The Line. konferens. Rapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "The Line. konferens. Rapport"

Transkript

1 The Line konferens Rapport

2 INNEHÅLL 3 Förord 5 Sveriges första centrum för sharing economy 5 Vision 11 Atlas 15 Heldagskonferens 21 Förslag och idéer 27 Vägen till Sveriges första centrum för sharing economy 30 Bilagor

3 FÖRORD Verksamheter och institutioner längs The Line samlades för första gången i slutet av september 2014 för en gemensam konferens som gick under arbetsnamnet Medarbetarkonferens. The Line är ett stadsstråk med fokus på innovation, utveckling och tillväxt. Malmö stads linje går från Centralstationen till Skånes Dansteater. Grundtanken är att samla alla verksamheter utmed linjen och utnyttja den osynliga potential som utvecklas när verksamheterna sammanförs med varandra och som i slutändan leder till en ökad tillväxt för alla, något som vi i dagligt tal brukar kalla synergieffekter. The Line skall mera ses som ett pilotprojekt för hur samverkan mellan företagsutveckling och stadsplanering kan utvecklas. Rapporten är en sammanställning av alla de olika förslag och idéer som kom fram under konferensen och hur man skulle kunna utveckla denna redan existerande business community/sharing economy och skapa en stadsmiljö som understödjer verksamheternas behov. Sharing Economy handlar om hur man tillsammans kan utnyttja de resurser som finns i alla verksamheter och i stadsmiljön. Resurser som kan främja verksamheternas och institutionernas mission, arbete, innovation och tillväxt. The Line i Malmö är Sveriges första Sharing Economy och i dagsläget har linjen ett tjugofemtal medlemmar där antalet stiger för varje månad. Det finns ingen begränsning på antalet medlemmar. Drivkraften är det egna engagemanget och processen drivs utan omfattande styrning och administrativ organisation. Malmö stad har i dagsläget en övergripande och samordnande funktion. Medarbetarkonferensen möjliggjordes genom bidrag från ISU, Malmö stad, Skanska och ÅF. Helena Uesson Shuhuu AB, var projektledare för konferensen tillsammans med Per Riisom NCN, och även ansvarig för sammanställningen av rapporten. Lay-out har gjorts av Stina Andersson, Stadsbyggnadskontoret i Malmö. Malmö i december 2014 Christer Larsson Stadsbyggnadsdirektör Per Riisom Direktör NCN, Nordic City Network 3

4

5 THE LINE SVERIGES FÖRSTA CENTRUM FÖR SHARING ECONOMY INLEDNING Linjen är dragen. Tvärs genom kunskap och innovation, från Centralstationen till Fullriggaren. Den överraskar och inspirerar till möten och nya samarbeten mellan människor och verksamheter. Tillsammans skapar vi här ett stråk som öppnar upp det fjärde stadsrummet. En frizon och företagsmiljö som bjuder in till engagemang och gemenskap. Idéer föds, tankar utbyts och nya affärsmöjligheter tar form. The Line a birthplace of brilliance. (ID kommunikation) Bakgrund Städer formar genom sina gator, kvarter och områden människans livskvalitet, möjligheter och vanor. Trots att utvecklingen går framåt finns det problem och utmaningar i hur vi bygger dessa miljöer. Det blir allt tydligare att mer behövs göras för att driva utvecklingen framåt. Genom att omvärlden och ekonomin har förändrats och globaliserats har människor och verksamheter helt nya behov. Människor är mer rörliga, arbetar och reser mer flexibelt vilket leder till att verksamheter upplever en ökad press att verka globalt. För att attrahera kompetent arbetskraft krävs därför att de kan erbjuda en attraktiv arbetsplats. Detta ställer nya krav på sociala processer, företagande, fysisk gestaltning, stadsplanering, transporter och service för att främja sunda livsmiljöer, attraktiva städer, nya företag, ökad tillväxt och fler arbetsplatser. Staden behöver återförenas med kultur och socialt liv för att verka optimalt, hälsosamt och framgångsrikt både på ett mänskligt och ekonomiskt plan. Hur påverkar den fysiska gestaltningen ett community och vice versa? Hur uppfattar medarbetarna i 5

6 ett business community sin omgivande fysiska och rumsliga miljö? Hur påverkar den fysiska gestaltningen människors rörselsemönster och interaktion i The Line? Och hur påverkar människors sociala processer stadsmiljön? Hur kan vi tillsammans främja världens mest innovativa företagsmiljö och stråk? THE LINE Ett dynamiskt företagsstråk The Line är ett stråk och en samlad konkurrenskraftig företagsmiljö med samarbete, gemenskap och nätverk i Malmö. Stadsmiljön, stadslivet och stadsrummen fungerar som verktyg för att stötta verksamheter, arbetsplatser och invånarna. Stråket innefattar över 350 verksamheter och institutioner, 6000 medarbetare och studenter i en redan existerande och aktiv gemenskap och sträcker sig från Anna Lindhs plats, längs Nordenskiöldsgatan, Isbergsgatan, över Dockplatsen och Östra Varvsgatan ned mot havet. Intressant är att området har en starkt industriell historia som lever kvar än idag. Vilken potential finns egentligen i detta? I fjol utsågs Malmö av tidningen Forbes till världens fjärde mest innovativa stad. Vilken betydelse har stråket i detta? Det som kännetecknar lyckade städer, byar, och grannskap är attraktiva platser där medarbetare enkelt kan mötas. Det kan även konstateras att den traditionella arbetsplatsen i stor mån håller på att försvinna; medarbetare arbetar idag mer flexibelt och flytande i olika lokaler och på olika platser. I den täta staden ökar behovet av att samutnyttja resurser. Hur bidrar de processer och samarbeten som försiggår i The Line till innovation och utveckling? Vilken potential finns i The Line lokalt och globalt i nuläget respektive i framtiden? Kan en gemensamt tänkt linje i stadsstrukturen bidra till att mer inspirerande miljöer och nya nätverk bildas? Kan aktörer och företag längs en sträckning i staden hitta gemensamma utvecklingsmöjligheter genom att interagera, synliggöra sina verksamheter och nyttja varandras kompetenser och idéer tvärvetenskapligt? KULTUR & UPPLEVELSESTRÅK Ursprungstankarna till The Line startade vid Malmö stads värdeprogramsarbete för Västra Dockan. Där brottades man med frågan om de gamla Kockumshallarnas framtid. Hur skulle tillgängligheten bli ef- 6

