Installation, drift och skötsel. Vedpanna Vedolux 40 UB

Transkript

1 Vedolux 40 UB Teknisk handledning Installation, drift och skötsel Vedpanna Vedolux 40 UB Arkelstorpsvägen 88, KRISTIANSTAD Tel , Telefax e-post: Gäller fr o m Tillv.nr VB THL artnr 1

2 Vedolux 40 UB Innehåll Funktion... 2 Tekniska data... 3 Installation... 4 Uppställning av pannan Skorstenen Rökrör Rökgastermometer Konsol för sotningsredskap Friskluftsintag Installation av oljebrännare Kondens i skorsten Rörinstallation... 5 Rörinstallation Placering Vedolux UB med ackumulatortankar och ackstyrning 3 Returtemperatur till pannan Expansionssystem Öppet expansionskärl Slutet expansionskärl Påfyllning av panna och värmesystem Shunt Hetvattenuttag... Start och Kontroll... 6 Drift & Skötsel... 6 Säkerhetsventiler Avluftning Vattentryck i systemet Rökgasspjäll på rökrör Sotning Kondensation i skorsten Oljedrift Underhåll El och ved i kombination Åtgärder vid frysrisk Vedeldning... 7 Ved Avverka i god tid före användning Kapa och klyv Förvaring Fukthalt kontra värmeinnehåll Hur kontrolleras fukthalten? Uppstart av pannan vid vedeldning Första gången Uppstart Påfyllning av ved Styrning av förbränningen Förbigångsspjäll Rökgasspjäll Rengöring Keramik Vedeldningsproblem... 9 Komponentspecifikation Funktion KOMBINERA BRÄNSLEN Vedolux 40 UB är i första hand en keramisk vedpanna men det går också att använda två bränsleslag i kombination, antingen ved/olja eller ved/el. Oljebrännaren monteras på svängarm, dels av säkerhetsskäl, och dels för att lätt kunna svängas undan vid växling mellan olja och ved. Vid kombination med el placeras elpatronerna i ackumulatortanken tillsammans med varmvattenberedaren. KERAMISK ELDSTAD Eldstaden är konstruerad för omvänd förbränning med keramiskt roster och keramisk efterbrännkammare. Eldstadsdjupet är 575 mm. Ett förbigångsspjäll underlättar uppstart och förhindrar inrykning vid vedinlägg. TÄTA ELDSTADSLUCKOR Eldstadsluckorna är gjutna med planslipade tätningsytor vilket gör att verkningsgraden är och förblir hög. EKONOMISOTNING Alla rökgaskanaler sotas från en och samma lucka på pannans front. Luckan är gångjärnsförsedd och öppnas med ett enkelt handgrepp. Eftersom rökgaskanalerna är runda så missar du inte några svåråtkomliga hörn vid sotning. SKORSTEN Vid vedeldning är det viktigt att skorstenen har tillräcklig höjd och area. Uppfyller inte skorstenen kraven kan rökgasfläkt eller skorstensfläkt installeras för att kompensera för låga värden. ACKUMULATORTANK För att få bästa förbränning och verkningsgrad samt för att uppfylla miljökraven vid vedeldning skall man elda pannan en längre tid med hög och jämn temperatur, ca 80 C på pannvattnet och ca 250 C på rökgaserna. För att klara detta måste ackumulatortank, liter, anslutas till pannan. LEVERANS I leverans ingår: - rökrör - sotningsredskap med konsol - rökgastermometer. - temperatur och tryckmätare - avtappningsventil TILLBEHÖR - svängarm för oljebrännare - rökgasfläkt - benstativ för bekvämare vedeldning. 2

3 Vedolux 40 UB Tekniska data Mått höjd 1115 mm bredd 620 mm djup 967 mm Vikt tom 350 kg vattenfylld 483 kg Volym 133 liter Beräkningstryck 1,5 bar Provtryck 2 bar Beräkningstemp 100 C Max drifttemperatur 100 C Effekt olja kw ved 35*/40** kw Eldstad volym 120 liter djup 575 mm Skorstenskrav höjd 7 m area 290 cm 2 1 x ½ sten tub Ø180 mm drag 2,0 mm vp * Nominell effekt, medeleffekt under 2 timmmar. ** Maxeffekt. Nominell och maxeffekt uppmätt med drag 2 mm vp, vedfukthalt 18% +-2% Expansionsledning R25 inv. 2. Muff R32 inv, finns på pannans båda sidor. 3. Avtappningsventil. 4. Lyftmuff, expansionsledning/säkerhetsledning/termostat R25 inv. 5. Reglage förbigångsspjäll. 6. Reglage rökgasspjäll. 7. Sotningslucka. 8. Vedinkastlucka. 9. Täcklock för oljebrännaruttag. 10. Asklucka. 11. Draglucka. 12. Inre asklucka med sekundärluftspjäll. 13. Förbigångsspjäll. 14. Primärluftkanal. 15. Eldstad. 16. Keramik. 17. Rökgaskanaler 3 x Ø 80 mm. 18. Rökrörsanslutning. 19. Konsoll för sotningsredskap 20. Rökrör bakåt med sotlucka. 21. Justerbara fotbultar. 22. Fäste för svängarm, SA 50, till oljebrännare. 23. Temperatur- och tryckmätare. 24. Muff R20 inv för termostat ackstyrning/oljebrännartermostat. 25. Kylslinga, Cu Ø 15 mm. Rätt till konstruktionsändring förbehålles tillverkaren utan avisering. 3

4 Vedolux 40 UB Installation Uppställning av pannan Pannan placeras inomhus, i källare eller bottenvåning. Uppställningsplatsen skall vara dimensionerad för pannans totalvikt, 483 kg inkl. vatten. I övrigt skall Nybyggnadsreglerna följas. Placering av panna i pannrum min 50 mm min 1000 mm Panna min 50 mm Skorsten Friskluftsintag Friskluftsintaget skall ha minst lika stor area som skorstenen och vara konstruerat så att det ej kan stängas av misstag. Skorstenen Skorstenen skall ge ett så bra drag, undertryck, 2 mm vp, att motståndet i rökkanal och krökar övervinnes. Draget bestäms av skorstenens höjd, varje meter skorsten ger teoretiskt 0,3 mm vp. Rökkanalens area anpassas till rökgasmängden dvs till pannans effekt, rökkanalen bör inte understiga Ø180 mm, 1 x ½ sten. Är arean för liten blir motståndet i skorstenen för högt. Är arean för stor kan turbulens uppstå, vilket hindrar rökgaserna att komma ut eller leder till att temperaturen i skorstenen blir för låg. Rökrör Med pannan medföljer rökrör bakåt, som tillbehör finns rökrör för ståltub samt rökrör nedåt/uppåt för anslutning till murad skorsten. Rökgastermometer Den medlevererade rökgastermometern monteras i uttag på rökröret. Konsol för sotningsredskap Konsolen för sotningsredskapen monteras förslagsvis på pannans sida eller på lämplig vägg i närheten av pannan. Installation av oljebrännare Oljebrännaren monteras på svängarm typ SA 50. Vid oljedrift skall rökgasspjället justeras så att undertrycket i rökröret understiger 10 Pa (1 mm vp). Ställ in oljetermostaten på ca 70 o C. En lägre temperatur kan medföra kortare livslängd på pannan p.g.a kondens. För att få bästa förbränning, effektanpassning och driftsekonomi, skall en oljebrännare med förvärmning användas. Brännarens effekt skall vara anpassad till pannans effektområde, i övrigt följ instruktionen för brännaren. Kondens i skorsten Moderna oljebrännare tillåter drift med ett lågt effektområde, vilket ger bättre verkningsgrad. I samband med detta måste man vara uppmärksam på temperaturen i skorstenen. Vid förbränning av ett kilo olja bildas en liter vatten. När temperaturen i rökkanalen blir för låg kondenserar ångan till vatten. I en murad skorsten tränger vattnet in i tegel och cementfogar och kan vid frost förorsakar frostsprängning. Kondensen kan även ge korrosionsskador på stålskorsten, rökrör och panna. För att undvika kondens skall rökgastemperaturen vara minst 70 C en meter ned från skorstenstoppen. Lägre rökgastemperatur ger bättre verkningsgrad, viklet måste vägas mot kondensrisken. En låg stålskorsten klarar en lägre temperatur än en hög murad skorsten. Kontrollera i varje enskild installation att rökgastemperaturen i rökrör och skorstenstopp är lämplig. Rörinstallation För installation av värmepanna gäller Nybyggnadsreglerna samt Varm och Hetvattenanvisningarna. Placering Pannans och tankarnas placering samt rörens dimensioner skall vara sådana att självcirkulation kan erhållas mellan panna och tankar, dock med begränsat effektuttag på pannan. Om panna och tankar placeras bredvid varandra rekommenderas 28 eller 35 mm Cu-rör. 4

