samverkansnytt Skogen viktig för människa och industri GIS för effektiva beslut i skogen Skogsindustrin samarbetar för kunskap och kompetens

Transkript

1 samverkansnytt från Högskolan i Gävle hösten 2011 Skogsindustrin samarbetar för kunskap och kompetens Skogen viktig för människa och industri GIS för effektiva beslut i skogen

2 Skogen en självklar del av människans hållbara livsmiljö Högskolan i Gävle har antagit en ny verksamhetsidé som lyder: Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö. Det passar väl in i den uppgift, som enligt högskolelagen är given högskolorna nämligen att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälso sam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa. Som professor i Skoglig marklära har jag, innan jag blev rektor för Högskolan i Gävle, både forskat och undervisat om viktiga processer som sker i våra skogliga ekosystem. Det har övertygat mig om att skogen har en nyckelroll i hållbar utveckling. Den växande skogen motverkar växthuseffekten genom att binda in koldioxid från atmosfären och lagra den i träd och mark under lång tid samt i diverse träbaserade produkter under hela dess livslängd. Skogen producerar dessutom avverkningsrester som tillsammans med skogsindustrins restprodukter kan användas som biobränsle och ersätta fossila bränslen. I ett land som Sverige, där den produktiva skogsmarken upptar en areal som är åtta gånger större än åkermarksarealen, lämnar våra skogsprodukter också ett betydande bidrag till Sveriges handelsbalans. Sverige är i dag världens näst största exportör, efter Kanada, av träbaserade produkter som massa, papper och sågade trävaror. Skogen har även en viktig roll för vår hälsa genom att erbjuda rekreationsmöjligheter och naturupplevelser. Ur ett hållbarhetsperspektiv är det viktigt att hitta en balans mellan ekologiska, ekonomiska och sociala värden som skogen kan leverera. Högskolan i Gävle finns i ett av landets skogrikaste län med flera industrier inom massa och pappersområdet. Detta faktum, tillsammans med vår nya verksamhetsidé, har gjort det naturligt att undersöka hur Högskolan och skogsindustrin i länet kan öka samarbetet. Redan idag samarbetar vi med Ljungbergsfonden för att öka intresset för naturvetenskap och teknik hos länets ungdomar. Som ett led i vår strävan påbörjades under 2010 ett samarbete med skogsindustrin för att etablera ett skogsindustriellt kluster i regionen. Det är med stor glädje jag deltagit i flera möten med företrädare för länets skogsindustri för att hitta en gemensam syn på hur samarbete kan utvecklas. Högskolan har idag inga direkta utbildningar som är anpassade mot denna industri, däremot finns många kurser och utbildningsprogram som är relevanta för branschen. Det finns också starka forskningsmiljöer som kan bidra till utveckling i dessa företag. Det är min förhoppning att samarbetet utvecklas ytterligare till gagn för Högskolan i Gävle, skogsindustrin och en hållbar utveckling. Maj-Britt Johansson Rektor Högskolan i Gävle Innehåll Ljungbergsfonden: Kunskap är framtid 3 Skogsindustriellet kluster 3 Skogsindustrins utmaningar i framtiden 4 Flexibelt och intressant kursutbud för den som jobbar i skogen 4 Gästkrönika av Marianne Svensén, Skogsklustren i Sverige är nyckelaktörer för skogsindustrins framtid 5 Söderhamn Eriksson personal som konkurrensfaktor 6 Positionsbaserade beslut i skogen 7 Pappersarbetarna vid Korsnäs bidrar till forskningen 7 Stina Persson en alumn på Stora Enso 8 Framtagen av: Avdelningen för Kommunikation och Samverkan, Högskolan i Gävle. Texter: Helen Karlsson, Roland Norgren, Anna Näsman, Marianne Svensén. grafisk form: Marianne Carlsson. Fotografer: Stéfan Estassy, Helen Karlsson, Åke Nilsson. Omslag: Studenter vid Högskolan i Gävle, fotograf Stéfan Estassy. 2 samverkansnytt HiG

