Dnr SLU ua /07. Förstudie. kravinsamling och lösningsutvärdering för en kontraktshanteringsprocess 1(23)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2007-12-10 Dnr SLU ua 230-2756/07. Förstudie. kravinsamling och lösningsutvärdering för en kontraktshanteringsprocess 1(23)"

Transkript

1 Dnr SLU ua /07 Förstudie kravinsamling och lösningsutvärdering för en kontraktshanteringsprocess Projektledare: Marek Petryk, JEP, extern 1(23)

2 File: Förstudie KTM.doc Innehållsförteckning 1 Sammanfattning efter intervjufasen Inledning Bakgrund Mål Projektets dokumentation Kontraktsmodulen Kontraktsmodulens mål Kravinsamlingen Kravgrupper Kontraktsutformning Projekt- och kontraktsregistrering Framtagning av inbetalningsdokument fakturor och rekvisitioner Bevakning av periodiserade inbetalningar och andra händelser Kontraktsavslutning Informationsåtkomst Teknik, IT-miljö och säkerhetsfunktioner Integration för samspel med Agresso Integration inom SLU Övrigt kring KTM Övrigt utanför KTM Befintlig lösning - omdöme från dem som kan den Generella krav Krav från systemnära intressenter Krav från strategiska intressenter Särskilda krav kontrakt med utlandet Särskilda krav - förstärkt processtöd för de mest behövande Om Kravspecifikationen enl. resultatdokumentet A (bilaga) Summering av intervjufasen Lösningsutvärdering Om utvärderingsfasen enl. resultatdokumentet B (bilaga) (23)

3 Resultatdokument: A Kravspecifikation för KTM.doc ( 19/nov/07) B KTM lösningar och utvärdering.doc (10/dec/07) Bilagor. Bilaga 1 Projektaktiviteter.doc Bilaga 2 Behovstabeller Kontraktsutformning.doc Bilaga 3 - Behovstabeller Projekt- och kontraktsregistrering.doc Bilaga 4 - Behovstabeller Inbetalningsdokument faktura_rekvisition.doc Bilaga 5 Behovstabeller Bevakning och signalering.doc Bilaga 6 - Behovstabeller Kontraktavslutning.doc Bilaga 7 - Behovstabeller Informationsåtkomst och rapporter.doc Bilaga 8 Behovstabeller Teknik_IT-Miljö_Säkerhet.doc Bilaga 9 - Behovstabell Integration med Agresso.doc Bilaga 10 - Behovstabeller Integration inom SLU.doc Bilaga 11 - Behovstabell Övriga krav kring KTM.doc Bilaga 12 - Behovstabeller Övrigt krav utanför KTM.doc Bilaga 13 Kravinsamling sammanfattning.ppt 3(23)

4 1 Sammanfattning efter intervjufasen Genomförande och omfattning På plussidan Stort antal personer intervjuades (54 individer) Stor spridning av de intervjuade vad gäller roller, organisatorisk tillhörighet, relation till kontraktshantering, position i organisatoriska hierarkier Stor volym och bredd på det insamlade materialet De nya processbilderna gav bra struktur på intervjuerna På minus sidan Lång tid för genomförande och kort för analys Del av materialet berör inte KTM Det saknades visualiseringsmedel för presentation av utvecklingsmöjligheter (ex.demo) Resultat - bedömning av nuvarande Projektmodulen På plussidan Acceptabel funktionell nivå för hantering av basuppgifter Det finns stöd för de oftast förekommande kontrakts-/projektvarianter Nära integration med Agresso ekonomisystemet är mycket uppskattat På minussidan Kritik på faktura-/rekvisistionsframställning Kritik på att det saknas signaleringssystem om kommande inbetalningar/rapporteringstillfällen Kontraktsdatabasen anses ha en låg kvalitetsnivå och inte tillfredställande innehåll Innehållet i databasen anses vara svårtåtkomlig för spontana intressenter med speciella informationsbehov Systemstödet för utländska kontrakt är minimalt Användargränssnittet upplevs ibland som svårt och det finns buggar Resultat - bedömning av nuvarande processhanteringen På plussidan Det sprids information om betydelsen och nyttan av själva processtänkandet Det finns intuitiv förståelse och många egna försök att stödja befintliga processer På minussidan Det finns ett litet intresse och förståelse för processtänkandet hos systemnära intressenter i organisationen som helhet 4(23)

5 Inställning till förbättringsideer På plussidan Generellt en stor acceptansvilja för förbättringar Acceptans för de presenterade möjligheterna till förbättringar På minussidan Relativt få egna förslag till förbättringar av systemstödet Fokusering på negativa aspekter vid ev. införande av förbättrat systemstöd (ex. för stor registreringsvolym, alltför sällsynta projekttyper) Resultat kravinsamling På plussidan Många och detaljerade krav Stor variation och bredd på kravbilden På minussidan Svårt att hantera blandning av viktiga och mindre viktiga krav Svårt att hantera prioritetsbild vid kravsortering och ackumulering 2 Inledning 2.1 Bakgrund Den nya projektredovisningsmodellen (efter PRIS) och den kommande uppdateringen av Agresso skapar ett lämpligt tillfälle att belysa helheten kring hanteringen av kontrakt som hanterar extern forskningsfinansiering. 2.2 Mål Att ta fram ett dokument KTM kravspecifikation, som delmål för etapp-1. Dokumentet skall sammanställa krav utformade av olika intressentgrupper på SLU och vara basen för utvärderingen av externa systemstödslösningar för hantering av kontraktshanteringsprocessen. Ett delmål för etapp-2 är framställningen av ett dokument till KTM lösningar och utvärdering. Detta dokument kommer att ge underlag för beslut på SLU vid valet på vilket sätt man skall utveckla systemstödet vidare för kontraktshanteringsprocessen. 2.3 Projektets dokumentation De ovannämnda, i kap. 2.2, måldokumenten finns som speciella bilagor (Resultatdokument) till denna Förstudie, i form av separata filer. Under rubriken Bilagor finns de övriga dokument/filer med detaljerad bakgrundsinformation. Dokumentet Projektaktiviteter, som finns med bland bilagor, fokuserar på själva projektjobbet - med tidplanen, sättet att bedriva arbete, kontrollpunkter och tabeller med statistik över intervjuade intressenter (etapp-1) och kort information om de kontaktade högskolorna (etapp-2). 5(23)

6 De följande bilagorna (från nr 2 till 12) består av behovstabeller, dvs. en sorterad samling av ursprungliga krav/behov som samlades under intervjuarbete och presenteras i dessa filer i originalformat, utan alltför stora korrigeringar. Sorteringen och ackumuleringen av alla samlade krav i mindre grupper med liknande behov styrdes av ambitionen att dels följa kontraktshanteringsprocessen, dels att skapa bättre överblick för läsare som är kanske bara intresserade av vissa delar av det samlade materialet. Varje dokuments krav är kort kommenterade i respektive kapitel under huvudkapitel 4.1. Sist bland bilagor ligger en liten PowerPoint fil; Kravinsamling sammanfattning, med kort presentation av resultat för bara etapp-1. 3 Kontraktsmodulen 3.1 Kontraktsmodulens mål Målet med att använda ett kontraktshanteringssystem kan sammanfattas i två punkter; Att få ett systemstöd till arbetsflödet som hanterar de parametrar i de kontrakt som har en ekonomisk betydelse för SLU. Effektivare ekonomisk hantering av ärenden, hög kvalitet på den registrerade informationen och bättre fungerande ekonomiska rutiner är det önskade resultatet av detta mål. Att få stöd till hela kontraktshanteringsprocessen som omfattar inte bara stöd till utförandet av ekonomiska operationer, men i en bredare mening stöd till alla intressenter i processen. Olika intressenternas behov måste hanteras i samverkan för att kunna uppnå hög effektivitet och kvalitet i hela processen. Som man ser leder det första målet till ett mindre kravspektrum än det andra. För att tillfredsställa det första målet skapade man den nuvarande Projektmodulen, som ger det mest nödvändiga stödet man behöver. För att höja kvaliteten på informationen i systemet och effektivisera arbetet i processen måste man ha en mera avancerad lösning som troligen kan omfatta både organisatoriska förändringar och ett bättre systemstöd. 4 Kravinsamlingen 4.1 Kravgrupper Den mest användbara sorteringen av intervjumaterialet bör vara den som tar hänsyn till kravfördelningen längs processkedjan. Ett försök att göra det skall visas i detta kapitel. Det var inte lätt att kvalificera varje behov rätt. Ganska ofta berör man i samma krav flera olika funktioner inom samma kravformulering. Och de snabba anteckningarna under 6(23)

7 intervjuer överförda i en excelmall inte alltid är tillräckligt exakta för att entydigt kunna placera kravet inom en viss grupp. En begränsad tid för att genomföra denna omsortering resulterade också i att vissa krav kunde hamna i en fel grupp. Men beslutet att visa det mesta av det insamlade materialet i form av separata filer med grupper av krav gör att varje läsare som är djupare intresserad i en vis del av processen kan själv granska den delen, se vad som finns där och dra egna slutsatser. Det blev 11 grupper av krav som man kan se i den följande tabellen. Inom varje grupp sker ytterligare samsortering/ackumulering av kravrader så att nästa detaljnivå kommer fram. Med hjälp av denna tabell kan man göra en generell uppskattning var fokus och intresse låg hos de intervjuade. 7(23)

8 Kravsammanställning - fördelning enligt kravspecifikationens behov Kravgrupper(antal undergrupper) Undergrupper Krav rader A. Kontraktsutformning (37) Kontraktsutformning - ansökan 8 Kontraktsutformning - diariet 6 Kontraktsutformning - inform. 8 Kontraktsutformning - kalkyl 10 Kontraktsutformning - övrigt 5 B. Projekt- och kontraktsregistrering (19) Kontrakt - e-dokument 5 Kontrakt - information 3 Kontrakt - OH 3 Kontrakt - regelverk 8 C. Framtagning av inbetalningsdokument (14) Faktura-rekvisition 14 D. Bevakning av periodiserade inbetalningar (16) Signal med ärendehantering 2 Signal om inbetalningsdags 11 Signal om kontraktsslut 3 E. Kontraktsavslutning (11) Kontraktsavslut 7 Kontraktsavslut disp.tid 4 F. Informationsåtkomst (24) Rapport - gränssnitt 8 Rapporttyp 7 Rapportutskick 2 Information - åtkomst 4 Information - analys 3 G. Teknik, IT-miljö och säkerhetsfunktioner (18) Teknik - IT-miljö 6 Teknik - säkerhet 3 Teknik - förvaltning 6 Teknik - dokumentation 3 H. Integration för samspel med Agresso (3) Agressokompatibilitet 3 I. Integration inom SLU (41) Nyutveckling - Agresso 5 Utveckling - integration 3 Utveckling - nya fält 24 Utveckling - inputkontroll 2 Utveckling - automatisering 3 Utveckling - budgetuppföljning 2 Utveckling - generellt 2 J. Övrigt - kring KTM (39) Buggar 4 Enkelhet 8 Sekretess 5 Särskilda projekt 7 Utland koordinatorssupport 2 Utland - support 13 K. Övrigt utanför KTM (17) OH - generellt 1 Övriga behov - sparbuffert 6 Övrigt - forskning 5 Övrigt - organisation 3 Övrigt - regelverk 2 8(23)

9 En statistisk sammanfattning av de samlade kraven fördelade på den grövsta nivån visas i tabellen nedan. Fördelning av antalet kravrader per kravgrupp Antal kravrader % A. Kontraktsutformning B. Projekt- och kontraktsregistrering 19 8 C. Framtagning av inbetalningsdokument 14 6 D. Bevakning av periodiserade inbetalningar 16 7 E. Kontraktsavslutning 11 5 F. Informationsåtkomst G. Teknik, IT-miljö och säkerhetsfunktioner 18 8 H. Integration för samspel med Agresso 3 1 I. Integration inom SLU J. Övrigt - kring KTM K. Övrigt utanför KTM 17 7 TOTALT Man kan se att de grupper där kraven kom både från systemnära- och strategiintressenter har höga siffror i tabellen. Det gäller främst grupper kontraktsutformning, informationsåtkomst och integration inom SLU. Hög andel av Övrigt kring KTM kommer mest på grund av att där hamnade alla frågor kring hanteringen av utlandsfinansiering och projekt med speciella behov dvs. två områden som kräver mycket stöd. Statistiktabeller - en för varje kravgrupp - finns längre fram i detta dokument, i varje kapitel som tar hand om en funktionsgrupp Kontraktsutformning Innehållet av de rader med behov som listas i tabellen nedan finns i sin helhet tillgängliga i ett separat dokument, Bilaga 2. Kravfördelning inom gruppen A. Kontraktsutformning Antal % Kontraktsutformning - ansökan 8 22 Kontraktsutformning - diariet 6 16 Kontraktsutformning - information Kontraktsutformning - kalkyl Kontraktsutformning - övrigt 5 14 Totalt (23)

10 I intervjusamtalen kring den delen av processen var det mycket frågor om korrekt och begriplig information och dokumentation. Dels var det troligen en extra påverkan av det parallellt pågående PRIS-projektet, men orsaken var även de genuina behoven av klarhet kring egna arbetsuppgifter. Man undrade vad det är som egentligen gäller, hur man skall göra för att göra rätt, vad lagen säger, vad man måste göra (regelverk). Frågan om man skall lagra kalkyler och projektbeskrivningar, som är grunden till framtida avtal, eller inte lagra är inte alltför intressant för de stora grupperna av intressenter. Det är viktigt med lagring för dem som ansvarar för juridiken, uppföljning, analys och statistik, och även för dem som ser nytta av mallar och lagring som form av kvalitetssäkring av det kommande avtalet. Om alla fält är korrekt ifyllda innan kontraktet är utformat - blir det med större sannolikhet korrekt även vid tidpunkten då kontraktet är färdigt till underskrift och registrering Projekt- och kontraktsregistrering Innehållet av de rader med behov som listas i tabellen nedan finns i sin helhet tillgängliga i ett separat dokument, Bilaga 3. Kravfördelning inom gruppen B. Projekt- och kontraktsregistrering Antal % Kontrakt - e-dokument 5 26 Kontrakt - information 3 16 Kontrakt - OH 3 16 Kontrakt - regelverk 8 42 Totalt Här syns det ännu mera att regelverk och information upplevs i det här steget som bristområdena. Men egentligen är det för sent att informera och dokumentera så sent i processen. Man bör göra det innan, i det första förberedande steget och då skulle man inte uppleva problemen här Framtagning av inbetalningsdokument fakturor och rekvisitioner Innehållet av de rader med behov som listas i tabellen nedan finns i sin helhet tillgängliga i ett separat dokument, Bilaga 4. Kravfördelning inom gruppen C. Framtagning av inbetalningsdokument Antal % Faktura - rekvisition Här är det frågan om en mycket samstämmig opinion. Den nuvarande lösningen anses vara för krånglig och man vill ha ett enklare sätt att hantera dessa egentligen ganska enkla uppgifter. Även vid fortsatta användning av den befintliga lösningen inom den nya releasen måste man göra något åt denna grupp av funktioner. Att man vill ha engelskspråkiga 10(23)

11 fakturor/rekvisitioner och att man inte vill ha buggar i det krångliga systemstödet som finns nu känns bara som små detaljer i sammanhanget Bevakning av periodiserade inbetalningar och andra händelser Innehållet av de rader med behov som listas i tabellen nedan finns i sin helhet tillgängliga i ett separat dokument, Bilaga 5. Kravfördelning inom gruppen D. Bevakning av periodiserade inbetalningar Antal % Signal med ärendehantering 2 13 Signal om inbetalningsdags Signal om kontraktsavslut 3 19 Totalt Att man saknar systemstöd för signaler om att det är dags för nästa inbetalning vet alla på lokalnivå och de har egna signallösningar. Att det är ett allmänt bekymmer syns tydligt genom att det finns ganska stort antal kravrader. Hur viktigt det är att göra kontroller även i slutet av projektet upplevs tydligen inte som ett lika stor bekymmer, är det bara några som efterfrågar det. Många vet inte om de nya möjligheterna att signalera med ev. samtidigt leverans av underlagsinformation via funktioner av ett ärendehanteringssystem. Därför är denna grupp av krav inte representerad här med stort antal frågor Kontraktsavslutning Innehållet av de rader med behov som listas i tabellen nedan finns i sin helhet tillgängliga i ett separat dokument, Bilaga 6. Kravfördelning inom gruppen E. Kontraktsavslutning Antal % Kontraktsavslut 7 64 Kontraktsavslut - dispositionstid 4 36 Totalt Kraven i denna tabell är ganska spridda i sin art och berör följande ämnen; behovet av forskarrapporter som en av avslutningsparametrar, behovet av regelverk, rutiner, och information just i denna fas. En liten grupp av olika krav fokuserar här begreppet dispositionstid, som blev mera känd tack vare Pris-projektet. 11(23)

12 4.1.6 Informationsåtkomst Innehållet av de rader med behov som listas i tabellen nedan finns i sin helhet tillgängliga i ett separat dokument, Bilaga 7. Kravfördelning inom gruppen F. Informationsåtkomst Antal % Rapport - gränssnitt 8 33 Rapporttyp 7 29 Rapportutskick 2 8 Information - åtkomst 4 17 Information - analys 3 13 Totalt Den första gruppen av krav som handlar om gränssnittet önskar man en sak enkelhet i gränssnittet. Behoven i gruppen Rapporttyp listar ut olika varianter av rapporter ex. status just nu, med forskaren som huvudnyckel, stor och överskadlig rapport för halvårsuppföljning och en rapport med information om finansieringsmedel planerade/säkrade för det kommande året. Det är några spontana förslag som visar att vid skapandet av nya standardrapporter bör man vara i direkt kontakt med potentiella användare och stämma av med dem direkt om de trivs med förslaget eller vill ha något annat. Få yttrar sig i nästa gren Rapportutskick - men man vill ha dessa utskick. D.v.s. en aktiv handling i stället för bara öppnad möjlighet att hämta information. En aktiv support i processen är en idé bakom ärendehanteringssystemet och rapportutskick kunde ingå i denna lösning. Åtkomst av informationen fokuserar på analytikers behov. De behöver alla sorter av information, inte bara kring den ekonomiska uppföljningen, men också för koppling mellan forskning och ekonomi eller bara information om forskningsinriktning. Det är inte många av den typen av intressenter på SLU, men deras behov har en stor tyngd. Även den sista gruppen av krav fokuserar på behov från samma intressentgrupp analytiker, där högre kvalitet på lagrat data pekas ut, samt vikten av samverkan mellan analytiker och forskarkåren Teknik, IT-miljö och säkerhetsfunktioner Innehållet av de rader med behov som listas i tabellen nedan finns i sin helhet tillgängliga i ett separat dokument, Bilaga 8. 12(23)

