Lugn skolmiljö skyddar mot alkohol och droger

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lugn skolmiljö skyddar mot alkohol och droger"

Transkript

1 En dokumentation av fyra länsvisa konferenser Gävleborg, Dalarna, Västmanland och Södermanland Lugn skolmiljö skyddar mot alkohol och droger Nya rön om skolans möjligheter att förebygga ohälsa och drogmissbruk. Det var utgångspunkten för fyra länsvisa konferenser under hösten Hanna Bergström, projektledare. Skolan borde vara en naturlig mötesplats för drogförebyggande arbete. Men aktuell forskning visar att den traditionella ANDTundervisningen inte har effekt på ungdomars bruk av alkohol, tobak och droger. Däremot står det klart att elever som trivs och fungerar väl i skolan har lägre risk att drabbas av drogmissbruk och ohälsa senare i livet. Det förebyggande arbetet bör därför i första hand handla om att skapa ett gott skolklimat, goda relationer och en god lärandemiljö. Det finns olika metoder och pedagogiska redskap som lärare och övrig personal kan använda sig av för att bidra till ett bra klimat i skolan. Dessa metoder kan förbättra elevernas skolprestationer, skapa lugn och ro i klassrummet och även förebygga alkohol- och drogproblem och andra riskbeteenden. Fokus ligger på lärarens och skolans sätt att möta eleverna, skolans sätt att möta föräldrarna och hur elevernas sociala och emotionella kompetens kan stärkas. Det handlar även om att utveckla arbetet med elevhälsan och att skolan har en strategi för att arbeta förebyggande mot mobbning. Allt för att skapa ett stödjande skolklimat som ger eleverna trygghet och lust att lära. Länsstyrelserna i Gävleborg, Dalarna, Västmanland och Södermanland har med stöd av Statens folkhälsoinstitut under hösten 2010 arrangerat konferenser i respektive län. Syftet har varit att sprida kunskap om ny forskning och om de förebyggande metoderna i skolan. Sammanlagt har över fyra hundra personer deltagit i konferenserna i Söderhamn, Katrineholm, Falun och Västerås. Det har varit pedagoger och rektorer, skolsköterskor, kuratorer, lokala politiker med flera. En av föreläsarna var Terje Ogden, forskare från Oslo, som medverkade i två av konferenserna. Som en röd tråd genom hans föreläsningar löpte insikten om lärarens stora betydelse som vuxen ledare i skolan. I dokumentationen du håller i handen finns referat från föreläsningarna, röster och bilder från konferenserna samt tips om det nya skolmaterialet om ANDT alkohol, narkotika, doping och tobak. 4frågor till Hanna Bergström, projektledare för Skolan förebygger i Gävleborg, Dalarna, Västmanland och Södermanland. Varför genomfördes konferenserna? Aktuell forskning visar att elever som trivs och fungerar bra i skolan löper mindre risk att utveckla drogmissbruk och andra problem. Det förebyggande arbetet bör därför handla om att skapa ett gott skolklimat och en bra lärandemiljö. Hur har ni förberett er? Jag har samordnat projektet och arbetat tillsammans med länssamordnarna och referensgrupperna i länen. De har förberett konferensen i sitt län och hållit kontakt med skolorna. Är du nöjd med konferenserna? Ja, det har fungerat väldigt bra och det har varit stort intresse från skolorna. Omkring hundra deltagare har vi haft på varje konferens och vi har fått väldigt bra respons i utvärderingarna. Söderhamn 13 oktober, sid 4-5 Katrineholm 10 november, sid 6-7 Falun 18 november, sid 8-9 Västerås 24 november, sid Vad händer efter konferenserna? Länssamordnarna och referensgrupperna i de fyra länen gör på lite olika sätt, men det nya ANDT-materialet från Folkhälsoinstitutet kommer förhoppningsvis till användning i det förebyggande arbetet ute på skolorna.

2 FÖRELÄSARNA Martin Karlberg, doktorand på institutionen för didaktik vid Uppsala universitet och utredare på Socialstyrelsen. Hans föreläsning handlade om skolk och hur ett bättre klimat kan skapas i klassrummet. Ammi Karlsson-Pye, beteendevetare och Göran Holmsten, socionom från Västerås. Berättade om arbetet med elevsociala team, en verksamhet som finns på några skolor i Västerås. Nikolaus Koutakis, psykologiforskare vid Örebro universitetet. För några år sedan kom Nikolaus, tillsammans med en annan forskare, med en rapport om fritidsgårdarnas inverkan på ungdomars sociala utveckling. Paula Larsson, undervisar vid högskolan i Gävle och är doktorand vid Åboakademin i Wasa i Finland. Pratade om forskning kring värdegrundsarbete, mobbning och likabehandlingsplaner. Pernilla Lovén, jämställdhetskonsult på Jämställdhetsbolaget. Om begreppen jämställdhet och genus, om alla människors lika värde. Samma möjligheter, förutsättningar och villkor oavsett kön, sexuell läggning eller religion. På det här uppslaget presenteras tre av de föreläsare som deltog vid flera av konferenserna; Bengt Sundbaum, Terje Ogden och Pernilla Starck. Att förebygga ohälsa är en del av skolans kärnverksamhet På tre av konferenserna föreläste Bengt Sundbaum om hur undervisningen om alkohol, narkotika och tobak förändrats genom åren. Nu finns vetenskapligt stöd för att det bästa sättet att förebygga ohälsa och drogmissbruk är att eleverna trivs och lyckas i skolan. Och att insatserna ingår i skolans ordinarie verksamhet. Bengt Sundbaum, lärare och folkhälsovetare. Terje Ogden, forskningsdirektör vid Atferdssenteret och professor vid universitetet i Oslo. Terje pratade om skolans mål och möjligheter; om lärarens ledarskap i klassrummet och andra förebyggande åtgärder i skolan, samt om hur skolan kan vara både effektiv och inkluderande. Pernilla Starck, lärare, certifierad utbildare i ledarskap och förhållningssätt i klassrummet samt SET-metoden, utbildar och handleder skolpersonal. Ledarskap och förhållningssätt i klassrummet syftar till att stötta lärare i hur de kan skapa ett bra arbetsklimat i klassrummet. Bengt Sundbaum, lärare och folkhälsovetare. Tidigare projektledare för Skolan förebygger 1, Ansvarig för det nya stödmaterialet för skolans ANDT-undervisning. Magnus Waller, specialpedagog/projektledare arbetar på Preventionscentum i Stockholm/Europaforum. Om tillit, ömsesidighet och dialog i motsats till misstänksamhet och envägskommunikation. Christina Wickberg, folkhälsoplanerare Landstinget Västernorrland och Ulrika Öhrling Nilsson, verksamhetschef för skolhälsovården i Sundsvall. Christina gav en historik och berättade om hur de använder resultatet från hälsosamtalen på länsnivå. Ulrica pratade om hur skolsköterskorna upplever arbetet och hur resultatet används i den kommunala planeringen. Kristina Wictorin är projektledare för Skolan förebygger 2 i Värmland och hade samma uppdrag i Skolan förebygger 1, då Värmland var pilotlän. Hon pratade om hur länet arbetat med uppdraget. 2 Bengt Sundbaum var projektledare för den första etappen av Skolan förebygger, som startade Han började själv arbeta som lärare i mitten av 1970-talet. ANTundervisningen var då i huvudsak skild från skolans övriga arbete. Det fanns en stark tilltro till fakta och kunskaper. Ofta bjöds missbrukare in till klasserna i avskräckande syfte, och polisen kom och visade olika preparat. Men det kanske snarare ökade nyfikenheten på droger. I en historisk tillbakablick visade han hur undervisningen för att förebygga ohälsa har förändrats genom åren. Istället för särskilda temadagar har många skolor numera integrerat det förebyggande hälsoarbetet i den ordinarie skolverksamheten. Utgångspunkten för denna förändring är att det under 2000-talet kommit alltmer vetenskapligt stöd för kopplingen mellan hälsa och skolans kärnuppdrag. Fokus på lärarens ledarskap Bengt Sundbaum betonade att skolan är en viktig pusselbit i arbetet för att barn och unga ska må bra. Droger, ohälsa och kriminalitet har ofta starkt samband med dåliga betyg. Han framhöll även vikten av att lärarnas ledarskap alltmer sätts i fokus och att de får det stöd och den fortbildning som krävs för att kunna vara goda ledare. Hur kan vi skapa de bästa förutsättningarna för en god hälsa hos våra barn och unga? frågade Bengt Sundbaum och svarade: Vi behöver arbeta systematiskt för att stärka skyddsfaktorerna och motverka riskfaktorerna runt barn och unga. Risk- och skyddsfaktorer I sitt föredrag gav Bengt Sundbaum flera exempel på riskfaktorer, både i skolan och inom andra områden. I samhället; tillgång till droger, avsaknad av lagar och normer och bostadsområden som präglas av kriminalitet och social utslagning. I skolan; otrivsel, låg kunskapsnivå, oordning, brist på struktur och låga förväntningar. I familjen; missbruk inom familjen, uppfostran och tillsyn och allvarliga familjekonflikter. Individen och kamrater; tidigt och långvarigt asocialt beteende, misslyckande i skolan, skolk, kamrater som har problem. Bengt Sundbaum lyfte också fram exempel på skyddande faktorer. Skola; tydliga normer och regler, att uppmärksammas för positiva handlingar, tydliga förväntningar från vuxna och ett gott socialt och emotionellt klimat. Familj; tydliga normer och förväntningar från föräldrar, goda och kärleksfulla relationer och att uppmärksammas för positiva handlingar Individ; social kompetens, intelligens, att lyckas i skolan och att ha välanpassade kompisar. Viktiga hörnstenar i det ANDT-förebyggande arbetet är enligt Bengt Sundbaum också skolans sätt att möta föräldrarna, lärarnas sätt att möta eleverna och elevernas sociala kompetens. Han underströk dessutom elevhälsans roll och betydelsen av att motverka skolk och mobbning. Berusning på schemat Berusning på schemat heter ett nytt skolmaterial som har arbetats fram av Bengt Sundbaum i samarbete med en referensgrupp och flera fokusgrupper. Det går nu att beställa till skolorna. Uppdraget kom från Folkhälsoinstitutet efter signaler om att ANDT-undervisningen minskat i skolorna. Materialet finns i två versioner, för årskurs 7-9 och för gymnasiet. Det nya materialet kan integreras i de flesta ämnen i skolan. I religion, naturvetenskap och samhällsvetenskap finns många ingångar till det nya ANDT-materialet. Det kan handla om att avslöja myter kring droger, studera alkoholens samhällsekonomiska följder och samtal om etiska ställningstaganden. På bildlektionerna går det att värdera reklam och budskap i media. I historieundervisningen kan materialet ge underlag till diskussioner om hur synen på alkohol har sett ut under olika perioder. Åldersgränser och varför vi har Systembolaget är ytterligare infallsvinklar.

3 En god skola lyfter alla sina elever Lärarens stora betydelse som vuxen ledare i skolan gick som en röd tråd genom Terje Ogdens föreläsning. Terje Ogden hade rest från Oslo för att vara med på konferenserna i Söderhamn och Katrineholm. Hans föreläsningar handlade om vad det är vi vill med skolan, lärarens ledarskap, vilken möjlighet lärare har att arbeta förebyggande och hur det arbetet kan gå till. Skolan är väldigt inriktad på betyg, andra sidor kommer i andra hand. Det visar sig i mobbning och utanförskap, sa Terje Ogden. Det är mycket som ska förebyggas, som till exempel drogmissbruk, kriminalitet, ohälsa och våld. Och att eleverna inte misslyckas i skolan. Problem hänger ihop När man följer ungdomar går det att se att problemen hänger ihop, förklarade Terje Ogden. Droger, psykiska problem och kriminalitet har ofta samma underliggande sociala och psykiska bakgrund och gemensamma riskfaktorer. Men det förebyggande arbetet är däremot uppdelat och sektoriserat. Vi måste ta tag i helheten, det behövs ett enhetligt förebyggande arbete för att hjälpa de riskutsatta barnen och ungdomarna. Skolan har en unik möjlighet att samordna insatserna. Han lyfte fram flera element i det förebyggande arbetet, som att stödja föräldrarnas och barnens kompetens. Lärarkompetensen är också central, det handlar inte bara om ämneskompetens utan om ledarskapet i klassrummet. Och hela skolmiljön. Skolan är en fantastisk normalitetsplats, slog Terje Ogden fast. Det har också visat sig att om elever med problem får gå kvar i sin ordinarie skola, får det positiva effekter jämfört med om de flyttas till specialskolor. Social kompetens ger framgång Terje Ogden framhöll att dåliga betyg är en betydande riskfaktor. Bland personer med allvarlig kriminalitet var det åtta till tio gånger vanligare med dåliga betyg än hos den övriga befolkningen. Om vi vill förbättra framtidsutsikterna för utsatta barn är det nödvändigt att ge dem ett kraftfullt stöd i skolan. En god skola lyfter alla sina elever, både när det gäller prestationer och beteenden. Terje Ogden gav exempel på hur skolan kan arbeta för att bli mer effektiv, med gemensamma värden, normer och förväntningar samt ett bra samarbete mellan skolan och hemmet. Han framhöll vikten av att satsa på lärarna. Deras förhållningssätt och relationer till eleverna har stor betydelse för elevernas möjlighet till en positiv utveckling. Han betonade också att social kompetens går som en röd tråd genom framgångsrika förebyggande insatser. Att alla barn kan höja sin sociala kompetensnivå om de får en chans att lära sig. Läsa, skriva och bete sig ska alla kunna efter många år i skolan. Viktigt med vänner Från elevernas perspektiv är vänner det viktigaste av allt. Universalmedicinen är vänner. Det är otroligt hur vänner kan förebygga. Och det positiva är att man kan lära sig hur man får vänner, förklarade Terje Ogden. Skolan behöver arbeta med att träna Terje Ogden, forskningsdirektör vid Atferdssenteret i Oslo. eleverna i social kompetens, att komma överens med jämnåriga och lyckas i kontakten med vuxna, både i hemmet och i skolan. Men det är också värdefullt för eleven att lyckas i skolan. Ta barnen på bar gärning när de gör något bra Pernilla Starck, lärare och utbildare i ledarskap. Pernilla Starck deltog vid tre av de fyra konferenserna. Fokus i hennes föreläsningar var lärarens arbete i klassrummet. Pernilla Starck pratade om ledarskap i klassrummet och om metoder som hjälper läraren att skapa struktur och arbetsro i klassrummet. Hon betonade tydliga sociala spelregler som en framgångsrik pedagogisk metod. Och vikten av konsekvenser om man bryter mot dessa. Samtidigt måste eleverna få uppmuntran. Ta barnen på bar gärning när de gör något bra, sa hon. Negativ uppmärksamhet trappar snarare upp problembeteenden. Enligt Pernilla Starck är skolan en betydelsefull pusselbit i det förebyggande arbetet, något som också går hand i hand med skolans lärande kärnuppdrag. Chansen att lyckas i det förebyggande arbetet ökar om skolan använder kunskapsbaserade metoder och program. Förebygga och främja Att förebygga och främja är olika sidor av samma mynt, anser Pernilla Starck. Förebyggande arbete mot alkohol och narkotika är egentligen samma sak som att arbeta med hälsofrämjande skolutveckling. Det är känt att de elever som har många skyddsfaktorer dricker minst alkohol. Allt förebyggande arbete i skolan handlar om att gå från risk- till skyddsfaktorer. Det innebär att sträva efter att minska den totala bördan av riskfaktorer och öka tillgången på skyddsfaktorer, sa Pernilla Starck. Studie med 80 miljoner elever Hon hänvisade till John Hatties stora studie Visible learning, som är resultatet av studier med 80 miljoner elever under 15 år. I studien betonas att lärarens ledarskap är den viktigaste faktorn för att påverka elevens skolprestation. Vidare måste läraren arbeta systematiskt för att utveckla sig själv som pedagog och ledare. Alla vuxna i skolan måste använda sig av metoder mot störande beteende. Läraren ska vara tydlig i sina instruktioner och ge positiv feedback. Det handlar också om att lära eleverna att ställa frågor som klargör otydligheter. Och att bygga goda relationer. 3

4 De kom, inspirerades och fick nya idéer Söderhamn 13 oktober Konferensen i Söderhamn den 13 oktober arrangerades av Länsstyrelsen i Gävleborgs län och Högskolan i Gävle med stöd av Statens folkhälsoinstitut. När deltagarna öppnade dörren till CFL på morgonen möttes de av kaffedoft och ett bord fullt av bredda smörgåsar. Något som såg ut att vara uppskattat, eftersom många tagit sig från Gävle, Bollnäs, Ockelbo, Hudiksvall, Hofors och Söderhamn på morgonen. På konferensen deltog många olika yrkesgrupper som skolpsykologer, lärare, kuratorer, skolsköterskor och rektorer, men även några politiker. De kom för att inspireras, få idéer och lyssna på föreläsningar om hur eleverna ska må bra i skolan och vad ett förebyggande hälsoarbete kan innebära. Sven-Erik Lindestam, ordförande i barn- och utbildningsnämnden i Söderhamn, hälsade alla välkomna. En av gruppdiskussionerna om jämställdhet väckte både skratt och eftertanke. I Söderhamn föreläste Paula Larsson, Terje Ogden och Pernilla Starck (bilden th) samt Pernilla Lovén. Paula Larsson redogjorde för sin forskning om värdegrundsarbete och likabehandlingsplaner. Pernilla Lovén talade om vad jämställdhet betyder i skolan. Terje Ogdens och Pernilla Starcks föreläsningar refereras på föregående uppslag. Reagera tidigt på kränkningar Diskriminering, trakasserier, kränkande behandling och mobbning var temat för Paula Larsson föredrag. Till vardags undervisar hon vid högskolan i Gävle och är doktorand vid Åboakademin. Paula Larsson inledde med det som flera talare återkom till; aktuell forskning visar att elever som trivs och mår bra löper mindre risk att utveckla olika typer av missbruk. Därefter gick hon över till att klargöra vad de olika begreppen diskriminering, trakasserier, kränkande behandling och mobbning innebär. Hon tog upp sju punkter som utgångspunkter för diskriminering: kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Diskriminering sker när skolan eller någon i en maktposition behandlar elever illa på grund av en eller flera av de sju punkterna. Trakasseri är ett uppträdande som kränker elevens värdighet. Förebygga mobbning Paula Larsson kom även in på begreppet mobbning, något som ofta missbrukas eftersom det kan definieras på många olika sätt. Hon betonade vikten av att skolan reagerar på alla former av kränkande behandling. Lärarkompetens är en nyckelfaktor även i att förebygga mobbning. Planer för likabehandling Massakrer vid skolor i USA, Finland och Tyskland, där ungdomar kom till skolan och dödade sina skolkamrater och lärare, hade en sak gemensamt. Förövarna hade alla varit mobbade. Paula Larsson gav även aktuella exempel från Sverige där ungdomar tagit sina liv, efter att ha blivit mobbade i skolan eller på Facebook. Det är diskrimineringslagen och skollagen som styr arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Elever och föräldrar inte delaktiga Skolornas likabehandlingsplaner är ett viktigt dokument för att förebygga diskriminering och mobbning. Det ska vara levande dokument som uppdateras varje år. Alla elever, lärare och föräldrar på skolan bör vara involverade i arbetet med likabehandlingsplaner. Men när Paula Larsson i sin forskning har undersökt skolornas likabehandlingsplaner, är det tydligt att elever och föräldrar oftast inte är med i utformningen av dessa. 4

5 Vad tyckte du om dagen? Kenneth Axling, ordf. barn- och utbildningsnämnden, Hofors. Att träffa andra och ta del av den kunskap som föreläsarna har känns väldigt bra. Det är viktigt att eleverna mår bra och känner sig trygga i skolan. En sådan här dag bidrar till att vi får idéer om vad vi kan göra lokalt. Vi kanske kan anlita någon av föreläsarna här för utbildning av vår personal. Fatima Ringvall, skolkurator, Bollnäs. Det känns hoppfullt, det är ju inga konstigheter föreläsarna pratar om och kostar inte heller en massa pengar att genomföra. Kanske är det så att många pedagoger inte vet hur viktiga de är. Vi pratade om att skicka mejl till Björklund och uppmärksamma honom på vad som är viktigt i skolan. Charlotte Lindgren, specialpedagog, Hudiksvall. Även om jag har hört mycket om det här tidigare är det väldigt intressant. Det är bra att plocka fram kunskaper som man har och få dessa bekräftade. Jag skulle vilja att fler var med på konferensen och fick höra detta. För helhetens skull borde fler politiker och skolchefer vara med. Söta flickor och busiga pojkar Vad är (o)jämställdhet och vad har det med mig att göra? Pernilla Lovén från Jämställdhetsbolaget redde ut begreppen jämställdhet och jämlikhet. Pernilla Lovéns föreläsning tog avstamp i två frågor: Vad betyder jämlikhet för dig? Vad betyder jämställdhet för dig? Under några minuter diskuterade deltagarna dessa begrepp i mindre grupper. Jämlikhet definierades sedan som alla människors lika värde och rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, sexuell läggning, religion, ålder eller funktionsnedsättning. Jämställdhet handlar om flickors och pojkars, kvinnor och mäns lika värde och rättigheter. De här definitionerna betyder olika för olika personer och det är väldigt opraktiskt om man har olika syn när man ska arbeta tillsammans, sa Pernilla Lovén. Jämställdhetsglasögon Hon berättade att hon tidigare inte såg någon ojämställdhet. Men det var innan jag hade jämställdhetsglasögon på mig. Pernilla Lovén uppmanade deltagarna att reflektera över situationen idag och historiskt med jämställdhetsglasögonen på. Hon förklarade även skillnaden mellan kvantitativ och kvalitativ (o)jämställdhet. Den kvantitativa har fokus på könsfördelningen i olika sammanhang. Det kan exempelvis handla om politiska församlingar, bolagsstyrelser eller elevråd. Då anses förhållandet som riktmärke för jämställdhet. Kvalitativ jämställdhet handlar däremot om att båda könen ska ha lika villkor och samma möjligheter inom livets alla områden, till exempel arbetsliv och utbildning. Fokus ligger här på hur villkoren och möjligheterna ser ut. Flickigt och pojkigt En gruppdiskussion som väckte skratt, men även eftertanke, handlade om att skriva ner vad deltagarna associerade till med ord som är flickor, flickigt, pojkar, pojkigt, kvinna, kvinnligt, man och manligt. Några exempel från deltagarna som Pernilla Lovén sedan skrev upp på whiteboardtavlan var: flickor/flickigt: rosa, söt, tyst, fnittrig, gråta över småsaker. Pojkar/pojkigt: bilar, tuff, bus, maskiner, bråkig. En annan fråga som diskuterades är vad som händer med den pojke eller flicka som går utanför normen. Hur påverkas våra framtida val och vår utveckling av de normer och förväntningar vi växer upp med? Definition av ordet genus Pernilla Lovén hann också med att definiera ordet genus. Det handlar om det vi skapar socialt och kulturellt kring kvinnor och män som inte är biologiskt betingat. Hon avslutade sin föresläsning med en uppmaning. Gå hem och reflektera över vad just du kan göra för att pojkar och flickor ska få samma förutsättningar i skolan. Pernilla Lovén skriver ner deltagarnas associationer om manligt och kvinnligt. 5

6 Hörnstenar i det hälsofrämjande arbetet Katrineholm 10 november Konferensen i Katrineholm den 10 november arrangerades av Länsstyrelsen i Södermanlands län, Landstinget Sörmland och länets kommuner med stöd av Statens folkhälsoinstitut. Efter morgonkaffet hälsade Eva-Sara Beckman, länssamordnare i Södermanlands län, alla välkomna. Där satt lärare och skolsköterskor, kuratorer och psykologer, folkhälsoplanerare, rektorer och några kommunpolitiker. De hade kommit resande från hela länet; Eskilstuna och Oxelösund, Flen, Trosa, Nyköping och flera orter. Under förmiddagen föreläste Bengt Sundbaum och Terje Ogden. Eftermiddagen ägnades åt parallella seminarier som deltagarna kunde välja själva. Viktiga hörnstenar för konferensen var lärarens arbete i klassrummet, samarbete mellan skola och föräldrar samt elevhälsans arbete. Terje Ogden från Oslo var en av föreläsarna i Katrineholm. Förmiddag med Bengt Sundbaum och Terje Ogden Bengt Sundbaum, lärare och folkhälsovetare, var moderator under konferensen i Katrineholm. Han berättade om den första etappen av Skolan förebygger, som startade 2004 och som han ansvarade för. Nu har han varit med och utarbetat ett nytt ANDT-material som kan användas i det förebyggande arbetet i skolan. I sin föreläsning redogjorde han för det vetenskapliga stöd som numera finns för sambandet mellan hälsa och trivsel i skolan. Han berättade också om risk- och skyddsfaktorer, både i skolan och inom andra områden. Terje Ogden kom från Oslo för att vara med på konferensen i Katrineholm. Hans föreläsning handlade om vad det är vi vill med skolan, vilken möjlighet lärare har att arbeta förebyggande och hur det kan gå till. I sitt arbete vid Atferdsscentret i Oslo och genom forskning under lång tid har han sett att problemen bland barn och unga hänger ihop. Droger, psykiska problem och kriminalitet har ofta samma underliggande sociala och psykiska processer och riskfaktorerna är gemensamma. Det stora problemet är att det förebyggande arbetet är så fragmenterat, sa han. Det behövs ett enhetligt förebyggande arbete för att hjälpa de svårt riskutsatta barnen och ungdomarna. I sin föreläsning visade Terje Ogden på viktiga element i det förebyggande arbetet och betonade vikten av lärarens kompetens och ett tydligt ledarskap i klassrummet. Fotnot. Ett längre referat av både Bengt Sundbaums och Terje Ogdens föreläsningar finns på sidorna 2-3. Seminarier om tydliga Under eftermiddagen kunde deltagarna i konferensen välja mellan fyra olika seminarier med föreläsarna Pernilla Starck, Magnus Waller, Christina Wickberg och Ulrika Öhrling Nilsson samt Kristina Wictorin. Vägen till barnens hjärta går via deras föräldrar Samarbete mellan skolan och föräldrarna ger en verklig guldsits, anser specialpedagogen Magnus Waller. Magnus Waller pratade om det viktiga med att skapa tillitsfulla relationer till barnens föräldrar. Det gör lärarens arbete mer givande och samtidigt effektivare, förklarade han. Alla barn och unga hör hemma någonstans. Vägen till barnens hjärta går via föräldrarna och de betyder oerhört mycket för barnen oavsett vilket skick de är i. Han berättade om hur han arbetar praktiskt för att få barnens föräldrar att vara en resurs för barnen i skolan. Resan börjar hos mig själv som lärare. Magnus Waller uppmanade deltagarna att sluta informera och istället starta dialog med föräldrarna. Han skickade också med ett budskap till deltagarna. Ni som jobbar i skolan har det finaste jobbet man kan ha i en demokrati. Fotnot. Magnus Waller föreläste även i Falun. På nästa uppslag finns ett referat från hans föreläsning där. Magnus Waller, specialpedagog i Stockholm. 6

7 Vad tyckte du om dagen? EvaCarlsson, brotts- och drogförebyggande samordnare, Eskilstuna. Det är en bred samling med olika aktörer och en viktig dag. Det känns bra. Jag får bekräftelse på det jag själv gör, jag jobbar med förebyggande arbete till vardags. Jag önskar att vi i större utsträckning ska anamma det här synsättet i vårt lokala arbete. Sten Widerholm, rektor, Eskilstuna. Det är väldigt bra och stämmer väl med mina egna tankar om skolan och lärarens roll. Vi är visserligen redan igång med det förebyggande arbetet på vår skola, men det känns bra att få bekräftat att det jag själv tycker även är vetenskapligt underbyggt. Susanne B Norgren, skolsköterska, Nyköping. Forskning kan lätt bli torrt, men så har det inte alls varit på den här konferensen. Det har varit jättebra, en livfull och väldigt konkret dag. Jag arbetar själv som skolsköterska och känner igen mig i det som har tagits upp av föreläsarna. Vi pratar ofta om de här frågorna. ledare och bra former för samverkan Större resurser genom samarbete Ledarskap och sociala spelregler Kristina Wictorin, Sunne kommun. I Värmland har små kommuner samverkat i det förebyggande arbetet, för att stötta och hjälpa varandra. Kristina Wictorin är projektledare för Skolan förebygger i Värmland. Det var hon även i den första etappen då Värmland var ett av pilotlänen. Hon berättade om hur de arbetat med projekt för att stärka samarbetet mellan olika aktörer. Metoder som använts är bland annat Skolkomet och SET. Personalen har fått fortbildning för att kunna fungera som utbildare i den egna verksamheten. Kristina Wictorin förklarade att projektet varit framgångsrikt och att det har bidragit till ett bättre skolklimat. Alkoholbruket bland elever i årskurs 9 har minskat, föräldrar har börjat nattvandra och flera gemensamma satsningar görs på en fortsatt förebyggande verksamhet. I detta ingår bland annat handledning, nätverksträffar och fortbildning. Engagerade lärare och ett positivt klimat i skolan är viktiga faktorer i det förebyggande arbetet i skolan. Pernilla Starck är handledare och utbildare av skolpersonal. Hennes föreläsning handlade om lärarens ledarskap, en förutsättning för att skapa arbetsro i klassrummet. Det är också viktigt med tydliga sociala spelregler, och konsekvenser om man bryter mot dessa. Samtidigt måste eleverna uppmuntras när de gör något bra, sa hon. Pernilla Starck hänvisade till forskning om framgångsrika skolor. Gemensamt för dessa är ett välstrukturerat arbete, engagerade lärare, noggrann feedback till eleverna och ett positivt klimat. Pernilla Starck, föreläste vid seminariet Lärarens arbete i klassrummet. Allt detta minskar risken för utagerande beteenden och är viktiga faktorer i det förebyggande arbetet. Fotnot. Ett längre referat av Pernilla Starcks föreläsning finns på sidan 3. Tyst kunskap tas till vara i ett länssamarbete Skolsköterskornas hälsosamtal har samordnats i Västernorrland och ger en bra bild av hälsoläget. Christina Wickberg är folkhälsoplanerare vid Landstinget Västernorrland och Ulrika Öhrling Nilsson verksamhetschef för skolhälsovården i Sundsvall. De berättade om ett framgångsrikt samarbete för barns hälsa, mellan kommunernas skolhälsovård och landstinget. Utgångspunkten var att politikerna i länet ville veta hur barn och unga mår, men det fanns ingen samlad kunskap om detta. Visserligen har skolsköterskorna sedan länge fört hälsosamtal med eleverna. Där finns mycket tyst kunskap, men alla hade olika formulär. Genom att utarbeta ett gemensamt underlag för hälsosamtalen gavs möjlighet till samordning. Skolsköterskorna i hela länet registrerar nu uppgifter via internet, vilket ger möjlighet att avläsa hälsoläget bland barn och unga på den enskilda skolan såväl som kommun- och länsnivå. Fotnot. Christina Wickberg och Ulrika Öhrling Nilsson föreläste även i Falun. Läs mer på nästa uppslag. Christina Wickberg, Landstinget Västernorrland. 7

8 Varmt och välkomnande på högskolan Falun 18 november Konferensen i Falun den 18 november arrangerades av Länsstyrelsen i Dalarnas län och Högskolan Dalarna med stöd av Statens folkhälsoinstitut. Vintern hade tagit ett grepp om Dalarna när konferensen startade. Men inomhus i högskolans lokaler var det varmt och välkomnande. Deltagarna kom från hela länet; Mora, Orsa, Älvdalen, Vansbro, Borlänge och Ludvika för att nämna några orter. Pedagoger, skolledare, personal vid elevhälsan och politiker är exempel på yrkesgrupper som var med den här dagen. Temat för konferensen var samarbete mellan skola och föräldrar, lärarens arbete i klassrummet, vikten av strukturerad fritidssysselsättning samt elevhälsans arbete. Fyra viktiga hörnstenar i det hälsofrämjandet arbetet som förbättrar skolans möjligheter att utföra sitt uppdrag att förmedla kunskap. Konferensen i Falun hölls i Högskolan Dalarnas lokaler. Landshövdingen vill se mer samarbete kring barn och unga Jenny Myrberg, länssamordnare för alkohol- och drogfrågor, hälsade alla välkomna och hoppades att det skulle bli en inspirerande dag. Maria Norrfalk, landshövding i Dalarna betonade i sitt invigningstal vikten av samarbete i frågor som rör barn och unga. Maria Norrfalk, landshövding i Dalarna. Det är viktigt att våra barn och unga är trygga och mår bra. Men ingen kan göra ett sådant här arbete ensam, det krävs samverkan och nätverk. Maria Norrfalk pekade på de stora förändringar som skett i samhället när det gäller inställningen till tobak, alkohol och droger. När samhället förändras, förändras även ert arbete. Bengt Sundbaum var moderator under dagen och lotsade deltagarna genom konferensen. Han höll även en föreläsning om skolans förebyggande arbete, både hur det har sett ut genom åren och om aktuell forskning. Dessutom presenterade han det nya ANDT-materialet som arbetats fram på uppdrag av Statens folkhälsoinstitut. Fotnot. Ett längre referat av Bengt Sundbaums föreläsning finns på sidan 2. Hälsosamtal, föräldrar, Efter Bengt Sundbaums föreläsning gav Pernilla Starck, Magnus Waller, Nikolaus Koutakis, Christina Wickberg och Ulrika Öhrling Nilsson korta föreläsningar som deltagarna sedan kunde fördjupa sig i. Magnus Waller berättade om hur han arbetar för att få med sig barnens föräldrar. Föräldrarna är en viktig resurs i skolan Utgå från att föräldrarna är era bästa bundsförvanter. Den uppmaningen riktade specialpedagogen Magnus Waller till deltagarna. Magnus Waller förklarade att samverkan är utgångspunkten i hans arbete med barnen. Han räknar med föräldrarna, att alla barn och unga hör hemma någonstans. Man kan alltid hitta något i en familj, påpekade han. Jag brukar tänka vad bra, det här barnet har en mamma och pappa och andra vuxna omkring sig. Fråga föräldrarna, gör dem till en del av det ni gör i skolan. Han framhöll att pedagogen, barnet och föräldrarna hänger ihop och uppmanade deltagarna att se föräldrarna som den resurs de är, bland annat för att skolresultaten ska öka. Det finns många som exempelvis vill hjälpa de stackars invandrarbarnen. De vill göra något gott, men de tar inte föräldrarna i anspråk. Magnus Waller betonade att vi måste fundera över vårt eget förhållningssätt, försöka hitta nya ingångar och former för dialog och partnerskap. Och räkna med föräldrarna från skolstarten. 8

9 Vad tyckte du om dagen? Lisbeth Modin Nilsson, elevhälsan, Borlänge. Jag är väldigt intresserad av hälsosamtalen och det var spännande att höra hur de gör i Västernorrland. Folkhälsan är viktig för både kommunen och landstinget. Det var också intressant att höra Magnus Waller, och hur han arbetar med delaktighet och relationer med barnens föräldrar. Mustafa Güclü, socialnämnden, Falun. En mycket givande dag och väldigt intressant att höra de olika föreläsarna. Idag är jag här som politiker, men jag arbetar också som lärare. Det är lätt att bara fortsätta arbeta i sina egna spår och med det man är van vid. Efter den här dagen börjar jag ifrågasätta vad jag kan ändra på. Görel Karlsson, rektor, Gagnef. Konceptet med en gemensam inledning och sedan fördjupningar inom olika områden var bra. Jag har lyssnat på Magnus Waller som pratade så bra om föräldrar som resurs. Det är också roligt att träffa andra som arbetar med de här frågorna i andra kommuner och utbyta erfarenheter. ledarskap och organiserad fritid Hälsosamtal en viktig del av skolhälsovården De hälsosamtal som genomförs i Västernorrland har blivit en kunskapsbank om hur barn och unga mår. Från Västernorrland kom Christina Wickberg som är folkhälsoplanerare vid Landstinget Västernorrland och Ulrika Öhrling Nilsson, verksamhetschef för skolhälsovården i Sundsvall. De har tillsammans utvecklat ett samarbete där hälsosamtalen som alla skolsköterskor gör med barnen i skolan även har blivit en bank av kunskap om hur barn och unga mår, i stort och smått. Hälsosamtalen utgår nu från ett gemensamt formulär och efter samtalet skriver sköterskan in uppgifterna i ett program på internet. Samtalen förs i förskoleklass, årskurserna 4 och 7 samt gymnasiets årskurs 1. Frågorna handlar om allt från matvanor och hälsa till relationer och mobbning. Statistiken är sedan tillgänglig på gruppnivå, ingen kan spåra den enskilda eleven. Christina Wickberg och Ulrika Öhrling Nilsson förklarade att hälsosamtalen nu är inlemmade i den ordinarie verksamheten till en låg kostnad. Hälsosamtalen har också testats vetenskapligt och visar sig hålla en hög validitet och tillförlitlighet. Sunt förnuft är inte tillräckligt i skolan Det räcker inte med sunt förnuft för de som arbetar med barn, sa Pernilla Starck. Gott ledarskap är viktigt för alla som träffar barnen. Pernilla Starck talade om de stora förändringar som varit i samhället. Sociala koder och normer som fanns förr gäller inte alltid längre. Hjulen snurrar fort och valmöjligheterna är enorma. Hon betonade att vi behöver arbeta förebyggande kontinuerligt, inte bara när problemen är stora. Och både med individen och gruppen. Christina Wickberg (tv) och Ulrika Öhrling Nilsson. Vi har lagt mycket tid på individualisering, nu behöver vi stärka kollektivet, sa hon. Social och emotionell träning kan enligt Pernilla Starck delas in i fem områden; empati, motivation, social kompetens, hantering av känslor och självkännedom. Eleverna måste lära sig hitta verktyg och metoder att hantera olika situationer. Själv arbetar hon med SET-metoden som innehåller övningar med stigande svårighetsgrad under schemalagda lektioner. Där ingår även samarbete med elevernas föräldrar. Fritidsgårdar behöver struktur och planering Organiserade fritidsaktiviteter är bra för ungdomarnas sociala utveckling visar forskning som bedrivs vid Örebro universitet. Nikolaus Koutakis, forskare vid Örebro universitet. Nikolaus Koutakis är forskare i psykologi vid Örebro universitet och har tillsammans med en annan forskare skrivit en rapport om vad fritidsgårdarna betyder för ungdomars sociala utveckling. Han anser att fritidsgårdarna många gånger saknar struktur och tydlig inriktning från personalen. Politiker och tjänstemän har ofta inga tydliga förväntningar och visioner om hur verksamheten borde fungera. Unga som är med i organiserade fritidsaktiviteter med vuxna ledare, som exempelvis i musik- och idrottsföreningar, har en bättre social utveckling än ungdomar som går på fritidsgårdar. Bland de som inte trivs i skolan är det vanligt att de inte väljer organiserade fritidsaktiviteter, sa Nikolaus Koutakis. Enligt hans forskning har många som vistas på fritidsgårdar en sämre psykosocial anpassning. Därför är det mycket viktigt att fritidsgårdarna erbjuder en bra och strukturerad verksamhet. Fotnot. Läs mer om Nikolaus Koutakis forskning om fritidsgårdar och fritidsaktiviteter på nästa uppslag. 9

10 Alltför många ungdomar far illa Västerås 24 november Konferensen i Västerås den 24 november arrangerades av Länsstyrelsen i Västmanlands län i samråd med en referensgrupp med representanter för skola, elevhälsa och alkohol- och drogförebyggare i länet samt med stöd av Statens folkhälsoinstitut. Karin Tilly, chef för regional utveckling vid Länsstyrelsen, var glad över det stora intresset. Hon hälsade förebyggare från elevhälsan, pedagoger, folkhälsoplanerare, rektorer med flera välkomna till konferensen. De kom från Västerås, Fagersta, Arboga, Köping, Kungsör, Norberg, Hallstahammar och Sala. I sin inledning betonade Karin Tilly att de flesta unga mår bra idag. Men att det är alltför många som far illa. Hon lyfte fram lärarnas viktiga roll i det förebyggande arbetet och framhöll att lärarna måste ges högre status i samhället. Närmare 130 personer deltog i konferensen på Aros Congress Center i Västerås. I Västerås var Bengt Sundbaum moderator och föreläste om skolans förebyggande arbete. Martin Karlberg och Nikolaus Koutakis berättade om sina respektive forskningsprojekt; skolk och ungdomars fritidsaktiviteter. Slutligen redogjorde Ammi Karlsson-Pye och Göran Holmsten för sitt arbete i elevsociala team. Karin Alstermark, rektor i Köping, ville veta mer om föreläsaren Martin Karlbergs forskning om skolk. Skolk måste ses som ett problem Martin Karlbergs forskning handlade om skolk och om hur ett bättre klimat kan skapas i klassrummet. Den forskning Martin Karlberg bedriver vid Uppsala universitet visar att det finns stora faror med skolk och att det är viktigt att motarbeta skolk. Han förklarade att det finns flera olika typer av skolk. Föräldrar kan till exempel hålla barnen hemma för att dölja missförhållanden, skydda barnen från upplevda faror eller för att barnen behöver hjälpa till hemma. Det kan också handla om skolvägran eller separationsångest, att eleven uppfattar skolan som meningslös eller om missbruk. Flickor skolkar mer än pojkar Enstaka lektioner av skolk är vanligt, enligt Martin Karlberg. På gymnasiet är det faktiskt en minoritet som är i skolan hela dagarna. Flickor skolkar mer än pojkar. Men bland storskolkarna, de som skolkar mer än en dag i veckan, är pojkarna i majoritet. Synen på skolk varierar dessutom stort. Det finns till och med lärare som tycker att det är okej med skolk ibland. Eller att det är skönt om en besvärlig elev inte kommer till skolan. En syn på skolk är att det är en berättigad protest mot en skolsituation som inte fungerar. En annan att skolk är en viktig markör och ger signaler om ett liv i normlöshet, misslyckande i skolan, missbruk och kriminalitet. Lärare kan rädda liv Det finns visserligen elever som sitter hemma och pluggar inför prov. Men ju mer eleven skolkar, desto större är risken för misslyckande i skolan och ett liv i normlöshet. Alla elever har inte en lyckad uppväxt, men alla går i skolan. Lärare kan betyda mycket och till och med rädda liv, var Martin Karlbergs budskap. Han anser vidare att det är nödvändigt att se skolk som ett problem, skaffa kunskap om skolkets utbredning och arbeta aktivt emot det. Skolan måste vara så positiv för eleverna att de väljer skolan framför att skolka. Strunta i att tjata på eleven och uppmuntra istället det positiva beteendet. Goda råd på vägen Martin Karlberg gav också några goda råd på vägen; försök att skapa goda relationer mellan lärare och elever, arbeta med sociala färdigheter och se till att eleven lyckas i skolan och får godkända betyg. 10

11 Vad tyckte du om dagen? Sanam Safaie, socionom, Skultuna. Jag arbetar som förebyggare och för mig har det varit en jättebra och inspirerande dag. Det var väldigt intressant och samtidigt lite provocerande. Jag är säker på att det kommer att sätta igång många diskussioner. Och det är en bra utgångspunkt för samtal på hemmaplan. Micke Gunnardo, kurator, Västerås. Det har varit en tankeväckande och bra dag. Själv arbetar jag som kurator i ett stödteam. Det är inspirerande att höra om aktuell forskning och erfarenheter från andra inom det här området. Samtidigt väcker det lust att spetsa till sin egen kompetens för att bättre hänga med i utvecklingen. Karin Alstermark, rektor, Köping. Det var särskilt intressant att höra om Martin Karlbergs forskning om skolk, eftersom jag har ingått i ett elevhälsoteam, där vi arbetat mycket med skolk. Och så fick jag upp ögonen för att fritidsgårdarna kan vara en farlig plats. Men det är samtidigt en arena för förebyggande arbete. Elevsociala team tar itu med konflikter Elevsociala team är en modell där olika yrkesgrupper arbetar tillsammans direkt med elever och personal på skolan. Beteendevetaren Ammi Karlsson-Pye och socionomen Göran Holmsten arbetar efter en modell från England med elevsociala team. 30 procent av eleverna i årskurs 9 på S:t Illians skola i Västerås har hög ogiltig frånvaro och kontakt med polis, socialtjänst och BUP. Genomförd skolgång med betyg är den enskilt viktigaste skyddsfaktorn. Skolan är den främsta arenan för förebyggande arbete, sa Ammi Karlsson- Pye. Effekten blir större om man lyckas organisera ett elevsocialt team som arbetar direkt med elever och personal. I teamet ingår yrkesgrupper som socionom, beteendevetare, fritidsledare, skolsköterska och yrkesvägledare. Göran Holmsten förklarade att målet är att verka för en god psykosocial miljö för både elever och lärare. Det är viktigt med tydlig struktur och rutiner för det elevsociala teamets arbete i organisationen. Och man måste ha ledningen med sig. Helhetsbild av eleven Rutinerna kan handla om vad som händer vid skolk, kränkningar och incidenter, men också om tid för reflektion. En person har helhetsbilden av eleven och då blir det effektiva möten, förklarade Ammi Karlsson-Pye. Teamet tar itu med konflikter direkt när de uppstår genom samtal och medling. Under första halvåret 2010 löstes 600 konflikter på skolan. Även vid skolk finns ett helt batteri av åtgärder. På skolan finns nu också tjej- och killgrupper och organiserad läxhjälp. Genom den här modellen har vi Göran Holmsten och Ammi Karlsson-Pye arbetar med elevsociala team på S:t Illians skola i Västerås. Flera yrkesgrupper samverkar, vilket gynnar eleverna. fått en helhetsbild av eleven. Vi har regelbundna samtal för att stärka och stödja eleven och samarbetar med deras mentor och föräldrar. Organisation som stöttar En probleminventering görs i klasserna på skolan. Då intervjuas alla elever i en klass och efter analys tas ett förslag på åtgärder fram. Ett bra samarbete har också utvecklats med socialtjänsten och polisen. Det här är en organisation som stöttar sina lärare som i sin tur kan stötta sina elever. Och det är så mycket roligare att arbeta på det här sättet, försäkrade både Ammi Karlsson-Pye och Göran Holmsten. Klokt att investera i bra kvalitet på fritidsgårdar En ostrukturerad fritidsgårdsversamhet kan påverka ungdomar negativt, anser forskaren Nikolaus Koutakis. Nikolaus Koutakis är psykologiforskare och följer ungdomar över längre tid. Vad unga gör på sin fritid hänger ihop med deras sociala utveckling positivt och negativt, förklarade han. Nikolaus Koutakis anser att många fritidsgårdar har outnyttjad potential att främja en god utveckling och kanske förebygga en dålig. I de fall fritidsgårdar endast är en samlingsplats för många ungdomar med problem är risken uppenbar att de kan leda till en negativ socialisation. Men det krävs resurser för att skapa en genomtänkt verksamhet. Att bara hålla öppet och driva kaféverksamhet kan göra mer skada än nytta, sa Nikolaus Koutakis. Politiker borde efterfråga kvalitet och ge gårdarna förutsättningar att leverera detta. Han anser att detta gör man bäst genom att hålla sig med engagerad, utbildad och fast anställd personal. Den förhållandevis lilla kostnaden är en klok investering. Alla deltagare höll inte med om att fritidsgårdarna har en negativ påverkan på unga människor. Det känns orättvist. Här i Västerås satsas det på fritidsgårdarna och verksamheten fungerar bra. Det är viktigt att vara rädd om fritidsgårdarna och få ungdomar att verkligen komma dit, kommenterade en av deltagarna under konferensen. 11

12 LÄS MER Inspiration och nya idéer Under hösten 2010 genomfördes fyra länvisa konferenser om hälsofrämjande arbete i skolorna. I den här dokumentationen hittar du referat från föreläsningar och seminarier i Söderhamn, Falun, Västerås och Katrineholm. Några av deltagarna berättar också vad konferenserna betydde för dem. Berusning på schemat Berusning på schemat heter ett nytt skolmaterial från Statens folkhälsoinstitut om ANDT (alkohol, narkotika, doping och tobak). Materialet finns i två versioner, för årskurs 7-9 och för gymnasiet. Det viktiga med det nya materialet är att det kan integreras i de flesta ämnen i skolan. Berusning på schemat kan beställas på Statens folkhälsoinstitut Skolverket Länkar Guldsitsen (sökord guldsitsen) Prevention i skolan (sökord prevention i skolan) Terje Ogdens hemsida Martin Karlbergs rapport www2.fhi.se/upload/fhischool/ Dokument/skolksundprotest.pdf Jämställdhet Hälsosamtalet Folkhalsa/Halsosamtal-i-skolan Litteratur John Hattie, Visible Learning Terje Ogden, Skolans mål och möjligheter, Statens folkhälsoinstitut Hagström, Redemo, Bergman, Låter sig skyddsänglar organiseras? På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet, SCB Gabriella Höstfält, Guldsitsen en inledning till skolutveckling PRODUKTION: JOURNALISTGRUPPEN MEDIA 21 TEXT OCH FOTO: MARITA GUSTAVSSON TRYCK EDITA, JANUARI 2011 Barbro Wåger Länsstyrelsen i Gävleborgs län Länssamordnare Länsstyrelsen i Dalarnas län (växel) Monica Wikehult Länsstyrelsen i Västmanlands län Eva-Sara Beckman Länsstyrelsen i Södermanlands län

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011 IUP Åt vilket håll? ANDT Jämställdhet Måluppfyllelse Kunskapskrav Hälsa Föräldrar Sex-och samlevnad. Inlärning Meritvärde Mobbning Skolreform

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Plan mot diskriminering, trakasserier och. kränkande behandling. Läsåret 2014-2015. Kristinebergskolan

Plan mot diskriminering, trakasserier och. kränkande behandling. Läsåret 2014-2015. Kristinebergskolan 1(11) Barn- och utbildningsförvaltningen Kristinebergskolan Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Läsåret 2014-2015 Kristinebergskolan 2 Innehållsförteckning Kristinebergskolans

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13

Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13 Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13 - s plan för att främja likabehandling och arbeta mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 1. Inledning Diskriminering och kränkande behandling

Läs mer

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 1 FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 S STRUKTUR K APITEL 5 FRÄMJANDE ARBETE K APITEL 6 FÖREBYGGANDE ARBETE K APITEL 7 UPPTÄCKA

Läs mer

Ledarskap i klassrummet

Ledarskap i klassrummet Ledarskap i klassrummet Örebro 2010-12-01 Pernilla Starck pernilla.starck@telia.com 2010-12-02 1 Hörnsten 2 I klassrummet Ledarskap i klassrummet Att utveckla kunskaper om och erfarenheter av ett ledarskap

Läs mer

Plan mot diskriminering och kra nkande behandling i skolan

Plan mot diskriminering och kra nkande behandling i skolan Plan mot diskriminering och kra nkande behandling i skolan Läsåret 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan 2015/2016.1 Inledning.1 Vad är mobbning, trakasserier och kränkande

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Alla människor har lika värde och var och en ska respekteras för den hon är. I våra förskolor ska alla

Läs mer

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Datum: Maj 2011 Ansvariga:

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner Likabehandlingsplan Vrena Friskola 2013-2014 1. Bakgrund Alla barn och elever ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin personlighet. Det åligger de vuxna i skolan att motverka

Läs mer

Bättre liv och mer lust för unga.

Bättre liv och mer lust för unga. Bättre liv och mer lust för unga. Säg STOPP Kulturskolan har tagit fram ett antimobbningprogram som heter Säg STOPP. Med hjälp av en film och en temateater har man fått elever i årskurs 4 att aktivt börja

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Hässleholms Tekniska Skola

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Hässleholms Tekniska Skola PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Hässleholms Tekniska Skola LÄSÅRET 2014/2015 INNEHÅLL 1. INLEDNING 2 2. DEFINITIONER..3 3. FRÄMJANDE INSATSER..6 4. SLUTSATSER AV KARTLÄGGNINGAR..7 5. FÖREBYGGANDE

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat

Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat Om behovet av fler skolkuratorer Akademikerförbundet SSR 2014 12 03 Var femte ung person i Sverige lider av psykisk ohälsa enligt samstämmiga

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Likabehandlingsplan. Mosjö skola Skolförvaltning sydost. Diarienummer 227-06-004. Rektor Marine Rosenberg. reviderad 2008-08-26

Likabehandlingsplan. Mosjö skola Skolförvaltning sydost. Diarienummer 227-06-004. Rektor Marine Rosenberg. reviderad 2008-08-26 Likabehandlingsplan Mosjö skola Skolförvaltning sydost Diarienummer 227-06-004 reviderad 2008-08-26 Rektor Marine Rosenberg Inledning I både skollagen och läroplanen, Lpo 94, betonas betydelsen av att

Läs mer

Individuella Gymnasiet Ekerö

Individuella Gymnasiet Ekerö Individuella Gymnasiet Ekerö Plan för likabehandling och mot kränkande behandling Läsåret 2013/14 Uppdaterad 2014-03-31 med handlingar från BUN-kontoret med kommunala rutiner och blanketter. 1 Innehåll

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 Vuxenutbildningen i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 Vuxenutbildningen i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering,

Läs mer

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen

Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen 2015-08-10 1 (5) Barn- och utbildningsnämnden Karin Holmberg Lundin BUN/2015:306 Barn- och utbildningsnämnden Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun

Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun Sidan 1 av 6 Samverkansavtal mellan Polisen och Östhammars Kommun Parter Lokalpolisområde Östhammar och Östhammars kommun. Trygg i Östhammars Kommun (TRÖ) Det lokala brottsförebyggande rådet, Trygg i Östhammars

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för skolor och fritidshem i Flyinge och Harlösa läsåret 2015-2016 Flyingeskolan och Harlösa skolas Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och

Läs mer

VÄNERGYMNASIETS LIKABEHANDLINGSPLAN Läsåret 2013/2014

VÄNERGYMNASIETS LIKABEHANDLINGSPLAN Läsåret 2013/2014 VÄNERGYMNASIETS LIKABEHANDLINGSPLAN Läsåret 2013/2014 UPPDATERAS INFÖR VARJE LÄSÅR Skolans vision På Vänergymnasiet strävar vi efter att alla elever känner sig delaktiga, trygga och sedda. Detta är ett

Läs mer

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 TRYGGHETSPLAN 2013/2014 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Adolfsbergsskolan 7-9 Innehållsförteckning: Inledning s. 1 Visioner för barn i Örebro kommun Ny lagstiftning

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Freinetskolan Hugin

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Freinetskolan Hugin Sidan 1 av 5 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Freinetskolan Hugin INLEDNING Bestämmelser i 1 skollagen och 2 diskrimineringslagen förbjuder diskriminering och kränkande behandling och ställer

Läs mer

Vallsta Fritidshem, plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gunnel Wahlstedt Rektor 2014-03- 27

Vallsta Fritidshem, plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gunnel Wahlstedt Rektor 2014-03- 27 Vallsta Fritidshem, plan mot diskriminering och kränkande behandling Gunnel Wahlstedt Rektor 2014-03- 27 1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vallsta Fritidshem Ansvariga för planen Planen

Läs mer

ÅRLIG PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING, FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Tallholma förskola

ÅRLIG PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING, FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Tallholma förskola ÅRLIG PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING, FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Tallholma förskola 2010 Den årliga planen syftar till att främja barnens lika rättigheter oavsett

Läs mer

Konferensen riktar sig till tjänstemän och politiker inom socialtjänsten, skola och hälso- och sjukvård.

Konferensen riktar sig till tjänstemän och politiker inom socialtjänsten, skola och hälso- och sjukvård. Konferensen riktar sig till tjänstemän och politiker inom socialtjänsten, skola och hälso- och sjukvård. Antalet platser är begränsade och sista anmälningsdag är fredagen den 14 februari. Anmälan är bindande

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅNGSVANENS FÖRSKOLA november 2012- november 2013 1. Vision I vår förskoleverksamhet

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och

Läs mer

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Information- Slutrapport kollegialt lärande Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning

Läs mer

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen Likabehandlingsplan för Skå skola Mål och vision Trygghet Glädje - Lärande Vi vill skapa en miljö där vi visar varandra hänsyn och ömsesidig respekt, vi vill att eleverna ska känna sig sedda och ingen

Läs mer

Gränsskolans plan för arbetet med att motverka alla former av kränkande behandling/likabehandlingsplan

Gränsskolans plan för arbetet med att motverka alla former av kränkande behandling/likabehandlingsplan 2008-01-28 Gränsskolans plan för arbetet med att motverka alla former av kränkande behandling/likabehandlingsplan Handlingsplanen gäller för elever och personal på Gränsskolan. Uppdrag Skollagen (SFS 1

Läs mer

Gemensam plattform för ordningsregler

Gemensam plattform för ordningsregler Gemensam plattform för ordningsregler April 2014 1 Gemensam plattform för ordningsregler, Bäckadalsgymnasiet Rektor är den i gymnasiets organisation som är formellt ansvarig för att fatta beslut om ordningsregler

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Handlingsplan för förebyggande av droganvändning samt åtgärder vid Misstanke om Missbruk Misstanke om Påverkan samt Uppenbar Påverkan

Handlingsplan för förebyggande av droganvändning samt åtgärder vid Misstanke om Missbruk Misstanke om Påverkan samt Uppenbar Påverkan Handlingsplan för förebyggande av droganvändning samt åtgärder vid Misstanke om Missbruk Misstanke om Påverkan samt Uppenbar Påverkan Inledning Skolan är en arbetsplats där vuxnas attityder, värderingar

Läs mer

Lerums Gymnasiums likabehandlingsplan

Lerums Gymnasiums likabehandlingsplan LIKABEHANDLINGSPLAN 1 (8) Lärande Lerums Gymnasium Lerums Gymnasiums likabehandlingsplan Likabehandlingsplanen gäller för alla gymnasiets enheter (enhet 1, enhet 2, enhet 3, enhet 4 och enhet 5) På Lerums

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet 2012-08-01 rev 130212 Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet Denna plan gäller för Krika Bygdeskolas elever och de elever som är inskrivna på Fritidshemmet

Läs mer

Fredriksdals förskola

Fredriksdals förskola Barn & Skola Fredriksdals förskola Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Fredriksdals förskola Läsåret 2013/14 Inledning Att verka för lust, lika värde och delaktighet i förskolan

Läs mer

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Bakgrund Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Bestämmelsen

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola Solrosens förskola 2015 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola 2015-01-20 Inledning Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN Inledning Denna plan gäller för alla barn och vuxna som vistas i förskolans verksamhet i Degerfors kommun. Planen består av en gemensam del för samtliga förskolor

Läs mer

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR FÖRSKOLEKLASSEN GRUNDSKOLAN FRITIDSHEMMET FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING OCH FÖREBYGGA SAMT ÅTGÄRDA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Planen gäller för läsåret

Läs mer

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola Årlig plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för Vrena förskola 2014-2015 1 1.Inledning All personal ska vara insatt i den årliga planen och kunna arbeta utifrån den i det dagliga

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Trygg i skolan 2014. talare

Trygg i skolan 2014. talare Trygg i skolan 2014 kunskap utveckling inspiration Barn- och elevombudet Caroline Dyrefors Grufman från Skolinspektionen berättar om BEO:s verksamhet Så här lyckas ni med implementeringen av er likabehandlingsplan

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-09-06

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-09-06 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-09-06 Innehållsförteckning 1. Rektors ord och skolans ansvarsfördelning 2. Definitioner 3. Svenska skolans värdegrund och vision 4. Svenska skolans

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning sid Inledning 2 Mål för likabehandlingsarbetet 3 Lagar, styrdokument 4 Definition av begrepp 4 Främjande arbete 5 Förebyggande arbete 6 Rutiner för åtgärder och uppföljning när det

Läs mer

Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling

Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling Bakgrund: Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket

Läs mer

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning: Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier

Läs mer

Huddunge byskolas likabehandlingsplan

Huddunge byskolas likabehandlingsplan 2014/15 Huddunge byskolas likabehandlingsplan Huddunge byskola Huddunge kyrkväg 15 Inledning Huddunge byskolas likabehandlingsplan är utformad i samarbete med samtliga elever på skolan och all personal.

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Kinnarpsskolan 2015-09- 16 Kunskap för framtiden Livsstil Engagemang Kompetens Skolans trygghetsgrupp - Tommy Forsberg, rektor - Göran Fagerblom, kurator

Läs mer

Utvärdering av metoder mot mobbning Skolverket 2011

Utvärdering av metoder mot mobbning Skolverket 2011 Utvärdering av metoder mot mobbning Skolverket 2011 Göteborg 2011-05-13 Annika Hjelm undervisningsråd Utbildningssatsning mot mobbning - Kartläggning - Utbildning ca 1500 delt. - Utvärdering 45 000 000

Läs mer

Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar.

Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Hörnefors centralskola, Förskoleklass och Fritidshemmet Ankaret F Ö R E T A G 1 Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Hörnefors centralskola,

Läs mer

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket Paula Caleca Costa Hallberg paula.hallberg@skolverket.se Skolverket Utvecklingsavdelningen Enheten för kvalitetsutveckling 1 Regeringsuppdraget Tre nivåer Skollagen SFS 2010:800 Stödmaterial 2 Regeringsuppdrag

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT DROGER MÅL: SYFTE:

HANDLINGSPLAN MOT DROGER MÅL: SYFTE: 1 Härnösands gymnasium HANDLINGSPLAN MOT DROGER Upprättad februari 2009 i samverkan mellan skola, polis och socialtjänst. Revideras vartannat år eller vid behov. Skolan ansvarar för att initiera revideringen.

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Bildning PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING EMYHILLS FÖRSKOLA 2014/2015 Till dig som förälder Värdeorden Öppenhet, Engagemang, Utveckling - tydliggör vilka värderingar Kävlinge kommun står

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Bullerbyns förskola Upprättad 140121 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Gislaveds Gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasiesärskolan

Gislaveds Gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasiesärskolan Gislaveds Gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasiesärskolan Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Plan mot kränkande behandling 2012/13. Reviderad november 2012

Plan mot kränkande behandling 2012/13. Reviderad november 2012 Plan mot kränkande behandling 2012/13 Reviderad november 2012 Policy På Sven Eriksonsgymnasiet accepterar vi inte och tar avstånd från diskriminering eller annan kränkande behandling av våra elever och

Läs mer

Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan

Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan Innehåll INLEDNING... 3 REGELVERK, LAGAR och BEGREPP... 3 Tre viktiga begrepp... 3 Kränkningar... 3 Diskriminering... 3 Mobbing... 4 RUTINER

Läs mer

Skolledningens ställningstagande.

Skolledningens ställningstagande. LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR CALMARE INTERNATIONELLA SKOLA 2014-2015 Likabehandlingsplanen ska godkännas och fastställas av skolkonferensen vårterminen 2014 för att träda i kraft 1 juli samma år. Skolledningens

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Söderparkskolan F-6

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Söderparkskolan F-6 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Söderparkskolan F-6 Läsåret 2014-2015 1 Innehållsförteckning Sida 2 Innehållsförteckning 3 Vår vision Till dig som elev Till dig som vårdnadshavare Till

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Sikelvingen Antagen: 2014-11-05 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet

Läs mer

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle 1. VISION Hjoggböle är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt och känner sig trygga. Där personal och barn känner arbetsglädje

Läs mer

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat:

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat: Utbildningsfolder: Bakgrund Gävle kommun har beslutat att ta ett helhetsgrepp kring likabehandling och jämställd idrott. Syftet är att arbetet som sker föreningsvis ska stärka idrottsföreningarna genom

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. för Fordons- och transportprogrammet Östrabo Yrkes Uddevalla gymnasieskola.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. för Fordons- och transportprogrammet Östrabo Yrkes Uddevalla gymnasieskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fordons- och transportprogrammet Östrabo Yrkes Uddevalla gymnasieskola År 2014 Innehållsförteckning Introduktion och bakgrund... 3 Struktur och LB-gruppens

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planengrundskola, förskoleklass och fritidshem Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Hedeskolans. likabehandlingsplan

Hedeskolans. likabehandlingsplan Hedeskolan, Björnbärsvägen 2, 457 31 Tanumshede Telefon: 0525-18192, 0525-183 14 Hedeskolans likabehandlingsplan 2012-01-10 Övergripande mål Hedeskolan och fritidshemmets Likabehandlingsplan Likabehandlingsplanen

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Parkskolan skolområde Östersund Södra 09/10 Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Skolans ledning

Läs mer

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan 2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan Elevhälsoplan 2012/2013 2013-04-03 2 (8) Inledning Elevhälsoarbetet på Herrestorp är betydelsefullt för att lyckas med uppdraget att ge varje barn/elev ledning och stimulans

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN I MÖLLTORP Trygghet Omtanke Delaktighet 2015/2016 I Lpfö 98 (reviderad 2010) står att: En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Smedbergsskolan årskurs 6-9.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Smedbergsskolan årskurs 6-9. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Smedbergsskolan årskurs 6-9. 2013/2014 Diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling? Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Bäckby norra förskola 2013-05/2014-05 Mónica Jansson Förskolechef Innehåll Vår vision... 3 Syftet... 3 Bäckby norra värdegrund... 3 Definitioner...

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Kungsbacka läsåret 2013/2014 Planen omfattar både arbetet med likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling 1 Rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

Formativ bedömning 2014

Formativ bedömning 2014 Formativ bedömning 2014 kunskap utveckling inspiration Formativ bedömning från teori till praktik Nyckelstrategierna som hjälper eleverna att komma igång med det formativa tänkandet steg för steg Vilka

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Bringåsens skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bringåsens skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Bringåsens skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: skola Ansvariga för planen Rektor Britt-Marie Eliasson Vår vision Alla människor

Läs mer

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan

Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4283 och 15/4299 2015-10-23 Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad Åsa Ernestam Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan Beslut Styrelsen föreslår

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Policy På Viskastrandsgymnasiet tolereras inga former av diskriminering, övergrepp, mobbning eller kränkningar. Alla elever och all personal ska

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer

Likabehandlingsplan Mon tessoriskolan Skäret

Likabehandlingsplan Mon tessoriskolan Skäret Planen ger en beskrivning av hur vi arbetar mot diskriminering och kränkande behandling. Vi beskriver organisation, ansvarsfördelning och hur vi aktivt jobbar med förebyggande och främjande insatser. Likabehandlingsplan

Läs mer

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Celsiusskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer