Resultat från fyra fokusgrupper i Mölndals Stad angående unga tjejers psykosociala hälsa. Februari 2006 Splitvision Research

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Resultat från fyra fokusgrupper i Mölndals Stad angående unga tjejers psykosociala hälsa. Februari 2006 Splitvision Research"

Transkript

1 Resultat från fyra fokusgrupper i Mölndals Stad angående unga tjejers psykosociala hälsa Februari 2006 Splitvision Research

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 5 Läsanvisningar 6 Hur undersökningen har genomförts 7 Hur ser tjejers värld ut? 8 14 Upplevda förväntningar Tjejernas egna förklaringar & tolkningar till ohälsa Strukturell ohälsa en reflektion Om Splitvision Research 30 2

3 Sammanfattning På uppdrag av Hälsorådet, Mölndal Stad har Splitvision Research genomfört en kvalitativ undersökning med hjälp av fyra fokusgrupper. Fokusgrupperna genomfördes under vecka Syftet med denna undersökning är att nå en ökad förståelse för varför unga tjejer mår dåligt. En ung tjej idag ska vara sig själv, sköta skolan, vara snygg och social. Det man kan se är att utseende, kläder och smink får ett stort utrymme i tjejernas liv. Tjejernas vardag handlar mycket om skolan, läxor, prov, träning, andra fritidsaktiviteter, kompisar och chat. När det gäller psykosocial ohälsa ser vi två distinktioner: att må dåligt på grund av utanförskap och att må dåligt på grund av stress och prestationskrav. Att må dåligt på grund av utanförskap När det gäller att må dåligt på grund av ett utanförskap för tjejerna i fokusgrupperna ett antagande resonemang där de beskriver andra ungdomars situation. De beskriver utanförskap, mobbning, konflikter mellan föräldrar samt föräldrar som försummar sina barn som orsaker till att man kan må dåligt. Att må dåligt på grund av stress och prestationskrav Att må dåligt på grund av stress och prestationskrav berör tjejernas egna beskrivningar av sin vardag. Som orsaker till att de mår dåligt anger tjejerna: prestationskrav (tjejerna lyfter fram att det främst är de själva som ställer krav, men några av tjejerna lyfter även fram att lärare och föräldrar ställer krav) stress (svårigheter att få tiden att räcka till för skola, kompisar, fritid) krav på att ta hand om sitt utseende konflikter med kompisar samt konflikter med föräldrar Strukturell ohälsa Vi tror att de faktorer som vi presenterar under Må dåligt på grund av utanförskap och Må dåligt på grund av stress och prestationskrav kan ha sin grund i förhållanden och omständigheter på en strukturell nivå. Vi ser främst tre strukturer som resulterar i krav på tjejer: Krav på prestation, att vara duktig Krav på att ta hand om sitt yttre, att se bra ut Krav på social kompetens, att ha kompisar För att få läsa på gymnasiet krävs det att man har bra grundskolebetyg. För att läsa på högskolan måste man ha bra gymnasiebetyg. För att få jobb krävs inte bara bra högskolebetyg, det krävs även att man har rätt kontakter och är från rätt social kontext. Genom att den som är ung idag ges möjlighet att bli vad hon eller han vill (med rätt kontakter och hårt arbete och rätt utbildning) är hon eller han därmed själv ansvarig för sin egen framgång. 3

4 De individualistiska och elitistiska samhällsstrukturerna, som skapar tankemönster och aktionsfält där man exempelvis själv ska vara ansvarig och högpresterande, är svårhanterliga och osäkra. Något mer konkret och hanterbart är ens image och utseende. Det handlar inte om vad man är utan om vad man vill vara. Här blir kläder, smink och utseende viktiga, hanterbara verktyg för att man ska kunna hantera sin image. 4

5 Inledning Mänskligheten behöver gå framåt med de fräscha tankar och värderingar som många unga människor har, de unga ska spränga gränser eftersom utvecklingen måste röra sig framåt genom dem, så har det alltid varit och så ska det vara. skriver Katarina Pietrzak i boken Så ung och så duktig! Pietrzak resonerar om hur viktigt det är att vi ger ungdomar förutsättningar och möjligheter att brinna och visa engagemang. Vi får inte ta kraften från våra framtida samhällsförbättrare. Detta är det första av två citat som vi önskar inleda denna rapport med då dessa citat synliggör vikten av ungdomsundersökningar. Det andra citatet är från ungdomsforskare Thomas Ziehe: Ungdomars situation idag blir inte begriplig enbart genom att äldre erinrar sig om sin ungdom. En sådan självbiografisk jämförelse är inte bara haltande; den är direkt vilseledande. Symptom på psykosocial ohälsa kan vara att man känner sig stressad, har svårt att sova, har huvudvärk och känner oro. Besväras man av symptom som dessa finns det brist på återhämtning och rekreation, faktorer som är viktiga för vår allmänna hälsa. Denna undersökning har skett på uppdrag av Hälsorådet, Mölndals Stad, då de i en tidigare genomförd enkätundersökning (ungdomsenkäten Läget? från 2004), har reagerat på att fler unga tjejer än killar uppger att de mår dåligt. Vi vill passa på och tacka alla tjejer som har deltagit i fokusgrupperna. Utan Er insats hade denna undersökning inte varit möjlig att genomföra. Vi vill också tacka den skolpersonal som har varit behjälplig vid rekrytering av deltagare och bistått med lokaler. Citera och använd gärna resultatet i rapporten, men uppge källan, Splitvision Research. Omslagsillustrationen är gjord av Marika Sigvardsson. Vi tror att det är bra att göra som Mölndals Stad gör, att man tar ungdomars situation på allvar och att man lyssnar till och efterfrågar ungdomarnas förklaringar till de delar i tidigare undersökningar som vuxenvärlden önskar förstå bättre. Denna rapport handlar om unga tjejers psykosociala ohälsa. Med psykisk ohälsa menar vi att man mår dåligt på grund av att ens välbefinnande och ens känslomässiga liv påverkas negativt. Social ohälsa innefattar att man mår dåligt på grund av att ens sociala interaktion begränsas eller påverkas negativt. 5

6 Läsanvisningar Tanken är att rapporten ska kunna läsas avsnittsvis. Därför upprepas vissa uppgifter i rapportens olika avsnitt och kapitel. I följande kapitel Hur undersökningen har genomförts går vi igenom hur undersökningen har genomförts och syfte med undersökningen. I kapitlet Hur ser tjejers värld ut? återgivs den beskrivning som tjejerna ger av sin vardag. I kapitlet Upplevda förväntningar erhålls en bild av hur tjejerna själva beskriver hur det är att vara ung tjej, vilka egenskaper de framhäver hos sina förebilder samt vad det är som gör att tjejer får status. I Tjejernas egna förklaringar & tolkningar till ohälsa går vi in på tjejernas beskrivning av sin situation i relation till psykosocial ohälsa. I Strukturell ohälsa en reflektion reflekterar vi i egenskap av samhällsundersökare runt tjejernas beskrivna situation. 6