13 Kravfördelning inom gruppen G. Teknik, IT-miljö och säkerhetsfunktioner Antal % Teknik - IT-miljö 6 67 Teknik - säkerhet 3 33 Teknik- förvaltning 6 67 Teknik - dokumentation 3 33 Totalt I gruppen som samlar frågor kring IT-miljö har man frågor kring drift, datakommunikation och integration med övriga system på SLU där man pekar ut MOSS som stödplattform för systemutveckling i framtiden. I frågor gällande säkerhet pekar man ofta på Single SignOn, samt behovet av loggning av aktiviteter för en korrekt hantering av spåbarhet. Inom delgruppen som hanterar förvaltningsfrågor pekar man ut följande parametrar; MS SQL Server för datalagring krävs, nivån på leverantörssupport bör utvärderas, lika väl som versionshantering och behörighetslösningen. Tekniker lärda av tidigare erfarenheter har också tydliga krav på den dokumentation som de vill ha på en viss nivå (med databas och metadata beskrivningar), som ofta saknas ex. för nuvarande Agresso Integration för samspel med Agresso Innehållet av de rader med behov som listas i tabellen nedan finns i sin helhet tillgängliga i ett separat dokument, Bilaga 9. Kravfördelning inom gruppen H. Integration för samspel med Agresso Antal % Agressokompatibilitet Det är en liten men viktigt kravgrupp om man inte vill ha för mycket jobb med anpassningar i Agresso till det eventuella nya KTM. Detta krav ligger högt bland de viktigaste i kravspecifikationen och kan vara ett av de svåraste att tillfredsställa av möjliga fristående lösningar för KTM Integration inom SLU Innehållet av de rader med behov som listas i tabellen nedan finns i sin helhet tillgängliga i ett separat dokument, Bilaga 10 13(23)

14 Kravfördelning inom gruppen I. Integration inom SLU Antal % Nyutveckling - Agresso 5 12 Utveckling - integration 3 7 Utveckling - nya fält Utveckling - inputkontroll 2 5 Utveckling - automatisering 3 7 Utveckling - budgetuppföljning 2 5 Utveckling - generellt 2 5 Totalt Här finns en hel del behov/krav som berör den framtida lösningen, dvs. skapande av en ny bättre kontraktsmodul. En del av behoven som finns i denna tabell kan troligen tillfredsställas med hjälp av nuvarande Agresso i ny releaseversion. Den första delgruppen Nyutveckling Agresso - fokuserar mycket på vad man kan göra bättre om man nyttjar Agressos databas i samspelet med andra system som ex. rapporteringsstöd och integration med ny KTM. Här hamnade också en fråga om utökad användning av Projektmodulen för en vanlig projektuppföljning. D.v.s. en konkurrerande användning av samma projektstödjande Agresso-funktionalitet för andra ändamål än KTM. Mera om det finns inom Tabellen Övrigt kring KTM, och där inom gruppen Särskilda projekt. I gruppen Utveckling automatisering pekas ut behovet av en enklare lösning av nuvarande KTM. Projektdel-periodiseringar bör inte kräva någon input och extra stöd för framtagning av ett kontraktsnummer enligt kravställare. Det finns även en fråga om en möjlig hantering av små kontrakt under samma KTM-paraply, där bara framtagning av faktura skulle få stöd. Det är önskat under villkoret att stödet från den nya KTM lösningen skall fungera enkelt, snabbt och ge direkt information till Agresso. Två frågor gäller möjligheten att följa upp budget. Man gör det manuellt i viss mån, men man kunde automatisera det om det skulle finnas ett tillräckligt systemstöd och rätt underlag från början av processen kalkyl som budgetunderlag och ev. möjligheter till prognoser år efter år. För stora, fleråriga projekt är det en intressant tanke. I övriga grupper finns det olika typer av idéer, där man bl.a. pekar på behov av ett webbgränssnitt, på behov av att använda nyckelfält som bör vara lika i olika system, på vikten av behörighetshantering för att skapa enkelhet i användargränssnittet genom en begränsad informationsvolym tillgänglig för varje individ. Den stora mängden av krav i raden Utveckling nya fält har mycket blandat innehåll, där den gemensamma nämnaren är behovet av nya fält, eller nya användningssätt av befintliga fält. Fält som man gärna vill se är ex. Finansiären-fältet, Kön-fältet (pga. för korta Personnummer-fälten), SCB-kodfältet, Abstrakt-fältet, Sekretsskydd-fältet, samt flera fält med information om kontraktsinbetalningar framåt i tiden år efter år, flera fält för hantering av koordinator/partner roller och dessa speciella projekt. Utöver det finns även behovet av informationsstöd på engelska här och man pekar på vikten av vissa nyckelfält vid samkörning av information från flera system. 14(23)

15 Denna del bör man titta extra noga på i nästa del av projektet då man analyserar lösningar. I kravspecifikationen finns inte alltid krav på så låg detaljnivå, därför denna tabell kan vara lämplig för en extra avstämning för kontroll om allt i den utvärderade lösningen finns på plats Övrigt kring KTM Innehållet av de rader med behov som listas i tabellen nedan finns i sin helhet tillgängliga i ett separat dokument, Bilaga 11. Kravfördelning inom gruppen J. Övrigt - kring KTM Antal % Buggar 4 10 Enkelhet 8 21 Sekretess 5 13 Särskilda projekt 7 18 Utland - koordinatorssupport 2 5 Utland - support Totalt Information om buggar i nuvarande systemet och behovet av ett enklare gränssnitt och hanteringsflöde är inte något nytt. Vid arbete med en övergång till den nya releasen av Agresso bör man titta på dessa tabeller för att försäkra sig om att inget av de kända kraven missas. Flera buggar är listade i kapitel i ett annat dokument framtaget på SLU, som beskriver kontraktshanteringsprocessen Slutrapport: Inbetalningar, från 26 sept 2007, framtagen av Karolina Bergström på JEP. Sekretessdelen pekar både på policy- och informationsbehovet i denna fråga, samt behov av systemstöd. Om man tar beslutet att kontrakts- och projektinformation är skyddat måste man ha möjlighet att fullfölja detta beslut och skydda materialet inom och utanför systemet. Det lägsta nivån som man bör ha - är ett sekretessfält som informerar att just detta projekt är skyddat. Men man kan utöva skydd på betydligt mera avancerade sätt med behörighetsskydd t.ex. Det är en blandning av system- och informationsbehov i denna kravtabell. Särskilda projekt är benämningen av projekt som på något sätt är annorlunda än de vanligast förekommande. Det är en motsats till typiska projekt. En annan karaktärsparameter är att särskilda projekt oftast är mera komplicerade än de typiska. I gruppen särskilda projekt ingår oftast projekt som har finansiering från utlandet, blandad inhemsk och utländsk finansiering och även sådana med bara svensk finansiering men som tillämpar koordinator/partner lösningar i hanteringen av samarbete och finansiering. Ett exempel för särskilda projekt är CBM:s hantering av SIDA:s finansiering till 3.e världen, som är ganska unik på SLU. Den typen av projekt kräver extra bra stödlösningar. De sköter en komplicerad verksamhet där administrationskostnader måste bli låga för att kunna behålla förtroende hos finansiären. 15(23)

16 De två sista del-tabeller samlar behoven av dessa lite udda aktiviteter, som lider av alltför svagt systemstöd och oftast också av otillräcklig informations- och organisationsstöd. När man tittar närmare på behoven av dessa projekt ser möjliga systemstödslösningar mycket lika dem, som SLU söker för stöd för typiska kontrakt. Fast för särskilda projekt är man minst lika mycket intresserad av utbetalningar och inkommande rapporter, som KTM är intresserad av inbetalningar och forskarrapporter som skickas ut. Det kan innebära att en KTM modul kunde man lätt (?) återanvända i en kopierad och lite anpassad version för ett kraftfullt hanteringsstöd till olika särskilda projekt. Den tanken kan man kanske utveckla vidare i nästa etapp då utvärderingarna av stödsystem visar om en sådan extra tillämpning kan finns bland de verkliga lösningsalternativen Övrigt utanför KTM Innehållet av de rader med behov som listas i tabellen nedan finns i sin helhet tillgängliga i ett separat dokument, Bilaga 12. Kravfördelning inom gruppen K. Övrigt - utanför KTM Antal % OH - generellt 1 6 Övriga behov - sparbuffert 6 35 Övrigt - forskning 5 29 Övrigt - organisation 3 18 Övrigt - regelverk 2 12 Totalt Här hamnade kraven/behoven som inte har mycket att göra med KTM, men som var så angelägna för de intervjuade intressenter att man fick dem med hit. Det kan vara av intresse att veta vad forskarna är mest intresserade att diskutera just nu. Det är en stor oro bland forskarna kring de nya reglerna som gör att deras finansiella säkerhetsbuffertar med sparade pengar kommer att minska eller försvinna inom kort. Forskarna vädjar om hjälp uppifrån för att kunna hantera de situationer där man tills nyligen kunde utnyttja de buffrade beloppen. Även en del av organisatoriska förslag hamnade i denna grupp. 16(23)

17 4.2 Befintlig lösning - omdöme från dem som kan den En generell inblick i svaga sidor av den nuvarande Kontraktshanteringsmodulen ger följande tabell. Den var skapad efter att ca 50% av intervjuade var tillfrågade och visar den relativa tyngden av vissa frågor när den systemnära delen av intressenter lämnade sina åsikter. Sammanfattning av kravinsamlingen tom v42 Nr Område med kraven Antal krav per kravområde 1 Faktura/rekvisition 14 2 Signaleringsbehov 11 3 Agresso - kompatibilitet o.d. 9 4 Rapporter 9 5 Informationsbehov 8 6 Enkelhet 7 7 A-delen (sökning av finansiering) 6 8 IT/SLU:s miljö 6 9 Kontraktsutformning 5 10 Utland - stöd 5 11 Utveckling av nuläge 5 12 Buggar i nuvarande KTM 4 13 Diariefrågor 3 14 OH 3 15 Projektstöd via egen modul 3 16 e-dokument 1 17 Kvalitet 1 * Antal personer utfrågade för denna tabell var 26 individer ** Typiska intressenter i denna fas: "systemnära", **** Flera av kraven inom vissa områden är helt identiska! De flesta hade negativa åsikter om den delen av nuvarande Projektmodulen där man tar fram inbetalningsdokument fakturor eller rekvisitioner. Behovet av signaleringssystem för att i tid förbereda sig till hämtningen av finansieringsmedel eller rapportering från projektet till finansiären är det område där de flesta blev tvungna att hitta på egna bevakningslösningar. Och här hamnade denna grupp på andra plats bland värstingar. Dessa två första kravområdena innebär egentligen bara 2 generella krav som kan sammanfattas med gör det bättre än det är nu. De andra områdena kan innebära skilda krav på olika detaljer i processen och med ev. olika precisionsgrader vad man egentligen behöver. Flera krav berör inte direkt systemstödet, men visar bara att det finns även andra problem i processen ofta av informationskaraktär. 17(23)

18 4.3 Generella krav De kraven som kunde anses för att vara generella för hela systemstödet finns samlade under denna rubrik i Kravspecifikationsdokumentet (Resultatdokument A), där ytterliggare en stor del av de samlade behoven finns i en separat kravtabell som innehåller behoven inom användargränssnittet. 4.4 Krav från systemnära intressenter Dessa krav uppstår i direkt relation till den nuvarande Projektmodulen. Det är basen och från den går man vidare med ganska blygsamma förändringsbehov av vilka flera man kan säkert tillfredsställa inom den nuvarande systemlösning förstärkt med ny Agressorelease och kringliggande supportsystem för diarieföring och ärendehantering. Mera om krav från just denna intressentgrupp finns under kapitel 4.2 här. 4.5 Krav från strategiska intressenter Här är två områdena som dominerar stort kontraktsutformning och rapportering. Båda två ligger i nuläge utanför systemstödet för Projektmodulen. - Kontraktsutformningen sköts enligt bästa förmåga av de enskilda forskarna, med ganska bra kontrollförsök från prefekter och med mycket varierat stöd från institutionsekonomer. Om stödet är mindre är det oftast pga. att forskarna inte söker det och klarar sig själva. - Informationshämtning direkt och i form av rapporter görs från Agresso, eftersom oftast vill man ha en blandning av information den kommande från Projektmodulen med den från Agressos bokföring. Strategiska intressenter kan man dela upp på två grupper de som arbetar lokalt, i intervjuerna var de typiska representanter - professorer, prefekter, stödpersonal på fakultetsnivå och de som arbetar centralt SLU-staber och chefsbefattningar på JEP. Lokala strategiska intressenter var inte särskild intresserade i KTM och det typiska behovet inom detta område kan man sammanfatta som krav på en enkel och för deras behov anpassad informationsaccess direkt eller via rapporter. Men det kom många krav/behov som gäller andra områden som den gruppen oroar sig för, men dessa krav ligger utanför denna utredning. Centrala strateger fokuserar mycket på nyttan som kunde komma från KTM, om man kunde utvidga funktionaliteten genom ökning av informationsmängden som samlas i databasen. Det kunde ge bättre stöd för olika ekonomiska processer som planering & budgetering, periodiserade bokslut och bättre ordning och reda i hantering av inkommande penningströmmar från finansiärer. Ett mycket viktigt behov är kvalitetsförbättring på den information som samlas med hjälp av KTM. Men lösningen på detta problem ligger inte enbart i ett förbättrat systemstöd. Det är snarare behovet av organisatoriska förändringar med mera information och klara policybeslut 18(23)

19 som behövs mest och som måste göras först. Vikigt i sammanhanget är informationshanteringen i den första delen av processen där man utformar avtalen, innan de blir påskrivna. Både själva systemstödet och strategi intressenter får då kvalitetssäkrat data som underlag. 4.6 Särskilda krav kontrakt med utlandet Det är ett mycket intressant område som kommer med många krav, men utformade i ganska generella termer. Det gäller samspelet med utländska finansiärer med EU:s ramprogram och strukturfonder. Om man försöker följa behoven bättre information och fysiskt stöd - och fokusera bara på lösningar som kunde hjälpa dem, då kommer man att fokusera på de mjuka delarna organisation, information, regelverk som behövs mest och först. Sedan bör man satsa på användningen av lämpliga systemlösningar för att leverera allt nödvändigt stöd. Det känns som om det fanns mycket att göra här, men kopplingen till KTM ligger på ganska basalnivå. Ge samma stöd till hanteringen av utländska kontrakt som man ger till inhemska. Det är utgångsläget. I ett visionärt utformat krav bör man satsa på systemstödet för dessa komplexa projekt framför allt på koordinatorsdelen, där effektiv hantering med användning av ärendehanteringsfunktionalitet och e-dokument kunde minska betydligt den vardagliga stressen som är kopplat till administration av den typen av projekt. 4.7 Särskilda krav - förstärkt processtöd för de mest behövande Typiska projekt klarar sig ganska bra även nu. De stora frågorna gäller komplexa projekt, där flera parter samarbetar, flera finansiärer finansierar, arbete pågår under lång tid, det finns flera typer av avtal uppåt mot finansiärer och neråt mot partners. Pengar kan flytta åt alla håll och man menar att det inte finns någon möjlighet att stödja sådana individuellt unika och amtidigt omfattande forskningsinsatser. Det generella behovet av mera stöd är mycket vagt formulerat. Men man kan säkert förbättra varje enskilt projekt av denna karaktär genom att stödja det inte bara med extra personal, men också med att skapa regelverk hur man bör hantera typiska frågor, skapa processbeskrivningar för dessa projekt så att de blir så repetitiva som möjligt och då kommer också systemstödet tydligt att hitta sin plats. 4.8 Om Kravspecifikationen enl. resultatdokumentet A (bilaga) Kravspecifikationen är skapad i form av ett separat dokument. På detta sätt kan man formulera och samla bara krav som berör direkt systemstödet och lämna utanför alla behov som finns kring regelverk, information och organisation inom SLU, samt kritik av nuvarande lösning. Kravspecifikationen är förberedd till utvärdering av kompletta lösningar av systemstödet för effektivare hantering av kontrakt på SLU. Det finns troligen inte någon lösning som täcker hela kravspektrumet, men svar på alla frågor ger ett bra underlag för bedömning. 19(23)

20 4.9 Summering av intervjufasen Bedömning av den nuvarande lösningen Frekventa användare av Projektmodulen ger den ofta ett bra betyg för helheten och ger en mildare bedömning av de kända felen, som oftast är exakt samma som den andra, mera kritiska gruppen pekar ut som brister. Mindre vana användare och yngre personer bedömer nuvarande stödsystemet lite hårdare och ställer bestämda krav på förbättringar. Mindre volymer av kontrakt på en viss institution innebär inte alltid att de ansvariga på lokalnivån har sämre kunskaper i hanteringen av Kontraktsreskontran. Det är snarare personlighetstypen och troligen den allmänna belastningsgraden som avgör om man vill eller inte vill jobba själv med det nuvarande systemet, samt hur bra man kan detta system. Den mest kritiserade delen av kontraktsprocessen är arbetet med faktura- eller rekvisitionsframställningen, som beskrivs i mycket negativa termer som en klumpig och irriterande lösning. Det finns flera som hoppar över det stödet som man får för svenska fakturor eller rekvisitioner och tillverkar dem med excelmallar för att hoppa över de stödprocedurer som kontraktsreskontran erbjuder. Men de är noga med att skicka kopior till central ekonomiavdelning för korrekt hantering i Agresso. Man klagar sällan spontant på avsaknaden av stöd för hantering av utländska fakturor hos gruppen systemnära intressenter. Orsakerna är troligen låg volym av denna typ av ärenden. Gruppen strategiintressenter, som inte är så homogen som namnet kan ge sken av, visar största intresset för informationsåtkomst helst via rapporter, men ibland också direkt åtkomst. Men pga. att många i denna grupp har nu bra stöd från systemnära (ekonomiassistenter), upplevs avsaknaden av den egna informationsaccessen inte alltför stor. Det är snarare fråga om känslan av beroende. Flera är alltför mycket beroende av mellanhänder om de vill veta något som finns i systemet. En annan grupp är de som har som yrke att gräva i databaser och analysera information. Nu har det svårt att få fram det som de vet att de behöver. Dels finns det en utspridd känsla för otillräcklig kvalitet av information som nuvarande Projektmodulen skapar, dels saknar man informationen vad egentligen finns i denna databas och hur man kan komma åt denna information. Egna lösningar på lokalnivå som åtgärdar brister i nuvarande Kontraktsmodulen. Nästan alla systemnära intressenter på lokalnivån använder någon hjälplösning som kompenserar bristerna i stödet i det nuvarande kontraktssystemet. Oftast är det fråga om ett excelark, med olika typer av uppföljningsinformation ibland enkla lösningar, med det nödvändigaste och ibland riktigt avancerade systemstödapplikationer med ambition att ta hand om allt som man behöver veta. De minimala behoven som man försöker tillfredställa är: En enkel samlad lista av hela omfånget av alla kontrakt som berör individen. Det innebär oftast alla projekt per institution. Listans huvudnyckel är nästan alltid forskarnamn. Alla projekt och kontrakt är sorterade per huvudansvarig forskare 20(23)

Lathund för informationshantering vid stad och land: arkivering och registrering av dokument och ärenden i Public 360

Lathund för informationshantering vid stad och land: arkivering och registrering av dokument och ärenden i Public 360 Institutionen för stad och land 2015-06-03 Lathund för informationshantering vid stad och land: arkivering och registrering av dokument och ärenden i Public 360 Introduktion Allmänna handlingar vid myndigheter

Läs mer

Rapport Version 1.0 Johan Aldén Sida 1 av 12 2011-04-25. Rapport Förstudie Elevadministration och schemaläggning Sambruk

Rapport Version 1.0 Johan Aldén Sida 1 av 12 2011-04-25. Rapport Förstudie Elevadministration och schemaläggning Sambruk Johan Aldén Sida 1 av 12 Rapport Förstudie Elevadministration och schemaläggning Sambruk Johan Aldén Sida 2 av 12 Innehållsförteckning Inledning... 4 Deltagande kommuner... 4 Sammanfattning... 5 Förstudiens

Läs mer

Förvaltningsstrategi NyA 2015-2017

Förvaltningsstrategi NyA 2015-2017 Avdelningen för systemförvaltning och systemdrift Föredragande Per Zettervall Avdelningschef 010-470 03 00 per.zettervall@uhr.se DNR 4.2.2-1048-2014 Datum 2014-06-02 Postadress Box 45093 104 30 Stockholm

Läs mer

Modern e-förvaltning...och hur Lemontree hjälper er att uppnå detta!

Modern e-förvaltning...och hur Lemontree hjälper er att uppnå detta! Modern e-förvaltning..och hur Lemontree hjälper er att uppnå detta! Bakgrund Problemen som många av Sveriges kommuner står inför idag är många: Omfattande krav på besparingar Andelen äldre som behöver

Läs mer

IT-generella kontroller i Agresso, skattekontosystemet, Moms AG och Tina

IT-generella kontroller i Agresso, skattekontosystemet, Moms AG och Tina 1 IT-generella kontroller i Agresso, skattekontosystemet, Moms AG och Tina Riksrevisionen har som ett led i den årliga revisionen av Skatteverket granskat IT-generella kontroller i ekonomisystemet Agresso,

Läs mer

Preliminär projektdefinition Bygglovsleveranser 2010-04-09/bj

Preliminär projektdefinition Bygglovsleveranser 2010-04-09/bj INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND... 2 2. SYFTE... 2 3. MÅL... 3 4. OMFATTNING OCH RESULTAT... 4 5. KOPPLINGAR TILL OCH BEROENDEN AV ANDRA PROJEKT... 5 6. PLAN FÖR GENOMFÖRANDE... 6 Sida 1 1. BAKGRUND Denna

Läs mer

Ärendehanteringssystemets funktionalitet och användarvänlighet

Ärendehanteringssystemets funktionalitet och användarvänlighet Ärendehanteringssystemets funktionalitet och användarvänlighet Landstinget Gävleborg Revisionsrapport Oktober 2010 Ove Axelsson Tove Färje Innehållsförteckning SAMMANFATTNING.........3 INLEDNING......4

Läs mer

Att välja verktyg för portföljhantering. - Vad vet en leverantör om det?

Att välja verktyg för portföljhantering. - Vad vet en leverantör om det? Att välja verktyg för portföljhantering - Vad vet en leverantör om det? Agenda Problem som ska lösas med verktyg Olika typer av verktyg Att utvärdera och välja verktyg Egenutvecklat eller standard Förankring

Läs mer

Modernt stöd för en effektiv e-förvaltning

Modernt stöd för en effektiv e-förvaltning Modernt stöd för en effektiv e-förvaltning Så enkelt som möjligt för så många som möjligt Genom EF1 tillhandahåller Softronic en plattform (uppsättning tekniska tjänster) som tillsammans med övriga tjänster

Läs mer

Avrop från ramavtal E-förvaltningsstödjande tjänster

Avrop från ramavtal E-förvaltningsstödjande tjänster Kinna den 28 december 2012 Avrop från ramavtal E-förvaltningsstödjande tjänster 1. Bakgrund Marks kommun har under tre år genomfört ett pilotprojekt med systemstöd för arbete och presentation av målsättning,

Läs mer

Rätt information till rätt person vid rätt tillfälle

Rätt information till rätt person vid rätt tillfälle Rätt information till rätt person vid rätt tillfälle System för samverkan, effektivitet och konkurrenskraft Du håller säkert med om att ditt företags kanske mest värdefulla tillgång består av all den information

Läs mer

Avec 2013. e-förvaltningen och informationens användare, användande och användbarhet. Louise Högberg, Stockholms stadsarkiv

Avec 2013. e-förvaltningen och informationens användare, användande och användbarhet. Louise Högberg, Stockholms stadsarkiv Avec 2013 e-förvaltningen och informationens användare, användande och användbarhet Louise Högberg, Stockholms stadsarkiv Capital of Scandinavia Agenda Stockholms stads vision, e-strategi och it-program

Läs mer

Förvaltningsstrategi NyA 2014-2016

Förvaltningsstrategi NyA 2014-2016 Avdelningen för systemförvaltning och systemdrift Föredragande Per Zettervall Avdelningschef 010-470 03 00 per.zettervall@uhr.se DNR 4.2.2 2631-2013 Datum 2013-06-13 Postadress Box 45093 104 30 Stockholm

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

Upprättad av Dokumentansvarig Datum Beslutad av/datum för beslut

Upprättad av Dokumentansvarig Datum Beslutad av/datum för beslut 1 Bakgrund En stor del av utmaningen i att få en webbplats att fungera på lång sikt är att skapa en tydlig och permanent organisation avseende kompetenser, roller och ansvar. Det är också viktigt att det

Läs mer

Processbeskrivning Systemutveckling

Processbeskrivning Systemutveckling ProcIT-P-015 Processbeskrivning Systemutveckling Lednings- och kvalitetssystem Fastställd av Sven Arvidson 2011-09-12 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Symboler i processbeskrivningarna 3 2 Systemutvecklingsprocessen

Läs mer

Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader

Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader Registratorskonferens 19 maj 2015 Elisabeth Jarborn Arkivchef och verksamhetsutvecklare, Danderyds kommun På två månader kan ni ha ny teknisk lösning

Läs mer

30 år av erfarenhet och branschexperts

30 år av erfarenhet och branschexperts 30 år av erfarenhet och branschexperts Integrerad Säkerhet Integrerad Säkerhet Varför överordnat system Användarvänlighet Kvalitet Trygghet Kostnadseffektivitet Varför ett överordnat system? Med stora

Läs mer

ekontrakt 9. Dokument, mallar och rapporter Innehåll

ekontrakt 9. Dokument, mallar och rapporter Innehåll ekontrakt 9. Dokument, mallar och rapporter Innehåll Hur hanterar jag dokument i ekontrakt?... 1 Dokument... 2 Arbetsdokument... 2 Fastställd handling... 3 Skapa dokument utifrån mallar... 4 Vilka mallar

Läs mer

Wise Business Support Ms Office Kursinnehåll För nybörjare och därefter

Wise Business Support Ms Office Kursinnehåll För nybörjare och därefter Wise Business Support Ms Office Kursinnehåll För nybörjare och därefter Mohammad Honarbakhsh 2013 01 11 073 784 22 74 mo.honar@wisebs.com www.wisebs.com Ms Office Ms Word, Ms Outlook, Ms PowerPoint, Ms

Läs mer

Granskning av bokslutsprocessen

Granskning av bokslutsprocessen www.pwc.se Revisionsrapport Martin Westholm Granskning av bokslutsprocessen Motala kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

De t Mobil Tim gl as e t

De t Mobil Tim gl as e t Det Mobila Timglaset Det mobila timglaset Det mobila timglaset är framtaget för att öka förståelsen för hur en organisation påverkas och kan höja sin effektivitet genom att införa mobil ärendehantering.

Läs mer

PROMARK WORKFORCE MANAGEMENT ProPortal

PROMARK WORKFORCE MANAGEMENT ProPortal är en enkel, webbaserad ingång till ProMark både när det gäller att registrera sin egen tid, sina uppgifter, sin information och att utföra specifika arbetsuppgifter. körs i en webbläsare och kan även

Läs mer

Guide till slutrapport

Guide till slutrapport Guide till slutrapport Tips inför projektets avslut www.lansstyrelsen.se/skane Projektstödet inom landsbygdsprogrammet syftar till att stärka utvecklingen och konkurrenskraften på den skånska landsbygden

Läs mer

Råd för systembeskrivning

Råd för systembeskrivning Landstingsarkivet Råd nr. 3 Sidan 1 av 6 LA 2011-4072 Version 3 Råd för systembeskrivning Varför ska systembeskrivningar upprättas? Följande text återfinns i Offentlighets- och sekretesslagen (OSL) 4 kap.

Läs mer

Rapporter i Lupos-periodiseringsmodul

Rapporter i Lupos-periodiseringsmodul Rapporter i Lupos-periodiseringsmodul 1. Kontrollrapport... 2 När används rapporten?... 2 Vad visar rapporten?... 2 Hur beställs rapporten?... 6 2. Ofullständiga periodiseringsförslag... 8 När används

Läs mer

Olika former av metodstöd

Olika former av metodstöd 5 Kapitel Olika former av metodstöd Processkartläggning är en viktig del av arbetet med verksamhetsutveckling för att bland annat definiera nuläget i den arbetsprocess som är tänkt att förändras. Samstämmighet

Läs mer

Information Management made simple

Information Management made simple Information Management made simple Genom fullständigt stöd för dokument hantering tillsammans med inbyggd ärendehantering och nämndadministration erbjuds ett komplett informationsstöd som påtagligt underlättar

Läs mer

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Ledning och styrning av IT i kommunen Kommunen har sedan många år en central IT-avdelning med ansvar för drift

Läs mer

Digitala elevakter. Vilken nytta kan uppnås med digitala elevakter? Pilotprojektet Digitala elevakter. Demonstration. Framtiden

Digitala elevakter. Vilken nytta kan uppnås med digitala elevakter? Pilotprojektet Digitala elevakter. Demonstration. Framtiden Digitala elevakter Digitala elevakter Vilken nytta kan uppnås med digitala elevakter? Pilotprojektet Digitala elevakter Demonstration Framtiden Den pappersbundna elevakten o Mycket dokumentation kring

Läs mer

Att söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden

Att söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden 2014-02-05 Att söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden Avfall Sverige ger, genom sin samordnade utvecklingssatsning, bidrag till utvecklingsprojekt inom avfallshantering

Läs mer

Vad kan man förbereda inför e-arkivering

Vad kan man förbereda inför e-arkivering INFORMATION 1(6) Vad kan man förbereda inför e-arkivering I detta dokument beskriver vi ett antal frågor som en myndighet behöver ta ställning till innan man kan börja leverera information till SSC:s kommande

Läs mer

Mötesanteckningar: Helpdesk/ Ärendehantering Referensgruppsmöte 2, Förvaltningsgruppen ekonomi

Mötesanteckningar: Helpdesk/ Ärendehantering Referensgruppsmöte 2, Förvaltningsgruppen ekonomi Projektmöte Utgåva: A Sidan 1 av 6 Mötesanteckningar: Helpdesk/ Ärendehantering 2, en ekonomi Närvarande Ej närvarande Annika Josefsson Michael Morin Ola Viestam Stefan Andersson Jörgen Johansson, Sigma

Läs mer

Över 400 000 kunder har redan valt en lösning från Mamut

Över 400 000 kunder har redan valt en lösning från Mamut Över 400 000 kunder har redan valt en lösning från Mamut Komplett ekonomisystem med säljstöd och webbutik Testvinnende økonomisystem Allt i en lösning Mest för pengarna Enkelt att använda Tillgänglig support

Läs mer

Deadline 3. Grupp A.4 Kathrin Dahlberg Elin Gardshol Lina Johansson Petter Liedberg Pernilla Lydén

Deadline 3. Grupp A.4 Kathrin Dahlberg Elin Gardshol Lina Johansson Petter Liedberg Pernilla Lydén Deadline 3 Grupp A.4 Kathrin Dahlberg Elin Gardshol Lina Johansson Petter Liedberg Pernilla Lydén 1 3. Kartlägg kundens röst För att få en klar bild av kundens nuvarande och kommande behov definieras marknaden

Läs mer

PMM (Process Maturity Metrics) Allmänt. Mätetal för framgångsfaktorer. 1. CM konfigurationsstyrning

PMM (Process Maturity Metrics) Allmänt. Mätetal för framgångsfaktorer. 1. CM konfigurationsstyrning PMM (Process Maturity Metrics) PMM är en metod för att mäta processmognad i utvecklingsprojekt. I korthet går metoden ut på att man utvärderar sin utvecklingsprocess med avseende på ett antal framgångsfaktorer

Läs mer

- Budget och uppföljning - Kundfakturor fakturor till kund/brukare - Leverantörsfakturor fakturor från leverantör - Lönehantering

- Budget och uppföljning - Kundfakturor fakturor till kund/brukare - Leverantörsfakturor fakturor från leverantör - Lönehantering 1(5) KS 2011/0014 Svar på revisionsrapport- Granskning av ekonomiadministrativa processer - Effektivitetsgranskning Bakgrund Danderyds förtroendevalda revisorer har uppdragit till PricewaterhouseCoopers

Läs mer

Processbeskrivning Test

Processbeskrivning Test ProcIT-P-017 Processbeskrivning Test Lednings- och kvalitetssystem Fastställt av Sven Arvidson 2012-06-20 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Symboler i processbeskrivningarna 3 2 Testprocessen 4 2.1

Läs mer

Att söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden

Att söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden 2015-05-21 Att söka pengar för utvecklingsprojekt hos Avfall Sverige. Prioriterade områden Avfall Sverige ger, genom sin samordnade utvecklingssatsning, bidrag till utvecklingsprojekt inom avfallshantering

Läs mer

Metoder för Interaktionsdesign

Metoder för Interaktionsdesign Metoder för Interaktionsdesign Föreläsning 4 Projektmetodik och Scrum Kapitel 9-12 + 14, Scrumbok Det högra spåret Vi lämnar nu det vänstra spåret de mjukare delarna och går in på det högra spåret som

Läs mer

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-06-19, 81 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: - Dokumentet gäller för: Alla

Läs mer

Övergripande granskning av ITverksamheten

Övergripande granskning av ITverksamheten Övergripande granskning av ITverksamheten Februari 2006 (1) 1. Inledning PricewaterhouseCoopers (PwC) har på uppdrag av kommunrevisionen i Borås Stad genomfört en övergripande granskning av Borås Stads

Läs mer

Internal Governance System. Expertverktyget för regelefterlevnad, kontroll och styrning

Internal Governance System. Expertverktyget för regelefterlevnad, kontroll och styrning Internal Governance System Expertverktyget för regelefterlevnad, kontroll och styrning IT-stödet för effektiv regelefterlevnad Regelbördan som finansiella företag möter blir alltmer omfattande och komplex.

Läs mer

Årsplan för verksamhetsstyrning vid Karolinska Institutet Dnr 882/2012-010 Fastställd av konsistoriet 2012-02-20

Årsplan för verksamhetsstyrning vid Karolinska Institutet Dnr 882/2012-010 Fastställd av konsistoriet 2012-02-20 Årsplan för verksamhetsstyrning vid Karolinska Institutet Dnr 882/2012-010 Fastställd av konsistoriet 2012-02-20 Dnr 882/2012-010 INNEHÅLL 1. Bakgrund... 1 1.1 En sammanhållen process... 1 2. Aktiviteter

Läs mer

Att samverka hur och varför. Anna Pegelow e-delegationen Anna Johansson - Tillväxtverket

Att samverka hur och varför. Anna Pegelow e-delegationen Anna Johansson - Tillväxtverket Att samverka hur och varför Anna Pegelow e-delegationen Anna Johansson - Tillväxtverket Grundläggande krav Myndighetsförordningen: 3 Myndighetens ledning ansvarar inför regeringen för verksamheten och

Läs mer

Engineering Bases viktigaste egenskaper

Engineering Bases viktigaste egenskaper Engineering Bases viktigaste egenskaper Med Engineering Base intåg på den Svenska marknaden är det många företag som inom de närmaste åren kommer att se över strategin kring sitt CAD system och utvecklingen

Läs mer

TMP Consulting - tjänster för företag

TMP Consulting - tjänster för företag TMP Consulting - tjänster för företag Adress: http://tmpc.se Kontakta: info@tmpc.se TMP Consulting är ett bolag som utvecklar tekniska lösningar och arbetar med effektivisering och problemslösning i organisationer.

Läs mer

Ny ekonomi 2016 hur påverkar det dig?

Ny ekonomi 2016 hur påverkar det dig? 1 2015-10-22 Anställda vid Lunds universitet Projekt Ny ekonomi 2016 Agneta Sjöfors, projektledare Ny ekonomi 2016 hur påverkar det dig? Bättre ekonomiadministrativt stöd till forskningsprojekt Nytt sätt

Läs mer

Ramverk för projekt och uppdrag

Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 1 (9) Ramverk för projekt och uppdrag Peter Yngve IT-centrum 2011-02-10 1.0 2 (9) BAKGRUND/MOTIV... 3 MÅL OCH SYFTE... 3 DEFINITIONER AV PROJEKT... 3 MODELL FÖR PROJEKTSTYRNING...

Läs mer

ANSÖKAN OM MEDEL TILL BIOLOGISKA SAMLINGAR

ANSÖKAN OM MEDEL TILL BIOLOGISKA SAMLINGAR Till Svenska artprojektet ANSÖKAN OM MEDEL TILL BIOLOGISKA SAMLINGAR Ansökningstillfälle: 5 april 2013 Inkom datum Dnr Ansökan avser: Bidrag t. tillsvidareanställn. Bidrag t. tidsbegränsad tjänst (fler

Läs mer

Riktlinje för organisation och finansiering av projekt

Riktlinje för organisation och finansiering av projekt Riktlinje för organisation och finansiering av projekt tillhör Ett program för digital förnyelse The Capital of Scandinavia Innehåll 1 Inledning... 3 2 Styrning och ledning av projekt och portföljer...

Läs mer

Attitude is everything. Peter Ericson, VD Exait AB

Attitude is everything. Peter Ericson, VD Exait AB Peter Ericson, VD Exait AB IT företagen IT-branschen i Luleå sysselsätter > 2000 personer 100 IT-bolag Gedigen erfarenhet att samverka, IT-branschråd, Ramavtal etc. Exempel, GSM, RDS. Om Exait Exait är

Läs mer

Säkerställ er tillgänglighet Kommunikationsrapporteringsverktyg

Säkerställ er tillgänglighet Kommunikationsrapporteringsverktyg Säkerställ er tillgänglighet Kommunikationsrapporteringsverktyg Vad är Meridix Studio? Meridix Studio är ett verktyg som låter er analysera och följa upp er kommunikation via ett enkelt men kraftfullt

Läs mer

Configuration Management Vägen till ordning och reda med rätt stöd! 2010-03-23. Greger.Ohlsson@bita.eu

Configuration Management Vägen till ordning och reda med rätt stöd! 2010-03-23. Greger.Ohlsson@bita.eu Configuration Management Vägen till ordning och reda med rätt stöd! 2010-03-23 Greger.Ohlsson@bita.eu BiTA Service Management Tjänsteområden inom utbildning och konsultation: IT-styrning IT-kvalitet IT-effektivitet

Läs mer

Lathund Registrera en ansökan/offert i EKO

Lathund Registrera en ansökan/offert i EKO För att registrera en ansökan eller offert går du in i EKO via Medarbetarportalen Verktyg. Logga in med ditt x-användarid samt ditt systemlösenord, obs använd gemener (små bokstäver) när du anger ditt

Läs mer

Granskning av bokslutsprocessen

Granskning av bokslutsprocessen www.pwc.se Revisionsrapport Martin Westholm Granskning av bokslutsprocessen Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Uppdrag... 2 2.3. Metod och

Läs mer

LEGA ONLINE. Du blir lönsammare med Lega Online. www.legaonline.se. - Sveriges största bokningssystem. Kraftfullt och enkelt att använda

LEGA ONLINE. Du blir lönsammare med Lega Online. www.legaonline.se. - Sveriges största bokningssystem. Kraftfullt och enkelt att använda - Sveriges största bokningssystem Du blir lönsammare med Lega Online Tänk om alla dina bokningar, kunder och artiklar fanns samlade i ett system, med fullständig statistik och möjlighet till fakturering?

Läs mer

LEGA ONLINE. Bli lönsammare med Lega Online. www.legaonline.se. - Sveriges största internetbaserade bokningssystem.

LEGA ONLINE. Bli lönsammare med Lega Online. www.legaonline.se. - Sveriges största internetbaserade bokningssystem. LEGA ONLINE - Sveriges största internetbaserade bokningssystem Bli lönsammare med Lega Online Tänk om alla dina bokningar, kunder och artiklar fanns samlade i ett system, med fullständig statistik och

Läs mer

Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011, anvisningar för projekt- /grupparbete

Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011, anvisningar för projekt- /grupparbete Människa- datorinteraktion, MDI, ht 2011 Anvisningar för projekt- /grupparbete Kursens projektuppgift består av att genomföra ett projektarbete i grupper om 3-4 personer. Uppgiften ska sedan presenteras

Läs mer

Hantering av handlingar i Sandvikenhus AB och Sandviken Energi AB

Hantering av handlingar i Sandvikenhus AB och Sandviken Energi AB GranskningsPM Hantering av handlingar i Sandvikenhus AB och Sandviken Energi AB Sandvikens kommun Pär Månsson Hanna Franck Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte 1 1.3 Metod 1 2 Offentlighetsreglerna

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av upphandlingsrutiner. Ragunda Kommun

Revisionsrapport Granskning av upphandlingsrutiner. Ragunda Kommun Revisionsrapport Granskning av upphandlingsrutiner. Ragunda Kommun 11 Januari 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Revisionell bedömning... 7 Sammanfattning På uppdrag

Läs mer

Anvisningar för ansökan

Anvisningar för ansökan 1 (5) Anvisningar för ansökan Detta dokument är avsett som stöd för dig som avser att lämna in en ansökan till programmet Materialteknik för termiska energiprocesser. Genom att lägga ner omsorg och tid

Läs mer

RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV EU- OCH ANDRA EXTERNT FINANSIERADE PROJEKT

RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV EU- OCH ANDRA EXTERNT FINANSIERADE PROJEKT RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV EU- OCH ANDRA EXTERNT FINANSIERADE PROJEKT Kommunstyrelseförvaltning 2011-04-11 Tommy Bengtsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SYFTE... 3 2. GRUNDLÄGGANDE DEFINITIONER... 3 3. BESLUTSRÄTT...

Läs mer

Dokumenthantering i Stockholms läns landsting Ett projekt inom trafikförvaltningen för att ensa arbetssätt och information

Dokumenthantering i Stockholms läns landsting Ett projekt inom trafikförvaltningen för att ensa arbetssätt och information 1 Dokumenthantering i Stockholms läns landsting Ett projekt inom trafikförvaltningen för att ensa arbetssätt och information Hanna Granberg, Projektledare Maria Brodin, Dokumentstrateg 2 Projekt Dokumenthantering

Läs mer

Informationsträff. Statens servicecenter 2015-05-13

Informationsträff. Statens servicecenter 2015-05-13 Informationsträff Statens servicecenter 2015-05-13 Agenda Tid Aktivitet Talare 08:45-09:15 Kaffe 09:15-09:45 Inledning Thomas Pålsson 09:45-10:15 Nyheter inom löneområdet Mattias Gustafsson 10:15-10:45

Läs mer

IT-Policy. Tritech Technology AB

IT-Policy. Tritech Technology AB IT-Policy Tritech Technology AB 1 av 6 Innehåll 1 Dokumentinformation...3 1.1 Syfte och målgrupp 3 1.2 Ansvar 3 1.3 Nyttjande 3 1.4 Distribution 3 1.5 Versionshistorik 3 1.6 Godkännande 3 2 IT-Policy...4

Läs mer

Förutsättningar för gallring efter skanning 1 (5) Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26

Förutsättningar för gallring efter skanning 1 (5) Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26 Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26 1 (5) Förutsättningar för gallring efter skanning För att myndighet ska få gallra pappershandlingar efter skanning fordras det myndighetsspecifika

Läs mer

Sänk kostnaderna genom a/ ställa rä/ krav och testa effektivt

Sänk kostnaderna genom a/ ställa rä/ krav och testa effektivt Sänk kostnaderna genom a/ ställa rä/ krav och testa effektivt Kravhantering / Testprocess - Agenda AGENDA Grundläggande kravhanteringsprocess. Insamling, dokumentation, prioritering, Test och förvaltning

Läs mer

Projecticon PKS. Microsoft Project och dokumenthantering

Projecticon PKS. Microsoft Project och dokumenthantering Projecticon PKS Microsoft Project och dokumenthantering "Kunskap och färdigheter inom trafik är nyckelbegrepp hos oss. Då krävs exakthet och en inarbetad metodik eftersom vi bland annat levererar kritiska

Läs mer

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2010-09-27 Giltighetstid: 2010-09-27 t o m 2014-12-31 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS 2010/0095 IT-strategi

Läs mer

Välj rätt affärssystem för att din. organisation ska blomstra!

Välj rätt affärssystem för att din. organisation ska blomstra! Välj rätt affärssystem för att din organisation ska blomstra! - En guide till dig som funderar på att byta eller investera i ett ERP system. Innehåll Därför är ett affärssystem viktigt för tillväxten...

Läs mer

Utveckling av gemensamma arbetsprocesser för högskolans verksamhetsstöd

Utveckling av gemensamma arbetsprocesser för högskolans verksamhetsstöd Dnr Mahr 19-2014/568 1 (av 10) Projektplan Beslutsdatum: Beslutande: Dokumentansvarig: 2015-03-27 Susanne Wallmark Jenny Wendle Revisionsinformation Version Datum Kommentar 1.0 150327 Slutgiltig projektplan

Läs mer

Exempel på verklig kravspecifikation

Exempel på verklig kravspecifikation Exempel på verklig kravspecifikation Detta är ett exempel på en proffessionell kravspecifikation hämtad ur verkliga livet. Den visas inte i sin fullständighet, det mesta är bortklippt, men strukturen och

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av projektredovisning

Revisionsrapport Granskning av projektredovisning Revisionsrapport Granskning av projektredovisning Anna Hilmarsson, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Kristianstads kommun Januari 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Webforum. Nya funktioner i version 15.2. Senast uppdaterad: 2015-06-26

Webforum. Nya funktioner i version 15.2. Senast uppdaterad: 2015-06-26 Webforum Nya funktioner i version 15.2 Senast uppdaterad: 2015-06-26 Innehåll Om detta dokument... 3 Översikt... 4 Startsida... 5 Ny startsida som visas när man loggat in... 5 Dokument... 6 Tillåt dokument

Läs mer

FormPipe Kvalitetsledning

FormPipe Kvalitetsledning Ökad Kostnadseffektivitet - Kundnöjdhet - Lönsamhet - Kontroll - Kvalitet FormPipe Kvalitetsledning Komplett IT-stöd för Kvalitetsledning FormPipe Kvalitetsledning Ett komplett, integrerat IT-stöd för

Läs mer

Sammanhållen hantering. En ansökan och ett beslut

Sammanhållen hantering. En ansökan och ett beslut Sammanhållen hantering En ansökan och ett beslut Bakgrund och syfte När det nuvarande studiestödssystemet infördes år 2001, valde CSN att varje studiestödsform skulle hanteras som separata ärenden (ärendeklasser).

Läs mer

EU-projekt Karlshamns kommun

EU-projekt Karlshamns kommun 1 Dokumentplan EU-projekt Karlshamns kommun Inledning En dokumentplan är ett styrdokument och ett hjälpmedel som används för att handlingar av samma slag ska bli hanterade på ett likartat sätt, både sådana

Läs mer

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning SWEDAC DOC 12:1 2012-05-10 Utgåva 1 Inofficiell översättning av EA 2/15 M:2008 EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15

Läs mer

Att välja projektverktyg eller ska vi säga portföljverktyg. Lena Dubbelman Marknadsansvarig PMI Semcon Project Management

Att välja projektverktyg eller ska vi säga portföljverktyg. Lena Dubbelman Marknadsansvarig PMI Semcon Project Management Att välja projektverktyg eller ska vi säga portföljverktyg Lena Dubbelman Marknadsansvarig PMI Semcon Project Management Agenda Problem som ska lösas med verktyg Olika typer av verktyg Att utvärdera och

Läs mer

Vilka problem och möjligheter står våra utbildningsdatabaser inför i och med övergången till nya Ladok?

Vilka problem och möjligheter står våra utbildningsdatabaser inför i och med övergången till nya Ladok? Vilka problem och möjligheter står våra utbildningsdatabaser inför i och med övergången till nya Ladok? Karim Andersson, Lunds universitet Lotta Garvill, Örebro universitet Per Sandström, Uppsala universitet

Läs mer

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Normativa och beskrivande analyser Uppsala universitet @ 2003 Anders Jansson Sammanfattning kap. 1 Sociotekniska system Många olika grupper av användare

Läs mer

12:00-12:45 Nyheter i höstens version av persondata

12:00-12:45 Nyheter i höstens version av persondata DAG 1-2014-10-22 11:00-11:30 Martin Sjögren hälsar välkommen 11:30-12:00 Varför en kompetensutvecklingsstrategi? Katarina Cars 12:00-12:45 Nyheter i höstens version av persondata 12:45-13:45 LUNCH 13:45-14:30

Läs mer

Inläsning av bokföringsinformation, fakturor från e-handelstjänst till Agresso version 1.0

Inläsning av bokföringsinformation, fakturor från e-handelstjänst till Agresso version 1.0 1/15 Datum Handläggare 2012-06-08 Eva Ringman Dnr 45-43/2011 Inläsning av bokföringsinformation, fakturor från e-handelstjänst till Agresso version 1.0 Innehållsförteckning 1 Syfte och avgränsningar...

Läs mer

Externt finansierade projekt

Externt finansierade projekt Revisionsrapport Externt finansierade projekt Gällivare kommun Mars 2010 Hans Forsström, certifierad kommunal revisor Rolf Särkimukka, revisionskonsult 2010-03-11 Hans Forsström Rolf Särkimukka Innehållsförteckning

Läs mer

Användbarhet i sitt sammanhang

Användbarhet i sitt sammanhang Användbarhet i sitt sammanhang Världsanvändbarhetsdagen 2009-11-12 Anders Hedberg, Guide Konsult Stockholm Innehåll En helikoptertur över ett projekts olika faser med belysning på användbarhet i förhållande

Läs mer

Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun. 2. Syftet med IT i Lilla Edets kommun

Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun. 2. Syftet med IT i Lilla Edets kommun Datum Dnr Dpl 2009-09-10 2009/KS0203-1 005 Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun 1. Introduktion Det politiskt styrande dokumentet för IT-användning i Lilla Edets kommun är denna riktlinje, som fastställs

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl.

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl. Revisionsrapport Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Mjölby kommun Håkan Lindahl Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning 1 2. Bakgrund 1 3. Metod

Läs mer

Kommunikationsplan Samverkansprojektet Svensk geoprocess. 2014-04-09 Sida: 1 (9) Version PA

Kommunikationsplan Samverkansprojektet Svensk geoprocess. 2014-04-09 Sida: 1 (9) Version PA 2014-04-09 Sida: 1 (9) Kommunikationsplan samverkansprojektet Svensk geoprocess 2014-04-09 Sida: 2 (9) Innehåll 1 INFORMATIONSSPRIDNING 3 2 MÅLGRUPPER 3 2.1 PROJEKTINTERN KOMMUNIKATION 3 2.2 KOMMUNIKATION

Läs mer

Guide för Innehållsleverantörer

Guide för Innehållsleverantörer Library of Labs Content Provider s Guide Guide för Innehållsleverantörer Inom LiLa ramverket är innehållsleverantörer ansvariga för att skapa experiment som "LiLa Learning Objects", att ladda upp dessa

Läs mer

Verksamhetsplan 2015

Verksamhetsplan 2015 Verksamhetsplan 2015 Vision Gotlands landsbygd är 2015 ett hållbart samhälle med ett starkt lokalt engagemang. Verksamhetsidé Leader Gotland stöder nytänkande tillsammans med andra och med nytta för många.

Läs mer

Arkivredovisning enligt RA-FS 2008:4 på KTH. Märta Nyman Arkivarie Ulf Nilsson Arkivchef Kontakt ulfnil@kth.se

Arkivredovisning enligt RA-FS 2008:4 på KTH. Märta Nyman Arkivarie Ulf Nilsson Arkivchef Kontakt ulfnil@kth.se Arkivredovisning enligt RA-FS 2008:4 på KTH Märta Nyman Arkivarie Ulf Nilsson Arkivchef Kontakt ulfnil@kth.se Bakgrund och förutsättningar Ingen befintlig eller planerad övergripande kartläggning av KTHs

Läs mer

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER 2 Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet. 1 Inledning Håbo kommuns övergripande styrdokument inom IT är IT-policy för Håbo kommun. Riktlinjer

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

VÄGLEDNING Hur man fyller i Excel-bladet

VÄGLEDNING Hur man fyller i Excel-bladet Europeiska kommissionen GENERALDIREKTORAT GD MILJÖ GD KLIMATPOLITIK VÄGLEDNING Hur man fyller i Excel-bladet Europeiska kommissionen, B-1049 Bryssel Belgien, tfn: 32 22991111 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Riktlinjer för handläggning av EU- och andra externfinansierade projekt

Riktlinjer för handläggning av EU- och andra externfinansierade projekt Handläggare Diarienummer Datum Sidan 1(6) Torbjörn Kvist och Helena Zellner KS2008/178 Riktlinjer för handläggning av EU- och andra externfinansierade projekt Ekonomikontoret Tillväxtkontoret/EU enheten

Läs mer

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012.

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. PROJEKT: DICE Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av teknikutvecklingsprocessen d.v.s.

Läs mer

Uppföljning av granskning Verkställighet av beslut samt översiktlig granskning av beredningsprocessen och hanteringen av allmänna handlingar

Uppföljning av granskning Verkställighet av beslut samt översiktlig granskning av beredningsprocessen och hanteringen av allmänna handlingar Uppföljning av granskning Verkställighet av beslut samt översiktlig granskning av beredningsprocessen och hanteringen av allmänna handlingar Revisionsrapport Juni 2011 Hans Gåsste Innehåll Sammanfattning...3

Läs mer