Nutritionsriktlinjer. - för Vård- och omsorgsförvaltningen Enköpings kommun

Transkript

1 Nutritionsriktlinjer - för Vård- och omsorgsförvaltningen Enköpings kommun

2 Innehåll: Matens betydelse 3 Måltidsmiljö 3 Ät regelbundet och varierat 3 Grundkoster 3 - A-kost 4 - E-kost 4 - SNR-kost 4 Livsmedelsval 4 Olika kostkonsistenser 4 Muntorrhet 5 Förstoppning 6 Dålig aptit 6 Berikning 7 Kosttillägg 7 Sondmatning och/eller parenteral nutrition 7 Undernäring hos äldre 7 Handlingsplan vid misstanke om risk för undernäring 7 Vad ska jag tänka på när jag hanterar mat? 8 Bilagor: 1. Rutiner vid användning av bedömningsinstrument för ät- och måltidsproblem 9 2. Blankett: Bedömning av ät- och måltidsproblem 9 3. Måltidsförslag Recept hemmagjorda näringsdrycker och smoothies Checklista för uppföljning av patient med enteral nutrition i hemmet 12 Nutritionsriktlinjerna antogs av vård- och omsorgsnämnden Ansvarig för innehållet: Eva Aminder, medicinskt ansvarig sjuksköterska, Enköpings kommun Enköpings kommun, vård- och omsorgsförvaltningen 2009

3 Matens betydelse Utifrån riktlinjerna från Måltidspolitiskt program för Enköpings kommun (2003) upprättas nutritionsriktlinjer för Vård- och omsorgsförvaltningen. Mat är ett av livets glädjeämnen och bidrar till välbefinnande och god livskvalitet. Maten innebär inte bara njutning utan tillgodoser livsnödvändiga behov av näring och energi. En fullvärdig kost är en grundläggande förutsättning för att förebygga sjukdom och bevara god hälsa. Både maten och måltidsmiljön är av stort värde. Med stigande ålder avtar andra vardagsaktiviteter och därmed blir måltidernas betydelse större. God och vällagad mat som serveras i en trivsam miljö har stor social betydelse och ska innebära ett positivt avbrott i den dagliga tillvaron. Maten ska som generell regel följa Svenska näringsrekommendationer (SNR 2005) och de riktlinjer som anges i Expertgruppen för samordning av sjukhuskosters (ESSgruppen) rekommendationer Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg. För att säkerställa god livsmedelskvalitet skall nationell lagstiftning och kommunala riktlinjer för livsmedelshygien och egenkontroll följas. All personal inom vård och omsorg i Enköpings kommun har en viktig funktion som marknadsförare av maten och bör försöka undvika alla former av stress i samband med måltider. Personalen ska ha kunskap om och känna engagemang för maten, måltiden och näringens betydelse för hälsan. Varje individs nutrition skall betraktas på samma sätt som annan medicinsk behandling och samma krav ska ställas på utredning, diagnos, behandling, uppföljning och dokumentation. Måltidsmiljö Aptit är ett vidare begrepp än hunger. Aptiten stimuleras av våra sinnen och positiva doft-, syn- och hörselintryck är viktiga för att väcka matlusten. Det gör att måltidsmiljön blir viktig. Plocka rent på bordet där måltiden skall ätas Duka trevligt, gärna med duk och servetter på bordet Bra belysning så att den ätande ser vad den äter Lägg upp maten på ett vackert sätt och tala om vad som serveras och vilka tillbehör som finns Skapa kontrast mellan maten och porslinet underlättar vid nedsatt syn, till exempel mörk mat på ljus tallrik eller tvärtom Undvik störande ljud som radio eller tv, de kan skapa onödig stress Eftersträva att måltiden blir så lugn och behaglig som möjligt Det är viktigt att den som serverar mat har en positiv attityd till maten. Låt den ätande själv bestämma om maten är god eller inte men var själv neutral Ofta äter brukaren mer om han/hon får sällskap. Om tiden finns försök att sitta med eller finnas i närheten Se till att brukaren sitter bra vid bordet, ordna sittställning och höjd på bord och stol Fråga efter hur brukaren vill ha det, om han/hon vill sitta för sig själv eller tillsammans med vissa personer Ät regelbundet och varierat För att få i sig alla näringsämnen kroppen behöver är det bra att äta varierat. Genom att varje dag äta något livsmedel från varje grupp i matcirkeln får de flesta människor i sig alla näringsämnen de behöver (man behöver inte äta lika mycket från alla sju grupperna): 1. Frukt och bär 2. Grönsaker 3. Potatis och rotfrukter 4. Bröd, mjöl och gryn 5. Matfett 6. Mjölk och ost 7. Kött, fisk och ägg (fisk av olika sorter bör ätas 2-3 gånger per vecka) Som grundläggande för goda matvanor gäller att måltiderna ska serveras regelbundet och fördelas jämnt över dagen i form av tre huvudmål (frukost, lunch, middag) och två, tre mellanmål. Bland många äldre är det vanligt med dålig aptit och undernäring. Personer med nedsatt aptit har ofta svårt att äta stora portioner och behöver små, näringsrika måltider flera gånger om dagen för att kunna tillgodose sitt energi- och näringsbehov. Nattfastan bör inte vara längre än timmar. Ett sent kvällsmål är att rekommendera som även ger ett jämnare energiintag under dygnet och kan förbättra sömnen. Att erbjuda ett nattmål eller en förfrukost för de som vaknar tidigare, är andra sätt att korta nattfastan. Det är oftast lättare att få i sig något flytande än något som måste tuggas vid dessa tider. Lämpliga mellanmål är till exempel välling, chokladmjölk, smoothie eller hemmagjord näringsdryck (se bilaga 4). Grundkoster Ett dagsintag av SNR-, A-, eller E-kost innehåller lika mycket energi (kcal), men de olika kosternas sammansättning gör att volymen är olika stor. SNR-kosten har störst volym och E-kost minst volym. Anpassa tiderna efter individens vanor -3-