7 Hur undersökningen har genomförts Syfte värderingsövningar och visualiseringsövningar samt med projektionstekniker för att på så sätt lyfta fram nyanserade beskrivningar av verkligheten. I syfte att få en ökad förståelse för varför unga tjejer mår dåligt samt insikt i hur det är att vara ung tjej idag har vi diskuterat runt ämnen som till stor del haft fokus på tjejernas beskrivningar av sin situation, sina upplevelser, sitt aktionsutrymme och sina förklaringsmodeller runt psykosocial ohälsa. I enkätundersökningen Läget genomförd av Mölndals Stad, 2004, framkom det att framförallt tjejer mår dåligt. Syftet med denna undersökning är att nå en ökad förståelse för varför unga tjejer mår dåligt. Metod På uppdrag av Hälsorådet, Mölndal Stad har Splitvision Research genomfört en kvalitativ undersökning med hjälp av fyra fokusgrupper. Målgruppen är den vanliga tjejen i Mölndals Stad. Tre fokusgrupper genomfördes med tjejer i år 8 (Lindhagaskolan, Almåsskolan och Sörgårdsskolan) och en fokusgrupp med tjejer i år 2 på gymnasiet (Krokslättsgymnasiet). Fokusgrupperna med högstadietjejerna bestod av 6-8 deltagare per grupp. Fokusgruppen med gymnasietjejer bestod endast av tre deltagare på grund av sjukdom den dagen. Fokusgrupperna genomfördes under vecka Under ledning av en diskussionsledare genomfördes diskussioner och övningar med tjejerna under cirka två timmar. Vi har i fokusgrupperna arbetat med både attityd- och 7

8 Hur ser tjejers värld ut? Tjejernas egna beskrivningar av hur det är att vara ung tjej idag kretsar mycket kring utseende och prestationer. De pratar om att man måste vara snygg och bry sig om sitt utseende på olika sätt (till exempel smink, kläder, äta rätt). I deras vardag finns även skola, fritidsaktiviteter, chat, kompisar och i viss mån killar. Nedan kommer vi att gå in mer på hur tjejerna beskriver sin vardag i termer av utseende, hur de beskriver sina föräldrars syn på hur det är att vara ung tjej idag, fritidsaktiviteter, relationer, hur de ser på framtiden samt idealbilder som de har. The look alike tribe Olika markörer som ungdomarna använder för att skapa en gemenskap, för att uttrycka vi, kan vara utseende (klädstil, smink, hårfrisyr), musikstil, fritidsaktiviteter med mera. Att visa på sin unikhet är något som framhävs som viktigt av alla tjejer i alla fokusgrupper. Som vi ser det kan man säga att tjejer förses med samma attribut att skapa sin unika stil med. Detta verkar dock inte vara problematiskt för de flesta tjejer då det unika inte egentligen är det som eftersträvas utan man vill bekräfta tillhörighet till gruppen. Trots att tjejerna använder samma unika klädstilar (med viss variation för grupptillhörighet) för att framhäva sin personlighet, blir de inte förbleknade kopior av varandra då deras naturliga individualitet lyser igenom. Utseende Tjejerna i fokusgrupperna pratar mycket om att utseende är viktigt för unga tjejer och att tjejer alltid ska vara snygga. De menar att en del tjejer tränar väldigt mycket och många tänker på vad de äter för att inte bli för tjocka. Vissa av tjejerna uttrycker att det inte är viktigt med utseende vilket är en sanning med modifikation. Utseende har betydelse för tjejerna, men det är samtidigt viktigt för dem att inte framstå som för ytliga. Tjejerna pratar mycket om att kunna vara sig själva (vilket innebär att man ska kunna uttrycka vem man är, men göra det inom ett visst ramverk, se the look alike tribe nedan). Kläder Kläder är viktiga, enligt många av tjejerna i fokusgrupperna. Flera har sagt att kläder visar ens personlighet. -Man ser vad det är för en människa om man kollar på kläderna. Som vi ser det finns det en oskriven lag (klädkod) för inom vilka ramar tjejer kan uttrycka sin identitet genom sin klädsel. Det kan å ena sidan kännas fel att klädkoderna ska vara formaliserade, å andra sidan kan man säga att detta är ett steg in i socialiseringen. Tjejerna lär sig att anpassa sig, så att de en dag kan röra sig i vuxenvärlden. Tjejerna lär sig att anpassa sin klädstil enligt de klädkoder som finns. Under denna period testas gränser med olika klädstilar och man ser vad det innebär att gå över gränserna. Vissa ungdomar 8

9 behöver stora markeringar för att gränserna ska synliggöras för dem, andra behöver mindre markeringar. Smink Liksom klädstilen ingår smink i en social kontext med koder som tjejerna lär sig att uttrycka. Även de tjejer som väljer att inte sminka sig uttrycker sin identitet genom detta ställningstagande. Alla tjejerna i fokusgrupperna sminkar sig mer eller mindre. Tjejerna pratar mycket om att det råder utseendefixering och att smink, kläder och smycken är viktiga. Samtidigt resonerar de om att det inte skulle göra något om man till exempel inte sminkade sig en dag innan man går till skolan. Detta skulle inte gå obemärkt förbi utan de skulle få kommentarer eller frågor om varför de inte gjort det, men det skulle vara okej att göra det. Steget för dem att komma helt osminkade till skolan känns dock långt. När bestämmer en tonårstjej över sin kropp? I syfte att synliggöra tjejernas tankar runt den egna kroppen diskuterade vi med tjejerna i fokusgrupperna om vad de anser att de själva bestämmer över och vad de inte bestämmer över när det gäller sina kroppar. Ungdomar uppfostras idag överlag till att vara självständiga varelser som tar ansvar för sig själva och sina handlingar. De är emellertid inte ansvariga för allt som har med deras kroppar att göra. För att exempelvis kunna tatuera sig eller pierca sig måste man vara myndig (eller ha förmyndares godkännande). Kläder och klädstil När upplever tonårstjejer att de har rätt att bestämma över sin kropp? Ja. Splitvisions kommentarer Ingår i en social kontext. Smink Ja. Ingår i en social kontext. Tatuering Nej. Piercning Nja. Tjejerna hänvisar till att lagen kräver en 18- årsgräns. Sex Ja, gentemot sig själv. Ja, gentemot föräldrar. Ja, gentemot pojkvänner. Tjejerna uppger samtidigt att de kunde uppleva en osynlig press i förhållande till pojkvänner. Tabell 1 När upplever tonårstjejer att de har rätten att bestämma över sin kropp? Tjejerna menade överlag att de själva bestämmer vad de har på sig för kläder. Några av tjejerna resonerade att föräldrarna inte bestämmer vad man ska ha på sig, men att de kan bestämma vad man inte ska ha på sig. Några av tjejerna har sagt att: Slampig klädsel kanske föräldrarna har rätt att säga till om, så att man inte ger fel signaler. Vissa av tjejerna har själva -Min mamma tycker att jag får ha hand om studiebidraget. på mig vad jag vill, men till en viss Flertalet av tjejerna kostnad. bestämmer dock vad de ska köpa för kläder, men det är föräldrarna som betalar. 9

