Nordisk Kriminologi, 28(2) 2002 Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi, augusti 2002

Transkript

1 Nordisk Kriminologi, 28(2) 2002 Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi, augusti 2002 Innehåll Sid Från Sekretariatet 3 Blankett för ansökning om finansiellt stöd av NSfK Riktlinjer för ansökning om finansiellt stöd av NSfK Rapport från NSfK:s forskarseminarium på Skeviks Gård 15 Kriminologiska och kriminalpolitiska nyheter - Danmark 18 - Finland 35 - Grönland 41 - Island 45 - Norge 48 - Sverige 55 1

2 NSfK ISSN Nordisk Kriminologi utges 3 gånger per år av Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi. Redaktör & layout: Tryck: Anna Esko & Joachim Enkvist Hakapaino Oy Inlägg till Nordisk Kriminologi, beställningar av nyhetsbrevet, adressändringar m.m. sänds till sekretariatet i Helsingfors. De synpunkter, som presenteras i signerade artiklar, står inte nödvändigtvis i överensstämmelse med Rådets uppfattning. Manusstopp för Nordisk Kriminologi 28(3) är den 1 oktober Manusstopp för Nordisk Kriminologi 29(1) är den 1 februari Manusstopp för Nordisk Kriminologi 29(2) är den 1 juni

3 Från sekretariatet Hälsningar från ett varmt och soligt Helsingfors! Sekretariatet har trots det underbara sommarvädret jobbat och har följande information att meddela: Ny deadline för ansökning om finansiellt stöd av NSfK Sekretariatet vill göra alla läsare uppmärksamma på att Rådet har tidigarelagt datumet för sökande av finansiellt stöd av NSfK från januari månad till den 1 december. Det innebär att de som önskar ansöka om stöd av NSfK år 2003, skall lämna in sin ansökan senast den 1 december Dessutom har Rådet godtagit nya riktlinjer för ansökning om finansiellt stöd. De nya riktlinjerna träder i kraft vid publicerandet i detta nummer av Nordisk Kriminologi. Ansökningsblankett och anvisningar för ansökningar finns tryckta på omstående sidor, och en engelsk version av blanketten och anvisningarna kan hittas på NSfK:s hemsida. Ansökningsblanketten och tillhörande bilagor skall skickas till NSfK:s sekretariat på följande adress: Att. Kauko Aromaa, Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi, PB 157, Helsingfors, Finland. Forskarseminarium 2002 Ett mycket lyckat och välarrangerat seminarium Perspektiv på våld hölls i Stockholm/Skeviks Gård maj En mera omfattande redogörelse skriven av Helena Karma finns längre fram i tidskriften. ESC konferens i Helsingfors augusti 2003 European Society of Crimonology skall hålla sin tredje årliga konferens "Crime and Crimeprevention in an Integrating Europe" år 2003 i Helsingfors. NSfK:s forskarseminarium skall hållas i samband med nämnda konferens. För arrangeringen av konferensen har Olli Rikala (olli.rikala@om.fi) anställts på deltid som projektsekreterare. Kontaktseminarium NSfK:s kontaktseminarium "Påföljdseftergift" år 2002 ordnas i Lund 7-9 oktober. Målgruppen för seminariet är polis- och åklagarmyndigheter. 3

4 NSfK Journal of Scandinavian Studies har fått ny redaktör FD i kriminologi Felipe Estrada har från och med den 1 juli 2002 utnämnts till ny redaktör för tidskriften Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention. Felipe Estrada arbetar vid Stockholms universitet där han även disputerade år 1999 med avhandlingen "Ungdomsbrottslighet som samhällsproblem". 4

5 Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi Ansökningsblankett 2003 sid 1/2 Blanketten fylls i enligt Anvisningar för erhållande av ekonomiskt stöd från Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi. Ansökningsblanketten och bilagorna skall sändas senast den 1 december 2002 i två (2) exemplar till: Att. Kauko Aromaa, Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi, PB 157, Helsingfors, Finland. Efternamn: Förnamn: Födelseår: 19 Nationalitet: Akademisk grad: Position: % anställning Arbetsplats: Adress: Telefon: Fax: Projektets titel (nordiskt språk): 5

6 NSfK Projektets titel (engelska): Startdatum för projektet: Slutdatum för projektet: Antal nordiska länder, som ingår i projektet: Projektets sammanlagda budget: Ansökt summa till projektet av NSfK år 2003: EUR EUR Typ av stöd som ansöks (sätt x) Forskningsstöd (Anvisningar 7) Stöd till arbetsgruppmöte (Anvisningar 8) Resestöd (Anvisningar 9) Annat Datum: Underskrift: 6

7 Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi Ansökningsblankett 2003 sid 1/2 Vid ansökning om forskningsstöd (Anvisningar 7) medsändes: 1. Projektbeskrivelse (max en halv sida per punkt) 1.1. Projektets titel, syfte och problemställning 1.2. Projektets teoretiska perspektiv 1.3. Val av metod 1.4. Nordisk relevans 1.5. Överordnad forskningsplan 1.6. Forskningsplan för ansökta medel av NSfK 2. Budget / ekonomiska uppgifter 2.1. Överordnad budget för det sammanlagda projektet 2.2. Specificerad budget för ansökta medel av NSfK Lön eller stipendium: det skall uppges både hur stort beloppet, som ansöks (bruttobeloppet), och hur stor del av beloppet som efter skatt kommer till den sökandens utbetalning (nettobeloppet) Driftsutgifter/overheads (se Anvisningar 7) Reseutgifter Kost och logi under vistelsen Andra utgifter; dessa skall specificeras Lista över andra parter än NSfK som beviljat understöd 2.4. Upplysning om andra samtidigt ansökta medel till samma projekt 2.5. Upplysning om eventuellt tidigare beviljat understöd till projektet av NSfK 3. Curriculum Vitae Vid ansökning om stöd till arbetsgruppmöte (Anvisningar 8) medsändes: 1. Beskrivning av tema och syfte 2. Deltagarkrets, inklusive antal 3. Tid och plats 7

8 NSfK 4. Budget / ekonomiska uppgifter 4.1. Specificerad budget för ansökta medel av NSfK Reseutgifter Kost och logi under vistelsen Andra utgifter; dessa skall specificeras Lista över andra parter än NSfK som beviljat understöd 4.3. Upplysning om andra samtidigt ansökta medel till samma arbetsgruppmöte Vid ansökning om resestöd eller studievistelse (Anvisningar 9) medsändes: 1. Forskningsmässig motivering för resan 2. Budget 2.1. Transportkostnader 2.2. Uppehållskostnader 2.3. Deltagaravgift 3. Reseplan 8

9 Anvisningar för erhållande av ekonomiskt stöd från Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi 1 - Målsättning Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi kan bevilja ekonomiskt stöd till forskningsprojekt, arbetsgruppmöten, resor, studievistelser, översättningar m.m. Ansökningar om forskningsstöd, stöd till arbetsgruppmöten och resestöd värderas konkret i enlighet med de fastslagna ramar och riktlinjer för beviljande av stöd. Stöd till redan betalda utgifter beviljas inte. 2 - Kompetens Ansökningar om forskningsstöd (se 7) skall i huvudregel behandlas av Rådet på dess årliga möte. Förmannen kan dock behandla ansökningar om forskningsstöd, som maximalt omfattar 550 euro. Ansökningar om stöd till arbetsgruppmöten (se 8) skall i huvudregel behandlas av Rådet på dess årliga möte. Ansökningar om resestöd och stöd till studievistelse (se 9) kan i huvudregel behandlas av NSfK:s förman, som löpande tar ställning till inkomna ansökningar. I dessa fall tillämpas olika maximumbelopp för de beviljanden förmannen gör, beroende på bland annat målsättningen med resan. Ansökningar om stöd till resor, som överstiger maximumbeloppet, skall behandlas av Rådet. 3 Ramar för beviljande av stöd Ekonomiskt stöd beviljas inom de ramar som godkänts av Rådet på dess årliga möte. Det sammanlagda beloppet för de ansökningar som skall behandlas av Rådet, rör sig i allmänhet mellan och euro. Det sammanlagda beloppet för de resestödansökningar som kan behandlas av förmannen, rör sig i allmänhet mellan FIM och euro. En översikt över tidigare ramar för beviljande av stöd och tilldelade understöd framgår av Rådets årsrapporter, som kan beställas från NSfK:s sekretariat. De senaste årsrapporterna finns också tillgängliga på NSfK:s hemsida: Rådet beviljar inte i allmänhet mera än euro i forskningsstöd för enskilda forskningsprojekt. 9

10 NSfK 4 - Ansökningsblankett Det krävs en ansökningsblankett för de ansökningar som skall behandlas av Rådet. Det krävs ingen ansökningsblankett för de ansökningar som kan behandlas av förmannen. Ansökningar till förmannen skall dock innehålla relevanta upplysningar, inkluderat en forskningsmässig motivering för ansökningen, budget och - vid resor - reseplan. Aktuella ansökningsblanketter kan beställas från NSfK:s sekretariat. Blanketterna publiceras dessutom en gång per år i NSfK:s nyhetsbrev, Nordisk Kriminologi, och finns tillgängliga på NSfK:s hemsida: Alla punkter i blanketten skall fyllas i, och relevanta bilagor skall bifogas. Alla dokument sänds i två (2) exemplar till sekretariatet. 5 - Ansökningsfrister Rådet behandlar i huvudregel ansökningar om ekonomiskt stöd en gång per år; på sitt ordinarie möte, som i allmänhet hålls i slutet av mars månad. En ansökning, som skall behandlas av Rådet, skall vara poststämplat före ansökningsfristens utgång. Ansökningsfristen framgår av den aktuella ansökningsblanketten; i allmänhet är fristen den 1 december. Förmannen behandlar löpande de ansökningar som kommer in. Ansökningar som kan behandlas av förmannen, kan således lämnas in när som helst under årets gång. 6 - Sökande Såväl individuella forskare som grupper av forskare kan ansöka om ekonomiskt stöd från NSfK. Specialstuderande m.m. kan efter omständigheterna komma i åtanke. I vissa tillfällen av ansökningar till resestöd företas efter riktlinjerna prioritering av specialstuderanden (se 9). 7 Riktlinjer för tilldelning av forskningsstöd Ekonomiskt stöd till forskningsprojekt betecknas "forskningsstöd". Forskningsstöd kan t.ex. gälla: lön eller stipendium till den forskare som ansöker om stöd eller dennes medarbetare; utgifter för anskaffning av forskningsmaterial (t.ex. forskningsresor); utgifter för bearbetning och analys av forskningsmaterial; utgifter för översättning, tryckning eller språklig bearbetning av forskningsrapporter m.m. 10

11 Vid värdering av de inkomna ansökningarna om stöd till forskningsprojekt prioriterar Rådet: forskningsprojekt med klar nordisk relevans, t. ex.: sammanfattande av undersökningar i annat land; nordiska litteraturstudier; samarbete mellan forskare från minst två nordiska länder; jämförelser mellan minst två nordiska länder nya forskningsprojekt, härunder forskningsprojekt som inte tidigare har fått stöd av Nordiska Samarbetsrådet för kriminologi. Följande närmare riktlinjer gäller för tilldelning av forskningsstöd: A. beträffande lön eller stipendium till forskaren: det förutsätts att den forskare som mottar lön eller stipendium, och därutöver har andra arbetsintäkter, har tjänsteledigt på heltid eller deltid under den period, ifrågavarande person mottar forskningsstöd från NSfK; lönen eller stipendiet kan maximalt utgöra ett belopp som motsvarar det belopp som personen går misste om vid tjänstledighet; lön eller stipendium utdelas inte till personer, som inom ramen för deras ordinarie arbete i princip har möjlighet att driva forskning av det slag ansökningen gäller B. beträffande stöd till forskningsresor: forskningsstöd kan utdelas till att helt eller delvis täcka resor på 1-3 månader i ett eller flera nordiska länder, när resan företas i forskningsmässig avsikt; yngre forskare prioriteras C. beträffande stöd till täckning av overheadomkostnader: täckning av overheadomkostnader kan som huvudregel beviljas med maximalt 10% av omkostnaderna till lön eller stipendium. Ytterligare täckning kan endast ske i undantagsfall när det föreligger en särskild grund, och kan maximalt beviljas med 5% av summan av andra omkostnader än lön eller stipendium. D. beträffande stöd till översättning, tryckning eller språkbearbetning av forskningsrapporter m.m. möjligheten för att utdela stöd till översättning m.m. tar i synnerhet sikte på manuskript skrivna på finska, isländska eller grönländska. NSfK kan också ge stöd till språkbearbetning av artiklar med sikte på publicering i internationella tidsskrifter. E. beträffande stöd till inköp av litteratur, datautrustning, software eller liknande 11

12 NSfK 12 stöd till inköp av litteratur, datautrustning m.m. utdelas endast i undantagsfall. 8 Riktlinjer för utdelning av stöd till arbetsgruppmöten Stöd kan utdelas till hållande av arbetsgruppmöten för forskare, som håller på med eller planlägger ett gemensamt forskningsprojekt, eller som på annat sätt önskar att etablera eller upprätthålla ett forskningsrelaterat samarbete. Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi önskar att uppmuntra forskare till att hålla arbetsgruppmöten. Samarbetsrådet har också möjlighet att själv arrangera arbetsgruppmöten. 9 Riktlinjer för utdelning av resestöd Stöd som har för avsikt att helt eller delvis täcka utgifter för transport, uppehälle m.m. i förbindelse med kortare eller mera långvarande vistelse för en individuell sökande eller ett kollektiv av sökanden, betecknas "resestöd". Resestöd utdelas utgående från den billigast möjliga resmöjlighet (rabattbiljetter på flyg etc.), och i enlighet med följande riktlinjer: A. individuellt resestöd till deltagande i konferenser: individuellt resestöd på upp till 550 euro kan beviljas av förmannen till täckning av rese- och uppehållsutgifter i förbindelse med forskares deltagande i konferenser inom eller utanför Norden; konferensen bör vara av klar nordisk relevans; sökanden bör i huvudregel presentera ett föredrag på konferensen, var eget kriminologiskt projekt med nordisk relevans presenteras; studerande kan dock, i förbindelse med arbetet med en större kriminologisk uppgift, av förmannen beviljas stöd på upp till 700 euro till deltagande i en konferens eller liknande, som är särskilt relevant för deras ämne, och utan att det ställs krav på att ifrågavarande presenterar ett föredrag. Den studerandes deltagande i konferensen skall rekommenderas av ifrågavarande persons handledare; i situationer där det finns flera sökanden till samma konferens, kan inte alla ansökningar förväntas godkända. I sådant fall sätter prioriteringen bland annat vikt på att stöden går ut över de etablerade miljöerna; B. resestipendier till nordisk representation vid styrelsemöten, konferenser m.m. individuellt resestipendium på upp till 550 euro kan beviljas av förmannen till nordisk representation vid t.ex. styrelsemöten i internationella

13 kriminologiska organisationer eller vid konferenser; som huvudregel utdelas inte stöd till samma persons deltagande i flera styrelsemöten inom ett och samma år; i situationer var det finns flera sökanden till att representera nordisk kriminologi vid samma styrelsemöte eller konferens, kan inte alla ansökningar förväntas godkända. I sådant fall sätts vid fördelningen vikt bland annat på att stöden går ut över de etablerade miljöerna; individuellt resestöd kan utdelas till förmedling av forskningsresultat, när framförandet sker i ett forum av en viss storlek C. individuellt resestipendium till forskningsvistelse: rese- och uppehållsutgifter kan beviljas av förmannen med upp till euro med avsikt på att genomföra en forskningsvistelse av en viss längd i andra nordiska kriminologiska miljöer; yngre forskare prioriteras D. kollektiva resestipendier: förmannen kan bevilja upp till euro till täckning av rese- och uppehållsutgifter i förbindelse med kollektiva studieresor. Härunder kan kollektiva resor för deltagande i konferenser inom eller utanför Norden stödas. I dessa fall gäller också det att sökanden i huvudregel bör presentera ett föredrag på konferensen; studieresor, som företas av nordiska kriminologistuderande till kriminologiska forskningsmiljöer prioriteras E. stöd till utländska gästföreläsare: ekonomiskt stöd med upp till 550 euro kan utdelas av förmannen till att bjuda in utländska (icke-nordiska) gästföreläsare. En förutsättning för stöd är att ifrågavarande föreläsare föreläser i minst två nordiska länder Utbetalning och avrapportering Mottagaren av en utdelning av ekonomiskt stöd, som har behandlats och godkänts av Rådet, ingår ett kontrakt med Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi, förrän beviljandet kommer till utbetalning. Kontrakten, som utarbetas av NSfK:s sekretariat, innehåller närmare villkor som gäller för utdelningen, härunder: att mottagaren är förpliktad att avrapportera i form av en ekonomisk och en vetenskaplig redogörelse till sekretariatet om, hur utdelningen av stödet har använts 13

14 NSfK att fristen för ekonomisk och vetenskaplig avrapportering i allmänhet är 3 månader efter sista datumet i en av NSfK godkänd tidsplan att stödet kan utbetalas via mottagarens verksamhetsställe eller direkt till mottagaren av stödet. När medlen förvaltas av institutionen, kan dess räkenskapsavdelning utarbeta den ekonomiska redogörelse, som skall sändas till NSfK. Om stödet förvaltas av forskaren själv, skall den ekonomiska redogörelsen till NSfK uppfylla formkraven i enlighet med kontrakten. Mottagaren av stöd till rese- eller studievistelse, som är behandlat och godkänt av förmannen, bör inom 1 månad efter resans avslutning, insända en utgiftsredogörelse och en reseberättelse till NSfK:s sekretariat. NSfK kan välja att publicera reseberättelsen i nyhetsbrevet, Nordisk Kriminologi. 11 Undantagsbestämmelser Rådet kan efter en konkret värdering behandla ansökningar som har kommit in efter ansökningsfristens utgång. Rådet kan, i det fall budgeten tillåter, behandla ansökningar om ekonomiskt stöd till arbetsgruppmöten under årets lopp. I det sammanhanget kan Rådet avvika från kravet om bruk av ansökningsblankett. Rådet kan, i det fall särskilda skäl därtill föreligger, besluta att avvika från de gällande riktlinjerna Ikraftträdande Nuvarande riktlinjer för utdelning av ekonomiskt stöd från Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi är reviderade i överensstämmelse med Rådets beslut på sitt årliga möte i mars 2000, och träder i kraft vid offentliggörandet i Nordisk Kriminologi 28(2)

15 NSfK:s Forskarseminarium 2002: Perspektiv på Våld Skeviks Gård, Stockholm, maj 2002 Travel Report by Helena Karma In this summary I will briefly present the themes of the plenum discussions. Additionally, I will disclose some thoughts of the working group presentations on gender-based violence that was discussed especially in the so called English group (working group A, 24 May). Overall, it was very rewarding to have the possibility to follow the discussion on violence from different perspectives during the seminar. Because my own research deals with sexual violence against women I found the presentations on gendered violence especially interesting. On the first seminar day (23 May) the plenary presentations were held by Malin Åkerström, from Sweden, and Thoroddur Bjarnason, from Iceland. The session dealt with the definition of violence and the violence in comparative perspective. The problem of the definition of violence was also further discussed in working groups: for example Sven-Erik Alhem, from Sweden, showed by demonstrating the barely perceptible difference between criminal and noncriminal violence and by presenting different elements (e.g. related to conflicts and power) of violence that it is far from evident what violence is depicted as criminal violence. On the second day (24 May) there were two plenum discussions, one of which focused on the representations of violence and victim and the other on the historical development and changes in criminal policy from rule of law to law and order. In the former plenary presentation Hedda Giertsen, from Norway, and Eva Tiby, from Sweden, analyzed different ways of understanding violence (e.g. as something physical and concrete). Additionally, they demonstrated different dimensions of violence, for example its focus on individuals and its connection to the concepts of determination and free will. They also analyzed individual and/or societal reasons for violence and among other following questions were asked: Is it possible to find biological, sociological or environmental factors in individual development that cause violent behavior? And further, is the violent behavior of young people a response to the structural violence of the 15

16 NSfK society having victimized them? Connections between law and psychiatry were discussed during this plenary session as well. In the latter plenum discussion Jukka Kekkonen, from Finland, talked about the changes in crime, crime control and criminal policy and related discourses during the postwar period. He concluded that criminality has risen all over Europe, prison population has been growing and issues of law and order have become central in political discourse. At the same time control policy has become tougher and social control harder. Kekkonen proposed that inequality is growing in Europe and a new underclass is establishing itself in Europe. According to Kekkonen politicians seem to favor harsher penalties and more control instead of trying to solve these problems by integrating the poorest people to the society. On the third seminar day (25 May) there were two plenum sessions as well. The topic of the first session was gender perspective. The last plenum discussion concerned the events during the EU Summit in Gothenburg on 1 st June Annika Snare, from Denmark, and James Messerschmidt, from USA, talked about violence related gender issues. Snare talked among other things about past and present images of female violence, social construction of female murderers, medicalization of women's body and logic of self-defense. Messerschmidt's presentation on the importance of body in boys' lives, body's crucial role to boys' self-image and its connection to hegemonic masculinity shed light on the discussion on sexual offenders from a very interesting point of view. Messerschmidt talked about Sam, age 18, who suffered from peer abuse and thought that he was not worth anything as he was regarded as weak and feminine because he was short and fat. He wanted to be sexual like the tough guys and he wanted to do carry out heterosexual acts during which he could gain acceptable male identity. Because of his body he was incapable of being a "real man" he expressed his masculinity by sexual violence against little girls. Messerschmidt's ideas of how those who engage in crime interact with and through their bodies, situationality of masculinity and, especially, the way men have started to talk about their bodies while female discussion is moving towards other direction, were fascinating. Many interesting topics were discussed in the working groups also. Considering my limited possibilities to summarize the presentations of the working groups 16

17 in this report I will handle only one of them, viz. Karen Leander's presentation of criminal justice centered responses to gender-based violence. Leander's perspective to the issue was critical, criminological and feminist. She talked about problems with punishing individuals referring to the idea that problems causing violent behavior root from the society. In addition to the general abolitionist arguments (research findings on effects of imprisonment) and taking into account the prevalence of gender-based violence, she asked whether gender-based violence could be defined as deviant behavior and thus a target of the criminal justice system. She talked about the rules of evidence, burden of proof and the proneness of the criminal process to victimize women. She pointed out that victims are allowed to tell their stories in courts only with reference to the juridical relevant points, not as they experienced the violent situation as a whole. She referred to Carol Smarts' thoughts on rape trials as pornographic displays and she questioned whether it is in the best interest of victimized women to handle gender-based violence in criminal procedure. Men's physical violence is replaced by psychological violence and the majority of cases will be dropped out of the criminal system anyway. What really are the effects of the dropping of cases and what happens to these victims? Leander brought into daylight many important questions about gender-based violence. Even though her critical thoughts on criminal justice centered responses to the problem certainly are justified in many respects, I think the big question still remains without satisfactory answer. That question is: What could replace the criminal justice system? For decades feminists have worked hard to make gendered violence visible, recognizable and taken seriously. It is probably be quite unrealistic to think that criminal justice system, prison and imprisonment would be abolished. Against this background we should be careful with the idea that gender-based violence should be handled differently from other criminal deviant behavior because we may be in danger to signal that blameworthiness of violence against women is not so great than that of other violence. Referring to the tentative conclusions of my own research I agree with Leander that rape trials might be quite traumatic experiences for women in many cases. Anyway, Leander's question about the best interest of victimized women is very important and I think we should continue the discussion about this issue in the future. 17

18 NSfK Kriminologiske og kriminalpolitiske nyheder fra Danmark Af kontaktsekretær Jesper Stecher Det danske medielandskab har siden sidste nyhedsbrev især fokuseret på det store udland. Konflikten mellem Israel og PLO, jagten på al Qaeda, og højredrejningen ved valgene i både Frankrig og Holland har været dominerende. Nationalt har det fortsat været finanslovs-, udlændingelovs- og antiterrorlovs debatten, Farumsagen, krigen mellem Forsvarsministeriet og tidligere forsvarschef Hvidt og så selvfølgelig tilnærmelsen til VM, der har været dominerende. I det følgende kan læses om de emner de emner, der er passeret i den kriminalpolitiske og den kriminologiske debat, som jo er dette nyhedsbrevs hovedsigte. Markant stigning i samfundstjeneste En opgørelse fra Kriminalforsorgen viser, at antallet af lovovertrædere, der bliver dømt til samfundstjeneste i stedet for fængsel, er mere end firedoblet fra 1999 til I 2001 blev 4248 idømt samfundstjeneste mod 2348 i 2000 og 970 i Iflg. Kriminalforsorgen er tilbagefaldet for denne gruppe af afsonere 17% mod et samlet gennemsnit på 42% ved alle typer af straf. Kilde: Politiken den 15/5-02. Opgørelsen kan også findes på eller rekvireres via: Sværere at blive dansker Tirsdag den 2. maj 2002 indgik regeringen bestående af Venstre og de Konservative primært med Dansk Folkeparti forlig om den i forrige omtalte nyhedsbrev udlændingepakke, således at den endelige vedtagelse den 31. maj 2002, blev en formalitet. Lovforslaget og dets tilblivelse kan findes via: Aftalen og vedtagelsen betyder især tre konkrete lovstramninger i forhold til regeringens udspil - samt at Dansk Folkeparti får lov at følge effekten af 18

19 stramningerne sammen med regeringen og får kulegravet, om der kan strammes yderligere, uden at Danmark kommer på kant med de internationale konventioner. Udlændinge, som idømmes en straf på mindst seks måneders fængsel, skal vente 10 år, før de kan få permanent opholdstilladelse. Udlændinge skal bestå en test i danskkundskaber, der er skrappere end i dag for at opnå dansk statsborgerskab. Flygtninge mister retskravet på at få tildelt en 'passende bolig' af en vis størrelse senest tre måneder efter, de er rykket fra asylcenteret og ud i en kommune. En vigtig brik i aftalen er, at DF sammen med regeringen i efteråret 2003 skal gøre status over, om den samlede udlændingepakke har virket nok. Kilde: Politiken den 8. maj Antiterror Antiterrorpakken påkaldte sig igen stor opmærksomhed i perioden siden sidste nyhedsbrev, hvori der kan læses en nærmere omtale. Den 31. maj 2002 blev hele pakken vedtaget. Lovforslagenes nærmere indhold og tilblivelse kan findes via følgende sider: Flygtningenævn svækkes Som en del af udlændingepakken, vil også flygtningenævnets opbygning og arbejde foreslås ændret. Hvor fem personer nu mundtligt skal behandle en sag, hvor Udlændingestyrelsen og Dansk Flygtningehjælp har været uenige, foreslår regeringen, at sager i fremtiden skal afgøres af flygtningenævnets formand eller næstformand alene. Kilde: Politiken den 23. februar

20 NSfK Mindretal dømmes oftere for straffelovskriminalitet Nye tal fra Danmarks Statistik viser, at indvandrere oftere end den øvrige befolkning dømmes for straffelovsovertrædelser. Især unge indvandrere fra mindre udviklede lande i Afrika og Mellemøsten ses i statistikkerne. I år 2000 blev de dømt for straffelovskriminalitet i næsten dobbelt så mange tilfælde som den øvrige befolkning. Selve statistikken kan downloades fra: dk/pukora/epub/nyt/2002/nr191.pdf, ligesom en sammenstilling over tallene fra justitsministeriets forskningsenhed kan hentes på: wimpdoc.asp?page=document&objno= I Danmark dømmes indvandrere, der stammer fra Libanon, Pakistan, Jugoslavien, Iran og Tyrkiet mest. Blandt de årige fra de mindre udviklede lande var 97 pct. mere tilbøjelige til at blive dømt end gennemsnittet i år For aldersgruppen år var tallet 67 pct. Samlet er der sket en stigning i domfældelsen blandt mænd med indvandrerbaggrund. Disse mænd blev i 38 pct. flere tilfælde dømt end gennemsnittet i I 1995 var tallet 24 pct. Kvinder med indvandrerbaggrund dømmes derimod mindre. De dømmes i dag 27 pct. mere end samtlige kvinder i befolkningen mod hele 46 pct. i Når Danmarks Statistik korrigerer for alder og modtagelse af sociale ydelser falder mændenes andel af domme for den samlede aldersgruppe til 7 pct. over gennemsnittet. 11,3 pct. af de årige, der blev fundet skyldige i lovovertrædelser i 2000, var af udenlandsk oprindelse. Til sammenligning udgør de årige af udenlandsk oprindelse 7,7 pct. af alle årige i Danmark. Kilde: Jyllandsposten den 15. maj Kvinder bortfører flest børn En opgørelse fra Civilretsdirektoratet viser, at der siden 1991 har været 103 sager, hvor børn er blevet bortført fra udlandet til Danmark af barnets eller børnenes mor efter uoverensstemmelse mellem forældrene. I samme periode er der 83 sager, hvor herboende børn er blevet bortført til et andet land primært af barnets eller børnenes far. 20