3 Upptäckarland, Teknikerjakten på Högskolan I Gävle Ljungbergsfonden: Kunskap är framtid Stiftelsen Erik Johan Ljungbergs Utbildningsfond, i dagligt tal Ljungbergsfonden, är en av Sveriges största privata fonder för utvecklingsprojekt inom teknik, naturvetenskap och entreprenörskap. Kunskap är framtid är mottot skapat av stiftelsens grundare Erik Johan Ljungberg för över 100 år sedan. Idag stöder Ljungbergsfonden framåtsträvande utbildningsprojekt som lägger stor vikt på nätverks skapande mellan skola, näringsliv och samhälle i ett långsiktigt perspektiv. Teknikerjakten Teknikerjakten är ett samarbetsprojekt mellan E J Ljungbergs utbildningsfond, Högskolan i Gävle samt Gävle och Älvkarleby kommun. Projektet syftar till ökad nyfikenhet och intresse för naturvetenskap och teknik så att ämnena ska upplevas som spännande arbetsområden i framtiden. Teknikerjakten initierar, stödjer och stimulerar aktiviteter som stärker elevers intresse för och lärande i naturvetenskap och teknik. Samtidigt utvecklas konkret marknadsföring för att öka antalet sökande till yrkeseller studieförberedande tekniska/naturvetenskapliga gymnasieprogram och utbildningar på högskolenivå. Aktiviteter som genomförs Ljungbergsfonden och Teknikerjakten har flera aktiviteter för att möta ungdomar och inspirera dem till att välja en yrkesbana inom teknik eller naturvetenskap. Exempel är: Ingenjörskvällar där företag och studenter kan mötas inför ansökan till högskolan. Syftet är att stimulera fler studenter att välja utbildningar inom teknik och naturvetenskap. Teknikåttan en nationell tävling för årskurs 8 där huvudsyftet är att väcka intresse för naturvetenskap och teknik. Tävlingen relaterar till vardagsnära teknik och vill visa att det finns flera vägar till kunskap. Skolprojekt där skolor kan söka medel för att arbeta med projekt inom naturvetenskap och teknik, till exempel John Bauergymnasiet som har köpt utrustning för att öka intresset för UF-företag* och teknik, eller Sofiedalsskolan som köpt in byggsatser för legorobotar, för att intressera eleverna för styr-och-regler-tänk samt Vasaskolan som anordnat en naturvetardag för årskurs 8. Besöksaktiviteter vid Högskolan i Gävle, där 2500 elever från regionen upplevt teknik och naturvetenskap under våren För mer information om Ljungbergsfonden och Teknikerjakten vid Högskolan i Gävle, kontakta Maria Strand, maria.strand@hig.se, Läs gärna mer om Ljungbergsfonden på: * Ett UF-företag är ett företag startat av gymnasieelever, där företag drivs under ett läsår, läs mer på Skogsindustriellt kluster Under 2010 påbörjades ett samarbete mellan länets skogsindustri och Högskolan i Gävle för att etablera ett skogsindustriellt kluster. Ljungbergsfonden deltar som en partner. Eftersom Gävleborgs län har en gedigen historia inom skogsindustrin, som dessutom är vår basindustri i dag, är det viktigt att skapa förutsättningar för samarbete och samsyn inom näringen. Inom klustret lyfts frågor som rör rekrytering och kompetensutveckling samt tankar gällande branschens näringslivsrelaterade frågor. Vid klustrets träffar presenterar också olika företag sig själva och sin verksamhet, för att aktörer inom skogsindustrin i länet ska få en bättre kunskap om varandra. Medlemmar i det skogsindustriella klustret pre senteras på Högskolans webbplats; samverkansnytt HiG 3

4 Skogsindustrins utmaningar i framtiden NAMN: Ulrika Spåls FÖRETAG: Korsnäs AB BEFATTNING: HR direktör NAMN: Eva Karlsson Berg FÖRETAG: Stora Enso Skutskär BEFATTNING: Fabrikschef Kompetens och rekrytering vilka utmaningar ser ni i framtiden? Varför är Högskolan i Gävle viktig för länet? Korsnäs står inför samma utmaning som industrin i övrigt när det gäller framtida kompetensförsörjning, samtidigt som vi har fokus på ökad produktivitet och effektivitet måste vi säkra vårt kompetensbehov både idag och i framtiden. För att hantera kommande pensionsavgångar och den generationsväxling det medför och den marknadsstyrda kompetensväxlingen måste vi bli mycket träffsäkra när det gäller rekrytering av rätt kompetens och samtidigt utveckla våra egna medarbetare. Vi lägger idag större vikt vid att se långsiktigt på vårt rekryteringsarbete. Vi kommer med andra ord att behöva gasa och bromsa samtidigt. Att fortsätta att utbilda och höja kompetensen i regionen är viktigt för många av regionens företag. Det är viktigt att Högskolan och regionens företag hittar bra samarbetsområden så att vi utbildar och hittar utmaningar för studenterna inom de kompetensområden där jobben finns i framtiden. Vi kommer att behöva rekrytera mycket ungdomar de närmaste 5 10 åren, framför allt med teknisk utbildning. A och O för oss är att ha rätt man på rätt plats och att locka till oss framtidens medarbetare med rätt kompetens och personlighet. Vi står inför ett generationsskifte och ser att medarbetare med natur och/eller teknisk bakgrund är ett måste för att förstå och lättare kunna greppa logiken bakom de enorma system som ett massabruk inrymmer. Med rätt teknisk kompetens och en personlighet som innebär att individen tar för sig, driver på, samarbetar och som har ett kritiskt/problemlösande tänkande, vilket en högskole- eller universitetsutbildning ger, kan vi konkurrera med alla i framtiden. En bra högskola drar till sig ungdomar som vill studera och många rotar sig i de trakter de studerat. Den är också viktig för att få behålla och utveckla de medarbetare som redan finns här. Med ett utbud som matchar företagens framtida rekryteringsbehov kan Högskolan bli ett nav i den kraft som utvecklar hela regionen. Vad brinner du för inom ämnet skog/ utbildning? Jag tycker att hela miljöfrågan och det kretslopp som vi arbetar inom är både viktigt och intressant. Skogsbruket och produkter med skogen som råvara är något som vi i Norden ska vara riktigt stolta över. Vi lägger ner mycket tid och resurser på att hållbart bruka skogen och att tillväxten är större än avverkningen är en viktig faktor som vi måste bli bättre på att kommunicera om. Att få ungdomar intresserade av att läsa och utbilda sig, gärna med matematisk och teknisk inriktning. Att få barn och ungdomar att tycka skolan är häftig och att det är häftigt att lära nytt. Flexibelt och intressant kursutbud för skogsindustrin Vid Högskolan i Gävle finns kurser som går på halv- eller kvartsfart och/eller på distans. Dessa faktorer underlättar för den som vill utveckla sin kompetens genom studier i kombination med ett arbete. Vi anpassar utbildningen efter företagets behov För företag som ser att flera anställda har liknande behov och önskar att kursen anpassas i innehåll, omfattning eller längd, är en lösning att köpa en uppdragsutbildning. Högskolan i Gävle arrangerar också öppna uppdrags utbildningar där kurser skräddarsys för arbetslivets behov och där det finns plats för deltagare från olika arbetsgivare, vilket i sig skapar viktiga nätverk mellan deltagarna. Exempel på utbildningar Högskolan i Gävle erbjuder utbildningar inom teknik, ledarskap, ekonomi, juridik, friskvård och flera andra områden. Med tanke på skogsindustrins behov finns därför en folder som presenterar ett urval kurser. Mer information och fler kurser finns på Kontakta gärna Anna Näsman, anna.nasman@hig.se, samverkansnytt HiG

5 Gästkrönikör Skogsklustren i Sverige är nyckelaktörer för skogsindustrins framtid NAMN: Marianne Svensén organisation: Skogsindustrierna BEFATTNING: Branschekonom, Direktör enheten branschoch marknadsanalys Skogsindustrin är en av Sveriges viktigaste näringsgrenar som skapar sysselsättning i hela landet. Med sin förnybara råvara spelar skogsindustrin en nyckelroll i utvecklingen mot en biobaserad ekonomi. Men konkurrensen från nya tillverkare, digitala media och andra material ökar ständigt, och kraven på utveckling av nya processer och produkter stiger. Skogsindustrin 1 spelar en stor roll i den svenska ekonomin. Av svensk industris sysselsättning, export, omsättning och förädlingsvärde svarar skogsindustrin för procent. Industrin är starkt exportinriktad. Med huvudsakligen inhemsk råvara och liten import av skogsindustriprodukter ger skogsindustrin ett stort bidrag till handelsbalansen. Sverige är världens näst största exportör sammantaget av papper, massa och sågade trävaror. Sveriges andel av massa- och pappersexporten i världen har trendmässigt gått tillbaka när ny kapacitet tillkommit i andra delar av världen. För sågade trävaror däremot ökar Sveriges andel av exporten. Skogsnäringen 2 är ett starkt kluster i Sverige, och vid flera universitet och högskolor har forsknings- och utvecklingscentra med inriktning mot skog och skogsindustri vuxit fram. Genom samarbetet i klustret genereras sysselsättning och utveckling av kunskap och kompetens, som stärker skogsindustrins konkurrenskraft. Tillsammans med underleverantörer av produkter och tjänster skapar skogsindustrin omkring arbeten. Trävaruindustrin och massa- och pappersindustrin är de industribranscher som har störst indirekt effekt på sysselsättning i andra branscher, och massa- och pappersindustrin är den bransch som har störst sysselsättningseffekt på tjänstesektorn 3. Det handlar om företags- och konsulttjänster, och skogsindustrin är en stor köpare av transporttjänster. I flera län har skogsindustrin mycket stor betydelse för länets syssel sättning. Gävleborgs län är ett av de fem län i Sverige där skogsindustrin svarar för 20 procent eller mer av länets industrisyssel sättning. Skoglig och skogsindustriell forskning i Sverige håller världsklass inom flera områden. En fortsatt framgångsrik svensk skogsnäring är inte möjlig utan en stark forskning. Den förnybara resurs som skogen utgör kan vara avgörande för att utveckla en svensk biobaserad ekonomi. Skogsindustrin tror på en gynnsam utveckling för skogsindustriklustret, baserat på effektivitet, kunnande och kompetens, forskning, utveckling och innovationer och har därför formulerat en vision för år 2035: produktionen (mätt som förädlingsvärde) i det svenska skogsindustriklustret ska fördubblas till år 2035, och minst hälften av tillväxten ska komma från nya produkter. Det är en utmaning för alla inblandade. Men strömmen av notiser om nya produkter med fibern som bas och med stort kunskaps- och tjänsteinnehåll bådar gott för framtiden. 1) Till skogsindustri räknas här massa-, pappers- och pappersvaruindustrin, sågverks- och övrig trävaruindustri. 2) Med skogsnäringen avses här skogsbruket och skogsindustrin. 3) Källa: Det nya näringslivet; rapport från Almega och Unionen, samverkansnytt HiG 5

6 Söderhamn Eriksson Kunnig personal är en konkurrensfaktor Kort om företaget Företaget Söderhamn Eriksson är en av Europas ledande tillverkare av sågverksmaskiner och har ca 220 anställda. Verksamheten bedrivs huvudsakligen i Söderhamn och Mariannelund samt i ett antal dotterbolag i utlandet. Företaget ingår i den familjeägda Cellwoodgruppen. Söderhamn Eriksson är en del av det skogsindustriella klustret och har ökat sin samverkan med Högskolan i Gävle genom sitt samarbete i Co-op-programmet för maskiningenjörer. NAMN: Ulrika Helsén BEFATTNING: Personalchef företag: Söderhamn Eriksson Söderhamn Eriksson samarbetar i Co-op Från hösten 2011 samarbetar Söderhamn Eriksson i Högskolans Coop-program för maskiningenjörer, där den första arbetsperioden infaller våren Högskolan har utbildat maskiningenjörer tidigare, nyheten är att studenterna kan välja att läsa sin utbildning med inplanerade arbetsperioder. Studenterna går nu sin första termin, och får träffa sina presumtiva arbetsgivare under höstterminens senare del. Ulrika Helsén berättar att de behöver skapa kontakt med framtida med arbetare och därigenom öka chansen att hitta rätt medarbetare. Då ungdomarna i Söderhamn måste flytta för att få en högre utbildning finns en risk att de inte återvänder och där kan denna typ av högskolekontakt vara ett sätt att motarbeta risken. Företaget deltar för att visa att de finns och kanske också bidra till att forma blivande ingenjörer. De ser fördelar i att möta studenter tidigt under utbildningen och därigenom få koll på kunskapsnivån hos blivande och nybakade ingenjörer vilket är en värdefull erfarenhet som arbetsgivare. Genom att delta i programmet får vi också chansen att visa hur roligt det kan vara att arbeta här. Gör vi ett bra intryck är det god PR för vårt företag oavsett vart studenten sen väljer att verka, tycker Ulrika Helsén. En blick framåt Söderhamn Eriksson ser framåt med positiv tillförsikt. De har full beläggning fram till årsskiftet, vilket innebär att de utökat sin personal med fyra till fem visstidsanställda. Att inte veta vad som händer därefter är ett något kort perspektiv, men det hör till vardagen inom branschen. Vi har tidigare legat lite lågt i bemanning på grund av konjunkturen, men skulle det bli ett ökat tryck i produktionen gäller det så klart att snabbt hitta rätt kompetens. Att hitta ett lagomläge i bemanning är en svår balansgång då vi inte kan se så långt fram i taget. Denna problematik är något vi delar med många företag inom industrin. Hur får ni rätt personal och kompetens i framtiden? Skogsindustrin har en lång historia och känns rätt långsiktigt med sin förnybara råvara. Visst har det varit tufft inom sågverksindustrin, men det är ändå ett stabilt affärsområde även om det handlar om att hänga med sin omvärld och de förändrade krav som ställs, reflekterar Ulrika. En stor utmaning för oss inom sågverks- och skogsindustrin är den generationsväxling vi är inne i, och som kommer att pågå under ett antal år framöver, kommenterar Ulrika Helsén. Söderhamn Eriksson har en relativt hög medelålder bland sina anställda, vilket har den fördelen att det finns mycket erfarenhet hos de anställda. Nackdelen är så klart att en stor del av dessa kommer att gå i pension framöver och därmed ta med sig mycket kunskap, om företaget inte lyckas föra över den till den yngre generationen. Vi har ett antal nyckelpersoner som kommer att sluta inom de närmsta åren. För att klara utmaningarna måste företaget arbeta mer långsiktigt med kompetensutveckling och attrahera rätt medarbetare. En del i det är att agera mer aktivt mot externa aktörer som exempelvis Högskolan i Gävle. Långsiktigt handlar det också om att många aktörer tillsammans måste få den yngre generationen intresserad av teknik. Idag finns ett minskat intresse för teknik och naturvetenskap bland unga. Därför är det viktigt att vi som företag är med och engagerar oss i Teknikcollege och projekt som KomTek där vi kan påverka innehållet. I projektet KomTek är tanken att man ska börja redan i förskolan. Genom marknadsföring kan verksamheten och företaget också göras mer synligt. Har man aldrig varit på en industri kan det finnas fördomar som att industrin bara är skitig och bullrig. Söderhamn Eriksson är ett globalt företag med världen som marknad. Det finns så många olika arbetsuppgifter inom industrin och tekniken går framåt, avslutar Ulrika Helsén. Läs mer om Co-op på eller kontakta projektledaren Magnus Lemoine, magnus.lemoine@hig.se, samverkansnytt HiG

7 Vad är GIS? Geografiska InformationsSystem (GIS) är datorbaserade system som används för att samla in, lagra, bearbeta och analysera samt presentera lägesbunden information. Positionsbaserade beslut i skogen GIS-klustret Future Position X och Högskolan i Gävle genomför projektet DaGIS. DaGIS står för Demonstration och användning av Geografisk Information i Samhället och syftar till att visa på hur GIS kan användas inom olika tillämpningsområden. Ett av områdena där GIS kan användas är skogsnäringen. I flera moment inom det moderna skogsbruket används position som en viktig informationsdel. Vid planering av avverkningar, vid arbete i skördare och skotare samt för transport fram till industrierna används GIS. Trots detta finns fortfarande en hel del outnyttjade möjligheter inom skogsbruket när det gäller att dra nytta av positionen. Ett sådant exempel är vid röjning. Vid Högskolan pågår ett projekt som utvecklar metoder för att stödja beslutsfattande vid röjning. Hur de unga träden står i förhållande till varandra, av vilken art de är, eventuell förekomst av skador, vilken biotop de växer i samt en rad andra faktorer, påverkar de beslut som ska fattas när röjningen genomförs. Ämnesgruppen för Besluts-, Risk- och Policyanalys, BRP, driver projektet som har flera aspekter: I det korta perspektivet kan resultatet från projektet vara hjälpmedel för att utbilda röjare. I det längre perspektivet kan olika grad av automatisering uppnås med hjälp av det arbete som genomförs i projektet. Den forskning och utbildning som bedrivs inom BRP gäller bland annat sammanfattningsmått vid beslutsfattande, beslutsteoretiska expert system samt automatisering av beslutsfattande. Kontakta Roland Norgren, roland.norgren@hig.se, eller Ulla Ahonen-Jonnarth, ulla.ahonen-jonnarth@hig.se, för mer information. Pappersarbetarna vid Korsnäs bidrar till forskningen Forskaren Marina Heiden har genom FAS, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, fått pengar till ett forskningsprojekt som handlar om att hitta kostnadseffektiva metoder för att samla in information om fysisk belastning i arbetslivet. Centrum för belastningsskadeforskning (CBF) har till uppgift att bidra till att minska den belastningsrelaterade ohälsan i arbetslivet, förklara dess orsaker och begränsa dess konsekvenser. Verksamheten ska därigenom leda till vinster för samhället, en ökad lönsamhet i näringslivet, och förbättrade livsvillkor för enskilda individer. Kroppen i arbete från problem till potential heter det FAS-centrum som tilldelats CBF. Att bli FAS-centrum innebär ett stort och långsiktigt ekonomiskt tillskott 50 miljoner kronor över 10 år och är en stark indikation på att forskningen som får stödet är i internationell toppklass och att organisationen bakom är stabil och trovärdig. Läs mer om CBF och FAS-centrum på I forskningsprojektet har man samarbetat med personal vid Korsnäs. Pappers arbetarna vid Pappersmaskin 2 har bidragit till att Marina Heiden, och hennes medarbetare, har kunnat samla in data till sin forskning. Personalen vid Korsnäs har medverkat i forskningsprojektet genom att svara på enkätfrågor om hälsa och arbetsbelastning. De har också i sitt dagliga arbete och vid olika skift blivit skuggade av forskarna. Med mätutrustning på kroppen, som mäter belastningen och en kamera som följer dem och registrerar arbetet, hämtas data in som sedan forskarna bearbetar. Samarbetet med Korsnäs har fungerat väldigt bra och har gett oss möjligheter att studera detta vid en industri med en hel del manuellt arbete, säger Marina Heiden. För Korsnäs betyder detta att de får frågor om arbetsbelastning vid avdelningen belysta, och de kan om det behövs vidta passande åt- gärder utifrån den information forskningsprojektet ger dem. Om och hur forskningsresultaten används i verksamheten är ett beslut som Korsnäs själva fattar. Nu ser vi fram emot att få ta del av kartläggningen och därigenom kunna identifiera vart arbetsbelastningen är särskilt stor. För oss som jobbar aktivt med arbetsmiljöfrågor har det varit jättebra att vara med i projektet, säger Per-Olov Welde, produktionschef vid PM 2. Vid avdelningen arbetar 56 personer och gensvaret för att delta i studien har varit stort. Redan nu sker arbetsrotation som en förebyggande åtgärd vid avdelningen och eventuellt kommer man i framtiden att utöka rotationen. I dag inväntar Korsnäs den kompletta kartläggningen, för att ta ställning till framtida åtgärder. Vill du veta mer om forskningsprojektet, kontakta: Marina Heiden, lektor, CBF, marina.heiden@hig.se, samverkansnytt HiG 7

8 Hallå där..! Stora Enso, Skutskärs Bruk Stina Persson, tidigare student vid Högskolan i Gävle Chef för Förebyggande underhåll på Stora Enso Skutskär Program: Energisystemingenjör Examen: 2005 Stina Perssons examensarbete som hon gjorde vid Stora Enso, Skutskärs Bruk belönades med stipendier från Sandvik, Gävle Energi och Stora Enso. Efter studierna erbjöds Stina jobb som FU-ingenjör på pappersbruket. Vad gör du idag och har du någon kontakt med Högskolan? Idag arbetar jag som chef för avdelningen Förebyggande Underhåll vid Stora Ensos pappersmassabruk i Skutskär, berättar Stina och beskriver hur hon hamnade i den rollen. Som FU-ingenjör arbetade hon med frekvensanalyser och vibrationsmätningari maskinerna och gjorde så i några år. Sedan valde hon att ta tjänstledigt för att prova arbeta som konsult. För mig passar det dock bättre att vara anställd vid ett stort företag som Stora Enso. Det känns bra för mig att få vara med och styra utvecklingen i ett längre perspektiv helt enkelt, säger Stina som kom tillbaka till fabriken efter ett tag. Under en omorganisation erbjöds Stina att leda den avdelning hon arbetade på. Idag är hon chef på avdelningen med 15 anställda, alla män och med en medelålder på cirka 55 år. Att hon är enda kvinnan och dessutom nästan yngst är dock inget hon väljer att fokusera på. Har du någon ledarskapsutbildning? Jag har fått och får fortlöpande utbildning inom företaget, som ledarskapsutbildningar och en utbildning till certifierad underhållsledare. Jag har också genom SPCI Mentorsskap fått en mentor som betyder oerhört mycket för min utveckling som chef. Vi diskuterar olika frågor inom ledarskap och mentorskapet vilket ger mig en bredare syn på ledarskap, säger Stina. Efter sommaren har Stina rekryterat två nya medarbetare och har därför haft kontakt med sina tidigare lärare vid Högskolan. Efter tips från dem fick hon kontakt med Niclas Lind från Gävle, som utbildat sig till Maskiningenjör vid Högskolan i Gävle och även har en magisterexamen inom Energisystem. Stina har rekryterat honom som FU Ingenjör till avdelningen. Vad bidrar till att ni får rätt kompetens i framtiden? Att utbildningen har anknytning till verkligheten och inte blir för teoretisk. Det är också viktigt att de som undervisar på högskolenivå kommer ut och får praktiskt erfarenhet av industrin och att de följer med i utvecklingen, säger Stina som hälsar både lärare och studenter välkomna på studiebesök. Hur ska vi locka fler till skogsindustrin? Jag tycker att man bör visa att det inte enbart handlar om teknik, mycket handlar också om att skapa relationer och att hitta rätt sätt att arbeta på, menar Stina. Varför är Högskolan i Gävle viktig för skogsindustrin i länet? Samarbetet mellan skogsindustrin och Högskolan är viktigt, inte minst då vi måste se Högskolan som vår rekryteringsbas, avslutar Stina. Kontakttorget Har du förslag på hur vi kan samarbeta eller har du frågor kring samverkan? Välkommen till oss på Kontakttorget! Du når oss enklast via växeln, eller på vår gemensamma e:post: kontakttorget@hig.se För mer information om Samverkan vid Högskolan i Gävle Högskolan i Gävle Gävle HiG är miljöcertifierad enligt ISO och satsar nu på hållbar utveckling!