10 Enligt tjejerna i fokusgrupperna bestämmer föräldrarna inte när det gäller smink. De [föräldrarna] kan ju säga -Min lillasyster som går i 3:an sminkar sig, det är jättefult men vad de tycker, men vi har mamma säger inte något. rätt att se ut som vi vill. Enligt tjejerna bestämmer dock föräldrarna om det är okej att de till exempel piercar sig eller tatuerar sig. När det gäller piercning bör man, enligt tjejerna, vara myndig för att pierca sig eller ha föräldrarnas godkännande om man vill göra det tidigare (15 år är i så fall en bra ålder enligt vissa av tjejerna). Samtliga tjejer resonerade om att det var värre att tatuera sig än att pierca sig eftersom det är svårare att ta bort en tatuering än en piercning. Tjejerna upplever inte att deras föräldrars syn om när det är okej att ha sex skiljer sig så mycket från deras egen. I fokusgrupperna pratar tjejerna om att ungdomar vanligtvis väntar med att ha sex tills man känner sig mogen för det (något som de menar är individuellt och tidpunkten skiljer sig från person till person) och de upplever att det är helt okej. Vid en specifik förfrågan uppger en del av tjejerna att de tycker att man bör vara runt år, inte yngre i alla fall. Flera av tjejerna tyckte att 15 år var en bra åldersgräns, men några av tjejerna tyckte att 13 år var en bra åldersgräns. Tjejerna upplever att killar har mer press på sig att ha sex än vad tjejer har. Tjejer kan mer vänta tills det känns rätt medan killar ska göra det så fort de får möjlighet, oavsett om de känner sig mogna för det eller ej. Tjejerna i år 2 i gymnasiet diskuterade runt att en del tjejer som har förhållande kan känna press på sig (osynligt krav av killen) om de inte har sex i förhållandet. Fritidsaktiviteter Tjejernas beskrivning av vad de gör efter skolan är att de oftast är hemma, är med kompisar, chattar på till exempel msn, har fritidsaktiviteter och gör läxor. I stort sett alla tjejerna i fokusgrupperna beskriver att de ägnar sig åt minst en fritidsaktivitet, exempelvis att de spelar handboll, fotboll, dansar, rider, spelar tvärflöjt, sjunger i band och tränar spinning. Aktiviteter som ingår i tjejernas veckoschema Fritidsaktiviteter Skola Chat Andra aktiviteter Frekvens per vecka 2-4 gånger per vecka Plugga. Maximalt upplever de att de har 3 prov, flera läxor och inlämningar per vecka minuter per dag. Hinna med att träffa kompisar och städa sitt rum. Tabell 2 Hur tjejernas veckoschema kan se ut. Flera av tjejerna nämner att de chattar en stund nästan varje dag. Det kan vara med kompisar från deras närmiljö eller med kompisar som man har på nätet. 10

11 Med sina kompisar chattar man till exempel på msn eller så chattar man med sina nätkompisar på till exempel Lunarstorm eller Efterfesten. Chat utgörs ofta av småprat och skvaller. I fokusgrupperna sa tjejerna att problem och andra diskussioner är något de pratar med sina kompisar om när de ses eller via telefon, inte via Internet. Tjejerna resonerade runt vissa föräldrars okunskap om och rädsla för Internet. Som vi ser det är chat på Internet ungdomarnas domän. Ungdomarna är oftast mer kunniga i att använda Internet och att chatta på Internet än vad deras föräldrar är. Många föräldrar förstorar upp de faror som finns när det gäller exempelvis droger och porrindustri på Internet samt personer som använder chat med ont uppsåt. 1 För många ungdomar idag är chat ett naturligt kommunikationsverktyg för att möta andra ungdomar, det är en normal mötesplats. Webben är, som vi ser det, en modern fritidsgård för ungdomarna. Tidspress Tjejernas beskrivning av vardagslivet ger oss en bild av att de lever under en ständig tidspress. De får inte tiden att räcka till riktigt, framförallt inte när det är mycket i skolan. Hur ofta har man möjlighet att bara vara med ett veckoschema som ser ut som i tabell 2? När det gäller prioritering av skola, träning och kompisar verkar de flesta tjejerna vara -Om en kompis mår dåligt ställer man upp. Man pratar och finns där och hjälper till om det är något. överens om att skolan går först. Kompisarna träffar man hela tiden, så de prioriteras sist om det skulle behövas. Skulle det dock vara så att någon kompis behöver prata, skulle de hoppa över träningen för att kunna ställa upp för kompisen. På helgerna är man oftast hemma, tränar, spelar match, är med kompisar, kanske är ett 10-tal personer som kollar på film hemma hos någon. TV-serier TV-serier som tjejerna i år 8 nämner att de följer är främst amerikanska TV-serier som OC, Desperate Housewifes, One Tree Hill och Sjunde himlen. TV-serie Kort kommentar OC OC handlar om relationerna mellan fäder och deras tonåringar, mellan gifta par samt relationerna mellan en grupp ungdomar i södra Kalifornien. Desperate Housewifes Handlar om förortslivet och hemmafruars hemliga liv som inte alltid är som det verkar. One Tree Hill Ungdomarna i serien kämpar för att hitta sina platser i livet. De vuxna i serien kämpar med följderna av de beslut de tog för flera år sedan. Sjunde himlen Prästen Eric Camden och hans fru Annie har alltid fullt upp med sina 7 barn och deras vänner och/eller respektive som kommer och går i hushållet. Tabell 3 TV-serier tjejerna i fokusgrupperna nämner att de följer. 1 Vi vill på intet sätt förringa de faror som vissa ungdomar utsätts för på Internet. I de flesta fall har dock ungdomarna en god nätkultur som innefattar kunskap om källgranskning av informationen som finns på Internet samt netetikett vad gäller kommunikation på Internet (både vad gäller mail och chat). Tjejerna i år 2 i gymnasiet nämner främst att de kollar på OC. 11

12 Tjejerna i fokusgrupperna tycker att OC påverkar dem såtillvida att de är modemedvetna i serien. Tjejerna menar att de lever en lyxigare tillvaro i serien än vad de själva känner igen, men att de känner igen sig i personerna. Det är saker som kan hända på riktigt. Relationer Tjejerna i fokusgrupperna fick fylla i relationscirklar, där de skriftligen (utan att diskutera det högt) skulle ange vilka personer som de anser står dem nära och vem de pratar med när de är glada respektive när de mår dåligt. Kompisar Kompisar på nätet Släkt Killar Några lärare Killkompisar Mor- & farföräldrar Bästa kompisar Mamma & Pappa Syskon Cirkeln nedan (illustration 1) är en sammanställning över personer tjejerna upplever att de har olika nära sig i sina relationer. Den innersta cirkeln symboliserar de personer de upplever att de har närmast sig. I cirklarna som kommer utanför placerar tjejerna personer som står längre bort från dem. I tabell 4 på nästa sida redovisas en sammanställning över vem ungdomarna placerar i den innersta cirkeln i sina relationer och vem de placerar i den innersta cirkeln när de är glada eller mår dåligt. Vi kan se att det inte alltid är så att man pratar med samma kompisar när det handlar om sorg som när det handlar om glädje. Illustration 1 Illustration över hur nära tjejerna anser att deras relationer med olika människor är i förhållande till sig själva. Mår dåligt Flertalet av tjejerna anger att de främst pratar med sin bästa kompis när de mår dåligt, vilket också speglas i de relationsövningar som vi genomförde under fokusgrupperna. På andra plats uppger tjejerna att de pratar med sin mamma när de mår dåligt. Ett fåtal bland tjejerna i fokusgrupperna uppger att de inte pratar med någon (behöver dock inte innebära att de inte har angivit att de har kompisar som de umgås med). Glädje Vissa av tjejerna anger att de pratar med alla (släkt och vänner) när de är glada. Andra uppger att de främst pratar med kompisar eller med familjen när de är glada. 12

