what? Kilo... Pyssel & knåp Full snurr på de lokala affärerna Sidan 6 Hur fungerar det tekniska? Vi reder ut begreppen Sidan 10 Vad är vind?

Transkript

1 En tidning från statkraft sca vind ab Full snurr på de lokala affärerna Sidan 6 Hur fungerar det tekniska? Vi reder ut begreppen Sidan 10 Vad är vind? Sidan 12 En gubbe med hatt Sidan 16 Kilo... Pyssel & knåp Sidan 19 what? Sidan 17 Vindkraftnorr 1

2 Det är vi som jobbar med SSVAB:s vindparker: Jakob Norström - vd, SSVAB Urban Blom - projektledare, Statkraft Henrik Berglund - projektledare, Statkraft Thomas Nyman - projektledare, Statkraft Milan Kolar - vindkraftschef, SCA Energy Malin Hillström - ansvarig tillståndsfrågor, Statkraft Anna Edholm - Hälsa, miljö och säkerhet, Statkraft Kjell Gustafsson - Nätansvarig, Statkraft På våra vindparker är organisationerna under uppbyggnad. Här är de ansvariga: Stamåsen Mikael Melin - platschef Magnus Österberg - driftsansvarig Mörttjärnberget Mikael Melin - platschef Björkhöjden Göran Tängdén - platschef Ögonfägnaden Tomas Pallin - platschef SSVAB:s styrelse Kenneth Eriksson - SCA, ordförande Åke Westberg - SCA Energy Jon Brandsar - Statkraft Haakon Alfstad - Statkraft Bengt Vernmark - Statkraft ansvarig utgivare: Bengt Vernmark produktion Kalabrador Sweden AB lena Sjödin, Per Matsson upplaga: omslagsfoto: Torbjörn Bergkvist LEDARE Lokala effekter och förnybar energi När vi 2007 startade samarbetet i Statkraft SCA Vind AB var vindkraft ett område som expanderade kraftigt. Själv kom jag från tjänstgöring inom vattenkraft i Sydamerika och blev inkastad i en för mig ny verklighet. Det var nytt, spännande och dessutom i en del av Sverige som jag aldrig besökt tidigare. Att få vara med och driva fram projekt och organisation från grunden kändes som en riktig utmaning. Med support från den norska delen av Statkraft, från SCA och med bra medarbetare började vi jobba. Och jag fick lära känna både människor och miljö i Jämtland och Västernorrland. Det jag slogs av redan från början var den positiva inställningen hos sakägare, markägare, närboende och företrädare för kommunerna. När vi kallade till informationsmöten och samrådsmöten kom ofta över 100 personer. Nyfikna, intresserade och på hugget för att göra affärer och driva frågor om bättre vägar och bredband. Jag minns speciellt en dam som av de lokala TVnyheterna fick frågan om vad hon skulle göra nu när det planerades för vindkraft i området. Hon tittade lite frågande på reportern och svarade sedan Jag får väl baka bullar och sälja till dem, för att baka bullar, det är jag bra på. Den kraftiga expansionen inom vindkraft förändrade även konkurrenssituationen för vindkraftsleverantörerna. Möjligheterna med vindkraft i skog drev på utvecklingen av vindkraftverken. Och det vi nu har i Stamåsen, Mörttjärnberget, Björkhöjden och Ögonfägnaden är den allra senaste tekniken med direktverkande generatorer i kombination med hög tornhöjd och stor rotordiameter. Nu skriver vi 2013 och den första av våra vindparker i Jämtland och Västernorrland är invigd. När alla våra vindparker börjar leverera grön el kommer de tillsammans att bidra med mer än 1,5 TWh. Det motsvarar 6 procent av Sveriges mål för förnyelsebar energi I den här tidningen kan du läsa mer om våra projekt, om vinden som kraftkälla och om hur våra vindkraftssatsningar bidrar till det lokala och regionala affärslivet. Bengt Vernmark styrelseledamot, Statkraft SCA Vind AB Tidningen Vindkraftnorr inlaga trycks på GraphoSilk 90 g och omslaget trycks på Galerie Art Silk 150 g. Papperet är FSC-certifierat. PS. En byggnad som jag är speciellt förtjust i är Ramsele Konferens och Forskarcentrum, den arkitekturen och läget vid Faxälven är något utöver det vanliga. Därför är det extra roligt att vi har öppnat ett informationsrum om vindkraft just där. 2 Vindkraftnorr

3 Historiskt anslutningsprojekt för E.ON Elnät Vindparkerna vid Storfinnforsen, Ögonfägnaden och Björkhöjden, har även resulterat i att E.ON Elnät bygger nytt elnät. Det här är den största anslutningsaffären i bolagets historia, berättar Per-Olof Lindholm, VD på E.ON Elnät. Det har krävts mycket förarbete och många sammankomster med olika inblandade aktörer genom åren, för att tillsammans få till den mest optimala lösningen i området. Vi är jätteglada att kunna bidra med vår kompetens i detta gigantiska projekt, genom att bygga nätanslutningen till vindparken, och i nästa steg säkerställa distributionen med en hög leveranssäkerhet, säger Per-Olof Lindholm, VD på E.ON Elnät. Affären för E.ON Elnät innefattar en stamnätsstation (400/130 kv) med en transformator (500 MVA) och två regionnätsstationer. På ledningssidan kommer 24 km stålstolpsledningar att byggas som är förberedda för en andra linje till kommande projekt. Ytterligare kommer 11 km med trästolpar att byggas plus att 20 km av befintlig regionledning ska kortslutningsförstärkas. Totalt uppgår anslutningsinvesteringen i detta projekt till cirka 340 miljoner kronor. Vi är stolta över den här affären, och glada över den dialog vi haft med myndigheterna som resulterat i att vi nu får in ännu mer förnybar el i våra nät, säger Per-Olof Lindholm. Konstbo för kungsörnar I anslutning till Stamåsen finns numer ett konstgjort bo för kungsörn. Det är ett av resultaten av den rovfågelinventering som gjordes i samband med tillståndsprocessen Under inventeringen påträffades totalt fyra kungsörnsbon och några fjällvråksbon i områdena kring vindparkerna i Ramsele. Vi fortsatte studierna i området runt Stamåsen tillsammans med lokala ornitologiska kungsörnsgrupper, berättar Malin Hillström, tillståndsansvarig på Statkraft. Det konstbo vi har byggt är till för att försöka locka örnarna ännu längre från vindparken och att förbättra reproduktionsmöjligheterna. Nu när Stamåsen är färdigställd fortsätter Visste du att... studierna med bland annat kollisionsundersökningar. Detta för att få vetskap om rovfågel kolliderar med vindkraftverken. Vi skannar av området kring vindkraftverken med hjälp av en specialtränad hund, förklarar Malin Hillström. Hunden finner och markerar fjädrar och på så sätt kan vi se om det skett några kollisioner. Det finns ett kontrollprogram som löper fem år framåt där det är fastställt hur Statkraft SCA Vind AB ska ta ansvar för att följa upp om kungsörnspopulationen påverkas och hur häckningen framskrider. Vi genomför kontinuerliga kontroller tillsammans med de lokala ornitologiska föreningarna, säger Malin Hillström. De har ovärderlig kunskap. - Varje vindkraftverk ska testköras minst 120 timmar innan leveransen räknas som godkänd. - Nybyggnationen i Stamåsen täcker ca 1,5 procent av vindparkens totala yta. - En transformator väger 100 ton. - Det är bultar på varje vindkraftverk. - Stamåsens vindkraftverk har en tornhöjd på 115 m upp till navet. - Rotorbladen på Stamåsens vindkraftverk är 55 meter långa. VÄXER SNABBAST Vindkraft är i dag den energiform som växer snabbast i världen. Vindkraftnorr 3

4 stamåsen VINDPARK STAMÅSEN Längs väg 345 mellan Ramsele och Strömsund. 26 vindkraftverk i första etappen. Byggstart hösten I drift sommaren Vindkraftverk: Siemens 2,3-113 Tornhöjd: 115 meter Rotorblad: 55 meter långa Totalhöjd: 170 meter Produktion: 200 GWh per år bodhögarna ögonfägnaden VINDPARK BODHÖGARNA Mellan Ramsele och Strömsund. Vi planerar för 80 vindkraftverk. Alla tillstånd är klara. Förprojektering pågår. Björkvattnet Björkhöjden Våra vindparker växer fram På kartan ser du status för Statkraft SCA Vind AB:s vindparker i Jämtland och Västernorrland. Över sex år har gått sedan planerna på vindkraft startade. De första informationsmötena och samråden med närboende skedde redan I december 2008 var det dags att lämna in tillståndsansökan och 2011 vann tillstånden laga kraft. Det känns otroligt bra att inviga Stamåsen nu i september 2013, säger Jakob Norström, vd för SSVAB. Stamåsen är den första av våra vindparker som börjar leverera förnybar energi. mörttjärnberget 2 4 Vindkraftnorr mörttjärnberget

5 I korthet: VINDPARK ÖGONFÄGNADEN Mellan Ramsele och Strömsund. 33 vindkraftverk fördelat på två etapper. Byggstart hösten I drift Vindkraftverk: Siemens 3,0-113 Tornhöjd: 115 meter Rotorblad: 55 meter långa Totalhöjd: 170 meter Produktion: 310 GWh per år VINDPARK BJÖRKHÖJDEN Mellan Ramsele och Hammarstrand. 90 vindkraftverk fördelat på två etapper. Byggstart hösten I drift 2014 och Vindkraftverk: Siemens 3,0-113 Tornhöjd: 115 meter Rotorblad: 55 meter långa Totalhöjd: 170 meter Produktion: 770 GWh per år VINDPARK BJÖRKVattnet Mellan Hammarstrand och Ramsele. Vi planerar för 30 vindkraftverk. Alla tillstånd är klara. Förprojektering pågår. VINDPARK MÖRTTJÄRNBERGET I Bräcke kommun vid Albacken. 37 vindkraftverk. Byggstart hösten I drift hösten Vindkraftverk: Siemens 2,3-113 Tornhöjd: 115 meter Rotorblad: 55 meter långa Totalhöjd: 170 meter Produktion: 280 GWh per år MÖRTTJÄRNBERGET ETAPP 2 6 vindkraftverk. Tillståndsprövning pågår. Så här går det till att bygga en vindpark Avverkning och vägbygge: För att bygga vindpark i skog behöver avverkning ske för att lämna plats åt vägar, vindkraftverk och servicebyggnader. Vägarna består av en infartsväg och interna vägar inom vindparken. I planeringen har vi eftersträvat att ha massbalans, det vill säga att den sand och sten som behövs till vägar och uppställningsplatser transporteras så lite som möjligt, tillskottsmaterial kommer från bergstäkter inne i parken. Det minskar transportflödet in och ut ur parken. Även betongtillverkning sker inne i parken. Gjuta och armera fundament Fundamenten håller vindkraftverken på plats. De består av flera ton armering och mängder av betong. Det finns två olika typer av fundament: gravitationsfundament och bergsfundament. Gravitationsfundamentet håller tornet och turbinen uppe med sin egen vikt. Det bergsförankrade fundamentet spänns in i berget med hjälp av vajrar. Vilken typ av fundament som blir aktuellt är beroende på hur marken ser ut där vindkraftverket ska stå. Varje fundament har flera ton armering och mellan 100 och 500 kubikmeter betong. Transporter: Att transportera vindkraftverk är alltid en utmaning. Det behövs anpassningar i kurvor, backar och på broar på de allmänna vägarna. Sedan ska ju också den normala trafiken flyta på som vanligt. Varje rotorblad är 55 meter långt och väger 12 ton. De levereras i ett stycke och varje lastbilstransport är 62 meter lång. Tornen levereras i delar som sätts samman på plats. Utöver detta omfattar leveransen turbiner och generatorer. Vindkraftverken till vindparkerna i Ramseletrakten kommer med fartyg från Brande i Danmark till Köpmanholmen utanför Örnsköldsvik. Där lastas de om för vidare frakt med lastbil. Vindkraftverken till Mörttjärnberget anländer till hamnen i Tunadal utanför Sundsvall. Frakten kräver 15 normala lastbilstransporter och 5 specialtransporter per vindkraftverk. Montera och lyfta: Att montera torn och lyfta på nacell (maskinhus) och rotorblad sker med hjälp av en stor kran. Innan själva tornmontaget startar lyfter man in transformator och elenheter. Tornen monteras i sektioner separat i en monteringsstation om två enheter i taget. Totalt består tornet av 10 sektioner som går upp till 115 meter. Man lyfter på sektion för sektion och till sist lyfter man på den övre delen med nacellen, (maskinhuset). När det är klart monteras själva rotorbladen med tillhörande hub. Antingen lyfts hela rotorn på med alla tre bladen eller så lyfts huben först för att sedan montera bladen ett och ett. Största problemet i montagearbetet är vinden. Det finns en begränsning på 10 meter/sekund och på 115 meters höjd kommer vinden ofta upp i de styrkorna. Det blåser minst under sommaren och därför vill man göra montagen då. foto:torbjörn bergkvist Vindkraftnorr 5

