Resultat från fyra fokusgrupper i Mölndals Stad angående unga tjejers psykosociala hälsa. Februari 2006 Splitvision Research

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Resultat från fyra fokusgrupper i Mölndals Stad angående unga tjejers psykosociala hälsa. Februari 2006 Splitvision Research"

Transkript

1 Resultat från fyra fokusgrupper i Mölndals Stad angående unga tjejers psykosociala hälsa Februari 2006 Splitvision Research

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 5 Läsanvisningar 6 Hur undersökningen har genomförts 7 Hur ser tjejers värld ut? 8 14 Upplevda förväntningar Tjejernas egna förklaringar & tolkningar till ohälsa Strukturell ohälsa en reflektion Om Splitvision Research 30 2

3 Sammanfattning På uppdrag av Hälsorådet, Mölndal Stad har Splitvision Research genomfört en kvalitativ undersökning med hjälp av fyra fokusgrupper. Fokusgrupperna genomfördes under vecka Syftet med denna undersökning är att nå en ökad förståelse för varför unga tjejer mår dåligt. En ung tjej idag ska vara sig själv, sköta skolan, vara snygg och social. Det man kan se är att utseende, kläder och smink får ett stort utrymme i tjejernas liv. Tjejernas vardag handlar mycket om skolan, läxor, prov, träning, andra fritidsaktiviteter, kompisar och chat. När det gäller psykosocial ohälsa ser vi två distinktioner: att må dåligt på grund av utanförskap och att må dåligt på grund av stress och prestationskrav. Att må dåligt på grund av utanförskap När det gäller att må dåligt på grund av ett utanförskap för tjejerna i fokusgrupperna ett antagande resonemang där de beskriver andra ungdomars situation. De beskriver utanförskap, mobbning, konflikter mellan föräldrar samt föräldrar som försummar sina barn som orsaker till att man kan må dåligt. Att må dåligt på grund av stress och prestationskrav Att må dåligt på grund av stress och prestationskrav berör tjejernas egna beskrivningar av sin vardag. Som orsaker till att de mår dåligt anger tjejerna: prestationskrav (tjejerna lyfter fram att det främst är de själva som ställer krav, men några av tjejerna lyfter även fram att lärare och föräldrar ställer krav) stress (svårigheter att få tiden att räcka till för skola, kompisar, fritid) krav på att ta hand om sitt utseende konflikter med kompisar samt konflikter med föräldrar Strukturell ohälsa Vi tror att de faktorer som vi presenterar under Må dåligt på grund av utanförskap och Må dåligt på grund av stress och prestationskrav kan ha sin grund i förhållanden och omständigheter på en strukturell nivå. Vi ser främst tre strukturer som resulterar i krav på tjejer: Krav på prestation, att vara duktig Krav på att ta hand om sitt yttre, att se bra ut Krav på social kompetens, att ha kompisar För att få läsa på gymnasiet krävs det att man har bra grundskolebetyg. För att läsa på högskolan måste man ha bra gymnasiebetyg. För att få jobb krävs inte bara bra högskolebetyg, det krävs även att man har rätt kontakter och är från rätt social kontext. Genom att den som är ung idag ges möjlighet att bli vad hon eller han vill (med rätt kontakter och hårt arbete och rätt utbildning) är hon eller han därmed själv ansvarig för sin egen framgång. 3

4 De individualistiska och elitistiska samhällsstrukturerna, som skapar tankemönster och aktionsfält där man exempelvis själv ska vara ansvarig och högpresterande, är svårhanterliga och osäkra. Något mer konkret och hanterbart är ens image och utseende. Det handlar inte om vad man är utan om vad man vill vara. Här blir kläder, smink och utseende viktiga, hanterbara verktyg för att man ska kunna hantera sin image. 4

5 Inledning Mänskligheten behöver gå framåt med de fräscha tankar och värderingar som många unga människor har, de unga ska spränga gränser eftersom utvecklingen måste röra sig framåt genom dem, så har det alltid varit och så ska det vara. skriver Katarina Pietrzak i boken Så ung och så duktig! Pietrzak resonerar om hur viktigt det är att vi ger ungdomar förutsättningar och möjligheter att brinna och visa engagemang. Vi får inte ta kraften från våra framtida samhällsförbättrare. Detta är det första av två citat som vi önskar inleda denna rapport med då dessa citat synliggör vikten av ungdomsundersökningar. Det andra citatet är från ungdomsforskare Thomas Ziehe: Ungdomars situation idag blir inte begriplig enbart genom att äldre erinrar sig om sin ungdom. En sådan självbiografisk jämförelse är inte bara haltande; den är direkt vilseledande. Symptom på psykosocial ohälsa kan vara att man känner sig stressad, har svårt att sova, har huvudvärk och känner oro. Besväras man av symptom som dessa finns det brist på återhämtning och rekreation, faktorer som är viktiga för vår allmänna hälsa. Denna undersökning har skett på uppdrag av Hälsorådet, Mölndals Stad, då de i en tidigare genomförd enkätundersökning (ungdomsenkäten Läget? från 2004), har reagerat på att fler unga tjejer än killar uppger att de mår dåligt. Vi vill passa på och tacka alla tjejer som har deltagit i fokusgrupperna. Utan Er insats hade denna undersökning inte varit möjlig att genomföra. Vi vill också tacka den skolpersonal som har varit behjälplig vid rekrytering av deltagare och bistått med lokaler. Citera och använd gärna resultatet i rapporten, men uppge källan, Splitvision Research. Omslagsillustrationen är gjord av Marika Sigvardsson. Vi tror att det är bra att göra som Mölndals Stad gör, att man tar ungdomars situation på allvar och att man lyssnar till och efterfrågar ungdomarnas förklaringar till de delar i tidigare undersökningar som vuxenvärlden önskar förstå bättre. Denna rapport handlar om unga tjejers psykosociala ohälsa. Med psykisk ohälsa menar vi att man mår dåligt på grund av att ens välbefinnande och ens känslomässiga liv påverkas negativt. Social ohälsa innefattar att man mår dåligt på grund av att ens sociala interaktion begränsas eller påverkas negativt. 5

6 Läsanvisningar Tanken är att rapporten ska kunna läsas avsnittsvis. Därför upprepas vissa uppgifter i rapportens olika avsnitt och kapitel. I följande kapitel Hur undersökningen har genomförts går vi igenom hur undersökningen har genomförts och syfte med undersökningen. I kapitlet Hur ser tjejers värld ut? återgivs den beskrivning som tjejerna ger av sin vardag. I kapitlet Upplevda förväntningar erhålls en bild av hur tjejerna själva beskriver hur det är att vara ung tjej, vilka egenskaper de framhäver hos sina förebilder samt vad det är som gör att tjejer får status. I Tjejernas egna förklaringar & tolkningar till ohälsa går vi in på tjejernas beskrivning av sin situation i relation till psykosocial ohälsa. I Strukturell ohälsa en reflektion reflekterar vi i egenskap av samhällsundersökare runt tjejernas beskrivna situation. 6

7 Hur undersökningen har genomförts Syfte värderingsövningar och visualiseringsövningar samt med projektionstekniker för att på så sätt lyfta fram nyanserade beskrivningar av verkligheten. I syfte att få en ökad förståelse för varför unga tjejer mår dåligt samt insikt i hur det är att vara ung tjej idag har vi diskuterat runt ämnen som till stor del haft fokus på tjejernas beskrivningar av sin situation, sina upplevelser, sitt aktionsutrymme och sina förklaringsmodeller runt psykosocial ohälsa. I enkätundersökningen Läget genomförd av Mölndals Stad, 2004, framkom det att framförallt tjejer mår dåligt. Syftet med denna undersökning är att nå en ökad förståelse för varför unga tjejer mår dåligt. Metod På uppdrag av Hälsorådet, Mölndal Stad har Splitvision Research genomfört en kvalitativ undersökning med hjälp av fyra fokusgrupper. Målgruppen är den vanliga tjejen i Mölndals Stad. Tre fokusgrupper genomfördes med tjejer i år 8 (Lindhagaskolan, Almåsskolan och Sörgårdsskolan) och en fokusgrupp med tjejer i år 2 på gymnasiet (Krokslättsgymnasiet). Fokusgrupperna med högstadietjejerna bestod av 6-8 deltagare per grupp. Fokusgruppen med gymnasietjejer bestod endast av tre deltagare på grund av sjukdom den dagen. Fokusgrupperna genomfördes under vecka Under ledning av en diskussionsledare genomfördes diskussioner och övningar med tjejerna under cirka två timmar. Vi har i fokusgrupperna arbetat med både attityd- och 7

8 Hur ser tjejers värld ut? Tjejernas egna beskrivningar av hur det är att vara ung tjej idag kretsar mycket kring utseende och prestationer. De pratar om att man måste vara snygg och bry sig om sitt utseende på olika sätt (till exempel smink, kläder, äta rätt). I deras vardag finns även skola, fritidsaktiviteter, chat, kompisar och i viss mån killar. Nedan kommer vi att gå in mer på hur tjejerna beskriver sin vardag i termer av utseende, hur de beskriver sina föräldrars syn på hur det är att vara ung tjej idag, fritidsaktiviteter, relationer, hur de ser på framtiden samt idealbilder som de har. The look alike tribe Olika markörer som ungdomarna använder för att skapa en gemenskap, för att uttrycka vi, kan vara utseende (klädstil, smink, hårfrisyr), musikstil, fritidsaktiviteter med mera. Att visa på sin unikhet är något som framhävs som viktigt av alla tjejer i alla fokusgrupper. Som vi ser det kan man säga att tjejer förses med samma attribut att skapa sin unika stil med. Detta verkar dock inte vara problematiskt för de flesta tjejer då det unika inte egentligen är det som eftersträvas utan man vill bekräfta tillhörighet till gruppen. Trots att tjejerna använder samma unika klädstilar (med viss variation för grupptillhörighet) för att framhäva sin personlighet, blir de inte förbleknade kopior av varandra då deras naturliga individualitet lyser igenom. Utseende Tjejerna i fokusgrupperna pratar mycket om att utseende är viktigt för unga tjejer och att tjejer alltid ska vara snygga. De menar att en del tjejer tränar väldigt mycket och många tänker på vad de äter för att inte bli för tjocka. Vissa av tjejerna uttrycker att det inte är viktigt med utseende vilket är en sanning med modifikation. Utseende har betydelse för tjejerna, men det är samtidigt viktigt för dem att inte framstå som för ytliga. Tjejerna pratar mycket om att kunna vara sig själva (vilket innebär att man ska kunna uttrycka vem man är, men göra det inom ett visst ramverk, se the look alike tribe nedan). Kläder Kläder är viktiga, enligt många av tjejerna i fokusgrupperna. Flera har sagt att kläder visar ens personlighet. -Man ser vad det är för en människa om man kollar på kläderna. Som vi ser det finns det en oskriven lag (klädkod) för inom vilka ramar tjejer kan uttrycka sin identitet genom sin klädsel. Det kan å ena sidan kännas fel att klädkoderna ska vara formaliserade, å andra sidan kan man säga att detta är ett steg in i socialiseringen. Tjejerna lär sig att anpassa sig, så att de en dag kan röra sig i vuxenvärlden. Tjejerna lär sig att anpassa sin klädstil enligt de klädkoder som finns. Under denna period testas gränser med olika klädstilar och man ser vad det innebär att gå över gränserna. Vissa ungdomar 8

9 behöver stora markeringar för att gränserna ska synliggöras för dem, andra behöver mindre markeringar. Smink Liksom klädstilen ingår smink i en social kontext med koder som tjejerna lär sig att uttrycka. Även de tjejer som väljer att inte sminka sig uttrycker sin identitet genom detta ställningstagande. Alla tjejerna i fokusgrupperna sminkar sig mer eller mindre. Tjejerna pratar mycket om att det råder utseendefixering och att smink, kläder och smycken är viktiga. Samtidigt resonerar de om att det inte skulle göra något om man till exempel inte sminkade sig en dag innan man går till skolan. Detta skulle inte gå obemärkt förbi utan de skulle få kommentarer eller frågor om varför de inte gjort det, men det skulle vara okej att göra det. Steget för dem att komma helt osminkade till skolan känns dock långt. När bestämmer en tonårstjej över sin kropp? I syfte att synliggöra tjejernas tankar runt den egna kroppen diskuterade vi med tjejerna i fokusgrupperna om vad de anser att de själva bestämmer över och vad de inte bestämmer över när det gäller sina kroppar. Ungdomar uppfostras idag överlag till att vara självständiga varelser som tar ansvar för sig själva och sina handlingar. De är emellertid inte ansvariga för allt som har med deras kroppar att göra. För att exempelvis kunna tatuera sig eller pierca sig måste man vara myndig (eller ha förmyndares godkännande). Kläder och klädstil När upplever tonårstjejer att de har rätt att bestämma över sin kropp? Ja. Splitvisions kommentarer Ingår i en social kontext. Smink Ja. Ingår i en social kontext. Tatuering Nej. Piercning Nja. Tjejerna hänvisar till att lagen kräver en 18- årsgräns. Sex Ja, gentemot sig själv. Ja, gentemot föräldrar. Ja, gentemot pojkvänner. Tjejerna uppger samtidigt att de kunde uppleva en osynlig press i förhållande till pojkvänner. Tabell 1 När upplever tonårstjejer att de har rätten att bestämma över sin kropp? Tjejerna menade överlag att de själva bestämmer vad de har på sig för kläder. Några av tjejerna resonerade att föräldrarna inte bestämmer vad man ska ha på sig, men att de kan bestämma vad man inte ska ha på sig. Några av tjejerna har sagt att: Slampig klädsel kanske föräldrarna har rätt att säga till om, så att man inte ger fel signaler. Vissa av tjejerna har själva -Min mamma tycker att jag får ha hand om studiebidraget. på mig vad jag vill, men till en viss Flertalet av tjejerna kostnad. bestämmer dock vad de ska köpa för kläder, men det är föräldrarna som betalar. 9

10 Enligt tjejerna i fokusgrupperna bestämmer föräldrarna inte när det gäller smink. De [föräldrarna] kan ju säga -Min lillasyster som går i 3:an sminkar sig, det är jättefult men vad de tycker, men vi har mamma säger inte något. rätt att se ut som vi vill. Enligt tjejerna bestämmer dock föräldrarna om det är okej att de till exempel piercar sig eller tatuerar sig. När det gäller piercning bör man, enligt tjejerna, vara myndig för att pierca sig eller ha föräldrarnas godkännande om man vill göra det tidigare (15 år är i så fall en bra ålder enligt vissa av tjejerna). Samtliga tjejer resonerade om att det var värre att tatuera sig än att pierca sig eftersom det är svårare att ta bort en tatuering än en piercning. Tjejerna upplever inte att deras föräldrars syn om när det är okej att ha sex skiljer sig så mycket från deras egen. I fokusgrupperna pratar tjejerna om att ungdomar vanligtvis väntar med att ha sex tills man känner sig mogen för det (något som de menar är individuellt och tidpunkten skiljer sig från person till person) och de upplever att det är helt okej. Vid en specifik förfrågan uppger en del av tjejerna att de tycker att man bör vara runt år, inte yngre i alla fall. Flera av tjejerna tyckte att 15 år var en bra åldersgräns, men några av tjejerna tyckte att 13 år var en bra åldersgräns. Tjejerna upplever att killar har mer press på sig att ha sex än vad tjejer har. Tjejer kan mer vänta tills det känns rätt medan killar ska göra det så fort de får möjlighet, oavsett om de känner sig mogna för det eller ej. Tjejerna i år 2 i gymnasiet diskuterade runt att en del tjejer som har förhållande kan känna press på sig (osynligt krav av killen) om de inte har sex i förhållandet. Fritidsaktiviteter Tjejernas beskrivning av vad de gör efter skolan är att de oftast är hemma, är med kompisar, chattar på till exempel msn, har fritidsaktiviteter och gör läxor. I stort sett alla tjejerna i fokusgrupperna beskriver att de ägnar sig åt minst en fritidsaktivitet, exempelvis att de spelar handboll, fotboll, dansar, rider, spelar tvärflöjt, sjunger i band och tränar spinning. Aktiviteter som ingår i tjejernas veckoschema Fritidsaktiviteter Skola Chat Andra aktiviteter Frekvens per vecka 2-4 gånger per vecka Plugga. Maximalt upplever de att de har 3 prov, flera läxor och inlämningar per vecka minuter per dag. Hinna med att träffa kompisar och städa sitt rum. Tabell 2 Hur tjejernas veckoschema kan se ut. Flera av tjejerna nämner att de chattar en stund nästan varje dag. Det kan vara med kompisar från deras närmiljö eller med kompisar som man har på nätet. 10

11 Med sina kompisar chattar man till exempel på msn eller så chattar man med sina nätkompisar på till exempel Lunarstorm eller Efterfesten. Chat utgörs ofta av småprat och skvaller. I fokusgrupperna sa tjejerna att problem och andra diskussioner är något de pratar med sina kompisar om när de ses eller via telefon, inte via Internet. Tjejerna resonerade runt vissa föräldrars okunskap om och rädsla för Internet. Som vi ser det är chat på Internet ungdomarnas domän. Ungdomarna är oftast mer kunniga i att använda Internet och att chatta på Internet än vad deras föräldrar är. Många föräldrar förstorar upp de faror som finns när det gäller exempelvis droger och porrindustri på Internet samt personer som använder chat med ont uppsåt. 1 För många ungdomar idag är chat ett naturligt kommunikationsverktyg för att möta andra ungdomar, det är en normal mötesplats. Webben är, som vi ser det, en modern fritidsgård för ungdomarna. Tidspress Tjejernas beskrivning av vardagslivet ger oss en bild av att de lever under en ständig tidspress. De får inte tiden att räcka till riktigt, framförallt inte när det är mycket i skolan. Hur ofta har man möjlighet att bara vara med ett veckoschema som ser ut som i tabell 2? När det gäller prioritering av skola, träning och kompisar verkar de flesta tjejerna vara -Om en kompis mår dåligt ställer man upp. Man pratar och finns där och hjälper till om det är något. överens om att skolan går först. Kompisarna träffar man hela tiden, så de prioriteras sist om det skulle behövas. Skulle det dock vara så att någon kompis behöver prata, skulle de hoppa över träningen för att kunna ställa upp för kompisen. På helgerna är man oftast hemma, tränar, spelar match, är med kompisar, kanske är ett 10-tal personer som kollar på film hemma hos någon. TV-serier TV-serier som tjejerna i år 8 nämner att de följer är främst amerikanska TV-serier som OC, Desperate Housewifes, One Tree Hill och Sjunde himlen. TV-serie Kort kommentar OC OC handlar om relationerna mellan fäder och deras tonåringar, mellan gifta par samt relationerna mellan en grupp ungdomar i södra Kalifornien. Desperate Housewifes Handlar om förortslivet och hemmafruars hemliga liv som inte alltid är som det verkar. One Tree Hill Ungdomarna i serien kämpar för att hitta sina platser i livet. De vuxna i serien kämpar med följderna av de beslut de tog för flera år sedan. Sjunde himlen Prästen Eric Camden och hans fru Annie har alltid fullt upp med sina 7 barn och deras vänner och/eller respektive som kommer och går i hushållet. Tabell 3 TV-serier tjejerna i fokusgrupperna nämner att de följer. 1 Vi vill på intet sätt förringa de faror som vissa ungdomar utsätts för på Internet. I de flesta fall har dock ungdomarna en god nätkultur som innefattar kunskap om källgranskning av informationen som finns på Internet samt netetikett vad gäller kommunikation på Internet (både vad gäller mail och chat). Tjejerna i år 2 i gymnasiet nämner främst att de kollar på OC. 11

12 Tjejerna i fokusgrupperna tycker att OC påverkar dem såtillvida att de är modemedvetna i serien. Tjejerna menar att de lever en lyxigare tillvaro i serien än vad de själva känner igen, men att de känner igen sig i personerna. Det är saker som kan hända på riktigt. Relationer Tjejerna i fokusgrupperna fick fylla i relationscirklar, där de skriftligen (utan att diskutera det högt) skulle ange vilka personer som de anser står dem nära och vem de pratar med när de är glada respektive när de mår dåligt. Kompisar Kompisar på nätet Släkt Killar Några lärare Killkompisar Mor- & farföräldrar Bästa kompisar Mamma & Pappa Syskon Cirkeln nedan (illustration 1) är en sammanställning över personer tjejerna upplever att de har olika nära sig i sina relationer. Den innersta cirkeln symboliserar de personer de upplever att de har närmast sig. I cirklarna som kommer utanför placerar tjejerna personer som står längre bort från dem. I tabell 4 på nästa sida redovisas en sammanställning över vem ungdomarna placerar i den innersta cirkeln i sina relationer och vem de placerar i den innersta cirkeln när de är glada eller mår dåligt. Vi kan se att det inte alltid är så att man pratar med samma kompisar när det handlar om sorg som när det handlar om glädje. Illustration 1 Illustration över hur nära tjejerna anser att deras relationer med olika människor är i förhållande till sig själva. Mår dåligt Flertalet av tjejerna anger att de främst pratar med sin bästa kompis när de mår dåligt, vilket också speglas i de relationsövningar som vi genomförde under fokusgrupperna. På andra plats uppger tjejerna att de pratar med sin mamma när de mår dåligt. Ett fåtal bland tjejerna i fokusgrupperna uppger att de inte pratar med någon (behöver dock inte innebära att de inte har angivit att de har kompisar som de umgås med). Glädje Vissa av tjejerna anger att de pratar med alla (släkt och vänner) när de är glada. Andra uppger att de främst pratar med kompisar eller med familjen när de är glada. 12

13 Umgängestabell Innersta cirkeln Glädje Mår dåligt Relation Mamma Pappa Syskon Bästis Kompis Andra släktingar Annat - Pojkvän 2 - Tänker själv - Annars ingen - Kaninen - Pojkvän - Pojkvän - TV och datorn Tabell 4 Umgängestabellen bygger på de personer som tjejerna har placerat i sin innersta cirkel, som de delar sitt innersta med i sina relationer samt när de är glada respektive mår dåligt. Kompisar En bra kompis är, enligt tjejerna i fokusgrupperna, en person som man litar på, som är snäll, omtänksam, hjälpsam, ärlig, som bryr sig om andra, är sig själv, lyssnar, är förstående och ställer upp. Vi vill dock förtydliga att en det är skillnad mellan kompisar och bästisar. En bästis är en person som står en närmast medan kompisar kan utgöras av de man umgås med. Om kompisen har problem ska man hjälpa honom eller henne. Kompisen ska kunna prata med en och man -Innan hade jag en sämre bästa kanske hoppar över kompis. Jag vågade inte säga allt för träningen för att kunna jag visste inte om hon kunde hantera det ämne jag vill prata om. prata med kompisen. Man för inte vidare det kompisen berättar till andra personer. Är man bra kompisar kan man prata om allt. Pojkvänner Några enstaka personer bland tjejerna i år 8 har en pojkvän. Bland tjejerna i år 2 i gymnasiet är det vanligare. Föräldrar Någon av tjejerna i fokusgrupperna i år 8 pratade om att vara upprorisk mot föräldrar, men överlag nämnde inte tjejerna så mycket om att trotsa sina föräldrar. Visst pratade man om gräl med föräldrar, men det låg på en mer lågmäld nivå (de tjatar om att man ska städa rummet och göra läxan). Framtid Framtiden finns inte i så stor utsträckning hos tjejerna i år 8, de lever mycket i nuet. De flesta har inte funderat över vad de vill göra i framtiden eller vad de ska söka till gymnasiet. De tänker inte så mycket på det och de är inte oroliga över framtidens val. Tjejerna i år 2 i gymnasiet har redan börjat tänka på framtiden i och med att de har valt vad de vill läsa för program på gymnasiet. De funderar över vad framtiden kan ge och oroar sig för om de har gjort rätt val. De är mentalt i framtiden vad gäller aktionsutrymmet i dagens situation. Framtiden begränsar deras aktionsutrymme idag. Tjejerna tycker överlag att det är jobbigt att tänka på framtiden. Det är svårt att veta om man gör rätt, om man kommer att trivas med jobbet och om man vill bli det man läser till. Tjejerna 13

14 pratar med sina föräldrar och kompisar om både osäkerheten och framtidsval. Trots den gymnasieinriktning tjejerna har valt (praktiska program som omvårdnad samt barn och fritid) är samtliga inne på att de ska läsa på högskola antingen med en gång eller efter att de har jobbat ett tag. De anser inte att deras gymnasiala studier är tillräckliga för att få en bra framtid (se avsnitt Strukturell ohälsa). Betygspress Tjejerna i år 8 påpekar att det är viktigt att ha bra betyg då det påverkar vilket program man kommer in på och vad man får för jobb. De säger dock att det inte känns som att det är någon betygshets bland dem. Det kanske kommer i 9:an? Alla tjejerna beskriver att de själva sätter nivån för vad de ska prestera. -Lärare och föräldrar vill att man har bra betyg, men mest press sätter man själv. Tjejerna resonerar lite olika när det gäller prestationskrav. Vissa säger att lärarna pressar dem, att föräldrarna inte ställer krav. Andra menar att det är de själva som sätter krav och att varken föräldrarna eller lärarna gör det. Sammanfattning Tjejerna i fokusgrupperna pratar mycket om att utseende är viktigt för unga tjejer och att tjejer alltid ska vara snygga. Som vi ser det ingår klädstil, smink och hur tjejer väljer att se ut i en social kontext med koder som de lär sig uttrycka som unga. Tjejernas beskrivning av vad de gör efter skolan är att de oftast är hemma, är med kompisar, chattar på till exempel msn, har fritidsaktiviteter och gör läxor. Deras beskrivning av vardagslivet ger en bild av att de lever under en ständig tidspress. Tjejerna i fokusgrupperna uppger att bästa kompisar, föräldrar och syskon står dem närmast i deras relationer. De uppger även att de främst pratar med bästisar men även i viss mån med sin mamma när de mår dåligt. Läser vi mellan raderna kring vad tjejerna har sagt skymtar vi dock en samhällsstruktur där föräldrars förväntningar på att de ska få en så bra framtid som möjligt påverkar ungdomarna. Föräldrarnas förväntningar blir indirekt ett krav på ungdomarna om att vara högpresterande för att kunna komma någonvart i framtiden (se avsnitt Strukturell ohälsa). 14

15 Upplevda förväntningar Förebilder En ung tjej ska, enligt tjejerna i fokusgrupperna, bland annat vara sig själv, vara snygg och sköta skolan. En kompis ska vara förstående, ärlig, snäll och ställa upp för andra. De egenskaper man säger att en kompis ska ha handlar till viss del om hur tjejerna anser att man ska eller borde vara, men kan vara något som man kanske inte alltid själv lever upp till. Egenskaper hos förebilder Hur man ska vara som ung tjej Hur man ska vara som kompis Vara sig själv Vara sig själv Vara sig själv Snäll Sköta skolan Snäll, omtänksam Naturlig Snygg Ärlig Skita i vad andra tycker [man ska tro på Bry sig om utseende Bry sig om andra, ställa upp sina mål och visioner] Målfokuserad Vara social och ha Lyssna ett kontaktnät [indirekt uttalat] Kämpa för det man vill Vara förstående Tabell 5 Tjejernas beskrivning av hur man ska vara ung tjej, hur man ska vara som kompis samt egenskaper som deras förebilder har. Bland de egenskaper tjejernas förebilder har återfinns egenskaper som till exempel att vara sig själv, snäll, naturlig och målfokuserad. Exempelvis pratar tjejerna om att Idol-Agnes ser smal och konstlad ut på fotografierna i tidningarna. Det är de lite skeptiska till. Men den bild de har av henne från Idol uppskattas. Då är hon en mer naturlig, vanlig tjej som är halvrädd för all uppmärksamhet. Förutom Agnes, nämner tjejerna bland annat Tyra Banks, Mischa Barton från OC, Beyonce, Laleh, Josefin från Combo och Grynet som bra förebilder. Laleh verkar, enligt vissa av tjejerna, vara sig själv. Hon verkar också vara omtänksam och snäll. -Den bild jag har fått är att Laleh är sig själv. Det är bra. Josefin från Combo verkar enligt någon av tjejerna vara en go tjej. Hon är barnvänlig. Många tjejer nämner även Tyra Banks som en bra förebild, då hon är sig själv. Hon är, enligt tjejerna, en känd supermodell som hjälper andra med hur man kan se ut. Hon bryr sig inte om vad andra tycker. Hon har haft en hård uppväxt och visar att man ska kämpa för det man vill. Grynet kommer också upp som exempel på en förebild, som någon som är sig själv. -I programmet Idol är hon [Agnes] en bra förebild, då är hon naturlig, men på den här bilden i tidningen ser hon för smal ut. -Hellre Grynet än någon av tjejerna i veckotidningarna. Gwen Stefani får credit av vissa av tjejerna för att hon har en cool stil som är lite annorlunda och att hon vågar vara sig själv. 15

16 Beyonce nämner vissa av tjejerna som en bra förebild som inte är för smal. Tjejerna i år 2 i gymnasiet nämner förebilder som är kopplade till den aktivitet de sysslar med, exempelvis sång och ridning. Paris Hilton och Jessica Simpson är inte bra förebilder enligt tjejerna i fokusgrupperna. Paris på grund av att hon söker uppmärksamhet och Jessica på grund av att hon är blåst och inte ens vet hur en tvättmaskin fungerar. Det är svårt att veta om tjejerna tar vissa av de egenskaper som de själva tycker är viktiga och knyter an dem till förebilderna eller om det är förebildernas värderingar som blir till norm för dem. Tjejerna lyfter fram de egenskaper hos förebilder och idoler som de själva kan identifiera sig med eller som de ser är viktiga egenskaper hos kompisar (se tabell 5). De saker tjejerna knyter an till, som de lyfter fram hos förebilderna, är eftersträvansvärda egenskaper som till exempel att vara sig själv, vara snäll och vara naturlig. Om vi tittar på de egenskaper man ska ha som tjej och som kompis kontra vilka egenskaper förebilderna har (tabell 5) kan vi se att det som skiljer sig åt är att förebilderna även har egenskaper som att man ska kämpa för det man vill, vara målfokuserad och skita i vad andra tycker. När tjejerna i fokusgrupperna berättar om sin vardag kan vi se att tjejerna har en ambitionsnivå som handlar om att vara målfokuserad och högpresterande. Inspirationen till den här sortens krav kan komma från deras förebilder. Som undersökare tror vi inte att detta är en osund inspiration, utan det är när målfokusering och högprestation sätts i relation till samhällsstrukturella krav som det kan leda till ohälsa (se Strukturell ohälsa). Förebild kontra deras egna erfarenheter Tjejerna kan skilja mellan kändisarnas, fotomodellernas, tidningarnas och TV-seriernas värld och sin egen. Det liv som media skildrar blir inte en verklighet för ungdomarna. Däremot kan det generera unga tjejer inspiration som till viss del blir en norm att man ska vara framgångsrik och målfokuserad. Exempelvis pratar tjejerna om Tyra Banks. Några av tjejerna säger att hon trots en svår uppväxt har lyckats nå sitt mål genom hårt arbete (och, som tjejerna lägger fram det med glimten i ögat, med hjälp av ett antal plastikoperationer). Självklart är det här med att lyckas, att få bli sedd, att stå i centrum, att vara unik en önskenorm som eftersträvas av ungdomarna. Å andra sidan kretsar världen mer runt en själv under tonårstiden. Det är en fas i livet där det finns en ambivalens mellan en önskan om att få vara i centrum och samtidigt en rädsla för att vara i centrum. Det sätt som den mediala världen tydligast sätter spår i tjejernas tillvaro är med smink, kläder, accessoarer, image och mode. Status När det gäller förebilder kan vi se att vissa av de saker tjejerna knyter an till, som de lyfter fram hos förebilderna, är 16

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Barn och unga berättar om stress

Barn och unga berättar om stress Barnombudsmannen rapporterar br2004:03 Barn och unga berättar om stress Resultat från Barnombudsmannens undersökning bland kontaktklasserna, våren 2003 ISSN 1652-0157 Barnombudsmannen Postadress: Box 22106,

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet Systerskap för att främja unga tjejers hälsa Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet 1 Genusinriktad ANDT-prevention Under 2011 påbörjades

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Hej snygging Hej Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Lyssna din lilla hora! Jag känner folk som gillar att spöa på tjejer, de tvekar inte att hoppa på ditt huvud. Vill du det???

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Friends 1527614 Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år

Friends 1527614 Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år Friends 1527614 Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år Juni 2013 Cecilia Perlind TNS-Sifo 1 Om undersökningen TNS March 2013 1526475 Struktur och innehåll i undersökningen GLÄDJE & Roligt

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

4 HÖRN. Lektionsövningar/värderingsövningar

4 HÖRN. Lektionsövningar/värderingsövningar 4 HÖRN Vad är 4 hörn? Ledaren ger ett påstående, deltagarna får välja på att ställa sig i ett hörn, tre hörn har givna val och ett är öppet. Forma smågrupper utifrån hörnen och låt deltagarna diskutera

Läs mer

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Att börja med Har du någon gång haft hög feber, ont i magen eller huvudvärk? Såklart du har, det har nästan alla. Då vet du hur trist det är att missa den där

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 1(18) Barn-ULF 2015-05-26 Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 Innehåll: Barn 10-18 år... 2 Barns arbetsmiljö och inflytande i skolan... 2 Barns ekonomi och materiella resurser... 4 Barns fritid och

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Handledning: Nu blev det KNAS

Handledning: Nu blev det KNAS Förord Många ungdomar befinner sig idag i en värld där dem kämpar för att passa in, viljan och pressen att vara som alla andra är stor. I en grupp vill man känna sig inkluderad och inte känna skuld eller

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

På www.tänkom.nu får du fakta och tips om tonåringar och alkohol!

På www.tänkom.nu får du fakta och tips om tonåringar och alkohol! På www.tänkom.nu får du fakta och tips om tonåringar och alkohol! Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring alkohol. Att vara förälder till en tonåring är ofta underbart. Men

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson AVmedia dagen 20151027 Ses offline Milla Skoglund Stina Nilsson Varför "ses offline"? AVmedia utbildning Många kränkningar på nätet, Trygghets gruppen Lektion 1 Kontrakt Kontrakt Kontrakt SES OFFLINE?

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Handledningsmaterial för skolpersonal

Handledningsmaterial för skolpersonal Handledningsmaterial för skolpersonal Du är en sådan där viktig vuxen, som kan finnas för barn runt omkring dig. Vi på Maskrosbarn möter dagligen barn som lever i mycket utsatta hemsituationer. Genom detta

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Om mig 2014 Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Rapporten innehåller resultat för grupper om minst fem elever. 1. Skola: (N=547)

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Ja nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn.

Ja nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn. Värderingsövningar Heta stolen sitter i ring. Om man är av samma åsikt som påståendet, stiger man upp och byter plats. Om man är av annan åsikt, sitter man kvar. Finns inga rätta eller fel svar, utan man

Läs mer

Fritidsgårdsenkät Jönköping tonår 2013

Fritidsgårdsenkät Jönköping tonår 2013 Fritidsgårdsenkät Jönköping tonår 2013 2-årig cykel Undersökningen feb - mars 2013 Redovisa/dokumentera genomföra åtgärder nov dec 2014 Sammanställning av resultat april - maj 2013 Planera och förebereda,

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Värderingsövning -Var går gränsen?

Värderingsövning -Var går gränsen? OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Om mig 2014. Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Om mig 2014 Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Rapporten innehåller resultat för grupper om minst fem elever. 1. Skola: (N=479) (N=410) Djäkneparksskolan

Läs mer

SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN. Mina Gäredal Edward Summanen

SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN. Mina Gäredal Edward Summanen SEX MOT ERSÄTTNING BLAND UNGA SOM BRYTER MOT HETERONORMEN Mina Gäredal Edward Summanen Unga hbtq-personer som har sex mot ersättning Från Osynliga synliga aktörer 13 personer mellan 15 och 25 år som inte

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att:

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att: Fair play Fotboll handlar om glädje! Det ska vara delad glädje alla ska få vara med på lika villkor. Fair Play handlar om att främja goda värderingar, sprida kunskap och motarbeta kränkningar inom fotbollen.

Läs mer

Unga vuxna om att förse unga med alkohol. Anna Raninen Kommunikation & Samverkan

Unga vuxna om att förse unga med alkohol. Anna Raninen Kommunikation & Samverkan Unga vuxna om att förse unga med alkohol Anna Raninen Kommunikation & Samverkan Bakgrund Många kommunikationsinsatser har de senaste åren genomförts för att påverka föräldrars attityder till att förse

Läs mer

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda

Läs mer

Tycker du att det stämmer att tjejer idrottar mer och att killar spelar mer data-/tvspel?

Tycker du att det stämmer att tjejer idrottar mer och att killar spelar mer data-/tvspel? Fritid Tycker du att det stämmer att tjejer idrottar mer och att killar spelar mer data-/tvspel? Lydia Ja, Jag tror att killar spelar mycket tv/ dataspel och tjejer sitter mer vid msn om de är vid datorn.

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Ett samarbete mot utanförskap och mobbning

Ett samarbete mot utanförskap och mobbning Lärarhandledning Ett samarbete mot utanförskap och mobbning Gilla: Hata Horan har kommit till genom ett samarbete mellan Johanna Nilsson, Pocketförlaget och Friends. Vi vill att du som läser ska bli berörd,

Läs mer

Det tar tid förstår du

Det tar tid förstår du Det tar tid förstår du Barns perspektiv på relationsskapandet Barns villkor för relationsskapandet l Var de bor l Vilka föräldrar de har l Hur familjebildningen ser ut l Hur uppväxtvillkoren ser ut l I

Läs mer

Enkätundersökning i samarbete med MSN

Enkätundersökning i samarbete med MSN Riksförbundet BRIS Enkätundersökning i samarbete med MSN I samarbete med MSN genomförde BRIS under våren 2007 en webbaserad enkät bland 14-17- åringar. Syftet var att skaffa ett bredare underlag än det

Läs mer

Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP

Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP Ledsna och oroliga barn och unga Bedömning och behandling, BUP Ung Röst 2011, Rädda Barnens enkätundersökning. Närmare 25 000 barn och unga från nästan 100 kommuner har svarat. 92 % av flickorna respektive

Läs mer

TALANG TILL TOPP TIPs från coachen TANkAr från dig 1

TALANG TILL TOPP TIPs från coachen TANkAr från dig 1 TALANG TILL TOPP Tips från coachen tankar från dig 1 Innehåll Förord 3 Du är en del av svensk ridsport 4 En idrott med hästen i centrum 6 Tillsammans 8 Vad är talang? 10 Vad motiverar dig? 12 Sätta mål!

Läs mer

Personlig framgång och frihet. Om skaparen

Personlig framgång och frihet. Om skaparen Personlig framgång och frihet Om skaparen När Tomas var liten skilde sig hans föräldrar. Han blev mobbad i skolan och blev allt mer innesluten och aggressiv, och började själv att mobba, stjäla, dricka

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008 Resultat tfå från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 7 samt årskurs 1 på gymnasiet Förord öod De flesta människors vardag påverkas av beslut

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Du och jag, Agnes Lärarmaterial

Du och jag, Agnes Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Bente Bratlund Vad handlar boken om? Boken handlar om Agnes som tycker att hennes kompis Maja alltid får vad hon vill. Typiskt nog vinner Maja en veckas kurs i biologi på ett läger

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

2013-02-23. Gammalt vin i en ny flaska. Nätmobbing. Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Nätmobbing Typer

2013-02-23. Gammalt vin i en ny flaska. Nätmobbing. Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Nätmobbing Typer Nätmobbing Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Leg. Psykolog & Doktorand Sofia Berne Definition: En person är nätmobbad när han eller hon, flera gånger blir utsatt för elaka handlingar

Läs mer

Ali & Eva KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE

Ali & Eva KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE Rätt eller fel? rätt fel det kan man inte veta 1. har bytt till en annan förskola. 2. Emmas föräldrar tror att har mycket kontakt med Malin. 3. s pappa är ingenjör. 4. trivs bra

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Resultat i korta drag från Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Januari 2009 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag

Läs mer

Diskussionsfrågor Lärarhandledning

Diskussionsfrågor Lärarhandledning Diskussionsfrågor Lärarhandledning Skolpolicy vill uppmuntra diskussioner kring Internet, dataspel och spelberoende. Vi tror att det ökar medvetenheten om nätets faror och fallgropar. Diskussionerna kan

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande Degerfors 17 oktober 2014 * Sofie Kindahl Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor Sveriges ungdomspolitiska mål: Alla ungdomar,

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Unga, sex och nätet Om Ungdomsstyrelsen Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Tar fram och förmedlar kunskap om det civila samhällets

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Sammanfattning av Insightlabs undersökning

Sammanfattning av Insightlabs undersökning Sammanfattning av Insightlabs undersökning Stockholm 3 april 2014 1 Copyright 2014 Insightlab AB www.insightlab.se Insightlabs undersökning Må bra i vardagen genomfördes elektroniskt under perioden 16-31

Läs mer

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av UNG I MORA LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av Sonja Persson Mora kommun December 2007 Innehållsförteckning Förord 2 Kön, familj och boende 3 Fritid 3 Internationella

Läs mer

Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen

Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen Det finns en likabehandlingsplan som gäller för barn och vuxna på Kallingeskolan och där står det saker som vi måste veta

Läs mer

Elevernas likabehandlingsplan

Elevernas likabehandlingsplan Elevernas likabehandlingsplan Beringskolan augusti - 2011 Du och jag och alla barn har rätt att leva i trygghet. ALLA HAR RÄTT ATT VARA MED! Alla är lika viktiga oavsett ålder! Alla behövs! Vad kan du

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för KunDa

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för KunDa Plan mot diskriminering och kränkande behandling för KunDa Vision Alla bidrar till en öppen och positiv arbetsmiljö. Respekten för varje människa är ett självklart ställningstagande. En arbetsmiljö fri

Läs mer

Mod, är det att hoppa

Mod, är det att hoppa Utmana rädslan Mod är årets tema på Allt för hälsan-mässan. Utan mod fastnar du lätt i livet och kan bli överkörd av andra. Ta din rädsla i hand, våga mer och du kommer att må bättre. text Maria Gerolfson

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

ELEVFRÅGOR. International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm

ELEVFRÅGOR. International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm ELEVFRÅGOR International Association for the Evaluation of Educational Achievement Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig själv och

Läs mer

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert 12--26 Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Alkoholkonsumtion och attityder... 5 2.1 Elever som inte dricker alkohol... 5 2.2 Föräldrarnas bjudvanor... 7 2.3 Får de unga dricka för

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Den missförstådda sorgen

Den missförstådda sorgen Att känna sorg vid en förlust är naturligt. Samtidigt är sorg en av våra mest försummade och missförstådda upplevelser. Vi är ovana att hantera den och vet inte hur vi ska bete oss när vi möter människor

Läs mer

Fritidsenkät 2014. Åk 5 och 8. Standardrapport

Fritidsenkät 2014. Åk 5 och 8. Standardrapport Fritidsenkät 2014 Åk 5 och 8 Standardrapport Årskurs 5 56,4% 248 Årskurs 8 43,6% 192 Svarande 440 Inget svar 6 Kille 50,9% 227 Tjej 48,2% 215 Bor i Ljungby 59% 263 Bor utanför Ljungby 40,6% 181 Svarande

Läs mer

Barn med oro och rädsla i skolan

Barn med oro och rädsla i skolan Barn med oro och rädsla i skolan Hur kan vi möta små besvär och förebygga stora? BUP-kongress 2015 Malin Gren Landell, BUP-kliniken Linköping Oro och rädsla - vanliga men ouppmärksammade besvär 5-10% av

Läs mer

Du har bara en kropp - ta hand om den! av Elin Häggström

Du har bara en kropp - ta hand om den! av Elin Häggström Du har bara en kropp - ta hand om den! av Elin Häggström Du är värdefull! Det är viktigt att få höra att man är värdefull och att man är duktig på något. Så kom ihåg, beröm dina kompisar och personer i

Läs mer

SafeSelfie.se. (Chattlogg hämtad från polisförhör)

SafeSelfie.se. (Chattlogg hämtad från polisförhör) Hej snygging Hej Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Lyssna din lilla hora! Jag känner folk som gillar att spöa på tjejer, de tvekar inte att hoppa på ditt huvud. Vill du det???

Läs mer

Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson

Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än tidigare. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

Frågeunderlag. Bilaga 1

Frågeunderlag. Bilaga 1 Bilaga 1 Frågeunderlag Elevhälsan ska stödja elevens utveckling mot utbildningens mål och därför är huvudfokus i elevhälsoarbetet att eleven ska ha en fungerande skolsituation. Psykisk ohälsa riskerar

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

En dag i demokratins tecken Den 19 oktober 2011 Bohus Hallen

En dag i demokratins tecken Den 19 oktober 2011 Bohus Hallen En dag i demokratins tecken Den 19 oktober 2011 Bohus Hallen Inledning Onsdagen den 19 oktober 2011 genomfördes för andra gången En dag i demokratins tecken. Dagen var tänkt som en avslutning på Luppundersökningen

Läs mer