Ett projekt för att förebygga hedersrelaterad kontroll som vänder sig till ungdomar i Söderhamns kommun. Hederssnack

Transkript

1 Ett projekt för att förebygga hedersrelaterad kontroll som vänder sig till ungdomar i Söderhamns kommun Hederssnack

2

3

4 Om projekt Hederssnack Hederssnack är ett projekt som socialförvaltningen i Söderhamn kommer att driva Det handlar om att arbeta med killar främst för att förebygga hedersrelaterad kontroll. Projektet inriktar sig på att underlätta för killar att vara delaktiga i det svenska samhället samt att få information om vilka rättigheter och skyldigheter de har. Genom att främst tjejer förvägras rätten att själva välja sin framtid kränks deras Mänskliga Rättigheter och möjlighet att bestämma över sina egna liv, vilket även gäller killarna. De är framtidens äkta män och pappor och ska vi lyckas förändra dem måste man börja arbeta förebyggande genom att se ungdomarna och ge dem de rätta verktygen för att de ska få bestämma över sina egna liv. Samverkansprojekt Projektet sker i samarbete med Föreningen Söderhamns Unga och Ungdomslyftet i Söderhamn. Syftet är att skapa förutsättningar för projektdeltagarna (ungdomarna) att mobilisera sina egna resurser och tillgångar för att ta makt över sina liv och se tillhörigheten i flera kulturer som en resurs och att de i sin tur blir förebilder i skolorna och försöker sprida budskapet vidare till sina vänner, familjer etc. Målgruppen Målgruppen är ungdomar mellan 14 år och 18 år. Grupperna ska vara mångkulturella, och ungdomarna kommer att vara uppdelade i olika grupper utifrån ålder och antal som deltar i projektet. Mål och syfte med projektet Syftet med projektet är att utveckla nya och konkreta arbetsmetoder för b.l.a. skolpersonal för att på ett bättre sätt kunna fortsätta arbeta förebyggande främst mot hedersrelaterat förtryck, Skolpersonal ska kunna ha nytta av dessa metoder och skolan själv tar initiativet och använder dessa metoder med sina elever i klassrummet. Nästan all skolpersonal i Söderhamns kommun har fått en grundläggande utbildning i HRV, hur man upptäcker problemet, hur man ska agera, och vart man vänder sig. Skolan har en viktig roll och stor betydelse i det förebyggande arbetet för att motverka alla former av förtryck och våld. Mål och syfte med Hederssnack Att utveckla metoder som kan användas för att förebygga hedersrelaterat förtryck. Stärka ungdomarnas situation i samhället så att de kan få större inflytande. Stärka ungdomarna till att välja sina egna liv. Öka förutsättningarna för ett jämställt samhälle Få ungdomarna att inse att de har inflytande och kan känna sig delaktiga i viktiga frågor som rör deras rättigheter. Motverka att ungdomar utsätts för hedersrelaterat förtryck p.g.a. t.ex. kön eller annan sexuell läggning Ifrågasätta och diskutera förväntningar och krav på att vara tjej/kille idag Ändra attityden hos de ungdomar som lever upp till hedersrelaterat tänk Öka medvetenheten bland ungdomarna om hur samhällets och omgivningens normer påverkar vars och ens livsutrymme. Ge alla deltagare möjlighet att diskutera och utforska jämställdhets och demokratifrågor Ge ungdomarna en chans att diskutera värderingar och normer Ge dem utrymmen att ifrågasätta och diskutera de krav och förväntningar som ställs på dem p.g.a. deras kön. Stödja ungdomarna att se sina möjligheter inom utbildning och arbetsmarknad Bidra till att ungdomarna får respekt för allas lika värde Diskutera och utforska vad ett demokratiskt och jämställt samhälle där alla har samma rättigheter och skyldigheter innebär. Metod Arbetsmetod en som används är att arbeta med killgrupper kring teman som rör respekt, makt, kultur, sexualitet, jämställdhet, känslor, mänskliga rättigheter, normer och värderingar som bygger på demokratiska värden, hedersnormer och framtidsdrömmar.

