Kultur och entreprenörskap

Transkript

1 Kultur och entreprenörskap Dokumentation av konferens i Tällberg oktober 2008 Nutek Riksantikvarieämbetet Statens kulturråd 1

2 2 Nutek, Riksantikvarieämbetet, Statens kulturråd 2009 (sedan 1 april ingår Nuteks verksamhet i Tillväxtverket) Foto: Ornässtugan från början av 1500-talet, foto: Bengt A Lundberg (omslag). Gruvlave från Grängesberg, foto: Bengt A Lundberg (sid. 8). Varphögar vid Falu rödfärgsfabrik, foto: Bengt A Lundberg (sid. 18). Odlingslandskap i Östra Rönnäs, foto: Pål-Nils Nilsson (sid. 27), foto: Birgitta Wahlberg (sid. 34). Printed in Sweden by: Alfa Print AB, 2009 ISBN:

3 Innehåll Förord, sid. 5 Bakgrund, sid. 6 Föredrag under konferensen sammandrag, sid. 8 Deltagarnas synpunkter, sid. 31 Arrangörernas slutsatser och fortsatt arbete, sid. 33 Bilagor, sid. 36 Bilaga 1: Konferensprogram, sid. 36 Bilaga 2: Förteckning över föredragshållare, sid. 39 Bilaga 3: Förteckning över deltagare, sid. 40 Bilaga 4: Formulär för utvärdering, sid. 43 Bilaga 5: Litteraturförteckning, sid. 46 3

4 4

5 Förord Sedan början av 2000-talet har kultursektorsmyndigheterna arbetat med frågor kring kultur, kulturarv och regional utveckling och tillväxt samt i samarbete genomfört ett par konferenser kring samma tema. De senaste årens konferenser har haft regeringens inriktningsdokument för den regionala tillväxtoch utvecklingspolitiken Nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning och de uppdrag som myndigheterna har inom ramen för detta som plattform. Konferensen Kultur och entreprenörskap i Tällberg den oktober 2008 syftade till att synliggöra ett utvecklat entreprenörskap inom kultursektorn som en resurs i lokal och regional utveckling och tillväxt. En avsikt var också att lyfta fram olika former av centrala stöd och skapa en diskussion om hur dessa kan utvecklas. Deltagarna, som uppgick till ca 130 personer, kom från hela landet och representerade offentliga nationella, regionala och lokala aktörer, företag, organisationer, universitet och högskolor m.m. För innehållet i anförandena svarar respektive föredragshållare. Dokumentationen av föredragen har sammanställts av författaren Klas Gustafson, Nostra. Arrangörerna vill ta tillfället i akt att tacka alla som bidragit till konferensens genomförande, genom medverkan, planering eller deltagande, och till att vi fick möjlighet att illustrera och diskutera viktiga och intressanta verksamheter och frågeställningar inom konferensens tema. Det är arrangörsgruppens ambition att i framtiden återkomma med ytterligare konferenser under temat Kultur, kulturarv och entreprenörskap samt regional utveckling och tillväxt. Konferensen var ett samarrangemang mellan Riksantikvarieämbetet, Kulturrådet och Nutek i samarbete med Länsstyrelsen i Dalarna, Region Dalarna och Landstinget Dalarna. Stockholm i mars

6 Bakgrund Kultursektorsmyndigheterna (Riksantikvarieämbetet, Kulturrådet och Riksarkivet) har en lång tradition av samverkan inom området hållbar regional utveckling och tillväxt. I takt med att kulturfrågor och hur dessa kan vara med och bidra till en hållbar tillväxt kommit att få ökat fokus i samhällsutvecklingen har den redan etablerade samverkan varit betydelsefull. Flera tidigare samverkansprojekt har även omfattat samverkan med Svenska Filminstitutet och Sveriges Kommuner och Landsting samt tillväxtmyndigheter som Nutek Verket för näringslivsutveckling och ITPS Institutet för tillväxtpolitiska studier. I Regeringens styrdokument för den regionala tillväxtpolitiken Nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning har kultur och naturvärden lyfts fram som utpekade tillväxtfaktorer. Den nationella strategin omfattar ett antal prioriterade arbetsfält. Dessa är: Innovation och förnyelse Arbetskrafts- och kompetensförsörjning Tillgänglighet Strategisk gränsöverskridande samverkan Regeringskansliet har särskilt tryckt på tillvaratagandet av kultur och kulturarv i prioriteringen Innovation och förnyelse. Även i de tre andra prioriteringarna har kulturen och kulturarvet flera ingångar om än inte från nationellt centralt håll särskilt utpekade. Sedan hösten 2007 har kultursektorsmyndigheterna, Nutek m.fl. myndigheter samverkat kring regeringsuppdraget Tematiska myndighetsgrupperingar som avrapporterats i april Nutek har varit sammanhållande myndighet för prioriteringen Innovation och förnyelse där bl.a. två arbetsgrupper inom kulturområdet (Natur- och kulturmiljöer samt Kreativa näringar) identifierats. Regeringsuppdraget har syftat till att främja en ökad dialog mellan staten och regionerna samt mellan olika nationella aktörer. I uppdraget har även ingått att identifiera konkreta insatser för ett ökat erfarenhets- och kunskapsutbyte mellan den nationella och regionala nivån. I de båda kulturarbetsgrupperna har man arbetat med att lyfta kulturens betydelse som tillväxtfaktor utifrån ett antal projekt. Därtill har de valda projekten varit en innovativ grund för att främja utvecklandet av nya dialog- och samarbetsformer mellan den nationella och regionala nivån. Inom ramen för detta uppdrag har också Kulturrådet genomfört en kartläggning via enkät av länens/regionernas arbete med de kreativa näringarna. Den första samverkan i det regionala utvecklings- och tillväxtarbetet mellan kultursektorsmyndigheterna handlade om strukturfonderna. Sedan 1995 har kultursektorsmyndigheterna suttit med som representanter i de nationella övervakningskommittéerna för flera av de europeiska 6

