Wachtelhundens färger
|
|
- Mats Arvidsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Wachtelhundens färger Som uppfödare kan man ibland förundras över valparnas olika pälsfärger. Om man är intresserad av genetik är hundens färger ett intressant ämne, färger rymmer mycket av nedärvningens principer. Det pågår en del forskning om hundens olika pälsfärger men ännu idag har vi inte hela bilden klar. Detta kan tyckas underligt då exteriöravel är så populärt. En jakthund jagar inte med sin pälsfärg förstås. Det är vi människor som har åsikter och synpunkter om vad vi föredrar. Förr ansågs vita hundar mindre lämpliga vid exempelvis andjakt eftersom de syntes för bra. Röda hundar kunde förväxlas med vilt och lättare bli vådaskjuten. Idag kanske vi tänker annorlunda. Många använder västar och täcken som antingen gör att hunden syns bättre eller sämre. Wachtelhunden kan vara enfärgad brun eller röd. Enfärgad kallas hunden även om den har vitt på tassar och bröst, buk. Nyansen på den bruna eller röda färgen kan variera mycket. Förutom enfärgade finns så skimmel(pigmenterat hår och vitt mixat), skäck(klara vita fält och pigmenterade fält) och tantecknade (se nedan)wachtelhundar, antingen som brunskimmel/skäck/tan eller röd dito. Dessutom kan brunskimmel ha röda tecken som inte är tan-markerade, vanligen röda spots. En gammal regel är att den nyfödda valpen blir skimmel om tramdynorna är mörka, skäckar har rosa och mörka områden i varierande grad på tramdynorna. Gränsen mellan skimmel och skäck är hårfin. Förvirringen kan bli stor eftersom det är vanligt med spots, prickar i de vita delarna. En skimmel kan även ha stora bruna fält mantel/sadel. Rasen saknar svartpigment och kan således aldrig vara svart. Dock kan en blöt mycket mörk wachtel se svart ut men tipset är då att titta på nos spegeln, den är alltid brun. Pälsen och färgen anläggs under fosterstadiet, tämligen sent i dräktigheten. Det första steget i färgutvecklingen är neurallistceller som är lokaliserade till fostrets ryggrad. Neurallistcellerna omvandlas till melanoblaster som vandrar ut från fostrets ryggrad i riktning mot buken. Väl på plats mognar melanoblasterna till melanocyter (Furugren, 2000). Eftersom färgutvecklingen i fostret sker genom att melanoblasterna vandrar från ryggraden mot buken är det vanligt att hunden får vita fläckar på magen, tassarna, svansen eller bröstet. Detta beror alltså på att dessa platser sist nås av pigmentbildande celler. Det är som om man häller en burk färg över hunden och det räcker inte ända ner De första wachtelhundarna som kom att bilda rasen var bruna med vita tecken på tassar, bröst. En hade tantecken och en var brunskäck. Under många år förde man noga bok över hundens färger. Vid 1900 talets början var det noga med att bilda nationalraser och allt som hade med ras var viktigt, man gjorde indelningar av både folk och fä vilket också fick ödestidigra konsekvenser.. Genetiken var i sin linda och man saknade mycket av det vi vet idag om gener, DNA osv.. Man utgick från Fenotyp(det vi ser) och inte Genotyp(genetisk uppsättning). Genforskningen har som bekant gjort stora landvinningar sedan dess och idag verkar det knappt finnas gränser för vad man kan göra Man delade upp rasen i två delar, de enfärgade för sig och skimmel-skäck för sig. Tanken var god eftersom man ville ha en reserv att ta av om behov skulle uppstå. Ännu idag försöker
2 VDW hålla isär färgvarianterna precis som om det vore olika raser vilket man från tyska genetikers sida ifrågasätter. I början av 1900-talet ansåg man att det var skillnad på de olika färgslagen. Skimlarna var långdrivare och bra för harjakt i bergstrakterna till exempel och de bruna kortdrivare och skarpa och därmed bra för hjort, gris mm. Detta var ett talesätt och det finns inga egentliga bevis för att det stämde. Ser man på jaktprovsresultaten under denna tid så är det ingen större skillnad. De röda hundarna var inte tillåtna under lång tid. Det har förstås alltid fallit ut de färger som rasen har men man gallrade bort de som inte var önskvärda eller tillåtna. Den tyska stammen blev efter andra världskriget uppdelad i två grenar byggdes Berlinmuren och DDR blev ett isolat. Man var tvungen att använda de hundar som fanns, var friska och presterade. Den röda hunden fick fortsätta leva. En känd skröna i Tyskland är att en uppfödare som med tiden blev utesluten pga oseriös hundhandel, använde en golden retriever till sin wachtel Han födde upp flera olika raser och det var inte alltid stamtavlorna stämde kanske? Inget som är bekräftat med DNA analys men det är en rolig skröna. Idag är den röda hunden vanlig i hela populationen. Den röda färgen är ett recessivt anlag. Det finns mode och trender även i djuravel. Den röda hunden är väl det senaste tillskottet. Om vi ser på pälsfärgen lite mer genetiskt så är det lite förenklat så att de enfärgade dominerar över skimmel/skäckanlagen. Så är det i teorin men vi ser inte hur hundens genetiska uppsättning ser ut. Vi ser fenotypen, den är brun ex.vis. Om båda föräldrarna är homozygot (dubbla anlag)så kommer valparna att bli enfärgade. Men de flesta är troligen hetrozygota(olika anlag), de har anlag för vit färg och spräcklighet samt ev för tantecken. Alla uppfödare som har enfärgad wachtelhund vet att det faller ut skäckar och skimmel även om båda föräldrarna är enfärgade. Vilket alltså är ett tydligt bevis på hur avelsdjurens genetiska uppsättning är konstruerad när det gäller färgen. Ända fram till 1981 gjordes en noggrann beskrivning av wachtelhundens färger och det skrevs in i VDWs stambok. 