The Line. konferens. Rapport

Transkript

1 The Line konferens Rapport

2 INNEHÅLL 3 Förord 5 Sveriges första centrum för sharing economy 5 Vision 11 Atlas 15 Heldagskonferens 21 Förslag och idéer 27 Vägen till Sveriges första centrum för sharing economy 30 Bilagor

3 FÖRORD Verksamheter och institutioner längs The Line samlades för första gången i slutet av september 2014 för en gemensam konferens som gick under arbetsnamnet Medarbetarkonferens. The Line är ett stadsstråk med fokus på innovation, utveckling och tillväxt. Malmö stads linje går från Centralstationen till Skånes Dansteater. Grundtanken är att samla alla verksamheter utmed linjen och utnyttja den osynliga potential som utvecklas när verksamheterna sammanförs med varandra och som i slutändan leder till en ökad tillväxt för alla, något som vi i dagligt tal brukar kalla synergieffekter. The Line skall mera ses som ett pilotprojekt för hur samverkan mellan företagsutveckling och stadsplanering kan utvecklas. Rapporten är en sammanställning av alla de olika förslag och idéer som kom fram under konferensen och hur man skulle kunna utveckla denna redan existerande business community/sharing economy och skapa en stadsmiljö som understödjer verksamheternas behov. Sharing Economy handlar om hur man tillsammans kan utnyttja de resurser som finns i alla verksamheter och i stadsmiljön. Resurser som kan främja verksamheternas och institutionernas mission, arbete, innovation och tillväxt. The Line i Malmö är Sveriges första Sharing Economy och i dagsläget har linjen ett tjugofemtal medlemmar där antalet stiger för varje månad. Det finns ingen begränsning på antalet medlemmar. Drivkraften är det egna engagemanget och processen drivs utan omfattande styrning och administrativ organisation. Malmö stad har i dagsläget en övergripande och samordnande funktion. Medarbetarkonferensen möjliggjordes genom bidrag från ISU, Malmö stad, Skanska och ÅF. Helena Uesson Shuhuu AB, var projektledare för konferensen tillsammans med Per Riisom NCN, och även ansvarig för sammanställningen av rapporten. Lay-out har gjorts av Stina Andersson, Stadsbyggnadskontoret i Malmö. Malmö i december 2014 Christer Larsson Stadsbyggnadsdirektör Per Riisom Direktör NCN, Nordic City Network 3

4

5 THE LINE SVERIGES FÖRSTA CENTRUM FÖR SHARING ECONOMY INLEDNING Linjen är dragen. Tvärs genom kunskap och innovation, från Centralstationen till Fullriggaren. Den överraskar och inspirerar till möten och nya samarbeten mellan människor och verksamheter. Tillsammans skapar vi här ett stråk som öppnar upp det fjärde stadsrummet. En frizon och företagsmiljö som bjuder in till engagemang och gemenskap. Idéer föds, tankar utbyts och nya affärsmöjligheter tar form. The Line a birthplace of brilliance. (ID kommunikation) Bakgrund Städer formar genom sina gator, kvarter och områden människans livskvalitet, möjligheter och vanor. Trots att utvecklingen går framåt finns det problem och utmaningar i hur vi bygger dessa miljöer. Det blir allt tydligare att mer behövs göras för att driva utvecklingen framåt. Genom att omvärlden och ekonomin har förändrats och globaliserats har människor och verksamheter helt nya behov. Människor är mer rörliga, arbetar och reser mer flexibelt vilket leder till att verksamheter upplever en ökad press att verka globalt. För att attrahera kompetent arbetskraft krävs därför att de kan erbjuda en attraktiv arbetsplats. Detta ställer nya krav på sociala processer, företagande, fysisk gestaltning, stadsplanering, transporter och service för att främja sunda livsmiljöer, attraktiva städer, nya företag, ökad tillväxt och fler arbetsplatser. Staden behöver återförenas med kultur och socialt liv för att verka optimalt, hälsosamt och framgångsrikt både på ett mänskligt och ekonomiskt plan. Hur påverkar den fysiska gestaltningen ett community och vice versa? Hur uppfattar medarbetarna i 5

6 ett business community sin omgivande fysiska och rumsliga miljö? Hur påverkar den fysiska gestaltningen människors rörselsemönster och interaktion i The Line? Och hur påverkar människors sociala processer stadsmiljön? Hur kan vi tillsammans främja världens mest innovativa företagsmiljö och stråk? THE LINE Ett dynamiskt företagsstråk The Line är ett stråk och en samlad konkurrenskraftig företagsmiljö med samarbete, gemenskap och nätverk i Malmö. Stadsmiljön, stadslivet och stadsrummen fungerar som verktyg för att stötta verksamheter, arbetsplatser och invånarna. Stråket innefattar över 350 verksamheter och institutioner, 6000 medarbetare och studenter i en redan existerande och aktiv gemenskap och sträcker sig från Anna Lindhs plats, längs Nordenskiöldsgatan, Isbergsgatan, över Dockplatsen och Östra Varvsgatan ned mot havet. Intressant är att området har en starkt industriell historia som lever kvar än idag. Vilken potential finns egentligen i detta? I fjol utsågs Malmö av tidningen Forbes till världens fjärde mest innovativa stad. Vilken betydelse har stråket i detta? Det som kännetecknar lyckade städer, byar, och grannskap är attraktiva platser där medarbetare enkelt kan mötas. Det kan även konstateras att den traditionella arbetsplatsen i stor mån håller på att försvinna; medarbetare arbetar idag mer flexibelt och flytande i olika lokaler och på olika platser. I den täta staden ökar behovet av att samutnyttja resurser. Hur bidrar de processer och samarbeten som försiggår i The Line till innovation och utveckling? Vilken potential finns i The Line lokalt och globalt i nuläget respektive i framtiden? Kan en gemensamt tänkt linje i stadsstrukturen bidra till att mer inspirerande miljöer och nya nätverk bildas? Kan aktörer och företag längs en sträckning i staden hitta gemensamma utvecklingsmöjligheter genom att interagera, synliggöra sina verksamheter och nyttja varandras kompetenser och idéer tvärvetenskapligt? KULTUR & UPPLEVELSESTRÅK Ursprungstankarna till The Line startade vid Malmö stads värdeprogramsarbete för Västra Dockan. Där brottades man med frågan om de gamla Kockumshallarnas framtid. Hur skulle tillgängligheten bli ef- 6

7 ter det att nya byggnader placerades framför hallarna så att deras befintliga entréer hamnade inne i kvarteret och inte blev synliga från gatan? Svaret blev att extra ansträngning och resurser skulle läggas på ett inre stråk som då fick namnet kultur och upplevelsestråk. Syftet utöver att förbättra tillgängligheten var att samla rörelser till ett tryggt befolkat stråk där den lilla skalans intensitet och detaljrikedom kunde få kontrastera mot de större hallarnas skala. Kultur skulle i sammanhanget tolkas som interaktion mellan människor i den urbana staden, där utbyte av intryck och idéer inte behöver begränsas av husens fasader. Fenomenet kallas för det fjärde stadsrummet, det vill säga när möten och platser befinner sig inom en flytande gräns mellan privat och offentlig miljö. Där platser och rum tillåter möten mellan gatans och byggnadens besökare. FRAMTIDENS UTVECKLINGSPOTENTIAL Det som saknas i The Line är inte folk, utan en stimulerande fysisk miljö som möjliggör möten och kontakter, inspirerar till kreativitet, gör promenaden längs stråket mer upplevelserik, kortar de mentala avstånden och bidrar till behagligt klimat. I hög grad handlar det just om att utveckla staden, men inte på ett traditionellt sätt genom att lägga till byggnader eller skapa torg, utan genom att tydliggöra en gemensam arena som egentligen redan existerar. Hur kan vi tillsammans främja världens mest innovativa företagsmiljö och stråk genom att undersöka utvecklingsmöjligheterna för mötesplatser och andra urbana faciliteter? Hur kan byggnader utformas och gaturummet gestaltas så att verksamheter och institutioner möts? MÖTEN & SAMARBETE Vi undersöker möten, samarbeten och nätverk mellan människor och fysisk förändring i stadsrummet. Stråket ska uppfattas som ett bidrag till den interaktiva nätverksstaden, den 2 som kännetecknas av det fjärde stadsrummet och som har en flytande gräns mellan det offentliga och det privata rummet. Rent praktiskt samutnyttjande av lokaler och utrustning är en möjlighet, men varför inte även samutnyttja idéer och kreativitet Sharing Economy, CoCreation och Open Innovation? På vilket sätt kan den fysiska gestaltningen hjälpa till att forma starka och hållbara sociala strukturer och i förlängningen produktivitet och ekonomisk tillväxt? Vad händer när verksamheterna arbetar mer tillsammans, branschöverskridande och kollaborativt? Skulle temporära kulturella aktiviteter Pop Up City kunna hjälpa till? IDENTITET Stråket ska vara ett sammanhängande upplevelsefält och förstärka kopplingen till Malmö C. För att upplevas som sammanhängande behöver sträckan ha någon form av enhetligt, återkommande och igenkännbart element. Hur skulle designen se ut och hur kan den skapas för att stärka och utveckla stråket? Hur kan PopUpCity, dvs. temporära kulturella aktiviteter, fungera som metod och delaktighetsprocess här? INVOLVERADE AKTÖRER The Line är ett utvecklingsprojekt och initiativ från Malmö stad. I projektgruppen finns representanter från Stadsbyggnadskontoret Malmö stad, Skanska, ÅF, ISU, Skånes Dansteater, Malmö Högskola m.fl. samt fristående konsulter. Heldagskonferensenen har finansierats av Malmö stad och Institutet för Hållbar Stadsutveckling (ISU). Atlas finansierades av Skanska. 7

8

9 VISION THE LINE Syfte Grundtanken med utvecklingsprojektet är att vidareutveckla verksamheterna, gemenskapen och stadsmiljön, både lokalt och globalt. Allt i en inspirerande och attraktiv stadsmiljö som främjar innovation, produktivitet, utveckling, möten, attraktiv arbetskraft och ekonomisk tillväxt. Strukturer formar sociala mönster och definierar samtidigt organiseringen av den byggda miljön. The Lines projektgrupp har sedan starten av projektet haft för avsikt att bana väg för ett spännande samarbete mellan alla parter och utarbetade i våras därför en mer konkret arbetsplan. Den innehöll bland annat en kartläggning av ett urval verksamheter längs The Line, en medarbetarkonferens och en eventuell etablering av ett antal temporära aktiviteter längs The Line (PopUp City). Syftet har varit att undersöka utvecklingsmöjligheterna längs stråket, mötesplatser och andra urbana faciliteter. Mål Projektgruppen har haft som avsikt att erbjuda en tydlig delaktighetsprocess och låta verksamheterna och människorna i The Line få komma med idéer och förslag till hur företagsstråket ska utvecklas. Visionen var och är att skapa världens mest innovativa företagsmiljö, de mest attraktiva och moderna arbetsplatserna och en stark gemenskap mellan verksamheter, institutioner och medarbetare. Allt i en inspirerande och attraktiv stadsmiljö som främjar innovation, utveckling, möten och ekonomisk tillväxt. Ett mål är att lokaler, byggnader och platser används och omformas på ett sätt som understryker den enskilda verksamheten och gemenskapen Sharing Economy. I våras beslutades att kartlägga verksamheterna i The Line i en så kallad Atlas. Skanska gick in och finansierade denna. Helena Uesson tillsattes som projektledare och redaktör för denna tillsammans med Per Riisom. Samtidigt klubbades, tillsammans med ÅF, ett genomförande av en konferens igenom med fokus på medarbetare och attraktiva arbetsplatser. Syftet med konferensen var att samla alla aktörer i The Line och tillsammans arbeta fram idéer och lösningar för The Lines framtid och utveckling. 9

10

11 ATLAS THE LINE Under våren genomfördes en konferens av verksamheten längs stråket där alla verksamheter presenterar sig själva och sina förslag till hur stråket kan utvecklas i framtiden. Skanska finansierade arbetet av publikationen. Den moderna arbetsplatsen Skanska menar själva att det moderna arbetslivet de senaste åren genomgått omfattande förändringar inom tre områden 1) den enskildes frihet och möjlighet att arbeta varsomhelst 2) arbetsplatsens utformning och definitionen av vad som är en arbetsplats 3) företag och organisationers användning av arbetsplatsen som ett strategiskt verktyg. Skanska ser den moderna arbetsplatsen som en naturlig förlängning av stadsrummet. I flera fall utformas också arbetsplatser med stadsplanering som utgångspunkt och gator och torg skapas för att göra det enklare att förstå och orientera sig. Det är därför också naturligt att se The Line som ett verksamhetsutvecklingsprojekt mer än ett stadsutvecklingsprojekt. The Line ger de företag som finns längs The Line en unik möjlighet att ytterligare stärka sin innovationskraft, att bli mer attraktiva och i mötet med sina grannar att bättre förstå sin omvärld. Kommunikation Stadsbyggnadskontoret Malmö Stad anställde för ett år sedan en praktikant för att insamla kontaktuppgifter till de cirka 350 verksamheter som ligger i The Line. Kommunikationen med verksamheterna har ägt rum utifrån denna databas. Ett första skickades ut till alla verksamheter i maj 2014 med en inbjudan till en informationsträff om kartläggningen av The Lines Atlas. Mötet ägde rum i ÅF:s lokaler den 23/ och cirka 30 personer från diverse verksamheter dök upp och visade stort intresse. Metod Hur ser den moderna och kreativa arbetsplatsen egentligen ut? Tanken med Atlas är att demografiskt spegla hur The Line som stråk ser ut i nuläget. Atlas kommer löpande att uppdateras och utvidgas i takt med att fler verksamheter tillkommer. För att låta verksamheterna själva kommunicera kring sig valde vi att använda en självintervjumetod där verksamheterna uppmanas att samla en mindre 11

12 Den moderna arbetsplatsen oavsett om det är en hotellobby eller ett kontor väljs och utformas utifrån vad som gör oss produktiva. Är vi produktiva i en hotellobby då är det platsen vi väljer för en del av vårt arbete. På samma sätt som i utformningen av moderna kontor har begreppet effektivitet gått över i fokus på produktivitet. I det moderna kontoret släpper vi allt mer begreppet min arbetsplats till förmån för vår arbetsplats och den enskildes fria val att välja det arbetsmiljö som passar en bäst för stunden, menar Andreas Lundberg, konceptägare STUDIO, Skanska Öresund AB. grupp medarbetare för att besvara sex frågor (se slutet av rapporten). Självintervjuer Deadline för självintervjuerna sattes till den 9/ men sköts upp en aning då verksamheterna behövde mer tid för att sammanställa intervjuerna. Till intervjuerna ombads verksamheterna även att skicka med en kort faktatext (omsättning, antal medarbetare etc.) samt bilder i hög upplösning och bra kvalitet i minst 300 dpi (pressbilder förslagsvis) eller på valfria på personer, produkter/tjänster, byggnad, interiör, medarbetare etc. Kommunikationen och utskick kring Atlas skedde via epost och telefonsamtal. Totalt deltog 20 verksamheter med sina självintervjuer i Atlas. Vissa svårigheter att engagera verksamheterna upplevdes, med tanke på det arbete som krävdes från dem själva både med hänsyn till att besvara de sex frågorna men även att förankra svaren i den övriga organisationen. En del projektledande arbete krävdes för att påminna både om deadline och om kompletterande uppgifter. Både texter och bilder som de 20 deltagande verksamheterna bidragit med håller en mycket hög kvalitet. Verksamheterna kommer från en varierande bredd med allt från arkitektkontor, restauranger och Malmö Högskola till webbutvecklare, kommunikationsbyråer och kulturinstitutioner. I framtiden skulle vi gärna se ett ökat deltagande från exempelvis de mäklare, blomsterbutiker, frisörer med flera som sitter i stråket för att ge en ännu mer exakt demografisk spegling. Atlas gavs ut i fysisk form under konferensdagen The Line den moderna & attraktiva arbetsplatsen den 24/ och finns även att ladda ned online i digitalt format på linjen. Målet är att Atlas löpande kommer att uppdateras och utvidgas i takt med att fler verksamheter engagerar sig och tillkommer. Slutsatser Baserat på verksamheternas självintervjuer i Atlas kan följande konstateras. Det ligger en enorm potential i att göra verksamheterna mer tillgängliga och öppna. Om fler restauranger och kaféer håller öppet kvällstid skapas fler naturliga mötesplatser. Hur främjar vi privata, offentliga, semiprivata/offentliga mötesplatser mellan ute och inne, mellan kontor och offentlig yta? Vi kan sammanfatta att vi står inför en rad utmaningar för att vidareutveckla alla de möjligheter som finns i The Line. För att sammanfatta verksamheternas syn på stråket kan vi framhäva några saker som tydligt framkommit. Förslagen bygger på verksamheternas egna idéer och input samt på diskussioner och dialoger med verksamheterna. Företagsutveckling den moderna arbetsplatsen Verksamheterna i The Line och företagsmiljön i helhet är dynamiska och moderna. De ingår i ett nätverk med varandra, är innovativa och har utvecklat en modern arbetskultur med utgångspunkt i kompetenta medarbetare. Utvecklingen fortsätter och kan stärkas genom mer och tätare samarbete. Samspelet mellan verksamheterna och stadsmiljön Det finns en stor enighet om att utvecklingspotentialen är väldigt stor och att det ska utnyttjas. Mycket i The Line föregår redan men mer ska till för att skapa en riktigt attraktiv företagsmiljö. Stadsmiljön fungerar som ett strategiskt verktyg för verksamheterna och skulle kunna ingå i företagens affärsplaner. Verksamheterna har ett önskemål att synliggöra det som redan finns och att skapa en tydligare identitet och profil. De ser möjligheterna i The Line och kommer med konkreta förslag på vad som skulle kunna göras. 12

13 Identitet Vi kan idag genom självintervjuerna konstatera att The Line saknar en konkret identitet och tydlig profil. The Line kan ses som en stor mikroorganism eller ekosystem som behöver tid att utvecklas. De verksamheter som fysiskt ligger i The Line säger inte vi ligger i The Line eller liknande. Vad som behövs i framtiden är att stärka företagsmiljöns image och varumärke för att bidra till att ge området en egen profil. Det behövs synlighet mot resten av staden. Genom att öppna upp byggnaderna kan innovativa stadsrum i detta kunskapsintensiva område utvecklas. Det som behövs är överraskande möten, fler möten i det fria och fler öppna mötesrum och verksamheter. Hur används egentligen stadens resurser? Vad är det som är typiskt för medarbetarmiljön i The Line? Hur får vi till mer liv och rörelse? Hur får vi till mer temporära kulturaktiviteter och gatu och torghandel? Tydliga målpunkter En viktig tanke som har lyfts är att The Line skulle behöva tydligare målpunkter i sträckan. Fler olikartade verksamheter skulle behövas och likaså fler neutrala mötesplatser byggnader och utemiljöer där fler känner ägarskap. Wifi och andra digitala lösningar Ett förslag är att erbjuda ett gratis och öppet wifi längs hela The Line. Detta kan bidra till att skapa en profil för stråket då ett wifi kan hjälpa att skapa fysiska avgränsningar. Ett annat förslag är att utveckla en digital plattform för alla som rör sig eller befinner sig i The Line. Det skulle kunna vara en app eller en annan digital lösning som underlättar kommunikationen och enkelt samlar aktiviteterna i stråket. Organisera I framtiden behövs en ansvarig stark organisation som driver frågorna och de konkreta utvecklingsförslagen som inkommit. Det som behövs är att skapa vidare engagemang bland verksamheterna och att få igång faktiska aktiviteter i stadsrummet. Ett samlingsprojekt behövs för att befrämja och dra nytta av områdets branschbredd och diversifiering en amöbaliknande process och organisation. Lite fastare konturer är gynnsamt men inte alltför fasta. Det måste finnas en fortsatt acceptans för ett varierat engagemang; frisörer och ITföretag är med på lika villkor. Det är viktigt att bevara ett underifrån perspektiv för att organisera denna fantastiska miljö. Internationellt Ett sätt att förbättra stråket är att ge bättre information om vilka verksamheter som ligger i The Line. Hur får vi igång ett ännu bättre samarbete lokalt och hur hämtar vi kraft hos varandra även på ett internationellt plan? Hur når vi ut till resten av världen? Och hur kan de olika verksamheterna i The Line skapa konkurrenskraft och visa vilka internationella aktörer som man arbetar med? Hur kan vi visa upp de länder som alla verksamheter i The Line samarbetar med? Vad finns egentligen bakom fasaderna och hur skapar vi en ökad öppenhet och välkomnande i byggnaderna? Vi behöver hitta ett sätt att kommunicera ut det på. Många verksamheter poängterar att innovations och konkurrenskraften verkligen kan lyfta om samarbeten inom The Line synliggörs och förstärks. TestLab eller frizon Ett annat förslag till hur utvecklingen av The Line kan fortsätta är att skapa ett TestLab eller frizon inom stråkets ramverk. Tanken är att ge utrymme för att testa och experimentera med arbete, möten, platser, events, projekt och aktiviteter i stadsrummet, i mellanrum och i egna byggnader. Vi vill skapa en arena där alla kan testa det de vill, inom rimlighetens gränser. Ett TestLab ska främja överraskande lösningar, idéer och kreativitet för att skapa ett intressant och levande stråk som gärna visas upp för omvärlden. Det är av stor vikt att rörelsemönster i staden och placering av verksamheter synkroniseras. I TestLabbet testas nya samarbetsformer och aktiviteter kring stråkets fysiska miljö. Hur kan verksamheterna på bottenplan synliggöras med hjälp av mer öppna fasader? Hur skapas fler grönområden och samlingsplatser med bänkar och bord? Hur flyttas medarbetarkulturen utomhus och hur skapas liv längs kajkanterna? Spontana aktiviteter, som involverar verksamheterna, behövs för att öka branschöverskridande samarbeten. I 13

14

15 THE LINE HELDAGSKONFERENS Heldagskonferensen The Line den moderna & attraktiva arbetsplatsen ägde rum den 24/9 kl på Media Evolution City (MEC), Malmö. Fokus låg på moderna & attraktiva arbetsplatser och hur vi tillsammans kan vidareutveckla The Line i framtiden med en tydlig vision & handlingsplan. THE LINE den moderna & attraktiva arbetsplatsen Arrangemanget var kostnadsfritt och öppet för allmänheten men främst för medarbetare som arbetar i verksamheter i The Line. Verksamheterna uppmanades att informera alla sina medarbetare att delta och samtidigt ha någon från ledningsgruppen på plats också. Alla verksamheter i The Line bjöds in via epostverktyget MailChimp; restauranger, frisörsalonger och mäklarbyråer såväl som byggbolag, arkitektkontor och kommunikationsbyråer etc. Cirka 75 personer från diverse verksamheter slog sina kloka huvuden ihop för att diskutera stråkets och företagsmiljöns framtid och utveckling. Det bjöds på en spännande och innehållsrik dag både inom och utomhus. Dagen inleddes med release av The Lines Atlas, vi undersökte The Line både från ett näringslivs & stadsutvecklingsperspektiv, ÅF designade och ledde en kreativ workshop och Skånes Dansteater Dialog framförde sitt unika projekt Woza Nami Kom med mig koreograferat av Melody Putu. Dessutom arrangerade Malmö Högskola en workshop kring utomhusarbete och dess utmaningar och normer. 15

16 Konferensen riktade sig mot alla verksamheter i The Line och syftade till att skapa mer liv i stråket, öka samarbetet mellan organisationerna och på så vis främja tillväxten i området. Målet vid dagens slut var att deltagarna skulle ha fått en tydlig bild av vad The Line är idag och att tillsammans ha utvecklat idéer och förslag till hur The Line kan profileras och utvecklas. Temat för konferensen följde även i programskrivningen; ett mål var att skapa konferensen tillsammans och verksamheterna i stråket bjöds in att erbjuda sina resurser i form av kunskap, erfarenhet, tid och medarbetare. Ett extra tack till några extra aktiva verksamheter ÅF workshop Arkitema rundvandring Eminent hemside- och apputveckling ID Kommunikation arbete med tagline och fysisk utformning Skånes Dansteater dansuppträdande Malmö Högskola utomhusarbete Skanska Öresund AB samproduktion och finansiering av Atlas, inspiration från arbetet med STUDIO ISU finansiering TRS (Teres Arvidsson) scenografi m.fl. Workshop med ÅF ÅF ansvarade för en workshop baserad på fyra ämnen som togs fram tillsammans med The Lines arbetsgrupp. Ämnena rörde alla den moderna arbetsplatsen; sharing economy, open innovation, cocreation, popup city/collaborative spaces. Syftet med workshopen var att samla aktörer från stråkets olika verksamheter i en kreativ process för att generera nya idéer och vidareutveckla förslag på hur utvecklingen av The Line som företagsstråk kan gå till i framtiden. ÅF tillhandahöll fyra personer från sin organisation totalt som alla höll en workshop med respektive ovan nämnda ämne. Tiden avsatt till för workshops var totalt 2 h och de 75 deltagarna på heldagskonferensen delades, med hjälp av färgkodning på sin namnbricka, upp i fyra olika grupper. Vid varje grupp fanns en referent som antecknade det som sades under diskussionen och skrev ned de idéer som kom fram. Vardera fyra workshopledare hade som uppgift att ansvara för workshopen och se till att processen kom framåt och att diskussioner och dialoger följde den på förhand designade strukturen. Sharing economy Sharing economy, även kallat peertopeer economy eller kollaborativ konsumtion är ett begrepp som beskriver en kollaborativ inställning till konsumtion där deltagare delar tillgång till produkter och tjänster istället för att ha ett privat ägandeskap. För att möjliggöra en kollaborativ konsumtion organiserar sig engagerade intressenter i nätverk, kluster och communities, både digitalt och IRL. Teknikens utveckling har de senaste fem åren stärkt fenomenet och produktifierat den kollaborativa konsumtionen genom nystartade företag (startups) som utvecklat tjänster enbart baserat på kollaborativ konsumtion privatpersoner emellan. Ett exempel på en sådan tjänst är Airbnb som genom en digital plattform knyter ihop privatpersoner med resenärer och erbjuder resenärer att hyra personers privata hem

17 Många tjänster inom sharing economy karaktäriseras av tillit. Sharing economy är ett brett begrepp och beskriver ett tankesätt som skiljer sig från den traditionella synen på konsumtion som en linjär akt där ägandeskap både är tydligt definierat och definitivt samt knutet till ett materiellt värde och objekt med ett satt startdatum och långsiktigt ägandeskap. Den kollaborativa konsumtionen ses som en cirkulär process med en flytande ägandestruktur och tillfällig tidsaspekt. Fokus har förflyttats från ett materiellt värde till en temporär upplevelse. För att få bättre förståelse för hur detta tankesätt tar sig uttryck i vardagen kan sharing economy brytas ned i tre delar; produkt och tjänstesystem, omdistributionskanaler och kollaborativa livsstilar. 2 PRODUKT & TJÄNSTESYSTEM Produkt- & tjänstesystem är de system som berör delandet, uthyrning eller produktion av en produkt eller tjänst. Ett exempel på detta är Flexidrive som möjliggör att privatpersoner kan hyra en annan privatpersons bil. EN ANDRA MARKNAD OMDISTRIBUTION AV ÄGANDESKAP omfördelning av ägandeskap av produkter handlar om att förflytta ägandeskapet för en produkt från en person till en annan. Ägandeskapet blir då temporärt och nyttan av produkten förskjuts till nästa ägare. I Sverige är Tradera och Blocket bra exempel på hur ägandeskap förflyttas mellan olika personer. KOLLABORATIVA LIVSSTILAR I samband med att begreppet sharing economy växer kan vi se att en implementering av tankesättet skapar kollaborativa livsstilar där personer delar på ickeprodukter som kunskap, utrymme och pengar. Ett tydigt tecken på detta är exempelvis kollektiva arbetsplatser där personer hyr en ospecificerad plats där de kan arbeta temporärt. Open innovation Den centrala idén med open innovation är att organisationer, i en värld där kunskap distribueras genom många olika kanaler, inte enbart kan förlita sig på sin egen kunskap, utan bör köpa eller licensiera processer, idéer, tjänster och produkter från andra företag. 3 På samma sätt bör intern kunskap och idéer som inte används, delas utanför organisationen för andra att bygga vidare på genom antingen licensiering eller köp av kunskapen. Detta kan göras genom exempelvis idétävlingar, innovationsnätverk, kollaborativ produktutveckling med mera. Resultatet är fler idéer och nytänkande då samma idé går genom många olika led. Cocreation (samskapande) Cocreation 4 är en typ av ekonomisk företags- och ledningsstrategi som fokuserar på kundupplevelsen och interaktiva relationer. Begreppet kräver och uppmanar till ett mer aktivt engagemang från kunden för att skapa ett rik upplevelse. Cocreation är en viktig innovationsprocess för tillverkande företag. CoCreation ökar inte bara innovationsgraden utan även och kanske framför allt den kommersiella framgången för nya produkter och tjänster. An active, creative and social process, based on collaboration between producers and users that is initiated by the firm to generate value for customers html#ixzz3lkfrpw

18 (C.K. Prahalad and Venkat Ramaswamy, CoOpting Customer Competence, 2000). Popup city/collaborative spaces Popup City, även känt som popup urbanism, guerilla urbanism och tactical urbanism, är ett begrepp som sammanfattar ett angreppssätt inom stadsbyggnad där temporära aktiviteter genomförs som ett sätt för att återuppfinna städer. Till skillnad från traditionella urbana projekt som ofta löper under en längre tid med syfte att ge intrycket av en stabil och progressiv utveckling, är kortsiktiga och flytande punktinsatser anpassningbara och fungerar som användbara verktyg i växande eller krympande städer som står inför oförutsägbar förändring. 5 Aktiviteter som inkluderas i begreppet PopUp City karakteriseras av 6 : en medveten aktivitet som implementeras stegvis för att nå en förändring på sikt implementering av lokala lösningar för lokala utmaningar kortsiktiga tester av nya koncept, TestBeds aktiviteter med låg risk och möjlighet till en stor effekt utvecklingen av socialt kapital mellan medborgare och skapande av organisatorisk kapacitet mellan offentligprivata institutioner och ickevinstdrivande organisationer Dessa aktiviteter kan delas in i fyra olika slags uttryck; 7 Pop-up dagar där koncept testas under en dag, exempelvis No Honking Day i Mumbai som är en dag per år då bilar ombeds att inte använda sin tuta. TestBeds där koncept implementeras i en del av staden, exempelvis på en gata eller i en korsning. Ett exempel på detta är väggmålningen på Rasmusgatan i Malmö. DIY eller guerilla urbanism som är när en privatperson ser en problematik och implementerar en lösning på detta utan tillåtelse eller godkännande från staden eller kommunen. Exempel på detta är yarn bombing där privatpersoner stickar färgglada mönster runt objekt i stadsrummet. Temporära platser för människan handlar om stråk eller platser som skalas av från exempelvis trafik eller handel för att göra plats åt människan. Exempel på detta är Times Square i NYC som Gehl Architects spärrade av för biltrafik och det gjordes café och plats för människan

19 En kollaborativ plats är en sammanlänkad plats och miljö där alla deltagare på platsen har tillgång till och kan interagera med varandra. Platsen kan vara publik, exempelvis ett torg eller busshållplats men fokus ligger ofta på arbetsplatser där samarbete kan resultera i både ökad kunskap och produktivitet. Trots att många organisationer förstår vikten av samarbete och det resultat som det kan resultera i är det en utmaning att skapa effektiva kollaborativa platser då dessa inte enbart handlar om materiella artefakter utan även innefattar immateriella artefakter som sociala och psykologiska aspekter. 8 De bästa samarbeten är av naturen informella men behöver stöd i form av rätt fysiska detaljer, som en bekväm och lättillgänglig plats, stöd för social interaktion, en avslappnad inredning och fungerande teknik. Kommunikation Kommunikationen och marknadsföringen av konferensen föregick i följande medier och kommunikationskanaler: Utskick via MailChimp Posters/flyers Pressmeddelande Möten med inblandade aktörer Kommunikation på Verksamheter i The Line ombads sprida i sina kanaler och specifikt även ISU, Media Evolution och Malmö Högskola Personliga besök hos verksamheterna längs stråket Ett uppföljningsmöte kring The Lines framtid ägde rum den 8/10 kl på Orkanen, Malmö Högskola, rum C440. Därefter var det Urban Drinks för de som ville socialisera och spåna vidare. 19

20 Grundtanken är att samla alla verksamheter utmed The Line och utnyttja den osynliga potential som utvecklas när verksamheterna sammanförs med varandra och som i slutändan leder till en ökad tillväxt för alla, något som vi i dagligt tal brukar kalla synergieffekter säger Malmö stads stadsbyggnadsdirektör Christer Larsson. Låt oss utnyttja vår teknik, säger Eva Engquist, tidigare vice rektor på Malmö högskola, och utveckla en arbetsplatsapp där man kan välja en tom arbetsplats utmed linjen. Detta är bara början. Mötet visade på att det finns en stor innovativ kraft i linjen Eva Engquist, tidigare vice rektor på Malmö högskola. 20