Folkbildning och lokal utveckling i förorten

Transkript

1 Folkbildningsrådet utvärderar No Folkbildning och lokal utveckling i förorten En studie om folkbildningens villkor och vardag

2

3 Lisbeth Eriksson Folkbildning och lokal utveckling i förorten En studie om folkbildningens villkor och vardag

4 Folkbildning och lokal utveckling i förorten En studie om folkbildningens villkor och vardag Lisbeth Eriksson Folkbildningsrådet Box Stockholm Tel: Fax: E-post: fbr@folkbildning.se Layout: Johan Nilsson/Kombinera Omslagsillustration: Gunnar Falk Tryck: Allduplo Stockholm, november 2008 ISBN:

5 Förord Den svenska regionalpolitiken har under den senaste tioårsperioden förändrats. I dag handlar den om ett överlämnande av utvecklingsfrågor till de regionala, kommunala och lokala nivåerna. De enskilda regionerna ges ett större ansvar för den egna utvecklingen. Den nya politiken leder till att det civila samhällets organisationer blir än mer viktiga för lokal utveckling. Folkbildningens samhälleliga uppgifter handlar om att stärka och utveckla demokratin, göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen och i kulturlivet. Men folkbildningen är också som betonades i den senaste folkbildningspolitiska propositionen en viktig part i arbetet med lokal utveckling i hela landet. Folkhögskolor och studieförbund ska vara drivkrafter i lokal utveckling. Men hur går det till? Vad gör man i dagsläget och vilken roll kan folkbildningen spela framöver för att stödja lokalt utvecklingsarbete? Detta är några av de frågor som Folkbildningsrådets treåriga projekt om folkbildningens roll för lokal utveckling söker besvara. Projektet har genomförts av Dalarnas forskningsråd och Linköpings universitet och har pågått mellan 2006 och Eftersom lokalt utvecklingsarbete sker både på landsbygd och i större städer söker studien som helhet spegla detta förhållande. I den nu föreliggande rapporten studeras folkbildningens arbete i tre olika förorter Malmö (Holma och Kroksbäck) och Göteborg (Bergsjön). Syftet med studien har varit att belysa de villkor och den vardag som folkhögskolor och studieförbund möter i det lokala samhället och hur man kan vara en aktör i det lokala utvecklingsarbetet. Det är Folkbildningsrådets förhoppning att rapporten kan tjäna som underlag för fortsatta diskussioner om folkbildningen som drivkraft i lokalt utvecklingsarbete. Stockholm Britten Månsson-Wallin generalsekreterare

6 Innehåll Del Inledning...10 Bakgrund, syfte och frågeställningar Tillvägagångssätt...14 Studiens första år (2006)...14 Studiens andra år (2007)...16 Studiens tredje år (2008)...18 Studiens gestaltning Förorten i ljuset av tidigare forskning...22 Storstädernas förorter...22 Storstadssatsningen en satsning på lokal utveckling i utsatta bostadsområden?...26 Storstadssatsningen i Holma och Kroksbäck...31 Storstadssatsningen i Bergsjön En ram för en teoretisk förståelse av empirin...38 Vad är lokal utveckling?...39 Ett lokalt sammanhang...40 Metoder i ett lokalt utvecklingsarbete...42 Vad kännetecknar ett lokalt utvecklingsarbete?...45 Lokalt utvecklingsarbete i denna studie...47 Lokal utveckling och folkbildning...49 Ett aktivt medborgarskap...51 Integration...55 Folkbildning och lokal utveckling i förorten

7 DEL De studerade områdena Holma och Kroksbäck i Malmö...60 Vad pågick i Holma och Kroksbäck 2006 sett ur olika aktörers synvinkel?...62 Upplevda brister i området...63 Aktörer och nätverk...65 Föreningslivets samverkan med folkbildningen...67 Exempel på verksamhet i området En berättelse om lokalt utvecklingsarbete i Holma och Kroksbäck...70 Sammanfattande reflektioner De studerade områdena Bergsjön i Göteborg...78 Vad pågick i Bergsjön 2006 sett ur olika aktörers synvinkel?...81 Upplevda brister i området...81 Aktörer och nätverk...83 Föreningslivets samverkan med folkbildningen...86 Exempel på verksamhet i området Folkbildningen på plats i Bergsjön...89 Sammanfattande reflektioner...94 DEL Värden och visioner inom folkbildningen...98 Utgångspunkter...99 Mål Målgrupper Två modeller för folkbildningens värden och visioner Folkbildningens självbilder Folkbildningens göranden Vilken roll har folkbildningen/folkbildaren? Arbetsformer Vad leder folkbildningsverksamhet till? Folkbildningens innebördsrikedom Folkbildning och lokal utveckling i förorten

8 En ifrågasatt folkbildning? Folkbildningens problem och dess lösningar? Det lokala Sammanfattande reflektioner Diskussion och reflektion Vad är lokal utveckling i en förort? Vad betyder det lokala utvecklingsarbetet för de boende? Folkbildningens bidrag och roll i det lokala utvecklingsarbetet Vilka möjligheter och vilka hinder finns för ett lokalt utvecklingsarbete? Dilemman Slutord Referenser Bilaga 1: Folkbildningens lokala organisation Malmö Bilda Studieförbundet Vuxenskolan Studiefrämjandet ABF Sensus Glokala folkhögskolan Världens Hus Göteborg ABF Sensus Studiefrämjandet Bilda Folkhögskolecentrum Bilaga 2: Statistiska data för Malmö och Göteborg Malmö Göteborg Folkbildning och lokal utveckling i förorten

9 Bilaga 3: Mål och verksamhet i Malmö Mål och verksamhet i Malmö utifrån verksamhetsplaner, verksamhetsberättelser etc Bilda Studieförbundet Vuxenskolan Studiefrämjandet ABF Sensus Glokala folkhögskolan Världens Hus Verksamhet i Holma och Kroksbäck utifrån folkbildarnas berättelser Studiefrämjandet Studieförbundet Vuxenskolan ABF Sensus Bilda Världens hus Glokala folkhögskolan Holma Aktivitetshus Bilaga 4: Mål och verksamhet i Göteborg Mål och verksamhet i Göteborg utifrån verksamhetsplaner, verksamhetsberättelser etc ABF Studiefrämjandet Sensus Bilda Verksamhet i Bergsjön utifrån folkbildarnas berättelser Sensus ABF Bilda Studiefrämjandet Folkhögskolecentrum Rapporter från Folkbildningsrådet Folkbildning och lokal utveckling i förorten

10

11 Del 1 Rapportens första del består av olika bakgrundsbeskrivningar. Av dessa framgår hur studien startat men också hur forskningsprocessen fortskridit och utvecklats. I denna del finns en kontextbeskrivning som berör situationen i så kallade marginaliserade bostadsområden. Denna första del avslutas med en teoretisk ram som i huvudsak behandlar tre begrepp nämligen integration, lokal utveckling och aktivt medborgarskap. Dessa begrepp ska förstås både som en del av förförståelse och som tolkningsverktyg.

12 1. Inledning Folkbildningen ska vara en drivkraft i lokalt utvecklingsarbete. Det fastslås både i Statens utvärdering av folkbildningen, SUFO2, och i Folkbildningens Framsyn. 1 Men hur realiseras detta? Vad görs i dagsläget och vilken roll kan folkbildningen framöver spela i ett lokalt utvecklingsarbete? För att fördjupa kunskapen kring dessa frågor har Folkbildningsrådet, FBR, initierat detta forskningsprojekt kring frågor om lokal utveckling. Syftet med projektet är att belysa de villkor och den vardag som folkhögskolor och studieförbund möter i det lokala samhället och hur de kan vara och bli en aktör som stödjer lokal utveckling. 2 I projektet belyses folkbildningens förhållande till civilsamhälle, marknad och den offentliga sektorn. Lokalt utvecklingsarbete sker både på landsbygd och i storstäder. Denna studie, storstadsstudien, har utgått från tre olika förorter i Malmö och Göteborg. En landsbygdsstudie bedrivs parallellt med denna studie. Landsbygdsstudien bedrivs på olika orter i Dalarna. Landsbygdsstudien som rör Dalarna utförs av Dalarnas forskningsråd. Studierna har pågått under en treårsperiod med start Båda studierna har karaktäriserats av en stor flexibilitet och dessutom varit uppdelade i flera delmoment vars frågeställningar och fokus vuxit fram under studiernas gång. I dialog med referensgrupp och Folkbildningsrådet har nya frågeställningar initieras och olika infallsvinklar diskuterats. 3 Denna rapport handlar om den studie som fokuserat på storstadsområdena Malmö och Göteborg. Studien har haft arbetsnamnet Lokal utveckling och folkbildningens vardag och villkor. Två rapporter och ett paper rörande projektets första år har tidigare publicerats. 4 Studien rörande landsbygden redovisas i en särskild rapport. 1 FBR, 2004, SUFO2, FBR:s utvecklingsplan för perioden Till studien är knuten en referensgrupp som träffas med jämna mellanrum. 4 Eriksson, 2007a), 2007b) och Eriksson & Säfström, Folkbildning och lokal utveckling i förorten

13 Bakgrund, syfte och frågeställningar I denna studie har lokalt utvecklingsarbete i tre bostadsområden i Göteborg och Malmö, studerats. Detta projekt och landsbygdsprojektet är på olika sätt relaterade till varandra. Att studera samma fenomen i olika kontexter kan benämnas kontexttriangulering och ge en bredare förståelse för fenomenet lokal utveckling och folkbildningens betydelse i sammanhanget. 5 Delvis har de två studierna haft gemensamma frågeställningar men också skiljt sig åt på flera sätt då förutsättningarna i många fall varit olika. Intentionen har dock varit att dessa studier sammantaget ska ge en nyanserad och bred bild av lokal utveckling och folkbildningens vardag och villkor. Avsikten har varit att genom olika metoder studera vad som hänt och händer i områdena vad gäller ett lokalt utvecklingsarbete och i samband med detta belysa folkbildningens del i utvecklingen. En viktig del har varit att belysa folkbildningens självbild, och vilka värden och visioner som styr arbetet. I bostadsområdena Holma och Kroksbäck i Malmö startade 2004 ett projekt kring lokal mobilisering. 6 Det var ett projekt initierat av Folkbildningsförbundet, FBF, och som drevs gemensamt av studieförbunden i Malmö. Projektet dokumenterades och resultatet redovisas dels i en projektrapport 7 dels i en utvärderingsrapport 8. Detta tidigare projekt har givit kunskaper som utgör en av utgångspunkterna för denna studie. Det som initierades i det tidigare projektet kan också ses som en form av lokal utveckling. Det finns dessutom, sedan tidigare, annan dokumentation om vad som hänt i dessa områden exempelvis olika utvärderingar rörande storstadssatsningen, som också funnits med som en utgångspunkt till vissa delar vad gäller förutsättningarna för det folkbildande arbetet. 9 Malmödelen av studien har därför till stor del kommit att fokusera på studieförbundens verksamhet, åtminstone i en tillbakablick. De andra folkbildande institutionerna i området har dock inte uteslutits i studien utan finns också med som aktörer och genom att representanter från dessa fungerat som informanter. 5 Talja, I texten används omväxlande benämningarna bostadsområde och stadsdel. Bostadsområdet är oftast ett mindre område och i en stadsdel kan det således finnas flera bostadsområden. Stadsdel är den officiella beteckningen och anger administrativ indelning av kommunen. I de nu studerade områdena utgör Bergsjön en egen stadsdel som i delar av den kommunala verksamheten styrs av en stadsdelsförvaltning. Holma och Kroksbäck är två bostadsområden som ingår i stadsdelen Hyllie. I Hyllie stadsdel ingår ytterligare bostadsområden. 7 Laine, Eriksson, 2006a) 9 Storstadssatsningen var en stor statlig satsning på de så kallade utsatta bostadsområdena i några av Sveriges stora städer. Storstadssatsningen beskrivs längre fram i denna rapport. Folkbildning och lokal utveckling i förorten 13

14 I Bergsjön i Göteborg, som är den stadsdel som berörs i denna studie, har fokus till vissa delar varit på folkhögskolornas roll i ett lokalt utvecklingsarbete. I september 2006 startade fem folkhögskolor tillsammans, i gemensamma lokaler, en folkhögskoleverksamhet i Bergsjön. Utvecklingen av denna verksamhet har studerats ur ett lokalt utvecklingsperspektiv. 10 Studieförbund med pågående aktiviteter i Bergsjön har också studerats. Syftet med studien är således att belysa de villkor och den vardag som folkhögskolor och studieförbund möter i det lokala samhället och hur man kan vara en aktör i det lokala utvecklingsarbetet. De problemställningar som väglett forskningsprocessen är följande: 1. Hur kan lokal utveckling beskrivas i utsatta förortsområden? Vilken betydelse kan ett lokalt utvecklingsarbete ha ur enskilda medborgares eller gruppers perspektiv? 3. Hur kan folkbildning bidra till lokal utveckling i utsatta bostadsområden? 4. Vilken är folkbildningens roll och identitet i ett lokalt sammanhang? Vilka möjligheter och hinder finns för ett folkbildande lokalt utvecklingsarbete? Med folkbildning avses här den institutionella folkbildning som äger rum på folkhögskola eller inom studieförbund. Jag är medveten om att folkbildande aktiviteter återfinns på annat sätt och på andra ställen men i denna studie har ovanstående avgränsning gjorts. En utgångspunkt i studien är tanken om att folkbildningen kan vara en av aktörerna i den lokala utvecklingen men att det finns flera som interagerar i områdena. Det kan finnas processer där folkbildningen är initiativtagare till olika projekt, nätverk etc. men det kan också finnas situationer där folkbildningen har en mer undanskymd roll. Fokus genom hela studien har varit det lokala utvecklingsarbete som pågår. Det har handlat om en process som bidrar till att stärka de boendes situation och möjlighet att aktivt arbeta för sin egen och andras situation knutet till bostadsområdet som sådant. Det lokala utvecklingsarbetet har sedan belysts utifrån olika infallsvinklar som jag arbetat med i vad man skulle kunna karaktärisera som olika delstudier. En delstudie har handlat om lokala utvecklingsaktörer mer allmänt (fråga 1) och en har handlat om folkbildningen som aktör men också om folkbildningens självförståelse (fråga 3 och 4). En delstudie har handlat om olika föreningar och gruppers tankar kring lokal utveckling men också om folkbildningens betydelse (fråga 2). Av intresse har varit att studera vilka möjligheter och vilka hinder som 10 Eriksson, 2007b) 11 Begreppet utsatta problematiseras i kapitel Lokalt sammanhang diskuteras i kapitel Folkbildning och lokal utveckling i förorten

15 finns för ett positivt utvecklingsarbete och också fundera över vad det innebär att de studerade områdena är så kallade utsatta områden, det vill säga områden med hög arbetslöshet, högt ohälsotal, stor andel sjukskrivna, hög procent beroende av ekonomiskt bistånd etc. (fråga 5). Folkbildning och lokal utveckling i förorten 15

16 2. Tillvägagångssätt Denna studie och landsbygdsstudien har i delar planerats i samverkan. Till studien som helhet är också, som tidigare nämnts, knutet en referensgrupp som är tänkt att tillföra de båda delstudierna kunskap och erfarenhet. 13 Under referensgruppsmötena har vi som forskare presenterat våra forskningsplaner och en inte oansenlig tid har ägnats åt att diskutera lokal utveckling och vad det skulle kunna innebära i ett folkbildningsperspektiv. Referensgruppens uppgift har varit att delge forskarna sina kunskaper och erfarenheter inom området. Under studien har också ett antal möten mellan forskarna ägt rum. Dessa möten har varit kontinuerligt återkommande. Möten har också skett mellan forskarna och Folkbildningsrådets representanter. Under dessa möten har strategier och fortsatta planer diskuterats. Referensgruppsmötena och arbetsmötena kan ses som lärtillfällen där inspiration kunnat ges till det fortsatta arbetet i delstudierna. De metoder som använts i studierna har delvis varit desamma. Förutsättningarna för forskningsarbetet har dock varit olika med tanke på de olika kontexter studierna skett i varför arbetet delvis kommit att skilja sig åt. Studierna har kommit att delas in tre olika delar, ett för varje år som de pågått. I denna rapport beskrivs storstadsstudien i sin helhet, men då tillvägagångssätt och fokus varit olika de olika åren beskrivs de i följande avsnitt separat. Studiens första år (2006) Under studiens fösta år gjordes i Malmö och Göteborg en kartläggning av de aktuella bostadsområdena. Kartläggningen omfattade dels statistiska data kring området, dels olika aktiviteter och verksamheter som på något sätt kan knytas till lokal utveckling i vid bemärkelse. Kartläggningen skedde genom insamling av tillgänglig statistik, olika sammanträdesprotokoll, verksamhetsbeskrivningar, mailenkäter etc. Dokumentation från tidigare forsknings- och utvecklingsprojekt som berört de aktuella områdena har legat som en grund för denna kartläggning. För att samla in 13 Referensgruppen består av forskare och praktiker med speciellt intresse och kunnande kring frågor om lokal utveckling i landsbygd eller i förort. 16 Folkbildning och lokal utveckling i förorten

17 data har samtal med nyckelpersoner i området förts. En del observationer har också skett, dock i begränsad omfattning. Deltagande på en del sammanträden har också förekommit. I Malmö intervjuades under första året åtta personer. Dessa personer var: en verksamhetschef för Arbete och Integration, AUC; 14 en verksamhetschef för barn- och ungdomsverksamheten inom stadsdelsförvaltningen; två anställda samordnare i ett pågående trygghetsprojekt (intervjuade vid två till fällen); en områdeschef inom det kommunala bostadsbolaget; en boinformatör från det kommunala bostadsbolaget (intervjuad vid två tillfällen); en verksam folkbildare; föreståndare för Holma Folkets Hus. De i förväg planerade intervjuerna skedde som framgår främst med representanter för olika institutioner. AUC är en verksamhet som sorterar under stadsdelsförvaltningen. De två samordnarna i trygghetsprojektet är också anställda inom stadsdelsförvaltningen. Dessa kan således sägas representera det offentliga. Vad gäller representanterna för det kommunala bostadsbolaget är det svårare att tydligt ange deras hemvist. Dels skulle man kunna se dem som tillhörande den offentliga sfären, dels marknaden. Samtal har också förts mer informellt med boende, medlemmar i föreningar samt representanter för studieförbunden. De flesta av dessa är samtal som inte planerats i förväg och inte genomförts på något strukturerat sätt. Samtalen har snarare uppstått spontant när jag i olika sammanhang vistats i bostadsområdena. Det har även förekommit en del mailkontakter. Delar av resultaten som redovisats från detta första år härrör från samtal och intervjuer i samband med de tidigare studierna som utfördes 2004 och Då intervjuades bland annat rektorerna för grundskolorna i området. I Göteborg har intervjuer skett med: en utvecklingschef inom stadsdelsförvaltningen; två föreningskonsulenter; tre samordnare på Folkhögskolecentrum i Bergsjön; en folkhögskolelärare; fyra folkhögskolerektorer. 14 AUC står för lokalt utvecklingscenter och innebär ett samarbete mellan kommun, försäkringskassa och arbetsförmedling. 15 Se Eriksson, 2006a) och Laine, Folkbildning och lokal utveckling i förorten 17

18 Således har elva intervjuer utförts i Göteborg. Av de intervjuade var tre anställda inom stadsdelsförvaltningen. Fyra var folkhögskolelärare verksamma på Folkhögskolecentrum i Bergsjön. Detta är en gemensam satsning av fem folkhögskolor i Göteborg. Rektorerna för dessa folkhögskolor har också intervjuats. Mer informella och i förväg ej planerade samtal har hållits med boende i området, deltagare på Folkhögskolecentrum, aktiva folkbildare, deltagare på folkhögskolekurser i området samt bibliotekspersonal. När det gäller val av personer att intervjua har aktörer som främst arbetar med barn och ungdomar helt eller delvis valts bort. Anledningen till detta är att studien i sin helhet har en koncentration på folkbildning och vuxna individer. Detta är orsaken till att exempelvis inte rektorerna på de olika grundskolorna intervjuats och att den viktiga verksamhet som bedrivs där inte speciellt diskuteras närmare. De som intervjuats har valts utifrån deras arbete i de aktuella områdena. Genom mun mot mun metoden har jag fått namn på personer som på olika sätt ansetts ha en central position i ett lokalt utvecklingsperspektiv. I och med detta tillvägagångssätt kan denna kartläggning inte göra anspråk på att vara heltäckande. Under detta första år gjordes försök att få kontakt med fler folkbildare i områdena. I Malmö kontaktades samtliga studieförbund via brev eller mail men endast ett fåtal svarade på detta. I Bergsjön kontaktades ett studieförbund, som framförts som speciellt aktivt i området. Kontakten skedde via mail men studieförbundet svarade inte. Under det första året försökte jag främst besvara den första frågan: Hur kan lokal utveckling beskrivas i utsatta förortsområden?. Studiens andra år (2007) Under studiens andra år samlades data till största delen in via intervjuer och olika dokument. Dokumenten handlar främst om protokoll, verksamhetsberättelser och verksamhetsplaner, antingen i pappersform eller utlagda på nätet. Samtliga intervjuer har varit halvstrukturerade och som sin utgångspunkt haft en intervjuguide. Grunderna i denna fastställdes gemensamt av de inblandade forskarna i denna studie och i landsbygdsstudien. I några fall har också verksamhet eller miljöer observerats. Under detta andra år fokuserades på folkbildningens aktörer. Utifrån resultaten från första året var vi intresserade av att studera folkbildarnas självbild men också de värden och visioner som fanns som en utgångspunkt i deras handlande. Detta innebär att fokus i någon mening kom att förskjutas under studiens andra år. Trots att utgångspunkten togs i frågor kring lokal utveckling kom delar av intervjuerna 18 Folkbildning och lokal utveckling i förorten

19 att handla om folkbildning mer generellt. Folkbildarnas resonemang kring självbild, värden och visioner kan ses som en utgångspunkt för deras handlande i det lokala sammanhanget, men kan också förstås som deras upplevelser av sig själva som folkbildare mer generellt. Dessa resonemang ger en värdefull förståelse för folkbildares syn på sig själva och sitt arbete och då inte bara ur ett lokalt perspektiv. Avsikten det andra året var att besvara följande frågor: Hur kan folkbildning bidra till lokal utveckling i utsatta bostadsområden? Vilken är folkbildningens roll och identitet i ett lokalt sammanhang? Vilka möjligheter/hinder finns för ett folkbildande lokalt utvecklingsarbete? Urvalet år två var till följd av frågställningarna mer systematiskt. Ambitionen var att representanter för alla folkbildande institutioner verksamma i de aktuella områdena skulle kontaktas. Därför erhöll samtliga studieförbund i Malmö ett mail med en förfrågan om kontakt. Alla studieförbund utom NBV svarade på mailet. NBV hörde inte av sig trots upprepade försök till kontakt från min sida. Två av studieförbunden, Medborgarskolan och Folkuniversitetet, svarade att de inte hade någon verksamhet i Holma eller Kroksbäck och att man inte arbetade lokalt på det sättet som studerades i detta projekt. Representanterna för de fem andra studieförbunden; ABF, SV, Studiefrämjandet, Bilda och Sensus, har intervjuats, i de flesta fall både verksamhetschef och den studiekonsulent som arbetar i områdena. Även en studiecirkelledare har intervjuats. I området finns folkhögskolekurser tillhörande två olika folkhögskolor. En lärare, en studieledare samt en styrelseledamot har intervjuats på dessa. Utöver detta intervjuades en stadsdelsanställd samordnare och en föreningsaktiv person. Sammanlagt har 14 personer intervjuats i Malmö och de fördelar sig på följande sätt: fem studiekonsulenter på studieförbund; tre verksamhetschefer inom studieförbund; en studiecirkelledare på studieförbund; en folkhögskolelärare; en studieledare på folkhögskola; en styrelseledamot på folkhögskola; en samordnare på Holma Aktivitetshus, anställd på stadsdelsförvaltningen; en föreningsaktiv. I Göteborg har 19 personer intervjuats, en del vid flera tillfällen. De flesta personer har intervjuats ensamma, men även gruppintervjuer har förekommit. Representanter för fyra olika studieförbund; ABF, Sensus, Bilda och Studiefrämjandet, har intervjuats. Det har varit fråga om studiekonsulenter. Verksamhetscheferna lade över Folkbildning och lokal utveckling i förorten 19

20 ansvaret för att delta i intervjuerna på dessa. De fyra övriga studieförbunden har inte svarat på de mail jag skickat med förfrågan om de kunnat ställa upp på intervju. Jag uttryckte i mailet att jag endast var intresserad av studieförbund som hade pågående verksamhet i Bergsjön. Huruvida de studieförbund som inte svarat har verksamhet där eller ej är oklart. På Folkhögskolecentrum intervjuades under året tre lärare och sex deltagare i gruppintervjuer. En rektor med anknytning till Folkhögskolecentrum har också intervjuats. De båda samordnarna har intervjuats vid flera olika tillfällen. Även stadsdelens planeringschef har intervjuats. Intervjuerna fördelade sig på följande sätt: fem studiekonsulenter på studieförbund; fyra folkhögskolelärare; två samordnare på folkhögskola; en folkhögskolerektor; en planeringschef anställd på stadsdelsförvaltningen; sex deltagare på folkhögskola. Förutom dessa intervjuer har jag vid ett flertal tillfällen vistats på Folkhögskolecentrum i Bergsjön och en kväll samt vid flera tillfällen dagtid på Holma Aktivitetshus i Holma. 16 Studiens tredje år (2008) Studiens tredje år har främst ägnat sig åt att besvara fråga två det vill säga Vilken betydelse kan ett lokalt utvecklingsarbete ha ur enskilda medborgares eller gruppers perspektiv? För att söka svaret på den frågan har en enkät konstruerats och skickats ut till föreningar och lokala utvecklingsgrupper i berörda områden. Enkäten konstruerades i samarbete med Dalarnas forskningsråd. Adresslistor till aktuella föreningar erhölls genom kontakter med tjänstemän inom kommun- eller stadsdelsförvaltning. För att finna eventuellt aktiva lokala utvecklingsgrupper kontaktades länsbygderåden. I Holma och Kroksbäck fanns inga registrerade lokala utvecklingsgrupper och från Göteborg har en grupp lokaliserats till Bergsjön. Coompanion i Malmö och Göteborg kontaktades för att efterhöra möjligheten att få listor på kooperativ. Coompanion i Malmö svarade att man inte kunde lämna ut adresser på medlemmar. Coompanion i Göteborg svarade ej. På grund av ovanstående kan inte 16 Dessa verksamheter beskrivs mer ingående längre fram i rapporten. 20 Folkbildning och lokal utveckling i förorten

21 enkäten betraktas som heltäckande men trots detta ändå ge svar på frågor jag haft inför projektets sista år. Förutom enkäten gjordes det tredje året några intervjuer. Ånyo intervjuades dels samordnarna på Folkhögskolecentrum, dels samordnaren på Holma Aktivitetshus. Två anställda på Västra Götalands Bildningsförbund samt två på Skånes Bildningsförbund intervjuades. Även en politiker i Bergsjön intervjuades. Sammanlagt intervjuades således åtta personer sista året. Intervjuerna detta år hade dock i ännu högre grad än tidigare år karaktären av samtal. De bandades exempelvis inte. Samtalen genomfördes för att få en ytterligare belysning av folkbildningens betydelse i den lokala utvecklingen sett ur några andras ögon. Studiens gestaltning Denna rapport är ett resultat av ett treårigt forskningsprojekt. Under de år studien pågått har en stor mängd data samlats in. Flera delrapporter har skrivits under perioden. Den första Lokal utveckling i storstad vad händer i förorten? En första delrapport från en treårig studie om lokal utveckling och folkbildningens villkor och vardag 17 skrevs efter studiens första år. Det insamlade materialet kategoriserades och relaterades till tidigare forskning och teori som bedömdes som relevant. Analysen från första året ger en belysning dels av den kontext studien utförts i, dels av det lokala utvecklingsarbete som sker i de studerade områdena. Man kan se det som en beskrivning av folkbildningens villkor. Det är i denna miljö och under dessa förutsättningar folkbildningens aktörer arbetar. Under studiens första år följdes starten av ett Folkhögskolecentrum i Bergsjön. Detta beskrivs i rapporten Folkbildning i Bergsjön en lokal kraft. 18 Utifrån resultaten från första året skrevs ett paper, Learning for Active Citizenship Local Development in Urban and Rural Areas, tillsammans med forskare i landsbygdsstudien. 19 I denna jämfördes resultaten från de båda studierna, skillnader och likheter synliggjordes. Den nu föreliggande rapporten är en slutrapport. Intentionen med denna är att ge en samlad bild av resultaten från studiens tre år. Det innebär att delar av resultat och analys från studiens första år också återfinns i denna rapport men då integrerade med material från studiens andra och tredje år Eriksson, 2007 a) 18 Eriksson, 2007 b) 19 Eriksson & Säfström, Delar av den text som berör studiens första år, Eriksson, 2007 a), återfinns således också i denna rapport. Folkbildning och lokal utveckling i förorten 21

22 Rapporten är uppdelad i tre delar. Det är delar som i viss utsträckning kan läsas separat. Den första delen omfattar kapitel 1 4. Den innehåller förutom inledning och bakgrund, ett kapitel, 3, om villkoren för folkbildningens arbete. Det beskriver kontexten, det vill säga de områden som studerats och hur man kan förstå dessa. Kapitel 4 ger en teoretisk ram för studien där olika begrepp eller företeelser diskuteras. Denna ram används också i analysen av det insamlade materialet för att få en fördjupad förståelse för det folkbildande arbetet i marginaliserade områden. Nästa del, del 2, (kapitel 5 8) handlar om vad som händer i de studerade områdena. Det är en beskrivning av folkbildningens, men även andras, vardag. Här beskrivs olika aktörers upplevelser av praktiken. Dessa beskrivningar analyseras i relation till ett lokalt utvecklingsarbete. I den tredje delen (kapitel 9 och 10) beskriver folkbildare hur de ser på folkbildning. Beskrivningarna tolkas delvis som normativa. Det handlar då snarare om hur det bör vara än om hur det är. I det elfte och sista kapitlet görs ett försök att relatera studiens olika delar till varandra och studiens frågeställningar besvaras. Nedan kommer en innehållslig beskrivning av de olika kapitlen. I kommande kapitel med rubrik Förorten i ljuset av tidigare forskning (kapitel 3) beskrivs studiens kontext. Olika sätt att tänka kring utsatta bostadsområden och verkan av att benämna dem på just detta sätt diskuteras. En statlig insats riktad mot utsatta bostadsområden, Storstadssatsningen, presenteras generellt men också med de studerade förorterna som utgångspunkt. Detta avsnitt är tänkt att ge läsaren en bakgrund till den miljö de intervjuade folkbildarna verkar i. 21 I kapitlet En ram för teoretisk förståelse av empirin (kapitel 4) behandlas några begrepp med relevans för studien. Dessa är lokal utveckling, lokalt sammanhang, community, integration, aktivt medborgarskap och integration. I avsnittet finns en bestämning av lokalt utvecklingsarbete som är giltig just för denna studie och då med hänsyn tagen till den specifika kontexten i form av utsatta bostadsområden. Efter den inledande teoretiska delen, i kapitel 3 och 4, kommer rapportens empiriska delar. Kapitel 5 handlar om Holma och Kroksbäck och inleds med en kortare beskrivning av områdena. Sedan beskrivs olika lokala aktörers syn på vad som händer i områdena och exempel på verksamhet som bedrevs under 2006 ges. Nästa kapitel (kapitel 6) är en fördjupad berättelse om lokalt utvecklingsarbete i Holma och Kroksbäck under Beskrivningen fokuserar på Holma Aktivitetshus. 21 Delar av denna rapport har tidigare publicerats på Linköping University Electronic Press, Eriksson, 2007a). 22 Folkbildning och lokal utveckling i förorten