Kultur och entreprenörskap

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kultur och entreprenörskap"

Transkript

1 Kultur och entreprenörskap Dokumentation av konferens i Tällberg oktober 2008 Nutek Riksantikvarieämbetet Statens kulturråd 1

2 2 Nutek, Riksantikvarieämbetet, Statens kulturråd 2009 (sedan 1 april ingår Nuteks verksamhet i Tillväxtverket) Foto: Ornässtugan från början av 1500-talet, foto: Bengt A Lundberg (omslag). Gruvlave från Grängesberg, foto: Bengt A Lundberg (sid. 8). Varphögar vid Falu rödfärgsfabrik, foto: Bengt A Lundberg (sid. 18). Odlingslandskap i Östra Rönnäs, foto: Pål-Nils Nilsson (sid. 27), foto: Birgitta Wahlberg (sid. 34). Printed in Sweden by: Alfa Print AB, 2009 ISBN:

3 Innehåll Förord, sid. 5 Bakgrund, sid. 6 Föredrag under konferensen sammandrag, sid. 8 Deltagarnas synpunkter, sid. 31 Arrangörernas slutsatser och fortsatt arbete, sid. 33 Bilagor, sid. 36 Bilaga 1: Konferensprogram, sid. 36 Bilaga 2: Förteckning över föredragshållare, sid. 39 Bilaga 3: Förteckning över deltagare, sid. 40 Bilaga 4: Formulär för utvärdering, sid. 43 Bilaga 5: Litteraturförteckning, sid. 46 3

4 4

5 Förord Sedan början av 2000-talet har kultursektorsmyndigheterna arbetat med frågor kring kultur, kulturarv och regional utveckling och tillväxt samt i samarbete genomfört ett par konferenser kring samma tema. De senaste årens konferenser har haft regeringens inriktningsdokument för den regionala tillväxtoch utvecklingspolitiken Nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning och de uppdrag som myndigheterna har inom ramen för detta som plattform. Konferensen Kultur och entreprenörskap i Tällberg den oktober 2008 syftade till att synliggöra ett utvecklat entreprenörskap inom kultursektorn som en resurs i lokal och regional utveckling och tillväxt. En avsikt var också att lyfta fram olika former av centrala stöd och skapa en diskussion om hur dessa kan utvecklas. Deltagarna, som uppgick till ca 130 personer, kom från hela landet och representerade offentliga nationella, regionala och lokala aktörer, företag, organisationer, universitet och högskolor m.m. För innehållet i anförandena svarar respektive föredragshållare. Dokumentationen av föredragen har sammanställts av författaren Klas Gustafson, Nostra. Arrangörerna vill ta tillfället i akt att tacka alla som bidragit till konferensens genomförande, genom medverkan, planering eller deltagande, och till att vi fick möjlighet att illustrera och diskutera viktiga och intressanta verksamheter och frågeställningar inom konferensens tema. Det är arrangörsgruppens ambition att i framtiden återkomma med ytterligare konferenser under temat Kultur, kulturarv och entreprenörskap samt regional utveckling och tillväxt. Konferensen var ett samarrangemang mellan Riksantikvarieämbetet, Kulturrådet och Nutek i samarbete med Länsstyrelsen i Dalarna, Region Dalarna och Landstinget Dalarna. Stockholm i mars

6 Bakgrund Kultursektorsmyndigheterna (Riksantikvarieämbetet, Kulturrådet och Riksarkivet) har en lång tradition av samverkan inom området hållbar regional utveckling och tillväxt. I takt med att kulturfrågor och hur dessa kan vara med och bidra till en hållbar tillväxt kommit att få ökat fokus i samhällsutvecklingen har den redan etablerade samverkan varit betydelsefull. Flera tidigare samverkansprojekt har även omfattat samverkan med Svenska Filminstitutet och Sveriges Kommuner och Landsting samt tillväxtmyndigheter som Nutek Verket för näringslivsutveckling och ITPS Institutet för tillväxtpolitiska studier. I Regeringens styrdokument för den regionala tillväxtpolitiken Nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning har kultur och naturvärden lyfts fram som utpekade tillväxtfaktorer. Den nationella strategin omfattar ett antal prioriterade arbetsfält. Dessa är: Innovation och förnyelse Arbetskrafts- och kompetensförsörjning Tillgänglighet Strategisk gränsöverskridande samverkan Regeringskansliet har särskilt tryckt på tillvaratagandet av kultur och kulturarv i prioriteringen Innovation och förnyelse. Även i de tre andra prioriteringarna har kulturen och kulturarvet flera ingångar om än inte från nationellt centralt håll särskilt utpekade. Sedan hösten 2007 har kultursektorsmyndigheterna, Nutek m.fl. myndigheter samverkat kring regeringsuppdraget Tematiska myndighetsgrupperingar som avrapporterats i april Nutek har varit sammanhållande myndighet för prioriteringen Innovation och förnyelse där bl.a. två arbetsgrupper inom kulturområdet (Natur- och kulturmiljöer samt Kreativa näringar) identifierats. Regeringsuppdraget har syftat till att främja en ökad dialog mellan staten och regionerna samt mellan olika nationella aktörer. I uppdraget har även ingått att identifiera konkreta insatser för ett ökat erfarenhets- och kunskapsutbyte mellan den nationella och regionala nivån. I de båda kulturarbetsgrupperna har man arbetat med att lyfta kulturens betydelse som tillväxtfaktor utifrån ett antal projekt. Därtill har de valda projekten varit en innovativ grund för att främja utvecklandet av nya dialog- och samarbetsformer mellan den nationella och regionala nivån. Inom ramen för detta uppdrag har också Kulturrådet genomfört en kartläggning via enkät av länens/regionernas arbete med de kreativa näringarna. Den första samverkan i det regionala utvecklings- och tillväxtarbetet mellan kultursektorsmyndigheterna handlade om strukturfonderna. Sedan 1995 har kultursektorsmyndigheterna suttit med som representanter i de nationella övervakningskommittéerna för flera av de europeiska 6

7 programmen. Sedan 1997 har också en årlig återrapportering av utfallet för kultursektorn i strukturfonderna gjorts till Regeringskansliet. Strukturfonderna har varit särskilt framgångsrika för kulturprojekt och under föregående period kan det konstateras att närmare 10 procent av strukturfondsmedlen gått till kulturprojekt mot ursprungligen beräknade dryga 2 procent. Det är främst under prioriteringar som God livsmiljö och Attraktivitet som kulturprojekten har återfunnits. Frågan om lärande och spridning av resultat har varit prioriterad i myndigheternas samverkan. Sedan en bit in på 2000-talet har var eller vartannat år olika konferenser/seminarier med spridande av goda exempel och en problematisering av kulturens betydelse i den regionala utvecklingen anordnats under temat Kultur och regional utveckling. Fr.o.m har konferenserna också haft en inriktning mot entreprenörskap och företagande i takt med att politikområdet regional utveckling genom regeringsskiftet 2007 ändrades till regional tillväxtpolitik. Som regel har konferenserna samordnats av Riksantikvarieämbetet. Den första konferensen med entreprenörskapet i fokus var anordnandet av konferensen Kulturarv och entreprenörskap i samarbete med Internationella handelshögskolan (IHS) i Jönköping våren I fokus för denna konferens var kulturarvets och kulturmiljöns utvecklingspotential i det regionala utvecklings- och tillväxtarbetet. Nu föreliggande konferens Kultur och entreprenörskap i Tällberg hösten 2008 kan ses som en direkt uppföljning av fjolårets konferens i Jönköping. Årets konferens har en bredare approach genom synliggörandet av såväl de fria konsterna som kulturmiljön som en viktig grund för främjandet av ett utvecklat entreprenörskap och företagande. Konferensen har tagit avstamp i Dalarnas rika kultur och kulturarv och dess långa tradition av ett utvecklat entreprenörskap med länets kulturvärden som bas för turistnäringen. Därtill har ett syfte med konferensen varit att presentera nationella myndigheters olika stöd och verktyg för att främja en ytterligare utveckling av entreprenörskap och företagande inom hela kultursektorn. 7

8 Föredrag under konferensen sammandrag Välkommen till konferensen Kultur och entreprenörskap, Tällberg och Dalarna. Maria Norrfalk, landshövding i Dalarna Konferensen inleddes med att Maria Norrfalk hälsade del tagarna välkomna till ett landskap och län där kultur och entreprenörskap i samverkan har gamla anor. Dalahästen är ett exempel. Trähästar som dem skogs arbetarna täljde runt elden efter arbets dagens slut började på 1920-talet tillverkas kommersiellt av två familjeföretag i Nusnäs utanför Mora. I dag symboliserar dalahästen inte bara Dalarna, utan hela Sverige. Kulturen och kulturarvet har stor betydelse för Dalarna, det ger inkomster och arbets till fällen. Mycket av tillverkning och utveckling går att flytta till andra länder och andra världs delar. Kulturen, kulturmiljön och vårt kulturarv kan däremot inte utlokaliseras, betonade Maria Norrfalk: För ett län som Dalarna, med en stor landsbygd och en viktig besöksnäring, är detta bara en konkurrensfördel. Vi är ganska bra på att använda den men vi kan bli ännu bättre! Jan-Gunnar Lindgren, chef för Samhällsavdelningen inom Riksantikvarieämbetet Jan-Gunnar Lindgren påpekade i sitt välkomst anförande att Tällberg utgör en levande illustration till den vision myndigheten har för kulturarvet: Angeläget tillgängligt användbart. Att denna konferens om Kultur och regional utveckling hade entreprenörskap som tema såg han som en direkt följd av 2007 års konferens i Jönköping. Bland slutsatserna från den föregående konferensen lyfte han fram tre: Samverkan. Ett nyckelord för att omsätta goda idéer till verklighet och för att före tagande och entreprenörskap ska kunna öka inom kulturområdet. För myndigheterna gäller att ge samstämmiga och entydiga besked. EU:s fonder och program har stor betydelse för genomförandet av olika satsningar kopplat till kultur och regional utveckling och tillväxt. Hållbar utveckling. Goda helhetslösningar kräver att ekonomisk, social och miljömässig utveckling är i balans. Det är stolta ord och stolta ambitioner, men vi måste flytta ner dem i den praktiska verk ligheten, sa Jan-Gunnar Lindgren. Han fortsatte med att berätta om några pågående uppdrag med anknytning till kultur och entreprenörskap. (Se vidare avsnittet Bakgrund). 8

9 9

10 Uppdragen visar vilken omfattning och vilken kraft det finns i det ämne vi har för de här två dagarna, sa Jan-Gunnar Lindgren. Kennet Johansson, generaldirektör, Statens kulturråd Företagande och entreprenörskap inom kulturområdet är inget nytt fenomen konstaterade Kennet Johansson när han hälsade konferensdeltagarna välkomna. Det finns många aspekter på entreprenörskap inom kulturområdet. En kulturentreprenör är inte alltid företagare och entreprenörskap inom kulturområdet syftar inte alltid till vinstdrivande verksamhet. Kulturentreprenören kan vara en konstnär, som utvecklar sitt konstnärskap antingen som inspiratör i ideella eller offentliga miljöer eller som företagare i eget eller inom andra företag. Kulturentreprenören kan också vara mellanhanden mellan konstnären och näringslivet eller mellan konstnären och publiken. Det gör det möjligt för konstnären att verka på en bredare marknad. Kennet Johansson framhöll att samverkan mellan Kulturrådet, Riksantikvarieämbetet och Nutek har ökat på senare år bl.a. på grund av flera gemensamma regeringsuppdrag. På regional nivå har entreprenörskapsfrågor inom kulturområdet blivit alltmer aktuella i det regionala utvecklings- och tillväxtarbetet. Det är därför särskilt roligt att den här konferensen har kunnat anordnas i samverkan mellan oss nationella myndigheter och Landstinget Dalarna, Region Dalarna och Länsstyrelsen i Dalarnas län, avslutade Kennet Johansson. Lars Nyberg, direktör, Nutek, tillika konferensens moderator Lars Nyberg uppmanade deltagarna till interaktion i form av frågor och diskussioner, applåder och burop. Han lyfte fram det som skulle bli ett av konferensens underliggande teman: ett fruktbart samarbete mellan myndigheter som traditionellt inte haft så mycket med varandra att göra. Kultur och entreprenörskap pågående arbeten i regeringskansliet Katarina Höög, Kultur departementet Katarina Höög fick på konfe rensen även representera Närings departementet. Hon var särskilt nöjd med konferenstemat kultur och entre prenörskap, eftersom det är en prioriterad fråga i den sam verkan som kulturministern och närings ministern lan serade i 2007 års budgetproposition. Kulturen har stor betydelse för ekonomi och tillväxt, det fram går av en EU-rapport från hösten Kulturen och de kreativa näringarna står för hela tre procent av EU:s totala bruttonationalprodukt och sysselsätter sex miljoner människor. Det har varit en viss inspiration till att ministrarna nu vill öka samarbetet mellan de båda politikområdena, sa Katarina Höög. Hon betonade att syftet inte är att bolagisera hela det svenska kulturlivet, men de kultur skapare som har en affärsidé ska kunna driva den i företagsform. 10

11 På tåget till Tällberg läste Katarina Höög i SJ:s kundtidning Kupé vad Ingenjörsamfundets vd Terje Andersson anser om framtiden för svensk industri. När vi inte längre kan konkurrera med kunskap, kvalitet och kvalificerad arbetskraft gäller det att få fram de goda idéerna: De flesta innovationer kommer till genom lagarbete där olika kompetenser möts. Det är också bakgrunden till att vi vill samverka med näringslivet. Om vi gör det får våra kulturskapare och konstnärer möjlighet att bredda sin arbetsmarknad. Vi tror att kultur skapare kan bidra till ökad kreativitet och innovation inom traditionella näringar. Denna samverkan ska alltså ge kraft till en mer kulturdriven tillväxt i svenska regioner, sa Katarina Höög. Den Nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning är en plattform i det arbetet. Där lyfter regeringen fram naturmiljö, kultur och kulturmiljö som resurser i den regionala utveck lingen. Kulturministern och näringsministern har som värdar för seminarieserien Tre dialoger bjudit in representanter för kulturområdet, näringslivet och näringslivsfrämjande organisa tioner. Frågor som har diskuterats är: Finns det ett behov av samverkan? Vilka är möjlig heterna och hindren? Hur kan lös ningarna se ut? Därutöver har kulturmyndigheterna och Nutek regeringens uppdrag att se över hur de till sammans kan främja entreprenörskap och företagande. Vi har haft många stuprör under lång tid, nu behöver vi bygga hängrännor, sa Katarina Höög, angående behovet av bättre samverkan myndigheterna emellan. Flera processer har satts igång, många dokument har producerats, men vad bidde det? En språngbräda för framtiden, svarade Katarina Höög. Det är arbetsnamnet på den handlings plan för det fortsatta arbetet med kulturella och kreativa näringar som regeringen nu arbetar fram. För det syftet finns 13 miljoner kronor avsatta i 2008 års budgetproposition. Det kan tyckas fjuttigt, men vi tycker att det är en bra början för ett fortsatt arbete för de kulturella och kreativa näringarna, sa Katarina Höög. Kulturdepartementet får många frågor om vad handlingsplanen ska innehålla och när den blir klar. Svaret är: Arbete pågår. Planen beräknas vara klar till sommaren Även utanför Sveriges gränser pågår arbete för att främja utvecklingen i kulturella och krea tiva näringar. Katarina Höög gav några exempel: Nordiska ministerrådet/kreanord Nordiska ministerrådets arbetsgrupp Kreanord ska lämna förslag till ett förbättrat nordiskt samarbete inom kulturella och kreativa 11

12 näringar. I gruppen sitter närings- och kulturrepresentanter från alla nordiska länder. EU:s expertgrupp för utveckling av kreativa näringar EU:s kulturministrar har tillsatt en expertgrupp med uppgift att utröna om det krävs särskilda stödformer för att främja kreativa näringar. Eurostats expertgrupp för kulturstatistik Kulturområdet saknar aktuell och till förlitlig statistik. EU:s statistikbyrå Eurostat har plockat upp frågan i en expertgrupp, där Kultur rådet och ITPS har representanter. EU:s år för kreativitet och innovation. År 2009 har av EU utropats som året för kreativitet och innovation. EU-kommissionen ska presentera en grönbok, ett diskussions underlag till alla medlemsländer. På en fråga om universitetens och högskolornas roll svarade Katarina Höög att regeringen manat de högre utbildningarna att rusta eleverna för arbetslivet, flera satsningar på entre prenörskap pågår. Regeringens ambition är att entreprenörstanken framgent ska genom syra hela utbild ningsväsendet. Kultur och kulturarv som grund för turistföre tagande Introduktion Agneta Florin, Nutek Agneta Florin betonade i sin introduktion att områden där kultur, kulturarv och entreprenörskap samverkar av tradition även har en stark turist näring. En av Nuteks uppgifter är att visa på turismen effekter på ekonomi och syssel sättning. Under 2007 skapade turism och resande ekonomi i Sverige motsvarande nära 237 miljarder kronor. Pengarna kommer främst från svenska fritids resenärer, samt från affärsresenärer och utländska besö kare. Turis mens exportvärde, det vill säga de utlägg som utländska besökare har i Sverige, uppgick till nära 88 miljarder kronor, en siffra som står sig väl i jämförelse med svensk basindustri. Turis men är med andra ord en ekonomiskt betydelsefull näring. Den ekonomi som turism och resande skapar gynnar främst verksamheter som boende och restaurang samt transporter och varu handel. Bara drygt 16 av de 237 miljarderna hamnar i de näringsgrenar som i national räken skaperna benämns övriga tjänster, kultur, rek rea tion och sport. Samtidigt är det ofta verksamheter i dessa näringsgrenar som antingen står för själva motivet till en resa eller utgör en värdehöjande komponent i en resa med annat syfte. Som exempel kan nämnas musik- och sportevenemang, teatrar, konstutställningar, museer och så vidare. De verksam heter som omfattar kultur och rekreation skapar alltså efter frågan och står för stor del av resandets drivkrafter. De gynnar ekonomin i andra näringar, men kan själva inte tillgodogöra sig för tjänsterna, utan är beroende av annan, ofta offentlig, finansiering för drift och utveckling. Tidig turism i Dalarna. Ulf Löfwall, Länsstyrelsen i Dalarnas län Jag har varken varit i Rom eller Aten. Jag har varken stått på Capitolium eller Akropolis. Men 12

13 jag har varit i Dalarna. Så skrev den danske litteratören Frederik Barfod i En rejse i Dalarne, utgiven Han var en för national romantiken tidstypisk resenär, berättade Ulf Löfwall. Forskare och kulturpersoner vallfärdade till Dalarna för att få uppleva allmogekultur och levande folkliga tradi tioner. Efter som de stora jordbruks refor merna inte fick något genomslag i Dalarna var de gamla byarna intakta. I de stora jordbruksbygderna i Sverige ärvde äldste sonen all jord, det skapade en stor jordlös klass. I Dalarna fick däremot alla i en syskonskara ärva jord. Det fanns inte heller någon adel i Dalar na. Dessa samverkande faktorer skapade en mycket självständig allmoge, som utvecklade och upprätthöll starka traditioner. Dalarna framstod som bilden av det ursprungligt svenska och nordiska. Fast Dalarna egentligen inte var så typiskt blev det en idealbild för hela landet, sa Ulf Löfwall. Detta intresse för Dalarna lade grunden för landskaps turis men, till en början ett exklusivt nöje för de högre samhälls klasserna. Konstnärer och författare som Carl Larsson och Anders Zorn verkade i Dalarna. I dag är deras hem turistmål. I den turistguide över sevärdheter i Skandinavien som Guide Michelin gav ut år 1998 är Dalarna det enda svenska landskap med tre stjärnor. Guiden nämner de folkliga tradi tio ner na, dräkterna, fäbodarna, bebyggelsen och det pastorala land skapet. Det är alltså precis samma motiveringar som fick igång landskapsturismen för 150 år sedan, konstaterade Ulf Löfwall. Klustermetod inom turismen. Lotta Magnusson, Region Dalarna I Dalarna har man identifierat fem klusterområden för näringslivsutveckling. Ett klusterområde, Destination Dalarna, handlar om besöksnäringen. I klustrets ledning finns representanter för samarbetsaktörer från olika delar av länet, från länsstyrelsen och från Region Dalarna, som också svarar för processledarskapet. Turismen i Dalarna skiljer sig på flera sätt från den i Sverige som helhet: Besökarna i Dalarna lägger pengar främst på aktiviteter, i synnerhet skidåkning. Boendeformen stuga/stugby är betydelse full. Turismen från Danmark och Holland är större än i övriga Sverige. Varumärket Dalarna är starkt, det är en framgångsfaktor. 69 procent av svenskarna uppger att de någon gång varit på semester i Dalarna. Region Dalarna har identifierat fem samarbetsaktörer i länet, i huvudsak bolagssamarbeten mellan det offentliga och näringslivet, som arbetar med frågor om turismutveckling. De har tillsammans ungefär tusen företag kopplade till sig, som delägare eller i sina nätverk. Dessa aktörer utgör den bas vi bygger besöksnäringsklustret på, här finns redan i dag ett regionalt och lokalt samarbete, sa Lotta Magnusson. 13

14 Det är dessa aktörer och deras samarbetspartners och nätverk som klusterutvecklingen vänder sig till och det är de som är med och påverkar. För att få med företagarna i klusterarbetet gäller det att erbjuda dem aktiviteter som affärs- och kompetensutveckling, mässor och varumärkesarbete. Dalarna har också byggt upp ett besöksnäringscollege, det första i sitt slag, som en del i klustret kring besöksnäringen. Det bedriver behovsstyrd utbild ning för företagens anställda. Det kan exempelvis vara kockar som behöver utbildning, men som av olika skäl inte kan lämna hemorten. I stället för att de ska tvingas resa hemifrån för läggs vidareutbildningen till den egna orten. Kulturturism i Värmland, hållbart nyttjande av särskilt värdefulla miljöer. Ingrid Tilly, Länsstyrelsen i Värmlands län Ingrid Tilly berättade i sitt anförande om ett program för natur- och kulturturism. Som en av fem länsstyrelser har länsstyrelsen i Värmlands Län haft ett uppdrag från Miljödepartementet, formu lerat i samarbete med Kultur departementet och Näringsdepartementet: Hur kan turist näringen samverka med natur- och kultur miljövård? Regeringen ville att vi skulle visa hur skyddade områden och andra natur- och kulturvärden kan och bör nyttjas för en hållbar turism, värden vi lägger så mycket statsbidrag i. Inom naturvården är parollen: värna, vårda och visa. Vi har varit sämst på att visa, sa Ingrid Tilly. Frågan spänner över vida fält och olika intressenter har dragits in i processen: kommuner, markägare, entreprenörer och intresseorganisationer. Den tydligaste målkonflikten fanns mellan bevarande och nyttjande. Långsiktigt hållbar turism får ju inte undergräva de värden och kulturyttringar som den bygger på. Möjligheter och svårigheter diskuterades vid seminarier och workshops i en deltagardriven process. Öppna samråd utan färdiga idéer kräver gott om tid och rejält med tålamod, men är en nyckel till framgång, menade Ingrid Tilly: Alla deltagares förslag och synpunkter ska värderas lika. De har också ett egenansvar, att i sina delprocesser jobba vidare med det som kommer fram i den gemensamma processen. Tre områden med kombinerade kultur- och miljövärden valdes ut för fallstudier: Finn skogen, Kilsviken, Lurö och Milles viks skärgårdar. Där var målkonflikterna tydliga, men där fanns också en stor potential. Under arbetets gång hittades några tidigare dolda attrak tioner. Ingrid Tilly nämnde Lång ban i Filipstads kommun, en mineralrik plats där gruv- och hyttdrift bedrevs ända in på 1900-talet. Länsstyrelsen gör nu en grundlig översyn av sina 200 fornvårdsområden, de ska bland annat skyltas och göras tillgängliga. Under rubriken Vårt felles ansvar ska Finnskogen levande göras 14

15 i ett geografiskt gränsöverskridande samarbete mellan Värmland, Dalarna och Hedmarks fylke i Norge. Processen har varit bra. Vi har lyft upp värden vi hittills inte utnyttjat. Det är svårt att värdera det som bara är vackert och finns, summerade Ingrid Tilly. Biosfärområdet Blekinge kust och skärgård. Anette Johansson, Länsstyrelsen i Blekinge län Annette Johansson arbetar med kulturmiljöfrågor på Länsstyrelsen i Blekinge län, men på konferensen såg hon sig främst som repre sentant för Biosfärkandidatkontoret. Ett biosfärområde är ett frivilligt samarbete kring hållbar utveckling. Det medför inga nya på lagor eller restriktioner. Syftet är att bevara natur, biologisk mång fald och kulturarv, sam tidigt som social och ekonomisk utveckling med lokal förankring gynnas. FN-organet Unesco utser biosfärområden. År 2007 fanns det 529 sådana områden i världen. Sverige har i dag två: Torne träsk och Kristianstads Vattenrike. Sedan år 2008 är Blekinge Arkipelag kandidatområde. År 2010 väntas Unesco ta ställning till ansökan. Det tänkta biosfärområdet består av kommunerna Karls hamn, Ronneby och Karlskrona. Länsstyrelsen har initierat arbetet. Det är naturligt att invånarna i området ser det som ett myndighetsprojekt, fast det ska bygga på lokalt engagemang. Svårigheten är att få dem som verkar och bor i området att förstå värdet, att inse sin potential, sa Anette Johansson. Biosfärområdet ägs inte av någon grupp, det är en gemensam angelägenhet. Syftet är att få liv i skär gården, på naturens och kulturmiljöns villkor sett utifrån lokala och regionala perspektiv. Försvarsmaktens långa närvaro har bidragit till att Ble kinge skärgård inte är lika exploaterad som många andra svenska skärgårdar. Det småskaliga kustnära fisket tillhör områdets kulturarv, liksom traditionellt träbåtsbyggeri och skärgårds- och kustjord bruk. Förhoppningen är att det ska bli möjligt att hålla djur i skär gården året runt. Kopplat till sportdykning har Sveriges första snorklingsled anlagts. Bland framtida idéer finns förslag om en histo risk båtled genom Blekinge skärgård. Hemslöjden som näringsgren. Ewa Olsson, Nämnden för hemslöjdsfrågor Vad vore Dalarna utan hemslöjden? Vad vore hemslöjden utan Dalarna? frågade Ewa Olsson i sitt anförande. Nämnden för hemslöjdsfrågor är en liten central myndighet med ett stort regionalt nätverk. Att hem slöjd är både kultur och näring framgår av att nämnden sorterar under Kultur departe- 15

16 mentet och har sin dagliga hemvist hos Nutek. Slöjdarna har gamla anor som företagare, en gång var hemslöjd en av Sveri ges stora näringsgrenar. I dag närmar den sig kunskaps branschen och upplevelsebranschen. Rapporten Hemslöjden som näringsgren har just publicerats. Den bygger på en analys av tillgänglig statistik, där siffrorna är mycket ungefärliga. Inom näringen omsätts årligen miljoner kronor och den växer: Bland aktiebolagen i näringen ökade omsättningen med 23 procent under perioden Hemslöjden sysselsätter ungefär tusen personer på heltid. Många är kvinnor, många är enmansföretag, många finns i Dalarna. Slöjdarna bor inte i storstäderna, regionaliseringen är stark, sa Ewa Olsson. Att driva kulturföretag vad kan vara viktiga framgångsfaktorer? Jan Lundin, Rese- och turistnäringen i Sverige (RTS) Att tala om finansiering och investering mitt under pågående finanskris beskrevs som en utmaning av Jan Lundin. RTS är en organisation som ägs och drivs av den kommersiella näringen. Turism är förflyttad konsumtion. Man åker någonstans och lämnar pengar efter sig, slog Jan Lundin fast. Turistnäringen består således av de företag som har turister som kunder. Många företagare ingår i näringen utan att ens veta om det. I dag omsätter rese- och turistnäringen i Sverige 236 miljarder. År 2020 ska omsättningen vara 500 miljarder. Ska målet nås måste alla som in går i näringen bli medvetna om sin roll. Jan Lundin formulerade tre uppgifter för sitt arbete: Se till så att det går att åka någonstans. Se till så att det finns anledning att åka dit. Se till att det finns bra entreprenörer där. Således: att verka för god transportinfrastruktur, lockande attraktioner och stimulans till entreprenör skap och företagande. Ökad sysselsättning är en positiv bieffekt snarare än ett självändamål för rese- och turist näringen. När den växer stimuleras sysselsättningen mer än i andra branscher och ökningen sker lokalt. För att ge företagare resurser att utveckla sina verksamheter bygger RTS upp ett in vesterings bolag. Bidrag i all ära, nyckeln till framgång är att locka investerare. De stora pengarna finns inte i de offentliga systemen, utan i näringslivet, menar Jan Lundin: Vi vill skapa självförsörjande bolag, minska bidrags beroendet och skapa ökad kon kurrens kraft. 16

17 Syftet är inte att satsa på nya idéer, utan att stimulera befintliga företag som vill växa. Jan Lundin beskriver turismen som nästa basnäring. Svenska paradgrenar som hållbar utveckling, omsorg om miljön och be va rande och har blivit konkurrens fördelar. Utsikterna att locka investerare har heller knappast försämrats av finanskrisen, menade Jan Lundin. Avkastningen är visser ligen låg, men riskerna bedöms som små: Turismen är ett säkert kort på finansmarknaden. Anders Persson, Krenova Det finns ingen marknad för kulturföretag! sa Anders Persson med en tillspetsad formulering i sitt anförande. Krenova utvecklar företag inom kultursektorn i Väster botten och Norrbotten och är ett strukturfondsprojekt som drivs av landstingen i respektive län. I det snabbt upp flammande intresset för kreativa näringar ville han utfärda några varningar: Bristfällig statistik är ett problem, begreppsförvirring ett annat. Det talas mycket om kulturentreprenörskap, men en bildkonstnär med en årsinkomst på kronor är ingen kreativ industri, sa Anders Persson. Krenova har valt att använda följande begrepp: Kulturföretagare: En utövande konstnär med registrerat företag Kulturentreprenör: En som säljer kultur utan att själv skapa. Kreativa näringar: En näring som förser konsumenten med expressiva värden som skönhet, harmoni, form, andlighet samt historiska, sociala, symboliska och autentiska värden. Krenovas egen kartläggning av den kreativa näringen i Umeå kommun omfattar företag. Av dessa finns 325 inom konst- och kulturbranschen. 296 av dessa har ingen anställd. Så ser den fantastiska kreativa näringen ut, den som har en omsättning dubbelt så stor som bilindustrin, sa Anders Persson. Hälften av de 325 företagen i Umeås konst- och kultur bransch omsätter mindre än tusen kronor, de är så kallade avdragsföretag. Bara 20 av företagen omsätter mer än en halv miljon. De system som finns inom företagsutveckling är inte an passade till den här branschen. Lan dets entreprenörsoch ny före tagscentra förstår inte problemen, menade Anders Persson: Hur ska bildkonstnärer kunna göra en treårsbudget? De går dit, sen gråter de en skvätt och lägger ner penseln. Att enbart tvinga ut kulturutövarna i företagande är misslyckat, menade Anders Persson. Upp- 17

18 18

19 giften är i stället att ta vara på den kulturella och kreativa kompetensen. Man ska ägna sig åt sin konstnärliga gärning, men för att försörja sig kan man även an vända sin kompetens på andra områden i samhället. Det är att arbeta parallellt: utveckla mark naden, utveckla företag, sa han. Krenova använder de vanliga verktygen för företags utveckling entreprenörsutbildning och seminarier, inkubator och såddfinansiering men anpassar dem till kultursektorns förut sättningar. Vi ber inte marknaden ta hand om en konstnär i tre månader. Vi kan däremot ge en kreatör 14 dagar för att ta fram en offert för sina tjänster. Business to business, inga mellan händer och ingen arbetsförmedling. Anders Persson beskrev verksamheten som en fråga om överlevnad, inte bara för de konst närligt verksamma, utan också för den region Krenova verkar i: Kreatörerna är en oerhörd resurs i den regionala utvecklingen. Falu rödfärg ett företag i Världsarvet Falun Pernilla Wigren, Falu Rödfärg De faluröda spåren i det svenska kulturlandskapet leder till baka till 1500-talet, ändå är Pernilla Wigren den första chefen för Falu Rödfärg. Tillverkningen har historiskt legat under gruv-, skogs- och timmerverk samheten. Först år 2001 blev Falu Röd färg ett eget aktiebolag under huvud ägaren Stora Enso. Som nytillträdd VD fann Pernilla Wigren en produkt med problem och ett varumärke på glid. Falu Röd färg bär ett kultur historiskt arv som är värt ett bättre öde än att slumpas bort på lågprismarknader. För första gången säljs färgen nu i egen regi, i enhetliga burkar, tillverkad enligt ett kvali tets säkrat recept i ett licensierat kokeri. Vi trampade på många ömma tår, men vågade göra det för att vi har stöd från konsu menterna. De tycker om Falu Rödfärg, sa Pernilla Wigren. Bara Falu Rödfärg innehåller pigment från varpen, den restprodukt som under 300 år sorterades bort vid kopparbrytningen i Falu gruva. I dag flödar kopior med syntetiskt pigment i den svenska färg handeln. Pernilla Wi gren beskrev en tuff kommersiell kamp som kostat Falu Rödfärg 30 procent av mark naden. Kulturarvet är värt fajten, också för ett affärsdrivande företag. 19

20 Falu gruva lades ner 1992 och förser därmed inte längre färg till verkningen med ny råvara. Resursen är ändlig och räcker i ytterligare 80 år. Det är ingen lång tid, med tanke på att Falu Rödfärg har färgat det svenska kulturlandskapet i flera hundra år. Det är däremot ett tidsperspektiv som näringslivet har svårt att begripa. Våra finansmän förstår inte 80 år. De förstår inte ens en vecka! Det finns gott om trähus i Kanada och Ryssland som säkert skulle må bra av den beprö vade slamfärgen, men en export satsning skulle ytterligare förkorta tidsperspektivet. Om våra barnbarns barn inte får måla med Falu Rödfärg omintetgörs företagets vision. Pernilla Wigren fortsätter: Vi är inte intresserade av att hitta en stor exportmarknad! Falu Rödfärg vill inte bara leva på gamla meriter. Arkitekt tävlingen Röd färgs priset är ett sätt att påverka svensk ny byggna tion. Att arkitekterna, kända för att måna om sitt oberoende, deltar i tävlingen trots att den arrangeras av en kommersiell aktör beror på att de först och främst uppfattar Falu Rödfärg som en kulturbärare. Vårt kulturarv skulle kunna bli en kvarnsten runt vår hals. Det är i stället en solid grund att ta avstamp från, konstaterade Pernilla Wigren. Presentation av några centrala stöd- och hjälp funktioner för entreprenörer Starta eget och andra tjänster för företagare. Johan Lager, Nutek De flesta kulturutövare är tvingade att starta företag. Bara den som har företag passar i systemet. De må ha kunskap och talang, men det finns inga anställningar för dem. Vem vill anställa en svärdslukare? frågade Johan Lager, som arbetar med företags information på Nutek. Den blivande kulturföretagaren möter en uppsjö nya be grepp och ett batteri av myndig heter som arbetar oberoende av varandra och inte ens har en gemensam vokabulär. Så har det åtminstone varit. För några år sedan inledde de sex myn digheterna För säk ringskassan, Skatteverket, Bolags verket, Tullverket, Arbets för medlingen och Nutek ett sam arbete för att skapa ett helhets perspek tiv och erbjuda hugade företagare sina gemensamma resurser. Några resultat av samarbetet: Broschyren Starta företag. Den inter akti va inter nettjänsten Checklistan. Starta företagsdagar, med föreläsare från de samverkande myndigheterna. 20

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Besöksnäringen - nuläge och potential

Besöksnäringen - nuläge och potential Besöksnäringen - nuläge och potential Katrien Vanhaverbeke, Arena för Tillväxt Christina Rådelius, Tillväxtverket 1 Besöksnäringen lyfter med samarbete, hållbarhet och ett attraktivt företagsklimat Besöksnäringen

Läs mer

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Beslutsbilaga 2011-02-16 S 2011:17 KUR 2011/888 Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Inledning Internationaliseringen av svenskt kulturliv är viktig av en rad olika skäl. Den konstnärliga

Läs mer

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande - jämställdhetspolitisk arena - för de invandrakvinnor som vill och kan arbeta

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

Redovisning av Tillväxtverkets uppdrag i Regleringsbrevet för 2013 vad gäller stöd och insatser kopplat till Kulturhuvudstadsåret (KHÅ) 2014 i Umeå

Redovisning av Tillväxtverkets uppdrag i Regleringsbrevet för 2013 vad gäller stöd och insatser kopplat till Kulturhuvudstadsåret (KHÅ) 2014 i Umeå Dokumentnamn Dokumenttyp Datum 2013-09-26 Diarienr/Projektnr Upprättad av Godkänd av Version 3.1.7-2013-4007 med koppling till Dnr 1.2.1-2013-1. PO Remmare 1.0 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Redovisning

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Tillväxtprogram för Luleå kommun

Tillväxtprogram för Luleå kommun Tillväxtprogram för Luleå kommun Syfte Tillväxtprogrammet är ett medel för att skapa förutsättningar för långsiktig och hållbar tillväxt hos näringslivet i Luleå. Grundläggande förutsättningar för denna

Läs mer

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halmstad g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halmstad Workshop i Halmstad kommun Den 3 oktober 2013 samlades 26 personer på Kvibille Gästgivaregård

Läs mer

Verksamhetsplan 2013. Länsturismen. Effektivitet genom samverkan

Verksamhetsplan 2013. Länsturismen. Effektivitet genom samverkan Verksamhetsplan 2013 Länsturismen Effektivitet genom samverkan Verksamhetsplan för Turismfunktionen vid VKL 2013 Bakgrund Turismfunktionen har sedan 2006 arbetat på uppdrag av föreningens medlemmar i nära

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie 2013-01-29 Karlshamns Kommun Marianne Westerberg och Maria Hjelm Nilsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 2 3. Projektets syfte... 2

Läs mer

VI BRINNER FÖR BLEKINGE

VI BRINNER FÖR BLEKINGE VI BRINNER FÖR BLEKINGE KRAFT ATT VILJA. TILLSAMMANS ÄR DET MÖJLIGT. Det är vår uppgift att inspirera, skapa tillfällen att mötas och stärka Blekinge i Sverige och Europa. Vårt uppdrag är att arbeta för

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Destination Visit Bollnäs

Destination Visit Bollnäs Destination Visit Bollnäs Bakgrund: I spåren av det arbete som Region Gävleborg initierat via projektet Nu kör vi har vår förening Bollnäsdraget ekonomisk förening beslutat oss för att ta taktpinnen och

Läs mer

Fler kvinnor driver och utvecklar företag!

Fler kvinnor driver och utvecklar företag! Fler kvinnor driver och utvecklar företag! Resultat 2007 2009 för programmet Främja kvinnors företagande Drygt 86 000 personer har hittills haft nytta av programmet Främja kvinnors företagande. Programmet

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

Svenska Filminstitutet

Svenska Filminstitutet Svenska Filminstitutet Enhet le.ciw^vq Rafl-dar. 2011-12- 2 7 Regeringsbeslut 67 REGERINGEN DnrSFI SO f ( - 2011-12-15 Ku2011/1960/RFS (delvis) Kulturdepartementet Stiftelsen Svenska Filminstitutet Box

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

0DUNQDGVNRPPXQLNDWLRQ

0DUNQDGVNRPPXQLNDWLRQ VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 4 MARKNADSKOMMUNIKATION Svår men spännande utmaning att särskilja sig 6 MARKNADSKOMMUNIKATION PR-arbete för relationer, reaktioner och rykten PR HANDLAR

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

kulturarvet - en resurs i landsbygdsutveckling

kulturarvet - en resurs i landsbygdsutveckling Minnesanteckningar Munkedal 6 november 2008 kulturarvet - en resurs i landsbygdsutveckling Moderator Ann Palmnäs, Coach & Company, inledde dagen med att tala om vikten av att gräva där du står utan att

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Med en omsättning på mer än 84 miljarder kronor står våra svenska och utländska besökare för 13% av

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter Samverkan för ett starkare kulturliv Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter 2 SAMVERKAN FÖR ETT STARKARE KULTURLIV Landstinget och kommunerna ska gemensamt skapa förutsättningar för att medborgarna

Läs mer

ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT.

ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT. ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT. 1 2 kunskap som lyfter besöksnäringen Visit Västernorrland har som uppdrag att via kunskapsförmedling bidra till att stärka turismen i Västernorrland. Verksamheten

Läs mer

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halland g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halland Workshops i Halland Under september och oktober 2013 genomfördes 6 workshops i Halland, en i

Läs mer

Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges

Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges Från idéer Vår till framgångsrika värdegrund företag Glädje i arbetet Flexibla i tanke och handling Affärsmässiga i utförandet Vision

Läs mer

Det här är regionförbundet örebro

Det här är regionförbundet örebro Det här är regionförbundet örebro BORLÄNGE LJUSNARSBERG Tolv kommuner i hjärtat av Sverige Våra medlemmar är Örebro läns landsting och kommunerna Askersund, Degerfors, Hallsberg, Hällefors, Karlskoga,

Läs mer

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN LULEÅ KOMMUN 1(5) INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN 1. INLEDNING Internationaliseringen är en av de viktigaste förändringarna av samhället under senare år. Ökade möjlighet för information, kunskap,

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

Idé och tanke från Anders Ahlgren. Krav från Visit Falun Borlänge AB - Vill näringen? - Varumärkesundersökning. - Hedemora och Avesta med!

Idé och tanke från Anders Ahlgren. Krav från Visit Falun Borlänge AB - Vill näringen? - Varumärkesundersökning. - Hedemora och Avesta med! Samordning av utvecklingen av besöksnäringen inom Södra Dalarna Gagnef, Falun, Borlänge, Säter, Hedemora, Ludvika, Avesta och Smedjebacken Idé och tanke från Anders Ahlgren Krav från Visit Falun Borlänge

Läs mer

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete 1 Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål Gustav Malmqvist Huvudsekreterare 2 Internationell context Trender och tendenser i omvärlden EU som policyskapare

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

Besöksnäringsstrategi Söderhamn 2015-2020

Besöksnäringsstrategi Söderhamn 2015-2020 Besöksnäringsstrategi Söderhamn 2015-2020 Förord Besöksnäringen räknas som världens största och snabbast växande näring. Den turistiska omsättningen i Sverige 2012 närmade sig 300 miljarder. Den turistiska

Läs mer

Från hot )ll möjlighet Kulturvård 3.0 Christer Gustafsson

Från hot )ll möjlighet Kulturvård 3.0 Christer Gustafsson Från hot )ll möjlighet Kulturvård 3.0 Christer Gustafsson Uppsala universitet HÖSTMÖTE 2013 KULTURARVET I SAMHÄLLSUTVECKLING Utmaningar Klima;örändringar Globalisering Ojämlikhet CG 5(8) Utmaningar Klima;örändringar

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Kommittédirektiv En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan Dir. 2015:46 Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska ta fram förslag till

Läs mer

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden.

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. 2011-11-30 1 Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. Bakgrund Sedan ett år tillbaka har Hoby Företagarförening och Bygd i Samverkan, båda ideella föreningar, arbetat med att ta

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, fibernätet och ett förbättrat vägnät. Järnvägen behöver bli

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

LA goes KKN! ett förslag till handlingsplan

LA goes KKN! ett förslag till handlingsplan LA goes KKN! ett förslag till handlingsplan Inledning I samband med att Region Skåne drog igång sin förstudie kring kulturella och kreativa näringar i våras (se nedan under Bakgrund) blev jag tillfrågad

Läs mer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Sammanställning från den nationella klusterkonferensen i Karlstad 8 9 februari, 2011 Dialog om en svensk innovationsstrategi

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023

SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023 SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023 Det välkomnande Sörmland - en attraktiv och tillgänglig destination i närheten av Stockholms storstadsområde Foto: Parken Zoo Vision och mål för

Läs mer

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se Venture Cup Det börjar alltid med en idé! Venture Cup är Sveriges ledande tävling för dig som vill utveckla din affärsidé till ett framgångsrikt affärskoncept och starta företag. Vi tar dig som tävlande

Läs mer

Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011.

Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011. Sammanfattning från KSLA:s seminarium: Kan entreprenörskap rädda landsbygden? Den 30 mars 2011. Text: Gunilla Sandberg Mer kunskap behövs för att förstå hur entreprenörskap på landsbygden fungerar. Det

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12

Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12 PROTOKOLL Nummer 15 25.6.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Näringsavdelningen Allmänna II, N12 Beslutande Föredragande Justerat Minister Fredrik Karlström Byråchef Susanne

Läs mer

Halland i Europa. Var med och engagera dig i vår gemensamma framtid www.europadirekthalland.se

Halland i Europa. Var med och engagera dig i vår gemensamma framtid www.europadirekthalland.se Halland i Europa Var med och engagera dig i vår gemensamma framtid Undrar du på vilket sätt EU finns närvarande för dig här i Halland? I den här broschyren berättar vi om några av de projekt som har genomförts

Läs mer

1 5 3 3 4 Lugn Närhet

1 5 3 3 4 Lugn Närhet Grupp Kunskap Drivkraft Lugn Mångfald Byt ut Lägg till 1 5 3 3 4 Lugn Närhet Övriga kommentarer: Utvecka ordet mångfald. Drivkraft Inspiritation 2 6 6 3 2 Lugn Öppenhet Mångfald Internationellt Trivsel

Läs mer

2007-11-22 Fi2007/xxxx Fi2007/8545 Fi2007/8523. Länsstyrelserna

2007-11-22 Fi2007/xxxx Fi2007/8545 Fi2007/8523. Länsstyrelserna Koncept Regeringsbeslut xx Finansdepartementet Hans Timan hans.timan@finance.ministry.se 08-4052026 2007-11-22 Fi2007/xxxx Fi2007/8545 Fi2007/8523 Länsstyrelserna Ändring av regleringsbrev för budgetåret

Läs mer

COLLABORATIVE TOURISM

COLLABORATIVE TOURISM COLLABORATIVE TOURISM SKÅNEMODELLEN Strategisk plan för turism och besöksnäring i Skåne TOURISM IN SKÅNE AB - Ett av Business Region Skånes fyra dotterbolag Näringsliv Skåne och Business Region Skåne Styrelse

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Gustav Thane, renovering och anpassning av smedja Journalnummer:

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

näringslivsprogram. Så skapas förutsättningar för utveckling och tillväxt i Uppsalas näringsliv.

näringslivsprogram. Så skapas förutsättningar för utveckling och tillväxt i Uppsalas näringsliv. näringslivsprogram. Så skapas förutsättningar för utveckling och tillväxt i Uppsalas näringsliv. Inriktningsmål Uppsala har ett bra företagsklimat Uppsala kommun skapar rätta förutsättningar för att företag

Läs mer

Välkommen till Kompetensförsörjningsdagarna! 20-21 oktober 2015, Stockholm

Välkommen till Kompetensförsörjningsdagarna! 20-21 oktober 2015, Stockholm Välkommen till Kompetensförsörjningsdagarna! 20-21 oktober 2015, Stockholm Nationell politik och kompetensplattformarnas uppgifter och möjligheter DATUM 20 oktober 2015 TID PLATS DAGENS VÄRD Kl. 10.30

Läs mer

PROGRAM DIALOGMÖTE KULTUR 19/10 2011

PROGRAM DIALOGMÖTE KULTUR 19/10 2011 KULTURDIALOG 2011 PROGRAM DIALOGMÖTE KULTUR 19/10 2011 19.00 Välkommen 19.15 Presentation av programmet Regional kulturplan, ppt Kulturöversyn Hagfors kommun 2011 Förslag organisation kulturutveckling

Läs mer

Mer information om arbetet med livsmedelsstrategin finns på www.rfkl.se/livsmedel samt i Facebook-gruppen Livsmedelsstrategi för Kalmar län.

Mer information om arbetet med livsmedelsstrategin finns på www.rfkl.se/livsmedel samt i Facebook-gruppen Livsmedelsstrategi för Kalmar län. Detta är en sammanfattning av det material som tagits fram inför rådslaget om Kalmar läns livsmedelsstrategi, vilket äger rum den 20 maj 2015. Förutom denna sammanfattning innehåller underlaget följande

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17

Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17 Verksamhetsidé under utveckling Stormöte i Lokverkstan 2013-06-17 Dialogmöten och workshops Enskildas förslag Tidigare utredningar Verksamhetsidén styr det fortsatta arbetet i projektet Cecilia Larsson,

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

UTKAST. Innehållsförteckning. Handling för tillväxt... 2

UTKAST. Innehållsförteckning. Handling för tillväxt... 2 Innehållsförteckning Handling för tillväxt... 2 1. Boendet - Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende...3 1.2 Kommunikationer...3 1.3 Attityder...4 1.4 Fritid/Kultur...4 1.5 Öppnare landskap/naturvård...4

Läs mer

Ett enat Bohuslän - avsiktsförklaring kring besöksnäringen

Ett enat Bohuslän - avsiktsförklaring kring besöksnäringen STRÖMSTADS KOMMUN ÄRENDE Sida 4 (15) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2014-02-27 Kf Ks 13 Au 34 Dnr Ks/ 2013-0474 Ett enat Bohuslän - avsiktsförklaring kring besöksnäringen Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Förstudie Norabygden

Förstudie Norabygden Förstudie Norabygden Ingbo källor är en av sevärdheterna i Tärnsjöbygden. Projektägare: Nya Tärnsjöbygdens framtid, ideell förening Projektledare Per Anders Eriksson Kommun: Heby Dnr: 46 Jnr: 2009 6557

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Västsverige i Sverige - Norden - Världen. Verksamhetsinriktning

Västsverige i Sverige - Norden - Världen. Verksamhetsinriktning Västsverige i Sverige - Norden - Världen Verksamhetsinriktning Uppdrag och verksamhet Västsvenska Turistrådet har det regionala uppdraget att med tydlig målsättning driva en hållbar, och en för besöksnäringens

Läs mer

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland 1 (9) 1 BAKGRUND 1.1 Förordningen om regionalt tillväxtarbete Detta dokument beskriver hur den framtida regionkommunen i Västmanland kan hantera det styrande strategidokumentet Regionalt utvecklingsprogram

Läs mer

Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008

Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008 Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008 Förstudie till EU-projekt: Bibliotekskompaniet bibliotek och företag i samverkan 1 Bibliotekskompaniet - bibliotek och företag i samverkan Rapport från

Läs mer

Information till småföretag V A R N Ä R H U R

Information till småföretag V A R N Ä R H U R S T Y R K A E N E R G I A R B E T S L U S T Information till småföretag V A R N Ä R H U R Tre små apelsiner Det är en sen kväll i april - den 14 april - 1912. Passagerarfaryget Titanic går för långt norrut

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen www.winnetskane.se Fjelievägen 5, Lund Vi är ca 150

Läs mer

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvets regionala tjänster Västarvets museer & besöksmål Vad innebär konventionen för Sverige? När Sverige ansluter sig till landskapskonventionen åtar

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Fler jobb och fler i jobb Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete Så skapar vi fler jobb i Eskilstuna Eskilstuna växer, har en ung befolkning och tillhör landets starkaste tillväxtregioner.

Läs mer

OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge

OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge OECD Territorial Rewievs Småland och Blekinge Kort sammanfattning av läget i Småland och Blekinge, utgångspunkter för en positiv utveckling och tillväxt samt rekommendationer från OECD. OECD Territorial

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Information om nätverksaktiviteter

Information om nätverksaktiviteter Information om nätverksaktiviteter Genom nätverksaktiviteterna sprider Landsbygdsnätverket information om landsbygdsprogrammet. Nätverksaktiviteterna syftar även till att underlätta metodutbyte och erfarenhetsutbyte

Läs mer

Marint centrum i Simrishamn. Initiativ för en bättre Östersjömiljö och en tillväxtmotor i sydöstra Skåne

Marint centrum i Simrishamn. Initiativ för en bättre Östersjömiljö och en tillväxtmotor i sydöstra Skåne Marint centrum i Simrishamn Initiativ för en bättre Östersjömiljö och en tillväxtmotor i sydöstra Skåne Simrishamn ett marint centrum Östersjön är ett av världens känsligaste hav, ett hav som står inför

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Utvecklingsmyndighet Bolagsverket

Utvecklingsmyndighet Bolagsverket AD 340/2011 Utvecklingsmyndighet Bolagsverket N 2011/1368/ITP Företag och Företagande Rapport nr.1 Datum: 2011-09-14 Version: 1.0 Upprättad av: Monica Grahn AD 340/2011 Innehållsförteckning 1 Utvecklingsmyndigheternas

Läs mer

Kommunikationsplan Blå öp och maritim näringslivsstrategi. Blå översiktsplan och maritim näringslivsstrategi 2013-2016

Kommunikationsplan Blå öp och maritim näringslivsstrategi. Blå översiktsplan och maritim näringslivsstrategi 2013-2016 Blå öp och maritim näringslivsstrategi Kommunikationsplan Blå översiktsplan och maritim näringslivsstrategi 2013-2016 Blå öp och maritim näringslivsstrategi Mål - Ansats Målgrupper Kanaler Budskap - essensen

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer