Uppdrag Kunskap ett år senare Sammanställning vid midsommartid 2015 av Bodil Jönsson.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Uppdrag Kunskap ett år senare Sammanställning vid midsommartid 2015 av Bodil Jönsson."

Transkript

1 Uppdrag Kunskap ett år senare Sammanställning vid midsommartid 2015 av Bodil Jönsson. Du hittar de individuella berättelserna på följande sidor: Bodil Jönsson 2 Katri Helena Alaja 4 Karin Andersson 6 Ann-Christine Baar 8 Gunilla Ehrlinder 10 Siv Bäck-Pettersson/ 12 Margareta Jansson Lena Ekmark 13 Kristina Ekstrand 16 Irene Hedfors 18 Sven-Erik Henriksson 20 Lillemor Husberg 21 Margareta Jansson/ 23 Siv Bäck-Pettersson Ann-Christine Johansson 24 BrittMari Ligne Carlsson 26 Bodil Lindeberg 28 Göran Maathz 30 Gerd Silk 31 Britta Stenstam 32 Sonja Strandell 34 Malgorzata Szmidt 36 Ann-Marie Thordeman 37

2 Bodil Jönsson, projektledare Somliga projekt är dagsländor och det behöver inte vara något fel med det. Det kan höra till deras inneboende natur. Andra projekt verkar över längre tid och hittar sina egna obändiga vägar. Det ettåriga Uppdrag Kunskap, som pågick var av den senare sorten. Det lever fast det är över, och det kan mycket väl hända att varit lika viktigt som själva projektåret. Men ingen, inte ens jag som dåvarande projektledare, har någon överblick efter sommaren Detta trots att jag har många fortsatta deltagarkontakter. I våras, , skickade jag därför ett mail till alla 20 deltagarna i Uppdrag Kunskap: Det ska vi fira! Hej alla, Tack för allt ni under för undan berättat för mig under året om era fortsatta tankar och aktiviteter! Gång på gång har jag tänkt att Uppdrag Kunskap lever och det i en utsträckning som lockar fram både glädje och nyfikenhet. Och därtill en uppmaning till uppföljning. Ja, att vi liksom har ett uppdrag kunskap också om själva företeelsen Uppdrag Kunskap. På sitt sätt skötte vi det uppdraget väl genom den minst sagt gedigna slutrapporten, men vad är det som har hänt sedan, hur och varför? Det finns nu många skäl till att göra en ettårsdokumentation på detta också som ett sätt att fira att det nu är beslutat att hemsidan kommer att finnas kvar minst t o m 26/2, Förslag Var och en av er skickar mig per mail högst 2 A4-sidor senast den 31 maj under rubriken Uppdrag Kunskap ett år senare. Där berättar ni om vad ni tänkt och gjort med anknytning till Uppdrag Kunskap (både direkta utlöpor och löst hängande frukter) under året som gått. Jag tar på mig att göra en varsam uppstramning av materialet och att komplettera det med vad jag själv har att komma med. Det hela läggs ut på nätet före midsommar. Allra först Svara gärna med vändande mail om du tycker detta är en lysande idé (!) eller kanske inte (?!) och om du själv vill bidra med en (max) 2-siding. Så snart jag kan se vartåt det lutar återkommer jag med ett nu kör vi! alternativt det blev inte tillräckligt många som ville vara med. Vi hörs! Allt gott Bodil Det fantastiska inträffade att alla svarade, alla ville vara med och alla har också skickat in sina bidrag. Det här är unikt redan på den kvantitativa nivån. På de 35 sidor som följer efter mina egna två, får du här allas ett-årsberättelser (efter en varsam redaktionell bearbetning). Var och en ansvarar själv för sitt material och urval. Som du ser, är det en stor spridning mellan de olika berättelserna. Det som förenar är framför allt den fortsatta glädjen över den egna utvecklingen, det starka framtidsinriktade engagemanget och alla de faktiska handlingar som var och en utfört under året. Jag själv, då? I introduktionsmailet återgivet ovan lovade jag att också berätta lite om vad jag själv gjort. Jag gick inte orörd ur detta projektledarskap och det ville jag ju inte heller. I den livs levande verkligheten ville jag prova huruvida människor jämnåriga med mig själv (eller något yngre) hade lust och ork, engagemang och förmåga, att i praktiken ge sig i kast med en kunskapsintensiv uppgift. Huvudsvaret blev ett ljungande JA! alla deltagarna ville ju faktiskt det. Men svaret var inte så enkelt som det verkar för det bar på så många olika dimensioner. Hela tiden uppkom det nya

3 hugskott, ibland närliggande idéer, ibland halsbrytande associationer. Men vi släppte aldrig taget om den livs levande verklighet som det hela handlade om. 1. Fortsatta kontakter med deltagare Både privat och publikt har jag haft åtskilliga sådana under året som gått. I ett flertal sammanhang har jag också uppträtt tillsammans med någon/några av deltagarna. Nästan alltid har jag fått något att tänka vidare på, eftersom de Uppdrag Kunskap:are jag mött har visat sig ha många fler strängar på sin lyra än vad jag hade hunnit upptäcka under året tillsammans. De har helt enkelt överraskat mig! Vid de publika framträdandena har jag också funderat över min upplevelse av Vi (som agerat) och De (som lyssnat), dvs över styrkan i de tankenätverk som förenar oss som själva var med i Uppdrag Kunskap. Vi kan berätta och exemplifiera och ge referenser så vi blir både gula och blåa och gröna, men själva kärnan i Uppdrag Kunskap klarar vi ändå inte att beskriva. Delvis känner jag igen det här utifrån mina samspel med doktorander. Som handledare måste man på något sätt komma in i den andres huvud för att förstå hur hen tänker. Det kan vara oerhört slitsamt för båda parter och kräver förstås en speciell närhet. Ja, kunskapsprojekt har faktiskt därvidlag en särställning jämfört med alla andra projekt. En av effekterna är att det efteråt finns så mycket som förenar. 2. Egen tankeverksamhet Under hösten 2014 fortsatte jag att medverka inuti Bättre liv för sjuka äldre -projektet och dess utlöpor. Det krävde förvisso fortsatt tankeverksamhet. För som Maj Rom uttryckte det var det ett projekt som pågick ända in i kaklet till nyårsafton Många av mina äldre-tankar har smugit sig in i annat som jag medverkat i under året. Dit hör mitt kapitel Digitaliseringen och den framtida välfärdsteknologin i Digitaliseringskommissionens antologi Om Sverige i framtiden en antologi om digitaliseringens möjligheter. Antologin med 16 kapitel kommer ut i dagarna, juni Är du intresserad, så läs den gärna mycket av det vi höll på med under Uppdrag Kunskap framträder i skarpa kontraster utifrån vad som nu händer i närtid genom digitaliseringen. 3. Leva Livet Hela Livet Maj Rom och jag har ömsom skrattat, ömsom slitit våra hår när vi tillsammans under våren 2015 arbetat med manus till boken Leva Livet Hela Livet som kommer ut hösten Detta var bakgrunden: allt det som Bättre liv för sjuka äldre -megaprojektet stod för och ville krävde ju inte bara en förändring av vården och omsorgen. Det förutsätter också att de mest berörda själva, det vill säga de årsrika människorna och deras närstående, förändrar sig i sitt samspel med vård och omsorg utifrån vidareutvecklade egna självbilder. Boken är därför skriven just till dem. Vi tror att krutet till förändringen ligger där. Samtidigt har vi inte varit omedvetna om att Leva Livet Hela Livet kommer att läsas också inom vård och omsorg. Själv har jag bland annat sett till att Uppdrag Kunskap kommit att påverka innehållet på många ställen och på många olika sätt. Det är också explicit refererat till i boken.

4 Katri Helena Alaja. Äldre och fysisk aktivitet utomhus. Så här ett år efter avslutningen framstår Uppdrag Kunskap för mig fortfarande som ett fantastiskt projekt! Jag är mycket tacksam för att jag fick vara med. Det är svårt att veta - eller mäta - hur mycket projektet påverkat mig och det sätt jag tänker nu idag efter avslutat projekt. Det jag vet är att jag bär med mig en ständig inspiration som har kopplingar till Uppdrag Kunskap. I min studie hade jag valt att fokusera på ett ämne på gräsrotsnivån. Således handlade även min plan för förverkligande om sådana insatser. Efter avslutad kurs har jag försökt sprida nyvunna och nyaktuella kunskaper på olika sätt, mest på gräsrotsnivån. Jag är även glad över att ha kunnat sprida kopior av våra forsknings- och utvecklingsbidrag till flera personer och instanser. Bland dem som fått del av mitt forskningsbidrag finns kollegor inom paramedicin vid kommunal verksamhet och fysioterapeuter som arbetar på vårdcentral eller på privat mottagning och kommer i kontakt med äldre som är i behov av fysisk aktivitet. Även personal inom hemtjänstgrupper har fått information beträffande vikten med utomhuspromenad för de äldre. Mitt intresse för äldres fysiska aktivitet utomhus har lett mig även till att ta kontakt med stadsbyggnadsförvaltningen i min hemstad för att delge dem synpunkter och idéer beträffande vikten av att stimulera äldre till fysisk aktivitet utomhus genom olika arrangemang, t ex vuxen-lekparker i utomhusmiljön. Eftersom jag presenterat min studie inom Uppdrag Kunskap i form av en forskningsansats hoppas jag naturligtvis att den kommer till nytta och kan komma att utgöra underlag för vidare forskning i ämnet. Därför har jag varit i kontakt med lärare på Mälardalens högskola för att ge dem förslag på forskning utifrån mitt forskningsbidrag. Jag har även vid flera tillfällen diskuterat ämnet Äldre och fysisk aktivitet utomhus med några doktorandstuderanden. Min studie berör människans grundläggande rättighet till och behov av och hennes förståelse av både vikten och behovet av att röra sig regelbundet utomhus. Därför har jag valt att satsa på tillfällen där jag kan komma i direkt kontakt med årsrika personer - jag försöker ta upp ämnet närhelst det passar med alla jag möter. För att få flera kontaktytor och spridningsmöjligheter har jag även utbildat mig genom SKL till ledare för Passion för livet. I min roll som ledare för en samtalscirkel för äldre inom Passion för livet, har jag redan haft användning av mitt och av flera andra bidrag från projektet Uppdrag Kunskap. Jag arbetar just nu med att undervisa vuxna - många av dem pensionärer - i språk (italienska och finska). Givetvis integrerar jag även i min språkundervisning nygamla och nyvunna kunskaper från Uppdrag Kunskap och smyger in information om värdet av fysisk aktivitet! Jag tror att det kan finnas ett stort behov hos våra nya medborgare och framför allt kvinnor med annan kulturell bakgrund yngre och äldre - att bli förstärkta i det som rör daglig och regelbunden fysisk aktivitet. Jag har just nu planer på att delta i ett projekt som handlar om integrering i samhället av kvinnor med annan kulturell bakgrund genom fysisk aktivitet i form av att cykla. Utöver att kvinnorna lär sig att cykla och uppnår så bättre självständighet hoppas man även kunna medvetandegöra dem om vikten av regelbunden fysisk aktivitet (utomhus).

5 Grundtanken med Uppdrag Kunskap att fortsätta bidra med sin kunskap och sitt kunnande och stimulera andra till att göra det utifrån och tack vare! vars och ens under åren samlade erfarenheter hoppas jag förblir min ledstjärna! Mitt motto är: Go to the people. Live with them. Learn from them. Love them. Start with what they know. Build with what they have. But with the best leaders, when the work is done, the task accomplished, the people will say We have done this ourselves. (Lao Tzu)

6 Karin Wall Andersson (nytt mellannamn sedan 1/3, 2015). Om vardagssamtalen med de mest sjuka äldre inom äldreomsorgen. Jag har förverkligat den plan jag hade för hur jag skulle kunna bidra till kunskapen inom äldreomsorgen i min kommun. Jag har överlämnat mitt arbete till utvecklingschefen som därefter sammanförde mig med socialt ansvarig samordnare i kommunen. Vi började jobba tillsammans vid olika aktiviteter. En sådan aktivitet var vid uppstart av ett nytt äldreboende, där vi tillsammans inspirerade personalen till en mer individanpassad vård och omsorg, och där vardagssamtalet (temat i mitt utvecklingsarbete) fick löpa som en röd tråd genom dagens program. Jag har sammanförts med kommunens värdegrundsledare och alla ombud. Där har jag berättat om Uppdrag Kunskap och presenterat mitt utvecklingsarbete. Värdegrundsombuden träffar personalen ute i verksamheten, och fortsätter att sprida vikten av vardagssamtalen. Jag har varit inbjuden till planeringsdagar för personal inom äldreomsorgen där chefen har önskat min närvaro, och jag har fått möjlighet att berättat om mitt utvecklingsarbete. Detta har bidragit till att vardagssamtalets betydelse kommit upp på agendan. Förvaltningschefen bjöd in till träff med cheferna i äldreomsorgen, mina arbetskamrater, och där fick jag berätta om pilotprojekt Uppdrag Kunskap och om mitt utvecklingsarbete. Jag blev uppvaktad med blommor som tack för väl genomfört arbete och för att jag satt Karlskrona på kartan genom min medverkan. Men framförallt för det bidrag jag lämnar över till Äldreförvaltningen. Mina arbetskamrater blev uppmuntrade att bjuda in mig till planeringsdagar, för inspiration till personalens fortsatta arbete inom vård och omsorg. Jag har under året även blivit inbjuden till Rotary, Odd Fellow och KPR, kommunens pensionärsråd. Kontakter sedan tidigare har visat intresse och jag har tagit alla tillfällen till att berätta. Något som varit väldigt uppskattat är att jag delat med mig av all den litteratur som vi fick förmånen att få del av. Dessa har blivit utlånade till många, som då ökat sina kunskaper inom områdena äldreomsorg, medicin, hjärnan, tiden, lärandet och kunskapen. Det som återstår i förverkligande av mitt kunskapsbidrag är att hitta en utbildning i metodik för vardagssamtal så att personalens kunskap ökar och de blir tryggare i användandet av samtalet som ett redskap in i mötet Så till mig, Karin, vad har hänt med mig, efter detta år och med all förnyad kunskap jag har förvärvat mig: Jag har känt mig stolt och nöjd med min insats. Respekten för mig som person har ökat, och jag har fått mycket beröm för att jag genomförde det som jag var så besjälad av. Trots att det var väldigt intensivt att både arbeta och finnas med i Uppdrag Kunskap skulle jag inte vilja ha det ogjort.

7 Jag känner en tillfredställelse i att varit med i detta sammanhang och fått mer erfarenhet och kunskap. Det hjälper mig att vara ännu mer nyanserad i möten med mest sjuka äldre. Kunskapen om vardagssamtalets betydelse har stärkt mig som chef, och jag använder det mer frekvent idag än tidigare. Jag har också på olika sätt plockat guldkorn från de andra deltagarnas arbete och haft det som vägledande in i andra sammanhang. Jag avslutar med, att ännu en gång säga ett stort tack för att jag fick finnas med i detta sammanhang och för all den hjälp jag fick längs med vägen.

8 Ann-Christine Baar. Att involvera seniorer i hälsoarbetet via egentest på webben. Utveckling av ett webbaserat verktyg för egentest av hälsa och vägledning till en hälsosam livsstil. Mitt projekt Att involvera seniorer i hälsoarbetet via egentest på webben överlämnades till VästraGötalandsRegionen för test, justering och införande i maj Pengar avsattes och en organisation för marknadsföring, införande och kontinuerlig utvärdering etablerades. Samordnaren för den länsövergripande handlingsplanen Det goda livet för sjuka äldre fungerade som projektledare. E- hälsoenheten jobbade vidare med tekniska anpassningar och utvecklade de sidor på webben dit de som utförde testet kunde slussas vidare för mer kunskap inom aktuella ämnen. Allt såg väldigt bra ut när jag drog mig tillbaka. Så kom sommaren och som allt annat i utvecklingsväg lades även detta projekt på vänt. När semestrarna så småningom ebbade ut, sade den utsedda projektledaren upp sig. Den testgrupp som hade etablerats har trots detta gjort vissa insatser på två vårdcentraler. Resultatet just nu är följande: De seniorer som har fyllt 70 år och har kontakt med vårdcentralen, testas utifrån verktygets frågor. Upptäcks en eller flera riskfaktorer leder det till ett besök hos distriktssköterska för fördjupad riskanalys och insatser föreslås. Med motiverande samtal kommer vederbörande förhoppningsvis igång med aktiviteter för att förbättra sitt hälsotillstånd. Egenansvaret står i fokus. Parallellt med detta har styrelsen för den offentligt drivna primärvården beslutat att alla vårdcentraler skall införa ursprungsmodellen för den webbaserade Seniorhälsan, Hälsolyftet. Så nu är det på gång på ca 100 vårdcentraler i Västra Götaland. Så visst har idén och målsättningen om egenansvar för sin hälsa slagit igenom på allvar. Och så långt känner jag mig nöjd. Samtidigt konstaterar jag att det är väldigt svårt att få saker och ting genomförda om inte någon inom aktuell organisation finns på plats och kan driva, uppmuntra och se till att utvecklingsarbeten fortgår. Eller som Maj Rom ofta påpekade vikten av att hålla i och hålla ut. Bortsett från just detta specifika projekt har jag haft stor glädje och nytta av all den kunskap som kom fram under vårt år tillsammans. Jag är numera verksam inom SPF Seniorerna både lokalt i Partille och på en mer övergripande nivå i Bohusdistriktet. Har fått glädjen att vara sakkunnig inom området folkhälsa, vård och omsorg. Är ute i olika grupperingar och håller föredrag och diskuterar och stöttar organisationens utsedda personer som företräder seniorerna i olika kommunala och regionala pensionärsråd. I de sammanhangen har jag stor nytta av all den kunskap som beskrivs i vår slutrapport. Senast häromkvällen deltog jag i en paneldebatt i ett seminarium anordnat av AgeCap vid Göteborgs Universitet, ett tvärvetenskapligt forskningscenter som studerar åldrande och hälsa (www.agecap.gu.se). Till seminariet var allmänheten inbjuden och närmare 75 seniorer och en del yrkesverksamma hade hörsammat denna inbjudan. Det blev en livlig diskussion, som ledde till att centrumet fick in en massa förslag om vad som är viktigt att beforska. Sten Landahl, som ni alla träffat, var moderator.

9 Jag upplever att mina kunskaper och erfarenheter kommer till nytta, får del av andras erfarenheter och har samtidigt roligt.

10 Siv Bäck-Pettersson. Åtta kontinuiteter i seniorers kontakter med vården. Arbetade tillsammans med Margareta Jansson se redovisning under Margareta Jansson.

11 Gunilla Ehrlinder. Implementering av en arbetsmodell som bidrar till en varaktig och god individuell inkontinensvård för äldre och sköra äldre. Jag minns och kan fortfarande känna den fina stämning som rådde på Biskopshuset i Lund 5-6 maj 2014, examinationsdagen för Uppdrag Kunskap. Det var två härligt intensiva dagar tillsammans med kollegor som alla var fyllda av förväntan och mycket kunskap. Vi hade alla samma mål, nämligen att bidra till ett bättre liv för äldre och sjuka äldre. I en vackert smyckad sal, fantastiskt god mat och service fick vi alla presentera våra arbeten och ta emot synpunkter från kollegor, kursledare och tillresta. Ett år senare är jag lika övertygad om att inkontinens är ett så omfattande problem att det bör uppmärksammas och prioriteras mera, och framförallt få mera utrymme i såväl grundutbildning, vidareutbildning och forskning inom vård och omsorg. Likaså i den dagliga omvårdnaden inom vård och omsorg, och få en mera framträdande plats vid kompetensutveckling. Under har jag på olika sätt uppmärksammat och marknadsfört såväl projektet Uppdrag Kunskap i sin helhet som mitt individuella utvecklingsarbete. Det har väckt nyfikenhet och många gånger underlättat att boka möten med enhetschef, medicinskt ansvarig sjuksköterska, utbildningsansvarig och sjukgymnast/arbetsterapeut då jag nämnt att det finns flera intressanta utvecklingsarbeten och forskningsbidrag i Uppdrag Kunskap. Det primära för mig har dock varit att få till stånd ett arbete med och en utvärdering av min arbetsmodell för en god individuell inkontinensvård, där sjukgymnast och arbetsterapeut får en mera framträdande roll i arbetsteamet. Flera kommuner har visat intresse för att prova och utvärdera min arbetsmodell för en god individuell inkontinensvård. I samband med ett uppdrag för min tidigare arbetsgivare SCA Hygien Products under våren och del av hösten 2014 passade det utmärkt att kort presentera Uppdrag Kunskap och mitt utvecklingsarbete. De kunder som visade intresse för samarbete fick ett upptryckt exemplar av Uppdrag Kunskap. Det är mycket bra att ha ett inarbetat nätverk att diskutera med och på så sätt utveckla projektet. Min kontakt med medicinskt ansvarig sjuksköterska i många kommuner, framförallt i Tomelilla och Ystad, har lett till att jag kommer att testa mitt arbete med start i höst. I Tomelilla som är en liten men aktiv kommun inom äldreomsorg arbetar de med Senior alert, ett nationellt kvalitetsregister som syftar till att säkerställa ett preventivt arbetssätt inom områdena fall, trycksår, undernäring, ohälsa i munnen. Nytt för 2014 är blåsdysfunktion/inkontinens, detta kände jag inte till tidigare så det är ju ett plus för min arbetsmodell. Det blir därmed lättare att motivera sjukgymnast och arbetsterapeutens roll i inkontinensteamet. Jag har även besökt Kristianstad som har en undersköterska som arbetar med vårdutveckling, och de har kommit längst i Skåne med att använda sig av inkontinensmodulen i kvalitetsarbetet med äldre. I Ystad har jag bokat in möte med alla sjukgymnaster och arbetsterapeuter i juni för att stämma av om det är praktiskt genomförbart att utvärdera min arbetsmodell. Ett äldreboende i Ystad står på tur för test av mitt utvecklingsarbete. I dag fungerar arbetsterapeuter och sjukgymnaster ofta som konsulter till äldreboenden och hemvård. Jag tror på ett mera aktivt deltagande i omvårdnadsarbetet inom äldreomsorgen.

12 Under året har jag även kompletterat min grundkunskap med demensfortbildning för att kunna erbjuda kompetensutveckling inom inkontinens till dem som arbetar med demenssjuka. Jag kommer att erbjuda en paketlösning för en god och väl fungerande inkontinensvård till olika målgrupper i vården. En viktig målgrupp är anhöriga som kanske själva har problem med inkontinens men som framförallt får bistå sina nära med toalettbesök och olika hjälpmedel. Det gäller både anhöriga till vårdtagare i ordinärt boende och vårdboende. Det är Anhörigåret 2015, och därför har jag fördjupat mig i hur det är organiserat med stöd och avlastning till anhöriga. Jag har gått en kort utbildning för att kunna anordna och genomföra utbildning till anhörigstödjare. Här fyller kunskap om inkontinens en viktig funktion. Geriatriska kliniken, Skånes universitetssjukhus, har fortbildning för framförallt sjuksköterskor inom såväl demens, nutrition och sårvård. Jag har tidigare försökt att motivera dem att anordna någon utbildning om inkontinens. Nu har jag blivit ombedd att göra ett förslag på en endagsutbildning i inkontinensvård för undersköterskor. Det känns som ett framsteg, ty kanske detta motiverar undersköterskor till utökat ansvar för inkontinensvården. Äldrevårdsmottagning på vårdcentral växer sakta fram i Skåne, och här tycker jag det är en given plats för en kort utbildning om inkontinens för vårdtagare. Det kan ingå i egenvårdsutbildning för äldre. Till min glädje har det kommit en liten skrift, Äldre och urininkontinens som bygger på SBU rapport Jag har beställt hem ett antal och kommer att använda dem vid utbildning till anhöriga. Eftersom jag söker uppdrag så kommer Uppdrag Kunskap och mitt utvecklingsarbete att fortsatt få stort utrymme i såväl CV som Linkedin. Ni är alla välkomna för eventuellt samarbete där mitt ämne passar in, och det gör det ju väldigt ofta. Likaså gläder jag mig åt att hemsidan finns med ett tag till.

13 Lena Ekmark. Äldres användning av tekniska landvinningar. Ömsesidig påverkan mellan personalen och den äldre människan. Precis för ett år sedan avslutades den roliga, lärorika, jobbiga men erfarenhetsrika tiden jag fick uppleva tillsammans med 19 medkunskapare och våra kursledare Bodil Jönsson och Gerd Ahlström i Uppdrag Kunskap. Vi hade en värdig och högtidlig avslutningsceremoni i Biskopshuset i Lund och jag tror bestämt att vi alla var stolta över det vi åstadkommit. Så hur blev det sedan? Ganska snart efter vår avslutning ombads jag av min kommuns äldreberedning att tala om Uppdrag Kunskap för en allmänhet. Jag kände mig inte så nöjd med mitt framförande och insåg att jag inte riktigt nådde fram med min poäng med mitt arbete och fick anledning att fundera över vad det egentligen är jag vill förmedla. Under hösten 2014 fick jag berätta om mitt och övrigas arbete på en äldrekonferens, Seniordialogen i Jönköping. Här var dels vårdpersonal och då företrädesvis baspersonal, dels pensionärer och verksamhetsfolk. Det blev trevligt och många kom fram efteråt för att diskutera detta med teknik i äldres händer. I Sunne kommun har man under året arbetat med värdegrundsarbete och från alla upptänkliga vinklar diskuterat varför man är på jobbet. Arbetsledaren för ett större äldreboende bad mig komma och prata om teknik och äldre och vad det kunde betyda i vårdarbetet. Det var en riktigt inspirerande upplevelse. Undersköterskorna, de yngre såväl som de äldre, hade många tankar och idéer om teknikanvändning och det verkade som att de kunde relatera till sin egen verklighet. De är ju väl bekanta både med den äldre och med teknikutvecklingen. För dem var det fullständigt självklart att man skulle kunna boka sin dusch på nätet den dagen man själv var i behov av hjälp. Under våren 2015 har jag deltagit på konferensen Allt det goda som årligen anordnas av Region Värmland för att lyfta goda exempel ur vårdverkligheten. Regionen har tidigare bett mig berätta både för socialchefer och MAS:ar om arbetet i Uppdrag Kunskap. På Allt det goda hade samlats verksamhetsfolk både från landsting och kommun, men också politiker. Många hade valt mitt seminarium och det var ju glädjande men det blev verkligen inte bra (min bedömning). Jag huserade i en jättesal med 80 människor framför mig. Läxan jag tog med mig härifrån var att det inte bara är föreläsaren som gör föreläsningen. Det är betydelsefullt med kringsaker såsom lokal, teknik, tid på dagen etc. Detta visste jag i teorin tidigare men det bar verkligen syn för sägen här. Däremot blev jag riktigt uppmuntrad av en värmländsk kommun, Arvika, som börjat med bärbara datorer för personalen att ta med ut till de äldre för att kunna dokumentera på plats. När man gjorde upp genomförandeplaner tog man sonika med datorn och satte sig med den äldre (jämför mitt förslag till studie 1 i mitt arbete). Helt plötsligt var den äldre med och tittade och kommenterade till exempel jag brukar betala mina räkningar via internet. Personalen upplevde hela situationen som positiv och upplevde en ny arbetsglädje i att det skapades en tvåvägskommunikation. Jag förstod att personalen var lika förvånade som jag var för ett år sedan över att äldre faktiskt använder datorer på olika sätt. Så här ett år efteråt känns det nästan skämmigt att erkänna att jag var så okunnig. Efter min föreläsning kom de fram och sa att om jag ville genomföra mina studier så ställde de gärna upp som studiematerial. Det kändes roligt även om jag har svårt att ens tänka tanken att driva en studie.

14 I april bar det av till Gävle och en av mitt års höjdpunkter. Jag var inbjuden att delta i Släktträffen av medkunskaparen Sonja Strandell. Här fick jag möta vårdens representanter på alla nivåer och inom alla professioner och framför allt från en annan del av Sverige. De kom företrädesvis från vårt lands norra delar och många från glesbygd. Deras problematik har jag lätt att leva mig in i. Även här hade många valt mitt seminarium som ingick i ett trepack av teknikorienterade ämnen. Det var verkligen roligt med närhet till publiken, mycket frågor och som jag upplevde det stort intresse. Det händer så mycket på teknikfronten och med en svindlande hastighet. Jag hade också förmånen att träffa medkunskaparen Britta Stenstam som även hon inbjudits att hålla i ett seminarium inom palliativ vård och Gerd Silk som var inbjuden att föreläsa om organisationsarbete på Gotland. Vi var alltså fyra stycken (inklusive Sonja) från Uppdrag Kunskap som träffades, mindes, pratade och skrattade. Vilket fint initiativ av Sonja. Slutligen fick jag så glädjen att delta i Seniorsisu i Borlänge tillsammans med Bodil. Bodil hade en heldag med vårdfolk från landstinget Dalarna och seniorer i allmänhet. Det var naturligtvis lapp på luckan och det glädjande var att mer än hälften av deltagarna var just seniorer. Även här var gensvaret från publiken fint och frågorna många. Jag hoppas att jag under året kunnat inspirera andra och öppnat upp för diskussion. Så har det i många fall känts. Jag har (som vanligt) känt att jag har så lätt att nå fram och få fin kontakt och bra kommunikation med baspersonal (läs undersköterskor). De ger mig alltid nya tankar att fundera över. Även äldre har jag lätt att skapa en gemenskap med. Däremot ter det sig mer utmanande att inspirera politiker och verksamhetsföreträdare i ledarställning. Kanske kan jag inte deras språk? Jag ser ofta nu att jag har inte var så fel ute med mitt arbete. Senast idag (23/5) finns det två artiklar i mitt lokala blad om teknik som införs i äldrevården i två värmländska kommuner. Visserligen teknik som ska underlätta för personalen (det står inte i klartext förstås) men också teknik som ska gagna den äldres möjlighet att använda internetbaserade tjänster. Har det pratats om detta så förut eller är det bara mina ögon som öppnats? Det skrivs mycket om teknik, teknikutveckling, äldre och äldrevård. Under mitt liv före Uppdrag Kunskap sysslade jag då och då med att föreläsa för äldre om äldres hälsa och hur man förebygger sjukdom och ohälsa. Då jag planerade en av de här föreläsningarna slog det mig plötsligt jag bara står och talar om att akta sig, att vara försiktig, ta bort mattorna, använda hjälmar, sätta upp handtag etc. Efter att ha läst en av kurslitteraturens böcker (Gene D Cohen The Mature Mind/Den mogna människan) så insåg jag att man kan tala om ett gott åldrande ur ett mer positivt perspektiv. Egentligen fortsatte jag säga samma saker som tidigare men vände perspektivet. Det blev mycket roligare för både mig och åhörarna att prata så. Åldrandet innebär oundvikligen att krämpor och sjukdomar kommer hur mycket vi än aktar oss. Men det finns erfarenheter, kapacitet, tålamod och motivation hos den åldrande människan som, om det bejakas av henne själv liksom av hennes omgivning/omvärld, rent av skulle kunna försätta berg. Det ska va gôtt och leva som Galenskaparna sjunger och kanske blev detta min viktigaste erfarenhet från det här året. Synvändan kan också berika hela samhällslivet och ge det ytterligare en dimension. Det finns alla möjligheter att förändra den fortfarande ganska schablonartade bilden av den äldre människan. Förändringen börjar inom oss själva.

15 Året som gått har öppnat mina ögon för verkligheter jag inte tidigare sett. har kortsiktigt betytt mer för mig på ett personligt plan än för teknik och äldre har gjort mig modigare har berikat mitt liv med ovärderlig vänskap i form av några medkunskapare med vilka jag haft riktigt goda, eftertänksamma och diskussionsrika stunder, skrattfester. Dem skulle jag aldrig ha träffat annars. Uppdrag Kunskap gjorde skillnad.

16 Kristina Ekstrand. En idé från medarbetare till värde för medborgarna. Personalens erfarenheter av att införa och utveckla Katrineholms Innovationsmodell på Furulidens vårdboende. Sedan jag avslutade mitt arbete med KINVO-modellen inom Uppdrag Kunskap har FoU i Sörmland fortsatt att sprida modellen i länet och landet. I projektet Innovationslust prövas modellen i hemtjänsten och flera omsorgsverksamheter i Eskilstunas kommun samt i landstinget på Flens vårdcentral och Hjälpmedelscentralen, Eskilstuna. Under året har också processen fortgått för att förbättra och vidareutveckla modellen samt att göra den skalbar för framtida spridning. I detta arbete medverkar tidigare projektkoordinatorn från Furuliden vårdboende. Hon är en mycket engagerad och kunnig person och har medverkat och medverkar idag tillsammans med chefen för FoU i Sörmland i ett flertal olika konferenser och vid introduktioner av KINVO-modellen. Delresultat från Mälardalens högskola kom i januari 2015 från följeforskningen i projekt Innovationslust under implementering av KINVO-modellen med finansieringsstöd från VINNOVA. Nästa delrapport beräknas komma i januari Några sammanfattande slutsatser ur den utvärderande slutrapporten - Innovationslust i Sörmland möjlighet för individ, verksamhet och samhälle. : Modellen har av organisation och medarbetare verifierats som en modell för innovationsarbete där idébärare och idéer står i fokus. För KINVO-modellens hållbarhet har främst förankringsarbetet betydelse lyfts fram, att ledningen bekräftar dess relevans för organisationen och dess koppling till övriga strategier och rutiner för förbättrings- och förändringsarbete. En annan aspekt av KINVO-modellens hållbarhet är dess skalbarhet. Detta har diskuterats i intervjuer med chefer och idécoacher. Man ser inga direkta problem med att införliva KINVO-modellen i olika typer eller storlekar av organisationer. Sammanfattningsvis har projektet Innovationslust i Sörmland så här långt visat på de utmaningar och möjligheter som uppstår vid implementering av innovationsmodeller i organisationerna. Det handlar till stor del om förmågan att anpassa processer så att de blir effektiva för den specifika organisationens förutsättningar. Men det räcker inte, för att sådana förändringsinsatser ska få långsiktig verkan behöver implementeringsarbetet integreras med olika typer av lärprocesser. Enligt Per Enarsson, förvaltningschef för vård-och omsorg har resultaten varit så positiva och stärkts av följeforskningens utvärdering att Katrineholms kommun i april 2015 har börjat att introducera modellen i hela vård-och omsorgsverksamheten med 1200 medarbetare. Personalens delaktighet och kreativitet har stärkts sedan de uppmuntrats till att kontinuerligt fundera kring hur saker och ting kan utföras på ett bättre, snabbare och mer kostnadseffektivt sätt.

17 Dåvarande projektledare och områdeschef Cecilia Olsson vid Furulidens vårdboende menar: Den stora nyttan i det långa loppet är nog ändå att ännu fler kan jobba med idéer och förbättringsarbete och att vi alla i förlängningen får ta del av all den utveckling som sker. En annan positiv erfarenhet av vårt arbete i kommunen är att vård och omsorg kommit i fokus på ett nytt sätt för det mer kreativa och innovativa förhållningssättet. Flera artiklar i lokal och övrig press har uppmärksammat det pågående arbetetet. Själv har jag som initiativtagare till Katrineholmsmodellen för innovation och nytänk inom vård och välfärd nominerats till Årets Ambassadör Ambassadör i Katrineholm är en företrädare och marknadsförare, som arbetar för att göra kommunen känd i omvärlden. Vill du ha en smartare arbetsplats? Se filmen KINVO-modellen på Youtubekanalen, FoU i Sörmland och få information om vår nyskapande innovationsmodell. Filmen är delfinansierad av VINNOVA och framtagen i samarbete med SKL. FoU och SKL planerar att tillsammans ta fram ett paket för att lansera modellen till kommuner och landsting bestående av film, resultat av utvärdering och powerpointbilder. Ett annat samverkansområde med SKL inom innovationsområdet är projekt Innovationsstafett. Projektet är en mötesplats med syfte att ge inspiration och motivera kommuner att utveckla ett strukturerat arbete för att främja innovation. FoU samverkar genom att KINVO-modellens projektkoordinator medverkar. Den fackliga organisationen VISION blev intresserad av modellen på en konferens i vår och har hört av sig för att få mer information och vill samverka. Det har visat sig att samverkansavtalet som är tecknat mellan Katrineholms kommun och Katrineholms Entreprenörscentrum AB, Katec, har krånglat till spridningen av modellen. Arbete pågår med att lösa problemet. Diskussion pågår också om att följa Vård- och omsorgsförvaltningens införande av KINVO-modellen genom följeforskning. Mitt intresse är fortfarande starkt och jag kommer att följa utvecklingen av KINVO-modellen för att skapa ett bra och användbart verktyg. Behovet av nytänkande arbetssätt, sociala innovationer och produkter/tjänster är fortfarande stort inom vård och omsorg.

18 Irene Hedfors. Det ingen frågar efter, blir inte gjort! En uppföljning av ett ledarutvecklingsprogram vid Linnéuniversitetet för chefer inom socialtjänsten och hälsooch sjukvården i Kronobergs län. Jag blev förförd och fascinerad av Bodil Jönssons förslag om seniordoktorander. Första gången jag hörde begreppet var på en av hennes föreläsningar. I boken Tid för det meningsfulla läste jag sedan mer om resonemanget bakom idén. Och det var just den geniala idén som fascinerade mig, seniordoktorander. För visst är det så att seniorer bär på yrkeskunskaper och livserfarenheter väl värda att ta tillvara av samhället. Det är lätt att glömma bort att en erfaren lärare, läkare eller ingenjör har kunskaper och kvaliteter inom sitt yrke som en yngre kollega av naturliga skäl saknar. Hur tas dessa erfarenheter tillvara på ett strukturellt sätt i samhället? Seniordoktorander är ett svar. Låt seniorer som har lämnat yrkeslivet forskarutbilda sig. Låt akademins kunskapsstrukturer bli redskap för att ordna yrkeserfarenheter så att dessa kan spridas och komma till nytta i samhället. En vinst för alla. En annan vinst är den erfarenhet praktikern för med sig in i det akademiska samtalet. Genom den får andra perspektiv tillträde till forskarmiljön och nya ännu inte formulerade forskningsfrågor föds och formuleras. Praktikerna har dessutom ett nätverk från yrkeslivet som skulle kunna användas av högskolan i dess arbete med att sprida forskningsresultat i det omgivande samhället. Hitintills har idén om seniordoktorander inte fått fäste trots idogt arbete. Men det blev projektet Uppdrag Kunskap ett första steg mot målet. Till detta återkommer jag. Förförelsen låg i att jag gärna själv skulle vilja vara seniordoktorand. Jag kunde lätt tänka mig in i den rollen. Men jag insåg realiteterna och agerade därefter. Våren 2013 anmälde jag mig helt enkelt till Linnéuniversitetet som vanlig student. Det finns ingen åldersgräns för antagning, bara begränsningar utifrån kvalifikationer. Så började jag mastersprogrammet i pedagogik på halvfart, åtta terminer, med inriktning arbetslivspedagogik. Nu är jag på termin 4 och arbetar med min magisteruppsats. Det arbetet gör jag i samverkan med en socialförvaltning. Ledningen för äldreomsorgen i kommunen upplever att tillfällen att lära glider dem ur händerna då avvikelserapporteringen är för låg. Deras ambition är att lära av misstagen och på så sätt hela tiden utveckla kvalitet i vård- och omsorgen. Min uppsats har arbetsnamnet Avvikelserapportering en möjlighet till kvalitetsutveckling och lärande inom äldreomsorgen? Tänk om mitt uppsatsarbete i någon mån kunde skapa bättre kvalitet i bemärkelsen bättre förhållanden för brukarna men också för personalen och organisationen genom förändrade synsätt och rutiner. Det vore naturligtvis roligt! Hade det då varit enklare att vara seniordoktorand? Jag tror det. Studenterna på mastersprogrammet hade vetat om att det i kurserna fanns seniordoktorander och jag kanske inte fått så många frågor om Vad ska du ha din examen till? Å andra sidan hade jag som seniordoktorand kanske inte blivit varse vad dagens studenter upplever. Jag hade inte fått erbjudande om att gå med i facket till rabatterat pris. Och kanske inte ha kunnat handla Filippa K:s senaste kreationer med 10 % rabatt. Det är studentrabatt i Växjö det! Ibland har muséer en förmånligare studentrabatt än pensionärsrabatt till min makes stora förtret. Idel nya upptäckter som ger anledning till viss munterhet. Fast inte är det så lätt för mig att komma i den akademiska kostymen även om jag fick god träning i projektet Uppdrag Kunskap. När jag hade anmält mig till mastersprogrammet, såg jag inbjudan och intresseanmälan om deltagande i detta projekt och kunde inte motstå att anmäla intresse. Jag kom

19 med. Läsåret 2013/2014 blev det mycket arbete trots att universitetsstudierna och mitt arbete i Uppdrag Kunskap befruktade varandra. Uppdrag Kunskap gav mod och just kunskap om mycket, bland annat om den åldrande hjärnan och dess utvecklingsmöjligheter. Dessa finns, lärde oss Cohen i The mature mind. Men hjärnan behöver utmaningar små såväl som stora. Precis som den åldrande kroppen behöver träna styrka. Men mest av allt gav Uppdrag Kunskap mig en fantastisk upplevelse av, ja, just det, seniorers rika yrkeserfarenheter och kunskaper från skilda sektorer inom välfärdsområdet. Mitt bidrag i projektet var en utvärdering av en uppdragsutbildning, som Linnéuniversitetet genomförde för chefer inom landstinget och kommunerna i Kronoberg. Cheferna skulle i utbildningen genomföra ett eget utvecklingsarbete med fokus att göra det bättre för äldre. Utvärderingen gav i mina ögon ett tämligen dystert resultat men samtidigt fanns flera enkla möjliga förbättringsområden. Dem fick jag möjlighet att redogöra för på Linnéuniversitetet i maj i fjol i gruppen chefer som då var mitt uppe i en pågående utbildning. Undrar om någon använde sig av mina förbättringsförslag? Några fler direkta utlöpor? En politisk kvinnoklubb i hemstaden Ljungby har intresserat sig för mitt bidrag. Jag har varit inbjuden och berättat om detta och också om flera andra bidrag i Uppdrag Kunskap. Ett par av dem fångade mötesdeltagarnas intresse och jag kunde förmedla någon kontakt. Undrar om det ledde vidare? Dessutom har det blivit en artikel i lokaltiden om projektet som helhet och om ett antal av bidragen. En utvärdering av den egna insatsen i Uppdrag Kunskap och tiden därefter är att jag med tanke på mitt ämnesområde kanske ska vara nöjd med att ha medverkat på Linnéuniversitetet. En annan reflektion är att Uppdrag Kunskap gav mig råg i ryggen som student. Fast jag hade hellre varit seniordoktorand! Jag vägrar tro att denna geniala idé inte till slut ska finna sin väg till universitetet. En bra idé hamnar aldrig i papperskorgen. Fast ibland behöver den mogna.

20 Sven-Erik Henriksson. Det existentiella samtalets betydelse Ett år har gått sedan skrivbordsarbetet med Uppdrag Kunskap avslutades i Lund. Jag gjorde ett medvetet val när jag bestämde mig för att belysa det existentiella frågornas betydelse i mötet med äldre och jag har aldrig ångrat att jag valde att fördjupa mig inom detta område. Min målsättning har varit att sprida mitt arbete till samtliga kommuner (10) i Västmanland. I skrivande stund har 7 kommuner erhållit information och resterande kommuner kommer att ta del av min presentation efter sommaren. Min målsättning är att också planera in en träff med geriatriker på länets sjukhus I min resa genom länet har jag bland annat genomfört en stor föreläsningsserie i Fagersta där totalt 250 personer under 2 timmar har tagit del av de tankar som vävts fram i mitt arbete. Efter sommaren kommer jag att träffa tjänstemän i Fagersta och presentera ett förslag till arbetsplatsförlagd utbildning för vårdpersonal. Jag har genomfört studiecirklar för vårdpersonal på två äldreboende i Arboga kommun och med början i september kommer personal på ett äldreboende i Surahammar att delta i en studiecirkel. Studiecirklarna genomförs med fyra träffar om vardera 2 timmar. I Kungsör har jag genomfört fyra föreläsningar för samtliga vårdpersonal på ett äldreboende. I Köpings kommun har jag genomfört en föreläsning för 40 värdegrundsledare. Äldrenämnder/chefsgrupperingar i Kungsör, Arboga, Hallstahammar och Surahammar har erhållit presentation. I Västerås har jag träffat en personalgrupp som regelbundet har kontakt och träffar anhöriggrupper. Personal i Sjukhuskyrkan i Västerås har uppvaktats och tagit del av mitt arbete. Länets pensionärsorganisationer har bjudit in mig vid tre tillfällen och till hösten har jag bokat in ytterligare två träffar. I mars månade presenterade jag mitt arbete på Medicinhistoriska sällskapets årsstämma i Västerås. Mälardalens högskola genomför just nu en kartläggande studie för att studera och beskriva hur vårdpersonal och vårdtagare inom kommunal äldreomsorg i hemmet kommunicerar. Jag har fått en förfrågan att ingå i en referensgrupp. Detta arbete påbörjas under hösten. Västmanlands kommuner och landsting och Studieförbundet vuxenskolan kommer att arrangera ett riksseminarium, Perspektiv på existentiell hälsa i praktiken, i Västerås den oktober. Glädjande är att Bodil Jönsson kommer att delta som föreläsare den 13 oktober. Jag har fått en inbjudan som föreläsare den 14 oktober och har givetvis tackat Ja till detta. Att presentera mitt arbete har varit mycket inspirerande och gensvaret har genomgående varit mycket positivt. De existentiella frågornas betydelse har bara stärkts över tid och jag har också fått många synpunkter och reflektioner från åhörare som har förstärkt budskapet. Det finns ett uttalat behov av att föra fram de existentiella frågornas betydelse inom äldreomsorgen. Under hösten kommer spridningsarbetet att fortsätta och det finns inget som tyder på att efterfrågan och intresset har avtagit ute i kommunerna.

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Presentation: Margareta Jansson ersättare för Guy Lööv, deltagit i framtagandet av Äldrevårdsprogrammet

Presentation: Margareta Jansson ersättare för Guy Lööv, deltagit i framtagandet av Äldrevårdsprogrammet Råd för råden Presentation: Margareta Jansson ersättare för Guy Lööv, deltagit i framtagandet av Äldrevårdsprogrammet Sjuksköterska Barnmorska Vårdlärare Utvecklingschef Närsjukvårdschef Presentation Förväntningar

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Vård- och omsorgsförvaltningen Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Slutrapport Mölndals stad December 2012 Lotta Malm Projektledare Projekt BRA-grupper

Läs mer

Kostnadseffektiv och kvalitativ dagverksamhet

Kostnadseffektiv och kvalitativ dagverksamhet Kostnadseffektiv och kvalitativ dagverksamhet Inbjudan till konferens i den 10-11 februari 2011 TALARE Högskolan Jönköping Cecilia Henning Nora kommun Gunilla Jansson Barbro Sahlin Tidaholms kommun Christina

Läs mer

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden 2012 10 25 170 21. Dnr 2012/471 74

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Allmänna utskottet. Socialnämnden 2012 10 25 170 21. Dnr 2012/471 74 Socialnämnden 2012 10 25 170 21 Dnr 2012/471 74 Tema rörande vård om de mest sjuka äldre, kvalitetsregister inom hälso och sjukvård, sociala innehållet, rehabgruppens arbete och övertagande av hemsjukvården

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Öppna jämförelser i socialtjänsten

Öppna jämförelser i socialtjänsten 12 september 2011, Växjö konserthus Öppna jämförelser i socialtjänsten I juni 2006 publicerades den första öppna jämförelsen. Då var det kvaliteten inom hälso- och sjukvården som publicerades. Ett år senare,

Läs mer

INBJUDAN. Innovationsstafetten LÖS VARDAGSPROBLEM SKAPA SAMHÄLLSLÖSNINGAR

INBJUDAN. Innovationsstafetten LÖS VARDAGSPROBLEM SKAPA SAMHÄLLSLÖSNINGAR INBJUDAN Innovationsstafetten LÖS VARDAGSPROBLEM SKAPA SAMHÄLLSLÖSNINGAR SKL erbjuder Dig och Din kommun att delta i Innovationsstafetten ett initiativ för att stödja innovationskraften i våra kommunala

Läs mer

Till dig som LIA-handledare

Till dig som LIA-handledare Y Till dig som LIA-handledare Grattis! Du har tackat ja till uppgiften att vara handledare för en KY-student på din arbetsplats en uppgift som kan vara både lärorik, stimulerande och ansvarsfull. Inom

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut - ett framtidsyrke, september 2011 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91 86210 96 3 Grafisk form: Malin Stedt

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet MEDBORGARPANELEN 2014 Rapport 4 Journal på nätet MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet Enkät nummer fyra är nu slutförd Vilket resultat! Tack alla medborgare för ert engagemang och era

Läs mer

Nyhetsblad januari 2012

Nyhetsblad januari 2012 Nyhetsblad januari 2012 Januari månad har knappt gått förbi men julledigheten och nyårsfirandet känns redan långt borta. Jag tar detta som ett bevis på att det går fort när man har roligt! Ett helt nytt

Läs mer

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel JAG SAMSPELAR JAG VILL LYCKAS JAG SKAPAR VÄRDE JAG LEDER MIG SJÄLV MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel sid 1 av 8 Medarbetar- och ledarpolicy Medarbetare och ledare i samspel Syfte

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

Patientsäkerhetens dag 2015

Patientsäkerhetens dag 2015 Program Patientsäkerhetens dag 2015 Köping den 15 april Västerås den 16 april Tillsammans gör vi vården säkrare Patientsäkerhetens dag Den 15 och 16 april bjuder vi in alla medarbetare och invånare att

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare

Läs mer

PROTOKOLL KOMMUNALA PENSIONÄRSRÅDET

PROTOKOLL KOMMUNALA PENSIONÄRSRÅDET Sida 1 av 6 PLATS OCH TID Gruvsalen, kl 14.00 15.45 NÄRVARANDE Ordförande Ledamöter Ej tjänstgörande ledamöter Bo Brantmark, socialnämnden Peter Graff, socialnämnden Ulf Molin, kommunstyrelsen (fr.o.m.

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Utvärdering av Länsteatrarnas Vårmöte i Växjö 2013

Utvärdering av Länsteatrarnas Vårmöte i Växjö 2013 Utvärdering av Länsteatrarnas Vårmöte i Växjö 2013 Totalt var 54 personer anmälda till Länsteatrarnas vårmöte, då är våra 10 gäster inräknade i summan, så 44 medlemmar deltog. Svarsfrekvensen var den sämsta

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

STOCKHOLMS STAD BEHÖVER HJÄLP MED ATT LÖSA STORA UTMANINGAR!

STOCKHOLMS STAD BEHÖVER HJÄLP MED ATT LÖSA STORA UTMANINGAR! ÄLDREFÖRVALTNINGEN Version 1.0 Karin Gens/Johan Schuber SID 1 (6) 2012-03-15 STOCKHOLMS STAD BEHÖVER HJÄLP MED ATT LÖSA STORA UTMANINGAR! OpenLab projekt - inom området: Ett värdigt åldrande Uppdragsgivare

Läs mer

Kost- och nutritionsprojekt Projektavslutsrapport

Kost- och nutritionsprojekt Projektavslutsrapport Kost- och Upprättad Ansvarig: Eva Brandt, distriktssköterska Rebecka Persson, dietist Förvaltning:Hyllie SDF och Sociala Resursförvaltningen projektavslutsrapport 1 Innehållsförteckning 1. BASFAKTA...

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI Vi forskar för en säkrare värld 2 Den här skriften har flera hundra författare Skriften i din hand tydliggör vad vi på FOI menar med medarbetarskap och

Läs mer

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola Att arbeta i projekt Näktergalens Förskola Material framtaget 2010 Projektet Kärnan i projektet bygger på observationer och dokumentationer som leder vidare utifrån barnens intressen och frågor. Lyssnandet

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande

Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande Referat från seminarium i Almedalen Almedalsveckan, måndagen den 1 juli 2013 Gotlands Museum, Strandgatan 14, Visby

Läs mer

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP Maria Jönsson Åsa Jönsson Kicki Wemmenborn Bakgrund Vi jobbar på Helgedalskolan i Kristianstad. Helgedalskolan är en 0-5-skola med ca 280 elever.

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

En lärande och utvecklingsinriktad arbetsplats. Seminarium med Per-Erik Ellström, Aros Congress Center, 140408. Dokumentation av gruppdiskussioner

En lärande och utvecklingsinriktad arbetsplats. Seminarium med Per-Erik Ellström, Aros Congress Center, 140408. Dokumentation av gruppdiskussioner En lärande och utvecklingsinriktad arbetsplats Seminarium med Per-Erik Ellström, Aros Congress Center, 140408 Dokumentation av gruppdiskussioner Vad vill vi fokusera på och hur ska vi göra för att skapa

Läs mer

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)?

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)? för de som gick utbildningar betydde det väldigt mycket,att få mer kuskap och att få dela med sig till kollegorna,man känner att man kan utveckla verksamheten mer med de olika kunskaper personer fått.

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Patientmedverkan i riskanalyser

Patientmedverkan i riskanalyser nationell satsning för ökad patientsäkerhet Patientmedverkan i riskanalyser Tips till analysledare, teamledare och uppdragsgivare Patientmedverkan i riskanalyser Tips till analysledare, teamledare och

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

Utvärdering av inspirationsdagar i Örnsköldsvik och Söråker Tillsammans kan vi bättre

Utvärdering av inspirationsdagar i Örnsköldsvik och Söråker Tillsammans kan vi bättre 2013-03-23 Utvärdering av inspirationsdagar i Örnsköldsvik och Söråker Tillsammans kan vi bättre Bakgrund Inom satsningen Bättre liv för sjuka äldre 2013 anordnade Demensnätverket i Västernorrland tillsammans

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Projekt: Fallprevention Svedala kommun

Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projektperiod: 110901-121231 Projektledare: Sofia Fredriksson, Leg sjukgymnast Projektansvarig: Anita Persson, Mas Yvonne Lenander, Enhetschef Hemsjukvården Beskrivning

Läs mer

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Välkommen till konferensen Demens och välbefinnande den 10 oktober 2012 Det unika med konferensen är att föreläsarna förmedlar såväl det senaste

Läs mer

Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare

Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare 2014-02-14 Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare 2014-02-14 Inledning Hälso- och sjukvården har under ett antal år använt elektroniska journalsystem

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2013-09-12 MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 Inledning Carin och Janny hälsade välkommen och presenterade dagens program. Den största delen

Läs mer

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 1 Värdig äldreomsorg Västeråsarna blir allt äldre. Tack vare sjukvården kan vi bota allt fler sjukdomar och många får möjligheten att

Läs mer

Anhörigstöd 2015 och framåt!

Anhörigstöd 2015 och framåt! Hur behöver stödet och de olika verksamheterna se ut för att anhöriga och närstående ska kunna känna att de har kontroll över sina egna liv? Anhörigstöd och framåt! Utveckling av anhörigstödet för personer

Läs mer

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)?

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)? Vi har alla tagit del av olika utbildningar mm och uppdaterat oss.man märker av en mer säkare och tryggare arbetsgrupp. se ovan. bredare kunskap Inte så mycket egentligen. Alla har relevant utbildning.

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

inför grupp. Dramaturgi Retorik

inför grupp. Dramaturgi Retorik KURSprogram Agera Kommunikation AB är, sedan företagets start 2003, en flitigt anlitad partner till företag, myndigheter, kommuner och organisationer som vill kompetensutveckla sina medarbetare inom praktisk

Läs mer

Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G

Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G Institutionen för hälsa och lärande Sjuksköterskeprogrammet Verksamhetsförlagd utbildning VFU Kommunikation i omvårdnad OM124G Mikrobiologi och hygien BM191G Kursansvariga OM124G Stina Thorstensson, stina.thorstensson@his.se

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

Slutrapport projektet YouTube, Twitter och Google för seniorer

Slutrapport projektet YouTube, Twitter och Google för seniorer Föreningen Kulturstorm Rådhusesplanaden 10-12 903 28 Umeå Slutrapport projektet YouTube, Twitter och Google för seniorer 1. Projektbeskrivning Idén med projektet är att introducera internet på ett lekfullt

Läs mer

79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan.

79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan. 79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan. KOMMENTARER: vad var särskilt positivt under dagen och vad kan förbättras? Tänk på innehållet under dagen, förtäring,

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 STADSLEDNINGSKONTORET KOMMUNIKATIONSSTABEN Bilaga 2 DNR 050-2895/2010 SID 1 (5) 2011-06-22 KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 Detta program är ett långsiktigt måldokument där kommunfullmäktige

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Tid till förbättring ger tid till förbättring

Tid till förbättring ger tid till förbättring Tid till förbättring ger tid till förbättring Kort presentation av Vara kommuns arbete kring systematiska förbättringar utifrån Lean tanke- och arbetssätt Mer att läsa Det finns idag inte så jättemånga

Läs mer

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport Utvärdering att skriva för webben Snabbrapport. Jag är 3 3 6 6 7 7 kvinna man egen definition. Befattning 3 3 assistent bibliotekarie chef annan 3. Hur nöjd är du medutbildningen som helhet? Inte alls

Läs mer

Som anhörigkonsulent och enhetschef

Som anhörigkonsulent och enhetschef Med en röd fåtölj i centrum Anhörigcentrum i Örebro genomförde under september månad 2008 ett intensivt marknadsföringsarbete. På TV4 sändes en reklamfilm och ute på stan i Örebro har anhörigsamordnare

Läs mer

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag 1 Plats och tid Hobysalen, stadshuset, kl. 08.30 12.00 Närvarande Sune Håkansson (RP) Äldrenämnden, ordförande Anders Lund (M) Äldrenämnden, ledamot Bo Johansson (S) Äldrenämnden, ledamot Jan-Erik Wildros

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg

Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Patientsäkerhetsberättelse 2012, Adium Omsorg AB, Varberg Verksamheten startade 12 mars 2007, efter godkännande/certifiering av Varbergs kommun. Verksamhetens kontor är beläget med adress, Bandholtzgatan

Läs mer

Projektspecifikation

Projektspecifikation Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2010-04-19 Projektspecifikation Projekt: Kost/Nutrition 2262 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Wera Ekholm Datum: 100407 Godkänd av: Karin

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

4 perspektiv på patientmedverkan i praktiken

4 perspektiv på patientmedverkan i praktiken Memeologen White Paper 2014:01 4 perspektiv på patientmedverkan i praktiken 2014:01 Memeologen White Paper Memeologen Västerbottens läns landsting E-post: memeologen@vll.se Hemsida: www.memeologen.se Memeologen

Läs mer

Kurs för personliga assistenter Studiehandledning. Kursansvarig: Maria Klamas

Kurs för personliga assistenter Studiehandledning. Kursansvarig: Maria Klamas Kurs för personliga assistenter Studiehandledning 2015 Kursansvarig: Maria Klamas 1 Välkommen Du är varmt välkommen till kursen för personliga assistenter vid Högskolan Väst. Kursen är utformad i samarbete

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT

OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT Nyhetsbrev nr 5, 2014 OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT - När jag tänker på hur enkelt det är att bara vara till, lyssna på kunderna, att höra vad de säger och att hjälpa dem med det som de behöver

Läs mer

Job shadow day i dublin 8-10 april 2014 Transnationell aktivitet i GRAF-projektet

Job shadow day i dublin 8-10 april 2014 Transnationell aktivitet i GRAF-projektet Job shadow day i dublin 8-10 april 2014 Transnationell aktivitet i GRAF-projektet Den 8-10 april var GRAF-projektet i Dublin för att ta del av Job Shadow Day. En dag som arrangeras för sjunde gången på

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Ett gott liv var dag

Ett gott liv var dag Ingegerd Eriksson Projektledare SLUTRAPPORT 2015-06-18 Ett gott liv var dag Vård- och omsorgsprojektet 2 Innehåll 1. Sammanfattning 3 2. Inledning 4 3. Resultatredovisning 5 4. Utvärdering av arbetet 7

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING Ett miniprojekt utifrån ESL:s utbildningsmaterial i Näckrosprojektets intention att arbeta över gränserna kommun och landsting. Miniprojektet

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Spira Assistans AB Org.nr 556815 4305 info@spiraassistans.se 040-15 66 85 2 Innehåll Presentation 5 Dina kontaktpersoner 10 Arbetsmiljö

Läs mer

2010-03-25 Vårt dnr 09/5304 Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Sörmlands län och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om stöd till ett långsiktigt förbättringsarbete för de mest sjuka

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

Slutrapport projekt Våga klicka Våga surfa

Slutrapport projekt Våga klicka Våga surfa Slutrapport projekt Våga klicka Våga surfa Sökande: ABF Borlänge Nedansiljan - kommun Rättvik, Studieförbundet Vuxenskolan Rättvik, Kulturenheten Rättviks kommun. Uppdragstagare: ABF Borlänge Nedansiljan,

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Egna kommentarer Autism grundutbildning

Egna kommentarer Autism grundutbildning Utbildning Autism 76 respondenter. 90,8% upplever att de fått inspiration. 90,8% upplever att utbildningen lett till lärande. 90,8% upplever ökat intresse efter utbildningen. 77,6% upplever att de fått

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten Utdrag från rapporten FAS 05 En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region Januari 2009 Carina Åberg Malin Ljungzell APeL Forskning och Utveckling Bakgrund FAS

Läs mer

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014 Resultatrapport Sammanställd den 12 oktober, 2014 Framtagen till: Exempel Framtagen av: IOL TOOL Kopieringsförbud Denna rapport är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som anges

Läs mer

Återrapportering av medel Nationella Tobaksuppdraget

Återrapportering av medel Nationella Tobaksuppdraget Dnr: 705-17285-2008 HFÅ 2008/306 Återrapportering av medel Nationella Tobaksuppdraget Samverkansprojekt Hälsofrämjande insatser för minskat tobaksbruk i Södermanland Ulrica Berglöf Regional Tobakssamordnare

Läs mer

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen. 20130101 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras av landstinget.

Läs mer

Utvärdering av Länsteatrarnas Höstmöte 2013

Utvärdering av Länsteatrarnas Höstmöte 2013 Utvärdering av Länsteatrarnas Höstmöte 2013 Totalt var 58 personer anmälda till Länsteatrarnas vårmöte, då är våra gäster och värdar inräknade i summan, så 53 medlemmar deltog. Vi har fått in totalt 19

Läs mer

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Välkommen till konferensen Demens och välbefinnande den 11 oktober 2012 Det unika med konferensen är att föreläsarna förmedlar såväl det senaste

Läs mer

VI FLYTTAR IN! Oxelösunds kommun VÅR LÖSNING LÖ MIN ARBETSPLATS! RESURSER BEHOV HISTORIA DRÖMMAR. hemsituation ohållbar

VI FLYTTAR IN! Oxelösunds kommun VÅR LÖSNING LÖ MIN ARBETSPLATS! RESURSER BEHOV HISTORIA DRÖMMAR. hemsituation ohållbar VI FLYTTAR IN!? RESURSER BEHOV Rutinanpassning Vanmakt Passivitet MIN ARBETSPLATS! hemsituation ohållbar NULÄGE VÅ VÅR LÖ DRÖMMAR HISTORIA Egenmakt MITT BOENDE! MITT BOENDE VÅR LÖSNING LÖSNING Individanpassning

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2014 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer

Vem är Linnea? Linnea ett samarbetsprojekt

Vem är Linnea? Linnea ett samarbetsprojekt Linnea Kronoberg Layout och produktion: Etyd Foto: Matton (där ej annat anges) Tryck: Davidsons Tryckeri April 2010 Vem är Linnea? Linnea kallar vi en äldre person, man eller kvinna, som har flera sjukdomar.

Läs mer

Modern och innovativ skolutveckling

Modern och innovativ skolutveckling Modern och innovativ skolutveckling Förändringsledning, kunskapsutveckling och systematik i digitala lärmiljöer Ett utbildningsprogram för skolledare och nyckelpersoner Välkommen till 4 dagar med TÄNK

Läs mer

Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer; företrädesvis från huvudstaden, och

Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer; företrädesvis från huvudstaden, och ARBETA MED OSS stockholms Sjukhems ändamålsparagraf är densamma idag som vid grundandet 1867: Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer;

Läs mer

Karriärcoachning hos CoachHuset

Karriärcoachning hos CoachHuset Karriärcoachning hos CoachHuset En karriärcoach hjälper dig att bli tydlig med vem du är, vad du vill och vad du kan. Du blir handlingskraftig för att kunna uppnå dina visioner och mål. En erfaren karriärcoach

Läs mer