13 Umgängestabell Innersta cirkeln Glädje Mår dåligt Relation Mamma Pappa Syskon Bästis Kompis Andra släktingar Annat - Pojkvän 2 - Tänker själv - Annars ingen - Kaninen - Pojkvän - Pojkvän - TV och datorn Tabell 4 Umgängestabellen bygger på de personer som tjejerna har placerat i sin innersta cirkel, som de delar sitt innersta med i sina relationer samt när de är glada respektive mår dåligt. Kompisar En bra kompis är, enligt tjejerna i fokusgrupperna, en person som man litar på, som är snäll, omtänksam, hjälpsam, ärlig, som bryr sig om andra, är sig själv, lyssnar, är förstående och ställer upp. Vi vill dock förtydliga att en det är skillnad mellan kompisar och bästisar. En bästis är en person som står en närmast medan kompisar kan utgöras av de man umgås med. Om kompisen har problem ska man hjälpa honom eller henne. Kompisen ska kunna prata med en och man -Innan hade jag en sämre bästa kanske hoppar över kompis. Jag vågade inte säga allt för träningen för att kunna jag visste inte om hon kunde hantera det ämne jag vill prata om. prata med kompisen. Man för inte vidare det kompisen berättar till andra personer. Är man bra kompisar kan man prata om allt. Pojkvänner Några enstaka personer bland tjejerna i år 8 har en pojkvän. Bland tjejerna i år 2 i gymnasiet är det vanligare. Föräldrar Någon av tjejerna i fokusgrupperna i år 8 pratade om att vara upprorisk mot föräldrar, men överlag nämnde inte tjejerna så mycket om att trotsa sina föräldrar. Visst pratade man om gräl med föräldrar, men det låg på en mer lågmäld nivå (de tjatar om att man ska städa rummet och göra läxan). Framtid Framtiden finns inte i så stor utsträckning hos tjejerna i år 8, de lever mycket i nuet. De flesta har inte funderat över vad de vill göra i framtiden eller vad de ska söka till gymnasiet. De tänker inte så mycket på det och de är inte oroliga över framtidens val. Tjejerna i år 2 i gymnasiet har redan börjat tänka på framtiden i och med att de har valt vad de vill läsa för program på gymnasiet. De funderar över vad framtiden kan ge och oroar sig för om de har gjort rätt val. De är mentalt i framtiden vad gäller aktionsutrymmet i dagens situation. Framtiden begränsar deras aktionsutrymme idag. Tjejerna tycker överlag att det är jobbigt att tänka på framtiden. Det är svårt att veta om man gör rätt, om man kommer att trivas med jobbet och om man vill bli det man läser till. Tjejerna 13

14 pratar med sina föräldrar och kompisar om både osäkerheten och framtidsval. Trots den gymnasieinriktning tjejerna har valt (praktiska program som omvårdnad samt barn och fritid) är samtliga inne på att de ska läsa på högskola antingen med en gång eller efter att de har jobbat ett tag. De anser inte att deras gymnasiala studier är tillräckliga för att få en bra framtid (se avsnitt Strukturell ohälsa). Betygspress Tjejerna i år 8 påpekar att det är viktigt att ha bra betyg då det påverkar vilket program man kommer in på och vad man får för jobb. De säger dock att det inte känns som att det är någon betygshets bland dem. Det kanske kommer i 9:an? Alla tjejerna beskriver att de själva sätter nivån för vad de ska prestera. -Lärare och föräldrar vill att man har bra betyg, men mest press sätter man själv. Tjejerna resonerar lite olika när det gäller prestationskrav. Vissa säger att lärarna pressar dem, att föräldrarna inte ställer krav. Andra menar att det är de själva som sätter krav och att varken föräldrarna eller lärarna gör det. Sammanfattning Tjejerna i fokusgrupperna pratar mycket om att utseende är viktigt för unga tjejer och att tjejer alltid ska vara snygga. Som vi ser det ingår klädstil, smink och hur tjejer väljer att se ut i en social kontext med koder som de lär sig uttrycka som unga. Tjejernas beskrivning av vad de gör efter skolan är att de oftast är hemma, är med kompisar, chattar på till exempel msn, har fritidsaktiviteter och gör läxor. Deras beskrivning av vardagslivet ger en bild av att de lever under en ständig tidspress. Tjejerna i fokusgrupperna uppger att bästa kompisar, föräldrar och syskon står dem närmast i deras relationer. De uppger även att de främst pratar med bästisar men även i viss mån med sin mamma när de mår dåligt. Läser vi mellan raderna kring vad tjejerna har sagt skymtar vi dock en samhällsstruktur där föräldrars förväntningar på att de ska få en så bra framtid som möjligt påverkar ungdomarna. Föräldrarnas förväntningar blir indirekt ett krav på ungdomarna om att vara högpresterande för att kunna komma någonvart i framtiden (se avsnitt Strukturell ohälsa). 14

15 Upplevda förväntningar Förebilder En ung tjej ska, enligt tjejerna i fokusgrupperna, bland annat vara sig själv, vara snygg och sköta skolan. En kompis ska vara förstående, ärlig, snäll och ställa upp för andra. De egenskaper man säger att en kompis ska ha handlar till viss del om hur tjejerna anser att man ska eller borde vara, men kan vara något som man kanske inte alltid själv lever upp till. Egenskaper hos förebilder Hur man ska vara som ung tjej Hur man ska vara som kompis Vara sig själv Vara sig själv Vara sig själv Snäll Sköta skolan Snäll, omtänksam Naturlig Snygg Ärlig Skita i vad andra tycker [man ska tro på Bry sig om utseende Bry sig om andra, ställa upp sina mål och visioner] Målfokuserad Vara social och ha Lyssna ett kontaktnät [indirekt uttalat] Kämpa för det man vill Vara förstående Tabell 5 Tjejernas beskrivning av hur man ska vara ung tjej, hur man ska vara som kompis samt egenskaper som deras förebilder har. Bland de egenskaper tjejernas förebilder har återfinns egenskaper som till exempel att vara sig själv, snäll, naturlig och målfokuserad. Exempelvis pratar tjejerna om att Idol-Agnes ser smal och konstlad ut på fotografierna i tidningarna. Det är de lite skeptiska till. Men den bild de har av henne från Idol uppskattas. Då är hon en mer naturlig, vanlig tjej som är halvrädd för all uppmärksamhet. Förutom Agnes, nämner tjejerna bland annat Tyra Banks, Mischa Barton från OC, Beyonce, Laleh, Josefin från Combo och Grynet som bra förebilder. Laleh verkar, enligt vissa av tjejerna, vara sig själv. Hon verkar också vara omtänksam och snäll. -Den bild jag har fått är att Laleh är sig själv. Det är bra. Josefin från Combo verkar enligt någon av tjejerna vara en go tjej. Hon är barnvänlig. Många tjejer nämner även Tyra Banks som en bra förebild, då hon är sig själv. Hon är, enligt tjejerna, en känd supermodell som hjälper andra med hur man kan se ut. Hon bryr sig inte om vad andra tycker. Hon har haft en hård uppväxt och visar att man ska kämpa för det man vill. Grynet kommer också upp som exempel på en förebild, som någon som är sig själv. -I programmet Idol är hon [Agnes] en bra förebild, då är hon naturlig, men på den här bilden i tidningen ser hon för smal ut. -Hellre Grynet än någon av tjejerna i veckotidningarna. Gwen Stefani får credit av vissa av tjejerna för att hon har en cool stil som är lite annorlunda och att hon vågar vara sig själv. 15

16 Beyonce nämner vissa av tjejerna som en bra förebild som inte är för smal. Tjejerna i år 2 i gymnasiet nämner förebilder som är kopplade till den aktivitet de sysslar med, exempelvis sång och ridning. Paris Hilton och Jessica Simpson är inte bra förebilder enligt tjejerna i fokusgrupperna. Paris på grund av att hon söker uppmärksamhet och Jessica på grund av att hon är blåst och inte ens vet hur en tvättmaskin fungerar. Det är svårt att veta om tjejerna tar vissa av de egenskaper som de själva tycker är viktiga och knyter an dem till förebilderna eller om det är förebildernas värderingar som blir till norm för dem. Tjejerna lyfter fram de egenskaper hos förebilder och idoler som de själva kan identifiera sig med eller som de ser är viktiga egenskaper hos kompisar (se tabell 5). De saker tjejerna knyter an till, som de lyfter fram hos förebilderna, är eftersträvansvärda egenskaper som till exempel att vara sig själv, vara snäll och vara naturlig. Om vi tittar på de egenskaper man ska ha som tjej och som kompis kontra vilka egenskaper förebilderna har (tabell 5) kan vi se att det som skiljer sig åt är att förebilderna även har egenskaper som att man ska kämpa för det man vill, vara målfokuserad och skita i vad andra tycker. När tjejerna i fokusgrupperna berättar om sin vardag kan vi se att tjejerna har en ambitionsnivå som handlar om att vara målfokuserad och högpresterande. Inspirationen till den här sortens krav kan komma från deras förebilder. Som undersökare tror vi inte att detta är en osund inspiration, utan det är när målfokusering och högprestation sätts i relation till samhällsstrukturella krav som det kan leda till ohälsa (se Strukturell ohälsa). Förebild kontra deras egna erfarenheter Tjejerna kan skilja mellan kändisarnas, fotomodellernas, tidningarnas och TV-seriernas värld och sin egen. Det liv som media skildrar blir inte en verklighet för ungdomarna. Däremot kan det generera unga tjejer inspiration som till viss del blir en norm att man ska vara framgångsrik och målfokuserad. Exempelvis pratar tjejerna om Tyra Banks. Några av tjejerna säger att hon trots en svår uppväxt har lyckats nå sitt mål genom hårt arbete (och, som tjejerna lägger fram det med glimten i ögat, med hjälp av ett antal plastikoperationer). Självklart är det här med att lyckas, att få bli sedd, att stå i centrum, att vara unik en önskenorm som eftersträvas av ungdomarna. Å andra sidan kretsar världen mer runt en själv under tonårstiden. Det är en fas i livet där det finns en ambivalens mellan en önskan om att få vara i centrum och samtidigt en rädsla för att vara i centrum. Det sätt som den mediala världen tydligast sätter spår i tjejernas tillvaro är med smink, kläder, accessoarer, image och mode. Status När det gäller förebilder kan vi se att vissa av de saker tjejerna knyter an till, som de lyfter fram hos förebilderna, är 16

17 eftersträvansvärda egenskaper som de själva kan identifiera sig med eller som de ser är viktiga egenskaper hos kompisar. När det gäller faktorer som ger status kan vi däremot se att de innehåller egenskaper som återfinns bland medias beskrivning av hur tjejer ska vara (se tabell 6). Tjejer når status genom en mer ytlig självhävdelse, till exempel framhäver tjejerna i fokusgrupperna att vara snygg, populär och snäll som viktiga kriterier för att ha hög status. Tjejerna menar att killar når status genom prestationer, till exempel genom att vara bra i idrott eller att ha coola nya teknikprylar (exempelvis en ny mobil eller en ipod). Budskap som media för fram vad gäller egenskaper om hur man ska vara som ung tjej Man ska vara snygg Välsminkad Smal Egenskaper för att erhålla hög status som tjej Snygg Snäll Populär hos tjejer Framgångsrik Populär hos killar = populär hos tjejer Man ska ha hög Ha kompisar attraktionskraft på motsatta könet Man ska ha Ha rätt kompisar kompisar Tabell 6 Tjejernas beskrivning av vad som ger tjejer status samt vad media ger för signaler. I fokusgrupperna resonerade dock tjejerna även runt att de tror att tjejer får status av samma saker som killar (man ska vara snäll, ha rätt kompisar). Tjejerna resonerade också runt popularitet. De menade att om en tjej är populär hos killar är hon det hos tjejer också. Det gäller dock inte tvärtom. Det kan finnas många anledningar till popularitet, men i tjejernas diskussioner framgick det främst att tjejer blir populära hos killar för att de är snygga. Om många killar vill umgås med en tjej blir hon populär och får status. Som vi ser det finns det här en gräns, en skiljelinje, mellan det faktum att om killar vill vara med en tjej kan det ge tjejen status, men om en tjej verkligen är med många killar eller av någon anledning får rykte om sig att ha varit tillsammans med många killar kan hon tappa status. Status byggs bland annat upp av att ha rätt kontakter (vänner) och att vara någon som andra ser upp till. Detta genom att vara unik, vilket man är om man är sig själv, fast förpackad i ett unikt koncept där man liknar alla andra. Det finns en struktur för hur status upprätthålls. Man kan höja sin status genom att umgås med rätt personer. Att umgås med en person med låg status innebär dock en risk att man kan sänka sin egen sociala status, enligt tjejerna i fokusgrupperna. Föräldrars syn på hur det är att vara ung tjej idag Föräldrars bild av hur det är att vara ung tjej idag (så som tjejerna i fokusgruppernas förmedlar att föräldrarnas bild ser ut) verkar stämma väl överens med hur tjejerna tycker att det är att vara ung tjej idag. 17

18 Tjejer i år 8 säger Tjejer i år 2 säger Tjejernas egen bild av hur det är att var ung tjej idag Tjejer ska vara snygga. Bryr sig om utseende. Smink, kläder och smycken är viktiga. Håret är viktigt. Tänka på vad man äter. Man ska vara vacker, snygg, tuff, se cool ut. Stå på sig. Ha fina kläder, vara smal. Tjejernas upplevelser av hur föräldrar ser på hur det är att vara ung tjej idag Föräldrar tror att smink, märkeskläder, hår och utseende är viktigt. Föräldrar tror att man festar mer än vad man gör. Vissa föräldrar tycker att man är upprorisk i tonåren. Mina föräldrar förstår att det ibland är svårt att få ihop allt (läxor, kompisar, killar, hunden, skolan). Föräldrarna tror att utseendet spelar roll, att det är viktigt att vara snygg, smal, vacker. Vissa föräldrar ser att många ungdomar är stressade idag. Tabell 7 Tjejers bilder av hur det är att vara ung tjej idag och vad tjejerna anser är föräldrars bild av hur det är att vara ung tjej idag. som tjejerna i fokusgrupperna främst nämner som betydelsefullt när vi frågar hur det är att vara ung tjej idag. Tjejerna nämner även att föräldrarna ser att många ungdomar idag är stressade, att de förstår att det ibland är svårt att pussla ihop vardagen med läxor, kompisar, killar, husdjur och skola. Sammanfattning När det gäller förebilder kan vi se att de saker tjejerna knyter an till, som de lyfter fram hos förebilderna, är eftersträvansvärda egenskaper som de själva kan identifiera sig med eller som de ser är viktiga egenskaper hos kompisar. En ung tjej ska, enligt tjejerna i fokusgrupperna, bland annat vara sig själv, vara snygg och sköta skolan. Detta är faktorer som finns bland de egenskaper tjejernas förebilder har. När det gäller faktorer som ger status kan vi däremot se att de innehåller egenskaper som återfinns bland medias budskap (man ska vara snygg, populär och framgångsrik). Föräldrars bild av hur det är att vara ung tjej idag (så som tjejerna i fokusgruppernas förmedlar att föräldrarnas bild ser ut) verkar överlag stämma väl överens med hur tjejerna tycker att det är att vara ung tjej idag. Tjejerna nämner att föräldrarnas syn på hur det är att vara ung tjej idag inbegriper utseende, smink, märkeskläder och att vara smal och vacker. Några av tjejerna i fokusgrupperna understryker att föräldrarna inte riktigt har koll på till vilken utsträckning utseendet är viktigt och att föräldrarna tror att det är viktigare än vad det är. Samtidigt är utseendet något av det 18

19 Tjejernas egna förklaringar & tolkningar till ohälsa Mår dåligt på grund av ett utanförskap När det gäller att må dåligt på grund av ett utanförskap för tjejerna i fokusgrupperna ett antagande resonemang där de beskriver andra ungdomars situation (kan även vara deras egen situation). De beskriver utanförskap, mobbning, konflikter mellan föräldrar samt föräldrar som försummar sina barn som orsaker till att man kan må dåligt. I samtliga fokusgrupper säger tjejerna att killar och tjejer mår lika bra eller lika dåligt och att de gör det i samma omfattning. De gör dock ett förbehåll för att killar och tjejer mår dåligt på olika sätt. Tjejerna i fokusgrupperna menar att tjejer är känsligare och diskuterar mer runt att de mår dåligt. Killar är mer utåtagerande och de omvandlar oftare sin -Killar kan rätt som det är börja bråka och slåss med varandra för att i nästa stund utropa - Du kompis, du är bäst va! Som om inget hade hänt. frustration till mer fysiska aktiviteter, exempelvis slåss och bråkar de eller så tillåter de sig inte riktigt att känna efter hur de mår. Mår dåligt på grund av stress och prestationskrav Att må dåligt på grund av stress och prestationskrav berör tjejernas egna beskrivningar av sina erfarenheter. Som orsaker till att de mår dåligt anger tjejerna: prestationskrav (tjejerna lyfter fram att det främst är de själva som ställer krav, men några av tjejerna lyfter även fram att lärare och föräldrar ställer krav) stress (svårigheter att få tiden att räcka till för skola, kompisar, fritid) krav på att ta hand om sitt utseende konflikter med kompisar samt konflikter med föräldrar Vi kan se två distinktioner när det gäller att må dåligt: Må dåligt på grund av ett utanförskap Må dåligt på grund av stress och prestationskrav Nedan presenteras kort de två distinktionerna och därefter presenteras varje distinktion mer grundligt. I nästa kapitel resonerar vi i egenskap av samhällsundersökare om vad ohälsan hos unga tjejer kan bero på. 19

20 Mår dåligt på grund av ett utanförskap Tjejerna lyfter främst fram utanförskap och mobbning som anledningar till varför tjejer i allmänhet kan må dåligt, men även föräldrar som bråkar med varandra och föräldrar som inte bryr sig om sina barn nämns som anledningar. Mår dåligt Mobbad Utanförskap Ensamhet, att föräldrar inte ser dem Föräldrar som bråkar med varandra Illustration 2 Orsaker som tjejerna ger som förklaring till att ungdomar i allmänhet mår dåligt. Kamratrelationer och utanförskap Utanförskap är det som oftast kom upp när vi diskuterade orsaken till att ungdomar mår dåligt. Utanförskap kan innefatta både en inre och yttre ensamhet eller upplevelse av utanförskap. Man saknar kompisar, någon att göra saker tillsammans med, men man saknar också kompisar som man kan eller vågar delge sina tankar och funderingar. Några av tjejerna beskriver att när de mår dåligt har de ingen, varken någon kompis eller föräldrar, som de kan eller vill dela det med. Flera av dessa tjejer har kompisar som de umgås dagligen med, men de upplever dock inte att de är så nära sina kompisar att de känner förtroende att dela sina innersta tankar eller problem med dem. I fokusgrupperna gör vi en diskussionsövning runt ett klassfotografi där vi diskuterar runt vem eller vilka av eleverna på fotografiet som de tror mår dåligt och varför de tror att dessa elever mår dåligt 2. Tjejernas resonemang runt detta fotografi i relation till vem som mår dåligt bygger mycket på hur personen står på -Hon har inte samma stil som de andra i klassen. Hon ser utstött ut. -Han ser utstött ut. Står för sig själv. -Hon ser ledsen ut, är osminkad, håret bara hänger. 2 Innan eller efter övningen runt klassfotot, som har sitt ursprung från en övningsbok runt alkohol och narkotika, diskuterar vi det felaktiga i att med utgångspunkt från någons utseende dra slutsatser om dess beteende eller livssituation. Övningar som görs runt detta klassfotografi brukar tydligt lyfta fram hur ungdomar tänker runt de strukturer som finns i beteende och normer. 20

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Hej snygging Hej Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Lyssna din lilla hora! Jag känner folk som gillar att spöa på tjejer, de tvekar inte att hoppa på ditt huvud. Vill du det???

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

Barn och unga berättar om stress

Barn och unga berättar om stress Barnombudsmannen rapporterar br2004:03 Barn och unga berättar om stress Resultat från Barnombudsmannens undersökning bland kontaktklasserna, våren 2003 ISSN 1652-0157 Barnombudsmannen Postadress: Box 22106,

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Formulär för BARN 10-12 år. Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten.

Formulär för BARN 10-12 år. Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten. A B I S Formulär för BARN 10-12 år Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten. Om du svarar på frågorna får du hoppa över de frågor

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg 0709-844

Läs mer

På www.tänkom.nu får du fakta och tips om tonåringar och alkohol!

