kronans SMITTA måste inte innebära slutet Frida Darell fick en andra chans och tog den TEMA Så blir du sjuk och så smittar du andra MAGASIN DROGHANDEL

Transkript

1 Ta trappan till formtoppen Högteknologi i litet format Vinn lyxiga skönhetskit Enklaste träningen Vetenskapen Tävla om julklappspaket från ACO är den bästa bakom tabletten kronans MAGASIN En tidning för ett friskare liv DROGHANDEL Cancer måste inte innebära slutet Frida Darell fick en andra chans och tog den TEMA SMITTA Så blir du sjuk och så smittar du andra #

2 LUMENE SENSITIVE TOUCH LUGNANDE ÅTERFUKTNING FÖR KÄNSLIG HUD MED 100% EKOLOGISKT LINFRÖEXTRAKT. Finns på Kronans Droghandel. PRODUKTERNA ÄR FRIA FRÅN: Parabener Mineraloljor Alkohol Silikoner Doftämnen Färgämnen Serien rekommenderas av Astma och Allergiförbundet i Sverige. NATURLIG SKÖNHET FRÅN NORDEN 2 #1 2010

3 redaktören Välkommen till ett friskare liv Jag kände mig alltid provocerad av människor som vägrade acceptera att det var dags att bryta ihop. Hur kunde de förlora allt och ändå vakna med ett leende varje morgon? Men så hamnade jag där själv. En cancertumör stor som en tändsticksask förändrade mitt liv för alltid. Jag kastades in i en karusell av cytostatika, operation och strålning. När jag var mitt i sjukdomen och fortfarande inte var säker på om jag skulle överleva vintern ringde min mamma och frågade hur jag hade det. Innan jag hann svara rättade hon sig själv. äh, jag fattar ju att det är för jäkligt. Hur menar du? svarade jag förvånat, det är jättebra, jag har mycket mindre ont än i går, solen skiner och i kväll är det Morden i Midsomer på TV. Många jag träffar vittnar om samma sak. När livet ställs på sin spets krymper tidsperspektiven, valen blir enkla och allting omkring så mycket vackrare. Prioriteringarna ändras utan att man märker det och det blir tydligt vad som är viktigt. Även om färgerna bleknat lite sedan dess så försöker jag hålla fast vid den där känslan när det är motigt. Men nu kan det ju inte vara så illa att man måste drabbas av svåra sjukdomar för att uppskatta livet som det är. Min förhoppning är att den här tidningen ska ge både inspiration och kunskaper. Att både den som är sjuk och den som är frisk ska hitta sätt att må lite bättre i vardagen. Ann Olrin, redaktör Mina tre favoriter just nu: Saffran Jag älskar doften av saffran och den lyxiga känslan av världens dyraste krydda. Både i fisksoppa och i lussebullar. Ett gott recept på saffransscones hittar du på sidan 32. Ansiktsserum från Lumene En snabb ansikt ssmörjning varje morgon är en vitaminkick på utsidan som håller min vintertorra hy glad och mjuk hela dagen. Läs fler tips för hela familjen på sidan 28. hunden Hugo Världens klokaste pudel som alltid är glad, förlåtande och hela tiden gör sitt allra bästa för att hålla ihop flocken även när han är rädd. Läs hur du tränar hunden att bli lugn till nyår på sidan 36. Magasin Kronans Droghandel är en tidning från Kronans Droghandel. Tidningen är gratis och finns på Kronans Droghandels apotek runtom i hela landet samt i digital form på Magasin Kronans Droghandel kommer ut sju gånger per år. Tidningen trycks på Sörmlands Grafiska i Katrineholm. Tidningen produceras av Tidningskompaniet. Redaktör Ann Olrin , ann.olrin@tidningskompaniet.se. Art Director: Björn Enström. Ansvarig utgivare Jonas Levin jonas.levin@kronansdroghandel.se. Innehållet kan lagras/publiceras elektroniskt. Förbehåll mot detta accepteras i princip ej. Redaktionen tar inte ansvar för ej beställt material. Annonsansvarig, Melinda Kampani, PSP-Media, Nästa tidning kommer ut i februari 2011 och följande nummer i april, maj, juni, augusti, oktober och december. Miljömärkt trycksak #

4 innehåll # Tema: smitta 2009 var året då vi alla lärde oss ordet pandemi. svininfluensan spred sig på mindre än tre månader till i princip hela världen. I backspegeln kan vi konstatera att vi klarade oss ganska bra. Men många forskare betraktar förra årets pandemi som generalrepet inför framtida, verkligt allvarliga smittor. Magsjuka är en smitta som man helst skulle vara utan. Här har du tipsen på hur du undviker att bli drabbad. I Göteborg får alla förskolor utbildning i hur man hanterar bakterier, virus och andra sjukdomar bland barnen. 6 Frida besegrade cancern Frida Darell var en energisk tjej som ville rädda världen. Men som 25-åring drabbades hon av cancer i lymfsystemet och tillvaron ställdes på ända. Nu är hon frisk och använder sina erfarenheter både i arbetet och i livet. 4 #1 2010