5 Vedolux 40 UB Rörinstallation Systemskiss, ackumulatorsystem för Vedolux UB med ackumulatortankar Aqualux, Aqualux UB och ackstyrning 3. KV VV S R Kallvatten ingående Utgående varmvatten Framledning Returledning Elpatron Ventil Automatisk avluftningsventil Installation med ackumulatortank Aqualux och Ackstyrning 3 Om Vedolux 40 UB installeras tillsammans med ackumulatortank och ackstyrning 3, rekommenderas att kopplingen utförs enligt ovanstående skiss. Funktion Styrningens uppgift är att snabbt få pannan att uppnå en hög arbetstemperatur samt att förhindra att returtemperaturen från ackumulatortankarna är för låg. Cirkulationspumpen styrs av en rökgastermostaten. När rökgastemperaturen uppnått inställt termostatvärde, startar pumpen och varmt vatten från pannans topp kommer att cirkulera genom ackumulatorstyrningen till den nedre anslutningen på pannan. När temperaturen i pannan stigit till 70 C kommer en del av det varma vattnet att cirkulera över till tankens topp, kallt vatten från tankens botten kommer då att cirkulera över till ackumulatorstyrningen där det blandas med varmt vatten från pannan så att returtemperaturen till pannan aldrig understiger 72 C. På detta vis fås en markant skiktning i tanken. Utan denna blandning får pannan för kallt returvatten, vilket orsakar kondens i eldstaden med korrosionsskador som följd. För att undvika onödig avkylning av ackumulatorvattnet stänger rökgastermostaten cirkulationspumpen när rökgastemperaturen sjunkit under inställt värde. En backventil förhindrar oönskad självcirkulation när cirkulationspumpen inte är i drift. Returtemperatur till pannan Det är av största vikt att returtemperaturen till pannan från ackumulatortanken inte är lägre än 60 C. Detta för att undvika kondensutfällning i pannans eldstad med korrosionsrisk som följd. Expansionssytem Pannan ansluts till öppet eller slutet expansionssytem. Expansionskärlet skall vara ca 5% av systemets totala volym vid öppet, respektive ca 10% vid slutet system. Öppet expansionskärl I öppet system skall avståndet mellan överkant på högst belägna radiator och expansionskärlet ej understiga 2,5 m för att undvika syresättning i värmesystemet. Expansionskärl ansluts i oavbruten stigning från anslutning på pannans topp. För att undvika skador på panna och ackumulator om det skulle bli ett stopp i expansionssystemet, t.ex. vid frost, rekommenderas att pannan förses med en typgodkänd säkerhetsventil, 1,5 bar. Slutet expansionskärl Vid slutet system skall pannan förses med typgodkänd säkerhetsventil, 1,5 bar, i oavstängbar förbindelse från anslutning på pannans topp, samt avluftningsventil. Expansionsledningen ansluts på pannans topp. Påfyllning värmesystem Pannan skall förses med ventil för påfyllning och avtappning. Vid påfyllning skall shunten vara fullt öppen. Shunt Vedolux 40 UB levereras utan shunt. Shunten är i Värmebaronens system monterad på ackumulatortanken med varmvattenberedare. Hetvattenuttag Vedolux är försedd med hetvattenuttag på pannans sidor. 5

6 Vedolux 40 UB Start och Kontroll Kontroll Kontrollera innan anläggningen tas i drift, att: - anläggningen är vattenfylld. - alla röranslutningar är täta. - rökrörsanslutningen är tät, såväl mot panna som mot skorsten. - påfyllnings- / avtappningsventil är ordentligt stängd. - säkerhetsventilernas funktion. - pannan blir varm och att värme kommer ut på radiatorsystemet och till tappställena. - cirkulationspumpen fungerar och att flödesriktningen är rätt. - erforderliga ventiler är öppna. - rätt inställningstemperatur på laddningstermostaten. Drift & Skötsel Allmänt Kontrollera efter installationen tillsammans med installatören att anläggningen är i fullgott skick. Låt installatören visa reglage och funktioner så att du vet hur anläggningen skall fungera och skötas. Säkerhetsventiler