Regionalt Vårdprogram

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Regionalt Vårdprogram"

Transkript

1 Medicinskt programarbete Regionalt Vårdprogram Omvårdnad vid cancersjukdom med inriktning bröstcancer Stockholms läns landsting 2006

2

3 Regionalt Vårdprogram Omvårdnad vid cancersjukdom med inriktning bröstcancer Rapporten är framtagen under ledning av Bodil Westman ISBN Forum för kunskap och gemensam utveckling

4 Om det medicinska programarbetet i SLL Det medicinska programarbetet i Stockholm syftar till att vårdgivare, beställare och patienter skall mötas för att forma en god och jämlik vård för länets 1,9 miljoner invånare. Kunskapen om den goda vården skall vara gemensam, tillgänglig och genomlysbar och bilda grund för bättre beslut i vården. Arbetet drivs inom Forum, Centrum för Vårdutveckling, i samverkan med såväl sakkunnigorganisationen som leverantörerna och beställarna av vård. Patientorganisationerna medverkar också i arbetet. Programarbetet bildar en gemensam arena för vårdens parter. De regionala vårdprogrammen ska vara till stöd för hälso- och sjukvårdspersonal i det praktiska vardagsarbetet och ett kunskapsunderlag för att utveckla och följa upp vårdens innehåll och kvalitet. De skall också utgöra basen för en dialog mellan beställare och producenter om den medicinska kvaliteten i vården och underlaget för beställarorganisationens styrning och uppföljning av vården

5 Förord Omvårdnaden vid vård av cancersjuka patienter belyses i allmänhet i vårdprogrammen som utges av Onkologiskt Centrum för Stockholm- Gotlandregionen om än i relativt begränsad omfattning. I de nationella riktlinjerna för behandling av bröstcancer saknas dock omvårdnadsperspektivet helt. Föreliggande regionala vårdprogram Omvårdnad vid cancersjukdom med inriktning bröstcancer är ett viktigt komplement till Nationella riktlinjer för behandling av bröstcancer och kan tack vare sin bredd och grundliga översyn av aktuell forskning inom omvårdnad vid cancersjukdom tjäna som underlag vid genomförande av omvårdnad vid andra cancerdiagnoser. Vårdprogrammet beskriver omvårdnadsaspekterna i hela vårdkedjan från diagnos inklusive självundersökning till omvårdnad i palliativt skede och däremellan omvårdnadsaspekter vid olika behandlingsåtgärder. Det är vår förhoppning att detta vårdprogram kommer att användas som underlag för utveckling av lokala riktlinjer för omvårdnad av cancerdrabbade patienter och särskilt patienter med bröstcancer inom hälso- och sjukvårdens olika vårdenheter där dessa patienter vårdas. Vi tackar arbetsguppen för ett gediget arbete där kunskapsområdet har fått den samlade belysning som länge saknats. Lars-Bertil Arvidsson Utvecklingsdirektör Landstingsstyrelsens förvaltning Göran Stjernstedt Bitr. Landstingsdirektör Landstingsstyrelsens förvaltning Anna-Stina Nordmark Nilsson Beställardirektör Beställare Vård - 3 -

6 Innehållshållsförteckning Förord...3 Sammanfattning...7 Målgrupp...8 Syfte...8 Förankring och granskning...9 Deltagare...9 Kontaktsjuksköterska Omvårdnad vid diagnostik Självundersökning av bröst Screening mammografi Klinisk mammografi Omvårdnad vid kirurgisk behandling Upptäckt av förändring Diagnosbeskedet Preoperativ omvårdnad Postoperativ omvårdnad Besked om PAD Kulturella, sociala och etniska aspekter Uppföljning efter genomgången kirurgisk behandling Omvårdnad vid strålbehandling Kurativ strålbehandling Palliativ strålbehandling Information inför behandlingsstart Biverkningar av strålbehandling...21 Hudreaktioner...21 Illamående...23 Klumpkänsla och sveda i halsen Omvårdnad vid cytostatikabehandling Hantering och administrering Val av infart...25 Centralvenös infart...25 Perifert insatt central kateter (PICC)...25 Subkutan venport...26 Infektionsrisk...27 Trombosrisk

7 4.3 Komplikationer efter cytostatikabehandling...27 Håravfall...28 Illamående och kräkningar...30 Smak- och luktförändringar...31 Kognitiv påverkan...33 Benmärgspåverkan...34 Hud och naglar...35 Slemhinnepåverkan...37 Urinvägar...38 Vätskeretention...38 Neurologiska biverkningar...38 Allergiska reaktioner Omvårdnad vid endokrin behandling Uppföljning efter avslutad behandling Omvårdnad i ett palliativt skede Kommunikation Smärta Aktivitet Andning/cirkulation Elimination Sömn/Vila Hud Nutrition Illamående/kräkningar Psykosocialt/Närstående Psykosociala aspekter Behov av psykosocialt stöd Stöd i den ordinarie verksamheten Kognitiv beteendeterapi Rehabilitering Rehabiliteringens grundpelare Rehabiliteringsresurser inom cancervården Rehabiliteringsanläggningar Problem i samband med återgång i arbete Nutritionsaspekter Arbetsterapeutiska interventioner Sexualitet och fertilitet

8 10.1 Sexualitet Förlust av fertilitet Fatigue Strålbehandling Cytostatikabehandling Palliativ vård Bedömning Omvårdnadsinterventioner Lymfödem Uppföljning efter bröstcancerbehandling Lymfödembehandling Särskilda problem för patienter som drabbats av lymfödem Ärftlig bröstcancer BRCA1 och BRCA2 generna Bröstcancergenetiska mottagningar Psykologiska aspekter vid beslut om genetisk testning Uppföljning och stöd vid förhöjd risk för bröstcancer Patientförening Cancergenetiska mottagningar i Stockholm Bröstcancerföreningen Amazona...78 Referenser

9 Sammanfattning Vårdprogrammet bygger på fakta bakgrund (evidence based care) eller då så inte varit möjligt på beprövad erfarenhet. Arbete med att gradera hur stark evidensen är inom omvårdnad vid bröstcancer bör starta då detta inte är gjort i Sverige. Vårdprogrammet beskriver det kunskapsläge som idag finns vid omvårdnad av bröstcancerpatienter från diagnos till palliativ vård. Behovet av psykosocialt stöd och rehabilitering finns genom hela sjukdomsförloppet. Vårdprogrammet tar upp de resurser som finns i Stockholms läns landsting idag men pekar även på åtgärder och behandlingsformer där evidens finns, men det i dagsläget saknas resurser. Bröstcancer drabbar främst kvinnor men även män. Sjukdomen behandlas medicinskt på samma sätt och därav kommer vi inte att särskilja de båda grupperna i vårdprogrammet. Nämnas kan att evidensbaserad kunskap om vad det innebär att vara man och drabbas av bröstcancer saknas. Det finns även skäl att uppmärksamma att många av de psykosociala stödinsatser som finns är anpassade för kvinnor och kvinnors behov. Kvalitetsindikatorer finns inte angivna då arbete pågår nationellt och inte är klart till denna version av vårdprogrammet. Det är viktigt att betona att patienten oftast inte är ensam med sin sjukdom, även närstående behöver få stöd och bemötas på ett individuellt sätt. För att patient och närstående ska få ett optimalt omhändertagande krävs att hela det multiprofessionella teamet, och inte bara patientens läkare och sjuksköterska, kommer in vid diagnos och därefter finns tillgängligt under hela behandlingsperioden. Vårdprogramgruppen har velat belysa detta. Via Onkologiskt Centrums hemsida kan du nå nätversionen av detta vårdprogram, där finns bland annat bilder för bedömning vid strålreaktioner. Där finns även andra vårdprogram som detta vårdprogram hänvisar till

10 Detta och övriga regionala vårdprogram, som är gällande för Stockholms läns landsting, återfinns på hemsidan för landstingets Medicinska programarbete Målgrupp Vårdprogrammet vänder sig i första hand till personal inom hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting (SLL) som möter kvinnor med bröstcancer i olika stadier av sjukdomen. Både patienter och anhöriga bör ges möjlighet att ta del av aktuell omvårdnadskunskap på ett säkert och lättillgängligt sätt. Även Beställare Vård behöver underlag för beställningar, speciellt vid beaktandet av hela vårdkedjan. Syfte Syftet med vårdprogrammet är att den som drabbas av bröstcancer ska erbjudas en likvärdig omvårdnad var hon/han än behandlas. Den regionala utvecklingsplanen för cancervården som antagits av SLL våren 2006, påtalar behovet av kontaktsjuksköterska. Detta är en ny befattning inom SLL och vårdprogrammet ger en beskrivning av vad som bör ingå i denna befattning. Regionen för Stockholm- och Gotlands län har beslutat att det Nationella vårprogrammet gäller för regionen. De Nationella riktlinjerna för bröstcancer innehåller idag, inte något avsnitt om omvårdnad. Vår förhoppning är att omvårdnadsavsnittet skall integreras i detta. Tills vidare utgör detta dokument ett tillägg till de nationella riktlinjerna för Stockholm- Gotlandregionen

11 Förankring och granskning Vårdprogrammet har skickats för förankring och granskning till de medicinska programrådena Omvårdnad och Onkologi hematologi samt till Vårdprogramgruppen för bröstcancer vid Onkologiskt Centrum. Patientföreningen för bröstcancer i Stockholm, Amazona, har läst vårdprogrammet och kommit med synpunkter. Kliniskt verksam personal har haft möjlighet att ge synpunkter på vårdprogrammet till exempel när det gäller läsbarhet. Stockholms Medicinska Råd har antagit vårdprogrammet juni Vårdprogrammets nätversion uppdateras fortlöpande. Den tryckta versionen kommer att nytryckas senast under Ansvarig för uppdatering och revidering av vårdprogrammet är ordförande i Omvårdnadsrådet tillsammans med ordförande i specialitetsrådet Tumörsjukdomar i samverkan med Onkologiskt Centrum Stockholm- Gotlandregionen. Deltagare Vårdprogrammet har tagits fram av: Cecilia Arevald, sjuksköterska, Bröstcentrum kirurgiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Susanne Bennet, sjuksköterska, kliniken för onkologi, Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Karin Bergkvist, sjuksköterska, kliniken för onkologi, Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Britt-Marie Bernhardson, sjuksköterska, kliniken för onkologi, Karolinska Universitetssjukhuset, Södersjukhuset, doktorand Karolinska Institutet. Gunilla Bertlind, sjuksköterska, palliativa enheten avd 4, Stockholms sjukhem. Anna Bolander, sjuksköterska, Bröstcentrum kirurgiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Tina Bondesson, sjuksköterska, kliniken för onkologi, Karolinska Universitetssjukhuset, Södersjukhuset

12 Agneta Eriksson, chefssjuksköterska, Bröstcentrum, kirurgiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Eva Gustafson, sjuksköterska, palliativa enheten avd 4, Stockholms sjukhem. Eva Gustafsson, sjuksköterska, kliniken för onkologi, Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Pia Gunnarsson, sjukgymnast, sjukgymnastikkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Danderyd. Elisabeth Göransson, sjuksköterska, Bröstcentrum kirurgiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Anna Kaisa Hörlin, sjuksköterska, kliniken för onkologi, Karolinska Universitetssjukhuset, Södersjukhuset. Christel Johansson, sjuksköterska, kliniken för onkologi, Karolinska Universitetssjukhuset, Södersjukhuset. Aina Johnsson, socionom, kuratorsavdelningen Karolinska Universitetssjukhuset. Ingrid Karlsson, arbetsterapeut, arbetsterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Susanne Lind, sjuksköterska, Onkologiskt Centrum, Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Carina Lundh Hagelin, sjuksköterska, palliativa enheten, Stockholms sjukhem, doktorand Karolinska Institutet. Ulla Platten, sjuksköterska, kliniken för onkologi, Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Margareta Scharfenberg, arbetsterapeut, arbetsterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Mats Strömberg, sjuksköterska, kliniken för onkologi, Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Ella Veidemann, dietist, dietistkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Helena Wikholm, arbetsterapeut, arbetsterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Ulla Åsberg, sjuksköterska, kliniken för onkologi, Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Under ledning av Bodil Westman, sjuksköterska, kliniken för onkologi, Karolinska Universitetssjukhuset Solna, VÅRDSAK, onkologi hematologi

13 Kontaktsjuksköterska Inom Stockholms läns landsting har, under 2006, beslut fattats om att införa kontaktsjuksköterska för alla cancerpatienter. Detta finns på ett flertal av de enheter där bröstcancerpatienter vårdas. Denna funktion kan dock i dagsläget benämnas till exempel patientansvarig sjuksköterska eller omvårdnadsansvarig sjuksköterska. För att skapa enighet i benämningarna har vi i vårdprogramgruppen beslutat oss för följande definition av funktionen kontaktsjuksköterska. Med kontaktsjuksköterska menas en sjuksköterska som, före, under och efter behandling, har ett primäransvar för patienten, både i den allmänna omvårdnaden, planläggningen av patientens fortsatta vård och när det gäller psykosocialt omhändertagande. En kontaktsjuksköterska bör förutom utbildning som är adekvat för enheten, ha utbildning i samtalsmetodik. Ett av huvudmålen med kontaktsjuksköterskefunktionen är att förbättra kontinuiteten och därigenom ge en ökad trygghet och tillit hos patienten [1]. Kontaktsjuksköterskan skapar i och med denna kontinuitet en relation till patienten. En förtroendefull relation ger förutsättning att på ett tidigt stadium upptäcka medicinska symtom och/eller psykosociala problem och därav effektivt kunna ingripa mot dessa [2]. Kontaktsjuksköterskans arbete grundar sig på att se patienten i ett helhetsperspektiv, det vill säga ur fysisk, psykisk, social och existentiell dimension [3]. Arbetsuppgifterna omfattar att tillgodose patientens enskilda behov avseende: allmän och specifik omvårdnad individuellt psykosocialt omhändertagande stöd i normal krisreaktion rådgivning och stöd till patient och närstående information både muntligt och skriftligt tillgänglighet för patienten/närstående samordna undersökningar och behandlingar bevaka att ledtider inom kliniken följer vårdprogrammet

14 att utgöra en länk mellan patient/närstående och annan sjukvårdspersonal medverka vid upprättandet av, och följa upp, patientens vårdplan samt vid förekommande fall rapportera till nästa vårdinstans

15 1. Omvårdnad vid diagnostik 1.1 Självundersökning av bröst Det finns inga belägg för att enbart självundersökning av brösten leder till tidigare upptäckt och/eller minskad dödlighet i bröstcancer [4]. Det finns studier som visar på att självundersökning kan bidra till upptäckt av mindre utvecklade recidiv samt recidiv med färre antal lymfkörtlar inblandade [5]. Kvinnor bör därför uppmuntras till självundersökning och att uppsöka läkare vid misstanke om förändringar i bröstet. 1.2 Screening mammografi Kvinnor som kommer för screening mammografi är en frisk kvinna som i de allra flesta fall går hem frisk. En oro för vad undersökningen kommer att visa, att undersökningen ska göra ont eller vara obehaglig och oro för risker med stråldoser har rapporterats av kvinnor [6]. För sjuksköterskan är det viktigt att vid det korta mötet skapa trygghet hos kvinnan så att hon kan slappna av vilket ger bättre bilder och därigenom en säkrare diagnostik. Kvinnan bör få ta del av resultatet så fort som möjligt och hon bör informeras om hur och av vem svar på mammografin lämnas. Hon bör även informeras om vart hon kan vända sig med frågor samt om hur en eventuell vidare utredning sker. 1.3 Klinisk mammografi För kvinnor som känt en knöl, eller tidigare haft en bröstcancer och som ska genomgå utredning respektive kontrollmammografi finns en ökad oro för vad undersökningen ska visa. Det är viktigt att ge tydlig information om när och av vem svar lämnas

16 2. Omvårdnad vid kirurgisk behandling 2.1 Upptäckt av förändring När en förändring i bröstet upptäcks följer en tid av ovisshet och oro för patienten och de närstående [7]. Det är viktigt att underlätta tillgängligheten mellan patient och vårdenhet så att detta tidsintervall blir så kort som möjligt. Ökad tillgänglighet kan även medverka till att patienten söker tidigare vid en självupptäckt förändring i bröstet samt förkortar psykisk stress [8]. Informera om telefontillgänglighet för rådgivning och stödsamtal. Ge tid för undersökningar. Ge information om syftet med undersökningarna samt tillvägagångssätt. 2.2 Diagnosbeskedet I samband med cancerbeskedet hamnar de flesta i en normal krissituation. Patienter som får en cancerdiagnos efter genomgången hälsokontroll är ofta oförberedda på att få ett cancerbesked. Fördelen med att en kontaktsjuksköterska är med när läkaren lämnar diagnosbeskedet är att genom tidigt psykosocialt stöd till kvinnan och de närstående skapa möjlighet till trygghet, ökat välmående och större utsikter till rehabilitering. Tidigt psykosocialt stöd har även betydelse för patientens upplevelser av sjukdomen, för hennes möjligheter att bearbeta sin kris och för att uppnå bästa behandlingsresultat. Det är av avgörande betydelse att etablera en förtroendefull relation i kontakten mellan sjuksköterska och patient [9, 10]. Tänk igenom samtalsrutinerna vid diagnosbeskedet. Samtalet ska ske i lugn miljö

17 Föreslå patienten att ta med någon närstående. Kontaktsjuksköterskan bör vara närvarande när läkaren lämnar den första informationen om sjukdom och behandling. Ett deltagande ger kunskap om vilken information patienten har fått samt en uppfattning om patientens reaktioner på beskedet. Följ upp läkarens information till patienten och vid behov förtydliga och anpassa till patientens situation och behov. Lämna utrymme för frågor. Komplettera med skriftlig information. Ordet cancer ska uttalas tydligt och att det är en sjukdom som kan behandlas och därigenom inge hopp. Förklara den planerade behandlingen samt bemöt reaktionerna av att förlora ett bröst, helt eller delvis. Kontrollera att patienten har förstått innebörden av samtalet. Lokalisera patientens sociala nätverk och sociala stöd. Engagera patientens närstående så att de kan ta del av sjukdomssituationen. Ge patienten en skriftlig information om läkarens, sjuksköterskans och kuratorns namn och telefonnummer samt information om patientförening. Information och åtgärder pre- och postoperativt är viktiga förutsättningar för att minska och oron och optimera förutsättningarna för rehabilitering och fortsatt behandling [11]. 2.3 Preoperativ omvårdnad Kortfattad information om avdelningen, preoperativa förberedelser och undersökningar enligt lokala direktiv på respektive sjukhus. Information om operation och beräknad vårdtid. Viktigt är att patienten själv ges tillfälle att berätta vad hon vet om diagnos och planerad operation. Utifrån detta kan man komplettera med ytterligare information

18 Information om smärtlindring och visuell analog skalan (VAS) [12]. Kortfattad information om den postoperativa vården till exempel dränage och bröstprotes. Skriftlig information om bröstcancer och om patientföreningar bör också lämnas vid ankomstsamtalet om patienten inte fått detta tidigare. 2.4 Postoperativ omvårdnad Redan på sjukhuset är det viktigt att kvinnan får se och röra vid sitt operationsärr. Detta bör ske tillsammans med vårdpersonal. Alla kvinnor som genomgår mastektomi skall få en bröstprotes utprovad. På vårdavdelningen utprovas en primärprotes. Det är viktigt att detta sker i avskildhet och i en avstressad miljö. Samtidigt ges information till kvinnan om hur utprovning av bröstprotesen går till (varierar på olika sjukhus). Cirka 3-4 veckor efter operationen är det lämpligt att utprovning sker. Kvinnan skall informeras om att en bröstprotes inte bara fyller en kosmetisk funktion utan är konstruerad så att den med sin tyngd skall ersätta det borttagna bröstets vikt och på så sätt förhindra att snedbelastning uppkommer. Även kvinnor som genomgått sektorresektion av bröst skall informeras om möjligheten till delprotes och erbjudas remiss för detta. Råd om postoperativ sårvård samt information om serom, inklusive orsak och behandling. Efter lymfkörtelutrymning är det vanligt att ett dränage inlägges i axillen. På många sjukhus får patienten gå hem med dränaget. Information skall ges vid hemgång om skötsel och hur och när dränaget ska dras bort

19 Kvinnan ska informeras om normala krisreaktioner och var hon kan få professionell samtalshjälp. Före utskrivningen från avdelningen kontrollerar kontaktsjuksköterskan att kvinnan fått en återbesökstid för besked om PAD-svar, sjukskrivningsintyg samt i förekommande fall intyg för sjukresa. Kvinnan uppmanas att ha en närstående med vid återbesöket. 2.5 Besked om PAD Vid återbesök hos läkaren efter operationen informeras patienten om diagnos, tumörens utbredning, spridning och eventuell förekomst av cancerceller i lymfkörtlar i armhålan. Om detta besök inte sker inom 1 vecka bör patienten komma på ett besök hos kontaktsjuksköterskan. Vid det besöket görs en bedömning av operationsområdet. Frågor besvaras och eventuella åtgärder utförs (till exempel seromtappning). Kontaktsjuksköterskan bör finnas tillgänglig för patienten under tiden mellan utskrivning från vårdavdelning och besöket för PAD-beskedet. Om patienten ska ha efterbehandling bör muntlig och skriftlig information ges. Om möjligt, gör ett besök tillsammans med patienten på den avdelning där patienten skall få sin behandling. Gå tillsammans med patienten igenom behandlingens uppläggning. 2.6 Kulturella, sociala och etniska aspekter Det finns skillnader mellan kulturer som kan vara viktiga att känna till, men ordet cancer skiljer sig inte påtagligt åt beroende av var vi befinner oss på vår jord. I västerländsk kultur anses sannolikt att

20 oberoendet är viktigt, man vill själv ha kontroll och fatta beslut till skillnad från en del andra länder. I Sydeuropa och en del arabiska länder är det ofta maken eller äldste sonen som informeras om diagnosen och utifrån eget omdöme meddelar kvinnan vad han anser lämpligt. Vår västerländska kultur tillåter vårt behov av kontroll men kan också lämna oss ensamma i en svår situation. Man anser här oftast att omvårdnaden av kvinnor med bröstcancer skall ske i en dialog mellan vårdare och patient/närstående. Vi har i norra Europa en öppenhet i sjukvården som liknar den amerikanska och som också regleras via sjukvårdslag och etiska diskussioner. I vissa andra kulturer skyddas kvinnan av både läkare, övrig sjukvårdspersonal samt närstående för sådan information som anses ge sämre tilltro till vården och därmed den egna förväntan om tillfrisknande. För kvinnor med kinesiskt och vietnamesiskt ursprung kan operation som medför borttagande av ett bröst, vara en större förlust än håravfall. Kvinnan räknas efter bröstförlusten inte som produktiv vilket enligt tradition är mycket viktigt. Det blir i ett sådant samhälle en skam för en kvinna om hon till exempel berövas möjligheten att amma. För en kvinna med indisk tradition symboliserar håret ärbarhet, kraft och fertilitet. I Indien klipper kvinnorna inte sitt hår och håravfall i samband med cytostatikabehandling kan vara det största traumat vid bröstcancerbehandlingen. Även i många afrikanska kulturer har håret en stor symbolisk betydelse för kvinnan. Håret är här förutom ett tecken på fertilitet också ett skydd mot andeväsen. I många afrikanska kulturer ses bröstmjölk som magisk, helande och kraftöverförande. Livsandar förs på detta sätt från fadern via modern över till barnet och ses som en garant för att föra mannen vidare i familjen/samhället. I vissa kulturer ser man håret som ett tecken på renlärighet och att förlora håret ses som ett straff

21 Det kan finnas ett motstånd mot att undersökas av en manlig läkare om kvinnan är en troende muslim. Tron påbjuder att personer från motsatt kön utanför familjen inte berör varandra. Synen på behandling av cancer är givetvis också präglat av olika kulturella synsätt. Bland läkare i vår kultur dominerar det naturvetenskapliga synsättet. Psykosociala förståelsemodeller och tilltron till alternativmedicin är ofta större hos patienten än hos vårdaren [13]. 2.7 Uppföljning efter genomgången kirurgisk behandling När patienten är färdigbehandlad uppstår oftast tankar och känslor om det som har hänt under sjukdomsprocessen. Även vetskapen om att ha cancer kan bli mer verklig. Smärta eller andra symtom väcker oftast rädsla och misstankar om återfall [14]. Det tar tid innan patienten kan lära sig att tolka signalerna och börjar lita på kroppen igen. Förklara läkningsprocessen. Förklara infektionstecken. Information om var patienten kan vända sig vid oro och misstankar om till exempel infektion

22 3. Omvårdnad vid strålbehandling 3.1 Kurativ strålbehandling Strålbehandling är en viktig terapiformerna vid bröstcancer. Strålbehandling används både när syftet är kuration och palliation [15]. Oftast sker behandlingen polikliniskt vilket betyder att patienten kommer varje vardag för sin behandling under 3 5 veckor. 3.2 Palliativ strålbehandling Ett antal patienter med bröstcancer kan senare ha behov av palliativ strålbehandling för till exempel smärtbehandling. Ökad smärta vid ett initialt skede av behandlingen är inte ovanligt eftersom vävnaden kan svullna av behandlingen och ge ett extra tryck på omgivande vävnad. Omvårdnaden vid palliativ strålbehandling styrs av vilka organ som bestrålas. De akuta biverkningarna, framförallt i hud och slemhinnor, är mindre uttalade vid palliativ än vid kurativ behandling eftersom den totala stråldosen är lägre. Om biverkningarna uppstår åtgärdas de efter behov. 3.3 Information inför behandlingsstart En patientansvarig sjuksköterska (PAS) utses som huvudansvarig under strålbehandlingstiden. Sjuksköterskan har ett ankomstsamtal med patienten i samband med behandlingsstart så att patienten också har en möjlighet att föra fram aspekter som kan ha betydelse för genomförandet av behandlingen. Sjuksköterskan har en viktig uppgift då det gäller att ge information om behandlingen och eventuella biverkningar som kan uppstå. Patienterna kan känna oro, osäkerhet och besvikelse då det uppträder besvärande symtom som de inte blivit informerade om [16]. Det är även viktigt att närstående blir informerade om vilka biverkningar

23 som kan uppstå och hur de kan vara ett stöd för patienten under och efter avslutad strålbehandling. 3.4 Biverkningar av strålbehandling Patienter som genomgår strålbehandling får ofta biverkningar i behandlingsområdet. Vanligast är att strålbiverkningarna delas in i akuta och sena. Akuta biverkningar, framför allt i hud och slemhinnor, läker relativt snabbt efter behandlingsperiodens slut och ger inga större problem på lång sikt. Sena biverkningar, som visar sig månader eller år efter behandlingen, är kroniska med grövre, mindre elastisk hud, ökad hudpigmentering och förändrad konsistens av bröstet. Strålinducerad pneumonit skall behandlas av en onkolog. Ibland är det stora individuella skillnader mellan hur väl patienter tolererar behandlingen, varför det kan vara svårt att i förväg exakt ange graden av biverkningar [16]. Studierna visar att hög stråldos, elektronbehandling, många hudveck i behandlingsområdet och rökare har en ökad risk för hudbiverkningar [17]. Vanligast är att strålbiverkningar visar sig efter 2 3 veckors behandling [18]. Efter avslutad strålbehandling kan hudbesvären öka under de första två veckorna innan de börjar avta igen [15]. Under behandlingen ska sjuksköterska bedöma hudreaktioner, regelbundet. Hudreaktioner Bedömning av hudreaktioner Under behandlingen skall sjuksköterskan bedöma hudreaktioner. För att underlätta finns olika skalor för bedömningsunderlag. Diskussion pågår kring vilken skala som är mest användarvänlig, men i detta dokument har vi valt att hänvisa till RTOG skalan [19]. På nätversionen, finns bilder kopplade till bedömningsgraderingen

24 Grad 0 Ingen rodnad, fjällning eller klåda. Grad 1 Lätt hudrodnad, lindrig värmeökning och stramande känsla i huden. Grad 2 Måttlig till kraftig hudrodnad, torrfjällning. Grad 2.5 Måttlig till kraftig hudrodnad. Partier med fuktig avfjällning främst i områden hud mot hud, ödem. Grad 3 Kraftig hudrodnad. Fuktig avfjällning > 1,5 cm i diameter i hela behandlingsområdet. Grad 4 Ulceration, nekros samt blödande hud ej orsakad av trauma. Åtgärder efter bedömning Patienterna rekommenderas att använda en mjukgörande lotion och informeras att inte smörja huden timmarna före sin strålbehandling. Patienterna informeras också om att inte utsätta den bestrålade huden för sol eller solarium under behandling och det närmaste året efteråt. Det är viktigt att känna till att tejp på bestrålat område inte får användas om huden inte har behandlats med Cavilonspray först. Efter avslutad behandling skall patienten vid behov få möjlighet att få eventuella sår behandlade på radioterapiavdelningen alternativt få en remiss till distriktssköterska. Grad 0-1 Behandlingsområdet smörjs med mjukgörande kräm flera gånger per dag. Behandlingsområdet duschas dagligen, använd mild tvål, klapp eller lufttorka därefter. Undvik att använda parfym, deodorant och talk på behandlings sidan. Använd gärna löst sittande bomullsplagg och undvik behå. Grad 2 och Grad 2.5 Behandlingsområdet behandlas enligt grad 0-1. Vid klåda använd någon typ av kortisonpreparat. Endast områden med hel hud smörjs med kortisonkräm. Hydrokortisongel kan appliceras även på sårigt område

25 Grad 3 Duscha dagligen. Lufttorka efteråt. Smörj med mjukgörande kräm. Vid klåda använd någon typ av kortisonpreparat. Eventuell behandling av fuktig avfjällande hud kan göras med till exempel Mepilex kompress samt vid behov absorptionskompress. Grad 4 Konsultera ansvarig läkare eller sårvårdssjuksköterska för råd om behandling. Se även sårbehandling i vårdprogrammet Palliativ vård, Illamående Patienter som får behandling mot både bröst och lymfkörtlar kan uppleva ett lätt och diffust illamående. Man kan rekommendera patienten att dricka samt äta små mål mat ofta. Om detta inte hjälper ges antiemetika. Klumpkänsla och sveda i halsen Vid behandling över fossa supraclav irriteras svalgets slemhinna och då kan patienterna uppleva irritation, sveda och att det är svårt att svälja. Vid lättare besvär kan man äta lättuggad mat. I svårare fall kan det bli aktuellt med passerad kost alternativt smärtstillande exempelvis Xylocain viskös, som intas före måltid

Bröstcancer. strålreaktioner på huden

Bröstcancer. strålreaktioner på huden Bröstcancer strålreaktioner på huden Strålbehandling ges till i stort sett alla bröstcancerpatienter efter operation, dels för att försäkra sig om att inga tumörceller blir kvar, dels för att minska risken

Läs mer

Till Dig som skall få strålbehandling mot munhåla och svalg

Till Dig som skall få strålbehandling mot munhåla och svalg onkologi Till Dig som skall få strålbehandling mot munhåla och svalg Strålbehandlingsmottagningen Verksamhetsområde Onkologi Gävle www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg BEHANDLING Du kommer att få

Läs mer

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund VANLIGA FRÅGOR INFÖR STRÅLBEHANDLINGEN Detta häfte är till för dig som får eller ska få strålbehandling mot en hjärntumör. Hur och

Läs mer

Patientinformation och informerat samtycke

Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation och informerat samtycke Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie vid ändtarmscancer. Studien testar om det finns fördel med att ge tilläggsbehandling med cytostatika

Läs mer

Onkologisk omvårdnad

Onkologisk omvårdnad Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården Gå 4 betala för 3! Cancerrelaterad smärta symtomkontroll och de senaste behandlingsmetoderna! Kognitiva biverkningar av cancerbehandling Hur påverkas

Läs mer

Till Dig som skall få strålbehandling mot bröstområdet

Till Dig som skall få strålbehandling mot bröstområdet onkologi Till Dig som skall få strålbehandling mot bröstområdet Strålbehandlingsmottagningen Verksamhetsområde Onkologi Gävle www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg BEHANDLING Du kommer att få behandling...

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Om ditt barn får retinoblastom

Om ditt barn får retinoblastom Om ditt barn får retinoblastom 1 Den här broschyren vänder sig till dig som har ett barn som fått diagnosen retinoblastom. Du har säkert många frågor och oroar dig för hur det ska gå för ditt barn. Här

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården

Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården De 10 först anmälda erhåller boken Perspektiv på onkologisk vård av Maria Hellbom och Bibbi Thomé. Gå 4 betala för 3! Onkologisk omvårdnad för sjuksköterskan i cancervården Cancerrelaterad smärta symtomkontroll

Läs mer

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Önskas mer info? Ring Pfizer Kunskapscentrum. Direktnummer för sjukvården: 08-550 522 00. Pfizer AB. Telefon 08-550 520 00.

Läs mer

Smak- och luktförändringar. Britt- Marie Bernhardson, Leg.Sjuksköterska och Medicine Doktor

Smak- och luktförändringar. Britt- Marie Bernhardson, Leg.Sjuksköterska och Medicine Doktor Smak- och luktförändringar Britt- Marie Bernhardson, Leg.Sjuksköterska och Medicine Doktor Svårigheter att äta vid cancersjukdom Flera orsaker: sjukdomen i sig förändrad ämnesomsättning tumören sitter

Läs mer

Patientinformation ärftlig cancer

Patientinformation ärftlig cancer Patientinformation ärftlig cancer Misstänkt ärftlig bröstcancer 1 Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar i Sverige Lund Göteborg Linköping Stockholm Uppsala Umeå Genetiska

Läs mer

Cancerrehabilitering

Cancerrehabilitering Cancerrehabilitering Cancerrehabilitering psykosocialt stöd och fysisk rehabilitering Livskvalitet att hjälpa patienten att hitta tillbaka till ett fungerande vardagsliv Så här kan ett rehabiliteringsprogram

Läs mer

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE MRSA INFORMATION PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna broschyr är framtagen oktober 2010 av Smittskydd Stockholm i Stockholms läns landsting Om du vill beställa broschyren eller få

Läs mer

Omvårdnad vid lungcancer

Omvårdnad vid lungcancer Omvårdnad vid lungcancer ING-MARIE NILSSON, OKTOBER 2015 Dagens agenda Något om hur vi jobbar Flera behandlingsmetoder: - Cytostatika - Tyrosinkinashämmare - Immunoterapi Symtomkontroll Venösa infarter

Läs mer

Cancerrehabilitering 2012

Cancerrehabilitering 2012 Succé! Nu för andra gången! Cancerrehabilitering 2012 Cancerrehabilitering psykosocialt stöd och livskvalitet Att hjälpa patienten att hitta tillbaka till ett fungerande vardagsliv Hur påverkas kroppsuppfattning

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara Hur verkar Fludara En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal There s more to life with Fludara Innehåll Sidan Introduktion 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 Hur verkar Fludara?

Läs mer

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Blekingesjukhuset 2014-10-09 Dnr Förvaltningsstaben Peter Pettersson Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Inledning Bröstcancer är den vanligaste tumörsjukdomen

Läs mer

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell Anna Forssell AHS-Viool Skellefteå VIC Vårdpersonal inom cardiologi www.v-i-c.nu Hjärtsviktsdagar i Göteborg 15-16 oktober 2009 Ur programmet; Teamet runt patienten Palliativ vård Hjärtsvikt och palliativ

Läs mer

Mastektomi med direktrekonstruktion

Mastektomi med direktrekonstruktion Patientinformation Mastektomi med direktrekonstruktion Borttagande av bröstkörtel med samtidig bröstrekonstruktion Den här informationen vänder sig till Dig som har en ökad risk för bröstcancer efter genetisk

Läs mer

Hur mår min cancerpatient?

Hur mår min cancerpatient? Hur mår min cancerpatient? Marcela Ewing Specialist allmänmedicin/onkologi Regionalt cancercentrum väst Göteborg Disposition Hur mår patienten : - före diagnosen - cancerbeskedet - under behandlingen -

Läs mer

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22 VO Planerade Operationer Urologiska enheten Prostataprojektet Slutrapport Karin Bolin Projektledare 27-2-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 3 Sammanfattning 3 Kontaktsjuksköterska 3 Sjuksköterska vårdavdelning

Läs mer

Strålbehandlingsprocessen. Strålbehandling på Radiumhemmet. Hur många och på vilket sätt? Fixation - ansiktsmask. Bitfixation 1

Strålbehandlingsprocessen. Strålbehandling på Radiumhemmet. Hur många och på vilket sätt? Fixation - ansiktsmask. Bitfixation 1 1 Strålbehandling på Radiumhemmet Strålbehandlingsprocessen I samråd mellan onkolog och patientens läkare tas beslut om strålbehandling. Onkologen skriver remiss till strålbehandlingsavdelningen. Remissen

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Välkommen till den dagkirurgiska operationsavdelningen vid Akademiska sjukhuset På dagkirurgiska operationsavdelningen görs operationer som inte

Läs mer

Komplikationer som kan uppstå efter en stomioperation

Komplikationer som kan uppstå efter en stomioperation 06 Komplikationer som kan uppstå efter en stomioperation Vid alla typer av kirurgiska ingrepp får man en genomgång av orsak, fördelar och risker. Vid en stomioperation är riskerna desamma som vid andra

Läs mer

Patientinformation om Taxotere (docetaxel)

Patientinformation om Taxotere (docetaxel) september 2012 SE-DOC-12-04-01 Patientinformation om xotere (docetaxel) sanofi-aventis AB Box 14142, 167 14 Bromma Tel 08-634 50 00. Fax 08-634 55 00 www.sanofi.se Vid frågor om våra läkemedel kontakta:

Läs mer

Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos

Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos Ögonmelanom 1 Ögonmelanom är en tumörsjukdom som framför allt uppkommer i ögats druvhinna (uvea). Sjukdomen förekommer i alla åldrar, men är mycket sällsynt hos barn. I Sverige drabbas sjuttio till åttio

Läs mer

Du har fått SUTENT förskrivet av din läkare. Denna broschyr kommer att förklara de vanligaste biverkningarna och ge förslag på hur dessa kan mildras

Du har fått SUTENT förskrivet av din läkare. Denna broschyr kommer att förklara de vanligaste biverkningarna och ge förslag på hur dessa kan mildras Så fungerar SUTENT 2 Du har fått SUTENT förskrivet av din läkare. Denna broschyr kommer att förklara de vanligaste biverkningarna och ge förslag på hur dessa kan mildras alternativt behandlas. 3 4 SUTENT

Läs mer

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga

Läs mer

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Patientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som har erhållit strålbehandling

Patientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som har erhållit strålbehandling Patientinformation Bröstrekonstruktion Information till dig som har erhållit strålbehandling Information för dig som erhållit strålbehandling Den här informationen vänder sig till Dig som funderar på att

Läs mer

Din guide till YERVOY (ipilimumab)

Din guide till YERVOY (ipilimumab) Detta utbildningsmaterial är obligatoriskt enligt ett villkor i godkännandet för försäljning av YERVOY TM för att ytterligare minimera särskilda risker. Din guide till YERVOY (ipilimumab) Patientbroschyr

Läs mer

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer

TORISEL. (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER. Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL

TORISEL. (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER. Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL TORISEL (temsirolimus) PATIENTINSTRUKTIONER Frågor och svar om vård av njurcancer och mantelcellslymfom med TORISEL Inledning Denna broschyr innehåller viktig information om den vård du kommer att få under

Läs mer

Vad är en bröstförstoring? Vad händer hos oss?

Vad är en bröstförstoring? Vad händer hos oss? BRÖSTFÖRSTORING Vad är en bröstförstoring? Bröstförstoring är det mest efterfrågade plastikkirurgiska ingreppet. Många kvinnor upplever att deras bröst förlorar i spänst, volym och fasthet med åren. En

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Frågor kring Cytostatikabehandling

Frågor kring Cytostatikabehandling Frågor kring Cytostatikabehandling En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Broschyren kan beställas inläst på cd, i punktskrift eller på lättläst svenska. Kontakta informationsavdelningen via

Läs mer

VID DAGKIRURGISKT CENTRUM

VID DAGKIRURGISKT CENTRUM VIKTIG INFORMATION TILL DIG SOM SKA GENOMGÅ EN UROLOGISK OPERATION VID DAGKIRURGISKT CENTRUM och få eftervård på avdelning 65 2 Välkommen till Urologiska kliniken och Dagkirurgiskt Centrum Vid de flesta

Läs mer

Cytostatika och biverkningar av cytostatika. Karin Orrsveden Utb. ansvarig sjuksköterska Onkologiska kliniken Karolinska universitetssjukhuset 130314

Cytostatika och biverkningar av cytostatika. Karin Orrsveden Utb. ansvarig sjuksköterska Onkologiska kliniken Karolinska universitetssjukhuset 130314 Cytostatika och biverkningar av cytostatika Karin Orrsveden Utb. ansvarig sjuksköterska Onkologiska kliniken Karolinska universitetssjukhuset 130314 Cytostatika Lite historik Vad är cytostatika och hur

Läs mer

Langerhans. Cell-Histiocytos

Langerhans. Cell-Histiocytos Utgiven av Barncancerfonden i samarbete med Svenska Histiocytosgruppen genom docent Jan-Inge Henter, Barncancerforskningsenheten, Karolinska Sjukhuset, Stockholm. Langerhans Cell-Histiocytos Innehåll

Läs mer

Bilaga I Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännandena för försäljning

Bilaga I Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännandena för försäljning Bilaga I Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännandena för försäljning Vetenskapliga slutsatser Med hänsyn till PRAC:s utredningsprotokoll om de periodiska säkerhetsrapporterna

Läs mer

Hudreaktioner vid Nexavar (sorafenib) behandling. Riktlinjer för identifiering och hantering av hudrelaterade biverkningar under din behandling

Hudreaktioner vid Nexavar (sorafenib) behandling. Riktlinjer för identifiering och hantering av hudrelaterade biverkningar under din behandling Hudreaktioner vid Nexavar (sorafenib) behandling Riktlinjer för identifiering och hantering av hudrelaterade biverkningar under din behandling Så här använder du denna broschyr Cancerbehandlingar kan orsaka

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr Vesikoureteral reflux hos barn Patient-/föräldrabroschyr TM Att förstå reflux Ditt barn har vesikoureteral reflux (VUR/reflux) vilket innebär att urinen rinner tillbaks från urinblåsan till njuren. Reflux

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen

Läs mer

Offentlig sammanfattning av riskhanteringsplanen för Sylvant (siltuximab)

Offentlig sammanfattning av riskhanteringsplanen för Sylvant (siltuximab) EMA/198014/2014 Offentlig sammanfattning av riskhanteringsplanen för Sylvant (siltuximab) Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen för Sylvant som beskriver de åtgärder som bör vidtas för att

Läs mer

Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans!

Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans! Styrande lokalt dokument 1 (5) Omvårdnads PM Amningsvänlig uttrappning av tillägg vid hemgång med hjälp av Vätskebalans! Utarbetat av Kristin Svensson, Leg. Barnmorska Godkänd av Agneta Rudels, Vårdchef

Läs mer

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR BRÖSTCANCER UPPFÖLJNING. För Sydöstra Sjukvårdsregionen

MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR BRÖSTCANCER UPPFÖLJNING. För Sydöstra Sjukvårdsregionen MANUAL FÖR NATIONELLT KVALITETSREGISTER FÖR BRÖSTCANCER UPPFÖLJNING För Sydöstra Sjukvårdsregionen Omfattar registerversion/-er Datum för driftsättning Variabelbeskrivnings version Revidering av dokument

Läs mer

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor

Apotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Apotekets råd om Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Något år innan menstruation upphör går kvinnor in i en övergångsperiod, klimakteriet. Äggstockarna producerar mindre av det kvinnliga könshormonet

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

Patientinformation från Hudkliniken i Östergötland. Läs igenom denna produktinformation noggrant innan du börjar använda läkemedlet.

Patientinformation från Hudkliniken i Östergötland. Läs igenom denna produktinformation noggrant innan du börjar använda läkemedlet. Isotretinoin Patientinformation från Hudkliniken i Östergötland Läs igenom denna produktinformation noggrant innan du börjar använda läkemedlet. Spara denna produktinformation. Du kan komma att behöva

Läs mer

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Blodbrist Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Allmänt När man har blodbrist, så kallad anemi, har man för få röda blodkroppar eller för liten mängd hemoglobin i de röda blodkropparna. Hemoglobinet,

Läs mer

Infektion Ärrbildning Brännskador

Infektion Ärrbildning Brännskador INFORMERAT SAMTYCKE LASERBASERADE BEHANDLINGAR INSTRUKTIONER Detta är ett dokument om informerat samtycke som har förberetts för att hjälpa din kirurg att informera dig om laserbehandlingar, dess risker

Läs mer

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA För patienter med reumatoid artrit Information till dig som behandlas med RoACTEMRA RoACTEMRA - Behandling för patienter med RA (reumatoid artrit) Du har blivit ordinerad RoACTEMRA av din läkare. I denna

Läs mer

Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling?

Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling? Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling? Det finns ett utbrett samarbete inom barncancerområdet i både inom Norden och Europa och övriga världen. Alla barn som insjuknar i exempelvis leukemi

Läs mer

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Vad har halsmandlarna för funktion? Halsmandlarna (tonsillerna) är en del av kroppens immunförsvar. Störst betydelse har halsmandlarna

Läs mer

Din guide till YERVOY Patientbroschyr

Din guide till YERVOY Patientbroschyr Innehållet i denna broschyr är förenligt med villkor, enligt marknadsföringstillståndet, avseende en säker och effektiv användning av YERVOY TM Din guide till YERVOY Patientbroschyr Bristol-Myers Squibb

Läs mer

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Matstrupsbråck Matstrupsbråck Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta

Läs mer

Behandling med MabCampath. En informationsbroschyr för patienter och anhöriga

Behandling med MabCampath. En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Behandling med MabCampath En informationsbroschyr för patienter och anhöriga Innehållsförteckning Sidan Inledning 3 KRONISK LYMFATISK LEUKEMI 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 BEHANDLING MED

Läs mer

Patientinformation 1(5)

Patientinformation 1(5) 1(5) Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie med läkemedlen Avastin (bevacizumab) Tarceva (erlotinib) och Xeloda (capecitabine) för patienter med spridd tjock- /ändtarmscancer.

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject

Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject DENNA INFORMATION HAR DU FÅTT AV DIN LÄKARE/SJUKSKÖTERSKA Ferinject (järnkarboxymaltos) Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject Vad är järnbrist? Järn är ett grundämne som behövs

Läs mer

Onkologisk omvårdnad - för sjuksköterskan i cancervården

Onkologisk omvårdnad - för sjuksköterskan i cancervården Gå 3! r ö af l a et 4b Onkologisk omvårdnad - för sjuksköterskan i cancervården Målsökande läkemedel sk. targetläkemedel verkningsmekanismer, biverkningar och kombinationsmöjligheter Akuta symtom i cancervården

Läs mer

Timotej (Phleum Pratense) Björk (Betula verrucosa)

Timotej (Phleum Pratense) Björk (Betula verrucosa) Allergivaccination Allergivaccination 3 Denna broschyr vänder sig till dig som funderar på att påbörja behandling med allergivaccination, eller till dig som redan har bestämt dig. Den är avsedd att ge

Läs mer

Information till närstående

Information till närstående Information till närstående Tanken med den här informationen är att ge råd så att ditt barn ska må så bra som möjligt efter halsmandeloperationen och kunna återgå till normal kost och normala aktiviteter

Läs mer

Gallblåsa. Magsäcken. Djupa gallgången med stenar. Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation

Gallblåsa. Magsäcken. Djupa gallgången med stenar. Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation Gallblåsa Magsäcken Djupa gallgången med stenar Mer information: http://www.orebroll.se/uso/videoarkiv Se sidan Patientinformation 1(9) Patientinformation inför gallstensoperation med titthålsteknik då

Läs mer

INFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA

INFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA INFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA Den här broschyren är riktad till dig som ska behandlas med QUTENZA (kapsaicin). Här kan du läsa om vad QUTENZA är, hur det fungerar och hur behandlingen

Läs mer

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Mat - en stor del av livet Katarina Wikman leg dietist,

Läs mer

Brachybehandling vid prostatacancer

Brachybehandling vid prostatacancer ÖREBRO LÄNS LANDSTING Universitetssjukhuset Örebro Brachybehandling vid prostatacancer Behandling av prostatacancer Prostatacancer kan i de flesta fall botas med strålning, under förutsättning att ingen

Läs mer

Offentlig sammanfattning av riskhanteringsplanen för Ristempa (pegfilgrastim)

Offentlig sammanfattning av riskhanteringsplanen för Ristempa (pegfilgrastim) EMA/183255/2015 Offentlig sammanfattning av riskhanteringsplanen för Ristempa (pegfilgrastim) Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen (risk management plan, RMP) för Ristempa som beskriver de

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Information för dig med. myelodysplastiskt syndrom (MDS)

Information för dig med. myelodysplastiskt syndrom (MDS) Information för dig med myelodysplastiskt syndrom (MDS) 1. Vad är MDS? Myelodysplastiskt syndrom (MDS) är ett samlingsnamn för en grupp tumörsjukdomar som utgår från benmärgens stamceller. Myelo betyder

Läs mer

Rehabilitering för personer med hjärntumör

Rehabilitering för personer med hjärntumör Rehabilitering för personer med hjärntumör Ingrid Gunnarsson, kurator Katarina Starfelt, legitimerad arbetsterapeut Neurologiska kliniken Skånes universitetssjukhus Lund Vad är rehabilitering? Cancerrehabilitering

Läs mer

AUTOIMMUN HEPATIT (AIH)

AUTOIMMUN HEPATIT (AIH) AUTOIMMUN HEPATIT (AIH) Innehåll Autoimmun hepatit, AIH... 5 Vad är autoimmun hepatit (AIH)?... 5 Vad är orsaken till AIH?... 5 Smittar AIH?... 5 Hur vanligt är AIH?... 5 Hur ställs diagnosen vid AIH?...

Läs mer

Lungcancer. Behandlingsresultat. Inna Meltser

Lungcancer. Behandlingsresultat. Inna Meltser Lungcancer Behandlingsresultat Inna Meltser Förekomst Ca 3000 nya fall av lungcancer i Sverige per år, eller 7,25% av alla nya cancerfall 60 % är män Medianålder kring 70 år

Läs mer

Förebyggande onkologisk behandling av bröstcancer. Henrik Lindman, MD, PhD Onkologikliniken UAS

Förebyggande onkologisk behandling av bröstcancer. Henrik Lindman, MD, PhD Onkologikliniken UAS Förebyggande onkologisk behandling av bröstcancer Henrik Lindman, MD, PhD Onkologikliniken UAS Principer för behandlingen Lokal behandling Kirurgi av primärtumören Regional behandling Strålbehandling av

Läs mer

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en

Läs mer

Din behandling med XALKORI (crizotinib) Denna broschyr vänder sig till patienter som har ordinerats XALKORI av sin läkare

Din behandling med XALKORI (crizotinib) Denna broschyr vänder sig till patienter som har ordinerats XALKORI av sin läkare Din behandling med XALKORI (crizotinib) Denna broschyr vänder sig till patienter som har ordinerats XALKORI av sin läkare 2 2 Innehåll Inledning Om: Cancer Vad är cancer? Vad är lungcancer? Vad är ALK-positiv

Läs mer

Bröstlyft Utförlig information

Bröstlyft Utförlig information Bröstlyft Utförlig information Om du funderar på ett bröstlyft kommer den här informationen att ge dig en grundläggande förståelse för vad en operation innebär, hur den går till och vilka resultat man

Läs mer

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP

PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP PATIENTINFORMATION RYGGMÄRGSSTIMULERING VID SVÅR KÄRLKRAMP Innehåll Smärta i bröstet 4 Att behandla kärlkramp 5 Ryggmärgsstimulering vid svår kärlkramp 6 Teststimulering och implantation 7 Hur ska jag

Läs mer

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13 Onkologi -introduktion Outline: Vad är cancer? Incidens i Sverige och världen Riskfaktorer/prevention Behandling Nationell cancerstrategi Cancer is a threat to the individual and a challenge for the society

Läs mer

Entyvio 300 mg pulver till koncentrat till infusionsvätska, lösning (vedolizumab)

Entyvio 300 mg pulver till koncentrat till infusionsvätska, lösning (vedolizumab) Entyvio 300 mg pulver till koncentrat till infusionsvätska, lösning (vedolizumab) OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN 27.6.2014, version 1.0 VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning

Läs mer

Bröstcancer vård och behandling

Bröstcancer vård och behandling Unik konferens! Bröstcancer vård och behandling De senaste forskningsrönen och behandlingssätten! One-day diagnostic i praktiken. Kvinnan får besked samma dag om hon har bröstcancer! Kulturella skillnader

Läs mer

kärlopereras i ljumske/ ben

kärlopereras i ljumske/ ben Till dig som skall kärlopereras i ljumske/ ben Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska

Läs mer

Institutionen för vårdvetenskap och sociologi. Skriftlig individuell tentamen. Sjuksköterskeprogrammet VK-08D

Institutionen för vårdvetenskap och sociologi. Skriftlig individuell tentamen. Sjuksköterskeprogrammet VK-08D Institutionen för vårdvetenskap och sociologi Skriftlig individuell tentamen Sjuksköterskeprogrammet VK-08D Kurs 7, Omvårdnad vid långvariga sjukdomar och palliativ vård 15 HP Torsdagen den 4 juni 2009

Läs mer

Patientinformation ärftlig cancer

Patientinformation ärftlig cancer Patientinformation ärftlig cancer Ärftlig bröst- och äggstockscancer 1 MEFinfo_BC 1 Onkogenetiska mottagningen Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar i Sverige Lund Göteborg

Läs mer

Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering

Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering Maria Hellbom Leg psykolog, fil dr Enheten för rehabilitering och stöd Skånes Onkologiska klinik 1 Cancer berör oss alla 2 Varför ska vi tänka på rehabilitering?

Läs mer

Till dig som fått pankreascancer

Till dig som fått pankreascancer Till dig som fått pankreascancer 3 Att få beskedet Du har cancer är skrämmande, inte bara för den som själv drabbas utan även för närstående och vänner. Det är naturligt att känna sig chockad och rädd

Läs mer

Din vägledning för KEYTRUDA

Din vägledning för KEYTRUDA Din vägledning för KEYTRUDA (pembrolizumab) Information till patienter Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation.

Läs mer

Da Vinci kirurgisystem

Da Vinci kirurgisystem Da Vinci kirurgisystem Danderyds sjukhus Robotteknologin da Vinci gör det möjligt för kirurger att operera med högre precision som gör ingreppen säkrare och medför snabbare återhämtning för patienten jämfört

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : avd 61 Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Ökad trygghet och kontinuitet i vården av patienter med maligna hjärntumörer Teammedlemmar Marianne Gjörup marianne.gjorup@nll.se Arne

Läs mer