Folkbildning och lokal utveckling i förorten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Folkbildning och lokal utveckling i förorten"

Transkript

1 Folkbildningsrådet utvärderar No Folkbildning och lokal utveckling i förorten En studie om folkbildningens villkor och vardag

2

3 Lisbeth Eriksson Folkbildning och lokal utveckling i förorten En studie om folkbildningens villkor och vardag

4 Folkbildning och lokal utveckling i förorten En studie om folkbildningens villkor och vardag Lisbeth Eriksson Folkbildningsrådet Box Stockholm Tel: Fax: E-post: Layout: Johan Nilsson/Kombinera Omslagsillustration: Gunnar Falk Tryck: Allduplo Stockholm, november 2008 ISBN:

5 Förord Den svenska regionalpolitiken har under den senaste tioårsperioden förändrats. I dag handlar den om ett överlämnande av utvecklingsfrågor till de regionala, kommunala och lokala nivåerna. De enskilda regionerna ges ett större ansvar för den egna utvecklingen. Den nya politiken leder till att det civila samhällets organisationer blir än mer viktiga för lokal utveckling. Folkbildningens samhälleliga uppgifter handlar om att stärka och utveckla demokratin, göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen och i kulturlivet. Men folkbildningen är också som betonades i den senaste folkbildningspolitiska propositionen en viktig part i arbetet med lokal utveckling i hela landet. Folkhögskolor och studieförbund ska vara drivkrafter i lokal utveckling. Men hur går det till? Vad gör man i dagsläget och vilken roll kan folkbildningen spela framöver för att stödja lokalt utvecklingsarbete? Detta är några av de frågor som Folkbildningsrådets treåriga projekt om folkbildningens roll för lokal utveckling söker besvara. Projektet har genomförts av Dalarnas forskningsråd och Linköpings universitet och har pågått mellan 2006 och Eftersom lokalt utvecklingsarbete sker både på landsbygd och i större städer söker studien som helhet spegla detta förhållande. I den nu föreliggande rapporten studeras folkbildningens arbete i tre olika förorter Malmö (Holma och Kroksbäck) och Göteborg (Bergsjön). Syftet med studien har varit att belysa de villkor och den vardag som folkhögskolor och studieförbund möter i det lokala samhället och hur man kan vara en aktör i det lokala utvecklingsarbetet. Det är Folkbildningsrådets förhoppning att rapporten kan tjäna som underlag för fortsatta diskussioner om folkbildningen som drivkraft i lokalt utvecklingsarbete. Stockholm Britten Månsson-Wallin generalsekreterare

6 Innehåll Del Inledning...10 Bakgrund, syfte och frågeställningar Tillvägagångssätt...14 Studiens första år (2006)...14 Studiens andra år (2007)...16 Studiens tredje år (2008)...18 Studiens gestaltning Förorten i ljuset av tidigare forskning...22 Storstädernas förorter...22 Storstadssatsningen en satsning på lokal utveckling i utsatta bostadsområden?...26 Storstadssatsningen i Holma och Kroksbäck...31 Storstadssatsningen i Bergsjön En ram för en teoretisk förståelse av empirin...38 Vad är lokal utveckling?...39 Ett lokalt sammanhang...40 Metoder i ett lokalt utvecklingsarbete...42 Vad kännetecknar ett lokalt utvecklingsarbete?...45 Lokalt utvecklingsarbete i denna studie...47 Lokal utveckling och folkbildning...49 Ett aktivt medborgarskap...51 Integration...55 Folkbildning och lokal utveckling i förorten

7 DEL De studerade områdena Holma och Kroksbäck i Malmö...60 Vad pågick i Holma och Kroksbäck 2006 sett ur olika aktörers synvinkel?...62 Upplevda brister i området...63 Aktörer och nätverk...65 Föreningslivets samverkan med folkbildningen...67 Exempel på verksamhet i området En berättelse om lokalt utvecklingsarbete i Holma och Kroksbäck...70 Sammanfattande reflektioner De studerade områdena Bergsjön i Göteborg...78 Vad pågick i Bergsjön 2006 sett ur olika aktörers synvinkel?...81 Upplevda brister i området...81 Aktörer och nätverk...83 Föreningslivets samverkan med folkbildningen...86 Exempel på verksamhet i området Folkbildningen på plats i Bergsjön...89 Sammanfattande reflektioner...94 DEL Värden och visioner inom folkbildningen...98 Utgångspunkter...99 Mål Målgrupper Två modeller för folkbildningens värden och visioner Folkbildningens självbilder Folkbildningens göranden Vilken roll har folkbildningen/folkbildaren? Arbetsformer Vad leder folkbildningsverksamhet till? Folkbildningens innebördsrikedom Folkbildning och lokal utveckling i förorten

8 En ifrågasatt folkbildning? Folkbildningens problem och dess lösningar? Det lokala Sammanfattande reflektioner Diskussion och reflektion Vad är lokal utveckling i en förort? Vad betyder det lokala utvecklingsarbetet för de boende? Folkbildningens bidrag och roll i det lokala utvecklingsarbetet Vilka möjligheter och vilka hinder finns för ett lokalt utvecklingsarbete? Dilemman Slutord Referenser Bilaga 1: Folkbildningens lokala organisation Malmö Bilda Studieförbundet Vuxenskolan Studiefrämjandet ABF Sensus Glokala folkhögskolan Världens Hus Göteborg ABF Sensus Studiefrämjandet Bilda Folkhögskolecentrum Bilaga 2: Statistiska data för Malmö och Göteborg Malmö Göteborg Folkbildning och lokal utveckling i förorten

9 Bilaga 3: Mål och verksamhet i Malmö Mål och verksamhet i Malmö utifrån verksamhetsplaner, verksamhetsberättelser etc Bilda Studieförbundet Vuxenskolan Studiefrämjandet ABF Sensus Glokala folkhögskolan Världens Hus Verksamhet i Holma och Kroksbäck utifrån folkbildarnas berättelser Studiefrämjandet Studieförbundet Vuxenskolan ABF Sensus Bilda Världens hus Glokala folkhögskolan Holma Aktivitetshus Bilaga 4: Mål och verksamhet i Göteborg Mål och verksamhet i Göteborg utifrån verksamhetsplaner, verksamhetsberättelser etc ABF Studiefrämjandet Sensus Bilda Verksamhet i Bergsjön utifrån folkbildarnas berättelser Sensus ABF Bilda Studiefrämjandet Folkhögskolecentrum Rapporter från Folkbildningsrådet Folkbildning och lokal utveckling i förorten

10

11 Del 1 Rapportens första del består av olika bakgrundsbeskrivningar. Av dessa framgår hur studien startat men också hur forskningsprocessen fortskridit och utvecklats. I denna del finns en kontextbeskrivning som berör situationen i så kallade marginaliserade bostadsområden. Denna första del avslutas med en teoretisk ram som i huvudsak behandlar tre begrepp nämligen integration, lokal utveckling och aktivt medborgarskap. Dessa begrepp ska förstås både som en del av förförståelse och som tolkningsverktyg.

