Båda. typ. är bäst, Rapport från barnens myndighet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Båda. typ. är bäst, Rapport från barnens myndighet"

Transkript

1 Båda är bäst, typ Rapport från barnens myndighet Barnombudsmannen 2001

2 Det är bra att vara tjej när man är ledsen eller liknande för då har man tjejkompisar som tröstar en och inte tycker att man är mesig eller nåt Eller när man har kärleksproblem. Det är bra att vara kille när man söker jobb för att man får högre lön. Flickorna är mer socialt anpassade i skolan, medan pojkarna drar till sig större och ibland negativ uppmärksamhet. Det är en uppfattning som bekräftas av de enkätsvar som BO har fått via sina kanaler på Internet från flickor och pojkar på mellanstadiet och högstadiet. Pojkarna i högstadieåldern verkar ha bättre självförtroende än de jämnåriga flickorna, som inte känner sig lika uppskattade som i mellanstadiet. Vuxnas stress håller på att bli barnens. Det finns undersökningar som visar att antalet barn och ungdomar med stressrelaterade symtom har ökat under de senaste åren. BO har via Internet ställt frågor till barn och ungdomar om hur de själva ser på stressen i skolan. I ett särskilt kapitel sammanfattas arbetet med barnkonventionen och de erfarenheter som hittills har gjorts. Ett avsnitt beskriver arbetet med barnkonsekvensanalyser och betydelsen av att tänka efter före och göra en prövning av barnets bästa inför ett beslut. De två förslag som BO riktar till regeringen handlar om barnets bästa i verkställighetsmål och barnets ställning i asylprocessen. ISBN

3 Båda är bäst, typ RAPPORT FRÅN BARNENS MYNDIGHET BARNOMBUDSMANNEN 2001

4 Båda är bäst, typ är utgiven av Barnombudsmannen, Stockholm, 2001 Adress: Barnombudsmannen, Box 22106, Stockholm Tfn: Fax: BO direkt: för barn och unga upp till 18 E-post: Hemsida: Omslagsfoto: Jörgen Ulvsgärd Formgivning: Gunnar Elvin Tryck: Bomastryck, Stockholm ISBN Barnen och ungdomarna på bilderna i denna publikation har ingenting med textinnehållet att göra. Barnombudsmannen, BO, ska ta tillvara barns och ungdomars rättigheter och intressen i samhället. BO ska särskilt uppmärksamma att lagar och andra författningar samt deras tillämpning stämmer överens med Sveriges åtagande enligt FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Uppgiften är att arbeta generellt för barn och ungdomar och företräda dem i den allmänna debatten. Myndigheten ska prioritera frågor som rör barn i utsatta situationer. 2

5 Innehåll Förord Alla barn ska ha samma rättigheter Flickors och pojkars självförtroende, av Dagmar Lagerberg Tjej eller kille spelar roll? BO frågar barnen och ungdomarna Några reflexioner Lika rätt, lika värde, lika villkor Korta statistiska fakta om skillnader mellan flickor och pojkar Jämsides Skilda världar? Om flickors och pojkars uppväxtvillkor, av Birgitta Qvarsell De e mycke nu BO:s stressenkät på nätet BO:s ståndpunkter Pojkars och flickors kroppar, av Kristina Berg-Kelly Barnkonventionen på väg att slå igenom Barnkonventionen i myndigheterna Barnkonventionen i kommuner och landsting Barnkonsekvensanalyser i teori och praktik En modell för en barnkonsekvensanalys Få forskningsprojekt om barnkonventionen Låt barnen vara med och bestämma Risktagande tjejer och inkännande killar, av Thomas Fürth BO tar ställning Ta hänsyn till barnets bästa i verkställighetsmål! Förbättra barnens ställning i asylprocessen! Lika eller olika inför lagen, av Åke Saldeen BO syns och hörs Bilagor Skolor som medverkat i BO:s enkäter på Barnkanalen och Unga Kanalen Viktiga remissvar och skrivelser BO:s personal och konsultativa råd Lagen och instruktionen BO:s publikationer

6 4

7 Förord För att få veta hur barn och ungdomar själva ser på sina liv ur ett jämställdhetsperspektiv har Barnombudsmannen (BO) ställt frågor till flickor och pojkar om deras villkor och roller. Vi redovisar svaren i årets rapport. Frågorna har utarbetats tillsammans med en grupp ungdomar och har besvarats via Internet av våra kontaktklasser på mellan- och högstadiet. Barn och stress är ett område som har diskuterats mycket det senaste året. Rapporten Barns och ungas stress en studie i hur barn och unga påverkas av sin fysiska och psykosociala arbetsmiljö i skolan har tagits fram på uppdrag av BO. Vi har också frågat barnen och ungdomarna via Internet hur de själva ser på stressen i skolan. BO har en viktig roll när det gäller att genomföra barnkonventionen, främst för att ge kunskap, och sprida goda exempel, men också för att utvärdera och analysera det arbete som bedrivs. Vi sammanfattar erfarenheter och slutsatser. BO tar ställning i två viktiga frågor. Den första handlar om barnets bästa i verkställighetsmål, där BO har gjort en studie av 103 länsrättsdomar. Den andra tar upp barnets situation i asylprocessen utifrån en studie som BO har gjort av ett antal asylbeslut som rör barnfamiljer. Båda är bäst, typ vänder sig i första hand till regeringen, men också till riksdagsledamöter och andra beslutsfattare på nationell nivå. Vi hoppas samtidigt att alla andra som arbetar med att förbättra barns och ungdomars villkor ska tycka att rapporten är intressant. 5

8 6

9 ALLA Alla barn barn ska ha ska ha samma samma rättigheter RÄTTIGHETER

10 ALLA BARN SKA HA SAMMA RÄTTIGHETER Foto: Bosse Kinnås När ett barn föds är det omedelbart en egen liten varelse som är nyfiken på livet och ger sina föräldrar en fullständigt kravlös kärlek. Barnets situation och framtid kommer till stor del att vara beroende av föräldrarna. För många människor är förmånen att bli förälder det viktigaste i livet. Barnen är framtiden och ger livet en extra mening. Men att vara förälder är inte alltid så lätt. Det är ett stort ansvar som ger upphov till många svåra utmaningar. Du kan känna dig både ensam och osäker. Det Lena Nyberg, ny barnombudsman. är inte alltid som du vet vad som är rätt och fel. Är du ensamstående kanske det heller inte finns någon som du kan rådfråga eller dela ansvaret med. Ett land som vill skapa goda uppväxtvillkor för barnen måste se och höra föräldrarnas behov och önskemål. Att skapa förutsättningar för ett gott föräldraskap är sannolikt en av de viktigaste uppgifterna för beslutsfattare som önskar att få ett ökat barnafödande och som vill ge barnen en bra start i livet. Vi behöver ett barnvänligare samhälle Samhället måste formas så att fler unga människor vågar att ta steget att bli föräldrar. Osäkerhet inför framtiden, dålig ekonomi eller brist på tid får inte bli avgörande skäl för att avstå från barn. Arbetslivet måste ta bättre hänsyn till att föräldrar behöver mer tid för sina barn, och samhällsplaneringen måste i större utsträckning utgå ifrån barnens och föräldrarnas behov. Barnfamiljernas ekonomiska situation är också viktig för att barnen ska må bra. Det behövs ett barnperspektiv på föräldrarollen och föräldrarnas villkor. Tidsbrist är något som många känner av idag. Föräldrarnas och skolpersonalens brist på tid, liksom andra vuxnas stressiga vardag påverkar barnen. Ibland kan de unga själva ha så många inbokade aktiviteter att de känner sig stressade. Hur ska vi på olika sätt kunna underlätta för vuxna att få mer tid för barnen i hemmet, skolan och på fritiden. Vi har frågat barnen och ungdomarna via Internet hur de ser på stressen i skolan och redovisar svaren i årets rapport. Barn och ungdomar har alldeles för små möjligheter att vara med och påverka sin vardag. Samhällsplaneringen utgår alltför sällan ifrån barnens 8

11 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2001 behov. Barnperspektivet finns ofta inte med i de överväganden som görs i samband med olika beslut. När beslutsfattare tar fram underlag för till exempel nya bostadsområden, nya vägar eller nya skolor måste barnens behov och synpunkter vägas in lika självklart som andra intressen. Om barnen får vara med och bestämma innebär det inte bara att besluten blir bättre utan också att det lägger grunden för att barnen i större utsträckning kommer att kunna bli mer delaktiga och ta ansvar i sina liv. BO lyfter fram barnperspektivet Genom strategiarbetet för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige ökar kunskapen hos beslutsfattare på alla nivåer om behovet av ett barnperspektiv. För varje beslut som ska fattas behöver en barnkonsekvensanalys göras. Det särskilda uppdrag som BO har fått för att arbeta med kommuner, landsting och statliga myndigheter är mycket viktigt och omfattande. Uppgiften ger oss anledning att utveckla både informations- och utbildningsmetoder för att nå ut till så många som möjligt. Men den absolut viktigaste uppgiften är att väcka förståelse för barnperspektivet i beslutsfattandet. När orättvisorna ökar i samhället drabbar det ofta våra barn och ungdomar hårdast. Nittiotalets arbetslöshet och besparingar inom offentlig sektor har lämnat spår runt om i Sverige. Samtidigt som många barn växer upp i miljöer med bättre materiell och social standard än förr är det alltför många barn som har sämre förutsättningar än tidigare generationer. Skillnaderna visar sig på många områden: i skolarbetet, i aktiviteterna på fritiden, under loven och i familjernas ekonomi. Datoranvändning, resor och föreningsaktiviteter är några områden där barns och ungdomars villkor ser mycket olika ut och kan skapa olika förutsättningar för resten av livet. Tjej eller kille spelar roll? Även om Sverige har kommit en bra bit på väg i jämställdheten kan vi konstatera att vi ofta präglar barnen i traditionella könsmönster. Vi vet också att samhället satsar olika mycket på verksamheter som riktar sig till flickor respektive pojkar. Det visar sig till exempel i resurser till föreningsliv och idrottsanläggningar. I årets rapport redovisar vi en enkätundersökning som bland annat visar barns och ungas syn på sina egna villkor på grund av kön. Det är glädjande att både pojkar och flickor anser att de i pedagogiska avseenden i skolan blir jämlikt behandlade. Det som oroar är att svaren visar att flickorna på högstadiet blir mer mobbade med könsord eller liknande glåpord än pojkarna. 9

12 ALLA BARN SKA HA SAMMA RÄTTIGHETER Olika barn behöver olika mycket stöd Barn och ungdomar är ingen homogen grupp. Det finns olika behov och olika önskemål. Vi vuxna måste ta tillvara den kraft som finns hos våra yngsta generationer men också respektera den vilja som finns bland dem. FN:s barnkonvention är ett viktigt och effektivt instrument för att öka barns och ungdomars delaktighet. Vissa barn och ungdomar har särskilda behov som måste tillgodoses, som barn med fysiska eller psykiska funktionshinder. Det kan även vara barn med olika behov på grund av den sociala situation de befinner sig i eller behov som bottnar i etniskt ursprung. Alla barn ska ha samma rättigheter och ska kunna ställa samma krav på delaktighet och inflytande, men de behöver olika stöd och hjälp för att kunna ta för sig. För att öka kunskapen om vilka behov som finns hos vissa grupper av barn kommer BO att granska situationen för både fysiskt och psykiskt funktionshindrade barn. Får dessa barn det stöd som de behöver och som de har rätt till? Många signaler tyder på att det finns brister och att behoven inte upptäcks tillräckligt tidigt. Det finns inte heller alltid resurser att möta behoven i ett tidigt skede, vilket ofta förvärrar problemet och ökar behovet av insatser. Sveriges riksdag har slagit fast att det finns fem nationella minoriteter i vårt land. Ett skäl till detta är att kunna bevara språk, kultur och traditioner. Det finns anledning att tro att dessa minoriteters barn har specifika behov. BO vill öka kunskapen om dessa barns behov och önskemål för att på ett bättre sätt kunna föra även deras talan. I slutet av 80-talet och i början av 90-talet föddes det många barn i Sverige. Det kom att kallas babyboomen. Denna grupp barn börjar nu närma sig tonåren. Det ställer redan stora krav till exempel på skolan och fritidsaktiviteterna. Sannolikt kommer kraven på olika aktörer att öka. Föreningslivet, inte minst idrottsorganisationerna, har redan konstaterat att det kan vara svårt att möta alla ungdomars behov och önskemål. Detta ökade behov kommer att visa sig på en rad områden. Det sker samtidigt som delar av den kommunala sektorn har minskat sina resurser till barn- och ungdomsverksamheten och föreningslivet på många håll fått kärvare villkor. Den tonårsboom som nu står för dörren kommer att skapa ett ökat krav på vuxenvärlden att se och ta till sig de behov och de rättigheter som barn och unga har. Mycket talar dessutom för att vi samtidigt går emot en ny babyboom. Den är välkommen, men ställer ökade krav på att sätta barns behov främst! Lena Nyberg 10

13 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2001 FLICKORS OCH POJKARS SJÄLVFÖRTROENDE Av Dagmar Lagerberg, docent vid Barnhälsovården, Akademiska sjukhuset, Uppsala Strax före jul blev jag vittne till att några pojkar i 12-årsåldern pucklade på varandra i tunnelbanan. Det handlade om rejäla sparkar och slag. Den slagna pojken verkade tycka att det hela var ganska kul. I gänget befann sig tre pojkar och en flicka. Jag sade något om att de inte borde bråka så nära spåret, men innan jag hunnit utveckla detta kom en annan kvinna, tydligen lärare, och sade till dem på skarpen. Bland annat nämnde hon att tunnelbanan är allmän plats och att om man vill bråka så får man göra det någon annanstans. Ungdomarna avfärdade henne närmast hånfullt. Bråket fortsatte, varför jag gick fram och tog upp tråden med allmän plats och sade att här får man inte slåss. Vadå allmän plats? undrade flickan. Jag: ja, en plats för alla, alla får vara här, man får prata men inte slåss. Flickan höll tydligen inte med eftersom hon avslutade samtalet med en kraftfull uppmaning: Du ska hålla käften, jävla kärring! Nu blev ju det hela rätt misslyckat men förhoppningsvis inte helt förgäves. Två saker slog mig. För det första: Varför var flickan den mest verbalt aggressiva? Varför protesterade hon inte när pojkarna slogs? Var det för att hålla sig väl med pojkarna, för att visa dem respekt eller för att imponera på dem? Vad säger detta om hennes självförtroende? För det andra slogs jag av hur synd det var att dessa barn går miste om så mycket. Ett civiliserat liv kanske, ett liv där man inte kräver utan förtjänar respekt, och där kärnan i människors umgänge är samtal och inte handgripligheter. Det var påfallande att de värsta skällsorden kom från flickan, men samtidigt kunde jag ana en glimt av intresse när hon frågade vad allmän plats var för något. Ja, vad är allmän plats, och varför är det så viktigt? Det är mer än en plats för alla. I själva verket är det en grundbult i vår demokrati. De gamla grekernas agora, romarnas forum, demokratiernas torg. Torget är vår viktigaste civila mötesplats inte bara marknadscentrum utan varje mänsklig mötesplats utanför den privata sfären. Fria medier, seminarier, föreningar, samtal, debatter med möjligheten till ett fritt meningsutbyte. Delaktigheten i beslut som gäller oss alla. Respekten för samtalets inneboende kraft. Alla tänkbara problem, erfarenheter, förslag som rör politik och mänsklig sammanlevnad hör hemma på torget. 11

14 ALLA BARN SKA HA SAMMA RÄTTIGHETER Barnombudsmannen har i ett remissvar på demokratiutredningen framhållit att barn inte räknas som fullvärdiga medborgare. Deras rätt till inflytande tas inte upp. Annars finns här, i skärningspunkten mellan barns och ungas rätt till inflytande och de torgplatser vi faktiskt förfogar över, mycket att göra för att utveckla de ungas reella möjligheter till åsiktsbildning och ett växande inflytande. Kanske skulle man kunna kalla det medborgaranda. En medborgare är någon som deltar aktivt i ett större sammanhang än det privata. Men om man slåss, vandaliserar, okvädar och snattar kan man inte samtidigt vara en fri och delaktig medborgare. Vad har nu detta med flickor och pojkar att göra? Jag menar att det fortfarande finns stora skillnader i pojkars och flickors möjligheter att uttrycka sig som medborgare, och att detta har att göra med skillnader i pojkars och flickors självförtroende. Forskningsresultat visar att självförtroendet är ungefär lika starkt hos båda könen fram till förpuberteten, men sedan händer något. Efter puberteten har flickor genomsnittligt lägre självförtroende än pojkar. BO:s egen enkät till åringar på Unga Kanalen visade att bara var tionde ungdom ansåg att flickor har störst självförtroende, medan över hälften av både pojkar och flickor menade att självförtroendet är störst hos pojkarna. Samtidigt framgår det av flera undersökningar att flickors betyg är bättre än pojkars. Flickor är alltså duktiga. Deras goda förutsättningar i skolan borde kunna ge dem ett starkt självförtroende och dessutom en betydande torgkompetens. Min viktigaste synpunkt när det gäller flickor och pojkar är alltså att familj och samhälle bör förenas i en strävan att stärka flickors självförtroende. Denna strävan bör omfatta alla barn i vårt land. Alla barn ska känna att de är värda uppmärksamhet och att deras synpunkter är viktiga. Alla ska uppmuntras att delta i debatt och samtal på lika villkor. Flickor är, liksom pojkar, självständiga subjekt. Det är inte rimligt att flickors möjligheter att delta i kamratsamvaro, kultur- och samhällsliv begränsas, medan pojkarna får full frihet. Jag skulle önska att man redan på dagis aktivt uppmuntrade flickors (och naturligtvis också pojkars) självförtroende, så att både flickor och pojkar så småningom kan lämna skolan väl rustade att fungera som medborgare. Yttrandefrihet och mänskliga rättigheter är inte självklarheter överallt. Vuxenvärlden måste ta på sig ansvaret att förmedla mänskliga rättigheters innehåll och värde på ett sätt som kan locka ungdomar. 12