Säkerhetsventil för värme- och tappvarmvattensystemet skall motioneras regelbundet, 4 gånger/år, för att upprätthålla säkerhetsfunktionen. Avluftning Kontrollera regelbundet att tillräckligt med vatten finns i värmesystemet. Tryckmätaren skall visa 0,5-1,5 bar. Det kan vara luft kvar i systemet en tid efter installationen varför avluftning av radiatorerna och pannan bör ske ytterligare någon gång. Efter avluftningen skall trycket kontrolleras och vatten eventuellt fyllas på. Vattentryck i systemet Vilket tryck som krävs i värmesystemet beror på nivåskillnaden mellan värmesystemets lägsta och högsta punkt, statisk höjd. Vid 5 meters nivåskillnaden blir trycket 0,5 bar och vid 10 meter blir trycket 1bar. Observera att trycket i systemet varierar med panntemperaturen, fyll inte på vatten i onödan. Vattnet ändrar volym i förhållande till temperaturen, som i sin tur påverkar trycket i värmesystemet. Ju högre temperatur desto större volym och tryck. Expansionskärlet tar delvis upp volymförändringarna i systemet. Trycket kommer att variera beroende på vilken framledningstemperatur som shuntens inställning ger. Vintertid krävs högre framledningstemperatur varför trycket då kommer att vara högre än sommartid. Sotning I en rensotad panna följer mindre värme med rökgaserna ut. Ett hjälpmedel, som ger en indikation på när det är tid att sota, är rökgastermometern. Sotningen utförs när temperaturen stigit ca 25 o C jämfört med nysotad panna. Ekonomisotning bör ske med korta intervall och utförs genom att öppna sotluckan och dra rent tubrören med den medlevererade sotviskan. Oljedrift Vid oljedrift skall pannans rökgasspjäll justeras så att draget är 0,5-1 mm vp. Oljebrännaren regleras med oljetermostat vilken bör ställas på ca 70 C. Underhåll Regelbunden kontroll och justering av oljebrännaren är av största vikt för god tillförlitlighet och driftekonomi. El och ved i kombination El och ved är utmärkt att använda i kombination. Du kan låta eldriften ta över uppvärmningen när vedbrasan tagit slut genom att på eltermostaten ställa in den lägsta temperatur som är acceptabel ur komfortsynpunkt. Lämplig temperatur kan vara o C då detta säkerställer att du får tillräckligt varmt tappvarmvatten. När du kombinerar ved och el måste du tänka på att inte låta pannan gå upp i för hög temperatur under vedeldningsfasen. Det finns nämligen ett överhettningsskydd på din elpatron/elkassett som löser ut vid ca 95 o C, har detta löst ut kan inte eldriften gå in förrän överhettningsskyddet återställts. Åtgärder vid frysrisk Vid sträng kyla får ingen del av värmesystemet vara avstängd, då risk för frostsprängning föreligger. Elda aldrig om någon del av värmesystemet kan misstänkas vara fruset. Tillkalla installatör. 6

7 Vedeldning Vedolux 40 UB Vedeldning Vedolux har keramiskt roster och efterbrännkammare och fungerar enligt principen för omvänd förbränning. Rätt utnyttjad ger pannan en mycket effektiv förbränning av ved och rökgaser och därmed hög verkningsgrad och mycket små utsläpp av miljöskadliga ämnen. Vedeldning är inte bara en fråga om att få fyr i eldstaden, vedkvaliten, skorsten, ackumulering och eldningsteknik är lika avgörande för resultatet. Ved Vedkvaliten är avgörande för hur väl din panna kommer att fungera i praktiken. Lövved har som regel ett högre energiinnehåll per volymenhet än barrved. Det väsentliga är dock att veden är torr, fukthalten lägre än 20%. Är inte veden torr, åtgår en stor del av energiin för att torka den, förbränningen försämras förbränningen och risken för tjärbeläggning ökar. Avverka i god tid före användning För att veden skall hinna torka, bör den avverkas minst en eldningssäsong i förväg. Ett alternativ är syraavverkning, som innebär att träden fälls på våren just