Remissversion av plan för Framtidens Äldreomsorg i Aneby kommun

Transkript

1 Remissversion av plan för Framtidens Äldreomsorg i Aneby kommun Du är en av de utvalda att ta del av och att lämna synpunkter på remissversionen av planen för Framtidens Äldreomsorg. Planen är ett resultat av ett uppdrag från sociala utskottet våren 2015, för att skapa förutsättningar för en strategisk planering av äldreomsorgens tjänster i form av omsorg och vård. Äldreplanen har under maj månad behandlats av Sociala utskottet. I framtagandet har intresseorganisationer, politiker och tjänstemän gjort studiebesök vid seniorcentral samt seniorboende i Tranås. En studieresa gick till Ljungby, där vi fick möjlighet att lyssna och se på en nybyggnation av trygghetsboende och särskilt boende i modern design. Vid detta tillfälle deltog även samhällsbyggnadschef samt medarbetare från Stiftelsen Anebybostäder. Under resan samtalades flitigt kring hur man vill ha det som äldre resultatet av dessa samtal finner du i Bilaga 1. Under februari månad hölls 2 workshops, ett vid Gula villan och ett vid J3. Resultatet av dessa finner du i Bilaga 2 och 3. Vi har också samarbetat med skolans fritidsverksamhet, där barnen har fått teckna hur de vill ha det när de blir äldre. Fantastiska teckningar som kommer att presenteras i samband med att den slutliga versionen av planen är klar. Vi behöver Din hjälp!

2 Planen innehåller ett antal olika utvecklingsområden, som avslutas med Förslag på områden att satsa på. Där finner du förslag på utvecklings- och förbättringsåtgärder, som är ett resultat av åsikter som framförts vid aktiviteter kopplade till framtagandet av planen. De är också kopplade till aktuella lagar, forskning och evidensbaserad praktik. De punkter som står uppräknade är inte statiska, här vill vi ha era synpunkter och förslag. Det är fritt fram att ta bort och lägga till. Saknar ni områden som är viktiga, så var vänlig att berätta detta för oss. Remisstiden löper fram till Skicka synpunkter och förslag via mail till eller via brev till Aneby kommun, Box 53, Aneby. Har du frågor eller vill samtala kring planens innehåll, är du välkommen att ringa till undertecknad på tel eller maila till Vänliga hälsningar, Lena Adolfsson

3 Plan för Framtidens Äldreomsorg i Aneby kommun Remissversion/arbetsmaterial Sida 1

4 Innehållsförteckning 1. Inledning 3 2. Vad styr äldreomsorgen 3 3. Regeringens uttalade mål Lokala styrdokument 6 5. Omvärlden 6 6. Ett salutogent förhållningssätt 8 7. Nulägesbeskrivning för Aneby kommun 9 8. Omsorg till personer i ordinärt boende Boendeformer för äldre Förslag på prioriterade utvecklingsområden för Framtidens Äldreomsorg i Aneby kommun 15 Referens- och citatlitteratur 31 Bilaga 1: Studiebesök Åsikten Ljungby 32 Bilaga 2: Framtidens Äldreomsorg synpunkter från medborgare vid Workshops 11 februari Bilaga 3: Workshop kring Framtidens Äldreomsorg vid J3 11 februari Bilaga 4: Information kring trygghetsboende och särskilt Boende 41 Sida 2

5 1. Inledning Syfte Planen för framtidens Äldreomsorg i Aneby är ett redskap för att styra, förbättra och anpassa kommunens äldreomsorg utifrån de förutsättningar som kommer att råda under perioden Planen ska visa på de ambitioner som finns i kommunen, utifrån uppsatta mål och konkreta aktiviteter som genomförs inom äldreomsorgen. Grunden utgörs av de politiska målen, visioner, strategiska dokument som antagits av kommunfullmäktige och sociala utskottet. Planen ska under perioden 2016 till 2020 vara vägledande i de politiska och verksamhetsmässiga besluten, men ska också vara så levande att den finns med i det kontinuerliga förbättringsarbetet. Beslut som fattas under planperioden ska följa planens inriktning och konkretiseras i verksamhetsplanen och budgetarbetet. Planen ger även en utblick till framtiden i ett längre perspektiv, framförallt gäller det befolkningsutvecklingen och de strategier som behövs för att möta ett allt större antal äldre med en situation där allt färre i yrkesverksam ålder finns för att utföra omsorgen och vården. Planen anger inte någon detaljstyrning t.ex. när eventuella utbyggnader ska ske. Om och när detta blir aktuellt måste en kompletterande beskrivning av behov utifrån såväl omvärld, aktuell situation, samt ekonomiska förutsättningar arbetas fram. Planen ersätter inte gällande lagstiftning och kommer därför att revideras när nya lagar instiftas vilka påverkar utformning av verksamhet samt ansvarsfördelning. Det är av särskild vikt att genomgående fokusera på att utveckla det generella samhällsstödet, som bostadsplanering, tillgänglighet, kommunikationer och inte minst vikten av tidiga insatser av förebyggande karaktär. Det ökar äldre människors möjligheter att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och visar på respekt för den enskildes självbestämmande och integritet. 2. Vad styr äldreomsorgen Nationella styrdokument De viktigaste lagarna är Socialtjänstlagen (SoL) och hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Förutom lagstiftning så uttrycks även de nationella målen för äldreomsorgen i riksdagens antagna mål för äldrepolitiken. Nationella mål Äldre ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende bemötas med respekt ha tillgång till god vård och omsorg Sida 3

6 Nationell värdegrund Socialtjänstlagen innehåller en nationell värdegrund för äldreomsorgen om ökat Brukarinflytande med följande formulering: Socialtjänstlagens verksamhet, som rör omsorg om äldre, ska inrikta sig på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. (SoL. 5 kap. 4 ) Alla människor har lika värde och samma rättigheter till jämlik vård och omsorg. Den nationella värdegrunden är den etiska basen för omsorgens och vårdens alla möten. Den ska ligga till grund för de mål som ska styra verksamheten och vara utgångspunkt för utveckling av förhållningssätt, arbetsmetoder och innehåll i omsorg och vård. Alla medarbetare inom sociala avdelningen ska medvetet arbeta med att förverkliga dessa värden i vardagsarbetet. 3. Regeringens uttalade mål Trygghet och närvaro i äldreomsorgen Vård och omsorg om äldre människor är en central del av välfärdspolitiken och regeringen satsar därför under innevarande mandatperiod på följande åtgärder: skapa en nationell kvalitetsplan för äldreomsorgen öka bemanningen i omsorgen genom riktade stimulansbidrag stärka kunskap och kompetens inom äldreomsorgen genom riktade bidrag stärka rättigheter och stöd till personer med demenssjukdom genom ökad kunskap arbeta förebyggande mot fallskador Det pågår utredningar som ska ta fram förslag för att stödja investeringar till bostäder för äldre i form av särskilda boendeformer samt ordinära boendeformer som trygghets- och seniorbostäder. Behovet av kommunala välfärdstjänster ökar också på grund av stora demografiska förändringar, med allt fler äldre i befolkningen. Vårdsamordning tillsammans för bästa möjliga hälsa och vård på lika villkor I slutet av 2015 presenterades betänkandet Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård (SOU 2015:20), med förslag om att nuvarande betalningsansvarslag upphävs och ersätts av en ny lag - Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Lagförslaget innebär att kommuner och Regioner ska arbeta fram en lokal överenskommelse och en handlingsplan för hur det gemensamma arbetet i samverkan ska bedrivas. Detta för att åstadkomma en god vård, där ledtiderna vid utskrivning från den slutna vården kan hållas så korta som möjligt och onödig vistelse på sjukhus därmed så långt det är möjligt kan undvikas. Ytterligare en målsättning med den nya lagen är att få ett effektivare resursutnyttjande av hälso-och sjukvården och socialtjänstens sammantagna resurser, med bättre kvalitet för individen. Sida 4

7 Hälso- och sjukvård på primärvårdsnivå bedrivs av vårdcentralerna och ska vara förstahandsvalet under hela livet när invånaren har behov av hälso- och sjukvård. För att säkerställa att den öppna vården är delaktig i planeringsarbetet i samband med utskrivning från den slutna vården föreslås i betänkandet att patienter alltid ska få en fast vårdkontakt utsedd i den öppna vården. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid Demenssjukdom Demens är ett samlingsnamn och en diagnos för en rad symtom som orsakas av hjärnskador, konsekvensen är ofta en försämring av minnesfunktionen och att planera och genomföra vardagliga sysslor. Forskning visar att antalet demenssjuka ökar såväl i Sverige som i världen och att antalet troligen kommer att fördubblas vart tjugonde år. År 2010 tog socialstyrelsen fram Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Myndigheten genomför just nu en revision av dessa riktlinjer som ska vara klar Äldres behov i centrum/individens behov i centrum - ÄBIC/IBIC Socialstyrelsen har tagit fram ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt som innebär att handläggare och utförare använder ett gemensamt språk. Metoden innebär en helhetsbedömning utifrån kvalitet för den enskilde. Nya riktlinjer kring dokumentation ställer ökade krav på innehåll och uppföljning av insatser även på särskilda boenden. Tydliga biståndsbeslut med individuella mål ska omsättas i genomförandeplan som upprättas med den enskild. Beslutet ska följas upp minst en gång per år eller när behovet förändras och vara överklagansbart till Förvaltningsrätt. Detta är en förstärkning av den äldres rättssäkerhet, där det tidigare har saknats möjlighet att överklaga verkställigheten. Ny bestämmelse om bemanning dygnet runt i särskilt boende Från och med 15 april 2016 har regeringen infört en bestämmelse i socialförsäkringsförordningen, om tillgång till personal i särskilda boenden. Ändringen innebär ett förtydligande av äldreomsorgens ansvar om att det ska finnas tillgång till personal dygnet runt som utan dröjsmål kan uppmärksamma om en boende behöver stöd och hjälp. Den boende ska ges det stöd och den hjälp som behövs till skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa. Valfrihet och inflytande Under de senaste åren har alltfler kommuner valt att konkurrensutsätta delar av äldreomsorgen. Kommunen har fortfarande ansvar för finansiering, tilldelning av insatser efter biståndsbedömning och beslut enligt socialtjänstlagen medan verksamheten utförs av såväl egen eller privat utförare. I Aneby kommun finns ett politiskt beslut att konkurrensutsätta hemtjänst. I andra kommuner har man tagit ett steg längre och erbjuder konkurrensutsättning när det gäller t.ex. särskilt boende och matleverantörer. Sida 5

8 Äldre människors rätt att bo tillsammans i ett särskilt boende Sedan 2012 har äldre människor enligt lag haft rätten att bo tillsammans i särskilda boendeformer. Uppföljning visar att ett problem är att bostäderna vid de särskilda boendena är för små och inte anpassade för två personer. Detta medför att den medboende kan bli störd när personalen ger vård och omsorg till den biståndsbedömda personen. Den nya bestämmelsen leder till större trygghet, valfrihet och självbestämmande för de äldre. 4. Lokala styrdokument Kommunfullmäktiges övergripande mål är grunden för sociala avdelningens verksamhetsplan alla brukare inom socialtjänst och hälso- och sjukvård får tjänster av bibehållen och god kvalitet personal har adekvat utbildning samt kompetens för sitt arbete och är delaktiga i förbättringsarbetet Sociala avdelningen har ett levande ledningssystem för kvalitet och arbetar med ständiga förbättringar Aneby kommun erbjuder hög livskvalitet och en hållbar tillväxt som gör att människor vill bo, vistas och verka här Hushålla med resurser på bästa kostnadseffektivitet rätt insats i rätt tid Strategiskt dokument för hur vården av personer med demenssjukdom ska bedrivas i Aneby kommun , bygger på målområden utifrån de nationella styrdokumenten. Dokumentet och målområdena har genomarbetats under 2016 och tydliggjort nuläget. Styrdokumentet kommer vara en del av det löpande kvalitetsarbetet och av planen för Framtidens äldreomsorg i Aneby kommun. 5. Omvärlden Bilden av äldre i Sverige Socialstyrelsen följer tillståndet för utvecklingen inom äldreomsorg och äldrevård. I den senaste rapporten för 2015 beskriver man följande: Antalet förväntade levnadsår med god hälsa har ökat och Sverige har bland de högsta förväntade levnadsåren i världen, om än med stora variationer på kommunnivå. Vården och omsorgen om äldre står inför en demografiskt betingad ökning av vårdoch omsorgsbehoven samt stora pensionsavgångar bland befintlig personal. Möjligheterna för äldre att bo i särskilt boende har begränsats under de senaste fem åren. Behoven av boende ser olika ut inom äldregruppen. Vissa vill bo hemma så länge som möjligt med stöd av hemtjänst och annan service, medan en grupp Sida 6

9 behöver och önskar särskilt boende. Ett 80-tal kommuner anger att de har brist på särskilda boenden i förhållande till de äldres behov och ännu fler räknar med att ha det om fem år. Sverige har enligt internationella jämförande studier bland de sämsta resultaten när det gäller respekt för patientens individuella behov, preferenser och värderingar samt patienten som medaktör i vården. Sverige har därför stor förbättringspotential ifråga om hur hälso- och sjukvårdens personal bemöter och behandlar äldre personer. Kvaliteten i läkemedelsbehandlingen till äldre har förbättrats på flera sätt. Minskning av såväl olämpliga läkemedel för äldre samt användning av läkemedel som kan orsaka förvirringstillstånd hos äldre har skett. Det finns stora skillnader mellan kommunerna i förekomst av fallolyckor bland den äldre befolkningen, vilket visar att dessa olyckor kan minska genom ett aktivt förebyggande arbete. Kompetensnivån bland de som arbetar i äldreomsorgen har höjts, men personkontinuiteten är en utmaning. Självmorden ökar bland äldre och enligt regeringens äldreutredare så kommer den psykiska ohälsan bland äldre vara den största utmaningen för äldreomsorgen redan 2020 Allt för få kommuner har rutiner för att förebygga undernäring bland äldre, vilket ökar risken för att den äldre drabbas av detta. Eftersom majoriteten av de äldre som har vård- och omsorgsbehov kommer att få vården i hemmet så är det viktigt att förbättringar sker inom hemtjänsten. Allt fler personer i ordinärt boende får hemsjukvård, vilket ställer krav på medarbetarnas kompetens för att möta äldre med ett högre vårdbehov Befolkningsutveckling Sverige har en utveckling där befolkningen blir allt äldre vi står inför en utmaning när det gäller att de tillgodose de äldres behov av vård och omsorg. Förutom att befolkningen generellt blir äldre så ökar också antalet individer som uppnår 100 år. Det finns dock stora lokala och regionala skillnader i andel äldre av befolkning, där storstadsregionerna har den lägsta andelen äldre. År 2030 beräknas var 4.e person vara 65 år eller äldre. Socialdepartementet beräknar att en fördubbling av antalet personer 75 år eller äldre skulle kunna innebära att äldreomsorgens kostnader ökar med 70 % från år 2010 till Med anledning av detta har Myndigheten för vård- och omsorgsanalys i en studie beskrivit konsekvenserna av olika sätt att utforma äldreomsorgen. Där konstateras bl.a. att planeringen av morgondagens äldreomsorg måste utgå från äldres olika behov och den måste anpassas till att fler äldre har kroniska sjukdomar och att mångfalden bland de äldre ökar. Det behövs med andra ord en ökad flexibilitet omsorgen olika sorters äldreomsorg! Vidare bedömer man att det förebyggande och rehabiliterande förhållningssättet samt närståendestödet måste utvecklas. Sida 7

10 6. Ett salutogent förhållningssätt När vi möter äldre människor och ska ge omsorg och vård, så är det synsättet som påverkar vilket förhållningssätt vi väljer. Hälsa och ohälsa är två motpoler som samtidigt kompletterar varandra det ena kan dock inte ersätta det andra. Vi har i hög grad ofta utgått från att titta på den äldres ohälsa och inriktat insatserna på att utreda, diagnosticera, behandla och bota, för att undvika ohälsa och sjukdom samt att lindra och trösta när ingen bot finns ett medicinskt synsätt. Ur ett salutogent perspektiv betraktas inte hälsa som ett mål i sig den är ett medel och en resurs för människan i hennes vardag. En god hälsa är då inte bara ett självändamål utan kan bidra till att människan når andra mål i sitt liv. Denna tankegång ligger helt i linje med vad som beskrivs kring omsorg i Socialtjänstlagen: Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning och för sin livsföring i övrigt. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes resurser att leva ett självständigt liv Den sociala omsorgens uppgift är alltså att assistera äldre människor i vardagslivet så att de kan bibehålla, komplettera och utveckla nya sätt att möta olika livssituationer som är kopplade till åldrandet. Den sociala omsorgen är en resurs i den äldres vardagsliv en resurs som kan bidra till hälsa. Det är enligt äldreforskningen ett nytt sätt att tänka ett paradigmskifte, omsorgen har ofta setts som ett stödjande komplement till hälso- och sjukvården men i det omvända perspektivet ska sjukvården vara omsorgens tjänare. Att åldras innebär ofta att ha sjukdomar som på olika sätt påverkar livssituationen. Det salutogena synsättet inriktar sig i första hand inte på att den äldre ska bli frisk utan att hen ska må bra trots sjukdom. Hur utformar man då en äldreomsorg ur ett salutogent perspektiv, som bidrar till att människor kan bevara och förbättra sin hälsa även när de är utsatta för stora påfrestningar? Anton Antonovsky kom i sin forskning fram till att den äldre måste uppleva en stark känsla av sammanhang KASAM en forskning som testats och undersökts i många olika sammanhang. För att nå detta så finns tre komponenter som måste uppfyllas begriplighet - att veta hanterbarhet att vilja, våga och få använda egna och andras resurser meningsfullhet att känna delaktighet Om den äldre upplever en stark känsla av sammanhang ökar den äldres förmåga att välja strategi, fatta beslut och att vara flexibel. Rättigheten att kunna välja är numera inskriven i socialtjänstlagen 5 kap. 5 : Den äldre personen ska, så långt det är möjligt, kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges Sida 8

