Handlingsplan för kostfrågor i äldreomsorgen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handlingsplan för kostfrågor i äldreomsorgen"

Transkript

1 SOCIALFÖRVALTNINGEN Handlingsplan för kostfrågor i äldreomsorgen Sidan 1 av 16

2 BAKGRUND I livsmedelsverkets skrift bra mat i äldreomsorgen anges att maten och måltiden är viktig, inte bara för att tillgodose våra behov av energioch näringsämnen utan även för vår livskvalitet. Åldrandet gör att risken för sjukdom och undernäring ökar. Det är därför av extra stor vikt att de måltider som serveras i äldreomsorgen håller hög kvalitet och säkerhet och anpassas efter de äldres egna behov, vanor och önskemål. Viktigt är att ta hänsyn till individens egna önskemål. Maten och måltiderna har såväl kulturella, sociala, psykologiska, näringsfysiologiska som medicinska inslag. Näringslära är ett mycket betydelsefullt område inom äldreomsorgen. En bra matsituation och ett bra näringstillstånd är en förutsättning för att den övriga vården skall ge bästa resultat. Den ska ge en optimal effekt av läkemedelsbehandling, är nödvändig för tillfrisknande och förebygga sjukdomar. För all personal som arbetar med äldre måste det finnas möjlighet till utbildning och kontinuerlig fortbildning inom detta område. Det måste också finnas en kostorganisation inom kommunen där mötesplatser finns för synpunkter på maten och matsituationen hos de äldre. Dialog mellan kök-, vård- och omsorgspersonalen är viktig. SYFTE Syftet med handlingsplanen är att skapa förståelse och insikt om vikten av individanpassad näringsriktig mat och matglädje i trevlig miljö. Sidan 2 av 16

3 MATVANOR OCH MATGLÄDJE Maten har stor betydelse för hälsan. Det är viktigt att maten ger all den näring och energi som man behöver. Det är också viktigt att måltiderna fördelas över dagen. Det gör att matens näringsämnen utnyttjas effektivt. Förenklat kan man säga att regelbundna måltider är bra för energiomsättningen, för att bibehålla kroppsvikten, för att orka vara aktiv och för humöret. Många äldre orkar inte äta stora mängder mat på en gång. Tre huvudmål och tre mellanmål är en lämplig fördelning. Men inte minst viktigt är att måltiden upplevs som något positivt som ger njutning och glädje. Matglädje kan vara att få äta och njuta av en god måltid i lugn och trivsam miljö och umgås med vänner. Mat och relationer hör ihop och det gör att äldre kan tappa intresset för mat om de blir ensamma. Maten har med andra ord en social funktion. NÄRINGSLÄRA Med stigande ålder minskar muskelmassan och man rör sig allt mindre. Äldre behöver därför mindre mängd energi och därmed mindre mängd mat än yngre. Friska 30-åriga män behöver 3000 kcal/dag och 80-åriga män 2200 kcal/dag. Problemet är dock att behovet av näringsämnen inte sjunker. Det betyder att den äldre skall få lika mycket näring i en mindre portion. Maten måste då ha en hög kvalitet. Mycket näring per portion och kcal, man säger att maten har hög näringstäthet. Kravet på matens kvalitet och allsidighet ökar. Flera måltider spridda över dagen ökar förutsättningarna för detta. VATTEN Vatten är ett mycket viktigt livsmedel för många äldre. Störningar i vattenbalansen kan orsakas av tillstånd som är vanliga i hög ålder, exempelvis olika typer av diarré, feber eller njursjukdom. Detta beror dels på att mängden kroppsvatten minskar med stigande ålder, dels på att förmågan att känna törst minskar vid hög ålder. Många äldre riskerar därför att få en negativ vattenbalans, vilket aktivt måste förebyggas. Sidan 3 av 16

4 BEHOV AV VITAMINER OCH MINERALER Rekommendationerna om intag av vitaminer och mineraler är ungefär desamma för äldre som för friska vuxna, förutom att äldre rekommenderas högre intag av vitamin D och kalcium. Äldre med god aptit har i regel inga problem att få i sig de flesta vitaminer och mineraler de behöver. De som kan ha svårt att täcka behovet är personer som får i sig för lite mat på grund av ätsvårigheter eller dålig aptit. Man bedömer att ett energiintag på 6,5 MJ (ca kcal) per dag är den lägsta nivå som kan ge tillräckligt intag av vitaminer och mineraler. Om intaget av energi är lågt och den äldre inte äter tillräckligt varierat kan det vara nödvändigt med någon form av kosttillskott för att täcka behovet av vitaminer och mineraler. Rekommendation om tillskott av vitaminer och mineraler bör ske i samråd med ansvarig personal med utbildning och kompetens i området. VITAMIN D Vitamin D reglerar bland annat kalciumbalansen i skelett och tänder samt muskelfunktion. För lite vitamin D ökar risken för benskörhet och frakturer. Vi kan få i oss vitaminet på två olika sätt dels via maten, dels genom att det bildas i huden med hjälp av solens strålning. Hos äldre är förmågan att bilda D- vitamin sämre än hos yngre, vilket gör att intaget via maten blir extra viktigt. Eftersom många äldre sällan är ute i solen och dessutom har dålig aptit gör det att risken för D-vitaminbrist är hög. Äldre bör erbjudas mat som är rik på vitamin D och det är önskvärt att alla äldre får möjlighet att vistas utomhus varje dag. Några exempel på livsmedel som innehåller mycket D-vitamin är fisk, särskilt fet fisk, och berikat margarin, men även lättmjölk och mellanmjölk är berikade. De som använder lätt- eller mellanmjölk behöver ofta kompensera för detta med mer fett i maten. Allra viktigast vid val av livsmedel är dock den äldres egna vanor och önskemål. Äldre personer som sällan eller aldrig är ute i solen rekommenderas ett tillskott av 10 µg vitamin D3 varje dag utöver det de får i sig via maten. VITAMIN B12 Det rekommenderade intaget av vitamin B12 är detsamma som till den friska vuxna befolkningen. Förmågan att ta upp vitamin B12 från maten minskar dock med stigande ålder. Vitaminet behövs bland annat för cellernas ämnesomsättning och för bildningen av blodkroppar. Det är också nödvändigt för nervsystemets funktion. Kött, fisk, lever, ägg och mjölk är exempel på livsmedel som innehåller vitamin B12. Eftersom vitaminet bara finns i animaliska livsmedel är det viktigt att den som inte äter dessa produkter äter tillskott av vitamin B12. Sidan 4 av 16

5 ATT FÖREBYGGA RISK FÖR UNDERNÄRING Åldrandet innebär att behovet av näringsämnen och energi förändras. Det beror dels på naturliga förändringar i kroppen som följer med åldrandet, dels på andra faktorer som sjukdomar och läkemedel. Aptiten och ätandet kan också påverkas av fysiska faktorer som svårigheter att röra sig eller muntorrhet, och psykosociala faktorer som ensamhet eller nedstämdhet. Alla över 65 år med kommunala insatser erbjuds riskbedömning och vid behov föreslås åtgärder. Kommunen arbetar med kvalitetsregistret Senior alert där riskbedömning för fall, nutrition och trycksår utförs. Riskbedömningen erbjuds för att få en heltäckande bedömning, sjuksköterskorna ansvarar för detta. MÅLTIDSORDNING Den enskilde bör äta vid ungefär samma tidpunkt varje dag. En regelbunden måltidsordning är bra för energiomsättningen och för att bibehålla orken och humöret. Det är viktigt att maten fördelas på ett tillräckligt antal måltider jämnt fördelat under dagen. Den enskildes individuella förutsättningar är avgörande. Självklart är det viktigast att fråga hur han/hon vill ha det och anpassa dagens måltider efter den äldres behov, vanor och önskemål frukost % energifördelning mellanmål lunch % energifördelning mellanmål :00 middag % energifördelning mellanmål Vid behov ges extra mellanmål på natten. Individuella önskemål är vägledande. Nattfastan skall inte vara längre än timmar, enligt Socialstyrelsen. MELLANMÅL Förlag på mellanmål är Mjölk, kaffe eller te och smörgås Fruktyoghurt eller filmjölk Risgrynsgröt eller liknande Chokladpudding Frukt eller bär Soppa/Kräm på frukt eller bär Färdiga krämer Ostkaka med sylt Glass Skorpor och kex med ost/marmelad Mjölkdrinkar med frukt och bär Sidan 5 av 16

6 Välling Soppa Kaffebröd (försök att kombinera med ett annat mellanmål) NÄRINGSDRINK OCH NÄRINGSSHOT Det kan ibland vara svårt att äta lagad mat som mellanmål. Då kan kosttillskott, s. k. näringsdrinkar, serveras. Dessa kan vara av milk-shaketyp, antingen hemlagade eller industritillverkade med en garanterad minsta halt av innehållsdeklarerade näringsämnen. Serveringen av näringsdrinkar ska vara aptitlig. En del av dem kan serveras uppvärmda. Näringsdrink ( en portion) 1 äggula ½ dl grädde ½ dl fil eller yoghurt 3-4 msk koncentrerad juice eller frysta bär socker/florsocker eller Sängfösare (10 portioner) 4 dl mellanmjölk 4 dl mild yoghurt (ev. med smak) 1 dl vispgrädde 1 dl rapsolja 1 dl socker eller till lagom sötma 5 dl frysta bär (tillsätts sist, mixas) Görs större mängd tänk på att hållbarhet är ca tre dygn. En snabbare variant Ett glas: Blanda 1½ dl fet fruktyoghurt/filmjölk med 1-3 tsk rapsolja Sidan 6 av 16

7 MÅNGA BÄCKAR SMÅ 1 msk vispgrädde 55 kcal 1 msk fruktmos/sylt 35 kcal 1 msk kaffegrädde 20 kcal 1 tsk rapsolja 45 kcal 1 tsk Bregott 35 kcal 1 äggula 50 kcal 1 msk honung 50 kcal OLIKA KOSTER A-KOST Allmän kost inom äldreomsorgen för de med god aptit. E-KOST Denna kost är energi- och proteinberikad. Kosten ordineras av sjuksköterska för personer som är undernärda eller har risk för undernäring. En portion av E- kosten är lika stor som en halv A-kost, men innehåller lika mycket energi och protein som en normal portion. ALLERGIER OCH SPECIALKOST För att alla matgäster ska garanteras rätt mat är det viktigt att samarbetet mellan kök och omvårdnadspersonal fungerar. Det gäller både för behov av mat med olika konsistens, energitäta och sjukdomsanpassade koster och allergier. Allergier ställer särskilda krav på planering av matsedlar, inköp, hantering och servering. Det ska därför finnas särskilda rutiner för detta. Det är viktigt att den som lagar eller serverar mat till en person med allergi granskar ingrediensförteckningarna kryddblandningar kan till exempel innehålla allergiframkallande ämnen. I storkök och liknande verksamheter där man lagar mat till flera är det också viktigt att kunna spåra ett livsmedel hela kedjan, från inköp till servering. Alla som hanterar livsmedel som innehåller kända allergiframkallande ämnen har ansvar för att de inte blandas ihop med andra varor. Det sker enklast genom att man alltid förvarar sådana livsmedel i sin ursprungsförpackning och på särskild plats. Om det inte går, måste den nya förpackningen märkas noga. Sidan 7 av 16

8 MÅLTIDER OCH KULTUR För många äldre är det viktigt att känna igen den mat som serveras, att högtider uppmärksammas och andra traditioner följs. Det kan till exempel handla om att fira midsommar med sill och färskpotatis eller att se till att även den som har behov av annan konsistens på maten kan äta av ett julbord. Fler och fler av de äldre inom omsorgen har rötter i andra kulturer. För att ta reda på vilka traditioner och högtider som är viktiga för dem är det viktigt att prata med de äldre själva och deras anhöriga. Det är också mycket viktigt att respektera dem som väljer att följa religiösa seder eller som äter någon särskild typ av kost av exempelvis etiska, religiösa eller kulturella skäl. KONSISTENSANPASSAD MAT Många personer behöver kost med anpassad konsistens pga. av svårigheter att tugga och svälja. Bedömning av detta görs med den enskilde av vårdpersonalen i samverkan med sjuksköterska och läkare. Hel och delad innebär mat med normal konsistens som vid behov delas på tallriken. Personer som lider av muntorrhet kan behöva mycket sås till maten för att lättare kunna svälja. Grov paté konsistens exempel på detta är kokt fisk, grov grönsakspaté, korv, köttfärsrätter, välkokta grönsaker, hel och pressad potatis och sås. Timbal, konsistensen är mjuk, slät, kort och sammanhållen ungefär som omelett, och kan ätas med gaffel eller sked. Den är mer porös än grov paté. Exempel på maträtter är kött- och fisktimbal, grönsakstimbal/- puré, potatismos, pressad potatis och sås. Rikligt med sås bör serveras till eftersom det gör maten lättare att äta. Gelé, konsistensen karaktäriseras av att den är mjuk och hal, vilket gör den lätt att äta även vid uttalade sväljproblem. Mat med gelékonsistens kan ätas med gaffel eller sked. Exempel på maträtter är kall kött- och fiskgelé, potatismos och tjockflytande sås med gräddfils-, hollandaiseeller vaniljesåskonsistens. Det underlättar ofta med mycket sås till maten. Detta lagas av finpasserade puréer och gelatin. Flytande, denna konsistens karaktäriseras av att den är slät och rinnande, som tomatsoppa. Den rinner av skeden och kan inte ätas med gaffel. Exempel på maträtter är berikad kött- fisk- och grönsakssoppa serverad med crème fraiche och fruktsoppa med vispad grädde. Släta berikade, varma och kalla soppor ingår i denna konsistens. Konsistensen är helt slät, så att inga småbitar finns i soppan. Flytande konsistens är mindre krämig än tjockflytande. Tjockflytande är slät och trögflytande, liknande gräddfil. den droppar från skeden, men kan inte ätas med gaffel. Exempel på maträtter är samma som för mat med flytande konsistens, men mera tjockflytande. Konsistensen är helt slät, så att inga småbitar finns i maten. Sidan 8 av 16

9 Förändrad konsistens kan vara motiverad vid ett eller flera av följande symtom Äter under längre tid än normalt Mat och dryck rinner ur munnen Mat samlas i kinderna Bitar av mat plockas eller spottas ur munnen Mat hålls länge innan sväljning Viss mat kan ej tuggas Hosta eller harklingar Rosslig eller gurglig röst Klumpkänsla i halsen Ätandet tröttar Motoriska problem Vid dessa problem informeras sjuksköterska. För utredning och därefter val av individuellt anpassad konsistens ska kontakt tas med dietist eller logoped. Var alltid uppmärksam och försiktig när ny konsistens introduceras Mald/passerad mat serveras inte då det har visat sig att den samlar sig i gommen och att det är risk för den äldre att sätta i halsen. HYGIEN När man blir äldre får man sämre immunförsvar. Många sjukdomar, liksom vissa mediciner, sätter också ner immunförsvaret. Det gör att sjuka och äldre är extra känsliga för matförgiftning. Man måste därför vara särskilt noga när man lagar och hanterar mat för äldre och sjuka personer. Det viktigaste är att se till att maten inte förorenas med virus och bakterier och att den håller rätt temperatur vid tillagning och förvaring. Då minskar man risken för att virus och bakterier ska överleva i maten och för bakterier att föröka sig. Vid utbrott av magsjuka ska kökspersonalen informeras och inga matleveranser får återgå till köket. Sidan 9 av 16

10 ATT TÄNKA PÅ VID MATLAGNING Dessa rutiner är viktiga att följa både i ett litet hushåll, på äldreboenden samt i storkök. Hantera aldrig mat åt andra när du är eller nyligen har varit magsjuk, har ont i halsen eller har sår på händerna. Om du drabbas av kräkningar eller diarré direkt efter att du har hanterat mat bör maträtten slängas, eftersom man sprider smitta även innan symtomen bryter ut. Ha lämplig skyddsklädsel, till exempel förkläde, som bara används vid matlagning. Byt alltid kläder/skyddskläder om du går från att ha hjälpt en person med sin hygien eller liknande till att laga mat. Bär inte armbandsur, ringar eller andra smycken på händer eller armar när du hanterar mat. Tvätta händerna noga och ofta alltid före matlagning, mellan olika arbetsmoment (särskilt viktigt om man har hanterat rå kyckling/fågel och rått kött) och efter toalettbesök. Hantera olika slags råvaror åtskilda från varandra. Använd gärna flera skärbrädor, till exempel en för kött, fisk och fågel och en för grönsaker etc. Diska alltid knivar och skärbrädor när du har skurit rått kött och kyckling. Se till att den varma maten är varm och den kalla maten kall. Varmhållning ska hålla minst 60 C. Om portioner av varmhållen mat måste sparas för senare servering är det viktigt att de kyls ned och kylförvaras. 6 C är bra temperatur i kylskåpet för att ge kylvaror lång hållbarhet. En person som riskerar att sprida smitta via livsmedel bör inte själv ta mat från karott/bufféservering. Brickservering är att föredra framför karott/bufféservering vid utbrott av magsjuka på en avdelning. Vid magsjuke utbrott på särskilt boende får inga matleveranser återgå till köket Inget löst hängande hår vid hantering av mat. Sidan 10 av 16

11 MIKROBIOLOGISKA RISKER FÖRKNIPPADE MED VISSA LIVSMEDEL Vissa livsmedel bör man vara extra försiktig med till äldre, eftersom de kan innehålla skadliga virus och bakterier. Bladgrönsaker, till exempel ruccola och bladspenat, och groddar kan vara förorenade med salmonella eller andrabakterier. Noggrann sköljning minskar risken för matförgiftning även om inte alla bakterier försvinner. Djupfrysta, importerade hallon kan innehålla norovirus, som orsakar vinterkräksjuka. Om man kokar upp hallonen, när man till exempel gör en hallonsås eller mjölkdrink, dör viruset. Listeria monocytogenes är en bakterie som kan finnas i ätfärdig, kylförvarad mat med lång hållbarhetstid. Risken att smittas är mycket liten, men vid infektion kan bakterien orsaka allvarliga symtom, som blodförgiftning och hjärnhinneinflammation. Äldre med nedsatt immunförsvar hör till de riskgrupper som kan drabbas. Gravad eller rökt fisk: servera nyförpackade produkter. Kontrollera förpackningsdatum. Servera aldrig skivat, vakuumförpackat smörgåspålägg, till exempel kokt medvurst, och kall färdigmat efter hållbarhetstidens utgång. Servera inte opastöriserad mjölk eller ost gjord på opastöriserad mjölk. Undvik också mögel- och kittost även om den är gjord på pastöriserad mjölk, till exempel brie, gorgonzola, chèvre, vacherol och taleggio, eftersom dessa ostar också kan innehålla listeria. Säkra alternativ på ostbrickan är färskostar och hårdostar som grevé, gruyere och emmentaler. Värm måltider som ska återupphettas ordentligt. Listeria dör om maten hettas upp till rykande het (70 C) Även om dessa livsmedel kan innehålla listeria är det viktigt att respektera den äldres egen önskan. Om en person är informerad om risken med till exempel mögelost, men väljer att ändå äta det måste man respektera detta beslut. EGENKONTROLL Mattemperaturen ska kontrolleras vid leverans till verksamheterna dagligen. Vid varmhållning och vid servering ska den vara minst 60 grader. Vid tillagning och uppvärmning minst 70 grader och nedkylning 8 eller lägre så fort som möjligt på två timmar. Kyl och frystemperatur ska kontrolleras en gång i veckan, kyltemperaturen ska vara max +6 grader gärna lägre och frystemperaturen minus 18 grader. Sidan 11 av 16