7 programmen. Sedan 1997 har också en årlig återrapportering av utfallet för kultursektorn i strukturfonderna gjorts till Regeringskansliet. Strukturfonderna har varit särskilt framgångsrika för kulturprojekt och under föregående period kan det konstateras att närmare 10 procent av strukturfondsmedlen gått till kulturprojekt mot ursprungligen beräknade dryga 2 procent. Det är främst under prioriteringar som God livsmiljö och Attraktivitet som kulturprojekten har återfunnits. Frågan om lärande och spridning av resultat har varit prioriterad i myndigheternas samverkan. Sedan en bit in på 2000-talet har var eller vartannat år olika konferenser/seminarier med spridande av goda exempel och en problematisering av kulturens betydelse i den regionala utvecklingen anordnats under temat Kultur och regional utveckling. Fr.o.m har konferenserna också haft en inriktning mot entreprenörskap och företagande i takt med att politikområdet regional utveckling genom regeringsskiftet 2007 ändrades till regional tillväxtpolitik. Som regel har konferenserna samordnats av Riksantikvarieämbetet. Den första konferensen med entreprenörskapet i fokus var anordnandet av konferensen Kulturarv och entreprenörskap i samarbete med Internationella handelshögskolan (IHS) i Jönköping våren I fokus för denna konferens var kulturarvets och kulturmiljöns utvecklingspotential i det regionala utvecklings- och tillväxtarbetet. Nu föreliggande konferens Kultur och entreprenörskap i Tällberg hösten 2008 kan ses som en direkt uppföljning av fjolårets konferens i Jönköping. Årets konferens har en bredare approach genom synliggörandet av såväl de fria konsterna som kulturmiljön som en viktig grund för främjandet av ett utvecklat entreprenörskap och företagande. Konferensen har tagit avstamp i Dalarnas rika kultur och kulturarv och dess långa tradition av ett utvecklat entreprenörskap med länets kulturvärden som bas för turistnäringen. Därtill har ett syfte med konferensen varit att presentera nationella myndigheters olika stöd och verktyg för att främja en ytterligare utveckling av entreprenörskap och företagande inom hela kultursektorn. 7

8 Föredrag under konferensen sammandrag Välkommen till konferensen Kultur och entreprenörskap, Tällberg och Dalarna. Maria Norrfalk, landshövding i Dalarna Konferensen inleddes med att Maria Norrfalk hälsade del tagarna välkomna till ett landskap och län där kultur och entreprenörskap i samverkan har gamla anor. Dalahästen är ett exempel. Trähästar som dem skogs arbetarna täljde runt elden efter arbets dagens slut började på 1920-talet tillverkas kommersiellt av två familjeföretag i Nusnäs utanför Mora. I dag symboliserar dalahästen inte bara Dalarna, utan hela Sverige. Kulturen och kulturarvet har stor betydelse för Dalarna, det ger inkomster och arbets till fällen. Mycket av tillverkning och utveckling går att flytta till andra länder och andra världs delar. Kulturen, kulturmiljön och vårt kulturarv kan däremot inte utlokaliseras, betonade Maria Norrfalk: För ett län som Dalarna, med en stor landsbygd och en viktig besöksnäring, är detta bara en konkurrensfördel. Vi är ganska bra på att använda den men vi kan bli ännu bättre! Jan-Gunnar Lindgren, chef för Samhällsavdelningen inom Riksantikvarieämbetet Jan-Gunnar Lindgren påpekade i sitt välkomst anförande att Tällberg utgör en levande illustration till den vision myndigheten har för kulturarvet: Angeläget tillgängligt användbart. Att denna konferens om Kultur och regional utveckling hade entreprenörskap som tema såg han som en direkt följd av 2007 års konferens i Jönköping. Bland slutsatserna från den föregående konferensen lyfte han fram tre: Samverkan. Ett nyckelord för att omsätta goda idéer till verklighet och för att före tagande och entreprenörskap ska kunna öka inom kulturområdet. För myndigheterna gäller att ge samstämmiga och entydiga besked. EU:s fonder och program har stor betydelse för genomförandet av olika satsningar kopplat till kultur och regional utveckling och tillväxt. Hållbar utveckling. Goda helhetslösningar kräver att ekonomisk, social och miljömässig utveckling är i balans. Det är stolta ord och stolta ambitioner, men vi måste flytta ner dem i den praktiska verk ligheten, sa Jan-Gunnar Lindgren. Han fortsatte med att berätta om några pågående uppdrag med anknytning till kultur och entreprenörskap. (Se vidare avsnittet Bakgrund). 8

9 9

10 Uppdragen visar vilken omfattning och vilken kraft det finns i det ämne vi har för de här två dagarna, sa Jan-Gunnar Lindgren. Kennet Johansson, generaldirektör, Statens kulturråd Företagande och entreprenörskap inom kulturområdet är inget nytt fenomen konstaterade Kennet Johansson när han hälsade konferensdeltagarna välkomna. Det finns många aspekter på entreprenörskap inom kulturområdet. En kulturentreprenör är inte alltid företagare och entreprenörskap inom kulturområdet syftar inte alltid till vinstdrivande verksamhet. Kulturentreprenören kan vara en konstnär, som utvecklar sitt konstnärskap antingen som inspiratör i ideella eller offentliga miljöer eller som företagare i eget eller inom andra företag. Kulturentreprenören kan också vara mellanhanden mellan konstnären och näringslivet eller mellan konstnären och publiken. Det gör det möjligt för konstnären att verka på en bredare marknad. Kennet Johansson framhöll att samverkan mellan Kulturrådet, Riksantikvarieämbetet och Nutek har ökat på senare år bl.a. på grund av flera gemensamma regeringsuppdrag. På regional nivå har entreprenörskapsfrågor inom kulturområdet blivit alltmer aktuella i det regionala utvecklings- och tillväxtarbetet. Det är därför särskilt roligt att den här konferensen har kunnat anordnas i samverkan mellan oss nationella myndigheter och Landstinget Dalarna, Region Dalarna och Länsstyrelsen i Dalarnas län, avslutade Kennet Johansson. Lars Nyberg, direktör, Nutek, tillika konferensens moderator Lars Nyberg uppmanade deltagarna till interaktion i form av frågor och diskussioner, applåder och burop. Han lyfte fram det som skulle bli ett av konferensens underliggande teman: ett fruktbart samarbete mellan myndigheter som traditionellt inte haft så mycket med varandra att göra. Kultur och entreprenörskap pågående arbeten i regeringskansliet Katarina Höög, Kultur departementet Katarina Höög fick på konfe rensen även representera Närings departementet. Hon var särskilt nöjd med konferenstemat kultur och entre prenörskap, eftersom det är en prioriterad fråga i den sam verkan som kulturministern och närings ministern lan serade i 2007 års budgetproposition. Kulturen har stor betydelse för ekonomi och tillväxt, det fram går av en EU-rapport från hösten Kulturen och de kreativa näringarna står för hela tre procent av EU:s totala bruttonationalprodukt och sysselsätter sex miljoner människor. Det har varit en viss inspiration till att ministrarna nu vill öka samarbetet mellan de båda politikområdena, sa Katarina Höög. Hon betonade att syftet inte är att bolagisera hela det svenska kulturlivet, men de kultur skapare som har en affärsidé ska kunna driva den i företagsform. 10

