När vi nu närmar oss slutet av Leader+-initiativet, och de nationella strategierna för landsbygdsutveckling håller

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "När vi nu närmar oss slutet av Leader+-initiativet, och de nationella strategierna för landsbygdsutveckling håller"

Transkript

1 Med ett ord Nikiforos Sivenas, direktör för övergripande frågor som rör landsbygdsutveckling, Kvalitetspolitik för jordbruksprodukter GD Jordbruk och landsbygdsutveckling Europeiska kommissionen. När vi nu närmar oss slutet av Leader+-initiativet, och de nationella strategierna för landsbygdsutveckling håller på att utarbetas för perioden , kunde det kanske vara lämpligt att fokusera på hur viktigt det är med utvärdering. Som du säkert känner till slutfördes halvtidsutvärderingarna av programmet i slutet av 2003 och uppdaterades i slutet av Det kommer även att göras en utvärdering på EU-nivå inom tre år efter det att initiativet har upphört. Men utvärdering handlar inte bara om ett formellt krav: regelbunden självevaluering är ett värdefullt redskap för att dra lärdomar, förbättra ledningen och dela med sig av sina bästa metoder. För även om det bara krävs formella utvärderingar på program- och EU-nivå, bör de lokala verksamhetsledarna uppmuntras att regelbundet utvärdera sina strategier. På så sätt kan LAG-grupperna inte bara fastställa sina starka och svaga sidor, utan även öka sitt engagemang i initiativet. Resultaten av utvärderingen kommer förhoppningsvis att stimulera till en fortsatt självevaluering och en framtida strategi som är mer lokalt förankrad. Även om det inte är obligatoriskt har kommissionen därför godkänt att utvärderingsverksamhet på LAG-nivå ska berättiga till medinansiering inom ramen Leader+-programmets del 1. En utvärdering på gräsrotsnivå är så klart viktig för alla initiativ. Men för Leader+ har det särskilt stor betydelse, eftersom självstyre och lokalt deltagande är två områden där Leader-metoden har legat långt framme och de utgör en stor del av Leaders strategi för lokal förankring. Vid programutvärderingarna bör man därför ta tillvara LAG-gruppernas erfarenheter så mycket det bara går. Här bör de också bedöma just det som är speciellt i Leader+ frånsett initiativets faktiska genomförande, och här inns det många frågor att ställa. Som du kommer att kunna läsa i den här tidningen är en annan positiv efekt av utvärderingen att den bidrar till ett utbyte av bra respektive bästa metoder. Detta förutsätter förstås att utvärderingen är väldokumenterad, men också att informationen sprids. Det inns en otrolig mångfald i Europa och en metod som fungerar i ett land eller en region fungerar inte alltid på ett annat ställe. Men exempel på framgångsrika strategier, projekt och resultat är ett utmärkt sätt att sprida information till andra parter (inklusive LAG-grupper) både i och utanför EU. De nätverk som har upprättats av Leader+-initiativet på EU- och nationsnivå spelar en viktig roll för att sprida bra respektive bästa metoder. I det här sammanhanget har observationsorganet för Leader+ fastställt Europaomfattande kriterier för bästa metoder som kommer att ge ökad synlighet åt Leaders framgångshistorier och många av dem lyfts fram genom observationsorganets evenemang och dylikt. Eftersom Leader-metoden kommer att integreras i landsbygdsutvecklingspolitiken från och med nästa år, är det särskilt viktigt att utvärdera det nuvarande initiativet. Leader-metoden har fått mycket beröm och därför har man också beslutat att integrera den i den nya förordningen om landsbygdsutveckling. Men vi bör inte bli alltför självbelåtna och glömma bort det som är speciellt med Leader och har gjort att initiativet varit så framgångsrikt. Jag är säker på att du kommer att uppskatta det här järde numret av Leader+ Magazine, och när du läser om de olika projekten kommer du säkert också att uppskatta det mervärde som Leader+-initiativet har bidragit med i vart och ett av projekten. Leader+ Magazine SVEDESE.indd :47:12

2 Leader+ I PRAKTIKEN Joujoumobile Spillmobil : En mobil spel- och lekenhet Medlemsstat: Luxemburg Region, distrikt: Nordvästra Luxemburg Den ledande LAG-gruppens namn: Redange-Wiltz Projektets totala kostnad: euro EU: euro Andra ofentliga medel: euro Privata bidrag: euro Projektets stödperiod: Kulinariska specialiteter från österrikiska naturparker Medlemsstat: Österrike Den ledande LAG-gruppens region: Steiermark Den lokala aktionsgruppens namn: LAG-gruppen Gesäuse und Eisenwurzen Projektets totala kostnad: euro EU: euro Andra ofentliga medel: euro Privata bidrag: euro Projektets stödperiod: Det transnationella Leader+- projektet Joujoumobile Spillmobil är ett samarbetsprojekt som vänder sig till barn mellan 6 och 12 år. Projektet startade 2003 i samarbete med LAGgruppen Redange-Wiltz (Storhertigdömet Luxemburg) och LAG-gruppen Cuestas (Vallonien, Belgien). Ledande partner är LAG-gruppen Redange-Wiltz tillsammans med Caritas-Jeunes et Familles ASBL. Service Vacances som är medlem i Leader-gruppen. Syftet med projektet är att man ska kunna erbjuda rolig lekutrustning med pedagogiska förtecken på sin resa genom gränsbyarna i de båda Leader+-regionerna. Båda parterna delar på kostnaderna för marknadsföring av projektet, lekutrustning, transporter och konsultarvoden. Genom att arbeta med lokala resurser som föreningar och organisationer kan projektet bidra till att skapa liv och rörelse även på sikt. Verksamheten bedrivs på ofentliga platser och på byarnas lekplatser och syftar till att förbättra de sociala kontakterna. Projektets fokus på lärande genom lek liksom dess rörlighet gör det möjligt att koppla samman regionens gamla och nya lekplatser. Genom att föra samman vuxna och barn kommer projektet att bidra till att förbättra de sociala relationerna. Med projektet hoppas man också på att överbrygga klyftan mellan gamla och nyinlyttade bybor och att utveckla kontakterna mellan samhällen som ligger på olika sidor om gränsen. Efter en inlednings- och marknadsföringsfas under juli och augusti 2005 startade projektet på allvar den 15 september Lek- och spelmobilen kommer att rulla under både läsåret och skolloven. Spel, klätterutrustning, målar- och hantverksmaterial samt cirkusattiraljer kommer att ställas samman och kontrolleras av två utbildade lärare från Luxemburg och Belgien. Leader+-fasen omfattar endast regionerna Redange-Wiltz och Cuestas och varar fram till september En av de österrikiska naturparkernas attraktioner är alla lantbruksprodukter som tillverkas på samma sätt som de alltid har gjorts. Dessa regionala specialiteter har blivit allt viktigare när det handlar om att locka människor till ett visst område. Tretton naturparker i tretton olika Leader+-regioner och i fem olika provinser samarbetar nu med de österrikiska naturparkernas egen organisation Verband der Naturparke Österreichs om ett interregionalt Leader+-projekt som bygger på deras kulinariska dragningskraft. Det övergripande målet är att hjälpa lantbrukarna att sälja sina produkter till ett bättre pris, så att de kan fortsätta med sina traditionella produktionsmetoder. På så sätt kan man nämligen skydda viktiga delar av kulturlandskapet, som betesmarkerna uppe i bergen, fruktträdgårdarna, ängarna och de traditionella vinodlingarna. Tack vare de kulinariska specialiteterna och alla känslor som förknippas med dem kan också naturparkerna få mer publicitet. Vissa naturparker säljer redan lantbruksprodukterna i sina butiker, vilket ger lantbrukarna en extrainkomst. Organisationerna för de österrikiska naturparkerna har också tagit fram särskilda julförpackningar med sådana här specialiteter. Dessa säsongsförpackningar marknadsförs genom tidningar, utskick och på organisationens webbplats. Ett partnerföretag förpackar och sänder sedan ut presentförpackningarna till kunderna. Projektet för de österrikiska naturparkernas kulinariska specialiteter stöder naturparkerna t.ex. genom att organisera ett erfarenhetsutbyte mellan parkerna, fastställa gemensamma kriterier för naturparksspecialiteternas ursprung och kvalitetsmärkning samt saluföra naturparkernas specialiteter. Marknadsföringsåtgärderna omfattar bl.a. framtagande av en gemensam design. Man har också upprättat en Internetbutik, deltagit i mässor, genomfört evenemang i olika österrikiska städer etc. Namn på kontaktperson: Marelli Asamer-Handler 09 Namn på kontaktperson: Fons Jacques E-post: rw@leader.lu Leader-webbplats: Projektwebbplats: Bild från LAG-gruppen Redange-Wiltz. Leader+ Magazine E-post: asamer.handler@naturparke.at Internet: Bild från det österrikiska nationella nätverkskontoret. SVEDESE.indd :47:16

3 Ungdomar lär sig tolerans den naturliga vägen Medlemsstat: Tyskland Region, distrikt: Niedersachsen Den lokala aktionsgruppens namn: Isenhagener Land Projektets totala kostnad: euro EU: euro Andra ofentliga medel: euro Privata bidrag: euro Projektets stödperiod: Regionens kulturarv tas tillvara Medlemsstat: Italien Region, distrikt: Toscana, Maremma Den lokala aktionsgruppens namn: FAR Maremma Projektets totala kostnad: euro EU: euro Andra ofentliga medel: euro Projektets stödperiod: När man i Tyskland talar om Spätaussiedler gäller det normalt personer som har tvångsförlyttats till det gamla östblocket före murens fall och sedan har lyttat tillbaka till Tyskland igen. I regionen Isenhagener Land utgör de upp till tio % av befolkningen och språkbarriärerna försvårar kommunikationerna. Det har lett till att de nyinlyttade har blivit isolerade från det övriga samhället, vilket i sin tur har resulterat i sociala konlikter. För att göra något åt situationen försöker LAG-gruppen att anordna gemensamma aktiviteter där ortsbefolkningens ungdomar får en chans att träfa de nyinlyttade ungdomarna. Ett av målen med projektet är att skapa ömsesidig tolerans och förståelse för naturen och miljön. Hur viktigt detta är blev tydligt i ett pilotprojekt med inriktning på naturskydd. Här blev gruppens förmåga att engagera sig i hantverksarbete mycket viktigare än deras språkkunskaper. I det här pilotprojektet sammanfördes de båda ungdomsgrupperna för att åka på utlykter eller måla tillsammans. För att lära sig mer om naturen ick de också arbeta med nya medier, t.ex. digitalkameror, datorer och Internet. Höjdpunkterna i det här ungdomsarbetet blev äventyrslägren. Genom teater och andra aktiviteter ick ungdomarna lära sig att behandla både naturen och varandra på ett ansvarsfullt sätt. De första resultaten visade också att de inledande svårigheterna att få kontakt med de här ungdomarna kunde överbryggas så snart de deltog i projektaktiviteterna. Projektansvarigt organ är Aktion Fischotterschutz ev som samarbetar med Kolping Migrationswerk. Namn på kontaktperson: Dr Oskar Kölsch E-post: o.koelsch@otterzentrum.de Internet: Bild från det tyska nationella nätverkskontoret. Sedan 2000 har hörnstenen i Toscanas utvecklingsstrategi varit att uppgradera värdet av områdets historiska, konstnärliga och museala kulturarv. Massa Marittima, som ligger i LAG-gruppen Far Maremmas område, är en liten landsortsstad som har ett rikt kulturarv, både historiskt och konstnärligt. Det visade sig vara en idealisk plats för att genomföra ett kulturarvsinriktat projekt som när det är klart beräknas ha lett till 15 nya arbetstillfällen och ytterligare turister om året. Staden, vars ekonomi bygger på regionens mineraltillgångar (särskilt marmor), har nu utsetts till särskild konststad av provinsen Grosseto. Ingen annanstans i regionen inns det så många och så olika museer som i Massa Marittima. Därför har nu staden utsetts till att vara en ort med stort historiskt och konstnärligt värde i provinsen. Genom att skapa ett integrerat system av museer har Massa Marittimas kommun utvecklat en rad olika kulturattraktioner. Kommunen har inrättat ett centrum för modern konst, som rymmer mer än 750 mästerverk, och har renoverat lera avdelningar på det arkeologiska museet. Staden har också stått som värd för ett evenemang av internationell betydelse: en utställning av skulptören Igor Mitorajs verk som skapades till uppförandet av en av Puccinis operor, Manon Lascaut. Allt detta har varit möjligt genom den lokala utvecklingsplanen. Tack vare den har man också kunnat stödja utgivningen av en regional guide, skapa en webbplats och producera en cd-rom om museerna i Massa Marittima. Det har också hänt en del inom turistsektorn: här har man tagit fram en arkeologisk och naturhistorisk karta över Accesasjön, bistått turister med praktisk information och rådgivning, upprättat ett dokumentationscenter på det nya museet för sakral konst, installerat ett antal didaktiska och illustrativa paneler vid en gammal olivoljepress, renoverat en allmän brunn och skapat en etruskisk arkeologipark. E-post: info@farmaremma.it Internet: Bild från det italienska nationella nätverkskontoret. Leader+ Magazine SVEDESE.indd :47:20

4 Aspekter av Leader+-initiativet Från innovation till utvärdering en läroprocess En inblick i Leader-utvärderingens praktiska betydelse och värde Av John Grieve från he Rural Development Company Skottland, som har varit utvärderare av Leader II-programmet för England och Wales (eterhandsutvärdering), Leader+-programmet i Skottland (förhands- och mellanutvärdering) och Leader+-programmet i England (mellanutvärdering och efektivisering av evidensbasen) John Grieve, The Rural Development Company, Skottland. Inledning För många är utvärderingen den minst intressanta delen av Leader+, men trots detta är det viktigt att man verkligen tar tillvara allt det positiva som uppstår genom Leader+programmet och alla Leader-aktörernas engagemang. Tanken med Leader var ursprungligen att programmet skulle fungera som försöksverksamhet för landsbygdsutveckling. Inom ramen för Leader I och II utvecklade många landsbygdsområden innovativa och lokalt förankrade strategier för lokal utveckling, och en del av dessa har mognat och integrerats i de övergripande programmen för landsbygdsutveckling. Kommissionen har som uttalat mål att Leader+ kommer att ha kvar karaktären av försöksverksamhet där man kunde fördjupa den experimentverksamhet som påbörjades under Leader I och II. Genom sina pilotåtgärder undersöker Leader innovativ verksamhet och prövar nya teorier. Här är resultatanalysen en integrerad del av forskningsprocessen. Analysen gör det möjligt att se vad som fungerar och dra lärdomar inför framtiden. I det hänseendet är det ingen skillnad mellan Leader+ och utvärderingen. En av de fördelar som brukar framhållas med Leader är att programmet är ett sätt att komma runt utvecklingskontorens problem när det gäller obenägenheten att ta risker. Något av det som bromsar initiativet mest av allt är nämligen just oviljan att ta risker hos vissa av ländernas partner för likainansiering. Det är därför viktigt med evidensmaterial från utvärderingen när man ska rättfärdiga resursanvändningen och fördelningen av ofentliga medel, särskilt när resurserna är begränsade och det kan vara svårt att få resurser. När det gäller integrationen av Leader innebär utvärderingen att vi kan visa att vi vet vad som fungerar och vad som inte gör det inom olika landsbygdssektorer, eftersom den baseras på dokumenterad erfarenhet. När det utvidgas till hela Leader, som är både process- och resultatorienterat, kvittar det hur mycket vi tilltalas av processen, Leader+ Magazine SVEDESE.indd :47:21

5 metoden eller strategin för det som är avgörande är att åtgärderna kan rättfärdigas snarare än bekräftas. I den här artikeln kommer jag att beskriva och förklara några utvärderingsprinciper och deras koppling till Leader-programmets särskilda utmaningar. Genom att ta upp frågor som bygger på mina erfarenheter av Leaderutvärderingen och utvärderingens framtida konsekvenser behandlar jag en rad olika praktiska infallsvinklar. Fördelar med utvärderingen Utvärderingen har två huvudsyften och kan beskrivas på följande sätt: Att undersöka om ett program eller projekt har gett de förväntade resultaten. Att se till att lärdomarna fastställs och återförs till utvecklings- eller beslutsprocessen. Utvärderingen är mest av allt ett redskap för strategioch programutveckling. Finansministeriet i Storbritannien fastslår nu t.ex. att utvärdering inte handlar om att fastställa skuld, utan om att lära sig av sina erfarenheter. Utvärderingens funktion för utvecklingen kan demonstreras genom den roll som utvecklingen spelar i den s.k. ROA- MEF-bedömningscykeln ( 1 ) se diagrammet nedan. Utvärderingen omfattar tre huvudfaser som normalt utförs i förhållande till programmens eller initiativens utvecklingscykel. Dessa kan beskrivas utifrån ovanstående cykel, och i EU-programmen talar man ofta om förhands-, mellan- och efterhandsutvärderingar. Här följer en kortfattad beskrivning av dessa utvärderingars olika funktioner. Förhandsutvärderingen Den här utvärderingen genomförs innan programmet startar. Den är ett led i utvecklingsprocessen och är i själva verket en förhandsbedömning av programförslaget. Den motsvaras av fas 3 i nedanstående cykel. Syftet med denna 5 Utvärdering 6 Feedback 1 Bakgrund utvärdering är att bekräfta den föreslagna strategin när det gäller samstämmighet och relevans, strategins mål, vilka åtgärder som ska få stöd samt vilka mål och resultat som man kan förvänta sig med utgångspunkt från nuvarande förhållanden. Det görs också en bedömning av förslagens potentiella genomslagskraft och efektivitet. När det gäller Leader+ följde förhandsutvärderingen ett återkommande förlopp, vilket innebär att utvärderarna arbetade jämsides med dem som utvecklade planen, höll sig informerade om hur arbetet fortskred samt föreslog och reagerade på förändringar. Mellan- och eterhandsutvärderingarna Dessa utvärderingar genomförs när en strategi, ett program eller ett projekt har slutförts eller uppnått en viss förutbestämd nivå. Här undersöker man vad som faktiskt har åstadkommits inom projektet eller programmet i förhållande till de förväntade resultaten. Inom efterhandsutvärderingen undersöker man också de resultat som har uppnåtts i förhållande till hur det hade sett ut om ingenting hade gjorts, samt additionaliteten. Den här utvärderingen sker under fas 5 i ovanstående process och är beroende av att det sker en övervakning av programgenomförandet under fas 4. Resultaten återförs till ledningen under resten av programmet samt till utvecklingsarbetet med efterföljande program. När det gäller Leader+ genomfördes mellanutvärderingarna mitt under programperioden, vilket i många fall var alltför tidigt för att de faktiska resultaten skulle kunna beaktas. Inom dessa utvärderingar behandlade man därför snarare genomförandeformer och uppnådda verksamhetsnivåer. Innan vi går in på vad detta innebär för just Leader inns det ett antal mer allmänna faktorer som spelar in när det gäller småskalig landsbygdsutveckling. 2 Mål Småskalig landsbygdsutveckling Många landsbygdsutvecklingsåtgärder handlar om att åstadkomma en förändring. Denna förändring mäts genom övervakning och utvärdering och genom efekterna av de åtgärder som stöds för att man ska kunna uppnå detta. Forskningen tyder på att det är extremt svårt att fastställa socioekonomiska resultat och konsekvenser i småskaliga projekt där konventionella multiplikatorefekter inte anses kunna tillämpas. Efekterna av småskalig landsbygdsutveckling är i sig småskalig och utspridd, och det kan ta lång tid innan det går att se de slutgiltiga fördelarna: kanske först när projektet eller programmet är slut. Många resultat och 4 Kontroll 3 Bedömning ( 1 ) Förkortningen bygger på den första bokstaven i var och en av de sex faserna: Rationale, Objective, Appraisal, Monitoring, Evaluation, Feedback. Leader+ Magazine SVEDESE.indd :38:11