15 tjej eller Tjej eller kille spelar roll? kille? spelar roll

16 TJEJ ELLER KILLE SPELAR ROLL? Flickor är kvinnor kroppsligt och biologiskt liksom pojkar är män kroppsligt och biologiskt. Men kvinnligheten och manligheten är något man tillägnar sig och att vara kvinna eller man är något man lär sig. Det skapade könet, genus/gender, återskapas på nytt av alla individer i generationerna, är kulturellt betingat och öppet för förändringar, även om vissa strukturer verkar vara mycket seglivade. Redan mycket små barn är lyhörda för signaler om hur flickor och pojkar ska vara. Föräldrar och pedagoger måste kritiskt granska sina egna uttalanden, tonfall och blickar om de ska kunna fostra barnen till jämställdhet. Skillnaderna kan vara mycket subtila och så inrotade att de är svåra att komma åt. Fördelar och risker Fördelar med ett genusperspektiv på barn är att det tydliggör att flickor och pojkar även i vårt land har delvis olika livssituationer i familjen, i förskolan, i skolan och på fritiden. Flickors och pojkar hälsa är olika i ett statistiskt perspektiv och en del av dessa skillnader finns redan i det biologiska könet. Risker kan vara att skillnader mellan könen cementeras och att andra skillnader i barns villkor tonas ner, exempelvis skillnader i socioekonomiska förhållanden, frisk långvarigt sjuk, om barnet lever på landsbygd eller i storstad. Könsuppdelningen är emellertid självklar och livslång. De flesta andra förhållanden i en persons liv kan ändras flera gånger. Pojkar och flickor är barn i utveckling och alla könsrollsuttryck är inte lika säkra uttryck för massiv könssocialisation. Mycket beror på åldern och förändras med åren. Barnkonventionens artikel 2 Att uppmärksamma könsskillnaderna mellan barn är självklart när intentionerna i barnkonventionens artikel 2 ska genomföras. Det borde vara lika självklart och statistiskt möjligt att nyansera och fördjupa analyserna med andra uppdelningar som i ett samhälle kan ge upphov till diskriminering mellan olika grupper av barn. 14

17 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2001 BO FRÅGAR BARNEN OCH UNGDOMARNA För att få kunskap om hur barn och ungdomar själva ser på några av sina villkor ur ett jämställdhetsperspektiv har BO ställt frågor till flickor och pojkar om deras villkor och roller i skolan och i allmänhet. Frågorna har tagits fram av BO i samarbete med en grupp ungdomar som aktivt arbetar för jämställdhet mellan flickor och pojkar. Frågorna utprovades i några klasser innan de lades ut på nätet våren och hösten Under ett par månader fanns det möjlighet för skolbarn och skolungdomar i BO:s kontaktklasser att svara på frågorna på Barnkanalen och Unga Kanalen om hur de uppfattade flickors och pojkars villkor i skolan och på fritiden. Många av frågorna hade tre fasta svarsalternativ: flickor pojkar ingen skillnad mellan flickor och pojkar. Några frågor hade öppna svar med möjlighet att själv formulera svaret. Många har skrivit kloka och tänkvärda åsikter. Enkäten på Barnkanalen bestod av 33 frågor och totalt 572 mellanstadiebarn har svarat; 296 flickor och 276 pojkar. De flesta, cirka 60 procent av de svarande, är år. De går i årskurserna 5 och 6 i 28 skolor från skilda delar av landet. Enkäten på Unga Kanalen bestod av 36 frågor och flertalet är desamma som Barnkanalens. Av de 307 högstadieungdomar som svarat på frågorna var 153 flickor och 154 pojkar. De flesta, cirka 70 procent, är år och går i årskurs 9. De kommer från elva skolor i landet. Det bör observeras att detta inte är statistiskt representativa urval. De svar som kommit på BO:s enkät om flickor och pojkar gäller alltså de 879 personer som har svarat. Liten lathund till resultatredovisningen En tiondel, en av tio, var tionde = 10 procent En femtedel, en av fem, var femte = 20 procent En fjärdedel, en av fyra, var fjärde = 25 procent En tredjedel, en av tre, var tredje = 33 procent Hälften, varannan = 50 procent Två tredjedelar, två av tre = 67 procent Tre fjärdedelar, tre av fyra = 75 procent Fyra femtedelar, fyra av fem = 80 procent Flickor och pojkar i skolan Flickorna och pojkarna är i stort sett överens om att lärarna behandlar båda könen jämställt när det gäller undervisningen. Något fler pojkar än flickor i 15

18 TJEJ ELLER KILLE SPELAR ROLL? mellanstadiet uppmärksammar emellertid skillnader i behandlingen. Beröm och schyst bemötande verkar dock vara mer riktat till flickorna och båda könen är ganska överens om att lärarna oftast blir arga på pojkarna. Pojkarna verkar alltså dra till sig mer negativ uppmärksamhet i skolan och flickorna tenderar att få mer positivt bemötande. Social skolsituation Skolrelaterade frågor social situation, Barnkanalen (BK) och Unga Kanalen (UK) Svarsalternativ: Flickorna Ingen skillnad mellan könen Pojkarna Andel i procent som svarat: Flickor % Pojkar % Flickor % Pojkar % Flickor % Pojkar % BK Vilka pratar lärarna mest med?* Tabell 1 UK Vilka i klassen får mest uppmärksamhet av lärarna? BK Vilka är lärarna snällast mot? UK Vilka är lärarna schystast mot? BK Vilka blir lärarna oftast arga på? UK Vilka blir lärarna oftast arga på? Källa: Internetsvar på Barnkanalen och Unga Kanalen, 2000, BO *Läs resultatraden så här: =100% flickor, =100% pojkar Drygt två tredjedelar av pojkarna och tre fjärdedelar av flickorna i Barnkanalen anser att lärarna pratar lika mycket med flickor som med pojkar. På frågan om vilka i klassen som får mest uppmärksamhet av lärarna svarar ungefär två tredjedelar av både flickorna och pojkarna i högstadiet att lärarna ger flickorna och pojkarna lika stor uppmärksamhet. Av den ungefärliga tredjedel som inte tycket det, anser pojkarna att lärarna ger flickorna mest uppmärksamhet och de flesta flickorna att lärarna ger pojkarna mest uppmärksamhet. Ungefär lika många av båda könen i enkäten på Barnkanalen anser att lärarna är lika snälla mot flickor som mot pojkar. Endast två procent av pojkarna och ingen enda flicka tycker att lärarna är snällast emot pojkarna. Drygt två tredjedelar av flickorna i enkäten på Unga Kanalen upplever ingen skillnad i lärarnas sätt att bemöta sina elever. Detsamma gäller nästan sex av tio pojkar. En fjärdedel av flickorna och fyra av tio pojkar tycker att 16

19 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2001 lärarna är schystast mot flickorna. En större andel pojkar anser alltså att flickorna blir bättre behandlade av lärarna. En majoritet av pojkar och flickor i båda enkäterna är däremot överens om att lärarna oftast blir arga på pojkarna. Få anser att lärarna oftast blir arga på flickorna. Undervisning Skolrelaterade frågor undervisningssituationen, BK och UK Svarsalternativ: Flickorna Ingen skillnad Pojkarna mellan könen Andel i procent som svarat: Tabell Flickor % 2Pojkar % Flickor % Pojkar % Flickor % Pojkar % BK Vilka får mest beröm i klassen? UK Vilka får mest beröm i klassen? BK UK Vilka får oftast svara på lärarnas frågor? Vilka får oftast svara på lärarnas frågor? BK Vilka får mest hjälp av lärarna? UK Vilka får mest hjälp av lärarna? Källa: Internetsvar på Barnkanalen och Unga Kanalen, 2000, BO I pedagogiskt avseende verkar de allra flesta flickor och pojkar ha uppfattningen att de blir relativt jämlikt behandlade. Majoriteten av flickorna och pojkarna i båda enkäterna anser att det inte är någon skillnad i vilka som får mest hjälp av lärarna eller vilka som oftast får svara på lärarnas frågor. Flickorna på mellanstadiet upplever att könen blir jämställt behandlade i större utsträckning än pojkarna i dessa avseenden. En femtedel av pojkarna på mellanstadiet har emellertid intryck av att flickorna får mer hjälp. När det gäller beröm är majoriteten inte lika stark för uppfattningen att flickorna och pojkarna är jämställt behandlade. Ganska stora andelar av båda könen anser att flickorna får mest beröm. Väldigt få har uppfattningen att pojkarna får mest beröm. Flickorna och pojkarna har i detta avseende mycket samstämmiga uppfattningar. 17

20 TJEJ ELLER KILLE SPELAR ROLL? Inflytande i klassen Skolrelaterade frågor aspekter på inflytande i klassen, BK och UK Svarsalternativ: Flickorna Ingen skillnad mellan könen Pojkarna Andel i procent som svarat: Flickor % Pojkar % Flickor % Pojkar % Flickor % Pojkar % BK UK Vilka får oftast sitta bredvid sina kompisar? Vilka får oftast sitta bredvid sina kompisar? Tabell BK Vilka får bestämma mest på lektionerna? UK Vilka påverkar mest lärarnas beslut? BK UK Vilka får vara med och bestämma om datorerna? Vilka får vara med och bestämma om datorerna? Källa: Internetsvar på Barnkanalen och Unga Kanalen, 2000, BO Några av våra frågor speglar hur mycket man som ung person kan påverka sin skolvardag. Flickornas och pojkarnas svar är ganska lika. De flesta pojkar och flickor på mellanstadiet tycker att båda könen får vara med och bestämma lika mycket på lektionerna. Ungefär två av tre flickor och nästan sju av tio pojkar på högstadiet finner att det inte är någon skillnad mellan könen när det gäller att påverka lärarnas beslut. En fjärdedel flickor och en femtedel pojkar anser däremot att flickorna påverkar lärarnas beslut mest. Väldigt få är av den uppfattningen att flickorna får bestämma om datorerna. En stor majoritet flickor och pojkar i båda enkäterna tycker att det inte görs någon skillnad mellan könen när det gäller att bestämma om datorerna. Även i detta avseende liknar flickornas och pojkarnas svar varandra. När det gäller en konkret fråga som att få sitta bredvid en kamrat har flickor och pojkar ungefär samma bedömning. Drygt hälften anser att det inte görs någon skillnad. Runt en tredjedel har uppfattningen att flickorna oftast får sitta bredvid sina kompisar, medan endast få anser att pojkarna oftast får det. 18

21 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2001 Fysisk aktivitet under skoldagen Skolrelaterade frågor fysisk aktivitet under skoldagen, BK och UK Svarsalternativ: Tabell Flickorna 4 Ingen skillnad Pojkarna mellan könen Andel i procent som svarat: Flickor % Pojkar % Flickor % Pojkar % Flickor % Pojkar % BK UK Vilka tycker mest om att ha gympa? Vilka tycker mest om att ha gympa? BK Vilka är mest ute på rasterna? Källa: Internetsvar på Barnkanalen och Unga Kanalen, 2000, BO Endast få har svarat att flickor gillar gympa bäst. Uppfattningarna är i stort sett likadana i de båda enkäterna. I övrigt skiljer sig flickornas och pojkarnas svar en del. En majoritet av pojkarna anser att pojkarna gillar gympa bäst och nästan hälften av flickorna att det inte är någon skillnad mellan pojkar och flickor. Många uppfattar att det är pojkarna som är mest ute på rasterna. Ungefär lika många menar att det inte är någon skillnad mellan flickor och pojkar. Psykosocial miljö i skolan Vilka blir mest mobbade och kallade för fitta, cp, hora, bög och liknande? Barnkanalen Unga Kanalen Tabell 5 Pojkars svar % Flickors svar % Pojkars svar % Flickors svar % Flickor Pojkar Ej skillnad Ej mobbning i skolan Totalt Källa: Internetsvar på Barnkanalen och Unga Kanalen, 2000, BO Barnkanalen En tredjedel av barnen uppger att det inte finns sådan mobbning i skolan och pojkar och flickor har samstämmiga uppfattningar. Svarsmönstren för övrigt skiljer sig åt en del, flickorna ser mer den mobbning som flickor råkar ut för och pojkarna uppfattar att det lika ofta är pojkar. 19

22 TJEJ ELLER KILLE SPELAR ROLL? Pojkar och flickor delar också uppfattningen att det är mest pojkar som mobbar, vilket framgår av svaren på frågan: Vilka mobbar mest? Unga Kanalen Flickor och pojkar på Unga Kanalen har mycket olika uppfattning om den psykosociala miljön. Hela 61 procent av flickorna anser att flickor blir mest utsatta för mobbning eller trakasserier med könsord eller andra tillmälen och 28 procent av pojkarna tycker att flickor är mest utsatta. En femtedel, 20 procent, flickor och 39 procent pojkar anser inte att det är någon skillnad mellan flickor och pojkar. Att pojkar är mest utsatta menar 8 procent av flickorna och 17 procent av pojkarna. 12 procent av flickorna och 16 procent av pojkarna anser att det inte finns någon sådan mobbning på deras skola. Uppdelade klasser Hur ofta vill du ha uppdelade klasser (tjejer för sig och killar för sig)? Barnkanalen Unga Kanalen Pojkars svar % Flickors svar % Pojkars svar % Flickors svar % Alltid 10 3 Tabell Ibland Aldrig Totalt antal svar Källa: Internetsvar på Barnkanalen och Unga Kanalen, 2000, BO Barnkanalen om delade klasser Flickor vill i större utsträckning än pojkar vara för sig själva då och då. Två tredjedelar av flickorna vill ha uppdelade klasser ibland och det vill också ungefär hälften av pojkarna. Endast ett fåtal vill alltid ha uppdelade klasser. Mellanstadiepojkarnas öppna svar om uppdelade klasser Bland de pojkar som alltid vill ha uppdelade klasser har några svarat att lärarna föredrar flickor då de har blandade klasser, några enstaka att tjejer är jobbiga och ytterligare en del att det blir lugnare. Det var alltså ganska spridda argument för uppdelade klasser bland de pojkar, som alltid vill ha det så. Ungefär hälften av pojkarna vill ha uppdelad klass ibland. En del av dessa pojkar tycker att tjejer kan vara jobbiga (störande, irriterande) och att det ibland är skönt med bara killar som fattar bättre och är lättare att prata med. Några enstaka pojkar tycker att det är bra att vara i mindre grupp emellanåt. 20

23 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2001 Av de pojkar som aldrig vill ha uppdelad klass tycker ganska många att det blir tråkigare utan flickor, ytterligare en del vill alltid vara med alla kompisarna i klassen oavsett kön. Några pojkar tycker att det blir lugnare när klassen är blandad. En del vill alltid ha blandad klass för att inte skapa större uppdelningar mellan flickor och pojkar, eftersom pojkar och flickor jobbar bra tillsammans. De pojkar som svarat alltid : För att läraren tycker mer om tjejerna. För våran fröken hjälper mest tjejerna men när vi är delade är det ingen skillnad. Tjejerna är ofta tjuriga. Dessutom blir det tystare så. De pojkar som svarat ibland : Man har mer chans att fråga läraren om man behöver hjälp. Ibland är det för många i klassen. För att man ska kunna göra bort sig inför killarna och inte för alla. De pojkar som svarat aldrig : Därför att om man inte har lektioner med varandra så lär man inte känna varandra lika bra. Då blir det bara ännu mer uppdelat mellan pojkar och flickor. Då finns det inga snygga tjejer att glutta på. Killar är bra på vissa grejer och tjejer på annat. Mellanstadieflickornas öppna svar om uppdelade klasser Tre procent av flickorna vill alltid ha uppdelad klass, eftersom de upplever att pojkarna stör, pratar och busar. Bland de flickor som vill ha uppdelad klass ibland, vilket gäller två flickor av tre, anser de allra flesta att det blir stökigt, bråkigt och pratigt när pojkarna är med. Några tycker dock att det visserligen blir lugnare med bara flickor, men att de samtidigt kommer att sakna pojkarnas närvaro och att det blir tråkigt i klassen utan pojkarna. Några flickor vill ha uppdelad klass ibland för att flickorna ska våga prata mer under lektionen. Knappt en flicka av tre vill aldrig ha uppdelad klass. Ungefär hälften av dessa tycker att det är roligare med blandad klass. Några flickor har en mer uttalad jämställdhetsmotivering: tjejer och killar är lika bra och behandlas lika eller det ska vara rättvist, alla är lika mycket värda. 21

24 TJEJ ELLER KILLE SPELAR ROLL? De flickor som svarat alltid : För att pojkarna lever om hela tiden och dom lyssnar inte när fröknarna säjer till dom. Därför pojkarna skriker, irriterar, och lever om hela tiden och ibland om man ska svara på frågor kritiserar dom vad man säger. De flickor som svarat ibland : Ibland kan det kännas som att det vore jätteskönt att vara utan killarna. Men det skulle bli tråkigt utan killarna. För att pojkar tror att dom är bäst på allting. För om man har sexualkunskap så kanske pojkar inte vill höra om våran mens. Killarna bråkar så mycket ibland att vi inte hinner ha typ idrott. Blir fröken arg på en person blir hon arg på hela klassen. En del kanske inte vågar svara på lärarens frågor, speciellt flickorna, man tror att pojkarna retas om man gör nå fel. De flickor som svarat aldrig : Det är kul att vara med killar, dom brukar ha en annan åsikt på saker & ting och det är kul att få höra den. Därför att då skulle det inte finnas några snygga killar. För att det är bra att lära sig samarbeta med både tjejer & killar. Pojkar är ofta snälla och dom är bättre kompisar än flickor. Flickor är så petiga och bryr sig bara om sitt utseende, fast bara ibland. Unga Kanalen om delade klasser Endast några enstaka ungdomar skulle vilja att klassen alltid var uppdelad. En större andel flickor än pojkar vill ibland vara för sig själva. Drygt hälften av flickorna vill aldrig ha uppdelad klass och knappt hälften vill ha det ibland. Två tredjedelar av pojkarna vill aldrig ha uppdelad klass och en tredjedel vill ha det ibland. Högstadieflickornas öppna svar Av de flickor som svarat att de ibland vill ha delade klasser har flera tyckt att det kan vara bra när det gäller vissa lektioner. En del tycker att pojkarna är jobbiga och andra tycker att det vore bra med delad klass i gympan för att pojkarna tar i och spelar så hårt. 22

25 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2001 Av de flickor som aldrig vill ha delad klass är det många som tycker att det är roligare blandat och en del som ser jämställdhet i att båda könen är tillsammans. De flickor som har svarat ibland : Till exempel i biologin när man talar om sex, kan det vara skönt att prata med tjejer. Om man till exempel har gympa är det lättare att vara med tjejer eftersom de inte skrattar om man till exempel skulle göra bort sig fruktansvärt. Killarna är för det mesta duktigare på idrott också. För att skolan är en aning könsdiskriminerande, det är alltid de killar som kan mycket som får svara på lärarens frågor... Tjejer och killar bör vara uppdelade ibland för att få så mycket hjälp de behöver. Killar bör oftast ha mer hjälp än tjejer. Om man bara är tjejer blir det lättare att redovisa och svara på läxförhöret! På så sätt får man högre betyg och man kan visa hur duktig man är för man blir fegare om det finns massa killar. De flickor som svarat aldrig : Det är bättre om det både är tjejer och killar, det är inte lika orättvist som många tror. Det beror väldigt mycket på läraren hur man fördelar hjälp, frågor osv. Jag tror att alla behöver samma undervisning och tror därför inte att det skulle behövas någon uppdelning. Pga. att jag tror att man lär sig mer genom att samarbeta med allt folk runt om kring sig och inte bara sitt eget kön utan även komma överens med killarna. Om det bara är tjejer i en klass börjar alla bråka. Jag tycker att det borde vara fler än en kille i varje klass. Bäst är lika många killar som tjejer! Diskriminering får absolut inte förekomma. Uppdelning är en form av diskriminering. För att det är gammeldags och onaturligt att dela upp könen, man måste ändå lära sig att hävda sig. Högstadiepojkarnas öppna svar Av de pojkar som ibland vill ha uppdelad klass är det några som vill ha det på gympan. Andra tycker att det blir lugnare med delad klass då och då. Av de pojkar som aldrig vill ha uppdelad klass är det många som anser att 23

26 TJEJ ELLER KILLE SPELAR ROLL? Mobilen en ny kompis. Foto: Nils-Johan Norenlind/Tiofoto det är roligt med blandad klass. En pojke tycker att det är diskriminering att dela upp klassen, skulle man dela på svarta och vita är det ju samma sak. De pojkar som svarat alltid : För att tjejerna är jobbiga, de pratar mest. De pojkar som svarat ibland : Jag skulle vilja att vi var uppdelade på gympan och andra tillfällen, på gympan för att killar är bättre på fotboll och dylikt. Ibland är tjejer för tråkiga och de är störiga ofta. De tror att de vet allt och de snackar skit hela tiden om andra. Därför att ibland är det roligt att bara vara killar men ibland kan det vara bra att höra tjejernas åsikter. För att hjälpa tjejerna att stärka deras självförtroende. Dom ska inte behöva bli nertystade av killarna som tar för sig i klassen. De pojkar som svarat aldrig : Därför att det är roligt att vara med tjejerna och höra deras åsikt om vad som är rätt och fel (oxå), det får en att mogna fortare. 24

27 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2001 Det är viktigt att killar och tjejer lär sig att umgås med varandra. Och lära sig hur motsatta könet fungerar vardagligen. Fan, då skulle man aldrig träffa några brudar ju!! Jag tycker inte att man ska sära på grupperna inom klassen eftersom det bara gör det värre och det skapas könsmotsättningar inom klassen. Villkor och roller i allmänhet På frågorna som rör livet i största allmänhet och villkoren på fritiden är svarsmönstren ganska olika från fråga till fråga. Svar som pekar på jämställdhet är inte lika många som de var i skolfrågorna. Skillnader i villkor, BK och UK Tabell 7 Svarsalternativ: Flickorna Ingen skillnad mellan könen Pojkarna Andel i procent som svarat: Flickor % Pojkar % Flickor % Pojkar % Flickor % Pojkar % BK Vilka i din ålder tror du får mest veckopeng? UK Vilka i din ålder tror du får mest månadspeng? BK Vilka i din ålder tror du får vara uppe längst på helgerna? UK Vilka i din ålder tror du är ute senast på kvällarna på helgerna? Barnkanalen om skillnader i villkor Barnen BK Vilka har tror fått du går frågor på flest om aktiviteter vilka som de tror får mest veckopeng, vilka som får vara på fritiden uppe längst, (t ex ridning, vilka teater, som går på flest aktiviteter på fritiden och vilka fotboll)? som oftast får sova över hos kompisar. Svarsmönstren är mindre entydiga än UK Vilka tror du går på flest aktiviteter på de frågor som gäller hur det är i skolan. på fritiden (ex fritidsgård, ridning, fotboll el teater?) Veckopeng Enligt BK Vilka Föreningssparbanken tror du oftast får sova över har barn 31 ofta veckopeng 21 fram 64 till tioårsåldern, hos kompisar? sedan blir det som regel månadspeng. Enligt statistiken får pojkar upp till elva år högre veckopeng än flickor, sedan blir rollerna omvända. Fram till UK Vilka tror du brukar oftast sova ungefär över tio hos års kompisar? ålder använder barnen en del av pengarna till godis och sparar resten. Sedan börjar de handla mer. Bland miniombuden på Barnkanalen är det Källa: ganska Internetsvar olika på uppfattningar Barnkanalen och om Unga vilka Kanalen, som 2000, får mest BO veckopeng. 25

28 TJEJ ELLER KILLE SPELAR ROLL? Barnkanalen om skillnader i villkor Barnen har fått frågor om vilka som de tror får mest veckopeng, vilka som får vara uppe längst, vilka som går på flest aktiviteter på fritiden och vilka som oftast får sova över hos kompisar. Svarmönstren är mindre entydiga än på de frågor som gäller hur det är i skolan. Enligt Föreningssparbanken har barn ofta veckopeng fram till tioårsåldern, sedan blir det som regel månadspeng. Enligt statistiken får pojkar upp till elva år högre veckopeng än flickor, sedan blir rollerna omvända. Fram till ungefär tio års ålder använder barnen en del av pengarna till godis och sparar resten. Sedan börjar de handla mer. Bland miniombuden på Barnkanalen är det ganska olika uppfattningar om vilka som får mest veckopeng. Pojkarna i mellanstadieåldrarna anser att de har större frihet än flickorna när det gäller sovtider. Hälften av pojkarna tror nämligen att pojkar är uppe längst och detsamma tror nästan en fjärdedel av flickorna. Nästan dubbelt så stor andel pojkar som flickor tror att pojkar har flest fritidsaktiviteter. Ungefär hälften pojkar och flickor tror att det inte är någon skillnad. Nästan två tredjedelar pojkar och flickor antar att det inte är någon skillnad på vilket kön som får sova över hos kompisar. Nästan en tredjedel flickor tror dock att flickor oftast får sova över hos kompisar. Unga Kanalen om skillnader i villkor Enligt Föreningssparbankens statistik får flickor högre månadspeng än pojkar i den här åldern. Pojkarna sparar dessutom mer än flickor. Flickornas och pojkarnas svarsmönster är likartade. Av svaren framgår att cirka sex av tio flickor och pojkar i högstadieåldrarna tror att det inte är någon skillnad mellan könen. En dryg femtedel tror att flickor får mest och ungefär lika stor andel tror att pojkar får mest. Nästan hälften av ungdomarna tycker att det inte är någon skillnad på vilka som får vara ute längst på kvällarna. Nästan lika många både flickor och pojkar menar att det är pojkarna som får vara ute längst. Endast ett fåtal anser att det är flickor. En tredjedel av flickorna och nästan hälften av pojkarna bedömer att pojkar har mest aktiviteter på fritiden. En femtedel av flickorna tycker att flickor går på flest aktiviteter och det anser också en tiondel av pojkarna. Knappt hälften av flickorna och pojkarna anser att det inte är någon skillnad mellan flickor och pojkar. Svarsmönstren skiljer sig något mellan flickor och pojkar. Att sova över hos en kompis verkar uppfattas mer som en flickaktivitet i högstadiet. Det är stora olikheter i uppfattningen mellan könen i denna fråga. Båda könen anser att flickor brukar sova över hos kompisar i större 26

29 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2001 utsträckning än vad pojkar gör. Dock är flickornas andel på det svarsalternativet mycket större 83 procent flickor och 59 procent pojkar. Det är vidare 15 procent flickor och 31 procent pojkar som anser att det inte är någon skillnad och endast ett fåtal av högstadieungdomarna anser att pojkar sover över hos kompisar i större utsträckning än flickor. Könsroller och förväntningar Vissa aspekter som vi ställt frågor om uppfattas som mer renodlat kvinnliga, som exempelvis att vara ordningsam. Ganska många, både flickor och pojkar, anser att pojkarna har bättre självförtroende och att de är mer nöjda med sitt utseende. Könsroller och förväntningar, BK och UK Svarsalternativ: Flickorna Ingen skillnad mellan könen Pojkarna Andel i procent som svarat: Flickor % Pojkar % Flickor % Pojkar % Flickor % Pojkar % BK Vilka håller mest ordning på sina saker? UK Vilka är mest ordningsamma? BK UK Vilka tror du är mest nöjda med sitt utseende? Vilka tror du är mest nöjda med sitt utseende? Tabell BK Vilka tror du har roligast? UK Vilka tror du har bäst självförtroende? Källa: Internetsvar på Barnkanalen och Unga Kanalen, 2000, BO Barnkanalen och Unga Kanalen om könsroller En stor del av pojkarna och flickorna på mellanstadiet är överens om att flickor är bäst på att hålla ordning på sina saker. Endast en procent av flickorna anser att pojkarna är mest ordningsamma. Svarsmönstret på Unga Kanalens fråga Vilka är mest ordningsamma? överensstämmer mycket väl med resultatet från Barnkanalens fråga Vilka håller mest ordning på sina saker? 27

30 TJEJ ELLER KILLE SPELAR ROLL? Utseende På frågan om vilka som är mest nöjda med sitt utseende går uppfattningarna mera isär. Svaren på Barnkanalen fördelar sig relativt jämnt på svarsalternativen. I resultatet från Unga Kanalen märks en förskjutning till större andelar av både flickor och pojkar än på Barnkanalen som anser att pojkarna är mest nöjda med sitt utseende. Hälften av högstadieflickorna tror att pojkarna är mest nöjda med sitt utseende och ungefär en tredjedel att det inte är någon skillnad mellan könen. Endast 15 procent av flickorna anser att flickor är mest nöjda med sitt utseende. För högstadiepojkarnas del är svaren mera jämt fördelade mellan de tre svarsalternativen. Ha roligt Att bortse från sin egen könstillhörighet och leva sig in i vilket kön som har roligast är antagligen svårt för flickorna och pojkarna på mellanstadiet. Flickornas och pojkarnas svarsmönster skiljer sig en del. En betydligt större andel flickor än pojkar anser att flickor och pojkar har lika roligt. De som inte har svarat att det är jämställt tenderar att välja sitt eget kön. Självförtroende Frågan om vilka som har bäst självförtroende ställdes i enkäten på Unga Kanalen. Flickor och pojkar har ganska likartad uppfattning om vilka som har bäst självförtroende. Ungefär hälften av båda könen tror att pojkar har bäst självförtroende. Ungefär en tredjedel flickor och pojkar anser att det inte är någon skillnad mellan flickor och pojkar. Endast åtta procent av flickorna anser att flickor har bäst självförtroende och motsvarande tal för pojkar är 14 procent. Flickornas öppna svar om bäst självförtroende De flesta har skrivit att pojkar har bäst självförtroende och motiverar sina svar med att flickorna är mer utseendefixerade och har komplex för sina utseenden. Av de flickor som svarat ingen skillnad har många motiverat detta med att det beror på individen. De flickor som svarat tjejer : Därför att killar vågar inte vara dom dom är, därför gör dom sig till och är inte sitt vanliga jag. För att jag tycker att tjejer är mognare och kan ta mer ansvar för sig själva än killarna. Killar är mesiga just när dom går i nian. 28

31 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2001 Båda är bäst, typ. Foto: Jörgen Ulvsgärd För att tjejer har ett annat sätt än killar att få bra självförtroende. Tjejerna får sitt självförtroende genom sitt utseende och sina kompisar och sitt smink, sina kläder m.m. Medan killar får det genom kompisar. De flickor som svarat killar : Tjejer följer idealen stenhårt, alla MÅSTE se ut som trådsmala modeller. De verkar inte bry sig om vad andra tycker och tänker, de visar en mycket hårdare sida än hos tjejer. För tjejer har lättast att bli deppade å sånt. För killarna räcker det för det mesta att dom har en bra moppe, bil, mobiltelefon osv. Men det gör det inte för tjejerna. Och tjejerna tar åt sig mer än vad killarna gör och killarna häver ur sig för mycket skit åt tjejerna. 29

32 TJEJ ELLER KILLE SPELAR ROLL? Jag tror att killarna har bäst självförtroende för att dom alltid får höra hur bra dom är och så vidare, tjejerna får ofta höra hur fula dom, är hur dumma etc. Det sänker verkligen självförtroendet! Därför att tjejer bryr sig mycket mer om vad dom får på prov osv. Och tror väldigt lite på sig själv. För att tjejer blir kallade saker som fitta, hora och sådana saker hela tiden. De som svarat ingen skillnad : Det beror på hur man är som person. Det finns både killar och tjejer som inte trivs med sig själva. Killar har kanske mer press på sig att vara tuffa och framåt och tjejer oroar sig om att vara så snygga som möjligt. Det spelar ingen roll om man är tjej eller kille man kanske helt enkelt inte gillar sig själv! Pojkarnas öppna svar om bäst självförtroende Många pojkar skriver på Unga Kanalen att pojkar har bäst självförtroende och i många fall motiverar även de sina svar med att flickorna är mer utseendefixerade. Av de pojkar som svarat ingen skillnad anser många att det beror helt på personen själv. De pojkar som svarat tjejer : För att dom säjer alltid innan vi går in på ett prov. Jag tror faktiskt att jag kommer få VG. De är snygga tycker de när de blir raggade. De pojkar som svarat killar : För att man hör alltid tjejerna klaga på sitt utseende och dom sminkar sig i flera timmar. Tjejer brukar överdriva med sin vikt och säger att jag är för tjock, vågar inte uttrycka sin åsikt, rädda att göra bort sig. Killar är däremot säkra och bryr sig inte så mycket om sitt utseende som tjejer och är inte rädda att göra bort sig. Så är det bara. Tjejer får automatiskt lära sig vilken plats/funktion de har i ett klassrum till exempel. Därför att i våran värld regerar fotomodeller och liknande, så tjejerna tror att dom har ful kropp fast alla är olika = dåligt självförtroende. 30

33 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2001 De pojkar som svarat ingen skillnad : Vissa klär sig efter andra och vissa lyssnar och är rädda för andra människor, så det är ingen skillnad mellan killar och tjejer. Jag tror att både killar och tjejer har samma självförtroende, bara att killar kanske låtsas ha bättre än vad de egentligen har... sen finns det ju tjejer också som har dåligt självförtroende men låtsas ha bättre än vad de har men jag tror att det är fler killar. Kärleken Romantik och kärlek verkar angå flickor mer enligt barnens och ungdomarnas svar och många tycker att pojkar har störst behov av sex. På frågan om vem som bör ta ansvar för preventivmedel svarar de flesta att det är bådas gemensamma ansvar. Flickorna har dock större andel på det svarsalternativet. Relationer, BK och UK Svarsalternativ: Flickorna Ingen skillnad mellan könen Pojkarna Andel i procent som svarat: Flickor % Pojkar % Flickor % Pojkar % Flickor % Pojkar % BK Vilka tror du oftast frågar chans? UK Vilka tror du oftast tar första steget till att bli ihop? BK Vilka tror du oftast är kära? UK Vilka tror du oftast är kära? BK Vilka tror du har störst behov av att kramas? Tabell UK Vilka tror du har störst behov av sex? UK Vem bör ta mest ansvar för preventivmedel? Källa: Internetsvar på Barnkanalen och Unga Kanalen, 2000, BO Barnkanalen om relationer Ungefär hälften av pojkarna och flickorna i mellanstadiet anser att det inte är någon skillnad mellan könen när det gäller att vara kär. Så stora andelar som 31

