Folkbildning och lokal utveckling i förorten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Folkbildning och lokal utveckling i förorten"

Transkript

1 Folkbildningsrådet utvärderar No Folkbildning och lokal utveckling i förorten En studie om folkbildningens villkor och vardag

2

3 Lisbeth Eriksson Folkbildning och lokal utveckling i förorten En studie om folkbildningens villkor och vardag

4 Folkbildning och lokal utveckling i förorten En studie om folkbildningens villkor och vardag Lisbeth Eriksson Folkbildningsrådet Box Stockholm Tel: Fax: E-post: Layout: Johan Nilsson/Kombinera Omslagsillustration: Gunnar Falk Tryck: Allduplo Stockholm, november 2008 ISBN:

5 Förord Den svenska regionalpolitiken har under den senaste tioårsperioden förändrats. I dag handlar den om ett överlämnande av utvecklingsfrågor till de regionala, kommunala och lokala nivåerna. De enskilda regionerna ges ett större ansvar för den egna utvecklingen. Den nya politiken leder till att det civila samhällets organisationer blir än mer viktiga för lokal utveckling. Folkbildningens samhälleliga uppgifter handlar om att stärka och utveckla demokratin, göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen och i kulturlivet. Men folkbildningen är också som betonades i den senaste folkbildningspolitiska propositionen en viktig part i arbetet med lokal utveckling i hela landet. Folkhögskolor och studieförbund ska vara drivkrafter i lokal utveckling. Men hur går det till? Vad gör man i dagsläget och vilken roll kan folkbildningen spela framöver för att stödja lokalt utvecklingsarbete? Detta är några av de frågor som Folkbildningsrådets treåriga projekt om folkbildningens roll för lokal utveckling söker besvara. Projektet har genomförts av Dalarnas forskningsråd och Linköpings universitet och har pågått mellan 2006 och Eftersom lokalt utvecklingsarbete sker både på landsbygd och i större städer söker studien som helhet spegla detta förhållande. I den nu föreliggande rapporten studeras folkbildningens arbete i tre olika förorter Malmö (Holma och Kroksbäck) och Göteborg (Bergsjön). Syftet med studien har varit att belysa de villkor och den vardag som folkhögskolor och studieförbund möter i det lokala samhället och hur man kan vara en aktör i det lokala utvecklingsarbetet. Det är Folkbildningsrådets förhoppning att rapporten kan tjäna som underlag för fortsatta diskussioner om folkbildningen som drivkraft i lokalt utvecklingsarbete. Stockholm Britten Månsson-Wallin generalsekreterare

6 Innehåll Del Inledning...10 Bakgrund, syfte och frågeställningar Tillvägagångssätt...14 Studiens första år (2006)...14 Studiens andra år (2007)...16 Studiens tredje år (2008)...18 Studiens gestaltning Förorten i ljuset av tidigare forskning...22 Storstädernas förorter...22 Storstadssatsningen en satsning på lokal utveckling i utsatta bostadsområden?...26 Storstadssatsningen i Holma och Kroksbäck...31 Storstadssatsningen i Bergsjön En ram för en teoretisk förståelse av empirin...38 Vad är lokal utveckling?...39 Ett lokalt sammanhang...40 Metoder i ett lokalt utvecklingsarbete...42 Vad kännetecknar ett lokalt utvecklingsarbete?...45 Lokalt utvecklingsarbete i denna studie...47 Lokal utveckling och folkbildning...49 Ett aktivt medborgarskap...51 Integration...55 Folkbildning och lokal utveckling i förorten

7 DEL De studerade områdena Holma och Kroksbäck i Malmö...60 Vad pågick i Holma och Kroksbäck 2006 sett ur olika aktörers synvinkel?...62 Upplevda brister i området...63 Aktörer och nätverk...65 Föreningslivets samverkan med folkbildningen...67 Exempel på verksamhet i området En berättelse om lokalt utvecklingsarbete i Holma och Kroksbäck...70 Sammanfattande reflektioner De studerade områdena Bergsjön i Göteborg...78 Vad pågick i Bergsjön 2006 sett ur olika aktörers synvinkel?...81 Upplevda brister i området...81 Aktörer och nätverk...83 Föreningslivets samverkan med folkbildningen...86 Exempel på verksamhet i området Folkbildningen på plats i Bergsjön...89 Sammanfattande reflektioner...94 DEL Värden och visioner inom folkbildningen...98 Utgångspunkter...99 Mål Målgrupper Två modeller för folkbildningens värden och visioner Folkbildningens självbilder Folkbildningens göranden Vilken roll har folkbildningen/folkbildaren? Arbetsformer Vad leder folkbildningsverksamhet till? Folkbildningens innebördsrikedom Folkbildning och lokal utveckling i förorten

8 En ifrågasatt folkbildning? Folkbildningens problem och dess lösningar? Det lokala Sammanfattande reflektioner Diskussion och reflektion Vad är lokal utveckling i en förort? Vad betyder det lokala utvecklingsarbetet för de boende? Folkbildningens bidrag och roll i det lokala utvecklingsarbetet Vilka möjligheter och vilka hinder finns för ett lokalt utvecklingsarbete? Dilemman Slutord Referenser Bilaga 1: Folkbildningens lokala organisation Malmö Bilda Studieförbundet Vuxenskolan Studiefrämjandet ABF Sensus Glokala folkhögskolan Världens Hus Göteborg ABF Sensus Studiefrämjandet Bilda Folkhögskolecentrum Bilaga 2: Statistiska data för Malmö och Göteborg Malmö Göteborg Folkbildning och lokal utveckling i förorten