14 olika färg varianter angavs. Brun,Brunskimmel,Brand(tantecken),Blåskimmel,Dunkel(mörk)schimmel,Helltiger,Rotschim mel(rödskimmel),rotscheck(rödskäck),scheck=weissbraun,gelb(gul),getigert(prickar),geschimmelt,rot(röd), Silberbraun(silverbrun),Silbergrau(silvergrå), Weiss(vit). Även var på kroppen det fanns en avvikelse angavs: Bröst,bröstfläck,bakben,bak eller framtass,huvud,ben,mantel,tår,plattor/fält,svans,svansspets,stjärna,prickar,sadel,strimmor.. Man angav noga att hunden exempelvis var brun med vit bröstfläck och smal vit halskrage, brun med 4 vita tassar, mörkskimmel med bruna fält(plattor),vit med bruna plattor och huvud, vit med bruna plattor och prickar, blåskimmel med bruna plattor och tantecken, blåskimmel med brun mantel osv. Man namngav de riktigt mörkt bruna hundarna som blå. Mantelskimmeln hade en brun mantel eller sadel över ryggen och brun huvud, resten var mixade bruna och vita hår. En skimmel kan vara mycket mörk och tolkas som en brun hund som vuxen. Men vid födseln är de ofta mycket vita fält. Det bruna/röda pigmentet växer ut senare. Helltiger är en mellan variant mellan skimmel och skäck. Den kan ha spots, prickar, på benen men kan vara ganska ljus i övrigt med bruna fält. I Sverige har vi inte alla dessa olika färgbeteckningar i rasen.
3 Numera anger VDW i sina stamböcker endast skimmel, skäck och tantecken. Alla andra beskrivs som enfärgade. I Sverige och hos SKK har man märkligt nog inte följt den rasstandard som finns från hemlandet. Man har inte med tantecken eller trefärgade. Dessa är alltså idag ogiltiga i Sverige men inte i VDW. Det märkliga är att det finns registrerat trefärgade wachtelhundar i vårt land. Alltså en otillåten registrerad färg i SKK. Hur det kan komma sig vet jag inte. Om man skulle hårddra detta så skulle en felfärgad hund inte få starta på prov eller användas i avel Men så petig hoppas jag att vi inte blir i Sverige. Man får förmoda att det är tantecknade hundar som felaktigt registrerats i SKK som trefärgade alternativt brunskiemmel med röda tecken. Tantecken är en speciell färgteckning som hunden har på ett specifikt sätt och mönster. Det är en specifik gen som ger detta, recessivt(dolt) anlag. Vanligt inom andra raser, ex.vis tax, kopov, stövare, rottweiler osv Brun med tantecken Tan-tecken - väl avgränsade, symmetriskt placerade tecken som ska finnas på insidan av öronen, som runda fläckar över ögonen, på nospartiets sidor, under hakan, som små fläckar på kinderna, som två liggande elipser på bröstet, på tassarna, handlederna upp på benen samt på lårens insidor och under buken, runt anus samt på undersidan av svansen. Tan - gulröd, rödgul eller roströd färg. Trefärgat1 - black-and-tan med vita tecken som hos te x Collie och Sennehundsraserna; 2 - s.k. houndfärg; 3 - vit bettenfärg med större svarta fläckar, ibland tillsammans med mindre svarta prickar och gulröda tan-tecken. Färgteckningen förekommer bl a hos Spaniels, Engelsk setter och en del Stövare.; 4 - Vit bottenfärg med svarta(bruna) och gulröda fläckar. Tricolour - se trefärgat. Hunden är ett av de djur som visar störst variation i både storlek och färgskala. Många hundraser har ett brett spektrum av färger och fascinationen av det annorlunda har
4 förmodligen bidragit till den stora variation som man ser idag. Färger som, i naturen, inte är fördelaktiga har man tagit till vara på och upp förökat. Idag bestämmer rasstandarden för varje hundras vilka färger som är godkända. Ofta är inte alla färger som populationen uppvisar godkända och dessutom kan en färg vara förbjuden i en hundras och önskvärd i en annan Många gener inverkar på hur en hunds färg kommer att bli. I dag finns det nio beskriva gener som samverkar när det gäller hundens färg (Willis, 1989). Ett stort problem i dagens hunduppfödning är att flera gener som påverkar hundens pälsfärg också har effekt på andra egenskaper. Förklaringen är att produktionen av pälsfärg delar gener och utvecklingsväg med andra organsystem, då främst nervsystemet. Mutationer i dessa gener kan således leda till defekter i många olika organsystem (Schmutz, 2003). En gen vars effekter är väl studerade och som inte enbart påverkar pälsfärgen är den så kallade merlegenen (Willis, 1989).De genen kan vara dödlig och orsaka en del kända sjukdomar. Allt beroende på om valpen får genen i enkel eller dubbel uppsättning. Merlegenen finns troligen inte i vår ras. Hunden har två pigment för att skapa den mångfald av färger som de kan ha. Eumelanin som ger svarta och bruna pälsar Feomelanin som ger gula och röda pälsfärger. Båda har sitt ursprung i ryggraden och de pigmentbildnade cellerna(melanocyter) Ursprungscellerna kan utvecklas till nervceller eller pigmentceller. Det ger en förklaring till sambandet mellan vissa pälsfärger och anomalier i nervsystemet. Allelserier Man brukar kalla de olika färggenerna för allelserier. Det finns idag nio sådana serier som man har studerat hos hund. Alla dessa påverkar hur hundens färg och teckning kommer att vara. Allelserierna är följande: A (agouti), här inräknas tantecknade B (brun), Wachtelhunden har dubbeluppsättning av litet b vilket påverkar det svarta pigmentet att bildar en form som vi upplever som brun. C (chinchilla), störst effekt på feomalanin(gul/röda pigment) D (dilution/utspädning), E (extension/utbredning på kroppen) G (greying), hur vi grånar med åldern är genetiskt styrt. M (merle), S (spotting) ex. vit bröstfläck, skäck T (ticking)- skimmel Inom varje serie finns ett antal olika alleler som i sin tur ger upphov till olika tecken och färger (Willis, 1989). Förutom dessa nio serier finns indikationer på åtminstone två serier till och det är möjligt att det finns ännu flera. Mycket är oklart och kan säkert bli reviderat i framtiden när genetiken är bättre klarlagd. Vi kommer säkert i framtiden att få mer fakta om hundens färger eftersom forskning pågår. Det som är sant idag kanske kommer att ändras när vi får mer kunskap Ovanstående
