Nya behov, ny välfärd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nya behov, ny välfärd"

Transkript

1 Nordiska Välfärdskonferensen 2012 Nya behov, ny välfärd genom samverkan Nordiska Välfärdskonferensen i Göteborg november 2012 arrangerad av Samordningsförbundet Göteborg Hisingen DELTA 1

2 Välkomna att fira att det är femton år sedan DELTA startade sin försöksverksamhet för bättre välfärd, önskade Gunilla Dörner Buskas (S), styrelseledamot i DELTA, de närmare 350 konferensdeltagarna som samlats på Clarion Hotel Post i Göteborg. Under ett intensivt år har denna nordiska välfärdskonferens tagit form och jag är säker på att det finns något för alla som intresserar sig för samverkan och välfärdsfrågor. Varmt välkomna! Mannen som gjorde det möjligt Och hur kom det sig att ett i och för sig jubilerande men ganska litet samordningsförbund på Hisingen i Göteborg bestämmer sig för att ordna en välfärdskonferens? Inte för kommunens förbund, inte för regionens eller en nationell konferens utan en nordisk konferens? Orsaken heter Ola Andersson och är förbundschef i nämnda samordningsförbund. Jag tänkte att vi har mycket gemensamt och att det kan vara spännande att lyfta blicken och få lite perspektiv. Se vad vi har för (o)likheter och vad vi kan lära oss av varandra. Bara så. Under ett drygt år har Ola, med stöd av en arbetsgrupp, lagt ner obegripligt mycket arbete på att fundera, planera, nätverka, ta kontakter och sy ihop. Har man en idé och vill driva den hela vägen så blir det mycket jobb, säger Ola som vidhåller att det varit värt allt arbete och snarare gett mersmak. Vi har faktiskt pratat om att göra det igen om ett par år eller så. Jag tycker det är viktigt att vi för givande samtal om framtidens välfärd och det lokala välfärdsarbetet. Mängden uppskattande och stimulerande tack för konferensen kan nog tänkas ha betydelse för att Ola redan ett par veckor efter den avslutande politikerdiskussionen överväger en nästa välfärdskonferens. Samordningsförbundet Göteborg Hisingen DELTA, Box 8813, Göteborg, besöksadress: Vågmästaregatan 1D , Produktion Hässel & Palm, Göteborg 2012 tryck Lindgren & Söner, Mölndal 2012 Så härligt att se så många välfärdsarbetare i spänd förväntan! Gunnar Axén (M), ordförande i socialförsäkringsutskottet välkomnade till både Göteborg, Välfärdskonferens och DELTAs födelsedag. Grattis DELTA som driver så betydelsefull verksamhet, i likhet med andra samordnare runt om i Norden! Typiskt för samordnare är att de inte är rädda för att tänka nytt... så vi har mycket att lära av varandra. Gunnar Axén gjorde en snabb titt i backspegeln och beskrev hur Sverige fram till början av 1900-talet saknade socialförsäkring. Mat och logi utgjorde lön, och den lönen fick man även om man råkade bli sjuk. När industrialismen slog igenom ändrades detta. Nya arbetsvillkor vedervärdiga på många håll och lönearbete blev melodin. Det innebar bland annat att den som blev sjuk också blev utan lön, beskrev Gunnar Axén. Den nya situationen krävde någon form av försäkring och vägen till tryggare förhållanden har kantats av förändringar och anpassningar. Idag är tre socialförsäkringar i Sverige under utredning. Rent praktiskt har lösningarna varierat. Det är bra om vi kan se vad som fungerar bäst, skapa, slå vakt om och utveckla välfärdssystemen. Vi vet att förebyggande eller tidiga insatser är bra. Och vikten av att stärka arbetslinjen. Gunnar Axén påpekade också att behovet av samverkan sträcker sig över gränserna mellan oss grannländer. Välfärd; det är det samordningsförbunden gör till regelverk och samverkan är alltid en god framgångsfaktor i det arbetet. Jag riktar härmed ett tack till alla som i vardagen arbetar och bidrar till att livet blir bättre för fler, sa Gunnar Axén och förklarade Välfärdskonferensen 2012 invigd. 2 3

3 Välfärdens förutsättningar städer och samhällen i förändring Vad händer när välfärden sätts på prov? Det har Hans Abrahamsson, freds- och utvecklingsforskare vid Göteborgs universitet, funderat över i flera år. I inledningen till sin föreläsning på Välfärdskonferensen försäkrade han publiken att det är helt klart att samordning och samverkan självklart är förutsättningar för att upprätthålla välfärden. Med kraft och dynamik inleddes konferensens första föreläsning. Eftersom vår värld befinner sig i den största förändringen någonsin skulle freds- och utvecklingsforskaren tala om globaliseringens enorma omvandlingar och påfrestningar på samhället som följer i dess spår. Tre processer styr utvecklingen; globalisering, urbanisering och migration. Globaliseringen har medfört att världen inte längre ser ut som den gjort och att det tolkningsföreträde vi haft i väst, hotas av länder vars förbättrade ekonomi gör att de kan komma att springa förbi oss. Främst gäller det de så kallade BRIK-länderna: Brasilien, Ryssland, Indien och Kina. Det innebär att andras tankar och förhållningssätt kan slå igenom och den globala arbetsmarknaden kan påverka oss. Migration handlar om att vi människor rör på oss allt mer. Inte bara så att vi reser längre, oftare och ibland har dubbel bosättning utan också dubbel befintlighet. Det betyder att vi lever våra liv på flera plattformar som påverkar vår identitet och lojalitet: den nationella identiteten kan komma att spela mindre roll medan grupptillhörigheten blir viktigare. Vem ska man faktiskt hålla på? Har man familj och jobb som genererar bekymmer på flera kontinenter samtidigt så reser det frågor om medborgarskap, rättigheter och papperslöshet, menar Hans Abrahamsson. fler bor i städer Allt går allt fortare... Det tog år för mänskligheten att bygga städer för dagens människor och 2005 bodde mer än hälften i städer. År 2040 kommer den siffran att vara fördubblad: sex miljarder kommer att bo i städer! Det är en snabb förändring som ställer höga krav på bland annat transporter och infrastruktur. Dehli-borna till exempel kan se fram emot att bli fler varje år... globaliseringen handlar om gigantiska utmaningar. Utvecklingen ger flera begrepp förändrat innehåll. Säkerhet handlar inte längre om något militärt utan om tillgång på arbete och vilka livsförutsättningar som finns. Rättvisa kan handla om tillgång på vatten, inkomstskillnader och utveckling av folkhälsa. Och skillnaderna är stora beroende på var vi bor på klotet. Titta bara hur det ser ut i Göteborg där en man från Askim lever många år längre än en man från Bergsjön. För att komma tillrätta med detta behövs samordning och samverkan, konstaterade hans Abrahamsson. lokala initiativ I Hans Abrahamssons historiska förklaring tar han oss från 1600-talet och förbi en lång tid då nationalstaten tagit stor plats. Först efter andra världskrigets förfärande följder börjar vi, enligt forskaren, att tänka efter först och jobba på att bli vän med varandra. Då bildas Kol- och stålunionen, EEC, EG, EU... Nobels fredspris till EU visar på hur betydelsen vuxit. När staten trängs tillbaka och låter andra aktörer komma in på banan transnationella företag, multilaterala organisationer, nätverk, regioner så skapas samarbete i frivilliga överenskommelser som är större än de påtvingade, menar Hans Abrahamsson och illustrerade med hur Göteborgs och Malmös kommunledningar går ihop och funderar på egna problemlösningar när de nationella inte fungerar. Eller att europeiska borgmästaravtalen går längre än miljöavtalet i Kyoto. Det lokala initivativet är viktigt. det kostar på Föreläsande Hans Abrahamsson utlovade två nyheter och började med den dåliga: det är kostsamt när städer går in för att lösa ett lokalt problem. Det behövs helt enkelt mer pengar än man kan plocka fram; investeringarna är högre än självfinansieringsgraden. Göteborg har gigantiska problem med migration där vissa lösningsdelar ligger på nationell nivå samtidigt som den lokala nivån agerar själva. I övergången där emellan uppstår politiska spänningar som tar kraften från lokala politiker: Jag har problem... men ingen makt. Med hjälp av samverkan skulle nivåerna kunna gå hand i hand, menar Hans Abrahamsson. Relationer skapade med socialt kontrakt är grunden till civilsamhället, men när kontrakten luckras upp och bristen på gemenskap blir uppenbar, skapas vi-grupper och bildas gäng som försöker hitta egna sätt till gemenskap när statens institutioner inte fungerar. Skillnaderna är stora beroende på var vi bor på klotet. Titta bara hur det ser ut i Göteborg där en man från Askim lever många år längre än en man från Bergsjön. För att komma tillrätta med detta behövs samordning och samverkan. Då är det viktigt att vårda det som fungerar: svensk välfärd kommer i framtiden att bygga på organisationer och sammanslutningar som hjälper andra. Vilka är salutogena? Vilka ska vi bekämpa? De måste identifieras, konstaterade Hans Abrahamsson och frågade vad det är som gör att inte hela Malmö rasar samman när problemen hopar sig. Jo, det är de goda och fungerande de salutogena krafterna. De som ska vårdas. brinnande bilar Så vred fredsforskaren på kuttingen och meddelade att det inte är utanförskapet som är det största problemet. Det är innanförskapet som gör det svårt för andra att komma in. Fundera på hur utvecklingen kommer att se ut om stora grupper inte vare sig arbetar, har praktikplats eller kanske ens ingår i någon statistik. Det skapar starka frustrationer som bekymrar oss fredsforskare: det finns människor som kan tänkas bli fientliga. Frustrationsgap uppstår när det inte finns någon överensstämmelse mellan det man tror sig ha rätt till och vad man faktiskt får. Besvikelsen växer: När gapet inte kan slutas, vilket de unga idag inte ser ut att lyckas med, då tar frustrationen plats, hoppet försvinner och brinnande bilar blir resultatet. Vi måste skapa förutsättningar för att de yngre ska ha kvar något hopp om att få ta del av samhället. Annars får deras skam och vrede utlopp i form av våld mot omgivningen. Så gör i alla fall killarna. Tjejerna tar lugnande medel. Och problemen finns i alla städer av alla storlekar. prevention & promotion Så kom den utlovade goda nyheten: Det går att göra något åt det; situationen är påverkningsbar. Förändring kan ske när det uppstår gläntor i det politiska landskapet ; när fler som har olika grundåsikter ser samma hot ger det politiskt utrymme att göra något. Men det är nödvändigt att hålla två tankar i huvudet samtidigt. Hans Abrahamsson kallar det provention: att förebygga och främja underifrån samtidigt som det finns kontroll och övervakning uppifrån. Men... förebyggande arbete är svårt eftersom det är ett pedagogiskt dilemma att förklara vikten av finansiering av något som inte har hänt. Ingen kan ju bevisa vad som skulle ha hänt om åtgärden inte gjordes, sa Hans Abrahamsson och slog fast att sociala åtgärder inte ska uppfattas som en kostnad som ska skrivas av med en gång utan betraktas som en långsiktig investering. Lika mycket som samverkan betyder på det lokala planet, lika betydelsefullt är det med delaktighet i samhället. Och det går att uppnå genom att bjuda in medborgare och ge dialogen makt. Bygg upp det politiska deltagandet som krävs för att bygga välfärd. Det gäller att hitta metoder och former för inbjudan till dem utanför, så att inte innanförskapet förstärks än mer och de redan resursstarka blir ännu starkare på bekostnad av de andra. 4 5

4 Den nordiska välfärdsmodellen En snabbresa genom fyra nordiska länder visade på många likheter och några olikheter i den välfärdsmodell som absolut kan kallas nordisk. Den norska varianten av välfärdsmodell presenterades av Öystein Haram som i många år har arbetat med frågor som har bäring på välfärd. Denna dag vittnade Öystein Haram om att det inte bara är i Norge utan i hela Norden som välfärdsfrågor uppmärksammas med ett klart huvudbudskap: välfärdsstaten är värdefull, fungerar och måste anpassas till dagens utmaningar så att den kan fortsätta att leverera. Centrala utmaningar idag är den demografiska utvecklingen, välfärdens kostnader, inkludering på arbetsmarknaden, utbildning, intäktsskillnader, social exkludering, hälsoskillnader och boendeförhållanden. Utmaningarna mot modellen har mötts av en rad välfärdsreformer de senaste tio åren som fungerat som delar i en större plan för att säkra välfärdsläget. Norge skiljer sig i förhållande till övriga Norden genom att man satsat mest på förmedlingsåtgärder med utbildning, praktik och träning. Vi kan säga att Norge är utbudsorienterat. Vi provar att uppgradera kvalifikationer snarare än att öka efterfrågan på arbetskraft. Centralt i Norge nu är att arbeta med en förnyad arbetslinjestrategi, införande av nya förtidspensioner från 2015, offentlig hälsostrategi som bygger broar till andra områden och en sysselsättningsstrategi för personer med funktionshinder Det finns, enligt Öystein Haram, några viktiga skillnader i de nordiska ländernas välfärdsutgifter. Sverige och Norge ligger högst högst i Europa till och med medan Island har lägst kostnadsnivå. Gemensamt är att utgifterna till barn och familjer är höga, något som tyder på att förebyggande är viktigt. Ensamförsörjare och ensamboende är mest utsatta för exkludering i alla nordiska länderna. I förhållande till Europa i övrigt är Norden präglat av deltidsarbete; främst gäller det kvinnor. Andelen av den norska befolkningen i yrkesaktiv ålder som har hälsorelaterad problematik är fler än årsarbetare, vilket motsvarar att ungefär 20 procent av den delen av befolkningen inte har arbete och är avhängig en väl fungerande välfärdsstat. Siffrorna har ökat sedan 1980 både när det handlar om sjukpenning, rehabilitering och funktionshinder. I Norge har forskarna kommit fram till att de nordiska välfärdsmodellerna ger länderna fler konkurrensfördelar och stabiliserar ekonomierna också när det svänger internationellt. Så att döma ut dem är inte rätt; modellerna lever i högsta välmåga, enligt Öystein Haram som har en hypotes: Oavsett naturresurser så klarar sig länder med korrupta regimer dåligt, medan förutsägbara ramar och klara spelregler skapar tillit och ökar produktiviteten. Ett välorganiserat samhälle med öppenhet, tillit mellan invånare och myndigheter, få konflikter, korruption och kriminalitet och hög välfärd tål kriser bättre än andra samhällen. De har också större förmåga att hitta goda lösningar, omstrukturera och vara effektivt. Kännetecken är: arbete till alla, en välorganiserad arbetsmarknad, omfattande offentlig tjänsteproduktion, lika villkor för alla och omfördelning. Välfärdsstatens centrala uppgift är att beskydda invånarna mot sociala risker som arbetslöshet, sjukdom och funktionsnedsättningar. Öystein Harams slutsats är att den nordiska välfärdsmodellen verkar livskraftig. Men det kanske är det största hotet... att vi faller i succéfällan. Fortsatt utveckling behövs! Vappu Karjalainen, forskare från det finska Institutet för hälsa och välfärd, varnar för hoten mot de goda idealen. De nordiska länderna har liknande bakgrund för välfärden, konstaterade Vappu och nämnde den sociala historien, marknadsekonomi, politisk praxis, liknande värderingar och fyra årstider. Än så länge..., tillade hon. De grundläggande principerna är också snarare nordiska än finska. Men de goda idealen är hotade, i Finland finns en oroande utveckling med alltmer ojämställda medborgare: ökande skillnader i inkomst och hälsa och ökande barnfattigdom. Ungdomsarbetslösheten blir svårare och lågkonjunkturen starkare, meddelade Vappu Karjalainen och citerade professor Risto Heiskala Finland är på 2000-talet ett rikare, mer öppet, effektivt men mer ojämställt och obarmhärtigt samhälle än på 1980-talet. För att behålla välfärdsmodellen har en rad motåtgärder inletts. Prioriteringar i regeringspolitiken är att bekämpa fattigdom, ojämlikhet och utslagning stabilisera den offentliga ekonomin stärka hållbar ekonomisk tillväxt, sysselsättning och arbetskraft. I praktiken betyder det tre strategiska val som ska stärka social- och hälsovårdspolitiken: För att få en stark grund för välfärden ska hälsa och välfärd ingå i allt beslutsfattande. Man tänker förebyggande och använder skattepolitiken som hjälp. Arbetslivet ska vara långt och med god hälsa, vilket uppnås med stöd för alla i arbetsför ålder. Den sociala tryggheten finansieras genom att arbete ska löna sig och pensionssystemen vara hållbara. Det andra strategiska valet innebär att alla ska ha möjlighet till välstånd. Skillnaderna ska minskas, servicesystemet reformeras och integrationen förbättras. Det tredje valet handlar om den ekologiska sidan av utvecklingen. Vi har börjat tala om den ekosociala politiken, sa Vappu Karjalainen. Livsmiljön ska stödja hälsan och tryggheten genom att miljöns livsduglighet förstärks, exempelvis genom utveckling av miljö- och hälsoskydd. Konkreta åtgärder är bland annat att tillsätta ramprogram, under vilka samlas olika små reformer och nya projekt. Ett exempel är kommunförsök för att minska långtidsarbetslösheten där 63 kommuner deltar och den ekonomiska satsningen uppgår till 20 miljoer euro per år. Det är ett försök att omfördela ansvaret mellan stat och kommuner vad gör man separat och vad tillsammans? En samhällsgaranti för unga införs 1 januari Garanti blir ofta bara ett löfte eftersom sysselsättningen är så beroende av arbetsmarknaden. Men vi har stora förhoppningar denna gång, kommenterade Vappu Karjalainen. Ett utvecklingsprogram för social- och hälsovård för att aktivera lokala och regionala aktörer är också på gång. En svårighet är att under programmet finns det extra resurser, men efteråt finns det inte någon som tar ansvar för att fortsätta. Därtill pågår ett antal lagstiftningsreformer som berör social- och hälsovården, äldreomsorgen, kommunallagen stasandelssystemet samt en lag om servicecenter för arbetskraft. Vappus slutreflektion blev att det har pågått ett gradvis paradigmskifte i den finska socialpolitiken där produktivitet och konkurrenskraft betonas mer än solidaritet och holistisk välfärd. Ulrik Petersen är expert i danska motsvarigheten till SKL på området social- og arbejdsmarkedspolitik och berättade om den danska välfärdsmodellen som är skattefinansierad och kommunaliserad i sin helhet, bortsett från sjukhusen som ansvaras för av 15 regioner. Ulrik Petersen kunde också han skriva under på att den nordiska välfärdsmodellen är effektiv. Vilket inte säger att det inte finns utmaningar, för det gör det: en skattefinansiering som nått gränsen, en åldrande befolkning, behov av ökad arbetsstyrka och svårt att upprätthålla kvaliteten när ekonomin är smal. För att skapa nya lösningar finns ett fortsatt behov av arbetsmarknadsreformer, resultatstyrning och effektiv samverkan. Om färre får bidrag så skulle vi få över tre miljarder... det skulle räcka till pedagoger. De arbetsmarknadsreformer som är på gång syftar till att lösa problemen med förtidspensionering få arbetslösa att hitta tillbaka till jobb öka rörligheten på arbetsmarknaden skapa konsensus om rättigheter och skyldigheter 6 7

5 utbilda snabbare öka arbetsutbud och flexibilitet öka konkurrensen genom att hålla tillbaka löner och öka produktiviteten bli bättre på att ta hand om utländsk arbetskraft. Resultatstyrning ger bättre resultat än insatsstyrning. Styrning kan ses i tre steg: politisk vision (vad vill vi och vilka resultat vill vi se?), professionell kunskap (vilka aktiviteter får oss dit och vilken teori har vi?) och uppföljning (hur vet vi att vi når dit samt mäta resultat?). Effektiv samverkan syftar på att det idag finns alltför många aktörer kring varje individ. Det fungerar inte nog bra helt enkelt. I Köpenhamn arbetar man med projekt kring empowerment, vilket är en satsning för att stärka medborgaren att själv aktivera sig i syfte att hitta ett lämpligt arbete. Det är roligt att DELTA lever och har hälsan, inledde Peter Wollberg, Socialdepartementet, som haft förmånen att följa DEL- TA under alla år, som utvärderare och sedan som arkitekt bakom lagen om finansiell samordning. Peter gjorde några nedslag om vad som hänt i Sverige de senaste åren ur ett aktörs- och sjukförsäkringsperspektiv. Från 1990-talet har landsting, kommun, arbetsgivare och arbetsförmedling varit de aktörer som haft olika ansvar inom rehabiliteringsområdet med försäkringskassan som samordnare av insatserna. Utvecklingen under 90-talet präglades av åtgärder och initiativ för att motverka sektoriseringen inom rehabiliteringsområdet. FINSAM-försök inleddes, SOCSAMförsök påbörjades därefter och i slutet av 90-talet kom också Frisam, frivillig samverkan, för att stimulera samverkan på lokal och regional nivå. Denna period präglades av en strävan att renodla och förtydliga ansvarsförhållandena mellan de olika aktörerna. De utvärderingar som gjordes konstaterade att sektoriseringen försvårade effektiva insatser för människor med komplexa behov och att SOCSAM innebar en struktur för aktörerna att samordna sina insatser. Under slutet av 90-talet skedde en dramatisk ökning av sjukfrånvaron. Den utvecklingen låg till grund för att Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen fick betydande resurser med målet att omsätta passiva medel till aktiva åtgärder för att därigenom förbättra stödet för sjukskrivna arbetslösa. Samtidigt kom beslut om att möjliggöra permanent finansiell samordning genom samordningsförbund. I samma veva förstatligades Försäkringskassan bland annat med motivet de regionala skillnaderna är för stora. Några år senare förstatligades även Arbetsförmedlingen. Under den här tiden, när sjukfrånvaron uppmärksammades som ett centralt samhällsproblem, genomfördes ett flertal utredningar av sjukförsäkringen och rehabiliteringsområdet. Dessa utgjorde underlag för den sjukförsäkringsreform som genomfördes 2008 och som innebar fasta tidsgränser för prövning av arbetsförmågan och rätten till ersättning från sjukförsäkringen. Denna reform har medfört att samarbetet mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har fördjupats och Arbetsförmedlingen har fått tydligare ansvar för att stödja sjukskrivna tillbaka till arbete. Reformen har också medfört att hälsooch sjukvården har fått en aktivare roll i sjukskrivningsprocessen och stimulerats genom statliga medel som den så kallade sjukskrivningsmiljarden. Samtidigt har antalet samordningsförbund växt allt eftersom. Idag finns det samordningsförbund i 220 av Sveriges 290 kommuner. Det kan konstateras att åtgärder och förändringar hittills har gjorts inom ramen för befintliga regelverk, strukturer och ansvarsgränser. Det har skett genom att den statliga styrningen har stärkts och genom att poola resurser mellan olika sektorer. Samtidigt har samordningsförbunden utvecklats som en struktur för att stärka den regionala och lokala samverkan. Nästa steg för att eventuellt harmonisera trygghetssystem och göra organisations- och strukturförändringar får vi svar på när den parlamentariska socialförsäkringsutredningen blir klar Hur stort är då behovet av samordnade rehabiliteringsinsatser idag? Peter Wollberg: Tidigare har vi sagt att det är fem procent av den yrkesverksamma befolkningen som myndigheterna hade svårigheter att erbjuda ett effektivt stöd. Nu när sjukfrånvaron har minskat, kan man fråga sig om också behovet gjort det. Har behoven förändrats? Och hur väl lyckas aktörerna möta och tillgodose dagens behov? Kring detta behövs det mer samlad kunskap, avslutade Peter Wollberg och lämnade talarstolen. 8 9

6 Har den nordiska modellen någon framtid? Vi ser inte något slut för den nordiska modellen, för den modell vi väljer är ju just nordisk, sa Joakim Palme, professor i statskunskap vid Uppsala universitet. Men det finns problem och det finns utmaningar med dagens upplaga, om vi menar allvar med att förena jämlikhet och effektivitet det som är modellens adelsmärken. Efter att ha tecknat en positiv modellbakgrund via händelser i det gångna seklet, samt österrikaren Joseph Schumpeters utsaga om kapitalismens konstruktiva destruktion ineffektiva strukturer bryts ner och ersätts av mer effektiva och välståndsskapande sätt att producera och den nordiska modellens förmåga att göra det på ett socialt konstruktivt sätt, frågade Joakim Palme vad problemet egentligen är idag med den nordiska modellen. Och svarade själv: Vi har inte vårdat institutionerna, utan blivit framgångens fångar. Socialförsäkringssystemet till exempel har inte hängt med. Och med allt lägre ersättningar och pensioner blir fortsatt finansiering än svårare. Kan vi få skattebetalare att betala mera utan att de kan vara säkra på att få tillbaka något i någon form, undrade Joakim Palme och såg tvivlande ut. VET MER OCH PÅVERKA Om de framtida utmaningarna får vi veta mer, ju mer vi utforskar. Det är ett bra sätt att göra framtiden mindre mystisk. Och då finns det också stort utrymme att påverka, enligt Palme. Drömma om en bättre värld kan man alltid, men vi behöver vara medvetna om att verkligheten sätter gränser för vad som faktiskt låter sig göras. Vi måste ta reda på vad som begränsar oss och vad som i praktiken karaktäriserar våra förutsättningar att forma framtiden. Först då kan vi ta vara på och utnyttja det handlingsutrymme som faktiskt finns. En av de få saker vi kan förutsäga är demografin, log Joakim Palme mot publiken och konstaterade att de åldrande befolkningarna medför ökat tryck på omfördelning mellan generationerna. Det gäller i allra högsta grad en fundamentalt förändrad förutsättning också för den nordiska modellen. Samma sak gäller för globaliseringen av ekonomin, med ökad rörlighet för skattebaserna. KRÄVS MOD Enligt Joakim Palme har debatten om omfördelningens politiska ekonomi fått ett ensidigt fokus på pensionsreformer och sparande, när det egentligen är den framtida skattebasen som är av avgörande betydelse. Samtidigt behöver de sociala trygghetssystemen reformeras så att de blir ekonomiskt, socialt och politiskt hållbara. Den definition av hållbar utveckling som Joakim Palme refererar till står att läsa i Brundtlandrapporten från 1987 och säger att det är något som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Vill man få till hållbara lösningar så kommer det att kräva politiskt mod, slog Joakim Palme fast. Intellektuellt mod för att kritiskt granska de existerande institutionerna och politiskt mod för att genomföra nödvändiga reformer. Det i sin tur innebär krav på ännu mera mod för att våga ta ut tillräckligt höga skatter för att investera i den framtida skattebasen. Politisk oräddhet krävs också för att engagera sig i governance, det nya framtagandet av politik genom att nätverk, föreningar och företag globalt, nationellt och lokalt görs delaktiga i processen. INVESTERA SOCIALT De fyra hoten mot den nordiska modellen är alltså åldrande befolkning, globalisering av ekonomin, ekonomisk kris och politisk handlingsförlamning. Men det finns också en möjlighet, enligt Palme: sociala investeringar. Det är viktigt att hitta nya perspektiv... som faktiskt bara kriser kan föda. Upprepa inte gamla misstag! Nu gäller det att förbättra livschanserna för svaga grupper, framför allt i relation till arbetsmarknaden. Prioriteringarna i framtidsagendan EU2020 är tre: smart tillväxt, hållbar tillväxt och inkluderande tillväxt. Det betyder utveckling av en kunskapsbaserad, resurseffektiv, miljövänligare och högsysselsättningsekonomi. SATSA PÅ DE UNGA Den ekonomiska livscykeln handlar om hur vi alla är med och för över resurser till nästa generation. Det kan ske genom familjen och andra sociala nätverk, genom sparande i produktivt kapital och andra tillgångar eller genom den offentliga sektorn. Grunden för ekonomiskt välstånd är arbetsinkomsterna. Svensken kommer sent in på arbetsmarknaden och gör ett abrupt uttåg. Med allt fler gamlingar i samhället riskerar därför vårt system att bryta samman. Vi borde därför investera socialt för att stötta den nordiska modellen, förklarade Joakim Palme. Ett sätt är att satsa på den unga generationen och skolan så att ungdomarna snabbt kommer ut på arbetsmarknaden och betalar skatt. Det är överlag genom utbildningsinsatser vi kan vända den negativa utvecklingen och motverka utanförskap genom att bygga relationer vare sig det är i familj, bland vänner, i föreningar, på arbetsmarknaden eller genom de offentliga institutionerna. För det vi inte vill se riskfaktorerna är låg inkomst, dålig utbildning, dålig hälsa och dåligt boende. Klarar vi det kanske vi inte behöver oroa oss för om våra barn nånsin får det som vi, avslutade Joakim Palme med en blinkning till HasseåTage