11 På tåget till Tällberg läste Katarina Höög i SJ:s kundtidning Kupé vad Ingenjörsamfundets vd Terje Andersson anser om framtiden för svensk industri. När vi inte längre kan konkurrera med kunskap, kvalitet och kvalificerad arbetskraft gäller det att få fram de goda idéerna: De flesta innovationer kommer till genom lagarbete där olika kompetenser möts. Det är också bakgrunden till att vi vill samverka med näringslivet. Om vi gör det får våra kulturskapare och konstnärer möjlighet att bredda sin arbetsmarknad. Vi tror att kultur skapare kan bidra till ökad kreativitet och innovation inom traditionella näringar. Denna samverkan ska alltså ge kraft till en mer kulturdriven tillväxt i svenska regioner, sa Katarina Höög. Den Nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning är en plattform i det arbetet. Där lyfter regeringen fram naturmiljö, kultur och kulturmiljö som resurser i den regionala utveck lingen. Kulturministern och näringsministern har som värdar för seminarieserien Tre dialoger bjudit in representanter för kulturområdet, näringslivet och näringslivsfrämjande organisa tioner. Frågor som har diskuterats är: Finns det ett behov av samverkan? Vilka är möjlig heterna och hindren? Hur kan lös ningarna se ut? Därutöver har kulturmyndigheterna och Nutek regeringens uppdrag att se över hur de till sammans kan främja entreprenörskap och företagande. Vi har haft många stuprör under lång tid, nu behöver vi bygga hängrännor, sa Katarina Höög, angående behovet av bättre samverkan myndigheterna emellan. Flera processer har satts igång, många dokument har producerats, men vad bidde det? En språngbräda för framtiden, svarade Katarina Höög. Det är arbetsnamnet på den handlings plan för det fortsatta arbetet med kulturella och kreativa näringar som regeringen nu arbetar fram. För det syftet finns 13 miljoner kronor avsatta i 2008 års budgetproposition. Det kan tyckas fjuttigt, men vi tycker att det är en bra början för ett fortsatt arbete för de kulturella och kreativa näringarna, sa Katarina Höög. Kulturdepartementet får många frågor om vad handlingsplanen ska innehålla och när den blir klar. Svaret är: Arbete pågår. Planen beräknas vara klar till sommaren Även utanför Sveriges gränser pågår arbete för att främja utvecklingen i kulturella och krea tiva näringar. Katarina Höög gav några exempel: Nordiska ministerrådet/kreanord Nordiska ministerrådets arbetsgrupp Kreanord ska lämna förslag till ett förbättrat nordiskt samarbete inom kulturella och kreativa 11

12 näringar. I gruppen sitter närings- och kulturrepresentanter från alla nordiska länder. EU:s expertgrupp för utveckling av kreativa näringar EU:s kulturministrar har tillsatt en expertgrupp med uppgift att utröna om det krävs särskilda stödformer för att främja kreativa näringar. Eurostats expertgrupp för kulturstatistik Kulturområdet saknar aktuell och till förlitlig statistik. EU:s statistikbyrå Eurostat har plockat upp frågan i en expertgrupp, där Kultur rådet och ITPS har representanter. EU:s år för kreativitet och innovation. År 2009 har av EU utropats som året för kreativitet och innovation. EU-kommissionen ska presentera en grönbok, ett diskussions underlag till alla medlemsländer. På en fråga om universitetens och högskolornas roll svarade Katarina Höög att regeringen manat de högre utbildningarna att rusta eleverna för arbetslivet, flera satsningar på entre prenörskap pågår. Regeringens ambition är att entreprenörstanken framgent ska genom syra hela utbild ningsväsendet. Kultur och kulturarv som grund för turistföre tagande Introduktion Agneta Florin, Nutek Agneta Florin betonade i sin introduktion att områden där kultur, kulturarv och entreprenörskap samverkar av tradition även har en stark turist näring. En av Nuteks uppgifter är att visa på turismen effekter på ekonomi och syssel sättning. Under 2007 skapade turism och resande ekonomi i Sverige motsvarande nära 237 miljarder kronor. Pengarna kommer främst från svenska fritids resenärer, samt från affärsresenärer och utländska besö kare. Turis mens exportvärde, det vill säga de utlägg som utländska besökare har i Sverige, uppgick till nära 88 miljarder kronor, en siffra som står sig väl i jämförelse med svensk basindustri. Turis men är med andra ord en ekonomiskt betydelsefull näring. Den ekonomi som turism och resande skapar gynnar främst verksamheter som boende och restaurang samt transporter och varu handel. Bara drygt 16 av de 237 miljarderna hamnar i de näringsgrenar som i national räken skaperna benämns övriga tjänster, kultur, rek rea tion och sport. Samtidigt är det ofta verksamheter i dessa näringsgrenar som antingen står för själva motivet till en resa eller utgör en värdehöjande komponent i en resa med annat syfte. Som exempel kan nämnas musik- och sportevenemang, teatrar, konstutställningar, museer och så vidare. De verksam heter som omfattar kultur och rekreation skapar alltså efter frågan och står för stor del av resandets drivkrafter. De gynnar ekonomin i andra näringar, men kan själva inte tillgodogöra sig för tjänsterna, utan är beroende av annan, ofta offentlig, finansiering för drift och utveckling. Tidig turism i Dalarna. Ulf Löfwall, Länsstyrelsen i Dalarnas län Jag har varken varit i Rom eller Aten. Jag har varken stått på Capitolium eller Akropolis. Men 12

13 jag har varit i Dalarna. Så skrev den danske litteratören Frederik Barfod i En rejse i Dalarne, utgiven Han var en för national romantiken tidstypisk resenär, berättade Ulf Löfwall. Forskare och kulturpersoner vallfärdade till Dalarna för att få uppleva allmogekultur och levande folkliga tradi tioner. Efter som de stora jordbruks refor merna inte fick något genomslag i Dalarna var de gamla byarna intakta. I de stora jordbruksbygderna i Sverige ärvde äldste sonen all jord, det skapade en stor jordlös klass. I Dalarna fick däremot alla i en syskonskara ärva jord. Det fanns inte heller någon adel i Dalar na. Dessa samverkande faktorer skapade en mycket självständig allmoge, som utvecklade och upprätthöll starka traditioner. Dalarna framstod som bilden av det ursprungligt svenska och nordiska. Fast Dalarna egentligen inte var så typiskt blev det en idealbild för hela landet, sa Ulf Löfwall. Detta intresse för Dalarna lade grunden för landskaps turis men, till en början ett exklusivt nöje för de högre samhälls klasserna. Konstnärer och författare som Carl Larsson och Anders Zorn verkade i Dalarna. I dag är deras hem turistmål. I den turistguide över sevärdheter i Skandinavien som Guide Michelin gav ut år 1998 är Dalarna det enda svenska landskap med tre stjärnor. Guiden nämner de folkliga tradi tio ner na, dräkterna, fäbodarna, bebyggelsen och det pastorala land skapet. Det är alltså precis samma motiveringar som fick igång landskapsturismen för 150 år sedan, konstaterade Ulf Löfwall. Klustermetod inom turismen. Lotta Magnusson, Region Dalarna I Dalarna har man identifierat fem klusterområden för näringslivsutveckling. Ett klusterområde, Destination Dalarna, handlar om besöksnäringen. I klustrets ledning finns representanter för samarbetsaktörer från olika delar av länet, från länsstyrelsen och från Region Dalarna, som också svarar för processledarskapet. Turismen i Dalarna skiljer sig på flera sätt från den i Sverige som helhet: Besökarna i Dalarna lägger pengar främst på aktiviteter, i synnerhet skidåkning. Boendeformen stuga/stugby är betydelse full. Turismen från Danmark och Holland är större än i övriga Sverige. Varumärket Dalarna är starkt, det är en framgångsfaktor. 69 procent av svenskarna uppger att de någon gång varit på semester i Dalarna. Region Dalarna har identifierat fem samarbetsaktörer i länet, i huvudsak bolagssamarbeten mellan det offentliga och näringslivet, som arbetar med frågor om turismutveckling. De har tillsammans ungefär tusen företag kopplade till sig, som delägare eller i sina nätverk. Dessa aktörer utgör den bas vi bygger besöksnäringsklustret på, här finns redan i dag ett regionalt och lokalt samarbete, sa Lotta Magnusson. 13

14 Det är dessa aktörer och deras samarbetspartners och nätverk som klusterutvecklingen vänder sig till och det är de som är med och påverkar. För att få med företagarna i klusterarbetet gäller det att erbjuda dem aktiviteter som affärs- och kompetensutveckling, mässor och varumärkesarbete. Dalarna har också byggt upp ett besöksnäringscollege, det första i sitt slag, som en del i klustret kring besöksnäringen. Det bedriver behovsstyrd utbild ning för företagens anställda. Det kan exempelvis vara kockar som behöver utbildning, men som av olika skäl inte kan lämna hemorten. I stället för att de ska tvingas resa hemifrån för läggs vidareutbildningen till den egna orten. Kulturturism i Värmland, hållbart nyttjande av särskilt värdefulla miljöer. Ingrid Tilly, Länsstyrelsen i Värmlands län Ingrid Tilly berättade i sitt anförande om ett program för natur- och kulturturism. Som en av fem länsstyrelser har länsstyrelsen i Värmlands Län haft ett uppdrag från Miljödepartementet, formu lerat i samarbete med Kultur departementet och Näringsdepartementet: Hur kan turist näringen samverka med natur- och kultur miljövård? Regeringen ville att vi skulle visa hur skyddade områden och andra natur- och kulturvärden kan och bör nyttjas för en hållbar turism, värden vi lägger så mycket statsbidrag i. Inom naturvården är parollen: värna, vårda och visa. Vi har varit sämst på att visa, sa Ingrid Tilly. Frågan spänner över vida fält och olika intressenter har dragits in i processen: kommuner, markägare, entreprenörer och intresseorganisationer. Den tydligaste målkonflikten fanns mellan bevarande och nyttjande. Långsiktigt hållbar turism får ju inte undergräva de värden och kulturyttringar som den bygger på. Möjligheter och svårigheter diskuterades vid seminarier och workshops i en deltagardriven process. Öppna samråd utan färdiga idéer kräver gott om tid och rejält med tålamod, men är en nyckel till framgång, menade Ingrid Tilly: Alla deltagares förslag och synpunkter ska värderas lika. De har också ett egenansvar, att i sina delprocesser jobba vidare med det som kommer fram i den gemensamma processen. Tre områden med kombinerade kultur- och miljövärden valdes ut för fallstudier: Finn skogen, Kilsviken, Lurö och Milles viks skärgårdar. Där var målkonflikterna tydliga, men där fanns också en stor potential. Under arbetets gång hittades några tidigare dolda attrak tioner. Ingrid Tilly nämnde Lång ban i Filipstads kommun, en mineralrik plats där gruv- och hyttdrift bedrevs ända in på 1900-talet. Länsstyrelsen gör nu en grundlig översyn av sina 200 fornvårdsområden, de ska bland annat skyltas och göras tillgängliga. Under rubriken Vårt felles ansvar ska Finnskogen levande göras 14

15 i ett geografiskt gränsöverskridande samarbete mellan Värmland, Dalarna och Hedmarks fylke i Norge. Processen har varit bra. Vi har lyft upp värden vi hittills inte utnyttjat. Det är svårt att värdera det som bara är vackert och finns, summerade Ingrid Tilly. Biosfärområdet Blekinge kust och skärgård. Anette Johansson, Länsstyrelsen i Blekinge län Annette Johansson arbetar med kulturmiljöfrågor på Länsstyrelsen i Blekinge län, men på konferensen såg hon sig främst som repre sentant för Biosfärkandidatkontoret. Ett biosfärområde är ett frivilligt samarbete kring hållbar utveckling. Det medför inga nya på lagor eller restriktioner. Syftet är att bevara natur, biologisk mång fald och kulturarv, sam tidigt som social och ekonomisk utveckling med lokal förankring gynnas. FN-organet Unesco utser biosfärområden. År 2007 fanns det 529 sådana områden i världen. Sverige har i dag två: Torne träsk och Kristianstads Vattenrike. Sedan år 2008 är Blekinge Arkipelag kandidatområde. År 2010 väntas Unesco ta ställning till ansökan. Det tänkta biosfärområdet består av kommunerna Karls hamn, Ronneby och Karlskrona. Länsstyrelsen har initierat arbetet. Det är naturligt att invånarna i området ser det som ett myndighetsprojekt, fast det ska bygga på lokalt engagemang. Svårigheten är att få dem som verkar och bor i området att förstå värdet, att inse sin potential, sa Anette Johansson. Biosfärområdet ägs inte av någon grupp, det är en gemensam angelägenhet. Syftet är att få liv i skär gården, på naturens och kulturmiljöns villkor sett utifrån lokala och regionala perspektiv. Försvarsmaktens långa närvaro har bidragit till att Ble kinge skärgård inte är lika exploaterad som många andra svenska skärgårdar. Det småskaliga kustnära fisket tillhör områdets kulturarv, liksom traditionellt träbåtsbyggeri och skärgårds- och kustjord bruk. Förhoppningen är att det ska bli möjligt att hålla djur i skär gården året runt. Kopplat till sportdykning har Sveriges första snorklingsled anlagts. Bland framtida idéer finns förslag om en histo risk båtled genom Blekinge skärgård. Hemslöjden som näringsgren. Ewa Olsson, Nämnden för hemslöjdsfrågor Vad vore Dalarna utan hemslöjden? Vad vore hemslöjden utan Dalarna? frågade Ewa Olsson i sitt anförande. Nämnden för hemslöjdsfrågor är en liten central myndighet med ett stort regionalt nätverk. Att hem slöjd är både kultur och näring framgår av att nämnden sorterar under Kultur departe- 15

16 mentet och har sin dagliga hemvist hos Nutek. Slöjdarna har gamla anor som företagare, en gång var hemslöjd en av Sveri ges stora näringsgrenar. I dag närmar den sig kunskaps branschen och upplevelsebranschen. Rapporten Hemslöjden som näringsgren har just publicerats. Den bygger på en analys av tillgänglig statistik, där siffrorna är mycket ungefärliga. Inom näringen omsätts årligen miljoner kronor och den växer: Bland aktiebolagen i näringen ökade omsättningen med 23 procent under perioden Hemslöjden sysselsätter ungefär tusen personer på heltid. Många är kvinnor, många är enmansföretag, många finns i Dalarna. Slöjdarna bor inte i storstäderna, regionaliseringen är stark, sa Ewa Olsson. Att driva kulturföretag vad kan vara viktiga framgångsfaktorer? Jan Lundin, Rese- och turistnäringen i Sverige (RTS) Att tala om finansiering och investering mitt under pågående finanskris beskrevs som en utmaning av Jan Lundin. RTS är en organisation som ägs och drivs av den kommersiella näringen. Turism är förflyttad konsumtion. Man åker någonstans och lämnar pengar efter sig, slog Jan Lundin fast. Turistnäringen består således av de företag som har turister som kunder. Många företagare ingår i näringen utan att ens veta om det. I dag omsätter rese- och turistnäringen i Sverige 236 miljarder. År 2020 ska omsättningen vara 500 miljarder. Ska målet nås måste alla som in går i näringen bli medvetna om sin roll. Jan Lundin formulerade tre uppgifter för sitt arbete: Se till så att det går att åka någonstans. Se till så att det finns anledning att åka dit. Se till att det finns bra entreprenörer där. Således: att verka för god transportinfrastruktur, lockande attraktioner och stimulans till entreprenör skap och företagande. Ökad sysselsättning är en positiv bieffekt snarare än ett självändamål för rese- och turist näringen. När den växer stimuleras sysselsättningen mer än i andra branscher och ökningen sker lokalt. För att ge företagare resurser att utveckla sina verksamheter bygger RTS upp ett in vesterings bolag. Bidrag i all ära, nyckeln till framgång är att locka investerare. De stora pengarna finns inte i de offentliga systemen, utan i näringslivet, menar Jan Lundin: Vi vill skapa självförsörjande bolag, minska bidrags beroendet och skapa ökad kon kurrens kraft. 16

17 Syftet är inte att satsa på nya idéer, utan att stimulera befintliga företag som vill växa. Jan Lundin beskriver turismen som nästa basnäring. Svenska paradgrenar som hållbar utveckling, omsorg om miljön och be va rande och har blivit konkurrens fördelar. Utsikterna att locka investerare har heller knappast försämrats av finanskrisen, menade Jan Lundin. Avkastningen är visser ligen låg, men riskerna bedöms som små: Turismen är ett säkert kort på finansmarknaden. Anders Persson, Krenova Det finns ingen marknad för kulturföretag! sa Anders Persson med en tillspetsad formulering i sitt anförande. Krenova utvecklar företag inom kultursektorn i Väster botten och Norrbotten och är ett strukturfondsprojekt som drivs av landstingen i respektive län. I det snabbt upp flammande intresset för kreativa näringar ville han utfärda några varningar: Bristfällig statistik är ett problem, begreppsförvirring ett annat. Det talas mycket om kulturentreprenörskap, men en bildkonstnär med en årsinkomst på kronor är ingen kreativ industri, sa Anders Persson. Krenova har valt att använda följande begrepp: Kulturföretagare: En utövande konstnär med registrerat företag Kulturentreprenör: En som säljer kultur utan att själv skapa. Kreativa näringar: En näring som förser konsumenten med expressiva värden som skönhet, harmoni, form, andlighet samt historiska, sociala, symboliska och autentiska värden. Krenovas egen kartläggning av den kreativa näringen i Umeå kommun omfattar företag. Av dessa finns 325 inom konst- och kulturbranschen. 296 av dessa har ingen anställd. Så ser den fantastiska kreativa näringen ut, den som har en omsättning dubbelt så stor som bilindustrin, sa Anders Persson. Hälften av de 325 företagen i Umeås konst- och kultur bransch omsätter mindre än tusen kronor, de är så kallade avdragsföretag. Bara 20 av företagen omsätter mer än en halv miljon. De system som finns inom företagsutveckling är inte an passade till den här branschen. Lan dets entreprenörsoch ny före tagscentra förstår inte problemen, menade Anders Persson: Hur ska bildkonstnärer kunna göra en treårsbudget? De går dit, sen gråter de en skvätt och lägger ner penseln. Att enbart tvinga ut kulturutövarna i företagande är misslyckat, menade Anders Persson. Upp- 17

18 18

19 giften är i stället att ta vara på den kulturella och kreativa kompetensen. Man ska ägna sig åt sin konstnärliga gärning, men för att försörja sig kan man även an vända sin kompetens på andra områden i samhället. Det är att arbeta parallellt: utveckla mark naden, utveckla företag, sa han. Krenova använder de vanliga verktygen för företags utveckling entreprenörsutbildning och seminarier, inkubator och såddfinansiering men anpassar dem till kultursektorns förut sättningar. Vi ber inte marknaden ta hand om en konstnär i tre månader. Vi kan däremot ge en kreatör 14 dagar för att ta fram en offert för sina tjänster. Business to business, inga mellan händer och ingen arbetsförmedling. Anders Persson beskrev verksamheten som en fråga om överlevnad, inte bara för de konst närligt verksamma, utan också för den region Krenova verkar i: Kreatörerna är en oerhörd resurs i den regionala utvecklingen. Falu rödfärg ett företag i Världsarvet Falun Pernilla Wigren, Falu Rödfärg De faluröda spåren i det svenska kulturlandskapet leder till baka till 1500-talet, ändå är Pernilla Wigren den första chefen för Falu Rödfärg. Tillverkningen har historiskt legat under gruv-, skogs- och timmerverk samheten. Först år 2001 blev Falu Röd färg ett eget aktiebolag under huvud ägaren Stora Enso. Som nytillträdd VD fann Pernilla Wigren en produkt med problem och ett varumärke på glid. Falu Röd färg bär ett kultur historiskt arv som är värt ett bättre öde än att slumpas bort på lågprismarknader. För första gången säljs färgen nu i egen regi, i enhetliga burkar, tillverkad enligt ett kvali tets säkrat recept i ett licensierat kokeri. Vi trampade på många ömma tår, men vågade göra det för att vi har stöd från konsu menterna. De tycker om Falu Rödfärg, sa Pernilla Wigren. Bara Falu Rödfärg innehåller pigment från varpen, den restprodukt som under 300 år sorterades bort vid kopparbrytningen i Falu gruva. I dag flödar kopior med syntetiskt pigment i den svenska färg handeln. Pernilla Wi gren beskrev en tuff kommersiell kamp som kostat Falu Rödfärg 30 procent av mark naden. Kulturarvet är värt fajten, också för ett affärsdrivande företag. 19

20 Falu gruva lades ner 1992 och förser därmed inte längre färg till verkningen med ny råvara. Resursen är ändlig och räcker i ytterligare 80 år. Det är ingen lång tid, med tanke på att Falu Rödfärg har färgat det svenska kulturlandskapet i flera hundra år. Det är däremot ett tidsperspektiv som näringslivet har svårt att begripa. Våra finansmän förstår inte 80 år. De förstår inte ens en vecka! Det finns gott om trähus i Kanada och Ryssland som säkert skulle må bra av den beprö vade slamfärgen, men en export satsning skulle ytterligare förkorta tidsperspektivet. Om våra barnbarns barn inte får måla med Falu Rödfärg omintetgörs företagets vision. Pernilla Wigren fortsätter: Vi är inte intresserade av att hitta en stor exportmarknad! Falu Rödfärg vill inte bara leva på gamla meriter. Arkitekt tävlingen Röd färgs priset är ett sätt att påverka svensk ny byggna tion. Att arkitekterna, kända för att måna om sitt oberoende, deltar i tävlingen trots att den arrangeras av en kommersiell aktör beror på att de först och främst uppfattar Falu Rödfärg som en kulturbärare. Vårt kulturarv skulle kunna bli en kvarnsten runt vår hals. Det är i stället en solid grund att ta avstamp från, konstaterade Pernilla Wigren. Presentation av några centrala stöd- och hjälp funktioner för entreprenörer Starta eget och andra tjänster för företagare. Johan Lager, Nutek De flesta kulturutövare är tvingade att starta företag. Bara den som har företag passar i systemet. De må ha kunskap och talang, men det finns inga anställningar för dem. Vem vill anställa en svärdslukare? frågade Johan Lager, som arbetar med företags information på Nutek. Den blivande kulturföretagaren möter en uppsjö nya be grepp och ett batteri av myndig heter som arbetar oberoende av varandra och inte ens har en gemensam vokabulär. Så har det åtminstone varit. För några år sedan inledde de sex myn digheterna För säk ringskassan, Skatteverket, Bolags verket, Tullverket, Arbets för medlingen och Nutek ett sam arbete för att skapa ett helhets perspek tiv och erbjuda hugade företagare sina gemensamma resurser. Några resultat av samarbetet: Broschyren Starta företag. Den inter akti va inter nettjänsten Checklistan. Starta företagsdagar, med föreläsare från de samverkande myndigheterna. 20