11 KASAM- modellen ger vägledning om hur vi bör arbeta och hur äldreomsorgen bör utformas, såväl på ett övergripande som på ett praktiskt plan. Det är en värdestyrning där de äldres makt som konsumenter av äldreomsorg betonas. Modellen talar till oss och säger att den enskilde ska inbjudas till delaktighet, bemötas utifrån ett jag-stödjande förhållningssätt, informeras på rätt sätt samt befrias från onödiga belastningar. Den påtalar också vikten av erbjudanden i form av aktiviteter och sammanhang, som han eller hon finner meningsfulla. Om vårt uppdrag att bedriva äldreomsorg formuleras utifrån att stärka den äldres känsla av sammanhang, så bör styrtal/prestationsmått som knyter an till detta uppdrag formuleras. Frågan blir då Hur effektiva är vi att stärka våra konsumenters känsla av sammanhang med hänsyn till de resurser vi disponerar? Framtidens Äldreomsorg i Aneby - fokus är på de äldres kvarvarande resurser och inte på de resurser som redan gått förlorade till följd av åldrande, sjukdom, skador och andra omständigheter. Vår äldreomsorg vill vara framåtsyftande se framåt mot de möjligheter som ännu finns! 7. Nulägesbeskrivning för Aneby kommun Befolkningsutveckling Enligt rapport gällande Äldres hälsa i Jönköpings län (2015) förväntas befolkningsutvecklingen i länet öka och det är då främst den äldre befolkningen som ökar. Åldersgruppen år väntas öka mest. Gruppen som är 80 år och äldre i Jönköpings län förväntas öka med ca 25 procent (ca 5000 personer) fram till år I Aneby var ca 22,2 procent av befolkningen 65 år och äldre och av dem var 5,7 % över 80 år. Aneby har en positiv befolkningstillväxt vilket har stor betydelse för bl.a. behovet och efterfrågan på bostäder och infrastruktur. Den demografiska strukturen visar att i hälften av landets kommuner så minskar befolkningen i arbetsför ålder, samtidigt som antalet äldre förväntas öka. Statsisticon har utvecklat ett sätt att beskriva relationen mellan ovanstående grupper, en s.k. generationskvot. Kvoten är uttryckt per 100 invånare och bygger på folkbokföring från 2014 och prognos för Deras prognos visar att Aneby år 2014 har en generationskvot motsvarande 10, år 2024 förväntas kvoten bli 13. Detta innebär en prognosticerad ökning av 91 personer som är 80 år eller äldre fram till år SCB beskriver i sin befolkningsprognos hur åldersfördelningen i Aneby fördelar sig i jämförelse med riket i övrigt. Följande diagram visar att vi har en åldersstruktur som innebär en utmaning för äldreomsorgen, framförallt att tillgodose ett väntat behov av boendeplatser om ca år. Om behovet av särskilt boende rent generellt skulle tilldelas personer efter ålder, så räcker nuvarande 57 platser i dagsläget till personer i åldern 91,5 100 år. I verkligheten där behovet styr, så ser fördelningen ut på ett annat sätt. Ålderspyramiden visar tydligt hur åldersfördelningen fördelar sig och de största ålderskullarna väntas om ca 20 år. Enligt SCB är livslängden i Aneby något högre för såväl män och kvinnor i jämförelse med riket i övrigt. Sida 9

12 Ettårsklassens andel av hela befolkningen 1,8 Befolkningens åldersfördelning jämfört med riket 2015 Källa: SCB 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0, Aneby Riket Ålder Sida 10

13 Sida 11

14 8. Omsorg till personer i ordinärt boende Dag- och fritidsverksamhet Öppen Fritidsverksamhet bedrivs vid Gula Villan och i gemensamhetslägenhet på Druvan. I huvudsak är det personer som är boende i tätorten och vid trygghetsboendet som deltar i aktiviteterna vid Gula Villan. Aktiviteterna innehåller caféverksamhet, musikunderhållning, gubbagrupp och social samvaro. Fritidsledarna samverkar till viss del med föreningar framförallt kring väntjänst och under året har samarbete med studieförbund lett till att dansaktivitet har kommit igång. Anhörigstöd Fritidsledare samordnar anhörigstöd och några anhörigvårdare erbjuds årligen rekreation vid IM-hemmet i Vrigstad. Kostnadsfri avlösarservice med 8 timmar per månad erbjuds, men ett fåtal använder denna service. Den låga efterfrågan kan troligen kopplas till informationsbrist kring insatsen och vem som beviljar och utför den. Demenssamordnare får genom samverkan med vårdcentralen information kring personer med demenssjukdom som ännu inte är kända av kommunen. På detta sätt skapas förutsättningar för en tidig och förebyggande insats som inte minst kommer närstående till del. Demenssamordnaren såväl individuellt stöd som stöd till anhöriggrupper. Biståndsbedömning Biståndsbedömarna är organiserade tillsammans med övriga handläggare vid myndighetsenheten, som leds av enhetschef för enheten. I nuläget finns 2 biståndshandläggare för äldreomsorg samt en teamledare. Handläggarna utbildas i ÄBIC/IBIC som ska implementeras under det kommande året. Handläggarnas arbetssituation kommer att påverkas av kraven på individuella beslut även vid särskilt boende, som ska följas upp årligen eller när behov ändras. Hemtjänst Hemtjänsten är basen för äldreomsorgen i det ordinära boendet och är organiserad under en enhetschef, som även ansvarar för nattpatrullens verksamhet. Hemtjänsten är uppdelad i 4 olika områden, där varje område har en tätortsdel samt en landsbygdsdel. Hemtjänsten samarbetar med sjuksköterskor och rehabfunktioner utifrån områdesindelning. Sida 12

15 Hemtjänsten ger utifrån biståndsbeslut stöd, service och delegerad vård, dygnet runt till den som bor i sitt ordinära boende. Målet är att möjliggöra att den enskilde kan bo i sitt hem så länge hen vill, även vid vård i livets slutskede. I Aneby kommun har i nuläget 140 personer service och/eller omvårdnadsinsatser enligt SoL, som utförs av hemtjänst i egen regi. Fem personer har valt den privata utförare, som i dagsläget är godkänd i Aneby kommun. Hemtjänsten har ansvar för att installera trygghetslarmen hos den enskilde och ansvarar även för att kontrollera att de fungerar. De är delaktiga i processen att planera för ett byte till digital teknik, en process som är i upphandlingsläge. Den digitala tekniken innebär en större möjlighet till att kontrollera larmens funktion, dvs. en ökad säkerhet för den enskilde. Korttidsvård/rehabilitering Korttidsverksamheten bedrivs inom ramen för Antuna särskilda boende och har i dagsläget 12 platser. Utöver detta används andra utrymmen för sviktplatser vid demensenheten och övriga avdelningar, då platserna under 2015 inte har räckt till. Under 2015 har 48 % av utskrivningsklara gått direkt till korttidsverksamhet efter slutenvården har upphört. Vid två tillfällen har utskrivningsklara fått stanna kvar på sjukhuset, då det inte funnits något alternativ i den egna verksamheten. Korttidsboendet erbjuder även växelvård, där personer regelbundet vistas för att avlasta anhörigvårdare. Korttidsboendet används också till intensifierad träning vid behov. Genom KomHem så har kommunen rehabiliteringsansvaret för patienter registrerade i kommunal hemsjukvård, men även för dem med tillfälligt behov av träning i hemmet. 9. Boendeformer för äldre Trygghetsboende I Aneby finns ett trygghetsboende med 29 lägenheter Druvan, som räknas som ett ordinärt boende. Stiftelsen Anebybostäder äger fastigheten och ombesörjer kö till boendet. Gemensamhetslokaler erbjuds i en lägenhet, samt i Gula Villan. Matsal finns i kommunhuset och erbjuder lunch 7 dagar per vecka. Matsalen är öppen även för andra medborgare, som önskar inta lunch i gemenskap med andra. I dagsläget är Druvan öppet för personer från 65 år enligt politiskt beslut. Särskilt boende Det finns ett kommunalt särskilt boende i Aneby Antuna. Verksamheten leds av 2 enhetschefer, där ansvaret för demensenheterna samt sjuksköterskor och rehabpersonal ligger på en person och övrig verksamhet på den andra. Sida 13

