Ett projekt för att förebygga hedersrelaterad kontroll som vänder sig till ungdomar i Söderhamns kommun. Hederssnack

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ett projekt för att förebygga hedersrelaterad kontroll som vänder sig till ungdomar i Söderhamns kommun. Hederssnack"

Transkript

1 Ett projekt för att förebygga hedersrelaterad kontroll som vänder sig till ungdomar i Söderhamns kommun Hederssnack

2

3

4 Om projekt Hederssnack Hederssnack är ett projekt som socialförvaltningen i Söderhamn kommer att driva Det handlar om att arbeta med killar främst för att förebygga hedersrelaterad kontroll. Projektet inriktar sig på att underlätta för killar att vara delaktiga i det svenska samhället samt att få information om vilka rättigheter och skyldigheter de har. Genom att främst tjejer förvägras rätten att själva välja sin framtid kränks deras Mänskliga Rättigheter och möjlighet att bestämma över sina egna liv, vilket även gäller killarna. De är framtidens äkta män och pappor och ska vi lyckas förändra dem måste man börja arbeta förebyggande genom att se ungdomarna och ge dem de rätta verktygen för att de ska få bestämma över sina egna liv. Samverkansprojekt Projektet sker i samarbete med Föreningen Söderhamns Unga och Ungdomslyftet i Söderhamn. Syftet är att skapa förutsättningar för projektdeltagarna (ungdomarna) att mobilisera sina egna resurser och tillgångar för att ta makt över sina liv och se tillhörigheten i flera kulturer som en resurs och att de i sin tur blir förebilder i skolorna och försöker sprida budskapet vidare till sina vänner, familjer etc. Målgruppen Målgruppen är ungdomar mellan 14 år och 18 år. Grupperna ska vara mångkulturella, och ungdomarna kommer att vara uppdelade i olika grupper utifrån ålder och antal som deltar i projektet. Mål och syfte med projektet Syftet med projektet är att utveckla nya och konkreta arbetsmetoder för b.l.a. skolpersonal för att på ett bättre sätt kunna fortsätta arbeta förebyggande främst mot hedersrelaterat förtryck, Skolpersonal ska kunna ha nytta av dessa metoder och skolan själv tar initiativet och använder dessa metoder med sina elever i klassrummet. Nästan all skolpersonal i Söderhamns kommun har fått en grundläggande utbildning i HRV, hur man upptäcker problemet, hur man ska agera, och vart man vänder sig. Skolan har en viktig roll och stor betydelse i det förebyggande arbetet för att motverka alla former av förtryck och våld. Mål och syfte med Hederssnack Att utveckla metoder som kan användas för att förebygga hedersrelaterat förtryck. Stärka ungdomarnas situation i samhället så att de kan få större inflytande. Stärka ungdomarna till att välja sina egna liv. Öka förutsättningarna för ett jämställt samhälle Få ungdomarna att inse att de har inflytande och kan känna sig delaktiga i viktiga frågor som rör deras rättigheter. Motverka att ungdomar utsätts för hedersrelaterat förtryck p.g.a. t.ex. kön eller annan sexuell läggning Ifrågasätta och diskutera förväntningar och krav på att vara tjej/kille idag Ändra attityden hos de ungdomar som lever upp till hedersrelaterat tänk Öka medvetenheten bland ungdomarna om hur samhällets och omgivningens normer påverkar vars och ens livsutrymme. Ge alla deltagare möjlighet att diskutera och utforska jämställdhets och demokratifrågor Ge ungdomarna en chans att diskutera värderingar och normer Ge dem utrymmen att ifrågasätta och diskutera de krav och förväntningar som ställs på dem p.g.a. deras kön. Stödja ungdomarna att se sina möjligheter inom utbildning och arbetsmarknad Bidra till att ungdomarna får respekt för allas lika värde Diskutera och utforska vad ett demokratiskt och jämställt samhälle där alla har samma rättigheter och skyldigheter innebär. Metod Arbetsmetod en som används är att arbeta med killgrupper kring teman som rör respekt, makt, kultur, sexualitet, jämställdhet, känslor, mänskliga rättigheter, normer och värderingar som bygger på demokratiska värden, hedersnormer och framtidsdrömmar.

5 Så här kommer projektet att genomföras Projektet leds av socialförvaltningen och Iman Hussein (HRV-Strateg) som projektledare. Projektet kommer att genomföras i samarbete med Söderhamns Unga och Ungdomslyftet. Alla rektorer har fått ta del av projektet, på rektorsträffen, för att sedan vidarebefordra informationen till all skolpersonal inom respektive skola. Projektet kommer att vara på Verkstäderna efter skoltid. Vi kommer att utgå från brainstorming, samtal, debatter, bilder, filmer och annat material för att ungdomarna ska kunna utrycka sig med olika medel. Dipolm - Hederskonsult De ungdomar som bedöms leva efter de demokratiska värden som råder i Sverige kommer att diplomeras. Diplomen är en symbolisk uppskattning för att de har valt att vara med i projektet och de har valt att ta ställning mot all form av våld och förtryck. Ungdomarna kommer att få titeln hedrskonsult i skolan. Detta för att få ungdomarna att växa i sina roller och stärka det nya positiva ställningstagandet mot förtryck, som alla vill sträva efter. Diplomet utdelas eventuellt av t.ex. landshövdingen, om det är möjligt. Samarbetspartnernas roller Föreningen Söderhamns Unga skapa möjlighet för socialförvaltningen att öka kunskapen inom området via möten med ungdomarna bidra med rekryteringen av ungdomarna uppföljning efter projektet avslutas Ungdomslyftet/Verkstäderna hjälpa till att driva projektet genom närvaro under träffarna med ungdomarna följa upp ungdomarnas utveckling då de ofta är på verkstäderna, vara med och bedöma om vilka ungdomar som ska diplomeras bidra med praktiska saker såsom lokal och whiteboard, stolar etc. Skolan bidra med att följ upp ungdomarnas utveckling under skoltiden stärka de positiva förändringarna som skolan ser utse kontaktpersoner från skolorna som kommer att få möjlighet att delta med som gäst under träffarna vara med vid bedömning av vilka som ska diplomeras hjälpa till med information till övrig skolpersonal om projektets gång och vikten av att påverka ungdomarnas attityder Viktigt att att göra vid första projekt träffen! Presentation av projektet Presentation av den som leder projektet Berätta kort om projektet Berätta om alla partner som samarbetar kring projektet I arbete utgår vi ifrån allas lika värde Arbetskontrakt Skriv ett arbetskontrakt på ett stort papper som ska vara synlig vid varje tillfälle. Alla får tala till punkt, inte avbryta varandra Det personliga vi talar om stannar i gruppen Respekt för varandras åsikter Mobiler avstängda och undanstoppade. Fråga eleverna om de vill tillägga något! OBS! Alla sitter i en ring under alla träffar utan att ha bänkar framför sig, om inte annat anges.

