Kärlväxtinventering - subjektiv utläggning av storrutor med utslumpade provytor inom Malmö stad. Miljöövervakningsprojekt 2000 Tage Ashing
|
|
- Jonathan Jonsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kärlväxtinventering - subjektiv utläggning av storrutor med utslumpade provytor inom Malmö stad Miljöövervakningsprojekt 2000 Tage Ashing Oljehamnen - Norra hamnen, Ruderatmark, juli 2000
2 2 Innehållsförteckning sid Förord...3 Metod, arbetssätt och materiel...4 Utplaceringen av storrutor och provytor...4 Allmän beskrivning av storrutor och provytor...4 Täckningsgradsanalys...4 Arturval...5 Artbestämning...5 Materiel...5 Översiktliga områdesbeskrivningar...5 Några av Malmös naturförutsättningar...5 Oljehamnen - Norra hamnen...6 Östra kyrkogården Bulltofta rekreationsområde...6 Pildammsparken Malmöhus slott...7 Västervång Bellevue...7 Södra Sallerup...8 Käglinge rekreationsområde...8 Skumparpområdet...9 Tygelsjöområdet...9 Klagshamnsudden...10 Tygelsjö strandängar...10 Resultat...11 Fältdatatabeller Bilaga 1 Artlista med svenska och latinska namn Bilaga 2 Diskussion...11 Val av metod...11 Ambitionsnivå...11 Markens egenskaper i storrutor och provytor...11 Antal arter...11 Säker artbestämning...11 Namngivning och systematik...12 Täckningsgradsanalys...12 Den framtida sammanställningen...12 Vägbeskrivningar...13 Oljehamnen - Norra hamnen, Ruderatmark...13 Östra kyrkogården Bulltofta rekreationsområde, Gräskulle...13 Pildammsparken Malmöhus slott, Gräsvall längs kanalen...13 Västervång Bellevue, Sandstrand...13 Södra Sallerup, Gräskulle...13 Käglinge rekreationsområde, Sänka...13 Skumparpområdet, Gravhög...14 Tygelsjöområdet, Skräpmark...14 Klagshamnsudden, Alvarliknande mark...14 Tygelsjö strandängar, Havsstrandäng...14 Referenser...15
3 3 Förord Miljöförvaltningen i Malmö har påbörjat studier av eventuella miljöförändringar inom kommunen med hjälp bl.a. av fågel- och kärlväxtinventeringar som ska upprepas årligen Föreliggande inventeringsrapport utgör en av två separata rapporter som bygger på de inventeringsmetoder och undersökningsområden (10 st) som 1999 valdes ut av Jonas Grahn ( Förslag till miljöövervakning i Malmö inom området Biologisk mångfald, Jonas Grahn 1999). Syftet med den här undersökningen är att studera vegetationens utveckling. Om tydliga förändringar kan påvisas beror detta i så fall på människan? Tio undersökningsområden har valts ut. Inom varje undersökningsområde har en storruta som innehåller fem provytor lagts ut. Det primära målet i år är att räkna antal arter och deras täckningsgrad inom provytorna. Den första sammanställningen görs efter nästa fältarbete sommaren år Då kan man jämföra resultaten från år 2000 och I det följande beskriver jag mitt arbetssätt i fält samt ger några viktiga kommentarer för att underlätta nästa års inventering. Allmän information om Malmös flora, olika naturområden, ekologi och naturvård ingår egentligen inte i den här rapporten. Malmö den 31 augusti 2000 Tage Ashing
4 4 Metod, arbetssätt och materiel Jag har använt metoden Subjektiv utläggning av storrutor med utslumpade provytor (BIN, vegetation, Naturvårdsverket 1986). Metoden används främst för att undersöka vegetationsförändringar på öppen gräsmark. Storrutorna placeras ut subjektivt inom ett någorlunda homogent undersökningsområde. Varje storuta är en kvadrat som har sidorna 10x10 meter. Varje hörn markeras med ett metallrör som slås ned under markytan med en hammare. Varje storruta har en referenspunkt och tre markörpunkter. Från en referenspunkt lägger man ut två måttband som bildar x- och y-axlar (rutsidor) Med en vanlig speltärning har jag slumpat ut fem provytor inom storrutan. Med hjälp av koordinater kan man lägga ut en provyta på samma plats vid en uppföljning. Varje provyta är en kvadrat som har sidorna 1x1 meter. Två måttstockar med centimeterangivelse bildar provrutans ramar. Inom provytan artbestäms alla kärlväxter och deras täckningsgrad i rutan bedöms med hjälp av sex stycken storleksklasser. Utplaceringen av storrutor och provytor Inom de tio undersökningsområdena, ganska nära varje fågelrutt har en storruta lagts ut subjektivt på öppen gräsyta som är naturlig, vild. Skog, lundar, våtmarker och artfattiga parkgräsmattor ingår ej i den här undersökningen. Olika typer av gräsmarker ingår i inventeringen såsom ruderatmark, havsstrandäng, alvarliknande mark och sandstrand, för att nämna några exempel. Storrutorna ligger nära stigar, byggnader och block, deras sidor följer naturliga terränggränser såsom strandlinjer, stigar och vägar. Med hjälp av kartor, vägbeskrivningar, kompassriktningar, fotografier och en metalldetektor kan man hitta alla rutor i fält. För att hitta provytorna lägger man ut två måttband med meterangivelse från referenspunkten. Då har man en x- och y-axel som börjar på 0 och slutar på 10 meter. Varje provyta har två koordinater (x, y) t.ex. (7, 7). Med hjälp av en speltärning har provrutor slumpats ut. Det har gått till så här: Noll till tio meter delas in i 5 olika klasser (1-2; 3-4; 5-6; 7-8, 9-10). Man kastar tärningen en första gång och får t.ex. 4, vilket motsvarar klass 4 som är 7-8 meter. Sedan kastar man tärningen en andra gång och får t.ex. 1, 2 eller 3. Detta motsvarar då 7 meter och koordinaten betecknas som 7 (blir resultatet 4, 5 eller 6 så motsvarar detta 8 meter). Om man vill mäta in en storruta som har sidan 10 meter exakt och en hörnvinkel på exakt nittio grader så fodras en avancerad fältmätning med specialinstrument. Det är viktig att man utgår från sina egna måttband vid varje återbesök. Marken är ojämn och vegetationens höjd och mängd kan variera mellan olika tidpunkter. Markörpunkterna ska främst markera storrutans läge i terrängen och är inga exakta måttstockar. Inventeraren får inte klippa eller trampa ned vegetationen längs storrutans kant. Det gäller att inte påverka vegetationen under fältarbetet. Allmän beskrivning av storrutor och provytor Inom storrutor och provytor kan markens olika egenskaper beskrivas översiktligt eller ingående. Jordarter, markfuktighet och vegetationssamhällen kan eventuellt ingå. Men i så fall måste omfattande undersökningar göras och metodiken måste redovisas. Täckningsgradsanalys Finns det ett trädkronskikt som ger skugga över provytan eller inte? Om ett sådant skikt förekommer ska det placeras i en täckningsgradsklass. Eventuella träd-, busk- och fältskikt
