Master of Science Gestalt Psychotherapy

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Master of Science Gestalt Psychotherapy"

Transkript

1 Master of Science Gestalt Psychotherapy Gestaltpsykoterapi utifrån en stressrelaterad livssituation -några patienters upplevelser- Ing-Marie Svedin T36/Ma6 Dissertation Handledare: Fil.dr Hélen Eriksson 1

2 Sammanfattning Det senaste tio åren har det skett en markant ökning av stressrelaterade tillstånd. Det visar sig att många av de långtidssjukskrivna inte erbjuds behandling eller rehabilitering som behövs för att känna sig frisk igen och kunna återvända till arbetet. Behovet finns att synliggöra och förbättra förståelsen av behandlingsmetoder som ger effekt, och det är angeläget. Syftet med studien har varit att undersöka hur ett antal patienter utifrån en stressrelaterad livssituation upplevde effekterna av den gestaltterapeutiska terapin. Studien är gjord utifrån ett patientperspektiv, där personernas subjektiva upplevelser och erfarenheter har varit vägledande i uttolkning av deras beskrivningar. Den vetenskapliga ansatsen är fenomenologisk och metoden är kvalitativ. Insamling av data har skett med hjälp av intervjuer där metoden för analysen har utgjorts av meningskoncentrering som utmynnat i centrala teman. Intervjuerna har varit halvstrukturerade med förändringar i frågornas form och ordningsföljd varefter nya sammanhang har visat sig. Sammanlagt har sex personer intervjuats, fem kvinnor och en man. Intervjupersonernas upplevelse av den gestaltterapeutiska behandlingen är genomgående god. Uttryck som medvetenhet, insikt, meningsfullhet, kroppens signaler, medveten andning är en del av de begrepp som återkommer i deras beskrivning av sin livssituation. Alla personerna tar upp att de efter terapin har en ökad medvetenhet i att känna och förstå att känslor som inte kommer till uttryck visar sig i kroppen på olika sätt. Visst har man fortfarande en del känningar av kroppsliga symtom men det finns en medvetenhet och tilltro i att själv på olika sätt kunna hantera det som skapar obehag. Flertalet ser ett tydligare familjemönster i sitt liv. En ökad insikt i hur uppväxtfamiljen som system har sett ut och påverkat det vuxna livets värderingar och handlingsmönster samt de svårigheter som var och en har gått igenom har i någon mån berikat livet. Vidare finns en strävan att upprätthålla en balans mellan egen tid och att ingå i ett socialt sammanhang. Alla har på något sätt förändrat sin arbetssituation till det bättre. Ett oväntat inslag var upptäckten av sjukvårdens oförmåga att erbjuda behandling och rehabilitering, utan man har själv varit aktiv i sökandet efter behandling. Till sist anges att insikten av det egna ansvaret och att valmöjligheter i olika förändringsperioder i livet har ökat. Upptäckten av att förhålla sig uppriktig mot sig själv och andra och därmed ge det egna livet ett värdefullare innehåll. 2

3 Innehållsförteckning Inledning och bakgrund... 1 Introduktion 1 Sambandet kropp och själ.. 3 Undersökningens fokus. 4 Utgångspunkt. 5 Syfte och frågeställning. 5 Gestaltterapeutiskt perspektiv. 6 Insikt/mening. 7 Helhet. 7 Organismisk självreglering 8 Awareness.. 9 Kontaktcykel.10 Kontaktformer. 11 Teoretiska utgångspunkter 13 Hälsa 13 Filosofiskt perspektiv på hälsa 13 Salutogenetiskt synsätt 15 Gestaltterapeutiskt perspektiv på hälsa 17 Stress 18 Utbrändhet och Utmattningsdepression Utmattningssyndrom Psykosomatik 21 Gestaltterapeutiskt perspektiv på stress och psykosomatik..25 Existentialism Fenomenologi 28 Metod Val av metod Urval 29 Intervjuer. 30 Genomförande. 30 Etiska aspekter 31 Validitet, reliabilitet, generaliserbarhet Analys av intervjuer 33 3

4 Resultat och Analys 34 Vilka stressrelaterade livssituationer var utgångspunkten för de terapeutiska samtalen? Samband kropp och själ Kriser i privatlivet Arbetsrelaterad problematik Sammanfattning och analys Hur har den egna hälsan och livssituationen påverkats av gestaltterapi?...38 Bejaka egna behov Förändrad arbetssituation Socialt nätverk Sammanfattning och analys Vad i terapimetoden har varit verksamt för att förstå hur känslor visar sig i kroppen? Stolsarbete. 42 Andningsövningar. 43 Möte i dialog.. 45 Sammanfattning och analys.. 46 Vad i terapisamtalen har givit insikter och därmed påverkat livssituationen? Familjemönster.. 47 Medvetenhet om kroppens signaler.. 48 Uppriktigare liv med ökat livsutrymme 49 Sammanfattning och analys. 50 Diskussion 51 Referenser 57 Bilaga 1 Frågeguide Bilaga 2 Brev till intervjuperson Bilaga 3 Exempel på analys 4

5 Inledning och bakgrund Det senaste tio åren har det skett en markant ökning av stressrelaterade tillstånd. Ett stort problem är att många av de långtidssjukskrivna inte erbjuds behandling eller rehabilitering som behövs för att känna sig frisk igen och kunna återvända till arbetet. Behov finns att synliggöra och förbättra förståelsen av behandlingsmetoder som ger effekt och det är angeläget. Det är alltför vanligt inom den offentliga sjukvården att behandling och rehabilitering som behövs, helt uteblir eller att den som ges är inte tillräcklig. I socialstyrelsens rapport (2003) pekar man mycket riktigt på problemet att många långtidssjukskrivna lämnas åt sitt öde och får inte den rehabilitering de behöver och har rätt till. Detta är också min erfarenhet utifrån egen terapeutisk verksamhet, där patienter uttryckt besvikelse i att inte ha tillgång till någon form av samtalsbehandling inom den offentliga sjukvården. Introduktion Vi lever i en brytningstid där omställning från industrisamhälle till informations- och tjänstesamhälle ställer stora krav på människans anpassningsförmåga. Stressforskare har under de senaste årtiondena gång på gång varnat för de konsekvenser ett alltmer uppdrivet tempo i arbetslivet och samhället i övrigt skapar. Det finns idag ett ökat intresse hos forskare att försöka förklara hur psykosociala faktorer, individuella egenskaper, beteenden och livsstil samverkar med fysiska företeelser vid uppkomsten av olika sjukdomstillstånd (Lundberg, Ulf &Wentz, Görel 2004). Det pågår ett ständigt samspel mellan olika livsmiljöer som människan befinner sig i och de reaktioner som dessa påfrestningar framkallar, vilka är både fysiska och psykiska. För det mesta utgör denna verkan ett skydd och hjälp till överlevnad men i vissa fall där belastningen blir för stor tar kroppen skada. Kroppsliga kännetecken i form av bröstsmärtor, muskelvärk, huvudvärk, sömnproblem och psykiska som nedstämdhet, utmattning, minnes- och koncentrations svårigheter för att nämna några (Lundberg & Wentz 2004). Utan överdrift kan 1