7 ter det att nya byggnader placerades framför hallarna så att deras befintliga entréer hamnade inne i kvarteret och inte blev synliga från gatan? Svaret blev att extra ansträngning och resurser skulle läggas på ett inre stråk som då fick namnet kultur och upplevelsestråk. Syftet utöver att förbättra tillgängligheten var att samla rörelser till ett tryggt befolkat stråk där den lilla skalans intensitet och detaljrikedom kunde få kontrastera mot de större hallarnas skala. Kultur skulle i sammanhanget tolkas som interaktion mellan människor i den urbana staden, där utbyte av intryck och idéer inte behöver begränsas av husens fasader. Fenomenet kallas för det fjärde stadsrummet, det vill säga när möten och platser befinner sig inom en flytande gräns mellan privat och offentlig miljö. Där platser och rum tillåter möten mellan gatans och byggnadens besökare. FRAMTIDENS UTVECKLINGSPOTENTIAL Det som saknas i The Line är inte folk, utan en stimulerande fysisk miljö som möjliggör möten och kontakter, inspirerar till kreativitet, gör promenaden längs stråket mer upplevelserik, kortar de mentala avstånden och bidrar till behagligt klimat. I hög grad handlar det just om att utveckla staden, men inte på ett traditionellt sätt genom att lägga till byggnader eller skapa torg, utan genom att tydliggöra en gemensam arena som egentligen redan existerar. Hur kan vi tillsammans främja världens mest innovativa företagsmiljö och stråk genom att undersöka utvecklingsmöjligheterna för mötesplatser och andra urbana faciliteter? Hur kan byggnader utformas och gaturummet gestaltas så att verksamheter och institutioner möts? MÖTEN & SAMARBETE Vi undersöker möten, samarbeten och nätverk mellan människor och fysisk förändring i stadsrummet. Stråket ska uppfattas som ett bidrag till den interaktiva nätverksstaden, den 2 som kännetecknas av det fjärde stadsrummet och som har en flytande gräns mellan det offentliga och det privata rummet. Rent praktiskt samutnyttjande av lokaler och utrustning är en möjlighet, men varför inte även samutnyttja idéer och kreativitet Sharing Economy, CoCreation och Open Innovation? På vilket sätt kan den fysiska gestaltningen hjälpa till att forma starka och hållbara sociala strukturer och i förlängningen produktivitet och ekonomisk tillväxt? Vad händer när verksamheterna arbetar mer tillsammans, branschöverskridande och kollaborativt? Skulle temporära kulturella aktiviteter Pop Up City kunna hjälpa till? IDENTITET Stråket ska vara ett sammanhängande upplevelsefält och förstärka kopplingen till Malmö C. För att upplevas som sammanhängande behöver sträckan ha någon form av enhetligt, återkommande och igenkännbart element. Hur skulle designen se ut och hur kan den skapas för att stärka och utveckla stråket? Hur kan PopUpCity, dvs. temporära kulturella aktiviteter, fungera som metod och delaktighetsprocess här? INVOLVERADE AKTÖRER The Line är ett utvecklingsprojekt och initiativ från Malmö stad. I projektgruppen finns representanter från Stadsbyggnadskontoret Malmö stad, Skanska, ÅF, ISU, Skånes Dansteater, Malmö Högskola m.fl. samt fristående konsulter. Heldagskonferensenen har finansierats av Malmö stad och Institutet för Hållbar Stadsutveckling (ISU). Atlas finansierades av Skanska. 7

8

9 VISION THE LINE Syfte Grundtanken med utvecklingsprojektet är att vidareutveckla verksamheterna, gemenskapen och stadsmiljön, både lokalt och globalt. Allt i en inspirerande och attraktiv stadsmiljö som främjar innovation, produktivitet, utveckling, möten, attraktiv arbetskraft och ekonomisk tillväxt. Strukturer formar sociala mönster och definierar samtidigt organiseringen av den byggda miljön. The Lines projektgrupp har sedan starten av projektet haft för avsikt att bana väg för ett spännande samarbete mellan alla parter och utarbetade i våras därför en mer konkret arbetsplan. Den innehöll bland annat en kartläggning av ett urval verksamheter längs The Line, en medarbetarkonferens och en eventuell etablering av ett antal temporära aktiviteter längs The Line (PopUp City). Syftet har varit att undersöka utvecklingsmöjligheterna längs stråket, mötesplatser och andra urbana faciliteter. Mål Projektgruppen har haft som avsikt att erbjuda en tydlig delaktighetsprocess och låta verksamheterna och människorna i The Line få komma med idéer och förslag till hur företagsstråket ska utvecklas. Visionen var och är att skapa världens mest innovativa företagsmiljö, de mest attraktiva och moderna arbetsplatserna och en stark gemenskap mellan verksamheter, institutioner och medarbetare. Allt i en inspirerande och attraktiv stadsmiljö som främjar innovation, utveckling, möten och ekonomisk tillväxt. Ett mål är att lokaler, byggnader och platser används och omformas på ett sätt som understryker den enskilda verksamheten och gemenskapen Sharing Economy. I våras beslutades att kartlägga verksamheterna i The Line i en så kallad Atlas. Skanska gick in och finansierade denna. Helena Uesson tillsattes som projektledare och redaktör för denna tillsammans med Per Riisom. Samtidigt klubbades, tillsammans med ÅF, ett genomförande av en konferens igenom med fokus på medarbetare och attraktiva arbetsplatser. Syftet med konferensen var att samla alla aktörer i The Line och tillsammans arbeta fram idéer och lösningar för The Lines framtid och utveckling. 9

10

11 ATLAS THE LINE Under våren genomfördes en konferens av verksamheten längs stråket där alla verksamheter presenterar sig själva och sina förslag till hur stråket kan utvecklas i framtiden. Skanska finansierade arbetet av publikationen. Den moderna arbetsplatsen Skanska menar själva att det moderna arbetslivet de senaste åren genomgått omfattande förändringar inom tre områden 1) den enskildes frihet och möjlighet att arbeta varsomhelst 2) arbetsplatsens utformning och definitionen av vad som är en arbetsplats 3) företag och organisationers användning av arbetsplatsen som ett strategiskt verktyg. Skanska ser den moderna arbetsplatsen som en naturlig förlängning av stadsrummet. I flera fall utformas också arbetsplatser med stadsplanering som utgångspunkt och gator och torg skapas för att göra det enklare att förstå och orientera sig. Det är därför också naturligt att se The Line som ett verksamhetsutvecklingsprojekt mer än ett stadsutvecklingsprojekt. The Line ger de företag som finns längs The Line en unik möjlighet att ytterligare stärka sin innovationskraft, att bli mer attraktiva och i mötet med sina grannar att bättre förstå sin omvärld. Kommunikation Stadsbyggnadskontoret Malmö Stad anställde för ett år sedan en praktikant för att insamla kontaktuppgifter till de cirka 350 verksamheter som ligger i The Line. Kommunikationen med verksamheterna har ägt rum utifrån denna databas. Ett första skickades ut till alla verksamheter i maj 2014 med en inbjudan till en informationsträff om kartläggningen av The Lines Atlas. Mötet ägde rum i ÅF:s lokaler den 23/ och cirka 30 personer från diverse verksamheter dök upp och visade stort intresse. Metod Hur ser den moderna och kreativa arbetsplatsen egentligen ut? Tanken med Atlas är att demografiskt spegla hur The Line som stråk ser ut i nuläget. Atlas kommer löpande att uppdateras och utvidgas i takt med att fler verksamheter tillkommer. För att låta verksamheterna själva kommunicera kring sig valde vi att använda en självintervjumetod där verksamheterna uppmanas att samla en mindre 11

12 Den moderna arbetsplatsen oavsett om det är en hotellobby eller ett kontor väljs och utformas utifrån vad som gör oss produktiva. Är vi produktiva i en hotellobby då är det platsen vi väljer för en del av vårt arbete. På samma sätt som i utformningen av moderna kontor har begreppet effektivitet gått över i fokus på produktivitet. I det moderna kontoret släpper vi allt mer begreppet min arbetsplats till förmån för vår arbetsplats och den enskildes fria val att välja det arbetsmiljö som passar en bäst för stunden, menar Andreas Lundberg, konceptägare STUDIO, Skanska Öresund AB. grupp medarbetare för att besvara sex frågor (se slutet av rapporten). Självintervjuer Deadline för självintervjuerna sattes till den 9/ men sköts upp en aning då verksamheterna behövde mer tid för att sammanställa intervjuerna. Till intervjuerna ombads verksamheterna även att skicka med en kort faktatext (omsättning, antal medarbetare etc.) samt bilder i hög upplösning och bra kvalitet i minst 300 dpi (pressbilder förslagsvis) eller på valfria på personer, produkter/tjänster, byggnad, interiör, medarbetare etc. Kommunikationen och utskick kring Atlas skedde via epost och telefonsamtal. Totalt deltog 20 verksamheter med sina självintervjuer i Atlas. Vissa svårigheter att engagera verksamheterna upplevdes, med tanke på det arbete som krävdes från dem själva både med hänsyn till att besvara de sex frågorna men även att förankra svaren i den övriga organisationen. En del projektledande arbete krävdes för att påminna både om deadline och om kompletterande uppgifter. Både texter och bilder som de 20 deltagande verksamheterna bidragit med håller en mycket hög kvalitet. Verksamheterna kommer från en varierande bredd med allt från arkitektkontor, restauranger och Malmö Högskola till webbutvecklare, kommunikationsbyråer och kulturinstitutioner. I framtiden skulle vi gärna se ett ökat deltagande från exempelvis de mäklare, blomsterbutiker, frisörer med flera som sitter i stråket för att ge en ännu mer exakt demografisk spegling. Atlas gavs ut i fysisk form under konferensdagen The Line den moderna & attraktiva arbetsplatsen den 24/ och finns även att ladda ned online i digitalt format på linjen. Målet är att Atlas löpande kommer att uppdateras och utvidgas i takt med att fler verksamheter engagerar sig och tillkommer. Slutsatser Baserat på verksamheternas självintervjuer i Atlas kan följande konstateras. Det ligger en enorm potential i att göra verksamheterna mer tillgängliga och öppna. Om fler restauranger och kaféer håller öppet kvällstid skapas fler naturliga mötesplatser. Hur främjar vi privata, offentliga, semiprivata/offentliga mötesplatser mellan ute och inne, mellan kontor och offentlig yta? Vi kan sammanfatta att vi står inför en rad utmaningar för att vidareutveckla alla de möjligheter som finns i The Line. För att sammanfatta verksamheternas syn på stråket kan vi framhäva några saker som tydligt framkommit. Förslagen bygger på verksamheternas egna idéer och input samt på diskussioner och dialoger med verksamheterna. Företagsutveckling den moderna arbetsplatsen Verksamheterna i The Line och företagsmiljön i helhet är dynamiska och moderna. De ingår i ett nätverk med varandra, är innovativa och har utvecklat en modern arbetskultur med utgångspunkt i kompetenta medarbetare. Utvecklingen fortsätter och kan stärkas genom mer och tätare samarbete. Samspelet mellan verksamheterna och stadsmiljön Det finns en stor enighet om att utvecklingspotentialen är väldigt stor och att det ska utnyttjas. Mycket i The Line föregår redan men mer ska till för att skapa en riktigt attraktiv företagsmiljö. Stadsmiljön fungerar som ett strategiskt verktyg för verksamheterna och skulle kunna ingå i företagens affärsplaner. Verksamheterna har ett önskemål att synliggöra det som redan finns och att skapa en tydligare identitet och profil. De ser möjligheterna i The Line och kommer med konkreta förslag på vad som skulle kunna göras. 12

13 Identitet Vi kan idag genom självintervjuerna konstatera att The Line saknar en konkret identitet och tydlig profil. The Line kan ses som en stor mikroorganism eller ekosystem som behöver tid att utvecklas. De verksamheter som fysiskt ligger i The Line säger inte vi ligger i The Line eller liknande. Vad som behövs i framtiden är att stärka företagsmiljöns image och varumärke för att bidra till att ge området en egen profil. Det behövs synlighet mot resten av staden. Genom att öppna upp byggnaderna kan innovativa stadsrum i detta kunskapsintensiva område utvecklas. Det som behövs är överraskande möten, fler möten i det fria och fler öppna mötesrum och verksamheter. Hur används egentligen stadens resurser? Vad är det som är typiskt för medarbetarmiljön i The Line? Hur får vi till mer liv och rörelse? Hur får vi till mer temporära kulturaktiviteter och gatu och torghandel? Tydliga målpunkter En viktig tanke som har lyfts är att The Line skulle behöva tydligare målpunkter i sträckan. Fler olikartade verksamheter skulle behövas och likaså fler neutrala mötesplatser byggnader och utemiljöer där fler känner ägarskap. Wifi och andra digitala lösningar Ett förslag är att erbjuda ett gratis och öppet wifi längs hela The Line. Detta kan bidra till att skapa en profil för stråket då ett wifi kan hjälpa att skapa fysiska avgränsningar. Ett annat förslag är att utveckla en digital plattform för alla som rör sig eller befinner sig i The Line. Det skulle kunna vara en app eller en annan digital lösning som underlättar kommunikationen och enkelt samlar aktiviteterna i stråket. Organisera I framtiden behövs en ansvarig stark organisation som driver frågorna och de konkreta utvecklingsförslagen som inkommit. Det som behövs är att skapa vidare engagemang bland verksamheterna och att få igång faktiska aktiviteter i stadsrummet. Ett samlingsprojekt behövs för att befrämja och dra nytta av områdets branschbredd och diversifiering en amöbaliknande process och organisation. Lite fastare konturer är gynnsamt men inte alltför fasta. Det måste finnas en fortsatt acceptans för ett varierat engagemang; frisörer och ITföretag är med på lika villkor. Det är viktigt att bevara ett underifrån perspektiv för att organisera denna fantastiska miljö. Internationellt Ett sätt att förbättra stråket är att ge bättre information om vilka verksamheter som ligger i The Line. Hur får vi igång ett ännu bättre samarbete lokalt och hur hämtar vi kraft hos varandra även på ett internationellt plan? Hur når vi ut till resten av världen? Och hur kan de olika verksamheterna i The Line skapa konkurrenskraft och visa vilka internationella aktörer som man arbetar med? Hur kan vi visa upp de länder som alla verksamheter i The Line samarbetar med? Vad finns egentligen bakom fasaderna och hur skapar vi en ökad öppenhet och välkomnande i byggnaderna? Vi behöver hitta ett sätt att kommunicera ut det på. Många verksamheter poängterar att innovations och konkurrenskraften verkligen kan lyfta om samarbeten inom The Line synliggörs och förstärks. TestLab eller frizon Ett annat förslag till hur utvecklingen av The Line kan fortsätta är att skapa ett TestLab eller frizon inom stråkets ramverk. Tanken är att ge utrymme för att testa och experimentera med arbete, möten, platser, events, projekt och aktiviteter i stadsrummet, i mellanrum och i egna byggnader. Vi vill skapa en arena där alla kan testa det de vill, inom rimlighetens gränser. Ett TestLab ska främja överraskande lösningar, idéer och kreativitet för att skapa ett intressant och levande stråk som gärna visas upp för omvärlden. Det är av stor vikt att rörelsemönster i staden och placering av verksamheter synkroniseras. I TestLabbet testas nya samarbetsformer och aktiviteter kring stråkets fysiska miljö. Hur kan verksamheterna på bottenplan synliggöras med hjälp av mer öppna fasader? Hur skapas fler grönområden och samlingsplatser med bänkar och bord? Hur flyttas medarbetarkulturen utomhus och hur skapas liv längs kajkanterna? Spontana aktiviteter, som involverar verksamheterna, behövs för att öka branschöverskridande samarbeten. I 13

