2001*2. IsaktfiQtr, 9K. ' + Tiifiriid C. L I,, w %8..-'7 / j ) 'g(t 0 -litiim rn e/s7f

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2001*2. IsaktfiQtr, 9K. ' + Tiifiriid C. L I,, w %8..-'7 / j ) 'g(t 0 -litiim rn e/s7f

Transkript

1 »Ktncesff. 0 m m Z f t f o b a / i e ^ Q it ' + Tiifiriid C " 0 ^ F l i f i k t b. v 9 SO S t j %8..-'7 / 50/A L I,, w IkJig'glosa' j ) 'g(t 0 -litiim rn e/s7f<ii<sb. S i <? $$$$ /g S.A sftol fs ' ' H O IsaktfiQtr, 9K Statu ippam ie' K r'a klwlnb, 18 J N'orflJiofttutt' $Toim 4? n.ft**1 /6 S ajneek. S alsk. 2001*2?oys7to1ms7f, /2 *

2 Redaktionellt Medlemstidning för Västra Kretsen av Klubb Maritim Förening för fartygshistorisk forskning Utkommer med fyra nummer per år. Årgång 30. Nummer 113 från starten. ISSN Huvudredaktör och ansvarig utgivare: Krister Bång Övriga i redaktionen: Lennart Bornmalm Jan Johansson Bertil Söderberg Redaktionen adress: Box 421, GÖTEBORG E-post: Årsavgift för 2001: 180 kr (postgiro ). D raget kring Länspum pen har väl aldrig varit starkare än nu. H uvudredaktören gjorde i m itten av m aj en resa genom landet m ed stra n d h u g g i K alm ar, O sk a rsh a m n, L o ftah am m ar, O xelösund, Stockholm och Sundsvall. I den senare staden hade K lu b b M a ritim sitt å rsm ö te och d är d elto g o ck så B ertil Söderberg och Lennart Bornm alm. A rtiklar och förslag till artiklar kom m er också in. Det är svårt att få plats m ed allt trots att vi ökat sidantalet. M en det är ju enbart ett angenäm t problem. Vi har fo rtsatt på den inslagna lin jen m ed up psökande verksam het. D et känns m ycket bra att träffa personer som har intressanta saker att berätta. M an önskar bara att m an hade haft den tiden för tio år sedan! A rtiklarna i förra num ret var tydligen m ycket intressanta. Skonaren D agnys historia har orsakat febril verksam het för att få skutan bevarad till eftervärlden och m an diskuterar nu m öjligheten att låta författaren åka till Piteå för att närm are presentera skutan. D et finns ett starkt intresse där för D agnys b ev aran d e. G u nnar H eik en b ergs b e rä tte lse från sin tid i Consafe väckte även den stor uppm ärksam het. Vi får hoppas att den artikeln leder till fler i ämnet. N u är det som m ar och alla skall koppla av. M en om det blir någon regnig dag, vilket Gud förbjude, så tänk då på Länspum pen och åstadkom något kreativt som vi alla kan få ta del av. Redaktörerna Tidningen får citeras om källan anges. För återgivande av signerade artiklar och illustrationer erfordras dock författarens och redaktionens tillstånd. Förutom tidningen Länspumpen har Västra Kretsen egen klubblokal med stort och omfattande fotoarkiv samt eget bibliotek. Sjökortet på omslaget är sjökort nr 70 Marstrand, kartplåt 1911, utgåva 1 juni Sjöfartsverkets publiceringstillstånd dnr gällande t o m år Tryck Litorapid Media, Göteborg. Omslagsbilden: Bogserångaren Primus vid Ortvikens pappersbruk, väntande pä Klubb Maritims årsmötesdeltagareför återfärd till Sundsvalls hamn. Foto Bertil Söderberg 19 maj Innehåll 3 G ruvbolaget Vieille M ontagne och dess fa r ty g Olle G ustafsson 20 Sjöfarten på B o r å s... K rister Bång 24 I K alm ar N yckels k ö lv a tten... L ennart Rydberg 28 Bilder ur gam la fo to a lb u m... Bertil Söderberg 29 H julångare i norra Bottenviken, 1... A rne sundström 35 Resa till O stasien m ed s / s S u m a tra......t. C a rlsso n /E Fransson 42 B åtarna från L u n d b y... Bertil Söderberg 44 Bogserbåten F. H. K o c k u m...paul N ilsson 46 Till flydda tider å te rg å r... Bertil Palm 48 H orisonten ru n t...redaktör Jan Johansson Stor skutträff i Hunnebostrand I m itten av ju li m ånad 2001 arrangeras en stor skutträff i H unnebostrand strax norr om Sm ögen. D et är eldsjälen L eif A nderberg (tel ) som har inbjudit skutor av olika slag till ett som m arm öte i H unnebostrand. N är dessa rader skrivs har ett tjugotal skutor anm ält sitt intresse, alla olika sorter från Colin A rcher-båtar från N orge till skolskepp, m ånga från V ästkusten. Intresset från allm änheten verkar också vara stort. M an kom m er att hålla till i H unnebostrands södra ham n, där m an tidigare bland annat lastat ut sten till olika delar av världen. I H unnebostrand finns bland annat ett stenhuggarm useum, nybyggt Folkets H us, en stor fin ham n m ed plats för gästbåtar, restauranger, m arina, servicebutiker, bank och post. D et är ett levande sam hälle även vintertid. Ä r D u skutintresserad är Du välkom m en till H unnebostrand i som m ar... Sigge Bergh Minne från skutepoken i Hunnebostrand. Alma gjord av smeden Eyvind Jangefeldt står på Badhuskajen. 2 Länspumpen 2001:2

3 Vieille M ontagne No 2 lämnar Åmmeberg en vacker sommardag vid förra sekelskiftet. Foto frän Gruvmuseet i Zinkgruvan. Gruvbolaget Vieille Montagne och dess fartyg Av Olle Gustafsson De lite äld re farty g sin tressera d e frå n v ä s tra S v e r ig e k o m m e r säkert ihåg de sm å lastfartygen m ed de egendom liga nam nen, som syntes reg elb u n d e t i G ö teb o rg, p å G ö ta älv, i västra delen av G öta kanal och på norra V ättern under tiden G öta kanal var öppen för sjöfart, vilket då var från någon gång i april till slutet av december. Fartygen var av traditionell kanalbåtstyp m en ändå karaktäristiska m ed sina gråm ålade skrov m ed en bred svart rand och nästan yachtliknande fina skick. Skorsten e n v a r sv a rt m ed e tt b lå tt b a n d m ed bokstäverna VM i bandet. N am nen var svåruttalade för en västgöte eller en göteborgare, och inte visste väl folk i allm än h et h e lle r v ad de eg en d o m lig a orden betydde. V illebåtarna sa m an, och så var de också kända i sjöfartskretsar. Vieille M ontagne är franska och betyder "G a m la b e rg e t", o ch fa rty g en tillh ö rd e e g e n tlig e n d et g a m la a n rik a b e lg is k a gruvbolaget "L a Société des M ines et Fonderies de Z inc de la Vieille M ontagn e" b e lä g e t i A n g leu r, en fö rsta d till L ièg e i Belgien. Å r 1857 förvärvade det belgiska bolaget egendom en Å m m eberg vid en v ik i norra V ä tte rn m ed d e ss, sed a n m e d e ltid e n, välkända gruvor. H är byggdes en för den tiden m ycket stor anläggning m ed gruvor i sam hället Z inkgru van och anrikningsverk, adm inistration, lokstall, ham n, direktörsbostad m m i Å m m eberg. Å r 1989 u p p g ick V ie ille M o n ta g n e i U nion M inière. Å ret d ärpå registrerades Vieille M ontagne Sverige som en filial till det belgiska bolaget, och 1993 blev gruvb olaget registrerat som ett svenskt aktiebolag. Efter några nam nbyten blev firm a nam net hösten 1997 Z inkgru van M ining A B. Företag et h ad e då b y tt ägare; 1995 köpte näm ligen den au stralien sk a stork o n cern en N o rth L im ited d et sv en sk a gruvbolaget av U nion M inière. G ru v b o la g e t V ie ille M o n ta g n e synes under hela sin tid i Sverige ha varit socialt sett en föregångare; m an startade apotek, sjukvård, sjukkassa, skolor m m sam t införde en pensions- och begravningskassa fö r såväl tjän stem än som arb etare efter b elgiskt m önster, och detta redan i m itten på 1800-talet. H ela sam hället förändrades också. Från att ha varit en liten bondby uppfördes nu på kort tid m ånga nya och stora byggnader; rosteri, v askverk, kontor, gasverk, hotell (Casinot) m m. A lla dessa hus byggdes m er eller m indre som kopior av m otsvarande byggn ader i A ngleur i Belgien. Å tskilliga av husen står fortfarande kvar. Å r 1916 byggdes en ny herrgård i tegel m ed bru tet tak, ritad av den kände stockholm sarkitekten Ivar Tengbom. D en vackra herrgården finns fortfarande kvar. D en ägs n u m era av d en k ä n d e d ip lo m a te n och författaren Jan M årtensson. M alm en bröts i hu vud sak i de två gruvorn a N ygru v an och K n allagru van och fraktades sedan m ed egen norm alspårig jä rn v ä g d en ca 11 km långa v ägen från Zinkgru van till Å m m eberg, där den anrikades. M alm sligen, som i hu vud sak b e stod av zinkblände och blyglans, transporterades sedan m ed bolagets fartyg till Göteborg för vidare transport m ed Sternhagenbåtarna till Belgien För lagring och om lastning i G öteborg förvärvade bolaget 1860 en tom t på H isingen, närm are bestäm t där G öteborgs Fri Länspumpen 2001:2 3

