Ett projekt för att förebygga hedersrelaterad kontroll som vänder sig till ungdomar i Söderhamns kommun. Hederssnack

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ett projekt för att förebygga hedersrelaterad kontroll som vänder sig till ungdomar i Söderhamns kommun. Hederssnack"

Transkript

1 Ett projekt för att förebygga hedersrelaterad kontroll som vänder sig till ungdomar i Söderhamns kommun Hederssnack

2

3

4 Om projekt Hederssnack Hederssnack är ett projekt som socialförvaltningen i Söderhamn kommer att driva Det handlar om att arbeta med killar främst för att förebygga hedersrelaterad kontroll. Projektet inriktar sig på att underlätta för killar att vara delaktiga i det svenska samhället samt att få information om vilka rättigheter och skyldigheter de har. Genom att främst tjejer förvägras rätten att själva välja sin framtid kränks deras Mänskliga Rättigheter och möjlighet att bestämma över sina egna liv, vilket även gäller killarna. De är framtidens äkta män och pappor och ska vi lyckas förändra dem måste man börja arbeta förebyggande genom att se ungdomarna och ge dem de rätta verktygen för att de ska få bestämma över sina egna liv. Samverkansprojekt Projektet sker i samarbete med Föreningen Söderhamns Unga och Ungdomslyftet i Söderhamn. Syftet är att skapa förutsättningar för projektdeltagarna (ungdomarna) att mobilisera sina egna resurser och tillgångar för att ta makt över sina liv och se tillhörigheten i flera kulturer som en resurs och att de i sin tur blir förebilder i skolorna och försöker sprida budskapet vidare till sina vänner, familjer etc. Målgruppen Målgruppen är ungdomar mellan 14 år och 18 år. Grupperna ska vara mångkulturella, och ungdomarna kommer att vara uppdelade i olika grupper utifrån ålder och antal som deltar i projektet. Mål och syfte med projektet Syftet med projektet är att utveckla nya och konkreta arbetsmetoder för b.l.a. skolpersonal för att på ett bättre sätt kunna fortsätta arbeta förebyggande främst mot hedersrelaterat förtryck, Skolpersonal ska kunna ha nytta av dessa metoder och skolan själv tar initiativet och använder dessa metoder med sina elever i klassrummet. Nästan all skolpersonal i Söderhamns kommun har fått en grundläggande utbildning i HRV, hur man upptäcker problemet, hur man ska agera, och vart man vänder sig. Skolan har en viktig roll och stor betydelse i det förebyggande arbetet för att motverka alla former av förtryck och våld. Mål och syfte med Hederssnack Att utveckla metoder som kan användas för att förebygga hedersrelaterat förtryck. Stärka ungdomarnas situation i samhället så att de kan få större inflytande. Stärka ungdomarna till att välja sina egna liv. Öka förutsättningarna för ett jämställt samhälle Få ungdomarna att inse att de har inflytande och kan känna sig delaktiga i viktiga frågor som rör deras rättigheter. Motverka att ungdomar utsätts för hedersrelaterat förtryck p.g.a. t.ex. kön eller annan sexuell läggning Ifrågasätta och diskutera förväntningar och krav på att vara tjej/kille idag Ändra attityden hos de ungdomar som lever upp till hedersrelaterat tänk Öka medvetenheten bland ungdomarna om hur samhällets och omgivningens normer påverkar vars och ens livsutrymme. Ge alla deltagare möjlighet att diskutera och utforska jämställdhets och demokratifrågor Ge ungdomarna en chans att diskutera värderingar och normer Ge dem utrymmen att ifrågasätta och diskutera de krav och förväntningar som ställs på dem p.g.a. deras kön. Stödja ungdomarna att se sina möjligheter inom utbildning och arbetsmarknad Bidra till att ungdomarna får respekt för allas lika värde Diskutera och utforska vad ett demokratiskt och jämställt samhälle där alla har samma rättigheter och skyldigheter innebär. Metod Arbetsmetod en som används är att arbeta med killgrupper kring teman som rör respekt, makt, kultur, sexualitet, jämställdhet, känslor, mänskliga rättigheter, normer och värderingar som bygger på demokratiska värden, hedersnormer och framtidsdrömmar.

5 Så här kommer projektet att genomföras Projektet leds av socialförvaltningen och Iman Hussein (HRV-Strateg) som projektledare. Projektet kommer att genomföras i samarbete med Söderhamns Unga och Ungdomslyftet. Alla rektorer har fått ta del av projektet, på rektorsträffen, för att sedan vidarebefordra informationen till all skolpersonal inom respektive skola. Projektet kommer att vara på Verkstäderna efter skoltid. Vi kommer att utgå från brainstorming, samtal, debatter, bilder, filmer och annat material för att ungdomarna ska kunna utrycka sig med olika medel. Dipolm - Hederskonsult De ungdomar som bedöms leva efter de demokratiska värden som råder i Sverige kommer att diplomeras. Diplomen är en symbolisk uppskattning för att de har valt att vara med i projektet och de har valt att ta ställning mot all form av våld och förtryck. Ungdomarna kommer att få titeln hedrskonsult i skolan. Detta för att få ungdomarna att växa i sina roller och stärka det nya positiva ställningstagandet mot förtryck, som alla vill sträva efter. Diplomet utdelas eventuellt av t.ex. landshövdingen, om det är möjligt. Samarbetspartnernas roller Föreningen Söderhamns Unga skapa möjlighet för socialförvaltningen att öka kunskapen inom området via möten med ungdomarna bidra med rekryteringen av ungdomarna uppföljning efter projektet avslutas Ungdomslyftet/Verkstäderna hjälpa till att driva projektet genom närvaro under träffarna med ungdomarna följa upp ungdomarnas utveckling då de ofta är på verkstäderna, vara med och bedöma om vilka ungdomar som ska diplomeras bidra med praktiska saker såsom lokal och whiteboard, stolar etc. Skolan bidra med att följ upp ungdomarnas utveckling under skoltiden stärka de positiva förändringarna som skolan ser utse kontaktpersoner från skolorna som kommer att få möjlighet att delta med som gäst under träffarna vara med vid bedömning av vilka som ska diplomeras hjälpa till med information till övrig skolpersonal om projektets gång och vikten av att påverka ungdomarnas attityder Viktigt att att göra vid första projekt träffen! Presentation av projektet Presentation av den som leder projektet Berätta kort om projektet Berätta om alla partner som samarbetar kring projektet I arbete utgår vi ifrån allas lika värde Arbetskontrakt Skriv ett arbetskontrakt på ett stort papper som ska vara synlig vid varje tillfälle. Alla får tala till punkt, inte avbryta varandra Det personliga vi talar om stannar i gruppen Respekt för varandras åsikter Mobiler avstängda och undanstoppade. Fråga eleverna om de vill tillägga något! OBS! Alla sitter i en ring under alla träffar utan att ha bänkar framför sig, om inte annat anges.