14

15 THE LINE HELDAGSKONFERENS Heldagskonferensen The Line den moderna & attraktiva arbetsplatsen ägde rum den 24/9 kl på Media Evolution City (MEC), Malmö. Fokus låg på moderna & attraktiva arbetsplatser och hur vi tillsammans kan vidareutveckla The Line i framtiden med en tydlig vision & handlingsplan. THE LINE den moderna & attraktiva arbetsplatsen Arrangemanget var kostnadsfritt och öppet för allmänheten men främst för medarbetare som arbetar i verksamheter i The Line. Verksamheterna uppmanades att informera alla sina medarbetare att delta och samtidigt ha någon från ledningsgruppen på plats också. Alla verksamheter i The Line bjöds in via epostverktyget MailChimp; restauranger, frisörsalonger och mäklarbyråer såväl som byggbolag, arkitektkontor och kommunikationsbyråer etc. Cirka 75 personer från diverse verksamheter slog sina kloka huvuden ihop för att diskutera stråkets och företagsmiljöns framtid och utveckling. Det bjöds på en spännande och innehållsrik dag både inom och utomhus. Dagen inleddes med release av The Lines Atlas, vi undersökte The Line både från ett näringslivs & stadsutvecklingsperspektiv, ÅF designade och ledde en kreativ workshop och Skånes Dansteater Dialog framförde sitt unika projekt Woza Nami Kom med mig koreograferat av Melody Putu. Dessutom arrangerade Malmö Högskola en workshop kring utomhusarbete och dess utmaningar och normer. 15

16 Konferensen riktade sig mot alla verksamheter i The Line och syftade till att skapa mer liv i stråket, öka samarbetet mellan organisationerna och på så vis främja tillväxten i området. Målet vid dagens slut var att deltagarna skulle ha fått en tydlig bild av vad The Line är idag och att tillsammans ha utvecklat idéer och förslag till hur The Line kan profileras och utvecklas. Temat för konferensen följde även i programskrivningen; ett mål var att skapa konferensen tillsammans och verksamheterna i stråket bjöds in att erbjuda sina resurser i form av kunskap, erfarenhet, tid och medarbetare. Ett extra tack till några extra aktiva verksamheter ÅF workshop Arkitema rundvandring Eminent hemside- och apputveckling ID Kommunikation arbete med tagline och fysisk utformning Skånes Dansteater dansuppträdande Malmö Högskola utomhusarbete Skanska Öresund AB samproduktion och finansiering av Atlas, inspiration från arbetet med STUDIO ISU finansiering TRS (Teres Arvidsson) scenografi m.fl. Workshop med ÅF ÅF ansvarade för en workshop baserad på fyra ämnen som togs fram tillsammans med The Lines arbetsgrupp. Ämnena rörde alla den moderna arbetsplatsen; sharing economy, open innovation, cocreation, popup city/collaborative spaces. Syftet med workshopen var att samla aktörer från stråkets olika verksamheter i en kreativ process för att generera nya idéer och vidareutveckla förslag på hur utvecklingen av The Line som företagsstråk kan gå till i framtiden. ÅF tillhandahöll fyra personer från sin organisation totalt som alla höll en workshop med respektive ovan nämnda ämne. Tiden avsatt till för workshops var totalt 2 h och de 75 deltagarna på heldagskonferensen delades, med hjälp av färgkodning på sin namnbricka, upp i fyra olika grupper. Vid varje grupp fanns en referent som antecknade det som sades under diskussionen och skrev ned de idéer som kom fram. Vardera fyra workshopledare hade som uppgift att ansvara för workshopen och se till att processen kom framåt och att diskussioner och dialoger följde den på förhand designade strukturen. Sharing economy Sharing economy, även kallat peertopeer economy eller kollaborativ konsumtion är ett begrepp som beskriver en kollaborativ inställning till konsumtion där deltagare delar tillgång till produkter och tjänster istället för att ha ett privat ägandeskap. För att möjliggöra en kollaborativ konsumtion organiserar sig engagerade intressenter i nätverk, kluster och communities, både digitalt och IRL. Teknikens utveckling har de senaste fem åren stärkt fenomenet och produktifierat den kollaborativa konsumtionen genom nystartade företag (startups) som utvecklat tjänster enbart baserat på kollaborativ konsumtion privatpersoner emellan. Ett exempel på en sådan tjänst är Airbnb som genom en digital plattform knyter ihop privatpersoner med resenärer och erbjuder resenärer att hyra personers privata hem

17 Många tjänster inom sharing economy karaktäriseras av tillit. Sharing economy är ett brett begrepp och beskriver ett tankesätt som skiljer sig från den traditionella synen på konsumtion som en linjär akt där ägandeskap både är tydligt definierat och definitivt samt knutet till ett materiellt värde och objekt med ett satt startdatum och långsiktigt ägandeskap. Den kollaborativa konsumtionen ses som en cirkulär process med en flytande ägandestruktur och tillfällig tidsaspekt. Fokus har förflyttats från ett materiellt värde till en temporär upplevelse. För att få bättre förståelse för hur detta tankesätt tar sig uttryck i vardagen kan sharing economy brytas ned i tre delar; produkt och tjänstesystem, omdistributionskanaler och kollaborativa livsstilar. 2 PRODUKT & TJÄNSTESYSTEM Produkt- & tjänstesystem är de system som berör delandet, uthyrning eller produktion av en produkt eller tjänst. Ett exempel på detta är Flexidrive som möjliggör att privatpersoner kan hyra en annan privatpersons bil. EN ANDRA MARKNAD OMDISTRIBUTION AV ÄGANDESKAP omfördelning av ägandeskap av produkter handlar om att förflytta ägandeskapet för en produkt från en person till en annan. Ägandeskapet blir då temporärt och nyttan av produkten förskjuts till nästa ägare. I Sverige är Tradera och Blocket bra exempel på hur ägandeskap förflyttas mellan olika personer. KOLLABORATIVA LIVSSTILAR I samband med att begreppet sharing economy växer kan vi se att en implementering av tankesättet skapar kollaborativa livsstilar där personer delar på ickeprodukter som kunskap, utrymme och pengar. Ett tydigt tecken på detta är exempelvis kollektiva arbetsplatser där personer hyr en ospecificerad plats där de kan arbeta temporärt. Open innovation Den centrala idén med open innovation är att organisationer, i en värld där kunskap distribueras genom många olika kanaler, inte enbart kan förlita sig på sin egen kunskap, utan bör köpa eller licensiera processer, idéer, tjänster och produkter från andra företag. 3 På samma sätt bör intern kunskap och idéer som inte används, delas utanför organisationen för andra att bygga vidare på genom antingen licensiering eller köp av kunskapen. Detta kan göras genom exempelvis idétävlingar, innovationsnätverk, kollaborativ produktutveckling med mera. Resultatet är fler idéer och nytänkande då samma idé går genom många olika led. Cocreation (samskapande) Cocreation 4 är en typ av ekonomisk företags- och ledningsstrategi som fokuserar på kundupplevelsen och interaktiva relationer. Begreppet kräver och uppmanar till ett mer aktivt engagemang från kunden för att skapa ett rik upplevelse. Cocreation är en viktig innovationsprocess för tillverkande företag. CoCreation ökar inte bara innovationsgraden utan även och kanske framför allt den kommersiella framgången för nya produkter och tjänster. An active, creative and social process, based on collaboration between producers and users that is initiated by the firm to generate value for customers html#ixzz3lkfrpw

18 (C.K. Prahalad and Venkat Ramaswamy, CoOpting Customer Competence, 2000). Popup city/collaborative spaces Popup City, även känt som popup urbanism, guerilla urbanism och tactical urbanism, är ett begrepp som sammanfattar ett angreppssätt inom stadsbyggnad där temporära aktiviteter genomförs som ett sätt för att återuppfinna städer. Till skillnad från traditionella urbana projekt som ofta löper under en längre tid med syfte att ge intrycket av en stabil och progressiv utveckling, är kortsiktiga och flytande punktinsatser anpassningbara och fungerar som användbara verktyg i växande eller krympande städer som står inför oförutsägbar förändring. 5 Aktiviteter som inkluderas i begreppet PopUp City karakteriseras av 6 : en medveten aktivitet som implementeras stegvis för att nå en förändring på sikt implementering av lokala lösningar för lokala utmaningar kortsiktiga tester av nya koncept, TestBeds aktiviteter med låg risk och möjlighet till en stor effekt utvecklingen av socialt kapital mellan medborgare och skapande av organisatorisk kapacitet mellan offentligprivata institutioner och ickevinstdrivande organisationer Dessa aktiviteter kan delas in i fyra olika slags uttryck; 7 Pop-up dagar där koncept testas under en dag, exempelvis No Honking Day i Mumbai som är en dag per år då bilar ombeds att inte använda sin tuta. TestBeds där koncept implementeras i en del av staden, exempelvis på en gata eller i en korsning. Ett exempel på detta är väggmålningen på Rasmusgatan i Malmö. DIY eller guerilla urbanism som är när en privatperson ser en problematik och implementerar en lösning på detta utan tillåtelse eller godkännande från staden eller kommunen. Exempel på detta är yarn bombing där privatpersoner stickar färgglada mönster runt objekt i stadsrummet. Temporära platser för människan handlar om stråk eller platser som skalas av från exempelvis trafik eller handel för att göra plats åt människan. Exempel på detta är Times Square i NYC som Gehl Architects spärrade av för biltrafik och det gjordes café och plats för människan

19 En kollaborativ plats är en sammanlänkad plats och miljö där alla deltagare på platsen har tillgång till och kan interagera med varandra. Platsen kan vara publik, exempelvis ett torg eller busshållplats men fokus ligger ofta på arbetsplatser där samarbete kan resultera i både ökad kunskap och produktivitet. Trots att många organisationer förstår vikten av samarbete och det resultat som det kan resultera i är det en utmaning att skapa effektiva kollaborativa platser då dessa inte enbart handlar om materiella artefakter utan även innefattar immateriella artefakter som sociala och psykologiska aspekter. 8 De bästa samarbeten är av naturen informella men behöver stöd i form av rätt fysiska detaljer, som en bekväm och lättillgänglig plats, stöd för social interaktion, en avslappnad inredning och fungerande teknik. Kommunikation Kommunikationen och marknadsföringen av konferensen föregick i följande medier och kommunikationskanaler: Utskick via MailChimp Posters/flyers Pressmeddelande Möten med inblandade aktörer Kommunikation på Verksamheter i The Line ombads sprida i sina kanaler och specifikt även ISU, Media Evolution och Malmö Högskola Personliga besök hos verksamheterna längs stråket Ett uppföljningsmöte kring The Lines framtid ägde rum den 8/10 kl på Orkanen, Malmö Högskola, rum C440. Därefter var det Urban Drinks för de som ville socialisera och spåna vidare. 19

20 Grundtanken är att samla alla verksamheter utmed The Line och utnyttja den osynliga potential som utvecklas när verksamheterna sammanförs med varandra och som i slutändan leder till en ökad tillväxt för alla, något som vi i dagligt tal brukar kalla synergieffekter säger Malmö stads stadsbyggnadsdirektör Christer Larsson. Låt oss utnyttja vår teknik, säger Eva Engquist, tidigare vice rektor på Malmö högskola, och utveckla en arbetsplatsapp där man kan välja en tom arbetsplats utmed linjen. Detta är bara början. Mötet visade på att det finns en stor innovativ kraft i linjen Eva Engquist, tidigare vice rektor på Malmö högskola. 20

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Syfte: att dela erfarenheter kring och skapa bättre förutsättningar för

Läs mer

Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön.

Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön. Göteborg ska få ett nytt kulturhus. Och det ska ligga i Bergsjön. Nu blir drömmen om ett kulturhus i Bergsjön verklighet. Göteborgs kommunfullmäktige har bestämt att Göteborg ska få ett nytt kulturhus.

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet Strategi för arbetet med Sverigebilden i utlandet Arbetet med Sverigebilden i utlandet Sverige är ett land med gott rykte, men världen förändras i snabb

Läs mer

! Bilda en styrgrupp och skapa nätverk

! Bilda en styrgrupp och skapa nätverk Processverktyg Att skapa förändring för att höja kvaliteten Den planeringsprocess och organisation som finns inom många kommuner har sin bas i modernistiskt struktureringsideal, vilket innebär att de har

Läs mer

En vanlig vecka i MalMö

En vanlig vecka i MalMö En vanlig vecka i Malmö Foto: Eva Klamméus I början av april 2006 sändes brev och enkät till ideella och kommersiella arrangörer inom kultur- nöjes- och idrottslivet i Malmö. Syftet med undersökningen

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Utva rdering Torget Du besta mmer! 2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna

Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Jönköping i maj 2012 Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Under våren 2012 hölls fem seminarier för att lägga grunden för visionen. Mötena hade följande

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun

Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Policy 2009-09-14, 120 Kommunfullmäktige

Läs mer

Förslag till varumärkesplattform för platsvarumärket Trelleborg

Förslag till varumärkesplattform för platsvarumärket Trelleborg Förslag till varumärkesplattform för platsvarumärket Trelleborg Vad är varumärket Trelleborg? Enkelt uttryckt så är varumärket inget annat än de föreställningar, känslor, tankar, associationer, erfarenheter

Läs mer

Riksförbundet Sveriges museer Vasamuseet 2010-04-21

Riksförbundet Sveriges museer Vasamuseet 2010-04-21 Riksförbundet Sveriges museer Vasamuseet 2010-04-21 Facilitator: www.toglow.se Program Vad ska vi göra idag? Riksförbundet Sveriges museers styrelse har bjudit in samtliga medlemmar Dagens program RSM:s

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Kultur- och fritidspolitiskt program Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Innehåll 1. Inledning 3 2. Varför ett kultur- och fritidspolitiskt program 4 3. Möten som utvecklar

Läs mer

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Soundingboard 2.0 2014 Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Workshop: Hållbara städer Utveckla mötesplatser där människors behov är utgångspunkten för nya innovationer som i sin tur bidrar

Läs mer

Medvetet företagande i en digitaliserad tid

Medvetet företagande i en digitaliserad tid Medvetet företagande i en digitaliserad tid Förord Vi lever i en spännande och föränderlig tid där digitaliseringen ger oss möjligheter vi tidigare bara kunde drömma om. Modern teknik och smarta tjänster

Läs mer

En idéskrift. En idéskrift

En idéskrift. En idéskrift En idéskrift En idéskrift I den numera klassiska What is a city? (1937) beskriver Lewis Mumford staden som en social teater, med de sociala aktiviteterna som stadens kärna och människan i fokus. Med det

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Härligt. Skapa ny kontakt med vattnet: Helsingborg

Härligt. Skapa ny kontakt med vattnet: Helsingborg 2 1 3 4 Härligt Att platser upplevs fantastiska och härliga är viktigt rent mänskligt men även för att kunna konkurrera i vårt mobila samhälle där folk är villiga att pendla för att bosätta sig där det

Läs mer

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Swerea SWECAST projektet Våga Växa Vinna. Projektet

Läs mer

1 5 3 3 4 Lugn Närhet

1 5 3 3 4 Lugn Närhet Grupp Kunskap Drivkraft Lugn Mångfald Byt ut Lägg till 1 5 3 3 4 Lugn Närhet Övriga kommentarer: Utvecka ordet mångfald. Drivkraft Inspiritation 2 6 6 3 2 Lugn Öppenhet Mångfald Internationellt Trivsel

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

Kulturdepartementet 103 33 Stockholm 2015-05-12

Kulturdepartementet 103 33 Stockholm 2015-05-12 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm 2015-05-12 SVID, Stiftelsen Svensk Industridesigns, remissyttrande angående Inordnande av Statens centrum för arkitektur och design i Moderna museet en kraftsamling

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

UTSKOTTSVERKSAMHET. Verksamhetsplan Eventutskottet 2014-09-27. Verksamhetsbeskrivning. Syfte och mål

UTSKOTTSVERKSAMHET. Verksamhetsplan Eventutskottet 2014-09-27. Verksamhetsbeskrivning. Syfte och mål UTSKOTTSVERKSAMHET Verksamhetsbeskrivning skapar möjligheter för studenter att engagera sig inom diverse projekt, internt för aktiva samt externt för medlemmar, och bidrar till personlig utveckling genom

Läs mer

Förslag till Verksamhetsplan 2011

Förslag till Verksamhetsplan 2011 1 (5) Förslag till Verksamhetsplan 2011 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

a White Paper by Wide Ideas En digital idésluss skapar nya möjligheter för offentlig sektor fem insikter

a White Paper by Wide Ideas En digital idésluss skapar nya möjligheter för offentlig sektor fem insikter a White Paper by Wide Ideas En digital idésluss skapar nya möjligheter för offentlig sektor fem insikter Oavsett bransch och verksamhet så är alla organisationer i behov av utveckling och förändring. Vi

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

Nominerad till Sienna priset 2015 Landskapsarkitekt: Eskilstuna kommun. Ansvarig arkitekt: landskapsarkitekt MSA Anna Edvinsson Byggherre: Eskilstuna

Nominerad till Sienna priset 2015 Landskapsarkitekt: Eskilstuna kommun. Ansvarig arkitekt: landskapsarkitekt MSA Anna Edvinsson Byggherre: Eskilstuna Nominerad till Sienna priset 2015 Landskapsarkitekt: Eskilstuna kommun. Ansvarig arkitekt: landskapsarkitekt MSA Anna Edvinsson Byggherre: Eskilstuna kommun Juryns motivering Torget har formats utifrån

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869 SIGNERAD Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (3) Datum 2013-12-09 Vår referens Anna Lyrevik kulturstrateg anna.lyrevik@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0 Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Version 3.0 Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Smart Kreativ Stad är en femårig satsning på film, digital media och innovativa processer i hållbar stadsutveckling.

Smart Kreativ Stad är en femårig satsning på film, digital media och innovativa processer i hållbar stadsutveckling. Smart Kreativ Stad är en femårig satsning på film, digital media och innovativa processer i hållbar stadsutveckling. I projektet möter kompetens inom film, TV och digital media bl.a. scenografi, ljussättning,

Läs mer

Bazaar. Innehåll. Vår lösning... 2

Bazaar. Innehåll. Vår lösning... 2 Bazaar Swinga Bazaar är en app och webbtjänst som gör det enkelt och tryggt att låna och hyra saker av varandra. Med hjälp av mobilen kan vi dela med oss av saker vi sällan använder, eller få tag på något

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt.

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. Det är tveklöst så att arbetslivet så som vi känner till det genomgår en snabb förändring. Även om det sker olika snabbt i olika branscher, så genomsyrar

Läs mer

studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet

studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet Hammarby Sjöstad. Syftet är att erfarenheterna från analysen används i utformning av planen för Lövholmen. Studieobjektet beskrivs och analyseras utifrån de

Läs mer

Intresseanmälan. Smart Kreativ Stad är en femårig satsning på film, digital media och innovativa processer i hållbar stadsutveckling.

Intresseanmälan. Smart Kreativ Stad är en femårig satsning på film, digital media och innovativa processer i hållbar stadsutveckling. Intresseanmälan Filmregion StockholmMälardalen är huvudstadsregionens samarbetsorganisation inom de kreativa och kulturella näringarna med fokus på film, TV och digitala media. Smart Kreativ stad är ett

Läs mer

Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret

Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2016-05-24 1.0 Stadskontoret Stadskontoret Innehållsförteckning Det digitala

Läs mer

Några avgränsningar har valts för handlingsplanen. Stadsbyggnadskontoret antas vara huvudaktör och platsutveckling står i fokus för arbetet.

Några avgränsningar har valts för handlingsplanen. Stadsbyggnadskontoret antas vara huvudaktör och platsutveckling står i fokus för arbetet. Handlingsplan Inledning Handlingsplanen är en del i den Master Class om urbana gemenskaper, aktivism och medborgardeltagande som hållits inom Nordic City Network under hösten/vintern 2015/2016. Handlingsplanens

Läs mer

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi » Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås 2025 Vision och strategi Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-XX-XX För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan

Läs mer

STOCKHOLM ON THE MOVE

STOCKHOLM ON THE MOVE STOCKHOLM ON THE MOVE UtställninG, debatter, seminarier och workshops om StockholmreGionens framtida utveckling 22 november 2012 24 mars 2013 på FärGfabriken STOCKHOLM O N T H E M O V E InnehållsförteckninG

Läs mer

Citylab - What s in it for me?

Citylab - What s in it for me? Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Kristianstads kommun och den idéburna sektorn i Kristianstad

Överenskommelse om samverkan mellan Kristianstads kommun och den idéburna sektorn i Kristianstad 1 (6) Fastställd av kommunfullmäktige 2016-03-15 Överenskommelse om samverkan mellan Kristianstads kommun och den idéburna sektorn i Kristianstad Bakgrund 2008 fattades ett regeringsbeslut som kom att

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen KUN 2008-11-06 p, 11 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Agneta Olofsson Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010 1 Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås

Läs mer

Fördjupad Projektbeskrivning

Fördjupad Projektbeskrivning Fördjupad Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Kreativa näringar/kulturnäringar Internationellt sett talas det idag mycket om den Kreativa klassen och dess betydelse för framförallt

Läs mer

THE LODGE NORDIC SUPERIOR

THE LODGE NORDIC SUPERIOR THE LODGE NORDIC SUPERIOR The Lodge is a creative hub up north within the digital communication industry. We develop internationally awarded solutions to clients all around the world. Fields of collaboration:

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Fyra gånger Nolia. Mässor Konferens Event Uthyrning

Fyra gånger Nolia. Mässor Konferens Event Uthyrning Fyra gånger Nolia. Mässor Konferens Event Uthyrning Kreativitet Personlighet Mässor Konferens Event Uthyrning Lust Nyskapande När människor och idéer möts. Det är då det händer. Tankar utbyts, erfarenheter

Läs mer

Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten 2013-05-20

Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten 2013-05-20 Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. Mia Söderberg Arkitekt SAR/MSA och Civilekonom Arbetar med samhällsplanering: Social och ekonomisk hållbarhet i stadsutveckling Hållbar och värdebaserad stadsplanering

Läs mer

6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning.

6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning. Bättre frisktal och flera i arbete > mindre sjukskrivningar och mindre arbetslöshet. Minskad arbetstid och arbetslöshet. Utbildningsnivå. 6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en

Läs mer

Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT

Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT Det här är vi! EN BOK OM VAD VI TYCKER ÄR VIKTIGT Vi är samma lag Vi levererar minnen Ledande branschkunskap Våga sticka ut Ingen kund är den andra lik Glöd Vi är alla stolta ambassadörer Utstråla glädje

Läs mer

Koggen 2 Kontor med optimalt skyltläge i Öresundsregionens mittpunkt

Koggen 2 Kontor med optimalt skyltläge i Öresundsregionens mittpunkt västra hamnen, malmö NCC är ett av de ledande nordiska byggoch fastighetsutvecklingsföretagen med en omsättning på 49 Mdr SEK och 17 000 anställda. Med Norden som hemmamarknad är NCC verksamt inom hela

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Arbetsplan 2015-2016

Arbetsplan 2015-2016 Arbetsplan 2015-2016 Gemensam arbetsplan för förskolorna Hallongården, Musikanten, och Skattkistan i Vivalla, Örebro Inledning och förutsättningar: Vivalla är ett av Örebro kommuns större bostadsområden.

Läs mer

VARUMÄRKESPLATTFORM FÖR SVENSKA FRISBEESPORTFÖRBUNDET. En schysst idrott utan en massa pekpinnar

VARUMÄRKESPLATTFORM FÖR SVENSKA FRISBEESPORTFÖRBUNDET. En schysst idrott utan en massa pekpinnar VARUMÄRKESPLATTFORM FÖR SVENSKA FRISBEESPORTFÖRBUNDET En schysst idrott utan en massa pekpinnar VARUMÄRKET Detta är Svenska Frisbeesportförbundets varumärkesplattform för rekreation och motion med frisbee.

Läs mer

KONFERENS, FÖRESTÄLLNINGAR & WORKSHOPS 24 25 SEPTEMBER PÅ SKÅNES DANSTEATER

KONFERENS, FÖRESTÄLLNINGAR & WORKSHOPS 24 25 SEPTEMBER PÅ SKÅNES DANSTEATER DANSFUNK 2.0 dansfunk [dansfunk ] s. -en -er förk. av dans & funktionsnedsättningar KONFERENS, FÖRESTÄLLNINGAR & WORKSHOPS 24 25 SEPTEMBER PÅ SKÅNES DANSTEATER DANSFUNK 2.0 Skånes Dansteater har sedan

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Gävle sätter segel. Livet i Gävle är gemenskap och öppenhet, för varandra och världen.

Gävle sätter segel. Livet i Gävle är gemenskap och öppenhet, för varandra och världen. Gävle Vision 2025 Gävle sätter segel Vision 2025 Livet i Gävle är gemenskap och öppenhet, för varandra och världen. Trygghet och nyfikenhet ger mod att växa, tillsammans och individuellt. Mångfalden ger

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Läs mer

Business Design. Creosa är ett företag specialiserat på kreativ intelligens ihopkopplat med entreprenörskap och affärsutveckling.

Business Design. Creosa är ett företag specialiserat på kreativ intelligens ihopkopplat med entreprenörskap och affärsutveckling. Creosa är ett företag specialiserat på kreativ intelligens ihopkopplat med entreprenörskap och affärsutveckling. Våra lösningar lär dig hur du kan använda din kreativa intelligens som motor i ditt företag,

Läs mer

Framtidens medarbetare, framtidens arbetsplats

Framtidens medarbetare, framtidens arbetsplats Framtidens medarbetare, framtidens arbetsplats 9 dec 2013 Framtidens medarbetare, framtidens arbetsplats Anna lägger till samma bild som i inbjudan. Om undersökningen 2 Undersökning i två delar Online

Läs mer

Frukostseminarier - Smart city Stockholm 2030

Frukostseminarier - Smart city Stockholm 2030 Frukostseminarier - Smart city Stockholm 2030 Smarta städer nämns allt oftare som en nyckel till hållbar stadsutveckling. I Stockholm står vi just nu inför något av en brytpunkt. Vi har hög IT-mognad och

Läs mer

En stad. 9000 medarbetare. En vision.

En stad. 9000 medarbetare. En vision. guide till År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En stad. 9000 medarbetare.

Läs mer

Metodstöd för utveckling av kunskapsmiljöer

Metodstöd för utveckling av kunskapsmiljöer Metodstöd för utveckling av kunskapsmiljöer Ett strukturerat samtal om kunskapsmiljöer En viktig pusselbit i skapandet av attraktiva lärosäten och campus är att på ett genomtänkt sätt kunna beskriva och

Läs mer

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Att jobba på Sto Det handlar om dig Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Som medarbetare på Sto är det i grunden dig och dina kollegor det handlar om. Utan att förringa vår fina produktportfölj, är det

Läs mer

Hitta kunder som frilansare

Hitta kunder som frilansare Hitta kunder som frilansare Hitta kunder som frilansare 4 Att livnära sig som frilansare, genom att ta långa- eller kortsiktiga uppdrag, är en allt vanligare arbetsform. På Billogram träffar vi många frilansare,

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

KAN ARKITEKTUR-FORM-DESIGN BIDRA TILL EN HÅLLBAR UTVECKLING? CHRISTER LARSSON STADSBYGGNADSDIREKTÖR

KAN ARKITEKTUR-FORM-DESIGN BIDRA TILL EN HÅLLBAR UTVECKLING? CHRISTER LARSSON STADSBYGGNADSDIREKTÖR KAN ARKITEKTUR-FORM-DESIGN BIDRA TILL EN HÅLLBAR UTVECKLING? CHRISTER LARSSON STADSBYGGNADSDIREKTÖR SÅKLART! SÅ HÄR LÅNGT 1.0 EKONOMI 2.0 MILJÖ 3.0 SOCIAL THE CRISIS CLIMATESMART DISTRICT WESTERN

Läs mer

2 VERKSAMHETSPLANEN UTGÅR IFRÅN 4 medlemmarnas behov 4 analyser av Oskarshamns företagsklimat 4 SWOT-analyser av Oskarshamns näringsliv 4

2 VERKSAMHETSPLANEN UTGÅR IFRÅN 4 medlemmarnas behov 4 analyser av Oskarshamns företagsklimat 4 SWOT-analyser av Oskarshamns näringsliv 4 Verksamhetsplan FöretagsCentrums verksamhetsplan antogs av styrelsen 20 oktober 2011 och gäller tills vidare. Planen följs upp fortlöpande och revideras vid behov (senast 2013-12-12). INNEHÅLL 1 FÖRETAGSCENTRUMS

Läs mer

Vi vill förändra världen och vi gör det genom våra hus

Vi vill förändra världen och vi gör det genom våra hus Vår vision Vi vill förändra världen och vi gör det genom våra hus ByggVesta 2016 Form Brandwork Foto Utopia sid 3, 4, Felix Gerlach sid 9, 10, 11, Brandwork sid 16, 17, Helene Bernstone sid 22, 23, 24

Läs mer

Genusperspektiv. ett måste för innovativa kluster

Genusperspektiv. ett måste för innovativa kluster Bild 1 Genusperspektiv ett måste för innovativa kluster 11 september 2012 Marita Svensson Fiber Optic Valley Bild 4 För tre år sen förstod jag att jag inte förstod jag hade ju ändå varit pappaledig men

Läs mer

FlYGVY över NYA ERIKSBERG

FlYGVY över NYA ERIKSBERG FlYGVY över NYA ERIKSBERG individuellt utformade tjänster. 2030 är det en självklarhet att inte behöva äga en bil. 8/ En stadsdel med mänsklig skala Nya Eriksberg planeras utifrån människans perspektiv

Läs mer

Via Nordica 2008 session 7

Via Nordica 2008 session 7 Via Nordica 2008 session 7 Lisbeth Wester Informationschef Lunds Tekniska Högskola, LTH Lunds universitet 1 Åldersgruppen 19 åringar i Sverige 1990-2020 2 Den nya generationen studenter och medarbetare.

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Välkommen till Creosa.

Välkommen till Creosa. Välkommen till Creosa. Vi hjälper företag och organisationer att tänka kreativt, hitta nya lösningar på olika typer av problem och utmaningar och skapa förutsättningar för att förverkliga kreativa idéer.

Läs mer

din väg in till Högskolan i Skövde

din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer är den naturliga ingången till Högskolan i skövde och våra ögon och öron utåt Externa relationer är en del av avdelningen Externa

Läs mer

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Den 20-22 oktober 2011 arrangerades för första gången demokratidagar i Huddinge kommun med det övergripande syftet att lyfta

Läs mer

Total flexibilitet i produktionen EG Infor M3 inspirationsdag

Total flexibilitet i produktionen EG Infor M3 inspirationsdag Total flexibilitet i produktionen EG Infor M3 inspirationsdag Välkommen till en inspirerande dag på temat Kraftkällan Infor M3 så skapar du maximal effektivitet i alla företagets aktiviteter. INBJUDAN

Läs mer

Ny internationell policy och ett utvecklat internationellt arbete

Ny internationell policy och ett utvecklat internationellt arbete 2013-09-24 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2013/545-105 Kommunstyrelsen Ny internationell policy och ett utvecklat internationellt arbete Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen noterar rapporten kartläggning

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Bedömningsgrunder för Leader Gutes strategi - bil 1A. Målområde 1 Hållbart småföretagande

Bedömningsgrunder för Leader Gutes strategi - bil 1A. Målområde 1 Hållbart småföretagande Bedömningsgrunder för Leader Gutes strategi - bil 1A Bedömningsgrunderna är till för att förtydliga vad som krävs för respektive poäng. Urvalskriterium nr 1 är anpassat till varje insatsområde och fond.

Läs mer

Idéer och tankar kring Halländsk mat! Hur vill Du bidra?

Idéer och tankar kring Halländsk mat! Hur vill Du bidra? Wapnö Gård, Halmstad den 3 juni 2014 Idéer och tankar kring Halländsk mat! Hur vill Du bidra? DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Gastronomiska Samtal Halland Processledning och dokumentation:

Läs mer

För levande orter och livfulla städer! Inger Alfredsson Nationell samordnare Marlene Hassel BID-Manager

För levande orter och livfulla städer! Inger Alfredsson Nationell samordnare Marlene Hassel BID-Manager För levande orter och livfulla städer! Inger Alfredsson Nationell samordnare Marlene Hassel BID-Manager 3 Inger Alfredsson Nationell samordnare Marlene Hassel BID-Manager VÅR ORGANISATION Ett unikt

Läs mer

ÖKA FÖRETAGETS MERFÖRSÄLJNING OCH FÖRETAGSKUNDERNAS LOJALITET MED EN KUNDKLUBB FÖR B2B

ÖKA FÖRETAGETS MERFÖRSÄLJNING OCH FÖRETAGSKUNDERNAS LOJALITET MED EN KUNDKLUBB FÖR B2B ÖKA FÖRETAGETS MERFÖRSÄLJNING OCH FÖRETAGSKUNDERNAS LOJALITET MED EN KUNDKLUBB FÖR B2B Detta whitepaper hjälper dig att identifiera vilka faktorer som påverkar kundlojalitet och hur du kan stärka lojaliteten

Läs mer

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013.

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. IOGT-NTO-rörelsens grundsatser utgör en ideologisk kompass och riktning för hela

Läs mer

Vilka aspekter är viktiga i framtidens stad? Hur ska de viktas och utvecklas tillsammans?

Vilka aspekter är viktiga i framtidens stad? Hur ska de viktas och utvecklas tillsammans? Vilka aspekter är viktiga i framtidens stad? Hur ska de viktas och utvecklas tillsammans? Alla aspekter lika viktiga Ekologiska och sociala aspekter behöver komma in och få samma vikt i den ekonomiska

Läs mer