12 1. Inledning Folkbildningen ska vara en drivkraft i lokalt utvecklingsarbete. Det fastslås både i Statens utvärdering av folkbildningen, SUFO2, och i Folkbildningens Framsyn. 1 Men hur realiseras detta? Vad görs i dagsläget och vilken roll kan folkbildningen framöver spela i ett lokalt utvecklingsarbete? För att fördjupa kunskapen kring dessa frågor har Folkbildningsrådet, FBR, initierat detta forskningsprojekt kring frågor om lokal utveckling. Syftet med projektet är att belysa de villkor och den vardag som folkhögskolor och studieförbund möter i det lokala samhället och hur de kan vara och bli en aktör som stödjer lokal utveckling. 2 I projektet belyses folkbildningens förhållande till civilsamhälle, marknad och den offentliga sektorn. Lokalt utvecklingsarbete sker både på landsbygd och i storstäder. Denna studie, storstadsstudien, har utgått från tre olika förorter i Malmö och Göteborg. En landsbygdsstudie bedrivs parallellt med denna studie. Landsbygdsstudien bedrivs på olika orter i Dalarna. Landsbygdsstudien som rör Dalarna utförs av Dalarnas forskningsråd. Studierna har pågått under en treårsperiod med start Båda studierna har karaktäriserats av en stor flexibilitet och dessutom varit uppdelade i flera delmoment vars frågeställningar och fokus vuxit fram under studiernas gång. I dialog med referensgrupp och Folkbildningsrådet har nya frågeställningar initieras och olika infallsvinklar diskuterats. 3 Denna rapport handlar om den studie som fokuserat på storstadsområdena Malmö och Göteborg. Studien har haft arbetsnamnet Lokal utveckling och folkbildningens vardag och villkor. Två rapporter och ett paper rörande projektets första år har tidigare publicerats. 4 Studien rörande landsbygden redovisas i en särskild rapport. 1 FBR, 2004, SUFO2, FBR:s utvecklingsplan för perioden Till studien är knuten en referensgrupp som träffas med jämna mellanrum. 4 Eriksson, 2007a), 2007b) och Eriksson & Säfström, Folkbildning och lokal utveckling i förorten

13 Bakgrund, syfte och frågeställningar I denna studie har lokalt utvecklingsarbete i tre bostadsområden i Göteborg och Malmö, studerats. Detta projekt och landsbygdsprojektet är på olika sätt relaterade till varandra. Att studera samma fenomen i olika kontexter kan benämnas kontexttriangulering och ge en bredare förståelse för fenomenet lokal utveckling och folkbildningens betydelse i sammanhanget. 5 Delvis har de två studierna haft gemensamma frågeställningar men också skiljt sig åt på flera sätt då förutsättningarna i många fall varit olika. Intentionen har dock varit att dessa studier sammantaget ska ge en nyanserad och bred bild av lokal utveckling och folkbildningens vardag och villkor. Avsikten har varit att genom olika metoder studera vad som hänt och händer i områdena vad gäller ett lokalt utvecklingsarbete och i samband med detta belysa folkbildningens del i utvecklingen. En viktig del har varit att belysa folkbildningens självbild, och vilka värden och visioner som styr arbetet. I bostadsområdena Holma och Kroksbäck i Malmö startade 2004 ett projekt kring lokal mobilisering. 6 Det var ett projekt initierat av Folkbildningsförbundet, FBF, och som drevs gemensamt av studieförbunden i Malmö. Projektet dokumenterades och resultatet redovisas dels i en projektrapport 7 dels i en utvärderingsrapport 8. Detta tidigare projekt har givit kunskaper som utgör en av utgångspunkterna för denna studie. Det som initierades i det tidigare projektet kan också ses som en form av lokal utveckling. Det finns dessutom, sedan tidigare, annan dokumentation om vad som hänt i dessa områden exempelvis olika utvärderingar rörande storstadssatsningen, som också funnits med som en utgångspunkt till vissa delar vad gäller förutsättningarna för det folkbildande arbetet. 9 Malmödelen av studien har därför till stor del kommit att fokusera på studieförbundens verksamhet, åtminstone i en tillbakablick. De andra folkbildande institutionerna i området har dock inte uteslutits i studien utan finns också med som aktörer och genom att representanter från dessa fungerat som informanter. 5 Talja, I texten används omväxlande benämningarna bostadsområde och stadsdel. Bostadsområdet är oftast ett mindre område och i en stadsdel kan det således finnas flera bostadsområden. Stadsdel är den officiella beteckningen och anger administrativ indelning av kommunen. I de nu studerade områdena utgör Bergsjön en egen stadsdel som i delar av den kommunala verksamheten styrs av en stadsdelsförvaltning. Holma och Kroksbäck är två bostadsområden som ingår i stadsdelen Hyllie. I Hyllie stadsdel ingår ytterligare bostadsområden. 7 Laine, Eriksson, 2006a) 9 Storstadssatsningen var en stor statlig satsning på de så kallade utsatta bostadsområdena i några av Sveriges stora städer. Storstadssatsningen beskrivs längre fram i denna rapport. Folkbildning och lokal utveckling i förorten 13

14 I Bergsjön i Göteborg, som är den stadsdel som berörs i denna studie, har fokus till vissa delar varit på folkhögskolornas roll i ett lokalt utvecklingsarbete. I september 2006 startade fem folkhögskolor tillsammans, i gemensamma lokaler, en folkhögskoleverksamhet i Bergsjön. Utvecklingen av denna verksamhet har studerats ur ett lokalt utvecklingsperspektiv. 10 Studieförbund med pågående aktiviteter i Bergsjön har också studerats. Syftet med studien är således att belysa de villkor och den vardag som folkhögskolor och studieförbund möter i det lokala samhället och hur man kan vara en aktör i det lokala utvecklingsarbetet. De problemställningar som väglett forskningsprocessen är följande: 1. Hur kan lokal utveckling beskrivas i utsatta förortsområden? Vilken betydelse kan ett lokalt utvecklingsarbete ha ur enskilda medborgares eller gruppers perspektiv? 3. Hur kan folkbildning bidra till lokal utveckling i utsatta bostadsområden? 4. Vilken är folkbildningens roll och identitet i ett lokalt sammanhang? Vilka möjligheter och hinder finns för ett folkbildande lokalt utvecklingsarbete? Med folkbildning avses här den institutionella folkbildning som äger rum på folkhögskola eller inom studieförbund. Jag är medveten om att folkbildande aktiviteter återfinns på annat sätt och på andra ställen men i denna studie har ovanstående avgränsning gjorts. En utgångspunkt i studien är tanken om att folkbildningen kan vara en av aktörerna i den lokala utvecklingen men att det finns flera som interagerar i områdena. Det kan finnas processer där folkbildningen är initiativtagare till olika projekt, nätverk etc. men det kan också finnas situationer där folkbildningen har en mer undanskymd roll. Fokus genom hela studien har varit det lokala utvecklingsarbete som pågår. Det har handlat om en process som bidrar till att stärka de boendes situation och möjlighet att aktivt arbeta för sin egen och andras situation knutet till bostadsområdet som sådant. Det lokala utvecklingsarbetet har sedan belysts utifrån olika infallsvinklar som jag arbetat med i vad man skulle kunna karaktärisera som olika delstudier. En delstudie har handlat om lokala utvecklingsaktörer mer allmänt (fråga 1) och en har handlat om folkbildningen som aktör men också om folkbildningens självförståelse (fråga 3 och 4). En delstudie har handlat om olika föreningar och gruppers tankar kring lokal utveckling men också om folkbildningens betydelse (fråga 2). Av intresse har varit att studera vilka möjligheter och vilka hinder som 10 Eriksson, 2007b) 11 Begreppet utsatta problematiseras i kapitel Lokalt sammanhang diskuteras i kapitel Folkbildning och lokal utveckling i förorten

15 finns för ett positivt utvecklingsarbete och också fundera över vad det innebär att de studerade områdena är så kallade utsatta områden, det vill säga områden med hög arbetslöshet, högt ohälsotal, stor andel sjukskrivna, hög procent beroende av ekonomiskt bistånd etc. (fråga 5). Folkbildning och lokal utveckling i förorten 15

16 2. Tillvägagångssätt Denna studie och landsbygdsstudien har i delar planerats i samverkan. Till studien som helhet är också, som tidigare nämnts, knutet en referensgrupp som är tänkt att tillföra de båda delstudierna kunskap och erfarenhet. 13 Under referensgruppsmötena har vi som forskare presenterat våra forskningsplaner och en inte oansenlig tid har ägnats åt att diskutera lokal utveckling och vad det skulle kunna innebära i ett folkbildningsperspektiv. Referensgruppens uppgift har varit att delge forskarna sina kunskaper och erfarenheter inom området. Under studien har också ett antal möten mellan forskarna ägt rum. Dessa möten har varit kontinuerligt återkommande. Möten har också skett mellan forskarna och Folkbildningsrådets representanter. Under dessa möten har strategier och fortsatta planer diskuterats. Referensgruppsmötena och arbetsmötena kan ses som lärtillfällen där inspiration kunnat ges till det fortsatta arbetet i delstudierna. De metoder som använts i studierna har delvis varit desamma. Förutsättningarna för forskningsarbetet har dock varit olika med tanke på de olika kontexter studierna skett i varför arbetet delvis kommit att skilja sig åt. Studierna har kommit att delas in tre olika delar, ett för varje år som de pågått. I denna rapport beskrivs storstadsstudien i sin helhet, men då tillvägagångssätt och fokus varit olika de olika åren beskrivs de i följande avsnitt separat. Studiens första år (2006) Under studiens fösta år gjordes i Malmö och Göteborg en kartläggning av de aktuella bostadsområdena. Kartläggningen omfattade dels statistiska data kring området, dels olika aktiviteter och verksamheter som på något sätt kan knytas till lokal utveckling i vid bemärkelse. Kartläggningen skedde genom insamling av tillgänglig statistik, olika sammanträdesprotokoll, verksamhetsbeskrivningar, mailenkäter etc. Dokumentation från tidigare forsknings- och utvecklingsprojekt som berört de aktuella områdena har legat som en grund för denna kartläggning. För att samla in 13 Referensgruppen består av forskare och praktiker med speciellt intresse och kunnande kring frågor om lokal utveckling i landsbygd eller i förort. 16 Folkbildning och lokal utveckling i förorten

17 data har samtal med nyckelpersoner i området förts. En del observationer har också skett, dock i begränsad omfattning. Deltagande på en del sammanträden har också förekommit. I Malmö intervjuades under första året åtta personer. Dessa personer var: en verksamhetschef för Arbete och Integration, AUC; 14 en verksamhetschef för barn- och ungdomsverksamheten inom stadsdelsförvaltningen; två anställda samordnare i ett pågående trygghetsprojekt (intervjuade vid två till fällen); en områdeschef inom det kommunala bostadsbolaget; en boinformatör från det kommunala bostadsbolaget (intervjuad vid två tillfällen); en verksam folkbildare; föreståndare för Holma Folkets Hus. De i förväg planerade intervjuerna skedde som framgår främst med representanter för olika institutioner. AUC är en verksamhet som sorterar under stadsdelsförvaltningen. De två samordnarna i trygghetsprojektet är också anställda inom stadsdelsförvaltningen. Dessa kan således sägas representera det offentliga. Vad gäller representanterna för det kommunala bostadsbolaget är det svårare att tydligt ange deras hemvist. Dels skulle man kunna se dem som tillhörande den offentliga sfären, dels marknaden. Samtal har också förts mer informellt med boende, medlemmar i föreningar samt representanter för studieförbunden. De flesta av dessa är samtal som inte planerats i förväg och inte genomförts på något strukturerat sätt. Samtalen har snarare uppstått spontant när jag i olika sammanhang vistats i bostadsområdena. Det har även förekommit en del mailkontakter. Delar av resultaten som redovisats från detta första år härrör från samtal och intervjuer i samband med de tidigare studierna som utfördes 2004 och Då intervjuades bland annat rektorerna för grundskolorna i området. I Göteborg har intervjuer skett med: en utvecklingschef inom stadsdelsförvaltningen; två föreningskonsulenter; tre samordnare på Folkhögskolecentrum i Bergsjön; en folkhögskolelärare; fyra folkhögskolerektorer. 14 AUC står för lokalt utvecklingscenter och innebär ett samarbete mellan kommun, försäkringskassa och arbetsförmedling. 15 Se Eriksson, 2006a) och Laine, Folkbildning och lokal utveckling i förorten 17

18 Således har elva intervjuer utförts i Göteborg. Av de intervjuade var tre anställda inom stadsdelsförvaltningen. Fyra var folkhögskolelärare verksamma på Folkhögskolecentrum i Bergsjön. Detta är en gemensam satsning av fem folkhögskolor i Göteborg. Rektorerna för dessa folkhögskolor har också intervjuats. Mer informella och i förväg ej planerade samtal har hållits med boende i området, deltagare på Folkhögskolecentrum, aktiva folkbildare, deltagare på folkhögskolekurser i området samt bibliotekspersonal. När det gäller val av personer att intervjua har aktörer som främst arbetar med barn och ungdomar helt eller delvis valts bort. Anledningen till detta är att studien i sin helhet har en koncentration på folkbildning och vuxna individer. Detta är orsaken till att exempelvis inte rektorerna på de olika grundskolorna intervjuats och att den viktiga verksamhet som bedrivs där inte speciellt diskuteras närmare. De som intervjuats har valts utifrån deras arbete i de aktuella områdena. Genom mun mot mun metoden har jag fått namn på personer som på olika sätt ansetts ha en central position i ett lokalt utvecklingsperspektiv. I och med detta tillvägagångssätt kan denna kartläggning inte göra anspråk på att vara heltäckande. Under detta första år gjordes försök att få kontakt med fler folkbildare i områdena. I Malmö kontaktades samtliga studieförbund via brev eller mail men endast ett fåtal svarade på detta. I Bergsjön kontaktades ett studieförbund, som framförts som speciellt aktivt i området. Kontakten skedde via mail men studieförbundet svarade inte. Under det första året försökte jag främst besvara den första frågan: Hur kan lokal utveckling beskrivas i utsatta förortsområden?. Studiens andra år (2007) Under studiens andra år samlades data till största delen in via intervjuer och olika dokument. Dokumenten handlar främst om protokoll, verksamhetsberättelser och verksamhetsplaner, antingen i pappersform eller utlagda på nätet. Samtliga intervjuer har varit halvstrukturerade och som sin utgångspunkt haft en intervjuguide. Grunderna i denna fastställdes gemensamt av de inblandade forskarna i denna studie och i landsbygdsstudien. I några fall har också verksamhet eller miljöer observerats. Under detta andra år fokuserades på folkbildningens aktörer. Utifrån resultaten från första året var vi intresserade av att studera folkbildarnas självbild men också de värden och visioner som fanns som en utgångspunkt i deras handlande. Detta innebär att fokus i någon mening kom att förskjutas under studiens andra år. Trots att utgångspunkten togs i frågor kring lokal utveckling kom delar av intervjuerna 18 Folkbildning och lokal utveckling i förorten

19 att handla om folkbildning mer generellt. Folkbildarnas resonemang kring självbild, värden och visioner kan ses som en utgångspunkt för deras handlande i det lokala sammanhanget, men kan också förstås som deras upplevelser av sig själva som folkbildare mer generellt. Dessa resonemang ger en värdefull förståelse för folkbildares syn på sig själva och sitt arbete och då inte bara ur ett lokalt perspektiv. Avsikten det andra året var att besvara följande frågor: Hur kan folkbildning bidra till lokal utveckling i utsatta bostadsområden? Vilken är folkbildningens roll och identitet i ett lokalt sammanhang? Vilka möjligheter/hinder finns för ett folkbildande lokalt utvecklingsarbete? Urvalet år två var till följd av frågställningarna mer systematiskt. Ambitionen var att representanter för alla folkbildande institutioner verksamma i de aktuella områdena skulle kontaktas. Därför erhöll samtliga studieförbund i Malmö ett mail med en förfrågan om kontakt. Alla studieförbund utom NBV svarade på mailet. NBV hörde inte av sig trots upprepade försök till kontakt från min sida. Två av studieförbunden, Medborgarskolan och Folkuniversitetet, svarade att de inte hade någon verksamhet i Holma eller Kroksbäck och att man inte arbetade lokalt på det sättet som studerades i detta projekt. Representanterna för de fem andra studieförbunden; ABF, SV, Studiefrämjandet, Bilda och Sensus, har intervjuats, i de flesta fall både verksamhetschef och den studiekonsulent som arbetar i områdena. Även en studiecirkelledare har intervjuats. I området finns folkhögskolekurser tillhörande två olika folkhögskolor. En lärare, en studieledare samt en styrelseledamot har intervjuats på dessa. Utöver detta intervjuades en stadsdelsanställd samordnare och en föreningsaktiv person. Sammanlagt har 14 personer intervjuats i Malmö och de fördelar sig på följande sätt: fem studiekonsulenter på studieförbund; tre verksamhetschefer inom studieförbund; en studiecirkelledare på studieförbund; en folkhögskolelärare; en studieledare på folkhögskola; en styrelseledamot på folkhögskola; en samordnare på Holma Aktivitetshus, anställd på stadsdelsförvaltningen; en föreningsaktiv. I Göteborg har 19 personer intervjuats, en del vid flera tillfällen. De flesta personer har intervjuats ensamma, men även gruppintervjuer har förekommit. Representanter för fyra olika studieförbund; ABF, Sensus, Bilda och Studiefrämjandet, har intervjuats. Det har varit fråga om studiekonsulenter. Verksamhetscheferna lade över Folkbildning och lokal utveckling i förorten 19

20 ansvaret för att delta i intervjuerna på dessa. De fyra övriga studieförbunden har inte svarat på de mail jag skickat med förfrågan om de kunnat ställa upp på intervju. Jag uttryckte i mailet att jag endast var intresserad av studieförbund som hade pågående verksamhet i Bergsjön. Huruvida de studieförbund som inte svarat har verksamhet där eller ej är oklart. På Folkhögskolecentrum intervjuades under året tre lärare och sex deltagare i gruppintervjuer. En rektor med anknytning till Folkhögskolecentrum har också intervjuats. De båda samordnarna har intervjuats vid flera olika tillfällen. Även stadsdelens planeringschef har intervjuats. Intervjuerna fördelade sig på följande sätt: fem studiekonsulenter på studieförbund; fyra folkhögskolelärare; två samordnare på folkhögskola; en folkhögskolerektor; en planeringschef anställd på stadsdelsförvaltningen; sex deltagare på folkhögskola. Förutom dessa intervjuer har jag vid ett flertal tillfällen vistats på Folkhögskolecentrum i Bergsjön och en kväll samt vid flera tillfällen dagtid på Holma Aktivitetshus i Holma. 16 Studiens tredje år (2008) Studiens tredje år har främst ägnat sig åt att besvara fråga två det vill säga Vilken betydelse kan ett lokalt utvecklingsarbete ha ur enskilda medborgares eller gruppers perspektiv? För att söka svaret på den frågan har en enkät konstruerats och skickats ut till föreningar och lokala utvecklingsgrupper i berörda områden. Enkäten konstruerades i samarbete med Dalarnas forskningsråd. Adresslistor till aktuella föreningar erhölls genom kontakter med tjänstemän inom kommun- eller stadsdelsförvaltning. För att finna eventuellt aktiva lokala utvecklingsgrupper kontaktades länsbygderåden. I Holma och Kroksbäck fanns inga registrerade lokala utvecklingsgrupper och från Göteborg har en grupp lokaliserats till Bergsjön. Coompanion i Malmö och Göteborg kontaktades för att efterhöra möjligheten att få listor på kooperativ. Coompanion i Malmö svarade att man inte kunde lämna ut adresser på medlemmar. Coompanion i Göteborg svarade ej. På grund av ovanstående kan inte 16 Dessa verksamheter beskrivs mer ingående längre fram i rapporten. 20 Folkbildning och lokal utveckling i förorten

21 enkäten betraktas som heltäckande men trots detta ändå ge svar på frågor jag haft inför projektets sista år. Förutom enkäten gjordes det tredje året några intervjuer. Ånyo intervjuades dels samordnarna på Folkhögskolecentrum, dels samordnaren på Holma Aktivitetshus. Två anställda på Västra Götalands Bildningsförbund samt två på Skånes Bildningsförbund intervjuades. Även en politiker i Bergsjön intervjuades. Sammanlagt intervjuades således åtta personer sista året. Intervjuerna detta år hade dock i ännu högre grad än tidigare år karaktären av samtal. De bandades exempelvis inte. Samtalen genomfördes för att få en ytterligare belysning av folkbildningens betydelse i den lokala utvecklingen sett ur några andras ögon. Studiens gestaltning Denna rapport är ett resultat av ett treårigt forskningsprojekt. Under de år studien pågått har en stor mängd data samlats in. Flera delrapporter har skrivits under perioden. Den första Lokal utveckling i storstad vad händer i förorten? En första delrapport från en treårig studie om lokal utveckling och folkbildningens villkor och vardag 17 skrevs efter studiens första år. Det insamlade materialet kategoriserades och relaterades till tidigare forskning och teori som bedömdes som relevant. Analysen från första året ger en belysning dels av den kontext studien utförts i, dels av det lokala utvecklingsarbete som sker i de studerade områdena. Man kan se det som en beskrivning av folkbildningens villkor. Det är i denna miljö och under dessa förutsättningar folkbildningens aktörer arbetar. Under studiens första år följdes starten av ett Folkhögskolecentrum i Bergsjön. Detta beskrivs i rapporten Folkbildning i Bergsjön en lokal kraft. 18 Utifrån resultaten från första året skrevs ett paper, Learning for Active Citizenship Local Development in Urban and Rural Areas, tillsammans med forskare i landsbygdsstudien. 19 I denna jämfördes resultaten från de båda studierna, skillnader och likheter synliggjordes. Den nu föreliggande rapporten är en slutrapport. Intentionen med denna är att ge en samlad bild av resultaten från studiens tre år. Det innebär att delar av resultat och analys från studiens första år också återfinns i denna rapport men då integrerade med material från studiens andra och tredje år Eriksson, 2007 a) 18 Eriksson, 2007 b) 19 Eriksson & Säfström, Delar av den text som berör studiens första år, Eriksson, 2007 a), återfinns således också i denna rapport. Folkbildning och lokal utveckling i förorten 21

22 Rapporten är uppdelad i tre delar. Det är delar som i viss utsträckning kan läsas separat. Den första delen omfattar kapitel 1 4. Den innehåller förutom inledning och bakgrund, ett kapitel, 3, om villkoren för folkbildningens arbete. Det beskriver kontexten, det vill säga de områden som studerats och hur man kan förstå dessa. Kapitel 4 ger en teoretisk ram för studien där olika begrepp eller företeelser diskuteras. Denna ram används också i analysen av det insamlade materialet för att få en fördjupad förståelse för det folkbildande arbetet i marginaliserade områden. Nästa del, del 2, (kapitel 5 8) handlar om vad som händer i de studerade områdena. Det är en beskrivning av folkbildningens, men även andras, vardag. Här beskrivs olika aktörers upplevelser av praktiken. Dessa beskrivningar analyseras i relation till ett lokalt utvecklingsarbete. I den tredje delen (kapitel 9 och 10) beskriver folkbildare hur de ser på folkbildning. Beskrivningarna tolkas delvis som normativa. Det handlar då snarare om hur det bör vara än om hur det är. I det elfte och sista kapitlet görs ett försök att relatera studiens olika delar till varandra och studiens frågeställningar besvaras. Nedan kommer en innehållslig beskrivning av de olika kapitlen. I kommande kapitel med rubrik Förorten i ljuset av tidigare forskning (kapitel 3) beskrivs studiens kontext. Olika sätt att tänka kring utsatta bostadsområden och verkan av att benämna dem på just detta sätt diskuteras. En statlig insats riktad mot utsatta bostadsområden, Storstadssatsningen, presenteras generellt men också med de studerade förorterna som utgångspunkt. Detta avsnitt är tänkt att ge läsaren en bakgrund till den miljö de intervjuade folkbildarna verkar i. 21 I kapitlet En ram för teoretisk förståelse av empirin (kapitel 4) behandlas några begrepp med relevans för studien. Dessa är lokal utveckling, lokalt sammanhang, community, integration, aktivt medborgarskap och integration. I avsnittet finns en bestämning av lokalt utvecklingsarbete som är giltig just för denna studie och då med hänsyn tagen till den specifika kontexten i form av utsatta bostadsområden. Efter den inledande teoretiska delen, i kapitel 3 och 4, kommer rapportens empiriska delar. Kapitel 5 handlar om Holma och Kroksbäck och inleds med en kortare beskrivning av områdena. Sedan beskrivs olika lokala aktörers syn på vad som händer i områdena och exempel på verksamhet som bedrevs under 2006 ges. Nästa kapitel (kapitel 6) är en fördjupad berättelse om lokalt utvecklingsarbete i Holma och Kroksbäck under Beskrivningen fokuserar på Holma Aktivitetshus. 21 Delar av denna rapport har tidigare publicerats på Linköping University Electronic Press, Eriksson, 2007a). 22 Folkbildning och lokal utveckling i förorten

Lokal utveckling i storstad vad händer i förorten?

Lokal utveckling i storstad vad händer i förorten? Lokal utveckling i storstad vad händer i förorten? En första delrapport från en treårig studie om lokal utveckling och folkbildningens villkor och vardag Lisbeth Eriksson Upphovsrätt Detta dokument hålls

Läs mer

Röster om folkbildning och demokrati

Röster om folkbildning och demokrati F olkbildningsrådet utvärderar No 3 2001 Röster om folkbildning och demokrati En rapport från projektet Folkbildingen och de demokratiska utmaningarna Röster om folkbildning och demokrati En rapport från

Läs mer

Överenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap

Överenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap 1 Samverkan mellan Trelleborgs kommun och Glokala Folkhögskolan Överenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap Bakgrund I oktober 2008 lades grunden till en nationell överenskommelse mellan regeringen,

Läs mer

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens

Läs mer

Segregation en fråga för hela staden

Segregation en fråga för hela staden Segregation en fråga för hela staden Segregationen finns inte bara i områden som brukar kallas utsatta. Hela Göteborg är segregerat, och frågan är en angelägenhet för hela staden. Det var ett av budskapen

Läs mer

Mänskliga rättigheter inom folkbildningen 2014

Mänskliga rättigheter inom folkbildningen 2014 Mänskliga rättigheter inom folkbildningen 2014 www.folkbildningsradet.se Sammanfattning Regeringen beslutade i mars 2014 att avsätta 1 miljon kronor för att folkhögskolor och studieförbund ska stärka kunskaperna

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi Tjänsteutlåtande Utfärdat 2009-12-30 Diarienummer 0390/09 Verksamhetsområde Social ekonomi Marie Larsson Telefon 031-367 90 16, Fax 031-367 90 12 E-post: marie.larsson@socialresurs.goteborg.se Inrättande

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET

REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET 021206 REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET Regionen stödjer de fria och frivilliga bildningssträvandena. Folkbildningen är en del i samhällets demokratiska process och ger

Läs mer

Folkbildningens Framsyn. Framtidens folkbildning, roll och uppgifter Elva utmaningar och en fråga

Folkbildningens Framsyn. Framtidens folkbildning, roll och uppgifter Elva utmaningar och en fråga Folkbildningens Framsyn Framtidens folkbildning, roll och uppgifter Elva utmaningar och en fråga Folkbildningens Framsyn Framtidens folkbildning, roll och uppgifter Elva utmaningar och en fråga Folkbildningens

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

En ljusnande framtid är vår? UFFE Utvecklings- och fältforskningsenheten. En utvärdering av Umeå kommuns satsning på ungdomsjobb mellan åren

En ljusnande framtid är vår? UFFE Utvecklings- och fältforskningsenheten. En utvärdering av Umeå kommuns satsning på ungdomsjobb mellan åren UFFE Utvecklings- och fältforskningsenheten En ljusnande framtid är vår? En utvärdering av Umeå kommuns satsning på ungdomsjobb mellan åren 2010-2013 Jan Hjelte Kristina Westerberg Kajsa Svanevie 2014-12-12

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

Riktlinjer för. Landstinget Dalarnas stöd till Studieförbundens distriktsorganisationer. Gäller fr o m

Riktlinjer för. Landstinget Dalarnas stöd till Studieförbundens distriktsorganisationer. Gäller fr o m Riktlinjer för Landstinget Dalarnas stöd till Studieförbundens distriktsorganisationer Gäller fr o m 2014-01-01 Beslutad av Landstinget Dalarnas Kultur- och bildningsnämnd 2013-05-28, 38 Kontaktuppgifter

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Jämställt bemötande i Mölndals stad Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande

Läs mer

Slutlig rapport av nationella projektet Romané Bučá

Slutlig rapport av nationella projektet Romané Bučá Skarpnäcks stadsdelförvaltning Avdelningen för individ- och familjeomsorg Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2015-04-30 Handläggare Christina Koistinen Telefon: 08-508 15024 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2015-08-27

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Slutrapport Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Datum: 2015-06-10 Diarienr: 2015/0164 Bakgrund Projektet Hjärnkoll har i utvärderingarna visat att det går att förändra attityder i vårt samhälle.

Läs mer

Kommittédirektiv. Utredning om deltagande i folkbildning. Dir. 2003:6. Beslut vid regeringssammanträde den 28 maj Sammanfattning av uppdraget

Kommittédirektiv. Utredning om deltagande i folkbildning. Dir. 2003:6. Beslut vid regeringssammanträde den 28 maj Sammanfattning av uppdraget Kommittédirektiv Utredning om deltagande i folkbildning Dir. 2003:6 Beslut vid regeringssammanträde den 28 maj 2003. Sammanfattning av uppdraget En utredare skall, som ett komplement till en statlig utvärdering,

Läs mer

2012-04-24 Kristina Lindholm

2012-04-24 Kristina Lindholm Genus i följeforskning och lärande utvärdering några teoretiska utgångspunkter 2012-04-24 Kristina Lindholm Följeforskningen av Program för Hållbar Jämställdhet FORSKA MED, INTE PÅ GEMENSAM KUNSKAPSBILDNING

Läs mer

Om att skapa goda livsmiljöer

Om att skapa goda livsmiljöer Om att skapa goda livsmiljöer Bostadsområdet en stödjande miljö Ohälsan i samhället ökar och det är därför viktigt att arbeta förebyggande. Eftersom bostadsområdet är en plats där människor tillbringar

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Rapport från del 2 i lokala Digidel-kampanjen i Botkyrka - maj 2012 - maj 2013

Rapport från del 2 i lokala Digidel-kampanjen i Botkyrka - maj 2012 - maj 2013 Demokrati, mänskliga rättigheter och interkulturell utveckling Referens Marita Castro RAPPORT 1 [6] Kommunstyrelsen Rapport från del 2 i lokala Digidel-kampanjen i Botkyrka - maj 2012 - maj 2013 Inledning

Läs mer

Framtidens välfärd och civilsamhällets roll

Framtidens välfärd och civilsamhällets roll Framtidens välfärd och civilsamhällets roll Vad menas med civilsamhället? Civilsamhället Föreningar, sällskap och organisationer utanför både offentliga sektorn och marknadssamhället Civilsamhället avgränsas

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning resultat testgruppen Medverkande 63 personer Fråga 1: Känner du till att politikerna satt och ringde? Ja:

Läs mer

FBR informerar. Regeringens proposition 2000/01 :72 Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen. Lasse Magnusson 2001-02 - 28.

FBR informerar. Regeringens proposition 2000/01 :72 Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen. Lasse Magnusson 2001-02 - 28. Lasse Magnusson 2001-02 - 28 FBR informerar Regeringens proposition 2000/01 :72 Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen Allmänt Regeringspropositionen har till sitt innehåll en viss tyngdpunkt

Läs mer

Utvärdering av Stegen - Delrapport 1

Utvärdering av Stegen - Delrapport 1 Utvärdering av Stegen - Delrapport 1 Rebecka Forssell Malmö högskola, 2009 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering Delrapport 1 - Stegen Utvärderingsuppdraget Malmö högskola har av Finsam Malmö

Läs mer

Datum Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop mellan Region Skåne och Nätverket Idéburen Sektor Skåne

Datum Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop mellan Region Skåne och Nätverket Idéburen Sektor Skåne Koncernkontoret Regional utveckling Område samhällsplanering Ann-Christine Lundqvist Strateg 044-309 32 38 ann-christine.lundkvist@skane.se Datum 2015-11-02 1 (5) Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop

Läs mer

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen: prövning samhällskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisningar Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Prövningen består av ett skriftligt prov och

Läs mer

Till Samordningsförbundet FINSAM Styrelse för Kävlinge Lomma

Till Samordningsförbundet FINSAM Styrelse för Kävlinge Lomma 1 (6) Datum 2015-05-20 Dnr Till Samordningsförbundet FINSAM Styrelse för Kävlinge Lomma 2 (6) Förslag till ny FINSAM - Aktivitet Bakgrund Under hösten 2014 genomfördes aktiviteten Samverkanskartan idag

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2016

Verksamhetsplan 2014-2016 Umeå kommun, Vännäs kommun, Västerbottens läns landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Verksamhetsplan 2014-2016 Budget 2014-2016 Antagen av styrelsen för samordningsförbundet 2013-11-29 Innehållsförteckning

Läs mer

FOLKBILDNING 1997/98:115

FOLKBILDNING 1997/98:115 FOLKBILDNING 1997/98:115 Regeringens proposition 12 mars 1998 Textunderlag för OH-presentation 6.1 Bedömning av folkbildningens verksamhet Folkbildningen har genomfört en verksamhet som står i god överensstämmelse

Läs mer

Förord. Författarna och Studentlitteratur

Förord. Författarna och Studentlitteratur I den här boken lyfter vi fram ett humanistiskt orienterat perspektiv på kulturmöten. Orsaken är att vi ofta upplevt att det behövs en sådan bok. Många böcker förmedlar ensidiga syner på kulturmöten som

Läs mer

FRÅN HINDER TILL LÖSNINGAR REGIONAL SAMVERKAN KRING ETABLERING AV NYANLÄNDA INVANDRARE

FRÅN HINDER TILL LÖSNINGAR REGIONAL SAMVERKAN KRING ETABLERING AV NYANLÄNDA INVANDRARE FRÅN HINDER TILL LÖSNINGAR REGIONAL SAMVERKAN KRING ETABLERING AV NYANLÄNDA INVANDRARE VI HOPPAS KUNNA INSPIRERA OCH VISA PÅ VÄGEN FRAMÅT Lyfta fram lärdomar kring hur samverkansbaserat regionalt utvecklingsarbete

Läs mer

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla Antagen av kommunfullmäktige 2016-09-26 Tänk stort! I Söderhamn tänker vi större och alla bidrar. Vi är en öppen och attraktiv skärgårdsstad

Läs mer

Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88, Diarienr Ku02481/KL)

Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88, Diarienr Ku02481/KL) Sidan 1 (5) REMISSVAR 2016-03-07 D nr Ku2015/02481/KL Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88, Diarienr Ku02481/KL) Sammanfattning

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 106/02 2003-01-01 Kn 5 1 Kf 83/09 2010-0101 ändring

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 106/02 2003-01-01 Kn 5 1 Kf 83/09 2010-0101 ändring FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 106/02 2003-01-01 Kn 5 1 Kf 83/09 2010-0101 ändring Regler för Härjedalens kommun gällande anslag till studieförbunden från och med 2010-01-01. 1. Syftet

Läs mer

Invånarnas erfarenheter och upplevelser av Landskronas sociala rum

Invånarnas erfarenheter och upplevelser av Landskronas sociala rum Anne Harju Växjö universitet MiV Invånarnas erfarenheter och upplevelser av Landskronas sociala rum Landskrona är en stad som under de senaste årtiondena genomgått en stor omvandlingsprocess. Staden har

Läs mer

Gemensam problembild och orsaksanalys - Hur gör vi? Caroline Mellgren Institutionen för kriminologi Malmö högskola

Gemensam problembild och orsaksanalys - Hur gör vi? Caroline Mellgren Institutionen för kriminologi Malmö högskola Gemensam problembild och orsaksanalys - Hur gör vi? Caroline Mellgren Institutionen för kriminologi Malmö högskola Att arbeta kunskapsgrundat - Utgångspunkter Utgå från kunskap om problemet: kartlägg problembilden

Läs mer

Folkbildningens flexibla lärande

Folkbildningens flexibla lärande Folkbildningens flexibla lärande Digitalisering ger ökat behov av folkbildning Demokratisera digitaliseringen! Stora förväntningar och utmaningar för studieförbunden och folkhögskolorna Utvärdering av

Läs mer

Innehåll. 1. Förbundets ändamål och uppgifter Verksamhetsidé & Mål Organisation Verksamhetsplan Budget

Innehåll. 1. Förbundets ändamål och uppgifter Verksamhetsidé & Mål Organisation Verksamhetsplan Budget Verksamhetsplan & budget 2016 Innehåll 1. Förbundets ändamål och uppgifter... 2 2. Verksamhetsidé & Mål... 3 3. Organisation... 5 4. Verksamhetsplan 2016... 6 5. Budget 2016... 8 www.samordningtrelleborg.se

Läs mer

Social oro ur ett teoretiskt perspektiv

Social oro ur ett teoretiskt perspektiv Social oro ur ett teoretiskt perspektiv Per-Olof Hallin Urbana studier Malmö högskola Vad händer efter Husby? - Samverkan i praktiken, Växjö 2014-10-08 Social oro ur ett teoretiskt perspektiv Vad är social

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir.

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir. Kommittédirektiv Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen Dir. 2006:42 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2006. Sammanfattning

Läs mer

Arbetsmiljöarbete och motivation

Arbetsmiljöarbete och motivation Arbetsmiljöarbete och motivation Teoretisk översikt och konstruktion av ett frågeformulär Mattias Åteg, Ing-Marie Andersson, Greg Neely, Gunnar Rosén, Jonas Laring och Olle Nygren arbetslivsrapport nr

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

ANTIRASISM STUDIEPLAN

ANTIRASISM STUDIEPLAN POSITIV ANTIRASISM STUDIEPLAN EXPO NÅGOT ATT TÄNKA PÅ: * Ta fram era egna erfarenheter i samtalet * Se till att alla är aktiva i samtalet och att ingen dominerar det * Se till att era frågor och analyser

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

Folkbildningen och framtiden

Folkbildningen och framtiden Folkbildningen och framtiden SFK Erfarenhetskonferens 5 februari 2015 Folkbildningsförbundet - Göran Hellmalm Sveriges Kommuner och Landsting - Göran Roos --------------------------------- Hur kan vi utveckla

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

Styrelsens förslag till verksamhetsplan för VLBF verksamhetsåret 2013

Styrelsens förslag till verksamhetsplan för VLBF verksamhetsåret 2013 Styrelsens förslag till verksamhetsplan för VLBF verksamhetsåret 2013 Inledning Folkbildningen i Västmanlands län är en garant för det demokratiska kvalitetsfyllda mötet och ger människor med olika bakgrund

Läs mer

Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process*

Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process* Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process* Text av Susanne Bertelsen I den bästa av alla världar har skolan en strategi och en struktur för sitt utvecklingsarbete. Nästa steg i kvalitetsarbetet är att finna

Läs mer

POLITISKT PROGRAM INLEDNING OCH VÄRDEGRUND. Antaget på kongressen 20150315

POLITISKT PROGRAM INLEDNING OCH VÄRDEGRUND. Antaget på kongressen 20150315 POLITISKT PROGRAM Antaget på kongressen 20150315 INLEDNING OCH VÄRDEGRUND s syfte är att stärka och stötta de anslutna ungdomsråden i deras strävan att skapa en bättre tillvaro för ungdomar där de verkar

Läs mer

Människan i staden - hur fungerar vi?

Människan i staden - hur fungerar vi? Människan i staden - hur fungerar vi? Göteborg 23 april 2015 Mikael Stigendal Malmö Högskola Städer Samhällsperspektiv Sammanhållning Interaktiv forskning Professor i Sociologi Urbana Studier, Malmö Högskola

Läs mer

Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning

Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning - en enkätundersökning genomförd av NSPH, Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa. Inledning Alla har rätt till ett liv utan diskriminering,

Läs mer

Utvecklingsarbete. Ett stöd för att informera. och inspirera. med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET KOMMUNFÖRBUNDET

Utvecklingsarbete. Ett stöd för att informera. och inspirera. med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET KOMMUNFÖRBUNDET Utvecklingsarbete med vägledningsprogrammet Att göra ett bra jobb Ett stöd för att informera och inspirera KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET Innehåll Materialet 4 Del 1 Varför utvecklingsarbete?

Läs mer

Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling Att med glädje och engagemang våga och vilja lära tillsammans nu och för framtiden Änggårds förskolor 1 1. Mål/Vision... 3 2. Giltighetstid

Läs mer

Enkät / Attitydundersökning Skånska kommuners integrations- och mångfaldsarbete. Beredningen för integration och mångfald oktober 2009

Enkät / Attitydundersökning Skånska kommuners integrations- och mångfaldsarbete. Beredningen för integration och mångfald oktober 2009 Enkät / Attitydundersökning Skånska kommuners integrations- och mångfaldsarbete Beredningen för integration och mångfald oktober 2009 Sammanfattning (I) 25 av Skånes 33 kommuner har svarat. 84 procent

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige

Antagen av kommunfullmäktige Antagen av kommunfullmäktige 2015-05-13 1 Innehåll... 2 1. Inledning och bakgrund... 3 2. Uddevalla kommuns vision... 3 3. Omvärldens påverkan... 3 3.1 Nationell påverkan... 3 3.2 Lokal påverkan... 4 4.

Läs mer

Projektbeskrivning Förstudie till Staden vi vill ha

Projektbeskrivning Förstudie till Staden vi vill ha Projektbeskrivning Förstudie till Staden vi vill ha Inledning Kort beskrivning av hela projektet Vi har börjat utveckla en idé på ett projekt under arbetsnamnet Staden vi vill ha. Vi har inspirerats bland

Läs mer

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015 Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073 Policy för integration och social sammanhållning Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-18 KS-2013/1073 1 Inledning Denna policy är resultatet av ett brett samarbete mellan de politiska partier som är företrädda

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Ändring av Regionförbundet Sörmlands politiska organisation

Ändring av Regionförbundet Sörmlands politiska organisation Ändring av Regionförbundet Sörmlands politiska organisation Inledning Regionförbundet Sörmland har funnits sedan 2003. En interrimstyrelse tillsattes för de förberedande aktiviteterna och den 12 juni ägde

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Ulla Sontag-Himmelroos skolkurator, specialsocialarbetare Vasa 10.04.2014

Ulla Sontag-Himmelroos skolkurator, specialsocialarbetare Vasa 10.04.2014 Ulla Sontag-Himmelroos skolkurator, specialsocialarbetare Vasa 10.04.2014 Innehåll Inledning - olika synsätt och utgångslägen Frånvaro-närvaro-delaktig? DEL I: En process - från dialog till delaktighet

Läs mer

BILAGA 2 SIDA 1 AV 5 GUF GEMENSAM UTVECKLING AV DE KOMMUNALA FÖRSKOLORNA I SÖDERMALMS STADSDELSOMRÅDE. Senast reviderad

BILAGA 2 SIDA 1 AV 5 GUF GEMENSAM UTVECKLING AV DE KOMMUNALA FÖRSKOLORNA I SÖDERMALMS STADSDELSOMRÅDE. Senast reviderad BILAGA 2 SIDA 1 AV 5 GUF GEMENSAM UTVECKLING AV DE KOMMUNALA FÖRSKOLORNA I SÖDERMALMS STADSDELSOMRÅDE Senast reviderad 2011-01-10 SID 2 (5) Instruktion till uppföljningsmaterialet Ansvarig för att fylla

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Kvinnors erfarenheter behöver bli mer synliga om de ska ha inflytande över Rosengårds utveckling

Kvinnors erfarenheter behöver bli mer synliga om de ska ha inflytande över Rosengårds utveckling Ur Praktik & Teori, nr 1 2009, s 46-48 Kvinnors erfarenheter behöver bli mer synliga om de ska ha inflytande över Rosengårds utveckling Av Carina Listerborn Är medborgarinflytandet att den som bor i en

Läs mer

Malmös väg mot en hållbar framtid

Malmös väg mot en hållbar framtid Malmös väg mot en hållbar framtid En unik kommission för social hållbarhet Ojämlikhet i hälsa i Malmö p.g.a. sociala bestämningsfaktorer och samhällsstrukturer Ur direktiven till Malmökommissionen: Innovativa

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

Kennert Orlenius Högskolan i Borås 2015-01-27

Kennert Orlenius Högskolan i Borås 2015-01-27 Kennert Orlenius Högskolan i Borås 2015-01-27 En socialt hållbar stadsutveckling bör kännetecknas av sådant som att hänsyn tas till olika gruppers behov, att förutsättningar för människors möten förbättras

Läs mer

Mångfald för ökad konkurrenskraft. Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden

Mångfald för ökad konkurrenskraft. Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden Mångfald för ökad konkurrenskraft Detta projekt finansieras av Europeiska Unionen/Europeiska Socialfonden Vår framtid Skåne har väldigt bra förutsättningar att bli en av Europas mest konkurrenskraftiga

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Förord. vid er första träff gör en planering tillsammans.

Förord. vid er första träff gör en planering tillsammans. Studiehandledning Förord Örebro Läns Landsting, Örebro Läns Bildningsförbund och Örebro Läns Idrottsförbund har tillsammans tagit fram en skrift om föreningslivets och folkbildningens roll i folkhälsoarbetet

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell

Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell Projektgruppen för nytt aktieägaravtal 2008-01-25 Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell För att ge ett underlag för en bedömning av för- och nackdelar med alternativa ägarstrukturer;

Läs mer

LYSKRAFT Avtal för samverkan mellan Norrköpings kommun och Linköpings universitet

LYSKRAFT Avtal för samverkan mellan Norrköpings kommun och Linköpings universitet LYSKRAFT Avtal för samverkan mellan Norrköpings kommun och Linköpings universitet 2014-2016 Bakgrund och allmänna förutsättningar Mellan Norrköpings kommun (Kommunen) och Linköpings universitet (LiU) finns

Läs mer

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halmstad g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halmstad Workshop i Halmstad kommun Den 3 oktober 2013 samlades 26 personer på Kvibille Gästgivaregård

Läs mer

DÄR MÄNNISKOR OCH IDÉER VÄXER

DÄR MÄNNISKOR OCH IDÉER VÄXER Mål och inriktning 2012-2017 DÄR MÄNNISKOR OCH IDÉER VÄXER Värdegrund Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet arbetar på helnykter och demokratisk grund, samt är i partipolitiska och religiösa frågor obunden.

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Bilder av arbete för social hållbar utveckling

Bilder av arbete för social hållbar utveckling Bilder av arbete för social hållbar utveckling (kenneth.ritzen@uppsala.se) Att konkretisera en vision Balanser, avvägningar, förhandlingar Arbetsklimatet Folkhälsoarbete Omvärldsanalys Människosynen i

Läs mer

Det kommunala handikappolitiska programmet är kommunens instrument för att uppfylla målet, det vill säga att göra Mora kommun tillgänglig för alla.

Det kommunala handikappolitiska programmet är kommunens instrument för att uppfylla målet, det vill säga att göra Mora kommun tillgänglig för alla. Handikappolitiskt program för Mora kommun 2011-2014 1 Inledning Det kommunala handikappolitiska programmet är kommunens instrument för att uppfylla målet, det vill säga att göra Mora kommun tillgänglig

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang

Läs mer

Förskolan Folkasbos plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Förskolan Folkasbos plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Förskolan Folkasbos plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 I detta dokument beskrivs aktiviteter där vi ska kunna följa processer med arbetet med de horisontella skallkraven från ESF inom Plug

Läs mer

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer