

Läs mer

Sociologisk teori sociologi 2.0. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Sociologisk teori sociologi 2.0. Magnus Nilsson Karlstad universitet Sociologisk teori sociologi 2.0 Magnus Nilsson Karlstad universitet Teori, metod och empiri är grundläggande byggstenar i det vetenskapliga arbetet. Med hjälp av teori kan man få sin analys att lyfta,

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet politisk filosofi idag intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet 1. Vilka frågor anser du är de mest centrala inom den politiska filosofin? jag tror att det är bra

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

ATT KOMMUNICERA MED DYSFATISKA BARN

ATT KOMMUNICERA MED DYSFATISKA BARN ATT KOMMUNICERA MED DYSFATISKA BARN Aivohalvaus- ja dysfasialiitto ry Stroke- och dysfasiförbundet rf översättning TIPS FÖR ATT STÖDA TAL- OCH SPRÅKUTVECKLINGEN I HEMMET: 1. Tala med barnet språket utvecklas

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP ÅRSKURS 3-6 Läroämnets uppdrag Uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att sträva efter det goda livet. I livsåskådningskunskapen ses

Läs mer

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor

Människan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor Människan och samhället Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor mår bra. I ett bra samhälle överensstämmer människan och samhället. Överensstämmelsen

Läs mer

Det sociala landskapet. Magnus Nilsson

Det sociala landskapet. Magnus Nilsson Det sociala landskapet Magnus Nilsson Det sociala landskapet vad är det? Består av interagerande delar Helheten framträder bara på avstånd De olika delarna har olika påverkan på varandra Hur lanskapet

Läs mer

Weber, Durkheim och Simmel. Magnus Nilsson

Weber, Durkheim och Simmel. Magnus Nilsson Weber, Durkheim och Simmel Magnus Nilsson Max Weber Levde 1864 till 1920. Inflytelserik inom ämnen som till exempel sociologi, religionshistoria, organisationsteori, politisk teori, juridik, nationalekonomi

Läs mer

Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA

Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA Kapitel 1. Lotten Min lott var väl synlig. I varje fall stack den ut. I varje fall tyckte jag det. Ingen annan hade golfbyxor i skolan (inte

Läs mer

Vad är afasi? Swedish

Vad är afasi? Swedish Vad är afasi? Swedish Du kom förmodligen i kontakt med afasi för första gången för en tid sedan. I början ger afasin anledning till en hel del frågor, sådana som: vad är afasi, hur utvecklas det, och vilka

Läs mer

Huvudämnesstudier i pedagogik

Huvudämnesstudier i pedagogik 5 Huvudämnesstudier i pedagogik Grundstudier Introduktion till pedagogik del I Introducera den studerande i det pedagogiska verksamhetsområdet med dess deldiscipliner, samt kännedom om pedagogikens centrala

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning

Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning Vi har gjort en kort sammanfattning över vad vi har kommit fram till i projektet. Det är bra om du

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

Motivering till språkträning

Motivering till språkträning Motivering till språkträning Humanistisk grundsyn Karlstadmodellen är först och främst en tankemodell 1 som bygger på en humanistisk syn på människor och människors utveckling. Människan är samhällets

Läs mer

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017 Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan Läsåret 2015/2016 och 2016/2017 Språk och kommunikation en i ämnesområdet språk och kommunikation ska syfta till att eleverna utvecklar förmåga

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

➍ Mötas, lyssna och tala

➍ Mötas, lyssna och tala ➍ Mötas, lyssna och tala 26 Vi påverkas av hur möten genomförs. Vi kan också själva påverka möten. Bra möten kräver demokratiska mötesformer. Har du suttit på möte och inte förstått sammanhanget utan att

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

DIALOG I TIDEN LÄROMATERIALET VAD BETYDER EGENTLIGEN ÅLDERDOMEN?

DIALOG I TIDEN LÄROMATERIALET VAD BETYDER EGENTLIGEN ÅLDERDOMEN? LÄROMATERIALET DIALOG I TIDEN Utställningen och läromaterialet Dialog i tiden ger eleverna en månsidig introduktion till sociala, samhälleliga, fysiologiska och psykologiska frågor kring åldrandet. Besök

Läs mer

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information.

FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information. FINSKA, B1-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Eleverna ska uppmuntras att använda finska mångsidigt för att kommunicera och söka information. Målet för undervisningen är att stödja eleven att fördjupa de kunskaper

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER SIDA 1/9 Abalonien Ni ingår i regeringen i landet Abalonien ett litet land med mycket begränsade resurser. Av olika politiska och ekonomiska anledningar kan inte folket få alla de rättigheter som finns

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

BILDNING en väg att skapa tilltro till utbildning. Stefan S Widqvist

BILDNING en väg att skapa tilltro till utbildning. Stefan S Widqvist en väg att skapa tilltro till utbildning Stefan S Widqvist UTBILDNING FÖR VEM OCH FÖR VAD? Motiv EKONOMISKA HUMANISTISKA DEMOKRATISKA EKONOMISKA MOTIVERINGAR Utbildningens främsta funktion i samhällsutvecklingen

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Språket, individen och samhället HT07. 1. Introduktion till sociolingvistik. Några sociolingvistiska frågor. Några sociolingvistiska frågor, forts.

Språket, individen och samhället HT07. 1. Introduktion till sociolingvistik. Några sociolingvistiska frågor. Några sociolingvistiska frågor, forts. Språket, individen och samhället HT07 1. Introduktion till sociolingvistik Introduktion till sociolingvistik Språk, dialekt och språkgemenskap Stina Ericsson Några sociolingvistiska frågor Några sociolingvistiska

Läs mer

Hur kan du som lärare dra nytta av konjunkturspelet i din undervisning? Här följer några enkla anvisningar och kommentarer.

Hur kan du som lärare dra nytta av konjunkturspelet i din undervisning? Här följer några enkla anvisningar och kommentarer. Konjunkturspelet Ekonomi är svårt, tycker många elever. På webbplatsen, i kapitel F2, finns ett konjunkturspel som inte bara är kul att spela utan också kan göra en del saker lite lättare att förstå. Hur

Läs mer

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år

Läs mer

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk Om AKK och modersmål Kommunikation och språk Ordet kommunikation kommer från latinets communicare och betyder att göra gemensam. Kommunikation betyder att föra över ett budskap. För att kommunikation ska

Läs mer

5.15 Religion. Mål för undervisningen

5.15 Religion. Mål för undervisningen 5.15 Religion Uppdraget för undervisningen i religion är att stödja de studerande att utveckla sin allmänbildning i religion och livsåskådning. I religionsundervisningen får de studerande kunskap om religioner,

Läs mer

Vård- och omsorgsprogrammet (VO)

Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i vård och omsorg samt ge kunskaper om hälsa, ohälsa och funktionsnedsättning. Efter

Läs mer

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Engelska (A) 100p Estetisk verksamhet 50p Idrott och hälsa (A) 100p Matematik (A) 100p Naturkunskap (A) 50p Religionskunskap (A) 50p Samhällskunskap (A)

Läs mer

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program SKOLFS 1999:12 Utkom från trycket den 1 februari 2000 Senaste lydelse av Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program utfärdad den 4 november 1999. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback?

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? Psykologi 11.3.2009 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? För 1 3 poäng krävs att skribenten förstår att inlärning är en process som grundar sig på dels förändringar i hjärnan och

Läs mer

At the end of the rainbow. Post-winning life among Swedish lottery winners

At the end of the rainbow. Post-winning life among Swedish lottery winners RECENSION Ann-Mari Sellerberg Ann-Mari Sellerberg, professor i sociologi vid Sociologiska institutionen, Lunds universitet ann-mari.sellerberg@soc.lu.se Anna Hedenus: At the end of the rainbow. Post-winning

Läs mer

GEOGRAFI. Läroämnets uppdrag

GEOGRAFI. Läroämnets uppdrag GEOGRAFI Läroämnets uppdrag Undervisningen i geografi har till uppgift att stöda uppbyggandet av elevens världsbild. Eleven vägleds att följa med aktuella händelser i sin närmiljö och i världen och får

Läs mer

GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2

GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2 GYMNASTIK ÅRSKURS 1 2 Läroämnets uppdrag Uppdraget i gymnastikundervisningen är att påverka elevernas välbefinnande genom att stödja den fysiska, sociala och psykiska funktionsförmågan och en positiv inställning

Läs mer

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP Läroämnets uppdrag Det centrala uppdraget för undervisningen i livsåskådningskunskap är att främja elevernas förmåga att hitta ett gott liv. I livsåskådningskunskapen förstås människorna

Läs mer

HR-perspektivets kärna/grundfråga:

HR-perspektivets kärna/grundfråga: HUMAN RELATIONS s kärna/grundfråga: Vi vill kunna matcha företagets behov med mänskliga behov! Frågan vi ställer oss är alltså: -Vilka behov har människor och vilka behov har organisationer? Hur ska vi

Läs mer

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag Varje skola som ger grundläggande utbildning har som uppdrag att undervisa och fostra. Det innebär

Läs mer

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet En muntlig informerande presentation presenterar något eller illustrerar hur något fungerar. Huvudsyftet är alltid att informera, till skillnad från en argumenterande presentation där huvudsyftet är att

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

1. Vad är ett språk? 1. Vad är ett språk? 2. Språkets struktur och delar. 2. Språkets struktur och delar 2012-01-19

1. Vad är ett språk? 1. Vad är ett språk? 2. Språkets struktur och delar. 2. Språkets struktur och delar 2012-01-19 Språket i skolan och samhället Ulf Fredriksson Stockholms universitetet, Avdelningen för internationell pedagogik / institutionen för pedagogik och didaktik vt 2012 Språket i skolan och samhället 1) Vad

Läs mer

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen 5.17 Hälsokunskap Hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskaplig grund och har som mål att främja kunskap som stödjer hälsa, välbefinnande och trygghet. Utgångspunkten för läroämnet är respekt

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare Varför tror människor? Kanske är det så här? - vi har längtan efter trygghet, - vi vill söka meningen med livet, - vi har en längtan efter kunskap, - vi vill ha svar på frågor mm. FINNS DET EN MENING MED

Läs mer

Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens

Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens Workshop den 19 maj 2014 under ledning av Hans Lorentz, fil dr Forskare och lektor i pedagogik vid

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap?

Varför börjar man som idéhistoriker att forska i ämnet populärvetenskap? DEN BETYDELSEFULLA POPULÄRVETENSKAPEN Populärvetenskapen hyllas liksom den kritiseras, men ofta uteblir det djupgående resonemanget. Ikaros korresponderade med Kaj Johansson, idéhistoriker vid Göteborgs

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6 Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret 10-11 Sverigetema v. 45 v. 6 När vi planerat arbetet har vi utgått från: Mål att sträva mot i läroplanen Skolan skall sträva efter att eleven: utveckla

Läs mer

Bland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp:

Bland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp: Varför ska vi besöka utställningen Sveriges Historia? Utställningen behandlar tiden från år 1000 till vår egen tid och gestaltar varje århundrade i från varandra olika scenbilder. Genom utställningen löper

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP SC1111 Sociologi: Introduktion till studier av samhället, 30 högskolepoäng Sociology: Introduction to studies Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen

Läs mer

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Naturvetenskap och teknik i förskolan Susanne Thulin & Ann Zetterqvist 2010 01-18 Innehåll Skolverkets förslag till förtydliganden i Lpfö när det gäller

Läs mer

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6

ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6 ALLMÄN BESKRIVNING AV LÄROÄMNET ENGELSKA I ÅRSKURSERNA 4-6 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

Informationsteknologi och etik Introduktion. Kursen. Etikteorier och forskning. Filosofisk forskning: Psykologisk forskning:

Informationsteknologi och etik Introduktion. Kursen. Etikteorier och forskning. Filosofisk forskning: Psykologisk forskning: Informationsteknologi och etik Introduktion Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet Avd. för människa-datorinteraktion Kursen Registrering Föreläsningar, grupparbete, seminarier Litteratur: Bynum-Rogersson,

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern.

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. En natt i februari av Staffan Göthe Lärarhandledning Syftet

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Ämnet svenska behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur och andra typer av texter

Läs mer

Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter

Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter Tänk dig att du befinner dig på resa i ett land där du inte talar språket. Du blir plötsligt sjuk och är hänvisad till ett lokalt sjukhus.

Läs mer

Djuretik. Vetenskap, politik, strategi. moralfrågan. Indirekta vs direkta skäl

Djuretik. Vetenskap, politik, strategi. moralfrågan. Indirekta vs direkta skäl Djuretik Henrik Ahlenius, Filosofiska institutionen LIME, Karolinska institutet Vetenskap, politik, strategi Vilken betydelse har djurförsök för vetenskapens framåtskridande? Vilka regler bör omgärda användningen

Läs mer

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva.

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Sokrates Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 HT 2013 Fritz-Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se

Läs mer

Livsfilosofins ursprung

Livsfilosofins ursprung Livsfilosofins ursprung Idag vet vi med ganska stor säkerhet att det för cirka 50 000 år sedan uppstod en stor förändring av människosläktets gener. En helt ny ras av människor fanns plötsligt på vår planet.

Läs mer

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och

Läs mer

Handledning Det didaktiska kontraktet. 19 september 2012

Handledning Det didaktiska kontraktet. 19 september 2012 Handledning Det didaktiska kontraktet 19 september 2012 Dagens teman Begreppsföreställning och begreppskunskap igen Handledning Det didaktiska kontraktet Begreppsföreställning och begreppsdefinition Begreppsföreställning

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Abrahamsson B & Andersen J.A.: Organisation. Att beskriva och förstå organisationer. Upplaga 4, förnyad och utökat. 2005. Liber AB.

Abrahamsson B & Andersen J.A.: Organisation. Att beskriva och förstå organisationer. Upplaga 4, förnyad och utökat. 2005. Liber AB. Statvetenskapliga fakulteten Urvalsprov i allmän statslära Linjen för forskning i administration och organisation Bedömningsgrunderna Sommar 2010 Litteraturprov Abrahamsson B & Andersen J.A.: Organisation.

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska Högskoledidaktik: IT eller face-to-face? Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska användas borde

Läs mer

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015 2012-10-15 Sid 1 (12) Handlingsplan För Gröna Markhedens förskola 2014/2015 X X X X F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (12) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden.

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden. Inspirationsboken Du är källan till glädje. Låt dig inspireras av dig själv. Gör ditt välmående till ett medvetet val och bli skapare av ditt eget liv. För att du kan och för att du är värd det! Kompromissa

Läs mer

Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral

Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral Bengt Brülde Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori Göteborgs Universitet Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.

Läs mer