9 Bilaga 3: Mål och verksamhet i Malmö Mål och verksamhet i Malmö utifrån verksamhetsplaner, verksamhetsberättelser etc Bilda Studieförbundet Vuxenskolan Studiefrämjandet ABF Sensus Glokala folkhögskolan Världens Hus Verksamhet i Holma och Kroksbäck utifrån folkbildarnas berättelser Studiefrämjandet Studieförbundet Vuxenskolan ABF Sensus Bilda Världens hus Glokala folkhögskolan Holma Aktivitetshus Bilaga 4: Mål och verksamhet i Göteborg Mål och verksamhet i Göteborg utifrån verksamhetsplaner, verksamhetsberättelser etc ABF Studiefrämjandet Sensus Bilda Verksamhet i Bergsjön utifrån folkbildarnas berättelser Sensus ABF Bilda Studiefrämjandet Folkhögskolecentrum Rapporter från Folkbildningsrådet Folkbildning och lokal utveckling i förorten

10

11 Del 1 Rapportens första del består av olika bakgrundsbeskrivningar. Av dessa framgår hur studien startat men också hur forskningsprocessen fortskridit och utvecklats. I denna del finns en kontextbeskrivning som berör situationen i så kallade marginaliserade bostadsområden. Denna första del avslutas med en teoretisk ram som i huvudsak behandlar tre begrepp nämligen integration, lokal utveckling och aktivt medborgarskap. Dessa begrepp ska förstås både som en del av förförståelse och som tolkningsverktyg.

12 1. Inledning Folkbildningen ska vara en drivkraft i lokalt utvecklingsarbete. Det fastslås både i Statens utvärdering av folkbildningen, SUFO2, och i Folkbildningens Framsyn. 1 Men hur realiseras detta? Vad görs i dagsläget och vilken roll kan folkbildningen framöver spela i ett lokalt utvecklingsarbete? För att fördjupa kunskapen kring dessa frågor har Folkbildningsrådet, FBR, initierat detta forskningsprojekt kring frågor om lokal utveckling. Syftet med projektet är att belysa de villkor och den vardag som folkhögskolor och studieförbund möter i det lokala samhället och hur de kan vara och bli en aktör som stödjer lokal utveckling. 2 I projektet belyses folkbildningens förhållande till civilsamhälle, marknad och den offentliga sektorn. Lokalt utvecklingsarbete sker både på landsbygd och i storstäder. Denna studie, storstadsstudien, har utgått från tre olika förorter i Malmö och Göteborg. En landsbygdsstudie bedrivs parallellt med denna studie. Landsbygdsstudien bedrivs på olika orter i Dalarna. Landsbygdsstudien som rör Dalarna utförs av Dalarnas forskningsråd. Studierna har pågått under en treårsperiod med start Båda studierna har karaktäriserats av en stor flexibilitet och dessutom varit uppdelade i flera delmoment vars frågeställningar och fokus vuxit fram under studiernas gång. I dialog med referensgrupp och Folkbildningsrådet har nya frågeställningar initieras och olika infallsvinklar diskuterats. 3 Denna rapport handlar om den studie som fokuserat på storstadsområdena Malmö och Göteborg. Studien har haft arbetsnamnet Lokal utveckling och folkbildningens vardag och villkor. Två rapporter och ett paper rörande projektets första år har tidigare publicerats. 4 Studien rörande landsbygden redovisas i en särskild rapport. 1 FBR, 2004, SUFO2, FBR:s utvecklingsplan för perioden Till studien är knuten en referensgrupp som träffas med jämna mellanrum. 4 Eriksson, 2007a), 2007b) och Eriksson & Säfström, Folkbildning och lokal utveckling i förorten

13 Bakgrund, syfte och frågeställningar I denna studie har lokalt utvecklingsarbete i tre bostadsområden i Göteborg och Malmö, studerats. Detta projekt och landsbygdsprojektet är på olika sätt relaterade till varandra. Att studera samma fenomen i olika kontexter kan benämnas kontexttriangulering och ge en bredare förståelse för fenomenet lokal utveckling och folkbildningens betydelse i sammanhanget. 5 Delvis har de två studierna haft gemensamma frågeställningar men också skiljt sig åt på flera sätt då förutsättningarna i många fall varit olika. Intentionen har dock varit att dessa studier sammantaget ska ge en nyanserad och bred bild av lokal utveckling och folkbildningens vardag och villkor. Avsikten har varit att genom olika metoder studera vad som hänt och händer i områdena vad gäller ett lokalt utvecklingsarbete och i samband med detta belysa folkbildningens del i utvecklingen. En viktig del har varit att belysa folkbildningens självbild, och vilka värden och visioner som styr arbetet. I bostadsområdena Holma och Kroksbäck i Malmö startade 2004 ett projekt kring lokal mobilisering. 6 Det var ett projekt initierat av Folkbildningsförbundet, FBF, och som drevs gemensamt av studieförbunden i Malmö. Projektet dokumenterades och resultatet redovisas dels i en projektrapport 7 dels i en utvärderingsrapport 8. Detta tidigare projekt har givit kunskaper som utgör en av utgångspunkterna för denna studie. Det som initierades i det tidigare projektet kan också ses som en form av lokal utveckling. Det finns dessutom, sedan tidigare, annan dokumentation om vad som hänt i dessa områden exempelvis olika utvärderingar rörande storstadssatsningen, som också funnits med som en utgångspunkt till vissa delar vad gäller förutsättningarna för det folkbildande arbetet. 9 Malmödelen av studien har därför till stor del kommit att fokusera på studieförbundens verksamhet, åtminstone i en tillbakablick. De andra folkbildande institutionerna i området har dock inte uteslutits i studien utan finns också med som aktörer och genom att representanter från dessa fungerat som informanter. 5 Talja, I texten används omväxlande benämningarna bostadsområde och stadsdel. Bostadsområdet är oftast ett mindre område och i en stadsdel kan det således finnas flera bostadsområden. Stadsdel är den officiella beteckningen och anger administrativ indelning av kommunen. I de nu studerade områdena utgör Bergsjön en egen stadsdel som i delar av den kommunala verksamheten styrs av en stadsdelsförvaltning. Holma och Kroksbäck är två bostadsområden som ingår i stadsdelen Hyllie. I Hyllie stadsdel ingår ytterligare bostadsområden. 7 Laine, Eriksson, 2006a) 9 Storstadssatsningen var en stor statlig satsning på de så kallade utsatta bostadsområdena i några av Sveriges stora städer. Storstadssatsningen beskrivs längre fram i denna rapport. Folkbildning och lokal utveckling i förorten 13

14 I Bergsjön i Göteborg, som är den stadsdel som berörs i denna studie, har fokus till vissa delar varit på folkhögskolornas roll i ett lokalt utvecklingsarbete. I september 2006 startade fem folkhögskolor tillsammans, i gemensamma lokaler, en folkhögskoleverksamhet i Bergsjön. Utvecklingen av denna verksamhet har studerats ur ett lokalt utvecklingsperspektiv. 10 Studieförbund med pågående aktiviteter i Bergsjön har också studerats. Syftet med studien är således att belysa de villkor och den vardag som folkhögskolor och studieförbund möter i det lokala samhället och hur man kan vara en aktör i det lokala utvecklingsarbetet. De problemställningar som väglett forskningsprocessen är följande: 1. Hur kan lokal utveckling beskrivas i utsatta förortsområden? Vilken betydelse kan ett lokalt utvecklingsarbete ha ur enskilda medborgares eller gruppers perspektiv? 3. Hur kan folkbildning bidra till lokal utveckling i utsatta bostadsområden? 4. Vilken är folkbildningens roll och identitet i ett lokalt sammanhang? Vilka möjligheter och hinder finns för ett folkbildande lokalt utvecklingsarbete? Med folkbildning avses här den institutionella folkbildning som äger rum på folkhögskola eller inom studieförbund. Jag är medveten om att folkbildande aktiviteter återfinns på annat sätt och på andra ställen men i denna studie har ovanstående avgränsning gjorts. En utgångspunkt i studien är tanken om att folkbildningen kan vara en av aktörerna i den lokala utvecklingen men att det finns flera som interagerar i områdena. Det kan finnas processer där folkbildningen är initiativtagare till olika projekt, nätverk etc. men det kan också finnas situationer där folkbildningen har en mer undanskymd roll. Fokus genom hela studien har varit det lokala utvecklingsarbete som pågår. Det har handlat om en process som bidrar till att stärka de boendes situation och möjlighet att aktivt arbeta för sin egen och andras situation knutet till bostadsområdet som sådant. Det lokala utvecklingsarbetet har sedan belysts utifrån olika infallsvinklar som jag arbetat med i vad man skulle kunna karaktärisera som olika delstudier. En delstudie har handlat om lokala utvecklingsaktörer mer allmänt (fråga 1) och en har handlat om folkbildningen som aktör men också om folkbildningens självförståelse (fråga 3 och 4). En delstudie har handlat om olika föreningar och gruppers tankar kring lokal utveckling men också om folkbildningens betydelse (fråga 2). Av intresse har varit att studera vilka möjligheter och vilka hinder som 10 Eriksson, 2007b) 11 Begreppet utsatta problematiseras i kapitel Lokalt sammanhang diskuteras i kapitel Folkbildning och lokal utveckling i förorten

15 finns för ett positivt utvecklingsarbete och också fundera över vad det innebär att de studerade områdena är så kallade utsatta områden, det vill säga områden med hög arbetslöshet, högt ohälsotal, stor andel sjukskrivna, hög procent beroende av ekonomiskt bistånd etc. (fråga 5). Folkbildning och lokal utveckling i förorten 15

16 2. Tillvägagångssätt Denna studie och landsbygdsstudien har i delar planerats i samverkan. Till studien som helhet är också, som tidigare nämnts, knutet en referensgrupp som är tänkt att tillföra de båda delstudierna kunskap och erfarenhet. 13 Under referensgruppsmötena har vi som forskare presenterat våra forskningsplaner och en inte oansenlig tid har ägnats åt att diskutera lokal utveckling och vad det skulle kunna innebära i ett folkbildningsperspektiv. Referensgruppens uppgift har varit att delge forskarna sina kunskaper och erfarenheter inom området. Under studien har också ett antal möten mellan forskarna ägt rum. Dessa möten har varit kontinuerligt återkommande. Möten har också skett mellan forskarna och Folkbildningsrådets representanter. Under dessa möten har strategier och fortsatta planer diskuterats. Referensgruppsmötena och arbetsmötena kan ses som lärtillfällen där inspiration kunnat ges till det fortsatta arbetet i delstudierna. De metoder som använts i studierna har delvis varit desamma. Förutsättningarna för forskningsarbetet har dock varit olika med tanke på de olika kontexter studierna skett i varför arbetet delvis kommit att skilja sig åt. Studierna har kommit att delas in tre olika delar, ett för varje år som de pågått. I denna rapport beskrivs storstadsstudien i sin helhet, men då tillvägagångssätt och fokus varit olika de olika åren beskrivs de i följande avsnitt separat. Studiens första år (2006) Under studiens fösta år gjordes i Malmö och Göteborg en kartläggning av de aktuella bostadsområdena. Kartläggningen omfattade dels statistiska data kring området, dels olika aktiviteter och verksamheter som på något sätt kan knytas till lokal utveckling i vid bemärkelse. Kartläggningen skedde genom insamling av tillgänglig statistik, olika sammanträdesprotokoll, verksamhetsbeskrivningar, mailenkäter etc. Dokumentation från tidigare forsknings- och utvecklingsprojekt som berört de aktuella områdena har legat som en grund för denna kartläggning. För att samla in 13 Referensgruppen består av forskare och praktiker med speciellt intresse och kunnande kring frågor om lokal utveckling i landsbygd eller i förort. 16 Folkbildning och lokal utveckling i förorten

17 data har samtal med nyckelpersoner i området förts. En del observationer har också skett, dock i begränsad omfattning. Deltagande på en del sammanträden har också förekommit. I Malmö intervjuades under första året åtta personer. Dessa personer var: en verksamhetschef för Arbete och Integration, AUC; 14 en verksamhetschef för barn- och ungdomsverksamheten inom stadsdelsförvaltningen; två anställda samordnare i ett pågående trygghetsprojekt (intervjuade vid två till fällen); en områdeschef inom det kommunala bostadsbolaget; en boinformatör från det kommunala bostadsbolaget (intervjuad vid två tillfällen); en verksam folkbildare; föreståndare för Holma Folkets Hus. De i förväg planerade intervjuerna skedde som framgår främst med representanter för olika institutioner. AUC är en verksamhet som sorterar under stadsdelsförvaltningen. De två samordnarna i trygghetsprojektet är också anställda inom stadsdelsförvaltningen. Dessa kan således sägas representera det offentliga. Vad gäller representanterna för det kommunala bostadsbolaget är det svårare att tydligt ange deras hemvist. Dels skulle man kunna se dem som tillhörande den offentliga sfären, dels marknaden. Samtal har också förts mer informellt med boende, medlemmar i föreningar samt representanter för studieförbunden. De flesta av dessa är samtal som inte planerats i förväg och inte genomförts på något strukturerat sätt. Samtalen har snarare uppstått spontant när jag i olika sammanhang vistats i bostadsområdena. Det har även förekommit en del mailkontakter. Delar av resultaten som redovisats från detta första år härrör från samtal och intervjuer i samband med de tidigare studierna som utfördes 2004 och Då intervjuades bland annat rektorerna för grundskolorna i området. I Göteborg har intervjuer skett med: en utvecklingschef inom stadsdelsförvaltningen; två föreningskonsulenter; tre samordnare på Folkhögskolecentrum i Bergsjön; en folkhögskolelärare; fyra folkhögskolerektorer. 14 AUC står för lokalt utvecklingscenter och innebär ett samarbete mellan kommun, försäkringskassa och arbetsförmedling. 15 Se Eriksson, 2006a) och Laine, Folkbildning och lokal utveckling i förorten 17

18 Således har elva intervjuer utförts i Göteborg. Av de intervjuade var tre anställda inom stadsdelsförvaltningen. Fyra var folkhögskolelärare verksamma på Folkhögskolecentrum i Bergsjön. Detta är en gemensam satsning av fem folkhögskolor i Göteborg. Rektorerna för dessa folkhögskolor har också intervjuats. Mer informella och i förväg ej planerade samtal har hållits med boende i området, deltagare på Folkhögskolecentrum, aktiva folkbildare, deltagare på folkhögskolekurser i området samt bibliotekspersonal. När det gäller val av personer att intervjua har aktörer som främst arbetar med barn och ungdomar helt eller delvis valts bort. Anledningen till detta är att studien i sin helhet har en koncentration på folkbildning och vuxna individer. Detta är orsaken till att exempelvis inte rektorerna på de olika grundskolorna intervjuats och att den viktiga verksamhet som bedrivs där inte speciellt diskuteras närmare. De som intervjuats har valts utifrån deras arbete i de aktuella områdena. Genom mun mot mun metoden har jag fått namn på personer som på olika sätt ansetts ha en central position i ett lokalt utvecklingsperspektiv. I och med detta tillvägagångssätt kan denna kartläggning inte göra anspråk på att vara heltäckande. Under detta första år gjordes försök att få kontakt med fler folkbildare i områdena. I Malmö kontaktades samtliga studieförbund via brev eller mail men endast ett fåtal svarade på detta. I Bergsjön kontaktades ett studieförbund, som framförts som speciellt aktivt i området. Kontakten skedde via mail men studieförbundet svarade inte. Under det första året försökte jag främst besvara den första frågan: Hur kan lokal utveckling beskrivas i utsatta förortsområden?. Studiens andra år (2007) Under studiens andra år samlades data till största delen in via intervjuer och olika dokument. Dokumenten handlar främst om protokoll, verksamhetsberättelser och verksamhetsplaner, antingen i pappersform eller utlagda på nätet. Samtliga intervjuer har varit halvstrukturerade och som sin utgångspunkt haft en intervjuguide. Grunderna i denna fastställdes gemensamt av de inblandade forskarna i denna studie och i landsbygdsstudien. I några fall har också verksamhet eller miljöer observerats. Under detta andra år fokuserades på folkbildningens aktörer. Utifrån resultaten från första året var vi intresserade av att studera folkbildarnas självbild men också de värden och visioner som fanns som en utgångspunkt i deras handlande. Detta innebär att fokus i någon mening kom att förskjutas under studiens andra år. Trots att utgångspunkten togs i frågor kring lokal utveckling kom delar av intervjuerna 18 Folkbildning och lokal utveckling i förorten

19 att handla om folkbildning mer generellt. Folkbildarnas resonemang kring självbild, värden och visioner kan ses som en utgångspunkt för deras handlande i det lokala sammanhanget, men kan också förstås som deras upplevelser av sig själva som folkbildare mer generellt. Dessa resonemang ger en värdefull förståelse för folkbildares syn på sig själva och sitt arbete och då inte bara ur ett lokalt perspektiv. Avsikten det andra året var att besvara följande frågor: Hur kan folkbildning bidra till lokal utveckling i utsatta bostadsområden? Vilken är folkbildningens roll och identitet i ett lokalt sammanhang? Vilka möjligheter/hinder finns för ett folkbildande lokalt utvecklingsarbete? Urvalet år två var till följd av frågställningarna mer systematiskt. Ambitionen var att representanter för alla folkbildande institutioner verksamma i de aktuella områdena skulle kontaktas. Därför erhöll samtliga studieförbund i Malmö ett mail med en förfrågan om kontakt. Alla studieförbund utom NBV svarade på mailet. NBV hörde inte av sig trots upprepade försök till kontakt från min sida. Två av studieförbunden, Medborgarskolan och Folkuniversitetet, svarade att de inte hade någon verksamhet i Holma eller Kroksbäck och att man inte arbetade lokalt på det sättet som studerades i detta projekt. Representanterna för de fem andra studieförbunden; ABF, SV, Studiefrämjandet, Bilda och Sensus, har intervjuats, i de flesta fall både verksamhetschef och den studiekonsulent som arbetar i områdena. Även en studiecirkelledare har intervjuats. I området finns folkhögskolekurser tillhörande två olika folkhögskolor. En lärare, en studieledare samt en styrelseledamot har intervjuats på dessa. Utöver detta intervjuades en stadsdelsanställd samordnare och en föreningsaktiv person. Sammanlagt har 14 personer intervjuats i Malmö och de fördelar sig på följande sätt: fem studiekonsulenter på studieförbund; tre verksamhetschefer inom studieförbund; en studiecirkelledare på studieförbund; en folkhögskolelärare; en studieledare på folkhögskola; en styrelseledamot på folkhögskola; en samordnare på Holma Aktivitetshus, anställd på stadsdelsförvaltningen; en föreningsaktiv. I Göteborg har 19 personer intervjuats, en del vid flera tillfällen. De flesta personer har intervjuats ensamma, men även gruppintervjuer har förekommit. Representanter för fyra olika studieförbund; ABF, Sensus, Bilda och Studiefrämjandet, har intervjuats. Det har varit fråga om studiekonsulenter. Verksamhetscheferna lade över Folkbildning och lokal utveckling i förorten 19