6 Tema Respekt Respekt mellan tjejer och killar! Träff 1 Arbetsredskap: Whiteboard, pennor och ett stort papper. Presentation av eleverna/runda Kort presentation med namn (om alla inte känner varandra) därefter ska alla säga något om: Det bästa med att vara kille är Något jag skulle vilja ändra på när det gäller killars situation Brainstorming och diskussion Respekt mellan tjejer och killar Rita en tjej och en kille på tavlan och skriv idealbild i mitten! Exempel: Tjej: Hon kan bli antastad. Idealbild: Inga sexuella trakasserier alla är ärliga. Kille: Han kan bli lurad. Frågorna till övningen: 1. På vilket sätt kan killar vara respektlösa mot tjejer t.ex. i skolan? 2. På vilket sätt kan tjejer vara respektlösa mot killar t.ex. i skolan? Skriv först de respektlösa kommentarerna och beteenden som ungdomar säger att pojken och fl ickan kan råka ut för under respektive kön på tavlan. Sedan under idealbilden: Hur skulle idealbilden se ut där pojkar och fl ickor visar varandra respekt, gemensamma nämnare! Hur skulle man själv vilja bli bemött oavsett vilket kön man har? Därefter en diskussion! Exempel på följdfrågor till det som framkom på tavlan. Hur kommer det sig att det är lättare att komma på negativa kommentarer om fl ickor såsom slampa, hora etc.? Vad är motsvarigheten till detta för killar? Vad kan ni själva göra för att förverkliga idealbilden, dvs. att vara respektfulla mot varandra? Hur skulle man vilja att ens syster eller an annan nära anhörig som exempelvis en kusin blir bemött? Är det så att man själv bemöter andra tjejer? Dilemma-Gruppövning Killarna inleds i små grupper, ca 4 personer i varje, beroende på hur många de är. De får lösa problemet, ledaren går runt och är behjälplig om diskussionen inte kommer igång. Sedan får grupperna presentera för de andra vad de har kommit fram till. Dilemmat: Rektorn kommer till er och berättar att det framkommit att många tjejer på skolan tar omvägar för att slippa gå igenom korridorerna och undvika respektlösa kommentarer från en del killar. Han frågar er: Vad tycker ni att vi, både skolpersonal och elever, kan göra för att komma till rätta med problemet. Avslutningsrunda - Alla säger något Det bästa med att vara tjej är. Något jag skulle vilja ändra på när det gäller tjejers situation Reservövning Diskussion i ring Den som instämmer sträcker upp en hand efter varje påstående, om man inte instämmer gör man inget! Enligt mig respekterar vi i klassen alltid våra lärare Det är okej att elever slänger ur sig rasistiska kommentarer till varandra Vi killar visar alltid respekt för varandra. Man ska alltid gå efter det som föräldrarna säger om man respekterar de Det är okej att säga ifrån när klasskamrater skämtar för mycket på ens egen bekostnad Motivera och diskutera!

7 Anteckningar

8 Känslor & Hedersnormer Träff 2 Arbetsredskap: Whiteboard, pennor, blädderblock, tejp, en lista med allas namn (inklusive de killar som är frånvarande och ledaren) till alla i gruppen, en lista med exempel på positiva egenskaper till alla i gruppen (Övningsmaterial 2). Ledaren säger: idag ska vi prata om känslor och hedersnormer! Är det några frågor sedan sist? Inledningsrunda Berätta om någon du älskar och varför? Heta stolen Alla sitter i en ring på varsin stol. Ledaren läser upp ett påstående, de som håller med sträcker upp en hand! Håller man inte med sitter man utan att göra något. Disskutera efter varje påstående Det är fel att erkänna att man är rädd för något Det är ok att gråta inför sina vänner Man ska visa sina känslor för den man älskar Redan när vi födds är tjejer bra på att sy gardiner och killar är bra på bilar Det är värre för en tjej att ha dåligt rykte än för en kille Ibland är det tjejens fel om hon blir våldtagen Brainstorming Anna och Ranja Rita en svensk fl icka och en fl icka från Saudiarabien på tavlan. Skriv som rubrik: Anna från Sverige och Ranja med rötterna i Saudiarabien. Säg sedan: Vad ser ni? Vad tror ni om de här tjejerna? Finns det skillnader? Låt ungdomarna slänga ur sig sina förutfattade meningar! Om det blir mycket trevande hjälp de på traven, ställ frågor som t.ex: Hur bor hon? Var bor hon? Med vilka? Hur ser hon ut? Vad har hon för intressen? Har hon en partner? Vem trivs med sin tillvaro? Skriv upp alla skillnader omkring respektive tjej; Anna Bor i villa med sin familj. en hund sexuella erfarenheter, Blond Ranja Bor i lägenhet med 17 bröder har bra på att laga mat Sexuella erfarenheter men oskuld Mörk och hårig Ringa in skillnader som kan vara likheter! Ex. Kan Ranja bo i villa med hund? Om svaret blir ja ringa in denna. Ex. Kan Anna vara bra på mat lagning? Om svaret blir ja ringa in denna ÖEx. Kan Anna vara oskuld medan Ranja inte är det? Diskutera under övningen! Om ungdomarna är oense låt de diskutera med varandra innan vi går vidare. Finns det andra likheter? Om det kommer fl era likheter skriva dessa på tavlan och ringa in dessa! Egna förslag såsom: Att de kan gå i samma skola De kan ha samma ålder Båda kan vara födda i Stockholm Båda har samma lön Båda deras föräldrar kan vara stränga osv. Syftet med uppgiften: att förmedla till ungdomarna att det inte är säkert att våra fördomar alltid stämmer samt att likheterna kan vara fl er än skillnaderna, trots annan etnisk bakgrund. Diskussion Vem av tjejerna föredrar man att vara tillsammans med? Vem av tjejerna skulle man föredra att gifta sig med? Motivera!! Uppskattningar Dela ut en namnlista med allas namn i gruppen, (namnen på alla ska ifyllas innan träffen.) Alla ska skriva minst en positiv egenskap om alla på listan utom sig själva. Dela ut en lista med exempel på positiva egenskaper (Övningsmaterial 2) Ledaren samlar in namnlistorna och berätta sedan att kommentarerna ska sammanställas och att varje enskild person i gruppen ska få positiva kommentarer om sig själv på ett papper nästa tillfälle. Ledaren sammanställer innan nästa träff Avslutning Hur tycker ni att det var idag? Var det något som var bra? Mindre bra? Nästa gång ska vi prata om jämställdhet och hedersnormer.

9 Övningsmaterial till Träff 2 Namn Positiva kommentarer Förslag på positiva egenskaper: Öppen Psykiskt stark/ger inte upp Pålitlig Varmblodig Rolig Positiv Hjälpsam Klok Generös Charmig Empatisk Intelligent Smart Snäll Trevlig Seriös Vågar vara sig själv Sjyst Utåtriktad Eftertänksam Social Godlyssnare Bra självförtroende Mogen Demokratisk Rättvis Lojal Underhållare Modig Duktig Känslosam Förnuftig Ödmjuk

10 Anteckningar

11 Anteckningar

12 Jämställdhet & Hedersnormer Träff 3 Arbetsredskap: Sammanställda positiva kommentarer om varje enskild person i gruppen som skrevs förra träffen. Ledaren säger: Hur mår ni? Är det några frågor sedan sist? Inledningsrunda Tycker ni att vi lever i ett jämställt samhälle, där det råder jämställdhet mellan kvinnor och män? Motivera! Disskutera! Finns det olika krav på hur tjejer och killar ska vara från omgivningen, såsom från skolan, kompisarna, släkten och föräldrarna o.s.v. 4-Hörnsövningar Alla står upp i rummet. I den här övningen tar man ställning till påståenden genom att ställa sig i det hörn som bäst representerar det alternativ man håller med om. Läs upp påståenden och alternativen, anger vilket hörn som representerar de olika alternativen. När alla har valt hörn frågar man efter motiveringar ur olika hörn för att få fram olika åsikter. Man kan ha en diskussion efter varje påstående. Frågor: 1. Du är gift/sambo med en tjej som får ett nytt jobb, där hon ska bli chef och får högre lön. Det kommer att innebära att du får ta mycket ansvar för hemmet, hämta barnen på dagis, matlagning o.s.v. hur reagerar du? Du blir glad och uppmuntrar henne till att tacka ja Du blir arg och säger att hon ska tacka nej Hon kan tacka ja men du markerar att du inte tänker ansvara för hemmet Eget förslag 2. Folk pratar illa om din syster (alternativt kusin), säger att hon är lösaktig. Vad gör du? Blir jätteförbannad på den som säger det och försvara din syster eller kusin Blir jätte förbannad på din syster och tar upp det här hemma med familjen Håller ett öga på din syster i fortsättningen Eget förslag Förslag till följdfrågor, diskussion i ring: Ska det vara lika lön för lika arbete, att kvinnor och män får lika lön för lika arbete? Tror ni att det är möjligt/omöjligt att leva med en inkomst, (om de nu skulle vilja vara gifta med hemmafruar!)? Hur kommer det sig att det fortfarande huvudsakligen är kvinnor som får ansvara för hemsysslor? Tycker ni att man är respektlös mot sina föräldrar om man säger nej till dem? Tror ni det är vanligt att det kan bli konfl ikter mellan ungdomar och deras föräldrar, p.g.a. åldersskillnad? Lever era föräldrar som deras föräldrar gjorde? Kan kultur och traditioner ändras med tiden? Debatt För och emot Dilemma - Shan Shan är 18 år och går på gymnasiet. Hans föräldrar tycker att han ska gifta sig efter studenten men Shan vill inte. Han vill vänta med ett så viktig beslut eftersom han vill studera, jobba och bli mognare innan han gifter sig. Men Shans föräldrar tycker inte det är nödvändigt. Han kan alltid arbeta som chef i livsmedelsbutiken som de äger och säger att han kommer att mogna när han gifter sig. Dela in ungdomarna i två grupper. En grupp ska debattera utifrån Shans önskemål, en grupp utifrån föräldrarnas önskemål. OBS! Bestäm noga vilka elever som ska tillhöra vilken grupp. Dilemma - Ranja Ranja är kär. Kärleken är besvarad. Hon har ett förhållande sedan två månader trots att hennes föräldrar enligt deras traditioner förbjuder henne detta. Och föräldrarna har lovat bort henne till en annan man. Hon vill inte bli bortgift. Hur ska Ranja göra? Dela in ungdomarna i två grupper. En grupp ska debattera utifrån Ranjas önskemål, en grupp håller med föräldrarna.

13 Följdfrågor till debatten Hur kändes det att debattera? Hur kändes det att argumentera utifrån föräldrarnas önskemål? Hur kändes det att argumentera utifrån ungdomarnas önskemål, hade ni velat prata utifrån föräldrarnas önskemål? Tror ni att det är vanligt att ungdomar kan hamna i situationer som dessa? Avslutning Dela ut sammanställda uppskattningar om de enskilda eleverna i gruppen och diskutera hur det känns att få en massa positiva kommentarer bara om sig själva på ett papper. Uppmuntra dem och säg att de verkligen tar till sig det som har skrivits till dem. Att de kan ta fram detta papper någon gång de känner sig nedstämda. Nästa gång ska vi prata om framtidsdrömmar..

14 Anteckningar

15 Anteckningar

16 Tema - Framtidsdrömmar Träff 4 Arbetsredskap: Whiteboard, pennor, FN:s allmänna förklaring skriftligt till alla i gruppen. Inledning Har du någon dröm om framtiden? Var bor du? Vad arbetar du med? Tror du din dröm kan förverkligas, motivera? Hur kan du nå dit? Låt alla berättar, en i taget. Brainstorm Hur kommer det sig att många ungdomar inte vidareutbildar sig efter gymnasiet? Vad tror ni? Skriv upp det som kommer fram under tre rubrikena; Fördelar med att studera, Hinder, Möjligheter Vilka fördelar, hinder och möjligheter finns det för att fortsätta studera. Diskussion Läs upp de Mänskliga Rättigheterna och diskutera. kring FN:s allmänna förklaring som delas ut till alla i gruppen. Välja en peppande diskussion om detta, att de ska ha den här tanken med sig i mötet med olika myndigheter och arbetsplatser mfl. Att de ska hävda sina rättigheter och inte acceptera att bli diskriminerade pga. kön, sexuell läggning och nationellt ursprung osv. men även tänka på hur de själva bemöter andra. Avslutning Hur tycker ni att det var idag? Var det något som var bra? Var det något som var mindre bra? Nästa gång ska vi prata om makt, kultur och sexualitet FN:s allmänna förklaring om de Mänskliga Rättigheterna Artikel 1 Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De är utrustade med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av broderskap. Artikel 2 Var och en är berättigad till alla de rättigheter och friheter som uttalas i denna förklaring utan åtskillnad av något slag, såsom på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt.

17 Anteckningar

18 Makt, kultur och sexulitet Träff 5 Arbetsredskap: Whiteboard, pennor och ett stort papper Inledning Refl ektera och diskutera tillsammans med ungdomarna begreppen makt, kultur och sexualitet. Makt Vad är det? Vem bestämmer? Finns det olika sorters makt? Vem bestämmer; i skolan, i familjen, i ett parförhållande? Finns det några skillnader mellan män och kvinnor? Kultur Vad är det? Hur yttrar kulturen sig? Hur ser det ut i avseende på traditioner, kläder, musik, mat, religion och språk? Hänger makt och kultur ihop? Vad är skillnader mellan olika länder. Sexualitet Har alla en sexualitet? Vad kan påverka en individs sexualitet? Vem bestämmer över sexualiteten? Kan det vara samhället, lagarna, religionen, skolan, familjen? Hur mycket har jag rätt att bestämma själv?` Värderingsövning Diskutera begreppen makt, kultur och sexualitet utifrån några olika påståenden. Tydliggör hur begreppen hänger ihop. Att makt och kultur påverkar varandra och även sexualiteten. OBS!! Viktigt att få alla ungdomar få komma till tals och säga var de står och vad de tycker utifrån dessa påståenden: Föräldrar lägger sig ofta i för mycket. Det spelar roll vad ens föräldrar tycker om ens kompisar. Jag kan påverka beslut i familjen. Föräldrarna är de som ska ha det sista ordet i en familj. Det är viktigt att göra som föräldrarna säger, så länge de kan få reda på va man gör. Pappor har större påverkan på sina söner än på sina döttrar. Jag vill ge mina barn samma uppfostran som jag har fått. Jag tycker att det är bäst att bo själv när man fl yttar hemifrån så man hinner skapa ett eget liv innan man skaffar partner. Alla föräldrar borde gå på en kurs i hur man tar hand om tonåringar i dagens Sverige. Mamma ska vara den som ytterst ansvarar för döttrars uppfostran. Samma regler bör gälla för alla syskon i en familj. När man kommer i tonåren ska man mer och mer bestämma över sitt eget liv. Föräldrarna ska vara med och besluta vem som deras dotter eller son ska gifta sig med. Avslutning Hur tycker ni att det var idag? Var det något som var bra? Var det något som var mindre bra? Nästa gång ska vi prata om alla träffar vi har haft och se fi lmen När mörkret faller Ni ska få möjlighet att få prata om de saker ni vill prata mera om och tar upp det ni tycker är viktigt. Skriva upp era funderingar, så samlar jag in dem.

19 Anteckningar

20 Reflektioner & filmen När mörkret faller Träff 6 Arbetsredskap: TV och DVD-spelare Inledning Samla ihop lapparna som ungdomarna har skrivit. Diskutera och prat noga om deras funderingar. Knyt ihop diskussionen och avsluta. FIlmvisning Berätta kort om vad fi lmen handlar om, hur lång den är? Och vad syftet med fi lmen är? När mörkret faller: Tre starka människoöden När mörkret faller är historien om Carina som är framgångsrik journalist, Aram som driver en restaurang och Leila, den näst äldsta dottern i en familj med stark hederskänsla. Alla tre lever under hot, och den största skräcken är att hotet kommer från dem som står dem närmast, i hemmet och på deras arbetsplatser. De står inför samma val; att bevara en mörk hemlighet eller berätta sanningen och riskera att förlora allt. Vad är rätt val och vem är stark nog att ta konsekvenserna? Reflektion över filmen Vad tyckte ni? Hur upplevde ni de olika historierna? Tror ni att det kan vara så i verkligheten? Är det någon som känner eller vet om någon annan har varit med om något liknande? Vad skulle ni vilja ändra på i Carinas, Arams och Leilas historier? Avslutning Hur tycker ni att det var idag? Var det något som var bra? Var det något som var mindre bra? Nästa vecka ska vi prata om Relationer och utanförskap...

21 Anteckningar

22 Relationer & Utanförskap Arbetsredskap: Whiteboard, pennor och ett stort papper. Träff 7 Situationsövning Dela upp ungdomarna i två grupper. Varje grupp får varsin situation och får ca: 15 minuter för att diskutera och hitta lösningar. Sedan får varje grupp läsa upp dilemmat och redovisa för de andra hur de har tänkt och resonerat kring denna situation. Davids dilemma David är 19 år. Han och hans kompisar är på en fest. Plötsligt får hans kompisar syn på hans syster Elina som är 17 år. En av kompisarna tittar på honom och säger: Har du inte koll på din syrra, hon står ju där och dansar, vad gör hon? David känner hur ilskan bubblar i honom när han får se sin syster. Han vet att kompisen kommer att snacka skit om hans syster och sprida rykten om henne bland landsmännen. Vad kan David göra? Avslutning Hur tycker ni att det var idag? Var det något som var bra? Var det något som var mindre bra? Nästa vecka ska vi prata om förväntningar och krav... Adnans dilemma Adnan är 17 år. Han syster Meral är 16 år och går på samma skola som han. Föräldrarna förväntar sig att Adnan håller ett öga på sin syster så att hon inte råkar illa ut. Han vet att föräldrarna vill att han ska ha koll på henne så att hon inte fl irtar med killar och får dåligt rykte. Föräldrarna frågar ofta hur hon beter sig i skolan. Adnan känner sig illa till mods och upplever att föräldrarna vill att han ska vara någon slags vakt. Han älskar sin syster och upplever att de har en bra relation, men hon har börjat ifrågasätta honom och bli irriterad eftersom hon har märkt att han iakttar henne på skolan. Han känner sig både splittrad och förvirrad. Vad kan Adnan göra? Shans och Fatimas dilemma Shan är tillsammans med Fatima sedan ett år tillbaka. De hemlighåller sin relation, för Fatima är bortlovad till en kille i hemlandet. Fatimas föräldrar planerar hennes bröllop till sommaren, efter att hon har tagit studenten. Shan och Fatima vill inte lämna varandra samtidigt som båda är rädda för vad Fatimas familj kan göra om deras förhållande upptäcks. Vad kan Shan och Fatima göra?

23 Anteckningar

24 Förväntningar & krav Arbetsredskap: Whiteboard, pennor och fem stora papper Träff 8 Inledning Idag kommer vi att prata om vad vår omgivning har för krav och förväntningar på oss, och om det är några skillnader beroende på var man kommer ifrån, kön, religion o.s.v. Förväntningar från olika håll vilka krav och förväntningar ställs på pojkar och fl ickor i skola, familjen, kompisar, samhället och livspartner. Häng upp fem stora vita papper i rummet, ett för varje rubrik; Skola, Familjen, Kompisar, Samhället, Livspartner. Alla får gå runt och skriva sina kommentarer under dessa rubriker. Gruppövning Dela ungdomarna i mindre grupper fördela pappren mellan grupperna och be de diskutera med hjälp av följande frågor: Vad är skillnaden på de krav/förväntningar som ställs på tjejer och killar? Vad skulle ni vilja ändra på? Hur kan man ändra på det? Varje grupp rapporterar vad de kommit fram till. Diskussion Är det möjligt att uppfylla kraven? Ställer vi själva de här kraven på killar och tjejer? Ställer vi upp på kraven? Varför är det så här? Avslutning Hur tycker ni att det var idag? Var det något som var bra? Var det något som var mindre bra?

25 Anteckningar

26 Här kan du få hjälp Blir du utsatt för brott mot dina mänskliga rättigheter och vill göra något åt detta kan du söka stöd och hjälp genom att kontakta följande: BRIS BRIS är en organisation som bistår barn som far illa och utgår från deras behov. Du som är upp till 18 år kan anonymt ringa och prata med vuxna på BRIS. BRIS betalar samtalet och det syns aldrig på din telefonräkning att du har ringt till Barnens Hjälptelefon. Alla vuxna på Barnens Hjälptelefon har tystnadsplikt. Barnens Hjälptelefon: Webbplats: Elektra Elektra är en organisation som arbetar med tjejer och killar som lever i hedersrelaterat förtryck och konfl ikter. Elektra erbjuder stödjande samtal via telefon och e-post. Både killar och tjejer kan vända sig hit. Läs mer på webbplatsen: tfn: Kvinno- och tjejjourer Hos tjej- och kvinnojourer kan du som ringer välja att vara anonym. Alla jourkvinnor har tystnadsplikt. Webbplatser:: RFSL RFSL Rådgivningen Skåne ger stöd och råd till den som är utsatt för hedersrelaterat våld på grund av sexuell läggning. De har en telefonjour och ska starta en stödgrupp. Webbplats: Rädda Barnen Rädda Barnen är en organisation som kämpar för barns rättigheter genom att väcka opinion och stödja barn i utsatta situationer. De har en särskild webbplats, www. fl icka.nu, för fl ickor som lever i dubbla kulturer och som tvingas att leva ett liv som de inte vill leva. Telefon fl icka.nu: Webbplats: icka.nu Röda Korsets ungdomsförbund Röda Korsets ungdomsförbund bedriver verksamheten Jourhavande Kompis som arbetar direkt med barn och ungdomars trygghet. Det är en telefonjour, dit du kan ringa anonymt när du behöver prata med någon. De som svarar är unga och de har 100 procents tystnadsplikt. Jourhavande kompis: Webbplats: Systerjouren Somaya Systerjouren Somaya är en kvinnojour med mer än 10 års erfarenhet av att särskilt möta kvinnor med utländsk härkomst och kvinnor med muslimsk bakgrund. De ger råd, stöd och hjälp till självhjälp via jourtelefonen som har öppet alla dagar De har tre skyddade boende varav ett boende är särskilt för kvinnor med hedersrelaterad problematik. De talar över 30 språk. Telefon: Webbplats: Kvinnors nätverk Stöd för kvinnor med invandrarbakgrund som utsätts för familjerelaterat våld Brottsofferjouren Nationell brottsofferjour: Risk Riksföreningen stoppa kvinnlig könsstympning OBS! Glöm inte att du kan prata med skolsköterskan, kuratorn och ungdomsmottagningen.

27 Anteckningar

28 Anteckningar

29 Anteckningar

30 Anteckningar

31

32 Hederssnack är ett projekt för att arbeta med för att förebygga hedersrelaterad kontroll. Vill du veta mer Kontakta Iman Hussein Tel

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004 Johanna, Yohanna -lärarhandledning Tage Granit 2004 Syfte Syftet med lärarhandledningen är att skapa olika sätt att bearbeta filmen och teaterföreställningens tema; mobbing och utanförskap. Genom olika

Läs mer

➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda

➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda ➊ Nu börjar cirkeln! Det är viktigt att cirkeldeltagarna känner att starten blir bra. Ett sätt kan vara att göra starten lite mjuk, till exempel genom att börja fråga hur de olika deltagarna fick höra

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Se mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund

Se mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund sidan 1 Författare: Bente Bratlund Vad handlar boken om? Jonna och Sanna var bästa kompisar och gjorde allt tillsammans. De pratade om killar, viskade och skrattade tillsammans, och hade ett hemligt språk

Läs mer

Vad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Bort från dig Lärarmaterial. Författare: Tomas Dömstedt

Vad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Bort från dig Lärarmaterial. Författare: Tomas Dömstedt sidan 1 Författare: Tomas Dömstedt Vad handlar boken om? Lukas är orolig för att Jonna är på fest utan honom. Han skickar ett antal sms till henne men får bara ett enda svar. Lukas kan inte slappna av

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan Identitet Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan 1. måndag 27/4 lektion 2. måndag 4/5 lektion 3. OBS! fredag 8/5 lektion 4. måndag 11/5 lektion 5. måndag 18/5 studiedag 6. måndag 25/5 lektion för

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN 01 LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN MÅLGRUPP: GYMNASIET LÄRANDEMÅL Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen samt att delta på ett konstruktivt sätt i förberedda

Läs mer

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Jojo, som är tillsammans med Ivar. Ivar gillar att ta bilder av Jojo, när hon är lättklädd eller naken. Han lovar Jojo, att

Läs mer

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen grundar sig på bestämmelser i 14a kap. skollagen (1985:1100), diskrimineringslagen (2008:567) och och

Läs mer

Dokumentation från utbildningsdag sex och samlevnad Tjörn september 2001.

Dokumentation från utbildningsdag sex och samlevnad Tjörn september 2001. Dokumentation från utbildningsdag sex och samlevnad Tjörn september 2001. Namnståupp Gruppen sitter i cirkel. Först reser sig var och en i tur och ordning och i lugnt takt och säger sitt förnamn. Därefter

Läs mer

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN 01 LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN MÅLGRUPP: ÅRSKURS 7-9 LÄRANDEMÅL Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikations situationen samt att delta på ett konstruktivt sätt i

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Skolbesöksmanual Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Ungdomsgruppen i Helsingborg startades hösten 2010 och arbetar mycket med att besöka skolor och klasser för att väcka tankar om

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Hedersrelaterad brottslighet

Hedersrelaterad brottslighet LÄRARHANDLEDNING Hedersrelaterad brottslighet Illustration: Anders Worm Innehåll Lärarhandledning för en fallstudie om vad som händer när en närstående slår eller utsätter en familjemedlem för andra sorters

Läs mer

Makt, kultur, sexualitet

Makt, kultur, sexualitet Makt, kultur, sexualitet Hur hänger det ihop? Handledning för dialog med ungdomar Ett dialogprojekt med ungdomar från gymnasieskolor i Göteborg av ungdomsmottagningarna i Göteborg 2006 Makt, kultur, sexualitet

Läs mer

TOLERANS 5 GRÄNSLÖSA RELATIONER

TOLERANS 5 GRÄNSLÖSA RELATIONER SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: TOLERANS LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och

Läs mer

Värderingsövning -Var går gränsen?

Värderingsövning -Var går gränsen? OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning

Läs mer

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL RAOUL 2015 SKOLMATERIAL Den 27 augusti är Raoul Wallenbergs dag, Sveriges nationella dag för medmänsklighet, civilkurage och alla människors lika värde. Inför denna dag erbjuder vi på Raoul Wallenberg

Läs mer

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan

Läs mer

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING TRIS tjejers rätt i samhället TRIS Bildades 2002 i Uppsala. Ideell organisation. Partipolitiskt och religiöst obunden. Arbetar för barn, ungdomars och kvinnors rättigheter. TRIS utgångspunkt är att alla

Läs mer

PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK

PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK PEDAGOGISKT MATERIAL OM BROTT I NÄRA RELATIONER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK Det kan vara svårt att prata om svartsjuka och våld i nära relationer. Vad är okej och inte i en relation? Vad kan

Läs mer

Ett steg fram. Förberedelse. Genomförande

Ett steg fram. Förberedelse. Genomförande Ett steg fram Vilka möjligheter du har till jobb, bostad och utbildning varierar mycket beroende på exempelvis din hudfärg, kön och sexualitet, vilken klass du kommer ifrån och vilken funktionsförmåga

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Att använda svenska 2

Att använda svenska 2 Att använda svenska 2 Att använda svenska 1-4 är ett undervisningsmaterial utformat för att hjälpa eleverna att nå gymnasiesärskolans mål i ämnet svenska. Uppgifterna är utformade för att läraren både

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet. Det kan ha varit ett LAN, ett musikarrangemang, en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske skött ett

Läs mer

ATT FÅ VARA SIG SJÄLV

ATT FÅ VARA SIG SJÄLV ATT FÅ VARA SIG SJÄLV om livsstilar, identitet normer och grupptillhörighet. Mikael C. Svensson LIVSSTIL Livsstil är hur livet levs, vad man tycker om och livsinnehåll som man väljer själva, men som delas

Läs mer

LÄGGA GRUNDEN ATT BÖRJA PRATA OM SEXUALITET

LÄGGA GRUNDEN ATT BÖRJA PRATA OM SEXUALITET LÄGGA GRUNDEN Det är viktigt att avsätta tid för den startsträcka som ofta behövs för att sätta sexualundervisningen i ett sammanhang och skapa förtroende. I detta kapitel finns tips och metoder för att

Läs mer

Lidingö Lotta Armijo Holmberg & Anja Norell

Lidingö Lotta Armijo Holmberg & Anja Norell Jacob Jacob har flera nära kompisar. De hänger mycket både i skolan och på fritiden, har många gemensamma intressen och har jättekul tillsammans. Jacobs familj tycker det är konstigt att de flesta av kompisarna

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv Ett av de mest grundläggande dokumenten för allt som berör barn och unga är FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta gäller allt från lagstiftning,

Läs mer

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun 2014-09-18 Nf 149/2012 Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Syfte...

Läs mer

För mångfald mot diskriminering

För mångfald mot diskriminering För mångfald mot diskriminering Röda Korsets byrå mot diskriminering Startade i maj 2006 Drivs av Röda Korset, region Norra Norrland Finansieras av Ungdomsstyrelsen (f.d. Integrationsverket) samt EU:s

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

Centralt innehåll och förmågor som tränas enligt Lgr 11:

Centralt innehåll och förmågor som tränas enligt Lgr 11: SIDAN 1 Författare: Jim Højberg Vad handlar boken om? Alex har alltid varit klassens nörd, men nu har det plötsligt vänt. Både Mia och Asmila är kära i honom, och ikväll ska han på bio med Asmila. Alex

Läs mer

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD. Ungdomarnas mänskliga rättigheter kränks. I mitt arbete träffar jag ungdomar som lever under förhållanden som inte är förenliga med

Läs mer

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs

Läs mer

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING

HEDERSRELATERAT FÖRTRYCK OCH VÅLD BLAND UNGDOMAR MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING TRIS tjejers rätt i samhället TRIS Bildades 2002 i Uppsala. Ideell organisation. Partipolitiskt och religiöst obunden. Arbetar för barn, ungdomars och kvinnors rättigheter. TVÅ VIKTIGA FRÅGOR Är det något

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet.

Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet. Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet. Förord Kvinnorörelsen har uppnått mycket i arbetet mot mäns våld mot kvinnor och för ett jämställt samhälle. Med nästa stora

Läs mer

2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Upprättad september 2014 I samarbete med personal, elever, föräldrar och rektor samt fastställd av rektor. 2014-09

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention

Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Barns perspektiv Om barns idrott och FN:s barnkonvention Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet

Läs mer

Inspirationsmaterial till häftet

Inspirationsmaterial till häftet Inspirationsmaterial till häftet För dig som arbetar med barn i åldrarna 5 till 9 år inom förskolan och skolan. 1 INNEHÅLL 1. VARFÖR ARBETA MED BARNKONVENTIONEN?... 3 2. SAMLINGARNA... 4 3. VERNISSAGE...

Läs mer

Flickors sätt att orientera sig i vardagen

Flickors sätt att orientera sig i vardagen Flickors sätt att orientera sig i vardagen av Emily Broström Flickor och pojkar konstruerar sina identiteter både med och mot varandra. Man försöker förstå sig själv i förhållande till andra, men under

Läs mer

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolläraren i samråd med all personal

Läs mer

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna?

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? ationer med ch våld. Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? FÖRORD Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas

Läs mer

Diskriminering och fördomar. Alla skall ha rätt att bli behandlade lika.

Diskriminering och fördomar. Alla skall ha rätt att bli behandlade lika. Diskriminering och fördomar Alla skall ha rätt att bli behandlade lika. Om arbetet Vi är två ungdomar som har sommarjobbat med Agenda 21 och folkhälsofrågor under fyra veckor. Som eget arbete valde vi

Läs mer

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se VÄRDERINGSÖVNINGAR Värderingsövningar är ett pedagogiskt sätt att träna sig i att stå för en åsikt och ett bra sätt att inleda samtal i frågor som saknar givna svar. Deltagarna ges tillfälle att tänka

Läs mer

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön. Möjligheter Uppgiften Har alla människor i Sverige likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning, välja bostad, få ett jobb samt att lyckas inom de områden i livet som är viktiga? Beskriv, resonera

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för KunDa

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för KunDa Plan mot diskriminering och kränkande behandling för KunDa Vision Alla bidrar till en öppen och positiv arbetsmiljö. Respekten för varje människa är ett självklart ställningstagande. En arbetsmiljö fri

Läs mer

Elevernas likabehandlingsplan

Elevernas likabehandlingsplan Elevernas likabehandlingsplan Beringskolan augusti - 2011 Du och jag och alla barn har rätt att leva i trygghet. ALLA HAR RÄTT ATT VARA MED! Alla är lika viktiga oavsett ålder! Alla behövs! Vad kan du

Läs mer

Barn för bjudet Lärarmaterial

Barn för bjudet Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Oscar K. Vad handlar boken om? Boken handlar om en kille och en tjej som brukar träffas och spela spel. En dag när de träffas, börjar de prata om barn och om hur barn blir till. De

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö

Läs mer

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Textstöd till oh-bild 1 Myter Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att

Läs mer

Sida 1(8) Likabehandlingsplan. Olympens förskola. Likabehandlingsplan. Upprättad i oktober 2011

Sida 1(8) Likabehandlingsplan. Olympens förskola. Likabehandlingsplan. Upprättad i oktober 2011 Sida 1(8) Olympens förskola Likabehandlingsplan Upprättad i oktober 2011 2 Bakgrund och syfte Den nya lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67)

Läs mer

INNEHÅLL: OM HEDERSPROBLEMATIK DETTA ÄR EN HEDERSAMBASSADÖR UPPLÄGG FÖR KLASSBESÖK METODER KONTAKTUPPGIFTER UTDRAG UR FN:S FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA

INNEHÅLL: OM HEDERSPROBLEMATIK DETTA ÄR EN HEDERSAMBASSADÖR UPPLÄGG FÖR KLASSBESÖK METODER KONTAKTUPPGIFTER UTDRAG UR FN:S FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA INNEHÅLL: OM HEDERSPROBLEMATIK DETTA ÄR EN HEDERSAMBASSADÖR UPPLÄGG FÖR KLASSBESÖK METODER KONTAKTUPPGIFTER UTDRAG UR FN:S FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA UTDRAG UR BARNKONVENTIONEN 1 OM HEDERSPROBLAMETIK

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING Montessoriförskolan Makrillen 1 (7) INNEHÅLL VÅRA BARNS RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER... 3 DEFINITIONER... 3 1. Kränkande behandling... 3 2. Diskriminering...

Läs mer

Plan mot Diskriminering Och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering Och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering Och Kränkande behandling Förskolan Humlan Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Planen mot diskriminering och kränkande behandling

Planen mot diskriminering och kränkande behandling Planen mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Ekorren Avdelning Nyckelpigan 2013 Nyckelpigans plan mot diskriminering och kränkande behandling - Ingen får skada mig och jag får inte skada

Läs mer

Beslutet. Bakgrund. Läsförståelse. Arbetsmaterial till. Skriven av: Hans Peterson

Beslutet. Bakgrund. Läsförståelse. Arbetsmaterial till. Skriven av: Hans Peterson Arbetsmaterial till Beslutet Skriven av: Hans Peterson Bakgrund Det här materialet kompletterar boken Beslutet. Det kan användas individuellt eller i grupp. Om rubriken följs av symbolen: (+) innebär det

Läs mer

Varje elev skriver ner så många förslag som den kan komma på. Samla förslagen på blädderblock. (välj ålder som ligger ca 2 år över

Varje elev skriver ner så många förslag som den kan komma på. Samla förslagen på blädderblock. (välj ålder som ligger ca 2 år över Jämställdhet och betygsskillnader Storyline Nyckelfrågor Aktiviteter Gruppering Material Resultat 1. Tonåringarna Vilka ord tror ni vi kan använda för att beskriva 17-åringar? Varje elev skriver ner så

Läs mer

Veronica s. Dikt bok 2

Veronica s. Dikt bok 2 Veronica s Dikt bok 2 Det är bra att ha en syster Min syster betyder så mycket för mig. Jag vet att hon betyder likadant för mig. Om jag vill henne något så vet jag att hon finns där för mig. Jag är glad

Läs mer

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12.

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12. Likabehandlingsplan Stenbitens förskola 2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller 2014.12.05 2015.12.05 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition av diskriminering, trakasserier

Läs mer

FÖRSKOLAN SOLSTRÅLENS

FÖRSKOLAN SOLSTRÅLENS FÖRSKOLAN SOLSTRÅLENS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING 2013/14 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja barns lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015 Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt 2014- okt 2015 Varför en likabehandlingsplan? Det finns två lagar som styr en skolas likabehandlingsarbete, skollagen och diskrimineringslagen. Syftet med

Läs mer

Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet.

Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet. Identitet Lektion 1 Identitet Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet. Forskning visar att människor som inte känner sig säkra i sin

Läs mer

Första hälpen Andra hjälpen Tredje hjälpen eller något vid sidan av

Första hälpen Andra hjälpen Tredje hjälpen eller något vid sidan av Första hälpen Andra hjälpen Tredje hjälpen eller något vid sidan av Inledning Det här temanumret producerades i samband med projektet No More Violence. Det är ett samarbete mellan vänkommunerna Haninge,

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Elevernas egen tolkning av Åk 6 9

Elevernas egen tolkning av Åk 6 9 Elevernas egen tolkning av Åk 6 9 Alla skolor ska ta fram en Likabehandlingsplan. Där ska det stå vad skolan ska göra för att alla elever ska behandlas lika och slippa bli kränkta. I den här tidningen

Läs mer

För Lövskatans Förskola

För Lövskatans Förskola För Lövskatans Förskola 2013-2014 Varför har vi en plan mot diskriminering och kränkande behandling? Förskolan har i uppdrag att arbeta för en förskolemiljö som är fri från diskriminering, trakasserier

Läs mer

Solglimtens. Likabehandlingsplan. En plan mot kränkande behandling. Våga vara

Solglimtens. Likabehandlingsplan. En plan mot kränkande behandling. Våga vara Solglimtens Likabehandlingsplan En plan mot kränkande behandling Våga vara Jag vill som en blomma stark tränga tyst igenom asfaltsvägenshårda mark att slå ut i blom. Våga vara den du är och våga visa vad

Läs mer

Idéer för sexualundervisningen

Idéer för sexualundervisningen Idéer för sexualundervisningen Både nya och erfarna lärare kan hitta inspiration i vår idébank. Du får använda materialet fritt och kopiera våra förslag. Om du själv har goda erfarenheter eller idéer som

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Ska vi ses? Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Eleverna tränar på att: Författare: Mårten Melin

Ska vi ses? Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Eleverna tränar på att: Författare: Mårten Melin sidan 1 Författare: Mårten Melin Vad handlar boken om? Maria sitter på tåget och ska åka till sin mormor i Göteborg. Mittemot Maria sitter en jättesnygg tjej som läser dikter. Det brukar Maria också göra.

Läs mer

Ett steg framåt. Material Time Age C6 2x40 min 16-17. Nyckelord: Likabehandling, könsidentitet, hbt, normer/stereotyper. Innehåll

Ett steg framåt. Material Time Age C6 2x40 min 16-17. Nyckelord: Likabehandling, könsidentitet, hbt, normer/stereotyper. Innehåll 1 Ett steg framåt Nyckelord: Likabehandling, könsidentitet, hbt, normer/stereotyper Innehåll En reflektionsövning under vilken eleverna föreställer sig att de är någon annan person och reflekterar över

Läs mer

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor. Forfattare: Mårten Melin

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor. Forfattare: Mårten Melin sidan 1 Forfattare: Mårten Melin Vad handlar boken om? Boken handlar om Emma och Måns. De är tillsammans. Efter att ha varit på museet med klassen ska Måns sova över hos Emma. Emma vill att Måns ska sova

Läs mer

Inför föreställningen

Inför föreställningen LÄRARHANDLEDNING Tage Granit 2008 Inför föreställningen Förberedelser Innan man går med sina elever på teater är det alltid bra att prata igenom om hur det är att gå på teater och hur man uppför sig. Orka

Läs mer

Boken beskriver hur det känns att vilja vara tillsammans med någon. Den handlar om de drömmar och förväntningar som finns i ett förhållande.

Boken beskriver hur det känns att vilja vara tillsammans med någon. Den handlar om de drömmar och förväntningar som finns i ett förhållande. Arbetsmaterial till Tröjan Skriven av: Per Alexandersson Bakgrund Det här materialet kompletterar boken Tröjan. Det kan användas individuellt eller i grupp. Om rubriken följs av symbolen: (+) innebär det

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Ett samarbete mot utanförskap och mobbning

Ett samarbete mot utanförskap och mobbning Lärarhandledning Ett samarbete mot utanförskap och mobbning Gilla: Hata Horan har kommit till genom ett samarbete mellan Johanna Nilsson, Pocketförlaget och Friends. Vi vill att du som läser ska bli berörd,

Läs mer

Jag vill inte Lärarmaterial

Jag vill inte Lärarmaterial sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Dina och Isak. De har varit tillsammans länge och Isak har flyttat in till Dina. Dina älskar Isak och tycker att de har det

Läs mer

Webbmaterial. Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö

Webbmaterial. Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö Webbmaterial Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö Instruktion handlingsplan för konflikträdda Syftet med denna handlingsplan är att på ett enkelt sätt, utan förberedelser,

Läs mer

Om barns och ungas rättigheter

Om barns och ungas rättigheter Om barns och ungas rättigheter Att barn och unga har egna rättigheter har du kanske hört. Men vad betyder det att man har en rättighet? Sverige och nästan alla andra länder i världen har lovat att följa

Läs mer

GENDER. diskutera könsroller. Handledarmaterial

GENDER. diskutera könsroller. Handledarmaterial GENDER diskutera könsroller Handledarmaterial Till ledaren Det här materialet är tänkt att ge en inblick i kvinnans situation världen över. Genom att visa bildspelet och sedan ha diskussionsgrupper hoppas

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid. 1 Visste du Material Time Age B5 20 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, mänskliga rättigeter, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett frågeformulär med frågor

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer