Master of Science Gestalt Psychotherapy

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Master of Science Gestalt Psychotherapy"

Transkript

1 Master of Science Gestalt Psychotherapy Gestaltpsykoterapi utifrån en stressrelaterad livssituation -några patienters upplevelser- Ing-Marie Svedin T36/Ma6 Dissertation Handledare: Fil.dr Hélen Eriksson 1

2 Sammanfattning Det senaste tio åren har det skett en markant ökning av stressrelaterade tillstånd. Det visar sig att många av de långtidssjukskrivna inte erbjuds behandling eller rehabilitering som behövs för att känna sig frisk igen och kunna återvända till arbetet. Behovet finns att synliggöra och förbättra förståelsen av behandlingsmetoder som ger effekt, och det är angeläget. Syftet med studien har varit att undersöka hur ett antal patienter utifrån en stressrelaterad livssituation upplevde effekterna av den gestaltterapeutiska terapin. Studien är gjord utifrån ett patientperspektiv, där personernas subjektiva upplevelser och erfarenheter har varit vägledande i uttolkning av deras beskrivningar. Den vetenskapliga ansatsen är fenomenologisk och metoden är kvalitativ. Insamling av data har skett med hjälp av intervjuer där metoden för analysen har utgjorts av meningskoncentrering som utmynnat i centrala teman. Intervjuerna har varit halvstrukturerade med förändringar i frågornas form och ordningsföljd varefter nya sammanhang har visat sig. Sammanlagt har sex personer intervjuats, fem kvinnor och en man. Intervjupersonernas upplevelse av den gestaltterapeutiska behandlingen är genomgående god. Uttryck som medvetenhet, insikt, meningsfullhet, kroppens signaler, medveten andning är en del av de begrepp som återkommer i deras beskrivning av sin livssituation. Alla personerna tar upp att de efter terapin har en ökad medvetenhet i att känna och förstå att känslor som inte kommer till uttryck visar sig i kroppen på olika sätt. Visst har man fortfarande en del känningar av kroppsliga symtom men det finns en medvetenhet och tilltro i att själv på olika sätt kunna hantera det som skapar obehag. Flertalet ser ett tydligare familjemönster i sitt liv. En ökad insikt i hur uppväxtfamiljen som system har sett ut och påverkat det vuxna livets värderingar och handlingsmönster samt de svårigheter som var och en har gått igenom har i någon mån berikat livet. Vidare finns en strävan att upprätthålla en balans mellan egen tid och att ingå i ett socialt sammanhang. Alla har på något sätt förändrat sin arbetssituation till det bättre. Ett oväntat inslag var upptäckten av sjukvårdens oförmåga att erbjuda behandling och rehabilitering, utan man har själv varit aktiv i sökandet efter behandling. Till sist anges att insikten av det egna ansvaret och att valmöjligheter i olika förändringsperioder i livet har ökat. Upptäckten av att förhålla sig uppriktig mot sig själv och andra och därmed ge det egna livet ett värdefullare innehåll. 2

3 Innehållsförteckning Inledning och bakgrund... 1 Introduktion 1 Sambandet kropp och själ.. 3 Undersökningens fokus. 4 Utgångspunkt. 5 Syfte och frågeställning. 5 Gestaltterapeutiskt perspektiv. 6 Insikt/mening. 7 Helhet. 7 Organismisk självreglering 8 Awareness.. 9 Kontaktcykel.10 Kontaktformer. 11 Teoretiska utgångspunkter 13 Hälsa 13 Filosofiskt perspektiv på hälsa 13 Salutogenetiskt synsätt 15 Gestaltterapeutiskt perspektiv på hälsa 17 Stress 18 Utbrändhet och Utmattningsdepression Utmattningssyndrom Psykosomatik 21 Gestaltterapeutiskt perspektiv på stress och psykosomatik..25 Existentialism Fenomenologi 28 Metod Val av metod Urval 29 Intervjuer. 30 Genomförande. 30 Etiska aspekter 31 Validitet, reliabilitet, generaliserbarhet Analys av intervjuer 33 3

4 Resultat och Analys 34 Vilka stressrelaterade livssituationer var utgångspunkten för de terapeutiska samtalen? Samband kropp och själ Kriser i privatlivet Arbetsrelaterad problematik Sammanfattning och analys Hur har den egna hälsan och livssituationen påverkats av gestaltterapi?...38 Bejaka egna behov Förändrad arbetssituation Socialt nätverk Sammanfattning och analys Vad i terapimetoden har varit verksamt för att förstå hur känslor visar sig i kroppen? Stolsarbete. 42 Andningsövningar. 43 Möte i dialog.. 45 Sammanfattning och analys.. 46 Vad i terapisamtalen har givit insikter och därmed påverkat livssituationen? Familjemönster.. 47 Medvetenhet om kroppens signaler.. 48 Uppriktigare liv med ökat livsutrymme 49 Sammanfattning och analys. 50 Diskussion 51 Referenser 57 Bilaga 1 Frågeguide Bilaga 2 Brev till intervjuperson Bilaga 3 Exempel på analys 4