4 utanför lokstallet, så det är inte så stor risk num era att det skall försvinna. Ljuset är tänt inne i stallet på kvällarna, så m an kan när som helst, även kvälls tid, gå fram och titta, alld eles gratis. Tycker m an om att vandra kan m an följa den gam la banvallen hela sträckan eller delar av den. Den går fram genom m ycket vacker m ellansvensk natur och är väl värd en prom enad. CARLSUND Loket Carlsund var byggt på Motala Verkstad Fotoarkiv Stig Nyberg. ham n nu ligger. H är byggdes lagerbyggnad, b o städ er m m. K ostn ad ern a för de båd a h am n anläggningarna i Å m m eberg och G ö teb o rg in k lu siv e b y g g n a d er och to m tm ark en i G ö teb o rg b e lö p te sig till kr. Bolagets anläggningar i G öteborg exproprierades 1916 av G öteborgs stad då den nya friham nen skulle byggas. M an flyttade då till M arieholm, som ligger lite längre upp i älven m en på m otsatt sida. D är byggd es n y tt kontor, kaj, b o stä d e r m m. På denna platsen kom m an också att stanna i ca 50 år eller tills sjö farten flyttad es till O tterbäcken. K ajen är nu d et enda som finns kvar. M ed u ndantag för d en m od ernisering som gruvdriften och transporterna krävde fortsatte driften på detta sätt i över hundra år. Jag skall här inte gå in något närm are p å g ru v d rifte n o ch m ed d en fö ren a d e detaljer utan håller m ig till i huvudsak sjöfarten. Nya saker började hända på 1960-talet. M an flyttade sjötransporterna från G öteborg till O tterbäcken för vidare transport därifrån till B elgien. D e kortare resorna gjorde att b lott två fartyg erfordrades, och V ieille M on tagn e II ku n d e e fter hand säljas. L ite sen are så ld es d e övriga två fartygen och m alm en transporterades m ed inhyrda fartyg. Efter att under ett år ha transporterat sligen från Z inkgruvan till Å m m eberg m ed lastbil stod 1976 d et nya a n rik n in g sv erk et i Z in k g ru v an färd igt. Järnvägen hade lagts ner året före och nu b lev äv en fa rty g e n ö v erflö d ig a. S lig en kunde transporterades m ed lastbil direkt från Zinkgruvan till Otterbäcken. En bidragande orsak var naturligtvis också att Göta Kanal vid denna tidsperiod hade fått så lite nyttotrafik att m an planerade att ha V ästgötadelen öppen endast 3-4 m ånader per år, något som m an redan gått över till vad gäller Ö stgötadelen. Järnvägen Innan vi går över till att titta på övriga transportm edel några ord om järnvägen. Den var som tidigare näm nts norm alspårig och 11 km lång. D en påbörjades 1857 och öppnades för trafik den 1 ju ni Jä rn v ä g en lad es n er d en 12 ju li B isp året till K n allagru van had e då inte trafikerats sedan Det första loket beställde m an från M otala W erkstad som m an för övrigt hade m ycket affärer med. Loket fick nam net 'C arlsund' efter chefen på M otala W erkstad, den kände Otto E. Carlsund. För övrigt var detta Motala W erkstads första lok. Loket var sexkopplat och ett s k sadel tanklok. Det m åste ha varit en lyckad konstruktion för det var i dagligt bruk i 67 års tid. Å r 1892 in k ö p te s y tte rlig a re e tt lok, denna gång från N ydqvist & H olm i Trollhättan. Det nya loket fick nam net Å m m e berg'. Utöver dessa båda lok har det funnits ett par diesellok och några dressiner. D e t fa n n s i p ra k tik e n in g e n a llm ä n godstrafik eller passagerartrafik, m en viss transport av gruvarbetare och bolagsgods m ellan Å m m eberg och Zinkgruvan förekom fram till i början på 1950-talet. D e två ån gloken finns fo rtfaran d e att b e s k å d a fö r d en so m ä r in tre s s e ra d. 'C arlsund' står på Järnvägsm useet i G ävle och Å m m eb erg ' står i sitt gam la lokstall i sam hället Å m m eberg. Å m m ebergsloket är i m ycket fint skick, beroende på att m an hade tänkt sända det till Belgien i sam band med bolagets 150 årsjubileum och därför rustade upp det ordentligt. En lågkonjunktur m ed d ärav fö ljan d e p risras på zink gjorde att hela saken inställdes. D et fin n s inte en m eter jä rn v ä g ssp å r Övriga kommunikationer Vad gäller övriga kom m unikationer, förutom sjöfarten, hade naturligtvis bolaget järnväg, truckar och hissanordningar för transport av m alm en nere i gruvorna. Ovan jord har det funnits hästar och t o m oxar för transport av m alm en fram för allt vid rosthyttan när denna var i drift. D et har naturligtvis också funnits bilar. D en första bilen var av m ärket M inerva. Inte så konstigt då M inerva var en belgisk tillv e rk a re av ly x b ila r fram till an d ra världskrigets utbrott. Vart bilen sederm era tagit vägen är m ig obekant. Sjöfart K apten Lindquist, m era om honom längre fram, m ed d elar a tt red an m id so m m a r dagen 1857 anlände det första ångfartyget till Å m m eberg. Tyvärr u p p ger han inte fa rty g e ts n am n ; k a n sk e d ä rfö r a tt han m åste ha fått up pgiften i andra hand, då han föddes Som om näm nts på annan plats i denna artikel påbörjad es ham nen i Å m m eberg väntan på att kunna sätta in egna fartyg på m alm trafiken till G öteborg inhyrdes skutor och en och annan ångare. N ågra skutor som om näm ns i arkivhandlingar är: Adrian, Activ, Emm a, Felix, Hertigen, Pojken och Zepora. Skutorna började gå 1860 redan innan ham nen var färdig. Å r 1864 lastad e ån g fartyg et A sk ersun d som första ångare. U nder årens lopp kom m an att till och från hyra in farty g för transport av m alm. På ett ställe i arkivet näm ns s /s N erike. Sam tidigt kan näm nas att fartygen givetvis också transporterade s ty c k e g o d s fö r b o la g e ts rä k n in g frå n G öteborg till Å m m eberg. Kol till rosthyttan, för uppvärm ning av byggnader och för drift av ångloken var fram till efter andra världskriget en inte obetydlig last. Bolagets sk o g ar p ro d u cerad e o ckså råv aro r som skulle transporteras till sina köpare. Resor m ed "p ro p s", torde vara vad vi i dag kallar m a ssaved, tran sp o rterad es b l a till Jö n köping. Vissa resor tog m an också råvaror till H am m ars glasbruk som returlast. I detta sam m anhang kan det vara på sin p lats a tt n äm na att fa rty g e n o ck så tog p assag erare. D etta gälld e d els p ersoner m ed anknytn in g till b olaget, d els också b etalan d e p assagerare. M an ku nde resa både i salong och som däckspassagerare. 4 Länspumpen 2001:2

5 Kapten L indquist har gjort en sam m anställning över de passagerare han m edtog på V M N o2 under åren H ans uppdelning ser ut enligt nedan: År Bolagets Ö vriga salongs- & däckspassagerare personer personer Sum m a U tlänningar: *) Fraulein Clara M uller (Stollenw erk) Fraulein M K irchner (D irektör Bekk) H err+fru+gosse K ynartz (Schm idt) Fru K arkutsch+2 flickor (D irektör Bekk) Fräulein Lichen Crom e (Stollenw erk) Fraulein H edvig Becker (Stollenw erk) Fraulein Selm a Stachely (Tillem ans) Fraulein E Feldtm an (Stollenw erk) Fraulein H eberte (Stollenw erk) *) N am nen inom p aran tes är d irektörer eller högre tjänstem än. M an får väl anta att passagerarna var gäster till dessa personer. Slutligen tillägger Lindquist: Å r / 7-6 / 7 var m in far och m or med. D et finns också anteckningar om resor till olika platser vid norra Vättern då m an häm tat eller läm nat p assagerare, i regel högre utländska (belgiska) gäster. B lan d L in d q u ists a n te ck n in g a r fin n s också en lista över sju m era fram stående p assagerare, några m ed fruar, som varit m ed under dessa år. O m de är inräknade i antalet ovan eller ej fram går dock inte. Tittar m an på passagerarlistan ser m an att det var anm ärkningsvärt m ånga bolagspassagerare under 1914 och Kan det vara så att det är utlänningar m ed fam iljer som väljer att åka hem nu när det är krig ute i Europa? I de anteckningar och dokum ent jag tagit del av finns det dock inget som styrker dessa antaganden. Ö vriga passagerare kan, åtm instone delvis, vara em igranter som på detta sätt kom Den första båten fick namnet Vieille Montagne, senare med tillägget N ol. Foto ur Robin Holmstedts samling i Klubb Maritim Västra Kretsens arkiv. till G öteborg på ett billigt vis. Eller är det m anget ty direktören valde att resa tillbaka lokalt folk som följde m ed en kortare bit på sam m a sätt. Detta var sannolikt enda t ex för att hälsa på släkten i K arlsborg eller gången som ett av bolagets fartyg fick gå Töreboda! M ånga frågor hopar sig när man tillbaka till Å m m eberg utan att först lossa b ö rjar granska ett b olags göran d en och lasten! Befälhavaren, kapten PA. Lindquist, låtanden. den här om talade Lindquists far, fick som Det förekom också lustresor med tjänstem m inne av G enerald irektören m ottaga en ännen och d eras fam iljer till olika platser d yrbar belgisk kaffeservis. ru nt V ättern, t ex M edevi, V adstena och Bolagets egen sjöfart kan sägas börja m ed Hjo. På resorna hade m an i regel m usik och att V ieille M ontagne anländer till Å m m e m an dansade på lastluckan. Dessa lustresor berg den 29 ju lil8 6 5 från M otala W erkstad förekom främ st under Bekks och W ibels d är hon b yggd es. Farty g et had e byggts tid. Bistrare tider följde tydligen sedan. Den under up psikt av kapten P.A. Lindquist, m er lättsam m a galliska livsstilen m ärkte som sedan blev fartygets första befälhavare. m an m indre av allt eftersom det blev fler H on avgick dagen därpå m ed 208 ton svenskar i ledningen. D et bör näm nas att m alm på sin första resa. Fartyget var med denna trevliga sed trots allt togs upp igen största sannolikhet utrustad med en enkel e fte r an d ra v ä rld sk rig e t. D en te k n isk t högtrycksm askin. ansvarige för fartygen, Bengt N orefors, tog N ästa steg in träffar 1876 då b o lagets initiativet till en årlig resa från Vassbacken direktör, Schw arzm ann, kan ta em ot nästa vid sjön Viken och till Å m m eberg. Resan fartyg, också från M otala W erkstad. Detta gjordes i tjänstem annaföreningen Casino- fartyg, som i sitt ursprungliga skick, av klubben regi. I början åt m an m iddag på bilder att döm a, ser ut att vara m ycket likt K analhotellet i K arlsborg; senare hade m an V ieille M ontagne nu med tillägget N o l, m at m ed från Brukshotellet (Casinot). döps till V ieille M ontagne No2. En resa är särskilt värd att om näm na. År VM N o2 kom att bli ett "happy ship " och 1874 b esökte den belgiske generald irektören seglade på kan alen, insjöar, i finska farföljdes Louis de Sin^ay Å m m eberg. H an åtvatten och de stora haven ända tills hon av "fam ilj och stor s v it" H ela sällskapet förliste i K aribiska havet H är är på inklusive d en svenska direktören sin p lats a tt in fo g a n å g o t om farty g ets åkte till G öteborg m ed båt. H ela båten gjordes num rering. Fartyget fick i dopet nam net i ordning. M an planade ovanpå m alm VM No 2. Sam tidigt döptes VM om till VM lasten m ed brän nm alm, s k grillé, v ilket No 1. Förm odligen för att vara konsekventa täcktes med brädor. O vanpå detta ordnade döpte m an om V M No 2 till V M II i början m an sovplatser m ed hjälp av bräd or och på 1950-talet. Trean och fyran hade ju redan presenningar. M atfrågan hade den svenske från början fått rom erska siffror. direktören ordnat så att festm åltider stod Vieille M ontagne N o2 var det fartyg b o färdiga att avätas i Töreboda, V änersborg laget valde för att föra kung O scar II och o sv. V ädret var idealiskt och passagerarna dåvarande kronprins G ustaf med uppvaktning triv d es ty d lig en u tm ärk t m ed a rra n g e från A skersund till Å m m eberg då de Länspunipen 2001:2 5

6 besökte Å m m eberg och gruvorna i Zinkgruvan den 7 juni D en 5 ja n u a r i u n d e rte c k n a d e direktör O tto Torell kontraktet m ed M otala W erkstad om b yggan d et av en ångare i järn. Fartyget fick nam net V ieille M ontagne III och anlände till Å m m eberg den 24 ju ni sam m a år. K apten W ilhelm Lindquist m eddelar i sina anteckningar att fartyget b yggd es "u n d er m itt ö v erin seen d e och anvisningar". Kapten Lindquist blir fartygets första befälhavare och, får m an förm od a, red eriets flaggskep p are. En icke angiven dag 1916 avgick fartyget på sin första resa m ed m alm till Göteborg. Sam m a år bytte m an ut ångm askinen i V M N o2 m ot en Bergsundsm otor. A rbetet u tförd es också då på M otala W erkstad. Bolaget var även i detta avseendet en pionjär. De dåliga tider som rådde under första världskriget avspeglade sig också häruppe. Kapten L indquist m eddelar att 1918 gick V M N o2 inte m ed m alm utan lastar ved uppe i norra Vättern, förm odligen för bolagets räkning. Tidvis var fartyget upplagt på grund av oljebrist. Ny fyr anlades Som ett exem pel på hur bolaget och dess personal tog initiativ till och genom förde olika projekt m ed egna m edel må näm nas M åkhällans fyr i N orra Vättern. Å r 1921 skrev kapten W Lindquist, s/s V ieille M ontagne III, till K ungl Lotssty- relsen m ed begäran att bolaget skulle få uppföra en fyr på M åkhällans skär m ittem ot Bastedalen i Norra Vätterns skärgård. Efter tre m ånader fick kapten Lindquist svar från Lotsdirektör Erik H ägg att fyren fick u p p fö ra s på v illk o r a tt d en a lltid u n d erh ö lls av b o laget. E n jä rn stä lln in g tillverkades på bolagets verkstad och en fyrlykta inköptes från Aga. Lyktan var av 6:e ordningen och lyste m ed vitt sken. Den kostade 800 kr. M an hade tidigare tillskrivit Kungl. Lotsstyrelsen m ed begäran om en fyr på ovannäm nda plats m en fått beskedet att inga m edel fanns att tillgå. Då som nu! D en 28 novem ber 1922 var lotskap ten K arl S u n d h o lm från K a lm a r u p p e och avsynade fyren. Sedan vissa avskärm ningar gjorts godkände han den. Efter ett inledande skede sköttes fyren av m askinisten på m /s VM N o 2. M an kan fortfarande hitta den i senaste sjökortet över V ättern m en den lär inte underh ållas av gruvbolaget längre. Motorbyte Å r 1921 v ar det dags för utbyte av den första m otorn i V M N o2. En 2-cylin drig Bolinder fartygsm otor installerades, denna gång m ed hjälp av eget folk. Bergsunds- m otorn blev således bara fem år gam m al Vieille M ontagne N ol med full last på Vänern. Sjöfatsmuseets i Göteborg arkiv. innan det var dags att byta ut den. De tidiga m otorerna var förvisso inga under av driftsäkerhet. Nytt fartyg N ästa stora händelse vad gäller sjöfarten är inköpet av ett nytt fartyg år Nu passade m an på att i sam band m ed nedläggningen av Thorskogs varv köpa den där liggande och på spekulation byggda ångaren Ester. Fartyget var byggt 1921 m en had e legat u p plagd på varv et tills O tto Torell köpte det den 15 novem ber Det nya fartyget fick nam net Vieille M ontagne IV. Inköpspriset var kronor. P raktiskt tagit direkt efter köpet lades ångaren V ieille M ontagne N o l upp på L ö d ö se V arv d it m an o ck så h a d e fö rt Vieille M ontange IV efter köpet. D et sistnäm nda var inte så krångligt som m an kan tro då Lödöse varv låg m itt em ot Thorskogs varv i Göta älv ungefär 4 mil norr om G öteborg. V M IV byggdes om för att passa för rederiets m alm fart, m an installerade barlastankar m m. D en 12 m aj året efter registreras fartyget. M an får väl anta att om byggnaden var klar då. Båda varven är num era nerlagd a m en spåren av varvsverksam het syns tydligt, fram för allt naturligtvis vid Lödöse varv Vieille M ontagne No 2 på en tidig bild. Observera de ihoprullade seglen och den helt öppna bryggan. Bild från författaren. Länspumpen 2001:2

7 m en även vid T h o rskogs varv om m an tittar noga. Ä nnu på 1960-talet såg det spöklikt ut m ed sina tom m a och förfallna b y g g n a d e r, m en m a n k u n d e m ed lite fantasi föreställa sig ganska väl hur det hade sett ut 40 år tidigare. Först i april 1928 lyckades m an sälja VM N o l. K ö p are v ar k o n su l E.H. E d m an i M arstran d. M an fick k ro n o r för ångaren. Priset och litet av vad L indquist skriver m ellan raderna tyder på att fartyget kanske inte var i så värst bra skick. Fartyget avgick från Lödöse varv den 14 m aj 1928 på sin fö rsta resa fö r d en nya red aren genom Göta kanal till Stockholm. Å r 1929 hade m an en ovanlig last. VM III skulle transportera lokom otivet 'C arlsund' från Å m m eberg till M otala. Vi låter kapten Lindquist berätta: " ~ 1 /1 0. T ransp orterad e jag m ed V M III Å m m eb erg s g am la L o k o m o tiv Carlsund till M otala W erkstad. D et intogs vid R ochebryggan m ed elst ett sticksp år ned till kajen. Illan lastad m ed 100 Tons m alm och lad e sig v id R o ch eb ry g g a n, fö rtö jd e sta b ilt, fy lld e v atten i b a rla stta n k a rn e, tills fa rty g e t stod sta d ig t på sjöbotten (Bottens beskaffenheten kände jag) sedan fylldes främ re delen av lastrum m et m ed stap el av järn v äg sslip ers jäm s m ed luckkarm en, därpå lades tvärs över fartyget grov järnvägsrails. Loket rullades nu om bord och su rrad es m ed kettingar m m. Allt detta utfördes av folk skickat från M otala W d. Vattnet pum pades ur tankarne och fartyget låg bra trim m at. A nlände till M otala W d; där rullades det direkt på en sto r e x tra jä rn v ä g s v a g n fö r a tt tra n s porteras till Stockholm, att visas på Statens Järnvägars utställning m ellan den 6 / /1 0 = 100 årsdagen. B VM skänkte det sedan till dess m u seu m." I en av kapten Lindquists anteckningsböcker finns ett foto taget av en m otalafotograf som bekräftar händelsen. Å r 1930 den 9:e decem ber [inte 9:e oktober som det står i kap ten L indquists anteckningar] hän d er ett allv arligt haveri. Å ngaren V ieille M ontagne III kolliderar i G öta älv m ed d en tyska ångaren K ressman. VM III sjunker och hela besättningen, 9 m an och 2 kvinnor räddar sig lyckligtvis i fartygets eka som låg på däck. Då fartyget sjönk på några m inuter had e det aldrig funnits tid att sjösätta livbåten. Bärgningen var tydligen rätt kom plicerad och först den 3 januari påföljande år flöt VM III igen. Efter att ha lossat lasten i G öteborg reparerades fartyget på Lödöse varv och kom tillbaka till Å m m eberg först den 8 maj 1931 dagen efter avgången från varvet. K anske isen ju st hade gått upp då. K ostnaden för haveriet b elöp te sig till :63 kronor, fördelade enligt följande: B ärgn in gen kronor, L ödöse varv Den tungt lastade Vieille M ontagne III sätter djupt i Vänerns dyningar :68 sam t M otala W erkstad 7300:95 kronor. E tt par år i b ö rjan på 1930-talet ligger ångaren V ieille M on tagn e IV up plagd; utan tvivel på grund av depressionen. En liten fundering här, det är det nyaste fartyget m an lägger upp, det är också detta fartyg som långt senare blir det första, efter V M N o2, som får motor. Kan det vara så att VM IV som är utrustad m ed en s k Thor- skogsm askin, alltså en m askin konstruerad och byggd på varvet som är orsaken? Var den m indre ekonom isk än M otala m askinen i VM III? I början på seklet hade man en konstruktionschef på Thorskogs varv, som konstruerade den m askin, som sedan de flesta av varvets fartyg, var utrustade med. M annen återvände sedan till N orge och lär där ha varit inblandad i arbete med en n o rsk g a stu rb in. M en om d etta v et kanske någon av läsarna mer. D et står en del om m annen i en uppsats om T h o rsk o g s v a rv so m skrevs i G öteborg i början på 1960-talet. En gam m al kanalbåts- sjöm an som jag arbetade ihop m ed för m ånga år sedan berättad e att m an k a lla d e T h o rs k o g s - m askinen för 'K alvben' på grund av de e g en dom liga slidrörelserna. D essa ty ck te m an lik nade en kalv som skuttar. Som en parentes kan näm nas att bogserbåten R ex i H a llsta h a m m a r troligen är det enda nu existerande fartyget m ed en T horskogs- m askin. Å r 1937 är det ånyo dags att byta m otor i VM No2. D enna gång kom m er m otorn från Eskilstuna, där M unktells M ekaniska Verkstad nu har gått ihop m ed Bolinders i Järfälla och bildat Bolinder-M unktell. Även nu insätts m otorn i Å m m eberg, m an har ju fått en viss vana. H är slutar den gode kapten Lindquists anteckningar, och det blir svårare att följa vad som händer hos Vieille M ontagne och med deras fartyg. Av handlingar i arkiv vet vi att VM N o2 var upplagd hela, eller större delen av andra världskriget, och sattes åter i trafik hösten A nledningen var dels brist på bränsle, fartyget var ju m otordrivet, d els så kunde ju inte m alm skeppas till Belgien eller Tyskland i sam m a om fattning som i fredstid. Från handlingar i arkivet Vieille M ontagne IV korsar järnvägen i Töreboda. Del av vykort ur Bertil Söderbergs samlingar. Länspumpen 2001:2 7

8 fram går att direktör O tto Torell fick arbeta m ycket med att låna upp pengar för gruv ans d rift, d elv is m ed m alm lag ret som säkerhet. Under kriget lade m an upp stora m alm lager i Åm m eberg, delvis endast täckta av något slags tyg som hölls på plats av långa slanor av trä berättar direktör Sven Torells son Otto. U nder krigstid en fick de två fartygen som var i gång eldas m ed ved. M an använde allt trä m an kunde få tag i, rivningsvirke från gam la lador och annat som gjorde livet surt för eldarna. Å r 1951 byter m an åter en gång m otor på V M N o2, nu för sista gån gen under tiden i bolagets ägo. En engelsk L ister 4- cylidrig dieselm otor m ed växel m onteras nu och blir, efter en del krångel m ed växeln, den m otor som håller längst i fartyget. Besättning Vid denna tid hade de ångdrivna fartygen 11 personers besättning. N äm ligen: Befälhavare Styrm an M askinist Rorgängare 3 däcksm än 2 eldare Restauratris K öksbiträde (över 18 år). Ibland fanns också en kanalstyrare, han ersätter då en av däcksm ännen. Ingen dålig besättning på ett fartyg som lastade styvt 200 ton! M en jag är alldeles övertygad om att besättningen jobbade m inst lika m ycket som besättningen i ett m odernt tankfartyg på ca ton. M an får i dag gå till ett så stort fartyg för att få en jäm förbar besättningsstorlek. I övrigt är väl bara att tillägga att d et var en förste eldare och en andre eld are. F arty g en v ar h ela å n g p erio d en koleldade. Förste eldaren fick också sköta m askinen då den ende m askinisten fick en välbehövlig vila eller skulle äta. Jag känner för honom! D äcksfolket och eldarna bodde förut, de övriga akter ut. D et fanns en liten salong och en liten befälsm äss akterut. M anskapet åt förut i anslutning till sina bostäd er från början säkert en eller två skansar, på slutet tre hytter. Spisen var vedeldad och så hade m an ett isskåp. På senare år installerades gasolspis och dito kylskåp. För yngre läsare kanske det är på plats att tala om vad ett isskåp är för någonting. På vintern sågade m an på sjöarna upp is i stora block. Dessa förvarades i m agasin (islador) noga isolerade m ed sågspån. På som m aren tog m an undan för undan ut isen och stoppade in ett b lo ck i issk åp et, d är sed an m at och dryck hölls kall i några dagar innan det var dags att stoppa in ett nytt block. M an får heller inte glöm m a att det vid denna tid inte fanns två besättningar utan Maskinrummet på Vieille M ontagne II. Bilden sannolikt tagen i samband med installationen av Listermotorn. Bild från författaren. m an arbetade hela tiden fartyget var i gång, d v s från det kanalen öppnade i a p ril-m a j till den stängde i decem ber eller när det nu frös till så trafiken om öjliggjordes. Befälet var årsanställda m edan m anskapet m önstrades av när säsongen var slut, och nytt folk m ö n stra d es p å fö lja n d e vår. T rots detta förfarande, som var vanligt i kanalbåtarna, så återkom m ånga år efter år. U nder vintem kunde den årsanställda besättningen och även de övriga sysselsättas m ed underhållsarbete. Maskinbyte I början på 1950-talet byter m an ut ångm askinen i VM IV (IV:an nu igen) m ot en June-M unktell råoljem otor. N ågra år senare, 1957, är det VM III:s tur att bli m otori- serad. H on var då troligen det sista ångdrivna lastfartyget på Göta kanal. H är installerad es två A lbin dieselm otorer, trolig en typ G 62. M otorerna d river via en gem ensam växel en propeller m ed vridbara blad. A rrangem anget var inte helt lyckat då m an fick p roblem m ed att få de två m otorerna att dra jäm nt. I sam band med m otordriften m inskades b e sä ttn in g e n, m en d en v a r fo rtfa ra n d e ganska stor enligt dagens sätt att se det. V ieille M ontagne II, som hon nu kallas efter nam nbyte något av åren efter 1951, hade troligen nästan lika stor besättning som ångarna. Författaren till dessa rader m inns en dag på sent 1950-tal eller tidigt 1960-tal då han stod vid en av slussarna i Trollhättan och såg fartyget gå ut ur slussen. Till författarens stora förvåning går befälh avaren fram till en m askintelegraf och slår fram i m askin varefter m an kunde höra det om isskännliga ljudet när en dieselm otor som startas m ed kom prim erad luft går igång. D et m åste alltså ha funnits en m an i m askinrum m et! I arkiv har jag funnit att i m itten på talet hade VM III 7 m ans besättning och VM IV 8 m ans besättning. Av handlingarna fram går också att köksp ersonalen är reducerad till en kvinna. VM III som har vanliga dieselm otorer av lastbilstyp har nu bara en m askinist och även han hade det fö rm o d lig e n g an sk a b ra n ä r väl fö rsta tidens ofrånkom liga krångel rättats till. VM IV har 8 m an, här krävdes en m askinist, förm odligen m ed en blygsam behörighet, s k 'sp akryckaren' sam t en m otorm an. Vid ett besök om bord som m aren 2000 kunde jag ko n statera att det fann s en m askin telegraf i m askinrum m et, och ägaren berättade att den på bryggan b livit stulen vid ett inbrott om bord. I så fall stäm m er siffrorna. Som jäm förelse kan näm nas att m an för ett par år sedan kunde läsa ett reportage i W estm an lan d L äns T id n in g från m /s S yd fart som då gästad e V ästerås. D etta fartyg, som är av ungefär sam m a typ som Vieille M ontagne-fartygen torde vara välkänt för de flesta av läsarna. M an hade tre m an s b e sä ttn in g, v a ra v en v ar i å ttio årsåldern och var förbjuden av befälhavaren att gå upp på däck när det blåste. En klok skeppare! Bareboatcharter N ågra år in på 1960-talet prövar m an ett nytt sätt att driva fartygen. Ett slags bareboatcharter. R ederiet står för allt underhåll av fartygen, försäkringar m m. Befälhavaren få r b e ta lt p e r ton fö r d en frak tad e m alm en m ot att han står för kanalavgifter, personalkostnader, bunker, proviant, ren 8 Länspunipen 2001:2