5 20 må bra 20 Trappa upp träningen Sluta irritera dig på att hissen är trasig. Ta chansen och spring upp för trappan istället. Möt tränaren som använder trapporna för att nå helt nya nivåer. 21 Det livsviktiga solljuset Förbanna inte mörkret, tänd ett ljus istället. Så här års är det viktigt att fånga det lilla solljuset som finns. Men en extrastark lampa kan också hjälpa kroppen på traven i vintermörkret. 22 Fråga hälsoexperten Hur mycket vatten ska man egentligen dricka för att må bra? Varför luktar vi svett? Hur gör jag för att inte bli tjock i jul? Det är frågor som vår hälsoexpert Martina Helin svarar på. medicin 23 Ät sardiner i vinter Det livsviktiga D-vitaminet gör oss friskare. Forskning tyder på att det skyddar mot diabetes, hjärtoch kärlsjukdomar, infektioner, cancer och depression. Sardiner är ett bra sätt att få i sig D-vitamin. 24 Framtidens piller Ett till synes vanligt piller kan vara ett under av modern teknologi. Målsökande mediciner vet var du har ont och vet hur det onda ska bekämpas. 26 Fråga farmaceuten Varför tål jag inte nässpray? Hur ska jag ta mina stora piller på bästa sätt? Apotekare Cecilia Admyre svarar på läsarnas frågor. dessutom 32 Julens frestelser på apoteket Senap, saffran, myntaolja och glukos är klassiska apoteksprodukter. Här får du recepten som trollar fram det bästa ur Kronans Droghandels julsortiment. 34 Vinn lyxigt julpaket Ett lyxigt hudvårdspaket är en julklapp som (nästan) ingen blir besviken på. Kronans Droghandel säljer många fina askar. Ta chansen och tävla om ett eget paket. skönhet 28 Rädda familjens hy i vinter Vinter med kyla, vitaminbrist och mörker är tufft för både ansikte och fötter. Vi tipsar om energikickarna som gör hela familjen gladare. 30 Bli av med dålig andedräkt Dålig andedräkt kan förstöra vilken relation som helst. Ta reda på du om du luktar illa och vad du kan göra åt det. 36 Träna din skotträdda hund Nyår är en tuff tid för våra fyrfota vänner. Men det går att träna hunden att klara nyårsaftons fyrverkerier och om det inte hjälper finns det mediciner. 38 Hälsoprofilen Författaren och debattören Katerina Janouch är ständigt i farten. Här tipsar hon om hur hon håller ångan uppe och hur hon håller sig frisk. #

6 min historia text Olivia Krantz foto Nicke Johansson Cancern har lärt mig leva i nuet Vid 25 års ålder fick Frida Darell diagnosen Hodgkins sjukdom. I dag en tuff behandling, en bok, en film och en yogautbildning senare är hon frisk. Men trots nya insikter och lär domar hade hon hellre varit utan cancern. Visst är det klyschigt att skriva att någon bubblar av livsglädje. Men Frida Darell, 29, lyser starkare än en hundrawattslampa en januarieftermiddag. Ute är Göteborgshimlen grå och regntung men inne i Frida Darells lägenhet är det varmt och ombonat. Medan Frida fixar te och sätter fram hembakade raw food-kakor plinkar österländsk musik i bakgrunden. På armen sitter en ängel med snirkliga vingar och långa ögonfransar. Tatueringen gjordes när cancern var över och återhämtningsprocessen i full gång. Det var viktigt för mig att få den gjord. Jag hade en känsla av att jag ville ha henne och behövde ha henne där under de här återfallsåren. Hon påminner mig om att leva här och nu och att göra det jag vill, säger Frida. Det är svårt att förstå att hon har varit sjuk. Frida ser pigg ut i sin mohikanfrisyr och sina röda yogabyxor, verkar energisk med sin pratgladhet och sitt smittande skratt. 25 år gammal fick hon diagnosen Hodgkins sjukdom. Även om det var tre år sedan hon fick beskedet att cancern var borta, har kroppen fortfarande inte återhämtat sig helt från cellgiftsbehandlingen. Hon orkar inte springa på stan en hel dag längre och när det är kallt ute blir fingertopparna vita, som en påminnelse om cellgifterna. Jag kan inte leva mitt liv exakt som jag vill idag, då kraschar jag. Den extrema tröttheten är bara ett stort kvitto på att jag haft cancer och att det tar tid för kroppen att återhämta sig. Men det hör man inte, man hör att folk blir sjuka och att det är jobbigt, men >> 6 #1 2010

7 så tänkte jag innan: Jag är odödlig. Det är så självklart att livet finns där. så tänker jag nu: Att livet är en gåva. #