5 sammanställning är vad jag via litteraturen kommit fram till. För den som vill bli expert så finns det mycket bra litteratur att studera Bilder Brun valp med vitt bröst Brun Grånad brun
6 Brunskimmel valp 3 veckor Brunskimmel Kan variera mycket i teckning. Vid födelsen är de skäckar har rena vita och bruna partier. Mörk brunskimmel Brunskimmel
7 Brunskäck 3 v Brunskäck Rödskäck
8 Rödskimmel hårstrån) Rödskimmel(mixat röda o vita Röd
9 Röd Röd valp med vitt bröst, tassar Laila Kalling
Nymfkakaduans färgvariationer och mutationer
Nymfkakaduans färgvariationer och mutationer Fjädrarnas pigment skapar fåglarnas färger genom att reflektera eller absorbera ljus. Papegojfåglar är kända för att ha många vackra färger, men kakaduorna
Läs merGenetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art.
Naturens behov av genetisk variation Genetisk variation är livsviktig för vitaliteten och ganska snabbt även en förutsättning för överlevnaden hos en art. Då vi benämner en art i naturen som utrotningshotad
Läs merTotalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta.
EVOLUTION Tänk dig att det på en liten ö i skärgården finns 10 st honor av den trevliga insekten långvingad muslus. Fem av dessa är gula med svarta fläckar och fem är helsvarta. Det är samma art, bara
Läs merAVELSSTRATEGI (RAS) För Strävhårig Vizsla
AVELSSTRATEGI (RAS) För Strävhårig Vizsla Beskrivning av rasens historiska bakgrund och utveckling Den strävhåriga vizslan har samma bakgrund som den korthåriga fram till 1920-talet. Vizslans ursprung
Läs merHästens delar Sadelns delar
Hästens delar Sadelns delar Ryttarmärke 1 Tränsets delar Det här är ett träns med ett metallbett och en aachen-nosgrimma. Tyglarna är avtagna men brukar sitta fast i bettringarna. Tecken Många hästar har
Läs merSILKYTERRIER. Grupp 3. FCI-nummer 236 Originalstandard 2005-04-19 FCI-Standard 2005-05-25; engelska SKKs Standardkommitté 2006-04-06
Grupp 3 FCI-nummer 236 Originalstandard 2005-04-19 FCI-Standard 2005-05-25; engelska SKKs Standardkommitté 2006-04-06 SILKYTERRIER Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk
Läs merMentalitet. Historik och ursprung. kullar i Sverige och dels har vi mycket stränga importregler.
1 kullar i Sverige och dels har vi mycket stränga importregler. Raskompendium inför domarkonferensen 2009. Text och bilder av Helene Wrede Historik och ursprung Rasen härstammar från Thailand och på thailändska
Läs merAlla dessa nya färger. Publicerad i SVEMUS medlemstidning HUSMUSEN nr 3 2006. Alla dessa nya färger i albinoserien
Alla dessa nya färger Publicerad i SVEMUS medlemstidning HUSMUSEN nr 3 2006. Alla dessa nya färger i albinoserien Nu finns det en mängd roliga färger som alla baseras på olika c-gener, dvs man kan säga
Läs merMERLE. fascinerande, förbryllande och förskräckande
MERLE fascinerande, förbryllande och förskräckande Det finns en pälsfärg hos hundar som aldrig undgår att väcka uppmärksamhet. Den liknar ingenting annat. Det handlar om det som hos flera vallhundsraser
Läs merShort Toe (Brachydactyly) Hos Staffordshire Bull Terrier.
Short Toe (Brachydactyly) Hos Staffordshire Bull Terrier. Även kallad High Toe hos andra raser. -Hej Danne, du jag tänkte kolla med dig angående valpen vi köpte av er, det är så att den saknar en tå. Eller
Läs merInformation om SKK:s index för HD och ED
Information om SKK:s index för HD och ED Text: Sofia Malm Höft- och armbågsledsdysplasi (HD och ED) är vanligt förekommande i många, framförallt storvuxna, hundraser. Trots mångåriga hälsoprogram orsakar
Läs merFCI-standard fastställd av FCI General Committee 2003-03-25
Grupp 7 FCI-nummer 224 FCI-standard på engelska publicerad 2003-05-05 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2003-03-25 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2010-03-23 STANDARD FÖR
Läs merPRAŽSKÝ KRYSARÍK. Grupp 9 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av CMKU 2008-11-15 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2010-11-17
Grupp 9 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av CMKU 2008-11-15 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2010-11-17 PRAŽSKÝ KRYSARÍK Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands
Läs merGORDONSETTER (Gordon Setter)
Grupp 7 FCI-nummer 6b FCI-Standard 1987-06-14; engelska SKKs Standardkommitté 1995-11-30 GORDONSETTER (Gordon Setter) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub Svenska
Läs merAvelsstrategi för Australisk terrier
Avelsstrategi för Australisk terrier Ursprung Den Australiska terrierns historia antas börja under kolonisationen på 1800-talet då emigranter från England och Skottland kom till Australien. Det var inte
Läs merRAS-DOKUMENTATION FÖR PAPILLON i SVERIGE
RAS-DOKUMENTATION FÖR PAPILLON i SVERIGE papillion-001 2005-02-12 Sidan 1 av 13 Innehållsförteckning Förord Papillon Ringens arbete tom 2003 Historik Statistik Avelspolicy Avelsstrategi Avelsplaner Tidsplan
Läs merRasstandard för Miniature American Shepherd.
1 Rasstandard för Miniature American Shepherd. Helhetsintryck: Miniature American Shepherd är en vallhund av mindre storlek och har sitt ursprung i Förenta Staterna (USA). Den är något längre än den är
Läs merDREVER. Grupp 6. FCI-nummer 130 Originalstandard 2005-06-09 SKKs Standardkommitté 2005-06-09
Grupp 6 FCI-nummer 130 Originalstandard 2005-06-09 SKKs Standardkommitté 2005-06-09 DREVER Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub Svenska Kennelklubben Suomen
Läs merISLÄNDSK FÅRHUND (Íslenskur fjárhundur)
Grupp 5 FCI-nummer 289 Originalstandard 2000-10-25 FCI-Standard 2000-11-29; engelska SKKs Standardkommitté 2001-12-06 ISLÄNDSK FÅRHUND (Íslenskur fjárhundur) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundarxktarfélag
Läs merAvelsstrategi för Schnauzer Version 1.5
Avelsstrategi för Schnauzer Version 1.5 HISTORIK Redan på 1400-talet dyker den upp inom konsten bl.a. på målningar av Rembrandt. Sydtyskland, närmare bestämt Bayern, anses vara den plats där de ursprungliga
Läs merSWKs Avelsrapport för år 2008
SWKs Avelsrapport för år 28 Registreringar Under året registrerades 517 (367) wachtelhundvalpar. (Inom parentes anges siffrorna för 27.) De senaste 1 årens registreringssiffror visas i figur 1. Valparna
Läs merMUDI. Grupp 1. FCI-nummer 238 Originalstandard 2004-11-09 FCI-Standard 2004-11-22; tyska SKKs Standardkommitté 2005-06-09
Grupp 1 FCI-nummer 238 Originalstandard 2004-11-09 FCI-Standard 2004-11-22; tyska SKKs Standardkommitté 2005-06-09 MUDI Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub
Läs merBEARDED COLLIE. Grupp 1
Grupp 1 FCI-nummer 271 FCI-standard på engelska publicerad 2009-10-28 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 1987-06-24 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2010-07-14 BEARDED COLLIE
Läs merPopulationsgenetik med Irene Berglund (kunskapen bakåt, sikte framåt och väl avvägda prioriteringar nu)
Minnesanteckningar fört vid Schnauzer Pinscherklubbens (SSPK) avelskonferens 9 maj 2015 Antal deltagare: 39 anmälda och varav 34 deltagare Populationsgenetik med Irene Berglund (kunskapen bakåt, sikte
Läs merMEXIKANSK NAKENHUND (Xoloiztcuintle - perro sin pelo mexicano)
Grupp 5 FCI-nummer 234 Originalstandard 1999-08-09 FCI-Standard 1999-08-09; spanska och engelska SKKs Standardkommitté 2002-06-05 MEXIKANSK NAKENHUND (Xoloiztcuintle - perro sin pelo mexicano) Nordisk
Läs merTHAI RIDGEBACK DOG. Grupp 5. FCI-nummer 338 Originalstandard 2003-05-26 FCI-Standard 2004-02-25; engelska SKKs Standardkommitté 2004-10-27
Grupp 5 FCI-nummer 338 Originalstandard 2003-05-26 FCI-Standard 2004-02-25; engelska SKKs Standardkommitté 2004-10-27 THAI RIDGEBACK DOG Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands
Läs merWELSH CORGI PEMBROKE
Grupp 1 FCI-nummer 39 Originalstandard 2003-10-29 FCI-Standard 2003-11-28; engelska SKKs Standardkommitté 2003-10-08 WELSH CORGI PEMBROKE Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands
Läs merUtvärdering RAS genomförd vid avelskonferensen 2014-10-18, byggd på statistik t.o.m. 2014-10-17 och godkänd av SNTK:s styrelse 2014-11-12
2013-10-20 1 (5) Svenska Norfolkterrierklubben Utvärdering RAS genomförd vid avelskonferensen 2014-10-18, byggd på statistik t.o.m. 2014-10-17 och godkänd av SNTK:s styrelse 2014-11-12 ÖVERGRIPANDE MÅL
Läs merBERNER SENNENHUND. Grupp 2. FCI-nummer 45 Originalstandard 2003-03-25 FCI-Standard 2003-05-05; tyska SKKs Standardkommitté 2004-09-01
Grupp 2 FCI-nummer 45 Originalstandard 2003-03-25 FCI-Standard 2003-05-05; tyska SKKs Standardkommitté 2004-09-01 BERNER SENNENHUND Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk
Läs merHD-index. ett nytt verktyg i avelsarbetet för bättre ledhälsa. Text: Sofia Malm, Foto: Åsa Lindholm
HD-index ett nytt verktyg i avelsarbetet för bättre ledhälsa Text: Sofia Malm, Foto: Åsa Lindholm HD, eller höftledsdysplasi som förkortningen står för, är ett alltför vanligt problem i många storvuxna
Läs merCOLLIE, LÅNGHÅRIG. (Rasnamn i hemlandet: Collie (Rough))
Grupp 1 FCI-nummer 156 FCI-standard på engelska publicerad 2012-11-22 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2012-10-08 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2013-02-13
Läs merGrupp 8 FIELD SPANIEL Nordisk Kennel Union
Grupp 8 FCI-nummer 123 FCI-standard på engelska publicerad 2015-05-12 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2014-11-03 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2016-03-29
Läs merInformation om index för HD och ED
www.skk.se/uppfödning 1 januari 2013 Information om index för HD och ED Höft- och armbågsledsdysplasi (HD och ED) är vanligt förekommande hos många hundraser. För ett effektivare avelsarbete för bättre
Läs merFramtidsplan för Svensk lapphund
Framtidsplan för Svensk lapphund I Svenska lapphundklubben jobbar vi hårt och fokuserat för att möjliggöra en hållbar framtid för den Svenska lapphunden. Vi är väl medvetna om problematiken med den starkt
Läs merSå har det hänt igen ännu en lantras har hittats!
Så har det hänt igen ännu en lantras har hittats! De senaste svenska lantrasresterna som har återfunnits kommer alla från vår nordligaste landsända. Lappgetter från Fatmomakke och Vilhelmina, en fjällnära
Läs merPETIT BASSET GRIFFON VENDÉEN
Grupp 6 FCI-nummer 67 Originalstandard 1999-01-09 FCI-Standard 1999-10-15; franska SKKs Standardkommitté 2000-11-07 PETIT BASSET GRIFFON VENDÉEN Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag
Läs merSKAPA MED TOARULLAR! INSPIRATIONSHÄFTE, TOARULLAR DEL 1. Del 1. Härliga och roliga tips för dig och ditt kreativa barn.
INSPIRATIONSHÄFTE, TOARULLAR DEL 1 SKAPA MED TOARULLAR! Del 1. Härliga och roliga tips för dig och ditt kreativa barn. COLORONA ÄR EN DEL AV RAHMQVISTGRUPPEN Färgglad fisk Toarulle Plast/papptallrik Häftapparat
Läs merDANSK-SVENSK GÅRDSHUND
Grupp 2 FCI-nummer 356 FCI-standard på engelska publicerad 2009-05-19 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2009-03-26 Översättning fastställd av SKK/DKK 2006-12-12 DANSK-SVENSK GÅRDSHUND Nordisk
Läs merCAVALIER KING CHARLES SPANIEL
Grupp 9 FCI-nummer 136 Originalstandard 1987-06-24 FCI-Standard 1998-04-06 SKKs Standardkommitté 2003-10-08 CAVALIER KING CHARLES SPANIEL Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands
Läs merELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK. Del 4
ELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK Del 4 av Maria Grönkvist Hur fungerar ärftlighetslagarna när det är två genpar med i leken? Slumpens rutmönster utökas då till 16 rutor, dvs det finns 16 olika möjligheter
Läs merSHETLAND SHEEPDOG (Shetland Sheepdog)
Grupp 1 FCI-nummer 88 Originalstandard 1987-06-27 FCI-Standard 1987-06-24; engelska SKKs Standardkommitté 1997-09-02 SHETLAND SHEEPDOG (Shetland Sheepdog) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundarxktarfélag
Läs merSTANDARD FÖR SVENSK LAPPHUND
Korr från (Renée Sporre-Willes) RSW 28/9 2010 RÖD markering är tillägg/korrigering från/till SKK standard Kommitté och/eller Ras/Specialklubb (korr indetifieras med förkortning inom parantes efter ändring,
Läs merRasspecifik Avelsstrategi för Svenska Podengo Português Klubben Pelo liso/cerdoso
Rasspecifik Avelsstrategi för Svenska Podengo Português Klubben Pelo liso/cerdoso Fastställd 2009-01-24 Elisabet Levén Ordförande Svenska Vinthundklubben 1 av 5 Rasklubben för Svenska Podengo Portugués
Läs merCESKOSLOVENSKÝ VLCIAK
Grupp 1 FCI-nummer 332 FCI-standard på tyska publicerad 1999-09-03 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 1999-09-03 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2009-02-19 CESKOSLOVENSKÝ
Läs merBilaga 1: Populationsanalys Utförd av Per-Erik Sundgren fram till och med 2004
Bilaga 1: Populationsanalys Utförd av Per-Erik Sundgren fram till och med 2004 Underlag för analys Analysunderlaget är rasdata från SKK fram till och med december 2004. Analyser utgår från att de uppgifter
Läs merRYSK-EUROPEISK LAJKA
Grupp 5 FCI-nummer 304 FCI-standard på engelska publicerad 2011-03-02 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2011-10-13 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2012-11-21
Läs merKommentarer om nuvarande RAS
Kommentarer om nuvarande RAS För några månader sedan gick det ut en "enkät/tycka till om RAS papper" till uppfödare och hanhundsägare. Det är nu dags att redovisa dessa kommentarer och detta sker anonymt.
Läs merAZAWAKH. Grupp 10. FCI-nummer 307 Originalstandard 1994-08-22 FCI-Standard 1998-06-03; franska SKKs Standardkommitté 2005-06-09
Grupp 10 FCI-nummer 307 Originalstandard 1994-08-22 FCI-Standard 1998-06-03; franska SKKs Standardkommitté 2005-06-09 AZAWAKH Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk Kennel
Läs merRAS - RASSPECIFIKA AVELSSTRATEGIER 2003-2011 BASSET ARTÉSIEN NORMAND
RAS - RASSPECIFIKA AVELSSTRATEGIER 2003-2011 BASSET ARTÉSIEN NORMAND Rashistorik Basset Artésien Normand (BAN) är en fransk, kortbent, drivande jakthund. Det är en korsning av bassets från Artois och bassets
Läs merRasspecifik avelsstrategi RAS för Strävhårig vorsteh
Rasspecifik avelsstrategi RAS för Strävhårig vorsteh Både uppfödare och hanhundsägare bör sätta sig in i den avelsstrategi som gäller för rasen. /Källa: SKK. Inledning Bakgrund Rasspecifik Avelsstrategi
Läs merRasspecifika avelsstrategier 2010-2015
Rasspecifika avelsstrategier 2010-2015 Inriktning Rasklubbens långsiktiga mål är att bibehålla wachtelhundrasens specifika karaktär och jaktliga egenskaper som mångsidig bruksjakthund med god mentalitet,
Läs merSLOVENSKÝ HRUBOSRSTÝ STAVAC
Grupp 7 FCI-nummer 320 FCI-standard på tyska publicerad 1996-07-24 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 1995-01-06 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2013-10-09
Läs merBILAGA 14. RAS Clydesdale A. RASBESKRIVNING
BILAGA 14 RAS Clydesdale A. RASBESKRIVNING Färger att föredra är de traditionella färgerna, mörkbrun eller brun med vit strimbläs och fyra vita helstrumpor. Vanligt förekommande är fux, svart, ljusbrun
Läs merAvelsstrategi för portugisisk vattenhund Historia
Avelsstrategi för portugisisk vattenhund Historia Portugisisk vattenhund är en riktigt gammal ras som har funnits längs hela Portugals kust sedan urminnes tider. Redan så tidigt som på 1200-talet finns
Läs merRasspecifik avelsstrategi för bostonterrier
Rasspecifik avelsstrategi för bostonterrier Reviderad version fastställd av SKK 2014-xx-xx Uppdaterad 2014-11-07 Innehållsförteckning Avelsstrategi Population/Avelsstruktur Hälsa Mentalitet/Funktion Exteriör
Läs merFår skäggmeshonor se ut hursomhelst?
Får skäggmeshonor se ut hursomhelst? Lars Gezelius År 2000 besökte de tyska ornitologerna och skäggmesentusiasterna Hans Wawrzyniak och Gertfred Sohns Tåkern och Tåkerns fältstation. De hade hört talas
Läs merArytmogen högerkammarkardiomyopati
Centrum för kardiovaskulär genetik Norrlands universitetssjukhus Information till patienter och anhöriga Arytmogen högerkammarkardiomyopati Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen arytmogen
Läs merGOTLANDSSTÖVARE. Grupp 6. FCI-nummer - FCI-Standard rasen ej erkänd av FCI SKKs Standardkommitté 1995-11-30
Grupp 6 FCI-nummer - FCI-Standard rasen ej erkänd av FCI SKKs Standardkommitté 1995-11-30 GOTLANDSSTÖVARE Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub Svenska Kennelklubben
Läs merDALMATINER (Dalmatinac)
Grupp 6 FCI-nummer 153 Originalstandard 1999-04-14 FCI-Standard 1999-04-14; engelska SKKs Standardkommitté 2000-02-09, ändrad 2005-11-02 DALMATINER (Dalmatinac) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag
Läs merPULI. Grupp 1. FCI-nummer 55 Originalstandard 2000-04-06 FCI-Standard 2000-09-13; tyska SKKs Standardkommitté 2003-10-08, ändrad 2004-03-29
Grupp 1 FCI-nummer 55 Originalstandard 2000-04-06 FCI-Standard 2000-09-13; tyska SKKs Standardkommitté 2003-10-08, ändrad 2004-03-29 PULI Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands
Läs merRasspecifik Avelsstrategi
RAS Rasspecifik Avelsstrategi för Bracco Italiano På Svenska Kennelklubbens kennelfullmäktige 2001 fattades beslut om att det för varje hundras ska finnas en rasspecifik avelsstrategi, fortsättningsvis
Läs merALLT OM DREVER. Jakthund, viltspårhund, utställningshund. www.svenskadreverklubben.se
ALLT OM DREVER Jakthund, viltspårhund, utställningshund www.svenskadreverklubben.se Välkommen till Svenska Dreverklubben! 1944 bildades SDK under namnet Svenska Dachsbrackeklubben. 1947 fick vi vårt nuvarande
Läs merRasspecifika avelsstrategier för Jaktcockerspaniel
Rasspecifika avelsstrategier för Jaktcockerspaniel Tillägg till RAS-dokumentet för Cocker Spaniel Utarbetat av Jaktspaniels i Sverige (JIS) mars 2014 INLEDNING Denna del av RAS för cocker spaniel avser
Läs merGrundregler för medlemmar i Svenska Kennelklubben (SKK) och dess medlemsorganisationer
1 Grundregler för medlemmar i Svenska Kennelklubben (SKK) och dess medlemsorganisationer Kapitel 1 regler för medlemmar i SKK-organisationen Det krävs av varje medlem i SKK-organisationen 1:1 Att behandla
Läs merStamboksregler för NAB, omfattar raserna Aberdeen Angus, Blonde d Aquitaine, Charolais, Hereford, Highland Cattle, Limousin och Simmental
Svensk Mjölks bestämmelser angående Stamboksregler för NAB, omfattar raserna Aberdeen Angus, Blonde d Aquitaine, Charolais, Hereford, Highland Cattle, Limousin och Simmental 1. Organisation 1.1 Beslut
Läs merGrupp 5 CHOW CHOW Nordisk Kennel Union
Grupp 5 FCI-nummer 205 FCI-standard på engelska publicerad 2011-01-27 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2010-10-13 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2012-11-21
Läs merAvelsrådets kommentarer till förslag på nya Avels- och Uppfödaretiska Regler för Sennenhundar
Avelsrådets kommentarer till förslag på nya Avels- och Uppfödaretiska Regler för Sennenhundar Förändringarna av SShKs Avels- och Uppfödaretiska regler blir mycket omfattande enligt avelsrådets förslag.