FRÖSET - SMÅLAND. Fröset 7:6 Hånger församling Värnamo kommun, Jönköpings län. www.skogsmark.nu S K O G S M A R K A B 1

FRÖSET - SMÅLAND. Fröset 7:6 Hånger församling Värnamo kommun, Jönköpings län. www.skogsmark.nu S K O G S M A R K A B 1 . FRÖSET - SMÅLAND Fröset 7:6 Hånger församling Värnamo kommun, Jönköpings län www.skogsmark.nu S K O G S M A R K A B 1 S K O G S G Å R D 2 9 H A ALLMÄNT L a n t lig t b o e n de me d b ra lä g e e n da

Läs mer

b e ts fö rtje n s t på fre m m a n d e ort. D e n a rb e ts s ty rk a, som ic k e på de tta sätt e rh ö lle s, borde sedan fy lla s frå n arm éen,

b e ts fö rtje n s t på fre m m a n d e ort. D e n a rb e ts s ty rk a, som ic k e på de tta sätt e rh ö lle s, borde sedan fy lla s frå n arm éen, b e ts fö rtje n s t på fre m m a n d e ort. D e n a rb e ts s ty rk a, som ic k e på de tta sätt e rh ö lle s, borde sedan fy lla s frå n arm éen, och inan borde is y n n e rh e t a n vänd a s o ld a

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

O-Ringen. Årligen sedan 1965 (DK 156 st.) Juli månad (vecka 30) Mellan 12 000 25 000 deltagare. 40-50 nationer. Världens kanske 10:e största

O-Ringen. Årligen sedan 1965 (DK 156 st.) Juli månad (vecka 30) Mellan 12 000 25 000 deltagare. 40-50 nationer. Världens kanske 10:e största O-Ringen. Årligen sedan 1965 (DK 156 st.) Juli månad (vecka 30) Mellan 12 000 25 000 deltagare 40-50 nationer Världens kanske 10:e största Antal deltagare sedan 2000: 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

Läs mer

S/S Näckten Sjön Näkten 1878-1964

S/S Näckten Sjön Näkten 1878-1964 S/S Näckten S/S Näckten Sjön Näkten 1878-1964 Tunadals AB beställde 1877 från W Lindberg, Stockholm en båt som byggdes och levererades samma år. Skrovet var av järn med styrhytt och kaptenshytt som överbyggnad.

Läs mer

Alfr. Hagerbonn. Alfr. Hagerbonn, Malmö, tillverkar de bästa isoleringsmassor... Malmö 1899

Alfr. Hagerbonn. Alfr. Hagerbonn, Malmö, tillverkar de bästa isoleringsmassor... Malmö 1899 Alfr. Hagerbonn Alfr. Hagerbonn, Malmö, tillverkar de bästa isoleringsmassor... Malmö 1899 EOD Miljoner böcker bara en knapptryckning bort. I mer än 10 europeiska länder! Tack för att du väljer EOD! Europeiska

Läs mer

Instuderingsfrågor till Audioguiden på Titanic-utställningen

Instuderingsfrågor till Audioguiden på Titanic-utställningen Instuderingsfrågor till Audioguiden på Titanic-utställningen Bild 1 1. I vilken stad började historien om Titanic, Olympic och Britannic? 2. Vem var Lord James Pirrie? 3. Vad var Harland & Wolff? 4. Vad

Läs mer

M edlem sblad för H allsbergsn aturskyddsförening N r2 2002

M edlem sblad för H allsbergsn aturskyddsförening N r2 2002 M edlem sblad för H allsbergsn aturskyddsförening N r2 2002 En m akaonfjärilfotograferad på sem esterresa tillm allorca Innehåll: U tflykten tillvalle härad... 2 Parc N aturalde S Albufera...4 Program

Läs mer

Förteckning å fonograf- & grafofonrullar insjungna af herr Aug. Svensson från Numa Petersons handels- och fabriks-ab

Förteckning å fonograf- & grafofonrullar insjungna af herr Aug. Svensson från Numa Petersons handels- och fabriks-ab Numa Petersons handels- och fabriksaktiebolag Svensson, August Förteckning å fonograf- & grafofonrullar insjungna af herr Aug. Svensson från Numa Petersons handels- och fabriks-ab Stockholm 1903 EOD Miljoner

Läs mer

Båten. Våran båt modell

Båten. Våran båt modell Båten Våran båt modell Vassbåten är bland dom äldsta båtarna som funnit tillsammans med flottar och kanoter. Båtar är inte den första farkost som människan konstruerat för att färdas över vatten. Det var

Läs mer

F r å n r e n ä s s a n s till R o m a n tik

F r å n r e n ä s s a n s till R o m a n tik F r å n r e n ä s s a n s till R o m a n tik U n g re n ä s s a n s 1 4 0 0 -ta le t P å n y ttfö d e ls e a v a n tik e n (rinascita) a n v ä n d e s fö r s t a v d e n ita lie n s k a k o n s t h is

Läs mer

Nov 2008. Alla ombord

Nov 2008. Alla ombord Nov 2008 Alla ombord 10 ord från Vasamuseet I denna mapp finns konstiga ord. De handlar om skeppet Vasa. Förbered dig på att komma till museet genom att lära dig några av orden. Varje ord förklarar vi

Läs mer

Star ta Pro/ENG I NE ER

Star ta Pro/ENG I NE ER 145 4 Välj att lad da ner fi - ler na till bo ken för an ting en Edu ca tio nal Edition eller den kommersiella versio - nen (des sa kom mer senare). 5 Lad da ner fi len, packa upp den och se till att under

Läs mer

Från Grossenbrode till Väsbyviken

Från Grossenbrode till Väsbyviken Från Grossenbrode till Väsbyviken Lördagen den 17 april kl. 06:00 klev vi av båten i Rostock Tyskland. Från början var tanken att vi skulle flyga ner från Nyköping till Lübeck under fredagseftermiddagen

Läs mer

I SKOLAN PÅ EGEN HAND. Skolmaterial från Marinmuseum

I SKOLAN PÅ EGEN HAND. Skolmaterial från Marinmuseum I SKOLAN PÅ EGEN HAND Skolmaterial från Marinmuseum Örlogsstaden Karlskrona och Marinmuseum Karlskrona var i flera hundra år en viktig plats för Sveriges flotta, den del av militären som har ansvar för

Läs mer

Bestalln in g av ark ivfotograferin g;av ritningar och handlingar. härmed arkivfotografering av ritningar.och handlingar en ligt följande s

Bestalln in g av ark ivfotograferin g;av ritningar och handlingar. härmed arkivfotografering av ritningar.och handlingar en ligt följande s Kop Bbr Bbrä Lantm Lindberg Bbrg Iö Gustafsson Bbrsp Iö Harms Ebr Ebra Briö T Lundberg Ebrl Iö Hansen Ebrsi Iö Hultner Fsbr Kbr " Fskr Sahlberg Mbr Iö Strand " Fknt Werner " Knt Blomqvist Reproduktions

Läs mer

Hade jag sextusende daler (sång nr 14)

Hade jag sextusende daler (sång nr 14) Hade ag sextusde daler (sång nr 14) Text och musik: Carl Michael Bellman Tor 1 c Arr: Eva Toller 2009. Tor 2 c. och Basso 1 c 1.Ha - de ag sex - tu - s - de. da - ler i kvar - ta - ler, i kvar - ta - ler.

Läs mer

Ärligt gods. varar länge och ökar sig, orättfärdigt försmälter som snö i töväder

Ärligt gods. varar länge och ökar sig, orättfärdigt försmälter som snö i töväder q Ärligt gods varar länge och ökar sig, orättfärdigt försmälter som snö ä i töväder Sagan är satt med typsnittet Odense, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Filmer och diktamen Till detta häfte finns en internetsida. Där hittar du filmer om vokalerna. Du kan också träna diktamen. vokalprogrammet.weebly.com Titta

Läs mer

Motion till LO-kongressen 2012 Allmän arbetsförsäkring

Motion till LO-kongressen 2012 Allmän arbetsförsäkring Motion till LO-kongressen 2012 Allmän arbetsförsäkring I social d e m o k r a t i s k a partie ts Råds la g o m jobb i börja n av 2008 för d e jag tillsa m m a n s me d tre ka m r a t e r fra m idé n o

Läs mer

S v en r ap p o r t erar om att man p r eliminärbokat d atumen 2 2 o ch 29

S v en r ap p o r t erar om att man p r eliminärbokat d atumen 2 2 o ch 29 Medlemsmöte 16/8-08 Bilagor 1 D a g o r d n i n g 2 N ä r v arolista 1 M ö t e t s ö p p n a n d e J o j j e f ö r k l arar mötet öppnat. 2 Fo r m a l i a M ö t e t b eslutar a t t : J o j j e v al s t

Läs mer

Beredskapsavtal. Fastigo Fastighets, Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF. Giltigt från 1990-01-01

Beredskapsavtal. Fastigo Fastighets, Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF. Giltigt från 1990-01-01 Beredskapsavtal Fastigo Fastighets, Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF Giltigt från 1990-01-01 Förhandlingsprotokoll Mån da gen den 1 juni 1987 med ändringar onsdagen den 24 juli 1996 Par ter Fastigo,

Läs mer

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 4.4.2012 COM(2012) 160 final C7-00091/12 Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

2011 års kryssningsfartyg i Köpenhamn

2011 års kryssningsfartyg i Köpenhamn Om texten inte är läsbar i din webbläsare, ladda hem filen och läs den i Adobe Reader. 2011 års kryssningsfartyg i Köpenhamn Anders Rydberg ö r e lfte å re t i ra d fo to g r a fe r a d e ja g v äntad

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Att styra efter kompassen

Att styra efter kompassen Att styra efter kompassen Om du tittar på båtens kompass kan du se ett styrstreck. Ser du styrstrecket på er kompass? Svänger du med båten så snurrar skivan med de olika gradtalen, siffrorna, på kompassen.

Läs mer

Utforskarna. ålder 4-5 år

Utforskarna. ålder 4-5 år Utforskarna ålder 4-5 år I våra mål satte vi upp att vi ville ha mer drama, konstruktion och berättelse. Detta gjorde att vi delade upp utforskarna i tre grupper med dessa områden som fokus. Barnen fick

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

t = f O Y F IS K A R S AI V e r k s a m h e t s b e r ä t t e l s e f o r 1 9 7 7 b o l a g e t s 9 4 v e r k s a m

t = f O Y F IS K A R S AI V e r k s a m h e t s b e r ä t t e l s e f o r 1 9 7 7 b o l a g e t s 9 4 v e r k s a m t = f O Y F IS K A R S AI V e r k s a m h e t s b e r ä t t e l s e f o r 1 9 7 7 b o l a g e t s 9 4 v e r k s a m h e t s ä r 1 = O V F IS K A R S A B V e r k s a m h e t s b e r ä t t e l s e f ö r

Läs mer

Inledande bestämmelser

Inledande bestämmelser 2 (6) INLEDANDE BESTÄMMELSER... 2 TRAFIKBESTÄMMELSER... 3 FÖRTÖJNING, FÖRHALNING, FÖRFLYTTNING MM.... 3 ANMÄLNINGSSKYLDIGHET M M... 4 LASTNING, LOSSNING, UPPLÄGGNING AV GODS M M... 5 SÄRSKILDA ORDNINGSFÖRESKRIFTER...

Läs mer

Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse

Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse Resebrev från Gran Canaria, Tenneriffa, La Gomera, El Hierro och med besök av Lisa o Sivert, Anette o Kenneth, Monica o Peter o Inger o Hasse Under denna period har vi hunnit besöka Gran Canaria, Teneriffa;

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Minnesord över Sven Vifors.

Minnesord över Sven Vifors. Minnesord över Sven Vifors. Första gången jag lärde känna Sven var 1980 i samband med att Johnson Chemsun byggdes och levererades från Kockums varv i Malmö där Sven var leveransövervakare av fartyget.

Läs mer

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand

De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand De gamle i Bro tog ättestupa vid Häller Av Sven Rydstrand Medan nutidens socialvårdare som bäst bryr sina hjärnor med problemet åldringsvården, kan man i Bro socken allfort lyssna till en gammal sägen,

Läs mer

Krönika. 1993 på Torshälla Golfklubb

Krönika. 1993 på Torshälla Golfklubb Krönika 1993 på Torshälla Golfklubb 10/7-93 Anette och Magnus spelade Torshällas sambotävling dagen före spelades första Brostedt Cup. Robin var febersjuk. Ingela hade nyss återtagit golfen och ville inte

Läs mer

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 270 lottnummer 1.000 kronor vardera:

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 270 lottnummer 1.000 kronor vardera: Dragningsresultat vecka 14-2015 Här nedan kan du se om du är en av de lyckliga vinnarna i veckans utlottning i Svenska PostkodLotteriet. När du har vunnit betalar vi automatiskt ut dina vinstpengar till

Läs mer

Gud är h e lig och rättvis. Enlig vår lag m åste e n bra dom are döm a e tt brott. Om dom are n tole re rar e tt brott är h an k orrupt och m åste bli

Gud är h e lig och rättvis. Enlig vår lag m åste e n bra dom are döm a e tt brott. Om dom are n tole re rar e tt brott är h an k orrupt och m åste bli Lag 1 Gud är h e lig och rättvis Enlig vår lag m åste e n bra dom are döm a e tt brott. Om dom are n tole re rar e tt brott är h an k orrupt och m åste bli straffad. Rättfärdigh e t och rätt är din trons

Läs mer

Personporträtt av Telegrafist Stig-Åke Wallin Född i Bengtsfors 1933.

Personporträtt av Telegrafist Stig-Åke Wallin Född i Bengtsfors 1933. Personporträtt av Telegrafist Stig-Åke Wallin Född i Bengtsfors 1933. Stig-Åke Wallin på 1960-talet. Skrivet av Sven-Erik Nyberg 2013-07-29. seonyberg@gmail.com 1 Stig-Åke Wallin var kanske den mest språkbegåvade

Läs mer

som flygfotot började växa fram på allvar. Under mellankrigstiden blev det allt vanligare att börja använda flygfotografering.

som flygfotot började växa fram på allvar. Under mellankrigstiden blev det allt vanligare att börja använda flygfotografering. Bilder från ovan visa Flygfotopionjären Oscar Halldin med aeronauten Francesco Cetti framför sin ballong Fritjof Nansen efter en landning vid Lerum 1898. Saknar du bilden på släktgården för att göra släktforskningen

Läs mer

Fader Bergström, stäm upp och klinga (epistel nr 63)

Fader Bergström, stäm upp och klinga (epistel nr 63) Fader Bergström, stäm upp klinga (epistel nr 6) ext musik: Carl Michael Bellman Soprano 1 Soprano 2 lto enor.. Berg - ström, stäm upp.. Berg - ström, stäm upp.. Berg - ström, stäm upp kling - a, öpp -

Läs mer

Marknadsundersökarna presenterar Hushållen syn på e-24 tjänsterna

Marknadsundersökarna presenterar Hushållen syn på e-24 tjänsterna Marknadsundersökarna presenterar Hushållen syn på e-24 tjänsterna Samprojekt inom region Skåne Vellinge, Trelleborg, Eslöv, Kristianstad, Hässleholm, Hörby, Bjuv/Klippan, Ö Göinge/Osby och Simrishamn Telefonintervjuer.-

Läs mer

KÖPTIPS. Lennarts TRÖST

KÖPTIPS. Lennarts TRÖST Det betyder att fler vill köpa aktien, vilket i sin tur antagligen leder till att uppgången blir större. Låt inte aktierna ligga i ett bankfack, utan följ med i vad som händer och placera om enligt din

Läs mer

VATEK rörproppar för alla typer

VATEK rörproppar för alla typer Vatek_logo_cmyk-2012.pdf 1 2011-11-25 13.09 VATEK rörar för alla typer av rör VATEK RÖRPROPPAR är en serie högkvalitativa ar som kan användas på alla typer av rör,för att stoppa eller kontrollera vattenflöden.d

Läs mer

Resebrev nr 11, 3 oktober 11 november 2011. Resan runt Leros, Kalymnos, Lipsi, o Patmos!

Resebrev nr 11, 3 oktober 11 november 2011. Resan runt Leros, Kalymnos, Lipsi, o Patmos! Resebrev nr 11, 3 oktober 11 november 2011. Resan runt Leros, Kalymnos, Lipsi, o Patmos! Efter att vi lämnat av Torpagojorna o båten Hero på Kos, tog vi en segling ner på södersidan av Kos. Som vanligt

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

Hej! På dessa sidor t änkt e vi hjälpa er med hur man loggar in mot en server och " lägger ut " sidor på I nternet.

Hej! På dessa sidor t änkt e vi hjälpa er med hur man loggar in mot en server och  lägger ut  sidor på I nternet. Hej! På dessa sidor t änkt e vi hjälpa er med hur man loggar in mot en server och " lägger ut " sidor på I nternet. För at t flyt t a filerna behövs et t program, et t så kallat " filt ransport program".

Läs mer

Göta kanal (s. 145) 1. Enkel- eller dubbelteckning?

Göta kanal (s. 145) 1. Enkel- eller dubbelteckning? Göta kanal (s. 145) 1. Enkel- eller dubbelteckning? 1. sjömi itär l/ll 2. sä ongen s/ss 3. by nadsprojekt g/gg 4. ka aktär r/rr 5. a deles l/ll 6. konku ensen r/rr 7. se ester m/mm 8. ka iär r/rr 9. po

Läs mer

World Xanadu B NO FOR UNIT B 4273 TYPE OF DESIGNATION APL45, APMK

World Xanadu B NO FOR UNIT B 4273 TYPE OF DESIGNATION APL45, APMK T/T WORLD XANADU World Xanadu B NO FOR UNIT B 4273 TYPE OF DESIGNATION APL45, APMK Builder: Sumitomo Shipyard year 1974 Owner: World Wide Shipping Hong Kong Turbintankern World Xanadu ankom i april år

Läs mer

HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR

HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR 1905 för mer än 100 år sedan födde Vilma Grahn en pojke som fick namnet Johan Gunnar. Gunnar var min far. Vilma hette Forsberg som ogift, men var nu gift med Frans

Läs mer

Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig

Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig Du kommer väl ihåg omslaget till Blod och lera? På bilden ser du soldater från första Australienska divisionen som går på en spång nära Hooge, vid

Läs mer

L iv e t s b ö r ja n

L iv e t s b ö r ja n L iv e t s b ö r ja n H u r h a r liv e t F R Ä M S T 4 O L I K A H Y P O T E S E R u p p k o m m it? S K A P E LS E TE O R IN : G U D S K A P A D E L I V U R A LS TR IN G S TE OR IN : L I V K A N U P

Läs mer

LFV Flygtrafiktjänsten Håkan Svensson

LFV Flygtrafiktjänsten Håkan Svensson LFV Flygtrafiktjänsten Håkan Svensson ATCC Stockholm Flygvägssystem Arlanda KRAVSTÄLLARE Lagstiftning LFV Flygoperatörer Luftfartsstyrelsen NYA FLYGVÄGAR Berörda boende Berörda kommuner Länsstyrelsen Naturvårdsverket

Läs mer

Svenska Kryssarklubben Bottenhavskretsen

Svenska Kryssarklubben Bottenhavskretsen Svenska Kryssarklubben Bottenhavskretsen KUSTSTRÄCKANS STÖRSTA OCH MEST AKTIVA BÅTKLUBB BOTTENHAV V SKRETSEN Vi är en lokal krets inom Svenska Kryssarklubben. i gör skärgården mer tillgänglig. Vi placerar

Läs mer

MIKROBITEN. Medlemstidning för Datorklubben MIKROBITEN. Tidningens adress:

MIKROBITEN. Medlemstidning för Datorklubben MIKROBITEN. Tidningens adress: MIKROBITEN Årgång:4 1987 Nummer:6 Medlemstidning för Datorklubben MIKROBITEN GRATIS till medlemmar Lösnummer 15 kr. Tidningens adress: M I K R 0 B I T E N c/o Nils Bildsten Terapivägen 14 c, 141 56 Huddinge

Läs mer

DARTS DISPLAY. På tre väggdisplayer får man ett komplett sortiment av Kamasans flugkrok.

DARTS DISPLAY. På tre väggdisplayer får man ett komplett sortiment av Kamasans flugkrok. På tre väggdisplayer får man ett komplett sortiment av Kamasans flugkrok. KAMASAN VÄGGDISPLAY - FLUGKROK Väggdisplay med 30 pegar för Kamasan flugkrok. Bild och textinformation om krokarna samt slutkortsmärkning

Läs mer

NÄR ÄR DET DAGS ATT SÄLJA OCH FLYTTA? Tillsammans tar vi nästa steg i Kirunas utveckling

NÄR ÄR DET DAGS ATT SÄLJA OCH FLYTTA? Tillsammans tar vi nästa steg i Kirunas utveckling NÄ Ä DET DAGS ATT SÄLJA CH FLYTTA? Tillsammans tar vi nästa steg i Kirunas utveckling Tillsammans kan vi, invånarna, näringslivet, kommunen och LKAB, genomföra samhällsomvandlingen på ett ansvarsfullt

Läs mer

Pärlan vid Asundens strand

Pärlan vid Asundens strand Pärlan vid Asundens strand KO N F E R E N S L Å T D I G I N S P I R E R A S AV G O D M AT O C H VA C K R A V Y E R Där Östergötland är som skönast, vid sjön Åsunden, ligger Rimforsa Strand den perfekta

Läs mer

Ett hus med utsikt över ångbåtar

Ett hus med utsikt över ångbåtar Sköna RUM Ett hus med utsikt över ångbåtar Drömhuset blev deras Egentligen skulle de fortfarande bo i sin nybyggda villa några kilometer bort. Om inte 1800-talshuset de sneglat på i över 15 år plötsligt

Läs mer

Precis som hemma. Två och två. Berätta om hur du bor.

Precis som hemma. Två och två. Berätta om hur du bor. 9 a..... 6. 9 eine Wohnung eschreien ein Haus oder eine Wohnung aussuchen ein Haus oder eine Wohnung mieten höflich reklamieren ungeschrieene Regeln ei Einladungen kennen Precis som hemma Lyssna på tre

Läs mer

Dubbelboende vid beskattningen av fysiska personer

Dubbelboende vid beskattningen av fysiska personer Joakim Frände Dubbelboende vid beskattningen av fysiska personer A kadem isk avhandling som m ed tillständ av juridiska fakulteten vid H elsingfors universitet fram läggs tili offentlig granskning i Porthania

Läs mer

Doktor Ernst Westerlund var läkare i Enköping 1867 1924

Doktor Ernst Westerlund var läkare i Enköping 1867 1924 Doktor Ernst Westerlund var läkare i Enköping 1867 1924 Efter det att järnvägen invigts i Storlien 1882 hade Dr Ernst Westerlund sin sommarpraktik här. Han insåg tidigt Storliens lämplighet som luftkurort.

Läs mer

Illustration Johan Egerkrans. Illustrationer: Johan Egerkrans. Prismagalaxen2_inlaga.indd 1 09-07-29 10.53.44

Illustration Johan Egerkrans. Illustrationer: Johan Egerkrans. Prismagalaxen2_inlaga.indd 1 09-07-29 10.53.44 pp på Novas arm och hon flämtade till ennes hud. Då hon höjde handen för att en upp, tittade på henne med sina sneda t Illustration - na er i nn tet n bt n nan STOFTÖDLA Bor på ökenplaneten Karech. Blir

Läs mer

Kapitel 4. Från Damsängen till Stadshusbron

Kapitel 4. Från Damsängen till Stadshusbron Kapitel 4 Från Damsängen till Stadshusbron Damsängen. Här promenerade man förbi torpet Dämsängen när man gick stora eller lilla jorden runt. Östanåbron, Så här såg den gamla bron ut som gick över till

Läs mer

Tackel. Illustration av J Hägg ur Lärobok i sjömanskap, Vilhelm Linder, 1896.

Tackel. Illustration av J Hägg ur Lärobok i sjömanskap, Vilhelm Linder, 1896. 170 Tackel. Illustration av J Hägg ur Lärobok i sjömanskap, Vilhelm Linder, 1896. kapitel 14. mälarens båtklubbar a ö 171 14. MÄLARENS BÅTKLUBBAR A Ö Detta kapitel är en sammanställning av fakta avseende

Läs mer

Alings ås 2010-02-24. Sven Jo nas son Ste fan By dén

Alings ås 2010-02-24. Sven Jo nas son Ste fan By dén Fjällgatan 3 E, terrassen, 413 17 GÖTEBORG Tel 031-85 71 00 Fax 031-14 22 75 www.melica.se Gran skning för Ös tham mars kom mun av grund vat ten re la te ra de frå gor i Svensk Kärn bränsle han te ring

Läs mer

Klicka här för att läsa brevet i din webbläsare Tipsa en vän! N o vem ber 2012

Klicka här för att läsa brevet i din webbläsare Tipsa en vän! N o vem ber 2012 Klicka här för att läsa brevet i din webbläsare Tipsa en vän! N o vem ber 2012 E n o v ä n t a d v ä n s k a p I h e lg e n s å g ja g e n film m e d r u b r ike n s n a m n. D e t ä r e n fr a n s k m

Läs mer

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo! Det började för många år sedan när jag och min fd fru, mina föräldrar och min farmor åkte till Oppdal i Norge. Vi skulle besöka farmors syster mm. Farmor

Läs mer

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Jag vaknade på morgonen. Fåglarna kvittrade och solen lyste. Jag gick ut ur den trasiga fula dörren. Idag var det en vacker dag på gården. Jag satte mig på gräset vid min syster.

Läs mer

Samordnad vårdplanering v

Samordnad vårdplanering v Samordnad vårdplanering v i Västra GötalandG Ett gräns nsöverskridande verksamhetsutvecklingsprojekt 2009-05 05-0404 Christina Wisser www.vgregion.se/svp 49 kommuner, 125 VC, 17 sjukhusorter Nu och framåt

Läs mer

Fira sommarens början

Fira sommarens början + Fira sommarens början SKÄRGÅRDSBÅTENS DAG Onsdagen den 10 juni 2015 i Stockholm och i Vaxholm Skärgårdens trafikantförening + Information om biljettköp, se sidan 4 Fira sommarens början År 1964 firades

Läs mer

Södermanland på Jungfruresa till Mälaren 1958

Södermanland på Jungfruresa till Mälaren 1958 Rolf Lundblads helg & vardag i Kungliga Flottan som eldare 1957-59 Södermanland på Jungfruresa till Mälaren 1958 Det började en kall höstdag, 5 november 1957. Många av oss hade kommit direkt från sjön,

Läs mer

Rapport från Heldagen i Göteborg den 18 maj 2011

Rapport från Heldagen i Göteborg den 18 maj 2011 Rapport från Heldagen i Göteborg den 18 maj 2011 Del 1. Besök på Universeum 7 ST förväntansfulla gossar poserande utanför Universeum strax innan öppningsdags, kl 10.00. Foto: I. Rosenberg Fr. vänster.

Läs mer

INSTITUTION. Varvshistoriska föreningen, Göteborg

INSTITUTION. Varvshistoriska föreningen, Göteborg INSTITUTION Föreningen Stockholms företagsminnen Landsarkivet i Lund Norrköpings stadsarkiv Göteborgs stadsmuseum Regionmuseet Västra Götaland i Vänersborg Länsmuseet Gävleborg, Gävle Föreningen Stockholms

Läs mer

Den nordiska Folkbåten

Den nordiska Folkbåten Den nordiska Folkbåten Foton: Berth Höjer Kappsegling Den Nordiska Folkbåten är idag en av Europas mest aktiva kölbåtsklasser när det gäller kappsegling Folkbåten har blivit en klassiker som de senaste

Läs mer

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda FNs standardregler För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda LÄTTLÄST en lättläst version av FNs standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning

Läs mer

Pampig villa i original

Pampig villa i original Pampig villa i original Strax söder om Malmö ligger området Bellevue. På en av gatorna står en charmig 20-tals villa. Här har Per och Cecilia Bertland bott sedan augusti 2006 men huset köpte de redan i

Läs mer

TOLLEREDS ÖFVRE KRAFTSTATION

TOLLEREDS ÖFVRE KRAFTSTATION TOLLEREDS ÖFVRE KRAFTSTATION Skrifter avseende ENERGIFRAMSTÄLLNING vid Nääs Fabriker i Tollered Utgåva nr. ett (1) 2012 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Förord 2. Förteckning över skrifter 3. Planerade skrifter

Läs mer

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan.

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Extratips Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Boken finns som ljudbok, inläst av Astrid Lindgren. Låt eleverna lyssna på något eller några av kapitlen.

Läs mer

VÄGBESKRIVNING: Från Örebro: Fra n E18 sva nger du av Kolba ck va stra, va g 252. Efter 8 km kommer. Markanplan.

VÄGBESKRIVNING: Från Örebro: Fra n E18 sva nger du av Kolba ck va stra, va g 252. Efter 8 km kommer. Markanplan. Ryttarbrev Nu är det dags för andra delen av Vintermästerskapen 2014 och vi hoppas att ni är lika laddade som vi är! Nedan följer information som är viktigt att alla tar del utav. VÄGBESKRIVNING: Från

Läs mer

Alice. Barn h ar ock så. i tillvaron. Tema: Barn & psoriasis. D ryg t h älften av landets u ppemot 300 000 personer med psoriasis får

Alice. Barn h ar ock så. i tillvaron. Tema: Barn & psoriasis. D ryg t h älften av landets u ppemot 300 000 personer med psoriasis får Barn h ar ock så psoriasis! D ryg t h älften av landets u ppemot 300 000 personer med psoriasis får sju k domen före 25 års ålder. Barn får och beh över ofta hjälp av sina föräldrar med beh andling en

Läs mer

Kapitel 3. Här är en karta över ön

Kapitel 3. Här är en karta över ön Kap 1 Skeppet Jag var på en färja och jag skulle över till Danmark och spela Champions League finalen som är det bästa man kan vinna i fotbollsvärlden. Jag spelar i FC Liverpool och vi ska möta Bayern

Läs mer

Båtklubbarnas. Båtklubbarnas Dag 2010

Båtklubbarnas. Båtklubbarnas Dag 2010 PARADEN B Å T K L U B B A R N A S D A G 2 0 No 1 1 0 i STA D E N NM S T O C K H O L Båtklubbarnas Dag p r e m i ä r f ö r e n n y t r a d i t i o n Konceptet Vi inviterade Stockholms alla ideella båtklubbar

Läs mer

ANSÖKAN om tillstånd att använda radiosändare för talkommunikation vid arbetsledning på byggarbetsplatser

ANSÖKAN om tillstånd att använda radiosändare för talkommunikation vid arbetsledning på byggarbetsplatser ANSÖKAN o tillstånd att använda radiosändare för talkounikation vid arbetsledning på byggarbetsplatser 1(5) Ansökan avser 1 Nytt tillstånd Ändring av tillstånd nr: Återkallelse/uppsägning av tillstånd

Läs mer

Havskat t f iske med Tuna Clipper i vat t nen ut anf ör Måseskär. Specialtidning för BestKust Feskarna, Havskatt Måseskär 03. BestKust Feskarna 03

Havskat t f iske med Tuna Clipper i vat t nen ut anf ör Måseskär. Specialtidning för BestKust Feskarna, Havskatt Måseskär 03. BestKust Feskarna 03 Specialtidning för BestKust Feskarna, Havskatt Måseskär 03 BestKust Feskarna 03 Havskat t f iske med Tuna Clipper i vat t nen ut anf ör Måseskär. Havskatt på 3.2 kg störst idag I nnehåll BestKust Feskarna

Läs mer

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit.

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Riksdag och regering Rättsväsendet. 8 SIDORS SVERIGE - BIT FÖR BIT Sverige är ett stort land. Och det

Läs mer

Småskalig vattenkraft är kretsloppsenergi.

Småskalig vattenkraft är kretsloppsenergi. Småskalig vattenkraft är kretsloppsenergi. Våra kraftstationer. Redan på 1500- och 1600-talet byggde man dammar för att ta tillvara på den energi som vattnet kan producera. Idag har Mälarenergi 41 vattenkraftstationer

Läs mer

Norgeresa med Hurtigrutten till Lofoten och på Motorcykel hem till Karlstad 2015-06-27 2015-07-07

Norgeresa med Hurtigrutten till Lofoten och på Motorcykel hem till Karlstad 2015-06-27 2015-07-07 Norgeresa med Hurtigrutten till Lofoten och på Motorcykel hem till Karlstad 2015-06-27 2015-07-07 27 Juni Första stopp i Årjäng, fint väder. 13:20 Nu är vi i Kongsberg, mat dags det är 23 grader varmt

Läs mer

The travel game en español

The travel game en español The travel game en español Nombre: Grupo: Utgångspunkten är att 3-5 personer representerar en grupp svenska ungdomar som ska besöka ett spansktalande land för att turista, lära sig mer om landet och framför

Läs mer

Programblad. Höstens spännande program Församlingens ungdomsarbete - Fredagsmix - Söndagsskolan. Vedträn och brinnande hjärtan!

Programblad. Höstens spännande program Församlingens ungdomsarbete - Fredagsmix - Söndagsskolan. Vedträn och brinnande hjärtan! Tänkvärt Vedträn och brinnande hjärtan! En av änsklighetens största och viktigaste bedrifter var att uppfinna effektiva sätt att göra upp eld och att hålla elden vid liv. Men Gud väntar fortfarande på

Läs mer

Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014

Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014 Arboga kök Stockholms stad, RAÄ 843 Arkeologisk schaktövervakning 2014 John Hedlund Omslagsbild: Arboga kök 1962 fotograferat från ONO av Lennart af Petersens (SSM F68682). Stadsmuseet Box 15025 104 65

Läs mer

'PJII."t. IFr.n och med. ii20 1 1/ 7 6 9 6. PROJEKTSTÖO - Slutrapport. A. Uppgifter om stöd mottagare. ö.t. Projektet genomfördes under perioden

'PJII.t. IFr.n och med. ii20 1 1/ 7 6 9 6. PROJEKTSTÖO - Slutrapport. A. Uppgifter om stöd mottagare. ö.t. Projektet genomfördes under perioden ~ Jordbruks verket Du ska anvanda bla nketten for att skriva et! $IlSl:rappott som besilriver genomforandet och resultatet av pro;e«tet. JQfdbru ksyen..et konvner att publicera rappotten i databasen for

Läs mer

Drakbåtstävlingar från Miluofloden till Malmös kanaler

Drakbåtstävlingar från Miluofloden till Malmös kanaler Drakbåtstävlingar från Miluofloden till Malmös kanaler Drakbåtar har en flertusenårig historia i Kina. Men det är först under de senaste decennierna som de har de spritt sig världen över. Till Sverige

Läs mer

Örebro stadsarkiv. Arkivförteckning. Örebro Rederi AB.

Örebro stadsarkiv. Arkivförteckning. Örebro Rederi AB. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Örebro Rederi AB. 2014-10-13 Historik Historik för Örebro Rederi AB. Örebro var under senare delen av 1700-talet och hela 1800-talet en sjöstad vid Hjälmarens västra

Läs mer

M an måste inte gå beväpnad som många tror, sa

M an måste inte gå beväpnad som många tror, sa Från kulturkrock till minibyråkrati En utvärdering av Ungdomsteamet i Bergsjön Rapport 6:2001 RAPPORT M an måste inte gå beväpnad som många tror, sa en av ungdomarna som börjat engagera sig som ledare

Läs mer

KARLSKOGA KAROSSERIFABRIK

KARLSKOGA KAROSSERIFABRIK KARLSKOGA KAROSSERIFABRIK Här följer en sammanställning av hopsamlade uppgifter om den karosserifabrik som fanns på Blomstervägen i Karlskoga. Mats Karlsson 2012-01-08 Urklipp i Karlskoga Tidning 2011-12-28:

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

TIISKERI Båtar för sjöfolk

TIISKERI Båtar för sjöfolk TIISKERI Båtar för sjöfolk Svensk representant Sjöbjörn i smoking Tiiskeri är byggd för tuffa tag utan att för den skull vara råbarkad. Mycket möda har lagts ned på att skapa en vacker miljö inombords

Läs mer

Hem t j än st en lig LOV

Hem t j än st en lig LOV Fö r f r åg n in g su n d er l ag - Up p h an d lar v er sio n 2015-02-11 Up p h an d lan d e o r g an i sat io n Up p h an d lin g Täby kom m un Hem tjänst enligt lag (2008: 962) om valfrihet ssyst em

Läs mer