8 min historia Det är en stor gåva att kunna hjälpa andra människor Frida ritar sin livskurva så här långt Som liten var jag en väldigt glad, kramig tjej som älskade att sjunga och att vara med kompisar. Jag var ett helt vanligt barn, varken mer frisk eller sjuk än någon annan. Högstadiet och gymnasiet var en fantastisk tid med en massa underbara vänner, gemenskap och teater. Jag hade verkligen fullt upp, vi umgicks dygnet runt. Kroppen kändes inte som vanligt. Jag var trött, jag hade tusen myggbett på benen i över ett halvår. Sedan kände jag en klump i halsen. November 2006 fick jag min diagnos. Sedan följde åtta månaders cellgiftsbehandling. I augusti 2007 ringde min läkare och sa att jag var frisk. Det var en oerhörd lättnad, det går inte att förklara. Jag och mamma åkte hem till några vänner och firade beskedet med champagne. Jag har mycket yoga i mitt liv. Den har hjälpt otroligt mycket och kroppen blir gladare och gladare. Min bok Guldvingar släpptes. Det är en stor gåva att få ge ut min historia och kunna hjälpa andra människor den dagen läkaren säger att man är frisk, då börjar en helt ny tid. Jag hade aldrig kunnat föreställa mig att det skulle vara en sådan lång process att komma tillbaka. Men det blir bättre och bättre med tiden, säger hon. I våras släppte hon boken Guldvingar, som handlar om den mörka tiden med cancer, cellgiftsbehandlingar och ett liv i ovisshet. Men också om kärlek och livsglädje. Under sjukdomstiden spelade hon även in en film om sig själv. I dag jobbar hon som föreläsare, med personlig utveckling och på ett behandlingshem för unga män. Efter den åtta månader långa cellgiftsbehandlingen som bröt ner kroppen och slog ut immunförsvaret fick Frida kronor i present från släkt och vänner. För pengarna åkte hon till ett yogacenter i Thailand i sex månader. Där, i värmen och nära naturen, fick kroppen sakta återhämta sig och Frida påbörjade sin utbildning som certifierad chakrayogalärare. I dag är yogan en av de viktigaste delarna i hennes liv, och till centret i Thailand har hon återvänt flera gånger. Det känns inte som en slump att jag hittade yogan. Jag är helt övertygad om att jag inte hade varit den jag är i dag om inte yogan hade funnits. Den hjälpte mig med återhämtningen av både kroppen och psyket, säger Frida. Även om hon aldrig kommer säga att hon är tacksam för cancern, så har den gett henne en rad viktiga insikter om livet. Jag har lärt mig att leva i nuet. Det är den största gåva jag har fått med mig. Innan jag blev sjuk var jag en framtidsmänniska som rusade mellan människor, möten, folk och kultur. I dag är jag närvarande på ett helt annat sätt, säger hon. Visst trillar också hon in i vardagslunken ibland. Men då kan plötsligt erfarenheterna och känslorna blixtra till och slunga henne tillbaka. Jag kan tänka okej det regnar, men jag skiter i det för jag lever och jag är lycklig. Som i dag, säger Frida och tittar ut genom ett regnstrimmigt fönster som suddar ut de roströda tegelhusen på andra sidan gatan. Sjukdomstiden var inte bara en prövning för Frida, utan även för hennes anhöriga. Verkliga vänner sållades ut och nya tillkom. I dag fakta: frida Darell Ålder: 29. Familj: Sambo, mamma, pappa, bror och halvbror. Bor: Västra Göteborg. Gör: Föreläser, arbetar med personlig utveckling, som chakra yogainstruktör och på ett b ehandlingshem. Gillar: Umgås, yoga, vara ute i naturen, att dansa, skriva, måla och möta nya människor. är banden till vänner och familj starkare än tidigare. Jag vet i dag vilka vänner som skulle finnas där om något annat skulle ske. Om man ska plocka ut alla godbitar ur sörjan så är det ganska fint att veta vilka som är ens riktiga vänner, säger hon. Hon menar att i krissituationer är nära och kära det viktigaste man har. Ingenting annat spelar någon roll. Att jag 8 #1 2010

9 Jag kämpade mot rasism, jag kämpade mot hedersrelaterat våld, jag kämpade mot hiv/aids. Frida har alltid haft ett mycket starkt engagemang. Före cancern jobbade hon mot orättvisor. Det var upp-till-kamp-frida i allt. Jag kämpade mot rasism, jag kämpade mot hedersrelaterat våld, jag kämpade mot hiv/aids. I dag vill jag inte jobba mot saker och ting och lägga all min energi på det. I stället vill jag jobba för frid och harmoni, för kärlek, för att vi ska få mer gemenskap i samhället eller hjälpa varandra. Först då kan jag påverka, säger hon. har mina fina relationer med dem jag älskar betyder allt. Men också att jag bär med mig en medvetenhet om att livet är sårbart. Det är ingen självklarhet att morgondagen finns. Jag vet det och jag har känt den sorgen i mitt hjärta. Jag är sjukt tacksam att jag faktiskt får lov att vara på jorden ett tag till och göra allt det jag älskar och brinner för, säger Frida. En annan viktig lärdom är att acceptera saker hon inte kan påverka. Är kroppen trött så får den vila. Är bussen sen är det ingen idé att hetsa upp sig. Hon är fortfarande samma Frida som före sjukdomen, men djupare och mognare. I dag är det lätt att möta livets alla delar. Om en människa börjar gråta framför mig, så tycker jag inte att det är lika läskigt längre. Det kanske jag skulle ha tyckt innan jag blev sjuk. Då skulle allt bara vara så himla skoj och kul hela tiden, men nu vet jag djupet i det och den rening som blir efter att man har gråtit, säger hon. Frida beskriver sina nya insikter om livet som en färgpalett. Om hon innan cancern hade en färgskala inom sig med ett visst antal färger, så är det som om sjukdomen blandade om färgerna och skapade nya. Hela den färgskalan har blivit tydligare med livets erfarenhet. Men egentligen tror jag att jag hade allting inom mig innan jag blev fakta: Hodgkins sjukdom D Hogdkins sjukdom är en cancer i lymfsystemet. Det finns över 30 olika typer av lymfkörtelcancer. D Det vanligaste symtomet är svullna lymfkörtlar. Svullna körtlar i bröstkorgen och i magen känns inte från utsidan, men de kan göra ont eller kännas obehagliga. Om körtlarna trycker på luftstrupen kan man få hosta eller bli andfådd. Man känner sig trött, får feber, svettas eller går ner i vikt. D Cancern uppstår genom en skada på de vita blodkropparna och kan starta i vilken som helst av kroppens cirka lymfkörtlar. sjuk. Jag tror att alla människor har det inom sig, bara att det tar olika lång tid att blanda och att hitta de olika färgnyanserna, säger hon. Även om hon i dag ser sig som frisk och sällan tänker på att hon varit sjuk har hon fortfarande några kontroller kvar att gå på innan hon blir helt friskförklarad. Utöver det lever hon också med en dödsrädsla som sitter kvar i kroppen. Hon känner sig fortfarande som mest trygg när hon är nära ett sjukhus. Hur mycket jag än tycker att jag är klar med cancern, och det är jag, så finns det så djupt rotat i min själ. Jag blev magsjuk när jag var i Moskva i våras, och inne på toaletten var jag tvungen att fråga min sambo flera gånger Jag dör inte nu va?. Hela kroppen minns, hela hjärtat minns den rädsla jag hade under vissa tider under sjukdomen. De sakerna är inte lätta att få bort, säger Frida. Det är sådana saker hon önskar att hon hade varit utan. Dödsångesten över saker hon inte varit rädd för innan. Men det blir bättre. För ett tag sedan skulle jag absolut inte cykla snabbt i en nedförsbacke, i dag älskar jag att dra på järnet för jag har glömt av det där. Frida skrattar till och fortsätter: Det är inte mänskligt att tänka nu kanske jag blir påkörd i dag så jag måste säga till min kille att jag älskar honom mest av allt innan jag går. Nu vågar jag lite mer fart och lite mer saker som kan äventyra livet. Dit har jag kommit. D D Ungefär personer får lymfkörtelcancer varje år, och den är därmed den sjätte vanligaste cancerformen i Sverige. D Den vanligaste behandlingen är cytostatika (cellgifter) och strålning, men svårare fall kan behandlas med till exempel stamcellstransplantation. #

10 risk för smitta DDD Så här års sprider sig influensa, vinterkräksjuka och förkylningar som löpeld i skolor och på arbetsplatser. Men det går att undvika smittan. DDD Inte ens mirakelmedicinen antibiotika är en lösning på världens smittor. Allt fler bakteriestammar blir resistenta. DDD Hur snabbt kan en smitta röra sig? Fjolårets svininfluensa tog sig jorden runt på 80 dagar. 10 #1 2010

11 tema: smitta text Marika Sivertsson Vi har upplevt ett dramatiskt år. Rädsla för dödlig smitta, uttryckt i mass vaccinationer, krisberedskap och en ständig vaksamhet på symtom på den så kallade svininfluensan, har präglat hela landet. Den 10 augusti deklarerade så Världshälsoorganisationen WHO att pandemin är över. A(H1N1)- viruset kommer enligt WHO troligen att återkomma, men då i samma mildare form som de säsongsinfluensor vi är vana vid. Med tanke på den ständiga soppa av virus och bakterier vi dagligen rör oss i, och givet att många av dem bevisat sin livsduglighet i ett par miljoner år innan människan ens var påtänkt, ska vi kanske uppfatta det som märkligt att dödliga pandemier inte uppstår med tätare mellanrum. Vi överlever varje dag bara tack vare en mycket ömtålig balans mellan olika mikroorganismer. Vårt immunförsvar är bra på att hålla oss på benen; när allt kommer omkring så består vi av ungefär 800 kvadratmeter yta mot omvärlden, njurar och lungor inräknade. Det är ett veritabelt slagfält, där ett ständigt mikrobiologiskt krig pågår. Med vaccin bistår vi genom att fuska fram den erfarenhet av smitta som vårt immunförsvar får av att överleva infektion, men precis som immunförsvaret är bakterier och virus föränderliga. De lär sig av motståndaren och muterar för att komma tillbaka i mer effektiv form. Spanska sjukan , som är den pandemi som givit äldre människor immunitet mot svininfluensan, var som mest dödlig i den andra vågen. Inte ens antibiotikan, mirakelmedicinen som möjliggjort den moderna sjukvården och bidragit till att öka vår livslängd dramatiskt, räcker till om balansen utsätts för alltför stora prövningar. Nästa stora pandemi, enligt många experter, är inte en influensa >> #

12 tema: smitta Så smittas du Att helt undvika smittsamma sjukdomar är inte möjligt för den som lever tillsammans med andra människor. Men hur blir man egentligen sjuk? Här ser du de viktigaste smittvägarna. Droppsmitta, stänk Smitta kan överföras via inandning eller genom att smittämnet går in via slemhinnor till exempel i ögonen. Små droppar som innehåller smittämnen kan ibland spridas och orsaka smitta utan att smittämnet normalt överförs som luftburen smitta. Luftburen smitta Smittan sprids genom inandning av smittämnen. Oftast kommer smittan från utandningsluften från människor eller djur. Mer indirekt men ändå luftburen smitta kan spridas från marken eller i damm som kan virvla upp i luften. Exempel på sjukdomar som kan spridas som luftburen smitta är vattkoppor, papegojsjuka, harpest och tuberkulos. Livsmedelsburen smitta Sjukdom uppkommer genom att livsmedel innehållit smittämne, till exempel campylobacter, salmonella eller listeria. Smittspridning kan ske genom bristande hygien. Vissa smittämnen kan förökas vidare i livsmedlet, framför allt genom felaktig tillagning, t.ex. otillräcklig värmebehandling eller felaktig hantering av det tillagade livsmedlet. Livsmedelsburen smitta kan också orsakas av bandmask. Vattenburen smitta Smittämnen överförs genom förtäring av infekterat vatten eller till exempel grönsaker som vattnats eller sköljts med infekterat vatten. Hepatit A, dysenteri och tyfoidfeber kan smitta den vägen, även i mycket små doser. Vektorburen smitta Smittan sprids med insekter eller spindeldjur, så kallade vektorer, antingen som indirekt kontakt, t.ex. när flugor sprider dysenteribakterier eller då smittämnet finns inuti krypen och kan föras vidare genom bett. I Sverige sprids t.ex. borrelia och fästingburen hjärninflammation (TBE) på detta sätt. Utomlands finns malaria och gula febern. Blodsmitta Smittförande blod eller andra blodtillblandade kroppsvätskor måste nå mottagarens blodbanor. Exempel på sjukdomar som kan spridas genom blod är hepatit B och C samt hiv-infektion. Kontaktsmitta Smittämnen överförs genom direkt kontakt mellan två personer eller genom indirekt kontakt via föremål. Ringorm, springmask, skabb, tarmsjukdomar och könssjukdomar kan spridas så. Indirekt kontaktsmitta är mer sällsynt eftersom det kräver att smittämnet kan överleva en tid utanför kroppen. Tarmsjukdomar kan ibland spridas genom indirekt smitta. källa: Arbetsmiljöverkets hemsida 12 #1 2010

13 Precis som i fråga om klimatet har vi byggt upp en skuld. Vi kan inte längre använda antibiotika på samma sätt som tidigare. Björn Olsen, professor vid institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala Universitet utan i stället den långsammare antibiotikaresistensen som ökar i skuggan av mer dramatiska smittoscenarier. Smittsamma bakterier blir i allt snabbare takt resistenta mot de antibiotika vi känner till, och i de flesta delar av världen har man ännu inte vidtagit åtgärder mot överanvändningen. Sverige är i dag ledande i försöken att uppnå internationella överenskommelser för att få bukt med antibiotikaresistensen. I de fattigaste länderna är några av de vanligaste dödsorsakerna tuberkulos, mässlingen, lunginflammation och diarrésjukdomar. Det är samma gissel som skördade liv också i Sverige för bara tre generationer sedan men som nu kan behandlas effektivt tack vare vaccin och antibiotika. Men precis som i fråga om klimatet har vi byggt upp en skuld. Vi kan inte längre använda antibiotika på samma sätt som tidigare. Den enda lösningen är att ta fram nya antibiotika för en mycket sparsam användning där de som mest behövs. Annars kommer vi bara att skapa nya resistenta stammar och på ett par år blir också den nya antibiotikan verkningslös, säger Björn Olsen, professor vid institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet. Han anser att ett starkare globalt samarbete med ökade insatser i utvecklingsländerna är en överlevnadsfråga. Vi behöver intensivare åtgärder för att minska spridning av infektioner, främst genom att förbättra sjukvårdens infrastruktur i utvecklingsländerna och bistå med vaccin. Vi har råd att dela med oss, och det handlar egentligen om att vi hjälper oss själva. Det vi har i Indien i dag har vi här i Sverige i morgon, säger han. De farligaste smittorna tillhör som regel zoonoserna, alltså smittor som cirkulerar bland tama och vilda djur. A(H1N1) kallas i folkmun svininfluensan då den just kommit via grisen till människan, vars immunförsvar saknar erfarenhet av de specifika mikroorganismerna. Spridningen av zoonoser sker via luft (som influensa), mat eller vatten (som salmonella), vektorer eller med andra ord smittobärare (som fästingburen TBE) eller via direktöverföring (som rabies via bett). Zoonoser drabbar hårdast i fattiga länder, där trängsel som inkluderar djur och undermålig sanitet underlättar spridningen. Vår relativa glesboddhet och hygieniska standard i norra Europa ger oss ett bra skydd, vi har också än så länge ett klimat som skärmar oss från de flesta av de insektsburna infektioner som drabbar många i varmare länder. De vanligaste zoonoserna i Sverige orsakas av bakterierna campylobakter och salmonella. Akuta symtom från mag- och tarmkanalen är vanliga, men även symtomlösa infektioner kan förekomma. De flesta smittas i samband med en utlandsvistelse, men också i Sverige kan vi smittas av allt från salmonella till kräksjuka via maten. Den som vill kan studera en avskräckande lång lista av farliga bakterier på Livsmedelsverkets hemsida. Hans Lindmark, enhetschef på mikrobiologiska enheten på Livsmedelsverket, framhåller vikten av att inte få in salmonella i djurbesättningarna. Slipper vi den i primärproduktionen så blir vi inte heller sjuka av köttet, konstaterar han. Vi har extremt låg förekomst, och får vi in smittan så slaktas djuren omedelbart. God kökshygien motar de flesta bakterierna vi känner till råden: byt skärbräda mellan kött och grönsaker, tvätta händerna, stek och koka och kyl på rätt sätt. Hans Lindmark är mer bekymrad för framtiden: - Förändrat klimat har betydelse, och ju fler vi blir desto större risk. Mat transporteras i dag från jordens alla hörn, och rent vatten kommer att bli en dyrbar resurs. I framtiden blir det på många håll inte möjligt att använda det till grödor. Spanien har redan stora problem, liksom Holland. På det sättet får vi salmonella i sallad den har vattnats med vatten förorenat av smittämnen i avloppsvatten. Den största risken att drabbas av smitta via mat löper svensken utomlands, möjligen >> #

14 tema: smitta Många uppfattar svininfluensan 2009 som en generalrepetition inför en svårare pandemi. med undantag av noroviruset, alltså den vinterkräksjuka som under perioder kan tömma hela arbetsplatser på personal. I dag är den så vanlig året om att vi snart får kalla den kort och gott kräksjuka. Precis som med svininfluensan försöker man med hjälp av handtvättningskampanjer stävja smittan, men eftersom en så väldigt liten dos virus krävs för att man ska bli sjuk, och eftersom immuniteten varar endast några månader, är den svårmotad. I fråga om svininfluensan innebär den avblåsta pandemin inte att faran är över. Förr eller senare kommer vår tids spanska sjuka, en smitta som just har korsat artbarriären och som människan inte har någon immunitet emot. Och precis som med spanka sjukan kommer den att drabba hårdast i fattiga länder, medan dödsfallen blir färre i västvärlden. Då smittades 500 miljoner människor och mellan 40 och 100 miljoner dog. Och då var ändå jordens befolkning mindre än 2 miljarder. I dag närmar vi oss 7 miljarder och vi skickar smittan med flyg i stället för med båt; dödstalen och den hastighet med vilken en dödlig smitta kan komma att spridas vill vi inte föreställa oss. Många uppfattar svininfluensan 2009 som en generalrepetition inför en svårare pandemi. Influensan kostade vården i Sverige omkring 1,5 miljarder kronor. Det priset var enligt kritiker för högt för att mota det som i efterhand visade sig vara en relativt mild pandemi. Men kanske är det så att det är först i framtiden vi vet om lärdomarna som drogs var värda så mycket pengar? D Magsjuka, nej tack! Magens smittor är vanligtvis inte farliga men mycket obehagliga när man drabbas. Matförgiftning som orsakas av bakterier går ofta över inom några dagar. Vinterkräksjukan orsakas av virus, den drabbade insjuknar plöstligt av diarré och kräkningar. Dessbättre är sjukan sällan långvarig, inom några dagar är du frisk igen. Här är tipsen om hur du klarar dig. Var försiktig med: Bakverk, såser, dressing, smörgåsar och konserverad skinka kan innehålla gift från en stafylokock, en mycket vanlig hudbakterie. Efter en till sex timmar mår den drabbade illa och kräks, får ont i magen och diarré. Tillagat kött, fågel eller fisk som återuppvärmts kan vara smittat med gift från en klostridiebakterie. Symtomen kommer efter 8 24 timmar och ger oftast vattentunn diarré och magont. Rå fisk och råa skaldjur kan innehålla en bakterie som är släkt med kolerabakterien. Om du utsätts för denna bakterie kan du få feber och diarréer blandade med blod och slem. Vinterkräksjukan (calicivirus/norovirus) sprids genom direkt eller indirekt kontakt med smittade personer, via mat som hanterats av en person som är eller håller på att bli sjuk, genom dricksvatten eller mat som sköljts i förorenat vatten och sedan inte kokats, till exempel djupfrysta bär och grönsaker. Calicivirus förstörs vid temperaturer över 70 C, men däremot inte vid frysning. Källa: Vårdguiden 14 #1 2010

15 Kräksjuka, förkylning, springmask och löss är bara några av smittorna som grasserar bland förskolans barn. Marianne Bengtsson är hygiensköterska i Västra Götaland. Hon utbildar förskolornas personal i hur de ska arbeta för att undvika onödig smitta i barn grupperna. Marianne ska stoppa dagissmittan På förskolan sprids sjukdomarsnabbt. Bakterier trivs utmärkt bland blöjbyten, otvättade leksaker och mänsklig kontakt. För att minska spridningen utbildas pedagoger i Västra Götaland av hygiensköterskor. text Olivia Krantz Tvåla in händerna, skölj dem noga och torka dem torra. Det må vara en simpel vardagsritual för de flesta, men att tvätta händerna handlar lika mycket om hur man gör det som att man gör det. Att handhygienen fungerar är avgörande för att minska smittspridningen i förskolan. Den största risken är barn som smittar andra barn. Det är med händerna vi sprider mest bakterier omkring oss, säger Marianne Bengtsson, hygiensjuksköterska och projektledare för Hygien i förskolan. Förskolebarn är oftare sjuka än barn som vistas hemma. För att förebygga onödig spridning av sjukdomar utbildar projektet Hygien i förskolan pedagoger runtom i Västra Götaland. Tillsammans med en hygiensjuk sköterska går man igenom utrymmen och rutiner på förskolan. Sedan får all personal en lektion i hygien. Många tänker nog att barn är barn och det som kommer från dem är inte så smutsigt. Men diarré hos barn är lika smittsamt som hos en vuxen. Det handlar om att göra pedagogerna uppmärksamma på det, säger Marianne Bengtsson. På många förskolor saknades tidigare pappershanddukar att torka händerna på, och i frottéhanddukar fastnar mycket bakterier. Rutinerna kring blöjbyte är en annan viktig del för att för hindra smittspridning. Inga textilier ska finnas på sköt bordet, papper och vatten ska vara nära till hands och handskar ska användas. Men även pottor kan utgöra en smittorisk, menar Marianne Bengtsson. De är svåra att hålla rena och förvaras ofta så att alla kan komma åt dem. Flera barn använder ofta samma potta. Det är viktigt hur man rengör dem, i bland görs det i tvätthon bredvid skötplatsen, men då är det viktigt att inte använda samma tvättho för att rengöra leksaker. Projektet drivs av Västra Götalandsregionen och startade i Göteborg Sedan projektstarten har magsjuka minskat något på förskolorna runtom i Göteborg. Men att få bukt med luftvägsinfektioner som förkylningar är desto svårare. De sprids via närheten och att barn till exempel suger på samma leksaker. Problemen på förskolan i dag är att det är fler barn i barngrupperna än tidigare då sprids också bakterier lättare, säger Marianne Bengtsson. D 9 tips för friskare förskolebarn D Sjuka barn ska stanna hemma. D Tvätta händerna vid måltider, toalettbesök och blöjbyte. Händerna torkas torra på pappershandduk för att få bort de sista bakterierna. D Vid blöjbyte är textilier bannlysta, plasthandskar ska användas och både arbetsyta och händer spritas efteråt. D Skydda maten från att komma i kontakt med smutsiga händer eller kläder. D Ju mer utevistelse desto bättre. D Rengör regelbundet leksaker, sängkläder, nappar, gosedjur, pottor etc. D Skärp rutinerna vid infektionsperioder. Ställ fram handsprit och plocka bort leksaker där bakterier frodas, som gosedjur. D Låt inte barnen vistas själva i smutsiga utrymmen som skötrum. D Vädra rejält under dagen. #

16 tema: smitta April 29 WHOs varning för pandemi går till fas fem på den sexgradiga skalan. April 28 USA bekräftar 64 fall. April Två fall i Storbritannien. Smittan därmed bekräftad i Spanien, USA, Kanada och Mexiko. 27 April Mexiko drabbat av mer än 800 fall av influensa liknande sjukdom med hög dödlighet. Samtidigt har sju fall rapporterats från USA. 24 Ett virus erövrar världen Juni WHO meddelar att influensan spridits till nästan alla länder i världen. Fall har bekräftats i 160 av 193 länder som är medlemmar i WHO. 13 Våren 2009 höll världen andan inför hotet om en global pandemi Det tog bara några månader för svininfluensan A (H1N1) att spridas från utbrottet i Mexiko till resten av världen. 16 #1 2010

17 Schweiz, Österrike och Nederländerna rapporterar fall av influensan. Utanför Europa har Costa Rica, Peru, Nya Zeeland och Israel bekräftade fall. April 30 Maj De första fallen bekräftade i Danmark och Hongkong. I Europa har smittan förutom Danmark spridits till Storbritannien, Spanien, Nederländerna, Österrike, Frankrike, Tyskland och Schweiz. 1 Maj Influensan bekräftad i 17 länder av WHO, som emellertid har en liten fördröjning i rapporteringen. 3 Maj 6 Det första fallet i Sverige. Spridningen av svininfluensan i Sverige gick i tre vågor: kom den första vågen då många insjuknade i samband med resor, semestrar och skollov. 2. I början av oktober spreds en omfattande smitta hos skolbarn i Västerbotten och Västernorrland. Följande veckor spreds influensan söderut. Förutom skolbarnen började småbarn och deras föräldrar att insjukna i allt högre grad. 3. I mitten av november kulminerade sjukdomen med nästan laboratorietestade fall per vecka. Smittan avklingade därefter mycket snabbt. 1. I mitten av juli Maj 8 Totalt finns fall av svininfluensan rapporterade. Det är 5 10 gånger mer än ett valigt år med säsongsinfluensa. De allra flesta, 81 procent av de insjuknade, var under personer dog i samband med sjukdomen, av dem tillhörde 25 riskgrupp för en svår sjukdom. Fram till och med mars i år hade doser influensavaccin givits. Om man räknar bort de som fick två doser visar det sig att ungefär 60 procent av b efolkningen, personer, fick vaccin. Maj 9 Källa:SMI:s årsrapport 2009 Maj 31 Juni 29 Över en miljon människor i USA smittade. Juni Juli 24 WHO har registrerat fall i 74 länder. 11 Omkring fall rapporterade från 25 länder, enligt WHO. Första fallet i Norge. Maj 11 Kina rapporterar första fallet. Sammanlagt fall har rapporterats i 53 länder. WHO klassar influensan som en pandemi. #

18 Slemhosta? Prova Bisolvon. Barn från 1 år Dosmått Alkoholfri SE Receptfritt läkemedel. Innehåller bromhexin. Vid hosta med segt slem. Läs bipacksedeln före användning. Ytterligare information se fass.se.

19 må bra kroppen, själen och allt däremellan Redaktör: Petra Stegman-Axlund Petra är frilansjournalist, personlig tränare och kostcoach på Swedish Strength och brinner för inre och yttre hälsa. Benhårda fakta Du har säkert hört att mjölk ger starka ben. Men mjölk är faktiskt inte det bästa sättet att stärka skelettet och få i sig kalcium. Forskare har kommit fram till att mjölk kan påskynda benskörhet de länder där det dricks mest mjölk är de som har högst andel bensköra. Och länder i Asien där mjölk inte ingår över huvud taget i kosten är benskörheten mycket låg. I stället bör du satsa på att äta mycket gröna bladgrönsaker som kål, spenat, salladskål, krasse och gröna bönor, sockerärtor, vitkål och brysselkål. Får du i dig kalcium via kosten tar kroppen upp cirka 62 procent, detta kan du jämföra med de 32 procent som tas upp då du tar kalciumtillskott i tablettform. Glöm inte att även vitamin C och D hjälper till att bygga starka ben. 4 boktips Munnen Björn Klinge, KIU-Press. Om du vill veta vad din tandläkare egentligen pratar om och om du undrar varför mjölktänderna lossnar eller bara vill veta allt som finns att veta om tänder är det här en bok för dig. Björn Klinge är professor och övertandläkare vid Karolinska institutet men skriver i den här boken främst för oss som inte är medicinskt utbildade. Ann Olrin Kärnfrisk familj: Så gör du! Ninka-Bernadette Mauritson och Morten Mauritson, Bokförlaget Langenskiöld. Danska barnfamiljen Mauritson var ständigt sjuka, överviktiga, trötta och deppiga. Det var dags för en radikal förändring. Ut åkte socker, mjölkprodukter, gluten och kemikalier. Med ny kost, och medvetna ansträngningar för att släppa på kontrollen, rensa bland prylarna och finna tid för sig själv, nådde de otroliga resultat. I boken beskriver familjen sin inspirerande och radikala resa. Lisa Tallroth Fem gånger mer kärlek Martin Forster, Natur & Kultur. Vi är många föräldrar som stundtals känner oss usla och otillräckliga. Vardagstjatet tar mycket energi men ger väldigt lite tillbaka. Budskapet i den här lättlästa boken är att barnen behöver fem gånger så mycket kärlek som kritik och tillsägelser. Låter självklart, men stress och trötthet maler lätt ner goda föresatser. Den här boken ger dig nya krafter och får dig att se på dig själv, ditt barn och på typiska vardagssituationer med nya ögon. Lisa Tallroth Spinning för miljön Att spinning är bra för flåset är ingen nyhet. Men nu kan du även göra miljön en tjänst när du sitter där och svettas på inomhushojen. Ett företag som heter The Green Revolution håller på att koppla upp små generatorer på spinningcyklar runtom på olika gym i New York och Washington DC i USA. Varje cykel blir alltså ett litet kraftverk. På ett år kan 20 spinningcyklar lagra energi som kan värma upp motsvarande 72 hem. På varje spinningcykel sitter även en liten mätare som visar hur mycket energi du genererat under träningspasset. Så nu har du ytterligare en motivationshöjare, förutom att kika på pulsklockan och räkna brända kalorier. Nu nappar det ekologiskt Nu finns det ekologiska nappar och bitringar på Apoteket Kronans Droghandel. De är tillverkade i Malaysia. Gummit är biologiskt nedbrytbart. Tillverkaren garanterar att arbetarna är väl betalda och att deras rättigheter respekteras. En liten bok om ondska Ann Heberlein, Albert Bonniers förlag. Hur kommer det sig att vanliga hyggliga människor kan förmås mörda sina grannar i ett krig, och varför var det ingen som förstod att Josef Friztl hade en hel familj i fångenskap i sin källare? Om du funderar på sådant ska du absolut läsa den här boken. Heberlein ger inga svar, men hon slår fast att ondskan inte alls är obegriplig. Det är bara vi, till synes o-onda, som väljer att inte begripa vad som händer för att det är enklast så. Ann Olrin #

20 Trappa upp träningen Trappträning är gratis, roligt och utmanande. Och det kan göra dig till en bättre och snabbare löpare. Här är åtta anledningar till att trappa upp träningen. text: Petra Stegman-Axlund Få ett bättre löpsteg 1 Fördelen med både backar och trappor är att det gynnar ett högre knälyft, vilket ger ett bättre löpsteg, speciellt på kortare distanser. Detta kan öka ditt tempo på vanligt, platt underlag. Din trappträning gör dig alltså till en snabbare löpare. Kroppen chockas i form 2 Många springer samma runda år ut och år in, eller nöter på samma gamla löpband. Men kroppen vänjer sig snabbt vid påfrestningar, så för att få resultat krävs det variation och utmaningar. Och trappträning kan ge dig precis det. Dessutom är det roligt och rolig träning är ju den som blir av. Bränn många kalorier 3 Trappträning är otroligt jobbigt, och alltså kommer din puls att slå i taket och du kommer att bränna massvis med kalorier. Dessutom ger högintensiv träning en längre efterförbränning. Kombinera gärna din trappträning med styrkeövningar för ett fulländat träningspass. Få starka trappben 4 Vill du undvika skador och få starka trapplöparben ska du lägga fokus på stärkande styrketräning. Den bästa övningen för starka trappben är nog djupa knäböj. Kör även andra benövningar som benspark i maskin och utfallssteg. 20 # Trappa upp vardagsmotionen 5 Trappträning kan ge din vardagsmotion en extra kick. Ta trapporna i stället för hissen, gå i stället för att stå i rulltrappan, om du bor i höghus spring upp i trapphuset till översta våningen innan du kliver in i din lägenhet. Du kommer i form på nolltid och det går inte åt så mycket extra tid. 6 Trapptekniken Du bör tänka lite extra på din hållning när du springer i trappor. Tänk på att inte springa med framåtlutad överkropp. Det blir svårare att ta ut steget då och du kan andas in mindre syre. Tänk på att ta i ordentligt, det gör att du naturligt kommer att vilja ha en mer upprätt hållning. Nedhopp för eliten 7 Friidrottare kör ofta nedhopp ner för läktare eller trappor. Men eftersom att det är påfrestande för ben och knän bör endast erfarna motionärer som är vana vid hög träningsintensitet testa detta. Se till att vara ordentligt uppvärmd och ta det lugnt i början. 8 Om du är skadad Du kan träna i trappor även om du inte är i toppform eller kanske har en skada. Ta det i ditt tempo, gå så raskt du kan upp och långsamt ner. Håll gärna i dig i ledstången ifall du behöver lite extra stöd. Testa olika tekniker Det finns massor av sätt att ta sig upp för en trappa. Ju mer du varierar dig desto mer kommer du få ut av din trappträning. Här är några förslag: spring upp och trampa med bägge fötterna på varje steg, ta flera steg i taget, hoppa jämfota, hoppa på ett ben, landa med lite flex i knäna och tryck explosivt ifrån till nästa steg, växla tempo mitt i trappan eller landa i djup knäböjsposition. Du kan även göra dips eller armhävningar mot en trappavsats, stå i plankposition och gå upp och ner för ett trappsteg med händerna. Eller varför inte ha en trappa med i din vanliga löparrunda, och varje gång du passerar den lägger du in en rusch och sprintar upp. Världens tuffaste trappor Det hålls olika tävlingar runtom i världen där man ska springa upp för trapporna i skyskrapor eller torn. Dessa race kallas för tower running eller trapp maraton. Några världs kända byggnader som det tävlas i är D Menara Tower i Kuala Lumpur, 335 meter, 2058 trappsteg D Empire State Building i New York, 381 meter, 1576 trappsteg D Willis Tower i Chicago, 442 meter, trappsteg D CN Tower i Toronto, 553 meter, trappsteg D Eureka Tower i Melbourne, 297 meter, trappsteg D Tower 42 i London, 183 meter, 920 trappsteg D Nyligen hölls även trapp tävlingen Försten Upp Trapp-SM i Skrapan i Stockholm (84 meter, 436 trappsteg) Empire State Building i New York.