20 ansvaret för att delta i intervjuerna på dessa. De fyra övriga studieförbunden har inte svarat på de mail jag skickat med förfrågan om de kunnat ställa upp på intervju. Jag uttryckte i mailet att jag endast var intresserad av studieförbund som hade pågående verksamhet i Bergsjön. Huruvida de studieförbund som inte svarat har verksamhet där eller ej är oklart. På Folkhögskolecentrum intervjuades under året tre lärare och sex deltagare i gruppintervjuer. En rektor med anknytning till Folkhögskolecentrum har också intervjuats. De båda samordnarna har intervjuats vid flera olika tillfällen. Även stadsdelens planeringschef har intervjuats. Intervjuerna fördelade sig på följande sätt: fem studiekonsulenter på studieförbund; fyra folkhögskolelärare; två samordnare på folkhögskola; en folkhögskolerektor; en planeringschef anställd på stadsdelsförvaltningen; sex deltagare på folkhögskola. Förutom dessa intervjuer har jag vid ett flertal tillfällen vistats på Folkhögskolecentrum i Bergsjön och en kväll samt vid flera tillfällen dagtid på Holma Aktivitetshus i Holma. 16 Studiens tredje år (2008) Studiens tredje år har främst ägnat sig åt att besvara fråga två det vill säga Vilken betydelse kan ett lokalt utvecklingsarbete ha ur enskilda medborgares eller gruppers perspektiv? För att söka svaret på den frågan har en enkät konstruerats och skickats ut till föreningar och lokala utvecklingsgrupper i berörda områden. Enkäten konstruerades i samarbete med Dalarnas forskningsråd. Adresslistor till aktuella föreningar erhölls genom kontakter med tjänstemän inom kommun- eller stadsdelsförvaltning. För att finna eventuellt aktiva lokala utvecklingsgrupper kontaktades länsbygderåden. I Holma och Kroksbäck fanns inga registrerade lokala utvecklingsgrupper och från Göteborg har en grupp lokaliserats till Bergsjön. Coompanion i Malmö och Göteborg kontaktades för att efterhöra möjligheten att få listor på kooperativ. Coompanion i Malmö svarade att man inte kunde lämna ut adresser på medlemmar. Coompanion i Göteborg svarade ej. På grund av ovanstående kan inte 16 Dessa verksamheter beskrivs mer ingående längre fram i rapporten. 20 Folkbildning och lokal utveckling i förorten

21 enkäten betraktas som heltäckande men trots detta ändå ge svar på frågor jag haft inför projektets sista år. Förutom enkäten gjordes det tredje året några intervjuer. Ånyo intervjuades dels samordnarna på Folkhögskolecentrum, dels samordnaren på Holma Aktivitetshus. Två anställda på Västra Götalands Bildningsförbund samt två på Skånes Bildningsförbund intervjuades. Även en politiker i Bergsjön intervjuades. Sammanlagt intervjuades således åtta personer sista året. Intervjuerna detta år hade dock i ännu högre grad än tidigare år karaktären av samtal. De bandades exempelvis inte. Samtalen genomfördes för att få en ytterligare belysning av folkbildningens betydelse i den lokala utvecklingen sett ur några andras ögon. Studiens gestaltning Denna rapport är ett resultat av ett treårigt forskningsprojekt. Under de år studien pågått har en stor mängd data samlats in. Flera delrapporter har skrivits under perioden. Den första Lokal utveckling i storstad vad händer i förorten? En första delrapport från en treårig studie om lokal utveckling och folkbildningens villkor och vardag 17 skrevs efter studiens första år. Det insamlade materialet kategoriserades och relaterades till tidigare forskning och teori som bedömdes som relevant. Analysen från första året ger en belysning dels av den kontext studien utförts i, dels av det lokala utvecklingsarbete som sker i de studerade områdena. Man kan se det som en beskrivning av folkbildningens villkor. Det är i denna miljö och under dessa förutsättningar folkbildningens aktörer arbetar. Under studiens första år följdes starten av ett Folkhögskolecentrum i Bergsjön. Detta beskrivs i rapporten Folkbildning i Bergsjön en lokal kraft. 18 Utifrån resultaten från första året skrevs ett paper, Learning for Active Citizenship Local Development in Urban and Rural Areas, tillsammans med forskare i landsbygdsstudien. 19 I denna jämfördes resultaten från de båda studierna, skillnader och likheter synliggjordes. Den nu föreliggande rapporten är en slutrapport. Intentionen med denna är att ge en samlad bild av resultaten från studiens tre år. Det innebär att delar av resultat och analys från studiens första år också återfinns i denna rapport men då integrerade med material från studiens andra och tredje år Eriksson, 2007 a) 18 Eriksson, 2007 b) 19 Eriksson & Säfström, Delar av den text som berör studiens första år, Eriksson, 2007 a), återfinns således också i denna rapport. Folkbildning och lokal utveckling i förorten 21

22 Rapporten är uppdelad i tre delar. Det är delar som i viss utsträckning kan läsas separat. Den första delen omfattar kapitel 1 4. Den innehåller förutom inledning och bakgrund, ett kapitel, 3, om villkoren för folkbildningens arbete. Det beskriver kontexten, det vill säga de områden som studerats och hur man kan förstå dessa. Kapitel 4 ger en teoretisk ram för studien där olika begrepp eller företeelser diskuteras. Denna ram används också i analysen av det insamlade materialet för att få en fördjupad förståelse för det folkbildande arbetet i marginaliserade områden. Nästa del, del 2, (kapitel 5 8) handlar om vad som händer i de studerade områdena. Det är en beskrivning av folkbildningens, men även andras, vardag. Här beskrivs olika aktörers upplevelser av praktiken. Dessa beskrivningar analyseras i relation till ett lokalt utvecklingsarbete. I den tredje delen (kapitel 9 och 10) beskriver folkbildare hur de ser på folkbildning. Beskrivningarna tolkas delvis som normativa. Det handlar då snarare om hur det bör vara än om hur det är. I det elfte och sista kapitlet görs ett försök att relatera studiens olika delar till varandra och studiens frågeställningar besvaras. Nedan kommer en innehållslig beskrivning av de olika kapitlen. I kommande kapitel med rubrik Förorten i ljuset av tidigare forskning (kapitel 3) beskrivs studiens kontext. Olika sätt att tänka kring utsatta bostadsområden och verkan av att benämna dem på just detta sätt diskuteras. En statlig insats riktad mot utsatta bostadsområden, Storstadssatsningen, presenteras generellt men också med de studerade förorterna som utgångspunkt. Detta avsnitt är tänkt att ge läsaren en bakgrund till den miljö de intervjuade folkbildarna verkar i. 21 I kapitlet En ram för teoretisk förståelse av empirin (kapitel 4) behandlas några begrepp med relevans för studien. Dessa är lokal utveckling, lokalt sammanhang, community, integration, aktivt medborgarskap och integration. I avsnittet finns en bestämning av lokalt utvecklingsarbete som är giltig just för denna studie och då med hänsyn tagen till den specifika kontexten i form av utsatta bostadsområden. Efter den inledande teoretiska delen, i kapitel 3 och 4, kommer rapportens empiriska delar. Kapitel 5 handlar om Holma och Kroksbäck och inleds med en kortare beskrivning av områdena. Sedan beskrivs olika lokala aktörers syn på vad som händer i områdena och exempel på verksamhet som bedrevs under 2006 ges. Nästa kapitel (kapitel 6) är en fördjupad berättelse om lokalt utvecklingsarbete i Holma och Kroksbäck under Beskrivningen fokuserar på Holma Aktivitetshus. 21 Delar av denna rapport har tidigare publicerats på Linköping University Electronic Press, Eriksson, 2007a). 22 Folkbildning och lokal utveckling i förorten

Framtidens välfärd och civilsamhällets roll

Framtidens välfärd och civilsamhällets roll Framtidens välfärd och civilsamhällets roll Vad menas med civilsamhället? Civilsamhället Föreningar, sällskap och organisationer utanför både offentliga sektorn och marknadssamhället Civilsamhället avgränsas

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET

REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET 021206 REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET Regionen stödjer de fria och frivilliga bildningssträvandena. Folkbildningen är en del i samhällets demokratiska process och ger

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Styrelsens förslag till verksamhetsplan för VLBF verksamhetsåret 2013

Styrelsens förslag till verksamhetsplan för VLBF verksamhetsåret 2013 Styrelsens förslag till verksamhetsplan för VLBF verksamhetsåret 2013 Inledning Folkbildningen i Västmanlands län är en garant för det demokratiska kvalitetsfyllda mötet och ger människor med olika bakgrund

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Slutrapport Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Datum: 2015-06-10 Diarienr: 2015/0164 Bakgrund Projektet Hjärnkoll har i utvärderingarna visat att det går att förändra attityder i vårt samhälle.

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2012 med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Syften och motiv med statens stöd till folkbildningen Riksdagen har angett fyra syften med statens stöd till folkbildningen.

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halmstad g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halmstad Workshop i Halmstad kommun Den 3 oktober 2013 samlades 26 personer på Kvibille Gästgivaregård

Läs mer

FOLKBILDNING 1997/98:115

FOLKBILDNING 1997/98:115 FOLKBILDNING 1997/98:115 Regeringens proposition 12 mars 1998 Textunderlag för OH-presentation 6.1 Bedömning av folkbildningens verksamhet Folkbildningen har genomfört en verksamhet som står i god överensstämmelse

Läs mer

Metodhandledning. Webbutbildning

Metodhandledning. Webbutbildning Metodhandledning Webbutbildning Bakgrund Syftet med DropOuts webbutbildning är att stärka lärares och skolors arbete med att förebygga och förhindra skolavhopp. Webbutbildningen är indelad i sammanlagt

Läs mer

Mångfald för ökad konkurrenskraft. Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden

Mångfald för ökad konkurrenskraft. Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden Mångfald för ökad konkurrenskraft Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden Vår framtid Skåne har väldigt bra förutsättningar att bli en av Europas mest konkurrenskraftiga

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Genomförande av bedömning som främjar inkludering

Genomförande av bedömning som främjar inkludering Genomförande av bedömning som främjar inkludering Den första fasen i the Agency s projekt Assessment in Inclusive Settings (Bedömning och inkludering) avslutades med en diskussion som resulterade i ett

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Social Impact Report 2014

Social Impact Report 2014 Social Impact Report 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1. Inledning... 2. Verksamhetsåret 2014... 3. Förändringsteorikarta och vision...... 3.1 Vision 4. Resultat och måluppfyllelse... 4.1 Effektmålet...

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl.

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl. Revisionsrapport Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Mjölby kommun Håkan Lindahl Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning 1 2. Bakgrund 1 3. Metod

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Ledning och styrning

Ledning och styrning Ledning och styrning Antagen av SVF:s styrelse 2010-12--03 reviderad 2011-12-12 "Ägardirektiv" Folkbildningsrådets direktiv SMK:s & SMU:s styrdokument Strategisk analys Verksamhetsidé Vision Värderingar/Förhållningssätt

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun

Kommunikationsstrategi för Tibro kommun Kommunikationsstrategi för Tibro kommun 1. Bakgrund, grundläggande begrepp 1.1 Vision Tibro 2017 Tibro kommun har tagit fram en framtidsvision, Vision Tibro 2017, samt ett antal program och aktiviteter

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING UPPSALA KOMMUN VÅRD & BILDNING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Markera verksamheter som planen avser Förskola Förskoleklass Grundskola Grundsärskola Fritidshem Gymnasium Gymnasiesärskola

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Utvecklingsarbete. Ett stöd för att informera. och inspirera. med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET KOMMUNFÖRBUNDET

Utvecklingsarbete. Ett stöd för att informera. och inspirera. med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET KOMMUNFÖRBUNDET Utvecklingsarbete med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb Ett stöd för att informera och inspirera KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET Innehåll Materialet 4 Del 1 Varför utvecklingsarbete?

Läs mer

Organisatorisk skyddsrond

Organisatorisk skyddsrond Organisatorisk skyddsrond Arbetsmaterial för arbetsplatsträffen Lisbeth Rydén www. EllErr? Om arbetsmaterialet Det finns olika sätt att analysera och bedöma den pyskosociala arbetsmiljön. Ett av de sätt

Läs mer

Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik

Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik Cecilia Löfstrand Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik A 390913 ÉGALITÉ Innehåll Tabell- och figurförteckning i kapitel 1-10 10 Förord 11 DEL L PROBLEM OCH METOD 15 1 Inledning: policy, problem

Läs mer

2013-06-17. Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap

2013-06-17. Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap 2013-06-17 Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap Karin Rönnerman LiA, 30 maj, 2013 Aktionsforskning: Sker i samarbete

Läs mer

PM Samtal om hållbarhet. Bakgrund

PM Samtal om hållbarhet. Bakgrund PM Samtal om hållbarhet Bakgrund I början på 80-talet uppstod en insikt inom näringslivet att gamla hierarkiska och patriarkaliska ledningsformer inte längre passade in i det moderna samhället. Jan Carlzon

Läs mer

Nulägesanalys Skolans namn (F-5/6) 13/14

Nulägesanalys Skolans namn (F-5/6) 13/14 140630 Nulägesanalys Skolans namn (F-5/6) 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde inför läsåret 14/15 är: Här ska den/de punkter stå som kokats ner och står längst ner på sista sidan

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Simsnäppan 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Simsnäppan 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Simsnäppan 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halland g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halland Workshops i Halland Under september och oktober 2013 genomfördes 6 workshops i Halland, en i

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer. - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer?

Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer. - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer? Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer? 2014-03-12 Föreläsare Ove Liljedahl Styrelesinstitutet Satish Sen Kaleidoscope

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

www.pwc.se Är mer pengar lösningen på allt? En utblick för insikt kring skolor, ekonomi och resultat Linköping 12 september 2013

www.pwc.se Är mer pengar lösningen på allt? En utblick för insikt kring skolor, ekonomi och resultat Linköping 12 september 2013 www.pwc.se Är mer pengar lösningen på allt? En utblick för insikt kring skolor, ekonomi och resultat Linköping 12 september 2013 Kort presentation av Magnus och Johan Magnus Höijer har en 14-årig bakgrund

Läs mer

Om medborgarskap och medborgarbildning

Om medborgarskap och medborgarbildning Om medborgarskap och medborgarbildning 50 Röster om folkbildning och demokrati Några röster Det som blivit tydligare för alla är att det är meningen att jag som boende i det här samhället ska ta ansvar

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning Utvärdering av Blivande Ledare 2 En sammanfattning Utvärdering av Blivande ledare 2 Utvärderingen bygger på 22 enkätsvar. Nedan redovisas en sammanfattning av deltagarnas svar. Anser du att programmet

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING

TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING Denna policy omfattar dokumentation samt insamling och gallring av föremål, skrivna dokument, arkivalier, fotografier, film, inspelat ljud,

Läs mer

Dialog Självbestämmande

Dialog Självbestämmande Självbestämmande Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors och integritet. 35 1699:- KÖP 36 ens innehåll en översikt Temat för dialogen

Läs mer

Brott, straff och normer 2

Brott, straff och normer 2 Brott, straff och normer 2 Brottsstatistiken visar att ungdomar som växer upp i starkt segregerade områden (ex: miljonprogramsområden) oftare hamnar i kriminalitet än övriga ungdomar. Vad kan det bero

Läs mer

Rådslagsmaterial Minskade klyftor

Rådslagsmaterial Minskade klyftor Rådslagsmaterial Minskade klyftor Socialdemokraterna i Örebro Örebro arbetarekommun har tagit initiativ till ett antal lokala rådslag. Rådslagen syftar till att öka kunskapen och debatten om respektive

Läs mer

Praktisk föreningsekonomi

Praktisk föreningsekonomi Lärgruppsplan Praktisk föreningsekonomi Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Praktisk föreningsekonomi.

Läs mer

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba

Läs mer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer I slutet av 1999 påbörjade European Agency ett projekt för att undersöka processen för övergången från skola till arbetsliv runt om i Europa.

Läs mer

Medarbetarindex 15 67. Förutsättningar i organisationen 25 53. Personlig arbetssituation 17 64. Samverkan och kunskapsdelning 12 72.

Medarbetarindex 15 67. Förutsättningar i organisationen 25 53. Personlig arbetssituation 17 64. Samverkan och kunskapsdelning 12 72. Sammanfattande mått Medarbetarindex 15 67 64 Förutsättningar i organisationen 25 53 52 Personlig arbetssituation 17 64 61 Samverkan och kunskapsdelning 12 72 63 Ledarskap 18 61 61 Handlingskraft 6 82 77

Läs mer

Underlag för konsultativ behovs dialog

Underlag för konsultativ behovs dialog ny mu / Underlag för konsultativ behovs dialog Våra möten med företag och organisationer, kommuner och myndigheter ska präglas av dialog. Denna dialog syftar till att klargöra dialogpartnerns behov av

Läs mer

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida.

Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Kort rapport om arbetsgruppen för jämställdhets arbete under 2009 till Landsbygdsnätverkets hemsida. Följande personer har deltagit i arbetsgruppen Jessica Hagård, SJV, Landsbygdsnätverkets kansli Roland

Läs mer

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT 2 Tryggare omställning ökad rörlighet TRYGGHETSRÅDET TRS har, med stöd från Vinnova, genomfört projektet Tryggare omställning ökad rörlighet. Projektet

Läs mer

Offensivt styrelsearbete

Offensivt styrelsearbete Lärgruppsplan Offensivt styrelsearbete Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Offensivt styrelsearbete.

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Flexibelt lärande, IT och demokrati. Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006

Flexibelt lärande, IT och demokrati. Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006 Flexibelt lärande, IT och demokrati Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006 1. Inledning Under perioden augusti 2005 till november 2006 har ett projekt i syfte att pröva och utveckla en modell

Läs mer

EXPEDITION FRAMÅT. Är du på rätt väg? Våra analyser hjälper dig på din fortsatta resa

EXPEDITION FRAMÅT. Är du på rätt väg? Våra analyser hjälper dig på din fortsatta resa EXPEDITION FRAMÅT Är du på rätt väg? Våra analyser hjälper dig på din fortsatta resa Varsågod slå dig ner i analyssoffan Vi vet att man som företagare har fullt upp. Tusen saker i huvudet och det finns

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013.

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. IOGT-NTO-rörelsens grundsatser utgör en ideologisk kompass och riktning för hela

Läs mer

Traineeprogram för blivande chefer/ledare med flerkulturell kompetens

Traineeprogram för blivande chefer/ledare med flerkulturell kompetens Traineeprogram för Ett bidrag till Traineeprogram för blivande chefer/ledare med flerkulturell kompetens En utvärdering på uppdrag av Linköpings kommun Januari 2009 - Sammanfattning - Sammanfattning Hösten

Läs mer

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7 Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7! " # $ % & ' ( ' ) '!*!*! + '! + ( " ) + " %!,! -' *! ' ! '! *!)!!!. / )+' 01 $ 2 Syfte Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Uppföljning av tidigare granskning Vård- och omsorgsnämndens styrning, uppföljning och kontroll.

Uppföljning av tidigare granskning Vård- och omsorgsnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Februar 2014 Karin Jäderbrink PwC Kommunal Sektor av tidigare granskning Vård- och omsorgsnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Oxelösunds kommun Bakgrund & revisionsfråga Kommunens revisorer har

Läs mer

Unga nätkulturer. Att uttrycka det svåra online. Slutrapport juni 2012. Cecilia Löfberg

Unga nätkulturer. Att uttrycka det svåra online. Slutrapport juni 2012. Cecilia Löfberg Unga nätkulturer Att uttrycka det svåra online Om ungas sätt att ta det virtuella rummet i anspråk i samtal om den egna livssituationen Slutrapport juni 2012 Cecilia Löfberg Att uttrycka det svåra online

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 Frisk & fri Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 2. Projektets syfte Syftet är att utveckla ett material som dels ger djupare kunskaper i ämnet än vad

Läs mer

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10 Jämställdhetsintegrerad verksamhet 5.1 Den gemensamma värdegrunden Regeringens förslag: Statens stöd till folkbildningen skall bidra till att grundläggande demokratiska värden som alla människors lika

Läs mer

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling. Musikanten

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling. Musikanten Trygghetsplan Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Musikanten 2014-2015 1 Örebro kommuns trygghetsvision Alla barn och ungdomar i Örebro kommun har rätt till en trygg miljö i förskolor

Läs mer

Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer. - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer?

Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer. - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer? Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer? 2012-03-13 Föreläsare Ove Liljedahl Styrelesinstitutet Satish Sen Kaleidoscope

Läs mer

1. Studiefrämjandet är... 1. Partipolitiskt bundet X. Religiöst bundet 2. Partipolitiskt och religiöst obundet

1. Studiefrämjandet är... 1. Partipolitiskt bundet X. Religiöst bundet 2. Partipolitiskt och religiöst obundet Tipspromenad Syfte: Syftet med tipspromenaden är att repetera den information som ges på ledarintroduktionen för att deltagarna ska få ökade kunskaper om Studiefrämjandet & Folkbildningen. Tidsåtgång:

Läs mer

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Utvärdering Unga Kvinnor Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Inledning Om utvärderingen Utvärderingen av Unga Kvinnor genomförs vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Karen Ask,

Läs mer

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981) Organisationskultur Organisationskulturer och kommunikation Jacobsen och Thorsvik kap. 4 & 8 Wahl kap 6 Medel för att förbättra resultat Förebild: Japanska företag Betonar Samarbete Medverkan Kommunikation

Läs mer

I det visionära planerandet finns ofta ett glapp mellan hur människor är och hur de borde vara. Den moderna visionen hoppas på en framtida människa

I det visionära planerandet finns ofta ett glapp mellan hur människor är och hur de borde vara. Den moderna visionen hoppas på en framtida människa I det visionära planerandet finns ofta ett glapp mellan hur människor är och hur de borde vara. Den moderna visionen hoppas på en framtida människa (Arnstberg och Bergström 2001) Planering för framsteg

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter

Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter 2010-08-24 Handläggare Anders Langemark Projekt Nyckeltal inom individ och familjeomsorg (IFO) Möjligheter och svårigheter Deltagande kommuner I detta projekt medverkar individ och familjeomsorgen (IFO)

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Gäller för Södervångskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem 2012/2013

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Gäller för Södervångskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem 2012/2013 LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Gäller för Södervångskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem 2012/2013 Inledning/vision Det åligger samtliga vuxna vid Södervångskolan att

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer