Nyexat i Kalmar och Stockholm

Transkript

1 Ett magasin från optikbranschen Nyexat i Kalmar och Stockholm TEMA: UTBILDNING Många nya disputationer efter branschsatsning Kontaktlinsutbildning på nätet Så internutbildar kedjorna i Sverige NR 6/7.11

2 H D O CRYSTAL CLEAR VISION FOR ACTIVE LIFESTYLES WITh high DEFINITION TM OpTICS Hero photograph I got my first SofLens daily disposable lenses with High Definition TM Optics when I was 15 years old. Art student, 19 years

3 Äntligen sommar! START 3 Sommarvärmen drog in redan i maj. Bara att hoppas att den håller i sig i några månader till. Oavsett om håller sommaröppet eller är på semester är det vackra vädret en njutning. Jobbar man är det läge att passa på att sälja solglasögon, fotokromatiska glas och kontaktlinser med uv-skydd till turister och vanliga kunder. För den som är ledig är det bara att ta på sig sina nya solglasögon och njuta. Många svenskar köper sina solglasögon på bensinmacken, i kiosken eller i närmsta matvarubutik. Synd för dem att kvaliteten på produkterna är mycket sämre, än om de hade gått till närmaste optikerbutik och införskaffat ett par bättre solglasögon. Men ännu mer synd är det att de inte passade på att gå till optikern. De hade då kanske också kunnat få goda råd och tips, samt eventuellt fått en tid bokad för ögonundersökning. Möjligen kan optikerna bli ännu bättre på att profilera sig som de kunskapsbärare och fackpersoner de faktiskt är. För inte vet killen på macken något om optik och solglasögon. Men det gör ju optiker. Detta sommarnummer av OPTIK handlar om kunskap. Naturligt, då branschen fått nya optikerkollegor. I dagarna tog studenterna på KI och Linnéuniversitetet sin examen. Men kunskap är inte något man en gång skaffar sig och sen är det bra med det. Därför skriver vi också om vidareutbildningar, e-learning och annat i detta nummer. För som alla kloka optiker redan vet: det lönar sig alltid att ha mer kunskap. 16 examensdags! 20patientsäkerhetslagen I övrigt önskar OPTIK-redaktionen en riktigt skön sommar, vare sig du ligger i hängmattan eller om du står och säljer solglasögon och ger goda råd till dina kunder. MATS ALMEGÅRD redaktör omslagsbild: wilhelm jaresand REDAKTION optik@radicalpr.se Mats Almegård, redaktör Micke Jaresand Wilhelm Jaresand Curt Lundberg, AD ANSVARIG UTGIVARE Fredrik Thunell ANNONS och DISTRIBUTION Bokning och annonsförsäljning: Renée Lindén info@conmedia.se Annonsmaterial: Gunilla Dagerman kansli@optikbranschen.se Prenumerationsärenden Gunilla Dagerman kansli@optikbranschen.se Tryck Exaktaprinting AB, Hässleholm plockat från branschen... och mer ur innehållet: Optiker ett framtidsyrke 4 Med bravur godkänd 5 Nya rön från ny doktor 6 Examensdags när och fjärran 10 Utbildning på nätet 23 Utbildning och konkurrens 24 Krönika 30 Vetenskap 33

4 4 UTBILDNING TEXT MICKE JARESAND Foto: wilhelm jaresand Det är högtryck inom optikerutbildningen. Antalet doktorander är fler än någonsin och intresset för att börja på optikerprogrammen stiger bland gymnasielever. Branschen är på väg att nå målen med en högkvalitativ nivå på tillväxten av optiker i Sverige. Optiker - allt mer ett framtidsyrke För bara några år sedan var situationen inom optikerutbildningen ganska dyster. Det var svårt att hitta kvalificerade lärare till optikerprogrammen och antalet ansökningar till utbildningarna riskerade att sjunka. Viss forskarfinansiering förekom i Optikerförbundets regi, men genom att skapa Optikbranschen möjliggjordes att branschen gemensamt kunde vidta åtgärder för att höja kvaliteten på den svenska optikerutbildningen. Bland annat genom finansiering av doktorandtjänster skulle man intressera fler studenter för att stanna inom den akademiska världen. I Optikbranschens dokument om mål och vision kan man läsa följande: Optikbranschen skall tillsammans med Optikerförbundet säkerställa branschens kvantitativa och kvalitativa behov av legitimerade optiker. Optikbranschen skall säkerställa medel för finansiering av forskarstudenter i syfte att uppnå god lärartillgång och hög utbildningskvalitet på optikerutbildningen. Hela branschen bidrar unisont. Leverantörerna genom att annonsera i tidningen Optik och kedjorna via en del av sin omsättning, säger Fredrik Thunell, vd för Optikbranschen. Tillsammans ger detta intäkter som betalar häften av vad en doktorandutbildning kostar. Resultaten av satsningen börjar nu synas på allvar. Under de senaste två, tre åren har sju doktorander disputerat på KI. Fler är på gång, i såväl Kalmar som på KI. Det vi ser är effekterna av den satsning vi påbörjade för flera år sedan. Den forskning som startade i mitten av 2000-talet börjar bli klar och doktoranderna redo att disputera, säger Fredrik Thunell. Förhoppningen är förstås att de disputerade Kanske en eller flera blivande optiker finns med på det här studentflaket vid Sergels torg i Stockholm. studenterna kommer att fortsätta den akademiska karriären och på så vis stärka lärarkåren inom optikerprogrammen. Syftet med den här satsningen har ju inte primärt varit att vi ska få fler disputerade. Vi har varit intresserade av att säkra att det finns lärare av hög kvalitet till programmen. Men givetvis är det bra att vi får fler disputerade, det höjer nivån allmänt på svensk optometri. Hoppas att de stannar kvar inom akademin i Sverige och fortsätter utbilda framtidens optiker, säger Roland Olsson, vd för Synoptik och ledamot av Optibranschens styrelse. Inger Tallén, vd för Klarsynt, håller med. Det här är självfallet en väldigt positiv utveckling. Det är en stolthet för hela branschen och Sverige, säger hon. Men det är inte bara i toppen av utbildningen det ser ljust ut. Intresset för att söka till optikerprogrammen ser också ut att öka efter en liten svacka för ett par år sedan. Under våren har KI, med stöd av Optikbranschen och Optikerförbundet gjort en drive mot utvalda gymnasieskolor för att locka studenter till sitt program. Genom en undersökning identifierade vi ett geografiskt område som var uppsamlingsområde för KI. Ett 25-tal skolor valdes ut och besöktes av elever från KI. Resultatet var mycket lyckat och vi har sett en ökning av söktrycket, säger Fredrik Thunell. Aktiviteten gav mersmak och kommer kanske upprepas inför nästa ansökningsomgång, beroende på behovet. Utan att vi har detaljutvärderat aktiviteten indikerar utfallet att det var en lyckad satsning. I år hade LNU andra aktiviteter inplanerade, men om vi gör en upprepning nästa år ska vi såklart höra med dem om de är intresserade av att, vara med då, säger Fredrik Thunell.

5 5 Johannes van der Steen presenterar forskningsområdet. Därefter försvarade Ulrika Sverkersten sin avhandling. Text: Mats Almegård Foto: Wilhelm Jaresand Med bravur godkänt Ulrika Sverkersten disputerade med avhandlingen Visually Induced Ocular Torsion fredagen den 10 juni. En enig betygsnämnd gav henne godkänt, och lade till att försvaret skett med bravur. Därmed är Ulrika den senaste doktorn vid Institutionen för Klinisk Neurovetenskap. Ute strålade solen och kvicksilvret letade sig upp en bra bit över 20-strecket. Möjligen var det därför som handflatorna på respondenten, UIrika Sverkersten, var en smula fuktiga. Men egentligen handlade det nog mer om att det är nervöst att gå upp med sin avhandling för en disputation. Det är ju inte varje dag man blir grillad publikt i två timmar och en kvart. Det var nervöst och svettigt, men nu känns det skönt, säger Ulrika Sverkersten direkt efter avslutad disputation. Bihandledare professor Jan Ygge hälsade välkomna, och gav därefter ordet till Ulrika som hänvisade till sin (korta) erratalista, där de sista felaktigheterna hade rättats till. Sedan var det dags för opponenten Johannes van der Steen, Associate Professor Erasmus MC vid Department of Neuroscience Rotterdam i Holland att presentera forskningsfältet. Sedan började utfrågningen. I sin avhandling har Ulrika studerat hur synsinnet ensamt kan kontrollera en ögonrörelse som inte är viljemässigt styrd. Kunskapen har gett oss en större förståelse för hur hjärnan tar hänsyn till information från flera sinnesorgan i ögonrörelsekontrollen. Vi har redan nu påbörjat en ny studie där vi studerar visuellt inducerad torsion hos yrselpatienter med icke fungerande balansorgan. Detta är ett samarbetsprojekt med läkarna på yrselkliniken på Karolinska Universitetssjukhuset. Vi hoppas med resultaten från denna studie bättre förstå inverkan av balansorganet på visuellt inducerad torsion och behovet av god syninformation hos denna patientgrupp, säger Ulrika. Efter opponentens frågestund var det dags för frågor från betygsnämnden som bestod av professor Måns Magnusson, Lunds universitet; docent Hans Richter, Högskolan i Gävle; och docent Anna Lundvall, KI. När de hade borrat djupare i ämnet var frågorna öppna för publiken, som också ställde några riktigt kniviga frågor. Efter två timmar och 15 minuter var det sedan dags för betygsnämnd, bihandledare filosofie doktor Gustaf Öqvist Seimyr och huvudhandledare medicine doktor Tony Pansell att dra sig tillbaka för överläggningar. Resterande åhörare och gäster bjöds på förfriskningar och buffé i biblioteket. Det tog dock inte lång stund, förrän betygsnämnden återvände och en stolt huvudhandledare kunde konstatera att Ulrika Sverkerstens avhandling och hennes försvar av den under disputationen fick godkänt och det med bravur. Tidningen Optik gratulerar Ulrika till sin doktorstitel.

6 6 text utbildning mats almegård foto wilhelm jaresand I förra numret av OPTIK rapporterade vi att Marika Wahlberg Ramsay blivit medicine doktor i Optometri. Hennes avhandling innehåller nya rön om ackommodationssystemet som också är mycket användbara för optikerns vardagliga kliniska verksamhet. Nya rön om ackommodationssystemet Marika med sin avhandling. Marika Wahlberg Ramsay försvarade sin avhandling Accommodation Clinical and Theoretical Investigations med stor bravur under disputationen den 13 maj. I och med det blev Marika medicine doktor i optometri. Det var nervöst, men veckorna som föregick disputationerna har jag ägnat åt att läsa på och träna på föredraget. Min handledare, Rune Brautaset, har också ställt kniviga frågor och förberett mig på vilka frågor som kunde dyka upp, säger Marika. Avhandlingen har hon arbetat med i dryga fyra år. Hon startade med forskningen kort efter hon blivit antagen som doktorand vid KI. Att valet föll på att forska om just ackommodation var självklart säger hon: Mitt examensarbete på Optikerprogrammet handlade om ackommodation, vergens och samsynsproblematik. Rune forskar också kring det, så i kombination med mitt stora intresse för ackommodation och att det är min handledares specialkompetens var det naturligt att ägna mig åt det. En disputation är en sorts avslutning. Tiden som doktorand är över. Men samtidigt innebär en disputation en start: det är nu den disputerade kan och får börja forska självständigt. Ofta tar forskaren då ämnet som behandlades i avhandlingen vidare. Marikas avhandling består av fyra delar. De två första arbetena är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Strabismus, det tredje i Journal of Modern Optics. Den sista artikeln ska publiceras, men förmodligen ändrar jag lite och samlar ett större material innan jag skickar in den artikeln till en tidskrift. Det vore önskvärt att ha ett källmaterial som grundar sig på kliniska undersökningar av ett 20-tal personer. Marika har i sin avhandling undersökt vilken som är den bästa behandlingen för ackommodativa problem: addition för nära håll eller ortoptisk träning. Syftet med dessa två behandlingsmetoder är att normalisera ackommodationssystemet hos personer med ackommodationsinsufficiens (AI). Det ackommodativa systemet stimuleras av en suddig bild. Stimulit saknar riktningsinformation om man ska ackommodera mer eller mindre. Syftet med avhandlingen var att utvärdera effekten av de två olika behandlingsmetoderna hos personer med AI samt att undersöka effekten på ackommodationen när ackommodationsledtrådar ändras. Vidare var syftet att utvärdera effekten av en multifokal lins på ackommodationen hos unga individer. Totalt inkluderade Marika 46 försökspersoner med AI i åldrarna 7 18 år i studie I och II. Försökspersonerna tilldelades en addition för nära håll med +1,00D eller +2,00D, eller så fick de genomgå ortoptisk träning med sfärisk flipper. Studie ett och två är mycket användbara kliniskt. Läsglasögon och flipperträning har visat sig vara bra metoder för ackommodationsproblem i allmänhet. Det man bör tänka på är att inte använda för höga additionstal. Varför fungerar inte en addition av +2.00D? Antagligen för att ögat inte behöver jobba. När man inducerar +2.00D reduceras en större del av stimulit, vilket tar bort ackommodationsbehovet. Dock tränas det ackommodativasystemet inte heller och förbättring uteblir. Det vore intressant att kartlägga plusstyrkorna och se exakt var gränsen går. Ingen har tidigare undersökt detta. I studie III och IV inkluderades 40 försökspersoner i en normalgrupp samt 5 personer med AI. Försökspersonerna genomgick aberrationsmätningar på långt håll samt ackommodationsmätningar i olika ljusförhållande, med och utan multifokal kontaktlins på ögat. I den tredje studien provade vi en sfärisk abberrations-

7 7... det skulle vara underbart att forska vidare. Det jag tänkte börja med är att åka på utländska konferenser och se om jag kan få talartid eller sätta upp postrar samt även börja spåna på nya projekt. kontrollerad kontaktlins, som säljs normalt i butik och som ofta tillpassas till patienter som har problem med mörkerseendet. Frågan jag ställde var vad den har för inverkan på ackommodationssystemet då linsen faktiskt ändrar en av de troliga ackommodationsledtrådarna. Resultatet visade att ackommodationen i alla fall inte påverkades negativt när två av de möjliga riktningsledtrådarna ändrades. Ackommodationen reducerades heller inte hos unga personer när de tittade genom en multifokal kontaktlins. Så vad skulle du säga, utifrån dina undersökningar, är den bästa behandlingen av AI? Addition av +1,00D eller ortoptisk träning med sfärisk flipper alternativt en kombination av dess två. Mutifokal kontaktlins (Center Distance) bör däremot inte användas för behandling av AI. En sfärisk aberrationskontrollerad kontaktlins kan tillpassas utan oro för negativ påverkan på ackommodationen. De artiklar som redan har publicerats bär både Marikas och andra medförfattares namn. Rune Brautaset har medverkat i egenskap av handledare. Saber Abdi har varit behjälplig med patientunderlag för den ortoptiska delen. Även Peter Unsbo, Robert Rosén och Linda Lundström från KTH har varit med på ett hörn. De har hjälpt mig att göra matematiska abberrationsberäkningar, som är väldigt avancerade. Jag förstår givetvis mer eller mindre vad de gjort, men jag har behövt deras hjälp med uträkningarna. Det är kul att kunna samarbeta. Den som Marika jobbat allra närmast tillsammans med är Anna Lindskoog-Pettersson. Vi har arbetat tillsammans med arbete III och IV. Hennes avhandlingsarbete handlar om aberrationer. Vårt samarbete har gett oss båda ett bredare perspektiv och bättre förståelse. Efter disputationen tog Marika en veckas semester för att pusta ut efter anspänningen. Därefter var hon som vanligt på St Eriks akutmottagning för att arbeta där. Möjligen kommer hon att kombinera arbetet där med forskning framöver. Jag träffar patienter varje dag så det finns ett väldigt underlag för framtida studier. Det skulle vara roligt att vidga vyerna på sin forskning och samtidigt bidra till en ökad kompetens på mottagningen. För närvarande arbetar Marika halvtid på akuten och resterande tid med undervisning med delat kursansvar på Diagnostisk Optometri och Magisterprogrammet i klinisk optometri. Samtidigt drömmer Marika alltså om att forska vidare. Absolut, det skulle vara underbart att forska vidare. Det jag tänkte börja med är att åka på utländska konferenser och se om jag kan få talartid eller sätta upp postrar samt även börja spåna på nya projekt. Det brukar mest handla om sjukdomar och aberrationer på konferenserna, men man kan tänka sig att de kan vara intresserad av ackommodationsproblem också. Vi har förmodligen alltså inte sett den sista forskningsrapporten från Marika.

8 8 UTBILDNING text mats almegård Examensdagen, 14 maj 2011: Professor Jan Bergmanson och Johanna Tukler Henriksson i examensregalia. Amerikansk disputation en tuff grillning Den 11 februari 2011 disputerade Johanna Tukler Henriksson vid University of Houston College of Optometry i Houston, Texas, USA. Hon har forskat under ledning av professor Jan Bergmanson. I maj fick hon sin doktorshatt vid den stora avslutningsceremonin. En amerikansk disputation börjar med att doktoranden håller en offentlig presentation av sin forskning, varefter åhörarna får tillfälle att ställa eventuella frågor. Den delen av disputationen varar cirka en timme. Därefter stängs dörrarna och en i förhand utvald kommitté som läst avhandlingen får chans att ställa frågor till doktoranden. Detta tar ett par timmar eller tills kommitén är nöjd. Jag satt nog och besvarade frågor i dryga två timmar, säger Johanna Tukler Henriksson. Var det tufft? Det är klart att det är lite nervöst att få massor med frågor från fem stycken professorer. Men det gick bra. Efter utfrågningen får doktoranden lämna rummet. Kommitén konfererar sedan för att avgöra om studenten har klarat sin disputation eller inte. Johanna blev enhälligt godkänd. Det firades sedan rejält. Först med champagne och tilltugg tillsammans med anhöriga och kollegorna på universitet. Därefter gick kommittén och den färska doktorn ut tillsammans. Vi njöt av en god middag för att fira det framgångsrika forskningsarbetet. Det var väldigt trevligt, men jag var också väldigt trött. Det var en lång dag och det blev ingen sen kväll direkt. Mer firande blev det sedan vid avslutningsceremonin som ägde rum den 14 maj. Då fick Johanna sin doktorshatt och kappa. I sin forskning har Johanna undersökt likheter och skillnader mellan musens och människans hornhinna i exempelvis tjocklek, utformning, antal korneala lameller, ultraviolett transmission etc. I den andra delen av avhandlingen studerade hon den palpebrala konjunktivan i det normala och torra ögat med primär fokus på bägarcellerna. Avhandlingen heter Validating the mouse model for ocular surface research and assessing morphological changes in the dry eye palpebral conjunctiva. Just nu sitter Johanna och väntar på att få ett visum, så hon ska kunna påbörja en post doc-tjänst vid universitetet i Houston. När det kommer vet hon inte riktigt. Hon kan varken lämna landet eller jobba i USA, innan det kommer. Det är bara att vänta. Men så fort det kommer börjar jag på mitt nya forskarprojekt. Det lär därmed finnas anledning att återkomma till den första svenska optiker som doktorerat i USA vid ett senare tillfälle.

9

10 10 EXAMEN: Karolinska Institutet Text: MATS ALMEGÅRD FOTO: WILHELM JARESAND Efter tre år på Optikerprogrammet kliar det i Karin Green Jonsson fingrar. Snart får hon komma ut och omsätta sina kunskaper i praktiken. Därefter väntar förhoppningsvis magisterstudier vid KI. Nyutexaminerad med kli i fingrarna Karin Green Jonsson har länge vetat att hon vill ägna sig åt ett yrke med mycket kontakt med människor. Efter att ha valt bort läkare, logoped och lärare, insåg hon att det var optiker hon skulle bli. Jag har haft glasögon sedan jag var 14 år, och har nog tänkt att det verkar vara ett roligt yrke. När jag var hos optikern för några år sedan bestämde jag mig, säger Karin. Nu är hon färdigutbildad optiker. Utbildningen har överträffat hennes förväntningar. Yrket omfattar så mycket mer än undersökningen. Jag tyckte verkligen det var kul med fysikdelen, alltså optiken, och medicinen var också intressant och rolig. Under andra året på Optikerprogrammet valde Karin att studera utomlands, vid School of Optometry på University of Waterloo i Kanada. Det var spännande att komma till ett nytt land och plugga i en ny miljö. Det fanns andra resurser där, eftersom studenterna betalar för sin utbildning själva. Antalet undersökningsrum var större och de har utbildat optiker väldigt länge. Men det var kanske inte så pedagogiskt. Där är det mer föreläsningar. På KI är det mycket grupparbeten och det märks att det är ett väl genomtänkt program där alla bitar hänger ihop. Efter examen väntar sju veckors sommarvikariat på Synsam i Sundbyberg. Det kliar verkligen i fingrarna på mig. Det ska bli roligt och spännande att få göra de första synundersökningarna på egen hand. Jag har pluggat i tre år och äntligen får jag omsätta mina kunskaper i praktiken. Tanken är dock att fortsätta på magisterkursen till hösten, förutsatt att hon blir antagen. Jag vill passa på nu när mina kunskaper från Kanada är färska. Eftersom jag redan lärt mig om diagnostiska droppar exempelvis har jag en del gratis. Sen vill jag givetvis också bli behörig fullt ut, när väl lagen ändras här i Sverige. På magisterkursen hoppas Karin också få fortsätta det arbete hon påbörjade i sitt examensarbete på Optikerprogrammet: Dövas erfarenhet av optikerbesök. Jag har alltid varit fascinerad av teckenspråk och läste det på gymnasiet. Att integrera det på något sätt i mitt optikeryrke är självklart för mig. Det finns många fler infallsvinklar som jag gärna skulle vilja följa upp. Tänker du på något särskilt? De döva är väldigt utsatta när de kommer till optiker eftersom de kommunicerar med hjälp av synen. Det är viktigt att tänka på. Undvik helst foroptern, och använd istället provbågar. Karin menar också att det är extra viktigt att tidigt upptäcka ögonsjukdomar på döva patienter. Det är väldigt bra om man kan upptäcka och bromsa utvecklingen av AMD och glaukom i tid. Speciellt för döva, eftersom det påverkar hela livet för den som blir dövblind. Det gäller allt från arbete, sociala kontakter till att ta sig fram i vardagen.

11 11 Mer gediget än väntat Ända sedan hon var tio år har hon haft kontaktlinser och glasögon. Optikeryrket blev ett naturligt val. Ända sedan Johanna Lindblom var liten har hon vetat att hon ville arbeta med människor. Ett yrke inom vården hägrade. Valet föll dock på optikeryrket, där hon både får träffa patienter i undersökningsrummet, och kunder ute i butiken. I början av juni gick hon ut Optikerprogrammet på KI. Efter två veckors ledighet väntar nytt jobb i Västerås. Jag har gjort praktik på Levins optik i Västerås och sen blev jag erbjuden en tjänst. Förutsättningarna där är bra. Det ska bli kul att visa vad jag kan och vad jag lärt mig, säger Johanna. Hon har trivts bra på Optikerprogrammet och säger att utbildningen motsvarade, och till och med överträffade, hennes förväntningar. Jag trodde faktiskt inte att man kan så mycket som optiker. Att det är så gedigna studier. Det var roligt att nivån överträffade mina förväntningar. I framtiden blir det förmodligen aktuellt med studier på magisternivå. Men först vill hon ut i verkligheten. Hög stämning på examensfest Priser och stipendier, god buffémat och trolleriuppträdande. KI:s examensfest för Optikerprogrammet, Magisterprogrammet och Diagnostisk Optometri var mycket uppskattad. Talare och prisutdelare avlöste varandra i rask takt. Kvällens konferencier, Fredrik Källmark, betonade redan i inledningen att det var viktigt att talen var korta eftersom det var många priser och utmärkelser som skulle delas ut. Middagens sponsor, Essilor AB, hälsade sedan välkomna genom vd Hans Widahl. Tillsammans med en läcker buffé och långa rader av tal bjöds det också på trolleriföreställning in på bara huden. Ett mycket uppskattat inslag. Optikbranschens vd, Fredrik Thunell, var en av många som gratulerade studenterna till sitt yrkesval: Studenter brukar sjunga om den ljusnande framtid och det har ni all rätt att göra. Den tillhör verkligen er. Sveriges befolkning åldras och behovet av duktiga optiker kommer bara att öka. Grattis allihop och ett särskilt grattis till pionjärerna som läst Diagnostisk Optometri. Programmet avslutades med att Rune Brautaset dansade upp på scenen och låtsades imitera trollkarlens tidigare strippshow. Men kläderna togs inte av. Istället blev det ett par allvarsord, följda av fler gratulationer. Därefter fortsatte festen till långt in på natten.

12 12 EXAMEN: Karolinska Institutet Text: MATS ALMEGÅRD FOTO: WILHELM JARESAND Tillbaka till studierna När han var klar med Optikerprogrammet kände han att det var definitivt slutpluggat. Två år senare sökte han till Magisterprogrammet i Klinisk optometri. Nu tar Oscar Hagelberg examen, men flaggar för att han vill studera mer. Oscar Hagelberg bestämde sig ganska sent för att bli optiker. Tidigare hade han läst olika kurser på naturvetenskapliga program, men inte riktigt känt att det var rätt. På Optikerprogrammet upptäckte han att det ju var optiker han ville bli. Efter examen 2008 började han arbeta och tänkte att han aldrig mer skulle plugga. Då kände jag mig verkligen färdigpluggad. Jag ville tjäna pengar och komma ut i verkligheten, säger Oscar. Det första halvåret var superspännande men redan efter drygt ett år började han känna att det fanns moment han ville utföra, men som han inte riktigt hade behörighet för. Det kändes som jag blivit en försäljare, när jag egentligen var mest intresserad av det kliniska med ögat. Optometridagarna 2010 fick bli ett test. Tyckte han att de var intressanta, skulle han studera vidare på Magisterprogrammet. Det var väldigt intressant, men samtidigt hängde jag inte riktigt med i diskussionerna. Det kändes jobbigt: hade jag börjat halka efter redan två år efter att jag var klar med utbildningen? Då bestämde jag mig och sökte magistern. Målet var att självständigt kunna ställa bättre diagnoser, samt skriva bättre och mer välgrundade remisser. Ett annat mål var att självständigt kunna ställa bättre diagnoser. Magisterprogrammet har utvecklat Oscar i sin yrkesroll. Det märkte han också på Optometridagarna Jag hängde med till procent. Optometridagarna kommer jag fortsätta besöka. Målet är att alltid hänga med i diskussionerna och utvecklas. I dagarna börjar Oscar en ny anställning hos en optiker i Stockholm som har införskaffat ögonbottenkamera och andra instrument. Jag ser fram emot att få göra grundliga synundersökningar. Året som gått har varit givande, och nu kommer han aldrig mer säga att det är färdigpluggat : Studierna har gett mig ny energi att läsa vidare. Det var också bra att ha jobbat lite innan. Då visste jag rent praktiskt vad de pratade om och jag fick teorin bakom det hela. Jag hoppas det lanseras fler kurser, så man kan bygga på även efter magistern. Alla borde läsa vidare För två år sedan tog Ulrika Jansson examen på Optikerprogrammet. Därefter arbetade hon ett år. Sedan återvände hon till KI och Magisterprogrammet i klinisk optometri. Ett beslut hon är mycket nöjd med. Efter examen från grundutbildningen arbetade UIrika Jansson i ett år hos Specsavers i Vällingby. Under den tiden kände hon att hon ville läsa vidare och lära mer. Alla borde läsa vidare på Magisterprogrammet. Det har varit ett oerhört givande år. Man lär sig otroligt mycket och får fördjupad kunskap, säger Ulrika. Hon säger att hon ville ha utbildning och kompetens för mer än den vanliga synundersökningen. Att så småningom få rätten att använda diagnostiska droppar var en viktig del i beslutet. Jag har fått ett nytt jobb, på Synvårdsinsitutet här på S:t Eriks, så jag kommer att kunna börja droppa redan nu. Men jag hoppas att mina kollegor i branschen snart kommer att ha samma möjligheter. En annan viktig aspekt har varit att Ulrika ville ha kunskapen om varför vissa moment är viktiga i synundersökningen. Jag är mycket bättre kliniskt, jämfört med tidigare. Jag kan bedöma ögonbottenbilder mer självständigt. Till hösten ska hon söka doktorandtjänst, men har inte bestämt något ämne än. Lusten att plugga och att veta mer är stark. Jag antar att det blir ett ämne som på något sätt behandlar det främre segmentet eller binokulärseendet.

13 Nu även för dig med astigmatism % kumulativt kvarvarande vätande ämne i linsen (ug/lens) Ingen förlust av vätande ämne under användning Tid (timmar) LACREON -teknologin för fukt som aldrig tar slut. Förändringar av linsens egenskaper under användning bidrar i hög grad till försämrad komfort i slutet av dagen. Med LACREON -teknologin bäddas ett fuktbevarande ämne in i linsmaterialet och det stannar kvar i linsen under hela dagen 1. Det fuktrika ämnet simulerar mucinskiktets naturliga vätande egenskaper. Det frisätts inte under användning och bidrar till att bevara tårfilmens stabilitet och linsens hydrofila egenskaper, vilket avsevärt förbättrar komforten i slutet av dagen. 1. Sheraton H et al. Chemical Characterisation of 1 DAY ACUVUE MOIST and 1 DAY ACUVUE Contact Lenses. ARVO UV-absorberande kontaktlinser ersätter inte solglasögon eftersom de inte helt täcker ögat och det omkringliggande området. ACUVUE, 1 DAY ACUVUE MOIST, 1 DAY ACUVUE MOIST for ASTIGMATISM, LACREON och SEE WHAT COULD BE är varumärken som tillhör Johnson & Johnson Vision Care. JJVC 2011.

14 14 UPPGRADERING Text: MATS ALMEGÅRD foto: wilhelm jaresand Ett år med Diagnostisk Optometri Halvfartskursen Diagnostisk Optometri på KI introducerades i höstas. De studenter som gått den är nu utexaminerade. Deras omdömen är övervägande positiva. Frågan om när de diagnostiska dropparna får börja användas är ännu inte avgjord. Många optiker har dock valt att utöka sin kompetens inför denna förväntade lagändring. Elva stycken har valt att införskaffa nödvändig kompetens genom att läsa på distansutbildningen i Diagnostisk optometri. Genom studier på distans, där studenterna varit uppkopplade via webb-plattformen Ping Pong och ett knappa femtontal kurssammankomster i Stockholm har de läst in Neurooptometri; Okulär farmakologi och diagnostisk undersökningsmetodik; Ögats sjukdomar och diagnostik; samt Binokulärseende och behandling. Jag är imponerad av studenternas prestationer. Många har jobbat heltid vid sidan om detta och de kommer alla att klara studierna. De har verkligen lagt ner sin själ i denna utbildning, säger med dr Maria Nilsson, KI, som är kursansvarig för Diagnostisk Optometri. I början var de flesta studenterna ovana att tolka fundusbilder. Mot slutet har de både kunnat utvärdera och utreda patienter självständigt berättar Maria. De har fått beröm från ögonläkare för väl underbyggda remisser. Det är ett kvitto på att deras remisser är relevanta och det är värt mycket för vården. Diagnostisk Optometri är ett komplement till Magisterprogrammet i klinisk optometri. Många av kurserna är desamma på dessa båda utbildningar. Men kursupplägget är nytt och en ny kurs innebär alltid några barnsjukdomar. Möjligen har vi varit lite för am- Ett lyft för yrket Anders Fejne, på Optica i Helsingborg tycker att Diagnostisk Optometri var en bra personlig satsning. Resultatet och kursen har varit över förväntan. Kursen har lyft mig i min yrkesroll. Som exempel kan jag nämna de nya undersökningsmetodiker som jag lärt mig använda. Jag har alltid det fackmässiga i fokus och tidigare har det inte funnits någon riktigt bra vidareutbildning för mig, men denna har passat fint. Anders är egen företagare sedan 30 år tillbaka och de många resorna till Stockholm har frestat på en del. Det handlar inte bara om kursavgift, utan också om förlorad arbetstid. Det gäller att se på det i ett längre perspektiv. Jag investerar i mig själv här och det kommer att löna sig i framtiden, inte minst för mina patienter som får bättre synundersökningar. Jag tycker det vore bra för vår yrkeskår om fler gick denna kurs, jag rekommenderar den varmt. Det är ett bra alternativt till magisterutbildningen som ju kräver att man bor i Stockholm. Jättekul, jättekul! Eva Andersson, på Tells Optik i Visby är entydigt positiv till Diagnostisk Optometri: Det har varit jättekul, jättekul. Vi har lärt oss väldigt mycket och vi har haft bra kommunikation med de kursansvariga. Alla borde gå den här kursen. Inget negativt alls? Jag hade kanske hoppats att få se fler sjuka ögon. De hade kunnat handplocka patienter med olika åkommor lite mer. Vi har träffat många patienter, men friska ögon möter vi dagligen i vårt yrke. Eva säger att hon alltid tycker om att gå kurser och hon vill alltid lära sig mer. När hennes chef erbjöd sig att betala för kursen var det ett enkelt val att söka: Många andra läste nog kursen för att få behörighet till de diagnostiska dropparna, men det var inte huvudsyftet för mig. Jag tycker det är viktigt att uppdatera kunskaperna i allmänhet, men visst är det roligt att kunna vara med och droppa från start också. bitiösa. Studenterna har tagit emot 500 patienter och skickat remisser. Det är möjligen något vi ska fundera på, om ambitionen ska sänkas något. Nyss gick ansökningstiden för Diagnostisk Optometri ut inför hösten. Precis som förra året var det personer som anmält intresse. Förmodligen innebär det att vi har studenter även denna gång. Vår kapacitet är något högre: 16 studenter.

15 UPGRADE Tid för UPGRADE. I en ACUVUE -värld står linsbäraren i fokus. Erbjud kontaktlinser som överträffar förväntningar. Målet är synhälsa vid varje tillfälle till varje kund - varje dag! Ge dina kunder upplevelsen redan idag, nu är det tid för UPGRADE. ACUVUE och SEE WHAT COULD BE är varumärken som tillhör Johnson & Johnson Vision Care. JJVC 2011.

16 16 EXAMEN: Kalmar Text och foto Wilhelm Jaresand Hanna Nilsson tar emot stipendium från Synsams Monica Söderqvist. Marcus Svensson och Maria Elfström tar emot stipendium från Sveriges Kontaktlinsförenings representant Johanna Enbuske. Solen strålar på examensdagen för Linnéuniversitetets optikerstudenter. Men söktrycket sjunker och utbildningen ska förändras. Vi arbetar på en ny utbildningsplan, säger Peter Gierow, utbildningsansvarig. Soligt firande på Linnéuniversitetet Studenterna samlas utanför restaurangen Byttan vid Kalmar Slott. Solen ligger på. Optikerutbildningens avskedsmåltid ska strax serveras. Studenterna står finklädda i klungor och pratar och tar bilder på varandra. Det är den 1 juni och dagen för Linnéuniversitetets optikerstudenters avslutning. Utbildningsansvarige Peter Gierow ser tillbaka på en kull med likpresterande studenter. I år har det varit en jämnare klass än tidigare. Inte så många toppar som sticker upp. Det går från år till år, förra året var exceptionellt, säger han. Anledningen till det kan hittas i ett minskat antal sökande. Vid ett par tillfällen har vi haft över hundra sökanden. I år är det 40 eller 41 stycken. I framtiden kommer blivande studenter möta en lite annorlunda optikerutbildning. Vi håller på och arbetar på en ny utbildningsplan. Idag händer det att kurser kortas ner på grund av julledighet och andra lov. Vi vill att kurserna ska överlappa varandra bättre. Det minskar tidspressen och sätter det man lär sig i bättre perspektiv. Men det är fortfarande på skisstadiet, säger Peter. Förutom överlappande kurser ska utbildningen även anpassas bättre till den europeiska marknaden. Just nu går vi igenom byråkratin för att anpassa utbildningen till det Europeiska diplomet. Det är några utbildningar, bland annat den i Kongsberg, som håller på att ackreditera sig. Rune Brautaset hjälper oss med jämförelserna och allt väntas rulla igång år Efter lunchen som Synsam bjudit på promenerar representanter från branschen, studenter och lärare mot Kalmar slott. Där ska avslutningsceremonin hållas och stipendierna delas ut. Efter att familjerna fått chansen till gruppfotografering ställer de nyblivna optikerna upp sig i två led. Två fanbärare tar täten. Förväntansfulla leenden blandas med nervösa skratt. Dörrarna till salen slås upp och studenterna tågar in. Föräldrar sitter i rader till höger, lärare blandat med branschrepresentanter till vänster. Talen avlöser varandra. Det ena längre än det andra. Ett återkommande tema är vikten av vidareutbildning. Uppmaningarna kommer redan på examensdagen. När stipendierna delats ut och musiken klingat av samlas de nyblivna optikerna på gräsmattan utanför. Familjerna möter upp och kramar, grattisrop och strålande leenden fyller borggården. Ännu en kull optiker är examinerade.

17 17,

18 18 EXAMEN: Kalmar Text och foto: Wilhelm Jaresand Nu börjar allvaret... Lockad av det sociala Mats Carlssons väg till optikyrket har varit krokig. Egentligen skulle han bli läkare. Men när han läste biomedicin insåg han att det inte passade honom. Det var inte speciellt socialt och det passade inte mig. Jag behöver jobba i en social miljö, säger han. Det jag mest ser fram emot med optikeryrket är inte en specifik del, utan hela processen. Att träffa, hjälpa och släppa iväg patienten. Mats gudfar är optiker och har en butik i Falun. Det var där han fick upp ögonen för yrket. Jag jobbade där och tyckte det var väldigt trevligt. Men det är inte bara det praktiska som lockar. Mats biomedicinstudier verkar ha gett mersmak. Utbildningen har varit bra. Jag gillar att det har varit mycket kliniskt. Det har inte bara handlat om undersökningar och att sälja glasögon. Vi har gått djupare, säger han. För ett år sedan såg Mats ett inslag på nyheterna om att det är svårt att få jobb som optiker. Han tog det med en nypa salt och är nu positiv inför framtiden. Det verkar rätt lugnt. Alla i min klass har fått jobb. Det är lite svårare neråt i landet, men jag kommer längre norrifrån. Jag ska jobba i Falun och det är skönt att ha något att komma till. Alla i klassen har fått jobb Nya utmaningar varje dag Eleonor Tjerngren är 23 år och kommer från Stockholm. Hon är själv glasögon- och kontaktlinsbärare och ville ha ett socialt jobb. För mig är det viktigt att jobba med människor. Och optikeryrket verkade roligt, säger hon. Det ska bli roligast att informera och upplysa, att göra något bra helt enkelt. Eftersom jobbet går ut på att hitta lösningar som funkar för varje enskild individ blir det nytt varje dag, vilket hon tycker är skönt. Eleonor tycker att utbildningen varit bra överlag. Men hon var inte riktigt beredd på att det var så mycket teori. Jag visste inte att det var så mycket fysiologi och anatomi. Men jag är naturvetare i grunden så det var inget främmande. Men det roligaste var att praktisera. Det kändes bra att praktiskt använda det man lärt sig i teorin, säger hon. Efter examen väntar nu sommarjobb i Stockholm. Sedan tvåan har jag jobbat helger på Synsam i Haninge. Nu ska jag jobba sommaren ut där. Sedan vet jag inte. Jag har inte kikat runt så mycket. Ett krav är dock att jobbet finns i Stockholm. I alla fall på pendlingsavstånd. Det är inte aktuellt att bosätta mig i en annan stad. Blir det inget jobb i Stockholm, får vi se hur det blir.

19 Upptäck mer med optomap, helt enkelt Tel: Den patenterade laserskanningsteknologin från Optos ger panoramabilder av näthinnan som täcker upp till 200. Det innebär ca 82 % av näthinnan i en enda bild. Bilderna skapas digitalt på 0,25 sekunder och kan omedelbart betraktas för bedömning. Bilder kan tas genom pupillöppning ner till 2 mm och dilatation är inte nödvändig. optomap är ett registrerat varumärke för Optos plc. Alla rättigheter reserverade.

20 20 PATIENTSÄKERHETSLAGEN Patientsäkerhetslagen och fri handel med kontaktlinser Lagändringen ett allvarligt hot mot patientsäkerheten I juni 2010 antog Sveriges Riksdag en ny patientsäkerhetslag. Lagen trädde i kraft vid årsskiftet. Den största förändringen vad vår bransch anbelangar är att försäljningen av kontaktlinser släpps fri. Patientsäkerhetslagen innebär genomgripande förändringar inom hälso- och sjukvården och sett ur det perspektivet är förändringen när det gäller kontaktlinser en liten del. Tanken med att släppa försäljningen av kontaktlinser fri var bland annat motiverad av utländska nätaktörers konkurrens på den svenska marknaden och svårigheten med att upprätthålla en kontroll eller vidta sanktioner. För svenska optiker, som alltjämt måste följa patientsäkerhetslagens regler, är lagändringen till nackdel eftersom lagändringen inte är konkurrensneutral. Den som säljer kontaktlinser och inte är optiker har inga regler att följa medan optikern måste följa patientsäkerhetslagen. För optikern innebär detta bland annat att han eller hon måste arbeta enligt vetenskap och beprövad erfarenhet samt föra journal för att tillgodose kravet på spårbarhet av medicintekniska produkter. En konsekvens av att optiker bryter mot patientsäkerhetslagen kan bli återkallelse av legitimationen. Även arbetsgivaren kan drabbas eftersom denne svarar för ledningssystem och rutiner. Det är mot bakgrund av detta som Optikerförbundets rekommendation ska ses (se Optikerförbundets hemsida). Historien bakom lagändringen I linje med sin strävan bort från regleringar och för en ökad valfrihet uppdrog Alliansregeringen 2006 Socialstyrelsen att utreda konsekvenserna av att släppa kontaktlinshandeln fri, en rapport som lämnades in i december samma år. Här fastslogs att inga hinder förelåg. I viss utsträckning har vi oss själva att skylla för att rapporten såg ut som den gjorde: Rapporteringen av skador & incidenter har varit undermålig alltför ofta har leg optiker valt att endast beordra linsvila eller remitterat till läkare, utan att anmäla det inträffade till Socialstyrelsen, vilket faktiskt är optikerns skyldighet. De uteblivna rapporterna innebar att Socialstyrelsen inte kunde finna några argument som talade för att det finns faror med kontaktlinser tvärtom verkade det som att bärande var bekymmersfritt. Utifrån Socialstyrelsens rapport valde regeringen att ta med den föreslagna förändringen i den proposition som lades fram om en ny Patientsäkerhetslag. Patientsäkerhetslagen ersätter den gamla LYHS-lagen. I LYHS-lagen 4 kap. 3 angavs: förbud för andra än hälsooch sjukvårdspersonal att prova ut och tillhandahålla kontaktlinser. En proposition om lagändring underställds alltid ett Lagråd. Enligt dessa framstod LYHS-lagens formulering om att bara hälso- och sjukvårdspersonal får sälja kontaktlinser som otidsenlig med hänsyn till att det numera är möjligt och vanligt att köpa kontaktlinser över Internet. Ambitionen var att minska de konkurrensmässiga skillnaderna och möjliggöra konkurrens på lika villkor. I Patientsäkerhetslagen 5 kap 1 ändrades därför formuleringen till förbud för andra än hälso- och sjukvårdspersonal att prova ut kontaktlinser. Intensiva myndighetskontakter OPTIKs läsare har under det senaste året kunnat följa Optikbranschens och Optikerförbundets strävan att påverka lagens slutliga utformning.

21 21 Vi, liksom Ögonläkarna och SKLF som deltagit i våra ansträngningar att påverka lagstiftaren, ser lagändringen som ett allvarligt hot mot patientsäkerheten. Enligt vår samstämmiga uppfattning har lagstiftaren inte tagit hänsyn till konkurrensneutraliteten eller beaktat de långsiktiga skador som kan uppkomma vid felaktigt användning av kontaktlinser. Vi har därför informerat Socialdepartementet vilka de långsiktiga konsekvenserna kan bli. Socialdepartementets tjänstemän har varit lyhörda för våra kommentarer och glädjande nog har detta lett till nästa steg. Nästa steg Socialdepartementet har som ett första steg uppdragit åt Socialstyrelsen att granska effekterna av lagändringen under de kommande två åren. Socialdepartementet vill invänta utfallet av denna granskning innan eventuella förändringar föreslås. För vår del innebär detta att vi ska noggrant följa incidenter och rapportera dem. Leg optiker är skyldig att rapportera vårdskada eller risk för vårdskada. Blankett för detta finns på Optikerförbundets hemsida under information dokument. En oväntad konsekvens av lagändringen var dessutom att barn under 8 år fritt får köpa kontaktlinser. Detta påtalades vid möte med statssekretare Karin Johansson som lovade att titta på frågan. Den 27 april presenterade Socialstyrelsen ett betänkande där man föreslår att personer under 15 år endast får köpa sina kontaktlinser av hälso- och sjukvårdspersonal. I skrivande stund vet vi ej om departementet väljer att följa rekommendationen. Lagar, regler och förordningar Om man läser samtliga lagar och föreskrifter som reglerar optikerns hantering av kontaktlinser framträder en bild där verksamhet med leg optiker inte kan sälja kontaktlinser utan att kontrollera giltig ordination och samtidigt följa de många lagar och förordningar. Detta gäller även övrig icke legitimerad personal i verksamheten. Konsekvensen av detta är alltså att konkurrensen snedvrids. Istället för att alla skall kunna konkurrera på lika villkor öppnar lagen upp för verksamheter utan legitimerad personal att sälja kontaktlinser fritt, medan verksamheter med legitimerad personal måste säkerställa såväl giltig ordination som spårbarhet. Vi kommer med all sannolikhet ha anledning att återkomma till frågan längre fram. Tills vidare uppmanar vi alla leg optiker att följa Optikerförbundets rekommendation och arbeta i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Paul Folkesson Ordförande Optikerförbundet Fredrik Thunell VD Optikbranschen illustration: anna ödlund

22 denna sida är en annons från svenskt centrum för optometri Årets Optometritekniker! 2011 års Optometritekniker är nu utsedd. I samband med den sjätte kullen Optometritekniker examens fest den 11 maj 2011 korades för första gången Årets Optometritekniker. Ett stort tack till alla optiker, butikschefer och optometritekniker som har nominerat era kollegor och anställda. De nominerade var: Van le Sabrie, Specsavers i Farsta Madeleine Cederholm, Gjertz Optik i Uppsala Anders Wennerström, Synsam Sundbyberg Sina Gandomani, Synoptik Sverige AB Vinnaren blev Madeleine Cederholm Konstnären och leg.optiker Rolf Sandström, Annie Eriksson, vinnaren Madeleine Cederholm och prisutdelare Carl Ameln. Examen för Optometritekniker klass 6 Efter två års studier med totalt 26 veckors praktik är nu ytterligare en klass från Norrtälje examinerad. Detta ger ett tillskott till branschen med ytterligare 28 optometritekniker där hela 99 procent av klassen går direkt från avslutade studier till anställning. Den festliga dagen började i utbildningens lokaler kl med utdelning av diplom och stipendier. Bland annat kan nämnas att Sandra Sellin fick Zeiss stipendium Bästa kurskamrat. Grattis Sandra! Efter att klassfotot tagits for de studerande tillsammans med gäster till Kontrast Restaurang & Lounge med den mest underbara utsikt över Norrtälje och Norrtäljeviken. Där hade restauratören Andreas Porath med personal tillagat en femrättersmiddag som gästerna avnjöt under trevligt småprat. Kvällen fortsatte i högt tempo till live bandet Dr. Deo & His Soullotions. Hela dagen bjöd på det mest fantastiska försommarväder så kvällen kunde avslutas på den generöst tilltagna uteplatsen klockan ett med den tradionella korvgrillningen. Svenskt Centrum för Optometri önskar alla Optometritekniker lycka till i sitt nya arbetsliv!

23 23 Utbildning på nätet en service i framkanten Kontaktlinsleverantörerna ligger i framkant när det gäller att erbjuda vidareutbildning via Internet. De leverantörer som ännu inte erbjuder e-learning, arbetar på att utveckla verktygen. text mats almegård För kontaktlinsföretagen handlar det om att både utbilda slutkonsumenterna som bär produkterna och de som tillpassar dem i butik, det vill säga optikerna. Genom tips och råd, filmsnuttar och andra animationer på hemsidorna som riktar sig till konsumenter instruerar bland andra Johnson & Johnson kunderna till ett säkrare kontaktlinsbärande. De har också en professionell hemsida som riktar sig till optiker där det går att läsa artiklar, ladda ner studier, titta på animeringar som bland annat handlar om uv-strålning och kontaktlinser och annan ny forskning. Det är en service till våra optiker. De kan själva höja sin kliniska kompetens där, säger Tina Stenhammar som är Professional Affairs Manager, på Johnson & Johnson i Sverige. För närvarande ger detta material inga CETpoäng. Cooper Vision har för närvarande ingen e- learning alls. Men arbetet pågår för fullt på att lansera ett verktyg. Inget är färdigt än, men vi arbetar på det och kommer att lansera snart, säger Cooper Visions vd Carl-Anders Ivarsson. De två kontaktlinsföretag som satsat mest hittills på det digitala lärandet är Bausch & Lomb och Ciba Vision. Båda företagen erbjuder e-learning där vissa av kurserna ger fortbildningspoäng. De kurser som är för produktorienterade ger inga poäng. Det är mer allmänna kurser som exempelvis om presbyopi och kontaktlinser som ger CET-poäng. Vi skapar kurser som informerar om våra produkter, men de som ger poäng är mer kliniskt allmänna. Det tycker vi är helt rätt och riktigt, säger Anita Robertson, Senior Professional Affairs Manager, på Ciba Vision Nordic AB. Cibas satsning på e-learning kallas för Academy for Eyecare Excellence och enligt Anita Robertson har svenska optiker verkligen anammat denna modell: Den begränsande faktorn är att optiker är så fullbokade och har mycket att göra. Det är under arbetstid de flesta vill göra sina kurser, men det kan vara svårt att få ihop det med tiden. Lösningen är att samarbeta med kedjeledningarna som hjälper kontaktlinsleverantörerna att sprida kunskapen om denna vidareutbildningsväg. När vi gjort så märker vi att användandet går upp rejält. Den mest populära kursen som ger CETpoäng i Cibas utbud är den som handlar om multifokala linser. Det är ett ämne i tiden. Fler och fler vågar prova att tillpassa en multifokal lins på en presbyop patient. Ciba utvecklar ständigt nya kurser och satsar stort på sin Academy. Men Anita säger inte att detta ersätter faktiska möten. Nej, vi ser detta som ett tillägg. Det är viktigt att träffas öga mot öga. Podcasts och utbildningar via webbkameror är bra, men det ersätter aldrig det mänskliga mötet. Jag upplever att de som går kurserna har lättare att ställa frågor när de är på plats med någon som undervisar. Bausch & Lombs motsvarighet kallas Academy of Vision Care. Företaget ser precis som konkurrenten detta mest som ett komplement till faktiska träffar, men säger också att det är ett stort intresse i landet: Sverige är avlångt och ibland kan det vara svårt att ta sig tid och åka ifrån arbetet. Med dessa kurser blir det enklare. De går att göra när det finns tid, säger Anita Hermelin, ansvarig för Professional Relations på Bausch & Lomb Nordic AB. I dagsläget är det cirka 1000 registrerade nordiska användare som använder sig av Bausch & Lombs verktyg. Majoriteten av kurserna är på engelska, men detta kan komma att ändras i framtiden. Vi märker att intresset ökar när kurserna är på svenska och särskilt när de har lokal anknytning. Vi lade nyligen upp en kurs som Johanna Enbuske från Linnéuniversitetet höll. Då ökade besöksstatistiken. För närvarande finns två svenska lektioner, men vi jobbar på att få fler. Vårt mål är att få upp en med mer lokal prägel per år. Att gå en kurs som ger CET-poäng tar mellan 30 och 60 minuter. Upplägget är oftast att man först lyssnar på en föreläsning eller läser en artikel, sedan besvarar man flervalsfrågor. Men vi har också mycket informationskurser som inte ger poäng. Vissa av dem är lämpade för assistenter också. Det är viktigt att hela personalen kan fortbilda sig.