På www.tänkom.nu får du fakta och tips om tonåringar och alkohol! På www.tänkom.nu får du fakta och tips om tonåringar och alkohol! Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring alkohol. Att vara förälder till en tonåring är ofta underbart. Men

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet Systerskap för att främja unga tjejers hälsa Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet 1 Genusinriktad ANDT-prevention Under 2011 påbörjades

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasieskolan åk 2

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasieskolan åk 2 Om mig 2014 Snabbrapport gymnasieskolan åk 2 Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner,

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport år 8

Om mig 2014. Snabbrapport år 8 Om mig 2014 Snabbrapport år 8 Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner, Länsstyrelsen

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Fritidsgårdsenkät Jönköping tonår 2013

Fritidsgårdsenkät Jönköping tonår 2013 Fritidsgårdsenkät Jönköping tonår 2013 2-årig cykel Undersökningen feb - mars 2013 Redovisa/dokumentera genomföra åtgärder nov dec 2014 Sammanställning av resultat april - maj 2013 Planera och förebereda,

Läs mer

Handledning: Nu blev det KNAS

Handledning: Nu blev det KNAS Förord Många ungdomar befinner sig idag i en värld där dem kämpar för att passa in, viljan och pressen att vara som alla andra är stor. I en grupp vill man känna sig inkluderad och inte känna skuld eller

Läs mer

INTERVJUARENS FORMULÄR Familjetyp 2

INTERVJUARENS FORMULÄR Familjetyp 2 Statistiska Centralbyrån 701 89 Örebro (019-176000) Institutet för social forskning 106 91 Stockholm (08-162000) Levnadsnivåundersökningen 2000 - Barn och ungdomar INTERVJUARENS FORMULÄR Familjetyp 2 Familjetyp:

Läs mer

INTERVJUARENS FORMULÄR Familjetyp 1

INTERVJUARENS FORMULÄR Familjetyp 1 Statistiska Centralbyrån 701 89 Örebro (019-176000) Institutet för social forskning 106 91 Stockholm (08-162000) Levnadsnivåundersökningen 2000 - Barn och ungdomar INTERVJUARENS FORMULÄR Familjetyp 1 Familjetyp:

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

4 HÖRN. Lektionsövningar/värderingsövningar

4 HÖRN. Lektionsövningar/värderingsövningar 4 HÖRN Vad är 4 hörn? Ledaren ger ett påstående, deltagarna får välja på att ställa sig i ett hörn, tre hörn har givna val och ett är öppet. Forma smågrupper utifrån hörnen och låt deltagarna diskutera

Läs mer

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av?

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av? MBT 2013 Undervisning av Ulrika Ernvik Guds dröm om mej! Gud har en dröm! Ps 139:13-18 Gud har en dröm för varenda liten människa även mej. Drömmen handlar mest om vem han vill att jag ska VARA mer än

Läs mer

TILLIT, GRÄNSER OCH RELATIONER

TILLIT, GRÄNSER OCH RELATIONER TILLIT, GRÄNSER OCH RELATIONER MARGARETHA LARSSON LEKTOR I OMVÅRDNAD H Ö G S K O L A N I S K Ö V D E W W W. H I S. S E M A R G A R E T H A. L A R R S O N @ H I S. S E Bild 1 TONÅRSFLICKORS HÄLSA ATT STÖDJA

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Framtidstro bland unga i Linköping

Framtidstro bland unga i Linköping Framtidstro bland unga i Linköping Lägg in bild om det finns någon! Författare: Saimon Louis & Hanne Gewecke 3 augusti 2015 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat från intervjuerna...

Läs mer

Vänersborgsungdomars psyksociala hälsa, 2008

Vänersborgsungdomars psyksociala hälsa, 2008 Vänersborgsungdomars psyksociala hälsa, 2008 Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Hälsopolitiska rådet i Vänersborgs kommun November, 2008 Innehåll Sammanfattning 3 Kapitel

Läs mer

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9 Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9 Beskrivning av Åtvidabergs deltagare 146 elever i åk 6, 49 % flickor och % pojkar 155 elever i åk 9, 45 % flickor, 54 % pojkar 94 % av eleverna i

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Om mig Snabbrapport gymnasieskolan åk 2 per kön

Om mig Snabbrapport gymnasieskolan åk 2 per kön Om mig 2014 Snabbrapport gymnasieskolan åk 2 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets

Läs mer

INTERVJUARENS FORMULÄR Familjetyp 2

INTERVJUARENS FORMULÄR Familjetyp 2 Statistiska Centralbyrån 701 89 Örebro (019-176000) Institutet för social forskning 106 91 Stockholm (08-162000) Undersökningen av levnadsförhållanden 2001- Barn och ungdomar INTERVJUARENS FORMULÄR Familjetyp

Läs mer

Sveriges ungdomar om framtiden; Från YOLO till oro.

Sveriges ungdomar om framtiden; Från YOLO till oro. Sveriges ungdomar om framtiden; Från YOLO till oro. 1 Innehåll 04 Bakgrund 06 Sammanfattning Resultat; 10 Generella attityder 14 Vardagsutmaningar 22 Idealbilder 28 Hur breda är utmaningarna? 41 Framtid

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Idrott och alkohol? Ett diskussionsmaterial för dig som är aktiv

Idrott och alkohol? Ett diskussionsmaterial för dig som är aktiv Idrott och alkohol? Ett diskussionsmaterial för dig som är aktiv IQ Stars är ett samarbete mellan IQ-initiativet och Riksidrottsförbundet. Läs mer på www.iqstars.se Detta häfte tillhör: Hur gör vi svensk

Läs mer

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004 Johanna, Yohanna -lärarhandledning Tage Granit 2004 Syfte Syftet med lärarhandledningen är att skapa olika sätt att bearbeta filmen och teaterföreställningens tema; mobbing och utanförskap. Genom olika

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.

Läs mer

Värderingsövning -Var går gränsen?

Värderingsövning -Var går gränsen? OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning

Läs mer

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 1(18) Barn-ULF 2015-05-26 Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 Innehåll: Barn 10-18 år... 2 Barns arbetsmiljö och inflytande i skolan... 2 Barns ekonomi och materiella resurser... 4 Barns fritid och

Läs mer

Ungdomsenkät Om mig 1

Ungdomsenkät Om mig 1 Ungdomsenkät Om mig 1 Om mig Det här är en enkät om hälsa och livsstil som har tagits fram tillsammans med ungdomar i Östergötland. Resultaten kommer att användas för att ta hänsyn till vad unga tycker.

Läs mer

Om mig 2015. Snabbrapport år 8. Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Om mig 2015. Snabbrapport år 8. Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Om mig 2015 Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Rapporten innehåller resultat för grupper om minst fem elever. 1. Skola: Antal svarande: 1072

Läs mer

Att vara syskon till en bror/syster med funktionsnedsättning/sjukdom

Att vara syskon till en bror/syster med funktionsnedsättning/sjukdom Att vara syskon till en bror/syster med funktionsnedsättning/sjukdom Syskonrelationen ingen annan lik ofta livets längsta blandade känslor Att få ett syskon med funktionsnedsättning/sjukdom Hur hanterar

Läs mer

Det tar tid förstår du

Det tar tid förstår du Det tar tid förstår du Barns perspektiv på relationsskapandet Barns villkor för relationsskapandet l Var de bor l Vilka föräldrar de har l Hur familjebildningen ser ut l Hur uppväxtvillkoren ser ut l I

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Om mig 2014 Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Rapporten innehåller resultat för grupper om minst fem elever. 1. Skola: (N=547)

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Om mig 2014. Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Om mig 2014 Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Rapporten innehåller resultat för grupper om minst fem elever. 1. Skola: (N=479) (N=410) Djäkneparksskolan

Läs mer

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Att börja med Har du någon gång haft hög feber, ont i magen eller huvudvärk? Såklart du har, det har nästan alla. Då vet du hur trist det är att missa den där

Läs mer

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda

Läs mer

Projektet Eddies hemliga vän

Projektet Eddies hemliga vän Projektet Eddies hemliga vän Eddies hemliga vän Vårt bidrag är en pop upbok som handlar om att minska vår energiförbrukning. Det är en barnbok som ska få barn att bli medvetna om att energiförbrukningen

Läs mer

Friends 1527614 Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år

Friends 1527614 Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år Friends 1527614 Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år Juni 2013 Cecilia Perlind TNS-Sifo 1 Om undersökningen TNS March 2013 1526475 Struktur och innehåll i undersökningen GLÄDJE & Roligt

Läs mer

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström

Presentation av Unga16 UNGA 16. Folkhälsoråd. 27 maj Peter Thuresson Ebba Sundström UNGA 16 Folkhälsoråd 27 maj 2016 Peter Thuresson Ebba Sundström Upplägg presentation Syftet med Unga-undersökningen Umeå kommuns folkhälsomål Bakgrund till undersökningen Förändringar i enkäten? Resultat

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Om mig 2015. Snabbrapport gymnasiet åk 2. Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Om mig 2015. Snabbrapport gymnasiet åk 2. Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Om mig 2015 Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Rapporten innehåller resultat för grupper om minst fem elever. 1. Skola: Antal svarande:

Läs mer

ELEVFRÅGOR. International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm

ELEVFRÅGOR. International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm ELEVFRÅGOR International Association for the Evaluation of Educational Achievement Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig själv och

Läs mer

Hur ofta är du frånvarande från skolan?

Hur ofta är du frånvarande från skolan? Hur ofta är du frånvarande från skolan? Hur trivs du i skolan? Umgås du med någon i skolan? Berätta! Vad tänker du om dina lärare? När är det svårt respektive lätt att koncentrera sig i skolan? Vilka skolor

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten

Läs mer

Du och jag, Agnes Lärarmaterial

Du och jag, Agnes Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Bente Bratlund Vad handlar boken om? Boken handlar om Agnes som tycker att hennes kompis Maja alltid får vad hon vill. Typiskt nog vinner Maja en veckas kurs i biologi på ett läger

Läs mer

Ja nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn.

Ja nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn. Värderingsövningar Heta stolen sitter i ring. Om man är av samma åsikt som påståendet, stiger man upp och byter plats. Om man är av annan åsikt, sitter man kvar. Finns inga rätta eller fel svar, utan man

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2013

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2013 1(17) Barn-ULF 2014-06-19 Definition av indikatorer i Barn-ULF 2013 Innehåll: Barn 10-18 år... 1 Barns arbetsmiljö och inflytande i skolan... 1 Barns ekonomi och materiella resurser... 3 Barns fritid och

Läs mer

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande

Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande Degerfors 17 oktober 2014 * Sofie Kindahl Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor Sveriges ungdomspolitiska mål: Alla ungdomar,

Läs mer

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE Hälsa och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. Alkohol i Sverige Förr i tiden drack svenskarna mycket

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

INTERVJUARENS FORMULÄR Familjetyp 3

INTERVJUARENS FORMULÄR Familjetyp 3 Statistiska Centralbyrån 701 89 Örebro (019-176000) Institutet för social forskning 106 91 Stockholm (08-162000) Levnadsnivåundersökningen 2010 - Barn och ungdomar INTERVJUARENS FORMULÄR Familjetyp 3 Familjetyp:

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Frågeunderlag. Bilaga 1

Frågeunderlag. Bilaga 1 Bilaga 1 Frågeunderlag Elevhälsan ska stödja elevens utveckling mot utbildningens mål och därför är huvudfokus i elevhälsoarbetet att eleven ska ha en fungerande skolsituation. Psykisk ohälsa riskerar

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

ÖKA DIN SOCIALA KOMPETENS. På en timme

ÖKA DIN SOCIALA KOMPETENS. På en timme ÖKA DIN SOCIALA KOMPETENS På en timme Henrik Fexeus Tidigare utgivning Konsten att läsa tankar När du gör som jag vill Alla får ligga Konsten att få mentala superkrafter Bokförlaget Forum, Box 3159, 103

Läs mer

Utvärdering av projektet Flodagruppen

Utvärdering av projektet Flodagruppen Utvärdering Flodagruppen 1 Utvärdering av projektet Flodagruppen Elever och föräldrar Johan Heintz Handledare: Annika Hall Sveagatan 15 Kurator vid Dergårdens gymnasium, 413 14 Göteborg Lerum e-mail: johan.heintz@kulturverkstan.net

Läs mer

Ett samarbete mot utanförskap och mobbning

Ett samarbete mot utanförskap och mobbning Lärarhandledning Ett samarbete mot utanförskap och mobbning Gilla: Hata Horan har kommit till genom ett samarbete mellan Johanna Nilsson, Pocketförlaget och Friends. Vi vill att du som läser ska bli berörd,

Läs mer

Ämnesrubrik. Gå till visa och bildbakgrund för att ändra. Psykisk hälsa

Ämnesrubrik. Gå till visa och bildbakgrund för att ändra. Psykisk hälsa Ämnesrubrik. Gå till visa och bildbakgrund för att ändra. Psykisk hälsa Ämnesrubrik. Gå till visa och bildbakgrund för att ändra. Presentation från Idrottsvetenskapliga programmet, C-uppsats vid Umeå Universitet

Läs mer

Likabehandling och trygghet 2015

Likabehandling och trygghet 2015 Likabehandling och trygghet 2015 1 Jag är Man 58 48,3 Kvinna 58 48,3 Jag avstår från att definiera 4 3,3 mig Total 120 100 100% (120/120) 2 Det känns bra att gå i skolan Alltid 46 38,3 Oftast 55 45,8 Ibland

Läs mer

Din uppgift: trovärdig verklig inte

Din uppgift: trovärdig verklig inte Din uppgift: Ni kommer att arbeta med detta vecka 39 till vecka 43. Ni har svensklektionerna till ert förfogande. Uppgifterna ska lämnas in, allt tillsammans, senast fredag vecka 43. En kortare redovisning

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare

Läs mer

Diskussionsfrågor Lärarhandledning

Diskussionsfrågor Lärarhandledning Diskussionsfrågor Lärarhandledning Skolpolicy vill uppmuntra diskussioner kring Internet, dataspel och spelberoende. Vi tror att det ökar medvetenheten om nätets faror och fallgropar. Diskussionerna kan

Läs mer