5 Inledning och bakgrund Det senaste tio åren har det skett en markant ökning av stressrelaterade tillstånd. Ett stort problem är att många av de långtidssjukskrivna inte erbjuds behandling eller rehabilitering som behövs för att känna sig frisk igen och kunna återvända till arbetet. Behov finns att synliggöra och förbättra förståelsen av behandlingsmetoder som ger effekt och det är angeläget. Det är alltför vanligt inom den offentliga sjukvården att behandling och rehabilitering som behövs, helt uteblir eller att den som ges är inte tillräcklig. I socialstyrelsens rapport (2003) pekar man mycket riktigt på problemet att många långtidssjukskrivna lämnas åt sitt öde och får inte den rehabilitering de behöver och har rätt till. Detta är också min erfarenhet utifrån egen terapeutisk verksamhet, där patienter uttryckt besvikelse i att inte ha tillgång till någon form av samtalsbehandling inom den offentliga sjukvården. Introduktion Vi lever i en brytningstid där omställning från industrisamhälle till informations- och tjänstesamhälle ställer stora krav på människans anpassningsförmåga. Stressforskare har under de senaste årtiondena gång på gång varnat för de konsekvenser ett alltmer uppdrivet tempo i arbetslivet och samhället i övrigt skapar. Det finns idag ett ökat intresse hos forskare att försöka förklara hur psykosociala faktorer, individuella egenskaper, beteenden och livsstil samverkar med fysiska företeelser vid uppkomsten av olika sjukdomstillstånd (Lundberg, Ulf &Wentz, Görel 2004). Det pågår ett ständigt samspel mellan olika livsmiljöer som människan befinner sig i och de reaktioner som dessa påfrestningar framkallar, vilka är både fysiska och psykiska. För det mesta utgör denna verkan ett skydd och hjälp till överlevnad men i vissa fall där belastningen blir för stor tar kroppen skada. Kroppsliga kännetecken i form av bröstsmärtor, muskelvärk, huvudvärk, sömnproblem och psykiska som nedstämdhet, utmattning, minnes- och koncentrations svårigheter för att nämna några (Lundberg & Wentz 2004). Utan överdrift kan 1

6 man säga att den psykosociala stressen är ett snabbt växande problem. Stressen leder till sänkt välbefinnande, låg produktivitet, mänskligt lidande samt till ökad konsumtion av hälso- och sjukvård (Socialstyrelsen 2003). Sambandet mellan fysisk hälsa och psykiska påfrestningar är ingenting nytt utan har påvisats i otaliga vetenskapliga rapporter. I socialstyrelsens rapport Utmattningssyndrom (2003) redovisas kliniska erfarenheter och preliminära resultat av vetenskapliga studier, att arbetsrelaterad psykisk ohälsa oftast är resultat av en långdragen process som medfört såväl kroppsliga som psykiska problem. Sedan slutet av 1990-talet har sjukskrivningar och olika behandlingsinsatser ökat markant. Sjukdom som kan misstänkas vara relaterad till stress står i någon mån för omkring 80 procent av all långtidssjukskrivning oavsett yrke. I nämnda rapport föreslås diagnosen Utmattningssyndrom, som förmodas vara långvarig stress, utgöra sjukdomens orsaker. Här avses stress som är relaterad till arbete likväl som andra typer av långvariga påfrestningar t.ex. långvarig arbetslöshet eller långvariga relationsproblem (Socialstyrelsen 2003). Vidare redovisas i en studie vid Karoliska institutet som utgjordes av 150 intervjuade tjänstemän, vilka visade tecken på utmattning, att 86 procent relaterade sina problem till arbetet. De flesta hade utöver sina psykiska besvär också smärta och värk. Många av de intervjuade uppgav som huvudorsak de upprepade omorganisationerna på jobbet. De ansåg att man tvingades anpassa sig till alltmer slimmade organisationer, där allt färre måste göra alltmer och allt snabbare (Åsberg, Marie et al 2003). Det finns för närvarande ingen samstämmig förklaring till varför den psykiska ohälsan har ökat så markant det senaste decenniet. En studie utförd av Åsberg (2002) visar att arbetsförhållanden är i klar övervikt som utlösande faktor bland dem som är sjukskrivna för affektiva sjukdomar som depression, ångest, psykiska stressreaktioner. De förändrade arbetsförhållandena utgörs av omorganisationer, som har inneburit delegering av arbetsuppgifter och ansvar, utan motsvarande tillskott av resurser och befogenheter. Utmattning hänger också ihop med människors livssituation i övrigt och hur prioritering mellan arbete och andra delar av tillvaron ser ut. Personer som är mycket ambitiösa och har behov av att visa stor duglighet i arbetet, och som tar på sig dubbelarbete. Vilket medför att återhämtning blir otillräcklig och kan ge stressreaktioner med psykisk ohälsa som följd. Detta bekräftas i en studie av Hallsten (2002) där man uttrycker att utbrändhet är speciellt vanligt hos dem som grundar sin självkänsla i sina arbetsprestationer (Socialstyrelsen 2003). En annan studie av Bragée (2001) som baseras på patientens egna upplevelser. Vilken tar 2

7 utgångspunkt i beskrivning av de processer som kan iakttas när en person övergår från att vara frisk till att bli en person med stressrelaterad psykosomatisk sjukdom. Här undersöker Bragée hur en tudelad självbild får konsekvenser för utvecklande av sjukdom (Bragée, Britt 2001). Jag har varit yrkesverksam i 30 år. Halva tiden arbetade jag som Leg. Barn- och Psykiatrisjuksköterska inom sluten och öppen hälso- och sjukvård, den andra halva tiden som lärare i hälso- och sjukvård, övervägande inom det gymnasiala omvårdnadsprogrammet. Inom den skolorganisation jag arbetade gjordes inom tio år, tre kursplaneförändringar, tre omflyttningar till andra lokaler samt ett byte av huvudman med en försämrad organisation som följd. Min yrkesverksamma tid inom offentliga sektorn sträcker sig över lång tid. Utifrån mina erfarenheter kan jag se hur ökad arbetsbelastning och minskad tid till återhämtning har påverkat mig. Även det spända psykosociala klimatet med försämrad kommunikation inom personalgruppen som följd, bidrog till att påverka mig i mitt beslut att lämna ett i grunden rätt valt yrkesområde. I slutet av 1990 upplevde jag att min energi och arbetsglädje avtog, började sova sämre och utvecklade en hudsjukdom. Jag lämnade mitt arbete med sorg i hjärtat men fast besluten att påverka min egen situation. Kan idag förstå att jag klarade mig från att tillhöra de 80 procenten långtidssjukskrivna p g a stress tack vare att min kropp signalerade och att jag inte stod ut med att förlora egen kontrollen. Utifrån mina erfarenheter av arbetsrelaterad stress och möte med patienter i terapisamtal, har mitt intresse i att fördjupa mig och undersöka närmare hur gestaltpsykoterapi som samtalsmetod, kan vara människor till hjälp mot ett tillfrisknande. Sambandet kropp och själ Den dualistiska synen på människan förknippas oftast med vetenskapsmannen Descartes. För Descartes är kroppen och själen två helt väsens skilda substanser. Fast kroppen och själen hos människan är intimt förknippade med varandra så skulle de kunna existera utan varandra. Själens natur är tänkande och kroppen är utsträckning. Själen är odelbar i meningen förenad med alla delar av kroppen och existerar endast i tiden. Däremot ses kroppen som delbar i både rum och tid och förbindelsen mellan själen och kroppen sker genom en kausal växelverkan (www.thephilosophynet.com). Detta perspektiv som har en materiell inriktning, urskiljer en skillnad mellan psykiskt och fysiskt, subjekt och objekt, där vetenskap handlar om en objektiv ej delaktig betraktelse av fenomen. Uppdelningen inom hälso- och sjukvård av somatisk respektive psykiatrisk vård härstammar från detta perspektiv. I dagens sjukvård och 3

8 medicinsk forskning utgår man från ett dualistiskt parallellperspektiv. Där psykiska tillstånd och processer antas ha en parallellitet till fysiologiska tillstånd. T.ex. synen att stress och psykiska påfrestningar orsakar magsår. I detta perspektiv blir då åkomman mer sammansatt i form av både kropp och själ. Detta samband ger i vardagen bevis på att mentala upplevelser och kroppsliga reaktioner är kopplade till varandra. Tex. när ilskan yttrar sig fördjupas andningen och hjärtat slår fortare, käkarna spänns och kroppen visar försvars position. De psykiska och fysiska processerna är separerade men relaterande till varandra via meningen som fenomen tillsammans skapar (Wrangsjö, Björn 1987). I Gestaltterapi handlar det om att försöka medvetande göra personen i vad hon gör mot sig själv när hon avbryter sig vid kontaktgränsen. Hur hon skapar obalans i organismen genom ouppfyllda behov i att finna mening (Hostrup 2002). Fenomenologen Merleau-Ponty (1945) ser kroppen som jag och att kroppen står i ett levande samspel och oavbruten kontakt med omvärlden. Vidare menar han att vi är en kropp-själ och denna odelbara enhet reagerar, agerar i allt som sker (Hertting, Anna& Samuelsson, Jan). Undersökningens fokus Våren 2004 gick personer långtidssjukskrivna sedan mer än ett år. Traditionellt återkommer högst 50% av dessa till någon form av arbete, enligt försäkringskassans statistik (www. rfv.se). Hur det visar sig när det gäller den stressrelaterade ohälsan vet man inte för dagen. Ett stort problem när det gäller de långtidssjukskrivna är att många lämnas åt sitt öde och får inte den rehabilitering som de behöver och har rätt till. Detta gäller såväl sjukvården som försäkringskassan. Det är mera i undantagsfall som den drabbade får den behandling och rehabilitering som krävs för att kunna återvända till arbetslivet i någon form (Iwarsson 2004). En studie av Perski och Gross (2004) där syftet bl.a.var att utvärdera effekterna av ett behandlingsprogram för långtidssjukskrivna patienter med stressdiagnoser. Resultatet av den är nedslående, för den visar på att den befintliga behandlingen som finns att tillgå för denna grupp är långt ifrån tillräcklig (Perski & Gross 2004). När det gäller orsaken till den ökade sjukskrivningen för psykiska besvär, handlar det mest om depression och utmattning. Det finns ingen vetenskapligt utprövad behandling för depressioner som är relaterade till stress. När psykoterapi rekommenderas handlar det företrädelsevis om kognitiv beteendeterapi eller psykodynamisk terapi (Åsberg 2002). I undersökningen sätter jag fokus på gestaltterapi som en behandlingsform att räkna med, eftersom gestaltterapins integrerade syn på kroppsliga och mentala skeende gör den i högsta grad intressant. 4

9 Utgångspunkt Utgångspunkten i studien har sin grund i gestaltterapeutisk teori där tillämpliga delar kommer att presenteras. Denna teori inbegriper den existentiella livssynen, den gestaltpsykologiska teorin samt den fenomenologiska metoden. Psykoterapins målsättning är att komma till insikt om att det finns ett samband mellan våra känslor, tankar, relationer och handlingar samt det svar vi får från omgivningen. Det är genom att upptäcka någonting nytt i relation till sig själv och sin omvärld som nödvändiga förändringar sker. Ett sätt att öka förståelsen för och den möjlighet till påverkan som var och en har för sin personlighetsutveckling och sin psykiska hälsa. Det gestaltterapeutiska arbetssättet innebär inte att i första hand fokusera på problem eller symtom utan med växande insikt (Hostrup, Hanne 2002). Som bakgrund har jag avsikten att beskriva relevanta teoribildningar som förklarar begreppen hälsa, stress, psykosomatik. Dessa begrepp kompletterar varandra i synen på att våra psykiska reaktioner har betydelse för hur vi mår och hur den egna hälsa utvecklas samt att det pågår ett ständigt samspel mellan kroppsliga och psykiska processer. Vetenskapliga studier av psykoterapeutiska insatser vid stressrelaterad problematik är begränsad. Behovet av empiriska studier i att undersöka effekten av terapeutiska samtal vid stresstillstånd är stort (Socialstyrelsen 2003). Jag anser att det är ett problem att personer som drabbas av stressrelaterad ohälsa inte har tillgång till adekvat behandling. Om det ges någon behandling så har det visat sig att den inte är tillfredställande. Det utgör mycket lidande för den drabbade och personens närmaste och stora kostnader för arbetsgivare och försäkringskassan. Frågor som jag ställer mig är följande. Finns psykoterapeutisk behandling som har effekt? Om det finns, på vilket sätt är den verksam? Hur upplever personer som fått psykoterapeutisk behandling effekten? Syfte och frågeställning Syftet med studien var att undersöka hur ett antal patienter utifrån en stressrelaterad livssituation upplevde effekterna av den gestaltterapeutiska terapin. 5