7 En hållbart kompletterande arbetsmarknad Tre talade om de attraktiva och de andra, om arbetsuppgifter som inte blir utförda och hur Norge spelar roll för Söderhamns arbetslösa unga. Anders Nilsson, statssekreterare i Göteborgs stad, bjöd på en djupdykning i nuet och två reflektioner; om slöseri med människor samt kognitiva brister. Beveridgekurvan är en bild av sambandet mellan arbetslöshet och antalet vakanser, det vill säga ju fler vakanser desto lägre arbetslöshet och vice versa. Det har stämt sedan 1930-talet men något har hänt. Idag kan det finnas många lediga jobb och lika stor arbetslöshet ändå. I en rekryteringsenkät, som gjorts av Svenskt Näringsliv, svarar hälften av de tillfrågade arbetsgivarna att det är svårt eller mycket svårt att hitta personal. Samtidigt är aktivt arbetslösa. Hur hänger detta ihop? Det är något hemskt som händer, utropade Anders Nilsson. Kontrasten ökar och det blir allt större skillnad mellan de attraktiva arbetssökandena och de andra. Efter 90-talskrisen, när de röda siffrorna tog över i boksluten, svepte en förkrossande effektivitetsboom över arbetslivet. Och produktiviteten ökade förvisso! Men till priset av en omfattande utsortering av dem som inte kunde svara mot de nya kraven. Bakom detta faktum döljer sig att de som inte var 100 procent inte hängde med. Det hade uppstått ett stort glapp mellan arbetslivets krav och tillgänglig kompetens, förklarade Anders Nilsson. Tre forskningsprojekt han tittat på visar att en tredjedel av arbetskraften är överutbildad och överkvalificerad för det de utför. Låter som slöseri enligt mig, sa Anders Nilsson och fick medhållande sorl från publiken. Kanske ställer vi för höga krav för de jobb som utlyses. Nuförtiden arbetar folk med hög akademisk utbildning dessutom inom helt andra områden är de utbildats till. Det verkar som, att om man är väldigt bra på ett område så smittar det över på ett annat. Anders Nilsson: Väl inne i arbetslivet är mer färdigheter och förmågor viktigare än kunskap. Det är den kognitiva förmågan att tillgodogöra sig och bearbeta information som är det viktiga. Några spaningar visar på farliga trender: Social polarisering Enligt utvecklingspsykologerna så spelar de första sex åren i livet stor roll. Sextio procent av den kognitiva utvecklingen sker då. Förr var familjerna mer socialt klassblandade än idag och kravet på två försörjare var mindre. Alltså fanns det alltid någon hemma som kunde hjälpa till med skolarbete och hemmet tryggades av en hemmavarande förälder. En mycket stark trend idag är att högutbildade bildar par med högutbildade. Och lågutbildade med lågutbildade. Den sociala polariseringen ökar, kraven på kognitiv förmåga ökar,vilket gör föräldrars förutsättningar att forma familj de första åren ännu svårare. Idag är femton procent av 18-åringarna kognitivt dysfunktionella. Hur ska de komma in på arbetsplatserna? Hans Troedsson, DELTA, tog över ordet för att beskriva hur saker och ting faktiskt inte bara löser sig. Men visst finns det bot! Om vi jobbar på det. Utgångspunkten är åter i 90-talskrisen, krisen som blev inledningen till stor förändring i arbetslivet arbetstillfällen försvann över en natt, med massarbetslöshet som följd. System med arbetsmarknadsåtgärder som fungerat under lång tid slutade göra så. Hela arbetslivet förändrades med högre krav på kompetens och funktionalitet för att lösa de allt mer komplicerade arbetsuppgifterna. Inte helt lätt när den gode hantverkaren ersattes av numeriskt styrda verktyg som krävde programmeringskunskap... konstaterade Hans Troedsson men påpekade: Arbetsuppgifterna blev ändå kvar. Även om biträdena i vården ersattes med högre utbildade så fanns de mindre kvalificerade uppgifterna kvar. Och när läkaren fick en dator och skulle sköta skrivgörat själv, så resulterade det i att han eller hon använde sin höga kompetens till fel saker. fel person gör det Högre förslitning kom som brev på posten; färre arbetade mera. Sjukskrivningarna på grund av utmattning ökade, och långtidsarbetslösa blev fler. Sen dess har vi saknat åtgärder och hoppats på att det löser sig. Det har det inte gjort, sa Hans Troedsson och pekade på att det finns drygt 60 åtgärder som vi tror ska lösa arbetslöshetens problem. Men, men... Nej, vi behöver fortfarande de stödjande medarbetarna. De som var smörjmedlet så att saker fungerade. De komplementen behöver komma tillbaka i arbetslivet. Och det är inte en B-marknad. Uppgifterna är istället stärkande och utvecklamde för verksamheten, övertygade Hans Troedsson, som uttryckte förvåning över att fel personer förväntas göra fel arbetsuppgifter samtidigt som vi anser oss ha råd med att försörja dem som gärna utfört dem. Om de bara fått. Detta ska vi kunna utveckla! Mats Frelin kommer från Söderhamns kommun i Hälsingland, en kanske typisk mindre kommun med sina invånare som blir färre för varje år. Minskar gör också antalet arbetstillfällen. Utmaningen är stor och i Söderhamn har man försökt lösa dem genom att jobba på ett sätt som påminner om samordningsförbundens. Landstinget och Försäkringskassan har dock valt att stå en bit utanför. Till övriga samarbetares förtvivlan. enkelt och nödvändigt Vi har ändå skapat en tydlig struktur där vi samlar kompetens och personal under ett tak. Poängen är att vi har ett gemensamt tänk med samma målbild. Här försöker man skapa anställningar med lönesubvention icke efterfrågat lönearbete till varje person man har kontakt med via sitt resurscentrum. De arbeten det handlar om är det som Mats Frelin kallar enklare, men nödvändiga : skötare av gångvägar, hjälp i äldreomsorgen... Rekryteringen sker i samarbete med socialtjänst och arbetsförmedling. Synsättet man för fram är att detta inte är ett projekt, utan ett arbetssätt i vardagen. Resurserna består av personal, ekonomi, befintliga lokaler och gemensamma pengar. Mats Frelin poängterade vikten av att se till helheten och undvika dubbelarbete, korta ner väntetider och ge bättre service, betona alla parters lika värde och visa på att alla har rätt att vara behövd och efterfrågad. åk till norge! En utvärdering har gett vid handen att Söderhamn lyckats bra. Åttio procent av de personer som deltagit är positiva och tycker det har gått snabbt och smidigt att komma ut i arbete. De uttrycker hur härligt det är att kunna säga att jag är på väg till jobbet, ta semester eller till och med klaga på chefen! Några tycker dock att det inte alltid känns som ett riktigt jobb. En annan utväg man tagit till vara när någon gått arbetslös i flera år, är att stötta dem att åka till Norge där det i genomsnitt tar 2,7 dagar att få ett jobb! Det sker förändringar när man fått möjlighet att jobba: man rätar på ryggen och tar ytterligare steg framåt i sitt liv, konstaterade en ganska nöjd Mats Frelin. Ganska, för att det bland annat är svårt att rekrytera och validera på ett smidigt sätt när marknaden är fylld av regler

8 Hur ser egentligen omvärlden på den svenska eller nordiska välfärdsmodellen? Polska journalisten Anna Nowaka Isaksson och hennes tyske kollega André Anwar samtalade med Karin Klingenstierna om omvärldens syn på Sverige. Och ja, synen på föregångslandet finns i viss mån kvar men är naggad i kanten. Publiken fick anledning att dra efter andan både en och två gånger. André Anwar har i drygt tio år bevakat Sverige och det han kallar blandningen av socialism och kapitalism. Han säger sig tycka om Norden för den närvarande psykologiska mjukheten och ödmjukheten och tycker att Sverige på många sätt är ett föregångsland. Men... mycket har förändrats på senare år. Numera är Sverige ett mer arbetsgivarvänligt land där det till och med är möjligt att säga upp folk. Och det är inte längre bara de tyska socialdemokraterna som ser Sverige som föregångare, nuförtiden kan också högern göra det. Sverige har helt enkelt gjort en snabb Thatcher-resa. Anna Nowaka Isaksson höll delvis med, men kunde också skymta en kvarhängande gloria: Ja, nu är vänsterutopin borta i Sverige. Men annars är Sverige mycket mytomspunnet i Polen. Det är landet där alla blir omhändertagna från vaggan till graven så tryggt! Fast när jag, med min positiva och idealiserade bild kom hit, så mötte jag kanske en lite annorlunda verklighet. Anna tycker dock att Sverige lyckats bra med föräldraförsäkringen som står mall när nu Polen ska reformera sin. Integrationspolitiken har hon dock inte mycket till övers för. bakläxa! När samtalet kom in på sjukvård kom kritiken från tyskt håll. André Anwar anser att hälso- och sjukvården inte längre fungerar, i varje fall inte i jämförelse med den i England och Tyskland. I Sverige får man exempelvis vänta för länge på operation och André gissar att det beror på att det utbildas för få läkare. I motsats till Sverige så finns det massor av läkare i Tyskland. Ett så rikt land som Sverige borde utbilda fler och inte skicka sina ungdomar till östra Europa för att få tillgång till läkarutbildning. Bakläxa för Sverige! Karin Klingenstierna undrade om det kanske ändå är mer rättvist i den svenska hälsovården, vilket André förnekade. I Tyskland är i stort sett alla läkare anslutna till deras motsvarighet till försäkringskassan och några gräddfiler finns inte. Däremot jobbar läkarna väldigt effektivt och ägnar sig inte åt trevligt småprat som svenska läkare gör utan gör det som är deras jobb. Vilket ger större utrymme för fler patienter. De tyska läkarna jobbar hårdare

9 för lite plugg Inte heller skolan imponerar stort på de två journalisterna. Det är dåligt att ungdomarna lär sig mycket mindre i svensk skola... trots att de är intelligenta, var Andrés dom som ändå mildrades då han nämnde att väldigt mycket färre ungdomar tar studenten i Tyskland jämfört med Sverige. Svenska skolan skiljer sig också från skolan i Polen. Anna Nowaka Isaksson: Här ställs inte så hårda krav och eleverna får inte så mycket läxor. I Polen är det inga konstigheter att läsa läxor tre-fyra timmar varje dag. Men det är kanske mer lustfyllt att gå i den svenska skolan... Anna uppskattar dock att studenter på högskola och universitet ges möjlighet att möta arbetsgivare på ett tidigt stadium i sina utbildningar, eftersom hon ser sådana möten under informella former som ett bra sätt att slussa ut studenterna till riktiga jobb. I Polen har vi hög arbetslöshet, inte minst bland de unga. Många arbetsförmedlingar har startats men de är mer byråkratiska än fungerande. Mina landsmän emigrerar för att få jobb eftersom det både är svårt att få jobb och löneläget är lågt. Det är svårt att försörja sig i Polen helt enkelt. samverkar? nej Och samverkan är det något man strävar efter i Tyskland eller Polen? I Tyskland står institutionerna mycket lååååångt ifrån varandra och har i stort sett ingen kommunikation med varandra alls, konstaterade André Anwar som är osäker på om det överhuvudtaget finns något som liknar samordningsförbund i Tyskland. Men det låter väldigt bra att man tar hand om människor ur flera perspektiv. Inte heller Polen verkar kunna placera sig på samverkanskartan: I Polen vet man att samverkan är viktig men man gör det inte. Och något som liknar samordningsförbund har vi inte heller. Har aldrig hört talas om det förrän nu, att man kan lösa frågor på ett så okonventionellt sätt och ge avkall på egen prestige. Jag tycker det är ett fint och unikt fenomen! surt och sött Slutligen bad Karin Klingenstierna om några ord på vägen, något som kan vara värt att tänka på i välfärdslandet Sverige. André Anwar varnade: Socialdemokraterna och facken har sovit i flera år nu och imponerar inte längre. Om fem, sex år kommer Sverige att vara som England är nu; hårt. Ryck upp er oppositionen! Och Anna Nowaka Isaksson höll med, om än i mildare ordalag: Välfärdsmodellen är i förändring. Se till att behålla era unika inslag och anpassa er inte till andra, eftersom ni har det som för många andra är ouppnåeligt. Altruistiskt ledarskap Vad man önskar av den som leder i samverkan är att han eller hon förstår att det krävs altruism, sade Susanna Bihari Axelsson, organisationepsykolog och docent vid Nordic School of Public Health. Ledarskap kan, enligt Susanna Bihari Axelsson, definieras som påverkan för att uppnå mål antingen genom makt eller få folk att vilja. I samverkan arbetar ledaren under speciella förhållanden. För att kunna överskrida gränser så kräver det både samordning och samarbete. De samverkande organisationerna kan bilda multidisciplinära team som är mer än vanliga arbetsgrupper, betonade Susanna och beskrev olika former av teamledarskap: ordförande som väljs för en period eller roterar mellan deltagarna, samordnare som utnämns av de inblandade organisationerna eller teamledare som rekryteras speciellt för att vara fullt ansvarig chef. Att leda i samverkan kan ha sina sidor: Det är svårt att kommunicera mellan olika professioner som har olika språk som de tillskansat sig efter att ha genomgått långa utbildningar för att nå dit de är. Det är lätt att missförstå varandra och det kan uppstå brist på förtroende. Vi kan kalla det för kulturella skillnader som vi måste klara av att överbrygga. ALLT SYNS INTE Organisationskulturen liknar Susanna Bihari Axelsson vid ett isberg. På ytan kan man relativt enkelt se vad kulturen handlar om. Gemensamma värderingar och handlingsmönster blir tydliga och speciella för organisationen. Däremot finns det mer under vattenytan som inte så lätt kan förstås. Det kallas grundläggande antaganden. SKRÅN OCH REVIR Den professionella kulturen kommer vanligtvis ur utbildningar som i slutänden resulterar i ett diplom eller en legitimation. Professionella yrkesutövare har under flera år tränats i att tänka på ett speciellt sätt, där samverkan inte varit närvarande. Man har tränats till ett specifikt ansvar. Kanske faller yrkesutövandet under särskilda regler och etiska normer till exempel. Då skapar solidariteten med varandra skråtänkande, och kanske också revirtänkande. Vad man önskar av den som leder i samverkan är att han eller hon förstår att det krävs professionell altruism. Att ha förmågan att ge upp delar av sitt professionella sätt att vara. För det handlar om oegennytta för patientens eller klientens bästa. - Altruistiskt ledarskap kräver att ledaren kan underlätta kommunikation både uppåt, neråt och åt sidorna. Det gäller också att våga ta den konflikten för att kunna bygga en ny kultur av samverkan med gemensamma värderingar, avslutade Susanna Bihari Axelsson. Politikens roll Marie Fridolf har i många år forskat om och utvärderat system och relationer i samarbete, samverkan och samordning. Att politiken spelar en viktig roll i det arbetet är inget man behöver tvivla på vid lyssnandet till Marie Fridolf: Jag har jobbat nära förtroendevalda sen 1979, och vet att utan dem blir det inget långsiktigt samarbete! Rötterna till FIN- SAM var just att förändra politikerrollen eftersom samordning bygger på en helt annan logik än de traditionella organisationernas logik. Marie Fridolf talade om politikerrollens utveckling till att i allt högre grad i samordningsförbunden företräda medborgarna och utgå från det lokala perspektivet och forma välfärden utifrån de förutsättningarna. Det innebär att lyfta sig ur det gamla hierarkiska när uppdraget förändrats till, inte bara finansiell, utan också politisk samordning. Vilket inte ska betyda undvikande av ideologisk diskussion, eftersom det fortfarande är politikerna som ska prioritera, betonade Marie Fridolf. Grundläggande för politisk styrning är identifiering av behov, prioritering bland behov, mobilisering av resurserna och att se till att åtgärderna följs upp och utvärderas. I samordningsförbunden ska det göras utifrån en gemensam värdegrund. Utmaningen är att tänka system där var och en är en viktig del för att skapa helheten. Det krävs mod för att våga frigöra sig från det gamla. Politikerrollen behöver därför utvecklas med hjälp av dialog och öppenhet. För att få kunskap om behoven krävs utökad kontakt med medborgarna, kommenterade Marie Fridolf. Politikern behöver vidare ha och ge legitimitet och känna förankring för sitt agerande, vara delaktig i förändringsprocesser och ha kraft att stödja och stimulera medarbetarna i förbundet: centralt är att lokala tjänstemän företräder samordningsförbundet och inte de enskilda myndigheterna. Ibland vågar man mer och ibland vågar man mindre när det gäller att stå för den nya främmande fågeln som bygger på en helt annan logik. Jag ser samordningsförbundens ledare och politiker som demokratins väktare och föredömen för sina handläggare

10 Hampus Magnusson Ann-Christin Simonsson Jan Alexandersson Anna Johansson Shadiye Heydari Cecilia Magnusson Framtidens välfärd individen och samhället Karin Klingenstierna höll ordning. På podiet radade sex politiker från lokal, regional och nationell nivå upp sig för att ge sin syn på framtiden, välfärden och samordningsförbunden. Moderator Karin Klingenstierna önskade en startrunda med synpunkter på om den nordiska välfärdsmodellen är värd att försvara. Svaret blev JA. Från vänster till höger är man överens: modellen bör bevaras och utvecklas. Inte minst för att den utmanas från flera håll. Hampus Magnusson (M) är glad över samsynen kring kärnan vård/skola/omsorg och menar att kvaliteten är viktigast. Det är dock inte orimligt att vi alla ska jobba längre och vi kan inte heller räkna med allt åt alla hela tiden. Hampus har dock önskemål om att snabba på utbildningarna: studenterna är för gamla när de äntligen kommer ur skolan! Ann-Christin Simonsson (C) vill gärna se en modernisering av lönebidragssystemet och hoppas att samhället utvecklas i en riktning så att samordningsförbunden inte ska behövas i framtiden. Hon efterlyser också mer samverkan med arbetsgivare. Jan Alexandersson (V) oroar sig för att gapen ökar i olika delar av samhället och att systemen måste ställas om för att klara av dagens utmaningar. Samhället ska inte tillåtas spricka isär. Anna Johansson (S) manade till återupprättelse av en stark nordisk modell som svarar mot dagens utmaningar, kanske främst för att det är allt färre som bidrar och fler som tar ut. Shadiye Heydari (S) pekade på att sjukförsäkringen inte är vad den varit, individuell anpassning är önskvärd liksom rehabilitering på arbetsplatsen och ökade möjligheter att arbeta på andra tider än de vanliga. Cecilia Magnusson (M) slog fast att arbetslinjen är grunden för modellen, med arbete och skatt som utgångspunkt. Ambitiös välfärdspolitik är lönsam men kostsam och det behövs fler hängrännor för att klara utmaningarna. Cecilia önskar också större stabilitet i systemen och att problemen med pensionssystemet blir lösta. När det gäller arbete måste alla arbeta och vem ska se till att det finns jobb, undrade Karin Klingenstierna. Enigheten var stor om att alla som kan ska arbeta och att det är bättre att jobba lite än inget alls. Shadiye Heydari poängterade att det är genom arbete man är en del av samhället och därför är det stor fara att våra ungdomar tappar både framtidstro och innanförskap. Arbete är också en social tillhörighet som avgör hur vi utvecklas som individer, konstaterade Jan Alexandersson. Folkhälsa ska vi ha mycket av, var politikerna eniga om, medvetna om att det står lite olika till runt om i landet. Här i Västra Götaland har vi en handlingsplan för hur alla ska få ta del av det goda livet, men vi saknar stöd från nationellt håll i det arbetet, sa Jan Alexandersson som är ordförande i folkhälsokommittén i Västra Götalandsregionen. Ann-Christin Simonsson höll med: Vi har flyttat folkhälsofrågorna till en strategisk nivå istället för att ha dem längst ner på listan. Samsyn på folkhälsa behövs som en byggsten i samhället. Men alla behöver investera mer. Hampus Magnusson tyckte att folkhälsoinsatser ska satsas på ungdomar; samverka med privata krafter och föreningsliv uppmanade han och Anna Johansson tog ett steg till: Börja på mödravårdscentralen och barnavårdscentralen och fortsätt upp genom skolan. Strukturförändring är vad som behövs. Att socialförsäkringsutredningen är förlängd samtidigt som många väntar otåligt verkar inte bekymra politikerna särskilt mycket. De ägde en klockren samsyn. Det är svårt att komma överens, därför tar det tid, sa Anna Johansson enkelt och förklarade vikten av att resultatet måste bli så långsiktigt att det klarar sig över eventuella byten av politiska majoriteter. Cecilia Magnusson: Stabiliteten är viktig. Jag är övertygad att man klarar det här... det har gått förr! Från publiken kom en fråga om vad politikerna egentligen tycker om samord- ningsförbund och vilken roll förbunden bör spela i framtiden, en fråga som också den visade på politisk samsyn. Samordningsförbunden spelar roll och är en förebild, tyckte Cecilia Magnusson som gärna ser att alternativa utövare också hänger på. Vi behöver samordningsförbunden. Det är snarare regeringen, oavsett politisk färg, som visat på velig inställning genom att säga en sak och inte göra någonting, Ge en rimlig budget, detaljstyr inte och skapa incitament att vara med i samverkan, sa Anna Johansson ifrån. Och övriga fyllde på med vad som behövs för att samordningsförbunden ska fortsätta spela roll: hållbar lösning, extra satsning, tydliga direktiv, långsiktighet, ta vara på potentialen och ge tydliga ramar. För enigheten var stor: samordningsförbunden ger enorma fördelar och är viktiga för att utveckla välfärden! 18 19

11 samverkan en forskningsöversikt Samverkan är ingen söndagspromenad, enligt Runo Axelsson, professor vid Göteborgs universitet. Nej, det är svårt och besvärligt och inget man kan ta för givet. Det kostar pengar, tid och energi att etablera och hålla vid liv samtidigt som de som samverkar behöver mycket stöd för att lyckas. Samtidigt så finns det många många anledningar att samverka. Runo Axelsson tog med åhörarna på en översikt vad forskningen säger. Samverkan kan ske på olika nivåer: mellan olika professioner och yrkesgrupper, mellan olika organisationer till exempel myndigheter, förvaltningar och ideella organisationer samt mellan olika samhällssektorer, privata och offentliga. Samverkan förekommer inom många områden, men de vi känner som vanligast är välfärdstjänster: äldrevård och -omsorg, psykiatri och missbruksvård, arbetslivsinriktad rehabilitering, stöd till utsatta barn och ungdomar, hälso- och sjukvård samt liknande samhällsfunktioner, beskrev Runo Axelsson. Anledningarna till att samverka är flera. Det kan vara för att motverka uppsplittring till följd av en långtgående specialisering, undvika att individer faller mellan stolarna, förbättra kvalitet och få in mer kompetens och använda resurser effektivt. Dessutom är det bra när blir 5 eller mer, för då har vi nått eftertraktade synergieffekter, kommenterade Runo Axelsson. Forskning om samverkan finns inom många discipliner som folkhälsovetenskap, företagsekonomi, offentlig förvaltning, sociologi, socialmedicin samt teknik och logistik. Det finns ett par tidskrifter som faktiskt bara publicerar artiklar om samverkan och integrering, berättade Runo Axelsson. International Journal of Integrated Care är exempel på en kostnadsfri nätbaserad variant. Forskningscentra finns främst i Storbritannien, Nederländerna, Norden, Kanada och USA. Den svenska forskningen rör sig inom flera olika områden. Arbetslivsinriktad rehabilitering har man forskat på sen 1990-talet. Inom psykiatri och missbruksvård har man inte forskat mycket, men är ett område som Runo Axelsson tror är på uppåtgående. Det forskas om funktionsnedsättningar, om stöd till utsatta barn och ungdomar, äldrevård och äldreomsorg. Inom området samhällsplanering och miljövård finns en omfattande forskning kring energibesparing och ända sedan 1970-talet har industriella, kommersiella eller professionella nätverk varit intressant för forskarna. I Sverige är forskarna och forskargrupperna främst lokaliserade till Göteborg, Stockholm, Örebro, Linköping, Östersund och Lund. En slutsats som vi dragit är att samverkan är ett generellt fenomen. Behoven är likartade: hantera komplexitet, motverka fragmentering, förbättra kvalitet och kontinuitet samt uppnå synergieffekter. Också hinder och svårigheter liknar varandra: det är professionella och kulturella skillnader, kommunikationssvårigheter, bristande förtroende, revirtänkande och strukturella förutsättningar som samverkan kan råda bot på. Också lagstiftning kan vara ett hinder men de formella hindren är mer något som motvilliga gömmer sig bakom när de inte vill samverka, sa Runo Axelsson med ett luttrat leende. Modellerna för samverkan är många och kan beskrivas på en skala från autonomi till sammanslagning. Enklast är konsultation. Möten kan vara gränsöverskridande och bygger team gör man för samarbete under längre tid. Partnerskap med formella avtal är vanligt i Storbritannien och Nederländerna. Samlokalisering och gemensamma pengar är den mest långtgående samverkansformen och där har Sverige nått längst. Enligt Runo Axelsson ska behoven styra vilken modell man väljer. Att gå så långt som till sammanslagning tror han inte på: Då är det inte längre samverkan utan en väg till stora organisationer och växande byråkrati. Runo Axelsson avslutade med några frågeställningar, väl värda att fundera på i samverkanstider. Vilka behov och fördelar finns med samverkan? Samverka bara när det finns behov. Om inte, låt bli! Samverkan är krångligt och inte lösningen på alla problem. Finns det svårigheter, hinder och risker? Det finns mycket skrivet om detta och det är viktigt att känna till. Strategier för att etablera och utveckla samverkan? Det behövs en systematisk sammanställning av olika samverkanförsök. Nya former av organisering och ledning av samverkan? Ja, vi behöver utveckla nya och passande former. Uppföljning, utvärdering och lärande? Ja, det är viktigt att följa upp, utvärdera och lära av erfarenheterna. Det pågår mycket som vi ska ta tillvara på. I diskussionerna som följde undrade Kerstin Alnebratt om man vet när samverkan är lösningen? Runo Axelsson: Man vet att samverkan behövs ibland men att den också används som medicin när den till och med kan göra ont. Forskningen säger, att ser man inte klara tydliga fördelar så ska man låta bli. Är samverkan lönsam? Det är svårt att plocka ut de delar som kan kallas lönsamma, däremot visar studier på längre sikt att samverkan ger bra verksamhet. Vilket kan vara lönsamt. När det kommer till privata offentliga verksamheter vet man något om samverkan där? Privata entreprenörer ger enorma problem, för dem är samverkan inte lönsam. Ord och inga visor. Det som är lika bland samordningsförbunden är den struktur som lagen sätter en ram för. Samlokalisering och gemensamma pengar är den mest långtgående samverkansformen och där har Sverige nått längst. Samordningsförbund lokalt utformad samverkan Jag har nu varit svans i två förbund och deltagit i möten och nätverk av olika typer lokalt, regionalt och nationellt. Och ja, det finns skillnader! Det är Johanna Andersson, doktorand på Nordic School of public Health, som i fyra år har följt två samordningsförbund på nära håll för att faktiskt se vad de håller på med. Det som är lika bland samordningsförbunden är den struktur som lagen sätter en ram för. Vad man fyller ramen med, och hur man väljer att organisera kan man dock bestämma lokalt. När det handlar om förbundets roll, identitet, logga och nationellt fokus finns det huvudsakligen två sätt att tänka. Den främsta skillnaden handlar om vilken roll förbundet kan och bör ha i förhållande till medlemsorganisationerna. För det förbund som har en högre grad av autonomi är det viktigt med en tydlig identitet och legitimitet samt att de har möjlighet att starta aktiviteter på eget initiativ och frånkoppla dem från ordinarie organisationer. Alternativet är att förbundet fungerar som en arena där förbundets medlemmar avgör vad som görs. I det fallet är inte identiteten viktig, däremot att göra det som medlemmarna ser som viktigt. Aktiviteterna är i det fallet förankrade innan start och integreras i ordinarie myndigheter. Det här är två olika sätt att organisera och har skapat två strategier för lokal samverkan: en samverkansaktör eller en arena för samverkan

12 Att bygga en gemensam värdegrund Det är viktigt att ha en tydlig värdegrund att stödja sig mot i samverkansarbetet, konstaterade processtödjare Cecilia Abrahamsson som var med när DELTAs värdegrund formulerades redan 1997 och som fungerat som ett stadigt stöd under alla femton åren. DELTAs värdegrund pekar på tre perspektiv: Hisingsbons behov, medarbetarnas kompetens och myndigheternas möjligheter. Vi har valt att säga Hisingsbon istället för patient, den försäkrade, klient eller liknande för att betona vårt gemensamma ansvar för Hisingsbon. Men nu är det ju inte så att det räcker med att ha en värdegrund. Den måste hållas levande och ha legitimitet i alla läger, i hela processen. Hur ska man då få den att sitta under skinnet, som Cecilia Abrahamsson uttrycker det. HÅLL LEVANDE Jo, till det krävs arbete... Cecilia ger exempel på hur man under 2012 kontinu- DELTAS värdegrund Ett synsätt som innebär att Hisingsbons behov, förmåga och delaktighet är grunden för rehabilitering och där medarbetarnas gemensamma kompetens utvecklas och står till förfogande tillsammans med myndigheternas samlade möjligheter. erligt arbetat för att hålla värdegrunden levande. Under året har samordnare och intresserade medarbetare bjudits in till diskussion om hur vi ska få Hisingsbon delaktig. Vi har också diskuterat vilket stöd och sammanhang medarbetarna behöver för att kunna leva upp till värdegrunden. Därefter anordnades seminarium om bemötandefrågor där den nödvändiga reflektionen var ett viktigt inslag. Ytterligare tematräff handlade om vad det är att vara professionell och hur man kan omsätta värdegrunden i praktisk handling, berättade Cecilia Abrahamsson. Det professionella perspektivet handlar om att ta ansvar för relationen, hantera dilemman, vara lojal mot individ och organisation samt kunna lyssna in och vara kunnig. Viktigast är att reflektera kring sitt samverkansuppdrag: när jag jobbar så gör jag det utifrån värdegrunden. Organisationsperspektivet säger att man ska ha respekt för andras uppdrag och att se de samlade resurserna för Hisingsbon. Hålls värdegrunden levande har vi förmåga att se samlade behov, den egna myndighetens insatser i förhållande till andras och förstå egna arbetsuppgifter i förhållande till andras. SVART PÅ VITT I ett delårsbokslut står det rätt uppochner att medarbetarna gör bättre ifrån sig om de jobbar enligt värdegrunden. I svajiga lägen och på okända arenor är värdegrunden något viktigt att luta sig mot. Övriga presentationer på Välfärdskonferensen 2012 Välfärd i förändring Förändring inom socialförsäkringen Gunvor Ericson och Irene Wennemo Den ojämlika hälsan Jan Alexandersson och Jan Frykman Den nordiska välfärdsmodellen i praktiken Blev norska NAV som det var tänkt? Thorgeir Hernes Blev jobbcenter i Danmark som det var tänkt? Ulrik Peterson Erfarenheter av LAFOS i Finland Peppi Saikku och Vappu Karjalainen FINSAM och en ingång Stellan Berglund och Leif Klingensjö Vilka utmaningar står de nordiska välfärdssystemen inför? Renate Minas och Anna Johansson Olika former av samverkan Samverkan i projekt Mikael Löfström Socialstyrelsen visar på behovet av samverkan Karin Flyckt Integrerad samverkan Jonas Wells Att mäta samverkanseffektivitet hinder och möjligheter Cecilia Linholm Samverkan ska ägas lokalt och stödjas centralt Nationella nätverket för samordningsförbund Kurt Kvarnström, Karl-Henrik Nonning och Marie Litholm Hur man arbetar med folkhälsa Elisabeth Fosse med flera Europe 2020 Gunnas Anderzon, Füsun Uzuner och Rosie Rothstein Att leda, styra och ta ansvar för samverkan Det pratas om samverkan, men vem tar ansvar? Hans Folkesson Leda och styra samverkan genom samordningsförbund Ulf Ginsgård, Torgny Larss och Ulla Y Gustafsson Erfarenheter av och kunskap om samverkan Nordiska kunskaper om samverkan Janne Seeman Erfarenheter av samverkan i samordningsförbund Karin Herron Sjöholm och Ola Wiktorsson Utveckling och implementering av nya tjänster Christian Jensen Hur används forskningsresultat av politiker? Torleif Larson Mäta och värdera välfärd genom samverkan Hur värderar vi samverkan? Jenny Kärrholm Kan man mäta effekter i ekonomiska termer? Susanne Zander Vad kostar ojämlikheten? Göran Henriksson Sociala investeringsfonder och samverkan Lars Stjernkvist och Ann-Christine Simonsson samt Tomas Bokström som moderator Svårigheter och möjligheter med utvärdering av samverkan Joakim Tranqvist och Bengt Åhgren Utveckling av välfärden i samverkan Samverkan mellan offentligt och privat Füsun Uzuner och Magnus Svedberg Vad innebär privatiseringen för välfärden och möjlighet till samverkan? Bengt Åhgren Hur tänker tankesmedjor om framtidens välfärd? Kerstin Alnebratt, Karin Svanborg och Anna Ardin På bilderna syns några av de många föreläsarna, uppifrån vänster och ner: Lars Stjernkvist, Ulla Y Gustafsson, Kurt Kvarnström. Ulf Ginsgård, Änna Johansson, Renate Minas, Hans Folkesson, Thorgeir Hernes, Peppi Saikku och Gunvor Ericson

13 Efter tjugo dagar kom Försäkringskassan och frågade vad vi gjort, säger Johan Jonsson, förtjust över minnet hur det var att dra igång DELTA då för 15 år sedan. Då, när ingen hade en aning om vart det skulle ta vägen med beställarförbund, försökslagstiftning och... samverkan. DELTA 15 år! Kerstin Alnebratt var ordförande de sex första åren och hävdar med glad skärpa att det är det roligaste uppdrag hon nånsin haft. Och då ska ni veta att jag har suttit i Lisebergs styrelse! Det härliga med DELTA var att få bygga välfärd när andra rev ner extremt stimulerande och inspirerande. En ynnest att få vara nära det som politiken handlar om: göra om, göra bättre! Johan Jonsson, som alltså satt som förbundschef från start tills lagstiftningen var ett faktum, hade täta kontakter med socialdepartementets Peter Wollberg som så småningom var den som formulerade lagen. Världsunik lagstiftning! Mycket ovanligt att blanda pengar från stat, region och lokalt, menar Johan Jonsson. Utmaningen i det arbetet var att förklara att ingen tog några pengar från någon annan. Det handlade om samhällsekonomi inte myndighetsvinster! När dagens förbundschef Ola Andersson kom in i DELTA så startade talet om implementering. Ola lärde mig om professionell implementering, finansiell, organisatorisk och total... det är då man ändrar allt, berättade Johan. Nästa års ordförande i DELTA, Elise Norberg Pilheim, ser fram emot uppdraget som hon började drömma om redan Hon vill sprida engagemanget, en inte självklart enkel sak: Det är svårt att mobilisera stort intresse bland politikerna trots att utmaningarna inte blivit färre... det är ju uppenbart om man bara lyssnar på nyheterna. Vi behöver politiker i samverkan! Så blev det tårta, Ja må du del-ta och hurraaaaa! 24

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management SAMVERKAN - organisering och utvärdering Runo Axelsson Professor i Health Management Disposition Vad är samverkan och varför? Forskning om samverkan. Begrepp och distinktioner. Organisering av samverkan.

Läs mer

Har den nordiska modellen någon framtid? Joakim Palme Uppsala universitet

Har den nordiska modellen någon framtid? Joakim Palme Uppsala universitet Har den nordiska modellen någon framtid? Joakim Palme Uppsala universitet Vad bjuder oss uppriktigt Afrika? Vad bjuder oss uppriktigt Afrika? Vad visa kan Amerika? Vad bjuder oss uppriktigt Afrika? Vad

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland?

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Varje år dör 1.600 personer i förtid på grund av ojämlikheter i hälsa. Detta medför ett produktionsbortfall motsvarande 2,2 miljarder kronor en förlust

Läs mer

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine Vår rapport Vad kännetecknar den svenska välfärdsmodellen? Vad åstadkommer den och hur ser det

Läs mer

Mötesplats social hållbarhet

Mötesplats social hållbarhet Mötesplats social hållbarhet Invigning 11 mars 2014 #socialhallbarhet Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Cecilia Garme moderator Johan Carlson Generaldirektör, Folkhälsomyndigheten Ulrika Johansson

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

TEAM OCH TEAMLEDARSKAP

TEAM OCH TEAMLEDARSKAP TEAM OCH TEAMLEDARSKAP Susanna Bihari Axelsson Docent, Universitetslektor Grupp Två eller flera individer, som interagerar med varandra och där det finns en psykologisk relation mellan dem. (Wilson & Rosenfeld,

Läs mer

Välfärdskonferensen 2012

Välfärdskonferensen 2012 Välfärdskonferensen 2012 Nya behov ny välfärd genom samverkan Göteborg den 14-16 november En konferensrapport av Runo Axelsson Susanna Bihari Axelsson 1 INTRODUKTION Den 14-16 november anordnade Samordningsförbundet

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Hållbara socialförsäkringar. Patrik Hesselius Politisk sakkunnig

Hållbara socialförsäkringar. Patrik Hesselius Politisk sakkunnig Hållbara socialförsäkringar Patrik Hesselius Politisk sakkunnig Utmaningen Den svenska medellivslängden ökar Positivt med en friskare befolkning Men, färre kommer att behöva försörja fler som är i icke

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014 2020

Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden 2014 2020 Europeiska socialfonden har finansierat projekt i Sverige sedan 1995 och myndigheten Svenska ESFrådet har ansvarat för Socialfondens svenska program sedan år 2000. Hittills

Läs mer

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Framtidens ledarskap Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Ledarskapet viktigt för oss alla Ett bra ledarskap får oss att trivas och utvecklas medan ett dåligt ledarskap kan påverka

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2010/2027(INI) 9.6.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 Ashley Fox (PE441.298v02-00) Den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen Socialförsäkringen Principer och utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 I socialförsäkringen i möts försäkringsprinciper i i och offentligrättsliga principer Försäkring Kostnader för Krav på

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL KONFERENSEN. Samverkan i välfärden och i världen Nationell konferens för fi nansiell samordning

VÄLKOMMEN TILL KONFERENSEN. Samverkan i välfärden och i världen Nationell konferens för fi nansiell samordning VÄLKOMMEN TILL KONFERENSEN Samverkan i välfärden och i världen Nationell konferens för fi nansiell samordning Linköping Konsert och Kongress 24 25 mars 2015 VÄLKOMMEN TILL KONFERENSEN Samverkan i välfärden

Läs mer

Har den nordiska modellen sin mest lysande framtid bakom sig? Joakim Palme Uppsala universitet

Har den nordiska modellen sin mest lysande framtid bakom sig? Joakim Palme Uppsala universitet Har den nordiska modellen sin mest lysande framtid bakom sig? Joakim Palme Uppsala universitet När man ser på hur barn a växer upp och står i, kan man undra om barn a nånsin får det som vi? Om det finns

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

SKTFs personalchefsbarometer 2010.

SKTFs personalchefsbarometer 2010. SKTFs personalchefsbarometer 2010. April 2010 Inledning SKTF publicerar nu vår personalchefsbarometer som vi i lite olika former presenterat ett par år tillbaks och som från och med nu är en årlig undersökning.

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

Yttrande över utredningen: Gränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89)

Yttrande över utredningen: Gränslandet mellan sjukdom och arbete (SOU 2009:89) Samordningsförbundet Göteborg Hisingen (DELTA) Finansiell samordning mellan FÖRSÄKRINGSKASSAN KOMMUNEN ARBETSFÖRMEDLINGEN REGIONEN Ola Andersson 2010-09-17 Dnr: 0017/10 Ärende nr. 9 Yttrande över utredningen:

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

VEM OCH VAD SKALL FÖRSÄKRAS?

VEM OCH VAD SKALL FÖRSÄKRAS? VEM OCH VAD SKALL FÖRSÄKRAS? PATRIK HESSELIUS & NIKLAS NORDSTRÖM www.timbro.se/innehall/isbn=9175668208&flik=4 MAJ 2011 TIMBRO TIMBRO [VÄLFÄRD & REFORM] Författararna och Timbro 2011 ISBN 91-7566-820-8

Läs mer

Kan man lära sig något av den svenska pensionsreformen? Joakim Palme

Kan man lära sig något av den svenska pensionsreformen? Joakim Palme Kan man lära sig något av den svenska pensionsreformen? Joakim Palme Bakgrund Utvecklingen av de europeiska välfärdsstaterna Historiskt perspektiv Bismarck och den korporativa kontinentaleuropeiska modellen

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Välfärdsbarometern 2012 En rapport från SEB, juni 2012

Välfärdsbarometern 2012 En rapport från SEB, juni 2012 Välfärdsbarometern 2012 En rapport från SEB, juni 2012 Inledning Nästa år fyller den svenska välfärdspolitiken hundra år. Den första riktiga socialförsäkringen kom 1913, då infördes folkpensionen. Men

Läs mer

Samverkan för utveckling. stöd för chefer i ett modernt ledarskap

Samverkan för utveckling. stöd för chefer i ett modernt ledarskap 2003 Samverkan för utveckling stöd för chefer i ett modernt ledarskap Produktion: Arbetsgivarverket, 2003 Arbetsgivarverkets medlemmar får gärna använda delar av eller hela texten för att foga in i egna

Läs mer

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Ledarnas Chefsbarometer 2012 VEM SJUTTON VILL BLI CHEF? UNGA I NORDEN OM CHEF- OCH LEDARSKAP Vem vill bli chef? 2 Undersökningens resultat

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Innehållsförteckning Inledning 3 Lön och lönevillkor 4 Kollektivavtal och arbetsrätt 5 Skatter 6 Socialförsäkringar 7 Inkomstpolitiska programmet / 2012-11-18/20 Inledning Sverige

Läs mer

Verksamhet/insatser 2007-2008

Verksamhet/insatser 2007-2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Beredningsgruppen i samarbete med ansvarig tjänsteman Verksamhet/insatser 2007-2008 En förutsättning för att lyckas med rehabilitering i samverkan är att det är individens

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer Version: Beslutad version Ekonomin växer när människor växer Vi socialdemokrater vill ha ett samhälle som ger välfärd och möjligheter åt alla.

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden 2014 2020 EU nivå Europa 2020 Gemensamt strategiskt ramverk för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden Nationell nivå Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond,

Läs mer

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb augusti 2010 Den viktigaste uppgiften för Centerpartiet och Alliansregeringen är att minska utanförskapet och

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Malmös väg mot en hållbar framtid

Malmös väg mot en hållbar framtid Malmös väg mot en hållbar framtid En unik kommission för social hållbarhet Ojämlikhet i hälsa i Malmö p.g.a. sociala bestämningsfaktorer och samhällsstrukturer Ur direktiven till Malmökommissionen: Innovativa

Läs mer

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet De äldre på arbetsmarknaden i Sverige En rapport till Finanspolitiska Rådet Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Den demografiska utvecklingen

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Bakgrund Samordningsförbundet Östra Östergötland startade sin verksamhet i januari 2005, då under namnet Norrköpings samordningsförbund. Från start

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Att välja framtid. Familjecentralen som unik arena för jämlik hälsa och social hållbarhet

Att välja framtid. Familjecentralen som unik arena för jämlik hälsa och social hållbarhet Inbjudan 19-20 maj 2015 Svenska Mässan i Göteborg Nationell familjecentralskonferens Att välja framtid 15 år med Föreningen För Familjecentralers Främjande Årets konferens uppmärksammar familjecentralens

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Framgångsfaktorer för samverkan

Framgångsfaktorer för samverkan Framgångsfaktorer för samverkan Helhetssyn på patienters och klienters behov som utgångspunkt för samverkan. Kompetens att arbeta och kommunicera över professionella och organisatoriska gränser ( samverkanskompetens

Läs mer

Social hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013)

Social hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013) Social hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013) TACK Margareta Kristenson Ordförande i Östgötakommissionen Professor/Överläkare i socialmedicin Linköpings Universitet Krävande finansiärer Strategiska

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Intressepolitiskt Program Antaget av ÅSS Förbundstyrelse i februari 2013 Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Inledning Förbundet ÅSS är en rikstäckande organisation. Medlemmar är lokalföreningar

Läs mer

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015 Välkommen Kommunstyrelsens ordförande Bengt Sjöberg hälsade alla välkomna till Töreboda. Han berättade om kommunens

Läs mer

Hans Abrahamsson Docent i fred- och utvecklingsforskning, institutionen för globala studier, Göteborgs universitet

Hans Abrahamsson Docent i fred- och utvecklingsforskning, institutionen för globala studier, Göteborgs universitet Hans Abrahamsson Docent i fred- och utvecklingsforskning, institutionen för globala studier, Göteborgs universitet Vår tids stora samhällsomdaning Städer som motor för hållbar utveckling eller slagfält

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Eva Norrman Brandt Vad är ett modernt ledarskap? Inför en konkurrenssituation är det viktigt att koppla ihop ledarskap och hälsa för att bli en attraktiv

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Chefs- och medarbetarpolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions och Stadsmissionens Skolstiftelses styrelser 2011-02-21 Dokumentansvarig: Personalchef

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge!

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge! Socialdemokraterna Haninge Haninge 2009-04-17 Social ekonomi Det är något för Haninge! 2 (6) Innehållsförteckning Social ekonomi Vad är det?... 3 Den sociala ekonomin viktigt verktyg... 3 Principiell överenskommelse

Läs mer

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Västra Götalandsregionen Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Region Västra Götaland Bildades 1998 Syftet var regional utveckling Fyra landsting blev en region Stora kulturella skillnader Skilda

Läs mer

Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: "Sverige är inne i ond cirkel"

Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: Sverige är inne i ond cirkel Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: "Sverige är inne i ond cirkel" Sverige är inne i en ond cirkel. Men det är få deltagare i den politiska debatten som förstår eller vågar säga att

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Fler skattebetalare i Malmö

Fler skattebetalare i Malmö Rapport Fler skattebetalare i Malmö jobb istället för bidrag En granskningsrapport från Moderaterna i Malmö 1 Introduktion Bidragspolitiken måste bytas ut mot en politik för jobb och företagande. Malmö

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring Datum Referens 2015-08-11 SOU 2015:21 Dnr 56 2010-2015 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) Mer trygghet och bättre försäkring

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället. Redo för framtiden Grattis, snart tar du examen och lämnar livet som student för att arbeta i ditt nya yrke. Du har ett spännande arbetsliv framför dig inom ett fantastiskt yrke som är självständigt, ansvarsfullt

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Fyra frågor. från idrottsrörelsen i Västra Götaland. Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till

Fyra frågor. från idrottsrörelsen i Västra Götaland. Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till Fyra frågor från idrottsrörelsen i Västra Götaland Inför valet 2010 har idrottsrörelsen ställt fyra frågor till de politiska partier som finns representerade i Västra Götalandsregionens kulturnämnd. Svaren

Läs mer

Sjukskrivningskoordinatorns roll

Sjukskrivningskoordinatorns roll Rapport till Landstinget i Kalmar län Sjukskrivningskoordinatorns roll Patientens perspektiv Lisa Ericson ehälsoinstitutet 2014-05-27 Innehåll Innehåll 2 Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Syfte och Mål 4 Metod

Läs mer

Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige

Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige Varselportalen 2013-03-09, RW Ett 7-punktsprogram om arbetslöshetsproblemet i Sverige Historiskt har vi haft perioder av låga arbetslöshetstal i Sverige: Tidigt 70-tal; 2-3 % arbetslöshet 1975-1980; 2-3%

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Stockholm 2014-08-26 Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Socialdemokraterna presenterar idag ett viktigt vallöfte: Vid regeringsskifte kommer en 90-dagarsgaranti för alla unga att införas. Genomförandet

Läs mer