Läs merPETIT BLEU DE GASCOGNE
Grupp 6 FCI-nummer 31 FCI-standard på franska publicerad 1998-02-02 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 1996-01-24 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2011-04-27 PETIT BLEU DE
Läs merBilaga 1: SBTKs arbete 1990 fram till nu Senast uppdaterad: 2010-07-22
SBTK:s arbete Svenska Bostonterrierklubben har arbetat aktivt med avelsfrågor sedan 1970-talet. Dock dröjde det till 1994/1995 innan någon nedskriven viljeyttring fanns att tillgå för uppfödarna. Arbetet
Läs merSofia Malm, 151013 Artikeln får fritt publiceras av ras- och specialklubbar på webbplats eller i tidning
Sofia Malm, 151013 Artikeln får fritt publiceras av ras- och specialklubbar på webbplats eller i tidning Index för bättre ledhälsa nu för fler raser! I januari 2016 införs index för, och i vissa raser
Läs merRASSPECIFIKA AVELSSTRATEGIER FÖR NORRBOTTENSPETS
RASSPECIFIKA AVELSSTRATEGIER FÖR NORRBOTTENSPETS INNEHÅLL Historik... 3 Populationen... 4 REGISTRERINGAR... 4 Målsättning... 5 Tillvägagångssätt... 5 Djur använda i aveln... 5 Målsättning... 6 Tillvägagångssätt...
Läs merRasspecifik Avelsstrategi. Berner Sennenhund. Utarbetad av Svenska Sennenhundklubbens Avelsråd i samarbete med uppfödare, täckhundsägare och hundägare
Rasspecifik Avelsstrategi Berner Sennenhund Utarbetad av Svenska Sennenhundklubbens Avelsråd i samarbete med uppfödare, täckhundsägare och hundägare Utvärdering av RAS 2010 Svenska Sennenhundklubben 2011-05-21
Läs merGenetik, Gen-etik och Genteknik
Genetik, Gen-etik och Genteknik Syfte och innehåll Att utveckla kunskap om det genetiska arvet och genteknikens möjligheter. Arbetssätt Vi kommer att varva föreläsningar, diskussioner, arbetsuppgifter
Läs merELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK. Del 3
ELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK Del 3 av Maria Grönkvist Efter det att jag i förra numret av HR skrev en lista på den genetiska koden för en del färgvarianter har jag fått en fråga som lyder: hur får man
Läs merPapillon-Ringens RAS-dokumentation
Papillon-Ringens RAS-dokumentation Rasspecifik avelsstrategi för papillon ÅR 2011 Papillon-Ringen är associerad med Svenska Kennelklubben (SKK), genom specialklubben Svenska Dvärghundsklubben (SDHK) Papillon-Ringens
Läs merPOINTER. Grupp 7. FCI-nummer 1 FCI-Standard 1987-06-24; engelska SKKs Standardkommitté 1995-06-20
Grupp 7 FCI-nummer 1 FCI-Standard 1987-06-24; engelska SKKs Standardkommitté 1995-06-20 POINTER Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub Svenska Kennelklubben Suomen
Läs mer2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar
1 2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar av Sven Gärderud, Carl-Erik Särndal och Ivar Söderlind Sammanfattning I denna rapport använder
Läs merAvelspolicy & avelsstrategier 2012-2016
Avelspolicy & avelsstrategier 2012-2016 INLEDNING Detta deldokument i Golden retrieverklubbens RAS, är till för att användas vid det dagliga arbetet i klubben när det gäller att förverkliga våra mål och
Läs merSvenska Älghundklubben
Raskompendium för Hälleforshund Svenska Älghundklubben Denna publikation är tänkt som ett hjälpmedel för auktoriserade domare som dömer Hälleforshund på utställning. Den är också tänkt att användas vid
Läs merÖrnar i Falun. En sammanfattning av örnutfodringen 2005-2006. Falu Fågelklubb
Örnar i Falun En sammanfattning av örnutfodringen 2005-2006 Falu Fågelklubb Sammanfattning Vi som under denna vinter jobbat med utfodringen och bevakningen är: Lars Lagerqvist (åtelansvarig och eldsjäl),
Läs merNORSK ÄLGHUND GRÅ (gråhund)
Grupp 5 FCI-nummer 242 Originalstandard 1997-09-18 SKKs Standardkommitté 1998-05-26 (Ändrad nov. 2000) NORSK ÄLGHUND GRÅ (gråhund) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundarxktarfélag Íslands Norsk
Läs merKronviltprojektet i Kolmården
Kronviltprojektet i Kolmården Lägesrapport 2008 Grimsö Forskningsstation Institutionen för ekologi, SLU 730 91 Riddarhyttan E-post: Anders.Jarnemo@ekol.slu.se Telefon: 070-5733274 Kronviltprojektet i Kolmården
Läs merHälsoenkät avseende Australian Shepherd 2012
Svenska Australian Shepherdklubben Hälsoenkät avseende Australian Shepherd 2012 Genom åren har återkommande enkätundersökningar genomförts för att kartlägga hälsoläget hos rasen Australian Shepherd i Sverige.