6 En har byggt upp en stor koncern, en annan vågade byta kurs på företaget. En tredje har startat firma och kan bo kvar i hembyn. Vindkraftbyggena mellan Ramsele och Strömsund betyder mycket för de regionala företagen. Häng med på en rundtur och träffa några som fått snurr på affärerna. TEXT: ANDERS LÖVGREN FOTO: PER HELANDER Full snurr på lokala affärer För fem år sedan hade Krister Persson inte ett enda finger med i arbetet med vindparkerna. Han hade inte ens ett företag. I dag äger han en koncern som har mer än hundra anställda och som omsätter cirka 350 miljoner kronor. Allt kommer inte från fakturor han skickat till Statkraft SCA Vind AB. Men en betydande del av intäkterna har att göra med att Krister Perssons bolag MKR-Gruppen byggt 15 mil väg och sett till att marken gjorts i ordning där vindsnurrorna ska stå. Det här projektet har betytt väldigt mycket för mig och bolaget. Vi är nu ett av de branschledande bolagen i Norrland, säger han när vi träffar honom vid en av platserna i vindparken Björkhöjden där ännu en snurra ska upp. Krister Persson är sundsvallsbo och har tidigare varit anställd med olika chefsbefattningar, bland annat inom bolagen Vattenfall, Eon, EIAB och Eltel Networks. Men när han insåg att Västernorrland skulle få två större infrastrukturprojekt, bygget av nya E4 i Sundsvall och vindparkerna i inlandet, så började han smida planer för företagande. Jag har alltid haft ett intresse för maskinentreprenad och som privatperson haft flera grävare och 2009 gjorde jag två stora affärer och köpte två etablerade bolag inom entreprenad, NNG Entreprenad och Frölander Entreprenad. Vi har sedan lyckats bra i upphandlingar och fått vara med på de stora projekt som rullat igång i regionen, säger han. För de två första parkerna, Stamåsen och Mörttjärnberget, var MKR-Gruppen huvudentreprenör för markarbetena. I de två senare parkerna, Björkhöjden och Ögonfägnaden, är det NCC som har huvudentreprenaden. Men där är det ändå MKR-Gruppen som gör jobbet, på uppdrag av NCC. 6 Vindkraftnorr

7 KVAR I BYN: 21-årige Dennis Jonsson är en av endast två fast boende i Vimmervattnet, några mil från Ramsele. På gården har han getter, hästar, höns och hundar och han tycks stortrivas med tillvaron i den lilla byn. När det stod klart att han fick uppdraget att sköta snöröjningen i vindpark Stamåsen startade han sin firma och investerade i en rejäl traktor. Dessutom städar han kontor som används av bolag i projektet. När det ringer på natten och någon behöver ett rum är jag där på några minuter. CHEFEN PÅ CAMPEN: Marian Stranne och tvååriga schäfern Gavin hjälps åt att sköta campen i Görvik där 48 jobbare kan bo. Tillsammans med maken Björn har Marian byggt upp ett serviceföretag som fungerar som en liten by, med servering av frukost och middag och tillgång till dusch och bastu. Förr jobbade jag som kock till sjöss. Jag har haft stor nytta av den bakgrunden. Här gäller det att kunna planera och se till att det finns varor hemma och att logistiken fungerar. Jag har telefonen under kudden. När det ringer på natten och någon behöver ett rum är jag där på några minuter, säger Marian. Vindkraftnorr 7

8 MKR-Gruppen klarar inte allt jobb helt på egen hand utan ett dussintal lokala maskinentreprenörer har lejts in för att tidplanerna ska hållas. Krister Persson trycker på en sak som är viktig för att det gått så bra. Bolaget har satsat på att vara komplett rustat med kunnande inom marknad, försäljning, kalkylering, projektledning och genomförande. I våras gjorde vi en ny affär och förvärvade branschkollegan Rubenssons i Sollefteå med 30 anställda. Med totalt drygt 100 anställda och Vindkraften har gett jobb och ett 80-tal maskiner klarar vi stora uppdrag i från företagarhåll är vi generellt hela Norrland, säger Krister Persson. positivt inställda till den. Många som jobbar med vindparkerna är tillresta och behöver någonstans att bo. Tack vare det kunde Marian och Björn Stranne i den lilla byn Görvik expandera med sitt företag. Vi var runt 60 år båda två och hade haft handelsträdgård i 26 år när vi förstod att vindkraften skulle ge nya möjligheter. Då beslutade vi oss för att kavla upp ärmarna och göra en rejäl satsning, berättar Marian Strane. Så paret lade ner den avsomnande handelsträdgården och investerade i boende med 48 bäddar, hygienutrymmen och bastu. Dessutom har Marian och Björn avtal med privata uthyrare i området om ytterligare 22 bäddar när de egna inte räcker till. Vi har varit sju personer för att klara frukost, middag, städning och service. Det har varit mycket jobb, men vi ångrar inte ett dugg. Det har varit fantastiskt att få vara med om, säger Marian Stranne. Med ålderns rätt ser de ändå slutet på företagandet. Men vindkraftprojektet går in i nya faser och den som köper verksamheten tror de får ett bra underlag i många år till. Marian Stranne understryker att även vattenkraften drar till sig många företag som ska vara på plats och renovera dammar. UPPÅT FÖR TRÄNING: Många av vindkraftjobbarna vill kunna träna även när de ligger borta, vilket gynnat Rafna Gym i Ramsele. Vi har ett system med passerkort och det går att träna hos oss mellan och Det passar många som jobbar på lite olika arbetstider. Jag uppskattar att vi haft en ökning på 10 procent tack vare vindkraften. Även vår massör märker av det och behandlar dem som kommer hit med krämpor, säger gymägaren Jerry Häggblom (till vänster). Vid fototillfället råkade av en händelse Christer Karlsson (till höger), ordförande för Ramsele och Edseles företagarförening, vara på gymmet i ett jobbärende och vi passade givetvis på att intervjua även honom: Vindkraften har gett jobb och från företagarhåll är vi generellt positivt inställda till den. Men glöm inte vattenkraften och renoveringen av dammarna som också är mycket viktig. Bara Skanska har haft 120 man här uppe och det märks. Till exempel så renoverar folk sina sommarstugor för att kunna hyra ut dem till företag och det ger jobb åt hantverkare. Vi träffar också 21-årige Dennis Jonsson i Vimmervattnet. För honom gav vindkraften en möjlighet att bli företagare och dessutom stanna i hembyn. För mig har projektet betytt jättemycket. Jag hade inte bott kvar här annars. Nu sköter mitt företag både städning av kontor och jag har en traktor som jag röjer snö med på vintern. Hade jag inte gjort det här hade jag nog utbildat mig till hovslagare. Men den möjligheten finns kvar, resonerar han. Vart man åker i byarna kring Ramsele är sannolikheten stor att man stöter på någon som jobbat inom projektet, som egen företagare, eller som anställd. För de flesta företagen är det här inget att bygga hela verksamheten kring, utan vi ser det som en extra bonus. Vi måste helt enkelt suga åt oss av det överflöd som finns just nu, säger Christer Karlsson, ordförande i Ramsele och Edseles företagarförening. STORT PROJEKT: Ett av de större entreprenadföretagen inom vindkraftbygget är MKR-Gruppen som arbetar med vägbyggen och markanläggning. Krister Persson, koncernchef, och Jocke Nilsson, produktionschef, ser till att det komplexa uppdraget sköts på rätt sätt. 8 Vindkraftnorr

9 Helt klart är det positivt för affärerna. UTÖKAT ÖPPETTIDER: ICA-handlarna Anki och Jonne Nordin fick innan sommaren höra synpunkter från de anställda vid bolagen som bygger vindparkerna. Dessa hade svårt att hinna handla mat efter arbetsdagen. Cetehallen i Ramsele har haft öppet till klockan 19 på vardagar och ibland har butikerna varit stängd när firmabilarna svängt in på parkeringen. Man ska lyssna på kunderna. Vi bestämde då att ha öppet en timme till på vardagarna. Och det har verkligen tagits emot bra, vi har ökat försäljningen ordentligt mellan klockan Många arbetslag lagar egen mat och handlar för tusentals kronor, berättar Anki och Jonne. DAGLIGA UTRYCKNINGAR: Företag som servar fordon har inte oväntat haft ett uppsving. Ett exempel är Ramsele Vulk & Maskin som ägs av Lennart Sörlin: Det handlar om alla möjliga däckjobb för oss och jag törs säga att det är något varje dag. Företagen kommer hit och får hjälp eller så skickar vi ut vår egen servicebil längs vägarna. Svårt att säga i pengar vad det rör sig om, men helt klart är det positivt för affärerna. FLER KONFERENSER: På Ramsele Konferens och forskarcentrum säger Ingemar Jonsson att han märkt av en 30-procentig ökning av besök. Det handlar ju dels om lunchgäster, men även konferenser. Det är ingen tvekan om att det är mer efterfrågan på lokaler för möten och kortare konferenser. Och då lägger man ofta in en lunch i programmet. MÅNDAG TILL ONSDAG: OK/Q8 är ett självklart stopp för många som passerar Ramsele. Här noterar man ökning av försäljning veckans tre första dagar då färdigmat och tidningar hör till de mest sålda produkterna. Vindkraftnorr 9

10 Vindkraftverken i SSVAB:s vindparker har den allra senaste tekniken med hög tornhöjd och direktverkande generatorer. Det är Siemens som levererar och monterar. Men hur fungerar det egentligen? Vindkrafttekniker Ove Nordin reder ut begreppen. Hur funkar det? Vindkraftverken har direktverkande generator. Vad betyder det? Det betyder att de inte har någon växellåda. På så sätt kan antalet rörliga delar minska med 50 procent. Det gör att vindkraftverken är enklare att serva och reparera. Dessutom är arbetsmiljön i maskin huset mycket bättre eftersom utrymmet har omfördelats när antalet delar minskar. ROTOrBLAD Kylare nacelle (maskinhus) Varför har rotorbladen den form de har? Längst in mot navet rör sig rotorbladet med lägre hastighet än längst ute vid spetsen. Den avsmalnande formen kompenserar hastighetsskillnaden och ger en jämn kraftfördelning på hela bladet. Hur sitter rotorbladen fast? Varje rotorblad sitter fast med ca 60 bultar i en cylinderformad krans mot navet. De lyfts upp med en jättelik kran och monteras i luften. generator Vad väger rotorbladen? Ett blad väger 11,3 ton och hela rotorsystemet (det som snurrar) väger tillsammans 66, 7 ton. Nacellen väger 73 ton. Vad är rotorbladen gjorda av för material? Mellanskiktet av bladets skal är gjord av balsaträ. Båda sidorna täcks sedan av glasfiberväv som gjuts tillsammans med epoxylim i en jätteform. Hela rotorbladet är ihåligt och det går att gå raklång inuti, även när de är monterade. Längst ut på spetsen finns ett litet dräneringshål där kondens kan rinna ut. Vad är svepyta? Svepytan är den yta som rotorbladen kan fånga upp vind på. Tänk en cirkel runt de tre bladens spetsar. Vindkraftverken på Stamåsen har en svepyta på kvadratmeter, och den är mycket noga uträknad för att få ut bästa möjliga effekt. Intressant är att man faktiskt bara behöver öka bladlängden från 56 meter till 80 meter för att dubbla svepytan. Dessutom kommer spetsen på bladen upp i högre luftskikt där vindarna ofta är kraftigare och jämnare än nere vid marken, det påverkar också. 10 Vindkraftnorr

11 Torn Vad händer om det är -25 grader kallt? Det finns egentligen ingen nedre temperaturgräns för vad tekniken klarar av. Däremot kan det bli viss isbildning på rotorbladen. Om det händer blir det obalans och roterandet kan inte ske med samma kraft. Givare signalerar detta och vindkraftverket stannar. Verken på Ögonfägnaden och Björkhöjden kommer att ha ett avisningssystem som byggs in i rotorbladen, ungefär samma konstruktion som värmeslingorna i sätet på bilar. Detta system sitter också på ett av Stamåsens vindkraftverk. Vad är själva tornet gjort av? Tornet är gjort av falsade stålplattor som skruvas ihop en gång för alla, det vill säga att de inte behöver efterdras. Totalt bultar håller ihop tornet och de skruvas ihop med en momentnyckel som drar av bultens spets när den sitter rätt. Bultarna dras ihop två gånger, först till 80 procent och sedan hela vägen. Hur stort är utrymmet i maskinhuset? Ungefär 15 kvadratmeter, som en pytteliten etta med kokvrå. Vad är det för fena som sticker upp längst bak på nacellen? Det är en kylare som (precis som kylaren i en bil) kyler ned den värme som alstras i generatorn. Luften blåser igenom kylaren och kyler vätskan som cirkulerar via kylaggregatet i generatorn. Vad är det för små snurror som sitter längst upp på fenan? Det är en vindmätare och en vindflöjel som styr i vilken riktning det vridbara maskinhuset och rotorbladen ska ställa sig för att få ut den bästa effekten av vinden. Varför är alla vindkraftverk vita? Forskningen visar att den vita färgen upplevs som mer harmonisk i en utemiljö, jämför med till exempel flygplan. Det är en liten synvilla som gör att det som är vitmålat inte ser så dominerande ut. Fast egentligen har vindkraftverken en ljusgrå ton som motsvarar medelnyansen på himlen. Hur vet man om ett vindkraftverk behöver service? Det finns ett diagnossystem kopplat till varje vindkraftverk som säger till om något stannar eller inte fungerar som det ska. Vanligast är att det behöver fyllas på fett i det automatiska smörjningssystemet. Annars är det löpande underhållsservice en gång per år som gäller, precis som med en bil. Vindkraftverket stannar om det blåser för hårt. Kan man inte ha en broms istället? Bladen vrids efter hur mycket det blåser. Ju mer det blåser desto mer tvärställer bladen. Detta går inte att göra längre än till en viss nivå. Om bladen skulle få fortsätta att rotera i för höga vindstyrkor med broms inkopplad blir det för hög belastning på tornet och säkerheten skulle äventyras. Dessutom har även fundamenten en maxgräns för sin hållbarhet.... Mathias Kjellsson, drift- och underhållstekniker på vindpark Stamåsen. Hur känns det att klättra upp i ett vindkraftverk? Det är högt upp men det känns säkert. Vi har rejäl säkerhetsutrustning och har gått flera säkerhetskurser. Inne i själva maskinhuset känns det precis som i ett vanligt maskinrum fast det är 100 meter upp i luften. Hur långt ser man där uppe? Man ser vindkraftverken i Havsnäs och Raftsjöhöjden. Åt andra hållet ser man Ramselesjön och Storfinnforsen. Hallå där Hur länge har du jobbat på Stamåsen? Sedan september Jag jobbade tidigare på Havsnäs vindpark och innan dess utbildade jag mig till vindkraftstekniker i Strömsund. Före det körde jag skogsmaskin. Det är helt perfekt att ha fått jobb här eftersom jag bor i Ramsele med min fru Anneli och barnen Max och Theo. Vad gör du som drift- och underhållstekniker? Vi ser till att allt fungerar som det ska, att vindkraftverken snurrar och levererar. På Stamåsen är vi i dagsläget 4 tekniker, 2 från Siemens och 2 från Statkraft. Vi gör även en del administrativt arbete som rapporteringar. Vad är det bästa med jobbet? Allra roligast är felsökningen, jag gillar att lösa problem. Det är utmanande eftersom du hela tiden lär dig nya saker. Sedan är det trevliga arbetskamrater och vi har även en del praktikanter som är hos oss för att se och lära. Vindkraftnorr 11

12 Vindens kraft tar Gillar du att flyga drake? Då vet du att det går alldeles utmärkt vissa dagar, medan det ibland inte ens är lönt att försöka. Vindens fördelning i tid och rum följer vissa mönster, men kan upplevas helt slumpmässigt. Men vad är vind egentligen? Hur kan man på bästa sätt mäta den och fånga dess energi? Vi har träffat Statkrafts meteorolog Måns Håkansson för att reda ut begreppen. TEXT: lena Sjödin Vinden som energikälla kan aldrig utarmas. Den tar aldrig slut. Därför är vinden en av våra förnyelsebara naturresurser, energi från vinden förnyas snabbare än vi förbrukar den. I meteorologiska termer är vind luft som rör sig mellan områden med högt och lågt lufttryck, berättar Måns Håkansson, meteorolog och vindresursanalytiker på Statkraft. Lufttryckets variationer uppstår till följd av att solens energi fördelas olika över jordytan, som därför värms upp olika mycket. Jordens rotation påverkar också och gör att luften på norra halvklotet rör sig moturs i en virvel runt lågtrycket. Står du med vinden i ryggen ligger det alltså ett lågtryck till vänster. På södra halvklotet är det precis omvänt. Blåsigast är det på vintrarna över Nordatlanten söder om Grönland, fortsätter Måns. Allra minst blåser det kring ekvatorn. Vintertid är temperaturskillnaden större mellan ekvator och pol, lågtrycken blir intensivare och därför är det blåsigare då än under sommarmånaderna. Generellt blåser det också mer i södra Sverige än i norra. - Framförallt blåser det mycket mer till havs än inne över land. Och det var Måns intresse för just hav, segling och naturvetenskap som förde honom in på meteorologins bana. Måns Håkansson är meteorolog och vindresursanalytiker på Statkraft. Vindkraft är en oerhört intressant tillämpning av meteorologin som känns positivt att jobba med. Det blir en bra dynamik när människor med olika kompetens driver projekt tillsammans. På Statkraft är Måns en av två meteorologer som jobbar med att mäta och beräkna vindens strömning och kraft. För lönsamma vindkraftsinvesteringar är det viktig kunskap. 12 Vindkraftnorr

13 aldrig slut - Jag är med i våra projekt från den första så kallade screeningen, där vi avgör vilka områden som kan vara intressanta för vindkraft, förklarar Måns. Nästa steg är att gå in mer i detalj och göra vindmätningar som sedan analyseras. Vindhastigheten som anges i allmänna väderleksprognoser gäller på 10 meters höjd från marken och berättar om medelvinden under en typisk tiominutersperiod. På höjder mellan 50 och 200 meter där vindkraftverkens rotorblad fångar upp vinden blåser det mer. Förutom höjden är det flera faktorer som måste beaktas för att beräkna hur mycket det blåser. Bland annat påverkar friktionen mot jordytan som bromsar vinden, temperaturskillnader mellan olika områden och mellan olika höjder. Terrängen brukar beskrivas i råhet, det vill säga utifrån hur mycket dess friktion hindrar vinden. Över vatten är råheten låg medan vinden över land störs av olika hinder som träd och byggnader. Att bygga vindkraft i skog innebär mer turbulens och högre råhet, berättar Måns. Det gäller att placera ut vindkraftverken så att de fångar vinden så bra som möjligt. Vindkraftverken får inte heller stå för tätt, då finns risk att de stör varandra för mycket. Ett vindkraftverk kan lätt förlora över 10 % av produktionen om det störs av andra vindkraftverk. Samtidigt vill man ha många verk för att skapa så mycket förnyelsebar energi som möjligt. Att hitta den mest lönsamma lösningen är en komplex optimeringsfråga. För varje planerad vindpark görs det lokala vindmät- Vindhastighet (m/sek) Med utgångspunkt i en eller flera vindmätningar låter man komplexa numeriska modeller beräkna hur vinden fördelar sig över terrängen inom området. Ett resultat av sådana beräkningar visas här i form av en vindresurskarta. Sådana används till att hitta lämpliga positioner för vindturbinerna, så att de ska kunna producera så mycket energi som möjligt. Inte helt oväntat blåser det bäst på höjderna. Stamåsens turbinpositioner visas här som mörkröda prickar med kors i. Den observante kan även hitta positionerna för ett par av vindmätningsmasterna som ligger till grund för beräkningen. Kan du? Den ena ligger nere vid kartans sydöstra hörn, den andra strax nordväst om kartans centrum. De visas här som små mörkröda kryss. Vindkraftnorr 13

14 Bild: SMHI Stormen Gudrun förde med sig stora skador. Här har satelliten NOAA-16 fångat stormen mitt på dagen den 8 januari Lågtryckscentrum ligger strax utanför sydvästra Norge och sydväst därom syns en del av Nordsjöns kustkonturer. England syns i nedre vänstra hörnet. Väldigt stark blåst är relativt ovanligt i Sverige. Det handlar då om snabbt passerande ganska småskaliga men intensiva lågtryck som uppträder främst under hösten eller vintern. De senaste hundra åren har vi inte haft mer än ett fåtal stormar i klass med Gudrun. Då uppmättes vindbyar kring 40 meter per sekund också i inlandet. ningar och analyser som sedan blir underlag för produktionsberäkningar och lönsamhetskalkyler. Vi tittar på mätmastens resultat vid en viss höjd, det ger oss information om hur vinden varierar. Med hjälp av en numerisk modell kan vi sedan se hur vindarna fördelar sig i områdets topografi. Vindmätning kan också ske med så kallad fjärranalys. Exempel på detta är Sodar och Lidar. Det är teknik som mäter vinden med hjälp av ljud- och ljuspulser som skickas ut och tas emot av enheter som står på marken. På så sätt kan man mäta vinden utan att den påverkas av själva mätanordningen, förklarar Måns Håkansson. För att ett vindkraftverk ska starta behöver det blåsa 3-5 meter per sekund. Allra bäst producerar de när det blåser över meter per sekund. Maxvinden, dvs den vindstyrka där vindkraftverket stannar och tas ur drift är vanligen när medelvinden är 25 meter per sekund. En intressant fråga för vindkraften är hur vinden kommer att vara i framtiden. Kommer det att blåsa mer eller mindre i jämförelse med idag? Det känns osäkert att lova en markant bättre tillgång på vind i framtiden, säger Måns. Vissa forskare menar dock att vi kommer att få något svagare vindar i ett varmare klimat. Den globala uppvärmningen är ju störst vid nordpolen och det ger mindre temperaturkontraster och därför mindre tryckskillnader. En sak är i alla fall säker. Vill du flyga drake brukar det alltid finnas lokala blåshål där det friskar i oftare än på andra ställen. Terrängens omständigheter kan göra det extra gynnsamt för vindar. Till exempel i en dal med höga berg på sidorna där luften pressas igenom, eller i en stad med höga hus kan det virvla för jämnan. FAKTA: Vind mäts i riktning och hastighet. Riktningen anges i väderstreck räknat från det håll vinden kommer ifrån. Nordvästlig vind betyder alltså att vinden kommer från nordväst och blåser mot sydost. Hastigheten anges i meter per sekund. Vid måttlig vind, då kvistar och blad sätts i rörelse, blåser det ca 3-8 m/s. Hård vind, när träd svajar och kvistar bryts av, har vindstyrkor mellan 14 och 24 m/s. Vid 25 m/s är det storm, träd rycks upp med roten och takpannor blåser ned. När det blåser orkan ligger vindhastigheten på mer än 32 m/s och då orsakar vinden mycket stora skador. Vindenergin varierar med vindens hastighet, varaktighet och höjden över marken. När vindens hastighet fördubblas ökar vindens effekt så mycket som åtta gånger. Turbulens är virvlar som uppstår när luften strömmar fram. Virvlarna är olika stora beroende på hur temperaturen varierar med höjden. Vindkraftverk i skogsmiljö får ta hänsyn till turbulens på grund av trädens olika storlekar och placering. I Stamåsen, Mörttjärnberget, Björkhöjden och Ögonfägnaden är vindkraftverken höga och har den allra senaste tekniken allt för att minska skogens inverkan på produktionen. Lågtryck och högtryck brukar ritas på väderkartorna med linjer som sammanbinder platser med samma lufttryck. Dessa linjer kallas isobarer. Ju tätare isobarerna ligger, desto mer blåser det. Om jorden inte snurrade skulle luften strömma direkt från högtryck mot lågtryck, istället för de cirkulerande mönster vi är vana vid. 14 Vindkraftnorr

15 Till denna informationsbroschyr hör en bilaga med avtalsvillkor samt en teckningsanmälan. Dessa finns att hämta på och eller kan beställas via Dalakraft AB:s kundkontakt, tfn Investera i förnybar energi och påverka dina elkostnader Nu kan du som har elabonnemang i Jämtlands eller Västernorrlands län ingå ett särskilt avtal kopplat till Vindpark Stamåsen. Vi bygger 26 vindkraftverk och erbjuder avtal avseende elleverans motsvarande totalt 1/26 av vindparkens totala produktion. För att kunna ingå avtal gäller följande Du måste ha elabonnemang i Jämtlands eller Västernorrlands län. Du är eller blir kund hos Dalakraft AB (du måste vara fri att flytta ditt nuvarande elavtal senast 1 januari 2015). Dalakraft AB ansvarar för all leverans av el. Om avtalet Vindpark Stamåsen vindpark stamåsen ligger i strömsunds och sollefteå kommuner mellan orterna strömsund och ramsele. Här bygger statkraft sca vind ab 26 vindkraftverk i en första etapp. vindkraftverken har en effekt på vardera 2,3 mw. stamåsen är beräknad att producera 200 gwh varje år, vilket motsvarar eluppvärmda villor. Samarbetet mellan Statkraft och SCA statkraft sca vind ab bildades 2007 i syfte att skapa förutsättningar för produktion av förnybar energi. bolaget ägs till 60 procent av statkraft as och 40 procent av svenska cellulosa aktiebolaget sca. projektportföljen innehåller sju vindparker på skogsmark i jämtland och västernorrlands län. fyra av dessa vindparker är under byggnation. Statkraft SCA Vind AB erbjuder i samarbete med Dalakraft AB försäljning av el från ett vindkraftverk vilket innebär totalt kwh. Varje avtal måste omfatta enheter om kwh/år och kostar kr per kwh/år (inkl moms). Din egen årsförbrukning av el styr hur många enheter du bör köpa. En kund kan dock maximalt teckna sig för kwh/år. För det fall den totala volymen tecknad el enligt detta erbjudande överstiger kwh förbehåller sig Statkraft SCA Vind AB och Dalakraft AB rätten att neka teckning av avtal. Vid överteckning ska privatpersoner äga företräde framför näringsidkare. Därutöver ska person, direkt berörd av vindpark Stamåsen äga företräde framför övriga. Personer folkbokförda i Jämtlands län och Västernorrlands län prioriteras. För det fall antalet personer som tecknar avtal understiger en bärkraftig nivå har Statkraft SCA Vind AB och Dalakraft AB rätt att neka teckning av avtal. Försäljningen och leveransen av el administreras av Dalakraft AB. Om elpriset Den initiala betalningen om kr per enhet om kwh/år motsvarar enhetens andel av den totala investeringskostnaden för att anlägga vindpark Stamåsen. Denna betalning ger dig rätt att under 20 år köpa elen för ett pris som motsvarar de löpande kostnaderna för att producera elen (dvs alla kostnader utom avskrivningar på den initiala investeringen). De elcertifikat som tilldelas vindparken och som motsvarar din andel av produktionen kommer, till den del de inte används för din egen kvotplikt, att säljas på marknaden och intäkten kommer dig till del genom att den beaktas vid prissättningen av det löpande priset. Under år 2014 kommer det priset att vara 7,0 öre/kwh (exkl skatter och moms men inkl elcertifikat motsvarande din kvotplikt). Priset kommer att revideras årligen vid förändringar i t ex drift och underhållskostnader eller elcertifikatpriser. Beroende på energiskatten i din kommun kommer totalpriset år 2014 inklusive skatter och moms att vara antingen 33,0 eller och 45,4 öre/kwh. Efter år 2028 är vindparken inte längre berättigad till el certifikat och då får man räkna med att det löpande priset ökar motsvarande den uteblivna intäkten för elcertifikaten (idag ca 22 öre/kwh). När du tecknar avtal tas en administrativ engångsavgift på 325 kr ut. Delar av denna avgift används till finansiering av den ideella föreningen Skogsvind. Om elavtalet flyttas eller säljs betalar den nya avtalsägaren en administrationsavgift på 400 kr (försäljning är endast möjlig av hela enheter om kwh/år). Information om möjlighet till vidareförsäljning av avtalet kommer att finnas på Dalakraft AB:s hemsida. Hur mycket el ska du teckna dig för Närproducerad på www. vindkraftnorr.se kan du läsa mer om våra vindparker och via månadsbrev och bilder följa hur de växer fram. Här finns också information om andelsförsäljningen och teckningsanmälan att ladda ned. el till salu Dalakraft dalakraft ab är ett elhandelsföretag som säljer el till privatpersoner och företag i hela sverige. företaget bildades av lokala energibolag i dalarna när elmarknaden avreglerades idag ägs dalakraft ab till 51 procent av jämtkraft, 24 procent av dala energi respektive malungs elverk samt 1 procent av envikens elkraft. kontoren finns i malung, rättvik och falun. Din elförbrukning styr hur mycket el du bör teckna dig för. Den el du tecknar dig för fördelas månadsvis enligt grafen nedan och baseras på Stamåsens årliga elproduktion. Förbrukar du inte all el du har rätt till en månad har du inte rätt att få tillbaka pengar för den outnyttjade elen. Har du en eluppvärmd villa bör du inte teckna dig för mer än ca 60 procent av din årliga elförbrukning. Din nuvarande elförbrukning finns angiven på fakturan från ditt elbolag. Exempel på levererad elproduktion från Stamåsen per enhet om kwh och månad kwh/månad jan feb mar apr maj jun juli aug sep okt nov dec lan, hjäl bolag samt ingå avtal för i din förbrukning som utgör kompletteringsel. du kan ingå avtal till och med 1 december den första leveransen av el kan du bestämma till någon gång mellan 1 januari 2014 och 31 december Så här mycket kan du spara Exemplen nedan är fiktiva och bygger på uppskattningar baserade på Statkraft SCA Vind AB:s och Dalakraft AB:s kännedom om nuvarande förhållanden. dig i sundsvall, timrå, för Härnösand och kramfors *fast elavtal öre/kwh 42,1 vindel öre/kwh elpris energiskatt 29,3 9,1 17,9 7,0 29,3 moms 89,3 totalpris 45,4 dig i jämtland, sollefteå, för Ånge och Örnsköldsvik elavtal *fast öre/kwh 42,1 vindel öre/kwh elpris energiskatt 19,4 6,6 15,4 7,0 19,4 moms 76,9 totalpris 33,0 * Fast 3 års elavtal Dalakraft AB för leverans Besparingen i exemplen ovan blir 439 kr/år och enhet om kwh/år vid en investering om kr. informat den här informationsbroschyren är en förenklad beskrivning ett annat, til av det avtal vi erbjuder dig att teckna. fullständig information, historiska trenden har visat stigan som är väsentligt att ta del av och noga överväga, innan du garanti för en sådan utveckling. beslutar dig för att teckna avtal finns i bilagan med avtalsvillkor. på och finns avtalsvillkor och teckningsanmälan att ladda ned. du kan också beställa om vindkraftverk, överföringsnät eller elanläggningen i övrigt detta via dalakraft ab:s kundkontakt. skadas eller förstörs, exempelvis till följd av naturkatastrofer eller andra faktorer som statkraft sca vind ab eller dalakraft ab inte råder över, kan detta få avsevärt negativ effekt på tecknande av avtal enligt de villkor som anges i denna informationsbroschyr är förenat med visst risktagande. de framtidsinrikperioden för vindkraftverk vara cirka 20 år. om den faktiska lönsamheten av ingångna avtal. vidare bedöms nyttjandetade uttalanden och antaganden som beskrivs kan komma att nyttjandeperioden skulle understiga 20 år kan detta påverka förändras eller visa sig vara felaktiga. lönsamhet av ingångna avtal. Risker Här nedan redovisar vi ett antal riskfaktorer som kan påverka lönsamheten i tecknade avtal. riskfaktorerna redovisas utan rangordning och utan anspråk på att vara heltäckande. Även andra risker som inte är kända av statkraft sca vind ab eller dalakraft ab, eller som i dagsläget anses oväsentliga, kan få betydelse för tecknade avtal. detta är särskilt viktigt att beakta med tanke på den långa avtalstiden. vi ber dig därför att göra en samlad utvärdering som innefattar övrig information som finns att tillgå avseende avtal av motsvarande slag samt en allmän omvärldsbedömning. gör också en egen bedömning av varje riskfaktor och dess betydelse för avtalet. Priserna på elmarknaden Vindkraftverk och elanläggning Erbjudandet gäller till och med 1 december Politisk och regulatorisk påverkan vindkraften är för sin lönsamhet beroende av stöd inom ramen för det av riksdagen beslutade allmänna elcertifikatsystemet. systemet syftar till att främja elproduktion från förnyelsebara källor. producenten av sådan el tilldelas elcertifikat som därefter kan säljas på marknaden. det finns dock inga garantier mot att politiska beslut i framtiden kan komma att försämra vill koren för vindkraft i sverige och därmed påverka avtal avseende stamåsen el. Trepartsavtal avtalet är ett trepartsavtal. detta innebär att eventuella problem som uppstår för både statkraft sca vind ab och lönsamheten av ett ingånget avtal avgörs av skillnaden mellan dalakraft ab kan drabba dig som kund. statkraft sca vind ab priset enligt avtalet och de allmänna priserna på elmarknaden. och dalakraft ab tar som huvudregel inte ansvar för varandras priserna på elmarknaden varierar under året och från ett år till agerande. läs mer på Har du frågor? Fler och fler personer har fått upp ögonen för att köpa andelar i vindkraft. Intresset för att både vara aktiv i sitt elköp och kunna bidra till bättre miljö gör att andelsägandet stiger i takt med att vindkraften i Sverige byggs ut. Och nu kan du även köpa andelar i Stamåsen. Har du frågor kring vårt erbjudande? kontakta dalakrafts kundkontakt på tfn eller info@dalakraft.se Denna informationsbroschyr är inte ett prospekt i enlighet med prospektdirektivet (2003/71/EG) och har således inte registrerats i enlighet med lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument. KALABRADOR SWEDEN AB 2013 FOTO: TORBJÖRN BERGKVIST Försäljning av vindenergi från Vindpark Stamåsen Statkraft SCA Vind AB När du köper andelar i vindpark Stamåsen får du grön elproduktion utan koldioxidutsläpp, men även ett lågt och stabilt elpris under lång tid. Sedan såklart känslan av att själv vara med och äga en del i en vindpark. Du får inblick i hur arbetet går till i en vindpark, kopplat till produktion och process, säger Milan Kolar, vindkraftschef på SCA. Tillsammans med Statkrafts sakkunniga har han varit ansvarig för att ta fram erbjudandet som gäller Stamåsen. En viktig parameter har varit den lokala prägeln. Det är bara de som har elabonnemang i Jämtland och Västernorrlands län som får ta del av erbjudandet. Och vi hoppas på att många av de närboende är intresserade. I dagsläget finns det gott om andelar kvar. FAKTA: Statkraft SCA Vind AB erbjuder i samarbete med Dalakraft AB försäljning av el i Vindpark Stamåsen. Vindpark Stamåsen ligger i Strömsunds och Sollefteå kommuner och har 26 vindkraftverk. Du måste ha elabonnemang i Jämtlands eller Västernorrlands län. Du är eller blir kund hos Dalakraft AB som ansvarar för all leverans av el. Du får ett stabilt och förmånligt elpris under lång tid. Din elförbrukning styr hur mycket el du tecknar dig för. Milan Kolar, vindkraftschef på SCA Man har hela det här året 2013 på sig att bestämma sig. Milan Kolar berättar vidare att han har varit i kontakt med många som tycker att det är intressant att kunna köpa andelar i Stamåsen och få närproducerad el. Men han vill även peka på ett större perspektiv än det lokala. Det är viktigt att vi alla tar ett globalt ansvar för att minska koldioxidutsläppen. Det finns tyvärr alltför många kol- och oljeverk kvar i Europa, som kan ersättas med förnyelsebar energi från vindkraft. Dalakraft administrerar försäljningen av andelarna i vindpark Stamåsen. Vi administrerar flera vindkraftsparker i Sverige och våra erfarenheter är att det finns en god respons på att gå in och köpa andelar i vindkraft, berättar Anki Gustafsson vid Dalakraft. Speciellt om man bor i området där vindkraftverken är placerade. Det går att teckna sig för andelar i Stamåsen ända fram till sista december Hur det går till kan du läsa mer om på Text: Mia Berglund Vindkraftnorr 15

16 Sigvard är gubben med hatten Genom åren har han gått många mil över Mörttjärnbergets myrar på jakt efter skogens guld. Snart kan Sigvard Karlsson i Albacken och alla andra närboende ta bilen upp och plocka hjortron. - När vindparken är färdigbyggd blir hela området så mycket mer tillgängligt. TEXT & FOTO: Lena Sjödin På Mörttjärnberget i Bräcke kommun är vindparksbygget i full gång. Just nu sker monteringen av vindkraftverken, ett arbete som pågår under dygnets alla ljusa timmar. Det innebär också att vägen förbi Sörbygden och Albacken blir extra hårt belastad eftersom torndelar, maskinhus och rotorblad anländer kontinuerligt. Förut reste man sig upp och tittade ut de få gånger det kom en bil, säger Sigvard lite skämtsamt. Nu passerar ett hundratal bilar varje dag. Sigvard Karlsson bor ett stenkast från byvägen. Det har han gjort i hela sitt liv. Först på den ena sidan vägen i det vita trähuset och nu i ett gult tegelhus på den andra sidan. Som närboende och företagare har han med intresse följt SSVAB:s projekt ända sedan de första planerna presenterades Jag kände direkt att det handlade om möjligheter, säger han. Annars har det mest varit avveckling för oss som bor här. Skolan har lagts ned och Folkets Hus likaså. Men att processen från tillståndsansökan till dess att jobbet kunde starta skulle ta sådan tid hade han inte räknat med. Vi här i byn har legat i startgroparna länge, konstaterar han. Det är bra att bygget äntligen har kommit igång, att det blir verklighet. Och nu när det händer saker gäller det för de närboende att hänga på. Sigvard hyr just nu ut sin jakt- och fiskecamp till ISS som sin tur ser till att vindkraftbyggarna får mat och husrum. Där har flera i närområdet fått jobb. Även hans jaktkoja, som ligger på gränsen till vindparken, har gäster som härrör från bygget. Men det tillhörande hjorthänget som låg längs vindparkens infartsväg fick han avveckla. Först ville jag gärna hitta ny mark till hjortarna. Men sedan tänkte jag att var sak har sin tid och även om jag snart är 80 år gäller det att leva i framtiden. 16 Vindkraftnorr

17 Nu är nyfikenheten stor kring hur det ser ut där uppe. Han har ju sett alla transporter från första parkett och även hejat på de som passerar. Sigvard skrattar och drar sig till minnes en längre vistelse långt hemifrån när han jobbade med skogsavverkning. Då åkte en gubbe med hatt långsamt förbi i sin amerikanare varje dag. Till slut var den stående frågan hos alla om inte gubben med hatten synts till. Jag brukar tänka att nu är det jag som är den där gubben med hatten. Som står vid vägkanten dag ut och dag in. Finns det då inga farhågor kring hur det kommer att bli när vindparken är färdigbyggd? Sigvard funderar lite över älgjakten. Om älgarna kommer att bli störda av vindkraftverken. Jag tror inte de kommer att bry sig så mycket. Den stora skillnaden är att vi jägare inte kan sitta på pass på samma ställen som tidigare. Trots att Sigvard är en av dem som bor närmast Mörttjärnberget kommer han inte att se något vindkraftverk från sitt hus. De ligger så pass högt upp. Det är lite tråkigt att jag inte kan se dem. När solen ligger på och det är rätt sorts väder tycker jag att vindkraftverk både är mäktiga och graciösa att vila ögat på. I slutet av augusti var det öppet hus i vindpark Mörttjärnberget. SSVAB berättade om hur långt projektet kommit och det bjöds på en guidad busstur inne i parken. Över 200 intresserade dök upp och det blev till slut tre turer med dubbeldäckaren. KILO... Vindkraft beskrivs ofta i termer av energiförbrukning och effekt. Megawattimmar, giga wattimmar, terawattimmar är enheter som nämns. Men hur hänger det hela egentligen ihop? Energi är rörelse och allt som händer omkring oss innebär att energi byter skepnad. Energi kan aldrig förstöras, bara omvandlas. Olika varianter av energi är massa i rörelse (kinetisk energi), elektroner i rörelse (el) eller atomer i svängning (värme). Det finns även kemisk energi som till exempel bensin. Vindkraft är omvandling av vindens rörelseenergi till elektrisk energi. När en glödlampa tänds omvandlas sedan elen till strålningsenergi (ljus) och värme. Grundenheten för elektrisk energi är wattsekund (Ws) och det är samma som en Joule. Wattsekund är för liten enhet för att användas för den normala elkonsumenten. Det som står på en vanlig elräkning är kwh (Kilowattimme) som är Wattsekunder. Tecknet h betyder timme, dvs sekunder, och k är ett prefix för 1000, dvs en bokstav före enheten för att inte få så många siffror. Kilo (k) = 1000 Mega (M)= Giga (G) = Tera (T) = På samma sätt som kilometer (km) används istället för meter och kilogram (kg) istället för gram används kilowattimmar (kwh) när det börjar bli praktiskt att korta ned. När prefixet kilo blir större än 1000 byts det ofta till Mega (MWh) osv....what? Eftersom en wattsekund är samma som en Joule kan man lätt översätta energiinnehållet i vanlig mat till elektrisk energi. 500 gram smör har ett energivärde på J. Dividera med och ett smörpaket blir det samma som 4,17 kwh. Vad är då effekt? Effekt är energi per tidsenhet och mäts i kw. Används 8 kilowattimmar på två timmar är effekten alltså 8/2 = 4 kw. Det är viktigt att man använder samma tidsenhet som energin. Mäts energin i wattimmar måste den delas med timmar. Effekt är samma oavsett om vi pratar om en förbränningsmotor eller en elspis, därför är det lätt att förstå kraften i de båda om vi jämför. En ny Volvo V70 har en maxeffekt på 132 kw och en spisplatta ligger vanligen kring 1,5 kw. Det behövs alltså drygt 88 spisplattor för att komma upp i samma effekt som en Volvo. De vindkraftverk som finns på våra vindparker har en effekt på 2,3 MW. Det motsvarar alltså 17 Volvobilar (17,4 för att vara exakt). Vindpark Stamåsen med 26 vindkraftverk och en total installerad effekt på 60 MW motsvarar alltså 452 volvobilar. Produktionen av elenergi från Stamåsen ligger på cirka 200 GWh per år. Det motsvarar den årliga elkonsumtionen för eluppvärmda villor. Vindkraftnorr 17