12 GODA TIPS I MÅLTIDSSITUATIONEN Tala alltid gott om maten, berätta med beskrivande ord om vad som serveras och för den som har dålig syn kan personalen hjälpa genom att tala om vad som ligger var på tallriken. Finns behov av hjälp och stöd att äta och dricka är detta viktigt att uppmärksamma och åtgärda detta, utifrån individen individuella behov och önskemål Duka fint gärna med levande ljus eller batteriljus om man är rädd för att glömma. På helgerna ska det vara extra fint Vädra gärna matrummet innan serveringen, frisk luft ökar aptiten Stimulera aptiten, lägg en apelsinklyfta, eller en fuktad gammal brödskiva/kanelbulle på svag värme i ugnen ca 30 minuter innan serveringen. Detta sprider en härlig doft som stimulerar aptiten. Doftljus med matförnimmelse kan vara positivt Tänk på färger på servett, tallrik, tabletter, dukar. Kontraster mellan dessa gör det lättare att se var man har sina bestick och maten Muntorrhet sänker aptiten, en syrlig karamell eller sugtablett och litet vatten en stund före maten kan hjälpa Var uppmärksam på sittställningen vid matbordet, det är lätt att svälja fel om man sitter bakåtlutad. Räta upp stolsryggen, eller en kudde bakom ryggen kan hjälpa. Se till att den boende sitter intill bordet. Det är lättare för den boende själv att flytta tallriken än bordet. Vid matning stressa inte, ha ögonkontakt och kroppskontakt med den du matar, en hand på armen/axeln kan hjälpa för att avspänna situationen. Kolsyrat vatten kan ibland vara lättare att svälja än vanligt vatten Tänk på att stunden runt matbordet kan vara höjdpunkten på dagen för de flesta. Var och en ska ha tillräckligt med tid på sig för att äta. Gör ditt bästa för att göra måltiden till en fin stund för alla varje dag. Servera gärna en aptitretare före maten något syrligt eller salt kan stimulera salivavsöndringen och stimulera aptiten ex. gubbröra på ett kex eller snapsglas, en liten sked med något syrligt eller salt och att det är vackert garnerat. Tänk på att vi äter halva tallriken med ögat! Glöm därför inte persiljekvisten och eller tomatklyftan. Sidan 12 av 16

13 Foto: Tre stiftelser Bilden förklaras i text på kommande sida. Sidan 13 av 16

14 I god tid Dagens mat är presenterad på t ex griffeltavla Tallrikar och eventuella karotter är förvärmda i ugn(60-70 grader/30 min) Halvtimmen innan maten serveras Bordet är dukat tidigast 30 minuter innan måltid Allt som står på bordet tillhör kommande måltid Duk eller bordtablett samt servetter Låg fräsch bordsdekoration efter årstid Salt och pepparkar Glas och bestick (kollat att allt är helt och rent) När maten levererats De som arbetar med maten har rent förkläde, rena händer och ev. uppsatt hår Måltidsdryck Kantiner och värmevagnar är undanstoppade TV: n är avstängd Eventuell musik är instrumental, lugn och harmonisk på låg volym Inget arbetsprat, buller eller oljud hörs, disk väntar tills efter måltiden avslutats En person organiserar maten Under måltiden Övrig personal hjälper de boende vid bordet Måltiden presenteras muntligen Boende tillfrågas om önskemål t ex vad de önskar att dricka Personalen stimulerar och uppmuntrar att goda samtal förs vid bordet Mattallrikar och karotter dukas av efter det att alla ätit färdigt(om möjligt) Dessert dukas fram efter det att föregående rätt är avdukad Efter måltiden Kaffet serveras i separat kaffehörna(om möjligt) De boende stimuleras att ta själva (om de vill) Bordet är avdukat så att det kan användas till annan aktivitet Kantiner diskade Sidan 14 av 16

15 MATLÅDOR I ORDINÄRT BOENDE Färdiga matlådor är en vanlig måltidslösning i det ordinära boendet. Det kan vara ett bra alternativ för många äldre, särskilt om matlådan kompletteras med lämpliga tillbehör som färska grönsaker, dryck och vid behov efterrätt eller liknande. Personalen bör tänka på att duka fint och servera matlådan aptitligt serverad på tallrik. och att personen påbörjar sin måltid, enligt individuell överenskommelse i genomförandeplanen. Hjälp och stöd samt sällskap under hela måltiden beviljas av biståndshandläggaren och dokumenteras i genomförandeplanen. MATRÅDSORGANISATIONEN MATOMBUD Det skall finnas ett kostombud från varje arbetslag både inom hemvården och inom boendena. ARBETSUPPGIFTER Att värna om matens och måltidernas betydelse i vården Att ta emot synpunkter från arbetskamrater, vårdtagare och anhöriga Att föra synpunkter vidare till kostrådet Att informera om kostrådets förslag och synpunkter Att erhålla kontinuerlig utbildning MATRÅD Det skall finnas två matråd inom kommunen. Det ena skall ha hemvården som sitt ansvarsområde, det andra skall ha boendena som sitt arbetsområde. SYFTET MED MATRÅDET Garanti för att det skall finnas en helhetssyn i kommunen på matens kvalitet samt måltidens utformning Mötesplats för diskussion angående allt som rör mat och måltiderna Förslag till förändringar Hitta individuella lösningar utifrån vårdtagarnas behov Synpunkter vad det gäller arbetsmiljö, leveranser, tider mm Klara upp missförstånd innan de blir för stora Genomgång av nya riktlinjer och förslag Sidan 15 av 16

16 MATRÅDETS PRAKTISKA GENOMFÖRANDE Kostchef är sammankallande Träff en gång/kvartal Kostchef ansvarar för dagordningen BOENDENA (SÄRSKILT BOENDE, KORTTIDSVÅRD) Kostchefen, som är sammankallande Kokerska Enhetschefer En personal från korttidsvården och en från varje särskilt boendeenhet Sjuksköterskor HEMTJÄNSTEN Kostchefen som är sammankallande Enhetschef Personal från varje område En sjuksköterska En biståndshandläggare En representant från Pensionärsrådet Sidan 16 av 16

Bra mat i äldreomsorgen

Bra mat i äldreomsorgen Bra mat i äldreomsorgen LIVSMEDELS VERKET Omsorgspersonal Inledning Dessa råd vänder sig till dig som arbetar med omsorg, både på särskilt boende och med äldre i hemmet. I Dag finns närmare en halv miljon

Läs mer

Bra mat i äldreomsorgen

Bra mat i äldreomsorgen Bra mat i äldreomsorgen LIVSMEDELS VERKET Omsorgspersonal Att anpassa måltiden kan innebära att vara lyhörd för önskemål och erbjuda olika val. Om de äldre till exempel har dålig syn behöver tallrikar,

Läs mer

Kostriktlinjer för socialförvaltningen

Kostriktlinjer för socialförvaltningen Kostriktlinjer för socialförvaltningen Större andel vegetabilier Kostavdelningen reviderar sina recept samt matsedlar för att få en större mängd vegetabilier. Socialförvaltningen främjar möjligheten att

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt

Läs mer

Timbalkost Konsistensanpassad kost

Timbalkost Konsistensanpassad kost Timbalkost Konsistensanpassad kost Timbalkost är lämplig till patienter med uttalade tugg- och sväljsvårigheter. Timbalkonsistensen är jämn och utan småbitar. Den kräver ingen grundligare bearbetning i

Läs mer

Nutrition & risk för undernäring

Nutrition & risk för undernäring Nutrition & risk för undernäring 1 Vad ska vi ta upp? Näringslära Normal mathållning för äldre Åldrande och fysiologiska förändringar Sväljsvårigheter Olika koster och konsistenser Berikningar 2 3 Socialstyrelsen

Läs mer

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5)

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5) LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Gun-Britt Hedsten Vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer för Vård- och omsorgsnämndens måltidsverksamheter Bakgrund Hos de flesta äldre människor minskar energiförbrukningen

Läs mer

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter, den passar även till patienter med motoriska problem eller orkeslöshet. Den lättuggade

Läs mer

Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat. Wasty Klasson Kostekonom [2004-09-17]

Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat. Wasty Klasson Kostekonom [2004-09-17] Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat Wasty Klasson Kostekonom [2004-09-17] 2004-09-17 1 Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat Vi behöver alla energi och näring i tillräcklig

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

Riktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka

Riktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka 2012-04-17 Carina Smith Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Mål... 3 3 Kundens behov, vanor och önskemål... 3 3.1 Kundens behov... 3 3.2 Kundens vanor... 4 3.3

Läs mer

Mmm! Mmm! Måltiden som helhet. Måltiden som helhet. Maten Mötet Miljön

Mmm! Mmm! Måltiden som helhet. Måltiden som helhet. Maten Mötet Miljön mecs.se Mmm! Maten Mötet Miljön Maten inom vård och omsorg ska vara god, näringsrik och inbjudande. Den här broschyren syftar till att ge inspiration och kunskap om måltiden i sin helhet. Tillsammans kan

Läs mer

KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE

KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE 2013-09-10 1 (5) KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE 1. LAGAR, FÖRESKRIFTER OCH TILLSYN Leverantör/entreprenör av kost skall följa de regelverk som stat och kommun

Läs mer

Anpassad mat för äldre ger bättre hälsa för individen och mer resurser till den kommunala ekonomin

Anpassad mat för äldre ger bättre hälsa för individen och mer resurser till den kommunala ekonomin Anpassad mat för äldre ger bättre hälsa för individen och mer resurser till den kommunala ekonomin Gunnel Stuhr Olsson Vad innebär detta? Tappar i vikt och ork Rätt konsistens och portionsstorlek En självklarhet

Läs mer

Att arbeta med mat och måltid i fokus. Nätverk för hälsosamt åldrande 13 maj 2014

Att arbeta med mat och måltid i fokus. Nätverk för hälsosamt åldrande 13 maj 2014 Att arbeta med mat och måltid i fokus Nätverk för hälsosamt åldrande 13 maj 2014 Välkomna! Birgitta Persson Birgitta Villner Gyllenram maj 2014 Lagen om valfrihetssystem, LOV, 2009 Matlåda, varm eller

Läs mer

Kostriktlinjer för socialförvaltningen

Kostriktlinjer för socialförvaltningen Kostriktlinjer för socialförvaltningen S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket. Kristinehamns kommun

Läs mer

Bra mat i äldreomsorgen

Bra mat i äldreomsorgen Bra mat i äldreomsorgen LIVSMEDELS VERKET Meny och mat kostchefer kökspersonal Inledning Dessa råd vänder sig främst till dig som arbetar inom kostverksamhet med exempelvis menyplanering eller matlagning.

Läs mer

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Viktförlust Nedsatt lungfunktion Minskad fysisk aktivitet Förlust av fettmassa Förlust av andningsmuskulatur Förlust av annan

Läs mer

Kostpolicy för Gnosjö kommun

Kostpolicy för Gnosjö kommun Kostpolicy för Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-25 94 Varför en kostpolicy? För enhetliga riktlinjer för verksamheterna inom äldreomsorg och skolorna Stöd för brukare, anhöriga, elever,

Läs mer

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Kostchef Agneta Hedlund 2012-11-20 Agneta.hedlund@kil.se. Minnesanteckningar matråd.0. Kostpolicyn..1

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Kostchef Agneta Hedlund 2012-11-20 Agneta.hedlund@kil.se. Minnesanteckningar matråd.0. Kostpolicyn..1 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Kostchef Agneta Hedlund 2012-11-20 Agneta.hedlund@kil.se Kostpärm Minnesanteckningar matråd.0 Kostpolicyn..1 Handlingsplan för kostfrågor.2. Egenkontroll & blanketter 3. BMI..4.

Läs mer

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Lund: Rebecka Persson/ Elisabet Johansson Ystad: Helena Pettersson Kristianstad: Therese Skog/ Carin Andersson Helsingborg: Angelica Arvidsson/ Jessica

Läs mer

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov.

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Koststandard Frukost Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Frukosten ska anpassas efter vårdtagarens önskemål

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Mat är en förutsättning för att vi ska må bra. En måltid ska ge tillfälle till njutning och att man ska få den energi och de näringsämnen man behöver. Behovet av näring och

Läs mer

MATGLÄDJE FÖR ALLA. Lättuggad mat med färdiga timbaler Extra näring med berikning. Findus Special Foods Upplev skillnaden

MATGLÄDJE FÖR ALLA. Lättuggad mat med färdiga timbaler Extra näring med berikning. Findus Special Foods Upplev skillnaden MATGLÄDJE FÖR ALLA Lättuggad mat med färdiga timbaler Extra näring med berikning Findus Special Foods Upplev skillnaden Rätt och näringsriktig kost en rättighet Att få i sig näringsriktig och energirik

Läs mer

Råd till dig med tugg- och/eller sväljsvårigheter

Råd till dig med tugg- och/eller sväljsvårigheter Råd till dig med tugg- och/eller sväljsvårigheter Tips på konsistensanpassad kost för dig som har tugg- och/eller sväljsvårigheter. Behovet av konsistensanpassad kost kan förändras över tid! Var uppmärksam

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT 1(11) Hammarö 2008 RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT Antagen av servicenämnden 2008 2(11) Inledning Mat är ett av livets glädjeämnen. Maten är för många dagens höjdpunkt och innebär inte bara njutning

Läs mer

Får det vara en sängfösare?

Får det vara en sängfösare? Får det vara en sängfösare? energirika drinkar i mixerbägare Recept på näringsdrinkar Det är enkelt att göra hemmagjorda energirika drycker. Ofta blir de hyfsade näringsmässigt, men framför allt godare

Läs mer

Lev livet med Liva Energi

Lev livet med Liva Energi Lev livet med Liva Energi Liva Energi: Lätt att servera gott att äta Smaker som äldre uppskattar Extra energi är enklare än du tror Kan motverka undernäring Undernäring är ett stort problem bland många

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Inom Vård och omsorg ska mat och näring ses som en integrerad del av omvårdnaden. Alla matgäster ska känna sig trygga i att maten som serveras inom äldreomsorgen och LSS-verksamheten

Läs mer

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjerna är framtagna av Blåklintens styrelse i samråd med förskolechef, kostansvarig, kokerska, föräldrar och pedagoger. Mat är viktigt. Mat och måltider

Läs mer

Bra mat för seniorer

Bra mat för seniorer Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder

Läs mer

INFORMATION TILL VÅRDGIVARE. Kostråd FÖR ÄLDRE MED DIABETES, TUGG- OCH SVÄLJNINGSSVÅRIGHETER SAMT RISK FÖR UNDERNÄRING

INFORMATION TILL VÅRDGIVARE. Kostråd FÖR ÄLDRE MED DIABETES, TUGG- OCH SVÄLJNINGSSVÅRIGHETER SAMT RISK FÖR UNDERNÄRING INFORMATION TILL VÅRDGIVARE Kostråd FÖR ÄLDRE MED DIABETES, TUGG- OCH SVÄLJNINGSSVÅRIGHETER SAMT RISK FÖR UNDERNÄRING MAT SOM BEHANDLING VID TUGG- OCH SVÄLJNINGSSVÅRIGHETER SAMT UNDERNÄRING Tugg- och sväljningssvårigheter,

Läs mer

1. Inledning Målgrupper för råden Främja livskvalitet och motverka undernäring

1. Inledning Målgrupper för råden Främja livskvalitet och motverka undernäring 1. Inledning I dag finns närmare en halv miljon människor över 80 år i Sverige och de blir allt fler i takt med att medellivslängden ökar. En stor del av de äldre får hjälp av äldreomsorgen, bland annat

Läs mer

Den viktiga maten. Gott som gör gott. För återhämtning och styrka när aptiten är liten. den viktiga maten 6

Den viktiga maten. Gott som gör gott. För återhämtning och styrka när aptiten är liten. den viktiga maten 6 Den viktiga maten Gott som gör gott För återhämtning och styrka när aptiten är liten den viktiga maten 6 Den viktiga maten I samband med sjukdom är det vanligt att man får nedsatt aptit och minskar i vikt.

Läs mer

Nattfasta. Berättelsen om Rut. Hanteringsmöjligheter. Vill du lära dig mer om kost för äldre?

Nattfasta. Berättelsen om Rut. Hanteringsmöjligheter. Vill du lära dig mer om kost för äldre? Nattfasta För att äldre ska få i sig tillräckligt med energi och näring är det viktigt att måltiderna sprids över dygnet. Tiden mellan sista målet det ena dygnet och första målet dygnet efter bör inte

Läs mer

Riktlinje och handlingsplan för kost- och nutritionsbehandling

Riktlinje och handlingsplan för kost- och nutritionsbehandling Handläggare Ingela Sunneskär Medicinskt ansvarig sjuksköterska 033-231341 ingela.sunneskar@bollebygd.se Riktlinje Fastställd av omsorgsnämnden 2009-03-26 30 1 (11) Riktlinje och handlingsplan för kost-

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION INNEHÅLL Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

Mat på äldre dar - råd och tips

Mat på äldre dar - råd och tips Mat på äldre dar - råd och tips Maj 2015 VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG Innehållsförteckning Kroppen behöver energi och näring... 3 Styrka i muskler och skelett... 4 Även vätska är viktigt!... 4 Vad bör du väga?...

Läs mer

Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl!

Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl! Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl! Anders Rhodin Gävle 2015-04-29 kommun 2 Gävle 2015-04-29 kommun 3 Gävle kommun 2015-04-29 5 Varför är maten betydelsefull? Fysiologiskt kroppsligt

Läs mer

Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 www.finspang.se

Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 www.finspang.se Om matens vikt för god häls Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 Behov Med åldern minskar vikten och längden Med åldern minskar också muskelmassa. För friska äldre minskar energibehovet med åldern. Vid sjukdom

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse 2012-11-07 Rosengård stadsdelsförvaltning Vård och omsorg Verksamhetsberättelse Teamarbete kring mat i Riddargårdens hemtjänstgrupp Riddargårdens hemtjänstgrupp består av sektionschefen, och med alla yrkeskategorier

Läs mer

Kostpolicy för Äldreomsorgen

Kostpolicy för Äldreomsorgen - KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2012-02-07 Kostpolicy för Äldreomsorgen u:\soc\socialförvaltning\ledningssystem\pia och karin\dokument, orginal\kost\kos_kostpolicy.doc Kils kommun Postadress Besöksadress

Läs mer

Mat vid cancer. Lära sig leva med cancer

Mat vid cancer. Lära sig leva med cancer Mat vid cancer Mat vid cancer Varför ska man äta? Varför går man ner i vikt vid sjukdom? Hur ska man äta vid ofrivillig viktnedgång? Varför det är viktigt att äta Vad gör man vid minskad aptit? Mat vid

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Rutin för riskbedömning enligt Senior Alert samt för förebyggande och behandling av undernäring inom kommunal HSL, SoL och LSS

Rutin för riskbedömning enligt Senior Alert samt för förebyggande och behandling av undernäring inom kommunal HSL, SoL och LSS Rutin för riskbedömning enligt Senior Alert samt för förebyggande och behandling av undernäring inom kommunal HSL, SoL och LSS HSL-pärmen, avsnitt Vårdprogram 0 Innehåll BAKGRUND... 2 BERÖRD VERKSAMHET...

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION Innehåll Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

Middag: Kött, fisk eller likvärdig komponent Potatis/ris/pasta Bröd och matfett Grönsaker kokta och/eller råa Måltidsdryck

Middag: Kött, fisk eller likvärdig komponent Potatis/ris/pasta Bröd och matfett Grönsaker kokta och/eller råa Måltidsdryck Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen Inledning I utvecklingsplanen för äldreomsorgen med sikte mot 2010 var ett av målen att utarbeta en riktlinje för kost. Målet är att måltidernas

Läs mer

Dialyskost. Ofta behöver man begränsa intaget av fosfor, kalium, salt och vätska.

Dialyskost. Ofta behöver man begränsa intaget av fosfor, kalium, salt och vätska. Dialyskost Patienter med kronisk njursvikt har svårigheter att bli av med både vatten, salter och kvävehaltiga ämnen. Genom dialys kan salt- och vattenbalansen upprätthållas och urea och andra kvävehaltiga

Läs mer

Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen

Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen Äldreomsorgen Riktlinjer för kost Caroline Axelsson Socialnämnden beslut april 2006, Sn 06.132- Tel nr 10 58 68 730 Rev 2011-09-23 Rev 2012-09-03 1 (6) Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen

Läs mer

Nyhet! Liva Energi Svartvinbärsdryck Protein. Vad behövs det egentligen för att Elsa ska må bra?

Nyhet! Liva Energi Svartvinbärsdryck Protein. Vad behövs det egentligen för att Elsa ska må bra? Nyhet! Liva Energi Svartvinbärsdryck Protein Vad behövs det egentligen för att Elsa ska må bra? Ta väl hand om Elsa och hennes kamrater Den svenska vården och omsorgen är bra. Vårdpersonalen, både på sjukhus

Läs mer

konsistensanpassad mat

konsistensanpassad mat Beredning av konsistensanpassad mat Bra mat i äldreomsorgen Beredning av konsistensanpassad mat Beredning av konsistensanpassad mat Bra mat i äldreomsorgen Beredning av konsistensanpassad mat Innehåll

Läs mer

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten I dag fokuseras det ofta på att man inte ska väga för mycket, men det är viktigt att veta att det är hälsosamt att väga

Läs mer

Nutritionspolicy äldre- och handikappomsorgen Valdemarsviks kommun

Nutritionspolicy äldre- och handikappomsorgen Valdemarsviks kommun Nutritionspolicy äldre- och handikappomsorgen Valdemarsviks kommun Antagen av Vård och Omsorgsutskottet 2011-03-09 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Målsättning... 3 Styrdokument...

Läs mer

KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING

KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING Hej! Den här lilla receptsamlingen innehåller enkla inspirerande rätter gjorda med Nutrison Powder. Alla recept är beräknade på en portion om ej annat står angivet. Nutrison

Läs mer

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Åldrandet en individuell process. Ur Healthy Ageing profiles

Läs mer

Proteinreducerad. Den proteinreducerade kosten är avsedd för patienter med njursvikt som ordinerats proteinreducerad kost av läkare.

Proteinreducerad. Den proteinreducerade kosten är avsedd för patienter med njursvikt som ordinerats proteinreducerad kost av läkare. Proteinreducerad kost Den proteinreducerade kosten är avsedd för patienter med njursvikt som ordinerats proteinreducerad kost av läkare. Patienter med nedsatt njurfunktion har en minskad förmåga att utsöndra

Läs mer

Kostpolicy. Särskilt boende

Kostpolicy. Särskilt boende Kostpolicy Särskilt boende Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med

Läs mer

OBS! Recepten är inte provlagade ännu! Tips på energirika och goda mellanmål

OBS! Recepten är inte provlagade ännu! Tips på energirika och goda mellanmål OBS! Recepten är inte provlagade ännu! Tips på energirika och goda mellanmål 1 Närings- och prisberäknad i kostprogrammet Mashie 2015-09-09 Vid frågor kontakta Måltidsservice Kostsamordnare via kommunens

Läs mer

KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY

KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY För vård- och omsorgsboende inom socialnämnden, Antagen av socialnämnden 2012-02-14, SN 29 Dnr 2012/25-735, Hid 2012.146 2 (5) INLEDNING En fullvärdig kost är en förutsättning för

Läs mer

Bra mat i äldreomsorgen

Bra mat i äldreomsorgen Bra mat i äldreomsorgen LIVSMEDELS VERKET Verksamhetsansvariga Biståndshandläggare Att anpassa måltiderna efter den äldres önskemål kan innebära att respektera kulturella högtider, smak och tradition.

Läs mer

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom Måltidssituationen för personer med demenssjukdom ABF-huset 12 november 2014 Birgitta Villner Gyllenram Birgitta.villner.gyllenram@aldrecentrum.se Demenssjukdomar Två sjukdomar står för ca 90 % av samtliga

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

Gå med i Semperklubben! Första matboken. Mosa, smaka och njut!

Gå med i Semperklubben! Första matboken. Mosa, smaka och njut! Gå med i Semperklubben! Vill du ha mer information och inspiration om barn och mat? Prenumerera på vårt nyhetsbrev och ställ dina frågor till vår dietist. Anmäl dig nu så får du den praktiska vällingburken.

Läs mer

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka Syfte med kostbehandlingen: Tillgodose vätske- energi och näringsbehov Minimera risken för felsväljning kopplad till bolusmängd, vätskan

Läs mer

Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter

Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter Den här broschyren ger en kort introduktion till området dysfagi. Huvuddelen av broschyren ägnas åt enkla råd och tips på hur man kan underlätta för patienter med

Läs mer

Riktlinjer för matverksamheten. Måltider som erbjuds av Tomelilla kommun ska vara goda och näringsriktiga.

Riktlinjer för matverksamheten. Måltider som erbjuds av Tomelilla kommun ska vara goda och näringsriktiga. Riktlinjer för matverksamheten Måltider som erbjuds av Tomelilla kommun ska vara goda och näringsriktiga. Inledning Måltider som erbjuds av Tomelilla kommun ska vara goda och näringsriktiga. Syfte Syftet

Läs mer

Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen

Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen Innehållsförteckning Bakgrund 1 Matsedel 1-2 Konsistensanpassad kost 3 Specialkost 3 Måltidsordning och nattfasta 4 Måltidsmiljö 4-5 Riskbedömning, utredning

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap år 7

Hem- och konsumentkunskap år 7 Hem- och konsumentkunskap år 7 följa ett recept planera och organisera arbetet vid matlagning (bli färdig med måltidens delar i ungefär samma tid) baka med jäst och bakpulver tillaga en måltid (koka och

Läs mer

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket Förskolans mat Verksamhetsplan för köket 2014-2015 Innehåll Förskolans visioner och arbete runt måltiderna... 3 Bra principer för maten... 4 Ekologiska råvaror... 4 Sockerpolicy... 4 Saltpolicy... 5 Kontinuerliga

Läs mer

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nutritionsbehandling Europarådets riktlinjer Samma krav på utredning, diagnos,

Läs mer

Resource 2.0+fibre RECEPTFOLDER

Resource 2.0+fibre RECEPTFOLDER Resource 2.0+fibre RECEPTFOLDER Information anpassad för patient NOURISHING PERSONAL HEALTH KRISTINAS FRUKOSTTIPS (2 PORTIONER) MILD VANILJ För dig som är i behov av extra näring kan Resource 2.0+fibre

Läs mer

Här får du veta mer om portionsmaten

Här får du veta mer om portionsmaten Här får du veta mer om portionsmaten Håll dig frisk med bra mat Känner du dig fortfarande ganska pigg och aktiv och gillar att laga mat? Kanske märker du samtidigt att det ibland är svårt att få orken

Läs mer

Nutritionspärm Region Skåne

Nutritionspärm Region Skåne Nutritionspärm Region Skåne Kapitel 13 Kost efter transplantation Kost efter njurtransplantation, hjärt- och/eller lungtransplantation och allogen stamcellstransplantation 134 Nutritionspärm kap 13 134

Läs mer

Riktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende

Riktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende 2007-08-22 VÅRD OCH OMSORG Riktlinjer för kost och nutrition vid särskilt boende 2(9) Bakgrund Kosten har stor betydelse för välbefinnandet. Ett fullvärdigt kostintag är en grundläggande förutsättning

Läs mer

Kostinformation till dig med nedsatt immunförsvar

Kostinformation till dig med nedsatt immunförsvar [Sidhuvud från överkant 1,27 cm, Arial, normal 8] Information om xxx[rubrik 1, Arial, VERSALER, fet 14] [Arial, normal 11] [Arial, normal 11] PATIENTINFORMATION Kostinformation till dig med nedsatt immunförsvar

Läs mer

Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson

Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson MATPROJEKT: Berikad mat för äldre. Äldreomsorgen är en växande sektor och att den utgör en stor kostnad. Vi blir äldre och det medför

Läs mer

Mat och måltid i fokus. för hemtjänst och LSS-verksamhet

Mat och måltid i fokus. för hemtjänst och LSS-verksamhet Mat och måltid i fokus för hemtjänst och LSS-verksamhet Innehåll Maten och näringens betydelse för kroppen...3 Energi och näring... 3 Kort om några näringsämnen... 4 Vid särskilda behov...7 Allergi och

Läs mer

Nutritionspärm Region Skåne

Nutritionspärm Region Skåne Nutritionspärm Region Skåne Kapitel 8 Protein- och energirika koster Protein- och energirik kost, PER-kost 57 Proteinrik kost 60 Mellanmål 61 Kosttillägg 63 Nutritionspärm kap 8 57 PROTEIN- OCH ENERGIRIK

Läs mer

Maten under graviditeten

Maten under graviditeten Maten under graviditeten Graviditet och mat I Sverige har vi goda möjligheter till bra mat och att äta väl under graviditeten behöver inte vara svårt. Den gravida bör liksom alla äta vanlig, varierad och

Läs mer

Fallprevention. Dietist Magnus Eriksson Tel:

Fallprevention. Dietist Magnus Eriksson Tel: Fallprevention Dietist Magnus Eriksson Magnus.Eriksson9@Eskilstuna.se Tel: 016-710 51 11 Vem är jag? 33 år Karlstad Vof- Eskilstuna Legitimerad dietist Motorcross Hur mycket mat äter vi under en livstid?

Läs mer

Till vårdnadshavare 1

Till vårdnadshavare 1 1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att

Läs mer

Energirik mellanmålsmeny

Energirik mellanmålsmeny Godkänd av SUS Nutritionsnätverk i Lund och Malmö, oktober 2010 Energirik mellanmålsmeny Recept Livsmedelsåtgång Energi- och proteininnehåll Det viktiga mellanmålet Information till avdelningspersonal

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Energi- och fiberrik.

Energi- och fiberrik. Kompletta näringsdrycker ( mjölklika ) (Undantag: och Extra) Fresenius Fresubin energy kcal/100 Lämplig för personer med dålig aptit, ökat energibehov och som riskerar malnutrition (undernäring). Energy

Läs mer

KOST MED FÖRÄNDRAD KONSISTENS

KOST MED FÖRÄNDRAD KONSISTENS cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14 KOST MED FÖRÄNDRAD KONSISTENS Kost med förändrad konsistens är avsedd för personer, som av olika anledningar inte kan äta

Läs mer

Kostpolicy och. handlingsplan. För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun

Kostpolicy och. handlingsplan. För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun Kostpolicy och Maj månad 2005. Reviderad november 2009. Omslagsbild: Tina Schedvin handlingsplan För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun Socialförvaltningen

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

Rutiner för livsmedelshantering

Rutiner för livsmedelshantering Rutiner för livsmedelshantering När man säljer mat gäller lite andra regler än när man kokar ihop sin matlåda i hemmet. Dels för att betalande gäster förväntar sig en viss kvalité, samt dels för att ett

Läs mer

Kosten kort och gott

Kosten kort och gott Kosten kort och gott En broschyr från kostenheten Reviderad december 2011 Bra mat i förskolan och skolan är betydelsefullt för att barnen ska orka med hela dagen på förskolan och för elevernas prestationer

Läs mer

Den viktiga maten. Gott som gör gott. För återhämtning och styrka när aptiten är liten. den viktiga maten 6

Den viktiga maten. Gott som gör gott. För återhämtning och styrka när aptiten är liten. den viktiga maten 6 Den viktiga maten Gott som gör gott För återhämtning och styrka när aptiten är liten den viktiga maten 6 Den viktiga maten I samband med sjukdom är det vanligt att man får nedsatt aptit och minskar i vikt.

Läs mer

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre.

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Kost- och Nutritionsprojekt inom TioHundra 2008 inledde TioHundra ett projekt bland äldre- ordinär- och demensboenden i Norrtälje kommun. Projektets

Läs mer

Eftersom maten får stor volym är mellanmålen extra viktiga!

Eftersom maten får stor volym är mellanmålen extra viktiga! Fettreducerad kost Fettreducerad kost är avsedd för patienter med Crohns sjukdom, andra sjukdomar eller skador i mag-tarmkanalen där fett i maten kan ge upphov till besvär och problem med diarréer. För

Läs mer

(Livsmedelsverket, 2015)

(Livsmedelsverket, 2015) Enligt Folkhälsomyndigheten är det övergripande målet för folkhälsoarbetet i Sverige att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. För att uppnå detta mål

Läs mer

Kostpolicy. Hemtjänst

Kostpolicy. Hemtjänst Kostpolicy Hemtjänst Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med hög livskvalitet

Läs mer

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun 2015-04-13 Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Livsmedelsverkets undersökning

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Mellanmålsdrinkar. Lätta att göra - goda att dricka

Mellanmålsdrinkar. Lätta att göra - goda att dricka De flesta recept är energirika och innehåller mycket socker. För att göra mellanmålen mer lämpliga för diabetiker, eller personer som inte behöver lika mycket energi, kan de anpassas genom att istället

Läs mer

Nutrition. Riktlinjer för. i Särskilt boende. 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg. Vård- och omsorgsförvaltningen

Nutrition. Riktlinjer för. i Särskilt boende. 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg. Vård- och omsorgsförvaltningen Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinjer för Nutrition i Särskilt boende 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg C:\Users\ADM\Desktop\Demens\KostNutrition\Riktlinjer för nutrition.doc 2013-02-04 Innehållsförteckning

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Kost- & Nutritionspolicy Vård och omsorg

Kost- & Nutritionspolicy Vård och omsorg Kost- & Nutritionspolicy Vård och omsorg 2009-08-26 MJ/EK 2010-01-19 2010-03-02 2011-09-29/MJ 20120222/MJ 20120412/MJ Arvika kommun, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se

Läs mer