4 A-kost (Allmän kost för sjuka och äldre) För dem som har dålig aptit och äter små portioner är A- kosten fördelaktig. A-kosten är mer näringstät jämfört med SNR, det vill säga den energi och näring som behövs ryms i en mindre mängd mat. Portionerna minskas genom att dra ner på mängden potatis och grönsaker, och i stället komplettera med energirikare sås, måltidsdryck, samt gärna en dessert. Standardprodukter av mjölk och mejeriprodukter (till exempel fil, yoghurt, margarin, ost, vispgrädde) samt charkuterier (till exempel korv och leverpastej) ska användas. För måltidsförslag, se bilaga 3. E-kost (Energi- och proteinrik kost) E-kost är lämplig att servera dem som är eller riskerar att bli undernärda. Volymen av den energi- och proteinrika maten bör utgöra hälften av en portion SNR-kost, men ändå ge lika mycket energi (kcal). Detta kräver extra berikning av maten genom att tillsätta naturligt energirika livsmedel eller särskilda berikningspulver (se avsnitt om berikning). Även till E-kosten bör standardprodukter användas av mjölk och mejeriprodukter samt charkuterier. Dessert bör alltid ingå till lunch och middag och kompletteras med grädde, gräddmjölk, gräddglass, vanilj- eller chokladsås. För måltidsförslag, se bilaga 3. SNR-kost (Svenska näringsrekommendationer) SNR-kost lämpar sig främst inom handikappomsorgen och personer med diabetes och/eller övervikt. SNR-kosten förutsätter god aptit och normal tuggförmåga! Fetthalten är lägre i SNR-kosten genom användandet av magra mejerioch charkprodukter och större grönsaks- och potatisportioner; måltiderna serveras enligt tallriksmodellen. Frukt är bra till dessert. Vid diabetes är det ofta ännu viktigare att äta regelbundet; att äta flera mindre måltider än några få stora mål under dagen. Mat för äldre med diabetes Observera att många äldre personer med diabetes kan ha sänkt aptit, sväljsvårigheter eller andra sjukdomar som kan medföra svårigheter att tillgodose sitt energibehov. I dessa fall är A- eller E-kost mer fördelaktigt än SNR-kost, dock bör man tänka på följande: Socker: Kan accepteras i begränsad mängd, men bör då ingå i och fördelas på huvudmålen (5-10 gram det vill säga 1-2 teskedar/måltid) i form av till exempel vanlig sylt, gelé eller ketchup Måltidsdryck: Mjölk, lättöl, lättdryck (om mindre än 5 gram kolhydrater/dl), lightläsk, lightsaft, mineralvatten, vatten Mellanmål/dessert: Frukt och bär, filmjölk, naturell yoghurt, keso med bär, släta bullar, smörgås, digestivekex eller skorpor med pålägg. Tänk på att färdiga frukt- och bärkrämer och soppor ofta innehåller mycket socker. Sockerfri- eller lightkräm/soppa (sötad med sötningsmedel) med 1 dl mjölk till är ett bättre val vid diabetes Berika främst med mjuka fetter: margarin (80 % fett), olja eller flytande margarin Det behövs inga särskilda diabetesprodukter! Ät vanlig mat men begränsa det som smakar sött! Livsmedelsval Nyckelhålsmärkta produkter Fullkornsbröd och bröd med hela sädeskorn (sockerfritt bröd är ej nödvändigt vid diabetes) Magra mjölk- och mejeriprodukter (till exempel lättmargarin och ost med fetthalt 17 %) Magra charkuterivaror Frukt och grönsaker 2 portioner grönsaker och 2-3 frukter utspridda under dagen Dryck Vatten, mineralvatten, lättöl, (lightläsk, lightsaft) Matfett Flytande margarin och olja till matlagning, lättmargarin (40 % fett) på smörgås Socker Kan accepteras i begränsad mängd, men bör då ingå i och fördelas på huvudmålen (5-10 gram det vill säga 1-2 teskedar per måltid) i form av till exempel vanlig sylt, gelé eller ketchup Olika kostkonsistenser Många inom äldre- och handikappomsorgen har svårt att tugga och/eller svälja. Orsakerna kan vara flera, till exempel sjukdomsrelaterade, lösa eller onda tänder, illasittande tandproteser, muntorrhet eller felaktig sittställning. I vissa fall behövs enbart förtjockning av tunnflytande drycker med hjälp av förtjockningsmedel (till exempel Thick & Easy) till gräddfils- eller puddingkonsistens. Kolsyrade drycker har visat sig lättare att dricka vid sväljningsproblem. Oftast behöver dock konsistensen på både maten och drycken förändras. Såväl A- som E-kost och olika specialkoster skall kunna erbjudas med förändrad konsistens anpassad efter individens ätförmåga. Var alltid uppmärksam och försiktig när ny konsistens introduceras -4-

5 De konsistenser som kan erbjudas är: Konsistens Beskrivning Exempel Hel eller delad Normal konsistens, eventuellt delad i mindre bitar. Helt eller delat kött. Hel fisk. Färs- eller korvrätter. Kokt potatis, kokta grönsaker, sås. Färsk eller konserverad frukt med vispad grädde eller glass. Lättuggad (mjuk mat Grov och slät timbal Gelékost, Tunnflytande kost Tjockflytande kost, Lättuggade och lättsvalda maträtter som är lätta att dela med gaffeln. Undvik helt kött, råkost, färsk frukt (ej banan). Mjuk grovkornig eller naturligt slät sammanhållande konsistens, typ ugnsomelett. Lätt att dela med gaffel. Mjuk och hal mat, typ fromage. Kan ätas med gaffel eller sked. Slät och rinnande, typ tomatsoppa. Rinner av skeden. Kan ej ätas med gaffel. Red tunnflytande soppor till trögflytande konsistens, typ löst vispad grädde. Droppar från skeden. Kan ej ätas med gaffel. Hel fisk. Färs- eller korvrätter. Kokt potatis, välkokta grönsaker och rotfrukter, rikligt med sås. Konserverad frukt med vispgrädde eller glass. Kött- eller fisktimbal (eventuellt grov), potatismos eller pressad potatis, grönsakstimbal (eventuellt grov) eller puré, rikligt med sås. Fruktfromage med vispad grädde eller glass. Kall kött- eller fiskgelé, varmt potatismos, kall grönsaksgelé eller varm grönsakspuré, rikligt med tjock sås. Fruktgelé med vispad grädde eller glass. Tunnflytande berikad kött-, fisk- eller grönsakssoppa med klick*. Tunnflytande fruktsoppa med vispad grädde eller glass. Tjockflytande berikad kött-, fisk- eller grönsakssoppa med klick*. Tjockflytande fruktsoppa med vispad grädde eller glass. * Smaksatt créme fraiche eller vispad grädde som läggs i soppan före servering. Muntorrhet Muntorrhet är ett vanligt problem bland äldre och sjuka. Det kan bero på flera saker till exempel läkemedelsbiverkningar, minskad salivproduktion eller för litet vätskeintag. Att hålla en god munhygien är extra viktigt då det inte finns tillräckligt med saliv för att motverka karies. Mat i en torr mun smakar ingenting Ta vara på de tips som ges vid den munhälsobedömning som tandhygienisten gör. Vätska skall ständigt finns tillgängligt för att kunna fukta munnen regelbundet. Mjuk och blöt mat underlättar ätandet, till exempel soppa, stuvning, omelett och äggröra, mycket sås och/ eller en klick margarin eller olja på maten. Smörgåsar, kex och skorpor kan doppas i dryck för att mjukas upp och bredbara pålägg gör smörgåsen mer lättäten. Kryddstark och syrlig mat kan irritera slemhinnorna, grädde kan mildra smaken. Stimulera salivproduktionen. Servera isvatten, juice, citronvatten eller något annat syrligt livsmedel före maten, eller erbjud tillbehör som inlagd gurka, rödbetor och lingonsylt till maten. OBS! Fråga först så att syrliga smaker inte ger obehag! Att suga på sockerfria karameller eller tugga sockerfritt tuggummi stimulerar även det salivproduktionen. -5-

6 Förstoppning Många äldre har problem med förstoppning beroende på till exempel minskad fysisk aktivitet, lågt vätskeintag, för litet fiberintag, litet matintag, oregelbundna toalettvanor, biverkning av läkemedel, eller depression. Utred ALLTID orsaken vid långvarig förstoppning! Tips vid förstoppning: Vätskeintag: minst 1 liter/dag helst mer, i synnerhet om intaget av fiberrik mat ökas. Fiberintag: öka mängden fiberrika livsmedel (och mängden vätska); fiberrikt mjukt bröd, knäckebröd, havregrynsgröt, molinogröt, välling, frukt, grönsaker och rotfrukter. Dryck: Katrinplommonjuice eller drycker med bra magbakterier till exempel Cultura Dofilus och ProViva kan vara bra för magen. 1 matsked messmör på smörgåsen eller ½-1 matsked rapsolja blandat i en portion gröt. Fysisk aktivitet utifrån individens förmåga. Huvudsaken är att man äter, inte vad man äter Dålig aptit Att få i sig tillräckligt med energi och näring är en grundförutsättning för att kroppen skall kunna fungera. Nedsatt aptit kan vara en följd av vissa sjukdomstillstånd, förstoppning, tugg- och sväljsvårigheter eller av åldrandet i sig. Nedsatt aptit kan även förstärkas av en längre tid med bristfälligt energi- och näringsintag. Tänk på att aptiten även är beroende av syn-, hörsel- och doftintryck! Ät lite ofta! Sprid ut måltiderna och mellanmålen över dagen. Lägg upp små (berikade) portioner fint på tallriken. Välj mat man tycker bäst om! Soppor, kalla rätter, plockmat, efterrätter och sötsaker upplevs ofta som lättare att äta än varm lagad mat. Det kan vara lättare att dricka än att äta; energi- och näringsrika drycker är att föredra, till exempel mjölk, juice, lingondricka, saft, läsk, vin, öl, smoothie (hemlagad), näringsdryck. Servera aptitretare före maten; ett litet salt tilltugg eller syrlig dryck till exempel en sillbit, ½ glas citrondricka, en ostbit eller salta kex. Försök få frisk luft! Gå en promenad, gå ut på balkongen eller vädra före måltiden. Ät i lugn och ro vid ett trevligt dukat bord! -6-

7 Berikning Även en liten mängd berikning har betydelse för det totala energiintaget! För att berika maten kan vanliga energirika livsmedel användas eller särskilda berikningspulver (till exempel majsvälling) som blandas i maträtten under tillagning eller innan serveringen. Tillaga välling, gröt och pulversoppor på standardmjölk istället för vatten och/eller vispa ner 1 msk olja, flytande margarin, smör eller en äggula innan servering Rör ner 1 msk margarin/smör eller en äggula i potatismoset Häll 1 msk flytande margarin eller en klick smör på kokt potatis eller grönsaker Tillsätt 2 msk crème fraiche eller vispgrädde i såser Gräddmjölk: blanda 2/3 standardmjölk med 1/3 vispgrädde Berikad filmjölk: blanda hälften av filmjölken med gräddfil Berikad yoghurt: blanda ner turkisk yoghurt eller delikatessyoghurt i yoghurten Berikat kaffe: rör ner majsvälling i det färdiga kaffet (1 msk berikning till 1 dl kaffe) Exempel på energirika livsmedel för berikning och tillbehör (Varje portion ger ca 100 kcal): 1 msk margarin/smör (80 %) 1 msk flytande margarin 1 msk olja 2 msk vispgrädde 2 msk crème fraiche 1 msk majonnäs 1 ägg 1½ msk honung 3 msk sylt eller mos 1 dl gräddglass 4 rutor choklad 2 msk jordnötter ½ dl russin Kosttillägg Om energi- och näringsbehovet inte kan tillgodoses trots extra berikad kost och konsistensanpassad mat (vid behov) bör kosttillägg ordineras i form av näringsdrycker. Det finns ett stort utbud av näringsdrycker (klara och kompletta) och det är viktigt att låta individen prova sig fram och hitta smaker som han/hon tycker om. Det är den ansvariga sjuksköterskan som bedömer och beställer kosttillägg i form av näringsdrycker. Sondnäring och/eller parenteral nutrition Om energi- och näringsbehovet inte kan tillgodoses med mat och näringsdrycker ska sondnäring och/eller parenteral nutrition övervägas. Sondnäring (tillförs via sond eller stomi, PEG) bör vara förstahandsval när mat och näringsdrycker inte är tillräckligt eller möjligt, men när tarmen kan användas. Parenteral nutrition (tillförs via blodbanan, dropp) bör ges då mat, näringsdrycker och/eller sondnäring inte täcker behovet eller om tarmen inte kan användas. Total parenteral nutrition ges när näring inte kan tillföras oralt eller enteralt. Läkare bedömer och ordinerar detta i samråd med dietist. Undernäring hos äldre Undernäring är nästan alltid förknippad med sjukdom, men kan bero på flera olika saker och måste angripas och uppmärksammas på olika sätt. Det tar mycket längre tid att vända en viktförlust hos en gammal person jämfört med en ung. Förebyggande eller tidiga insatser har bättre förutsättningar att ge effekt. I samband med välkomstsamtalet ska alla individer screenas för undernäring och risk för undernäring genom att fylla i Bedömning av ät- och måltidsproblem. Att kontrollera vikten regelbundet underlättar bedömningen vid misstanke om undernäring. Alla som bor på särskilt boende ska vägas minst två gånger per år och oftare vid behov! Ofrivillig viktnedgång, oavsett ursprungsvikt, eller problem som uppstår kring matsituationen ska uppmärksammas hos samtliga individer inom äldreomsorgen och inom omsorg av de funktionshindrade och rapporteras till sjuksköterska snarast! Handlingsplan vid misstanke om risk för undernäring Följande tre steg ska genomföras: 1. Kontakta sjuksköterska för bedömning av BMI, viktförlust och aktuella ätproblem (se bifogad bedömningsmodell från FoU/Örsundsbro). 2. Sjuksköterska skall upprätta en individuell handlingsplan för vårdtagaren. 3. Uppföljning och utvärdering av till exempel kroppsvikt och matintag skall ske kontinuerligt (sjuksköterskans ansvar). Mat, näringsdrycker, sondnäring och parenteral nutrition är behandlingar som kompletterar varandra och kan med fördel kombineras! Checklista bifogas Alla som bor på särskilt boende skall vägas minst två gånger om året, det vill säga inte enbart tillfrågas*! *Undantag: när man har gjort ett etiskt ställningstagande att inte väga. -7-

8 Hantering av mat Det är särskilt noga med god hygien när man serverar och hanterar mat till äldre och sjuka personer. Orsaken är att immunförsvaret minskar med stigande ålder och med många sjukdomar och mediciner. Bakterier som framkallar sjukdomar och förgiftningar lever och utvecklas gärna i livsmedel. Det finns två effektiva sätt att hejda bakterier: renlighet och kyla. God livsmedelshygien förhindrar inte bara matförgiftning, utan ger även råvaror och färdiglagad mat längre hållbarhet. Följande regler är lika viktiga att följa i enskilt hushåll som i storkök. Personlig hygien Tvätta händer, naglar och underarmar noga med tvål och vatten innan Du hanterar mat och mellan hantering av olika livsmedel Ta av ringar och klocka vid hantering av mat (bakterier trivs bra under ringar) Hantera inte mat åt andra om Du är eller nyligen har varit magsjuk eller har ont i halsen. Har Du sår på händer eller underarmar skall Du alltid använda engångshandskar när Du arbetar med oförpackade livsmedel Byt alltid kläder/skyddskläder, till exempel förkläde, om Du går från att ha hjälpt en person med sin hygien eller såromläggning till att syssla med mat Sätt upp Ditt eget hår i en tofs eller liknande om det är långt (för att inte doppa håret eller tappa hårstrån i maten). Rena redskap Blanda aldrig råa och tillagade livsmedel Använd inte samma skärbräda till kött som till grönsaker Håll knivar och skärbrädor rena, diska alltid mellan hantering av olika livsmedel, men torka aldrig av skärbrädan med disktrasan Byt disktrasa ofta Kontrollera temperaturen Värm nylagad mat och tillagade maträtter ordentligt till minst +72ºC. Tänk på att värmning i mikrovågsugn kan ge ojämn uppvärmning Vid varmhållning får kärntemperaturen inte understiga +60ºC, den färdiglagade maten bör varmhållas i högst 1-2 timmar Nedkylning av lagad mat bör undvikas i möjligaste mån! (Vid ev. nedkylning skall kärntemperaturen nå max +8ºC inom 4 timmar) Temperaturen i kylar skall vara högst +8ºC (+4ºC för köttfärs), frysar max -18ºC Kontrollera datummärkningen på matvarorna Gelékost är extra känslig för bakterier och minutiös hygien är ett måste! Alla kärl och redskap skall vara absolut rena och gelékosten får inte lämnas framme i rumstemperatur någon längre tid. -8-

9 Bilaga 1 Rutiner vid användning av bedömningsinstrumentet för ät- och måltidsproblem Bedömningsinstrumentet är framtaget för FoU-centrum i Uppsala län i samverkan med länets medicinskt ansvariga sjuksköterskor. Syfte att på tidigt stadium upptäcka brukarnas eventuella ätoch måltidsproblem att använda den som underlag vid framtagning/revidering av genomförandeplanen att vid behov anpassa kost efter brukarnas hälsoläge Ansvar Sjuksköterskan att informera berörd kontaktperson och övrig personal om syftet med användning av bedömningsinstrumentet att informera om gällande rutiner och se till att dessa Bilaga 2 Bedömning av ät- och måltidsproblem finns på varje arbetsplats att följa upp att gällande rutiner tillämpas Ansvar Kontaktperson att påbörja bedömning av ät- och måltidsproblem tillsammans med brukaren/närstående och fylla i blanketten att inom en vecka från inflyttningsdagen/eller efter första kontakt göra bedömning av ät- och måltidsproblem att vid samtliga nej-svar på frågan 1 8 samt om inga anmärkningar lämnats under punkterna 9-10 lägga bedömingsblanketten i brukarens dokumentation att kontrollera vikten hos alla brukare med nej-svar i gång per halvår Datum: Namn.. Ålder:.. Vikt: Längd: Bedömningen gjord av:. Del 1 Bedöm (om möjligt) tillsammans med brukaren/kunden och närstående följande frågor: 1. Har aptiten försämrats? Ja Nej 2. Behöver brukaren hjälp vid måltid? Ja Nej 3. Har brukaren tugg- och sväljproblem? Ja Nej 4. Har vikten minskat de senaste tre månaderna? Ja Nej 5. Finns problem med magen eller illamående Ja Nej 6. Har brukaren mer än tre ordinerade läkemedel? Ja Nej Har brukaren trycksår? Ja Nej 8. Är brukaren tillfreds med måltidssituationen? Ja Nej Kommentar: 9. Hur många måltider inklusive mellanmål äter brukaren per dag?. 10. Hur många glas/muggar vätska dricker brukaren per dag? Del 2 Ifylles av sjuksköterskan Brukarens BMI (Body Mass Index).. Läkemedel som kan påverka nutritionen Förslag till åtgärder: Sjuksköterskans namn.. Datum.. -9-

10 Måltidsförslag: A-kost Måltidsförslag: E-kost En bra frukost ska ge % av det dagliga energiintaget och bör innehålla: Gröt, flingor/müsli, välling eller ägg Mjölk, filmjölk eller yoghurt Smörgås med margarin, ost/leverpastej/korv/skinka, grönsaker Juice/nyponsoppa och/eller frukt Kaffe och/eller te Ett bra mellanmål på förmiddagen ska ge 5-10 % av det dagliga energiintaget och kan vara något av följande: Fruktsallad/konserverad frukt Fruktyoghurt/Delikatessyoghurt Kräm med mjölk Risifrutti Smörgås med pålägg En bra lunch ska ge % av det dagliga energiintaget och bör innehålla: Kött, fisk eller likvärdigt Potatis, ris eller pasta Grönsaker Bröd, margarin Mjölk, lättöl eller måltidsdryck (t ex lingondricka) Ev. dessert: t ex färsk/konserverad frukt, frukt- eller bärsoppa/kräm, glass, fromage, pudding Ev. tillbehör: inlagd gurka/rödbeta/lingonsylt etc. En bra frukost Volymen av frukosten bör utgöra hälften av en portion SNR-kost, men ändå ge lika mycket energi (kcal). Maten ska därför berikas med naturligt energirika livsmedel eller särskilda berikningspulver. Frukosten bör ge % av det dagliga energiintaget och innehålla: Gröt eller välling (tillagad på standardmjölk och eventuellt 1 msk fett), flingor/müsli eller ägg Mjölk, filmjölk eller yoghurt (berikad med gräddfil, turkisk yoghurt eller delikatessyoghurt) Smörgås med margarin och dubbla pålägg: ost/leverpastej/korv/skinka, samt grönsaker Juice/nyponsoppa Kaffe och/eller te (berikad med majsvälling) Ett bra mellanmål på förmiddagen ska ge 5-10 % av det dagliga energiintaget och kan vara: Fruktsallad eller konserverad frukt med grädde eller glass Fruktyoghurt/Delikatessyoghurt Kräm med gräddmjölk Risifrutti Smörgås med margarin och dubbla pålägg En bra lunch Volymen av lunchen bör utgöra hälften av en portion SNRkost, men ändå ge lika mycket energi (kcal). Maten ska därför berikas med naturligt energirika livsmedel eller särskilda Ett bra mellanmål på eftermiddagen ska ge 5-10 % av berikningspulver. Lunchen bör ge % av det det dagliga energiintaget och kan vara: dagliga energiintaget och innehålla: Digestivekex, rån eller skorpa med margarin, ost och Kött, fisk eller likvärdigt marmelad Potatis, ris eller pasta Chokladmjölk Grönsaker Kaffe med kaffebröd (mjukt) Bröd, margarin Gräddglass med bär Mjölk, lättöl eller måltidsdryck (t ex lingondricka) Hemmagjord näringsdryck eller smoothie (recept: se Dessert: t ex konserverad frukt med grädde/glass, bilaga 4) kräm med gräddmjölk, gräddglass med bär/sylt/chokladsås, äppelpaj med vaniljsås, fromage med grädde En bra middag ska ge % av det dagliga intaget. eller ostkaka med sylt Middagen bör komplettera lunchen och innehålla: Ev. tillbehör: inlagd gurka/rödbeta/lingonsylt etc. Kött, fisk eller likvärdigt Potatis, ris eller pasta Ett bra mellanmål på eftermiddagen ska ge 5-10 % av det Grönsaker dagliga energiintaget och kan vara: Bröd, margarin Digestivekex, rån eller skorpa med margarin, ost och Mjölk, lättöl eller måltidsdryck (till exempel lingon- marmelad dricka) Chokladmjölk med vispgrädde Eventuell dessert: till exempel färsk/konserverad frukt, Kaffe (berikad med majsvälling) med kaffebröd frukt- eller bärsoppa/kräm, glass, fromage, pudding (mjukt) Eventuella tillbehör: inlagd gurka/rödbeta/lingonsylt Gräddglass med bär, sylt eller chokladsås Hemmagjord näringsdryck eller smoothie (recept: se En bra kvällsfika ska innehålla % av det dagliga bilaga 4) energiintaget och kan vara: Välling gjord på standardmjölk En bra middag Chokladmjölk Volymen av middagen bör utgöra hälften av en portion Drickbuljong eller varma koppen (berikad med t ex SNR-kost, men ändå ge lika mycket energi (kcal). Maten grädde) och salta kex ska därför berikas med naturligt energirika livsmedel eller Smörgås med pålägg särskilda berikningspulver. Middagen bör komplettera lunchen Hemmagjord näringsdryck eller smoothie (recept: se och ge % av det dagliga energiintaget. En bra bilaga 4) middag bör innehålla: Kött, fisk eller likvärdigt Potatis, ris eller pasta -10- Grönsaker

