Utbildningsförvaltningen. Kvalitetsanalys kommunala verksamheter

Transkript

1 Utbildningsförvaltningen Kvalitetsanalys kommunala verksamheter 1

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Sammanfattning Underlag och rutiner för kvalitetsanalysen er enligt föregående kvalitetsanalys Förutsättningar Beskrivning av verksamheterna Qualis kvalitetsområden Kunskaper och färdigheter Trygghet och trivsel Elevernas ansvar för eget lärande Arbetssätt och lärarroll Delaktighet Organisation Styrning och ledarskap Kommunikation Kompetens Resursutnyttjande Image er till följd av resultatet från 2011/

3 1 Inledning 1.1 Sammanfattning Den svenska utbildningssektorn befinner sig fortfarande mitt i en stor förändringsprocess och läsåret 2011/2012 var det första läsåret med den nya gymnasieskolan. Detta har inneburit mycket förberedelsetid för skolorna framförallt med nya kursplaner och nytt betygssystem. Lundaeleverna fortsätter inom många program att prestera på nivåer som ligger klart över riksgenomsnittet och söktrycket till utbildningarna är fortsatt mycket högt. Kommunens fyra gymnasieskolor, den internationella grundskolan och Modersmålsundervisningen har under läsåret bedrivit ett kvalitetsarbete som berör frågor om hur likvärdigheten i bedömningen kan öka, hur elevernas stress kan minska och hur organisationen runt det särskilda stödet kan förbättras. Under läsåret 2011/2012 kan också följande specifika händelser eller projekt nämnas. Gymnasieskolorna, ISLK och Komvux införde ett nytt kvalitetsverktyg, Qualis, i sina organisationer. En fortsättning av utvecklingen inom IT har pågått även under detta läsår med fokus på kompetensutveckling av personalen. 1.2 Underlag och rutiner för kvalitetsanalysen Utbildningsförvaltningens kvalitetsanalys omfattar de fyra kommunala gymnasieskolorna, den internationella grundskolan International School of Lund - Katedralskolan (ISLK) samt Modersmålscentrum i Lund. Utbildningskansliet har i samråd med förvaltningens ledningsgrupp tagit fram gemensamma anvisningar för kvalitetsanalys (KA) 2012 för samtliga fyra gymnasieskolor. Den internationella grundskolan International School of Lund- Katedralskolan (ISLK) och Modersmålscentrum i Lund har fått särskilt anpassade anvisningar. Varje år höst träffar även förvaltningschef och utvecklingsledare de olika enheternas ledningsgrupper i en s.k. kvalitetsdialog för att diskutera det gångna årets kvalitetsarbete samt kommande års utvecklingsområden. Anvisningarna utgår i stora delar från verktyget Qualis som infördes som ett kvalitetsverktyg för utbildningsförvaltningens verksamheter läsåret 2011/2012. Syftet med Qualis är att inom varje verksamhet skapa en gemensam bild för ledning och medarbetare av styrkor och förbättringsområden samt en struktur för fortsatt förbättringsarbete. Verktyget Qualis erbjuder flera metoder för att bedöma kvalitén, en av de viktigaste är självvärderingen av den egna verksamheten som görs av såväl skolans lärare i ämneslag/arbetslag som av skolans ledning. Ett viktigt underlag inför självvärderingen är Qualisenkäterna. Gymnasieskolorna har genomfört elevenkäten i alla årskurser och personalenkäten för personalen. ISLK har genomfört både elev, personal och föräldraenkäten. Svarsfrekvensen för elevenkäten är som följer, ISLK 70 %, Spyken 57 %, Polhemskolan 64 %, Vipan 54 % och Katedralskolan 64 % Inför sammanställningarna av skolornas kvalitetsanalys har utbildningskansliet använt beslutsstödsverktyget Lunds skolstatistik, Hypergene samt SKLs databas KOLADA. Detta verktyg har också skolorna utnyttjat för resultatindikatorer på skolnivå/programnivå/ämnesnivå. Samtliga verksamheter har skrivit utförliga kvalitetsanalyser och i dessa finns ytterligare statistik och analys att läsa för den intresserade. 3

4 2 er enligt föregående kvalitetsanalys Under läsåret 2011/2012 prioriterades följande gemensamma utvecklingsområden för utbildningsförvaltningens verksamheter. Gy 11/VUX 12 De fyra gymnasieskolorna har under läsåret påbörjat implementeringsarbetet av gymnasiereformen och då särskilt arbetet med de nya nationella gymnasieprogrammens mål och struktur, de nya ämnenas och kursernas innehåll samt bedömning av elevernas kunskap i relation till dessa. Förberedelser inför den nya gymnasiesärskolan, GYS, 13 har även påbörjats med bl.a. anpassningar av programutbudet inom gymnasiesärskolan för att möta skollagens förändringar som kommer att börja gälla fr.o.m. 1 juli I den nya gymnasiesärskolan kommer det att finnas individuella och nationella program. På gymnasiesärskolan på Vipan pågår ett arbete för att stärka samarbetet med gymnasieskolans nationella program och näringslivet. Reformarbetet inom vuxenutbildningen går under namnet Vux12 och från den 1 juli 2012 tillämpas den nya skollagen också på vuxenutbildningen. Läsåret 2011/2012 har präglats av förberedelser inför detta. Under 2012 har det också pågått en översyn av vuxenutbildningen i Lund och riktlinjer för en ny vuxenutbildningsorganisation beslutades av nämnden i september Avtalen med externa anordnare gick ut den 31 december Ett nytt upphandlingsförfarande påbörjades före sommaren samma år. Systematiskt kvalitetsarbete Under läsåret 2011/2012 har de fyra gymnasieskolorna, Komvux, ISLK och Modersmålscentrum påbörjat en förändring av sina rutiner för kvalitetsarbete och börjat arbeta med kvalitetsverktyget Qualis. Det har bl.a. genomförts en självvärdering av den egna verksamheten som gjorts av såväl skolans personal i ämneslag/arbetslag som av skolans ledning. Självvärderingens syfte är att ledning och medarbetare ska få en gemensam bild av verksamhetens styrkor och förbättringsområden. Inför självvärderingen har gymnasieskolorna, Komvux och ISLK genomfört enkäter till all personal och alla elever. ISLK har även genomfört föräldraenkäter. Bedömning Bedömningsfrågor har stått i fokus under läsåret då nya kursplaner och ett nytt betygsystem inom gymnasieskolan har trätt i kraft. Alla skolor har bjudit in föreläsare och kompetensutvecklat personalen. Dessutom har ämneslagsledarna/- utvecklingsledarna från alla fyra gymnasieskolor och Komvux inom 19 ämnen träffats två gånger per termin och diskuterat betyg och bedömning för att arbeta för en likvärdig bedömning inom utbildningsförvaltningen. IKT En fortsatt satsning på IKT-användandet i undervisningen och en fortsatt satsning för att ytterligare stärka lärarnas digitala kompetens har pågått under läsåret. Hälsa Ett arbete för att försöka minska elevernas stress har påbörjats under läsåret. Eleverna 4