Läs merSTÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år
Sivu 1/6 STÄNGA AV FÖNSTER De 45 vackra illustrerade korten avbildar 15 olika djur som flyger. Alla djuren finns i tre delar och i varje spel försöker man samla och para ihop kort för att få fram den kompletta
Läs merFCI-standard fastställd av FCI General Committee 2009-03-26
Grupp 1 FCI-nummer 141 FCI-standard på franska publicerad 2009-05-25 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2009-03-26 SKKs Standardkommitté 2010-03-23 STANDARD FÖR BERGER DES PYRÉNÉES À POIL
Läs merPINSCHER. (Deutscher Pinscher)
Grupp 2 FCI-nummer 184 Originalstandard 2007-03-06 FCI-Standard 2007-04-18; tyska SKKs Standardkommitté 2007-06-13, ändrad 2008-08-26 PINSCHER (Deutscher Pinscher) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub
Läs merBrukarundersökning 2013 Socialförvaltningen
2013-12-10 Brukarundersökning 2013 Socialförvaltningen Vetlanda här växer människor och företag Innehåll Bakgrund... 3 Metod och mätperiod... 3 Antal svar och bortfall... 3 Ålder... 4 Fördelning av svar
Läs merLHASA APSO. Grupp 9. FCI-nummer 227 Originalstandard 2004-03-24 FCI-Standard 2004-04-02; engelska SKKs Standardkommitté 2004-02-04
Grupp 9 FCI-nummer 227 Originalstandard 2004-03-24 FCI-Standard 2004-04-02; engelska SKKs Standardkommitté 2004-02-04 LHASA APSO Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundarxktarfélag Íslands Norsk Kennel
Läs merHur blev boxern så bra och vad kan vi lära av historien? Skribent: Anna Persson
Hur blev boxern så bra och vad kan vi lära av historien? Skribent: Anna Persson Lennart Swenson är forskare med specialisering på hundars reproduktion, funktion och hälsa på institutionen för husdjursgenetik
Läs merAMERICAN FOXHOUND. Grupp 6
Grupp 6 FCI-nummer 303 FCI-standard på engelska publicerad 1998-03-05 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 1979-11-02 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2010-05-17 AMERICAN FOXHOUND
Läs merALASKAN MALAMUTE. Grupp 5. FCI-nummer 243 Originalstandard 1994-04-12 FCI-Standard 1996-08-14 SKKs Standardkommitté 1999-01-13
Grupp 5 FCI-nummer 243 Originalstandard 1994-04-12 FCI-Standard 1996-08-14 SKKs Standardkommitté 1999-01-13 ALASKAN MALAMUTE Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundarxktarfélag Íslands Norsk Kennel
Läs merÖversättning från Engelska av Björn Lundmark (Artikeln hämtad från www.guppylabs.info/)
Röd neon dubbelsvärd Av Håkan Turesson Översättning från Engelska av Björn Lundmark (Artikeln hämtad från www.guppylabs.info/) Här har jag summerat åtta år av dubbelsvärdsavel. vilken resulterade i en
Läs merWEIMARANER. Grupp 7. FCI-nummer 99 Originalstandard 1990-02-27; tyska FCI-Standard 1998-12-04; tyska SKKs Standardkommitté 2000-02-09
Grupp 7 FCI-nummer 99 Originalstandard 1990-02-27; tyska FCI-Standard 1998-12-04; tyska SKKs Standardkommitté 2000-02-09 WEIMARANER Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk
Läs merFörsta test av användbarheten hos Protectors väst för att skydda jakthundar mot varg
Första test av användbarheten hos Protectors väst för att skydda jakthundar mot varg Jens Karlsson RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER TAMDJUR/ROVDJUR 2009-1 Innehåll Inledning... 2 Ras och kön på de hundar som
Läs merCESKYTERRIER (Cesky Terrier)
Grupp 3 FCI-nummer 246 Originalstandard 1996-02-19 FCI-standard 1996-02-19; engelska SKKs Standardkommitté 1997-05-28 CESKYTERRIER (Cesky Terrier) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag
Läs merBreton stor hund i litet format TEXT & FOTO OLLE OLSSON Lennart Berglund från Forsa
SKOGSFÅGELJAKT Breton-rasen är fortfarande liten i Sverige, men registreringarna blir fler för varje år som går. Följ med på skogsfågeljakt med jakthundsrasen som går mot strömmen. Breton stor hund i litet
Läs merRAS Rasspecifik avelstrategi för Malteser
RAS Rasspecifik avelstrategi för Malteser malteser-001 2008-05-28 Sidan 1 av 12 Innehållsförteckning RAS-dokument för Malteser...5 Avelsstrategi och avelsmål...5 Exteriör...5 Hälsa...6 Knäledsstatus...6
Läs merSammanfattning - celler och hud
Sammanfattning - celler och hud Celler Allt som lever byggs upp av pyttesmå delar. Dessa delar kallas för celler. (Ordet cell betyder litet rum.). En människa är uppbyggd av flera olika slags cellarter.
Läs merENGELSK SETTER (English Setter)
Grupp 7 FCI-nummer 2 Originalstandard 1987-06-14 FCI-Standard 1987-06-14; engelska SKKs Standardkommitté 1995-06-20, ändrad 2004-09-01 ENGELSK SETTER (English Setter) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel
Läs merRasspecifik Avelsstrategi för Drentsche Patrijshond
Rasspecifik Avelsstrategi för Drentsche Patrijshond Bakgrund Rasspecifik Avelsstrategi, RAS På Svenska Kennelklubbens Kennelfullmäktige 2001 fattades beslut om att det för varje hundras ska finnas en s.k.
Läs mer