11 Bröd, margarin Mjölk, lättöl eller måltidsdryck (till exempel lingondricka) Dessert: till exempel konserverad frukt med grädde/ glass, kräm med gräddmjölk, gräddglass med bär/ sylt/chokladsås, äppelpaj med vaniljsås, fromage med grädde eller ostkaka med sylt Eventuellt tillbehör: inlagd gurka/rödbeta/lingonsylt En bra kvällsfika ska innehålla 10-15% av det dagliga energiintaget och kan vara: Välling gjord på standardmjölk, ev. berikad med fett Chokladmjölk med vispgrädde Drickbuljong eller varma koppen (berikad med t ex grädde) och salta kex Hemmagjord näringsdryck eller smoothie (recept: se bilaga 4) Smörgås med margarin och dubbla pålägg Timbalkost En bra frukost skall ge % av det dagliga energiintaget och bör innehålla: (Drycker måste ev. förtjockas med förtjockningsmedel t ex Thick & Easy) Gröt eller välling (tillagad på standardmjölk och ev. 1 msk fett), äggstanning/äggröra och kaviar Filmjölk eller yoghurt (berikad med gräddfil, turkisk yoghurt eller delikatessyoghurt) med sylt Mjuk smörgås utan kanter, mycket margarin och bredbart pålägg (mjukost, leverpastej) Juice/nyponsoppa/fruktsoppa Kaffe och/eller te (berikad med majsvälling), alt. chokladmjölk Gräddglass Hemmagjord näringsdryck eller smoothie (recept: se bilaga 4) En bra middag ska ge % av det dagliga energiintaget. Middagen bör komplettera lunchen och innehålla energiberikanderätter med naturligt slät konsistens: (Drycker måste ev. förtjockas med förtjockningsmedel t ex Thick & Easy) Kött- eller fisktimbal Potatismos eller pressad potatis Grönsakstimbal eller grönsakspuré Rikligt med sås Mjukt kantfritt bröd, margarin Mjölk, lättöl eller måltidsdryck (t ex lingondricka) Gärna dessert t ex: fromage eller pudding med grädde, fruktkräm med mjölk, delikatessyoghurt Ev. tillbehör: gurk-, rödbets-, lingongelé En bra kvällsfika ska innehålla % av det dagliga energiintaget och kan vara: (Drycker måste ev. förtjockas med förtjockningsmedel t ex Thick & Easy) Välling gjord på standardmjölk Chokladmjölk Drickbuljong eller varma koppen (berikad med t ex grädde) och salta kex Hemmagjord näringsdryck eller smoothie (recept: se bilaga 3) Mjuk smörgås utan kanter, mycket margarin och bredbart pålägg (mjukost, leverpastej). Ett bra mellanmål på förmiddagen ska ge 5-10 % av det dagliga energiintaget och kan vara: Fruktyoghurt/Delikatessyoghurt Slät kräm med gräddmjölk Mjuk smörgås utan kanter, mycket margarin och bredbart pålägg (mjukost, leverpastej) En bra lunch ska ge % av det dagliga energiintaget och bör innehålla energiberikanderätter med naturligt slät konsistens: (Drycker måste ev. förtjockas med förtjockningsmedel t ex Thick & Easy) Kött- eller fisktimbal Potatismos eller pressad potatis Grönsakstimbal eller grönsakspuré Rikligt med sås Mjukt kantfritt bröd, margarin Mjölk, lättöl eller måltidsdryck (t ex lingondricka) Gärna dessert t ex: fromage eller pudding med grädde, fruktkräm med mjölk, delikatessyoghurt Ev. tillbehör: gurk-, rödbets-, lingongelé Ett bra mellanmål på eftermiddagen ska ge 5-10 % av det dagliga energiintaget och kan vara: (Drycker måste ev. förtjockas med förtjockningsmedel t ex Thick & Easy) Chokladmjölk Frukt- eller bärsoppa Kaffe (ev. berikat med majsvälling) med mjukt kaffebröd -11-

12 Bilaga 4 Recept hemmagjorda näringsdrycker och smoothies Hallon- och banansmoothie 1 dl frysta hallon ½ banan 1 dl vaniljyoghurt (2% fetthalt) 1 dl standardmjölk Mixa alla ingredienser till en slät konsistens, servera genast! Kan förvaras i kylskåp max 1 dygn. Choklad och banandrink 1½ dl standardmjölk 1 dl gräddglass, vanilj ½ banan 2 msk O boypulver eller chokladsås Mixa alla ingredienser till en slät konsistens, servera genast. Kan förvaras i kylskåp max 1 dygn. Fruktdrink 35 g fruktpuré (pellets eller mixad färsk/konserverad frukt eller bär) 0,5 dl standardmjölk 2 msk berikning majsvälling Socker Vispa samman alla ingredienser. Serveras kall. Kan förvaras i kylskåp max 1 dygn. Sängfösaren 1 dl fet yoghurt och standardmjölk 50 g färsk/fryst/konserverad frukt eller bär 1 msk socker 1-3 tsk rapsolja 1 msk berikning majsvälling Blanda yoghurt och mjölk till önskad konsistens. Mosa frukt eller bär. Blanda ihop alla ingredienser och servera genast! Kan förvaras i kylskåp max 1 dygn. Fruktshake 25 g fruktpuré (pellets eller mixad färsk/konserverad frukt eller bär) 0,5 dl standardmjölk 2 msk berikning majsvälling 25 g gräddglass Socker Vispa samman alla ingredienser. Serveras kall. Kan förvaras i kylskåp max 1 dygn. Bilaga 5 Checklista I Checklista: Dokumentansvarig: Giltlighetstid: Patient med enteral nutrition i hemmet eller kommunalt boende Dietist Åsa Fernkvist, Lasarettet i Enköping Från februari 2008 och tills vidare CHECKLISTA för patient som skrivs ut med enteral nutrition till hemmet/ boende Datum: Namn Personnummer: Diagnos/orsak till EN: Aktuell vikt: kg Längd: cm BMI: kg/ m2 Målvikt: kg Viktutveckling senaste 6 månaderna: Uppskattat energibehov: kcal Uppskattat vätskebehov: Aktuellt energiintag via sond: Aktuellt vätskeintag via sond: Ordinerad sondnäring: (sort och mängd) Infart: Administrationssätt: (till exempel bolus, kontinuerlig) Sonden skall spolas med Sonden skall spolas med Startdatum: ml vatten före sondmat-/läkemedelstillförsel. ml vatten efter sondmat-/läkemedelstillförsel. Pump: Aggregat: Droppställning: Enteralspruta: Kostrestriktioner/särskilda behov: (till exempel allergier, intoleranser, undernäring) -12-

13 Övrigt intag via sond: Övrigt intag via munnen: Skötsel av sond/gastrostomi: Vid behov av pump; se ert avtal för vilket företag ni kan kontakta. Vid utskrivning från Lasarettet skriver lasarettets dietist eller läkare ut sondnäring och överrapporterar till dietist och husläkare i primärvården för uppföljning. Ansvarig för uppföljning av nutritionen och förskrivare av sondnäring: Husläkare: telefon: Primärvårdsdietist: telefon: Förskrivare av droppställning: Patient i eget boende: Distrikts-SSK: telefon: Patient i kommunal omsorg: Droppställning hämtas av kommun-ssk i kommunens förråd Leg dietist Åsa Fernkvist Lokalt anpassat dokument efter förlaga från Dietisterna i Uppsala läns landsting Lasarettet i Enköping Medicinmottagningen Tel Box 908 Fax Enköping E-post asa.fernkvist@lul.se Checklista II Checklista: Dokumentansvarig: Giltlighetstid: Patient med enteral nutrition i hemmet eller kommunalt boende Dietist Åsa Fernkvist, Lasarettet i Enköping Från februari 2008 och tills vidare CHECKLISTA för uppföljning av patient med enteral nutrition i hemmet Viktutveckling. - Vägning minst 1 gång/månad. - Rapportera viktförändring till ansvarig sjuksköterska. - Ny bedömning av energibehov och intag vid viktförändring. Aptitförändring. Förändring av intag via munnen (mat och vätska). Munvård. Provtagning efter läkarordination utifrån diagnos och patientens individuella förutsättningar. Läkemedel förskrivs i beredningsform som går att tillföra via sond. Vid frågor hänvisas till Apoteket eller läkemedelsföretaget. Komplikationer: ASPIRATION Diarré Förstoppning Illamående, kräkningar Magont Feber Ödem eller liggsår Tänk på: - Tänk på matningsställning,matningshastighet och sondläge. - Ökat vätskebehov. Probiotika. - Ökat vätskebehov. Probiotika. - Se nedan. - Ökat vätskebehov. Obs. infektioner. - Kontakta läkare, dsk. eller dietist. Första ÅTGÄRD vid komplikationer (diarré, magont, illamående, kräkningar) är att återgå till senast fungerande sondmängd, sänka matningshastigheten och en mer upprätt (30 ) sittställning vid matning. Tänk även på sondnäringens temperatur (rumstemp.) -13-

14 DOKUMENTERA alla komplikationer! Ansvarig för uppföljning: Ansvarig för hygien och sond-/pumpbyte: Planerat byte till knapp, datum: Ansvarig: tel.nr: tel.nr: Ansvarig för beställning av nytt recept för sondnäring: datum: Beställning av nytt recept bör ske minst två veckor innan sondnäringen tagit slut. Ansvarig för hämtning från apotek vid eget boende/ beställning av varor vid kommunalt boende: Ansvarig för matning: Ansvarig för stetoskop vid nasogastrisk sond: Ansvarig för ev. droppställning/pump: Återbesök hos läkare, datum: Vid frågor och förändrat tillstånd hos patienten kontakta läkare, dsk. eller dietist! För övrig information, se (Handboken för sjukvårdspersonal/enteral nutrition) Leg dietist Åsa Fernkvist Lokalt anpassat dokument efter förlaga från Dietisterna i Uppsala läns landsting Lasarettet i Enköping Medicinmottagningen Tel Box 908 Fax Enköping E-post asa.fernkvist@lul.se -14-

15

16