när löven slagit ut, vänta 2-3 veckor med att kvista och klyva träden. Under tiden har löven vissnat och dragit ut fukten. Efter ytterligare 4-5 veckors torkning har veden 25-30% fukthalt och är då mogen att tas in för sluttorkning. Kapa och klyv Efter kapning skall veden klyvas, ju mer den klyvs, ju snabbare och lättare torkar den. Små vedpinnar, som är svåra att klyva, kan barken skalas av på, så torkar även dessa. Färsk ved är lättast att klyva. Vedklamparna skall anpassas till eldstaden, längden bör vara cm och tjockleken så att 3-4 klampar får plats på rostrets bredd. Förvaring Den kapade och kluvna veden förtorkas utomhus. Veden får inte ligga direkt på marken, då tar den till sig fukt istället för att torka. Helst skall den förvaras under tak men så att sol och vind kommer åt att torka den. Sluttorkning sker lämpligen i pannrummet, 2-3 veckor innan den användas. Efter detta är fukthalten nere i ca 20%. Fukthalt kontra värmeinnehåll Det viktigt att veden är torr. För att understryka detta gör vi en jämförelse av värmeinnehållet i vedklabbar med olika fukthalt. Med värmeinnehåll menas här den mängd värme som pannan kan tillgodogöra sig och vidarebefordra till värme- och tappvarmvatten. Förväxla inte detta med energiinnehåll, som är större ju större vedklabben är. Värmeinnehållet är större ju torrare vedklabben är, eftersom det inte åtgår så mycket värme till torkningsprocessen. Nyhuggen ved innehåller ca 55% fukt, ved som torkats enligt våra instruktioner innehåller ca 20% fukt. Hur kontrolleras fukthalten? Välj ut en kontrollvedklabb när du kapat och kluvit den färska veden. Såga till den så att den väger 1 kg. Denna vedklabb innehåller nu 55% fukt. När du vill kontrollera fukthalten väger du vedklabben och fukthalten kan du avläsa i nedanstående tabell. Vikt (g) Fukthalt (%) Första gången Första gången du skall elda i din nya panna skall du vara speciellt noggrann. Pannans keramik innehåller nämligen kvarvarande fukt från tillverkning, och eventuellt kondens som uppstår vid transport och lagring. Denna fukt måste få förångas långsamt så att inte ångblåsor bildas, som kan förorsaka sprickor i keramiken. Gör en mindre brasa första gången för att undvika risken att keramiken skadas. När keramiken torkat, kan pannan eldas med ordentliga brasor fortsättningsvis. Keramiken tar inte åt sig ny fukt så länge pannan är i bruk. kwh/kg I diagrammet framgår skillnaderna i värmeinnehåll. Ett hus som förbrukar 25m 3 ved, måste torka bort 4m 3 vatten genom skorstenen om nyhuggen ved med 55% fuktighet används. Detta medför sämre verkningsgrad, energi för att förånga 4m 3 vatten används till ingen nytta, samt sämre förbränning och smutsigare utsläpp (%) Fukthalt 7

8 Vedolux 40 UB Vedeldning Uppstart - Lägg två små vedträ vid rostrets kanter och mindre stickor på tvären över vedträna. - Ovanpå stickorna läggs papper och ytterligare stickor. - Öppna rökgas- och förbigångsspjället helt, låt askluckan stå halvöppen. - Tänd på pappret och stäng vedinkastluckan. - När brasan tagit sig och en ordentlig glödbädd bildats, fylls eldstaden först med mindre vedträ och sedan större. Du kan se på rökgastermometern när brasan tagit sig, Temperaturen skall då vara uppe i ca 100 o C. Du kan nu fylla upp hela eldstaden. Alla vedträ skall ligga på längden så att de glider ner efterhand som underliggande vedträn förbränns. - Låt sekundärluftventilen i inre askluckan vara stängd. - Ställ dragluckan fullt öppen. - Stäng askluckan och förbigångs-spjället. rökgastemperaturen ligga på o C. Är temperaturen för låg skall dragluckan öppnas mer och om rökgasspjället är strypt skall detta öppnas helt. Är temperaturen för hög, över 300 o C, skall i första hand temperaturen sänkas genom att rökgasspjället stryps. I andra hand kan dragluckans öppning minskas. När rökgasspjället stryps minskas draget och när dragluckans öppning minskas minskar syretillförseln. Det senare är ett sämre alternativ eftersom förbränningen då blir sämre. Förbigångsspjäll Pannans förbigångsspjäll skall endast användas vid uppstart av eldhärden och vid vedinlägg. När förbigångsspjället är öppet fungerar pannan som överförbränningspanna och har kortare rökgasvägar. Därmed ökar rökgastemperaturen och verkningsgraden minskar. Rökgasspjäll Rökgasspjället regleras med en spak på pannans framsida. Rökgasspjället skall vid vedeldning normalt vara helt öppet. Vid oljeeldning minskas draget till lämpligt värde genom att strypa på rökgasspjället. Sotning - Rengöring Askan bör rakas ur keramiktunneln innan varje eldningstillfälle. Tänk på att aska kan innehålla glödrester lång tid efter eldningstillfället. Förvara därför askan i ett obrännbart kärl med lock. Uppstart med gasolbrännare - Lägg in ett par knipen torra stickor, ovan på dessa läggs ett lav med med halvstora vedklampar, fyll resten av eldstaden med stora klampar. - Stäng vedinkastluckan, öppna rökgasspjället, förbigångsspjället skall vara stängt. - Tänd gasolbrännaren, och för in munstycket i den inre askluckans översta hål. Flytta lågan från sida till sida, efter ca. en minut bör veden ha antänts. Påfyllning av ved När det är dags att fylla på ved, skall förbigångsspjället öppnas innan vedinkastluckan. På detta sätt undviks inrykning och risk för utslående flammor vid vedinlägg. Glöm ej att stänga förbigångsspjället igen efter vedinlägg. Styrning av förbränningen Förbränningen styrs av draget i skorstenen och av syretillförseln via primär- och sekundärluft. Primärluft och sekundärluft tillförs genom dragluckan i askluckan. Mängden kan ställas genom att öppna och stänga dragluckan. Sekundärluftmängden kan också ökas genom att öppna sekundärluftspjället, normalt behöver inte sekundärluften ökas, så sekundärluftspjället skall vara stängt. Draget i skorstenen kan stryps genom att strypa rökgasspjället. Tjärbildning på eldstadens väggar är normalt och behöver inte avlägsnas då det efter att ha nått en viss tjocklek bränns bort. Tjärbildningen påverkar ej pannans verkningsgrad och effekt då denna är uträknad och dimensionerad efter den värmeupptagningsyta som finns i pannans rökkanaler. De senare skall vara rena och sotas kontinuerligt. Keramik De keramiska delarna i pannan är normala förslitningsdetaljer som efterhand måste bytas ut. Förslitningsdetaljer omfattas inte av någon garanti. Mindre sprickor i keramiken är inte onormalt och ger ej anledning till någon åtgärd. För att öka livslängden på keramiken skall följande punkter beaktas: - Begränsa rökgastemperaturen till C genom att stänga rökgasspjället något eller genom att montera turbolatorer i rökgastuberna. Kontakta Värmebaronen för mer information. - Plocka inte ut keramiken vid rengöring av pannans eldstad. - Skrapa mjukt och försiktigt på keramiken vid uraskning av pannan. - Låt ett lager av aska, några centimeter, bilda ett skyddande skikt på rostret. Kolbitar som finns kvar på rostret efter ett eldningstillfälle kan ligga kvar till nästa tillfälle. - Elda endast med "riktig" ved, ej plast, behandlat virke, sopor eller dylikt. - Veden skall läggas in i pannan, ej kastats. - Om pannan/keramiken är ny, eller inte har använts på ett tag, skall keramiken värmas med en mindre brasa för att driva ut eventuell fukt. För att förbränningen och verkningsgraden skall vara bra skall 8

9 Vedolux 40 UB Vedeldningsproblem De vanligaste problemen vid vedeldning resulterar oftast i att pannan inte kommer upp i en tillräckligt hög temperatur; det blir ingen riktig "fart" i pannan. Vanligt är också att värmen inte överförs till ackumulatortankarna trots att pannan brinner bra. Pannan brinner dåligt Hög rökgastemperatur. Tjära och mycket sot i tuberna Värme överförs inte från pannan till ackumulatorn. Kokljud i pannan. Dåligt drag i skorstenen. Fuktig ved. Felaktigt handhavande. Veden ej avpassad till pannan. Formad ved, träreglar. Veden hänger sig. Tilluften ej tillräcklig. Sekundärluftspjället för mycket öppet. Otätheter vid rökgasanslutningar Skorstenskanalen fortsätter nedåt från pannans anslutning. Kallt placerad skorsten. Ingen ackumulatorstyrning. Keramiken felaktigt inlagd. Tjära, sot i tuberna. Trasig rökgastermometer. Pannan eldas under längre tider med överförbränning. Felaktig förbränning. Felaktig inkoppling För liten cirkulationspump. Luft. Fel inkoppling av ackumulator. Låg tryckhöjd. Dragbehovet för pannan är 2 mm vp, mindre avvikelse kan avhjälpas med en rökgasfläkt i annat fall monteras en skorstensfläkt. Skorstenskrav, se tekniska data. En keramikpanna kräver hög förbränningstemperatur. För att uppnå detta måste veden vara torr, fukthalt under 25%. Läs handledningen och se informationsvideon. Längden bör vara cm. Tjockleken så att 3-4 vedklampar för plats på rostrets bredd. Staplas jämt formade vedklampar på varandra, bildas enmassiv träklump med liten yta för fyren att få fäste. Lägg in veden så att det finns luft mellan klamparna. Förekommer när veden är krokig och ej anpassad till eldstaden. Anpassa veden till pannan. Tilluften till pannrummet måste minst ha samma area som rökkanalen. Kontrollera att tilluftsventilen är öppen. Är spjället för mycket öppet, blir fördelningen mellan primär- och sekundärluft felaktig. Starta med att ha sekundärluftspjället helt stängt. Normalt skall det aldrig behöva vara mer öppet än att luftintaget bildar en nymåne. Draget är A och O för en god förbränning. Dragförluster genom otätheter kan inte accepteras. Täta! Den turbulens, som bildas förtar en del av draget. Fyll upp den underliggande delen med sand eller dylikt. En skorsten placerad utanför huset är känsligare för väder och vind, än en som är placerad inuti huset. En rökgasfläkt kan vara till god hjälp för att snabbt få upp rökgastemperaturen och där med draget. En keramikpanna brinner bäst när keramiken blivit varm. Det gäller därför att snabbt få upp temperaturen i pannan innan den belastas. Komplettera med en styrning. På en ny panna kontrolleras att keramiken inte förskjutits under transporten. Det finns det ingen anledning att plocka ut keramiken, inte ens vid rengöring. Om den trots allt plockas ut skall den läggas tillbaks på ett riktigt sätt. Ge akt på tätningen mot eldstadsväggen. Beror på felaktig förbränning. Kontrollera veden, draget, tilluften och handhavandet. Sota pannan. Termometern kan ha skadas vid sotning eller av lång tids överförbränning. Vid uppstart bör pannan fyllas med så mycket finhuggen ved att den snabbt blir övertänd så att växling till omvänd förbränning kan ske efter ca 5 minuter. Se punkt om hög rökgastemperatur. Kontrollera Pumpen måste ha tillräcklig kapacitet så att den kan överföra värmen. Byt till en större pump. Vårt kopplingsförslag är inte luftkänsligt. Avlufta. Se punkter ovan. Kontrollera trycket, bör vara ca 1 bar. Expansionskärlet måste vara anpassat till volymen och de temperaturvariationer som förekommer. 9

10 Vedolux 40 UB Komponentspecifikation Hållare keramik Inre asklucka komplett Askraka Polskruv M5x Avatappningsventil 905-R15utv Sotningsredskapskonsoll Glasfiberrep 10mm Keramiskt fiberpapper Keranap 50, 250x500x Kearnap x175x Främre roster Bakre roster Vänster keramik underdel Höger keramik underdel Handtagskula bakelit 25mm Hydrotermometer 85mm, 1/2"x Rökgastermometer , M10x120mm Tubrensare 89mm Fjäderstålskaft 1500mm. 10