6 Tema Respekt Respekt mellan tjejer och killar! Träff 1 Arbetsredskap: Whiteboard, pennor och ett stort papper. Presentation av eleverna/runda Kort presentation med namn (om alla inte känner varandra) därefter ska alla säga något om: Det bästa med att vara kille är Något jag skulle vilja ändra på när det gäller killars situation Brainstorming och diskussion Respekt mellan tjejer och killar Rita en tjej och en kille på tavlan och skriv idealbild i mitten! Exempel: Tjej: Hon kan bli antastad. Idealbild: Inga sexuella trakasserier alla är ärliga. Kille: Han kan bli lurad. Frågorna till övningen: 1. På vilket sätt kan killar vara respektlösa mot tjejer t.ex. i skolan? 2. På vilket sätt kan tjejer vara respektlösa mot killar t.ex. i skolan? Skriv först de respektlösa kommentarerna och beteenden som ungdomar säger att pojken och fl ickan kan råka ut för under respektive kön på tavlan. Sedan under idealbilden: Hur skulle idealbilden se ut där pojkar och fl ickor visar varandra respekt, gemensamma nämnare! Hur skulle man själv vilja bli bemött oavsett vilket kön man har? Därefter en diskussion! Exempel på följdfrågor till det som framkom på tavlan. Hur kommer det sig att det är lättare att komma på negativa kommentarer om fl ickor såsom slampa, hora etc.? Vad är motsvarigheten till detta för killar? Vad kan ni själva göra för att förverkliga idealbilden, dvs. att vara respektfulla mot varandra? Hur skulle man vilja att ens syster eller an annan nära anhörig som exempelvis en kusin blir bemött? Är det så att man själv bemöter andra tjejer? Dilemma-Gruppövning Killarna inleds i små grupper, ca 4 personer i varje, beroende på hur många de är. De får lösa problemet, ledaren går runt och är behjälplig om diskussionen inte kommer igång. Sedan får grupperna presentera för de andra vad de har kommit fram till. Dilemmat: Rektorn kommer till er och berättar att det framkommit att många tjejer på skolan tar omvägar för att slippa gå igenom korridorerna och undvika respektlösa kommentarer från en del killar. Han frågar er: Vad tycker ni att vi, både skolpersonal och elever, kan göra för att komma till rätta med problemet. Avslutningsrunda - Alla säger något Det bästa med att vara tjej är. Något jag skulle vilja ändra på när det gäller tjejers situation Reservövning Diskussion i ring Den som instämmer sträcker upp en hand efter varje påstående, om man inte instämmer gör man inget! Enligt mig respekterar vi i klassen alltid våra lärare Det är okej att elever slänger ur sig rasistiska kommentarer till varandra Vi killar visar alltid respekt för varandra. Man ska alltid gå efter det som föräldrarna säger om man respekterar de Det är okej att säga ifrån när klasskamrater skämtar för mycket på ens egen bekostnad Motivera och diskutera!

7 Anteckningar

8 Känslor & Hedersnormer Träff 2 Arbetsredskap: Whiteboard, pennor, blädderblock, tejp, en lista med allas namn (inklusive de killar som är frånvarande och ledaren) till alla i gruppen, en lista med exempel på positiva egenskaper till alla i gruppen (Övningsmaterial 2). Ledaren säger: idag ska vi prata om känslor och hedersnormer! Är det några frågor sedan sist? Inledningsrunda Berätta om någon du älskar och varför? Heta stolen Alla sitter i en ring på varsin stol. Ledaren läser upp ett påstående, de som håller med sträcker upp en hand! Håller man inte med sitter man utan att göra något. Disskutera efter varje påstående Det är fel att erkänna att man är rädd för något Det är ok att gråta inför sina vänner Man ska visa sina känslor för den man älskar Redan när vi födds är tjejer bra på att sy gardiner och killar är bra på bilar Det är värre för en tjej att ha dåligt rykte än för en kille Ibland är det tjejens fel om hon blir våldtagen Brainstorming Anna och Ranja Rita en svensk fl icka och en fl icka från Saudiarabien på tavlan. Skriv som rubrik: Anna från Sverige och Ranja med rötterna i Saudiarabien. Säg sedan: Vad ser ni? Vad tror ni om de här tjejerna? Finns det skillnader? Låt ungdomarna slänga ur sig sina förutfattade meningar! Om det blir mycket trevande hjälp de på traven, ställ frågor som t.ex: Hur bor hon? Var bor hon? Med vilka? Hur ser hon ut? Vad har hon för intressen? Har hon en partner? Vem trivs med sin tillvaro? Skriv upp alla skillnader omkring respektive tjej; Anna Bor i villa med sin familj. en hund sexuella erfarenheter, Blond Ranja Bor i lägenhet med 17 bröder har bra på att laga mat Sexuella erfarenheter men oskuld Mörk och hårig Ringa in skillnader som kan vara likheter! Ex. Kan Ranja bo i villa med hund? Om svaret blir ja ringa in denna. Ex. Kan Anna vara bra på mat lagning? Om svaret blir ja ringa in denna ÖEx. Kan Anna vara oskuld medan Ranja inte är det? Diskutera under övningen! Om ungdomarna är oense låt de diskutera med varandra innan vi går vidare. Finns det andra likheter? Om det kommer fl era likheter skriva dessa på tavlan och ringa in dessa! Egna förslag såsom: Att de kan gå i samma skola De kan ha samma ålder Båda kan vara födda i Stockholm Båda har samma lön Båda deras föräldrar kan vara stränga osv. Syftet med uppgiften: att förmedla till ungdomarna att det inte är säkert att våra fördomar alltid stämmer samt att likheterna kan vara fl er än skillnaderna, trots annan etnisk bakgrund. Diskussion Vem av tjejerna föredrar man att vara tillsammans med? Vem av tjejerna skulle man föredra att gifta sig med? Motivera!! Uppskattningar Dela ut en namnlista med allas namn i gruppen, (namnen på alla ska ifyllas innan träffen.) Alla ska skriva minst en positiv egenskap om alla på listan utom sig själva. Dela ut en lista med exempel på positiva egenskaper (Övningsmaterial 2) Ledaren samlar in namnlistorna och berätta sedan att kommentarerna ska sammanställas och att varje enskild person i gruppen ska få positiva kommentarer om sig själv på ett papper nästa tillfälle. Ledaren sammanställer innan nästa träff Avslutning Hur tycker ni att det var idag? Var det något som var bra? Mindre bra? Nästa gång ska vi prata om jämställdhet och hedersnormer.

9 Övningsmaterial till Träff 2 Namn Positiva kommentarer Förslag på positiva egenskaper: Öppen Psykiskt stark/ger inte upp Pålitlig Varmblodig Rolig Positiv Hjälpsam Klok Generös Charmig Empatisk Intelligent Smart Snäll Trevlig Seriös Vågar vara sig själv Sjyst Utåtriktad Eftertänksam Social Godlyssnare Bra självförtroende Mogen Demokratisk Rättvis Lojal Underhållare Modig Duktig Känslosam Förnuftig Ödmjuk

10 Anteckningar

11 Anteckningar

12 Jämställdhet & Hedersnormer Träff 3 Arbetsredskap: Sammanställda positiva kommentarer om varje enskild person i gruppen som skrevs förra träffen. Ledaren säger: Hur mår ni? Är det några frågor sedan sist? Inledningsrunda Tycker ni att vi lever i ett jämställt samhälle, där det råder jämställdhet mellan kvinnor och män? Motivera! Disskutera! Finns det olika krav på hur tjejer och killar ska vara från omgivningen, såsom från skolan, kompisarna, släkten och föräldrarna o.s.v. 4-Hörnsövningar Alla står upp i rummet. I den här övningen tar man ställning till påståenden genom att ställa sig i det hörn som bäst representerar det alternativ man håller med om. Läs upp påståenden och alternativen, anger vilket hörn som representerar de olika alternativen. När alla har valt hörn frågar man efter motiveringar ur olika hörn för att få fram olika åsikter. Man kan ha en diskussion efter varje påstående. Frågor: 1. Du är gift/sambo med en tjej som får ett nytt jobb, där hon ska bli chef och får högre lön. Det kommer att innebära att du får ta mycket ansvar för hemmet, hämta barnen på dagis, matlagning o.s.v. hur reagerar du? Du blir glad och uppmuntrar henne till att tacka ja Du blir arg och säger att hon ska tacka nej Hon kan tacka ja men du markerar att du inte tänker ansvara för hemmet Eget förslag 2. Folk pratar illa om din syster (alternativt kusin), säger att hon är lösaktig. Vad gör du? Blir jätteförbannad på den som säger det och försvara din syster eller kusin Blir jätte förbannad på din syster och tar upp det här hemma med familjen Håller ett öga på din syster i fortsättningen Eget förslag Förslag till följdfrågor, diskussion i ring: Ska det vara lika lön för lika arbete, att kvinnor och män får lika lön för lika arbete? Tror ni att det är möjligt/omöjligt att leva med en inkomst, (om de nu skulle vilja vara gifta med hemmafruar!)? Hur kommer det sig att det fortfarande huvudsakligen är kvinnor som får ansvara för hemsysslor? Tycker ni att man är respektlös mot sina föräldrar om man säger nej till dem? Tror ni det är vanligt att det kan bli konfl ikter mellan ungdomar och deras föräldrar, p.g.a. åldersskillnad? Lever era föräldrar som deras föräldrar gjorde? Kan kultur och traditioner ändras med tiden? Debatt För och emot Dilemma - Shan Shan är 18 år och går på gymnasiet. Hans föräldrar tycker att han ska gifta sig efter studenten men Shan vill inte. Han vill vänta med ett så viktig beslut eftersom han vill studera, jobba och bli mognare innan han gifter sig. Men Shans föräldrar tycker inte det är nödvändigt. Han kan alltid arbeta som chef i livsmedelsbutiken som de äger och säger att han kommer att mogna när han gifter sig. Dela in ungdomarna i två grupper. En grupp ska debattera utifrån Shans önskemål, en grupp utifrån föräldrarnas önskemål. OBS! Bestäm noga vilka elever som ska tillhöra vilken grupp. Dilemma - Ranja Ranja är kär. Kärleken är besvarad. Hon har ett förhållande sedan två månader trots att hennes föräldrar enligt deras traditioner förbjuder henne detta. Och föräldrarna har lovat bort henne till en annan man. Hon vill inte bli bortgift. Hur ska Ranja göra? Dela in ungdomarna i två grupper. En grupp ska debattera utifrån Ranjas önskemål, en grupp håller med föräldrarna.

13 Följdfrågor till debatten Hur kändes det att debattera? Hur kändes det att argumentera utifrån föräldrarnas önskemål? Hur kändes det att argumentera utifrån ungdomarnas önskemål, hade ni velat prata utifrån föräldrarnas önskemål? Tror ni att det är vanligt att ungdomar kan hamna i situationer som dessa? Avslutning Dela ut sammanställda uppskattningar om de enskilda eleverna i gruppen och diskutera hur det känns att få en massa positiva kommentarer bara om sig själva på ett papper. Uppmuntra dem och säg att de verkligen tar till sig det som har skrivits till dem. Att de kan ta fram detta papper någon gång de känner sig nedstämda. Nästa gång ska vi prata om framtidsdrömmar..

14 Anteckningar

15 Anteckningar

16 Tema - Framtidsdrömmar Träff 4 Arbetsredskap: Whiteboard, pennor, FN:s allmänna förklaring skriftligt till alla i gruppen. Inledning Har du någon dröm om framtiden? Var bor du? Vad arbetar du med? Tror du din dröm kan förverkligas, motivera? Hur kan du nå dit? Låt alla berättar, en i taget. Brainstorm Hur kommer det sig att många ungdomar inte vidareutbildar sig efter gymnasiet? Vad tror ni? Skriv upp det som kommer fram under tre rubrikena; Fördelar med att studera, Hinder, Möjligheter Vilka fördelar, hinder och möjligheter finns det för att fortsätta studera. Diskussion Läs upp de Mänskliga Rättigheterna och diskutera. kring FN:s allmänna förklaring som delas ut till alla i gruppen. Välja en peppande diskussion om detta, att de ska ha den här tanken med sig i mötet med olika myndigheter och arbetsplatser mfl. Att de ska hävda sina rättigheter och inte acceptera att bli diskriminerade pga. kön, sexuell läggning och nationellt ursprung osv. men även tänka på hur de själva bemöter andra. Avslutning Hur tycker ni att det var idag? Var det något som var bra? Var det något som var mindre bra? Nästa gång ska vi prata om makt, kultur och sexualitet FN:s allmänna förklaring om de Mänskliga Rättigheterna Artikel 1 Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De är utrustade med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av broderskap. Artikel 2 Var och en är berättigad till alla de rättigheter och friheter som uttalas i denna förklaring utan åtskillnad av något slag, såsom på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt.

17 Anteckningar

18 Makt, kultur och sexulitet Träff 5 Arbetsredskap: Whiteboard, pennor och ett stort papper Inledning Refl ektera och diskutera tillsammans med ungdomarna begreppen makt, kultur och sexualitet. Makt Vad är det? Vem bestämmer? Finns det olika sorters makt? Vem bestämmer; i skolan, i familjen, i ett parförhållande? Finns det några skillnader mellan män och kvinnor? Kultur Vad är det? Hur yttrar kulturen sig? Hur ser det ut i avseende på traditioner, kläder, musik, mat, religion och språk? Hänger makt och kultur ihop? Vad är skillnader mellan olika länder. Sexualitet Har alla en sexualitet? Vad kan påverka en individs sexualitet? Vem bestämmer över sexualiteten? Kan det vara samhället, lagarna, religionen, skolan, familjen? Hur mycket har jag rätt att bestämma själv?` Värderingsövning Diskutera begreppen makt, kultur och sexualitet utifrån några olika påståenden. Tydliggör hur begreppen hänger ihop. Att makt och kultur påverkar varandra och även sexualiteten. OBS!! Viktigt att få alla ungdomar få komma till tals och säga var de står och vad de tycker utifrån dessa påståenden: Föräldrar lägger sig ofta i för mycket. Det spelar roll vad ens föräldrar tycker om ens kompisar. Jag kan påverka beslut i familjen. Föräldrarna är de som ska ha det sista ordet i en familj. Det är viktigt att göra som föräldrarna säger, så länge de kan få reda på va man gör. Pappor har större påverkan på sina söner än på sina döttrar. Jag vill ge mina barn samma uppfostran som jag har fått. Jag tycker att det är bäst att bo själv när man fl yttar hemifrån så man hinner skapa ett eget liv innan man skaffar partner. Alla föräldrar borde gå på en kurs i hur man tar hand om tonåringar i dagens Sverige. Mamma ska vara den som ytterst ansvarar för döttrars uppfostran. Samma regler bör gälla för alla syskon i en familj. När man kommer i tonåren ska man mer och mer bestämma över sitt eget liv. Föräldrarna ska vara med och besluta vem som deras dotter eller son ska gifta sig med. Avslutning Hur tycker ni att det var idag? Var det något som var bra? Var det något som var mindre bra? Nästa gång ska vi prata om alla träffar vi har haft och se fi lmen När mörkret faller Ni ska få möjlighet att få prata om de saker ni vill prata mera om och tar upp det ni tycker är viktigt. Skriva upp era funderingar, så samlar jag in dem.

19 Anteckningar

20 Reflektioner & filmen När mörkret faller Träff 6 Arbetsredskap: TV och DVD-spelare Inledning Samla ihop lapparna som ungdomarna har skrivit. Diskutera och prat noga om deras funderingar. Knyt ihop diskussionen och avsluta. FIlmvisning Berätta kort om vad fi lmen handlar om, hur lång den är? Och vad syftet med fi lmen är? När mörkret faller: Tre starka människoöden När mörkret faller är historien om Carina som är framgångsrik journalist, Aram som driver en restaurang och Leila, den näst äldsta dottern i en familj med stark hederskänsla. Alla tre lever under hot, och den största skräcken är att hotet kommer från dem som står dem närmast, i hemmet och på deras arbetsplatser. De står inför samma val; att bevara en mörk hemlighet eller berätta sanningen och riskera att förlora allt. Vad är rätt val och vem är stark nog att ta konsekvenserna? Reflektion över filmen Vad tyckte ni? Hur upplevde ni de olika historierna? Tror ni att det kan vara så i verkligheten? Är det någon som känner eller vet om någon annan har varit med om något liknande? Vad skulle ni vilja ändra på i Carinas, Arams och Leilas historier? Avslutning Hur tycker ni att det var idag? Var det något som var bra? Var det något som var mindre bra? Nästa vecka ska vi prata om Relationer och utanförskap...

21 Anteckningar

22 Relationer & Utanförskap Arbetsredskap: Whiteboard, pennor och ett stort papper. Träff 7 Situationsövning Dela upp ungdomarna i två grupper. Varje grupp får varsin situation och får ca: 15 minuter för att diskutera och hitta lösningar. Sedan får varje grupp läsa upp dilemmat och redovisa för de andra hur de har tänkt och resonerat kring denna situation. Davids dilemma David är 19 år. Han och hans kompisar är på en fest. Plötsligt får hans kompisar syn på hans syster Elina som är 17 år. En av kompisarna tittar på honom och säger: Har du inte koll på din syrra, hon står ju där och dansar, vad gör hon? David känner hur ilskan bubblar i honom när han får se sin syster. Han vet att kompisen kommer att snacka skit om hans syster och sprida rykten om henne bland landsmännen. Vad kan David göra? Avslutning Hur tycker ni att det var idag? Var det något som var bra? Var det något som var mindre bra? Nästa vecka ska vi prata om förväntningar och krav... Adnans dilemma Adnan är 17 år. Han syster Meral är 16 år och går på samma skola som han. Föräldrarna förväntar sig att Adnan håller ett öga på sin syster så att hon inte råkar illa ut. Han vet att föräldrarna vill att han ska ha koll på henne så att hon inte fl irtar med killar och får dåligt rykte. Föräldrarna frågar ofta hur hon beter sig i skolan. Adnan känner sig illa till mods och upplever att föräldrarna vill att han ska vara någon slags vakt. Han älskar sin syster och upplever att de har en bra relation, men hon har börjat ifrågasätta honom och bli irriterad eftersom hon har märkt att han iakttar henne på skolan. Han känner sig både splittrad och förvirrad. Vad kan Adnan göra? Shans och Fatimas dilemma Shan är tillsammans med Fatima sedan ett år tillbaka. De hemlighåller sin relation, för Fatima är bortlovad till en kille i hemlandet. Fatimas föräldrar planerar hennes bröllop till sommaren, efter att hon har tagit studenten. Shan och Fatima vill inte lämna varandra samtidigt som båda är rädda för vad Fatimas familj kan göra om deras förhållande upptäcks. Vad kan Shan och Fatima göra?

23 Anteckningar

24 Förväntningar & krav Arbetsredskap: Whiteboard, pennor och fem stora papper Träff 8 Inledning Idag kommer vi att prata om vad vår omgivning har för krav och förväntningar på oss, och om det är några skillnader beroende på var man kommer ifrån, kön, religion o.s.v. Förväntningar från olika håll vilka krav och förväntningar ställs på pojkar och fl ickor i skola, familjen, kompisar, samhället och livspartner. Häng upp fem stora vita papper i rummet, ett för varje rubrik; Skola, Familjen, Kompisar, Samhället, Livspartner. Alla får gå runt och skriva sina kommentarer under dessa rubriker. Gruppövning Dela ungdomarna i mindre grupper fördela pappren mellan grupperna och be de diskutera med hjälp av följande frågor: Vad är skillnaden på de krav/förväntningar som ställs på tjejer och killar? Vad skulle ni vilja ändra på? Hur kan man ändra på det? Varje grupp rapporterar vad de kommit fram till. Diskussion Är det möjligt att uppfylla kraven? Ställer vi själva de här kraven på killar och tjejer? Ställer vi upp på kraven? Varför är det så här? Avslutning Hur tycker ni att det var idag? Var det något som var bra? Var det något som var mindre bra?

25 Anteckningar

26 Här kan du få hjälp Blir du utsatt för brott mot dina mänskliga rättigheter och vill göra något åt detta kan du söka stöd och hjälp genom att kontakta följande: BRIS BRIS är en organisation som bistår barn som far illa och utgår från deras behov. Du som är upp till 18 år kan anonymt ringa och prata med vuxna på BRIS. BRIS betalar samtalet och det syns aldrig på din telefonräkning att du har ringt till Barnens Hjälptelefon. Alla vuxna på Barnens Hjälptelefon har tystnadsplikt. Barnens Hjälptelefon: Webbplats: Elektra Elektra är en organisation som arbetar med tjejer och killar som lever i hedersrelaterat förtryck och konfl ikter. Elektra erbjuder stödjande samtal via telefon och e-post. Både killar och tjejer kan vända sig hit. Läs mer på webbplatsen: tfn: Kvinno- och tjejjourer Hos tjej- och kvinnojourer kan du som ringer välja att vara anonym. Alla jourkvinnor har tystnadsplikt. Webbplatser:: RFSL RFSL Rådgivningen Skåne ger stöd och råd till den som är utsatt för hedersrelaterat våld på grund av sexuell läggning. De har en telefonjour och ska starta en stödgrupp. Webbplats: Rädda Barnen Rädda Barnen är en organisation som kämpar för barns rättigheter genom att väcka opinion och stödja barn i utsatta situationer. De har en särskild webbplats, www. fl icka.nu, för fl ickor som lever i dubbla kulturer och som tvingas att leva ett liv som de inte vill leva. Telefon fl icka.nu: Webbplats: icka.nu Röda Korsets ungdomsförbund Röda Korsets ungdomsförbund bedriver verksamheten Jourhavande Kompis som arbetar direkt med barn och ungdomars trygghet. Det är en telefonjour, dit du kan ringa anonymt när du behöver prata med någon. De som svarar är unga och de har 100 procents tystnadsplikt. Jourhavande kompis: Webbplats: Systerjouren Somaya Systerjouren Somaya är en kvinnojour med mer än 10 års erfarenhet av att särskilt möta kvinnor med utländsk härkomst och kvinnor med muslimsk bakgrund. De ger råd, stöd och hjälp till självhjälp via jourtelefonen som har öppet alla dagar De har tre skyddade boende varav ett boende är särskilt för kvinnor med hedersrelaterad problematik. De talar över 30 språk. Telefon: Webbplats: Kvinnors nätverk Stöd för kvinnor med invandrarbakgrund som utsätts för familjerelaterat våld Brottsofferjouren Nationell brottsofferjour: Risk Riksföreningen stoppa kvinnlig könsstympning OBS! Glöm inte att du kan prata med skolsköterskan, kuratorn och ungdomsmottagningen.

27 Anteckningar

28 Anteckningar

29 Anteckningar

30 Anteckningar

31

32 Hederssnack är ett projekt för att arbeta med för att förebygga hedersrelaterad kontroll. Vill du veta mer Kontakta Iman Hussein Tel

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Makt, kultur, sexualitet

Makt, kultur, sexualitet Makt, kultur, sexualitet Hur hänger det ihop? Handledning för dialog med ungdomar Ett dialogprojekt med ungdomar från gymnasieskolor i Göteborg av ungdomsmottagningarna i Göteborg 2006 Makt, kultur, sexualitet

Läs mer

Hedersrelaterad brottslighet

Hedersrelaterad brottslighet LÄRARHANDLEDNING Hedersrelaterad brottslighet Illustration: Anders Worm Innehåll Lärarhandledning för en fallstudie om vad som händer när en närstående slår eller utsätter en familjemedlem för andra sorters

Läs mer

Första hälpen Andra hjälpen Tredje hjälpen eller något vid sidan av

Första hälpen Andra hjälpen Tredje hjälpen eller något vid sidan av Första hälpen Andra hjälpen Tredje hjälpen eller något vid sidan av Inledning Det här temanumret producerades i samband med projektet No More Violence. Det är ett samarbete mellan vänkommunerna Haninge,

Läs mer

INNEHÅLL: OM HEDERSPROBLEMATIK DETTA ÄR EN HEDERSAMBASSADÖR UPPLÄGG FÖR KLASSBESÖK METODER KONTAKTUPPGIFTER UTDRAG UR FN:S FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA

INNEHÅLL: OM HEDERSPROBLEMATIK DETTA ÄR EN HEDERSAMBASSADÖR UPPLÄGG FÖR KLASSBESÖK METODER KONTAKTUPPGIFTER UTDRAG UR FN:S FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA INNEHÅLL: OM HEDERSPROBLEMATIK DETTA ÄR EN HEDERSAMBASSADÖR UPPLÄGG FÖR KLASSBESÖK METODER KONTAKTUPPGIFTER UTDRAG UR FN:S FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA UTDRAG UR BARNKONVENTIONEN 1 OM HEDERSPROBLAMETIK

Läs mer

Vad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Bort från dig Lärarmaterial. Författare: Tomas Dömstedt

Vad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Bort från dig Lärarmaterial. Författare: Tomas Dömstedt sidan 1 Författare: Tomas Dömstedt Vad handlar boken om? Lukas är orolig för att Jonna är på fest utan honom. Han skickar ett antal sms till henne men får bara ett enda svar. Lukas kan inte slappna av

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK

PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK Det kan vara svårt att prata om svartsjuka och våld i nära relationer. Vad är okej och inte i en relation? Vad kan

Läs mer

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Jämlikhet och jämställdhet Familj och individ Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING TRIS tjejers rätt i samhället TRIS Bildades 2002 i Uppsala. Ideell organisation. Partipolitiskt och religiöst obunden. Arbetar för barn, ungdomars och kvinnors rättigheter. TVÅ VIKTIGA FRÅGOR Är det något

Läs mer

Ska vi ses? Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Eleverna tränar på att: Författare: Mårten Melin

Ska vi ses? Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Eleverna tränar på att: Författare: Mårten Melin sidan 1 Författare: Mårten Melin Vad handlar boken om? Maria sitter på tåget och ska åka till sin mormor i Göteborg. Mittemot Maria sitter en jättesnygg tjej som läser dikter. Det brukar Maria också göra.

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet Övningar till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet 2 / 10 Innehåll 1. Övningar en inledning 1.1. Cirkeldiskussion 1.2. Fyra hörn 1.3. Finanskrisen 1.4. Sortera 1.5. Stå upp för dina rättigheter

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

En utvärdering - vad säger elever och personal vid skolorna i Västerås?

En utvärdering - vad säger elever och personal vid skolorna i Västerås? En utvärdering - vad säger elever och personal vid skolorna i Västerås? Det handlar om Kärlek i Västerås under perioden mars 2011 till juni 2012. Sammanställd av Maria Thisell, projektledare. Förord Det

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att:

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att: Fair play Fotboll handlar om glädje! Det ska vara delad glädje alla ska få vara med på lika villkor. Fair Play handlar om att främja goda värderingar, sprida kunskap och motarbeta kränkningar inom fotbollen.

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Elevernas likabehandlingsplan

Elevernas likabehandlingsplan Elevernas likabehandlingsplan Beringskolan augusti - 2011 Du och jag och alla barn har rätt att leva i trygghet. ALLA HAR RÄTT ATT VARA MED! Alla är lika viktiga oavsett ålder! Alla behövs! Vad kan du

Läs mer

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: VILL DU?

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: VILL DU? 01 LÄRARMATERIAL LEKTION 1: VILL DU? MÅLGRUPP: ÅRSKURS 7-9 LÄRANDEMÅL Utveckla sin förmåga att uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta,

Läs mer

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Skolbesöksmanual Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Ungdomsgruppen i Helsingborg startades hösten 2010 och arbetar mycket med att besöka skolor och klasser för att väcka tankar om

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för KunDa

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för KunDa Plan mot diskriminering och kränkande behandling för KunDa Vision Alla bidrar till en öppen och positiv arbetsmiljö. Respekten för varje människa är ett självklart ställningstagande. En arbetsmiljö fri

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Värderingsövning -Var går gränsen?

Värderingsövning -Var går gränsen? OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Värderingar och

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Varje elev skriver ner så många förslag som den kan komma på. Samla förslagen på blädderblock. (välj ålder som ligger ca 2 år över

Varje elev skriver ner så många förslag som den kan komma på. Samla förslagen på blädderblock. (välj ålder som ligger ca 2 år över Jämställdhet och betygsskillnader Storyline Nyckelfrågor Aktiviteter Gruppering Material Resultat 1. Tonåringarna Vilka ord tror ni vi kan använda för att beskriva 17-åringar? Varje elev skriver ner så

Läs mer

Lidingö Lotta Armijo Holmberg & Anja Norell

Lidingö Lotta Armijo Holmberg & Anja Norell Jacob Jacob har flera nära kompisar. De hänger mycket både i skolan och på fritiden, har många gemensamma intressen och har jättekul tillsammans. Jacobs familj tycker det är konstigt att de flesta av kompisarna

Läs mer

Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet.

Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet. Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet. Förord Kvinnorörelsen har uppnått mycket i arbetet mot mäns våld mot kvinnor och för ett jämställt samhälle. Med nästa stora

Läs mer

Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson AVmedia dagen 20151027 Ses offline Milla Skoglund Stina Nilsson Varför "ses offline"? AVmedia utbildning Många kränkningar på nätet, Trygghets gruppen Lektion 1 Kontrakt Kontrakt Kontrakt SES OFFLINE?

Läs mer

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Textstöd till oh-bild 1 Myter Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill

Läs mer

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL RAOUL 2015 SKOLMATERIAL Den 27 augusti är Raoul Wallenbergs dag, Sveriges nationella dag för medmänsklighet, civilkurage och alla människors lika värde. Inför denna dag erbjuder vi på Raoul Wallenberg

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin.

Handledning. Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. Handledning En vanlig dag Är fyra filmer om ungdomars utsatthet för brott i sin vardag. Filmerna handlar om Ida, Adam, Sofia och Martin. SOFIA går på fest och hoppas att få träffa Gustav men det blir inte

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Solbackens förskola (I enlighet med 6 kap. 8 i skollagen och 3 kap. 16 i diskrimineringslagen) Mål Alla barn på förskolan Solbacken skall känna

Läs mer

Det handlar om kärlek. Läsåret 2013/2014

Det handlar om kärlek. Läsåret 2013/2014 Det handlar om kärlek Läsåret 2013/2014 I samarbete med 2 Sammanfattning av resultatet Totalt har 2 716 elever svarat på enkäten före skolveckan och 1 698 elever har svarat på enkäten efter skolveckan.

Läs mer

INFORMATIONSBLAD TILL ANSVARIG SKOLPERSONAL SOM KOMMER ATT TA DEL AV PROJEKTET DEN FJÄRDE MÅNADEN.

INFORMATIONSBLAD TILL ANSVARIG SKOLPERSONAL SOM KOMMER ATT TA DEL AV PROJEKTET DEN FJÄRDE MÅNADEN. Sida 1 av 5 INFORMATIONSBLAD TILL ANSVARIG SKOLPERSONAL SOM KOMMER ATT TA DEL AV PROJEKTET DEN FJÄRDE MÅNADEN. Odysséteatern har tagit del av undersökningar som gjorts av till exempel Länsstyrelserna och

Läs mer

Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen.

Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Välkommen! 1 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. 2 Rädda Barnens arbetsmetoder 3 Barn har rättigheter! Idrott för

Läs mer

Drömmen som brast sidan 1 Lärarmaterial

Drömmen som brast sidan 1 Lärarmaterial Drömmen som brast sidan 1 Lärarmaterial Författare: Jørn Jensen Vad handlar boken om? Toves värld har rasat samman. Hon har just fått reda på att hennes pappa, som hon inte har kontakt med, är pedofil.

Läs mer

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns.

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Inledning Den 1:a April 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering,

Läs mer

Att bli kvinna Program för att möta unga flickor i samtal om puberteten.

Att bli kvinna Program för att möta unga flickor i samtal om puberteten. Sidan 1 av 5 Att bli kvinna Program för att möta unga flickor i samtal om puberteten. Ett arbetssätt utarbetat av Berit Román på Cebuh och Agneta Persson på Ungdomsmottagningen Molinsgatan i Centrum efter

Läs mer

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se VÄRDERINGSÖVNINGAR Värderingsövningar är ett pedagogiskt sätt att träna sig i att stå för en åsikt och ett bra sätt att inleda samtal i frågor som saknar givna svar. Deltagarna ges tillfälle att tänka

Läs mer

TVÅ VIKTIGA FRÅGOR. Är det något du vill göra som du inte får? Är det något du måste göra som du inte vill?

TVÅ VIKTIGA FRÅGOR. Är det något du vill göra som du inte får? Är det något du måste göra som du inte vill? TVÅ VIKTIGA FRÅGOR Är det något du vill göra som du inte får? Är det något du måste göra som du inte vill? TRIS tjejers rätt i samhället TRIS Bildades 2002 i Uppsala. Ideell organisation. Partipolitiskt

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan

Läs mer

Jag vill inte Lärarmaterial

Jag vill inte Lärarmaterial sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Dina och Isak. De har varit tillsammans länge och Isak har flyttat in till Dina. Dina älskar Isak och tycker att de har det

Läs mer

Lärarhandledning. Friends ambassadörsfilmer

Lärarhandledning. Friends ambassadörsfilmer Lärarhandledning Friends ambassadörsfilmer Friends är en icke-vinstdrivande organisation vars uppdrag är att stoppa mobbning. Vi utbildar och stödjer skolor, förskolor och idrottsföreningar i hela landet.

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot KIRUNA KOMMUN 110516 Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot 1. Följande styrdokument ligger till grund för framtagandet av denna handlingsplan; FN:s konvention om mänskliga rättigheter

Läs mer

Boken beskriver hur det känns att vilja vara tillsammans med någon. Den handlar om de drömmar och förväntningar som finns i ett förhållande.

Boken beskriver hur det känns att vilja vara tillsammans med någon. Den handlar om de drömmar och förväntningar som finns i ett förhållande. Arbetsmaterial till Tröjan Skriven av: Per Alexandersson Bakgrund Det här materialet kompletterar boken Tröjan. Det kan användas individuellt eller i grupp. Om rubriken följs av symbolen: (+) innebär det

Läs mer

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Storumans kommun Förskolan Gungan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Bakgrund.1 Definitioner.2 Mål och ansvar 3 Kartläggning, förebyggande åtgärder,

Läs mer

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal 2015 Revideras i december 2015 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026 183055 Sofiagatan 6 rektor: Elisabet Enmark elisabet.enmark@geflemontessori.se

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd Hot och våld i nära relationer vägledning, stöd och skydd Planera för din säkerhet Tänk ut säkra platser i närområdet. Lär dig viktiga telefonnummer/adresser utantill till någon som kan hjälpa dig. Bestäm

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola Solrosens förskola 2015 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola 2015-01-20 Inledning Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan.

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Unga, sex och nätet Om Ungdomsstyrelsen Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Tar fram och förmedlar kunskap om det civila samhällets

Läs mer

Handlingsplan för Skövde kommun mot trakasserier p.g.a. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning

Handlingsplan för Skövde kommun mot trakasserier p.g.a. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Handlingsplan för Skövde kommun mot trakasserier p.g.a. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Handlingsplanen utgår ifrån Lag (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

VIOLETTA - KARAKTÄRSBESKRIVNING

VIOLETTA - KARAKTÄRSBESKRIVNING VIOLETTA - KARAKTÄRSBESKRIVNING Premiär måndagen den 14 oktober klockan 16.00 - Höstens nya must- see serie VIOLETTA Violetta är en smart och levnadsglad tjej. Hon har en fantastisk sångröst som hon ärvt

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Västra Hargs förskola

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Västra Hargs förskola Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling 2014-2015 Västra Hargs förskola Kerstin Nilsson kerstin.nilsson@mjolby.se Tel.0142-856 40 Denna likabehandlingsplan omfattar alla barn, föräldrar och medarbetare

Läs mer

Förskolan Klockarängens Likabehandlingsplan

Förskolan Klockarängens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Klockarängens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

En broschyr om kvinnlig könsstympning. Du har rätt att säga nej!

En broschyr om kvinnlig könsstympning. Du har rätt att säga nej! En broschyr om kvinnlig könsstympning Du har rätt att säga nej! Ingen har rätt att utsätta dig för det! Kvinnlig omskärelse kallas könsstympning för att visa att det är fråga om en stympning. Det är inte

Läs mer

Handledningsmaterial. Man vänjer ju sig vid det vackra

Handledningsmaterial. Man vänjer ju sig vid det vackra Handledningsmaterial Man vänjer ju sig vid det vackra 1 HANDLEDNINGSMATERIAL Man vänjer ju sig vid det vackra är Ung Scen Norrs första produktion. Ung Scen Norr är en nystartad teater som arbetar för att

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

4 HÖRN. Lektionsövningar/värderingsövningar

4 HÖRN. Lektionsövningar/värderingsövningar 4 HÖRN Vad är 4 hörn? Ledaren ger ett påstående, deltagarna får välja på att ställa sig i ett hörn, tre hörn har givna val och ett är öppet. Forma smågrupper utifrån hörnen och låt deltagarna diskutera

Läs mer

En stammande elev i klassen - inget att haka upp sig på?

En stammande elev i klassen - inget att haka upp sig på? Kontakt Vill Du veta mer om stamning eller ha kontakt med ytterligare människor som stammar? Ta kontakt med Sveriges stamningsförbund Hemsida: http://www.stamning.se/ Telefon: 08-720 61 12 08-720 66 09

Läs mer

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Gómorronsol- Rödluvan Snövit Sörvalla förskolor.

Plan mot kränkande behandling för Gómorronsol- Rödluvan Snövit Sörvalla förskolor. Plan mot kränkande behandling för Gómorronsol- Rödluvan Snövit Sörvalla förskolor. Så arbetar vi för att förebygga samt hantera kränkande behandling på våra förskolor. 0 Innehållsförteckning BARN- OCH

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Ja nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn.

Ja nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn. Värderingsövningar Heta stolen sitter i ring. Om man är av samma åsikt som påståendet, stiger man upp och byter plats. Om man är av annan åsikt, sitter man kvar. Finns inga rätta eller fel svar, utan man

Läs mer

Fastställt på förbundsmötet oktober 2013

Fastställt på förbundsmötet oktober 2013 Målprogram Fastställt på förbundsmötet oktober 2013 Målsättning och Huvudmål Förbundet Unga Rörelsehindrade har som huvudmålsättning att ungdomar med nedsatt rörelseförmåga ska vara en del av samhället.

Läs mer

Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling Al-Maarif Tvåspråksförskola 2009-2010 Syftet med planen är att främja barns och vuxnas lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller

Läs mer

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för social arbete Astrid Schlytter, Sara Högdin, Mariet Ghadimi, Åsa Backlund och Devin Rexvid Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

Sex och samlevnads undervisning. Tjörns gymnasieskola åk 3 Killgrupp.

Sex och samlevnads undervisning. Tjörns gymnasieskola åk 3 Killgrupp. Sex och samlevnads undervisning. Tjörns gymnasieskola åk 3 Killgrupp. Vi hade två grupper med ca 8-9 killar i varje grupp. Vi träffades två tillfällen per grupp. Första lektionstillfället 1. Vi gjorde

Läs mer

Inspirationsmaterial till häftet

Inspirationsmaterial till häftet Inspirationsmaterial till häftet För dig som arbetar med barn i åldrarna 5 till 9 år inom förskolan och skolan. 1 INNEHÅLL 1. VARFÖR ARBETA MED BARNKONVENTIONEN?... 3 2. SAMLINGARNA... 4 3. VERNISSAGE...

Läs mer

Trappan - Ungas väg till ett innanförskap

Trappan - Ungas väg till ett innanförskap Trappan - Ungas väg I detta material berättar ungdomar från Södertälje om hur det är, när livet plötsligt tar stopp och man inte kommer vidare till arbete eller fortsatta studier. I detta dokument har

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Stenhagenskolan

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Stenhagenskolan Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Stenhagenskolan Vi har olika intressen, behov, erfarenheter och möjligheter Vi vill att just du: Ska komma till skolan och känna dig glad. Ska lära

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Kinnarpsskolan 2015-09- 16 Kunskap för framtiden Livsstil Engagemang Kompetens Skolans trygghetsgrupp - Tommy Forsberg, rektor - Göran Fagerblom, kurator

Läs mer

Idéer för sexualundervisningen

Idéer för sexualundervisningen Idéer för sexualundervisningen Både nya och erfarna lärare kan hitta inspiration i vår idébank. Du får använda materialet fritt och kopiera våra förslag. Om du själv har goda erfarenheter eller idéer som

Läs mer