kronans SMITTA måste inte innebära slutet Frida Darell fick en andra chans och tog den TEMA Så blir du sjuk och så smittar du andra MAGASIN DROGHANDEL

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "kronans SMITTA måste inte innebära slutet Frida Darell fick en andra chans och tog den TEMA Så blir du sjuk och så smittar du andra MAGASIN DROGHANDEL"

Transkript

1 Ta trappan till formtoppen Högteknologi i litet format Vinn lyxiga skönhetskit Enklaste träningen Vetenskapen Tävla om julklappspaket från ACO är den bästa bakom tabletten kronans MAGASIN En tidning för ett friskare liv DROGHANDEL Cancer måste inte innebära slutet Frida Darell fick en andra chans och tog den TEMA SMITTA Så blir du sjuk och så smittar du andra #

2 LUMENE SENSITIVE TOUCH LUGNANDE ÅTERFUKTNING FÖR KÄNSLIG HUD MED 100% EKOLOGISKT LINFRÖEXTRAKT. Finns på Kronans Droghandel. PRODUKTERNA ÄR FRIA FRÅN: Parabener Mineraloljor Alkohol Silikoner Doftämnen Färgämnen Serien rekommenderas av Astma och Allergiförbundet i Sverige. NATURLIG SKÖNHET FRÅN NORDEN 2 #1 2010

3 redaktören Välkommen till ett friskare liv Jag kände mig alltid provocerad av människor som vägrade acceptera att det var dags att bryta ihop. Hur kunde de förlora allt och ändå vakna med ett leende varje morgon? Men så hamnade jag där själv. En cancertumör stor som en tändsticksask förändrade mitt liv för alltid. Jag kastades in i en karusell av cytostatika, operation och strålning. När jag var mitt i sjukdomen och fortfarande inte var säker på om jag skulle överleva vintern ringde min mamma och frågade hur jag hade det. Innan jag hann svara rättade hon sig själv. äh, jag fattar ju att det är för jäkligt. Hur menar du? svarade jag förvånat, det är jättebra, jag har mycket mindre ont än i går, solen skiner och i kväll är det Morden i Midsomer på TV. Många jag träffar vittnar om samma sak. När livet ställs på sin spets krymper tidsperspektiven, valen blir enkla och allting omkring så mycket vackrare. Prioriteringarna ändras utan att man märker det och det blir tydligt vad som är viktigt. Även om färgerna bleknat lite sedan dess så försöker jag hålla fast vid den där känslan när det är motigt. Men nu kan det ju inte vara så illa att man måste drabbas av svåra sjukdomar för att uppskatta livet som det är. Min förhoppning är att den här tidningen ska ge både inspiration och kunskaper. Att både den som är sjuk och den som är frisk ska hitta sätt att må lite bättre i vardagen. Ann Olrin, redaktör Mina tre favoriter just nu: Saffran Jag älskar doften av saffran och den lyxiga känslan av världens dyraste krydda. Både i fisksoppa och i lussebullar. Ett gott recept på saffransscones hittar du på sidan 32. Ansiktsserum från Lumene En snabb ansikt ssmörjning varje morgon är en vitaminkick på utsidan som håller min vintertorra hy glad och mjuk hela dagen. Läs fler tips för hela familjen på sidan 28. hunden Hugo Världens klokaste pudel som alltid är glad, förlåtande och hela tiden gör sitt allra bästa för att hålla ihop flocken även när han är rädd. Läs hur du tränar hunden att bli lugn till nyår på sidan 36. Magasin Kronans Droghandel är en tidning från Kronans Droghandel. Tidningen är gratis och finns på Kronans Droghandels apotek runtom i hela landet samt i digital form på Magasin Kronans Droghandel kommer ut sju gånger per år. Tidningen trycks på Sörmlands Grafiska i Katrineholm. Tidningen produceras av Tidningskompaniet. Redaktör Ann Olrin , Art Director: Björn Enström. Ansvarig utgivare Jonas Levin Innehållet kan lagras/publiceras elektroniskt. Förbehåll mot detta accepteras i princip ej. Redaktionen tar inte ansvar för ej beställt material. Annonsansvarig, Melinda Kampani, PSP-Media, Nästa tidning kommer ut i februari 2011 och följande nummer i april, maj, juni, augusti, oktober och december. Miljömärkt trycksak #

4 innehåll # Tema: smitta 2009 var året då vi alla lärde oss ordet pandemi. svininfluensan spred sig på mindre än tre månader till i princip hela världen. I backspegeln kan vi konstatera att vi klarade oss ganska bra. Men många forskare betraktar förra årets pandemi som generalrepet inför framtida, verkligt allvarliga smittor. Magsjuka är en smitta som man helst skulle vara utan. Här har du tipsen på hur du undviker att bli drabbad. I Göteborg får alla förskolor utbildning i hur man hanterar bakterier, virus och andra sjukdomar bland barnen. 6 Frida besegrade cancern Frida Darell var en energisk tjej som ville rädda världen. Men som 25-åring drabbades hon av cancer i lymfsystemet och tillvaron ställdes på ända. Nu är hon frisk och använder sina erfarenheter både i arbetet och i livet. 4 #1 2010

5 20 må bra 20 Trappa upp träningen Sluta irritera dig på att hissen är trasig. Ta chansen och spring upp för trappan istället. Möt tränaren som använder trapporna för att nå helt nya nivåer. 21 Det livsviktiga solljuset Förbanna inte mörkret, tänd ett ljus istället. Så här års är det viktigt att fånga det lilla solljuset som finns. Men en extrastark lampa kan också hjälpa kroppen på traven i vintermörkret. 22 Fråga hälsoexperten Hur mycket vatten ska man egentligen dricka för att må bra? Varför luktar vi svett? Hur gör jag för att inte bli tjock i jul? Det är frågor som vår hälsoexpert Martina Helin svarar på. medicin 23 Ät sardiner i vinter Det livsviktiga D-vitaminet gör oss friskare. Forskning tyder på att det skyddar mot diabetes, hjärtoch kärlsjukdomar, infektioner, cancer och depression. Sardiner är ett bra sätt att få i sig D-vitamin. 24 Framtidens piller Ett till synes vanligt piller kan vara ett under av modern teknologi. Målsökande mediciner vet var du har ont och vet hur det onda ska bekämpas. 26 Fråga farmaceuten Varför tål jag inte nässpray? Hur ska jag ta mina stora piller på bästa sätt? Apotekare Cecilia Admyre svarar på läsarnas frågor. dessutom 32 Julens frestelser på apoteket Senap, saffran, myntaolja och glukos är klassiska apoteksprodukter. Här får du recepten som trollar fram det bästa ur Kronans Droghandels julsortiment. 34 Vinn lyxigt julpaket Ett lyxigt hudvårdspaket är en julklapp som (nästan) ingen blir besviken på. Kronans Droghandel säljer många fina askar. Ta chansen och tävla om ett eget paket. skönhet 28 Rädda familjens hy i vinter Vinter med kyla, vitaminbrist och mörker är tufft för både ansikte och fötter. Vi tipsar om energikickarna som gör hela familjen gladare. 30 Bli av med dålig andedräkt Dålig andedräkt kan förstöra vilken relation som helst. Ta reda på du om du luktar illa och vad du kan göra åt det. 36 Träna din skotträdda hund Nyår är en tuff tid för våra fyrfota vänner. Men det går att träna hunden att klara nyårsaftons fyrverkerier och om det inte hjälper finns det mediciner. 38 Hälsoprofilen Författaren och debattören Katerina Janouch är ständigt i farten. Här tipsar hon om hur hon håller ångan uppe och hur hon håller sig frisk. #

6 min historia text Olivia Krantz foto Nicke Johansson Cancern har lärt mig leva i nuet Vid 25 års ålder fick Frida Darell diagnosen Hodgkins sjukdom. I dag en tuff behandling, en bok, en film och en yogautbildning senare är hon frisk. Men trots nya insikter och lär domar hade hon hellre varit utan cancern. Visst är det klyschigt att skriva att någon bubblar av livsglädje. Men Frida Darell, 29, lyser starkare än en hundrawattslampa en januarieftermiddag. Ute är Göteborgshimlen grå och regntung men inne i Frida Darells lägenhet är det varmt och ombonat. Medan Frida fixar te och sätter fram hembakade raw food-kakor plinkar österländsk musik i bakgrunden. På armen sitter en ängel med snirkliga vingar och långa ögonfransar. Tatueringen gjordes när cancern var över och återhämtningsprocessen i full gång. Det var viktigt för mig att få den gjord. Jag hade en känsla av att jag ville ha henne och behövde ha henne där under de här återfallsåren. Hon påminner mig om att leva här och nu och att göra det jag vill, säger Frida. Det är svårt att förstå att hon har varit sjuk. Frida ser pigg ut i sin mohikanfrisyr och sina röda yogabyxor, verkar energisk med sin pratgladhet och sitt smittande skratt. 25 år gammal fick hon diagnosen Hodgkins sjukdom. Även om det var tre år sedan hon fick beskedet att cancern var borta, har kroppen fortfarande inte återhämtat sig helt från cellgiftsbehandlingen. Hon orkar inte springa på stan en hel dag längre och när det är kallt ute blir fingertopparna vita, som en påminnelse om cellgifterna. Jag kan inte leva mitt liv exakt som jag vill idag, då kraschar jag. Den extrema tröttheten är bara ett stort kvitto på att jag haft cancer och att det tar tid för kroppen att återhämta sig. Men det hör man inte, man hör att folk blir sjuka och att det är jobbigt, men >> 6 #1 2010

7 så tänkte jag innan: Jag är odödlig. Det är så självklart att livet finns där. så tänker jag nu: Att livet är en gåva. #

8 min historia Det är en stor gåva att kunna hjälpa andra människor Frida ritar sin livskurva så här långt Som liten var jag en väldigt glad, kramig tjej som älskade att sjunga och att vara med kompisar. Jag var ett helt vanligt barn, varken mer frisk eller sjuk än någon annan. Högstadiet och gymnasiet var en fantastisk tid med en massa underbara vänner, gemenskap och teater. Jag hade verkligen fullt upp, vi umgicks dygnet runt. Kroppen kändes inte som vanligt. Jag var trött, jag hade tusen myggbett på benen i över ett halvår. Sedan kände jag en klump i halsen. November 2006 fick jag min diagnos. Sedan följde åtta månaders cellgiftsbehandling. I augusti 2007 ringde min läkare och sa att jag var frisk. Det var en oerhörd lättnad, det går inte att förklara. Jag och mamma åkte hem till några vänner och firade beskedet med champagne. Jag har mycket yoga i mitt liv. Den har hjälpt otroligt mycket och kroppen blir gladare och gladare. Min bok Guldvingar släpptes. Det är en stor gåva att få ge ut min historia och kunna hjälpa andra människor den dagen läkaren säger att man är frisk, då börjar en helt ny tid. Jag hade aldrig kunnat föreställa mig att det skulle vara en sådan lång process att komma tillbaka. Men det blir bättre och bättre med tiden, säger hon. I våras släppte hon boken Guldvingar, som handlar om den mörka tiden med cancer, cellgiftsbehandlingar och ett liv i ovisshet. Men också om kärlek och livsglädje. Under sjukdomstiden spelade hon även in en film om sig själv. I dag jobbar hon som föreläsare, med personlig utveckling och på ett behandlingshem för unga män. Efter den åtta månader långa cellgiftsbehandlingen som bröt ner kroppen och slog ut immunförsvaret fick Frida kronor i present från släkt och vänner. För pengarna åkte hon till ett yogacenter i Thailand i sex månader. Där, i värmen och nära naturen, fick kroppen sakta återhämta sig och Frida påbörjade sin utbildning som certifierad chakrayogalärare. I dag är yogan en av de viktigaste delarna i hennes liv, och till centret i Thailand har hon återvänt flera gånger. Det känns inte som en slump att jag hittade yogan. Jag är helt övertygad om att jag inte hade varit den jag är i dag om inte yogan hade funnits. Den hjälpte mig med återhämtningen av både kroppen och psyket, säger Frida. Även om hon aldrig kommer säga att hon är tacksam för cancern, så har den gett henne en rad viktiga insikter om livet. Jag har lärt mig att leva i nuet. Det är den största gåva jag har fått med mig. Innan jag blev sjuk var jag en framtidsmänniska som rusade mellan människor, möten, folk och kultur. I dag är jag närvarande på ett helt annat sätt, säger hon. Visst trillar också hon in i vardagslunken ibland. Men då kan plötsligt erfarenheterna och känslorna blixtra till och slunga henne tillbaka. Jag kan tänka okej det regnar, men jag skiter i det för jag lever och jag är lycklig. Som i dag, säger Frida och tittar ut genom ett regnstrimmigt fönster som suddar ut de roströda tegelhusen på andra sidan gatan. Sjukdomstiden var inte bara en prövning för Frida, utan även för hennes anhöriga. Verkliga vänner sållades ut och nya tillkom. I dag fakta: frida Darell Ålder: 29. Familj: Sambo, mamma, pappa, bror och halvbror. Bor: Västra Göteborg. Gör: Föreläser, arbetar med personlig utveckling, som chakra yogainstruktör och på ett b ehandlingshem. Gillar: Umgås, yoga, vara ute i naturen, att dansa, skriva, måla och möta nya människor. är banden till vänner och familj starkare än tidigare. Jag vet i dag vilka vänner som skulle finnas där om något annat skulle ske. Om man ska plocka ut alla godbitar ur sörjan så är det ganska fint att veta vilka som är ens riktiga vänner, säger hon. Hon menar att i krissituationer är nära och kära det viktigaste man har. Ingenting annat spelar någon roll. Att jag 8 #1 2010

9 Jag kämpade mot rasism, jag kämpade mot hedersrelaterat våld, jag kämpade mot hiv/aids. Frida har alltid haft ett mycket starkt engagemang. Före cancern jobbade hon mot orättvisor. Det var upp-till-kamp-frida i allt. Jag kämpade mot rasism, jag kämpade mot hedersrelaterat våld, jag kämpade mot hiv/aids. I dag vill jag inte jobba mot saker och ting och lägga all min energi på det. I stället vill jag jobba för frid och harmoni, för kärlek, för att vi ska få mer gemenskap i samhället eller hjälpa varandra. Först då kan jag påverka, säger hon. har mina fina relationer med dem jag älskar betyder allt. Men också att jag bär med mig en medvetenhet om att livet är sårbart. Det är ingen självklarhet att morgondagen finns. Jag vet det och jag har känt den sorgen i mitt hjärta. Jag är sjukt tacksam att jag faktiskt får lov att vara på jorden ett tag till och göra allt det jag älskar och brinner för, säger Frida. En annan viktig lärdom är att acceptera saker hon inte kan påverka. Är kroppen trött så får den vila. Är bussen sen är det ingen idé att hetsa upp sig. Hon är fortfarande samma Frida som före sjukdomen, men djupare och mognare. I dag är det lätt att möta livets alla delar. Om en människa börjar gråta framför mig, så tycker jag inte att det är lika läskigt längre. Det kanske jag skulle ha tyckt innan jag blev sjuk. Då skulle allt bara vara så himla skoj och kul hela tiden, men nu vet jag djupet i det och den rening som blir efter att man har gråtit, säger hon. Frida beskriver sina nya insikter om livet som en färgpalett. Om hon innan cancern hade en färgskala inom sig med ett visst antal färger, så är det som om sjukdomen blandade om färgerna och skapade nya. Hela den färgskalan har blivit tydligare med livets erfarenhet. Men egentligen tror jag att jag hade allting inom mig innan jag blev fakta: Hodgkins sjukdom D Hogdkins sjukdom är en cancer i lymfsystemet. Det finns över 30 olika typer av lymfkörtelcancer. D Det vanligaste symtomet är svullna lymfkörtlar. Svullna körtlar i bröstkorgen och i magen känns inte från utsidan, men de kan göra ont eller kännas obehagliga. Om körtlarna trycker på luftstrupen kan man få hosta eller bli andfådd. Man känner sig trött, får feber, svettas eller går ner i vikt. D Cancern uppstår genom en skada på de vita blodkropparna och kan starta i vilken som helst av kroppens cirka lymfkörtlar. sjuk. Jag tror att alla människor har det inom sig, bara att det tar olika lång tid att blanda och att hitta de olika färgnyanserna, säger hon. Även om hon i dag ser sig som frisk och sällan tänker på att hon varit sjuk har hon fortfarande några kontroller kvar att gå på innan hon blir helt friskförklarad. Utöver det lever hon också med en dödsrädsla som sitter kvar i kroppen. Hon känner sig fortfarande som mest trygg när hon är nära ett sjukhus. Hur mycket jag än tycker att jag är klar med cancern, och det är jag, så finns det så djupt rotat i min själ. Jag blev magsjuk när jag var i Moskva i våras, och inne på toaletten var jag tvungen att fråga min sambo flera gånger Jag dör inte nu va?. Hela kroppen minns, hela hjärtat minns den rädsla jag hade under vissa tider under sjukdomen. De sakerna är inte lätta att få bort, säger Frida. Det är sådana saker hon önskar att hon hade varit utan. Dödsångesten över saker hon inte varit rädd för innan. Men det blir bättre. För ett tag sedan skulle jag absolut inte cykla snabbt i en nedförsbacke, i dag älskar jag att dra på järnet för jag har glömt av det där. Frida skrattar till och fortsätter: Det är inte mänskligt att tänka nu kanske jag blir påkörd i dag så jag måste säga till min kille att jag älskar honom mest av allt innan jag går. Nu vågar jag lite mer fart och lite mer saker som kan äventyra livet. Dit har jag kommit. D D Ungefär personer får lymfkörtelcancer varje år, och den är därmed den sjätte vanligaste cancerformen i Sverige. D Den vanligaste behandlingen är cytostatika (cellgifter) och strålning, men svårare fall kan behandlas med till exempel stamcellstransplantation. #

10 risk för smitta DDD Så här års sprider sig influensa, vinterkräksjuka och förkylningar som löpeld i skolor och på arbetsplatser. Men det går att undvika smittan. DDD Inte ens mirakelmedicinen antibiotika är en lösning på världens smittor. Allt fler bakteriestammar blir resistenta. DDD Hur snabbt kan en smitta röra sig? Fjolårets svininfluensa tog sig jorden runt på 80 dagar. 10 #1 2010

11 tema: smitta text Marika Sivertsson Vi har upplevt ett dramatiskt år. Rädsla för dödlig smitta, uttryckt i mass vaccinationer, krisberedskap och en ständig vaksamhet på symtom på den så kallade svininfluensan, har präglat hela landet. Den 10 augusti deklarerade så Världshälsoorganisationen WHO att pandemin är över. A(H1N1)- viruset kommer enligt WHO troligen att återkomma, men då i samma mildare form som de säsongsinfluensor vi är vana vid. Med tanke på den ständiga soppa av virus och bakterier vi dagligen rör oss i, och givet att många av dem bevisat sin livsduglighet i ett par miljoner år innan människan ens var påtänkt, ska vi kanske uppfatta det som märkligt att dödliga pandemier inte uppstår med tätare mellanrum. Vi överlever varje dag bara tack vare en mycket ömtålig balans mellan olika mikroorganismer. Vårt immunförsvar är bra på att hålla oss på benen; när allt kommer omkring så består vi av ungefär 800 kvadratmeter yta mot omvärlden, njurar och lungor inräknade. Det är ett veritabelt slagfält, där ett ständigt mikrobiologiskt krig pågår. Med vaccin bistår vi genom att fuska fram den erfarenhet av smitta som vårt immunförsvar får av att överleva infektion, men precis som immunförsvaret är bakterier och virus föränderliga. De lär sig av motståndaren och muterar för att komma tillbaka i mer effektiv form. Spanska sjukan , som är den pandemi som givit äldre människor immunitet mot svininfluensan, var som mest dödlig i den andra vågen. Inte ens antibiotikan, mirakelmedicinen som möjliggjort den moderna sjukvården och bidragit till att öka vår livslängd dramatiskt, räcker till om balansen utsätts för alltför stora prövningar. Nästa stora pandemi, enligt många experter, är inte en influensa >> #

12 tema: smitta Så smittas du Att helt undvika smittsamma sjukdomar är inte möjligt för den som lever tillsammans med andra människor. Men hur blir man egentligen sjuk? Här ser du de viktigaste smittvägarna. Droppsmitta, stänk Smitta kan överföras via inandning eller genom att smittämnet går in via slemhinnor till exempel i ögonen. Små droppar som innehåller smittämnen kan ibland spridas och orsaka smitta utan att smittämnet normalt överförs som luftburen smitta. Luftburen smitta Smittan sprids genom inandning av smittämnen. Oftast kommer smittan från utandningsluften från människor eller djur. Mer indirekt men ändå luftburen smitta kan spridas från marken eller i damm som kan virvla upp i luften. Exempel på sjukdomar som kan spridas som luftburen smitta är vattkoppor, papegojsjuka, harpest och tuberkulos. Livsmedelsburen smitta Sjukdom uppkommer genom att livsmedel innehållit smittämne, till exempel campylobacter, salmonella eller listeria. Smittspridning kan ske genom bristande hygien. Vissa smittämnen kan förökas vidare i livsmedlet, framför allt genom felaktig tillagning, t.ex. otillräcklig värmebehandling eller felaktig hantering av det tillagade livsmedlet. Livsmedelsburen smitta kan också orsakas av bandmask. Vattenburen smitta Smittämnen överförs genom förtäring av infekterat vatten eller till exempel grönsaker som vattnats eller sköljts med infekterat vatten. Hepatit A, dysenteri och tyfoidfeber kan smitta den vägen, även i mycket små doser. Vektorburen smitta Smittan sprids med insekter eller spindeldjur, så kallade vektorer, antingen som indirekt kontakt, t.ex. när flugor sprider dysenteribakterier eller då smittämnet finns inuti krypen och kan föras vidare genom bett. I Sverige sprids t.ex. borrelia och fästingburen hjärninflammation (TBE) på detta sätt. Utomlands finns malaria och gula febern. Blodsmitta Smittförande blod eller andra blodtillblandade kroppsvätskor måste nå mottagarens blodbanor. Exempel på sjukdomar som kan spridas genom blod är hepatit B och C samt hiv-infektion. Kontaktsmitta Smittämnen överförs genom direkt kontakt mellan två personer eller genom indirekt kontakt via föremål. Ringorm, springmask, skabb, tarmsjukdomar och könssjukdomar kan spridas så. Indirekt kontaktsmitta är mer sällsynt eftersom det kräver att smittämnet kan överleva en tid utanför kroppen. Tarmsjukdomar kan ibland spridas genom indirekt smitta. källa: Arbetsmiljöverkets hemsida 12 #1 2010

13 Precis som i fråga om klimatet har vi byggt upp en skuld. Vi kan inte längre använda antibiotika på samma sätt som tidigare. Björn Olsen, professor vid institutionen för medicinska vetenskaper, Uppsala Universitet utan i stället den långsammare antibiotikaresistensen som ökar i skuggan av mer dramatiska smittoscenarier. Smittsamma bakterier blir i allt snabbare takt resistenta mot de antibiotika vi känner till, och i de flesta delar av världen har man ännu inte vidtagit åtgärder mot överanvändningen. Sverige är i dag ledande i försöken att uppnå internationella överenskommelser för att få bukt med antibiotikaresistensen. I de fattigaste länderna är några av de vanligaste dödsorsakerna tuberkulos, mässlingen, lunginflammation och diarrésjukdomar. Det är samma gissel som skördade liv också i Sverige för bara tre generationer sedan men som nu kan behandlas effektivt tack vare vaccin och antibiotika. Men precis som i fråga om klimatet har vi byggt upp en skuld. Vi kan inte längre använda antibiotika på samma sätt som tidigare. Den enda lösningen är att ta fram nya antibiotika för en mycket sparsam användning där de som mest behövs. Annars kommer vi bara att skapa nya resistenta stammar och på ett par år blir också den nya antibiotikan verkningslös, säger Björn Olsen, professor vid institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet. Han anser att ett starkare globalt samarbete med ökade insatser i utvecklingsländerna är en överlevnadsfråga. Vi behöver intensivare åtgärder för att minska spridning av infektioner, främst genom att förbättra sjukvårdens infrastruktur i utvecklingsländerna och bistå med vaccin. Vi har råd att dela med oss, och det handlar egentligen om att vi hjälper oss själva. Det vi har i Indien i dag har vi här i Sverige i morgon, säger han. De farligaste smittorna tillhör som regel zoonoserna, alltså smittor som cirkulerar bland tama och vilda djur. A(H1N1) kallas i folkmun svininfluensan då den just kommit via grisen till människan, vars immunförsvar saknar erfarenhet av de specifika mikroorganismerna. Spridningen av zoonoser sker via luft (som influensa), mat eller vatten (som salmonella), vektorer eller med andra ord smittobärare (som fästingburen TBE) eller via direktöverföring (som rabies via bett). Zoonoser drabbar hårdast i fattiga länder, där trängsel som inkluderar djur och undermålig sanitet underlättar spridningen. Vår relativa glesboddhet och hygieniska standard i norra Europa ger oss ett bra skydd, vi har också än så länge ett klimat som skärmar oss från de flesta av de insektsburna infektioner som drabbar många i varmare länder. De vanligaste zoonoserna i Sverige orsakas av bakterierna campylobakter och salmonella. Akuta symtom från mag- och tarmkanalen är vanliga, men även symtomlösa infektioner kan förekomma. De flesta smittas i samband med en utlandsvistelse, men också i Sverige kan vi smittas av allt från salmonella till kräksjuka via maten. Den som vill kan studera en avskräckande lång lista av farliga bakterier på Livsmedelsverkets hemsida. Hans Lindmark, enhetschef på mikrobiologiska enheten på Livsmedelsverket, framhåller vikten av att inte få in salmonella i djurbesättningarna. Slipper vi den i primärproduktionen så blir vi inte heller sjuka av köttet, konstaterar han. Vi har extremt låg förekomst, och får vi in smittan så slaktas djuren omedelbart. God kökshygien motar de flesta bakterierna vi känner till råden: byt skärbräda mellan kött och grönsaker, tvätta händerna, stek och koka och kyl på rätt sätt. Hans Lindmark är mer bekymrad för framtiden: - Förändrat klimat har betydelse, och ju fler vi blir desto större risk. Mat transporteras i dag från jordens alla hörn, och rent vatten kommer att bli en dyrbar resurs. I framtiden blir det på många håll inte möjligt att använda det till grödor. Spanien har redan stora problem, liksom Holland. På det sättet får vi salmonella i sallad den har vattnats med vatten förorenat av smittämnen i avloppsvatten. Den största risken att drabbas av smitta via mat löper svensken utomlands, möjligen >> #

14 tema: smitta Många uppfattar svininfluensan 2009 som en generalrepetition inför en svårare pandemi. med undantag av noroviruset, alltså den vinterkräksjuka som under perioder kan tömma hela arbetsplatser på personal. I dag är den så vanlig året om att vi snart får kalla den kort och gott kräksjuka. Precis som med svininfluensan försöker man med hjälp av handtvättningskampanjer stävja smittan, men eftersom en så väldigt liten dos virus krävs för att man ska bli sjuk, och eftersom immuniteten varar endast några månader, är den svårmotad. I fråga om svininfluensan innebär den avblåsta pandemin inte att faran är över. Förr eller senare kommer vår tids spanska sjuka, en smitta som just har korsat artbarriären och som människan inte har någon immunitet emot. Och precis som med spanka sjukan kommer den att drabba hårdast i fattiga länder, medan dödsfallen blir färre i västvärlden. Då smittades 500 miljoner människor och mellan 40 och 100 miljoner dog. Och då var ändå jordens befolkning mindre än 2 miljarder. I dag närmar vi oss 7 miljarder och vi skickar smittan med flyg i stället för med båt; dödstalen och den hastighet med vilken en dödlig smitta kan komma att spridas vill vi inte föreställa oss. Många uppfattar svininfluensan 2009 som en generalrepetition inför en svårare pandemi. Influensan kostade vården i Sverige omkring 1,5 miljarder kronor. Det priset var enligt kritiker för högt för att mota det som i efterhand visade sig vara en relativt mild pandemi. Men kanske är det så att det är först i framtiden vi vet om lärdomarna som drogs var värda så mycket pengar? D Magsjuka, nej tack! Magens smittor är vanligtvis inte farliga men mycket obehagliga när man drabbas. Matförgiftning som orsakas av bakterier går ofta över inom några dagar. Vinterkräksjukan orsakas av virus, den drabbade insjuknar plöstligt av diarré och kräkningar. Dessbättre är sjukan sällan långvarig, inom några dagar är du frisk igen. Här är tipsen om hur du klarar dig. Var försiktig med: Bakverk, såser, dressing, smörgåsar och konserverad skinka kan innehålla gift från en stafylokock, en mycket vanlig hudbakterie. Efter en till sex timmar mår den drabbade illa och kräks, får ont i magen och diarré. Tillagat kött, fågel eller fisk som återuppvärmts kan vara smittat med gift från en klostridiebakterie. Symtomen kommer efter 8 24 timmar och ger oftast vattentunn diarré och magont. Rå fisk och råa skaldjur kan innehålla en bakterie som är släkt med kolerabakterien. Om du utsätts för denna bakterie kan du få feber och diarréer blandade med blod och slem. Vinterkräksjukan (calicivirus/norovirus) sprids genom direkt eller indirekt kontakt med smittade personer, via mat som hanterats av en person som är eller håller på att bli sjuk, genom dricksvatten eller mat som sköljts i förorenat vatten och sedan inte kokats, till exempel djupfrysta bär och grönsaker. Calicivirus förstörs vid temperaturer över 70 C, men däremot inte vid frysning. Källa: Vårdguiden 14 #1 2010

15 Kräksjuka, förkylning, springmask och löss är bara några av smittorna som grasserar bland förskolans barn. Marianne Bengtsson är hygiensköterska i Västra Götaland. Hon utbildar förskolornas personal i hur de ska arbeta för att undvika onödig smitta i barn grupperna. Marianne ska stoppa dagissmittan På förskolan sprids sjukdomarsnabbt. Bakterier trivs utmärkt bland blöjbyten, otvättade leksaker och mänsklig kontakt. För att minska spridningen utbildas pedagoger i Västra Götaland av hygiensköterskor. text Olivia Krantz Tvåla in händerna, skölj dem noga och torka dem torra. Det må vara en simpel vardagsritual för de flesta, men att tvätta händerna handlar lika mycket om hur man gör det som att man gör det. Att handhygienen fungerar är avgörande för att minska smittspridningen i förskolan. Den största risken är barn som smittar andra barn. Det är med händerna vi sprider mest bakterier omkring oss, säger Marianne Bengtsson, hygiensjuksköterska och projektledare för Hygien i förskolan. Förskolebarn är oftare sjuka än barn som vistas hemma. För att förebygga onödig spridning av sjukdomar utbildar projektet Hygien i förskolan pedagoger runtom i Västra Götaland. Tillsammans med en hygiensjuk sköterska går man igenom utrymmen och rutiner på förskolan. Sedan får all personal en lektion i hygien. Många tänker nog att barn är barn och det som kommer från dem är inte så smutsigt. Men diarré hos barn är lika smittsamt som hos en vuxen. Det handlar om att göra pedagogerna uppmärksamma på det, säger Marianne Bengtsson. På många förskolor saknades tidigare pappershanddukar att torka händerna på, och i frottéhanddukar fastnar mycket bakterier. Rutinerna kring blöjbyte är en annan viktig del för att för hindra smittspridning. Inga textilier ska finnas på sköt bordet, papper och vatten ska vara nära till hands och handskar ska användas. Men även pottor kan utgöra en smittorisk, menar Marianne Bengtsson. De är svåra att hålla rena och förvaras ofta så att alla kan komma åt dem. Flera barn använder ofta samma potta. Det är viktigt hur man rengör dem, i bland görs det i tvätthon bredvid skötplatsen, men då är det viktigt att inte använda samma tvättho för att rengöra leksaker. Projektet drivs av Västra Götalandsregionen och startade i Göteborg Sedan projektstarten har magsjuka minskat något på förskolorna runtom i Göteborg. Men att få bukt med luftvägsinfektioner som förkylningar är desto svårare. De sprids via närheten och att barn till exempel suger på samma leksaker. Problemen på förskolan i dag är att det är fler barn i barngrupperna än tidigare då sprids också bakterier lättare, säger Marianne Bengtsson. D 9 tips för friskare förskolebarn D Sjuka barn ska stanna hemma. D Tvätta händerna vid måltider, toalettbesök och blöjbyte. Händerna torkas torra på pappershandduk för att få bort de sista bakterierna. D Vid blöjbyte är textilier bannlysta, plasthandskar ska användas och både arbetsyta och händer spritas efteråt. D Skydda maten från att komma i kontakt med smutsiga händer eller kläder. D Ju mer utevistelse desto bättre. D Rengör regelbundet leksaker, sängkläder, nappar, gosedjur, pottor etc. D Skärp rutinerna vid infektionsperioder. Ställ fram handsprit och plocka bort leksaker där bakterier frodas, som gosedjur. D Låt inte barnen vistas själva i smutsiga utrymmen som skötrum. D Vädra rejält under dagen. #

16 tema: smitta April 29 WHOs varning för pandemi går till fas fem på den sexgradiga skalan. April 28 USA bekräftar 64 fall. April Två fall i Storbritannien. Smittan därmed bekräftad i Spanien, USA, Kanada och Mexiko. 27 April Mexiko drabbat av mer än 800 fall av influensa liknande sjukdom med hög dödlighet. Samtidigt har sju fall rapporterats från USA. 24 Ett virus erövrar världen Juni WHO meddelar att influensan spridits till nästan alla länder i världen. Fall har bekräftats i 160 av 193 länder som är medlemmar i WHO. 13 Våren 2009 höll världen andan inför hotet om en global pandemi Det tog bara några månader för svininfluensan A (H1N1) att spridas från utbrottet i Mexiko till resten av världen. 16 #1 2010

17 Schweiz, Österrike och Nederländerna rapporterar fall av influensan. Utanför Europa har Costa Rica, Peru, Nya Zeeland och Israel bekräftade fall. April 30 Maj De första fallen bekräftade i Danmark och Hongkong. I Europa har smittan förutom Danmark spridits till Storbritannien, Spanien, Nederländerna, Österrike, Frankrike, Tyskland och Schweiz. 1 Maj Influensan bekräftad i 17 länder av WHO, som emellertid har en liten fördröjning i rapporteringen. 3 Maj 6 Det första fallet i Sverige. Spridningen av svininfluensan i Sverige gick i tre vågor: kom den första vågen då många insjuknade i samband med resor, semestrar och skollov. 2. I början av oktober spreds en omfattande smitta hos skolbarn i Västerbotten och Västernorrland. Följande veckor spreds influensan söderut. Förutom skolbarnen började småbarn och deras föräldrar att insjukna i allt högre grad. 3. I mitten av november kulminerade sjukdomen med nästan laboratorietestade fall per vecka. Smittan avklingade därefter mycket snabbt. 1. I mitten av juli Maj 8 Totalt finns fall av svininfluensan rapporterade. Det är 5 10 gånger mer än ett valigt år med säsongsinfluensa. De allra flesta, 81 procent av de insjuknade, var under personer dog i samband med sjukdomen, av dem tillhörde 25 riskgrupp för en svår sjukdom. Fram till och med mars i år hade doser influensavaccin givits. Om man räknar bort de som fick två doser visar det sig att ungefär 60 procent av b efolkningen, personer, fick vaccin. Maj 9 Källa:SMI:s årsrapport 2009 Maj 31 Juni 29 Över en miljon människor i USA smittade. Juni Juli 24 WHO har registrerat fall i 74 länder. 11 Omkring fall rapporterade från 25 länder, enligt WHO. Första fallet i Norge. Maj 11 Kina rapporterar första fallet. Sammanlagt fall har rapporterats i 53 länder. WHO klassar influensan som en pandemi. #

18 Slemhosta? Prova Bisolvon. Barn från 1 år Dosmått Alkoholfri SE Receptfritt läkemedel. Innehåller bromhexin. Vid hosta med segt slem. Läs bipacksedeln före användning. Ytterligare information se fass.se.

19 må bra kroppen, själen och allt däremellan Redaktör: Petra Stegman-Axlund Petra är frilansjournalist, personlig tränare och kostcoach på Swedish Strength och brinner för inre och yttre hälsa. Benhårda fakta Du har säkert hört att mjölk ger starka ben. Men mjölk är faktiskt inte det bästa sättet att stärka skelettet och få i sig kalcium. Forskare har kommit fram till att mjölk kan påskynda benskörhet de länder där det dricks mest mjölk är de som har högst andel bensköra. Och länder i Asien där mjölk inte ingår över huvud taget i kosten är benskörheten mycket låg. I stället bör du satsa på att äta mycket gröna bladgrönsaker som kål, spenat, salladskål, krasse och gröna bönor, sockerärtor, vitkål och brysselkål. Får du i dig kalcium via kosten tar kroppen upp cirka 62 procent, detta kan du jämföra med de 32 procent som tas upp då du tar kalciumtillskott i tablettform. Glöm inte att även vitamin C och D hjälper till att bygga starka ben. 4 boktips Munnen Björn Klinge, KIU-Press. Om du vill veta vad din tandläkare egentligen pratar om och om du undrar varför mjölktänderna lossnar eller bara vill veta allt som finns att veta om tänder är det här en bok för dig. Björn Klinge är professor och övertandläkare vid Karolinska institutet men skriver i den här boken främst för oss som inte är medicinskt utbildade. Ann Olrin Kärnfrisk familj: Så gör du! Ninka-Bernadette Mauritson och Morten Mauritson, Bokförlaget Langenskiöld. Danska barnfamiljen Mauritson var ständigt sjuka, överviktiga, trötta och deppiga. Det var dags för en radikal förändring. Ut åkte socker, mjölkprodukter, gluten och kemikalier. Med ny kost, och medvetna ansträngningar för att släppa på kontrollen, rensa bland prylarna och finna tid för sig själv, nådde de otroliga resultat. I boken beskriver familjen sin inspirerande och radikala resa. Lisa Tallroth Fem gånger mer kärlek Martin Forster, Natur & Kultur. Vi är många föräldrar som stundtals känner oss usla och otillräckliga. Vardagstjatet tar mycket energi men ger väldigt lite tillbaka. Budskapet i den här lättlästa boken är att barnen behöver fem gånger så mycket kärlek som kritik och tillsägelser. Låter självklart, men stress och trötthet maler lätt ner goda föresatser. Den här boken ger dig nya krafter och får dig att se på dig själv, ditt barn och på typiska vardagssituationer med nya ögon. Lisa Tallroth Spinning för miljön Att spinning är bra för flåset är ingen nyhet. Men nu kan du även göra miljön en tjänst när du sitter där och svettas på inomhushojen. Ett företag som heter The Green Revolution håller på att koppla upp små generatorer på spinningcyklar runtom på olika gym i New York och Washington DC i USA. Varje cykel blir alltså ett litet kraftverk. På ett år kan 20 spinningcyklar lagra energi som kan värma upp motsvarande 72 hem. På varje spinningcykel sitter även en liten mätare som visar hur mycket energi du genererat under träningspasset. Så nu har du ytterligare en motivationshöjare, förutom att kika på pulsklockan och räkna brända kalorier. Nu nappar det ekologiskt Nu finns det ekologiska nappar och bitringar på Apoteket Kronans Droghandel. De är tillverkade i Malaysia. Gummit är biologiskt nedbrytbart. Tillverkaren garanterar att arbetarna är väl betalda och att deras rättigheter respekteras. En liten bok om ondska Ann Heberlein, Albert Bonniers förlag. Hur kommer det sig att vanliga hyggliga människor kan förmås mörda sina grannar i ett krig, och varför var det ingen som förstod att Josef Friztl hade en hel familj i fångenskap i sin källare? Om du funderar på sådant ska du absolut läsa den här boken. Heberlein ger inga svar, men hon slår fast att ondskan inte alls är obegriplig. Det är bara vi, till synes o-onda, som väljer att inte begripa vad som händer för att det är enklast så. Ann Olrin #

20 Trappa upp träningen Trappträning är gratis, roligt och utmanande. Och det kan göra dig till en bättre och snabbare löpare. Här är åtta anledningar till att trappa upp träningen. text: Petra Stegman-Axlund Få ett bättre löpsteg 1 Fördelen med både backar och trappor är att det gynnar ett högre knälyft, vilket ger ett bättre löpsteg, speciellt på kortare distanser. Detta kan öka ditt tempo på vanligt, platt underlag. Din trappträning gör dig alltså till en snabbare löpare. Kroppen chockas i form 2 Många springer samma runda år ut och år in, eller nöter på samma gamla löpband. Men kroppen vänjer sig snabbt vid påfrestningar, så för att få resultat krävs det variation och utmaningar. Och trappträning kan ge dig precis det. Dessutom är det roligt och rolig träning är ju den som blir av. Bränn många kalorier 3 Trappträning är otroligt jobbigt, och alltså kommer din puls att slå i taket och du kommer att bränna massvis med kalorier. Dessutom ger högintensiv träning en längre efterförbränning. Kombinera gärna din trappträning med styrkeövningar för ett fulländat träningspass. Få starka trappben 4 Vill du undvika skador och få starka trapplöparben ska du lägga fokus på stärkande styrketräning. Den bästa övningen för starka trappben är nog djupa knäböj. Kör även andra benövningar som benspark i maskin och utfallssteg. 20 # Trappa upp vardagsmotionen 5 Trappträning kan ge din vardagsmotion en extra kick. Ta trapporna i stället för hissen, gå i stället för att stå i rulltrappan, om du bor i höghus spring upp i trapphuset till översta våningen innan du kliver in i din lägenhet. Du kommer i form på nolltid och det går inte åt så mycket extra tid. 6 Trapptekniken Du bör tänka lite extra på din hållning när du springer i trappor. Tänk på att inte springa med framåtlutad överkropp. Det blir svårare att ta ut steget då och du kan andas in mindre syre. Tänk på att ta i ordentligt, det gör att du naturligt kommer att vilja ha en mer upprätt hållning. Nedhopp för eliten 7 Friidrottare kör ofta nedhopp ner för läktare eller trappor. Men eftersom att det är påfrestande för ben och knän bör endast erfarna motionärer som är vana vid hög träningsintensitet testa detta. Se till att vara ordentligt uppvärmd och ta det lugnt i början. 8 Om du är skadad Du kan träna i trappor även om du inte är i toppform eller kanske har en skada. Ta det i ditt tempo, gå så raskt du kan upp och långsamt ner. Håll gärna i dig i ledstången ifall du behöver lite extra stöd. Testa olika tekniker Det finns massor av sätt att ta sig upp för en trappa. Ju mer du varierar dig desto mer kommer du få ut av din trappträning. Här är några förslag: spring upp och trampa med bägge fötterna på varje steg, ta flera steg i taget, hoppa jämfota, hoppa på ett ben, landa med lite flex i knäna och tryck explosivt ifrån till nästa steg, växla tempo mitt i trappan eller landa i djup knäböjsposition. Du kan även göra dips eller armhävningar mot en trappavsats, stå i plankposition och gå upp och ner för ett trappsteg med händerna. Eller varför inte ha en trappa med i din vanliga löparrunda, och varje gång du passerar den lägger du in en rusch och sprintar upp. Världens tuffaste trappor Det hålls olika tävlingar runtom i världen där man ska springa upp för trapporna i skyskrapor eller torn. Dessa race kallas för tower running eller trapp maraton. Några världs kända byggnader som det tävlas i är D Menara Tower i Kuala Lumpur, 335 meter, 2058 trappsteg D Empire State Building i New York, 381 meter, 1576 trappsteg D Willis Tower i Chicago, 442 meter, trappsteg D CN Tower i Toronto, 553 meter, trappsteg D Eureka Tower i Melbourne, 297 meter, trappsteg D Tower 42 i London, 183 meter, 920 trappsteg D Nyligen hölls även trapp tävlingen Försten Upp Trapp-SM i Skrapan i Stockholm (84 meter, 436 trappsteg) Empire State Building i New York.

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

Så kan vi minska spridning av

Så kan vi minska spridning av Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm t kh Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen.

Läs mer

Ali & Eva KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE

Ali & Eva KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE Rätt eller fel? rätt fel det kan man inte veta 1. har bytt till en annan förskola. 2. Emmas föräldrar tror att har mycket kontakt med Malin. 3. s pappa är ingenjör. 4. trivs bra

Läs mer

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen När är barnet så sjukt att det ska stanna hemma? Det är barnets behov, som är avgörande för om barnet ska vara hemma, inte föräldrarnas eller

Läs mer

Allmänt om bakterier

Allmänt om bakterier Bakterier Allmänt om bakterier Bakterier är varken djur eller växter De saknar cellvägg och klorofyll De är viktiga nedbrytare - bryter ner döda växter och djur En matsked jord = 10 miljarder bakterier

Läs mer

Säkra steg för en säker mathantering

Säkra steg för en säker mathantering Säkra steg för en säker mathantering Smittsamma sjukdomar Man ska inte arbeta med mat om man kan misstänkas ha sjukdom, smitta, sår eller annan skada som kan göra att smitta överförs via maten. Om man

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Apotekets råd om. Bett och stick

Apotekets råd om. Bett och stick Apotekets råd om Bett och stick Att upptäcka att man har en fästing kan kännas minst sagt obehagligt. Men lyckligtvis är det ofta helt ofarligt. Fästingen är ett 2 4 millimeter långt spindeldjur som trivs

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Regler och rutiner vid sjukdom och maginfektion

Regler och rutiner vid sjukdom och maginfektion Regler Regler och och rutiner rutiner vid vid sjukdom sjukdom och maginfektion Uppdaterad maj 2008 Riktlinjer vid sjukdom Det är barnets behov som är avgörande för om barnet ska vara hemma. Det är barnets

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra?

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra? Kondition åk 9 Vad har puls och kondition med varandra att göra? När du tränar regelbundet ökar ditt hjärtas förmåga att pumpa ut blod i kroppen. Hjärtat blir större och mer blod kan pumpas ut vid varje

Läs mer

ABC I TRYGG MATLAGNING. Tips och råd för en jäktad hemmakock en liten bobbabank

ABC I TRYGG MATLAGNING. Tips och råd för en jäktad hemmakock en liten bobbabank ABC I TRYGG MATLAGNING Tips och råd för en jäktad hemmakock en liten bobbabank & Åt föräldrar En kock, som har bråttom glömmer lätt hur livsmedel skall hanteras. Denna broschyr innehåller viktiga råd åt

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan förhindra att spädbarnet får en svår infektion

RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan förhindra att spädbarnet får en svår infektion RS-virusinfektion, mer än en förkylning I den här broschyren kan du läsa om RS-virus (Respiratoriskt Syncytialvirus), hur det smittar, symtom på infektion och hur du kan skydda ditt barn mot smitta. roxenback.com

Läs mer

Apotekets råd om. Förkylning hos barn

Apotekets råd om. Förkylning hos barn Apotekets råd om Förkylning hos barn Det finns ungefär tvåhundra olika för kylningsvirus i omlopp. Om ett enda av dem får fäste i ditt barns luftvägar, så svullnar slemhinnan och börjar producera mer slem

Läs mer

Läroboken Om Hygien. Lär dig hur du tvättar händerna och håller dig frisk. Andra upplagan

Läroboken Om Hygien. Lär dig hur du tvättar händerna och håller dig frisk. Andra upplagan Läroboken Om Hygien Lär dig hur du tvättar händerna och håller dig frisk Andra upplagan Små hjältar och skurkar Visste du att det finns partiklar överallt omkring oss som kallas för mikroorganismer? De

Läs mer

Här får du se några sidor av VIP-boken min kropp. Hela boken är på 24 sidor och kan beställas via www.ltdalarna.se/vip VIP min kr opp

Här får du se några sidor av VIP-boken min kropp. Hela boken är på 24 sidor och kan beställas via www.ltdalarna.se/vip VIP min kr opp VIP min kropp 1 Den här boken handlar om din kropp. Här finns lite fakta om kroppen och om hur du sköter den. Längd och viktkurva kan du fylla i själv efter eller under ditt besök hos skolsköterskan. Likaså

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare Smittsamt på förskolan Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare Förskola eller hemma Trött, orkar ej hela dagen Feber Smittar ned omgivningen Kräver mer skötsel än personalen

Läs mer

Tillhör du en riskgrupp?

Tillhör du en riskgrupp? Tillhör du en riskgrupp? Vaccinera dig gratis mot årets influensa Vaccinet gör gott Varför ska jag vaccinera mig? Cirka 100 000 personer i Stockholms län smittas årligen av säsongsinfluensa. Influensan

Läs mer

Hur ska livsmedel hanteras?

Hur ska livsmedel hanteras? Hur ska livsmedel hanteras? Hantera maten rätt! Mat är en källa till angenäm samvaro och näring och i detta informationsmaterial ger vi dig lite goda råd på vägen. Alla hanterar vi livsmedel i hemmet,

Läs mer

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila Föreningsträdet Idrottshälsa Handledning Aktiva 10 år Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila Att arbeta med Föreningsträdet Syfte: Tanken med föreningsträdet är att med hjälp av enkla frågor skapa

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT 1. Manus: Dagens bildspel handlar om kroppen och mat och dryck. Man brukar säga mätt och glad vilket stämmer ganska bra är vi mätta och otörstiga blir

Läs mer

Ålder och hur långt har du till vår anläggning (från hem/jobb)? 2. 52 år. 10 min med bil. Från jobbet är det väl fem min med bil.

Ålder och hur långt har du till vår anläggning (från hem/jobb)? 2. 52 år. 10 min med bil. Från jobbet är det väl fem min med bil. Intervjuer Ålder och hur långt har du till vår anläggning (från hem/jobb)? 1. 20 år. Ca 10 min med bil. 2. 52 år. 10 min med bil. Från jobbet är det väl fem min med bil. 3. 21 år. 5 min med bil. 4. 51

Läs mer

2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun

2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun 2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun 1 1. Smitta och smittvägar Smittvägar Smitta kan överföras på olika sätt. I vård- och omsorgsarbete är kontaktsmitta

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

Information till barn

Information till barn Information till barn Du ska snart operera dina halsmandlar. Om du är bättre förberedd kommer du att må bättre före, under och efter din operation Därför är det viktigt att du läser denna information tillsammans

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Om du är sjuk Ring vårdcentralen om du är sjuk och behöver vård. Ring vårdcentralen även när ditt barn är sjukt. Du kan ringa dygnet runt. Har det

Läs mer

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan Information till familjer med barn i förskola Smitta som sprids på förskolan ställer till bekymmer för barn, personal, syskon och föräldrar. Barn i

Läs mer

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Tuberkulos. Information till patienter och närstående Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

5. Skriv några meningar om hur sömnen påverkar din hälsa.

5. Skriv några meningar om hur sömnen påverkar din hälsa. Frågor till texten 1. Nämn tre saker för att få en bättre dygnsrytm 2. Nämn två fördelar med att träna regelbundet 3. Berätta om hur kolhydrater, protein och fett fungerar 4. Tycker du att du får den vila

Läs mer

HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB

HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB Allmänt Handlingsplan med syfte att informera, förebygga och motverka smitta och smittspridning vid förskolan. Spridning av infektioner i förskolan går

Läs mer

Konsumentföreningen Väst. Rörelser i hälsans tecken - vilken motionstyp är du?

Konsumentföreningen Väst. Rörelser i hälsans tecken - vilken motionstyp är du? Rörelser i hälsans tecken - vilken motionstyp är du? Camilla Holm, leg sjukgymnast, leg dietist 2006-1 Motionstyper -2 Från grottmänniska till kontoret Vår kropp är genetisk samma som på stenåldern, dvs.

Läs mer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer Att mobilanvändandet går att koppla till sömnstörningar visar även en undersökning gjord i Bamberg. 7 Samma sak visade sig även i den undersökningen när försökspersonerna utsattes för en tusendel av det

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

En träningsform på väg tillbaka

En träningsform på väg tillbaka Spinning En träningsform på väg tillbaka När spinningen slog igenom för snart 20 år sedan blev konditionscykling i grupp snabbt det självklara valet för många träningsentusiaster. Och det är inte så svårt

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Snuva, hosta, feber, ledsen, ont i halsen, ont i örat, röda och svullna ögon, huvudvärk, ont när hon

Läs mer

Kapitel 1. Publicerat med tillstånd Bortdribblad Text Magnus Ljunggren Bild Mats Vänehem Bonnier Carlsen 2013

Kapitel 1. Publicerat med tillstånd Bortdribblad Text Magnus Ljunggren Bild Mats Vänehem Bonnier Carlsen 2013 Kapitel 1 Det är tisdag kväll och som vanligt har ABK:s lag träning. I små grupper dribblar man runt koner, tränar inkast, skjuter på mål eller övar väggpass. Bra! skriker Hanna när Yalam lyckas dribbla

Läs mer

KONDOM. Kondom är det enda preventivmedel som skyddar både mot könssjukdomar och oönskade graviditeter.

KONDOM. Kondom är det enda preventivmedel som skyddar både mot könssjukdomar och oönskade graviditeter. PREVENTIVMEDEL 866 KONDOM Kondom är det enda preventivmedel som skyddar både mot könssjukdomar och oönskade graviditeter. Kondomfabriken https://www.youtube.com/watch?v=g53iia-gnkg P-PILLER KVINNLIGA KÖNSHORMONER

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Anita Groth, privat ÖNH-specialist Strama Vilka är symtomen vid förkylning? Snuva Ont

Läs mer

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården Vad är vårdhygien Inger Andersson Hygiensjuksköterska Enheten för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Läs mer

PM SMITTA I SKOLAN Utbildningsförvaltningen 2010 10 21 Westmannaskolan

PM SMITTA I SKOLAN Utbildningsförvaltningen 2010 10 21 Westmannaskolan Bakgrund För att bli sjuk krävs det att man träffar på ett smittämnet och gör det på ett sådant sätt att det kan orsaka sjukdom. Smittämnet är nämligen anpassade till vissa miljöer och måste därför ta

Läs mer

T v ät t b j ö r n s. Stoppar Smittan. Text: Fredrik van der Lee

T v ät t b j ö r n s. Stoppar Smittan. Text: Fredrik van der Lee T o b b e K T v ät t b j ö r n s L U B B Ella och gänget Stoppar Smittan Text: Fredrik van der Lee Illustrationer: Cecilia Nabo Ella och Gänget Stoppar Smittan En bok från SCA Hygiene Products AB Text:

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser 2013-04-12 Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser God hygien är avgörande för att undvika smitta.

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Barn, infektioner och antibiotika

Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika -ett utbildningsmaterial inom ramen för föräldrautbildningen på BVC 1 Infektioner är normalt Småbarn är ofta sjuka i infektioner

Läs mer

Förskolorna Framtidsfolket AB

Förskolorna Framtidsfolket AB Vi önskar dig varmt välkommen till Förskolorna Framtidsfolket! Under inskolningen kommer vi att ha gott om tid till att lära känna varandra. Vi ser fram emot att få veta vad ditt barn tycker om och är

Läs mer

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri!

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Hej, det här är Chris från Chris Beat Cancer. I dag har jag ett väldigt speciellt videoklipp till er. Jag blir ofta kontaktad

Läs mer

HYGIENANVISNINGAR. Dusch- och bassängavdelningen

HYGIENANVISNINGAR. Dusch- och bassängavdelningen HYGIENANVISNINGAR Dusch- och bassängavdelningen Användarnas hygien och agerande har den största betydelsen för renligheten gällande badvattnet i bassängerna och de fuktiga utrymmenas ytor. 1. TVÄTTNING

Läs mer

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler 1. När vi pratar om biologi, vad pratar vi om då? Ge förslag

Läs mer

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Apotekets råd om Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Något år innan menstruation upphör går kvinnor in i en övergångsperiod, klimakteriet. Äggstockarna producerar mindre av det kvinnliga könshormonet

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.

Läs mer

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13 Teori Kost och Kondition År 6 ht -13 KOST OCH KONDITION l Din kropp behöver regelbundet mat för att du ska må bra och orka med skola, fritids och eftermiddagsaktiviteter. Om du äter tre huvudmål per dag

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Tips från forskaren Sömn

Tips från forskaren Sömn Tips från forskaren Sömn Stressforskningsinstitutet Sömn Här listas forskarnas tips kring sömn, vilka yttre faktorer som påverkar den och hur man bäst undviker problem. Sociala medier och sömn Varför måste

Läs mer

Varför skall vi träna/röra på oss?

Varför skall vi träna/röra på oss? Varför skall vi träna/röra på oss? Människan har utvecklats i miljoner år och alltid varit tvungen att vara väldigt rörlig för att hålla sig vid liv. Under de senaste 100 åren har vi blivit allt mer stillasittande

Läs mer

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se.

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se. Om influensan Influensa A(H1N1) är en så kallad pandemisk influensa, som sprids över världen. Allt fler smittas också här i Sverige. Eftersom det är ett nytt virus är nästan ingen immun mot det än och

Läs mer

Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer

Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer Bakgrund Klimatförändringar kommer att medföra många typer av hot för folkhälsan. Klimatmodellerna visar bland annat att den

Läs mer

Hygienveckan vecka 38 på Orust

Hygienveckan vecka 38 på Orust Hygienveckan vecka 38 på Orust 16-20 september, 2013 Det är en vecka med extra fokus på hygien för att öka kunskapen om hur vi kan undvika onödig smittspridning. I år är det en större satsning för att

Läs mer

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner på förskolan Hygienrutiner på förskolan Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Tfn 08-737 39 12 Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd

Läs mer

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET Ung Cancer är en ideel l organisation som arbetar för att förbättr a levnadsvillkoren för unga vuxna cancer drabbade. Med det menar vi unga vuxna mellan 16 30

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se Sömnhjälpen www.somnhjalpen.se Sömnsvårigheter kan ge allvarliga problem i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på våra vanor och vår livsstil, samt faktorer i miljön kan vi förebygga

Läs mer

Sånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids.

Sånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids. Sånt du vill veta och inte vill veta om hiv/aids. Är jag säker? Vi får inte tro att vi går säkra. För även om vi inte är sprutnarkomaner, bosatta i Afrika, har fått blodtransfusioner, är homosexuella,

Läs mer

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Träningslära 1 Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Uppvärmning Förbereder oss fysiskt och mentalt Fysiskt O Huvudsyfte med uppvärmning är att förebygga skador, lederna smörjs och blodcirkulationen

Läs mer

Var inte rädd LÄSFÖRSTÅELSE BRITT ENGDAL ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Var inte rädd LÄSFÖRSTÅELSE BRITT ENGDAL ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN BRITT ENGDAL LÄSFÖRSTÅELSE KAPITEL 1 sliten (sida 5, rad 10), väl använd, inte ny längre steg hörs (sida 6, rad 5), man hör att någon går växlar en hastig blick (sida 6, rad

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika

Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika En föräldrautbildning inom ramen för BVC:s utbildningsprogram Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner

Läs mer

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Fysisk hälsa Den fysiska hälsan är hur våra kroppar mår Den fysiska hälsan är till exempel sjukdom Fysisk hälsa kan även vara kosten vi får i oss. Kosten har en stor inverkan

Läs mer

HÄLSO VINSTER HJÄLP ATT BEHANDLINGAR SLUTA RÖKA KALENDER A KTIVITETER

HÄLSO VINSTER HJÄLP ATT BEHANDLINGAR SLUTA RÖKA KALENDER A KTIVITETER HJÄLP ATT SLUTA RÖKA HÄLSOVINSTER BEHANDLINGAR Kalender Aktiviteter börja leva fullt ut HÄLSOVINSTER MED ATT SLUTA Rökning är mer än bara en dålig vana För varje cigarett du tar riskerar du din hälsa.

Läs mer

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika

Hiv och Hepatit. Information till dig som injicerar narkotika Hiv och Hepatit Information till dig som injicerar narkotika 1 Informationsmaterialet är framtaget av och kan beställas från Smittskydd Stockholm Stockholms Läns Landsting. 08-737 39 09 registrator@smittskyddstockholm.se

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Kompetenscenter för hälsa. "Dä bar å åk!" Så undviker Du att falla och skadas. - Olycksfallsprevention bland äldre -

Kompetenscenter för hälsa. Dä bar å åk! Så undviker Du att falla och skadas. - Olycksfallsprevention bland äldre - Kompetenscenter för hälsa "Dä bar å åk!" Så undviker Du att falla och skadas - Olycksfallsprevention bland äldre - V i har under de senaste decennierna blivit både friskare och äldre. Det är väl härligt

Läs mer

Apotekets råd om. Gaser och orolig mage

Apotekets råd om. Gaser och orolig mage Apotekets råd om Gaser och orolig mage De allra flesta har någon gång upplevt besvär med magen i någon form. Det kan vara allt ifrån symtom som diarré, förstoppning, gaser till mer diffusa symtom som magknip,

Läs mer

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen VÄNTA OCH FÖDA BARN en broschyr inför förlossningen 1 Den här broschyren Vänta och föda barn innehåller information för dig som är gravid och så småningom föder barn. Vi rekommenderar att du och din barnmorska

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Textbearbetning: Boel Werner och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Grafisk form: Per

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Glucosamine ratiopharm

Glucosamine ratiopharm Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Mun (till mage och tarm) via kontakt, mat och dryck

Mun (till mage och tarm) via kontakt, mat och dryck Skolhälsovården Datum Diarienummer 2011-01-26 1 (6) PM Smitta i skolan Bakgrund För att man ska bli sjuk krävs det att man träffar på ett smittämne och gör det på ett sådant sätt att smittämnet kan orsaka

Läs mer