5 skattar generellt sin hälsa som god. I Qualisenkäten är det 86 % av eleverna som skattar sin hälsa som sex eller högre på en tiogradig skala där tio är utmärkt och ett är dålig. Trots detta är det fortfarande en stor andel elever som anger att de är stressade. Detta syns exempelvis i elevernas svar från Region Skånes levandsvaneundersökning från mars 2012, där 67 % av tjejerna i gymnasiets årskurs 2 svarade mycket eller ganska mycket på frågan Känner du dig stressad av ditt skolarbete? (skalan var fyrgradig och även alternativen lite grann och inte alls fanns med). Motsvarande siffra för riket är 52 %. För pojkarna i Lund är siffran 24 % och i riket 31 %. Lunds kommunala gymnasieskolor jobbar på olika sätt med att minska stressen hos eleverna. En av gymnasieskolorna har exempelvis medverkat i en forskningsstudie där eleverna fick testa olika avslappningsmetoder så som mindfulness eller musik och därefter mättes vilken effekt dessa hade. Dessvärre gav studien inget användbart resultat. Flera skolor har kurser i studieteknik för att hjälpa eleverna att lägga upp sina studier på ett bra sätt samt jobbar med skrivscheman för att jämna ut arbetsbelastningen och försöker tydliggöra betygskriterierna så att eleverna vet vad som krävs av dem. Arbetet med att minska elevernas stress kommer att fortsätta under läsåret 2012/2013. Statistikverktyg Arbetet med att utveckla statistikstödet för verksamheterna har påbörjats under läsåret och kommer att fortsätta framöver. Arbetet har fått stå tillbaka på grund av ett stort integrationsprojekt som styrs från Kommunikationsenheten och som prioriteras framför alla andra projekt. Särskilt stöd Arbetet med att förbättra rutiner avseende pedagogisk utredning och åtgärdsprogram har fortsatt under läsåret. Rutinerna har förenklats på flera skolor och målet är att stödet i så hög utsträckning som möjligt ska ges direkt av undervisande lärare. Det har även genomförts en kartläggning av det särskilda stödet på de fyra gymnasieskolorna och ISLK. Utöver detta har verksamheterna fokuserat på egna åtgärder utifrån sina behov. ISLK har fokuserat på likabehandlingsarbetet och vidareutvecklat och förankrat det på skolan. Skolan har bl.a. inlett ett samarbete med organisationen Friends för att fördjupa arbetet med trygghet och trivsel på skolan. Vidare har skolans kommunikation med vårdnadshavare vidareutvecklats. Uppföljning har skett i enkätform. Katedralskolan har under läsåret arbetat för att öka måluppfyllelsen i matematik 1 och matematik B genom ett utökat stöd med preparandkurser, vilket har fallit väl ut. Vipans elevhälsa har under läsåret arbetat tillsammans med arbetslagen för att förenkla rutiner kring åtgärdsprogram och pedagogiska utredningar. Ett arbete som kommer att fortsätta framöver. Vidare har Vipan arbetat med en gemensam värdegrund för alla program. Modersmålscentrum har under läsåret arbetat med att förbättra administrativa rutiner och bl.a. digitaliserat manuella system. Modersmålscentrum har även sett över organisationen i syfte att få en mer aktiv organisation där alla lärare ska ingå i olika utvecklingsgrupper. Vidare har man arbetat med marknadsföringen av Modersmålscentrum och gjort både en film och en katalog. Fokus har även legat på lärarnas kompetensutveckling inom de nya styrdokumenten. Ett annat fokusområde har varit att utveckla kunskaperna om studiehandledning både hos modersmålslärarna och ute på skolorna. 5

6 3 Förutsättningar 3.1 Beskrivning av verksamheterna International School of Lund- Katedralskolan ISLK är en auktoriserad internationell grundskola som följer International Baccalaureate Organisation s (IBO). Skolan har både Primary Years Programme (PYP) och Middle Years Programme (MYP). Skolan erbjuder undervisning för elever i åldern 5-16 år som befinner sig i Lundaregionen pga föräldrars arbete eller studier. Även elever som bott utomlands och gått på en IB-skola kan avsluta sin utbildning på ISLK. Både PYP och MYP baseras på koncept- och frågebaserat lärande. Eleverna lär sig grundläggande koncept inom olika områden. Dessa erfarenheter och kunskaper kan appliceras i nya sammanhang. Som en ram för gemensam värdegrund finns IBOs Mission statement och Learner profile. Skolan hade vid läsårets slut 240 elever och ca 30 nationaliteter. Även personalen som består av ca 50 lärare kommer fån 13 olika nationer. Skolan erbjuder även skolbarnsomsorg för elever upp till 12 år, vars båda föräldrar studerar eller arbetar. Verksamheten präglas av skolans pedagogiska inriktning och personalen har grundläggande utbildning för att kunna anpassa aktiviteter och mål till IBs filosofi. I november 2012 utvärderades PYP enligt IBs utvärderingsplan. Utvärderingsbesöket tog 2,5 dag och IB studerade i förväg inlämnad dokumentation från skolan samt intervjuade elever, personal, förvaltningsledning och politiker. ISLK inväntar beslut om utvärderingen. ISLK har under läsåret börjat använda kvalitetsverktyget Qualis som harmonierar väl med IBs krav. Skolan har genomfört elev, personal och föräldraenkäter och både personal och ledning inom skola och skolbarnsomsorg har självvärderat verksamheten under våren. Katedralskolan Under läsåret 2011/2012 hade Katedralskolan 1275 elever i årskurs 2 och 3 fördelade på fem program samt i årkurs 1 på åtta program eftersom gymnasiereformen delat det gamla samhällsvetenskapliga programmet på tre nya program samtidigt som skolan fått ett nytt progam språkintroduktionsprogrammet. Eleverna fördelas enligt följande. International Baccalaureate Diploma Programme (181 elever) Naturvetenskapsprogrammet (500 elever) Samhällsvetenskapsprogrammet (398 elever) Ekonomiprogrammet (62 elever) Humanistprogrammet (18 elever) Historieprogrammet (Spetsutbildning) (76 elever) Linguaprogrammet (spetsutbildning) (21 elever) Språkintroduktion (19 elever) Skolan leds av en rektor och tre biträdande rektorer. Lärarna är organiserade i ämneslag. Lärarna uppgår till ca 100 som alla är behöriga. Skolan har dessutom 15 disputerade lärare och 8 av dem är lektorer. 6

7 Katedralskolans kvalitetsarbete baserar sig på en årscykel som innehåller flera olika utvärderingsformer som enkäter, årskursråd och utvärderingsmöten i ämnesgrupper, programgrupper, arbetsgrupper och skolledning. Syftet med cykeln är att få till stånd ett så heltäckande utvärderingsarbete som möjligt samtidigt som det ska fördelas arbetsbelastningsmässigt jämnt över läsåret. För att få god förståelse av kvantifierbar data har i stor utsträckning enkätresultat analyserats i referensgrupper som årskursråd eller likabehandlingsgrupp. Polhemskolan Polhemskolan är Lunds största gymnasieskola med över elever fördelade på olika program. Skolan har sex nationella program med olika inriktningar och profiler. Ekonomiprogrammet Estetiska programmet Hantverksprogrammet med inriktningen frisör Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet Språkintroduktion Fysikprogrammet spetsutbildning Hippologigymnasiet ett samarbete mellan Flyinge och Lunds kommun Polhemskolan är ett av Sveriges största idrottsgymnasier med nationellt godkända idrottsutbildningar sk NIU (Nationella idrottsutbildningar). Polhemskolan har ett stort nätverk med internationella kontakter. På Polhemskolan arbetar 236 personer varav 185 är lärare. Skolan växer i elevantal samtidigt som årskullarna minskar i Lund, Skåne och i hela landet. Skolan har haft en kraftig elevökning under de senaste åren och har nu drygt elever. Skolan har fler sökande till programmen än vad som får plats. Nästan alla elever som går på skolan har valt Polhemskolan i första hand. En stor del av arbetet med skolans kvalitetsarbete har gjorts i arbetslagen, där Qualis utvärderingsmetoder började tillämpas under läsåret 2011/2012. Under hösten 2011 genomförde samtliga arbetslag en självvärdering med utgångspunkt hur det fungerar idag. Utbildning i arbetet med Qualis har startat under läsåret 2011/2012 och kommer att fortsätta under hösten 2012, då framförallt arbetslagsledarna kommer att få sin Qualisutbildning. Webbaserade enkäter som riktat sig till både personal och elever har genomförts under våren Arbetslagens verksamhetsberättelser har vävts in i kvalitetsanalysen. Gymnasieskolan Spyken Skolan har ca 1000 elever fördelade på fyra olika nationella program. Estetiska programmet Humanistiska programmet Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet 7

8 Totalt fanns läsåret 2011/2012 ca 1000 elever och ca 130 personal på Spyken. Skolan leddes av en rektor och tre biträdande rektorer. Personalomsättningen är låg. De ekonomiska förutsättningarna är tillfredsställande. Studieresultaten är mycket goda. Betygen är höga och ligger enligt Skolverkets senaste betygsstatistik över medel för riket och över medel för lundaskolor. Spyken strävar efter att erbjuda eleverna en bred utbildning. Skolan har nära kontakt med universitet och högskola samt många internationella kontakter. Gymnasieskolan Vipan Gymnasieskolan Vipan som leds av en rektor innehåller: -en gymnasieskola med yrkesförberedande program med tre biträdande rektorer, -en gymnasieskola som arbetar för att elever ska bli behöriga till nationella program som leds av en biträdande rektor -en gymnasiesärskola som leds av en biträdande rektor Nationella program: Barn- och fritidsprogrammet (BF) Bygg och anläggningsprogrammet (BA) El och energiprogrammet (EE) Handel- och administrationsprogrammet (HA) Hotell- och turismprogrammet (HT) Restaurang- och livsmedelsprogrammet (RL) VVS och fastighetsprogrammet (VF) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Fyraåriga programmen (FÅ) - Gymnasiesärskola: Nationella programmet - med 3 specialutformade program, Handels/serviceinriktning, Restaurang/serviceinriktning och Estetisk/Medieinriktning Individuella programmet med 3 inriktningar, Yrkesträning, Verksamhetsträning och Verksamhetsträning för elever med autism och utvecklingsstörning Introduktions program (IM): Preparandutbildning (IMPRE) Programinriktat individuellt val (IMPRO) Individuellt alternativ (IMIND) Yrkesintrodukion (IMYRK) Läsåret 2011/2012 fanns det 971 elever på de nationella programmen och 80 elever på introduktionsprogrammen. Gymnasiesärskolan hade 111 elever och 21 lärare. Vipan är uppbyggd på 16 arbetslag. De flesta arbetslagen finns på de yrkesförberedande programmen och där finns också flertalet elever på skolan. På de yrkesförberedande programmen finns även ett flertal ämneslag. Hela skolan har täta kontakter med omvärlden, framförallt de arbetsplatser där våra elever gör sin APU/APL eller ibland praktik. Flertalet arbetslag har internationella kontakter, som i huvudsak finansieras av EU-projekt. Under läsåret har personalen på skolan börjat arbeta med kvalitetsverktyget Qualis. Alla lärare på skolan har under läsåret fokuserat på området sprogram och pedagogiska 8

9 utredningar. Varje arbetslag har i sin tur fokuserat på ett område inom Qualis huvudområden som man själv valt. Alla arbetslagen har dokumenterat sitt arbete. Varje ämneslag har fokuserat på likvärdig bedömning och har också dokumenterat detta. Varje lärare har dessutom fått ett individuellt uppdrag. Ledningens avsikt med Qualisarbetet är att alla på skolan ska dra åt samma håll och på så sätt skapa en trygg och bra skola för alla. Modersmålscentrum i Lund Modersmålscentrum i Lund tillhandahåller förskolor, grundskolor och gymnasieskolor i Lunds kommun modersmålsstöd, modersmålsundervisning och studiehandledning i 34 olika språk, utifrån beställningar som görs av skolorna. Rektorer kan antingen beställa modersmålsstöd och modersmålsundervisning av Modersmålscentrum eller annan utförare alternativt anställa en modersmålslärare på den egna skolan. Under läsåret 2011/2012 hade 745 barn i förskola och förskoleklass modersmålsstöd, på grundskolan var det 2079 elever och på gymnasiet var det 696 elever som hade modersmålsundervisning. På ISLK hade 79 elever modersmålsundervisning och på Vipan 52 elever, på Spyken 52 elever, på Katedralskolan 144 elever och på Polhemskolan 210 elever. Modersmålspedagoger och modersmålslärare är ambulerande lärare. Antalet skolor per lärare varierar mellan 2 och 26. Många skolor kan endast erbjuda sena eftermiddagstider för undervisning i modersmål vilket medför svårigheter för vissa lärare som har en heltidstjänst att få in all undervisning i sitt schema. De lärare som är ensamma i ett språk arbetar över hela kommunen och kan därmed få det svårt att få ihop ett fungerande schema på grund av att eftermiddagstiderna inte räcker till. På Modersmålscentrum har det under läsåret 2011/2012 arbetat 79 modersmålslärare med varierande anställningsgrad. Modersmålscentrum har en organisation där ledningen består av chef och biträdande chef samt två administratörer. Chef och biträdande chef är verksamhetens pedagogiska ledare. Modersmålscentrum har i sitt kvalitetsarbete utgått från Qualis kvalitetskriterier för grundskolan, läsår 2011/2012. Kvalitetskriterierna är framtagna för en skola. Modersmålscentrum är i många avseende lik en skola och i dessa fall är kvalitetskriterierna fullt applicerbara. I andra områden kan kriterierna användas endast om det sker en anpassning och eventuell omformulering. Ytterligare andra kriterier är för Modersmålscentrum inte möjliga att använda då inga elever i egentlig mening tillhör Modersmålscentrum utan har sin hemvist på en annan skola. Läsåret 2011/2012 har Modersmålscentrum utgått från Qualis kvalitetskriterier för grundskolan eftersom flest antal elever finns i grundskolan. 9

10 4 Qualis kvalitetsområden 4.1 Kunskaper och färdigheter 1 Högskolebehörighet Resultaten längst till höger gäller de elever som avslutade sin utbildning våren Som en jämförelse redovisas också föregående års resultat. Genomsnittligt betygspoäng för slutbetyg, alla program (yrkes- och studieförberedande) lå 09/10 lå 10/11 lå 11/12 Båda Båda Flickor Pojkar könen könen Flickor Pojkar Båda könen Flickor Pojkar Riket alla program 14,0 14,7 13,3 14,1 14,8 13,3 13,8 14,5 13,0 Kommunala gy. alla program 14,9 15,4 14,4 14,8 15,4 14,3 14,7 15,3 14,1 Källa: Procapita via Lunds skolstatistik (Hypergene) och KOLADA. Lunds kommunala gymnasieskolor har de senaste tre åren befunnit sig väl över rikssnittet avseende genomsnittlig betygspoäng för alla program. Flickornas genomsnittliga betyg ligger 2012 på 15,3 vilket är på ungefär samma nivå som föregående år. Pojkarnas genomsnittliga betyg ligger på 14,1 vilket är en marginell minskning från föregående år. Genomsnittligt betygspoäng för slutbetyg, yrkesförberedande program lå 09/10 lå 10/11 lå 11/12 Båda Båda Flickor Pojkar könen könen Flickor Pojkar Båda könen Flickor Pojkar Riket yrkesförber. pr. 12,9 13,7 13,7 13,0 13,8 12,3 12,8 13,6 12,2 Vipan Katedral Polhem Spyken 12,0 13,4 13,8 12,9 12,3 14,4 16,3 12,4 11,7 11,1 12,3 12,9 11,9-13,7 13,4 12,2-15,7 13,8 11,6-12,7 13,3 12,1-15,9-12,2-16,0-12,0-14,5 - Källa: Procapita via Lunds skolstatistik (Hypergene) och KOLADA. Många av de yrkesförberedande programmen i Lund ligger under den genomsnittliga betygspoängen för riket. Den genomsnittliga betygspoängen har sjunkit marginellt i riket det senaste året, detta kan jämföras med att Lund istället ökat marginellt under samma tid. 1 Har en koppling till fullmäktigemålet Fullmäktigemål 1: Kunskap och kompetens 10

11 Genomsnittligt betygspoäng för slutbetyg, studieförberedande program lå 09/10 lå 10/11 lå 11/12 Båda Båda Flickor Pojkar könen könen Flickor Pojkar Båda Flickor Pojkar könen Riket 14,9 15,5 14,3 15,0 15,5 14,4 14,9 15,4 14,3 studieförber. pr. Katedral 17,0 Polhem 14,5 Spyken 16,4 Vipan 15,0 17,2 14,8 16,5 15,3 16,9 14,2 16,1 11,8 16,4 14,8 16,7 12,8 16,8 15,4 16,9 13,6 16,1 14,2 16,4 11,1 16,4 14,3 16,4 13,0 16,7 14,9 16,5 13,4 16,1 13,7 16,2 12,4 Källa: Procapita via Lunds skolstatistik (Hypergene) och KOLADA Genomsnittlig betygspoäng för de studieförberedande programmen i Lund har på två av skolorna, de senaste tre åren, legat högt över rikssnittet. Andel elever, båda könen, med grundläggande behörighet till universitet och högskola i slutbetyget, yrkesförberedande program (i procent) lå 09/10 lå 10/11 lå 11/12 Riket yrkesförber. pr. 87,7 81,8 - Kommunala gy. yrkesförber. pr. 84,0 82,2 81,1 Vipan 75,7 75,3 80,7 Katedral 91,3 - - Polhem 95,1 97,6 100 Spyken 97,4 95,9 - Källa: Procapita via Lunds skolstatistik (Hypergene) och KOLADA Andelen elever, på yrkesförberedande program, med grundläggande behörighet till universitet och högskola har minskat i Lund sedan föregående år. Statistik för riket har inte gått att få tag på. Andel elever, båda könen, med grundläggande behörighet till universitet och högskola i slutbetyget, studieförberedande program (i procent) lå 09/10 lå 10/11 lå 11/12 Riket studieförber. pr. 93,4 93,1 - Kommunala gy. studieförber. pr. 94,6 93,2 93,4 Katedral 98,7 96,6 99,0 Polhem 90,9 92,1 89,6 Spyken 97,0 97,7 96,2 Vipan 96,0 66,7 85,3 Källa: Procapita via Lunds skolstatistik (Hypergene) och KOLADA Av de elever från studieförberedande program som har slutbetyg är andelen elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola mycket hög i Lund. Totalt är det 11

12 93,4% från studieförberedande program som har ett slutbetyg med grundläggande högskolebehörighet. Motsvarande siffra för hela riket väntas komma längre fram i år. Dock varierar andelen mellan Lunds skolor. Antalet elever från alla program som har ett slutbetyg med grundläggande behörighet till universitet och högskola är i Lund 91,1 % och i riket 86,7 %. Totalt sett har andelen med grundläggande behörighet till universitet och högskola ökat något under det föregående året men sett till enskilda skolor finns det siffror som är såväl högre som lägre jämfört med föregående års resultat. ISLK ISLK arbetar i enlighet med IBs läroplan. IB sätter upp riktlinjer för hur lärarna ska planera sin undervisning, undervisa samt bedöma eleverna. Dessutom differentieras undervisningen för att alla elever ska nå så långt som är möjligt för just dem och med rätt stöd. ISLK har även ett elevhälsoteam som träffas en gång per vecka för att diskutera eleverna och samarbeta med lärare och föräldrar för att eleverna ska få bästa möjliga stöd. Eleverna på ISLK har deltagit i svenska nationella prov i ämnena engelska, matematik och svenska i åk 9. Detta har gjorts sedan skolan startade De nationella proven passar inte för eleverna på ISLK eftersom de inte läser enligt samma läroplan som den svenska skolan. Eftersom ISLK inte fullt ut kan mäta sig via de svenska nationella proven, genomför skolan standardiserade test från Storbritannien i matematik och engelska upp till 12 år, GL Assessment Progress tests, framtagna av Granada Learning Group. Eftersom normalpopulationen refererar till barn i samma ålder på de brittiska öarna, får man ta resultaten med en nypa salt. På ISLK har långt ifrån alla elever engelska som modersmål. ISLK ser över möjligheten att använda sig av något annat internationellt test även om IB inte kräver att något sådant test genomförs. IB säkerställer istället genom sin utvärdering att skolan följer IBs bedömningskriterier i varje ämne samt utvärderar arbetet och på så sätt lever upp till IBs krav. Förutom kontrollen från IB samarbetar även skolan med andra IB skolor i regionen. De olika koordinatorerna har möten varje termin och det finns planer på att lärare på de olika skolorna ska bilda nätverk. I personalenkäten tyckte 92 % av lärarna på MYP att de instämde helt eller till stor del i att ISLK har bra metoder för att följa upp elevernas resultat. På PYP var det ungefär 80 % av lärarna som tyckte samma sak och av föräldrarna var det ca 90 %. Av eleverna själva tyckte 85 % att de instämde helt eller till stor del i att de fick den kunskap de behövde. Skillnaden i svar mellan MYP och PYP lärarna skulle kunna bero på att lärarna inom MYP har mer detaljerade kriterier som de ska följa, vilket innebär att de har tydligare riktlinjer att gå efter än lärarna inom PYP. ISLK känner ett behov av att kunna jämföra sina resultat med andra IB skolor. Senare i vår kommer de kommunala svenska IB skolorna att på ett gemensamt möte diskutera om man ska börja använda sig av ett internationellt test, International Schools Assessment, ISA och i så fall även jämföra sina testresultat, skolorna emellan. ISA-testet används av elever i ca 300 länder och har en koppling till PISA-testet. Andel elever på ISLK med slutbetyg som ger behörighet för vidare studier 2011/2012 Ht 2010 Ht 2011 Andel elever som når målen och går direkt till Diploma 52 % 39 % Andel elever som når målen och går direkt till Pre Diploma 11 % 11 % Andel elever som når målen och går direkt till ett nationellt 15 % 33 % 12

13 program Andel elever som flyttat 18 % 17 % Katedralskolan Under läsåret har särskilda insatser gjorts för att säkerställa att elevernas kunskaper bedöms på ett likvärdigt sätt. En betydande del av kompetensutvecklingsbudgeten har dessutom avsatts till kompetensutveckling med fokus på bedömningsfrågor där lärare från olika ämnesgrupper deltagit i både extern fortbildning och på skolan. Skolan har också aktivt deltagit i de kommungemensamma ämnesgrupperna som organiserats för att bidra till likvärdighet i bedömningsarbetet mellan de olika kommunala skolorna i Lund. De olika ämneslagens kvalitetsrapporter samt de olika Qualis-utvärderingsgruppernas självvärderingar visar på goda framsteg när det gäller olika former av formativa ansatser som matriser, kamratbedömning och feedback i olika former men också ett förändringsarbete som lett till större likvärdighet som gemensamma projekt/upplägg/prov med gemensam bedömning eller anonym bedömning. Skolledningen följer också upp att lärarna använder varierade metoder för att följa upp, mäta och dokumentera elevernas kunskaper genom observationer vid verksamhetsbesök och vid medarbetarsamtal. Elevernas svar på Qualisenkäten indikerar emellertid att skolan har en del kvar att arbeta med inom detta område. Endast hälften av eleverna (49 %) anser att deras kunskaper bedöms på ett varierat sätt. Självvärderingsgrupperna ifrågasatte om eleverna i sina svar vägt in frustration kring att de inte nått de kunskapsresultat de önskat. Analyser av kunskapsresultaten på elevgruppsnivå genomförs inte i alla kurser vilket också är ett förbättringsområde. Elever i behov av stöd identifieras på olika sätt. För att kunna säkerställa att de elever som har behov av särskilt stöd får det, har specialpedagogresursen under året förstärkts. Alla elever som riskerar att inte nå målen i mer än en kurs eller som har särskilda svårigheter eller kända hälsoproblem diskuteras på elevhälsoteammöten som genomförs varje vecka. I övrigt följer mentor upp varje elevs kunskapsutveckling vid mentorssamtalet med den individuella studieplanen och mentorsgruppskonferenser som underlag. Under läsåret har särskilda förebyggande insatser genomförts som en studieteknikssatsning för alla elever i årskurs ett. er Förbättra måluppfyllelsen i språkkurserna, minska andelen elever som får underkänt i steg 3. Lärare som har nya kurser där det finns elever som regelbundet tar del av särskilt stöd ska informeras vid kursstart om elevens studiesituation. Pedagogerna ska få ökad kunskap om hur man i klassrummet arbetar med elever i behov av särskilt stöd. Skapa ett analysunderlag för likvärdig bedömning och vilken effekt olika arbetsformer och bedömningsformer har på elevernas kunskapsresultat. Polhemskolan Måluppfyllelsen på Polhemskolan har minskat något från föregående läsår. Andelen högskolebehöriga har minskat från 88,7 % läsåret 2010/2011 till 88 % läsåret 2011/2012. De genomsnittliga betygen minskade från 14,4 till 14,1 under samma period. I förhållande till andelen elever som vid intaget hade lägre meritvärden än 200 poäng har måluppfyllelsen ökat det senaste året. Under läsåret 2010/2011 hade 12 % av eleverna som började på Polhem ett meritvärde som var lägre än 200 poäng. Detta kan jämföras med läsåret 2011/2012 då 14 % av eleverna som började hade ett meritvärde som var lägre än 200 poäng. Med tanke på att 13

14 skolan under innevarande läsår haft fler elever med lägre meritvärde vid intaget så har skolan lyckats bättre med att få fler elever att bli behöriga till högskolan. Skolan arbetar mycket med studieteknik och att konkretisera målen för varje elev. Alla elever har tillgång till sin digitala studieplan, och skolan arbetar på många olika sätt för att elevernas val ska bli rätt utifrån den studieplan de har. Förbättringsområde Det kommande läsåret kommer skolan att fokusera på formativ bedömning för att eleverna i högre utsträckning ska nå målen. Den skriftliga dokumentationen av återkopplingen ska förbättras. Spyken Skolan tar årligen fram betygsstatistik för alla kurser. Uppföljningen görs för skolan som helhet och för varje program. Resultaten följs upp och värderas utifrån kunskap om tidigare års resultat och i förhållande till de intagningspoäng som eleverna har när de kommer till Spyken. Resultaten diskuteras och analyseras av skolledningen, programarbetslagen och ämneslagen. Kunskapsmålen följs upp både på individ-, grupp- och skolnivå. På individnivå registrerar lärarna de enskilda elevernas resultat på olika kurser i den s k bedömningsmodulen i It`s learning. Lärare som bedömer att en elev eventuellt inte kommer att nå målen gör en pedagogisk kartläggning och sänder denna till biträdande rektor som utreder om särskilt stöd behövs. Om så är fallet upprättas ett åtgärdsprogram. Spyken har goda kunskapsresultat. Alla de redovisade betygsnyckeltalen ligger klart över medel för riket. Spyken gör också årligen en uppföljning av resultaten jämfört med föregående års resultat. Här kan konstateras att en del resultat försämrats något jämfört med föregående läsår. Som en del av den årliga resultatanalysen tas, utöver betygsresultat, också fram en kvot baserad på den intagningspoäng respektive årskurs har och de poäng samma elever har när årskursen lämnar Spyken. Kvot Medelpoäng/intagningspoäng Program Totalt 2011/2012 Totalt 2010/2011 Totalt 2009/2010 Program ES 1,03 1,01 1,07 Program NV 0,95 0,94 0,99 Program SP 0,97 0,97 0,97 Målsättningen är att kvoten ska uppgå till minst 1,0, d v s att elevernas prestation har blivit bättre under gymnasietiden jämfört med prestationerna i grundskolan. Om man tittar på resultaten på detta sätt kan man konstatera att det är i undervisningen på ES som skolan lyckas bäst trots att betygsmedel här är lägre än på de andra programmen. Man kan också konstatera att med detta sätt att mäta har minst föregående års nivå uppnåtts på alla program. I elevenkäten instämmer 64 % av eleverna helt eller till stor del i påståendet Jag tycker att jag når goda studieresultat. Skolans mål under läsåret 2012/13 är att öka denna andel till minst 75 % av eleverna. Vad gäller påståendet Jag tycker att lärarnas sätt att mäta mina kunskaper är bra är det 48 % som instämmer helt eller till stor del. I personalenkäten 14

15 framkommer det att 58 % anser helt eller till stor del att på skolan har vi utarbetade metoder för att följa upp de fyra F:en; fakta, färdighet, förståelse och förtrogenhet i elevernas lärande. 21 % tar ej ställning till påståendet. er Lärarna i matematik kommer att arbeta med att förbättra resultaten i matematik på Estetiskt program och Samhällsvetenskapligt program. En extra lärarresurs har tilldelats så att på två klasser finns tre lärarresurser. De lärare som undervisar i matematik på Estetiska programmet och Samhälsvetenskapsprogrammet samarbetar för att finna metoder att öka måluppfyllelsen i dessa klasser. Lärarna bildar också tillsammans en forskarcirkel i matematik som, genom att ta del av forskningsresultat och kontakter med högskolan, ska ta fram förslag på de nya metoder man ska prova under detta läsår. Lärarna i kemi ska fortsätta arbeta med matrisbedömning, kamratbedömning, formativt labbskrivande, öppna laborationer för att på sikt förbättra resultaten i kemi. Lärarna i religionskunskap, svenska och fysik ska arbeta med formativ bedömning för att försöka förbättra resultaten. Vipan Skolan gör diagnostiska test på elever i åk 1 i svenska, engelska och matematik. Överlämningar av elever sker från årskurs till årskurs och det ger också underlag för förbättringar. Skolan skriver åtgärdsprogram för de elever som riskerar att inte nå målen. sprogrammen följs i allmänhet upp varje månad. Skriftligt omdöme finns i varje kurs, vilket lämnas över till mentor. De individuella studieplanerna följs upp av mentor och SYV framför allt under utvecklingssamtal efter årskurs 1. Lärarna anpassar arbetssätt och uppgifter efter vald studieinriktning. Vid uppstart av nya arbetsområden diskuteras vilka kursmål och kunskapskrav som berörs av arbetsområdet. Eleverna kan inom ramen för ett arbetsområde välja hur de vill redovisa sina kunskaper. Efter det att arbetsområdet är avslutat utvärderas både resultat och genomförande. Målet är att eleverna själva ska kunna bedöma sin insats. Ett flertal ämneslag har under läsåret haft kontakt med liknande gymnasieskolor utanför kommunen för att försäkra sig om en likvärdig bedömning av elever. er Vipan behöver stöd i att ta fram statistik för att göra mer ingående analyser av resultaten. Gymnasiesärskolan Varje elev har en individuell utvecklingsplan som den ansvariga läraren utarbetar med kursplaner/ämnesområdesplaner som grund. Dessa, precis som elevens individuella schema är anpassat och baserat på elevens intressen, förmågor och förutsättningar. Läraren bygger därefter upp strukturen och arbetssättet kring varje elev med detta som grund. Utöver det har arbetsgruppen kring eleven veckomöten där de gemensamt diskuterar hur det fungerar för eleven, hur elevens intressen tas till vara och hur eleven når upp till den individuella utvecklingsplanens målsättning. Lärarna har inplanerade pedagogmöten varje vecka där gemensamma frågor som arbetsmetoder, pedagogiska strategier, hantering av vikarier vid sjukdom och annan frånvaro samt andra pedagogiska frågor kan lyftas och diskuteras. 15

16 Gymnasiesärskolans kunskapsresultat för läsåret 2011/ Totalt 111 Nationella program /2012 Antal elever Intyg Betyg Specialutformade program 39 7 Yrkesträning Verksamhetsträning 32 8 Verksamhetsträning Autism 13 5 Modersmålscentrum Under läsåret 2011/2012 har Modersmålscentrum arbetat med den nya läroplanen för grundskolan och gymnasieskolan utifrån skolans värdegrund och uppdrag, de övergripande målen och riktlinjerna med särskilt fokus på ämnet modersmål. Elevernas individuella utvecklingsplan och kunskapsutveckling har dokumenterats i UNIKUM alternativt i annan form. Dokumentationen i UNIKUM utgör sedan grunden för lärarnas fortsatta arbete med den aktuella eleven. Resultatet av självvärderingen visar att modersmålslärarna menar att Modersmålscentrum följer upp kunskapsresultatet genom arbete i UNIKUM. När det gäller rutiner och metoder för att utreda elevernas behov av särskilt stöd i ämnet modersmål menar modersmålslärarna att Modersmålscentrum behöver tydligare rutiner. När det gäller upprättandet av åtgärdsprogram är det respektive skolas rektor som enligt skollagen ansvarar för att detta görs. När läraren konstaterar att en elev riskerar att inte nå kunskapskraven i ämnet modersmål ska läraren kontakta elevens mentor alternativt rektor som informerar om rutinerna för pedagogisk utredning för den aktuella skolan. Om behov finns är det rektors ansvar att det upprättas ett åtgärdsprogram. Modersmålslärarens uppgift är att uppmärksamma, eventuellt utreda och dokumentera. Under läsåret 2011/2012 har endast ett fåtal åtgärdsprogram för särskilda stödåtgärder i ämnet modersmåls tagits fram i Lunds kommun. Konsekvensen av detta har blivit att elever som riskerar att inte uppnå kunskapskraven lämnar ämnet modersmål eftersom ämnet är frivilligt. Modersmålscentrum kan inte på egen hand sätta in särskilda stödinsatser eftersom det är elevens rektor som beslutar om detta. I personalenkäten framkommer det att modersmålslärarna överlag anser att det på Modersmålscentrum finns utarbetade metoder för att följa upp att eleverna inhämtar fakta, färdighet, förståelse och förtrogenhet i sitt lärande. Utveckla tydligare rutiner för att säkerställa att mentor/rektor får information om att elever i behov av särskilt stöd får de särskilda stödinsatser de behöver för att nå kunskapskraven i ämnet modersmål. Ett närmare samarbete behöver utvecklas mellan elevens hemskola och Modersmålscentrum i denna kommunikation och även när det gäller information från mentorer på skolorna kring elever med särskilda behov som kan påverka även i modersmålsundervisningen. 2 Gäller endast Gymnasiesärskolan på Vipan. 16

17 4.2 Trygghet och trivsel 3 ISLK ISLK använder sig av Skola 24 för frånvarorapporteringen. Skolan kontaktar även vårdnadshavare om en elev är frånvarande. Handlar det inte om kortvarig frånvaro så kontaktar mentor vårdnadshavare och elevhälsoteamet involveras i arbetet med eleven. Enligt Qualis elevenkät är det 95 % av eleverna som helt eller till stor del instämmer i påståendet Jag trivs i skolan. Inga elever har svarat att de inte trivs alls. Skolan kan se ett mönster av att elever från MYP som har undervisning i lokalerna på Svaneskolan trivs något sämre än eleverna som har undervisning i ISLKs lokaler. ISLK har fyra klassrum till förfogande på Svaneskolan samt några lokaler som samutnyttjas med Svaneskolans elever. Skolan har även utökat sin skolskötersketjänst vilket lett till en känsla av större trygghet för både elever och vårdnadshavare eftersom sköterskan varit närvarande fler timmar på skolan samt haft mer utrymme för elevsamtal. ISLK har börjat arbeta med organisationen Friends i sitt likabehandlingsarbete på skolan. Organisationen har även möjlighet att ha workshops och diskussioner med elever och personal på engelska. Fortsätta arbeta med trygghet och trivselfrågorna. Katedralskolan Katedralskolan är en arbetsplats som bedöms som trygg av eleverna. På frågan om de trivs på skolan instämmer 85 % helt eller till stor del vilket är helt i överensstämmelse med siffrorna för övriga jämförbara gymnasieskolor i kommunen. Samtidigt visar frågan kring om det är positiv stämning på skolor betydligt högre resultat. (förra året 96 % i år 93,2 %). Samtliga lärare svarar i personalenkäten att förhållandet mellan lärare och elever kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt. Motsvarande fråga finns inte i elevenkäten men oroande är att endast 68 % säger att de vuxna i skolan bryr sig och hjälper dem samt att 46 % vet att de får hjälp om de skulle bli mobbade eller trakasserade. 73 % säger att de har förtroende för sina lärare. Skolledningen analys efter diskussioner med bl.a. förtroendeeleverna om dessa siffror är att mentorskapet skiftar i kvalitet. Oroande är att Katedralskolans elever i högre utsträckning än jämförbara grannskolor inte bedömer att arbetsron är tillräcklig och där endast drygt 58 % av skolans elever helt eller till stor del upplever att de har den arbetsro de behöver. I självvärderingsarbetet konstaterar lärarna att detta sannolikt är en konsekvens av att skolan saknar bra arbetsutrymmen utanför klassrummen. Grupparbeten måste genomföras i klassrummet då grupprum inte finns vilket också bidrar till orolig arbetsmiljö. Personalenkäten visar också att 59 % av lärarna inte alls eller endast till viss del upplever att det råder arbetsro i skolan. Vid diskussion kring detta på arbetsplatsträff menade personalen att man svarat på frågan till största del utifrån ett lärararbetsplatsperspektiv där personalen upplever arbetsplatserna som undermåliga därför att många delar arbetsrum och störningsmomenten, främst i form av elever som söker en lärare blir många. Det är också huvudskälet till att 38 % av lärarna inte upplever att arbetsmiljön är trivsam men det har också 3 Har en koppling till fullmäktige mål 2: Lärandemiljö 17

18 att göra med att städningen ibland är undermålig och att skolan i vissa avseenden är sliten. Det är i sin tur en konsekvens av att skolan är till bredden fylld av elever. I elevenkäten svarade 68 % av eleverna att de helt eller till stor del upplevde skolans miljö som trivsam vilket är något lägre än jämförbara kommunala skolor. Det som är allarmerande är att bara 35 % tyckte att skolans toaletter är ok vilket är betydligt lägre än för övriga kommunala skolor. Samma sak gäller elevernas intryck av hur välstädad skolan är där 62 % tycker det vilket också är lägre än övriga kommunala skolor och en konsekvens av högt elevantal. er Skapa rutiner för hur elever som börjar under läsåret tas emot. Biblioteksytan skall ses över och kompletteras med fler studieplatser. Skapa mer ändamålsenliga arbetsplatser för pedagogerna. Förbättra standarden på skolans toaletter. Förbättra rutiner för uppföljning av elevernas frånvaro. Mentorsrollen ska stärkas. Polhemskolan Många vittnar om att alla elever blir sedda. Trivseln ligger kvar på samma höga nivå som förra perioden. 97,5 % av eleverna trivs och 95,5 % tycker att det är en positiv stämning på skolan. Polhemsandan och gemenskapen är något många lyfter fram som en stor trivselfaktor, liksom mångfalden i att få vara den man är. Skolans mål är att alla elever ska trivas. En fråga skolan behöver titta närmare på är att ca 7 % inte tycker att lärarna bemöter eleverna med respekt. Skolan behöver ta reda på vad som ligger bakom de siffrorna. Knappt 4 % tycker att det inte finns tillräcklig arbetsro. Med det ligger skolan bra till jämfört med andra skolor i Lund. Nästan 15 % av eleverna vet inte vem de ska vända sig till om de blir utsatta för kränkande behandling. Det är en för hög siffra. Elevhälsan genomför hälsosamtal som redovisas för skolledningen. Varje mentor och lärare följer upp elevernas frånvaro och kontaktar elev och hem vid behov. Skolan är trångbodd och skulle behöva fler alternativa lokaler för t.ex. grupparbeten, men även fler arbetsrum för lärare och tillgång till personalrum. er Skapa tydligare rutiner vid regelbrott och konflikter samt ha snabb uppföljning. Förankra planen mot diskriminering och kränkande behandling hos elever och personal. Se över lokalernas ventilation. Spyken Enligt Spykens vision ska skolans elever under sin tid på Spyken utöver kunskap och kompetens även få en mängd positiva erfarenheter som gör dem väl förberedda för framtiden. Ett gott bemötande och trivsel för elever och personal är därför prioriterat område i Spykens verksamhetsplan. Som indikatorer på hur väl skolan lyckats i sin målsättning används svaren på frågor i Qualis elev- och personalenkät. Andelen elever som anser att det är en positiv stämning på skolan är mycket hög, 97 % och har ökat sedan föregående år då det var 96 %. Av enkätsvaren framgår att 89 % av eleverna instämmer helt eller till stor del i att de trivs i skolan och 76 % av personalen svarar att de trivs på sin arbetsplats. I påståendet Totalt sett är jag nöjd med vår skola instämmer 75 % av personalen helt eller till stor del. Målet är att öka denna andel till minst 80 %. 18

19 I personalenkäten instämmer 88 % helt eller till stor del i att förhållandet mellan personal och elever kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt. 73 % av eleverna i elevenkäten instämmer helt eller till stor del att de har förtroende för sina lärare. Det är 95 % av eleverna som instämmer i att lärarna bemöter eleverna med respekt. Detta resultat innebär en liten förbättring jämfört med föregående år och är mycket glädjande. I påståendet, Jag får den arbetsro jag behöver svarar 64 % av eleverna att de instämmer helt eller till stor del. I personalenkäten framgår att 41 % instämmer helt eller till stor del i påståendet Det råder arbetsro när vi arbetar i skolan. Denna fråga har inte ställts i tidigare års elevenkäter och resultatet har väckt viss förvåning hos lärarna på skolan. Lärarna upplever att det råder en god arbetsro på lektionerna. Vid analys av lärarnas egna svar kring påståendet det råder arbetsro i skolan framkommer att lärarna här troligen avser arbetsmiljön i det egna arbetsrummet, inte lektionsmiljön. För att försöka utröna vad som ligger bakom elevernas svar har skolledningen gjort intervjuer med elevrådsrepresentanter och andra. Det som framkommit i dessa intervjuer är att eleverna är kritiska till sitt eget beteende att ibland var lite okoncentrerade och pratiga i slutet på skoldagen, men att man inte upplevde det som om det fanns problem med arbetsron på lektionerna. Några elever framhöll också störande ljud utifrån och från angränsande klassrum som förklaring. Det kan också tilläggas att 80 % av eleverna instämmer helt eller till stor del i elevenkätens påstående Jag följer skolans ordningsregler. En annan viktig faktor för elevernas trivsel i skolan är deras upplevelse av den fysiska miljö de dagligen vistas i. 78 % av skolans elever instämmer helt eller till stor del i elevenkätens påstående Miljön inomhus i min skola är trivsam och 81 % instämmer helt eller till stor del i påståendet att Skolan är välstädad. Mot denna bakgrund måste eleverna anses vara nöjda med sin fysiska skolmiljö. er Bevara den höga andel elever som trivs på skolan. Bevara den höga andel elever och personal som anser att det råder goda relationer. Utse kamratstödjare i alla klasser. Vipan Under läsåret har flera arbetslag valt att fokusera på Trygghet och trivsel. Arbetslagen informerar föräldrar och elever om hur skolans frånvarohantering fungerar och om konsekvenserna av att ha för stor frånvaro enligt de nya CSN-reglerna. Mentor följer upp frånvaron. Arbetslagen går regelbundet igenom elevernas frånvaro och tar ett samtal med dem som uppvisar för stor frånvaro, i synnerhet de som har stor oanmäld frånvaro. Ett flertal lärare har dessutom, åtminstone inledningsvis på läsåret, ringt hem för att kontrollera att det verkligen var sjukdom som låg bakom frånvaron för att på så sätt visa en omtanke och lättare skapa en relation till hemmet. På några program ringer assistenterna eller mentorerna under dagen upp de vårdnadshavare/elever som inte har sjukanmälts. I de fall eleverna är myndiga förs samtalet direkt med eleverna. Vid hög frånvaro meddelar mentorerna elevhälsan. Eventuellt startar lärarna en pedagogisk utredning. Vid fortsatt hög frånvaro skickas en skriftlig varning till eleven. Om inte närvaron blir bättre, rapporteras eleven till CSN som icke heltidsstuderande. Trots alla åtgärder kvarstår frånvaron som ett problem på skolan. Gymnasiesärskolan När en elev funderar på att börja på gymnasiesärskolan gör eleven praktik på Vipan under cirka 1 vecka. Skolan har vid mottagande av nya elever kontakt med den skola som eleven 19

20 kommer ifrån. Elevens schema är individuellt anpassat till varje elev. Ett specialschema läggs under de första veckorna då fokus ligger på att eleven ska lära känna personal, lokaler och skolans rutiner för att eleven ska känna sig trygg. Schemaaktiviteterna utökas successivt utifrån elevens förmåga. Det tas stor hänsyn till vad som står i varje elevs kontaktbok varje dag (gäller på individuellt program). Flertalet av eleverna har sömnrubbningar och vakna nätter är relativt vanligt (S-huset). Då läggs elevens schema om för att anpassas efter elevens aktuella dagsform (Individuellt program). Skolans arbetssätt med elevgrupperingar med ansvarig pedagog samt assistenter knutna till elevgruppen skapar trygghet och därmed trivsel hos eleverna. För elevernas trivsel utnyttjas lokalerna väl och det finns en klar pedagogisk medvetenhet kring elevernas placeringar exempelvis på rast samt elevernas grupperingar vid utflykt. er Skolan ska ta fram en plan för att introducera nya elever som kommer till skolan. Modersmålscentrum Modersmålscentrums lärare är ambulerande och rör sig mellan skolorna. Undervisningen ska starta på utsatt tid, men i vissa fall kan hastigt påkomna lokalförändringar eller andra omständigheter bortom modersmålslärarens kontroll på skolan påverka undervisningsstarten. Eftersom modersmålsläraren är beroende av att resorna mellan skolorna ska fungera kan det exempelvis vid vinterväglag medföra att undervisningen inte startar i tid. Eftersom modersmålsundervisningen aldrig bedrivs på Modersmålscentrum är det svårt att påverka faktorer som rör lokaler. I den personalenkät som modersmålslärarna gjort menar de flesta lärare att de trivs på sin arbetsplats och att det råder arbetsro i klassrummet. I en uppföljning av personalenkäten som gjorts lyfter lärarna fram att frågor som rör arbetsro varierar mycket från skola till skola. Eftersom alla lärare har mer än en arbetsplats upplever de att det är omöjligt att ge ett heltäckande svar som täcker in alla de arbetsplatser modersmålsläraren rör sig mellan. En modersmålslärare kan ha mellan 2-26 olika arbetsplatser/vecka. I personalenkäten är det 10 modersmålslärare som svarar vet inte på frågan om vuxna på arbetsplatsen reagerar på regelbrott. Modersmålslärarna reagerar på eventuella regelbrott i klassrummet, men eftersom lärarna rör sig mellan olika skolor är det inte helt enkelt att få syn på hur kollegor på skolor agerar på raster och i matsalen och om kränkande behandling förekommer. Modersmålslärarna arbetar utifrån de respektive skolornas likabehandlingsplaner. Enligt personalenkäten upplever majoriteten av Modersmålscentrums lärare sin arbetsplats som trivsam. Det är inte lätt för modersmålslärarna att arbeta med området trygghet och trivsel annat än på sina lektioner. Detta på grund av att modersmålslärarna har många arbetsplatser som de arbetar på varje vecka. Det är varje skolas plan mot kränkande behandling och diskriminering som anger hur varje skola arbetar med dessa frågor. 20