10 Jag har valt att fokusera på ett flertal frågeställningar: Vilka stressrelaterade livssituationer var utgångspunkten för de terapeutiska samtalen? Hur har enligt patienten den egna hälsan och livssituationen påverkats av de terapeutiska samtalen? Vad i den terapeutiska metoden har enligt patienten varit verksamt för att förstå hur psykiska reaktioner tagit sig uttryck i kroppen? Vad i terapisamtalen har hos patienten givit insikter/kunskaper och därmed utgjort förändring i livssituationen? Gestaltterapeutiskt perspektiv Som gestaltterapins grundare nämns oftast Frederick S. Perls ( ). Han var ursprungligen psykoanalytiker men tog avstånd från den egna utbildningen och utövandet när han kom i kontakt med gestaltpsykologin, fenomenologin och existentialismen. Förutom F. Perls skall också nämnas hans hustru Laura Perls vilken var den som förde gestaltpsykologin och existentialismen in i deras relation och fick därmed ett stort inflytande på grundidén bakom gestaltterapi (Hostrup 2002). Ralph F. Hefferline och Paul Goodman är ytterligare två namn som skall uppmärksammas som grundare. Dessa två samt F. Perls introducerade 1951 beteckningen gestaltterapi med boken Gestalt Therapy: Excitement and Growth in the Human Personality. Boken består av två delar, där del 1 omfattar övningar medan del 2 innehåller de viktigast teoretiska utgångspunkterna av den gestaltterapeutiska teorin (Bragée 2004). Gestaltterapi har en integrerad syn på kroppsliga och mentala skeenden vilket gör den intressant vid stress och psykosomatisk problematik. Längre fram i arbetet presenteras hälsa, stress och psykosomatisk ur ett gestaltterapeutiskt perspektiv. 6

11 Insikt/Mening Gestaltpsykoterapi är en behandlingsmetod som arbetar med att skapa insikt. Med insikt menas en psykisk process som får personen att upptäcka bestämda sammanhang. T.ex. när hon står inför en livskris eller en traumatisk kris och gör upptäckten att sättet hon reagerar på är inaktivt och fungerar inte längre adekvat. Dessa omvälvande händelser medför att livssammanhangen förskjuts eller genomgår en väsentlig förändring, något som kräver nya sätt att förhålla sig till livet. Personen står nu inför ett val, att välja mellan ett overkligt eller ett verkligt liv. I valet att genomgå förändring innebär det att hon genomlider förtvivlan och ett visst mått av existentiell ångest vilket skapar ett spänningstillstånd i både kropp och själ. I gestaltterapin går personen in i en dialog med terapeuten. I denna kontakt är hon vaken för vad och hur hon upplever och för att upplever. När personen förhåller sig aktivt medveten till Det och till Du talar man om medvetande som ett vaket tillstånd av varande som riktar sig mot mening, vilket leder till att personen själv väljer vad som är av värde för henne och ny insikt skapas (Hostrup, Hanne 2002). Helhet Begreppet holism i betydelsen helhet kommer från grekiskans holos. Termen bildades på 1920-talet av filosofen Jan Smuts. Med inflytande från gestaltpsykologin kom det teoretiska synsättet inom gestaltterapi att få helheten som utgångspunkt. Med det menas att människan är en odelbar enhet av kroppsliga, emotionella och mentala erfarenheter. Helheten inbegriper också människan i ett sammanhang till sin omgivning där hon också utgör en integrerad del (Bragée 2002).Inom gestaltpsykologin utfördes vetenskapliga experiment, där upptäcktes att människan uppfattade och upplevde sinnesintryck från omvärlden som helheter, gestalter, mönster som gav mening. Vidare menade man att människan inte bara är i stånd att förstå och tyda signaler som kommer inifrån kroppen eller utifrån världen, utan kan också sammanfatta dem i en enda upplevelse (Hostrup 2002, s.66). En upplevelse som människan har kan inte ledas tillbaka till en bestämd del i hennes sätt att vara, handla eller fungera fysiskt. Utan det är helheten hos människan som bestämmer delarna och inte tvärtom. I upplevelsen kan människan styra sina handlingar så att det blir möjligt att tillfredställa sina behov (Hostrup 2002). Kepner (2001) menar, att se människan som en helhet är att se henne som mer än summan av dess delar. Vilket är att se henne i alla delar som kropp, själ, 7

12 tänkande, kännande, i rörelse o.s.v. men inte detsamma som en av dessa delar. Vidare anser han att det är den integrerade funktionen av varierande aspekter i tid och rum som är människan. I synsättet att uteslutande behandla en aspekt av människan eller identifiera en del som orsak till problemet är att skapa konstgjorda delar utifrån vad som i verkligheten är en fungerande enhet (Kepner, James 2001). Organismisk självreglering Allt liv styrs av en medfödd förmåga att få våra behov och de olika sammanhangen vi ingår i omvärlden att passa ihop. Med andra ord en anpassning till växlande miljöer för att kunna överleva. Detta kallas självreglering och är baserad på en process som sörjer för att organismen dels kan växa från ett omoget till ett moget/vuxet tillstånd, dels upprätthålla en form av jämviktstillstånd fysiskt och psykiskt (Hostrup 2002, s.65). Om denna process inte störs sker den spontant, organismen kan därmed tillgodose sina behov och samtidigt ge plats för att nya behov kan visa sig. När ett fysiskt bristtillstånd uppstår registrerar vi det som en psykisk upplevelse. T.ex. när blodsockret sjunker uppfattar vi det som en fysisk spänning vilket ger en upplevelse av hunger. Fungerar då självreglerings processen sker ett organiserande runt behovet behovet av mat tills det har blivit tillfredställt (Hostrup 2002). Därefter träder behovet tillbaka och ett nytt behov träder i förgrunden. Sättet att organisera i förgrund/bakgrund är en medfödd och inlärd förmåga och det gör det möjligt att kunna handla relevant i förhållande till sina behov. När konflikter uppstår mellan de olika behoven kommer det dominerande behovet att träda i förgrunden (Bragée 2004). Inom gestaltterapi har fältteori en central betydelse. Kurt Lewin ( ) är upphovsman till fältteorin vilket är en tillämpning av gestaltpsykologi på personlighet, grupp och organisation. Lewin (1947) införde en helhetssyn där sociala, kulturella och psykologiska fenomen är dynamiska krafter som påverkar varandra i organiserande av helheter. Med det avsåg han att människor på samma sätt som andra fysiska kroppar påverkar varandra och att dessa kroppars inbördes placering i ett gemensamt rum är underkastade krafter där allt påverkar allt (Hostrup 2002, s.92). Detta skall ses som energi och rörelse i fältet, där processen består av födelse, utveckling och förändring. Med krafter avsåg Lewin det psykologiska fältet, inte det fysiska och att dessa psykologiska krafter förklarar människans beteende (Hostrup 2002). 8

13 Vidare talade han om livsutrymme (life space), med det menade han den totala psykologiska omgivningen som en person upplever subjektivt. I livsutrymmet står människa och omgivning i en ömsesidig relation till varandra och människans beteende kommer alltid ur hennes relation till den konkreta situationen (Bragée 2001, s.52). Organismisk självreglering är utifrån nämnda en naturlig process av kontakt/tillbakadragande vilket berör hela fältet. Detta gör att olika delar automatiskt kommer i förgrunden när behov uppstår (Bragée 2001). Awareness Det finns en ömsesidighet mellan människan och hennes omvärld. Denna ömsesidighet kallas för kontakt och är ett grundläggande behov. Kontakt består av tre delar: närmande, vara tillsammans och tillbakadragande. Gränsen där kontakt etableras är den kontaktpunkt där upplevelsen av den egna personen är skild från den andre. Där jag möter dig finns kontakt när vi märker olikheterna mellan oss (Bragée 2004, s.6). En hälsosam kontaktgräns tillåter genomsläpplighet av näring och lagom stängd för bibehållande av kontroll. Motsvarande uppstår det problem i utbyte med omvärlden om kontaktgränsen är för stel och ogenomtränglig eller för flexibel och genomtränglig. Personligheten påverkas och utvecklas hela tiden på kontaktgränsen och det är på denna gräns det visar sig hur personen förhåller sig till sig själv, till andra och till omgivningen (Hostrup 2002). En persons kontakt förmåga visar sig när hon använder sig av awarenesszonerna. En väl fungerande awarenessprocess inhämtar en mängd olikartade upplysningar om både yttre och inre förhållanden. Dessa organiseras i figur/grund och ingår därmed i en helhetsupplevelse. För att personen skall bli medveten om hur hon känner, tänker och varsebli sinnenas påverkan handlar det om att undersöka och fördjupa upplevelsen. Till sin hjälp har hon ytterzonen, sinnespåverkan som kommer utifrån omvärlden, innerzonen, sinnespåverkan som kommer inifrån kroppen och mellamzonen med alla mentala processer (Hostrup 2002). En person som agerar med awareness vet vad hon gör, hur hon gör, att alternativ finns och att hon väljer att vara den hon är. För att awareness skall ses som fullödig och effektiv krävs både självkännedom och kunskap om den innevarande situationen samt hur det egna självet kommer till uttryck (Bragée 2002). Självet är systemet för kontakt som uppfinner och möjliggör nya lösningar i utbyte mellan organism och omgivning. I alla möten med nya situationer i fältet bevara därmed organismen 9

14 sin existens genom att växa (Bragée 2004). Så självet är inte en kärna i personligheten som kan skiljas ut från omvärlden utan självet uppstår och utvecklas i den process som karaktäriserar personens sätt att vara på i kontakten med omvärlden och kan därför inte åtskiljas från awarenessprocessen (Hostrup 2002, s.110). Kontaktcykel Ett viktigt hjälpmedel i terapiarbetet är kontaktcykeln, en modell som visar kontaktens olika faser. Modellen avbildar organismens förmåga att fullborda en upplevelse mellan sig och omgivningen, vid gränsen mellan sig och omgivningen. I arbetet behöver man få en uppfattning om personens kontaktmönster, sambandet mellan det som sägs och beteendet här och nu. Vilka försvarsmönster det finns i kontakten och om de är flexibla eller fastlåsta i gamla mönster. En kontakt består av olika faser vilka glider över i varandra beroende på awarenessprocessen. Alla fyra faserna utgör tillsammans en kontaktprocess där gestalterna (figurerna) bildas, färdigställs och upplöses. Hurvida det uppstår hinder eller inte i gestaltbildningsprocessen visar den psykiska hälsans status (Mannerstråle, Inger red. 1995). Den första fasen är där organismen är i vila och ingen kontakt finns. Ett behov uppstår som skapar spänning och efterhand organiseras det i förgrunden av medvetandet. När figuren har blivit klarare, får energin en riktning och undersökning av omvärlden startar. En rörelse mot och fysisk kontakt skapas med omgivningen (Hostrup 2002). Den andra fasen,som benäms förkontakten, inleds med ett socialt ytligt samtal. Det egentliga mötet med den andre börjar här. En undersökning sker om det blir en avvisning eller skapar lust att tillfredställa det sociala behovet här och nu (Hostrup 2002). I den tredje fasen fortlöper kontakten och övergår i ett möte där sändare och mottagare blir mer öppna och närmar sig varandra på en ökad känslomässig nivå. Mötet i denna fas kan vara mer eller mindre intimt beroende på var och ens behov. Men för att fullkontakt skall vara möjlig handlar det om ömsesidig behovs tillfredställelse (Hostrup 2002). Den fjärde fasen, handlar om att dra sig tillbaka och upplösa kontakten genom efterkontakts- 10

15 gester. Det sker en upplösning av aktiviteter som pågått. Här handlar det också om ett tillbakadragande som gör oss redo att börja en ny kontaktprocess när ett nytt behov visar sig (Hostrup 2002). Genom att följa kontaktcirkeln får terapeuten en uppfattning om klienten följer sitt naturliga flöde eller om det sker ett kontaktavbrott någonstans i cirkelns fält. Modellen är ett försök att avbilda det förlopp som kännetecknar psykisk hälsa, organismens förmåga att fullborda en upplevelse mellan sig och omgivningen. Omgivningen här är såväl den intra- som den interpersonella, min kontakt med mig själv och, i detta, med dig eller situationen (Mannerstråle red. 1995, s.42). Om en person av någon anledning hindras i att avsluta en viktig händelse, samlar det energi i organismen som leder till ett fortsatt begär att fullfölja händelsen (tillfredställa behovet). Denna ansamling av energier, beblandar sig i organiserandet av sinnespåverkan i nuet, vilket på längre sikt skapar psykiska problem (Hostrup 2002) Kontaktformer Kontaktformerna är sex till antalet. Fem av dem, konfluens, introjektion, projektion, retroflekion samt egotism är utarbetade av Fritz Perls och Paul Goodman (1951). Deflektion kom senare och är utarbetad av Erving och Miriam Polster (1974). Gestaltterapins syn på ett sunt gestaltbildningsförlopp visar hur kontaktavbrott som tjänar överlevandet här-och-nu och kontaktavbrott som hindrar har vuxit fram. Skillnaden mellan att se dem som en sund eller osund kontaktform, handlar om hurvida de leder till en oavslutad händelse eller skapar en fullbordad gestalt och därmed en integrerad händelse (Mannerstråle 1995). Med andra ord är det graden av awareness, med vilken en kontaktform utnyttjas som avgör om spänningar i fältet bevaras och därmed kan leda till ohälsa och sjukdomssymtom (Bragée2001). De kontaktformer som gestaltterapin räknar med är konfluens, introjekt, projektion, retroflektion, deflektion och egotism. 11

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Master of Science Gestalt Psychotherapy. Upplevd förändring efter utmattningsdepression

Master of Science Gestalt Psychotherapy. Upplevd förändring efter utmattningsdepression Master of Science Gestalt Psychotherapy Upplevd förändring efter utmattningsdepression - en fenomenologisk studie Av Stina Stemme Mastersuppsats Januari 2008 Handledare: Britt Bragée, doktorand, Stockholms

Läs mer

Kommunikation av sjukdom

Kommunikation av sjukdom Kommunikation av sjukdom Hur sjukdom uppfattas och hur sjukroller uttrycks och kommuniceras är kulturberoende och varierar i tid och rum hur förklarar man sjukdom till vem vänder man sig när man är sjuk

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Forskning hand i hand med praktiken:

Forskning hand i hand med praktiken: Forskning hand i hand med praktiken: Betydelsen av känslan av sammanhang för olika copingresurser i stressituationer hos poliser i yttre tjänst Docent Anna M. Dåderman, med.dr., fil.dr., Högskolan Väst

Läs mer

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer.

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer. Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade

Läs mer

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige Sverige mot narkotika Seminarieblock E, kl. 10.15-11.00 2 oktober, 2015, Landskrona Adj professor Solvig Ekblad, Karolinska Institutet leg psykolog på Akademiskt

Läs mer

Samband mellan arbete och hälsa

Samband mellan arbete och hälsa Samband mellan arbete och hälsa Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin Arbets- och beteendemedicinskt centrum, NUS, VLL Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Information om Inre Balans-terapi

Information om Inre Balans-terapi Information om Inre Balans-terapi Inre Balans-terapi är en enkel och effektiv metod för stresshantering och personlig utveckling. Under tre sessioner arbetar man direkt med det undermedvetna för att starta

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Konstnärligt gestaltande terapier och gestaltterapi. En skrift om psykoterapi som bedrivs av terapeuter anslutna till Akademikerförbundet SSR

Konstnärligt gestaltande terapier och gestaltterapi. En skrift om psykoterapi som bedrivs av terapeuter anslutna till Akademikerförbundet SSR Konstnärligt gestaltande terapier och gestaltterapi En skrift om psykoterapi som bedrivs av terapeuter anslutna till Akademikerförbundet SSR Inledning Akademikerförbundet SSR vill med denna broschyr bidra

Läs mer

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet När livet krisar.. - En liten handbok i att ta hand om dig själv vid kriser och vart du kan söka stöd. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet Kris innebär att det har hänt något allvarligt i livet som

Läs mer

Remiss till Arbetsmiljöverket angående föreskrift om Organisatorisk och social arbetsmiljö

Remiss till Arbetsmiljöverket angående föreskrift om Organisatorisk och social arbetsmiljö Remiss till Arbetsmiljöverket angående föreskrift om Organisatorisk och social arbetsmiljö Bakgrund Palorials anledning till att ge remissvar till Arbetsmiljöverkets pågående föreskriftsarbete vad gäller

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Gunilla Cruce Socionom, PhD POM-teamet i Lund & Inst kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Sverige

Läs mer

!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare

!#$%&$&'($)*+,%-./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare !"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare Att flytta till en annan kultur Lämna egna landet Lämna släkt, eventuellt familj Hitta nya gemenskaper Hitta arbete Hitta bostad

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall

Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall JAG! Ambulanssjuksköterska Malmö Lärare på spec-utb akut och ambulans Lund Ansvarig för FoU vid Falck ambulans AB i Skåne Docent #toaselfie Presentation

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Indelning av kriser Utvecklingskriser; normativa brytpunkter vid utveckling och förändring i livet, under vilka man måste avstå från

Läs mer

Trötthet och återhämtning. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se

Trötthet och återhämtning. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Trötthet och återhämtning Temablad Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutets temablad är en serie broschyrer som ger en fördjupad kunskap om institutets aktuella

Läs mer

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå Att vara professionell i gränslandet mellan livets svårigheter och psykisk sjukdom- vilken kunskap krävs för det? Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org

Läs mer

Nu Centrerad Terapi. Tredje vågens kognitiva terapiers möte med gestaltterapi

Nu Centrerad Terapi. Tredje vågens kognitiva terapiers möte med gestaltterapi Nu Centrerad Terapi Tredje vågens kognitiva terapiers möte med gestaltterapi Vadstena Gestaltdialog 2011 Vad är nucentrerad terapi (NCT)? NCT är en ny terapiform som integrerar det man ibland kallar den

Läs mer

Är kognitiv beteendeterapi något för dig?

Är kognitiv beteendeterapi något för dig? Målet med kognitiv psykoterapi är att lindra individens känslomässiga lidande via tankar, föreställningar, mentala bilder, principer eller kognitioner som kan resultera i plågsamma känslor och försämrad

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom 2015

Stress & utmattningssyndrom 2015 inspiration inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Arbetsrelaterad stress lär dig mer om rehabiliterings processen! Traumatisk stress när systemet går ur funktion Datum och plats:

Läs mer

Stress - återhämtning - arbete

Stress - återhämtning - arbete Stress - återhämtning - arbete Utbildningsdag för läkarsekreterare Primärvården Södra Älvsborg 2/3 och 11/3 2010 Annemarie Hultberg Institutet för stressmedicin Verka för att stress/stressrelaterad ohälsa

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem Vi är ett mindre förstärkt familjevårdsföretag med säte i Borås. I vår verksamhet arbetar personal med lång, gedigen utbildning och erfarenhet inom missbruksvård och mänskligt beteende (konsulenter). Vi

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

(O)Hälsan bland unga

(O)Hälsan bland unga (O)Hälsan bland unga Missar vi något fundamentalt? Fredrik Söderqvist Med dr, Epidemiolog / Centrum för klinisk forskning Hur kommer det sig att så många går ut skolan med ofullständiga betyg neuropsykiatriska

Läs mer

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling

Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND. Utredning, diagnostik och behandling Stressrelaterad psykisk ohälsa LATHUND Utredning, diagnostik och behandling Innehållsförteckning 1. Vad är stressrelaterad psykisk ohälsa? 3 2. Förslag på utredning 4 3. Diagnos 7 4. Behandling 10 5. Sjukskrivning

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar 1 Sammanfattning Hälsobarometern våren 2015 Tre fjärdedelar av de tillfrågade företagsledarna är inte oroliga för att medarbetarna ska sjukskriva sig.

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom

Stress & utmattningssyndrom Stress & utmattningssyndrom 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Aktuella och moderna

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte endast frånvaro av sjukdom och svaghet (WHO)

Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte endast frånvaro av sjukdom och svaghet (WHO) Definition av hälsa Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte endast frånvaro av sjukdom och svaghet (WHO) Hälsa är att ha tillräckligt med resurser för

Läs mer

Maslows behovstrappa.

Maslows behovstrappa. Maslows behovstrappa. Behovstrappan används för att beskriva och förklara hur vi människor prioriterar mellan våra olika behov. Vi tillgodoser våra behov i en viss ordning, menar Maslow. Först kommer de

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal 6 Mars 2013 Carolina Wihrén Btr Föreståndare, DBT/KBT Terapeut Strandhagens Behandlingshem Sävsjö Carolina.wihren@aleris.se Vad är färdighetsträning

Läs mer

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Laura Hartman Försäkringskassan 18 maj Mobiliseringsinitiativet för att förebygga sjukfrånvaro Maj 2015 Sida 1 Stor variation i sjukfrånvaro över tid - förklaras

Läs mer

Reflektion & Mindfulness

Reflektion & Mindfulness Reflektion & Mindfulness Charlotte Almkvist-Hall & Sofia Sandersson 2011-12-13 Vad betyder Reflektion för dig? Definitioner av Reflektion Ordet reflektion härstammar från den latinska termen refléctere

Läs mer

Ledarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org

Ledarskapsutbildning CISV, kapitel 4, Grupputveckling och grupprocesser Hemsida: www.cisv.se, E-mail: info@se.cisv.org Vad är en grupp? Vilka grupper är du med i? Vilka behov fyller en grupp? Vilka normer finns i en grupp? Vilka sorters grupper finns det? Vilka roller finns det i en grupp? Vad påverkar de roller man får

Läs mer

ERI och Krav-Kontroll-Stöd

ERI och Krav-Kontroll-Stöd ERI och Krav-Kontroll-Stöd Denna Presentation beskriver 2 olika centrala teorier i arbetet med stressproblematik: ERI och Krav-Kontroll-Stöd. De är bägge framtagna för att hantera stressproblematik på

Läs mer

Psykologi. 1. Redogör för psykologins historia.

Psykologi. 1. Redogör för psykologins historia. Psykologi 1. Redogör för psykologins historia. Ordet psykologi betyder kortfattat läran om själen och från början var det Sokrates som ca 400 år f.kr började fundera över människan, livet, döden och allt

Läs mer

Litet råd kring speciella typer av lidande

Litet råd kring speciella typer av lidande Litet råd kring speciella typer av lidande I detta avsnitt kommer vi kort belysa några olika typer av lidande. Vi kommer att reflektera över egenvård i sammanhanget men också över när det är en god idé

Läs mer

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Ett problem med många lösningar. Att mannen får problem med erektionen är inget ovanligt.

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se

Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutet Besök oss på www.stressforskning.su.se 10-03-24 Dr. Walter Osika, Doc. Aleksander Perski, Stressforskningsinstitutet 1 Behandling av utmattningssyndrom - hur bra blir man? Erfarenheter

Läs mer

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv.

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv. Skattningsformuläret PROQOL (PROFESSIONAL QUALITY OF LIFE SCALE) för att bedöma professionell livskvalitet till svenska av Anna Gerge 2011 Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen

Läs mer

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Reagera Rehabilitering Förebyggande/risker Arbetsmiljö Främjande/förbättra

Läs mer

Ett anhörigperspektiv på utmattningsdepression

Ett anhörigperspektiv på utmattningsdepression Master of Science Gestalt Psychotherapy Ett anhörigperspektiv på utmattningsdepression En fenomenologisk studie om svårigheter och hur dessa hanterats Maria (Ia) Holm, T39 Dissertation, 2008-01-31 Handledare:

Läs mer

www.evalenaedholm.se Eva-Lena Edholm FÖRELÄSARE, SAKKUNNING & HANDLEDARE

www.evalenaedholm.se Eva-Lena Edholm FÖRELÄSARE, SAKKUNNING & HANDLEDARE Eva-Lena Edholm FÖRELÄSARE, SAKKUNNING & HANDLEDARE Styrkor och resurser - en föreläsning om att starta positiva processer Enligt systemteori är varje människa ett system. Varje människa är ett system.

Läs mer

Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati

Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati 1 Från enpersonsperspektiv till samspelsperspektiv De fyra första kapitlen i boken har handlat om emotioner hos den enskilda individen: om basaffekterna och

Läs mer

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Susanne Appelqvist familjebehandlare Maria Malmberg leg psykolog Anna Mann kurator Psykiatri för barn och unga vuxna BUV Örebro

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer

Salutogent förhållningssätt och ledarskap

Salutogent förhållningssätt och ledarskap Salutogent förhållningssätt och ledarskap ETT SÄTT ATT STÄRKA ELEVMOTIVATIONEN Utvecklingsledare Tomelilla 1 Utvecklingsledare Tomelilla 2 Det du tänker om mig Så du ser på mig Sådan du är mot mig Sådan

Läs mer

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Makower&Skön. Bearbetning Irena Makower.

Läs mer

Barnlöshet som livskris

Barnlöshet som livskris Barnlöshet som livskris Ann Lalos Professor Institutionen för klinisk vetenskap Obstetrik och gynekologi Umeå universitet Innehållet i presentationen bygger huvudsakligen på resultat från forskning som

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Stress, engagemang och lärande när man är ny

Stress, engagemang och lärande när man är ny Stress, engagemang och lärande när man är ny Longitudinell Undersökning av Sjuksköterskors Tillvaro: LUST Longitudinal Analysis of Nursing Education/Entry in work life: LANE ann.rudman@ki.se Institutionen

Läs mer

Börje Lindberg Lindberg Utveckling AB

Börje Lindberg Lindberg Utveckling AB Börje Lindberg Lindberg Utveckling AB Vad är jag rädd för? Ensamheten vid restaurangbordet!!! Kan inte sova!!! Vad är jag rädd för? Ensamheten vid restaurangbordet!!! Kan inte sova!!! Ångesten är en allierad

Läs mer

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa!

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! En psykolog kan inte lösa flertalet av psykets problem eftersom de är komplexa, och då gäller givetvis samma sak för coacher, forskare

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:87 1 (5) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2005:8 av Birgitta Rydberg m fl (fp) om vårdprogram för personer med sömnproblem Föredragande landstingsråd: Inger Ros Ärendet Motionärerna

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling

2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling Lyckas och må bra! Motivera dig själv till förändring Ditt minne påverkar hur du mår Parallellt tänkande, ta ett perspektiv i taget Vara i nuet och minska negativa tankar Skapa hållbara och effektiva lösningar

Läs mer

Att vara klämd emellan

Att vara klämd emellan 1 Master of Science in Gestalt Psychotherapy Att vara klämd emellan - En studie om mellanchefers klämdhet och strategier för att hantera den Av Wiveca Green Mastersuppsats 2008-01-25 Handledare: Britt

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Hälsoträdgård i Malmö

Hälsoträdgård i Malmö Hälsoträdgård i Malmö Grönt är skönt Forskning, både internationell och på närmare håll från SLU i Alnarp, visar att regelbunden vistelse och aktivet i grön miljö förbättrar både vårt fysiska och psykiska

Läs mer

Stressforskningsinstitutets temablad Utbrändhet

Stressforskningsinstitutets temablad Utbrändhet Stressforskningsinstitutets temablad Utbrändhet Stressforskningsinstitutet 1 Utbrändhet Utbrändhet - en kort historik Historiskt har utbränd definierats på flera olika sätt, men det förefaller alltmer

Läs mer

PEX Psychotherapy Expectations and Experiences Questionnaire. En kort introduktion. David Clinton och Rolf Sandell 2003

PEX Psychotherapy Expectations and Experiences Questionnaire. En kort introduktion. David Clinton och Rolf Sandell 2003 PEX Psychotherapy Expectations and Experiences Questionnaire En kort introduktion David Clinton och Rolf Sandell 2003 PEX är ett självskattningsformulär som har utvecklats av David Clinton och Rolf Sandell,

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011

Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011 Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011 STRESS + coping Söka skaffa högre status Fientlighet, negativism Cynism, vårdslöshet Främlingsrädsla/fientlighet

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning.

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studieenheter utgår från målen för kursen. Studiehandledningen hjälper den studerande att nå målen

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

Foto: Peter Zachrisson/Zmedia. Henrik Ankarcrona. Mental träning & prestation

Foto: Peter Zachrisson/Zmedia. Henrik Ankarcrona. Mental träning & prestation Foto: Peter Zachrisson/Zmedia Henrik Ankarcrona Mental träning & prestation I n n e h å l l s f ö r t e c k n i n g INTRODUKTION sid 3 Problembeskrivning sid 3 Syftet med arbetet sid 3 Frågeställning sid

Läs mer