6 konsekvenser är i första hand kvalitativa och kan därför anses vara svåra att kvantiiera. Om man ska mäta efekterna av småskalig landsbygdsutveckling är det därför viktigt att planera strategin ordentligt i förväg, att tänka igenom vad det är man försöker förändra och vilka andra förändringar som kan uppstå som ett resultat av de vidtagna åtgärderna. Detta omfattar var, när och för vem som efekten kommer att uppstå samt vilka utgångsvärden som krävs för att fastställa omfattningen och graden av denna förändring. Utgångsvärden Utgångsvärdena är i själva verket utgångsläget för de indikatorer som resultatet mäts emot och bör därför ha en direkt koppling till målsättningar och mål. När det gäller småskalig landsbygdsutveckling bör dessa avse mikronivån och vara lämpliga i förhållande till verksamhetsnivån. Generellt sett anses mätningen av olika utgångsvärden bara vara efektiv när den utförs på projektnivå. Det kan också vara värt att notera att Leader+ omfattar särskilda budgetanslag för stöd till upprättande av utgångsvärden. Resultatsammanställning Det kan vara svårt att sammanställa eller aggregera de lokala resultaten och konsekvenserna från projekt, även om de gäller ett enda program eller en enda projektordning. Finns det inte någon enkel orsaksstruktur där projektverksamheten kopplas ihop med resultatet, kan liknande projekt leda till en rad olika resultat och konsekvenser. Detta gäller särskilt för lokalt förankrade strategier där projekt uppstår i samhällena som ett svar på de möjligheter och behov som inns på lokal nivå. Om det förekommer ett antal olika projekt inom ett integrerat program eller en projektordning, är det svårt att bedöma de kombinerade efekterna av olika kompletterande investeringar. Slutsatsen av detta är att en utvärdering som baseras på lokala projekt inte kan bli helt efektiv om den genomförs utifrån programramar som går uppifrån och ner. Det är emellertid möjligt att utforma processer för projektövervakning som bidrar till sådana strategier. Leaders särprägel Översikt Utvärdering lyfts fram som en central del i arbetet med att fastställa och demonstrera det viktigaste man har lärt sig av Leader med tanke på andra åtgärder för landsbygdsutveckling, men också för att förenkla överföring och främjande av bästa metoder. När Leader har utvärderats har man därför i allmänhet försökt utgå från såväl en traditionell konsekvensbedömning som en kvantitativ och kvalitativ bedömning av Leader-metodens sju särdrag. På så sätt försöker man tillgodose informationsbehoven när det gäller övervakning och utvärdering från lokal till EU-övergripande nivå. Att detta inte har varit lika framgångsrikt överallt framgår av slutsatserna från de större utvärderingarna och de utvärderingsriktlinjer som håller på att utarbetas bl.a. för Leader+. Leader handlar om att skapa en integrerad hållbar utveckling och är därför svår att utvärdera. Konventionella indikatorer och utvärderingsstrategier ger inte utslag för den integrerade metodens tentakler som leder till ett mycket mer subtilt och omfattande resultat. Det har förekommit en hel del problem när det gäller att övervaka och utvärdera de båda tidigare generationerna av Leader. Dessa program har genererat många efekter och fördelar som därför inte kan mätas eller demonstreras fullt ut, särskilt inte de mer kvalitativa aspekterna. Initiativet har självklart utvärderats, men man har inte alltid konsekvent lyckats fånga upp efekterna på lokal nivå, den nivå där de verkliga efekterna upplevs. Utvärderingsmetoderna utvecklades aldrig så att detta åtgärdades och det ledde till att Leader-metodens övergripande resultat och efekter inte har utvärderats fullt ut. Lokala efekter Arbetet med att samla in och aggregera data kan ses som en pyramid där EU-nivån är pyramidens topp och lokalsamhället pyramidens bas. Om utvärderingen genomförs enligt den klassiska top-down-modellen fastställs utvärderingens ram och indikatorer från toppen och överförs sedan till de lägre nivåerna. Om utvärderingen i stället görs enligt bottom-upmodellen ser man efekterna i första hand och är då beroende av att dessa registreras på basnivån. Dessa data aggregeras sedan så att informationen kan överföras till de högre nivåerna. Den mest omfattande informationen inns därför på lokalsamhällesnivå, men all information som samlas in där behöver inte nödvändigtvis spridas till de högre nivåerna. Vissa frågor har kunnat konstateras när det gäller att fastställa programmets faktiska efekter på lokal nivå. De som skulle genomföra efterhandsutvärderingen av det ursprungliga Leader-programmet ställdes inför särskilda problem, eftersom programmet inte var uppbyggt med tanke på indikatorer och övervakning. Utvärderarna slog fast att det var praktiskt taget omöjligt att kvantiiera resultaten. Teamet som genomförde EU:s slututvärdering av Leader II kom fram till att det hade varit oväntat svårt att sammanställa och jämföra den information som hade samlats in på europeisk nivå och detta berodde på att det förekom så extremt stora skillnader när det gäller initiativets genomförande och följaktligen också när det gäller systemen för övervakning och datainsamling; det förekommer variationer i fråga om den räckvidd och metodik som har tillämpats vid de nationella och regionala programutvärderingarna och bristande institutionellt minne (vilket i vissa fall Leader+ Magazine SVEDESE.indd :47:23

7 resulterar i att olika källor ger olika svar på samma frågor). En sådan brist på samstämmighet och avsaknad institutionellt minne visar också hur beroende man är av enskilda personer, framför allt på lokal nivå. Utvärderarna slår emellertid fast att utvärderingsvana fortfarande är sällsynt längst ner i programmets leveranskedja. Det stora beroendet av nyckelpersonerna i kombination med LAG-gruppernas begränsade resurser innebar också att vissa grupper glömde övervakningsrekommendationerna under resans gång. Detta ökar behovet av efektiva och lämpliga strategier som gör det möjligt att få in resultaten på ett enhetligt sätt och kunna komma tillbaka till dem längre fram. Hållbar utveckling och integration Den integrerade metoden för hållbar landsbygdsutveckling innebär inte att efekterna inom varje område inte ska gå att särskilja: det ska vara möjligt att fastställa hela efekten och de enskilda bidragen. En utvärdering som utformas enbart för att tillgodose ekonomipolitiska behov kommer inte att ge någon efekt och kan vara vilseledande och resultera i feltolkningar i ett lokalt sammanhang. Om man försöker mäta den socioekonomiska efekten av t.ex. en utvecklingsåtgärd med naturarvet som utgångspunkt på något annat sätt än genom direkta efekter, t.ex. direkt sysselsättning, har man inte heller förstått huvudsyftet med integrerade initiativ som Leader. Även om det visst förekommer ekonomiska efekter, kommer dessa att i hög grad ha spritts ut och urvattnats, och det skulle kräva en oproportionell insats att fastställa dem. I så fall är det mycket mer efektivt att mäta projektets resultat och efekter i förhållande till de uttalade målen och målsättningarna. Detta kan utvidgas till att omfatta utvärderingen av de lokala programmen: inansieringen har tilldelats grupperna utifrån deras strategier. De projekt som får stöd bör följa dessa strategier och efekterna mäts bäst i förhållande till de lokala målen. Metod och åtgärder Kommissionen utgick från erfarenheterna från tidigare program och utvärderingar när man utarbetade en vägledning för utvärderingen av Leader+. I denna vägledning fastslås följande: För ett initiativ som Leader+ bör utvärderingen sträcka sig längre än till utvärderingsstrategier som framför allt fokuseras på resultat och efekter. Detta ska ske genom att räckvidden utvidgas till att även omfatta genomförandeprocessen och hur denna process bidrar till initiativets övergripande efekter. Utvärderarna uppmanades därför att ta upp den dubbla räckvidden, att främja en integrerad och hållbar landsbygdsutveckling i vidare mening och samtidigt uppmana aktörerna att utveckla landsbygdsområdenas inre potential och dynamik. Detta innebär att utvärderingen nu ska ta hänsyn till Leader-metodens särdrag som ligger utanför sådana strategier som mest är inriktade på resultat och konsekvenser samt till hur genomförandeprocessen bidrar till initiativets övergripande efekter. Detta omfattar i vilken utsträckning som: Leader-metoden har genomförts. Metoden har visat sig ge ett mervärde jämfört med traditionella strategier. Enligt det nuvarande synsättet kan Leader endast utvärderas korrekt om efektutvärderingen kombineras med en bedömning av hur metoden har genomförts på alla nivåer. Självlärande Det är tydligt att självlärande är en integrerad del av Leader på många olika sätt. Detta framhålls särskilt som en övergripande strategi som gäller för de grundläggande utvärderingsprinciperna, bl.a. i vägledningen till utvärderingen av Leader+ samt i slututvärderingen av Leader II. I utvärderingen slås det fast att frånsett att utvärderingarna är av obligatorisk karaktär, bör de också betraktas som ett område där de lokala grupperna kan visa prov på en hög grad av nyskapande. Självutvärdering kan skiljas från extern utvärdering genom att den i första hand är inriktad på lärandet och skild från konsekvensbedömningen. I slututvärderingen av Leader II kunde det emellertid konstateras att endast 20 % av grupperna hade gjort någon självutvärdering. Utvärderingen är inte något självändamål utan ett redskap för att göra det lättare att lära sig av sina erfarenheter, se till så att de innovativa strategierna är efektiva samt fastställa bra metoder. På så sätt kan man få bättre resultat och uppnå mer omfattande strategiska mål. Utvärderingen har en stor betydelse för att förenkla spridning och överföring av erfarenheter och metoder mellan olika områden, sektorer och grupper. Ett sådant relekterande lärande är därför av stor betydelse för Leader-metoden och utgör ett viktigt verktyg för hållbar utveckling. Det gäller emellertid inte bara de programansvariga och LAG-grupperna, utan måste även omfatta de lokala aktörer som främjar bottom-up -åtgärderna i Leader-metoden. Frågor vid övergången När Leader+-initiativet upprättades fastslog kommissionen i sitt meddelande till medlemsstaterna att huvudstrategin var att tillhandahålla allmänna utvärderingsfrågor (med framgångskriterier) för de nationella programmen, och att detta skulle stärka Leader+-utvärderingens komplementaritet i förhållande till utvärderingen av programmen för landsbygdsutveckling samt utvärderingen inom ramen för strukturfonderna. När Leader-metoden nu snart ska integreras genom förordningen om landsbygdsutveckling för , blir det ännu viktigare att på ett övertygande sätt kunna visa att metoden och aktörerna kan leverera resultat. Det inns en möjlighet att bygga vidare på Leader+ och undvika de tidigare bristerna genom att ta tillvara och utnyttja lärandet och de erfarenhetsförluster som har gjorts mellan initiativets olika generationer. Att det utvecklas metoder som t.ex. Leader-ansökan om allmänna utvärderingsfrågor för landsbygdsutvecklingen visar både att det inns en koppling och ett behov av att visa att Leader har en mer direkt betydelse för en mer omfattande landsbygdsutveckling. Bevisbördan ligger helt riktigt på dem som är engagerade i initiativet det är de som ska visa att Leader fungerar! Utvärderingen av Leader måste ses som en viktig del i en fortlöpande utvecklingsprocess som ska involvera samtliga aktörer. Denna utvärdering bör ge viktig information om hur man kan utveckla och genomföra efektiva strategier som främjar landsbygdens befolkning, företag, miljö och lokalsamhällen. Leader+ Magazine SVEDESE.indd :47:24

8 Leader+ Magazine SVEDESE.indd :47:31

9 I FOKUS: ATT TA TILLVARA DE RESURSER SOM FINNS I NATUR OCH KULTUR Att ta tillvara de resurser som inns i natur och kultur är det populäraste av alla Leader+-teman 34 % av de lokala aktionsgrupperna har valt det. Resurserna i natur och kultur är något som vi har fått för att bevara till kommande generationer. Inom ramen för Leader+-initiativet kan de användas som en viktig pådrivare för en hållbar utveckling på gemenskapsnivå. Vissa av dessa resurser kan vara mindre påtagliga än andra särskilt de resurser som inns i kultur men de kan ändå vara en viktig del av en regions integrerade strategi för landsbygdsutveckling. Det här temat visar på mångfalden i LAG-gruppernas landsbygdsområden och lyfter fram den territoriella aspekten av Leader+. Naturresurserna t.ex. berg, vilda växter och djur är det som ger ett områdes fysiska landskap dess särprägel, och kulturresurserna utgör riktmärken som är unika för det området. I de riktlinjer som utarbetades av Europeiska kommissionen i början av Leader+programmet framhölls Natura 2000-områdena som en del av detta tema. I de gamla medlemsstaterna inns det Natura-områden (vilket motsvarar 17,5 % av deras yta), som har fastställts vara av europeisk betydelse för naturskyddet och som har fått en särskild förvaltningsstatus där lokalsamhällena uppmanas att spela en aktiv roll. Natura-områdena är geograiskt avgränsade och utgör särskilda lokala resurser för områdets LAG-grupp antingen som vackra landskap som kan locka turister, eller som möjlighet till arbetstillfällen om de utnyttjas på ett hållbart sätt. Det inns också många andra områden som har ett värdefullt naturarv, utan att de nödvändigtvis behöver ha angetts speciellt. Såväl kultur som natur kan bidra till att främja landsbygdens utveckling. Genom att framhålla sitt rikhaltiga och varierade kulturarv kan landsbygdsområdena utveckla ekonomisk verksamhet som även kan skapa mervärde och sysselsättning. Det kan leda till att den lokala kulturella identiteten stärks och livskvaliteten höjs, vilket i sin tur ökar landsbygdsbefolkningens stolthet och känsla för den regionala identiteten. På så sätt främjas den regionala utvecklingen och därmed också den ekonomiska överlevnaden på lång sikt. Ser man till de många olika Leader+-projekten som gäller kultur, skulle man kunna särskilja mellan fyra olika huvudtyper: projekt där man främjar den regionala identiteten, projekt där man utnyttjar kulturarvet, projekt där det upprättas en permanent kulturell infrastruktur (kulturcentrer, miljömuseer etc.) och projekt där det anordnas särskilda kulturella aktiviteter (t.ex. föreställningar och festivaler). Miljö- och kulturteman är också väl lämpade för integrerade strategier för landsbygdsutveckling, som är en viktig aspekt av Leader+, eftersom den geograiska aspekten av den lokala utvecklingen vägs in. Detta illustreras genom överlappningen med andra teman, särskilt att ta tillvara det värde som inns i lokala produkter samt att höja livskvaliteten på landsbygden. Ett område som är känt för sin tillverkning av en viss produkt kan inte bara marknadsföra den här lokala produkten, utan även marknadsföra den som en naturresurs som är typisk för området. En bättre naturmiljö eller en starkare kulturell identitet kan också höja livskvaliteten på landsbygden. Detta är kopplat till konceptet socialt kapital, där lokalsamhällena uppmanas att ta ansvar för sin framtida utveckling. Det förekommer en del diskussioner om vad det innebär mer exakt att ta tillvara de resurser som inns i natur och kultur. När naturresurser ska utnyttjas uppstår det ofta konlikter mellan å ena sidan behovet av ekonomisk konkurrenskraft och å andra sidan miljöskyddet, och det är den största utmaningen när det gäller en hållbar utveckling. Erfarenheterna visar att en respekt för naturarvet kan ge betydande ekonomiska och sociala vinster, även om det ibland kan bli nödvändigt att fatta svåra beslut om hur en regions kulturresurser ska användas. Att bevara kulturen som en del av regionens arv och samtidigt utnyttja den för att tillgodose ekonomiska och sociala behov är verkligen en balansgång. Ett sätt att tillgodose de behoven är agroturism, och ett intressant exempel på detta är den tyska regionen Mecklenburg-Vorpommern som du kan läsa mer om i det här numret. Fallstudierna från de LAG-grupper som har valt det här temat visar hur Leader+-projekten leder till en ökad medvetenhet om vilken potential som de europeiska landsbygdsområdenas mångfald faktiskt är. Den här potentialen handlar både om områdets naturresurser och om människorna som bor där. De kommer förhoppningsvis att inspirera andra samhällen runtom i Europa att se vad deras egen region har att erbjuda. Leader+ Magazine SVEDESE.indd :47:32

10 BELGIEN Berättarröst hjälper turister att se mer av Maasland Att använda ny teknik på ett innovativt sätt ger en extra dimension för dem som vill utforska naturoch kulturarvet i en region och bidrar samtidigt till en positiv image för ekonomisk återhämtning Inledning Leader+-området Midden-Maasland har mer än invånare och en yta på 86 km². Det belgiska Midden-Maasland är en gränsregion som har gått genom en svår ekonomisk period. Åttiotalets nedläggning av kolgruvorna i Limburg var ett hårt slag för regionen. Grustagen ger inte många arbetstillfällen, men har under många decennier rivit upp stora sår i regionens landskap. Efter år av tillbakagång upptäcker nu regionen vad man har att bjuda på och börjar utnyttja sitt naturarv i kombination med sin gästfrihet och charm. Aktiviteter som vandringar, cykelturer och vattensport är olika möjligheter att stärka regionens ekonomi på ett hållbart och miljövänligt sätt. Maasland var först ut med att utveckla ett särskilt nätverk med cykelvägar, som gradvis har utvidgats till hela Flandern, delar av Nederländerna och även de västra delarna av Tyskland. Med stöd från Leader+ har landsbygdsturismen i den här regionen nu fått en helt ny dimension. Under 2005 lanserades ett nytt cykelkoncept som har tagits fram av Limburgs turistbyrå (Toerisme Limburg) i Leader+området Midden-Maasland. Här använder man sig av en ljud- och videoguide i form av en handdator (PDA) vars berättarröst informerar cyklisterna om regionen. Den här lilla handdatorn kallas för Historieberättaren. När handdatorn är installerad kan cyklisterna ge sig av och få guidning genom Maas-lodens dalgång. Så snart de är på väg sätter guiden i gång att berätta en massa intressanta saker om landskapet, t.ex. om traktens historia och regionens rika kultur. En stor del av vägen är bilfri och går i natursköna omgivningar utmed loden Maas och Zuid Willems Canal. Fördel med Leader+ Tack vare Leader+-programmet har regionen kunnat experimentera och utveckla en positiv och livfull bild inom ramen för temat att ta tillvara de resurser som inns i natur och kultur som ett led i sin förnyelseprocess. För att uppnå detta har man fokuserat både på regionens miljö och ekonomi, och använt sig av beintliga naturresurser som loden Maas, grustagen, tegelbruken och jordbruket. Cykelruttens utveckling och den egna innovativa guiden Historieberättaren är ett exempel på hur regionens image kan marknadsföras. Regionen först Berättelsen om regionens natur- och kulturarv bildar basen för denna guidade cykeltur. Handdatorn är en innovativ teknisk strategi som Limburg är först i världen med. Cykelns historieberättare är klar för start. Toerisme Limburg/Kristien Wintmolders. Aldrig förr har någon kombinerat ljud och video i en enda enhet som är avsedd för cykelturer på det här sättet. För användarna är det hela rätt okomplicerat: handdatorn fästs bara på cykeln och därefter gör den permanenta satellituppkopplingen att kommentaren kommer vid rätt tillfälle. Det största mervärdet med det här systemet är inte bara navigeringen, utan kanske snarare att användaren får extra kunskaper om regionen under cykelfärden. Rutten börjar och slutar i turistcentret i Stokkem. Rutten är 55 kilometer lång och går genom städerna och byarna Dilsen-Stokkem, Maaseik och Maasmechelen. Historieberättaren innehåller inte mindre än 35 separata ljudinspelningar som ibland kombineras med videoklipp och musik. Tack vare handdatorn får cyklisterna veta mer om regionens historia och kulturarv under sin färd. De får t.ex. lära känna historien bakom smugglarrutten, höra berättelsen om de båda Bokkenrijders (rånarna) som hängdes och skapa sig en bild av Stokkem som karnevalsstad och centrum för korgtillverkarna. Dessa och många andra berättelser får de höra under cykelfärden. Med rätt kanal inställd Under cykelfärden får turisten höra nyheter om regionen genom Radio Maasland, en iktiv radiokanal med sändningar som är rätt unika och oförutsägbara! Den här kanalen utger sig för att vara allt annat än påhittad och sänder olika inslag med nyheter från Maasland, t.ex. historien bakom grustagen, Maas-lodens översvämningar och andra berättelser om Zuid Willems Canal. Här kan man också få höra historien om de olyckliga holländar- Leader+ Magazine SVEDESE.indd :47:40

11 AT T TA T I L LVA R A D E R E S U R S E R S O M F I N N S I N AT U R O C H K U LT U R na från byn Boyen som någon gång på 1800-talet plötsligt befann sig på belgiskt territorium sedan det har varit översvämningar och lodbädden hade förändrats. Sedan är det ju förstås berättelsen om hur tullen blev bortdribblad av smörsmugglarna en gång för länge, länge sedan och så sägnen om häxorna i kyrkan i Aldeneik (en idyllisk by i Maas). Mellan allt detta sänder den trevliga Maas-kanalen lite populärmusik och annonser för att cyklisten ska ha något att lyssna på under tiden. På handdatorns skärm kan man också få se gamla fotograier av t.ex. kung Baudouins besök i samband med Maas översvämningar 1984, de f.d. svängbroarna över Zuid Willems Canal och så bilder av Stokkem när staden irar karneval som mest. Från loden Maas och kanalvallarna, som ligger på samma höjd som det f.d. järnvägsspåret, kan besökaren också få en bra överblick över regionens odlingsmark. Tack vare Leader+-programmets stöd till projektet inns Historieberättaren på nederländska på De Wissen Maascentret för upp till 25 cykelturister. Cyklisterna har varit väldigt positiva och under 2005 ökade antalet användare med 30 %. Från och med våren 2006 kommer Historieberättaren även att innas på tyska. Berättarröst hjälper turister att se mer av Maasland Medlemsstat: Belgien Region, provins: Flandern, Limburg Den lokala aktionsgruppens namn: PG Midden-Maasland Befolkning: Yta: 86 km² Projektets totala kostnad: euro EU: euro Andra offentliga medel: euro Privata medel: euro Projektets stödperiod: Sarie Van den Bossche. Namn på kontaktperson: Jeroen Danëls Adress: Toerisme Limburg, Willekensmolenstraat 140, B-3500 Hasselt Tfn (32-11) E-post: jdaniels@limburg.be Internet: Bilder från det belgiska nationella nätverkskontoret för Flandern. Leader+ Magazine SVEDESE.indd :47:43

12 Upp med händerna om det här är något du gillar. Barnen använder den lokala vassen för att bygga ett stort bo. Rerun productions. Rerun productions. NEDERLÄNDERNA De Weerribben: en växtmiljö för konst Ett lokalt initiativ fungerar som en samlande krat för regionen och skapar en innovativ miljö med hjälp av en lokal produkt Baserad på en artikel av Marieke Blom, det nederländska nationella nätverkskontoret. Inledning Den nederländska nationalparken De Weerribben är ett internationellt känt våtmarksområde som får allt större betydelse som en gynnsam miljö för växter och djur. Det är ett område som har lockat många skogsbrukare och naturvårdare, som kommer hit för att lära sig mer om hur man kan skydda och öka antalet naturreservat i och utanför Nederländerna. Men med projektet En växtmiljö för konst börjar De Weerribben även locka många konstnärer. Sammanlagt 15 entusiastiska konstnärer har varit med och skapat en konstväg genom regionen. Till skillnad från när konstnärerna visar upp sin konst i en ateljé, uppmanades landskapskonstnärerna att verkligen arbeta med naturen och göra ett objekt på plats där de utnyttjade vassen från De Weerribben. Tanken var att konstnärernas vassarbeten skulle bli bra livsmiljöer som kunde locka regionens vilda växter och djur till De Weerribben. På så sätt kunde konstvägen ge ett nytt perspektiv för de många vandrare, cyklister och kanotister som passerade genom De Weerribben mellan maj och oktober Konceptet deltagande landskapskonst Under de senaste åren har landskapskonst blivit ett populärt koncept i många europeiska regioner. På så sätt kan regionen få konstformer som gör att besökarnas intresse för det beintliga naturlandskapet ökar. Det här projektet inleddes under våren 2003 i regionen Overijssel där nationalparken ligger. Här är naturutvecklingen en viktig fråga, även om kanske inte alla förstår riktigt vad det handlar om och uppskattar det fullt ut. Två lokala konstnärer menade att det skulle kunna vara ett intressant experiment att öppna De Weerribben med hjälp av expressiv konst. Tanken var att om människor ick uppleva naturen på ett annat sätt skulle det kanske också ändra deras förståelse och attityder i förhållande till parken. Områdets LAG-grupp var visst intresserad, men godkände inte projektförslaget direkt: det fanns viss oro för om det skulle ge något bestående projektresultat och man frågade sig om områdets olika befolkningsgrupper verkligen skulle bli engagerade. Men när LAG-gruppen slutligen kom med sitt godkännande utarbetade konstnärerna sina planer, vilket också inbegrep aktiviteter med lokala skolor och en omfattande marknadsföring. Insatser gjordes för att kontakta och samla de olika organisationerna och institutionerna i området så att de verkligen skulle kunna arbeta tillsammans. I april 2004 gav arbetet lön för mödan och de ick bidrag från Leader+. Att involveras i processen Naturutvecklingen påverkar många olika människor som bor i området på en rad olika sätt, och åsikterna i ämnet va- Leader+ Magazine SVEDESE.indd :47:46

13 AT T TA T I L LVA R A D E R E S U R S E R S O M F I N N S I N AT U R O C H K U LT U R rierar. Att ta konsten till hjälp för att involvera lokalinvånarna och turisterna i De Weerribbens naturutveckling ansågs vara en innovativ strategi. Huvudsyftet med projektet var att stimulera intresset för området, som också ick mycket uppmärksamhet i medierna. För att den här uppmärksamheten skulle ge önskad efekt såg de båda konstnärerna till att i förväg kontakta många olika personer och organisationer i området. Bland andra naturvårdare, konstnärer, lärare och lokala myndigheter involverades i arbetet med att göra en dokumentär om de olika projektfaserna. Den här strategin var till stor hjälp för att förbättra relationerna mellan de berörda parterna i området, och stimulerade också till en livlig diskussion om livet och markanvändningen i och omkring parken. Den här dokumentären visas non-stop i parkens besökscentrer. Projektet omfattade också publikationer som en omfattande katalog och en broschyr, som också spelade en viktig roll för att föra ut tanken och syftet med en växtmiljö för konst. Projektets upplägg Det fanns lera olika startpunkter för konstvägen, och på alla dessa platser kunde besökarna få vägbeskrivningar och en broschyr om konstvägen. I Ossenzijl hade SBB (regeringens skogsvårdsorganisation) en utställning på sitt besökscenter där man kunde få information om den lokala vassindustrin och dess symbios med djuren och järilen guldvingen. Konstvägen var öppen under hela sommaren 2005, och lera konstnärer bjöds också in till en lada i Kalenberg där det anordnades ett särskilt program med fasta konstnärer. Cykel- och kanotrutten passerade förbi denna kombinerade lada och ateljé, och vid vissa klockslag kunde turisterna besöka växtplatsen. Även om hela projektet nu har upphört gjorde man en video om hela utvecklingsarbetet som visas på besökscentret. Här kan man få se intervjuer med SBB, konstnärer som berättar om tanken med projektet, besökarnas kommentarer etc. Engagemanget i De Weerribben Med konstvägen ick skolbarnen också chansen att lära känna De Weerribben bättre. Ett sätt att göra det var att låta barnen själva arbeta fram en idé om en växtplats och sedan iscensätta den med hjälp av de fast engagerade konstnärerna. På så sätt kunde barnen arbeta i nationalparken under en längre tidsperiod och själva experimentera för att se hur konst och natur kan samverka. Konstnärernas närvaro har verkligen väckt ett stort lokalt intresse. Konstnärerna bjöd in personer till ett samtal om deras tankar kring just den här miljön. Deras olika åsikter och uppfriskande synsätt när det gäller naturen och användningen av naturmaterial har inspirerat till många publikationer på regional och nationell nivå. Alla kunde se hur naturens skönhet sakta växte fram i den konst som hade skapats. En ärla byggde t.ex. bo i ett av konstverken, vilket också visar hur parkens växter och djur samverkar. Det är en annan aspekt av projektets framgångar. En växtmiljö för konst Medlemsstat: Nederländerna Region: Östra Nederländerna, Overijssel Den lokala aktionsgruppens namn: Noordwest Overijssel Befolkning: Yta: 340 km² Projektets totala kostnad: euro EU: euro Andra ofentliga medel: euro Privata medel: euro Projektets stödperiod: Namn på kontaktperson: Tea Snippe Adress: Postbox AD Steenwijk Tfn (31-521) Fax (31-521) E-post: t.snippe@steenwijkerland.nl Internet: nederlands/gebieden/nwoverijssel/index. php?noordwest+overijssel Bilder från Rerun productions. Leader+ Magazine SVEDESE.indd :47:59

14 TYSKLAND En av Mecklenburgs många herrgårdar har nu öppnats för affärsverksamhet. Agroturism i Mecklenburg: semester på historiska gods Godsen i en region utgör basen för den här agroturismen: genom att utnyttja naturlandskapen och det historiska arvet har man utvecklat ett särskilt regionalt varumärke: Urlaub im Gutsdorf Baserad på en artikel av Manfred Achtenhagen, projektledare, och Jörg Kemmereit, projektassistent. Inledning I området mellan Östersjön och Alperna inns det väl knappast någon som aldrig har hört talas om agroturism eller konceptet semester på bondgård. Men till skillnad från andra regioner i Tyskland, t.ex. Bayern eller Baden Württemberg, har Mecklenburg och då framför allt Mecklenburgs sjödistrikt en strukturell nackdel i det här turismsegmentet. Ända sedan 1100-talet har Mecklenburg utvecklats till att bli ett område med stora lantegendomar. Byarna öster om floden Elbe präglas av dessa stora lantegendomar och de stora historiska godsen och herrgårdarna är typiska för den här regionen. Mindre gårdar eller traditionella bondbyar är sällsynta undantag. Men detta behöver inte innebära att man måste tänka bort agroturism i den här regionen. Herrgårdsbyarna har mycket att erbjuda turisterna i fråga om historia och tradition. Leader+-LAG-gruppen Mecklenburgische Seenplatte-Müritz har därför utvecklat sin egen turistprodukt under varumärket Urlaub im Gutsdorf (semester i herrgårdsbyn). Leader+-programmets LAG-grupp Mecklenburgische Seenplatte Müritz har också börjat marknadsföra det här konceptet för en större allmänhet. Genom det här initiativet försöker projektorganisatörerna i föreningen Historisches Gutsensemble Ludorf ev att skapa nya inkomstkällor för dem som lever på de eftersatta lantegendomarna i Mecklenburg-Vorpommern, en region där arbetslösheten uppgår till mer än 20 %. Utveckla ett starkt varumärke Sedan 2003 har föreningen arbetat med att utveckla det registrerade varumärket Urlaub im Gutsdorf. Precis som namnet antyder handlar det om att marknadsföra godsen och herrgårdarna som en helhet. Tanken är att turistverksamheten ska utvecklas utifrån vad som inns i de olika herrgårdsbyarna, t.ex. livsmedelsproduktion, tillverkning av andra produkter eller olika kulturevenemang. Nu senast har projektarbetet resulterat i en 280-sidig Leader+ Magazine SVEDESE.indd :38:16

15 AT T TA T I L LVA R A D E R E S U R S E R S O M F I N N S I N AT U R O C H K U LT U R publikation som innehåller beskrivningar av 70 byar med gods och herrgårdar i den här regionen. Här har föreningen Historisches Gutsensemble Ludorf ev gjort grundliga efterforskningar om alla 109 lantegendomarna och samlat in intressant information om byarnas historia, t.ex. när det gäller arkitektoniska och kulturella särdrag. Beskrivningarna av lantegendomarna och byarna har lagts ut på webbplatsen som har varit i gång sedan september Webbplatsen uppdateras kontinuerligt när det gäller turistaktiviteter, specialerbjudanden från de olika godsen, information om de stora närliggande naturreservaten, traditioner och festivaler, kulturaktiviteter samt interaktiva kartor över Müritzregionen. Den här sammanställningen med regional information kommer att följas upp med en studie där man undersöker Mecklenburg-godsens historiska utveckling fram till i dag. Syftet med detta är att väcka liv i regionens historia och att ta tillvara och utnyttja det arkitektoniska arvet. Föreningen kommer att använda de första resultaten för att utveckla olika metoder som gör att man kan utnyttja lantegendomarna bättre i turistverksamheten. Syftet med projektet är att det ska utvecklas en turiststrategi inom ramen för varumärket Urlaub im Gutsdorf, som ska vara i gång innan 2006 är slut. Efter detta ska man kunna boka sin semester, antingen genom föreningen eller också genom någon annan organisation som har fått ansvar för detta. Ludorf en modell Med sin tusenåriga historia har Ludorf allt som är typiskt för Mecklenburgs herrgårdsbyar och byn står nu som modell för projektets föreslagna aktiviteter. Sedan februari 2000 arbetar föreningen med att bevara och använda hela Ludorf-egendomen, som också skyddas genom ett bevarandebeslut. Ludorf är tänkt att bli ett kunskapscenter för Urlaub im Gutsdorf, och kommer att kunna ge stöd och rådgivning till andra herrgårdsbyar. Det ska också utarbetas en handbok, där projektresultaten omvandlas i riktlinjer, som har till uppgift att främja turistutvecklingen. Inspirera till turismutveckling Föreningen har inte bara till uppgift att kartlägga potentiella turistaktiviteter. Ett annat mål är att främja samarbete. Ett viktigt steg i den riktningen var deltagandet i ITB Internationale Tourismusbörse (ITB Internationella Turismutbytet) i Berlin under det övergripande namnet Urlaub im Gutsdorf i mars Två månader tidigare hade borgmästare, hotellägare och andra turistaktörer från fem olika herrgårdsbyar träfat projektorganisatörerna för att gå igenom det beintliga och potentiella turistutbudet. Därefter utarbetade de ett gemensamt reklamblad och olika broschyrer om de här olika aktiviteterna och förberedde en mässmonter där de kunde presentera sig. Under 2004 och 2005 valde de ut olika branschmässor för att nå ut till en bred publik, däribland ITB som är världens största turistmässa, mässan Reise und Camping i Essen och den internationella gröna veckan (Internationale Grüne Woche) i Berlin. Här var de med i montern för Leader+-programmets tyska nationella nätverkskontor. Vattensportmässan ( Boot ) i Düsseldorf valdes också ut med tanke på vattenturismen och Mecklenburgs tusen sjöar. Annonsering, nätverksarbete, marknadsföring Att vara med på branschmässor bidrog inte bara till att locka besökare, utan var också väldigt viktigt för att få kontakt med olika organ som arbetar med landsbygdsturism. Utifrån denna inledande kontakt utvecklades det sedan nya produkter, men också en del nya marknadsföringskanaler: Katologen som produceras av Urlaub auf dem Lande (semester på landet) i Mecklenburg-Vorpommern marknadsför nu Urlaub im Gutsdorf på vissa sidor. Tillsammans med en etablerad resebyrå har nationalparken Müritz och hotellet Gutshaus Ludorf på försök tagit fram ett särskilt semesterpaket för regionen Die Nationalparkwoche (nationalparksveckan). Här har man för första gången kombinerat herrgårdsbyarnas historiska arv med nationalparkernas naturarv. Under säsongen 2003 testade man cykel- och bilvägar mellan de olika lantegendomarna och en väg till mer externa turistmål som Internationale Gartenausstellung (den internationella trädgårdsutställningen IGA) från de olika herrgårdsbyarna. Resultaten från en besökarundersökning kommer att användas för att utveckla den planerade 100-Gutshäuser-Route ( de hundra godsens väg ). Föreningen arbetar också tillsammans med lera olika partner på regional nivå och har ett nära samarbete med Gutsdorf Bollewick (herrgårdsbyn Bollewick) och den lokala föreningen för Scheune Bollewick (Bollewick-ladan). Urlaub im Gutsdorf deltar i ladans regionala utställning eftersom den drar ungefär besökare om året, och det är en bra plattform för att marknadsföra projektet. Båda föreningarna har dessutom utvecklat en Regionalmahl (en regionalrätt), som görs på ingredienser från lantbrukarna i de olika herrgårdsbyarna. Stöd från Leader+ Vid sidan av den ovannämnda studien om de regionala godsens historia har Leader+ också inansierat en del workshops och multimediastationer i två av de större herrgårdsbyarna. Leader+ ger också stöd till den arbetsplats som har inrättats speciellt för detta projekt samt projektets enskilda delar, t.ex. framtagandet av en logotyp och en webbportal, deltagandet i branschmässor och tryckningen av broschyrer etc. Varje år måste det ansökas om Leader+ Magazine SVEDESE.indd :48:02

16 Cykeln är ett idealiskt sätt att upptäcka regionens många gods. ny inansiering. Under det första året inansierades arbetsplatsen till 100 % av Leader+ och nationella bidrag. Under det andra året minskar sedan inansieringsnivån till 90 % och under det tredje året ligger den på 80 %. Resterande del inansieras av föreningen. En del konkreta resultat När det gäller besöksfrekvensen på Ludorf-egendomen, godset som har fått stå som modell för pilotprojektet, har antalet besökare ökat från under 2003 till mer än under hösten Ökningen är ett resultat av att man har inrättat ett godsmuseum och erbjuder guidade visningar. Ett annat resultat är att det nu inns ett mer avancerat turistpaket i andra herrgårdsbyar och 20 byar erbjuder nu sådana paket, jämfört med bara fem innan projektet startade. Som ett led i det utbildningsprogram som har tagits fram inom projektet har sex personer kunnat starta eget företag som guider. Här har projektet samarbetat med den lokala handelskammaren (IHK Stralsund). Projektet har också stärkt regionens image som en av landets största turistattraktioner. Något av det viktigaste som har hänt är kanske också att projektidén har fått en internationell dimension inom ramen för föreningen Historisches Gutsensemble Ludorf ev, som ingår i Interreg III B-projektet Castle of tomorrow ( Urlaub im Gutsdorf Medlemsstat: Tyskland Region, distrikt: Mecklenburg-Vorpommern Mecklenburgische Seenplatte Den lokala aktionsgruppens namn: Mecklenburgische Seenplatte Müritz Befolkning: Yta: km² Projektets totala kostnad: euro EU: euro Andra ofentliga medel: euro Privata medel: euro Projektets stödperiod: Namn på kontaktperson: Manfred Achtenhagen Adress: Historisches Gutsensemble Ludorf ev, Rondell 7 8, D Ludorf/Müritz Tfn ( ) Fax ( ) E-post: info@gutsdorf.de Internet: Bilder från det tyska nationella nätverkskontoret. Leader+ Magazine SVEDESE.indd :48:05

17 ATT TA TILLVARA DET VÄRDE SOM FINNS I LOKALA PRODUKTER Leader+ Magazine SVEDESE.indd :48:10

18 PORTUGAL Portugal rural: att marknadsföra landsbygdsprodukter i stadsmiljö Ett nationellt samarbete stärker den regionala identiteten genom att etablera nya marknader för lokala produkter Inledning Det här mellanregionala samarbetsprojektet startades 1998 av lera olika LAG-grupper inom ramen för Leader II. Syftet var då en regional marknadsföring av såväl människor som kulturer. Det ledde till att det samma år öppnades en butik, Portugal rural, som var resultatet av olika regionala producenters samlade insatser och varierande strategier. Tillsammans hade de känt att det behövde innas ett försäljningsställe i stan för deras produkter. Butiken ligger i en av Lissabons äldre stadsdelar, Campo de Ourique, och här säljs det jordbruks- och hantverksprodukter från de olika Leader-regionerna. I butiken inns det en delikatessdisk med charkuterier, hantverksprodukter och en källare för regionala viner, med en anslutande taverna. Inom ramen för Leader+ har projektet utvidgats så att det omfattar ler LAG-grupper som har bildat en förening vid namn Proregiões. Den här föreningen har inte bara lyckats fortsätta att sprida ryktet om kvaliteten på portugisiska jordbruksprodukter och regionala hantverksprodukter, utan är också ett exempel på mellanregionalt samarbete inom ramen för Leader+-initiativet. En gemensam strategi som fortsätter inom Leader+ Efter framgångarna inom ramen för Leader II bestämde sig LAG-grupperna för att starta ett nytt projekt i syfte att utvidga sitt aktivitetsutbud och utöka partnerantalet. Ett mellanregionalt partnerskapsprotokoll undertecknades i januari 2004, och därmed var Proregiões bildat. Den här föreningen ska fortsätta att ta tillvara det värde som inns i de många regionala produkter som gruppen företräder samt att stärka bilden av regionerna som kvalitetsproducenter. Det ökade partnerantalet har dessutom lett till ytterligare stordriftsfördelar, vilket är nödvändigt för att lyckas kommersiellt i stadsmiljö. Inom ramen för det nya projektet har det utvecklats lera olika aktiviteter. Föreningen har t.ex. anordnat temaworkshops, lanserat nya produkter där producenterna får en chans att presentera sig själva, anordnat workshops med traditionell konst- och hantverksinriktning, anordnat provsmakningar av lokala produkter, inrättat en färskvaruavdelning, anordnat utställningar samt eftermiddagsträffar med läs- och barnaktiviteter. Samtliga aktiviteter har i- nansierats av Leader+. Detta ligger utanför det ekonomiska stödet till inköp av butikslokal, inklusive renovering och utrustning, samt reklam- och marknadsföringsmaterial. Det portugisiska nationella nätverkskontoret (RED Portuguesa Leader+) har också varit med och utvecklat två anknytande aktiviteter: en serie med aktionsveckor (Semanas Animadas) samt färdiga korgar med färskvaror (RECIPROCO). Aktionsveckor Projektets aktionsveckor är ett viktigt sätt att marknadsföra de regionala produkternas kvalitetsimage, men handlar också om att utveckla en ny långsiktig marknad för stadsbefolkningen. Ett primärt mål för den här verksamheten har varit att bygga en bro mellan stad och landsbygd. Brobyggandet med den potentiella nya stadsmarknaden har innefattat kontakter mellan producenter och lokala kulturrepresentanter. Den här kontakten har varit viktig för att förstå de särskilda marknadsvillkoren för vissa produkter, och vilket också bekräftats genom det intresse som allmänheten har visat. Det har lett till att man har kunnat ta in nya produkter i butiken Portugal rural, samtidigt som nya partner och detaljhandelsdistributörer har identiierats. Lissaboninvånarnas respons visar tydligt att huvudstaden utgör en viktig marknad för regionala produkter, särskilt när det gäller kvalitetslivsmedel och regional kultur. Hittills har därför aktionsveckorna visat sig vara ett lyckat sätt att föra ut lera århundradens portugisiska know-how till en ny stadsmarknad. Direkt försäljning av färdiga produkter Den här verksamheten har också utvecklats och stötts genom ett Leader+-projekt som heter RE.CIPRO.CO (Relação de CIdadania entre PROdutores and COnsumidores), och marknadsförs genom butiken Portugal rural. Här handlar det om direkta leveranser från producent till konsument av färdiga korgar med basprodukter från jordbruket. Den här strategin har bl.a. lett till att det etableras en direkt koppling till leverantören, och därigenom ökar också medvetenheten om förhållandet mellan konsument och landsbygd. De färdiga korgarnas sammansättning och vikt (som kan vara upp till 18 kilo) varierar utifrån vilka säsongsprodukter som inns att tillgå. Själva korgarna är gjorda av rotting, vide eller halm, beroende på hantverkaren och vilket material som inns att tillgå i ursprungsregionen. Försäljningen av sådana här korgar är väldigt viktig, eftersom den innebär ett åtagande som ger tillverkaren en säker inkomst. Leader+ Magazine SVEDESE.indd :48:11

19 AT T TA TILLVARA DE T VÄRDE SOM FINNS I LOKALA PRODUK TER Butiken har ett stort utbud av regionala kvalitetsprodukter. Försäljningen av de här färdiga korgarna har blivit en häpnadsväckande framgång, och här har Leader+ spelat en betydelsefull roll genom att kunna erbjuda ett försäljningsställe i stadsmiljö, marknadsföra de olika regionala produkterna i ett kommersiellt sammanhang, organisera utbildningsworkshops och produkttester samt samla de nationella produkterna i en kommersiell (stads-)miljö. Några projektresultat I slutet av 2005 anställde Portugal rural fyra personer, och målsättningen är att man ska skapa ytterligare tre arbetstillfällen i slutet av 2006 när projektet upphör. Under de pågående aktionsveckorna har det lett till att butikens besöksantal har mer än fördubblats, vilket också har inneburit en ökad omsättning. Det inns planer på att utveckla en del av de nuvarande varorna och tjänsterna, t.ex. genom säsongskorgar som kan säljas till jul, en Internetbutik och ytterligare marknadsföringsevenemang på olika köpcenter. Portugal rural skulle också vilja vara med i liknande europeiska projekt, så att man skulle kunna utöka sitt produktutbud. Följande grupper har deltagit i projektet: Associação das Casas do Povo da Região Autónoma da Madeira (ACA- PORAMA), Associação de Desenvolvimento da Alta Estremadura (ADAE), Associação de Desenvolvimento Local Bairrada e Mondego (ADELO), a Associação de Desenvolvimento de Iniciativas Culturais, Sociais e Económicas (ADICES), Associação para o Desenvolvimento Integrado do Ribatejo Norte (ADIRN), Associação para o Desenvolvimento da Terra Quente (DESTEQUE), Associação para o Desenvolvimento e Promoção Rural do Oeste (Leader OESTE), Associação para o Desenvolvimento do Alentejo Central (MONTE, ACE), Associação para o Desenvolvimento Integrado do Ribatejo Interior (TAGUS), e a PróRegiões. Portugal rural Medlemsstat: Portugal Regioner: Olika nationella regioner De lokala aktionsgruppernas namn: ACAPORAMA, ADAE, ADELO, ADICES, ADIRN, DESTEQUE, LEADEROESTE, MONTE, TAGUS, PróRegiões Information om hela projektområdet: Befolkning: Yta (km²): ,08 Projektets totala kostnad: euro EU: euro Andra offentliga medel: euro Privata medel: euro Projektets stödperiod: Namn på kontaktperson: Pedro Saraiva (TAGUS) Adress: Rua Saraiva de Carvalho, 115 Loja AC, Campo de Ourique, P Lissabon Tfn (351) Fax (351) E-post: lojaportugalrural@mail.telepac.pt Internet: Bilder från Fernando Baio TAGUS. Leader+ Magazine SVEDESE.indd :38:19

20 FINLAND Torkade naturprodukter från Kajanaland Ett av Europas renaste skogsområden bidrar med ingredienserna till två Leader+-inansierade projekt här skapas högkvalitativa naturliga livsmedel och arbetstillfällen med lite extra lokal krydda Baserad på en intervju av Tuomo Seppänen med Matti Veijola, verksamhetsledare för Osuuskunta Ärmätti. Inledning Den lilla byn Suolijärvi i det inländska landskapet Kajanaland ligger mitt i Finland, i ett område som anses ha en av Europas renaste naturmiljöer. I Kajanalands skogar växer skogsbär, svamp och örter alldeles fritt och här har alla rätt att gå. Det innebär också att alla har rätt att plocka med sig av naturens råvaror och antingen använda dem själva eller också sälja dem vidare. I praktiken köps dock nästan alla naturprodukter upp av lokala grossister. Under de senaste åren har större tyngdpunkt på förädlingen av dessa naturprodukter, vilket till viss del beror på de båda projekt som får stöd från Leader+-programmets LAG-grupp Oulujärvi Leader ry. Inom dessa projekt har man också fokuserat på att ta fram metoder som gör det möjligt att så långt det är möjligt skörda och förädla olika sorters svamp, bär och örter direkt på plats, innan de transporteras till marknaden. Detta omfattar även nya metoder för att ånga, mala och sålla naturprodukter. Det gemensamma målet med de båda angränsande och stödjande projekten är att få fram en naturprodukt som är så högkvalitativ, ren och aromrik som möjligt. Utvecklar en unik produktionsmetod Andelslaget Ärmätti (Osuuskunta Ärmätti) i Suolijärvi har deltagit i arbetet med att vidareutveckla regionens naturprodukter genom att bygga ett ångaggregat, vilket ingår i deras projekt för kvalitet och efektivitet vid vidarebehandling. Under de senaste månaderna har ångaggregatet redan utvecklats och pilottestats i stor omfattning. Prototypen beräknas vara klar i sommar (2005), förklarar Matti Veijola, verksamhetsledare för andelslaget Ärmätti. Som en del av samma projekt har de utvecklat och byggt en sållningsoch malningsmaskin (avsedd för förädling av naturprodukter), som kan kombineras med en beintlig torkmaskin. Svampar, bär, örter och grönsaker har torkats i en sållnings- och malningsmaskin, dvs. en torkmaskin med många funktioner. Bäst går det att torka svamp. Till exempel shiitake tål torkning utmärkt och behåller sin form. Den multifunktionella torkens ångaggregat ger nu en torkad naturprodukt som håller högre kvalitet än tidigare, säger Veijola. Den torkmaskin som har utvecklats i Suolijärvi är unik jämfört med det beintliga produktutbudet, eftersom materialet inte behöver hanteras manuellt och lyttas runt i lika stor utsträckning under de olika stegen i torkningsprocessen. Till följd av detta har man framgångsrikt kunna förkorta onödig direkt hantering av materialet under torkningen och samtidigt har torktiderna förkortats. Dessa förbättringar har också gett direkta efekter på slutresultatets kvalitet. I vår torkmaskin behöver materialet inte hanteras lika mycket, eftersom den är konstruerad så att de olika torkfaserna är kopplade till en enda maskin, och vi använder oss av luft för att lytta runt materialet under torkningen, säger Veijola. Ökad kvalitet och efektivitet Ett annat Suolijärvi-baserat projekt, som också får stöd från Oulujärvi Leader ry, är projektet för kvalitet och effektivitet vid vidarebehandling, som samordnas av Kajanalands forskningsstation för MTT Agrifood Research Fin- En garanterad kvalitetsprodukt. Här förädlas örter och andra produkter. Leader+ Magazine SVEDESE.indd :48:29

21 AT T TA TILLVARA DE T VÄRDE SOM FINNS I LOKALA PRODUK TER land. Målet för detta projekt är att utveckla en metod för behandling med ånga som ger torkade naturprodukter av örter, bär eller svamp högre kvalitet samtidigt som mikrobhalten minskar. Ett annat syfte med projektet är att testa malnings- och sållningsmaskinen samt att utveckla metoder som gör det möjligt att köra maskinen så kostnadsefektivt som möjligt, för att på så sätt spara in arbetstimmar. När man utvecklar sådan här utrustning är det viktigt att det inns en tydlig, fristående forskning vid sidan av det tekniska genomförandet och själva maskinkonstruktionen. Forskningen bör helt fokusera på att undersöka och testa maskinens olika egenskaper för att hjälpa till att få fram bästa möjliga slutresultat, säger Veijola. Leader-inansierad teknik för förädling av naturprodukter Torkmaskinen med många olika funktioner innebär nya arbetstillfällen på Kajanalands glesbefolkade landsbygd. Genom försäljningen av naturprodukter får lokalinvånarna ännu en utkomstmöjlighet. Förädlade naturprodukter ger också bättre betalt än oförädlade färska naturprodukter. När produktionsmängden växte började vi undersöka olika maskiner och utrustning som skulle kunna minska det manuella arbetet och efektivisera produktionen. De torkar som fanns på marknaden var alltför dyra, invecklade och svåra. Dessutom blev torkningsresultatet dåligt. Därför började vi själva utveckla en torkare som skulle kunna användas till att torka naturprodukterna. Det var så vi började med den multifunktionella torken/malningsmaskinen/sållningsmaskinen, minns Veijola. Utan stödet från Oulujärvi Leader ry skulle det aldrig ha varit möjligt att utveckla maskinen så här långt. Redan nu har maskinen resulterat i att glesbygden har fått ytterligare nya inkomster och arbetstillfällen. Tack vare den multifunktionella torken har vi fått upp till 50 gånger bättre lönsamhet i vårt arbete och kvaliteten har förbättrats avsevärt, säger Veijola. med fokus på kvalitet Den multifunktionella torken är en kombination av ett ångaggregat och en torknings- och malningsmaskin. Tester har visat att med den här kombinationen hamnar mikrobhalten under EU:s gränsvärden, säger Veijola. Den nya multifunktionella torken ger en behandlad aromrik produkt som håller hög kvalitet och som kan användas eller förpackas direkt. Den torkade produktens kvalitet är det som är absolut viktigast. Det är svårt att mäta torkningsresultat, men torkningsgraden måste vara över 90 %. Den här multifunktionella torken torkar produkterna upp till 95 %, berättar Veijola. Att den torkade produkten håller hög kvalitet, att själva torkmaskinen är lätt att använda och ger bra torkningsresultat det är det som är viktigast med den multifunktionella torkaren, fortsätter han. Arbetet med att utveckla den multifunktionella torken pågår ständigt. De testresultat som man har fått fram kommer nu att användas i det pågående utvecklingsarbetet med torkmaskinen. Det inns redan planer på att bygga en större multifunktionell tork med ett integrerat ångaggregat utifrån den nuvarande prototypen. Med en större maskinstorlek kan man också få ett mer ekonomiskt slutresultat, t.ex. genom förbättrad värmeekonomi. Den multifunktionella torken anses ha de bästa förutsättningar att ge produkter av riktigt hög kvalitet. Förädling av naturprodukter i Kajanaland Medlemsstat: Finland Region, distrikt: Kajanaland Den lokala aktionsgruppens namn: Oulujärvi Leader ry Befolkning: Yta: km² Projektets totala kostnad: euro EU: euro Andra ofentliga medel: euro Privata medel: euro Projektets stödperiod: Namn på kontaktperson: Pirjo Oikarinen Adress: Kalliokatu 4, FIN Kajaani Mobil (358-40) Fax (358-8) E-post: pirjo.oikarinen@oulujarvileader.com Internet: och den förädlade produkten ser ut ungefär så här. Bilder från det finska nationella nätverkskontoret. Leader+ Magazine SVEDESE.indd :48:40

22 ATT HÖJA LIVSKVALITETEN PÅ LANDSBYGDEN Leader+ Magazine SVEDESE.indd :48:43

23 AT T HÖJA LIVSK VALITE TEN PÅ LANDSBYGDEN FRANKRIKE Opera på Mossets slott Med Leader+-programmets hjälp kan en operaförening sammanföra lokala och utländska artister och slå an en ny ton i regionen Inledning Det Leader+-tema som LAG-gruppen Terres Romanes i Pays Catalan arbetar med handlar om att höja livskvaliteten. Det har utarbetats ett förslag till hur den ofentliga servicen skulle kunna förbättras, där man bl.a. inkluderar fritidsaktiviteter, service till företagen, miljöskydd och arkitektoniskt arv. Ett annat led i detta var att det skulle bildas en förening för regionens scenkonstnärer. Den här föreningen hade lera olika syften: den skulle kunna integrera olika etniska grupper i ett gemensamt projekt så att de blev lokalt etablerade, upprätta ett resurscenter för scenkonst musik, teater, dans m.m. och göra det möjligt för professionella scenkonstnärer och amatörer att arbeta tillsammans med olika aktiviteter. Att göra kulturen tillgänglig Med utgångspunkt från det här förslaget samlades lera scenkonstnärer under 2003 för att bilda en lokal kulturförening. Syftet med Association Opera Mosset är att sammanföra scenkonstnärer, hantverkare och tekniker som alla har olika bakgrund de kan vara profs, amatörer eller frivilliga som bara vill hjälpa till kring gemensamma operaprojekt. Målet var att man skulle ge en så stor publik som möjligt chansen att upptäcka opera och samtidigt stödja Leader+ Magazine Dramat fortsätter utanför... kulturverksamheten i det här landsbygdsområdet. På så sätt kunde man öka de sociala banden mellan alla olika delar av befolkningen. Invånarna i staden Conlent skulle också få tillgång till nya kulturella tjänster, t.ex. utbildningsworkshops inom teater, musik, modellering etc. Ett annat syfte med det här förslaget var också att lyfta fram byn Mossets rika historia genom olika aktiviteter, t.ex. att sätta upp operaföreställningar i en arkitektoniskt rik miljö, se till att hela byn engagerades och genomföra ett studiebesök som anordnas av studenter från konstskolan École des beaux-arts de Perpignan. Att främja den kulturella utvecklingen Från och med våren 2003 anordnade kulturföreningen en rad olika workshops och utbildningar för invånarna i Conlent. Här kunde man få lära sig operateknik inom olika områden, t.ex. dramatiskt uttryck, sång, dans, kostym- och masktillverkning etc. Dessa utbildningsworkshops anordnades på veckobasis och hölls antingen av lokala scenkonstnärer eller också av profs inom respektive område. I genomsnitt var det tio engagerade personer som deltog i varje kurs. För att få delta och vara med på alla workshops måste man betala 10 euro per kvartal, förutom den årliga medlemsavgiften till föreningen på 5 euro. Under 2005 till- SVEDESE.indd :48:45

24 Med tanke på alla fördelar som Leader+ redan har inneburit för byn Mosset lämnades det under 2005 in ytterligare en ansökan till Leader. Tanken var att projektet skulle få större spridning och både nå ut till ler personer och till ett större geograiskt område. Det som hittills har varit så speciellt med projektet är att det har samlat lokalbefolkningen kring en ny kulturell verksamhet. Det är dessutom ett originellt och innovativt sätt att föra ut opera till en bredare publik och då framför allt till barn. Här kan Leader+ ge ett långsiktigt mervärde på två olika plan. Först och främst när det gäller aspekter som rör projektets ledning och administration (något som är nödvändigt i alla föreningar). Här har Leader+ varit till stor hjälp när det gäller metod, kunskaper och uppföljningsåtgärder och kunnat bistå med t.ex. räkenskaper, arbetsplanering och utvärdering. Tack vare Leader+ har projektledaren också kunnat få kontakt med andra kulturföreningar i regionen, delta i arbetsgrupper som behandlar olika aspekter av lokal förvaltning samt vara med om att genomföra mindre uppsättningar i andra städer. Nätverksarbetet mellan regionens aktörer har alltid varit en viktig del av det här projektet (Leader och Pays) och det är också en väldigt konkret och positiv aspekt av utvecklingen. Inom den närmaste framtiden planeras det en annan mer intensiv utbildning som riktar sig till både amatörer och profs, t.ex. Amsterdamoperans orkester, Berlins radioorkester, Coral Polifònica de Tremp, Orchestre Symphonique de l Aude och NKT Theaterproducties Amsterdam. men på scenen är de redo för en sprakande final. kom det några nya workshops som anordnades varje vecka (oftare än så när evenemanget närmade sig) och som var öppna för de runt 200 frivilligarbetarna från trakten. Man planerade också en lokal informationskampanj för att få lokalbefolkningens stöd, och studenterna från École des beaux-arts de Perpignan ick göra kartor som visade hur man hittar till byn. Den första föreställningen som sattes upp var Barberaren i Sevilla. Den genomfördes i augusti 2003 på Mossets slottsgård och här deltog det både amatörer (kör och musiker) och profs (musiker, dirigenter och sångare). De fyra föreställningarna lockade en publik på personer. Under sommaren 2004 genomfördes en serie musikkonserter som drog besökare. Den senaste operaförställningen, Sacrée Carmen som har inspirerats av Bizets Carmen, sattes upp i augusti Till den här produktionen engagerades mer än 80 musiker och sångare från såväl Frankrike som Nederländerna. De åtta föreställningarna ick en publik på ca personer. Under arbetet med Barberaren i Sevilla bildades nätverket Mosset-operans vänner, som för närvarande har 250 medlemmar. Det här nätverket stöder föreningens olika initiativ, antingen ekonomiskt eller med husrum för de artister som kommer utifrån (Tyskland, Schweiz, Nederländerna och Spanien) och som behöver någonstans att bo under tiden som de deltar i produktionerna. Leader+ fortsätter att ge ett mervärde Projektets fortsatta verksamhet Frågan om projektets långsiktiga överlevnad togs upp när en ny ansökan lades fram för programkommittén i juli 2005 om att få fortsätta operaproduktionerna. Även om en kontinuitetsprocess redan har inletts (delvis tack vare projektledaren för Association Opéra Mosset), har LAG-gruppen också bestämt sig för att stödja föreningen medan man undersöker olika långsiktiga lösningar för att den ska kunna fortsätta med sin verksamhet. En tänkbar lösning, som håller på att undersökas just nu, är att projektet skulle kunna utvecklas till ett transnationellt samarbete och här har en italiensk LAGgrupp redan kontaktats. Mosset-operan Medlemsstat: Frankrike Region, distrikt: Languedoc-Roussillon, Pyrénées Orientales Den lokala aktionsgruppens namn: Terres Romanes en Pays Catalan Befolkning: Yta: 959 km² Projektets totala kostnad: euro EU: euro Andra ofentliga medel: euro Privata medel: euro Projektets stödperiod: Namn på kontaktperson: Séverine Casassayas Adress: GAL Terres Romanes en Pays Catalan, Mairie annexe, Place de la République, F Prades Tfn (33) Fax (33) E-post: leader.terresromanes@tiscali.fr Internet: Bilder från det franska nationella nätverkskontoret. Leader+ Magazine SVEDESE.indd :48:52

25 AT T HÖJA LIVSK VALITE TEN PÅ LANDSBYGDEN Några skuggande träd kan behövas om det är mycket sol. ÖSTERRIKE Ungdomar skapar egna mötesplatser Under bara åtta månader arbetade ca 150 ungdomar (19 30 år) från 10 olika samhällen aktivt med att skapa mötesplatser och höja sin egen livskvalitet Inledning I regionen Eferding, liksom i så många andra landsbygdsregioner, ansåg inte kommunerna att ungdomarna var någon viktig målgrupp för sådant som byutveckling och uppfräschning av lokala miljöer. Ändå är det så att ingen använder det ofentliga rummet så mycket som just ungdomar. Tonåringar vill gärna kunna träfas ostört, på platser där det inte inns några vuxna eller barn. Men med sin begränsade rörlighet och köpkraft är de ofta beroende av mötesplatserna på allmänna platser, som parker och allmänna torg. Med projektet Ungdomar skapar egna öppna rum har antalet attraktiva mötesplatser för ungdomar nu ökat i tio olika kommuner i Eferding-regionen. Startpunkten för det här projektet kom när en workshop om ungdomar och landsbygdsutveckling anordnades av Leaders österrikiska nationella nätverkskontor. Där presenterade två landskapsarkitekter, Karin Standler och Eva Schwab, en rapport om ett program som hette Tonåringarnas öppna rum. Den här rapporten visade hur ungdomar kan involveras i planeringen och utformningen av lämpliga platser i kommunerna. Franz Tauber var ordförande och Gerlinde Grubauer, som är verksamhetsledare för LAG-gruppen Eferding, blev så imponerad av presentationen att hon bjöd in de båda landskapsarkitekterna att vara med på en workshop i hennes egen region. Efter detta beslöt LAG-gruppens styrelse och de tio kommunerna att de skulle stödja projektet. Information skapar delaktighet Leader+ Magazine Projektet Ungdomar skapar egna öppna rum inleddes i april 2005 med en omfattande informationskampanj för att väcka ungdomarnas entusiasm för projektet. Det anordnades bl.a. en informationskväll för olika resurspersoner, där man bjöd in ungdomsansvariga från olika regionala organisationer, ungdomskonsulter från kommunerna, lärare och representanter för olika ungdomsorganisationer. Projektet presenterades också vid nio olika tillfällen för ungefär 500 elever. På så sätt ick eleverna direktkontakt med projektledarna och kunde få en bild av hur de arbetade. I de regionala medierna och de kommunala nyhetsbreven rapporterades det också om det planerade ungdomsprojektet. Informationskampanjen resulterade i att ca 150 ungdomar i åldern från de tio olika kommunerna bestämde sig för att vara med i projektet. Analysera, planera, presentera och skapa Tillsammans med planerarna gick ungdomarna runt i var och en av de tio olika kommunerna för att enas om en lämplig placering för en mötesplats. Med lite hjälp från landskapsarkitekterna bedömde ungdomarna sedan de platser som de hade valt utifrån kriterier som platsens atmosfär, hur den skulle kunna användas, vad som är bra och inte bra, vilka idéer som skulle kunna bidra till att platsen användes på ett bättre sätt etc. Projekten fortsatte sedan att diskuteras under en rad olika planeringsworkshops. Under dessa tvådagarsworkshops ick ungdomarna tillsammans med tre arkitekter och fem landskapsarkitekter arbeta fram skisser och modeller för de platser som de hade valt. Kommunernas representanter som var med på dessa planeringsworkshops ick med egna ögon se hur entusiastiska ungdomarna var inför att få skapa sina egna rum. Samtidigt bidrog diskussionerna mellan de olika parterna till att idéerna höll sig på en realistisk nivå och uppfyllde de grundläggande målen, inte bara i fråga om an- SVEDESE.indd :49:01

26 vändningsområdet utan även i fråga om kostnaden. Dessa planeringsworkshops följdes sedan av något som kallas cityline. Här ick ungdomarna presentera sina modeller och diskutera dem med kommuntjänstemän, lärare, föräldrar, vänner och andra berörda parter. Den här ofentliga diskussionen resulterade slutligen i att kommunrepresentanterna gav sitt klartecken. Hösten 2005 hade ungdomarna i Eferding lyckats förvandla sina modeller till verklighet med hjälp från landskapsarkitekter, arkitekter, sin respektive kommun och lokala företag. Kommunerna hade dessutom fått ytterligare tips om hur man skulle kunna utnyttja det ofentliga rummet ännu bättre utifrån ungdomarnas behov. Projektresultat Under bara åtta månader omvandlade ungdomar från regionen Eferding ytor där de redan tillbringar en stor del av sin fritid till attraktiva mötesplatser. Ställbara bänkar, stolar och bord i modern design gör att ytorna kan användas på lera olika sätt och t.ex. utnyttjas av lera smågrupper samtidigt. Takkonstruktioner ger skydd mot regn och sol. En mångfärgad paviljongliknande byggnad, tillverkad av Perspex (ett ersättningsmaterial för glas), har utrustats med mångfärgade bänkar och bord av målade betongrör. Den kan fungera som en tilllyktsort från omvärlden och samtidigt ge en bra utblick över omgivningen. Andra attraktioner som har byggts och planerats av ungdomarna är utsiktsplattformar, soldäck, en grillplats och en utomhusbio vid en fotbollsplan. På vissa ställen har ungdomarna haft nya idéer för hur buskarna skulle planteras och fasaden till en sportbar har också fått sig en ansiktslyftning. De här exemplen visar att om ungdomar bara får chansen, kan deras kreativa idéer verkligen bidra till byns eller traktens utveckling. Finansiering Ovannämnda åtgärder har inansierats genom Leader+ i fråga om tekniskt stöd, analyspresentation, planering och modellbyggnad, oiciell presentation för allmänheten samt uppfräschningen av de platser som regionens ungdomar hade valt ut. Det nödvändiga byggnadsmaterialet inansierades av kommunerna själva samt till en mindre del även av den nationella ungdomsenheten för delstaten Oberösterreich. De sammanlagda kostnaderna för varje kommun uppgick till mellan euro och euro. Erfarenheter före och eter Till att börja med var många av kommunens företrädare och tjänstemän med ungdomsansvar tveksamma till att låta ungdomarna vara med i projektet. En del borgmästare tvivlade också på att ungdomarna skulle ha den motivation och kompetens som krävdes för att utveckla vettiga, genomförbara och kreativa idéer. Ungdomarna ansågs inte heller kunna genomföra sina idéer eller ta ansvar för de färdiga mötesplatserna. Den inledande osäkerheten har sedan dess övergått i en allmän entusiasm. En borgmästare, som var särskilt skeptisk i början, har till och med kommit med en ofentlig ursäkt för att han tvivlade på ungdomarna, och sagt så här: Det var så roligt att se ungdomarnas entusiasm och engagemang när de arbetade med det här projektet. Dessutom är det en verkligt in grundidé. Ett annat bestående resultat av projektet är att kommunikationen mellan ungdomarna och kommunens företrädare har förbättrats betydligt, och att det nu inns en mycket större förståelse för ungdomarnas behov. Ungdomarna har i sin tur fått en tydlig lektion i att det faktiskt går att påverka utvecklingen av det egna samhället och på ett bestående sätt höja sin egen livskvalitet. Ungdomar skapar egna öppna rum Medlemsstat: Österrike Region, distrikt: Oberösterreich, regionen Eferding Den lokala aktionsgruppens namn: Regionalentwicklungsverband Eferding Befolkning: Yta: 268 km² Projektets totala kostnad: euro EU: euro Andra ofentliga medel: euro Privata medel: euro Projektets stödperiod: Namn på kontaktperson: Mag. Gerlinde Grubauer Adress: Stadtplatz 31, A-4070 Eferding Tfn ( ) Fax ( ) E-post: regef@eferding.ooe.gv.at Internet: Bilder från LAG Eferding och Karin Standler. Leader+ Magazine SVEDESE.indd :49:06

27 AT T AN VÄN DA NY KN O W-HO W O C H NY T E KN IK ATT ANVÄNDA NY KNOW-HOW OCH NY TEKNIK Leader+ Magazine SVEDESE.indd :49:21

28 SVERIGE Hembygdsföreningen på 2000-talet: ett virtuellt besökscenter Teknik och lokal förankring har bidragit till att sätta en regions arv på den kulturella kartan av Åsa Olsson, projektmedarbetare, Leader+ Blekinge Inledning Östra Blekinge Hembygdsförening har utvecklat en ny hemsida för att sprida information och skapa intresse kring lokala besöksmål. Här inns det länkar till över 30 besöksmål och enligt Arne Strandh, verksamhetsledare, har det förväntade resultatet nåtts snabbare än väntat. Antalet besökare på hemsidan ökar varje månad och är nu en av hembygdsföreningarnas mest besökta hemsidor i Sverige. Projektbakgrund Hemsidan för Östra Blekinge hembygdsförening omarbetades under Man bestämde sig då för att hemsidan skulle bli den plats dit man gick i första hand för att få information om bygdens historia och intressanta platser som kunde vara värda ett besök. Projektet Besöksmål i Östra Blekinge är ett resultat av en genomförbarhetsstudie som inansierades av de regionala myndigheterna och genomfördes av hembygdsföreningen. Projektet fortsatte sedan med en ansökan om inansiering till LAG-gruppen Leader+ Blekinge. Metod och genomförande Eftersom man förstod vilket värde Internet kunde ha för projektet, började olika medlemmar i hembygdsföreningen arbeta med att ta fram innehåll till hemsidan, vilket resulterade i en första lista med 45 platser. Därefter gjorde man ytterligare ett urval utifrån följande kriterier: tillgänglighet, pedagogiska kvaliteter, platsens kulturella värde och betydelse, dokumenterad historia och avsaknad av kommersiella kopplingar. Utifrån dessa kriterier valdes 33 besöksmål ut till hemsidan, och dessa fotograferades och presenterades sedan enligt följande: Översiktskarta över alla besöksmål i Östra Blekinge. Allmän beskrivning. En karta och en beskrivning av vägen dit. Historia och bakgrund, med särskilt fokus på vad som gör platsen intressant. Promenadstråk i omgivningarna. Framkomlighet för exempelvis rörelsehindrade personer. Vid varje besöksmål ska det innas en informationsskylt om det aktuella besöksmålet och dessa skyltar produceras av företagare i verksamhetsområdet. Annat informationsmaterial som foldrar och broschyrer produceras av lokala företagare i samverkan med hembygdsföreningens medlemmar. Ett av regionens många vattendrag. Projektresultat Som ett resultat av projektet har regionens turistpotential ökat. Detta beror inte enbart på den historiska information som har lagts ut, utan också på de bilder, kartor och vägbeskrivningar som nu har gjort regionen mer attraktiv och tillgänglig för besökarna. Men syftet med projektet är inte bara att nå ut till turister utan även till ungdomar och lokalbefolkning genom att ge dem en chans att upptäcka och ta del av Östra Blekinges rika kultur- och naturarv. När de åker till besöksmålen kommer de även att använda sig av olika tjänster som de lokala företagarna erbjuder. Vi försöker också att göra besökarna intresserade av andra aktiviteter i området genom Leader+ Magazine SVEDESE.indd :49:26

29 AT T ANVÄNDA NY KNOW-HOW OCH NY TEKNIK att länka till aktuella evenemang, berättar Arne Strandh. Hemsidan uppdateras kontinuerligt. Så om något händer under dagen kan vi lägga ut information på nätet redan samma dag. Värnar om det lokala intresset Hembygdsföreningens ändamål är att värna om bygdens kultur- och naturvärden inom fem olika församlingar. Det inns ett starkt intresse för hembygdsföreningen och ca 10 % av lokalbefolkningen är med i föreningen, som också har många medlemmar som bor utanför trakten men vill hålla kvar kontakten med området. Nyligen ick föreningen sin tusende medlem! Internetsatsningen har också stärkt hembygdsföreningens ändamål genom att hitta fram till lera nya grupper i samhället, särskilt ungdomar. Internetsidan har även visat sig ge möjlighet för personer som växte upp där och har lyttat från området eller kanske har kvar släkt där att få information om sin gamla hemtrakt. Föreningen har i dag medlemmar som är upp till tredje generationens utvandrare från Sverige eller just Östra Blekinge, som har hittat tillbaka till sina rötter via Internet. vaknat intresse för ett ämne som tidigare ansågs tråkigt. Vissa elever har också talat om att de skulle vilja gå med i hembygdsföreningen. Internet ett sätt att synliggöra I början var ett av projektets mål att i nära samarbete med hembygdsföreningen skapa ett nätverk som kunde synliggöra traktens kulturhistoria. I slutet av 2005 inns det 33 intressanta besöksmål utlagda på regionens hemsida och dessa uppdateras och utvecklas kontinuerligt efterhand som mer material samlas in och bearbetas. Som ett komplement till Internetinformationen har hembygdsföreningen också tagit fram en broschyr som bl.a. ska distribueras via turistbyråerna. Ökar vi antalet besökare här i Östra Blekinge, kan många företag och andra verksamheter få nytta av detta ganska omgående, säger Arne Strandh. Genom att locka ler turister och besökare till området kommer projektet i ett längre perspektiv att stärka det lokala näringslivet och öka möjligheterna för en livskraftig landsbygd. Hembygdscenter i Östra Blekinge Medlemsstat: Sverige Region, distrikt: Blekinge Den lokala aktionsgruppens namn: Leader+ Blekinge: E-bygd i gränsland Ett av Blekinges besöksmål. Skapa intresse En viktig del av projektet har handlat om att använda Internetteknik för att sprida information och skapa intresse kring lokala besöksmål i ett relativt begränsat område. Ny information kan snabbt läggas ut på hemsidan, som också kan utvecklas efterhand som samhällets behov ändras. Det är nu t.ex. på förslag att regionens skolor, lokalbefolkningen och det lokala näringslivet ska engageras i arbetet med att vidareutveckla informationsinnehållet på sidan. Redan nu använder traktens lärare hemsidan för att hitta material till lektionerna om traktens historia. Detta har i sin tur lett till att eleverna har blivit mer intresserade av sin historia och fått ett ny- Befolkning: Yta: km² Projektets totala kostnad: euro EU: euro Andra ofentliga medel: euro Privata medel: euro Projektets stödperiod: Kontaktperson: Tommy Svensson Adress: Thornska villan, S Bräkne-Hoby Tfn (46-457) Mobil (46-708) Fax (46-457) E-post: tommy.svensson@leaderblekinge Internet: Bilder från det svenska nationella nätverkskontoret. Leader+ Magazine SVEDESE.indd :49:32

30 ITALIEN Montiweb: ett nätverk mellan regionens kommuner Här används ny teknik till en innovativ informationsplattform som utvecklar turistpotentialen i en region och samtidigt förbättrar den kommunala servicen för invånarna Montiweb utgör en länk till regionens naturliga skönhet. Inledning I LAG-gruppen Montefeltro är alla regionens huvudaktörer med. Här inns det företrädare för kommuner såväl som för ekonomiska och kulturella organisationer. Styrelsen har 35 olika medlemmar: 20 av dem är ofentliga organ och 15 är privata organisationer. Projektet genomförs i den nordöstra delen av regionen Marche, ett bergigt område med småskaligt jordbruk. Hantverk och andra näringar utövas av lokala småföretag som arbetar som underleverantörer till större företag i industriområdena kring staden Pesaro. Områdets miljö och naturresurser gör att potentialen är stor för att utveckla turistverksamheten. I den lokala utvecklingsplanen för Montefeltro har man därför valt att fokusera på turismen. Lansering av den lokala utvecklingsplanen Planen gick bl.a. ut på att man skulle höja kvaliteten på det nuvarande turismutbudet, dra fördel av regionens rika folkloretraditioner (festivaler och lokala traditionella evenemang) samt utveckla det typiska traditionella hantverket och jordbrukets livsmedelsprodukter. Man skulle också använda sig av nyskapande metoder och teknik, eftersom man såg det som en möjlighet att höja de regionala produkternas och tjänsternas kvalitet och göra dem mer konkurrenskraftiga. Genom att ge de lokala ofentliga organen tillgång till verktyg och kompetens av det här slaget, blir det också lättare att leda och genomföra brett spännande planer och att partnersamverka för lokal utveckling. Som ett resultat av detta har man nu planerat åtgärder för att uppmuntra trakten till att uppgradera sitt datornätverk och skapa ett nätverk mellan ofentliga organ. Det har brutit deras isolering och samtidigt lärt dem att använda ny teknik. Montiweb Det som står i fokus för det här projektet är Montiweb, kommunernas datornätverk. Det här är en interaktiv och innovativ struktur som har konstruerats för att tillhandahålla information och andra tjänster genom tematiska webbportaler, som antingen är beintliga eller också under utveckling. Med Montiweb skapas det en övergripande ram för kommunportalerna, vilket omfattar alla kommunerna i LAG-gruppen Montefeltros område. Portalerna kommer att struktureras så att det inns en administrativ del samt en rad olika informationstjänster som ska stödja de direkta kommunkontakterna med invånarna. Nätverket omfattar 36 kommuner, 4 bergsområden samt LAG-gruppen Montefeltro, och har alltså totalt 41 medlemmar. Mål och förväntade fördelar Huvudsyftet med projektet är att skapa en avancerad och tekniskt innovativ informationsstruktur, som ska komma invånarna i provinsen Pesaro-Urbinos bergstrakter till del. Projektmålen gäller både medborgarna och de ofentliga organen, och kan sammanfattas enligt följande: Leader+ Magazine SVEDESE.indd :38:20

31 AT T ANVÄNDA NY KNOW-HOW OCH NY TEKNIK Mål för medborgarna Förbättra kvaliteten på servicen. Förenkla servicen. Göra kommunservicen mer tillgänglig. Utveckla och höja graden av informationsutbyte mellan medborgare och ofentliga organ. Här är några av de främsta fördelarna som projektet har lett fram till: ü För de medborgare som använder portalerna: Informationstillgången har både förbättrats och förenklats, vilket har lett till sänkta kostnader för de enskilda medborgarna och de grupper som använder sig av servicen. ü För nätverksorganen: Mindre byråkrati tack vare den information som inns ute på Internet (blanketter, anbudshandlingar etc.). ü För kommunerna: Informationshanteringen har förenklats, vilket har lett till att servicen håller högre kvalitet. Portalsystemet i grova drag Mål för de ofentliga organen Etablera ett samarbete mellan nätverksorganen. Efektivisera kontorsarbetet. Skapa stordriftsfördelar på basis av samarbete och informationsutbyte. Montiweb är ett system med 41 nätverksportaler. Med speciella funktioner och ett integrerat applikationssystem kan det ge en användarvänlig och efektiv service till såväl kommuner som medborgare. Projektupplägget kan vara intressant av lera olika anledningar: Det bygger på en analys och förståelse av behoven hos de kommuner som nätverket vänder sig till. Under designfasen genomfördes det en djupgående analys av de ofentliga organens portaler. För att bidra till kontinuitet har det inte gjorts några radikala förändringar av de nuvarande portalerna. Varje kommun kan anpassa gränssnittet graiskt och funktionellt till en mycket låg kostnad. Systemet innehåller också funktioner som uppfyller kriterier för den administrativa handläggningen och som gör det möjligt att erbjuda service på ett innovativt sätt, etablera partnerskap för samverkan och ansökningar. Systemet följer en samarbetsinfrastruktur enligt de fastställda standarderna för e-förvaltning. Montiweb har också en lång rad innovativa funktioner. Några exempel: Innehållshantering: För en delad och efektiv hantering av information och tjänster mellan olika aktörer, förvaltningar och medborgare (ett utspritt editeringssystem). Samhället: Gör det lättare att kommunicera och dela med sig av information och handlingar mellan aktörer och medborgare och främjar ett aktivt deltagande på portalen (genom forum, anslagstavlor, nyhetsbrev etc.). Integration och samarbete: Att tillämpa de tjänster som inns på de andra portalerna. Tekniska aspekter som inansieras av Leader+ Efter ett anbudsförfarande i augusti 2003 gick kontraktet till ett lokalt konsortium som har specialiserat sig på att utveckla avancerade IT-lösningar och tjänster för ofentliga förvaltningar. Konsortiet består av lera olika företag som arbetar med avancerad informationsteknik, utveckling och gemensamma lösningar. Den design som konsortiet föreslog var också helt i linje med projektets behov. De ursprungliga projektspeciikationerna omfattade ett stort tekniskt arbete. När det gäller design, produktion och leverans av organisationens 41 portaler rörde det sig om design och fastställande av graisk utformning (layout och uppbyggnad), utnyttjande och anpassning av beintligt innehåll samt design och fastställande av funktionaliteten för ett innehållshanteringssystem. Annat arbete som behövde utföras gällde länkarna mellan organisationens olika portaler och externa tjänster, den relevanta utbildningen i vissa tekniska aspekter och inte minst installationen av hela systemet. Till att börja med installerades alla komponenterna på de deltagande organens kontor. Under denna fas utvecklades och publicerades det enskilda innehållet för varje Hem för Montiweb och Montiwebs hemsidor. Leader+ Magazine SVEDESE.indd :49:39

32 Regionen har goda förutsättningar att utveckla turistaktiviteter. portal, och informationspubliceringsstrukturen kunde slutföras. Därefter följde en genomgripande kontroll för att testa att hela systemet fungerade. Parallellt med implementeringen av portalerna och nätverket utarbetades, planerades och organiserades en rad olika utbildningsaktiviteter för att ge användarna de nödvändiga kunskaperna. Efter den här utbildningen skulle de nätverks- och implementeringsansvariga kunna klara sig på egen hand. Följande portaler är för närvarande anslutna genom Montiweb-systemet: Portalen för informationsutbyte och uppgifter om olika evenemang. Turismdelen av provinsen Pesaro e Urbinos portal, för informationsutbyte om provinsens gästfrihet och evenemang via provinssystemet Tu-con. Regionen Marches portal som den är ansluten till via webbtjänster och som den delar turistinformation med. Borsino delle Tipicità (organisationen Terre del Montefeltro) aspx?area=home för informationsutbyte om typiska produkter för området, utbytet sker genom applikationsportar. Portaler för sju olika kommuner och ett bergsområde. Som tidigare nämndes är ett av projektets syften att säkerställa ett bättre samarbete mellan regionens ofentliga förvaltningar. Ett annat syfte är att höja kvaliteten på de offentliga tjänsterna för lokalbefolkningen. Båda dessa syften bör uppfylla målet att bidra till en höjd livskvalitet i det här landsbygdsområdet som ligger i Italiens inland. Det bör för övrigt också kunna bli mer tillgängligt från utlandet nu, i och med användningen av den nya tekniken. Kommunnätverk Medlemsstat: Italien Region, distrikt: Marche Den lokala aktionsgruppens namn: Montefeltro Leader Befolkning: Yta: km² Projektets totala kostnad: euro EU: euro Andra ofentliga medel: euro Privata medel: euro Projektets stödperiod: Namn på kontaktperson: Riccardo Arduini Adress: via Garibaldi 1, Urbania (PU) Tfn (39) Fax (39) E-post: riccardo@montefeltroleader.191.it Internet: Bilder från det italienska nationella nätverkskontoret. Leader+ Magazine SVEDESE.indd :49:48

33 SAMARBETE I LANDSBYGDSUTVECKLINGEN Leader+ Magazine SVEDESE.indd :50:00

34 STORBRITANNIEN, FRANKRIKE OCH IRLAND Trisurf: förbättrar surfarnas kunskaper på olika sidor om havet Med en integrerad surfingstrategi länkas sociala, miljömässiga och ekonomiska mål för tre olika Leader+-regioner samman i det här transnationella projektet Inledning Efter diskussioner under sommaren 2004 mellan Leader+representanter och surfare från de tre involverade regionerna (North Devon, Storbritannien, Ouest Cornouaille, Bretagne, Frankrike, och Donegal, Irland) bestämde man till sist att det skulle upprättas ett program för utbildningsutbyte mellan unga surfare. Syftet med projektet var att ge vissa utvalda unga surfare en chans att lära sig allt om suringbranschen, förbättra sin egen suring och dra nytta av det kulturella utbytet. Tyngdpunkten skulle också läggas på kunskaper om marin miljö och sjösäkerhetsfrågor. Det var starten på Trisurf-projektet. Projektidén utvecklas i samråd Med suring valde projektsamordnarna också en sport som har ökat stort under det senaste decenniet. De bestämde sig också för att ta upp vissa aspekter av sporten som skulle göra det möjligt att sprida bästa metoder. Projektet ansågs också utgöra en möjlighet att se hur de suringrelaterade frågorna avancerade i de tre regionerna och att samarbeta för att inna lösningar för några av de nuvarande problem som drabbar kusten. Det skulle också upprättas starka och välfungerande förbindelser mellan olika områden i Europa som har en potential när det gäller att förbättra den sociala och ekonomiska utvecklingen inom suringbranschen. Projektets partner fastställde fyra teman som man skulle arbeta vidare med och som var centrala för deras lokala strategier: den marina miljön, strand- och havssäkerhet, de unga surfarnas utveckling samt suringbranschens marknadsföringssamarbete (särskilt under lågsäsong). Tävlingen ger rubriker i lokaltidningen. Till öppet hus-aktiviteter, som hade utannonserats i lokaltidningar och radio, kom det ca 50 personer i North Devon. Här uppmanades deltagarna att lägga fram och diskutera idéer och det var uppenbart att många privatpersoner, klubbar, skolor eller företag redan var i gång och arbetade med de här gemensamma frågorna. Syftet med Leader+ var att komplettera dessa insatser och försöka arbeta tillsammans med surfarna och skräddarsy projekten utifrån Leader+ Magazine de verkliga behoven. Basen för de fyra projekten, som för närvarande beinner sig i olika utvecklingsfaser, är miljö- och säkerhetsfrågor, att skapa möjligheter för ungdomar samt att utveckla en sektor som kan skapa ekonomisk tillväxt i de olika regionerna. Lokala surfare får nya transnationella kontakter Vissa lokala surfarorganisationer hade redan transnationella kontakter, men dessa hade inte utvecklats. Idén att arbeta transnationellt (som bygger på Leader+-modellen) har varit inspirerande och samtidigt bidragit till att ge suringtemat ökad dragningskraft. Detta har varit särskilt användbart för att locka ungdomarna och förhöja projektets andra strategiska teman. Ansökningsformulär sändes ut till skolor på olika håll i norra Devon under april 2005, och 36 unga surfare valdes ut för att vara med i en tävling i maj. Där skulle deras kapacitet, motivation och lämplighet för utbytesprogrammet bedömas. Efter tävlingen hade sex surfare valts ut och den första utbytesveckan hölls i Donegal, Irland, i slutet av augusti I programmet ingick det att man skulle få tid att surfa både med en tränare och på egen hand. Ungdomarna ick göra studiebesök i de irisktalande områdena i norra Donegal, och på vattensportcentret i Ballyshannon nära Bundoran hölls det kurser i vattensäkerhet och vattenkunskap. Att bygga ett team De unga surfarna ick vara med på en dag med teambyggande och problemlösning som anordnades på ett friluftscenter i trakten, så att de kunde börja bli en sammansvetsad grupp redan innan de åkte iväg till Donegal. De ick också ta en lektion hos ett lokalt f.d. surfprofs på hans surfskola. Ett annat utbyte ägde rum på ett aktivitetscenter i norra Devon under hösten Här tränades gruppen i suring, men ick även ta del av miljöinformation och stifta bekantskap med en innovativ miljövänlig surfbräda som är återvinningsbar till 100 %. Till våren 2006 planeras det ännu SVEDESE.indd :38:22

35 SAMARBE TE I LANDSBYGDSUT VECKLINGEN Med sikte på surfbrädan. en vecka för att utveckla suringen, och den kommer att äga rum i Bretagne. och skapa långsiktighet i projektet Genom de kontakter som har etablerats inom ramen för det transnationella projektet hoppas man kunna upprätta utbyten mellan surfskolor så att utbytesveckorna kan fortsätta. Efter omfattande samråd med surfarna i norra Devon blev det uppenbart att surfskolorna begränsades i sin verksamhet på grund av att de saknade lämpliga organisatörskvaliikationer. Leader+ har börjat samarbeta med School Sports Coordinator Programme ett särskilt utbildningsprogram för sportsamordnare och har fått likainansiering från Awards 4 All för att ge regionens surfskolor undervisning i livräddning, suringhandledning och körkort för minibuss. På så sätt kan klubbarna också bli mycket mer aktiva och komma ut till stränderna regelbundet. Skolorna kan också ordna undervisning och tävlingar tillsammans. Som ett led i det här projektet anordnade North West Devon Leader+ en tävling North Devon Inter-Schools Surf Championships i Woolacombe Bay i juli 2005 där man samarbetade med högstadielärare och olika surfskolor. Här deltog tio lag från sex olika skolor och många av de individuella priserna och klubbpriserna hade donerats av lokala företag. Tre sammanhörande projekt I skrivande stund är just nu tre sammanhörande projekt i slutfasen för att bli godkända för Leader+-inansiering. 1. Strand- och havssäkerhet Ett utbildningsutbyte mellan en organisation i Bretagne som förbereder eleverna för den franska nationella livräddarexamen och en surfskola i norra Devon med fokus på livräddning. Saunton Sands Surf Life Saving Club (SSSLSC) har redan stått som värd vid ett lyckat besök med företrädare för Association de Préparation aux Examens des activités Aquatiques (APEA) i början av maj Bedömning av utbildningsmetoder. Spridning av den kultur som inns i Surf Life Saving Club. Här undersöks också möjligheten till en internationell behörighetsstandard för livräddning i samband med suring. 2. Marknadsföring Det blev snart uppenbart för varje region att suringen uppvisade liknande säsongsmönster. Precis som man kunde vänta sig var sommaren den tid på året när det fanns som mest att göra, medan all suringverksamhet hade det svårt under vintermånaderna. För att försöka göra något åt det här bestämde sig de tre regionerna för att utarbeta och distribuera vägledning som såg ut som ett pass. Till detta hörde även en webbplats som innehöll följande: En uppmaning till surfare att åka ut till de olika surfområdena utanför säsong eftersom det då är bättre vågor, mindre folk etc. Detta är något som kan locka både fantasterna och de som bara surfar då och då. Uppgifter om var man kan få tag på information i respektive region om suringstränder och tider, potentiella risker och miljöfaktorer som klippor eller vattenkvalitet. Tips om mötesplatser för surfare på alla kunskapsnivåer. Information om logi, andra saker man kan göra eller se i området.. Marin miljö Undersökning och registrering av marint avfall utmed vissa kuststräckor i norra Devon och Bretagne. Här använder man sig av en undersökningsmetod som följer en europeisk standard och utarbetar planer för hur avfallet ska minska. Bästa metoder för att hantera marint avfall och olika sätt att rengöra känsliga strandpartier. Leader+ Magazine SVEDESE.indd :50:05

36 Nya presentationsmetoder för miljö- och säkerhetsinformation om stränder. Partner: North Devon Coast and Countryside Service (NDCCS) och Le Syndicat Intercommunal de la Baie d Audierne (SIVU) Bretagne. Partnerskapsarbete i praktiken: en personlig relektion av Chris Farris, projektledare Det har varit helt otroligt att få hålla så nära kontakt inte bara med Leader+-kontoren i de olika länderna, utan också med de personer och organisationer som har varit involverade. Jag har haft tur här i norra Devon eftersom det har varit ett heltidsjobb att utveckla de här projekten. De personer som vi arbetar med har redan heltidsjobb och projektet är något som de gör vid sidan om. Därför behöver de ibland hållas lite i örat, så att de verkligen prioriterar projektet. Jag försöker hjälpa dem så mycket det går för att avlasta dem. Alla tre regionerna beinner sig i samma fas av projektutvecklingen, men Bretagne ligger lite efter när det gäller likainansieringen till projektet och kommer med i utbytena under våren Det verkar som om det tar längre tid att få ett godkännande i Frankrike än i England eller Irland. I Irland har de varit rätt lexibla och när bollen väl var satt i rullning hände allting väldigt fort. Att se till så att länderna arbetar i samma takt har krävt en hel del samordning. Ibland har vi kunnat se att de olika länderna arbetar på olika sätt och det har varit en lärorik erfarenhet för alla inblandade. Här har lexibilitet varit nyckelordet! Att hålla farten uppe är vägen till framgång och vi har haft turen att arbeta med personer som arbetar och satsar hårt för att få det här projektet att fungera. Samarbete mellan unga surfare Medlemsstat: Storbritannien Region: South West England Den ledande LAG-gruppens namn: North West Devon Leader+ Befolkning: Yta: km² Projektets totala kostnad: euro EU: euro Andra ofentliga medel: euro Projektkostnader för Storbritannien Total kostnad: euro EU: euro Andra ofentliga medel: euro Medlemsstat: Frankrike Region: Bretagne Projektkostnader för Frankrike Total kostnad: euro EU: euro Andra ofentliga medel: euro Medlemsstat: Irland Region: Donegal Projektkostnader för Irland Total kostnad: euro EU: (*) euro (*) 100 % finansiering som en utbildningsåtgärd. Projektets stödperiod: Namn på kontaktperson: Chris Farris, Watersports, projektkoordinator Adress: Caddsdown Business Support Centre 5 Caddsdown Industrial Park Clovelly Road Bideford EX39 3DX, Devon Förenade kungariket Tfn ( ) Fax ( ) E-post: chris@leaderplus.co.uk Internet: www. leaderplus.co.uk/ suring.html Bilder från det brittiska nationella nätverkskontoret. Vinnarna i Trisurf-tävlingen får sina priser. Leader+ Magazine SVEDESE.indd :50:12

37 SAMARBE TE I LANDSBYGDSUT VECKLINGEN SPANIEN OCH FRANKRIKE Inom det här samarbetsprojektet, som startade redan under Leader II, har man utvecklat tydliga gemensamma åtgärder som sytar till att främja regionala mål genom ett nationellt och europeiskt nätverk Grus: nätverk för ornitologisk turism Med kikaren stadigt fixerad mot horisonten. Inledning Det här transnationella samarbetsprojektet inleddes inom ramen för Leader II, och den Aragonien-baserade LAG-gruppen Adri Jiloca Gallocanta tog då på sig uppgiften som gruppsamordnare. De första uppgifterna handlade om att fastställa regionens tillgängliga resurser med tanke på projektet, överväga hur projektet skulle utvecklas tillsammans med övriga partner både i Spanien och i andra europeiska länder samt att inleda samarbetsprocessen. Med tanke på regionens naturresurser, däribland Gallocanta-sjön, ansågs tranornas lyttväg (tranor är en typisk fågel i det här området) vara ett lämpligt ämne för ett socioekonomiskt utvecklingsprojekt. För att lära sig mer om de här fåglarna, deras livsmiljöer och lokalinvånarnas samspel med dem tog man kontakt med lokala naturvårdare och ornitologer, SEO (spanska ornitologiska sällskapet) och turister som var på besök vid Gallocanta-sjön under den här perioden. Med denna information som utgångspunkt började LAG-gruppen sedan att ta kontakt med andra landsbygdsnätverk och LAG-grupper vars områden gick utmed tranornas lyttväg. I början av samarbetet hade man framför allt problem med att grupperna befann sig i olika länder, att man använde olika språk eller arbetsmetoder för att förklara fördelarna med samarbetet samt att reglerna för transnationellt samarbete tillämpades olika i de olika länderna. Leader+ Magazine Leader II-projektet blev slutligen till Grus tranornas kulturväg, ett projekt som involverade Spanien, Tyskland, Sverige och Frankrike. Man utarbetade bl.a. en webbplats och en rad olika lokala kulturaktiviteter. Det viktigaste resultatet var kanske ändå att man ick bättre kännedom om tranorna och kunde se hur de kunde passa in i kommande projekt. Projekt inom ramen för Leader+ Inom Leader+ satsar Grus-projektet än mer ambitiöst i och med att man nu försöker etablera ett nätverk med ornitologisk turism i Frankrike och Spanien. Inom ramen för det prioriterade temat att ta tillvara de resurser som inns i natur har projektet i stället blivit ett transnationellt samarbetsprojekt som inriktas på särskilda fågelskyddsområden: områden av gemenskapsintresse (SCI) och naturparker. Totalt sett är det 13 LAG-grupper från Leader respektive Proder i Spanien och två LAG-grupper från Leader+ i Frankrike, vilket också möjliggör ett kunskapsutbyte för hur man ska hantera gemensamma problem. Beslutet att genomföra ett projekt för ornitologisk turism baserades på en analys som hade genomförts i de deltagande LAG-gruppernas område. Utifrån denna analys planerade nätverket tre huvudåtgärder inom miljö, turism och ny teknik. Nätverkets underliggande princip är att man ska bevara och ta tillvara de resurser som inns i naturen, för att nå ut till en viss publik, t.ex. familjer, naturvårdare, SVEDESE.indd :50:13

38 Redo för en tur på Grus-leden. ornitologer eller ungdomar. Projektets syfte är inte att utveckla någon massturism utan snarare att skapa en balans mellan turism och miljö. Gemensamma åtgärder för miljön Tanken med den här åtgärden är att introducera regionens våtmarksområden för lokalbefolkningen och att skapa sammanhängande nätverk med fokus på naturen och en bättre förståelse för miljön. För att åstadkomma detta föreslås följande aktiviteter: En informationskampanj. En sådan kampanj kommer att ge en bättre förståelse för den lokala miljön och ska omfatta olika slags multimedieprodukter (video, broschyrer etc.). Informationsdagar kommer också att anordnas. All information kommer att innas tillgänglig på spanska och franska. Här ska man framhålla områdets inneboende resurser, beskriva de olika livsmiljöerna och visa hur dåliga metoder kan ersättas med bra metoder i naturparkerna samt göra en bedömning av vad dåliga metoder kommer att leda till på sikt för exempelvis miljön. Naturklassrum. Här deltar elever från minst en av skolorna i närområdet. Eleverna ska arbeta utifrån en gemensam metodik och utarbeta fallstudier om olika växt- eller djurrelaterade ämnen. De kunskaper som detta leder fram till kommer sedan att spridas till andra elever genom Migranet (se nedan). Kursen omfattar bl.a. följande: En pedagogisk övning. Detta omfattar två fallstudier som var och en varar i 10 månader. Den första av dem ska vara en studie om fåglar och genomföras under det första året. Under det andra året ska eleverna göra en ingående studie av regionens lora. En pedagogisk mapp. Varje elev får en mapp med allt material som behövs för fågelskådning, inklusive datablad med bilder. Utbildning och frivilligt arbete. Deltagarna i de sammanhängande nätverken måste genomgå kurser som har utarbetats speciellt för att lokala företagare ska få den kompetens som krävs för att arbeta med gröna turistfrågor. Tanken med dessa kurser är att de ska få hjälp med att identiiera olika slags turister, utforma och genomföra intressanta turer för besökarna samt att ta tillvara de lokala resurser som inns att tillgå, särskilt när det gäller ornitologi. För projektets framtida utveckling är det också viktigt att det finns kunskap om miljöfrågorna. Det innebär att man behöver personer som är medvetna och lyhörda när det gäller naturmiljön och som är beredda att bevara den och samtidigt vet hur de tillgängliga resurserna ska utvecklas på rätt sätt. Gemensamma turiståtgärder Inom projektet ska det fastställas en hållbar turistutvecklingsstrategi för våtmarksområdena som baseras på regionens ornitologiska resurser. Det inns också planer på att utveckla ett turistpaket, med utbildning för de involverade personerna, samt en sammanställning över bästa metoder. Framtagande av ett turistpaket. Här ska själva produkten deinieras. Det ska också fastställas olika möjliga prisnivåer och upprättas en kommunikations- och distributionsplan. Detta innefattar bl.a. att inrätta en gruppsamordnare och att utveckla lokala, regionala och nationella turer för fågelskådning. Det här materialet kommer därefter att anpassas till webbaserade verktyg och kommer sedan att länkas till webbplatser som tillhör vissa utvalda researrangörer, resebyråer etc. Lämpliga turistledningssystem. Detta ska omfatta en databas över turistföretag, kunskaper om genomförbarhet, en framtida utvecklings- och turistledningsstrategi samt en turistvägledning med bra metoder. Gemensam ny teknik Tekniken kommer att användas för att förvalta och marknadsföra naturområden. Samtliga projektpartner kommer att få tillgång till IT-teknik genom webbkameror och WIFI (trådlösa anslutningar). Ett datorbaserat naturvetenskapligt nätverk, Migranet (ett franskt initiativ från det tidigare Leader+ Magazine SVEDESE.indd :50:16

39 SAMARBE TE I LANDSBYGDSUT VECKLINGEN Grus-projektet), kommer att möjliggöra en lämplig uppföljning av elevernas arbete. Migranet. Syftet med Migranet-nätverket är att identiiera och spåra ett visst antal fåglar, som kan väljas ut av nätverkets medlemmar. Nätverket kommer att utvecklas inom ramen för naturklassrummen i samverkan med de deltagande skolorna och under överinseende av LAG-grupperna. Nätverksaktiviteterna och resultaten kommer att kontrolleras genom Internetbaserad programvara, som har utvecklats av en miljöförening, och genom en pedagogisk handbok. Den här handboken kommer även att användas som en vägledning för gemensamma natur- och miljöaktiviteter, och framför allt när det gäller fåglarnas förlyttningar. Vad som tillförts genom Leader+ och några förväntade resultat Vad Leader+ i första hand har kunnat bidra med är de expertkunskaper som har förmedlats till LAG-gruppen och gör att den kan bidra till att landsbygdsområdet genomgår en verklig socioekonomisk utveckling. Projektet beräknas framför allt ge följande resultat: Det kommer att upprättas ca 15 institutioner med mer än 300 elever som genomför två studier under två års tid och använder sig av ny teknik och Migranet. Bättre relationer mellan mer än 30 olika föreningar och frivilliga. En besöksökning på minst 25 % per år fram till turistföretag som har utbildats i hur strategi och ledning kan utvecklas på ett nytt sätt. Mer än 250 utbildade guider. Mer än DVD-skivor om bästa metoder kommer att distribueras i de 15 områdena. Vid sidan av ovannämnda gemensamma åtgärder planerar den franska LAG-gruppen, Pays de Combraille, att utveckla och förändra området L Etang des Landes för att göra det mer tillgängligt för besökare. Den andra franska LAG-gruppen, Parc de la Brenne, kommer att sprida de pedagogikmapparna till olika naturföreningar. Projektets målländer och LAG-partner Spanien: Adri Tierras Del Jiloca Gallocanta (Aragonien), Adesho (Aragonien), Adefo 5 Villas (Aragonien), Aljarafe Doñana (Andalusien), Dulcinea (Kastilien-La Mancha), Montaña Palentina (Kastilien-León), Ason Aguera (Kantabrien), Liébana (Kantabrien), Campiña Sur (Extremadura), La Serena (Extremadura), Tagus (Extremadura), Consorcio Eder (Navarra) och Adesnar (Aragonien-Navarra). Grus: nätverk för ornitologisk turism Medlemsstat: Spanien Regioner: Aragonien, Andalusien, Kantabrien, Kastilien-La Mancha, Extremadura och Léon Den samordnande ledande LAG-gruppens namn: Spanien Adri jiloca gallocanta Befolkning Adri JG: Yta Adri JG: km² Medlemsstat: Frankrike Region: Limousin Den lokala aktionsgruppens namn: Frankrike Pays Combraille en Marche Befolkning Grus-området: Yta Grus-området: km² Projektets totala kostnad: euro EU: euro Andra ofentliga medel: euro Privata medel: euro Projektets stödperiod: Namn på kontaktpersoner: Jose Angel Garcia Adress: Calle Mayor Nº Daroca- Zaragoza, Spanien Tfn (34) Fax (34) E-post: grus@adri.es Internet: Stéphane Coquerelle Adress: Maison de Pays, Mainsat, Frankrike Tfn (33) Fax (33) E-post: stephane.coquerelle@payscombrailleenmarche.org Internet: Bilder från det spanska nationella nätverkskontoret. Frankrike: PNR La Brenne och Pays de Combraille en Marche. Leader+ Magazine SVEDESE.indd :50:17

40 KVINNOR OCH UNGDOMAR I LEADER+ Den här delen handlar om kvinnor och ungdomar som är med i Leader+ eller Leader+-liknande verksamhet. Målgruppen kvinnor och ungdomar anses vara en nyckel till landsbygdens utveckling och prioriteras därför också i Leader-initiativets strategier. Leader+ Magazine SVEDESE.indd :50:18

Europeiska kommissionen. I FOKUS Att ta tillvara de resurser som finns i natur och kultur

Europeiska kommissionen. I FOKUS Att ta tillvara de resurser som finns i natur och kultur Europeiska kommissionen I FOKUS Att ta tillvara de resurser som finns i natur och kultur SV 4 2006 Leader+ Magazine 3 4 6 11 19 24 29 35 42 47 52 Med ett ord Leader+ i praktiken Aspekter av Leader+-initiativet

Läs mer

15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C

15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C Europeiska unionens råd Bryssel den 14 november 2014 (OR. en) 15160/14 NOT från: till: Föreg. dok. nr: Rådets generalsekretariat TOUR 22 IND 321 COMPET 607 POLMAR 27 ENV 883 EMPL 150 EDUC 318 CULT 125

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Sixten Upplandsbygd Journalnummer: 2009-1590 Namn på LAG grupp som nominerar: Leader Upplandsbygd

Läs mer

Enkät för det offentliga samrådet

Enkät för det offentliga samrådet SAMMANFATTNING Enkät för det offentliga samrådet Under april juli 2015 genomförde Europeiska kommissionen ett öppet offentligt samråd om fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet. Samrådet var en

Läs mer

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ 63((&+ (UNNL/LLNDQHQ Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för näringspolitik och informationssamhället 0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ Norden digitalt konferens +HOVLQJIRUVGHQRNWREHU

Läs mer

Ekonomiskt stöd för turism och handel i Sverige

Ekonomiskt stöd för turism och handel i Sverige p27suedesv 16/12/03 08:41 Page 1 Näringslivspublikationer Ekonomiskt stöd för turism och handel i Sverige BÄSTA ANVÄNDNING AV EU:S MEDEL EU:s strukturfonder för små och medelstora företag och offentliga

Läs mer

ADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU

ADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU Kort sammanfattning Den här utvärderingen avser genomförandet av systemet för jordbruksrådgivning. Det övergripande målet med utvärderingen är att granska systemets effektivitet och verkningsfullhet när

Läs mer

Kommunikationsstrategi för landsbygdsprogrammet 2014-2020 Version 2015-09-24

Kommunikationsstrategi för landsbygdsprogrammet 2014-2020 Version 2015-09-24 Kommunikationsstrategi för landsbygdsprogrammet 2014-2020 Version 2015-09-24 1 Inledning Under hela perioden för genomförandet av landsbygdsprogrammet 2014-2020 är det viktigt med god information och kommunikation

Läs mer

Namn på förslaget: Utvecklingsprojekt Röstånga 2013

Namn på förslaget: Utvecklingsprojekt Röstånga 2013 Härmed nomineras följande förslag Årets Leader. Namn på förslaget: Utvecklingsprojekt Röstånga 2013 Journalnummer: 2009-5492 Kontaktperson, (namn, telefonnummer och e-postadress) i det nominerade förslaget:

Läs mer

ÖVERSÄTTNING 2002-04-29 (EA, 3-0429landskapskonv sv off version) Europarådets medlemsstater som undertecknat denna konvention,

ÖVERSÄTTNING 2002-04-29 (EA, 3-0429landskapskonv sv off version) Europarådets medlemsstater som undertecknat denna konvention, Text of the European Landscape Convention in Swedish ÖVERSÄTTNING 2002-04-29 (EA, 3-0429landskapskonv sv off version) European Treaty Series - Nr. 176 EUROPEISK LANDSKAPSKONVENTION Florens, 20.10.2000

Läs mer

Besöksmål Åsgarn - förstudie

Besöksmål Åsgarn - förstudie Besöksmål Åsgarn - förstudie Iordningställande av nedfart till sjön Åsgarn i Kolarbo by. Projektägare: Folkärna norra bygdegårdsförening, upa Projektledare: Leif Öster Kommun: Avesta Dnr: 73 Jnr: 2010

Läs mer

Leader Sverige 2007-2013. Rikstäckande decentraliserad organisation. 63 Geografiska områden = Resultat enheter Ca 200 anställda Ca 1000 LAG-medlemmar

Leader Sverige 2007-2013. Rikstäckande decentraliserad organisation. 63 Geografiska områden = Resultat enheter Ca 200 anställda Ca 1000 LAG-medlemmar Leader Sverige 2007-2013 Rikstäckande decentraliserad organisation. 63 Geografiska områden = Resultat enheter Ca 200 anställda Ca 1000 LAG-medlemmar LEADER - Liaisons Entre Actions de Dévelopment de l

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: MittSkåne på kartan II Journalnummer: 2010-4457 Namn på LAG grupp som nominerar: Leader

Läs mer

Landsbygdsnätverkets virtuella tankesmedja om samordningsmöjligheter mellan GSR-fonderna

Landsbygdsnätverkets virtuella tankesmedja om samordningsmöjligheter mellan GSR-fonderna Promemoria 2012-10-12 Näringsdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet Landsbygdsdepartementet Camilla Lehorst Telefon 08-405 16 30 Mobil 070-519 01 18 E-post camilla.lehorst@enterprise.ministry.se Landsbygdsnätverkets

Läs mer

Slutrapport för projektet

Slutrapport för projektet (7) Slutrapport för projektet Uddebos ekologiska samodling Datum: /-5... Journalnummer: Projekttid: 205020 till 2050. Kontaktpersoner i projektet: (Uppgifter på personer som kan svara på frågor om projektet

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Coaching för landsbygdsföretag Journalnummer: 2007-6632 Kontaktperson,

Läs mer

Bedömningsgrunder för Leader Gutes strategi - bil 1A. Målområde 1 Hållbart småföretagande

Bedömningsgrunder för Leader Gutes strategi - bil 1A. Målområde 1 Hållbart småföretagande Bedömningsgrunder för Leader Gutes strategi - bil 1A Bedömningsgrunderna är till för att förtydliga vad som krävs för respektive poäng. Urvalskriterium nr 1 är anpassat till varje insatsområde och fond.

Läs mer

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Jordbruksbyrån I, N20

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Jordbruksbyrån I, N20 PROTOKOLL Nummer 9 1.7.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Jordbruksbyrån I, N20 Beslutande Föredragande Justerat Minister Fredrik Karlström Landskapsagronom

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM17. Meddelande om en öppen utbildning. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Utbildningsdepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM17. Meddelande om en öppen utbildning. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Utbildningsdepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om en öppen utbildning Utbildningsdepartementet 2013-10-30 Dokumentbeteckning KOM (2013) 654 Meddelande från Kommissionen till Europaparlamentet, Rådet, Europeiska

Läs mer

Havs- och fiskeriprogrammet slår upp portarna

Havs- och fiskeriprogrammet slår upp portarna Webbversion Skicka vidare Dela: November 2015/Nr 3 Havs- och fiskeriprogrammet slår upp portarna Nu har landsbygdsprogrammet sakta men säkert kommit igång och de ansökningar om stöd som kommit in sedan

Läs mer

Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik

Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik Mina damer och herrar Seminarium: Europaforum Norra Sverige IV 6 juni, 2002 Sundsvall, Sverige Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik Jag är mycket glad att ha

Läs mer

Långsiktigt uppdrag till Textilmuseet 2015-2017

Långsiktigt uppdrag till Textilmuseet 2015-2017 1 (10) Långsiktigt uppdrag till Textilmuseet 2015-2017 Beslutat av Västra Götalandsregionens kulturnämnd 3 december 2014,dnr. KUN 176-2014. Postadress: Besöksadress: Telefon: Webbplats: E-post: Kultursekretariatet

Läs mer

Lokalt ledd utveckling gör skillnad

Lokalt ledd utveckling gör skillnad Lokalt ledd utveckling gör skillnad Bakgrund Lokalt ledd utveckling stammar ur de erfarenheter man har av flera programperioder med Leadermetoden inom EU. Leader var från början ett gemenskapsinitiativ

Läs mer

Kulturen i Örnsköldsvik

Kulturen i Örnsköldsvik Kulturen i Örnsköldsvik -barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation - rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet - uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter

Läs mer

NOMINERING ÅRETS LEADER 2008 Med checklista

NOMINERING ÅRETS LEADER 2008 Med checklista NOMINERING ÅRETS LEADER 2008 Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader 2008. Namn på förslaget: Hjärtats fröjd Journalnummer:08016 Kontaktperson i det nominerade förslaget: Ebon

Läs mer

Sista ansökningsdag: Stöd till samarbete med tredje land (Indien och Kina): Måndagen den 15 oktober 2007

Sista ansökningsdag: Stöd till samarbete med tredje land (Indien och Kina): Måndagen den 15 oktober 2007 kulturrådet 2007-08-16 information från kulturkontakt sverige EU:S NYA KULTURPROGRAM UTLYST FÖR ANSÖKAN EU-kommissionen har den 7 augusti 2007 publicerat den andra utlysningen för det nya kulturprogrammet

Läs mer

Näringslivsutveckling inom Leader

Näringslivsutveckling inom Leader 2009-10-22 Näringslivsutveckling inom Leader Den strategiska inriktningen av landsbygdsprogrammet har ett tydligt fokus på åtgärder som främjar företagande, tillväxt och sysselsättning på landsbygden och

Läs mer

Vi har den här perioden tre insatsområden livskvalitet, service och entreprenörskap.

Vi har den här perioden tre insatsområden livskvalitet, service och entreprenörskap. Leader Sjuhärad LLU Vårt uppdrag enligt EU är att bidra till EUs 2020-mål om en smart, hållbar, inkluderande tillväxt. Det innebär att alla ansökningar skall prövas ur ett hållbarhetsperspektiv och att

Läs mer

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen KUN 2008-11-06 p, 11 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Agneta Olofsson Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010 1 Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås

Läs mer

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Utva rdering Torget Du besta mmer! 2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Resultat för I Ur och Skur Tallrotens förskola för verksamhetsår 2012/2013

Resultat för I Ur och Skur Tallrotens förskola för verksamhetsår 2012/2013 2013-08-19 Resultat för I Ur och Skur Tallrotens förskola för verksamhetsår 2012/2013 Ett systematiskt kvalitetsarbete Förskolechef har en pedagogisk utvecklare anställd på deltid i sina verksamheter.

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2004/05:FPM27. Förslag till förordning för Europeiska fiskerifonden 2007-2013. Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2004/05:FPM27. Förslag till förordning för Europeiska fiskerifonden 2007-2013. Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Förslag till förordning för Europeiska fiskerifonden 2007-2013 Jordbruksdepartementet 2004-11-15 Dokumentbeteckning KOM(2004) 497 Förslag till rådets förordning om Europeiska

Läs mer

Kommunikationsstrategi Leader Höga Kusten 2014 2020

Kommunikationsstrategi Leader Höga Kusten 2014 2020 BILAGA 9 Kommunikationsstrategi 2014 2020 Kommunikationsstrategi för Syftet med s kommunikationsarbete är att göra vårt leaderområde och det arbete som genomförs inom ramen för det synligt. Genom att göra

Läs mer

Leader en metod för landsbygdsutveckling. Grundkunskap

Leader en metod för landsbygdsutveckling. Grundkunskap Leader en metod för landsbygdsutveckling Grundkunskap Leader betyder Länkar mellan åtgärder för att utveckla landsbygdens ekonomi Vi börjar med en titt i backspegeln, Leader har ju faktiskt funnits i Sverige

Läs mer

Fortsatt utveckling av Brunns historiska silvergruva

Fortsatt utveckling av Brunns historiska silvergruva Fortsatt utveckling av Brunns historiska silvergruva Ett räcke har satts upp för att det ska vara säkert att se ned i gruvan. Projektägare: Föreningen Hedesunda Silvergruvor, ideell förening Projektledare:

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Fiber till alla i Hejde/Väte och Grötlingbo Journalnummer: 2009-3490 Kontaktperson, (namn,

Läs mer

Guide till handledare

Guide till handledare Globala Kronobergs Guide till handledare Komma igång KRONOBERG Globala Kronoberg en del av Nätverket SIP www.globalakronoberg.se Om Nätverket SIP och verksamheten Globala Kronoberg Nätverket SIP är ett

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Åtföljande dokument till

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Åtföljande dokument till SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 24.9.2008 SEK(2008) 2487 KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT Åtföljande dokument till Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om förenkling

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 09.03.2001 KOM(2001) 128 slutlig 2001/0064 (ACC) VOLYM I Förslag till RÅDETS BESLUT om gemenskapens ståndpunkt i associeringsrådet beträffande Republiken

Läs mer

Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! www.leadertimra.se

Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! www.leadertimra.se Projektidé? Leader kan hjälpa till att förverkliga den! Leader - ett sätt att utvecklas Leader är en metod för att arbeta med landsbygdsutveckling Vi fördelar stöd till projekt som utvecklar landsbygdens

Läs mer

VANDRA LÄNGS GALÄRVÄGEN

VANDRA LÄNGS GALÄRVÄGEN VANDRA LÄNGS GALÄRVÄGEN Att aktivera och levandegöra en gammal led. Att definiera en identitet Fördjupningsprojekt Strömstad planering och gestaltning för hållbar utveckling Chalmers Arkitektur Pierre

Läs mer

Utdrag ur godkänd 2016-03-14 Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020

Utdrag ur godkänd 2016-03-14 Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 REDOVISNING Dnr 604-6474-2015 2016-03-14 Utdrag ur godkänd 2016-03-14 Regional handlingsplan för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet 2014-2020 1.1. Stöd till bredband (delåtgärd 7.3 fokusområde

Läs mer

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157. Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,

Läs mer

Vanliga frågor Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT)

Vanliga frågor Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) EUROPEISKA KOMMISSIONEN MEMO Bryssel den 7 november 2012 Vanliga frågor Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) Vad är EIT? Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) grundades

Läs mer

Slutrapport för projektet 26 smaker - 26 landskap

Slutrapport för projektet 26 smaker - 26 landskap Slutrapport för projektet 26 smaker - 26 landskap 1. Projekt Journalnummer: 2011-3161 Projektnamn: 26 smaker från 26 landskap Stödmottagare: Länsstyrelsen Örebro län 2. Kontaktperson Ann-Sofie Hedberg,

Läs mer

Gysinge upplevelser i bruksmiljö (del 1)

Gysinge upplevelser i bruksmiljö (del 1) Gysinge upplevelser i bruksmiljö (del 1) Projektet bidrog till att rädda de rivningshotade järnvägsbroarna i Gysinge. Projektägare: Vi i Gysinge, ideell förening Projektledare: Jenny Karlsson Kommun: Sandviken

Läs mer

Dalastrategin Med förenade krafter mot 2016

Dalastrategin Med förenade krafter mot 2016 Dalastrategin Med förenade krafter mot 2016 Den skrift som du håller i din hand är ett strategidokument som anger inriktningen av arbetet med Dalarnas utveckling. Slutresultatet vill Region Dalarna se

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för rättsliga frågor ARBETSDOKUMENT

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för rättsliga frågor ARBETSDOKUMENT EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för rättsliga frågor 6.2.2015 ARBETSDOKUMENT Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om privata enmansbolag med begränsat ansvar Utskottet för rättsliga

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.3.2013 SWD(2013) 78 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar , som samfinansieras av Europeiska strukturoch investeringsfonder, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i

Läs mer

Nyfiken på att jobba över gränserna? Om transnationalitet en sammanfattning av ESF rådets lärplattform 2010 05 11

Nyfiken på att jobba över gränserna? Om transnationalitet en sammanfattning av ESF rådets lärplattform 2010 05 11 Nyfiken på att jobba över gränserna? Om transnationalitet en sammanfattning av ESF rådets lärplattform 2010 05 11 Visionen, äventyret och allvaret i Europatanken Gunnar Anderszon, SKL, Socialfondskommittén

Läs mer

Översyn och bedömning av marknadskontrollen enligt artikel 18.6 i förordning (EG) nr 765/2008: 2010 2013 SVERIGE

Översyn och bedömning av marknadskontrollen enligt artikel 18.6 i förordning (EG) nr 765/2008: 2010 2013 SVERIGE Översyn och bedömning av marknadskontrollen enligt artikel 18.6 i förordning (EG) nr 765/2008: 2010 2013 SVERIGE Anvisningar Enligt mallen ska kontrollverksamheten ses över och bedömas på två nivåer: Aggregerat

Läs mer

Nominering - årets ungdomssatsning Med checklista

Nominering - årets ungdomssatsning Med checklista Nominering - årets ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag årets ungdomssatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Lärande Sommarjobb, Leader Linné projekt Lärande Bygd Journalnummer:

Läs mer

Ansvarig för projektet är ideella föreningen Vännäs Slöjd Projektledare: Marianne Åsell

Ansvarig för projektet är ideella föreningen Vännäs Slöjd Projektledare: Marianne Åsell Slutrapport Kreativ utemiljö- Slöjdarnas Hus 2009-6329 2009-2011 Ansvarig för projektet är ideella föreningen Vännäs Slöjd Projektledare: Marianne Åsell Bakgrund Slöjdarnas Hus i Vännäsby är ett besöksmål

Läs mer

Långsiktigt kulturstrategiskt uppdrag för Nätverkstan från och med 2016!

Långsiktigt kulturstrategiskt uppdrag för Nätverkstan från och med 2016! 1 ( 6) Ansökan om! Långsiktigt kulturstrategiskt uppdrag för Nätverkstan från och med 2016! För några år sedan väcktes tanken av tjänstemän vid Västra Götalandsregionens kultursekretariat att Nätverkstan

Läs mer

Kulturarv som resurs för regional utveckling

Kulturarv som resurs för regional utveckling Kulturarv som resurs för regional utveckling -Riksantikvarieämbetets arbete med regional tillväxt -erfarenheter och exempel från strategiarbete i Jämtland Johan Loock Riksantikvarieämbetet (Länsstyrelsen

Läs mer

Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014

Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014 Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014 Foto: Mats Blomberg. Kometprogrammet Vad är det? Kronobergs län har under perioden 2010 till 2014 varit ett av fem försöksområden i projektet Kometprogrammet

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens policy för internationellt arbete

Barn- och utbildningsnämndens policy för internationellt arbete 1 (6) Handläggare Ann Åslin Telefon +46 (0)498 26 94 26 E-post ann.aslin@gotland.se Diarienr 2010/88:60 Datum 2010-04-07 Barn- och utbildningsnämndens policy för internationellt arbete Det är i mötet människor

Läs mer

Turism i Kosterhavets nationalpark

Turism i Kosterhavets nationalpark Turism i Kosterhavets nationalpark - Förslag till samverkansmodell mellan turism och förvaltning. Bakgrund Syftet med Kosterhavets nationalpark, liksom för övriga nationalparker, är att skydda värdefull

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

Några avgränsningar har valts för handlingsplanen. Stadsbyggnadskontoret antas vara huvudaktör och platsutveckling står i fokus för arbetet.

Några avgränsningar har valts för handlingsplanen. Stadsbyggnadskontoret antas vara huvudaktör och platsutveckling står i fokus för arbetet. Handlingsplan Inledning Handlingsplanen är en del i den Master Class om urbana gemenskaper, aktivism och medborgardeltagande som hållits inom Nordic City Network under hösten/vintern 2015/2016. Handlingsplanens

Läs mer

NYHETSBREV FRÅN URBACT. April 10 # 06

NYHETSBREV FRÅN URBACT. April 10 # 06 NYHETSBREV FRÅN URBACT April 10 # 06 2 NYHETSBREV FRÅN URBACT Åldrande och sysselsättning samt samarbete över gränserna Fördjupning: Åldrande och sysselsättning: En utmaning för lokalpolitiken. Sammanfattning

Läs mer

Överblick av Strategi för Lokalt Ledd Utveckling inom Upplandsbygd 2014-2020

Överblick av Strategi för Lokalt Ledd Utveckling inom Upplandsbygd 2014-2020 Överblick av Strategi för Lokalt Ledd Utveckling inom Upplandsbygd 2014-2020 Sammanfattning Upplandsbygd är en ideell förening med ansvar att vara en drivande partner för landsbygdens aktörer inom Lokalt

Läs mer

Bilaga Marknadsplan 2016 Västerbottens Turism

Bilaga Marknadsplan 2016 Västerbottens Turism Bilaga Marknadsplan 2016 Västerbottens Turism Marknadsbeskrivningar Några av de faktorer vi tittar på vid val av marknader är gästnattsvolymer, tillväxtpotential, dygnsutlägg samt marknadens kännedom om

Läs mer

Verksamhetsplan för naturum Vindelfjällen Ammarnäs År 2014 År 2015-2018

Verksamhetsplan för naturum Vindelfjällen Ammarnäs År 2014 År 2015-2018 1 (12) Naturvårdsverkets ärendenr: NV-07103-13 Länsstyrelsen Västerbotten Diarienr: 512-8811-2013 VERKSAMHETSPLAN för naturum 2013-11-29 Verksamhetsplan för naturum Vindelfjällen Ammarnäs År 2014 År 2015-2018

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

Unga på väg: Europa stöder unga människor

Unga på väg: Europa stöder unga människor FLYTTA RUNT Unga på väg: Europa stöder unga människor JOBBA LÄR DIG STUDERA DELTA SKAPA ENGAG ERA DIG UTBILDA DIG ieuropa Varken Europeiska kommissionen eller någon annan part som verkar i kommissionens

Läs mer

TALMANUS FÖR GENERELLT BILDSPEL OM GRÖNA KRONOBERG 2025. VAD ÄR EN REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI

TALMANUS FÖR GENERELLT BILDSPEL OM GRÖNA KRONOBERG 2025. VAD ÄR EN REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI VAD ÄR EN REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI Gröna Kronoberg är en politiskt beslutad strategi för länets utveckling som talar om hur det ska vara att bo och leva i Kronoberg 2025. Ett stort antal aktörer och

Läs mer

Internationellt program för Karlshamns kommun

Internationellt program för Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:

Läs mer

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Kultur- och fritidspolitiskt program Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Innehåll 1. Inledning 3 2. Varför ett kultur- och fritidspolitiskt program 4 3. Möten som utvecklar

Läs mer

Förstudie till Kullaleden

Förstudie till Kullaleden Förstudie till Kullaleden Slutrapport Återstående planerade etapper är: Etapp 2 Genomförande av Kullaleden Etapp 3 Marknadsföring av Kullaleden Förstudie till Kullaleden Slutrapport 1. Projektfakta Projektnamn:

Läs mer

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan 2012-2013

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan 2012-2013 Arbetsplan 2012-2013 Normer och värden Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och

Läs mer

Ny grafisk symbol för Sölvesborg

Ny grafisk symbol för Sölvesborg Ny grafisk symbol för Sölvesborg På kommunfullmäktigesammanträdet i slutet av januari ligger ett ärende om en ny grafisk symbol för kommunen uppe för beslut. Denna symbol är tänkt att ersätta det träd

Läs mer

106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014. RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA"

106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014. RESOLUTION från Regionkommittén STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA 106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014 RESOL-V-012 RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA" Rue Belliard/Belliardstraat 101 1040 Bruxelles/Brussel BELGIQUE/BELGIË Tfn +32 22822211

Läs mer

PROJEKTPLAN. 1.Projektnamn. Hörte hamn Den gröna hamnen. 2.Projektidé

PROJEKTPLAN. 1.Projektnamn. Hörte hamn Den gröna hamnen. 2.Projektidé PROJEKTPLAN 1.Projektnamn Hörte hamn Den gröna hamnen 2.Projektidé Hörte hamn är ett kulturarv som måste bevaras och utvecklas. Det är en angelägenhet för hela kommunen. Målet är att genom en kombination

Läs mer

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Vi antar utmaningen: 2020 är Malmö världsbäst på hållbar stadsutveckling Malmö har bakom sig mer än ett årtionde av stora och framsynta satsningar på klimat- och miljöområdet.

Läs mer

Förskolan Trollstigen AB

Förskolan Trollstigen AB Systematisk kvalitetsredovisning för Förskolan Trollstigen AB 2014-2015 1 Innehållsförteckning Inledning..sid 3 Normer och värden..sid 4 Utveckling och lärande...sid 6 Barns inflytande.sid 9 Förskola och

Läs mer

Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun

Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun 1 (8) Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun Dokumenttyp: Program Beslutad av: Kultur och fritidsnämnden (2013 09 24 66 ) och barn och utbildningsnämnden (2013 12 11 108) Gäller för: Alla

Läs mer

Tal vid konferensen "Can the market work for nature" på Wiks slott

Tal vid konferensen Can the market work for nature på Wiks slott Startsidan för www.regeringen.se Hoppa till sidinnehållet Hoppa till sidmenyn Anpassa webbplatsen Lyssna Press Avancerat sök Sök Sök Här är du: Regeringen och Regeringskansliet Publikationer Så styrs Sverige

Läs mer

Matsesgården. Linda Forsman m.fl. har trädgårdsföreställningar på Matsesgården. Foto: Sanna Wikström, GD. 372 505 kr

Matsesgården. Linda Forsman m.fl. har trädgårdsföreställningar på Matsesgården. Foto: Sanna Wikström, GD. 372 505 kr Matsesgården Linda Forsman m.fl. har trädgårdsföreställningar på Matsesgården. Foto: Sanna Wikström, GD Projektägare: Korda Art Productions, ideell förening Projektledare: Linda Forsman Kommun: Hedemora

Läs mer

Definitioner av egna indikatorer, som ingår i utvecklingsstrategin Bilaga 11

Definitioner av egna indikatorer, som ingår i utvecklingsstrategin Bilaga 11 Definitioner av egna indikatorer, som ingår i utvecklingsstrategin Bilaga 11 Indikator (namn, benämning) Definition Beskrivning av hur mätning kommer att göras inkl. hur uppgifterna kommer att kontrolleras/styrkas

Läs mer

Internationell policy 2011-2020 för Södertälje kommun

Internationell policy 2011-2020 för Södertälje kommun Internationell policy 2011-2020 för Södertälje kommun Inriktning Grunden i Södertälje kommuns internationella arbete är denna policy som är antagen av kommunfullmäktige. Internationella policyn anger de

Läs mer

Arbetar du med Sveriges mest inspirerande park?

Arbetar du med Sveriges mest inspirerande park? Arbetar du med Sveriges mest inspirerande park? Elmia Park bjuder in till tävlingen Park Inspira 2015 med syfte att lyfta fram våra vackra svenska parker. I år riktar sig tävlingen till områdena Kyrkogård

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Kundpanelrapport. Midsommar och maten

Kundpanelrapport. Midsommar och maten Kundpanelrapport Midsommar och maten Genomförd 11-16 juni Rapport 21 juni 2010 Bakgrund ICAs Kundpanel och den aktuella undersökningen Under hösten 2009 rekryterades sammanlagt 3 379 ICA-kunder till det

Läs mer

FörskolanSmöret Kvalitet och måluppfyllelseläsåret 2011/12

FörskolanSmöret Kvalitet och måluppfyllelseläsåret 2011/12 1 FörskolanSmöret Kvalitet och måluppfyllelseläsåret 2011/12 Innehåll: Inledning.. 2 Förutsättningar..... 3 Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse. 4 Beslutade mål och åtgärder. 7 Slutord. 9 Bilaga 1:

Läs mer

Fokus Integration. Projektet har bidragit till deltagarna känner sig mer hemma i kommunen. 806 385 kr

Fokus Integration. Projektet har bidragit till deltagarna känner sig mer hemma i kommunen. 806 385 kr Fokus Integration Projektet har bidragit till deltagarna känner sig mer hemma i kommunen. Projektägare: Hedemora Röda Kors-krets Projektledare: Gunborg Morén Kommun: Hedemora Dnr: 140 Jnr: 2013-5038 Projekttid:

Läs mer

Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013

Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(8) Norum/Westerman- Annerborn 2012-12-04 Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013 1. Organisation - Förskolechef delas med förskolan Pinnhagen

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Destination Viskan Journalnummer: 2008-5908 Kontaktperson, (namn, telefonnummer och e-postadress)

Läs mer

Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014

Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014 Region Blekinge 2014-12-15 Catharina Rosenquist 0455-305029 Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014 Affärs- och innovationsutvecklingsinsatser

Läs mer

Erasmus för alla vanliga frågor (se även IP/11/1398)

Erasmus för alla vanliga frågor (se även IP/11/1398) MEMO/11/818 Bryssel den 23 november 2011 Erasmus för alla vanliga frågor (se även IP/11/1398) Vad är Erasmus för alla? Erasmus för alla är EU-kommissionens förslag till nytt program för allmän och yrkesinriktad

Läs mer

Minnesanteckningar från Ringsjöbygdens Framtid - Stormöte 2 Bosjökloster 18 september 2007, 18.00-21.00

Minnesanteckningar från Ringsjöbygdens Framtid - Stormöte 2 Bosjökloster 18 september 2007, 18.00-21.00 Minnesanteckningar från Ringsjöbygdens Framtid - Stormöte 2 Bosjökloster 18 september 2007, 18.00-21.00 1. Mötets inledning Projektledare Richard Nilsson hälsar välkomna och lämnar över till mötesledare

Läs mer

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten Färjestadsskolan Fritidshemmens arbetsplan Arbetsplanen: - Visar på vilket sätt fritidshemmet ska arbeta för att nå målen för utbildningen. - Utgår från nationella styrdokument, kommunens strategiska plan,

Läs mer

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Slutrapport Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Bakgrund: Felanvändningen av läkemedel är ett problem i Sverige. Den grupp av befolkningen som drabbas värst av detta problem är de som

Läs mer

RIKTLINJER DEN CENTRALA KONTAKTPUNKTEN FÖR ANMÄLNINGSFÖRFARANDET 98/34 OCH FÖR DE ANMÄLNINGSFÖRFARANDEN SOM FÖRESKRIVS I SÄRSKILD EU-LAGSTIFTNING

RIKTLINJER DEN CENTRALA KONTAKTPUNKTEN FÖR ANMÄLNINGSFÖRFARANDET 98/34 OCH FÖR DE ANMÄLNINGSFÖRFARANDEN SOM FÖRESKRIVS I SÄRSKILD EU-LAGSTIFTNING 24 oktober 2012 RIKTLINJER DEN CENTRALA KONTAKTPUNKTEN FÖR ANMÄLNINGSFÖRFARANDET 98/34 OCH FÖR DE ANMÄLNINGSFÖRFARANDEN SOM FÖRESKRIVS I SÄRSKILD EU-LAGSTIFTNING Innehållsförteckning I. Inledning II. EU-lagstiftning

Läs mer

Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost

Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost Sso 244/2012 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5.

Läs mer

Metoder och kriterier för att välja ut projekt

Metoder och kriterier för att välja ut projekt 1 (8) Metoder och kriterier för att välja ut projekt Interreg Nord 2014-2020 2 (8) 1. Inledning Enligt förordning (EU) nr 1303/2013, art 110(2)(a) är det är Övervakningskommitténs uppgift att anta urvalskriterier

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande. Innehållsförteckning 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande. 3.4 Förskola och hem. 3.5 Samverkan med förskoleklassen,

Läs mer

Slutrapport: Act Art for Tourism

Slutrapport: Act Art for Tourism Slutrapport: Act Art for Tourism 1. Projektfakta. Projektnamn: Hotspot Kölleröd 2.0. Act Art for Tourism Leaderområde: MittSkåne Projektägare: Coompanion Jordbruksverkets journalnummer 2013 4929 Kontaktperson:

Läs mer