16 Antuna har totalt 57 lägenheter varav 12 är specialiserade demensplatser. Personalen arbetar personcentrerat utifrån nationella riktlinjer och har fortlöpande utbildats inom området. Vid demensenheten råder inte kvarboendeprincipen dvs. när den boende inte längre är mottaglig för den specifika demensvården eller är sängliggande, så flyttas personen till annan enhet inom Antuna. Detta informeras tydligt om vid inflyttning och framgår av det kontrakt som upprättas. En stor andel av de boende vid Antuna har i dagsläget en demensdiagnos och finns inom samtliga enheter på boendet. Vid Antuna finns fritidsaktiviteter för de boende samt biståndsbedömd dagrehabilitering för personer med demenssjukdom, 2 dagar per vecka. 8-9 personer besöker verksamheterna vid varje tillfälle och erbjuds såväl psykosocial som fysisk aktivitet. Lokalmässigt är den fysiska miljön inte anpassad till den målgrupp som bor på Antuna, vilket skapar svårigheter i att ge den enskilde en trygg och säker boendemiljö. Ventilationen är undermålig och underhållet av fastigheten är eftersatt, i avvaktan på beslut kring verksamhetens framtida utveckling och behov. Parboendegarantin följs genom att paret hyr två lägenheter, där den ena nyttjas som sovrum och den andra som vardagsrum. Personal och kompetens Inom äldreomsorgen finns det 126 personer som är tillsvidareanställda, varav en man. Av dessa arbetar 4 inom rehabverksamheten och 17 är sjuksköterskor, vilka även servar andra områden inom sociala avdelningens verksamhet. 17 personer är anställda som hel- eller deltidsvikarier varav 2 är rehabpersonal, vilket innebär att det i nuläget är 143 anställda inom äldreomsorgen. Därtill tillkommer timvikarier som motsvarar 18 % av den sammanlagda personalbudgeten inom äldreomsorgen. Cirka 86 % av de tillsvidareanställda har omvårdnadsutbildning, motsvarande siffra för hel- och deltidsvikarier är 59 % vilket sammanlagt innebär att 83 % har utbildning. Medelåldern bland de tillsvidareanställda är 45 år, motsvarande siffra för hel/deltidsvikarier är 32 år vilket sammanlagt innebär en genomsnittsålder av 40 år. Inom det särskilda boendet har personalen möjlighet att välja sysselsättningsgrad en gång per år, vilket i dagsläget inte omfattar hemtjänstens personal. Äldreomsorgen använder verktyget Time care för schemaläggning och Time care pool för hantering av vikarietillsättning. Kompetensutvecklingen har under de senaste åren genomförts inom ramen för de statliga satsningarna för de mest sjuka äldre, Esthermedel, värdegrundssatsningen osv. I övrigt så har personal utbildats i Demens ABC, som är webbaserad utbildning som nu även kommer som en vidareutbildning. I nuläget initieras PsykE, som också är webbaserad och som kommer att genomföras under kommande år. Sida 14

17 Kvalitet Avdelningen arbetar systematiskt med förbättringsarbete enligt ledningssystem för kvalitet. Värdegrundsarbetet har under året medfört att personalen har fått utbildning och möjlighet att reflektera över sitt bemötande och förhållningssätt. Ledningssystemet utvärderas och förslag till förbättringar arbetas fram i samverkan med avdelningens chefer. Nationella och lokala undersökningar analyseras för att upptäcka viktiga förbättringsområden. 10. Förslag på prioriterade utvecklingsområden för Framtidens äldreomsorg i Aneby kommun Utvecklingsområde 1 Äldres boende en utmaning för framtiden Den ökande äldre målgruppen, det vill säga den andel av befolkningen som är över 80 år, vill bo för att leva. Det visar såväl nationella som lokala undersökningar, inte minst uttrycktes detta vid de workshops och vid den studieresa som sociala avdelningen anordnade under det gångna året. Att få bo kvar i sitt ordinära boende så länge som möjligt, närhet till familj och vänner och närhet till aktiviteter och natur det vill säga att bibehålla det liv jag har levt! Detta ger uttryck för de värden som kan kopplas till en äldreomsorg som styrs salutogent. De äldre uttrycker viljan att få vara med att välja strategi för sitt åldrande, var och hur man vill bo och hur man vill ha sin hjälp, att kunna fatta beslut och att vara flexibel. Därför är det av stor vikt att planera för en äldreomsorg som är värde- och efterfrågestyrd. Vi ska planera för tjänster som den äldre efterfrågar och då uppstår kvaliteten när den äldre använder den tjänst de önskar. De äldre uttrycker att man så långt det är möjligt, vill bo i ordinärt boende, ett hem som är tillgängligt och anpassat efter att jag kan bo där, vid behov kunna använda hjälpmedel och att kunna ta emot tjänster i form av omsorg och vård. Nationellt påtalas att tillgängligheten i befintliga flerbostadshus kan komma att bli en ödesfråga, för att samhället ska kunna hantera den demografiska utvecklingen. Det ordinarie bostadsutbudet behöver således utvecklas med attraktiva miljöer, som är möjliga att bo och leva gott i även på äldre dagar. Den nya generationen äldre kommer förmodligen att efterfråga alternativa boendeformer i högre utsträckning än tidigare generationer. Det kommer därför finnas behov av olika boendeformer som kompletterar och erbjuder alternativ till det ordinarie bostadsbeståndet som seniorbostäder, trygghetsboende och särskilt boende. Sida 15

18 Hur bor de äldre idag i Aneby år 2016 Vi vet att det idag bor 57 personer på Antuna, varav 56 är 80 år och äldre. En stor andel av dessa har någon form av demenssjukdom, konsekvenserna av sjukdomen har medfört behovet av särskilt boende. Flertalet av dessa äldre har inte själva kunnat göra valet att flytta till särskilt boende, utan har haft gode män eller närstående som bistått dem vid ansökan. Under året som gått har vi haft en större efterfrågan på boende, vilket har medfört en viss kö och rapportering av ej verkställda beslut. Aneby kommun har i förhållande till sitt invånarantal ett lägre antal boendeplatser, än de flesta kommuner i landet. Generellt brukar man säga att antalet lägenheter bör vara ca 1 % av invånarantalet, vilket i dagsläget innebär att vi borde ha ca 65 platser i särskilt boende. Vi vet också att det bor 29 äldre personer på Druvans trygghetsboende, varav många med ett stort behov av hemtjänst och hemsjukvård. Stiftelsen Aneby-bostäder uppger att det står 37 äldre personer i kö till trygghetsboende och att ett stort antal av övriga 300 sökande i stiftelsens kö också är över 65 år eller äldre. I dagsläget finns inga lägenheter lediga. Enligt Kolada kommunernas och landstingets databas, så var år 2015, 22,5 % av Anebys invånare 65 år eller äldre. Invånare 80 år eller äldre var 5,7 % av det totala antalet. Vi vet alltså att det stora flertalet äldre bor i flerbostadshus eller villa och att många vill flytta till annan tillgänglig bostad med god standard. Detta försvåras av den generella bostadsbristen som finns även i Aneby. Den äldre tvingas därför att bo kvar i otillgängliga eller svårskötta bostäder, långt upp i åldern. Detta medför att behovet av bostadsanpassningar kan öka, samt att kvarboendeprincipen - det vill säga att samhället ska möjliggöra för den enskilde att bo kvar i sitt eget hem, förskjuts ännu längre upp i åldrarna. Det finns forskare som uttalar detta som kvarbo det vill säga ett påtvingat kvarboende för äldre personer som vill men inte kan flytta till ett särskilt boende. Detta påverkar i allra högsta grad anhöriga men även hemtjänsten, då tjänster som att elda i vedpanna, bära in ved m.m. efterfrågas. Goda boendemiljöer för äldre ur ett ekonomiskt perspektiv I takt med stigande ålder så vistas man allt mer tid i hemmet, vilket gör att miljön i allt högre grad påverkar den äldres möjlighet till aktivitet och delaktighet. Tillgängliga bostäder stödjer självständighet och kan minska hjälpbehovet. Brister som avsaknad av hiss, trösklar, små toaletter m.m., kan i stället medföra att den äldre blir mindre aktiv och tvingas att flytta återigen. Avsaknaden av tillgängliga bostäder bidrar också till samhällsekonomiska kostnader i form av för tidigt inflyttande till särskilt boende. Även hemtjänstinsatserna påverkas i hög grad. Ur ett planeringsperspektiv är det därför viktigt att skapa förutsättningar framförallt för att äldre människor ska kunna leva ett aktivt liv som aktiva samhällsmedborgare men också för att samhällets resurser ska kunna nyttjas på ett optimalt sätt. Sida 16

19 Vem ansvarar för den strategiska planeringen Boverket har under ett flertal år betonat vikten av kommuner kontinuerligt analyserar läget på bostadsmarknaden, för att ha en väl förankrad strategi och handlingsberedskap inför den demografiska utvecklingen. Även Äldreboendedelegationen betonar kommunernas ansvar: Det åligger kommunen att bedöma hur invånarnas skiftande behov av bostäder under olika skeden i livet på bästa sätt kan mötas och mot den bakgrunden bestämma bostadsbyggandet omfattning och inriktning både när det gäller nyproduktion och anpassning av det befintliga bostadsbeståndet (SOU 2007:103 s. 84). Sociala avdelningen har genom socialtjänstlagen 5 kap. 5, att verka för att äldre människor får goda bostäder och att tillhandahålla särskilda boendeformer för dem som behöver det. För sociala avdelningen är frågan också intressant ur ett arbetsmiljöperspektiv, då mycket av avdelningens omsorg och vård utförs i den enskildes hem. Inom den kommunala förvaltningen har ett gemensamt arbete med att skapa en bostadsförsörjningsplan påbörjats, vilket är positivt då vi har olika kunskaper och erfarenheter inte minst när det gäller äldres bostadssituation. Äldre personer är en stor del av kommunens befolkning, de är betydelsefulla samhällsaktörer, starka konsumenter inte minst i framtiden och i hög grad en kraft att räkna med. De äldre framför behov, önskningar och preferenser angående sitt framtida boende och är viktiga kunskapsbärare i planeringen av boendemöjligheter i Aneby kommun. Förslag på områden att satsa på Ordinärt boende i form av lägenheter med tillgänglig bostadsyta och utomhusmiljö, hiss och självöppnande dörrar Trygghetsboende med gemensamma ytor för social gemenskap och aktiviteter, central placering med närhet till affärer och vård m.m. Åldersgränsen följer lagstiftningen som säger att en av de som flyttar in måste vara 70 år eller äldre. Ombyggnad och tillbyggnad av Antuna för att tillskapa en miljö som är anpassad utifrån den grupp som i nuläge och framtid kommer att ha sitt hem där. Enheter utan korridorer, med öppna ytor och som underlättar för personal att ha uppsikt och medverkar till att ge den äldre omsorg utan dröjsmål. Inom ramen för ombyggnationen genomförs även ett byte av ventilation, som i nuläget är bristande underhåll i avvaktan på beslut om byggnadens framtid. Att ge alla boende möjlighet till kvarboende inom Antuna. Detta kan genomföras om utgångspunkten är att skapa olika miljöer för måltider och aktiviteter, som inte Sida 17

20 är knutna till enheterna. Ur ett salutogent tänk formeras då aktiviteter och måltidsgrupper utifrån intresse och förmåga, såväl inom- som utomhus. Att ge möjligt till parboende, för dem som så önskar. Antuna utrustas med ny teknik, som gör att den enskilde kan röra sig fritt utan att uppleva att man är inlåst. Tekniken innebär också en möjlighet att ha tillsyn över den äldre nattetid, utan att störa den enskildes nattsömn. Tillgång till trådlöst nät är en självklarhet. Antuna bemannas utifrån de individuella beslut som fattas av biståndshandläggare enligt ny lag, samt den enskildes genomförandeplan där inflytande över vad och när ska finnas med. Därutöver görs en schabloniserad uträkning av de kringsysslor som personalen utför. Här finns ställningstaganden att göra kring städ- och köksfunktioner som med fördel kan göras av någon annan än omvårdnadspersonal såväl ur ett hygienperspektiv som i förväntad bemanningsproblematik gällande omvårdnadspersonal. Nattbemanningen ses över och analyseras utifrån ny lagstiftning och möjlighet till användande av ny teknik. Utemiljön anpassas såväl i trädgårdsdel som ur trafikhänseende, för en ökad självständighet för den äldre att vistas ute. Utvecklingsområde 2 Friskvård, social gemenskap och förebyggande verksamhet Ett preventivt arbetssätt inom vård och omsorg handlar framför allt om att de äldre kan få ett gott och självständigt liv under en längre tid. Det är ofta långsiktigt kostnadseffektivt och därför samhällsekonomiskt motiverat, då olyckor och fall går att undvika. Ett exempel på detta är det politiska beslutet att dela ut kostnadsfria halkskydd till alla personer + 65 år. God och näringsrik mat, fysisk aktivitet och starka sociala nätverk kan verka förebyggande mot ohälsa. Förebyggande hälsosamtal, rådgivning och säkrare behandling med läkemedel är andra sätt att påverka risker för ohälsa bland äldre. Äldre som bor ensamma och har ett svagt socialt nätverk löper ökad risk att drabbas av sjukdomar, jämfört med de som har familj och vänner omkring sig. Tillgång till service och trygghet i närområdet är främjande faktorer, liksom tillgång till mötesplatser som främjar möjligheterna till social gemenskap och delaktighet i olika aktiviteter. Detta är något som de äldre själva lyfter fram som en viktig faktor för hälsa och välbefinnande. Satsningar inom det sociala innehållet bygger på det salutogena förhållningssättet, dvs. att personalen utvecklar tekniker för att bättre lyssna på den äldre vad hen önskar och vill. Utifrån detta skapas sedan olika aktiviteter för en meningsfull vardag. Bygga trädgårdar i närheten av särskilt boende, kultur- och skapandeaktiviteter som att måla, skriva, sjunga Sida 18

21 eller laga mat. Vi är vana vid att skapa kollektiva aktiviteter, men en del äldre föredrar individuella aktiviteter och samtal inte minst om du har nedsatt hörsel eller svårigheter att tala. I det förebyggande arbetet spelar civilsamhället, med bland annat pensionärsföreningar och brukar- och anhörigorganisationer, en viktig roll. De kan fånga upp och sprida kunskap om hur ohälsa kan förebyggas men kan även genom att erbjuda ett socialt sammanhang spela en viktig roll för att förebygga ohälsa. Förslag på områden att satsa på Utöka samarbetet med andra sektorer, främst kultur och fritid samordna aktiviteter som erbjuds av kommunal verksamhet, studieförbund och föreningar Öka antalet aktiviteter som är hälsofrämjande dvs. sociala, fysiska som existentiella aktiviteter, för att stärka den enskilde individens såväl psykiska som fysiska mående. Bjuda in den äldre till att vara delaktig i utformningen och i val av aktiviteter, för att skapa meningsfullhet i det dagliga livet. Erbjuda fixartjänst Mobil verksamhet för att nå personer utanför tätorten som saknar såväl egen förmåga, som närstående som kan motivera och hjälpa hen med resan. Seniorcentral inrättas enligt modell som finns i närområdet. Lämplig placering får utredas med hänsyn till vilka strategiska beslut som fattas kring korttidsvård och trygghetsboende. Utvecklingsområde 3 Anhörigstöd Anhörigstöd kan vara såväl indirekt som direkt det indirekta är i första hand hemtjänst, kottidsboende, dagverksamhet och kostnadsfri avlösarservice. Direkt anhörigstöd innebär att visa uppskattning, må-bra aktiviteter i form av utflykter, anhörigträffar med samtal, enskilt eller i grupp. Men det är också att få information och råd samt utbildningsinsatser de anhörigas behov och önskemål står i fokus för val av insatser. Ett salutogent anhörigstöd prioriterar de anhörigas delaktighet och låter dem avgöra hur de vill nyttja olika resurser, för att orka med den påfrestning som det innebär att vårda en närstående. Utgångspunkten är att närstående och anhörig hör ihop med varandra och det är denna gemenskap och tillhörighet som ska stödjas. Sida 19

22 Förslag på områden att satsa på Öka anhörigas kunskap Utveckla och informera om olika stödformer Ge anhöriga möjlighet till vila och rekreation planerad och akut Ge anhöriga erkännande för sin insats Ge stöd till efterlevande Utveckla samverkan med studieförbund och intresseorganisationer Utvecklingsområde 4 Trygg hemgång/samverkan Den nya lagen om trygg utskrivning medför att vården i högre grad än tidigare ska bedrivas i öppen form. Allt mer avancerad vård kommer därför ske i hemmet och utföras av den kommunala hemsjukvården. Ledtiden mellan sluten och öppen vård förkortas och utgångspunkten är att vårdplanering ska ske i hemmet. Samordningen med primärvården blir härmed allt viktigare, i vården av de mest sköra patienterna. Den äldre är i detta sammanhang ofta utsatt för en ökad belastning, vilket gör det svårt för den äldre att göra egna aktiva val. I detta läge så har den enskilde själv ofta svårt att känna sina behov och än mindre är man i stånd till att koppla dem till tillgängliga tjänster som är möjliga. Ett trygghemgångsteam med biståndshandläggare, sjuksköterska, undersköterska, arbetsterapeut, fysioterapeut och vid behov läkare överbryggar gränser mellan olika professioner och även mellan vårdgivare. Teamet står på trappan när den enskilde anländer från sjukhuset och gemensamt tydliggörs vilka behov den äldre har och arbetet blir mer effektivt och strukturerat. I vissa fall kan teamet även omfatta personal från slutenvården t.ex. efter en stroke. Den enskilde får ett s.k. korgbeslut, där innehållet möter den enskildes och anhörigas oro och bristande hanterbarhet under de följande 2-3 veckorna. Därefter följs behovet upp, den enskilde har då större möjlighet att själv bedöma vad hen vill ansöka om och vilken utförare som hen vill ha om det gäller hemtjänst. Den här typen av korg- eller rambeslut har ett salutogent perspektiv, då det har tydligt inslag av att stärka den enskildes makt. Öppenheten i beslutet sluts när kontaktpersonen tillsammans med den enskilde upprättar genomförandeplanen vad, när och hur insatsen ska utföras. Evidensbaserad forskning i andra delar av Sverige, visar på att fler äldre som rehabiliteras i hemmet återfår sina förmågor och kan klara sina dagliga behov. Att rehabiliteringen sker tidigt och i hemmiljö är stärkande faktorer. I den kommande nationella kvalitetsplanen för äldreomsorgen som ska vara klar 2017, så diskuterar man kring att det ska vara möjligt med förenklad biståndshandläggning. Vissa kommuner tillämpar detta redan idag, vilket innebär att personer som är + 80 år kan få t.ex. 8 timmar fri service per vecka utan utredning/beslut. I dagsläget finns inget lagstöd för detta. Sida 20

23 Förslag på områden att satsa på Att starta och vidareutveckla trygg hemgångsteam Att implementera ett rehabiliterande förhållningssätt i hemmet Att öka tryggheten för den äldre och för den närstående Att situationsanpassa insatserna efter den äldres behov genom s.k. ram- eller korgbeslut Utvecklingsområde 5 Hemtjänst Behovet av hemtjänst och hemsjukvård ökar liksom behovet av att tillgodose alltmer specialiserad och tekniskt avancerad sjukvård i hemmet. Det är biståndshandläggaren som utreder och beviljar insatser i form av omvårdnad och service, sjuksköterska/rehabpersonal gör bedömning av behov av delegerade hälso- och sjukvårdsinsatser och träning. Den enskilde beviljas insatser, som omvandlas i tid när samordnare i hemtjänsten ska lägga schema för hemtjänstens arbete. Hemtjänsten använder Mobipen för att registrera besöken och dokumentera besöket hos den. Utifrån utförd tid ersätts hemtjänsten från en övergripande budget. Den enskilde kan inte bestämma hur ofta städning ska ske, riktlinjer för biståndshandläggningen sätter standard och enbart om behov av tätare frekvens kan påvisas kan individens önskemål tillgodoses. Privata utförare har möjlighet att erbjuda extratjänster, som den enskilde betalar för enligt lagen om hushållsnära tjänster. Det som framkom bland de äldre som deltog vid Workshops i Aneby var att det viktiga för mig som kund var att Att det är kontinuitet bland personal Att larmet fungerar och ger trygghet Att jag får information om stöd som finns att få Att jag vet vad det kostar Att jag får möjlighet till ett socialt sammanhang I nuläget är trenden i många kommuner att gå från ekonomistyrning till omsorgsrationalitet, där personalen får handlingsutrymme att planera insatserna. Enhetschefen tar ett steg tillbaka och lämnar över befogenheter till personalen men finns nära till hands när så behövs. Mindre arbetslag bildas och arbetar med en grupp av brukare i ett geografiskt område. Kontaktmannaskapet är en viktig del av arbetet, för att skapa relationer och förståelse för den enskidles behov. Resultaten har visat att såväl brukare som personal upplever förbättringar och en högre kvalitet. Därtill kommer att sjukskrivningar har minskat och även ekonomin har förbättrats. Sida 21

24 Förslag på områden att satsa på Öka den enskildes delaktighet i planeringen av insatserna Öka kontinuiteten för den enskilde Ta tillvara medarbetarnas kunskap och öka deras inflytande i arbetet Pröva nya arbetssätt Utvecklingsområde 6 Korttidsvård/rehabilitering Korttidsboende är, som namnet antyder, ett erbjudande om ett tillfälligt boende och är en biståndsbedömd insats enligt socialtjänstlagen. Korttidsboende innebär heldygnsomsorg vad gäller såväl mat, omvårdnad och hälso- och sjukvård. Boendet har följande funktioner: Ge närstående avlösning genom regelbundna vistelser s.k. växelvård Ge möjlighet för återhämtning efter sjukdom Ge möjlighet till intensifierad träning och rehabilitering Erbjuda den enskilde en bostad i väntan på bostadsanpassning eller på att plats vis särskilt boende blir ledig Ge den enskilde omsorg och vård i livets slutskede Under senare år i ljuset av att hemreahabiliterande förhållningssättet allt mer fått ta plats i äldreomsorgen, så har allt fler börjat ställa sig frågan på vilket sätt korttidsvistelsen kan ses som en resurs för den enskilde dvs. bidra till att hanterbarhet i en situation där den enskilde har en ökad belastning. Bidrar vistelsen till att öka den enskildes begriplighet för sin sjukdom och sin situation? Upplevs vistelsen som meningsfull och motiverande att lägga energi på? Nuläget i Aneby De flesta personer som vistas på korttidsboendet är personer som kommer direkt från sjukhusvistelse till boendet. Under 2015 mellanlandade hela 48 % av alla som från slutenvård, på korttidsboendet. Korttidsvistelse kan ses som en standardlösning, där biståndshandläggare får tid att utreda den enskildes behov efter en sjukhusvistelse. Uppdragen tenderar att vara otydliga dvs. det finns ingen detaljerad plan över träning, besök i hemmet dvs. stegen i omsorgstrappan för att du ska kunna återgå till ditt hem. Sedan hösten 2015 har korttidsboendet i hög grad fungerat som en väntplats till särskilt boende. Det finns mycket sällan en ansökan från den enskilde och därmed har vi aldrig några överklagningar gällande denna insats. Ett korttidsboende är pga. sin tillfällighet mer opersonlig till sin karaktär och har inte mycket likheter med den enskildes hemmiljö. Aktuell Sida 22

25 forskning som ligger till grund för det nya lagförslaget om trygg utskrivning, bygger på att vårdplanering ska ske i hemmet. Det är där som det blir tydligt vad den enskilde klarar och vad som behöver stödjas. I vissa fall kan det vara så att det under en period inte fungerar i hemmet, vissa anpassningar måste kanske göras etc. Då kan den enskilde gå från hemmet till en korttidsvistelse under en period. Utifrån det salutogena förhållningssättet så handlar det att så långt som är möjligt föra över beslutanderätten till den enskilde och hens närstående. Ett hemrehabiliterande förhållningssätt har dock visat att delaktighet och självbestämmande skapar mening och förmår att trygga upp oroliga närstående genom en fylld korg. Korttidsvården bedrivs i dagsläget vid Antuna särskilda boende, utan specialiseringar vad gäller demenssjukdom eller palliativ vård. Att blanda personer med demenssjukdom med andra vars behov är att återhämta sig från somatiska åkommor eller vårdas i livets slutskede, innebär inte kvalitet för någon. Arbetssituationen för personalen är svår då uppdraget blir svårt att genomföra, utan att uppleva att man inte räcker till. Genom KomHem blev det också hemsjukvårdens uppgift att vårda yngre personer i livets slutskede, personer som inte gärna vill tillbringa sina sista dagar inom äldreomsorgens väggar. Förslag på områden att satsa på Skapa en ny korttidsenhet utanför Antunas fysiska enhet Erbjuda särskilda platser för personer med demenssjukdom i kombination med dagrehab, för en ökad kontinuitet och trygghet för såväl äldre som närstående Erbjuda specialiserad vård i livets slutskede, där det finns rum för närstående att vistas i direkt närhet Erbjuda en miljö såväl ute som inne, som visar på syftet dvs. träning och aktivitet Erbjuda en tydlig plan för vistelsen Erbjuda möjlighet att boka en korttidsvistelse vid behov utan faktisk prövning Utvecklingsområde 7 Användning av välfärdsteknologi Modern välfärdsteknologi kan bidra till bättre kvalitet och högre säkerhet i både produkter och tjänster inom vård och omsorg för äldre. Det kan också bidra till att öka den äldres självständighet och oberoende, samtidigt som den bidrar till en effektivare användning av tillgängliga resurser. Nattfrid är ett exempel på välfärdstjänst som idag uppskattas av många äldre, då den ger en ökad trygghet och nattsömnen slipper bli störd av besöken. Förslag på områden att satsa på Byte till digital larmteknik Utrusta biståndshandläggare med bärbara datorer Utrusta hälso och sjukvårdspersonal med ipads Sida 23