6 man säga att den psykosociala stressen är ett snabbt växande problem. Stressen leder till sänkt välbefinnande, låg produktivitet, mänskligt lidande samt till ökad konsumtion av hälso- och sjukvård (Socialstyrelsen 2003). Sambandet mellan fysisk hälsa och psykiska påfrestningar är ingenting nytt utan har påvisats i otaliga vetenskapliga rapporter. I socialstyrelsens rapport Utmattningssyndrom (2003) redovisas kliniska erfarenheter och preliminära resultat av vetenskapliga studier, att arbetsrelaterad psykisk ohälsa oftast är resultat av en långdragen process som medfört såväl kroppsliga som psykiska problem. Sedan slutet av 1990-talet har sjukskrivningar och olika behandlingsinsatser ökat markant. Sjukdom som kan misstänkas vara relaterad till stress står i någon mån för omkring 80 procent av all långtidssjukskrivning oavsett yrke. I nämnda rapport föreslås diagnosen Utmattningssyndrom, som förmodas vara långvarig stress, utgöra sjukdomens orsaker. Här avses stress som är relaterad till arbete likväl som andra typer av långvariga påfrestningar t.ex. långvarig arbetslöshet eller långvariga relationsproblem (Socialstyrelsen 2003). Vidare redovisas i en studie vid Karoliska institutet som utgjordes av 150 intervjuade tjänstemän, vilka visade tecken på utmattning, att 86 procent relaterade sina problem till arbetet. De flesta hade utöver sina psykiska besvär också smärta och värk. Många av de intervjuade uppgav som huvudorsak de upprepade omorganisationerna på jobbet. De ansåg att man tvingades anpassa sig till alltmer slimmade organisationer, där allt färre måste göra alltmer och allt snabbare (Åsberg, Marie et al 2003). Det finns för närvarande ingen samstämmig förklaring till varför den psykiska ohälsan har ökat så markant det senaste decenniet. En studie utförd av Åsberg (2002) visar att arbetsförhållanden är i klar övervikt som utlösande faktor bland dem som är sjukskrivna för affektiva sjukdomar som depression, ångest, psykiska stressreaktioner. De förändrade arbetsförhållandena utgörs av omorganisationer, som har inneburit delegering av arbetsuppgifter och ansvar, utan motsvarande tillskott av resurser och befogenheter. Utmattning hänger också ihop med människors livssituation i övrigt och hur prioritering mellan arbete och andra delar av tillvaron ser ut. Personer som är mycket ambitiösa och har behov av att visa stor duglighet i arbetet, och som tar på sig dubbelarbete. Vilket medför att återhämtning blir otillräcklig och kan ge stressreaktioner med psykisk ohälsa som följd. Detta bekräftas i en studie av Hallsten (2002) där man uttrycker att utbrändhet är speciellt vanligt hos dem som grundar sin självkänsla i sina arbetsprestationer (Socialstyrelsen 2003). En annan studie av Bragée (2001) som baseras på patientens egna upplevelser. Vilken tar 2

7 utgångspunkt i beskrivning av de processer som kan iakttas när en person övergår från att vara frisk till att bli en person med stressrelaterad psykosomatisk sjukdom. Här undersöker Bragée hur en tudelad självbild får konsekvenser för utvecklande av sjukdom (Bragée, Britt 2001). Jag har varit yrkesverksam i 30 år. Halva tiden arbetade jag som Leg. Barn- och Psykiatrisjuksköterska inom sluten och öppen hälso- och sjukvård, den andra halva tiden som lärare i hälso- och sjukvård, övervägande inom det gymnasiala omvårdnadsprogrammet. Inom den skolorganisation jag arbetade gjordes inom tio år, tre kursplaneförändringar, tre omflyttningar till andra lokaler samt ett byte av huvudman med en försämrad organisation som följd. Min yrkesverksamma tid inom offentliga sektorn sträcker sig över lång tid. Utifrån mina erfarenheter kan jag se hur ökad arbetsbelastning och minskad tid till återhämtning har påverkat mig. Även det spända psykosociala klimatet med försämrad kommunikation inom personalgruppen som följd, bidrog till att påverka mig i mitt beslut att lämna ett i grunden rätt valt yrkesområde. I slutet av 1990 upplevde jag att min energi och arbetsglädje avtog, började sova sämre och utvecklade en hudsjukdom. Jag lämnade mitt arbete med sorg i hjärtat men fast besluten att påverka min egen situation. Kan idag förstå att jag klarade mig från att tillhöra de 80 procenten långtidssjukskrivna p g a stress tack vare att min kropp signalerade och att jag inte stod ut med att förlora egen kontrollen. Utifrån mina erfarenheter av arbetsrelaterad stress och möte med patienter i terapisamtal, har mitt intresse i att fördjupa mig och undersöka närmare hur gestaltpsykoterapi som samtalsmetod, kan vara människor till hjälp mot ett tillfrisknande. Sambandet kropp och själ Den dualistiska synen på människan förknippas oftast med vetenskapsmannen Descartes. För Descartes är kroppen och själen två helt väsens skilda substanser. Fast kroppen och själen hos människan är intimt förknippade med varandra så skulle de kunna existera utan varandra. Själens natur är tänkande och kroppen är utsträckning. Själen är odelbar i meningen förenad med alla delar av kroppen och existerar endast i tiden. Däremot ses kroppen som delbar i både rum och tid och förbindelsen mellan själen och kroppen sker genom en kausal växelverkan (www.thephilosophynet.com). Detta perspektiv som har en materiell inriktning, urskiljer en skillnad mellan psykiskt och fysiskt, subjekt och objekt, där vetenskap handlar om en objektiv ej delaktig betraktelse av fenomen. Uppdelningen inom hälso- och sjukvård av somatisk respektive psykiatrisk vård härstammar från detta perspektiv. I dagens sjukvård och 3

8 medicinsk forskning utgår man från ett dualistiskt parallellperspektiv. Där psykiska tillstånd och processer antas ha en parallellitet till fysiologiska tillstånd. T.ex. synen att stress och psykiska påfrestningar orsakar magsår. I detta perspektiv blir då åkomman mer sammansatt i form av både kropp och själ. Detta samband ger i vardagen bevis på att mentala upplevelser och kroppsliga reaktioner är kopplade till varandra. Tex. när ilskan yttrar sig fördjupas andningen och hjärtat slår fortare, käkarna spänns och kroppen visar försvars position. De psykiska och fysiska processerna är separerade men relaterande till varandra via meningen som fenomen tillsammans skapar (Wrangsjö, Björn 1987). I Gestaltterapi handlar det om att försöka medvetande göra personen i vad hon gör mot sig själv när hon avbryter sig vid kontaktgränsen. Hur hon skapar obalans i organismen genom ouppfyllda behov i att finna mening (Hostrup 2002). Fenomenologen Merleau-Ponty (1945) ser kroppen som jag och att kroppen står i ett levande samspel och oavbruten kontakt med omvärlden. Vidare menar han att vi är en kropp-själ och denna odelbara enhet reagerar, agerar i allt som sker (Hertting, Anna& Samuelsson, Jan). Undersökningens fokus Våren 2004 gick personer långtidssjukskrivna sedan mer än ett år. Traditionellt återkommer högst 50% av dessa till någon form av arbete, enligt försäkringskassans statistik (www. rfv.se). Hur det visar sig när det gäller den stressrelaterade ohälsan vet man inte för dagen. Ett stort problem när det gäller de långtidssjukskrivna är att många lämnas åt sitt öde och får inte den rehabilitering som de behöver och har rätt till. Detta gäller såväl sjukvården som försäkringskassan. Det är mera i undantagsfall som den drabbade får den behandling och rehabilitering som krävs för att kunna återvända till arbetslivet i någon form (Iwarsson 2004). En studie av Perski och Gross (2004) där syftet bl.a.var att utvärdera effekterna av ett behandlingsprogram för långtidssjukskrivna patienter med stressdiagnoser. Resultatet av den är nedslående, för den visar på att den befintliga behandlingen som finns att tillgå för denna grupp är långt ifrån tillräcklig (Perski & Gross 2004). När det gäller orsaken till den ökade sjukskrivningen för psykiska besvär, handlar det mest om depression och utmattning. Det finns ingen vetenskapligt utprövad behandling för depressioner som är relaterade till stress. När psykoterapi rekommenderas handlar det företrädelsevis om kognitiv beteendeterapi eller psykodynamisk terapi (Åsberg 2002). I undersökningen sätter jag fokus på gestaltterapi som en behandlingsform att räkna med, eftersom gestaltterapins integrerade syn på kroppsliga och mentala skeende gör den i högsta grad intressant. 4

9 Utgångspunkt Utgångspunkten i studien har sin grund i gestaltterapeutisk teori där tillämpliga delar kommer att presenteras. Denna teori inbegriper den existentiella livssynen, den gestaltpsykologiska teorin samt den fenomenologiska metoden. Psykoterapins målsättning är att komma till insikt om att det finns ett samband mellan våra känslor, tankar, relationer och handlingar samt det svar vi får från omgivningen. Det är genom att upptäcka någonting nytt i relation till sig själv och sin omvärld som nödvändiga förändringar sker. Ett sätt att öka förståelsen för och den möjlighet till påverkan som var och en har för sin personlighetsutveckling och sin psykiska hälsa. Det gestaltterapeutiska arbetssättet innebär inte att i första hand fokusera på problem eller symtom utan med växande insikt (Hostrup, Hanne 2002). Som bakgrund har jag avsikten att beskriva relevanta teoribildningar som förklarar begreppen hälsa, stress, psykosomatik. Dessa begrepp kompletterar varandra i synen på att våra psykiska reaktioner har betydelse för hur vi mår och hur den egna hälsa utvecklas samt att det pågår ett ständigt samspel mellan kroppsliga och psykiska processer. Vetenskapliga studier av psykoterapeutiska insatser vid stressrelaterad problematik är begränsad. Behovet av empiriska studier i att undersöka effekten av terapeutiska samtal vid stresstillstånd är stort (Socialstyrelsen 2003). Jag anser att det är ett problem att personer som drabbas av stressrelaterad ohälsa inte har tillgång till adekvat behandling. Om det ges någon behandling så har det visat sig att den inte är tillfredställande. Det utgör mycket lidande för den drabbade och personens närmaste och stora kostnader för arbetsgivare och försäkringskassan. Frågor som jag ställer mig är följande. Finns psykoterapeutisk behandling som har effekt? Om det finns, på vilket sätt är den verksam? Hur upplever personer som fått psykoterapeutisk behandling effekten? Syfte och frågeställning Syftet med studien var att undersöka hur ett antal patienter utifrån en stressrelaterad livssituation upplevde effekterna av den gestaltterapeutiska terapin. 5

10 Jag har valt att fokusera på ett flertal frågeställningar: Vilka stressrelaterade livssituationer var utgångspunkten för de terapeutiska samtalen? Hur har enligt patienten den egna hälsan och livssituationen påverkats av de terapeutiska samtalen? Vad i den terapeutiska metoden har enligt patienten varit verksamt för att förstå hur psykiska reaktioner tagit sig uttryck i kroppen? Vad i terapisamtalen har hos patienten givit insikter/kunskaper och därmed utgjort förändring i livssituationen? Gestaltterapeutiskt perspektiv Som gestaltterapins grundare nämns oftast Frederick S. Perls ( ). Han var ursprungligen psykoanalytiker men tog avstånd från den egna utbildningen och utövandet när han kom i kontakt med gestaltpsykologin, fenomenologin och existentialismen. Förutom F. Perls skall också nämnas hans hustru Laura Perls vilken var den som förde gestaltpsykologin och existentialismen in i deras relation och fick därmed ett stort inflytande på grundidén bakom gestaltterapi (Hostrup 2002). Ralph F. Hefferline och Paul Goodman är ytterligare två namn som skall uppmärksammas som grundare. Dessa två samt F. Perls introducerade 1951 beteckningen gestaltterapi med boken Gestalt Therapy: Excitement and Growth in the Human Personality. Boken består av två delar, där del 1 omfattar övningar medan del 2 innehåller de viktigast teoretiska utgångspunkterna av den gestaltterapeutiska teorin (Bragée 2004). Gestaltterapi har en integrerad syn på kroppsliga och mentala skeenden vilket gör den intressant vid stress och psykosomatisk problematik. Längre fram i arbetet presenteras hälsa, stress och psykosomatisk ur ett gestaltterapeutiskt perspektiv. 6

11 Insikt/Mening Gestaltpsykoterapi är en behandlingsmetod som arbetar med att skapa insikt. Med insikt menas en psykisk process som får personen att upptäcka bestämda sammanhang. T.ex. när hon står inför en livskris eller en traumatisk kris och gör upptäckten att sättet hon reagerar på är inaktivt och fungerar inte längre adekvat. Dessa omvälvande händelser medför att livssammanhangen förskjuts eller genomgår en väsentlig förändring, något som kräver nya sätt att förhålla sig till livet. Personen står nu inför ett val, att välja mellan ett overkligt eller ett verkligt liv. I valet att genomgå förändring innebär det att hon genomlider förtvivlan och ett visst mått av existentiell ångest vilket skapar ett spänningstillstånd i både kropp och själ. I gestaltterapin går personen in i en dialog med terapeuten. I denna kontakt är hon vaken för vad och hur hon upplever och för att upplever. När personen förhåller sig aktivt medveten till Det och till Du talar man om medvetande som ett vaket tillstånd av varande som riktar sig mot mening, vilket leder till att personen själv väljer vad som är av värde för henne och ny insikt skapas (Hostrup, Hanne 2002). Helhet Begreppet holism i betydelsen helhet kommer från grekiskans holos. Termen bildades på 1920-talet av filosofen Jan Smuts. Med inflytande från gestaltpsykologin kom det teoretiska synsättet inom gestaltterapi att få helheten som utgångspunkt. Med det menas att människan är en odelbar enhet av kroppsliga, emotionella och mentala erfarenheter. Helheten inbegriper också människan i ett sammanhang till sin omgivning där hon också utgör en integrerad del (Bragée 2002).Inom gestaltpsykologin utfördes vetenskapliga experiment, där upptäcktes att människan uppfattade och upplevde sinnesintryck från omvärlden som helheter, gestalter, mönster som gav mening. Vidare menade man att människan inte bara är i stånd att förstå och tyda signaler som kommer inifrån kroppen eller utifrån världen, utan kan också sammanfatta dem i en enda upplevelse (Hostrup 2002, s.66). En upplevelse som människan har kan inte ledas tillbaka till en bestämd del i hennes sätt att vara, handla eller fungera fysiskt. Utan det är helheten hos människan som bestämmer delarna och inte tvärtom. I upplevelsen kan människan styra sina handlingar så att det blir möjligt att tillfredställa sina behov (Hostrup 2002). Kepner (2001) menar, att se människan som en helhet är att se henne som mer än summan av dess delar. Vilket är att se henne i alla delar som kropp, själ, 7

12 tänkande, kännande, i rörelse o.s.v. men inte detsamma som en av dessa delar. Vidare anser han att det är den integrerade funktionen av varierande aspekter i tid och rum som är människan. I synsättet att uteslutande behandla en aspekt av människan eller identifiera en del som orsak till problemet är att skapa konstgjorda delar utifrån vad som i verkligheten är en fungerande enhet (Kepner, James 2001). Organismisk självreglering Allt liv styrs av en medfödd förmåga att få våra behov och de olika sammanhangen vi ingår i omvärlden att passa ihop. Med andra ord en anpassning till växlande miljöer för att kunna överleva. Detta kallas självreglering och är baserad på en process som sörjer för att organismen dels kan växa från ett omoget till ett moget/vuxet tillstånd, dels upprätthålla en form av jämviktstillstånd fysiskt och psykiskt (Hostrup 2002, s.65). Om denna process inte störs sker den spontant, organismen kan därmed tillgodose sina behov och samtidigt ge plats för att nya behov kan visa sig. När ett fysiskt bristtillstånd uppstår registrerar vi det som en psykisk upplevelse. T.ex. när blodsockret sjunker uppfattar vi det som en fysisk spänning vilket ger en upplevelse av hunger. Fungerar då självreglerings processen sker ett organiserande runt behovet behovet av mat tills det har blivit tillfredställt (Hostrup 2002). Därefter träder behovet tillbaka och ett nytt behov träder i förgrunden. Sättet att organisera i förgrund/bakgrund är en medfödd och inlärd förmåga och det gör det möjligt att kunna handla relevant i förhållande till sina behov. När konflikter uppstår mellan de olika behoven kommer det dominerande behovet att träda i förgrunden (Bragée 2004). Inom gestaltterapi har fältteori en central betydelse. Kurt Lewin ( ) är upphovsman till fältteorin vilket är en tillämpning av gestaltpsykologi på personlighet, grupp och organisation. Lewin (1947) införde en helhetssyn där sociala, kulturella och psykologiska fenomen är dynamiska krafter som påverkar varandra i organiserande av helheter. Med det avsåg han att människor på samma sätt som andra fysiska kroppar påverkar varandra och att dessa kroppars inbördes placering i ett gemensamt rum är underkastade krafter där allt påverkar allt (Hostrup 2002, s.92). Detta skall ses som energi och rörelse i fältet, där processen består av födelse, utveckling och förändring. Med krafter avsåg Lewin det psykologiska fältet, inte det fysiska och att dessa psykologiska krafter förklarar människans beteende (Hostrup 2002). 8

13 Vidare talade han om livsutrymme (life space), med det menade han den totala psykologiska omgivningen som en person upplever subjektivt. I livsutrymmet står människa och omgivning i en ömsesidig relation till varandra och människans beteende kommer alltid ur hennes relation till den konkreta situationen (Bragée 2001, s.52). Organismisk självreglering är utifrån nämnda en naturlig process av kontakt/tillbakadragande vilket berör hela fältet. Detta gör att olika delar automatiskt kommer i förgrunden när behov uppstår (Bragée 2001). Awareness Det finns en ömsesidighet mellan människan och hennes omvärld. Denna ömsesidighet kallas för kontakt och är ett grundläggande behov. Kontakt består av tre delar: närmande, vara tillsammans och tillbakadragande. Gränsen där kontakt etableras är den kontaktpunkt där upplevelsen av den egna personen är skild från den andre. Där jag möter dig finns kontakt när vi märker olikheterna mellan oss (Bragée 2004, s.6). En hälsosam kontaktgräns tillåter genomsläpplighet av näring och lagom stängd för bibehållande av kontroll. Motsvarande uppstår det problem i utbyte med omvärlden om kontaktgränsen är för stel och ogenomtränglig eller för flexibel och genomtränglig. Personligheten påverkas och utvecklas hela tiden på kontaktgränsen och det är på denna gräns det visar sig hur personen förhåller sig till sig själv, till andra och till omgivningen (Hostrup 2002). En persons kontakt förmåga visar sig när hon använder sig av awarenesszonerna. En väl fungerande awarenessprocess inhämtar en mängd olikartade upplysningar om både yttre och inre förhållanden. Dessa organiseras i figur/grund och ingår därmed i en helhetsupplevelse. För att personen skall bli medveten om hur hon känner, tänker och varsebli sinnenas påverkan handlar det om att undersöka och fördjupa upplevelsen. Till sin hjälp har hon ytterzonen, sinnespåverkan som kommer utifrån omvärlden, innerzonen, sinnespåverkan som kommer inifrån kroppen och mellamzonen med alla mentala processer (Hostrup 2002). En person som agerar med awareness vet vad hon gör, hur hon gör, att alternativ finns och att hon väljer att vara den hon är. För att awareness skall ses som fullödig och effektiv krävs både självkännedom och kunskap om den innevarande situationen samt hur det egna självet kommer till uttryck (Bragée 2002). Självet är systemet för kontakt som uppfinner och möjliggör nya lösningar i utbyte mellan organism och omgivning. I alla möten med nya situationer i fältet bevara därmed organismen 9

14 sin existens genom att växa (Bragée 2004). Så självet är inte en kärna i personligheten som kan skiljas ut från omvärlden utan självet uppstår och utvecklas i den process som karaktäriserar personens sätt att vara på i kontakten med omvärlden och kan därför inte åtskiljas från awarenessprocessen (Hostrup 2002, s.110). Kontaktcykel Ett viktigt hjälpmedel i terapiarbetet är kontaktcykeln, en modell som visar kontaktens olika faser. Modellen avbildar organismens förmåga att fullborda en upplevelse mellan sig och omgivningen, vid gränsen mellan sig och omgivningen. I arbetet behöver man få en uppfattning om personens kontaktmönster, sambandet mellan det som sägs och beteendet här och nu. Vilka försvarsmönster det finns i kontakten och om de är flexibla eller fastlåsta i gamla mönster. En kontakt består av olika faser vilka glider över i varandra beroende på awarenessprocessen. Alla fyra faserna utgör tillsammans en kontaktprocess där gestalterna (figurerna) bildas, färdigställs och upplöses. Hurvida det uppstår hinder eller inte i gestaltbildningsprocessen visar den psykiska hälsans status (Mannerstråle, Inger red. 1995). Den första fasen är där organismen är i vila och ingen kontakt finns. Ett behov uppstår som skapar spänning och efterhand organiseras det i förgrunden av medvetandet. När figuren har blivit klarare, får energin en riktning och undersökning av omvärlden startar. En rörelse mot och fysisk kontakt skapas med omgivningen (Hostrup 2002). Den andra fasen,som benäms förkontakten, inleds med ett socialt ytligt samtal. Det egentliga mötet med den andre börjar här. En undersökning sker om det blir en avvisning eller skapar lust att tillfredställa det sociala behovet här och nu (Hostrup 2002). I den tredje fasen fortlöper kontakten och övergår i ett möte där sändare och mottagare blir mer öppna och närmar sig varandra på en ökad känslomässig nivå. Mötet i denna fas kan vara mer eller mindre intimt beroende på var och ens behov. Men för att fullkontakt skall vara möjlig handlar det om ömsesidig behovs tillfredställelse (Hostrup 2002). Den fjärde fasen, handlar om att dra sig tillbaka och upplösa kontakten genom efterkontakts- 10

15 gester. Det sker en upplösning av aktiviteter som pågått. Här handlar det också om ett tillbakadragande som gör oss redo att börja en ny kontaktprocess när ett nytt behov visar sig (Hostrup 2002). Genom att följa kontaktcirkeln får terapeuten en uppfattning om klienten följer sitt naturliga flöde eller om det sker ett kontaktavbrott någonstans i cirkelns fält. Modellen är ett försök att avbilda det förlopp som kännetecknar psykisk hälsa, organismens förmåga att fullborda en upplevelse mellan sig och omgivningen. Omgivningen här är såväl den intra- som den interpersonella, min kontakt med mig själv och, i detta, med dig eller situationen (Mannerstråle red. 1995, s.42). Om en person av någon anledning hindras i att avsluta en viktig händelse, samlar det energi i organismen som leder till ett fortsatt begär att fullfölja händelsen (tillfredställa behovet). Denna ansamling av energier, beblandar sig i organiserandet av sinnespåverkan i nuet, vilket på längre sikt skapar psykiska problem (Hostrup 2002) Kontaktformer Kontaktformerna är sex till antalet. Fem av dem, konfluens, introjektion, projektion, retroflekion samt egotism är utarbetade av Fritz Perls och Paul Goodman (1951). Deflektion kom senare och är utarbetad av Erving och Miriam Polster (1974). Gestaltterapins syn på ett sunt gestaltbildningsförlopp visar hur kontaktavbrott som tjänar överlevandet här-och-nu och kontaktavbrott som hindrar har vuxit fram. Skillnaden mellan att se dem som en sund eller osund kontaktform, handlar om hurvida de leder till en oavslutad händelse eller skapar en fullbordad gestalt och därmed en integrerad händelse (Mannerstråle 1995). Med andra ord är det graden av awareness, med vilken en kontaktform utnyttjas som avgör om spänningar i fältet bevaras och därmed kan leda till ohälsa och sjukdomssymtom (Bragée2001). De kontaktformer som gestaltterapin räknar med är konfluens, introjekt, projektion, retroflektion, deflektion och egotism. 11

Salutogen miljöterapi på Paloma

Salutogen miljöterapi på Paloma Salutogen miljöterapi på Paloma Innehållsförteckning Bakgrund s.2 Den salutogena modellen s.3 Begriplighet s.3 Hanterbarhet s.3 Meningsfullhet s.3 Den salutogena modellen på Paloma s.4 Begriplighet på

Läs mer

Kroppskännedom. Pedagogiska verktyg Var finns de dolda resurserna vid kroppslig affekthantering.

Kroppskännedom. Pedagogiska verktyg Var finns de dolda resurserna vid kroppslig affekthantering. Kroppskännedom Pedagogiska verktyg Var finns de dolda resurserna vid kroppslig affekthantering. Pedagogiska verktyg Ekipaget Självregleringskurvan ( TTS) Balansfiguren Kedjereaktionen Egenvärdespiralen

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

STRESS, UTMATTNINGSSYNDROM

STRESS, UTMATTNINGSSYNDROM STRESS, UTMATTNINGSSYNDROM Kortvariga perioder av stress är något som hör livet till och är inget som vi vanligtvis blir sjuka av. Om stressen däremot blir långvarig och vi inte får någon möjlighet till

Läs mer

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

NÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Program för självhjälp

NÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Program för självhjälp NÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Program för självhjälp Britt W. Bragée NÄR KROPPEN SÄGER IFRÅN Copyright 2012, Britt W. Bragée Ansvarig utgivare: Britt W. Bragée Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-1769-7

Läs mer

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade

Läs mer

Hälsosynen inom den antroposofiska medicinen. Ursula Flatters Vidarkliniken

Hälsosynen inom den antroposofiska medicinen. Ursula Flatters Vidarkliniken Hälsosynen inom den antroposofiska medicinen Ursula Flatters Vidarkliniken We must learn to reawaken and keep ourselves awake, not by mechanical aids, but by an infinite expectation of the dawn, which

Läs mer

Forskning hand i hand med praktiken:

Forskning hand i hand med praktiken: Forskning hand i hand med praktiken: Betydelsen av känslan av sammanhang för olika copingresurser i stressituationer hos poliser i yttre tjänst Docent Anna M. Dåderman, med.dr., fil.dr., Högskolan Väst

Läs mer

Hälsobarometern. Första kvartalet 2004. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker.

Hälsobarometern. Första kvartalet 2004. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern Första kvartalet 2004 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Hälsobarometern Alecta den 27 april första 2004kvartalet 2004, 2004-04-27

Läs mer

Arbetsterapeuters användning av Basal Kroppskännedom för att stärka patienters aktivitetsutförande. Ingegerd Engslätt Jansson Pernilla Sporre

Arbetsterapeuters användning av Basal Kroppskännedom för att stärka patienters aktivitetsutförande. Ingegerd Engslätt Jansson Pernilla Sporre Arbetsterapeuters användning av Basal Kroppskännedom för att stärka patienters aktivitetsutförande Ingegerd Engslätt Jansson Pernilla Sporre Den levda kroppen I det dagliga livet är människan ofta inte

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

1. När du talar med människor, har du då en känsla av att de inte förstår dig? 1 2 3 4 5 6 7

1. När du talar med människor, har du då en känsla av att de inte förstår dig? 1 2 3 4 5 6 7 KASAM frågeformulär 29 frågor Här är några frågor (29) som berör skilda områden i livet. Varje fråga har 7 möjliga svar. Var snäll och markera den siffra som bäst passar in på just dig. Siffrorna 1 och

Läs mer

Stressforskningsinstitutetets temablad Utbrändhet. Stressforskningsinstitutet

Stressforskningsinstitutetets temablad Utbrändhet. Stressforskningsinstitutet Stressforskningsinstitutetets temablad Utbrändhet Stressforskningsinstitutet Utbrändhet - en kort historik Historiskt har utbränd definierats på flera olika sätt, men det förefaller alltmer tydligt att

Läs mer

Psykosocial arbetsmiljö

Psykosocial arbetsmiljö Psykosocial arbetsmiljö Susanne Glimne Med material från Marika Wahlberg Stress Definition Kroppens, psykets och hjärnans reaktioner på olika typer av påfrestningar, utmaningar och krav När kraven i t

Läs mer

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03

Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03 Problematisk frånvaro Hemmasittare Miriam Lindström Föreläsare, handledare, speciallärare Vilken benämning ska vi använda? Hemmasittande Långvarig ogiltig frånvaro Skolk Skolvägran, (skolfobi), ångestrelaterad

Läs mer

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsgivarverket Ulrich Stoetzer Med Dr, Psykolog Sakkunnig Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade

Läs mer

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer.

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer. Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade

Läs mer

Kommunikation av sjukdom

Kommunikation av sjukdom Kommunikation av sjukdom Hur sjukdom uppfattas och hur sjukroller uttrycks och kommuniceras är kulturberoende och varierar i tid och rum hur förklarar man sjukdom till vem vänder man sig när man är sjuk

Läs mer

TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL

TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL Professor Karin C Ringsberg, Nordic School of Public Health NHV, har ha; huvudansvar för u>ormningen av temat, som gjorts i samarbete med Hrafnhildur GunnarsdoBr, doktorand,

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen 5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes

Läs mer

Långtidssjukskrivna i Sverige, 1992-februari 2007

Långtidssjukskrivna i Sverige, 1992-februari 2007 Långtidssjukskrivna i Sverige, 1992-februari 2007 300 000 250 000 200 000 Data från FK Antal sjukskrivna >30 dagar; Data t o m februari 2007 150 000 100 000 I april 2003 var 286 876 personer sjukskrivna

Läs mer

Master of Science Gestalt Psychotherapy. Upplevd förändring efter utmattningsdepression

Master of Science Gestalt Psychotherapy. Upplevd förändring efter utmattningsdepression Master of Science Gestalt Psychotherapy Upplevd förändring efter utmattningsdepression - en fenomenologisk studie Av Stina Stemme Mastersuppsats Januari 2008 Handledare: Britt Bragée, doktorand, Stockholms

Läs mer

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom Christina Björklund 24.9.2007 ÅNGEST En fysiologisk reaktion som har sin grund i aktivering av det autonoma nervsystemet: ökad hjärtfrekvens, svettning, yrsel, illamående.

Läs mer

GRUNDLÄGGANDE PSYKOTERAPIUTBILDNING I LÅNG- OCH KORTTIDSPSYKOTERAPI

GRUNDLÄGGANDE PSYKOTERAPIUTBILDNING I LÅNG- OCH KORTTIDSPSYKOTERAPI GRUNDLÄGGANDE PSYKOTERAPIUTBILDNING I LÅNG- OCH KORTTIDSPSYKOTERAPI Behörighet och antagning Utbildningen vänder sig till personer som har utbildning i människovårdande yrken och ett arbete där individualsamtal

Läs mer

Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri

Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri Sofia Norlund, PhD Folkhälsa och klinisk medicin Yrkes- och Miljömedicin HT14 Hälsa Psykosocial miljö Stress och burnout Min forskning Upplägg Användbara

Läs mer

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN

DEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN DEPRESSION Esa Aromaa 24.9.2007 VAD AVSES MED DEPRESSION? En vanlig, vardaglig sorgsenhet eller nedstämdhet är inte det samma som depression. Med egentlig depression avses ett tillstånd som pågår i minst

Läs mer

Termin 3 HT-11 Termin 3 HT-13

Termin 3 HT-11 Termin 3 HT-13 Termin 3 HT-11 Termin 3 HT-13 Mötet med patienten Etiska aspekterna Georgetown-mantrat Autonomi principen Icke-skada principen Godhets principen Rättvise principen Ann-Christin Johansson 2 Vad är kommunikation?

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 1

Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 1 Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 1 Bengt Dahlblom Läkare Försäkringsmedicinsk rådgivare Försäkringsmedicin Medlefors 2011-08-19 Sida 2 Sjukförsäkringen En av grundpelarna i det svenska trygghetssystemet

Läs mer

Samband mellan arbete och hälsa

Samband mellan arbete och hälsa Samband mellan arbete och hälsa Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin Arbets- och beteendemedicinskt centrum, NUS, VLL Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå

Läs mer

SAMTALET SOM STÖD FÖR ÄLDRES PSYKISKA HÄLSA. Monica Stenberg Temabo AB Bergsund

SAMTALET SOM STÖD FÖR ÄLDRES PSYKISKA HÄLSA. Monica Stenberg Temabo AB Bergsund SAMTALET SOM STÖD FÖR ÄLDRES PSYKISKA HÄLSA Monica Stenberg Temabo AB Bergsund Varför behövs samtal med äldre? Ångest, oro, depressioner, krisreaktioner, relationsproblem och ensamhetskänslor. Problemen

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk?

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Myter kring stigande sjukfrånvaro Att skapa friska organisationer 1 Jobbet är en friskfaktor Psykisk ohälsa och stigande sjukfrånvaro är växande samhällsproblem

Läs mer

Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå

Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå Psykiatriska kliniken Skellefteå Vad är Passage? Hästunderstödd behandlingsform vid psykiatriska kliniken, Skellefteå lasarett.

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

ERI och Krav-Kontroll-Stöd

ERI och Krav-Kontroll-Stöd ERI och Krav-Kontroll-Stöd Denna Presentation beskriver 2 olika centrala teorier i arbetet med stressproblematik: ERI och Krav-Kontroll-Stöd. De är bägge framtagna för att hantera stressproblematik på

Läs mer

STRESS- höna eller ägg?

STRESS- höna eller ägg? STRESS- höna eller ägg? ORSAK OCH VERKAN Stress är ett symtom och kan, i sig, innebära ohälsa Men långvarig stress lägger även grunden till andra arbetsmiljöproblem NI BÖRJAR!!! VILKA ORSAKER TILL STRESS

Läs mer

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad Kapitel 1 Inledning Utgångspunkten för denna kunskapssammanställning har varit SBU:s tidigare publicerade rapport om behandling av psykoser och andra psykiska sjukdomar med hjälp av neuroleptika [53].

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Det gränslösa arbetet - kan vi hantera det?

Det gränslösa arbetet - kan vi hantera det? Det gränslösa arbetet - kan vi hantera det? Prestation Sammanbrottspunkt 0 10 20 30 40 50 Tid Återhämtning Prestation Maximum Utmattad Optimum mår dåligt Trött Välbefinnande Sjuk Arbetsoförmåga Arbetsbelastning

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

Bättre hälsa: antagande

Bättre hälsa: antagande VILKA PSYKOLOGISKA FAKTORER HINDRAR OSS ATT ÄNDRA VÅRT V BETEENDE OCH VÅR V R LIVSSTIL FÖR F R ATT UPPNÅ BÄTTRE HÄLSA? H Marcelo Rivano-Fischer Fil Dr Psykolog 061124 Mat Tobak Alkohol Droger Luft Motion

Läs mer

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin.

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin. Upplägg & innehåll Emotion och motivation Ebba Elwin ebba.elwin@psyk.uu.se Grundläggande om motivation och emotion Mer finns att läsa i boken (kap 11 och första delen av kap 12) På slutet riktlinjer och

Läs mer

www.evalenaedholm.se Eva-Lena Edholm FÖRELÄSARE, SAKKUNNING & HANDLEDARE

www.evalenaedholm.se Eva-Lena Edholm FÖRELÄSARE, SAKKUNNING & HANDLEDARE Eva-Lena Edholm FÖRELÄSARE, SAKKUNNING & HANDLEDARE Styrkor och resurser - en föreläsning om att starta positiva processer Enligt systemteori är varje människa ett system. Varje människa är ett system.

Läs mer

Om stress och hämtningsstrategier

Om stress och hämtningsstrategier Om stress och åter erhämtningsstrat hämtningsstrategier Av Christina Halfor ord Specialistläkare vid CEOS Att tala inför en grupp personer man inte känner är något som kan kännas obehagligt för de allra

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro

Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro Långvarig smärta hos barn och ungdomar kan leda till långvarig skolfrånvaro Stefan Nilsson, smärtsjuksköterska, Anna Norén, psykolog, Eva Sandstedt, specialistsjukgymnast Innehåll.. Om smärta och smärtfysiologi

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

Att bita ihop om stress och utmattningssyndrom

Att bita ihop om stress och utmattningssyndrom Att bita ihop om stress och utmattningssyndrom Chatrin Andersson Leg. Fysioterapeut Bragée Rehab, Stockholm Jag kommer prata om Varför blir vi stressade? Vad blir konsekvenserna? Hur kan vi bryta stressen?

Läs mer

!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare

!#$%&$&'($)*+,%-./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare !"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare Att flytta till en annan kultur Lämna egna landet Lämna släkt, eventuellt familj Hitta nya gemenskaper Hitta arbete Hitta bostad

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:31 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2005:6 av Birgitta Rydberg m.fl. (fp) om utökade behandlingsinsatser av stressrelaterad ohälsa så att fler sjukskrivna kan återgå i

Läs mer

Angående arbetsmiljöfrågor.

Angående arbetsmiljöfrågor. Angående arbetsmiljöfrågor. http://www.dagensmedicin.se/artiklar/2016/03/11/hysteriskt-om-flytt-pa-karolinska/ Arbetsmiljö vid socioekonomiskt utsatta kliniker? Del av studie om arbetsmiljö i Folktandvården

Läs mer

dialogen som metod vid motivationsarbete motivationsarbete utifrån KASAM-modellen information om planerad arbetsmarknadsenhet

dialogen som metod vid motivationsarbete motivationsarbete utifrån KASAM-modellen information om planerad arbetsmarknadsenhet Vård- och omsorgsförvaltningen Utbildningsdag 3 2010-05-04 Utifrån kunskap och beprövad erfarenhet ska vi belysa psykiska funktionshinder i samhället ur ett helhetsperspektiv - och vad som avgör rätten

Läs mer

Akut och långvarig smärta (JA)

Akut och långvarig smärta (JA) Akut och långvarig smärta (JA) Psykologiska faktorer vid långvarig smärta Gemensam förståelse: Smärta är en individuell upplevelse och kan inte jämföras mellan individer. Smärta kan klassificeras temporalt

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Christine Andersson /Sokraten 2/99/

Christine Andersson /Sokraten 2/99/ 1 av 5 2009 09 17 20:59 Christine Andersson /Sokraten 2/99/ Två artiklar har i vår publicerats i tidningen Insikten (nr 1 och nr 2 1999) kring ämnet " Integration av psykoterapi ".Conny Thorsson har tidigare

Läs mer

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar 1 Sammanfattning Hälsobarometern våren 2015 Tre fjärdedelar av de tillfrågade företagsledarna är inte oroliga för att medarbetarna ska sjukskriva sig.

Läs mer

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal 6 Mars 2013 Carolina Wihrén Btr Föreståndare, DBT/KBT Terapeut Strandhagens Behandlingshem Sävsjö Carolina.wihren@aleris.se Vad är färdighetsträning

Läs mer

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv.

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv. Skattningsformuläret PROQOL (PROFESSIONAL QUALITY OF LIFE SCALE) för att bedöma professionell livskvalitet till svenska av Anna Gerge 2011 Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen

Läs mer

Allergi och intolerans gränssättningsproblem i kropp och själ

Allergi och intolerans gränssättningsproblem i kropp och själ I n b j u d a n t i l l k u r s e r Aktuella folkhälsoproblem utmaningar till en fördjupad förståelse? Fyra kurser om inlevelse, livsförhållanden och spiritualitet Kurserna vänder sig till läkare och medicinstuderande

Läs mer

2015-06-14. Vad kan man själv göra för att motverka skadlig stress? Fråga först varför du gör så mot dig själv!

2015-06-14. Vad kan man själv göra för att motverka skadlig stress? Fråga först varför du gör så mot dig själv! Vad kan man själv göra för att motverka skadlig stress? För att veta var våra gränser går måste vi känna efter, och lyssna på våra inre signaler även de svaga. Djupanding Yogaövningar Massage Skäm bort

Läs mer

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback?

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? Psykologi 11.3.2009 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? För 1 3 poäng krävs att skribenten förstår att inlärning är en process som grundar sig på dels förändringar i hjärnan och

Läs mer

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Gunilla Cruce Socionom, PhD POM-teamet i Lund & Inst kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Sverige

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Framgångsrik Rehabilitering

Framgångsrik Rehabilitering Framgångsrik Rehabilitering vad säger brukaren och de professionella? Helene Hillborg, med dr i Handikappvetenskap Varför fokusera på lönearbete? Ofta ett tydligt önskemål högt värderad roll Att vara produktiv

Läs mer

Många gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser.

Många gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser. Att sätta gränser på arbetet är en bra grund för att skapa en trivsam och effektiv arbetsmiljö. Vi, tillsammans med våra kollegor, har olika värderingar, behov och föreställningar om vad som är rätt. Otydliga

Läs mer

Stress. Tieto PPS AH089, 2.1.3, Sida 1

Stress. Tieto PPS AH089, 2.1.3, Sida 1 Sida 1 Om stress enligt Bonniers lilla uppslagsbok Ett tillstånd där organismens jämvikt rubbats genom påfrestningar, särskilt psykiska. Avsöndringen av vissa hormoner ökas då, och aktiviteten hos olika

Läs mer

Stress, engagemang och lärande när man är ny

Stress, engagemang och lärande när man är ny Stress, engagemang och lärande när man är ny Longitudinell Undersökning av Sjuksköterskors Tillvaro: LUST Longitudinal Analysis of Nursing Education/Entry in work life: LANE ann.rudman@ki.se Institutionen

Läs mer

Projektet Livskraft en väg till folkhälsa

Projektet Livskraft en väg till folkhälsa Projektet Livskraft en väg till folkhälsa Att hitta nya vägar i livet Bo Hansen 2014-05-25 Teologiska högskolan, Stockholm, Existentiell folkhälsa 7.5 p, 2013-14. Lärare: Cecilia Melder Projektet är ett

Läs mer

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa Kort introduktion till Psykisk ohälsa Sekretariatet/KS, jan 2002 Inledning Programberedningen ska tillsammans med verksamheten ta fram underlag till programöverenskommelse över psykisk ohälsa. Detta arbete

Läs mer

Information om Inre Balans-terapi

Information om Inre Balans-terapi Information om Inre Balans-terapi Inre Balans-terapi är en enkel och effektiv metod för stresshantering och personlig utveckling. Under tre sessioner arbetar man direkt med det undermedvetna för att starta

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Helhetshälsa - stress

Helhetshälsa - stress Helhetshälsa - stress . Stress Stress är ett väldigt komplext, svårt och viktigt begrepp. Det är lika mycket medicin och lärkarvetenskap som psykologi, filosofi, religion och ledarskap. Det här kapitlet

Läs mer

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet När livet krisar.. - En liten handbok i att ta hand om dig själv vid kriser och vart du kan söka stöd. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet Kris innebär att det har hänt något allvarligt i livet som

Läs mer

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du? Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Stress det nya arbetsmiljö hotet

Stress det nya arbetsmiljö hotet Stress det nya arbetsmiljö hotet I Sverige har belastningsskadorna varit den största anledningen till anmälan om arbetsskada, men nu börjar stress skadorna att gå om. Kunskapen om stress För att bedriva

Läs mer

Stegen in i arbetslivet Processtöd - SIA-modellens metod

Stegen in i arbetslivet Processtöd - SIA-modellens metod Stegen in i arbetslivet M Processtöd - SIA-modellens metod Ann-Christine Gullacksen Docent i socialt arbete Hälsa och Samhälle Malmö högskola december 2012 Förloppets faser i SIA-modellen Fas 1 Fas 2 Fas

Läs mer

Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack.

Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack. Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack. Anpassat arbete Flera diagnoser, multiproblem Kvinnor mer sjukskrivna De flesta med

Läs mer

Nationella riktlinjer 2010

Nationella riktlinjer 2010 Lära om diabetes eller lära för livet Bibbi Smide Leg sjuksköt; Docent 2013 Nationella riktlinjer 2010 Utbildning Pat utb i egenvård central roll i diabetesvården naturlig del i vården av personer med

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

TRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi

TRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi TRYGGHET & RÄDSLA - så funkar vi Cecilia Duberg Leg. Psykolog Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset i Örebro Cecilia.Duberg@orebroll.se 019-602 36 07 INRE DIALOG KRAVBILD BIOLOGI TRYGGHET

Läs mer

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig?

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Hälsa är ett begrepp som kan definieras på olika sätt. Enligt världshälsoorganisationen (WHO) är hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Chris von Borgstede

Chris von Borgstede 2010-11-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen Göteborgs universitet Vänligen stäng av mobilen 1 Läsanvisning: Eagly & Kulesa: Attitudes, attitude structure, and resistance to change Biel, Larsson

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

Stress - återhämtning - arbete

Stress - återhämtning - arbete Stress - återhämtning - arbete Utbildningsdag för läkarsekreterare Primärvården Södra Älvsborg 2/3 och 11/3 2010 Annemarie Hultberg Institutet för stressmedicin Verka för att stress/stressrelaterad ohälsa

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet

Frågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Frågor att diskutera Hälsofrämjande arbete Inledning Nätverket för hälsofrämjande förskole- och skolutveckling i Halland 1 har sammanställt ett diskussionsunderlag som

Läs mer

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling Lyckas och må bra! Motivera dig själv till förändring Ditt minne påverkar hur du mår Parallellt tänkande, ta ett perspektiv i taget Vara i nuet och minska negativa tankar Skapa hållbara och effektiva lösningar

Läs mer