5 5 noteras och placeras i täckningsgradsklasser. Gräs och örter räknas som fältskikt. Markskikt bör ingå i undersökningen om lavar och mossor har en betydande utbredning i rutorna. Sex stycken täckningsgradsklasser används: + = < 1/100 (täckning av provytan) 1 = 1/100-1/16 2 = 1/16-1/8 3 = 1/8-1/4 4 = 1/4-1/2 5 = > 1/2 Med hjälp av måttstockarnas centimeterangivelse får man en uppfattning om de olika klassernas storlek. Arturval Inom varje provyta artbestäms varje kärlväxtindivid. Om växterna är brända eller trasiga försöker man bestämma dem till familj eller släkte. Inventeraren får gärna artbestämma kärlväxter som befinner sig inom eller mycket nära storrutan. Detta är dock inget krav. Man ska främst undersöka vilda kärlväxter. I några fall har jag emellertid inte kunnat fastställa om kärlväxten är vild eller planterad. Artbestämning Kärlväxterna ska både bestämmas med nycklar, beskrivande text och bilder. Ett flertal viktiga arttypiska karaktärer ska bekräftas hos varje växtindivid. Inventeraren måste vara medveten om den naturliga variationen och florornas brister. Med andra ord fältbotanisk erfarenhet fodras! Materiel Min fältutrustning bestod bl.a. av två stycken handluppar med 12 respektive 20 gångers förstoring, linjal, synål, rakblad och plastpåsar. Fältlitteraturen utgjordes av Svensk flora, Fanerogamer och ormbunksväxter, den tjugosjunde upplagan, Krok, Almqvist, Liber utbildning och Den nordiska floran, Mossberg, Stenberg och Ericsson, Wahlström & Widstrand. Till rutorna användes två måttband, två tumstockar, metallrör, hammare, kartor, kompass och en kamera. Översiktliga områdesbeskrivningar Några av Malmös naturförutsättningar Malmö har ett blåsigt, ganska fuktigt kustklimat. Årsmedeltemperaturen är 8 grader Celsius. Januari har en medeltemperatur på 0 grader Celsius och juli på 17 grader Celsius. Vegetationsperioden har över 220 dagar (vegetationsperioden är det antal dagar som har en medeltemperatur över 3 grader Celsius under ett år). Malmö är ett låglandsområde vars högsta punkt i inlandet är 66 meter över havet. Den översta berggrunden består av sedimentära bergarter såsom kalksten, sandsten och skiffer. Moränleran är en jordart med en stor utbredning inom kommunen. Hela hamnområdet har antropogena (människoskapade) jordarter bestående av utfyllnader i Öresund. Brunjord är den dominerande jordmånen (det översta markskiktet) i hela sydvästskåne. Före skogsskövlingen var den dominerande vegetationen i sydvästskåne ädellövskog. Nu dominerar kultur- och åkerlandskapet totalt i Malmöområdet. Alla lokaler har blivit mer eller mindre påverkade av människan.
6 6 Oljehamnen - Norra hamnen Hela området består av ett flertal utfyllnader av varierande ålder i Öresund. På ruderatmarkerna (marker som har blivit kraftigt störda av t.ex. industriell exploatering) har en ogräsflora etablerat sig. Här finns också sällsynta växtarter som har kommit hit bl.a. från utlandet via transporter. Ruderatmark, juli 2000 Östra kyrkogården Bulltofta rekreationsområde Östra kyrkogården är en stor begravningsplats med parkgräsmattor och ädellövlundar. Bulltofta rekreationsområde är en före detta flygplats som har blivit ett grönområde. Efter ett stort muddringsarbete i Pildammsparken spreds näringsrik gyttja ut inom området. Här finns det nu täta lövskogar, öppna parkgräsmattor och dammar. Gräskulle, juli 2000
7 Pildammsparken Malmöhus slott I Pildammsparken finns det boklundar, parkgräsmattor, dammar och en trädgård med prydnadsväxter. Kungs- och Slottsparken har t.ex. inplanterade exotiska trädslag, parkgräsmattor och dammar. Bredvid Malmöhus slott finns det en större trädgårdsanläggning med olika kulturväxter 7 Gräsvall längs kanalen, juli 2000 Västervång Bellevue Detta är ett större villaområde med några små parker. Trädgårdsväxterna dominerar områdets flora. Av praktiska skäl har det botaniska undersökningsområdet flyttats västerut till strandsträckan som ligger en liten bit norr om Ribersborgsområdets småbåtshamn. Här finns det stora ytor med parkgräsmattor och utspridda lövlundar. Ribersborgsstranden har ingen naturlig sandstrand på grund av kusterosionen. Därför tar man regelbundet hit ny sand som sprids ut längs kusten. Gräset sandråg bildar stora bestånd på sanden längs kustlinjen. Sandstrand, juli 2000
8 8 Södra Sallerup Södra Sallerupområdet har ett backlandskap med låga runda kullar. Åkermarken dominerar i landskapet. Här finns bl.a. betesmarker med hästar, flera dammar och kring byggnader finns ädellövträd. Gräskulle, juli 2000 Käglinge rekreationsområde Käglinge rekreationsområde är ett grönområde med skog, exotiska träd, gräsmarker och dammar. Utanför området finns det flera golfbanor. Svacka, augusti 2000
9 9 Skumparpområdet Detta flacka slättområde domineras av åkermark. Bland annat finns här ett antal gravhögar från bronsåldern utspridda som åkerholmar. På dessa skyddade fornlämningar finns det gräsmark med olika ängsarter. Gravhög, augusti 2000 Tygelsjöområdet Hela lokalen liknar Skumparpområdet. Här finns det t.ex. några dammar som har varit märgeltäkter. Mellan dammarna finns det skräpmark med en frodig ogräsvegetation. Skräpmark, augusti 2000
10 Klagshamnsudden Hela halvön är en utfyllnad i Öresund. Här finns bl.a. alvarliknade marker med hagtornbuskar, täta snåriga lövlundar och öppna gräsmarker. 10 Alvarliknande mark, augusti 2000 Tygelsjö strandängar Hela området är en låglänt havsstrandäng som regelbundet blir översvämmad då vattenståndet är högt. Den här havsstrandängsträckan är en rest av de havsstrandängar som en gång fanns längs Malmös stränder under medeltiden. Här betar nötkreatur och hästar. Den lokala ängsfloran har kanske en mycket gammal historia. Havsstrandäng, augusti 2000
11 11 Resultat Fältdatatabeller Bilaga 1 Artlista med svenska och latinska namn Bilaga 2 Diskussion Val av metod I den här inventeringen har jag arbetat med subjektivt utlagda storrutor som innehåller utslumpade provytor. Inventeraren väljer ut botaniskt intressanta undersökningsområden och varje storrutas provytor är oberoende av varandra. Men man kan inte studera den biologiska mångfalden hos Malmös flora med den valda metoden eftersom storrutorna medvetet har placerats ut på vissa platser. Om man vill studera den biologiska mångfalden måste alla storrutor och provytor ha en slumpmässig fördelning. En sådan undersökning skulle bli mycket stor och arbetskrävande. Ambitionsnivå Förarbetet är helt avgörande för det slutgiltiga resultatet. En stor inventering kan förberedas flera år i förväg. Det är mycket viktigt att man har en rimlig ambitionsnivå för själva inventeringen. I praktiken måste allting göras noggrant i ett ganska högt tempo. Därför är det väldigt bra om inventeraren har erfarenhet från liknande projekt. Markens egenskaper i storrutor och provytor Är jorden t.ex. fin- eller grovkornig? Om man hinner kan man t.ex. göra lokala jordartsundersökningar. Detta fodrar dock mycket arbete och kan bli svårt i ett kulturlandskap på grund av den historiska markanvändningen. Har folk grävt i marken eller förflyttat jordmassor? Eventuellt kan markfuktigheten beskrivas (torr, frisk, eller fuktig mark). Men i så fall måste man göra ordentliga undersökningar. Markundersökningens metodik måste beskrivas. Alla undersökningar av ståndorternas egenskaper fodrar en metodik som flera personer kan följa. Det gäller att studera markegenskaper vetenskapligt. Annars kan det bli helt olika personliga tolkningar om två eller flera inventerare deltar i inventeringsprojektet. Antal arter Det går inte att bedöma exakt hur många arter som provrutorna har tillsammans på grund av alla växtindivider som har blivit bestämda till familj och släkte. Däremot kan en lista göras över fullständigt bestämda arter i provrutorna. Både inom och utanför storrutorna har kärlväxter genom ett godtyckligt och slumpmässigt urval artbestämts. Principen har varit att ta med kärlväxter som befinner sig inom storrutan och så nära storrutan som möjligt. De mest avlägsna noterade växterna har befunnit sig ungefär femtio meter från storrutan. Denna artlista visar ett urval av floran och är ej komplett. Syftet är att skapa en extra artlista som eventuellt kan byggas på vid framtida uppföljningar. Säker artbestämning Om man går igenom en inventeringsrapport så kan man undra hur noggrann artbestämningen har varit. Slarviga artbestämningar gör att resultaten blir mer osäkra. Därför är det mycket viktigt att beskriva sitt arbetssätt i fält. Personligen bestämmer jag svåra växter två gånger,
12 12 först med nycklar och sedan med beskrivande text och detaljbilder. Ett flertal viktiga arttypiska karaktärer ska noteras. Kan alla svåra växter alltid bestämmas rätt? Svaret är nej. Många faktorer kan försvåra artbestämningen avsevärt. Många arter bildar svårbestämda hybrider. Ståndorten (växtplatsen) påverkar växternas storlek och former. Massor med växter är mer eller mindre trasiga eller brända. Varje växtindivid befinner sig dessutom i någon eller några livscykelfaser t.ex. blomeller fruktstadium. Den naturliga variationen är stor bland växterna och flororna har brister. Inventeraren måste arbeta noggrant och använda sin botaniska erfarenhet. Namngivning och systematik Den här rapporten använder samma namngivning och systematik som boken Den nordiska floran av Mossberg m.fl. (se referenslistan). Täckningsgradsanalys Det är svårt att skatta täckningsgraden för olika växtarter inom en provyta. Växterna har olika höjd och former. Små plantor och blad kan vara utspridda i rutan. Inget rutnät har lagts över provrutorna på grund av att undersökningsytor saknar hävd och hyser en ganska frodig och hög vegetation. Det allra bästa är om en och samma person kan göra täckningsgradsanalysen årligen. Om två eller flera personer gör täckningsgradsanalysen i så fall blir det individuella skillnader som påverkar resultaten mer eller mindre. Den framtida sammanställningen Om man kan påvisa betydande förändringar av vegetationen i framtiden så måste resultaten tolkas på rätt sätt. Beror eventuella förändringar på naturliga processer eller människan? Miljöförvaltningen behöver åtminstone en person i framtiden som kan analysera resultaten och dra slutsatser.
13 13 Vägbeskrivningar Oljehamnen - Norra hamnen, Ruderatmark 1. Korsningen mellan Hemsögatan och Svartögatan. 2. Gatlampan på Svartögatans västra sida. 3. Referenspunkt på (bredvid) gatlampans västra sida. 4. X-sidan löper parallellt med Svartögatan (Syd, 175 grader). 5. Y-sidan löper parallellt med Hemsögatan (Väst, 265 grader). Östra kyrkogården Bulltofta rekreationsområde, Gräskulle 1. Lusthuset (rundbyggnad som har tak men saknar väggar),ligger bredvid den stora dammen i Bulltofta rekreationsområde. 2. Följ vägen österut, passera en korsande väg, gå uppför sluttningen till en andra korsande väg. 3. Gå mot nordost till den stora brunnen på sluttningens krön. 4. Norrut ligger en mindre brunn med ett metallock. 5. Referenspunkten på (bredvid) metallockets nordvästra hörn. 6. X- sidan löper parallellt med stigen (Nordost, 30 grader). 7. Y-sidan (Väst, 300 grader). Pildammsparken Malmöhus slott, Gräsvall längs kanalen 1. Kommendanthusets entre. 2. Gå norrut till staketets hörn vid vallen. 3. Gå kompassriktningen Nord, 350 grader tio meter fram längs Y-sidan, där på andra sidan vallen ligger referenspunkten. 4. X-sidan löper österut parallellt med kanalen. 5. Från staketets hörn, Österut, 80 grader, markörpunkt 2. Västervång Bellevue, Sandstrand 1. Den vit-orange fyren öster om Ribersborgs småbåtshamn. 2. Gå mot öster 90 grader, ca 125 meter, referenspunkten ligger på (bredvid) blockkanten ca 5 meter väster om lövlunden. 3. Gå till en nedsänkt vit sten som befinner sig ca 4 meter väster om lövlunden och ca 8 meter norr om stigen. 4. Gå från den vita nedsänkta stenen mot norr 0 grader, ca 15 meter till referenspunkten, längs Y-sidan. 5. X-sidan löper västerut parallellt med blockkanten. Södra Sallerup, Gräskulle 1. Avfartsvägen mot Lilla Mölleberga från Sallerupsvägen, 150 meter till väjningssylten. 2. Från väjningsskylten ca 50 meter till nästa gatlampa mot Lilla Mölleberga. 3. Från gatlampan går man väster 90 grader upp på backen, ca 35 meter till ett block på krönet. 4. Referenspunkt på (bredvid) blockets västra ända. 5. X-sidan (Väst, 280 grader). 6. Y-sidan (Syd, 190 grader). Käglinge rekreationsområde, Sänka 1. Följ Källtorpsvägen förbi parkeringsplatsen till informationstavlan. 2. Från informationstavlan följer man Länsmanstigen söderut ca 100 meter. 3. Gå västerut på den lilla grässtigen ned i sänkan. 4. Gå till blocket söder om dammen.
14 14 5. Referenspunkten på (bredvid) blockets norra ända. 6. X-sidan (Sydost, 150 grader). 7. Y-sidan (Nordost, 60 grader). Skumparpområdet, Gravhög 1. Avfarten till Skumparp från Naffentorpsvägen. 2. Följ Skumparpvägen tills vägen kröker sig, där finns en fornlämning och gatskylten Ättehögsvägen. 3. Gå till gravhögen utan träd, väst 250 grader, ca 300 meter. 4. Gå upp på gravhögens krön. 5. Krönets södra ända har ett nedsjunket block som är täckt av grön skorplav. 6. Referenspunkten, ca 2 meter västerut från blocket. 7. X-sidan, (Nord, 10 grader). 8. Y-sidan, (Öst, 100 grader). Tygelsjöområdet, Skräpmark 1. Följ Pildammsvägen till ortsnamnskylten som heter Tygelsjö. 2. Följ avfartsvägen mot Svenstorp. 3. Passera Svenstorp och en byggnad som har fågeluppfödning. 4. Stanna vid den första kraftledningsstolpen. 5. Följ den grästäckta traktorvägen till nästa stolpe där ledningen går ned i marken. 6. Från den andra stolpen följer man traktorvägen ca 10 meter söderut, där finns referenspunkten. 7. X-sidan (Syd, 170 grader). 8. Y- sidan (Öst, 80 grader), mot takåsen. Klagshamnsudden, Alvarliknande mark 1. Bunkern på norra sidan av udden. 2. Söder om bunkern och den större cykelvägen finns en mindre stig. 3. Från den lilla stigen går man meter österut längs den större cykelvägen, där finns referenspunkten på (bredvid) vägens södra sida. Eller så ställer man sig på bunkerns högsta punkt och tar ut bäringen (Sydost, 140 grader) för att hitta referenspunkten. 4. X-sidan löper parallellt med den större cykelvägen, (Väst, 250 grader). 5. Y-sidan (Syd, 170 grader). Tygelsjö strandängar, Havsstrandäng 1. Följ landsvägen mot Gessie. 2. Följ Bäckaforsvägen söderut till bunkern vid strandlinjen. 3. Gå över bron och staketet till bunkern. 4. Blockvall på bunkerns östra sida. 5. Ca 2 meter öster om blockvallens norra ända ligger ett flintblock. 6. Under flintblocket ligger referenspunkten. 7. X-sidan (Syd, 160 grader). 8. Y-sidan (Öst, 70 grader).
15 15 Referenser Svensk flora, Fanerogamer och ormbunksväxter. den tjugosjunde upplagan, Krok, Almqvist, Liber utbildning, 1994 Den nordiska floran. Mossberg, Stenberg och Ericsson, Wahlström & Widstrand, 1992 BIN, Biologiska inventeringsnormer, Vegetation. Naturvårdsverket 1986 Förslag till miljöövervakning i Malmö inom området biologisk mångfald. Jonas Grahn, Miljöförvaltningen i Malmö, 1999 Naturvårdsprogram, Malmö stad, Stadsbyggnadskontoret, 1999
7.5.7 Häckeberga, sydväst
7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap
Läs merKonsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana
PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att
Läs merStrandinventering i Kramfors kommun
Strandinventering i Kramfors kommun Bredkaveldun Utförd av biolog Bernt Persson 2011 Syfte Strandinventeringen utfördes med syfte att ge ett underlag som både kan användas av kommunen vid löpande handläggning
Läs merrapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund
rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län arbetsmaterial naturvärden och 2009 metodik Rikkärr för uppföljning av biologisk Älvkarleby mångfald kommun Pär Eriksson Jan-Olov och Frida Björklund, Hermanson
Läs merGrodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun
Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Underlag för ASTA Provbana för trafiksäkerhetssystem På uppdrag av SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut via Ramböll Sverige AB 2011-09-03 Uppdragstagare
Läs merFörslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix
2013-11-28 1 Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix Andra remissomgången Badstränder på Halsön I förslaget är det 20 områden som föreslås ha utvidgat strandskydd. Inför översynen fanns det 106
Läs merÖversiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa
Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa 2013 Bengt Oldhammer Innehåll Uppdrag 3 Metodik 3 Resultat 3 Referenser 7 Bilagor bilder och karta 8 Omslagsbild: Råtjärnen med
Läs merVikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se
Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)
Läs merHär på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på
Välkommen till Söderby En vandring i svensk forntid Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på gårdens ägor finns spåren av en välbevarad odlingsmiljö från den äldre järn-åldern, århundradena
Läs merHärnösands kommun. Innehåll. Bilaga 1 Härnösands kommun... 2. Kommunens naturvårdsorganisation... 2. Underlag... 2. Datahantering...
Bilaga 1 Härnösands kommun Innehåll... 2 Kommunens naturvårdsorganisation... 2 Underlag... 2 Datahantering... 2 Översiktlig beskrivning av Härnösands kommun... 3 Naturen... 4 Friluftsliv... 5 Sidan 1 av
Läs merPlanerad bergtäkt i Stojby
Planerad bergtäkt i Stojby Ryssby socken, Kalmar kommun, Småland Arkeologisk utredning, 2005 Håkan Nilsson Rapport november 2005 Kalmar läns museum 1 Inledning Denna rapport redovisar resultatet av en
Läs merNaturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012
ADOXA Naturvård org.nr.590419-1037 F-skattsedel finns Skogshall 640 24 Sköldinge Telefon: 0708-804582, Pg 456 10 12-8 E-mail: janne.elmhag@adoxanatur.se Janne Elmhag Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands
Läs merArkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004
Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004 ArkeoDok Rapport 2005:2 Visby 2005-01-24 Arkeologisk utredning över Svalsta, Grödinge socken, Botkyrka kommun, Stockholms län
Läs merAxamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016
Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Metodik och avgränsning... 3 Resultat... 4 Områden... 4 Arter... 4 Områdesredovisning... 5 Litteratur... 11 Framsidans
Läs merSkötselplan för ytor utanför spelplanen
Fastställd 2010 Skötselplan för ytor utanför spelplanen Bakgrund Skötselplan för ytor utanförs spelplanen syftar till kombinera banan som en attraktiv plats att spela golf på med banan som en värdefull
Läs merFlyginventering av grågås
Flyginventering av grågås i Hammarsjön 5 maj 2004 Inventeringen är utförd på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län, som del av verksamheten inom ramen för Förvaltningsplan för grågås under 2004 Patrik Olofsson
Läs merBilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig
Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig Naturtypsinventering av område Garpkölen med omnejd Området norr om Garpkölen domineras av produktionsskog med stora ytor med contortatall (Pinus contorta).
Läs merLäge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder
Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset
Läs merRedovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte
Naturvårdsenheten Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Inledning och bakgrund Rapporten redovisar den avsänkning som gjordes av Forserumsdammen samt de biotopvårdsåtgärder
Läs merInventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun
Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun På uppdrag av EXARK Arkitekter April 2012 Uppdragstagare Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Niklas.Franc@naturcentrum.se
Läs merMetod för kartläggning av skyddszoner
Metod för kartläggning av skyddszoner Miljöavdelningen, Fiske- och vattenvårdsenheten Praktikant, Emma Cederlund 1 Titel: Författare: Handledare: Metod för kartläggning av skyddszoner Emma Cederlund Lukas
Läs merInventering av fladdermöss inom Malmö Stad
Inventering av fladdermöss inom Malmö Stad Rapport 2008-07-07 Naturvårdskonsult Gerell Inventering av fladdermöss inom Malmö Stad Sammanfattning et noterade arter och individer av fladdermöss är överraskande
Läs merKokgropar i Kvisljungeby på Hisingen, Göteborg
UV VÄST RAPPORT 2004:9 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING OCH UNDERSÖKNING Kokgropar i Kvisljungeby på Hisingen, Göteborg RAÄ 306:3 Västergötland, Björlanda socken, Kvisljungeby 2:200 Håkan Petersson och Marianne
Läs merYttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010
Göteborg 2010-06-22 Byggnadsnämnden Box 2554 403 17 Göteborg Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010 Historik och nutid Fässbergsdalens
Läs merMetapopulation: Almö 142
141 142 Metapopulation: Almö Lokal 80 Läge: Almö, Slättahammar. Beskrivning: Ca 15*30 meter stort, relativt mycket vass i vattnet. Norr om lokalen finns lövskog, söder om sank mark/havsvik och väster om
Läs merVälkommen till vandringsleden på Långhultamyren
Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren Långhultamyren är ett naturreservat på nästan 800 hektar. Det är först och främst det stora myrarna som vi vill skydda. Men du är självklart välkommen att
Läs merFladdermöss. www.o.lst.se. i Alingsås, Vårgårda och Herrljunga kommuner sommaren 2004. Rapport 2005:58
Rapport 2005:58 Fladdermöss i Alingsås, Vårgårda och Herrljunga kommuner sommaren 2004 www.o.lst.se Fladdermöss i Alingsås, Vårgårda och Herrljunga kommuner sommaren 2004 Rapport 2005:58 PRODUKTION Naturvårdsenheten
Läs merNissebo Dösjebro direkt, I5 16/12/2014
Nissebo Dösjebro direkt, I5 16/12/2014 Nissebo Dösjebro ID I5 Namn Nissebo Dösjebro direkt Åker (ha) 1 040 Åker (%) 85 Bebyggt (ha) 40 Bebyggt (%) 3 Övrigt (ha) 140 Övrigt (%) 11 Total area (ha) 1 220
Läs merMötesplatser och kommunikationsleder under järnålder och medeltid. Röhälla. En fosfatkartering. Maria Brynielsson Emma Sturesson
Mötesplatser och kommunikationsleder under järnålder och medeltid Röhälla En fosfatkartering Maria Brynielsson Emma Sturesson Rapport 2010 INLEDNING Projektet Öländska resor strävar efter att få fram ny
Läs merRestaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun
1(11) Restaureringsplan för Natura 2000- området Tjurpannan, SE0520187 i Tanums kommun Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Tjurpannan Bilaga 1 Karta med restaureringsområden Bilaga
Läs merVandra i Sverige. Österlenleden, 4 nätter Simrishamn Kuskahusen, 3 vandringsdagar
Österlenleden, Simrishamn Kuskahusen 4 nätter Sida 1 av 5 Vandra i Sverige Österlenleden, 4 nätter Simrishamn Kuskahusen, 3 vandringsdagar I följande alternativ har du möjlighet att vandra den östra delen
Läs mer7.5.4 Risen - Gräntinge
7 och analys Fäladsmarken på Risen 7.5.4 Risen - Gräntinge Naturförhållanden Söder om Genarp ligger ett större skogs- och fäladslandskap som är avsatt som naturreservat för sina höga naturvärden och betydelse
Läs merHandledning för Floraväktarverksamheten
Handledning för Floraväktarverksamheten Nationell koordinator för Floraväktarna Margareta Edqvist Syrengatan 19 57139 Nässjö Telefon: 0380-10629 E-post: margareta.edqvist@telia.com Författare: Margareta
Läs merAnalys - problem. Ytan mellan cirkulationen och torget upplevs som rörig med dess mångfald av olika markmaterial och utrustningsdetaljer.
Analys - aktivitet Lite bakgrund till hur vi har tänkt. Stora delar av Kanaltorget ligger i skugga framåt eftermiddagen. Något som gör att man vill dra sittplatser österut, mot Byälven. (Solgränsen är
Läs merKomplettering gällande större vattensalamander och grönfläckig padda vid planområde Norra Borstahusen i Landskrona
Komplettering gällande större vattensalamander och grönfläckig padda vid planområde Norra Borstahusen i Landskrona 2011-12-22 på uppdrag av Landskrona stad Tom sida Komplettering gällande större vattensalamander
Läs merVykort från Cucao, Isla de Chiloé
Vykort från Cucao, Isla de Chiloé Vi längtade ut till havet Océano Pacífico där vi trodde att vi kunde idka lite beach walking, dvs. vandring på stranden. Har man en gång provat detta vill man alltid tillbaka.
Läs merKlovsten 2009, gravfält
Klovsten,, arkeologiska förundersökningar 2009, startsida Nyupptäckt vid Klovsten i Kungsbacka Klôvsten betyder den kluvna stenen. En sådan finns verkligen och den står i Klovsten på gränsen mellan tre
Läs merProva att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv.
SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MILJÖ- OCH NATURKUNSKAP Ekorrspåraren Tecken som visar att här har varit ett djur kallas spårtecken. Det kan vara avtryck av fötter, en halväten kotte, märken efter avbitna
Läs merNaturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,
Naturinventering av skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, bl a fastighet 1:76, Norrköpings kommun, Östergötlands län inför fortsatt planarbete för nybyggnation av bland annat förskola och bostadshus
Läs merSynpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta
2011-02-25 Dnr Sven-Olof Johansson Samhällsföreningen i Nitta Drabantvägen 4 523 99 HÖKERUM Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta 2010-05-28 träffades K-G Fridén, Sven-Olof Johansson samt Peter
Läs mer2014-11-27. Handledning för Floraväktarverksamheten
2014-11-27 Handledning för Floraväktarverksamheten Nationell koordinator för Floraväktarna Margareta Edqvist Syrengatan 19 57139 Nässjö Telefon: 0380-10629 E-post: margareta.edqvist@telia.com Författare:
Läs merLINDE DUCKARVE 1:27. Rapport Arendus 2014:30. Arkeologisk förundersökning Dnr 431-2400-13
Rapport Arendus 2014:30 LINDE DUCKARVE 1:27 Arkeologisk förundersökning Dnr 431-2400-13 Vid RAÄ Linde 13:1 Linde socken Region Gotland Gotlands län 2014 Christian Hoffman Omslagsbild: Undersökningsytan
Läs merRekommendation för stängsling vid tre faunapassager för utter längs nya E4, region Mälardalen Johanna Arrendal & Per Blomkvist
Rekommendation för stängsling vid tre faunapassager för utter längs nya E4, region Mälardalen Johanna Arrendal & Per Blomkvist MyraNatur Rapport 2006:2 Uppdraget Vägverket Region Mälardalen önskade rådgivning
Läs merUpptäck lederna i. Biskopstorp!
Upptäck lederna i Biskopstorp! Välkommen till Biskopstorp och våra vandringsleder! Det är inte bara osten som gjort Kvibille vida omtalat och omtyckt. Bland biologer är de lövskogsbeklädda bergen ovanför
Läs merKulturhistorisk utredning inför kraftvärmeverk i Transtorp, Madesjö socken, Nybro kommun, Småland
Kulturhistorisk utredning inför kraftvärmeverk i Transtorp, Madesjö socken, Nybro kommun, Småland Håkan Nilsson Kalmar läns museum Rapport 2007 Sammanfattning Denna kulturhistoriska utredning av ett område,
Läs merMörbylånga kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Stora Vickleby 6:9 (tidigare del av Stora Vickleby 3:39) m fl
(tidigare del av Stora Vickleby 3:39) m fl Bilaga till detaljplan. Dnr 04/1130 Upprättad 2012-12-18, rev. 2013-04-23, red. ändr. 2013-09-24 Mörbylånga kommun En detaljplan är under upprättande för ett
Läs merBESKRIVNING AV UTKASTALTERNATIV A OCH B
BESKRIVNING AV UTKASTALTERNATIV A OCH B Detaljplane 498 Borgå, Västra åstranden, stranden för kultur och fritid Detaljplaneändring för stadsdelen 22, Kokon skidcentrum, Kokon föredetta reningsverk, åstrandens
Läs merTäkters betydelse för biologisk mångfald. Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter.
Täkters betydelse för biologisk mångfald Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter. Måns Bruun Koordinator för ÅGP Länsstyrelsen i Skåne Artskyddsförodningen Grund
Läs merFlyginventering av grågås i Hammarsjön och Araslövssjön samt delar av Oppmannasjön och Ivösjön
Biosfärområde Kristianstads Vattenrike The Man and the Biosphere Programme, UNESCO Flyginventering av grågås i Hammarsjön och Araslövssjön samt delar av Oppmannasjön och Ivösjön 6 Maj 2007 Vattenriket
Läs merStensjön. Berggrunden i området utgörs av grovkornig granit av Växjötyp. Jordarterna domineras av morän men även kalt berg och torv finns.
Stensjön Stensjön tillhör Stensjöbäckens delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 9 km SSV om Hultsfred på en höjd av 146 m.ö.h. Det är en näringsfattig, svagt humös sjö, 0,40 km 2
Läs merHäckningsresultat hos stare 2006 2008 i Kvismaren
Häckningsresultat hos stare 2006 2008 i Kvismaren Jan Sondell I förra årsskriften presenterades en sammanfattning av de studier av stare som pågått vid Kvismare fågelstation under drygt fyra decennier.
Läs merTrädesmarker i västra Åhus
Trädesmarker i västra Åhus Inventering av trädesmarker i västra Åhus 2005 Inventering av trädesmarker i västra Åhus Den 10-14 juli 2001 inventerade jag förekomsten av trädesmarker strax väster om tätorten
Läs merGöteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl.
Göteborg 2014-08-26 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Linda Andersson och Cecilia Nilsson 2014 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Rapport
Läs merÅterinventering av stormusslor i Edsån 2008
Återinventering av stormusslor i Edsån 008 Peter Ljungberg, Roger Norling och Helena Herngren Inventering, text och foto Peter Ljungberg Aquacom Gyllenkroks allé 9 4 Lund 0706-9999 aquacom@ljungberg.nu
Läs merÖversiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6
Förvaltningen för samhällsplanering Alvesta kommun 342 80 Alvesta Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6 Ett program för planering av bebyggelse på vissa delar av Horgenäs 1:6
Läs merÖversiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg
Naturvärdesbedömning 1 (9) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg POSTADRESS Miljö- och
Läs merHansta gård, gravfält och runstenar
Hansta gård, gravfält och runstenar Gården Hägerstalund som ligger strax bakom dig, fick sitt namn på 1680-talet efter den dåvarande ägaren Nils Hägerflycht. Tidigare fanns två gårdar här som hette Hansta.
Läs merStrandängen. Arkeologisk utredning inför nybyggnation, Jönköpings socken och kommun, Jönköpings län
Strandängen Arkeologisk utredning inför nybyggnation, Jönköpings socken och kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2012:68 Ann-Marie Nordman Rapport, ritningar: Ann-Marie Nordman
Läs merHandboken. just nu i trädgården. januari. 42 planera din trädgård Tomtritning Grundplan Analysplan
just nu i trädgården Trädgårdsarkitekt Karin Janrik och trädgårdsmästare André Strömqvist guidar dig igenom Handboken. januari 42 planera din trädgård Tomtritning Grundplan Analysplan 46 Månadens Kom ihåg
Läs merStrandpaddeinventering i Kristianstad och Bromölla kommuner 2009
Strandpaddeinventering i Kristianstad och Bromölla kommuner 2009 Mikael Gustafsson/N Strandpadda på väg vid Ripa sandar. Den här rapporten är optimerad för att läsas på webben och innehåller därför lågupplösta
Läs mer2009-09-09 Laila Eliasson. Rapport över arkeologisk inventering på fastighet Saxnäs 1:37, Vilhelmina sn
2009-09-09 Laila Eliasson Rapport över arkeologisk inventering på fastighet Saxnäs 1:37, Vilhelmina sn Inledning Med anledning av planerad ny- och utbyggnation på fastigheten Saxnäs 1:37 på Fårnäset i
Läs merAnneröd 2:3 Raä 1009
Arkeologisk förundersökning Anneröd 2:3 Raä 1009 Skee socken Strömstads kommun Bohusläns museum 2005:5 Robert Hernek Arkeologisk förundersökning, Anneröd 2:3 Raä 1009 Skee socken Strömslads kommun Ur allmsnt
Läs merBevarandeplan. Åtmyrberget SE0810484
Bevarandeplan Åtmyrberget E0810484 Namn: Åtmyrberget itecode: E0810484 Områdestyp: CI Area: 35 320 ha Kommun: I huvudsak Vindeln, men berör också Vännäs, Bjurholm och Lycksele Karta: Vindeln 21 J, ekonomiska
Läs merecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark
ecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark 2 mark- och vegetationskartering kring videbäcksmåla 2008 Uppdrag Föreliggande
Läs merARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken Gotland. Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-1333-06. Ann-Marie Pettersson 2007
ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken Gotland Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-1333-06 Ann-Marie Pettersson 2007 2 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken
Läs merNibbla och Älvnäs. Ekerö socken, Uppland. Arkeologisk utredning, etapp 1 och 2. Rapporter från Arkeologikonsult 2009:2352/2353
Nibbla och Älvnäs Ekerö socken, Uppland Arkeologisk utredning, etapp 1 och 2 Rapporter från Arkeologikonsult 2009:2352/2353 Kenneth Svensson Allmänt kartmaterial: Lantmäteriet Gävle 2009. Medgivande I
Läs merÅtgärdsförlag för att främja natur- och rekreationsvärden längs Saxån och Braån
Saxån-Braåns 1(14) vattenvårdskommitté Åtgärdsförlag för att främja natur- och svärden längs Saxån och Braån Saxån och Braån har både stora befintliga och potentiella natur- och svärden. Nedan listas kortfattat
Läs merInstruktion för fjärilsinventering inom det gemensamma delprogrammet Övervakning av dagflygande storfjärilar (Länsstyrelsernas) Version 2012
Instruktion för fjärilsinventering inom det gemensamma delprogrammet Övervakning av dagflygande storfjärilar (Länsstyrelsernas) Version 2012 Karl-Olof Bergman och Nicklas Jansson Inventeringsinstruktionen
Läs mer5. TRÖINGEBERG. Stadens yttre årsringar 5. Tröingeberg
5. TRÖINGEBERG Tröingeberg införlivades med Falkenbergs stad 1971. Stadsdelen har ett avskilt läge och avgränsades mellan åren 1960 och 1996 från resten av staden av gamla E6:an. Tröingeberg genomkorsas
Läs merFågeltorn/Plattformar i sydöstra Sörmland. En sammanställning från Fågelföreningen Tärnan Nyköping/Oxelösund Per Eriksson/Jan Gustafsson
Fågeltorn/Plattformar i sydöstra Sörmland En sammanställning från Fågelföreningen Tärnan Nyköping/Oxelösund Per Eriksson/Jan Gustafsson Omslagsfoto Skräntärna, Thomas Larsson. Övriga bilder i sammanställningen
Läs merReferenshägn. Skogliga inventeringsmetoder i en kunskapsbaserad älgförvaltning. Referenshägn Version 1.0
Referenshägn Skogliga inventeringsmetoder i en kunskapsbaserad älgförvaltning Referenshägn Version 1.0 Författare Jonas Bergquist, Skogsskötselspecialist, Skogsstyrelsen, jonas.bergquist@skogsstyrelsen.se
Läs merKanaljorden 2:1. Planerad bebyggelse i anslutning till Bergs slussar Vreta klosters socken, Linköpings kommun Östergötland.
uv öst rapport 2008:57 arkeologisk utredning, etapp 1 Kanaljorden 2:1 Planerad bebyggelse i anslutning till Bergs slussar Vreta klosters socken, Linköpings kommun Östergötland Dnr 421-2398-2008 Annika
Läs merrätt växt på rätt plats
82 rätt växt på rätt plats av Mikael Propst Hundraårig lind dansar med modernt koncerthus Linden samspelar bra med Uppsala Konsert & Kongress. Den påminner om tiden då den var ett undanskymt gårdsträd
Läs merFÅGELINVENTERING AV LUSMYREN-LUSBÄCKENLUSBERGET SAMT ÅKERMARK 2009
FÅGELINVENTERING AV LUSMYREN-LUSBÄCKENLUSBERGET SAMT ÅKERMARK 2009 Foto Lars-Erik Nilsson Genomfört och sammanställt av Tunabygdens Fågelklubb Inledning och bakgrund Tunabygdens fågelklubb har på uppdrag
Läs merStörre vattensalamander, inventering i Jönköpings län 2010
PM 2010:6 Större vattensalamander, inventering i Jönköpings län 2010 Miljöövervakning samt kontroll av nyanlagda dammar inom åtgärdsprogram för hotade arter Större vattensalamander, inventering i Jönköpings
Läs merGenomgång av sidorna 98 109 i Naturkunskap A: Henriksson
EKOLOGI 2 Genomgång av sidorna 98 109 i Naturkunskap A: Henriksson BERGARTER OCH JORDARTER Några ord och begrepp: Mineral (kvarts, fältspat, glimmer) Bergart (sammanfogade mineral, ex. granit) Angrepp
Läs merKartläggning av atlantisk vårtlav
Kartläggning av atlantisk vårtlav Pyrenula occidentalis Högalidsberget i Forshälla socken, Västra Götalands län Rapport 2008:80 Rapportnr: 2008:80 ISSN: 1403-168X Text: Svante Hultengren Utgivare: Länsstyrelsen
Läs merRestaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE0510050 i Varbergs kommun
2012-12-20 1 (9) Restaureringsplan för Natura 2000-området Balgö, SE0510050 i Varbergs kommun Restaureringsplan inom Life+-projektet GRACE för delområde Balgö. Bilaga 1 Karta med restaureringsområden Jeanette
Läs merSaxtorp 10:50. Skåne, Saxtorps socken, Saxtorp 10:50, Landskrona kommun Sven Hellerström UV SYD RAPPORT 2006:6 ARKEOLOGISK UTREDNING 2005
UV SYD RAPPORT 2006:6 ARKEOLOGISK UTREDNING 2005 Saxtorp 10:50 Skåne, Saxtorps socken, Saxtorp 10:50, Landskrona kommun Sven Hellerström Saxtorp 10:50 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska
Läs merDe fyra klimatzonerna
De fyra klimatzonerna Klimatzoner Klimatzoner är en betäckning på vad för sorts klimat som finns i ett område. Klimat påverkas av vilken longitud eller latitud området befinner sig, eftersom solens strålar
Läs mer3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald
Kantzonernas funktioner Vattendrag och sjöar med omgivande skog, kantzoner, ska betraktas som en enhet. Variationen i naturen är stor och den ena bäcken eller sjön och dess omgivning är inte den andra
Läs merNaturreservat i Säffle kommun
Naturreservat i Säffle kommun Naturreservatet Yttre Hedane På sidan 12 hittar Du en kommunövergripande karta med naturreservaten och på sidan 13 finns en tillhörande lista över naturreservaten samt koordinater
Läs merArkeologisk utredning inför detaljplan, del av Vimmerby 3:3, Vimmerby socken och kommun, Kalmar län, Småland
Arkeologisk utredning inför detaljplan, del av Vimmerby 3:3, Vimmerby socken och kommun, Kalmar län, Småland KNATON AB Rapport november 2015 Omslag: Näs prästgård med ägor år 1696. Av den rektifierade
Läs merträbänkar träspång 1 rad vitblommande körsbärsträd
Gestaltningsprinciper Tölö Ängar II Gestaltningsprinciper Tölö Ängar II Entrétorg Entrétorg Entrétorg vid Hedeleden Entrén från den kommande Hedeleden markeras av de gärdesgårdar som finns i området idag
Läs merNaturreservatet Rosfors bruk
FÖR Naturreservatet Rosfors bruk Piteå kommun 1 (9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ALLMÄNT OM PLANEN...2 2 RESERVATETS SYFTE...2 3 UPPGIFTER OM RESERVATET...2 4 RESERVATSBESKRIVNING...2 5 SKÖTSELOMRÅDEN...3 5.1
Läs merSVARTVALLSBERGET VINDKRAFT
Rapport Länsmuseet Gävleborg 2012:23 SVARTVALLSBERGET VINDKRAFT Särskild utredning Järvsö-Boda 27:1, Järvsö-Ede 1:16, 4:26, 18:1, 21:1, Sjövästra 3:11, Väster-Skästra S:5 Järvsö socken Ljusdals kommun
Läs mer3.2 Trafik och trafikanter resor och transporter
3.1.4 Viktiga målpunkter Marieberg centrum och kringliggande handelsområde är den viktigaste målpunkten i området. Flera olika företag finns här och lokaliseringen en bit utanför Örebro centrum gör att
Läs merSand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Lyngby, SE0420234 i Kristianstad kommun
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Lyngby, SE0420234 i Kristianstad kommun Restaureringsplan inom Life+-projektet Sand Life för område Lyngby. Bilaga: Karta
Läs merStrukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter.
Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter. Undersökningen är finansierad med hjälp av KULM-medel inom det svenska miljöprogrammet för jordbruk och bekostas gemensamt
Läs mer0,20 m 0,30 m 0,35 m 0,45 m 0,55 m
Block 5 2009-03-28 Högskoleprovet Svarshäfte nr. DELPROV 9 DTKj Delprovet innehåller 20 uppgifter. Anvisningar Provet innehåller diagram, tabeller, kartor och andra grafiska framställningar. Materialet
Läs merResultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999
Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999 - Lägesrapport januari 2000 Stefan Tobiasson, Högskolan i Kalmar Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken
Läs merClicker 5. Lathund kring de vanligaste och mest grundläggande funktionerna för att komma igång med Clicker. Habilitering & Hjälpmedel
Clicker 5 Lathund kring de vanligaste och mest grundläggande funktionerna för att komma igång med Clicker. Habilitering & Hjälpmedel Vad är Clicker 5? Clicker 5 är ett stöd till personer i behov av extra
Läs merÖvervakning av Öländsk tegellav
Övervakning av Öländsk tegellav Övervakning av Öländsk tegellav Meddelandeserien nr 2012:12 ISSN-nummer 0348-8748 Utgiven av Länsstyrelsen Kalmar län Författare Ulf Arup, AREK Biokonsult HB Omslagsbild
Läs merArkeologisk utredning. Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:10
Arkeologisk utredning Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 2002:10 Arkeologisk utredning Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 1 Rapport
Läs merBackenområdet. Södermanland, Huddinge socken; Glömsta 2:1, 4:1, 4:2, 4:5, 4:6, 4:9, 4:10, 4:14, 5:1, 5:29 och 5:37, RAÄ 113 Camilla Grön
UV MITT, RAPPORT 2008:10 ARKEOLOGISK UTREDNING Backenområdet Södermanland, Huddinge socken; Glömsta 2:1, 4:1, 4:2, 4:5, 4:6, 4:9, 4:10, 4:14, 5:1, 5:29 och 5:37, RAÄ 113 Camilla Grön UV MITT, RAPPORT
Läs merBILAGA 1 NATURVÄRDEN
Underlag för samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken Näsudden Öst Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, Gotland BILAGA 1 NATURVÄRDEN Vattenfall Vindkraft Sverige AB och Näsvind AB,
Läs merUpptäck Torsö Vänerns största ö!
Ta bussen eller tåget till natur och kultur. Tur nr 2 (10) Upptäck Torsö Vänerns största ö! Torsö är den största ön i Mariestads skärgård. Torsö består av två delar som hänger samman, Torsö och Fågelö.
Läs merHall- Hangvars naturreservat
Hall- Hangvars naturreservat I Hall och Hangvar socknar ligger Gotlands största naturreservat som har en areal på 2165 har. Här kan man uppleva underbara solnedgångar eller bara vandra omkring i omgivningarna
Läs merFör ett demokratiskt samhälle är det viktigt att opartiska korrekta beslutsunderlag är framtagna som ger rätt bakgrund till beslutsfattandet.
För ett demokratiskt samhälle är det viktigt att opartiska korrekta beslutsunderlag är framtagna som ger rätt bakgrund till beslutsfattandet. I ärendet Ny begravningsplats på Järvafältet finns en lång,
Läs merElevblad biologisk mångfald
Elevblad biologisk mångfald Ekologi i skogen Hur fungerar naturen och vilka samband finns mellan olika organismer? En ekologisk undersökning ger oss svar på dessa frågor. Varje ekologiskt system har sina
Läs mer