5 Så här kommer projektet att genomföras Projektet leds av socialförvaltningen och Iman Hussein (HRV-Strateg) som projektledare. Projektet kommer att genomföras i samarbete med Söderhamns Unga och Ungdomslyftet. Alla rektorer har fått ta del av projektet, på rektorsträffen, för att sedan vidarebefordra informationen till all skolpersonal inom respektive skola. Projektet kommer att vara på Verkstäderna efter skoltid. Vi kommer att utgå från brainstorming, samtal, debatter, bilder, filmer och annat material för att ungdomarna ska kunna utrycka sig med olika medel. Dipolm - Hederskonsult De ungdomar som bedöms leva efter de demokratiska värden som råder i Sverige kommer att diplomeras. Diplomen är en symbolisk uppskattning för att de har valt att vara med i projektet och de har valt att ta ställning mot all form av våld och förtryck. Ungdomarna kommer att få titeln hedrskonsult i skolan. Detta för att få ungdomarna att växa i sina roller och stärka det nya positiva ställningstagandet mot förtryck, som alla vill sträva efter. Diplomet utdelas eventuellt av t.ex. landshövdingen, om det är möjligt. Samarbetspartnernas roller Föreningen Söderhamns Unga skapa möjlighet för socialförvaltningen att öka kunskapen inom området via möten med ungdomarna bidra med rekryteringen av ungdomarna uppföljning efter projektet avslutas Ungdomslyftet/Verkstäderna hjälpa till att driva projektet genom närvaro under träffarna med ungdomarna följa upp ungdomarnas utveckling då de ofta är på verkstäderna, vara med och bedöma om vilka ungdomar som ska diplomeras bidra med praktiska saker såsom lokal och whiteboard, stolar etc. Skolan bidra med att följ upp ungdomarnas utveckling under skoltiden stärka de positiva förändringarna som skolan ser utse kontaktpersoner från skolorna som kommer att få möjlighet att delta med som gäst under träffarna vara med vid bedömning av vilka som ska diplomeras hjälpa till med information till övrig skolpersonal om projektets gång och vikten av att påverka ungdomarnas attityder Viktigt att att göra vid första projekt träffen! Presentation av projektet Presentation av den som leder projektet Berätta kort om projektet Berätta om alla partner som samarbetar kring projektet I arbete utgår vi ifrån allas lika värde Arbetskontrakt Skriv ett arbetskontrakt på ett stort papper som ska vara synlig vid varje tillfälle. Alla får tala till punkt, inte avbryta varandra Det personliga vi talar om stannar i gruppen Respekt för varandras åsikter Mobiler avstängda och undanstoppade. Fråga eleverna om de vill tillägga något! OBS! Alla sitter i en ring under alla träffar utan att ha bänkar framför sig, om inte annat anges.

6 Tema Respekt Respekt mellan tjejer och killar! Träff 1 Arbetsredskap: Whiteboard, pennor och ett stort papper. Presentation av eleverna/runda Kort presentation med namn (om alla inte känner varandra) därefter ska alla säga något om: Det bästa med att vara kille är Något jag skulle vilja ändra på när det gäller killars situation Brainstorming och diskussion Respekt mellan tjejer och killar Rita en tjej och en kille på tavlan och skriv idealbild i mitten! Exempel: Tjej: Hon kan bli antastad. Idealbild: Inga sexuella trakasserier alla är ärliga. Kille: Han kan bli lurad. Frågorna till övningen: 1. På vilket sätt kan killar vara respektlösa mot tjejer t.ex. i skolan? 2. På vilket sätt kan tjejer vara respektlösa mot killar t.ex. i skolan? Skriv först de respektlösa kommentarerna och beteenden som ungdomar säger att pojken och fl ickan kan råka ut för under respektive kön på tavlan. Sedan under idealbilden: Hur skulle idealbilden se ut där pojkar och fl ickor visar varandra respekt, gemensamma nämnare! Hur skulle man själv vilja bli bemött oavsett vilket kön man har? Därefter en diskussion! Exempel på följdfrågor till det som framkom på tavlan. Hur kommer det sig att det är lättare att komma på negativa kommentarer om fl ickor såsom slampa, hora etc.? Vad är motsvarigheten till detta för killar? Vad kan ni själva göra för att förverkliga idealbilden, dvs. att vara respektfulla mot varandra? Hur skulle man vilja att ens syster eller an annan nära anhörig som exempelvis en kusin blir bemött? Är det så att man själv bemöter andra tjejer? Dilemma-Gruppövning Killarna inleds i små grupper, ca 4 personer i varje, beroende på hur många de är. De får lösa problemet, ledaren går runt och är behjälplig om diskussionen inte kommer igång. Sedan får grupperna presentera för de andra vad de har kommit fram till. Dilemmat: Rektorn kommer till er och berättar att det framkommit att många tjejer på skolan tar omvägar för att slippa gå igenom korridorerna och undvika respektlösa kommentarer från en del killar. Han frågar er: Vad tycker ni att vi, både skolpersonal och elever, kan göra för att komma till rätta med problemet. Avslutningsrunda - Alla säger något Det bästa med att vara tjej är. Något jag skulle vilja ändra på när det gäller tjejers situation Reservövning Diskussion i ring Den som instämmer sträcker upp en hand efter varje påstående, om man inte instämmer gör man inget! Enligt mig respekterar vi i klassen alltid våra lärare Det är okej att elever slänger ur sig rasistiska kommentarer till varandra Vi killar visar alltid respekt för varandra. Man ska alltid gå efter det som föräldrarna säger om man respekterar de Det är okej att säga ifrån när klasskamrater skämtar för mycket på ens egen bekostnad Motivera och diskutera!

7 Anteckningar

8 Känslor & Hedersnormer Träff 2 Arbetsredskap: Whiteboard, pennor, blädderblock, tejp, en lista med allas namn (inklusive de killar som är frånvarande och ledaren) till alla i gruppen, en lista med exempel på positiva egenskaper till alla i gruppen (Övningsmaterial 2). Ledaren säger: idag ska vi prata om känslor och hedersnormer! Är det några frågor sedan sist? Inledningsrunda Berätta om någon du älskar och varför? Heta stolen Alla sitter i en ring på varsin stol. Ledaren läser upp ett påstående, de som håller med sträcker upp en hand! Håller man inte med sitter man utan att göra något. Disskutera efter varje påstående Det är fel att erkänna att man är rädd för något Det är ok att gråta inför sina vänner Man ska visa sina känslor för den man älskar Redan när vi födds är tjejer bra på att sy gardiner och killar är bra på bilar Det är värre för en tjej att ha dåligt rykte än för en kille Ibland är det tjejens fel om hon blir våldtagen Brainstorming Anna och Ranja Rita en svensk fl icka och en fl icka från Saudiarabien på tavlan. Skriv som rubrik: Anna från Sverige och Ranja med rötterna i Saudiarabien. Säg sedan: Vad ser ni? Vad tror ni om de här tjejerna? Finns det skillnader? Låt ungdomarna slänga ur sig sina förutfattade meningar! Om det blir mycket trevande hjälp de på traven, ställ frågor som t.ex: Hur bor hon? Var bor hon? Med vilka? Hur ser hon ut? Vad har hon för intressen? Har hon en partner? Vem trivs med sin tillvaro? Skriv upp alla skillnader omkring respektive tjej; Anna Bor i villa med sin familj. en hund sexuella erfarenheter, Blond Ranja Bor i lägenhet med 17 bröder har bra på att laga mat Sexuella erfarenheter men oskuld Mörk och hårig Ringa in skillnader som kan vara likheter! Ex. Kan Ranja bo i villa med hund? Om svaret blir ja ringa in denna. Ex. Kan Anna vara bra på mat lagning? Om svaret blir ja ringa in denna ÖEx. Kan Anna vara oskuld medan Ranja inte är det? Diskutera under övningen! Om ungdomarna är oense låt de diskutera med varandra innan vi går vidare. Finns det andra likheter? Om det kommer fl era likheter skriva dessa på tavlan och ringa in dessa! Egna förslag såsom: Att de kan gå i samma skola De kan ha samma ålder Båda kan vara födda i Stockholm Båda har samma lön Båda deras föräldrar kan vara stränga osv. Syftet med uppgiften: att förmedla till ungdomarna att det inte är säkert att våra fördomar alltid stämmer samt att likheterna kan vara fl er än skillnaderna, trots annan etnisk bakgrund. Diskussion Vem av tjejerna föredrar man att vara tillsammans med? Vem av tjejerna skulle man föredra att gifta sig med? Motivera!! Uppskattningar Dela ut en namnlista med allas namn i gruppen, (namnen på alla ska ifyllas innan träffen.) Alla ska skriva minst en positiv egenskap om alla på listan utom sig själva. Dela ut en lista med exempel på positiva egenskaper (Övningsmaterial 2) Ledaren samlar in namnlistorna och berätta sedan att kommentarerna ska sammanställas och att varje enskild person i gruppen ska få positiva kommentarer om sig själv på ett papper nästa tillfälle. Ledaren sammanställer innan nästa träff Avslutning Hur tycker ni att det var idag? Var det något som var bra? Mindre bra? Nästa gång ska vi prata om jämställdhet och hedersnormer.

9 Övningsmaterial till Träff 2 Namn Positiva kommentarer Förslag på positiva egenskaper: Öppen Psykiskt stark/ger inte upp Pålitlig Varmblodig Rolig Positiv Hjälpsam Klok Generös Charmig Empatisk Intelligent Smart Snäll Trevlig Seriös Vågar vara sig själv Sjyst Utåtriktad Eftertänksam Social Godlyssnare Bra självförtroende Mogen Demokratisk Rättvis Lojal Underhållare Modig Duktig Känslosam Förnuftig Ödmjuk

10 Anteckningar

11 Anteckningar

12 Jämställdhet & Hedersnormer Träff 3 Arbetsredskap: Sammanställda positiva kommentarer om varje enskild person i gruppen som skrevs förra träffen. Ledaren säger: Hur mår ni? Är det några frågor sedan sist? Inledningsrunda Tycker ni att vi lever i ett jämställt samhälle, där det råder jämställdhet mellan kvinnor och män? Motivera! Disskutera! Finns det olika krav på hur tjejer och killar ska vara från omgivningen, såsom från skolan, kompisarna, släkten och föräldrarna o.s.v. 4-Hörnsövningar Alla står upp i rummet. I den här övningen tar man ställning till påståenden genom att ställa sig i det hörn som bäst representerar det alternativ man håller med om. Läs upp påståenden och alternativen, anger vilket hörn som representerar de olika alternativen. När alla har valt hörn frågar man efter motiveringar ur olika hörn för att få fram olika åsikter. Man kan ha en diskussion efter varje påstående. Frågor: 1. Du är gift/sambo med en tjej som får ett nytt jobb, där hon ska bli chef och får högre lön. Det kommer att innebära att du får ta mycket ansvar för hemmet, hämta barnen på dagis, matlagning o.s.v. hur reagerar du? Du blir glad och uppmuntrar henne till att tacka ja Du blir arg och säger att hon ska tacka nej Hon kan tacka ja men du markerar att du inte tänker ansvara för hemmet Eget förslag 2. Folk pratar illa om din syster (alternativt kusin), säger att hon är lösaktig. Vad gör du? Blir jätteförbannad på den som säger det och försvara din syster eller kusin Blir jätte förbannad på din syster och tar upp det här hemma med familjen Håller ett öga på din syster i fortsättningen Eget förslag Förslag till följdfrågor, diskussion i ring: Ska det vara lika lön för lika arbete, att kvinnor och män får lika lön för lika arbete? Tror ni att det är möjligt/omöjligt att leva med en inkomst, (om de nu skulle vilja vara gifta med hemmafruar!)? Hur kommer det sig att det fortfarande huvudsakligen är kvinnor som får ansvara för hemsysslor? Tycker ni att man är respektlös mot sina föräldrar om man säger nej till dem? Tror ni det är vanligt att det kan bli konfl ikter mellan ungdomar och deras föräldrar, p.g.a. åldersskillnad? Lever era föräldrar som deras föräldrar gjorde? Kan kultur och traditioner ändras med tiden? Debatt För och emot Dilemma - Shan Shan är 18 år och går på gymnasiet. Hans föräldrar tycker att han ska gifta sig efter studenten men Shan vill inte. Han vill vänta med ett så viktig beslut eftersom han vill studera, jobba och bli mognare innan han gifter sig. Men Shans föräldrar tycker inte det är nödvändigt. Han kan alltid arbeta som chef i livsmedelsbutiken som de äger och säger att han kommer att mogna när han gifter sig. Dela in ungdomarna i två grupper. En grupp ska debattera utifrån Shans önskemål, en grupp utifrån föräldrarnas önskemål. OBS! Bestäm noga vilka elever som ska tillhöra vilken grupp. Dilemma - Ranja Ranja är kär. Kärleken är besvarad. Hon har ett förhållande sedan två månader trots att hennes föräldrar enligt deras traditioner förbjuder henne detta. Och föräldrarna har lovat bort henne till en annan man. Hon vill inte bli bortgift. Hur ska Ranja göra? Dela in ungdomarna i två grupper. En grupp ska debattera utifrån Ranjas önskemål, en grupp håller med föräldrarna.

13 Följdfrågor till debatten Hur kändes det att debattera? Hur kändes det att argumentera utifrån föräldrarnas önskemål? Hur kändes det att argumentera utifrån ungdomarnas önskemål, hade ni velat prata utifrån föräldrarnas önskemål? Tror ni att det är vanligt att ungdomar kan hamna i situationer som dessa? Avslutning Dela ut sammanställda uppskattningar om de enskilda eleverna i gruppen och diskutera hur det känns att få en massa positiva kommentarer bara om sig själva på ett papper. Uppmuntra dem och säg att de verkligen tar till sig det som har skrivits till dem. Att de kan ta fram detta papper någon gång de känner sig nedstämda. Nästa gång ska vi prata om framtidsdrömmar..

14 Anteckningar

15 Anteckningar

16 Tema - Framtidsdrömmar Träff 4 Arbetsredskap: Whiteboard, pennor, FN:s allmänna förklaring skriftligt till alla i gruppen. Inledning Har du någon dröm om framtiden? Var bor du? Vad arbetar du med? Tror du din dröm kan förverkligas, motivera? Hur kan du nå dit? Låt alla berättar, en i taget. Brainstorm Hur kommer det sig att många ungdomar inte vidareutbildar sig efter gymnasiet? Vad tror ni? Skriv upp det som kommer fram under tre rubrikena; Fördelar med att studera, Hinder, Möjligheter Vilka fördelar, hinder och möjligheter finns det för att fortsätta studera. Diskussion Läs upp de Mänskliga Rättigheterna och diskutera. kring FN:s allmänna förklaring som delas ut till alla i gruppen. Välja en peppande diskussion om detta, att de ska ha den här tanken med sig i mötet med olika myndigheter och arbetsplatser mfl. Att de ska hävda sina rättigheter och inte acceptera att bli diskriminerade pga. kön, sexuell läggning och nationellt ursprung osv. men även tänka på hur de själva bemöter andra. Avslutning Hur tycker ni att det var idag? Var det något som var bra? Var det något som var mindre bra? Nästa gång ska vi prata om makt, kultur och sexualitet FN:s allmänna förklaring om de Mänskliga Rättigheterna Artikel 1 Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De är utrustade med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av broderskap. Artikel 2 Var och en är berättigad till alla de rättigheter och friheter som uttalas i denna förklaring utan åtskillnad av något slag, såsom på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt.

17 Anteckningar

18 Makt, kultur och sexulitet Träff 5 Arbetsredskap: Whiteboard, pennor och ett stort papper Inledning Refl ektera och diskutera tillsammans med ungdomarna begreppen makt, kultur och sexualitet. Makt Vad är det? Vem bestämmer? Finns det olika sorters makt? Vem bestämmer; i skolan, i familjen, i ett parförhållande? Finns det några skillnader mellan män och kvinnor? Kultur Vad är det? Hur yttrar kulturen sig? Hur ser det ut i avseende på traditioner, kläder, musik, mat, religion och språk? Hänger makt och kultur ihop? Vad är skillnader mellan olika länder. Sexualitet Har alla en sexualitet? Vad kan påverka en individs sexualitet? Vem bestämmer över sexualiteten? Kan det vara samhället, lagarna, religionen, skolan, familjen? Hur mycket har jag rätt att bestämma själv?` Värderingsövning Diskutera begreppen makt, kultur och sexualitet utifrån några olika påståenden. Tydliggör hur begreppen hänger ihop. Att makt och kultur påverkar varandra och även sexualiteten. OBS!! Viktigt att få alla ungdomar få komma till tals och säga var de står och vad de tycker utifrån dessa påståenden: Föräldrar lägger sig ofta i för mycket. Det spelar roll vad ens föräldrar tycker om ens kompisar. Jag kan påverka beslut i familjen. Föräldrarna är de som ska ha det sista ordet i en familj. Det är viktigt att göra som föräldrarna säger, så länge de kan få reda på va man gör. Pappor har större påverkan på sina söner än på sina döttrar. Jag vill ge mina barn samma uppfostran som jag har fått. Jag tycker att det är bäst att bo själv när man fl yttar hemifrån så man hinner skapa ett eget liv innan man skaffar partner. Alla föräldrar borde gå på en kurs i hur man tar hand om tonåringar i dagens Sverige. Mamma ska vara den som ytterst ansvarar för döttrars uppfostran. Samma regler bör gälla för alla syskon i en familj. När man kommer i tonåren ska man mer och mer bestämma över sitt eget liv. Föräldrarna ska vara med och besluta vem som deras dotter eller son ska gifta sig med. Avslutning Hur tycker ni att det var idag? Var det något som var bra? Var det något som var mindre bra? Nästa gång ska vi prata om alla träffar vi har haft och se fi lmen När mörkret faller Ni ska få möjlighet att få prata om de saker ni vill prata mera om och tar upp det ni tycker är viktigt. Skriva upp era funderingar, så samlar jag in dem.

19 Anteckningar

20 Reflektioner & filmen När mörkret faller Träff 6 Arbetsredskap: TV och DVD-spelare Inledning Samla ihop lapparna som ungdomarna har skrivit. Diskutera och prat noga om deras funderingar. Knyt ihop diskussionen och avsluta. FIlmvisning Berätta kort om vad fi lmen handlar om, hur lång den är? Och vad syftet med fi lmen är? När mörkret faller: Tre starka människoöden När mörkret faller är historien om Carina som är framgångsrik journalist, Aram som driver en restaurang och Leila, den näst äldsta dottern i en familj med stark hederskänsla. Alla tre lever under hot, och den största skräcken är att hotet kommer från dem som står dem närmast, i hemmet och på deras arbetsplatser. De står inför samma val; att bevara en mörk hemlighet eller berätta sanningen och riskera att förlora allt. Vad är rätt val och vem är stark nog att ta konsekvenserna? Reflektion över filmen Vad tyckte ni? Hur upplevde ni de olika historierna? Tror ni att det kan vara så i verkligheten? Är det någon som känner eller vet om någon annan har varit med om något liknande? Vad skulle ni vilja ändra på i Carinas, Arams och Leilas historier? Avslutning Hur tycker ni att det var idag? Var det något som var bra? Var det något som var mindre bra? Nästa vecka ska vi prata om Relationer och utanförskap...

21 Anteckningar

22 Relationer & Utanförskap Arbetsredskap: Whiteboard, pennor och ett stort papper. Träff 7 Situationsövning Dela upp ungdomarna i två grupper. Varje grupp får varsin situation och får ca: 15 minuter för att diskutera och hitta lösningar. Sedan får varje grupp läsa upp dilemmat och redovisa för de andra hur de har tänkt och resonerat kring denna situation. Davids dilemma David är 19 år. Han och hans kompisar är på en fest. Plötsligt får hans kompisar syn på hans syster Elina som är 17 år. En av kompisarna tittar på honom och säger: Har du inte koll på din syrra, hon står ju där och dansar, vad gör hon? David känner hur ilskan bubblar i honom när han får se sin syster. Han vet att kompisen kommer att snacka skit om hans syster och sprida rykten om henne bland landsmännen. Vad kan David göra? Avslutning Hur tycker ni att det var idag? Var det något som var bra? Var det något som var mindre bra? Nästa vecka ska vi prata om förväntningar och krav... Adnans dilemma Adnan är 17 år. Han syster Meral är 16 år och går på samma skola som han. Föräldrarna förväntar sig att Adnan håller ett öga på sin syster så att hon inte råkar illa ut. Han vet att föräldrarna vill att han ska ha koll på henne så att hon inte fl irtar med killar och får dåligt rykte. Föräldrarna frågar ofta hur hon beter sig i skolan. Adnan känner sig illa till mods och upplever att föräldrarna vill att han ska vara någon slags vakt. Han älskar sin syster och upplever att de har en bra relation, men hon har börjat ifrågasätta honom och bli irriterad eftersom hon har märkt att han iakttar henne på skolan. Han känner sig både splittrad och förvirrad. Vad kan Adnan göra? Shans och Fatimas dilemma Shan är tillsammans med Fatima sedan ett år tillbaka. De hemlighåller sin relation, för Fatima är bortlovad till en kille i hemlandet. Fatimas föräldrar planerar hennes bröllop till sommaren, efter att hon har tagit studenten. Shan och Fatima vill inte lämna varandra samtidigt som båda är rädda för vad Fatimas familj kan göra om deras förhållande upptäcks. Vad kan Shan och Fatima göra?

23 Anteckningar

24 Förväntningar & krav Arbetsredskap: Whiteboard, pennor och fem stora papper Träff 8 Inledning Idag kommer vi att prata om vad vår omgivning har för krav och förväntningar på oss, och om det är några skillnader beroende på var man kommer ifrån, kön, religion o.s.v. Förväntningar från olika håll vilka krav och förväntningar ställs på pojkar och fl ickor i skola, familjen, kompisar, samhället och livspartner. Häng upp fem stora vita papper i rummet, ett för varje rubrik; Skola, Familjen, Kompisar, Samhället, Livspartner. Alla får gå runt och skriva sina kommentarer under dessa rubriker. Gruppövning Dela ungdomarna i mindre grupper fördela pappren mellan grupperna och be de diskutera med hjälp av följande frågor: Vad är skillnaden på de krav/förväntningar som ställs på tjejer och killar? Vad skulle ni vilja ändra på? Hur kan man ändra på det? Varje grupp rapporterar vad de kommit fram till. Diskussion Är det möjligt att uppfylla kraven? Ställer vi själva de här kraven på killar och tjejer? Ställer vi upp på kraven? Varför är det så här? Avslutning Hur tycker ni att det var idag? Var det något som var bra? Var det något som var mindre bra?

25 Anteckningar

26 Här kan du få hjälp Blir du utsatt för brott mot dina mänskliga rättigheter och vill göra något åt detta kan du söka stöd och hjälp genom att kontakta följande: BRIS BRIS är en organisation som bistår barn som far illa och utgår från deras behov. Du som är upp till 18 år kan anonymt ringa och prata med vuxna på BRIS. BRIS betalar samtalet och det syns aldrig på din telefonräkning att du har ringt till Barnens Hjälptelefon. Alla vuxna på Barnens Hjälptelefon har tystnadsplikt. Barnens Hjälptelefon: Webbplats: Elektra Elektra är en organisation som arbetar med tjejer och killar som lever i hedersrelaterat förtryck och konfl ikter. Elektra erbjuder stödjande samtal via telefon och e-post. Både killar och tjejer kan vända sig hit. Läs mer på webbplatsen: tfn: Kvinno- och tjejjourer Hos tjej- och kvinnojourer kan du som ringer välja att vara anonym. Alla jourkvinnor har tystnadsplikt. Webbplatser:: RFSL RFSL Rådgivningen Skåne ger stöd och råd till den som är utsatt för hedersrelaterat våld på grund av sexuell läggning. De har en telefonjour och ska starta en stödgrupp. Webbplats: Rädda Barnen Rädda Barnen är en organisation som kämpar för barns rättigheter genom att väcka opinion och stödja barn i utsatta situationer. De har en särskild webbplats, www. fl icka.nu, för fl ickor som lever i dubbla kulturer och som tvingas att leva ett liv som de inte vill leva. Telefon fl icka.nu: Webbplats: icka.nu Röda Korsets ungdomsförbund Röda Korsets ungdomsförbund bedriver verksamheten Jourhavande Kompis som arbetar direkt med barn och ungdomars trygghet. Det är en telefonjour, dit du kan ringa anonymt när du behöver prata med någon. De som svarar är unga och de har 100 procents tystnadsplikt. Jourhavande kompis: Webbplats: Systerjouren Somaya Systerjouren Somaya är en kvinnojour med mer än 10 års erfarenhet av att särskilt möta kvinnor med utländsk härkomst och kvinnor med muslimsk bakgrund. De ger råd, stöd och hjälp till självhjälp via jourtelefonen som har öppet alla dagar De har tre skyddade boende varav ett boende är särskilt för kvinnor med hedersrelaterad problematik. De talar över 30 språk. Telefon: Webbplats: Kvinnors nätverk Stöd för kvinnor med invandrarbakgrund som utsätts för familjerelaterat våld Brottsofferjouren Nationell brottsofferjour: Risk Riksföreningen stoppa kvinnlig könsstympning OBS! Glöm inte att du kan prata med skolsköterskan, kuratorn och ungdomsmottagningen.

27 Anteckningar

28 Anteckningar

29 Anteckningar

30 Anteckningar

31

32 Hederssnack är ett projekt för att arbeta med för att förebygga hedersrelaterad kontroll. Vill du veta mer Kontakta Iman Hussein Tel