34 TJEJ ELLER KILLE SPELAR ROLL? drygt fyra av tio flickor och en tredjedel av pojkarna anser dock att flickor oftast är kära. När det gäller att ta initiativet anser runt hälften av pojkarna att flickor frågar chans oftast och detsamma gör nästan lika stor andel flickor. Vilka har störst behov av att kramas? Flickorna och pojkarna har en mycket likartad uppfattning: nästan hälften av både könen anser att det är flickor som har störst behov av att kramas. Pojkarnas svar Bland de pojkar som anser att flickor har störst krambehov motiverar många det med att flickor är sådana eller att flickor gillar mer att kramas. Av den andel av pojkarna som anser att det inte är någon skillnad har många svarat att de inte vet varför och andra att alla har behov av att kramas. Några enstaka har hävdat att ingen har behov av att kramas. En pojke ser skilda orsaker till att pojkar och flickor kramas Killar kramas mest för glädje och tjejer kramas för att dom är snälla. De pojkar som svarat flickor störst behov : Killar är nog fegare. Pojkarna har inget behov av att kramas (förutom med tjejerna). Flickor behöver det för att känna att dom är omtyckta. De pojkar som svarat pojkar störst behov : För att jag älskar att krama flickor. Pojkar verkar lite mer tuffa och de behöver lite mer kramar. För att killar måste få komma i närkontakt. De pojkar som svarat ingen skillnad : Jag tror att det inte är så stor skillnad, men tjejerna visar det mer. För att alla behöver kärlek av föräldrarna och alla. Därför det är kul att kramas och man blir gladare och man känner sig omtyckt. Flickornas svar Nästan hälften av flickorna anser att flickor har störst behov att kramas. De allra flesta har motiverat sina svar med att flickorna är modigare än pojkarna. Ganska många anser att flickor gillar mer att kramas än pojkar. Några anser att flickor använder kramar som hälsningsgest och några att det ligger i flick- 32

35 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2001 ornas könsroll. En flicka gör följande iakttagelse: Jag har rätt många kompisar som kommer från utlandet och dom gillar att kramas. Jag tror att det är för att dom vill inte bli ensamma som dom blev i kriget. Dom känner sig nog bra om dom kramar nån. Men jag gillar också att kramas. Det är mysigt. De flickor som svarat flickor störst behov : Redan som små övar tjejer närhet (dockor t.ex. mamma barn) det blir mer naturligt. En kram är som ett hej för en tjej, killar tycker att det är fjantigt att kramas. Om man var kille skulle ens kompisar kalla en för bög om man kramades med en kille, men med en tjej bryr dom sig inte så mycket. Killar slåss mer, tjejer är mjukare och kramas. Det ser väldigt konstigt ut om killar kramas när den ena har varit borta länge och den andre har saknat honom. De flickor som svarat pojkar störst behov : För att det är dom man ser som brottas hela tiden. Dom är tjejtjusare. De flickor som svarat ingen skillnad : Jag tror att tjejer visar att dom vill kramas mer än killar, men att man vill kramas ungefär lika mycket. Alla har lika stort behov av att kramas, men tjejerna har nog lite mer. Unga Kanalen om relationer På frågan om vem som tar första steget till att bli ihop, finns det inget klart könsspecifikt svar hos våra ungdomspanel. Personliga erfarenheter spelar nog en stor roll för hur man svarar. Det är en snarlik uppfattning hos flickor och pojkar och svaren fördelar sig ganska jämnt över de tre alternativen. Oftast kära Kärlek och romantik verkar finnas mer i flickornas värld enligt svaren på Unga Kanalen. Ungefär två tredjedelar av flickorna och hälften av pojkarna tror att flickorna är kära oftare än pojkar. Knappt en tredjedel av flickorna och fyra av tio pojkar menar att det inte är någon skillnad mellan pojkar och flickor. Endast en procent av flickorna och tio procent av pojkarna på högstadiet anser att pojkar oftare är kära än flickor. 33

36 TJEJ ELLER KILLE SPELAR ROLL? Störst behov av sex På Unga Kanalen råder det en ganska samstämmig syn mellan flickor och pojkar om skillnader mellan könen i detta avseende. Knappt hälften har svarat att det inte är någon skillnad och drygt hälften att det är pojkarna som har störst behov av sex. Endast fyra procent flickor och fem procent pojkar anser att flickor har störst behov av sex. Flickornas öppna svar Många har svarat att det är pojkarna som har störst behov av sex och motiverar det med att flickor är mer intresserade av romantik och pojkar av sex. Ytterligare motiveringar är att pojkar måste skryta med sina erövringar bland sina kompisar. Många har också svarat att det inte är någon skillnad mellan könen. De flickor som svarat tjejer : För det är kanske enda gången en tjej känner sig värd något. Tjejer mognar snabbare än killar. De flickor som svarat killar : Killar jämför sej med varandra angående sex och då ska man väl ha nåt att skryta med... De flesta tjejerna tänker mer på romantiska myskvällar och kramar och pussar i stället för sex. De kollar mest på p-rullar och de är snuskiga och de skäms inte för det!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! De flickor som svarat ingen skillnad : Killar måste visa sig tuffa! men tjejer vill veta att dom duger! Men det är ju nåt man gör tillsammans då måste ju båda tycka om det. Jag tror inte att det är någon skillnad mellan tjejer och killar i den frågan eftersom alla har ju en sexualitet. Och alla tycker nog om sex. Sen kommer sexualiteten i olika åldrar hos olika individer. Jag tror att de känner lika mycket, men killarna blir oftast av med oskulden först, och snackar mer om det offentligt. Pojkarnas öppna svar Många svarar att pojkarna har störst behov med motiveringar att pojkarna är mer sexfixerade. 34

37 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2001 Det är även många svar på alternativet ingen skillnad och där skriver en pojke att För att det är bara det att killar är mer öppna om sex än vad tjejer är bara så att ni vet det! De pojkar som svarat tjejer : De gillar romans och kärlek så jag tror att de blir upphetsade. De pojkar som svarat killar : Det är fler killar som tänker på det och vill skryta att de har gjort det medan hos tjej-sidan väntar man på den rätte och vill inte se ut som prostituerad. Eftersom vissa killar vill bli av med sin oskuld annars blir dom retade. Killar brukar vara sexgalningar i den här åldern. De pojkar som svarat ingen skillnad : Killarna snackar mer om det men vi tror att tjejerna är typ lika mycket beroende som oss killar. Under tonåren så tänker ju alla för det mesta på sex. Vem bör ta mest ansvar för preventivmedel? Fler än fyra av fem flickor och nästan två av tre av pojkarna på högstadiet hävdar att båda bör ta lika mycket ansvar för preventivmedel. Flickornas svarsmönster tyder på en mer jämställd inställning. Endast åtta procent flickor jämfört med 22 procent pojkar menar att flickor bör ta mest ansvar. Tio procent flickor och tolv procent pojkar tycker att pojkar bör ta mest ansvar för preventivmedel. Könets fördelar Ungdomarna på Unga Kanalen fick två öppna frågor i slutet av sin enkät om när det är bra att vara tjej respektive kille. När tycker du att det är bra att vara tjej? Många flickor tar upp att det är positivt att föda barn. Flickor kan tala om och visa sina känslor och det är positivt. Det är också bra att kunna hålla på med smink och kläder som många flickor gör. Några tycker att det är bra att flickor i vissa situationer kan charma till sig fördelar, till exempel hos en lärare eller en dörrvakt. En flicka skriver så här: Killarna är så pass beroende av oss... Dom kan 35

38 TJEJ ELLER KILLE SPELAR ROLL? inte gå på en fest utan att hålla på med någon... Men det kan vi tjejer. Vi kan ha kul tillsammans... Exempel på flickornas svar: Tjejer kan prata om mycket mer än vad killar kan göra. Tjejer är mer öppna för varandra. När man åker fast för polisen kan man fjäska mer än vad killar kan. Det är bara spännande att vara tjej!!!! När man kan stå för den man är och man får bestämma över sin egen kropp. Killar ska inte tro att de är bäst bare för att de har pille! De vore inget utan oss för att vi föder, fostrar och tar hand om barnen! Killar blir oftast slagna i skolan. På fester är det bra. För då kan man snacka sig in genom dörrvakten. Det går alltid att charma dem. Kompisar i vått och torrt. Foto: Johan Bergmark/Tiofoto 36

39 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2001 Det är bra att vara tjej när man är ledsen eller liknade för då har man tjejkompisar som tröstar en och inte tycker att man är mesig eller nåt...eller när man har kärleksproblem. Det är bra när det kommer till att kunna vara lugn och sansad. Killarna brukar ju bara vilja ha rast och spela bandy. Man kan lättare charma lärare, dom har nog mer förtroende för tjejer. När det gäller att använda hjärnan, vi tänker mer logiskt. Fast tjejer är oftast två och två och tillåter inte fler va med och det är inte så bra, fast det är inte så på vår skola, där får alla vara med. Många pojkar kan inte föreställa sig när det kan vara bra att vara tjej. Några tycker dock att flickor skonas i konflikter eller då de gjort något riktigt dumt, för då tycker man synd om dem. Exempel på pojkarnas svar: De tar alltid hand om sina kompisar. Jag har tänkt på det och i så fall så skulle jag vilja vara tjej i konflikter för tjejer får nästan alltid som de vill När man ska gå i lumpen vill man vara tjej, för att de slipper. På lektionerna så alla lärarna fjäskar för en. När man går ut. Man slipper att ge uppmärksamhet och får den istället. När man vill komma in på ställen med åldersgräns för de som kollar, kollar killar mycket mer. När tycker du att det är bra att vara kille? Många flickor har svarat att pojkarna slipper mens, behöver inte oroa sig för att bli gravid och slipper att föda. En del framhåller pojkars fysiska styrka och att de klarar sig bättre i slagsmål. Exempel på flickornas svar: Man slipper oroa sig över att bli gravid. De behöver inte städa, laga mat, diska, föda barn, ta hand om hemmet osv. För att man kan inte gå in i en enda affär utan att damen i kassan stirrar ut sina ögon på en. De tror att alla tjejer snattar hela tiden. Man kan kissa stående, det kan inte vi precis De kan gå med bar överkropp på stranden och byter om lättare. 37

40 TJEJ ELLER KILLE SPELAR ROLL? Jag vill vara kille när man idrottar och så för dom vågar mer och vi tjejer är bara rädda för att göra bort oss. Ibland eftersom de brukar aldrig bry sig om något, de sköter alltid sitt eget men tjejer lägger sig oftast i andras problem. När man skall slåss så e det bra att ha den styrka som killar brukar ha. Man får vara ute längre på kvällarna i alla fall vissa! Man behöver inte vara rädd att gå på gata mitt på natten. Ingen kan ju våldta en! Killarna behöver inte bry sig så mycket om hur de ser ut. Man tycker om dom i alla fall. Även flera pojkar tar upp att de slipper mens, risk för graviditet och att de kan stå och kissa. En del pojksvar beskriver att pojkar kommer att få mer inflytande och makt och har bättre förutsättningar i arbetslivet med högre löner. Exempel på pojkarnas svar: När det gäller att få sin röst hörd. När man söker jobb, utbildning etc, eftersom det förekommer en viss form av diskriminering som är till fördel för killarna i sådana här sammanhang. Det är bra att vara kille eftersom de får vara ute längre, ha tjejer över hemma hos sig. Tjejer kan inte vara tre stycken, då blir en utanför. Killar kan alltså vara fler. När man är ute sent på stan eller fester så brukar tjejer vara dem som råkar illa mest när man är med fel sällskap. Slippa sminket och sånt. NÅGRA REFLEXIONER Barn och jämställdhet Mest tydligt jämställda är vissa skolrelaterade förhållanden enligt flickornas och pojkarnas svar på Barnkanalen. Det gäller vilka som får bestämma mest på lektionerna, som får mest hjälp av lärarna, som oftast får svara på lärarnas frågor, som får vara med och bestämma om datorerna och vilka som lärarna pratar mest med. Flickorna uppfattas ha en särställning när det gäller att hålla ordning på sina saker, oftast fråga chans och behov av att kramas. Pojkarna uppfattas ha en särställning när det gäller vilka som lärarna oftast blir arga på, som tycker mest om gympa och som är mest ute på rasterna. Det är också pojkarna som mobbar mest. 38

41 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2001 Svarsmönstret är otydligt när det gäller frågan om vilka som mobbas mest med könsord, där svaren är ganska olika mellan könen. En del anser att det egna könet är mer utsatt än det andra. Det finns också olika tendenser i pojkars och flickors svar på frågan om vilka som är mest nöjda med sitt utseende. En del tror att de i det andra könet är mer nöjda. Ungdomar och jämställdhet En stor del av ungdomarna på Unga Kanalen upplever sig jämställt behandlade av lärarna i pedagogiskt avseende i skolan. Det gäller till exempel att få svara på lärarnas frågor och att få hjälp. Ganska stora andelar, runt två tredjedelar, av både flickor och pojkar anser sig jämställt behandlade när det gäller att få uppmärksamhet av lärarna, att bli schyst behandlade, att påverka lärarnas beslut samt att få sitta bredvid sina kompisar. Stora andelar flickor och pojkar är överens om att pojkar drar på sig lärarnas ilska i störst omfattning. Ganska många tycker också att uppskattningen av gympalektionerna kommer mer från pojkarnas sida. När det gäller könsroller och könsskillnader i allmänhet är ordningsamhet en typiskt kvinnlig egenskap enligt en majoritet av både pojkar och flickor. Att sova över hos kompisar uppfattas också som mer flickbetonat. Att vara nöjd med sitt utseende och ha ett bra självförtroende verkar vara mest pojkarna förunnat. De flesta är också överens om att båda könen bör ta mest ansvar för preventivmedel, dock är det inte riktigt lika stor andel pojkar som flickor som förespråkar jämställdhet i detta avseende. Skillnader mellan Barnkanalen och Unga Kanalen Flera av frågorna som ställts i de båda enkäterna är identiska, vilket gör det möjligt att jämföra mellanstadiebarns och högstadieungdomars åsikter. Vissa olikheter framträder. De frågor som har mest likartade svarsmönster gäller uppfattningen om hur de behandlas av sina lärare. Flera av frågorna som berör lärarnas behandling av eleverna har alltså likartade fördelningar i de båda enkäterna. I Unga Kanalen tycker dock en något större andel av flickorna än i Barnkanalen att lärarna oftast är arga på dem. För övrigt är svarsmönstren på denna fråga likartade i de båda enkätmaterialen. Det är större andelar pojkar och flickor bland mellanstadiebarnen än bland högstadieungdomarna som ibland vill ha uppdelad klass. På frågan om vilka som blir mest mobbade med könsord eller liknande glåpord är det större svarsandelar i Unga Kanalen som anser att flickor blir 39

42 TJEJ ELLER KILLE SPELAR ROLL? mest utsatta för sådan mobbning. Det psykosociala klimatet i detta avseende verkar alltså vara betydligt hårdare mot flickor på högstadiet än på mellanstadiet. På frågor som berör könsroller och könsskillnader i hur de unga behandlas finns det vissa förskjutningar i svarsmönstren mellan mellanstadiet och högstadiet. Det är tydligast i frågorna om vilka som är mest nöjda med sitt utseende och vilka som oftast är kära. Betydligt fler av både flickorna och pojkarna i Unga kanalen än i Barnkanalen anser att pojkar är mest nöjda med sitt utseende. Och mycket större andelar både pojkar och flickor i Unga Kanalen än i Barnkanalen anser att flickorna oftast är kära. När det gäller fritidsaktiviteter anser färre i Unga Kanalen än i Barnkanalen att flickor har mest fritidsaktiviteter. Vissa föreställningar bekräftas De enkätsvar som BO fått bekräftar på många punkter de bilder som framkommer i litteraturen om flickors och pojkars könssocialisation. Flickorna verkar vara mer socialt anpassade i skolan, medan pojkarna i skolan drar till sig uppmärksamhet, ibland negativ sådan. Svaren förmedlar intrycket att flickorna på högstadiet inte känner sig lika uppskattade i skolan som på mellanstadiet. Glädjande nog är de flesta pojkar och flickor överens om att lärarna inte behandlar dem olika i pedagogiskt avseende. Både pojkar och flickor i högstadieenkäten verkar uppfatta att pojkar har större frihet och aktivitet på fritiden. De får exempelvis vara ute längre på kvällarna och de deltar i fler aktiviteter än flickorna. Flickorna verkar leva upp till den inrotade könsrollen att det är kvinnan som håller ordning och reda. Pojkarna i högstadieåren uppfattas ha bättre självförtroende än de jämnåriga flickorna. Kanske det hänger ihop med det som några pojkar uttrycker i sina öppna svar att flickornas självförtroende är så starkt kopplat till utseendet och att de har ouppnåeliga skönhetsideal. De öppna svaren antyder vissa skillnader i tolkningen av verkligheten. En del flickor tycker om att utforska den del av kvinnorollen som innebär att sminka sig och prova vackra kläder och tycker att det är en av fördelarna med att vara tjej. Några pojkar och även några flickor tolkar flickors behov av att sminka sig som ett uttryck för dåligt självförtroende. Vissa flickor tar upp att det är problematiskt med flickors biologiska förutsättningar. De tycker att det är jobbigt att få mens och att behöva oroa sig för att bli gravid. Å andra sidan är det några flickor som tar moderskapet som exempel på att det är bra att vara tjej. Det är en viktig roll för kvinnan att föda barn, anser de. 40

43 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2001 Trots att pojkar i större utsträckning drar till sig både lärares och de kvinnliga elevernas missnöje genom sitt sätt att agera i skolan verkar många se framtiden an med tillförsikt. Redan i årskurserna 8 och 9 har vissa pojkar uppfattningen att de kommer att få bättre förutsättningar på arbetsmarknaden än flickor och kan få mer makt i olika sammanhang. LIKA RÄTT, LIKA VÄRDE, LIKA VILLKOR För att verkligen kunna fostra barnen att utveckla sin unika potential att få vara olika på lika villkor, fordras både vilja och förmåga hos oss vuxna att reflektera över oss själva som kulturbärare och förmedlare. Det är attityderna hos de människor som omger, umgås, fostrar och arbetar tillsammans med barnen som i hög grad avgör vilken medveten och omedveten värdemässig påverkan barnen utsätts för. Vuxna i barnets närhet är viktiga förebilder. Lika viktigt är det hur vi vuxna bemöter och bedömer flickors och pojkars aktiviteter och beteenden liksom vilka krav och förväntningar vi har på hur de ska vara. Vi vuxna tolkar och värderar pojkars och flickors sätt att vara på utifrån föreställningar om vad som anses vara manliga och kvinnliga egenskaper och vilka sysslor och uppgifter som lämpar sig för män respektive kvinnor. Sådana uppsättningar av överenskommelser kan kallas genussystem. 1 De växer fram i ständig växelverkan med utveckling och mönster i samhället i övrigt och varierar över tid. Hur länge har det varit självklart att både flickor och pojkar spelar knattefotboll? Vad är det som berättas om flickor och pojkars sätt att vara? Hur berättas dessa historier? Och vem är det som berättar? Vilka berättelser genomsyrar barns vardagar? I familjen, i förskolan, skolan, bland kamraterna, via medier och i reklamen, i barnprogram på tv och såpor, i tidningar och barnböcker, i musikens texter, i bilderna som omger barnen. Överallt finns markörer för hur kön ska uppfattas. Flickor och pojkar i förskoleåldern Det verkar som om vi är beroende av att först veta vilket kön barnet har, för att kunna tolka och beskriva barnet som person och dess handlingar. Två barn i samma ålder, med likartat beteende och utseende beskrivs som olika och tillskrivs olika känslor och egenskaper beroende på vilket kön betraktaren tror att barnet har. 2 Redan under den andra halvan av det första levnadsåret, anser vissa forskare att man kan skönja en lätt skillnad i hur pojkar och flickor bemöts. En flicka tas till exempel oftare upp i famnen när hon gråter än en pojke. Mammor vänder oftare pojken utåt i knäet för att ge dem möjlighet att överblicka rummet, medan flickorna hålls i babyläge in mot bröstet längre än pojkarna. 41

44 TJEJ ELLER KILLE SPELAR ROLL? Farida, 18 månader, kör några av dockorna i lära-gå-vagnen, medan Simon, 20 månader, kallar en likadan vagn för trucken och kör den i hög fart fram och tillbaka i rummet. De vuxnas sätt att förhålla sig kan berika eller begränsa den möjliga repertoaren av roller för den lilla flickan eller pojken. Självbild och identitet Under förskoleåren är det för tidigt att tala om könsroller, men mönstren för sådana roller grundläggs till stora delar under denna period. Förskolebarn är öppna och receptiva, flexibla och experimenterande inför den mångfald av möjliga sätt att vara pojke och flicka på. Förmågan att lära är kanske som Världens starkaste polis. Foto: Ove Eriksson/Tiofoto 42

45 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2001 störst dessa år. Det lilla barnets uppfattning om sig själv som flicka eller pojke är inget färdigt formerat mönster, snarare prövar och utforskar förskolebarnet många olika sätt att vara på i samspel både med vuxna och andra barn. Medier och leksaker Konventionella och fördomsfulla bilder av manligt och kvinnligt florerar i reklam som riktar sig till barn. Ingen annanstans är bilden av kvinnan som ett objekt så tydlig som i barnreklamen. 3 Att bli kvinna likställs med passivitet och skönhet. Inte sedan 1950-talet har könsuppdelningen varit så tydlig som i dag. Budskapet är tydligt: pojkarna förväntas förändra världen och flickorna sitt utseende. I reklam som riktar sig till pojkar används ofta ord som häftig, tuff, läcker, spännande, snabb. Killar gillar inte rosa. För jag vet att killar inte gillar rosa. Kaninens nos är rosa, då är det en flicka. Laura, 4 år I reklam som vänder sig till flickor är vanliga ord gullig, mysig, söt, underbar, magisk. På samma sätt finns det i leksakskataloger sällan eller aldrig annonser riktade till bägge könen, det är antingen pastellfärgade idyller med Barbiedockor och dammsugare eller färgstark dramatik med rymdvarelser och robotkonstruktioner. Antalet leksaker i svenska barns hem har ökat markant. I dag finns det mer än 500 olika leksaker i ett vanligt svenskt barns rum visar undersökningar som gjorts vid Centrum För Nordisk Leksaksforskning. Leksakerna fortsätter att förmedla könstypifierande budskap. Lego, som länge kunnat betraktas som en könsneutral leksak, lanserar särskilda koncept med teman som riddare, rymdskepp och teknik, små detaljer och komplicerade byggbeskrivningar. Det är för pojkar. För flickor finns Lego-byggsatser med dämpad färgsättning i rosa och grått och med större byggelement som är enklare att sätta samman och teman är hem och djur. Det visar vilka förväntningar som ställs på barnen, snarare än flickors och pojkars förmåga att bygga. Flickornas dockor har rörliga ögon och hår som ska kammas, men de kan sällan stå på egna ben, medan pojkarnas figurer har orörliga ögon men kan stå stadigt och röra både armar och ben. Tudelningen är uppenbar. Relationer, utseende och passivitet ställs mot makt, handlingskraft och konflikter. 43

46 TJEJ ELLER KILLE SPELAR ROLL? Lek som lär för livet. Foto: Jörgen Ulvsgärd Viktiga förebilder Pappor leker mer med sina barn än mammor och annorlunda. De brottas och jagas, hissar barnen högt upp i skyn och tumlar runt i konstruktiv bråklek. Manliga och kvinnliga pedagoger har samma mål, men formulerar dem på olika sätt och kan ha helt olika strategier för att nå dem. 4 Att saker och ting kan förstås och göras på olika sätt öppnar för flexibilitet och tolerans liksom att uppleva hur vuxna män och kvinnor samarbetar och kompromissar i familjen och i förskolan. Barn behöver goda förebilder av bägge könen. Bris- 44

47 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2001 ten på manliga förebilder inom förskolan kan göra att pojkar identifierar sig mer med modeller hämtade från fantasi och medier, eller bygger upp försvar mot alltför stark feminisering i en mer aggressiv pojkidentitet. 5 Myten om vad som är en riktig man lever vidare generation efter generation. De mansbilder som visas i moderna filmer skiljer sig mycket litet från de svartvita filmer som fanns för ett femtiotal år sedan. 6 Svårare att vara pojke? Det är minst två till fem gånger vanligare med lättare neurologiska störningar som DAMP hos pojkar än hos flickor. Det är också mycket vanligare att pojkar har inlärningssvårigheter och visar tecken på dyslexi. Är det svårare att vara pojke? Att pojkar visar aggressivitet mer öppet än flickor är många överens om. De har en topp i sådant beteende i 3 5-årsåldern som inte flickor har. Pojkar är ständigt överrepresenterade när barn med svårigheter diskuteras. Tre fjärdedelar av de barn som förskolan söker särskilt stöd för är pojkar. Jämställdhet i förskolan Trots stora satsningar på att rekrytera och behålla fler män inom förskolan, är andelen män som aktivt arbetar med de små barnen fortfarande mycket liten, nämligen 2,0 procent år Utvärderingar av verksamheter inom förskolan där andelarna män och kvinnor är lika stora visar att enbart närvaro av män inte självklart leder till att barnens uppfattning om vad som är tillåtet att göra som pojke/man respektive flicka/kvinna utvidgas. Snarare kan en traditionell rollfördelning bevaras som förstärker och konserverar stereotypa könsroller. 7 Jämställdhet är inte frågan om lika antal utan om relationernas kvalitet. Det är i mötet och samspelet mellan människor, män och kvinnor, flickor och pojkar som jämställdhet skapas. De förskolor som finner arbetssätt som främjar likaställning sätter inte alltid jämställdhet i fokus från början, utan får den så att säga på köpet. Gemensamt för dem är att de sätter barnet i centrum och befriar sig från stereotypa grupperingar som femåringar, invandrarbarn eller flickor. De betraktar mer förutsättningslöst varje barns sätt att förhålla sig till fenomen som lek, skapande, språkliga uttryck och lärande. Med en sådan inriktning får förskolan en unik möjlighet att vidga perspektivet och ta tillvara barnens egna förutsättningar och komma bort ifrån kön som indelningsgrund. Pojkar tar plats Pojkar får i allmänhet mer uppmärksamhet under samlingar och andra vuxenledda aktiviteter i förskolan. 8 De får mer utrymme att tala själva, läng- 45

48 TJEJ ELLER KILLE SPELAR ROLL? re svar från de vuxna och mer ögonkontakt. Samtidigt finns en tendens hos vuxna att tycka att pojkar är pojkar, en pojke som stör och bråkar eller opponerar sig är en stor pojke som hävdar sin självständighet. Paradoxalt nog behandlas pojken som liten i andra sammanhang som till exempel vid påklädning och hygien där han får mycket mera hjälp än flickan. Pojken rör sig längre bort från de vuxna/kvinnorna i sina lekar, leker mer på egen hand och i större grupper med regler som diskuteras högljutt. De tävlar och skrävlar om vem som är bäst och störst. Uppstår konflikter och problem hanterar pojkarna dem innan de återgår till leken. Det är pappans sätt att leka som återskapas; springa, jaga, äventyr på liv och död där fiktion och action vävs in. De klassiska, stereotypa fictionhjältarna som Batman, Stålmannen och Zorro tycks besitta något oemotståndligt för pojkar. Alla de vanliga ganska försiktiga pojkarna omvandlas plötsligt i leken och blir oslagbara hjältar. Flickor klarar sig själva De vuxna ställer ofta större krav på flickor att de ska klara att klä på sig och sköta sin kropp själva och att de ska bli praktiskt självständiga. Det finns en tendens att flickor ignoreras, de klarar sig, sysselsätter sig på egen hand, dem kan man lita på. Flickor i behov av särskilt stöd, signalerar ofta annorlunda och mer subtilt än pojkar. De bär ofta på en inåtvänd aggressivitet som kan ta sig uttryck i att klänga eller gnälla. Deras signaler är kanske inte svårare att tolka men lättare att bortse ifrån. Medan en pojkes utagerande beteende på ett påtagligt sätt kan sätta fingret på problem som samarbetssvårigheter och pedagogiska rutiner, kan en flicka som nästan blir osynlig och inte ställer till med besvär till och med uppmuntras och betraktas som duktig. Vad är det som gör att vi vuxna tror att flickor ska uppfatta den vuxnes brist på uppmärksamhet som ett tecken på tillit? Om en flicka hävdar sin individualitet, protesterar, stör och bråkar så betraktas hon ofta som ett litet trotsigt barn, i motsats till pojken som är stor när han gör något liknande. Flickor leker i närheten av de vuxna/kvinnorna, hjälper ofta till med hennes sysslor. Flickor leker oftare i par med en annan flicka. Relationen styr innehållet i leken, det vill säga det är viktigare att vara vänner än att följa på förhand uppgjorda regler. Lekmönster Alla som sett barn leka har också sett att flickor och pojkar ofta leker på lite olika sätt. I leken har barnen själva kontroll. Också i leken får barnet erfarenheter av samspel som är betydelsefulla för barnets uppfattning om kön. I rollekar spränger barn osynliga gränser för vad som går an, likaväl som de 46

49 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2001 Kompisar på hög nivå. Foto: Jörgen Ulvsgärd leker med extrema könsstereotyper. Samtidigt avspeglar lekarna barnens sätt att uppfatta de gängse normerna. Särskilt stor är barns påverkan på varandra i leken, som ofta föregår utan vuxen inblandning. Lämnas barn att klara sig på egen hand återskapar och upprepar barnen de roller och positioner som de känner igen från andra sammanhang. Pojke-flicka kan bli en indelning som styr vem som leker med vem och vad som går an att göra för pojkar och flickor. 9 Om pojkar och flickor sällan leker tillsammans, skiljer sig lekarna åt både när det gäller struktur och innehåll. Flickornas rollrepertoar är snävare än pojkarnas, men inom dessa laborerar och varierar flickorna nyanserat och rikt. För pojkarna är det nästan tvärtom, utbudet av roller är varierat, men de fylls på ett mer stereotypt sätt. 47

50 TJEJ ELLER KILLE SPELAR ROLL? När pojkar och flickor leker familjelek med barn av samma kön, är det inte ovanligt att det frånvarande könet inte finns representerat i leken. När flickor och pojkar beskriver varandras lek, beskriver pojkarna flickornas lek på samma sätt som flickorna själva. Samma överensstämmelse ser man i flickornas beskrivning av pojkars lek. Barnen vet vilka lekar som förekommer och vem som leker vad. 10 Pojkar leker med saker, flickor med varann, säger en pojke. Pojkar leker där man kan slåss. Ibland leker pojkarna som oss, säger en flicka, de kan vara hund, men de gör aldrig teater. Också i gemensam familjelek tar barnen ofta roller som motsvarar deras eget kön. Men ju mer gemensam lek som förekommer mellan pojkar och flickor, desto bättre blir lekens allmänna villkor i den mening att lekarna blir mer nyanserade, varierade och varaktiga. 11 Påfallande ofta är det flickorna som dominerar, har ledande roller och bestämmer rangordning i de gemensamma lekarna. Både flickors och pojkars perspektiv kan vidgas, de lär av varandra och lär sig samarbeta och använda varandras tillgångar. Jag får alltid vara pappa när vi leker Pappa barn och det vill jag inte! Frida, 5 år Flickor och pojkar i låg- och mellanstadieåldrarna Pojkar i dessa åldrar är aktivitetssökande och vill bemästra och skaffa sig kunskap på ibland de mest besynnerliga områden. Guinness rekordbok står högt i kurs! Aldrig hittills har pojkarna varit så smutsiga, högljudda och självhävdande och aldrig hittills har flickorna varit så rosa, fåfänga och moraliskt högtstående. Flickorna är avancerade i nyanser av mänsklig kommunikation. Både flickor och pojkar kan bli rörda av det sorgliga och hänföras av det äventyrliga. Pojkar tenderar att fjärma sig från föräldrarna och dras till riskfyllda aktiviteter och detta leder till att vuxna ingriper snabbare än mot flickor. Barn i 8 12-årsåldern föredrar sitt eget kön, särskilt offentligt. Pojkar och flickor kan vara vänner privat, men det är svårare när andra barn är med. Detta förhållande kan förklara att könssegregationen är så uttalad i skolan. Flickor blir mer och mer relationsinriktade mellan lågstadieåren och slutet av mellanstadiet och pojkarna mer resultatinriktade. En viktig könsspecifik utveckling sker alltså under dessa år

51 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2001 Kamratproblem är lika viktiga för flickors som för pojkars hälsa och självförtroende. Ohälsa för flickor hänger oftare ihop med brist på kontroll och med stökiga lektioner än för pojkar. 13 BO:s undersökning från 1997 av hur barn i årskurs 4 har det på sin fritid och i skolan kan förmedla följande iakttagelser: Flickors och pojkars tillvaro skiljer sig i flera avseenden. Flickor syns mest uppskatta den pedagogiska delen och pojkarna det sociala livet i skolan. Flickor verkar bli mer störda av oro i klassrummet, men har det lugnare i omklädnings- och duschrummen än vad pojkarna har det. Även fritiden ser olika ut. Av det fåtal i denna åldersgrupp som går på organiserad fritidsverksamhet efter skolan är de flesta pojkar. Pojkarna leker mera utomhus och i större grupper än flickorna. Pojkar har också i större utsträckning prövat på olika olovliga saker även om det är en mycket liten andel. Flickorna verkar vara mer hemmabundna än vad pojkarna är, men lämnas inte lika ofta och länge ensamma hemma. Flickorna hjälper till mer i hemmet och tycker att de får vara med och bestämma lite mer hemma. 14 Lek, fritid och kamratliv Pojkgrupper har klarare hierarkisk struktur än flickgrupper och maktsystemet är tydligare och mer stabilt. Pojkarna vistas i ett gäng och bedriver kollektiva aktiviteter. De är solidariska med ledaren och beundrar honom. Pojkar lär sig uppträda offentligt och acceptera formella och opersonliga regelsystem. Pojkars metoder för uteslutning är hotelser, förlöjligande och slagsmål. En utesluten pojke kan få hålla till godo med tvåsamhet. I typisk flicklek är det färre deltagare, leken är mer verbal och stillasittande och innebär att man måste vänta på sin tur. Flickors relationer och inbördes status ändrar sig hela tiden. Flickor umgås parvis i högre grad än pojkar och om de umgås tre i en grupp är dessa grupper i allmänhet av en annan art än pojkarnas. Flickornas tresamhet upplöses ofta och nya konstellationer av två och två kan uppstå. Två väninnor betonar likheten sinsemellan klär sig lika, byter och lånar, försvarar varandra. Vad som ger status bland pojkar och flickor är ganska olika: Bland flickor är det ofta utseende och personlig säkerhet i relationer. För pojkar kan det vara mod att söka faror, duktighet i idrott, muskler, intelligens och charm. Pojkar verkar mer ensidiga i sina fritidssysselsättningar, alla gör i stort sett samma sak. Flickorna fördelar sig både i sin oorganiserade och organiserade fritid över flera aktiviteter. Pojkarna läser serier i större utsträckning än flickor som istället läser fler böcker. 15 Olika umgängesmönster ger olika förväntningar och krav. Det tycks därför vara svårare för nykomlingar att bryta sig in i flick- än pojkgrupper. I aktivi- 49

52 TJEJ ELLER KILLE SPELAR ROLL? tetsorienterad storgruppsverksamhet är många deltagare snarast en tillgång eftersom det ökar variationsmöjligheten. Dessutom är utbytbarheten i stora grupper hög. Tydliga regelsystem och ofta också som i lagsporter kända sådana gör att medlemmar relativt lätt kan ersättas och nykomlingar träda in i och delta i verksamheten. I den mindre gruppen eller tvåsamheten med inriktning mot personliga samtal är situationen en annan. Här behöver fler medlemmar inte alls vara någon tillgång. De kan till och med innebära risker, till exempel att personlig information sprids till utomstående något som i hög grad skulle kunna skada dem som ingår i gruppen. Flickor lär till stor del känna varandra genom samtal och egna berättelser, medan pojkar i större utsträckning lär känna varandra genom att de gör saker tillsammans. 16 I tioårsåldern är uppdelningen mellan pojkar och flickor särskilt tydlig. De umgås vanligen i var sina kamratgrupper, pojkarna mer inriktade på att bemästra aktiviteter och flickorna på att bemästra relationer. 17 I skolan och i klassrummet Pojkarna behärskar den offentliga scenen i klassrummet. Pojkarna tenderar att göra personliga längre inlägg medan flickorna svarar kortare. Flickor är mer osäkra inför offentliga framträdande och känner sig bättre till mods i små grupper och privata förtroliga sammanhang. Jag och min kompis har varit kompisar ända sedan vi var sex år gamla. Om vi ser någon sitta och gråta på rasten så går vi fram och tröstar personen. Det brukar kännas bättre om någon tröstar mig när jag är ledsen. Elin, 12 år Flickor finner sig lättare i elevrollen, är hjälpsamma och samarbetsvilliga medan pojkar tycks ha ett starkare behov av att utmana lärarens auktoritet, är aggressiva, oroliga och trotsiga. Flickor är mer relationsinriktade gentemot läraren. De anpassar sig bättre, något som pojkar kan uppfatta som inställsamt. Pojkar är känsliga när det gäller särbehandling och de är ofta avundsjuka på flickornas roll som lärarnas favoriter. 18 Flickor i tioårsåldern har enligt en nordisk undersökning generellt sett ett mer positivt temperament. Skillnaderna är särskilt markerade när det gäller uppgiftsorientering och social flexibilitet. Har pojkar i allmänhet i denna ålder ett temperament som passar sämre in i skolans värld och därför bedöms mer negativt av lärarna? Eller är det de duktiga flickorna som uppför sig alltför bra som är ett problem för pojkarna och gör att de framstår i en sämre dager

53 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2001 Flickor beskrivs som mer beredvilliga att följa skolans ordning och krav på disciplin; de slutar prata när de blir tillsagda, hjälper till att plocka undan etc. När det gäller situationen i klassrummet är både pojkar och flickor överens om att det är flickorna som ingriper i lärarens ställe när ordningen störs av pojkarna. Om det är så att lågstadiet i skolan domineras av kvinnligt orienterade verksamheter som organiseras av kvinnor, finns det naturligtvis goda möjligheter för flickor att få sin sociala könsidentitet bekräftad. För pojkarnas del gäller det sannolikt att finna en beteendestrategi som i största möjliga utsträckning är icke kvinnlig för att deras sociala könsidentitet ska befästas. Då kanske det inte är så märkligt att flickorna framstår som de som bevakar lågstadiekulturens normer och förstärker den kvinnliga dominansen medan det för pojkgruppen blir viktigt att skapa gränser mot det kvinnliga genom att störa ordningen. Värderingen av positiva sociala handlingar inom skolan varierar med förväntningarna på pojkar respektive flickor. Man kan till exempel tänka sig att flickor inte bara förväntas visa mer omsorg än pojkar utan att sådana handlingar från deras sida också värderas mer positivt än pojkars. En snäll pojke kanske inte ses lika odelat positivt som en snäll flicka och en bråkig pojke inte lika negativt som en bråkig flicka. 20 Särundervisning eller inte Den säkerhet och aktivitet som flickor utvecklar i särundervisning sprider sig inte till samundervisningen enligt resultat från några aktuella forskningsprojekt. I några projekt har man funnit att flickor och lärare föredrog enkönade grupper medan högpresterande elever och svårdisciplinerade pojkar fungerade mindre bra i sådana grupper. 21 Från ett annat projekt kan erfarenheten dras att för att arbeta med könsuppdelade klasser på låg- och mellanstadiet måste man ha en medveten metodik, annars kan könsskillnaderna till och med förstärkas. 22 Tjejer och killar i högstadie- och gymnasieåldrar Fler flickor i dessa åldrar än tidigare ogillar skolan. En del uttrycker undanglidande protester, är snarstuckna och vaksamma på sina rättigheter. Flickor är orienterade mot väninnegruppen och tycker därför om samarbete. Pojkarna däremot samarbetar om det lönar sig. Pojkarna uppträder som individer och flickor i grupp. Många flickor är blyga. När det gäller vänskap tenderar flickor att växa från varandra och pojkar att oftare ha kvar kompisar från tidigare. 23 Unga flickor och pojkar upplever trots allt för det mesta att de är rätt lika varandra samtidigt som de möter förväntningar och situationer som påtvingar olikhet. 51

54 TJEJ ELLER KILLE SPELAR ROLL? Självkänsla och hälsa Flickors hälsa försämras under skoltiden medan samma utveckling inte kan ses hos pojkarna. Pojkars större risktagande visar sig i högre olyckstal. Självkänslan utvecklas så att pojkar i allmänhet är mycket mer nöjda med sig själva än flickor. Ju äldre flickor blir desto mer missnöjda är de med sitt utseende. Kvinnliga kroppsideal som de förmedlas av veckotidningar är omöjliga att leva upp till. Mer än var femte flicka sysselsätter sig så mycket med vikt och ätande att det kan betraktas som ett stört beteende. 24 Det finns situationer i skolmiljön som påverkar flickors hälsa men inte pojkars. Flickor orienterar sig i större utsträckning mot vuxna och har sannolikt mer eller mindre outtalade förväntningar på vuxnas beteende. De infrias inte alltid och det kan påverka flickorna känslomässigt som när de inte får den hjälp de önskar sig av lärarna eller om de upplever sig bli orättvist behandlade. Dåliga kamratrelationer kan påverka pojkars frånvaro från skolan det kan röra sig om upplevt hot från kamrater och rädsla för slagsmål och våld. 25 Elevens värdering av sig själv är som lägst under högstadietiden både hos flickor och hos pojkar. 26 Flickor och pojkar på olika spår Flickor, speciellt i årskurserna 8 och 9 i grundskolan och årskurs 1 på gymnasiet bedömer generellt sin livskvalitet som något lägre än pojkar i motsvarande ålder. Över 16 års ålder upplever flickorna att de har bättre livskvalitet. Fler pojkar än flickor trivs inte så bra på högstadiet och på gymnasiet medan fler flickor än pojkar vantrivs på fritiden. Dessa skillnader är ganska stabila oberoende av familjens sociala ställning och ungdomarnas kulturella bakgrund. 27 En undersökning av ungdomar med invandrarbakgrund och svenska ungdomar visar att skillnaderna mellan könen är mer genomgående än skillnaderna mellan olika etnisk bakgrund när det gäller den psykiska hälsan. Exempelvis rapporterar pojkar högre grad av självuppskattning och mindre psykosomatiska symptom än flickor. Den genomsnittliga tillfredsställelsen med livet är också högre bland pojkar än bland flickor. Pojkars psykologiska välbefinnande är högre än flickors medan resultaten är de omvända när det gäller social anpassning. Flickor visar bättre skolanpassning och mindre beteendeproblem än pojkar. Resultaten visar också att den psykosociala anpassningen bland ungdomar med invandrarbakgrund är minst lika god som bland ungdomar med svensk bakgrund med likartade socioekonomiska förhållanden

55 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2001 Psykosomatiska och depressiva besvär Många studier visar att flickor har signifikant mer depressiva och psykosomatiska symptom än pojkar. Det är särskilt tydligt i tonåren. 29 Depressioner är åtminstone dubbelt så vanligt förekommande bland flickor än bland pojkar. Flickor är ängsligare och har mer depressiva symptom än pojkar som agerar ut sin oro. Puberteten såväl som psykosociala faktorer verkar påverka könsskillnaderna. Flickor i tidiga tonår har mer negativ kroppsuppfattning och lägre självkänsla än pojkar. 30 En större andel 15-åringar 1997 än 1985 mår dåligt och har stressrelaterade och psykosomatiska problem. Det gäller särskilt flickor. 31 En undersökning som genomfördes 1996 visar att den socioekonomiska ojämlikheten när det gäller barns hälsa i de nordiska länderna är relativt lika för flickor och pojkar. 32 När det gäller skolk är det nästan ingen skillnad mellan flickor och pojkar enligt mätningar som gjorts flera år i följd i årskurs 9. Flickor som uppger att de konsumerar mycket alkohol skolkar dock i högre utsträckning än pojkar med stor alkoholkonsumtion. 33 Skolprestationer Flickor är mer intresserade än pojkar av att ha inflytande över undervisningen och att ha möjlighet att göra egna val. Flickor har bättre resultat än pojkar i många ämnen, högre betyg på prov och i genomsnitt högre slutbetyg. Flickor har genomgående högre medborgerlig moralisk kompetens i skolan än pojkar. Flickor lyckas något bättre än pojkar i samtliga avseenden när det gäller skapande förmåga i bild, och de ägnar sig mer åt att rita och måla hemma än pojkar. Däremot ägnar sig pojkar mer åt att använda dator hemma för att framställa eller bearbeta bilder. 34 I skolsalen Klassrummet är ett offentligt rum som i princip behärskas av pojkarna. De tar och får mest uppmärksamhet från läraren i nästan samtliga klasser. I regel svarar pojkar mest på frågor och yttrar sig oftare spontant. Flickor är mindre benägna att agera offentligt. För pojkar som leker i gäng, lagidrottar och inordnar sig i hierarkier blir klassrummet en allmän spelplan bland andra. De är vana vid att själva ta ordet, avbryta, överrösta och hävda sig genom egna åsikter. Flickor däremot söker oftare bekräftelse i nära relationer. Att ha olika åsikter kan bli ett hot mot samhörigheten. 53

56 TJEJ ELLER KILLE SPELAR ROLL? Hur kul skulle det vara om hela klassen satt tysta och bara fick prata när läraren sa till? Inte alls kul! August, 16 år Men bilden är inte entydig. Det finns klasser där flickor dominerar och genom nära relationer inom en klass tar över talutrymmet. De pratar sig samman i förväg två och två i olika konstellationer och praktiserar nätverksstrategi. Det är undervisningsformer och grupprelationer snarare än individernas kön som avgör vilket inflytande en grupp får. Vare sig det är flickor eller pojkar som dominerar är det inte bra när det sker på andras bekostnad, de mer tystlåtna elevernas. Samtidigt är de aktiva flickorna en förebild för de tysta flickorna. De nya aktiva flickorna är mer inriktade på skolarbetet än de aktiva pojkarna. Deras dominans är ofta mer välartad, mer skolorienterad. På så sätt kan de bidra till bättre atmosfär i klassrummet, mer inriktad på det gemensamma arbetet. 35 Sexuella trakasserier En undersökning av sexuella trakasserier i skolmiljön, genomförd i Stockholms skolor, visade att nästan hälften av de tillfrågade flickorna i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 1 någon gång under sin skoltid hade varit utsatta för sexuella trakasserier i skolan. Oftast skedde detta i årskurs 8. Mestadels var förövaren en jämnårig pojke. Åtta procent av de tillfrågade flickorna uppgav att de hade varit utsatta för sexuella trakasserier från en lärare. 36 Forskning visar att flickan/kvinnan fortfarande bär huvudansvaret för att inte låta sig utnyttjas. I det dagliga livet innebär det att flickor har betydligt mindre livsutrymme än pojkar. Flickor får inte klä sig hur de vill, de ska akta sig så att inte någon pojke felaktigt får för sig att de är kära i honom, de får inte vara alltför sexuellt intresserade, de får inte bli berusade, de får inte gå ut ensamma efter mörkrets inbrott, de får inte vistas på farliga platser i skolan. 37 Fritiden På fritiden umgås flickor och pojkar mest med varandra inom nöjes-/upplevelsesektorn eller informellt i kamratkretsen. Organiseringen av ungdomars fritid leder till att flickor och pojkar separeras från varandra och gör olika saker. 38 Stat och kommun satsar ofta mer pengar på fritid än på kultur och mer på idrottsanläggningar än på fritidsgårdar, vilket gynnar pojkar i högre grad än flickor. Pojkar deltar mer i lagidrott och använder mest de resurskrävande anläggningarna. Flickors verksamheter som ridning och dans återfinns fortfa- 54

57 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2001 Pojkarna tar plats bredvid flickorna på dansgolvet. Foto: Jörgen Ulvsgärd rande bara i begränsad utsträckning i offentlig regi. Den grupp av ungdomar som allra minst tillgodogör sig det offentliga stödet till föreningar och anläggningar är flickor från den lägsta socialgruppen. 39 Våld och brott i ungdomars liv Pojkar är mer utsatta för grovt våld än vad flickor är. Mobbade pojkar utsätts oftare för våld än mobbade flickor. Pojkar i tonåren begår oftare brott än vad flickor gör, men skillnaden är liten i de vanligare typerna av brott

58 TJEJ ELLER KILLE SPELAR ROLL? Flickor i förskoleålder KORTA STATISTISKA FAKTA OM SKILLNADER MELLAN FLICKOR OCH POJKAR Pojkar i förskoleålder Flickor Barnbefolkning 0 5 år, Pojkar föddes flickor Nyfödda föddes pojkar 3,02 per flickor Spädbarnsdödlighet ,05 per pojkar Flickor 73% Flickor 35% 71% flickor läser bok varje dag 29% flickor läser serietidning varje dag Tv-tittande per dag, barn 3 8 år 1998/99 Videotittande, barn 3 8 år per dag 1998/99 Läser (och blir läst för), barn 3 8 år per dag 1998/99 57% flickor Lyssnar på skivor/cd en vanlig dag, barn 3 8 år 1998/99 52% flickor spelar dataspel varje vecka och 37% använder dator till annat 10 per flickor 0 3 år 7,7 per flickor 4 6 år 10 flickor 0 6 år (2,5 per flickor) Datoranvändning, barn 3 8 år 1998/99 Inlagda på sjukhus pga skada från olycksfall 1995 Dödsolyckor 1996 Pojkar 70% Pojkar 28% 63% pojkar läser bok varje dag 26% pojkar läser serietidning varje dag 40% pojkar 66 % pojkar spelar dataspel varje vecka och 3% använder dator till annat 12,5 per pojkar 0 3 år 10,4 per pojkar 4 6 år 23 pojkar 0 6 år (5,5 per pojkar) Flickor i låg- och mellanstadieåldrar Dataspel 1997 Tabell 11 Pojkar i låg- och mellanstadieåldrar Flickbefolkningen Befolkning 6 12 år, Tabell 10 Pojkbefolkningen Flickor 11 år: Psykosomatiska problem 1997 Pojkar 11 år: 35% huvudvärk minst 1 gng/v, 27% huvudvärk minst 1 gng/v 32% magont minst 1 gng/v, 21% magont minst 1 gng/v 12% ryggont minst 1 gng/v 11% ryggont minst 1 gng/v 6,7 per flickor 7 9 år 7,4 per flickor år 7 flickor 7 12 år, 2,2 per flickor Flickor 11 år: 1% bantar, 20% anser att de borde gå ner i vikt Flickor 11 år: 57% tränar på fritiden minst 2 ggr/v Flickor 11 år: 18% 4 timmar el mer/dag Flickor 11 år: 6% spelar 4 tim el mer/vecka Flickor 11 år: 9% trivs inte i skolan Flickor 11 år: 13% minst någon gång denna termin Inlagda på sjukhus pga skada från olycksfall 1995 Dödlighet i olycksfall ,3 per pojkar 7 9 år 11,3 per pojkar år 11 pojkar 7 12 år, 3,3 per pojkar Bantning 1997 Pojkar 11 år: 2% bantar, 16% anser att de borde gå ner i vikt Träning 1997 Tv-tittande 1997 Skoltrivsel 1997 Utsatt för mobbning 1997 Pojkar 11 år: 77% tränar på fritiden minst 2 ggr/v Pojkar 11 år: 20% 4 tim el mer/dag Pojkar 11 år: 28% spelar 4 tim el mer/v Pojkar 11 år: 14% trivs inte i skolan Pojkar 11 år: 18 % minst någon gång denna termin 56

59 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2001 Unga flickor i högstadie- och gymnasieåldrar Tabell 12 Unga pojkar i högstadie- och gymnasieåldrar Flickbefolkningen Befolkning år, Pojkbefolkningen Flickor 13 år: 15% trivs inte i skolan Flickor 15 år: 31% trivs inte i skolan Flickor 13 år: 62% Flickor 15 år: 55% Flickor 13 år: 14% Flickor 15 år: 19% Flickor 13 år: 7% Flickor 15 år: 3% Flickor 13 år: 13% Flickor 15 år: 11% Flickor 13 år: 45% ont i huvudet 33% ont i magen 40% svårt att sova Flickor 15 år: 53% ont i huvudet 31% ont i magen 39% svårt att sova 11,6 per flickor år 11,6 per flickor år 12 flickor 4,9 per flickor Skoltrivsel 1997 Tränar på fritiden minst 2 ggr/v 1997 Pojkar 13 år: 19% trivs inte i skolan Pojkar 15 år: 37% trivs inte i skolan Pojkar 13 år: 77% Flickor 15 år: 71% Tv-tittande 4 tim el mer/dag 1997 Pojkar 13 år: 28% Pojkar 15 år: 25% Dataspel 4 tim el mer/v 1997 Pojkar 13 år: 39% Pojkar 15 år: 35% Mobbad minst någon gång denna termin 1997 Några psykosomatiska besvär minst en gång/v 1997 Inlagda på sjukhus pga skada från olycksfall 1995 Pojkar 13 år: 18% Pojkar 15 år: 18% Pojkar 13 år: 29% ont i huvudet 17% ont i magen 30% svårt att sova Pojkar 15 år 27% ont i huvudet 18% ont i magen 33% svårt att sova 15,6 per pojkar år 15,7 per pojkar år Dödlighet i olycksfall år pojkar 10,5 per pojkar 37% flickor i årskurs 9 röker Rökvanor 30% pojkar i årskurs 9 röker 23% flickor i årskurs 9 intensivkonsumerade alkohol minst 1 gång/mån 8% flickor i årskurs 9 har någon gång provat att använda narkotika Alkoholvanor % pojkar i årskurs 9 intensivkonsumerade alkohol minst 1 gång/mån Narkotika % pojkar i årskurs 9 har någon gång provat att använda narkotika 4% flickor i årskurs 9 Har utsatts för stöld, våld och hot 8% pojkar i årskurs 9 57

60 TJEJ ELLER KILLE SPELAR ROLL? JÄMSIDES Vårt samhälle eftersträvar jämställdhet, det vill säga likaställning mellan könen. Också för de små barnen finns mål uppställda för detta. Läroplanen för förskolan (Lpfö 98) slår fast att: Förskolan skall motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar skall i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Verksamheten i förskolan ska alltså skapa förutsättningar för varje individ, oavsett biologiskt kön, att förverkliga sin unika potential. Alla som verkar i förskolan skall hävda de grundläggande värden som anges i denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dessa värden. Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar, liksom de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma flickors och pojkars uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. Foto: Hans Wretling/Tiofoto I barnets möte med vuxna formas uppfattningen om vad som är manligt och kvinnligt. 58

61 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2001 Också skolans styrdokument, skollagen och läroplanen, innehåller jämställdhet mellan flickor och pojkar som ett av sina grundläggande värden. /.../Skolan skall aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan och de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den skall ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla förmåga och intressen oberoende av könstillhörighet /.../ Läraren skall /.../ se till att alla elever oavsett kön, och social och kulturell bakgrund får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll, samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad verka för att flickor och pojkar får ett lika stort inflytande över och utrymme i undervisningen /.../ (Ur Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94)) Medveten pedagogik Att fostra barn och ungdomar till jämställdhet kräver lyhördhet. Lyckade metoder redovisas från förskolor där flickor för sig får träna sina svagheter och pojkar för sig får träna det som de är dåliga på. För att lyckas med särfostran och särundervisning behövs alltså en medveten pedagogik. Det räcker inte att enbart dela upp grupperna. Det visar även erfarenheter av särundervisning i skolan. I tonåren får många flickor sämre självförtroende och det rapporteras att många tonårsflickor lider av huvudvärk, känner sig nere eller deprimerade. Det är ytterligare en utmaning att se till att samhällets stereotypa könsroller inte drabbar flickorna så hårt att de inte kan värja sig. Tonårspojkarna å sin sida behöver nyanserade manliga förebilder för att känna modet att bli man på sitt eget individuella sätt. Många flickor särskilt på högstadiet är utsatta för könsmobbning och sexuella trakasserier enligt tidigare undersökningar. 41 Resultaten från BO:s Unga Kanal bekräftar detta både pojkarna och flickorna i högstadiet anser att flickor är mest utsatta. Ett aktivt arbete i skolorna för jämställdhet är därför nödvändigt för att bryta destruktiva mönster. Att kartlägga skolans arbetsmiljö, utarbeta en plan för jämställdhet som innefattar både elever och per- 59

62 TJEJ ELLER KILLE SPELAR ROLL? Foto: Jörgen Ulvsgärd Tonåringarna behöver nyanserade förebilder. sonal och att anta en policy och en handlingsplan mot sexuella trakasserier av såväl elever som personal är steg som kan vara viktiga inslag i ett sådant förändringsarbete. Fotnoter 1 Kulick, Don, red(1987) Från kön till genus, kvinnligt och manligt i ett kulturellt perspektiv. Carlssons förlag. 2 Bjerrum-Nielsen, Harriet &Rudberg, Monika: Historien om pojkar och flickor. Könssocialisation i ett utvecklingspsykologiskt perspektiv. Studentlitteratur Hirdman, Anja Tv-reklam 1990 och Birgerstam, Pirjo m fl: (1996) Det jämställda Dagiset Delrapport 4 Förskollärares kompetens en jämförelse mellan kvinnor och män. Kirsebergs stadsdelsförvaltning, Malmö. 5 Annerblom Marie-Louise. (1983) Att förändra könsroller, Gleerups förlag. 6 Gens Ingemar: Från vaggan till identitet ( hur flickor blir kvinnor och pojkar blir män. Seminarium,

63 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT Arvidsson, Maj & Öhman, Margareta: De stora orden gör vi det vi tror vi gör? I Olika på lika villkor en antologi om jämställdhet i förskolan, Skolverket Odelfors, Birgitta(1996): Att göra sig hörd och sedd om villkoren för pojkars och flickors kommunikation på daghem. Pedagogiska Institutionen Sthlms Universitet. 9 Berentzen, Sigurd: (1980) Könskontraster i barns lek. Skriftserie nr 3/80, Socialantropologiska Institutet vid Universitetet i Bergen. 10 Paulsson, Irene & Öhman, Margareta: Flicklek-pojklek-samlek? I antologin Olika på lika villkor, Skolverket Åm, Eli: (1993) Leken ur barnets perspektiv. Natur och Kultur, och Öhman, Margareta: (1997) Att ge flickor och pojkar lika möjligheter. Ur Olika på lika villkor en antologi om jämställdhet i förskolan. Skolverket. 12 Historien om flickor och pojkar könssocialisation i ett utvecklingspsykologiskt perspektiv, Harriet Bjerrum Nielsen, Monica Rudberg, Studentlitteratur, School-Related Health A Cross-Sectional study among young boys and girls, Katja Gillander Gådin, Anne Hammarström, International Journal of Health Services. 14 Liten blir stor rapport från barnens myndighet, Barnombudsmannen Historien om flickor och pojkar könssocialisation i ett utvecklingspsykologiskt perspektiv, Harriet Bjerrum Nielsen, Monica Rudberg, Studentlitteratur, Kön, utbildningsmiljöer och prosocial utveckling, Solveig Hägglund och Elisabeth Öhrn, rapport 1992:02, Institutionen för pedagogik, Göteborgs universitet. 17 Tioåringars kompetens och levnadsförhållanden, Gunvor Andersson, Lotta Linge, Meddelanden från Socialhögskolan, 1997: Historien om flickor och pojkar könssocialisation i ett utvecklingspsykologiskt perspektiv, Harriet Bjerrum Nielsen, Monica Rudberg, Studentlitteratur, Tioåringars kompetens och levnadsförhållanden, Gunvor Andersson, Lotta Linge, Meddelanden från Socialhögskolan, 1997: Kön, utbildningsmiljöer och prosocial utveckling, Solveig Hägglund och Elisabeth Öhrn, rapport 1992:02, Institutionen för pedagogik, Göteborgs universitet. 21 Jämställdhetspedagogik- en sammanställning av aktionsforskningsprojekt, Ulla Forsberg, Skolverket, s Pratglada flickor och lugna pojkar, Margot Granvik i Barbie på barrikaderna, Ungdomstíd 2/ Historien om flickor och pojkar könssocialisation i ett utvecklingspsykologiskt perspektiv, Harriet Bjerrum Nielsen, Monica Rudberg, Studentlitteratur, Lika för lika strategier för en jämställd skola, Lärarförbundet Elevfrånvaro ett mått på skolans arbetsmiljö och elevernas hälsa, Susann Häggqvist, Arbetslivsinstitutet rapport 2000:7. 26 Självvärdering hos elever i grundskola och gymnasium, Andrejs Ozolins, Rapport nr 3, 1999, Växjö Universitet. 27 Måste unga flickor må sämre än unga pojkar? Stig Elofsson, Forskningsenheten Kultur-, Idrottsförvaltningen, Stockholms Stad och Socialhögskolan, Stockholms Universitet, maj Psychosocial Adjustment of Adolescents with Immigrant Background in Sweden, Erkki Virta & Charles Westin, CEIFO, juni Psykisk ohälsa och anpassningssvårigheter hos 14-åriga flickor och pojkar i relation till skilsmässoerfarenhet och föräldrakontakt, Marie-Anne Ervér, Högskolan i Örebro, Institutionen för samhällsvetenskap, avdelningen för psykologi. 30 Adolescent Depression Epidemiology, Nosology, Life stress and Social Network, I Gunilla Olsson, Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala Skolbarns hälsovanor, Folkhälsoinstitutet. 32 Socioekonomisk ojämlikhet i barns och ungdomars hälsa en jämförande studie 1996 av Matthias Halldórsson i Det är bra men kan bli ännu bättre, NHV report 2000:6. 33 Skolbarns drogvanor Andersson B, Grönberg K, Hibell B, nr 53, CAN Läroplanerna i praktiken, Skolverket rapport nr 175, Starka flickor väcker motstånd i Barbie på barrikaderna, Ungdomstid 2:97, Ungdomsstyrelsen 36 JämOs handbok mot könsmobbning i skolan, JämO, Liksom våldtäkt, typ... Stina Jeffner, avhandling,

64 TJEJ ELLER KILLE SPELAR ROLL? 38 Allt är så att säga i sin fulla (köns-)ordning, Per Nilsson, Locus 3/99 tema: Maskulinitet, HLS 39 Svensk Ungdomspolitik, Ungdomsstyrelsen, Stöld, våld och droger bland flickor och pojkar i år nio, BRÅ och Kriminologiska Institutionen vid Stockholms Universitet, BRÅ-rapport 2000: JämOs handbok mot könsmobbning i skolan, JämO,

65 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2001 SKILDA VÄRLDAR? OM FLICKORS OCH POJKARS UPPVÄXTVILLKOR Av Birgitta Qvarsell, professor vid Institutionen för pedagogik, Stockholms universitet Lever flickor och pojkar i skilda världar? Ja, så tyckte jag för ett tiotal år sedan att jag kunde formulera frågan efter att ha analyserat vad flickor och pojkar såg på tv, vad de skrev uppsatser om, vilka lekar de valde, vad de gjorde på sin fritid, och inte minst hur de skildrades i massmedia. Mitt intresse var då skolåringarna mellan 7 och 12 år, och de tycktes i de här avseendena leva i olika världar, vilket inte självklart medför att detta är negativt för deras socialisation och personliga utveckling. Numera formulerar vi oss gärna i termer av könsskilda diskurser pojkar och flickor antas socialiseras in i olika mönster som ofta presenteras för dem i tv och andra, nyare, medier. Mera uppseendeväckande är då att de trots dessa skilda diskurser ser ut att kunna ta för sig av omvärldens erbjudanden på ganska likvärdiga sätt. Att omvärlden erbjuder bilder som särskiljer könen, behöver inte innebära att barn och unga nyttjar dessa bilder som förebilder eller ideal. Påverkan och socialisation går inte riktigt till så. Men diskursen som sådan är ändå viktig att uppmärksamma. Då handlar det inte så mycket om barnens bästa, utan snarare om samhällets etik och demokrati. Vid närmare analys av var väsentliga skillnader mellan pojkars och flickors uppväxtvillkor finns, framgår att det ofta är andra krafter än kön som verkar särskiljande. Traditionella undervisningsmetoder i skolan förstärker ofta könsskilda mönster beträffande vem som tar för sig och på vilket sätt, medan deltagardemokratiska ansatser erbjuder barn av båda könen utrymme. Skillnader i etnisk bakgrund och andra sociala villkor kan verka förstärkande av ogynnsamma könsskillnader. I tidigare skolstudier kunde jag konstatera att de som tar för sig oftast var det pojkar inte alltid gjorde det med positiva konsekvenser. Det är flera pojkar än flickor som drabbas av de negativa konsekvenserna av att ta för sig, något som lätt kan konstateras när vi undersöker vilka åtgärder som vuxenvärlden sätter in mot dem som avviker till exempel bråkiga eller svagpresterande pojkar. De blir föremål för åtgärder som de lug- 63

66 TJEJ ELLER KILLE SPELAR ROLL? nare flickorna slipper. Så visst kan man säga att det finns skilda villkor för flickor och pojkar, men när det gäller deras möjligheter att handla (även i så viktiga frågor som att välja framtid) gentemot de föreställningar som finns i könskoden, kan det vara så att våra samhälleliga förväntningar diskriminerar kraftigare mot pojkar. Värderingar som speglar människosyn, till exempel tänkande om kvinnligt och manligt, om vad som är ideal för flickor och pojkar, sprids bland annat genom massmedier, och massmedierna skildrar vuxenvärldens bilder av både ideal och realitet. Det är inte detsamma som att flickor och pojkar okritiskt anammar eller påverkas av bilderna de kan ju också bilda egna uppfattningar. Men de massmediala fördomarna är viktiga att kritisera och debattera, med sikte på människovärde och utifrån demokratiska ideal. Varför inte på allvar börja med den könsdiskriminerande annonsering som riktar sig till både mödrar och mycket unga flickor, eller till fäder och mycket unga pojkar? Man borde alltså börja med vuxenvärldens ofta slentrianmässiga tänkande om vad socialisation är, vad ett värdigt liv i nuet kan vara för unga människor, och hur goda villkor kan skapas för människor, barn som vuxna, flickor som pojkar, kvinnor som män. Det tänkandet speglar sig i massmedierna och bör bli föremål för kritiska analyser, gärna av barnen som ju ofta vet bättre. m 64

67 e e ycke De e mycke nu nu

68 DE E MYCKE NU Det är inte så att merparten av de barn som i dag uppvisar psykosomatiska problem far illa i sina hem. Utan det är i de verksamheter som barn tar del av utanför hemmet som inte är organiserade på ett sådant sätt att de ger välbefinnande för barnen. Det är stökiga miljöer, tråkiga miljöer i korridorer och på skolgårdar som inte stimulerar, stora bullriga matsalar. Det ges inga möjligheter att dra sig undan och vila och reflektera och sitta i små grupper, eller möta de vuxna i samtal och reflektion. Sådant ger huvudvärk och trötthet och ont i magen. I de flesta fall är det alltså inte barnen som är sjuka, det är miljöerna runt omkring dem som inte är utformade utifrån barnens behov. Ännu allvarligare är det när skolan ska ta emot de yngre barnen. För de är ännu sämre rustade för dåliga miljöer. Louise Sylwander, f d barnombudsman Det här kapitlet bygger till största delen på rapporten Barns och ungas stress i skolan En studie i hur barn och unga påverkas av sin fysiska och psykosociala arbetsmiljö i skolan. 1 Rapporten har gjorts på uppdrag av BO. Kapitlet kompletteras med resultaten av 62 enkätfrågor som BO på samma tema ställt till mellan- och högstadieelever via Barnkanalen och Unga Kanalen på Internet. Skolan lägger grunden Den svenska skolan är arbetsplats för närmare 1,5 miljoner människor, både barn och vuxna. I skolan utvecklas eleverna fysiskt, psykiskt och socialt. Här får de nära relationer med andra barn och vuxna utanför familjen och hemmet. I klassrum och på skolgårdar skapas livsstilar och attityder och här grundläggs värderingar för hela livet. För eleverna är skolan den första kontakten med arbetslivet. Den arbetsmiljö de upplever blir utgångspunkt för hur de kommer att uppfatta sina rättigheter och skyldigheter som vuxna i arbetslivet. Det ställer stora krav på en arbetsmiljö som är anpassad till barn och ungdomar, till deras behov och arbetsvillkor. Eftersom skolan är en gemensam arbetsplats för både barn, unga och vuxna är man i ovanligt hög grad beroende av varandra och utgör en förutsättning för varandras arbetsmiljö. En bra gemensam miljö, varje individs egenvärde, hälsa, utveckling och 66

69 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2001 demokratiska arbetsformer är gemensamma värden i skollagen och arbetsmiljölagen. Det går helt i linje med FN:s barnkonvention. Arbetsmiljölagen omfattar alla elever Alla elever från förskolan och uppåt omfattas av Arbetsmiljölagen (AML). Det innebär att alla elever från 5 6 års ålder likställs med arbetstagare utom när det gäller bestämmelser om skyddsombud, skyddskommittéer och åldersgränser, där det finns särskilda regler. I styrdokumenten för skolan, som till exempel läroplanen för grundskolan, framhålls att alla elever oavsett kön och social och kulturell bakgrund måste få ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt att detta inflytande ska öka med stigande ålder och mognad. De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, ska omfatta alla elever. Elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön, samt att de får ett reellt inflytande på utbildningens utformning. Alla som arbetar i skolan ska främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska miljön. 2 Debatten i dag Det senaste året har det allt oftare uppmärksammats hur vuxna blir stressade i sin vardag men nu finns det tecken som tyder på att även barn och ungdomar utsätts för stress. Den senaste tiden har barns och ungdomars stress gång på gång tagits upp i medierna, såväl i de största dags- och kvällstidningarna som i tidningar som främst riktar sig till barn. Undersökningar har visat att barn och ungdomar i dag känner sig stressade; en aktuell studie finns i Skolverkets rapport Barnomsorg och skola Först och främst är det ungdomar som uppger att de är stressade, medan barn i de lägre skolåldrarna säger att de känner att det ofta är bråttom. Arbetsmiljön i skolan börjar mer och mer ses som en stressande faktor och ohälsan bland barn och ungdomar har ökat betydligt efter de stora nedskärningarna som skett. En artikel i DN beskrev bland annat nedskärningarnas effekter på följande sätt: Under nedskärningsåren försvann tiotusen lärare från skolan./.../på bara fem år tvingades skolan dra ned undervisningskostnaden med tjugo procent. Det gjordes genom att minska antalet lärare. Lärartätheten sjönk från 9,4 lärare per hundra elever 1991 till drygt sju i mitten av 90-talet. Med hjälp av de så kallade Perssonpengarna skulle antalet anställda bli fler inom vård, skola och omsorg, var tanken. Och antalet lärare ökade myck- 67

70 DE E MYCKE NU et riktigt, men eleverna ökade ännu mer. Babyboombarnen, de stora barnkullarna från 90-talets början, gjorde sin entré. Lärartätheten fortsatte därför att sjunka till bottennoteringen 7,5 lärare per hundra elever. 4 De två läkarna Margaretha Blennow och Görel Bråkenhielm i Stockholm har reagerat på att stora klasser och för låg lärartäthet har fört med sig att arbetsmiljön för barn och ungdomar i dag är påfrestande. I stora klasser är det oftast stökigare än i mindre och en hög ljudnivå påverkar eleverna negativt. Vad är stress? tre definitioner Ett ord som återkommer är det relativt nya begreppet hjärnstress. 5 I sin bok Hjärnstress, kan det drabba mig? beskriver psykiatern Christina Doctare detta som en ny folksjukdom. Hjärnstress är en individens upplevda eller faktiska förlust av frihet i tanke och handling, när tillvarons påfrestningar är större än individens förmåga att hantera dem. Det uppstår en obalans mellan de yttre kraven å ena sidan och individens egna resurser å den andra. Det uppstår också en inbördes obalans i hjärnans olika funktionssystem och mellan de olika hjärnhalvorna. Denna obalans skapar i sin tur en obalans i hjärncellernas neurokemi, som påverkar cellernas struktur och funktion och som till och med kan leda till för tidig celldöd. /.../ Om hjärnstressen är tillfällig blir också den neurokemiska obalansen tillfällig. Balansen återställs efter kortare eller längre tid./.../ Om hjärnstressen däremot fortgår som en kronisk stress, blir den neurokemiska obalansen bestående, vilket skapar kvarstående störningar och förändringar i de ingående systemens funktion och struktur i såväl hjärnan som kroppen. I sin tur leder detta till att individens förmåga att hantera yttre påfrestningar ytterligare försämras. 6 Töres Theorell, professor i psykosocial miljömedicin vid Karolinska institutet i Solna, har beskrivit begreppet stress: Stress är ett kroppsligt svar på en påfrestning och har en biologisk mening. Kroppen varvas upp till att fly eller fäkta, vilket vid långvarig stress får konsekvenser för salt- och vätskebalans, smärttolerans och medför ändringar i immunförsvarets beteende. Arbetsklimatet avspeglas i människornas hälsotillstånd. Om inte återhämtning i form av sömn fungerar kan det leda till kroniskt trötthetssyndrom och olika sjukdomstillstånd. Mobbning eller en plötslig sorg kan också utlösa liknade tillstånd. 7 Professor emeritus Lennart Levi, som startade Statens institut för Psykosocial Miljömedicin, ger följande bild av stressens och psykosomatikens mekanismer: 68

71 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2001 Med stress menar vi vanligen gaspådraget i organismen, varvtalet, beredskapen för kamp eller flykt för muskelarbete. Inte det för varje påverkan eller varje individ typiska, specifika i detta gaspådrag. Utan det för (nästan) alla individer gemensamma i organismens sätt att varva upp. Stressfaktorerna, eller stressorerna, är de skeenden som framkallar sådana processer. Stressorerna kan bestå i olika slag av överkrav, eller underkrav som vi inte vet hur vi skall hantera. Ofta i kombination med att vi inte kan påverka det vi utsätts för./.../ Om påfrestningarna är för stora, våra möjligheter att påverka för små, det stöd vi får av vänner och bekanta otillräckligt, vår motståndskraft alltför dålig och vår förmåga att hantera problemen otillräcklig då kan stressen bidra till ohälsa genom en kombination av patogena (sjukdomsframkallande) mekanismer. Skolan som stressfaktor Barnets skolgång motsvarar den vuxnes arbete, men på andra villkor. Medan vi vuxna väljer vad vi vill arbeta med har barn inte samma val. Skolan är teoretiskt inriktad och bygger på prov och kontroll, vilket uppmuntrar till konkurrens. För den som inte orkar med studietakten, inte har fullgod syn eller hörsel eller är sent mogen kan det vara mycket frustrerande. Klassrummet begränsar rörelsefriheten och skolgården liknar i många fall en stenöken. Skoldagen är fylld av händelser. Det är snabba byten mellan ämnen och teman, där många barn inte hinner komma in i arbetet förrän det ska avbrytas. Skolans traditionella metoder stressar många barn genom att jäkta dem från ämne till ämne, från en vuxenauktoritet till en annan och genom att barnen inte får uppleva något som avslutat. Känslan av sammanhang är svår att upprätthålla och många barn förstår inte vad skolans arbete ska leda till. 8 Axplock av resultat från tidigare undersökningar Under senare år har olika undersökningar visat att andelen barn och unga med psykosomatiska och stressrelaterade symtom har ökat. 9 I ett flertal studier beskriver skolelever tillvaron i skolan som stressande och de tycker inte att arbetsmiljön är som den borde vara. Arbetslivsinstitutet: Psykosociala problem i skolan har rapporterats i ökad omfattning enligt en studie av en grupp elevers kunskaper, beteende, känslor och värderingar under det sjunde och åttonde skolåret. 69

72 DE E MYCKE NU Vidare har det visats att sambandet mellan stress och trötthet på morgonen är anmärkningsvärt och kan vara signal på överbelastning. Det tycks vara så att vissa flickor reagerar med stressreaktioner i situationer när de inte får tillräcklig med lärarstöd på lektionstid. Detta kan bero på att dessa flickor inte vill avslöja sin okunskap och känna sig mer misslyckade än vad de redan gör. 10 Skolans arbetsmiljö utgör en betydande del av orsakerna till frånvaro. Frånvaro är en signal på obalans, som om den inte uppmärksammas av eleven själv samt omgivningen, kan leda till kroppsliga besvär där symtom kan vara stress. 11 Skolverket: Störst problem när det gäller skolklimatet finns i grundskolans senare år. I olika sammanhang ger både personal, barn och elever uttryck för att man saknar kontroll över den egna tiden och att en sådan maktlöshet kan skapa stress. Andra orsaker till stress är att de krav som i dag ställs på både elever och personal inte är tydliga. Systemet är uppbyggt så att sambanden mellan insats och utfall inte framgår klart. Kunskapskraven på eleverna har ökat, liksom kraven på lärare och annan personal att ge eleverna kunskap och stöd. Eleverna ger uttryck för en ökad stress i skolan, vilket är allvarligt. Nästan dubbelt så många flickor som pojkar upplever att de är mycket stressade. Kränkande behandling, till exempel mobbning, är sedan tidigare bedömt vara en av det största stressfaktorerna i skolan. Den främsta orsaken till kränkande behandling i skolan anses vara bristen på goda sociala relationer, trygghet och respekt för andras integritet. Mobbningen förekommer främst där den informella kontrollen från vuxna är svag: i korridoren, på skolgården eller på vägen till och från skolan. Men också den fysiska miljön, brist på delaktighet och känsla av sammanhang inverkar negativt på det sociala klimatet, och den psykosociala miljön. Även om flertalet elever trivs finns det många som inte tycker att skolan är meningsfull. En av tio elever tycker inte att det känns meningsfullt att gå i skolan och två av tio tycker inte skolan ger dem lust att lära. Dessa elever är också oftare än andra frånvarande från skolan. 70

73 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2001 Centrum för Barn- och Ungdomshälsa, Stockholms Läns Landsting: Smärta och trötthet är vanliga problem i skolåldern. Problemen är vanligare bland flickor än pojkar. Könsskillnaderna blir särskilt tydliga när ungdomarna kommer in i tonåren. Problemen är vanligare bland ungdomar från socialt mindre gynnade familjer. Kring puberteten blir förekomsten av spänningshuvudvärk ungefär dubbelt så stor hos flickor som bland pojkar och könsskillnaden kvarstår sedan under resten av livet. Huvudvärk uppkommer vanligen under skoltid och många skolelever med återkommande huvudvärk upplever att en bullrig och stressig skolmiljö är en utlösande faktor. Anmärkningsvärt nog förefaller eleverna störas mer av buller och oro i klassen än lärarna. BO:S STRESSENKÄT PÅ NÄTET Från mitten av oktober till slutet av november år 2000 fanns 62 frågor om stressen i skolan utlagda på Barnkanalen och Unga Kanalen, där BO:s kontaktklasser kunde svara på frågorna. Det fanns även öppna svarsalternativ. Denna gång hade även elever som inte tillhör BO:s ordinarie kontaktklasser möjlighet att svara på frågorna under Skolverkets Netdaysvecka i november Svar från 545 elever Det var 316 barn som medverkade på mellanstadiet från årskurserna 4, 5 och 6. De kom från 18 av BO:s kontaktskolor. Det var 229 ungdomar som medverkade från högstadiets årskurser 7, 8 och 9. De kom från fem av BO:s kontaktklasser och från tio andra skolor i landet. En förteckning över de skolor som medverkat i BO:s enkäter under 2000 finns i bilaga. Dessutom har det genomförts gruppsamtal med elever på mellan- och högstadiet. Referat från dessa ingår i resultatredovisningen. Svaren på BO:s stressenkät kan inte sägas vara statistiskt representativa för Sveriges elever i mellan- och högstadiet, eftersom alla typer av skolor inte medverkat. Antalet svar är inte heller tillräckligt många för att man ska kunna dra säkra slutsatser. Resultat och tendenser Stressen ökar med åldern Vid en jämförelse mellan eleverna på mellan- och högstadiet är det mycket tydligt, och kanske inte förvånande, att äldre elever anser att skolan på olika sätt är mer stressande än yngre. Objektivt sett är skolgången på högstadiet 71

74 DE E MYCKE NU mer krävande och arbetsbördan är i perioder mycket stor. Hur eleverna upplever det och kan hantera sin situation beror på många faktorer i arbetsmiljön. En del faktorer handlar om den fysiska miljön med buller och hög ljudnivå. Andra och kanske mer påtagliga faktorer är själva inlärningssituationen där läraren och pedagogiken har stor betydelse. De flesta trivs i skolan, men trivseln minskar med åren Av mellanstadieeleverna säger 75 procent att de trivs bra i skolan. För högstadieeleverna är andelen 66 procent. Av eleverna på båda stadierna uppger 98 procent att de har många eller några kamrater. Mobbad/trakasserad senaste året Av mellanstadieeleverna säger 84 procent att de aldrig blivit mobbade eller trakasserade under de senaste året. Tio procent av samma grupp elever uppger att de varit mobbade ett par gånger det senaste året och 5 procent minst en gång i veckan. Av eleverna på högstadiet är motsvarande andelar 81 procent,14 procent och 4 procent. Pojkarna uppger oftare än flickorna att de känt sig mobbade det senaste året eller minst en gång i veckan. Det gäller såväl de äldre som de yngre eleverna. Dessa siffror stämmer väl med tidigare undersökningar. Kvällsvanor Drygt hälften av mellanstadieeleverna lägger sig mellan klockan och en vanlig veckodag. En fjärdedel lägger sig före klockan och 10 procent efter klockan Av högstadieeleverna lägger sig 60 procent mellan klockan och 23.00, en femtedel före klockan och en femtedel efter klockan Fler pojkar än flickor lägger sig sent. Det gäller såväl yngre som äldre elever. Morgonvanor De allra flesta, 90 procent, av mellan- och högstadiebarnen äter frukost varje morgon. De har ofta eller alltid bråttom. Det uppger 57 procent av mellanstadiebarnen och 70 procent av högstadiebarnen. Fler flickor än pojkar tycker att de har bråttom i båda åldersgrupperna. Det är bråttom, svårt att hinna äta på morgonen, eftersom man hellre vill ligga kvar en stund till i sängen. Mellanstadieelev 72

75 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2001 För korta raster Av mellanstadieeleverna uppger 60 procent att det ofta är bråttom till nästa lektion. Av högstadieeleverna tycker nästan hälften att det är så. Sexton procent av mellanstadieeleverna har mindre än en kvarts rast efter gymnastiken. På högstadiet säger 30 procent att deras rast efter gymnastiken är mindre än 15 minuter. Referat från gruppsamtal med högstadieelever: Ibland hinner eleverna inte i tid till nästa lektion eftersom de först ska till skåpen, lämna böcker, hämta de nya och sedan ta sig till lektionssalen. Ibland drar en lektion över tiden vilket förkortar rasten ännu mer. Rasten mellan gympan och nästa lektion är endast tio minuter. Eleverna hinner inte klä av sig, duscha, torka sig, klä på sig och ta sig till nästa lektion på så kort tid. (Skola i Stockholmsförort, hösten 2000) Stökigt i skolan En fjärdedel av eleverna på mellanstadiet uppger att det är mycket eller ganska bråkigt medan 35 procent av eleverna på högstadiet säger detsamma. Fler pojkar än flickor på högstadiet tyckte att det är bråkigt i korridorerna. Av mellanstadiebarnen anser 44 procent att de har det stökigt och/eller bråkigt i klassen. Motsvarande siffra för högstadiet är 63 procent. Av eleverna på mellanstadiet anser 37 procent att det är hög eller för hög ljudnivå i klassrummet. Av högstadieleverna tycker 53 procent detsamma. Kommentarer från mellanstadieelever: Just nu är det ganska lugnt och det är skönt, men ibland är det stökigt och då är det jobbigt. Jag tycker att det är jobbigt, man får mindre gjort än om man skulle sitta tyst i en klass. Det är för mycket skrik och bråk, man kan inte koncentrera sig. Referat från gruppsamtal med mellanstadieeelever: En del elever sitter med ryggen mot tavlan och måste då vrida på sig för att kunna se tavlan. Det kan vara svårt att höra vad magistern säger eftersom det småpratas i klassen. Att räcka upp handen är det ingen idé att göra eftersom eleverna får vänta alldeles för länge och den som skriker mest och högst får hjälp först. Det är svårt att koncentrera sig eftersom det småpratas vilket gör att den som försöker koncentrera sig ger upp och börjar även den att småprata. Då vill man bara skrika tyyyst! (Skola i Stockholms innerstad, hösten 2000) 73

76 DE E MYCKE NU Kommentarer från högstadieelever: Det är svårt att koncentrera sig när det blir en massa spring på lektionerna, en del skriker istället för att räcka upp handen. Min klass kan inte hålla käften i en minut. Inte ens under prov. Några väsnas och andra pratar. Man blir störd på lektionen och får inte den information man behöver till läxan eller provet. Om inte dom vill lära sig något och vill i stället förstöra för andra så tycker jag att dom ska vara i ett annat klassrum!! Då kan dom som vill lära sig något!!! Jag tycker att det är väldigt synd. Men det verkar inte som om folk kan göra något åt detta, tyvärr! Det fungerar väldigt bra i vår klass, men så är det väldigt få killar i klassen också. Det är lugnt på lektionerna, men mellan lektionerna är det ganska bråkigt. Det är ganska olika beroende på vilken lärare man har. Vart går man när man vill ha lugn och ro? Kommentarer från mellanstadieelever: Systers väntrum Till mitt vårdträd Någonstans på skolgården Till ett rum med lite barn Uppehållsrummet Till en speciell soffa Till något ställe utomhus där ingen är Till ett ställe där det är tyst!!!! Till grupprummet Bakom gympasalen Toaletten Biblioteket Jag går bara runt Upp i skogen och sätter mig på något ställe Kommentarer från högstadieelever: Skolans bibliotek. Grupprummen om de är lediga. Hem 74

77 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2001 Tankarna flyger fritt. Foto: Lars Holmquist/Tiofoto 75

78 DE E MYCKE NU Letar upp en tom korridor Kiosken Några varv runt skolan Caféet Kanske utanför expeditionen Det finns ett vilorum, men dit får man bara gå när man är sjuk Skolsyster eller kuratorn Toaletten Ut Bråttom och ingen matro på lunchen Sexton procent av mellanstadieeleverna uppger att de har mindre än en halvtimmes lunchrast. På högstadiet säger 12 procent detsamma. Av mellanstadieeleverna säger 41 procent att de ibland eller aldrig får matro. Detsamma anser 39 procent av högstadieeleverna. Referat från gruppsamtal med mellanstadieelever: Det är hög ljudnivå, trängsel, bråk, knuffar och skrik i kön till maten och de stora tränger sig före de små. Efter tio minuters köande kan det hända att det inte finns några bord lediga. Barnen får stå med brickan i handen och vänta tills någon plats blir ledig. När de väl har fått en plats att sitta på är det bråttom att äta upp, eftersom nästa barngrupp är på väg eller därför att kompisarna sticker iväg när de har ätit upp och då blir de ensamma kvar. Barnen säger att de hinner äta upp men inte ta mer utan många tar ett knäckebröd på vägen ut. Efter lunch hinner de knappt ha någon ledig tid innan det är dags för nästa lektion. (Skola i Stockholms innerstad, hösten 2000) Kommentarer från högstadieelever: Många har bara 15 minuter att äta på. För mycket folk i matsalen på en gång. Då blir det rörigt och högljutt, stressigt och trångt. Matsalen stänger innan man hinner äta färdigt. Hungrig under skoldagen Bland högstadieeleverna anser 40 procent att de ofta är hungriga i skolan. På mellanstadiet säger 21 procent att de går hungriga. Fler pojkar än flickor på högstadiet går hungriga i skolan. Det är tvärtom för mellanstadieeleverna. 76

79 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2001 Bråttom, bråttom för att hinna äta. Foto: Jörgen Ulvsgärd Kommentarer från mellanstadieelever: Jag tycker vi äter för tidigt. För jag äter så mycket frukost och då blir jag inte hungrig till lunch. Jag äter ingen frukost. I fred på toan Tretton procent av mellanstadieeleverna tycker att de sällan eller aldrig får vara ifred på toan. På högstadiet uppger 18 procent detsamma. Kommentarer från högstadieelever: Dörrarna går att låsa upp utifrån. Det går också att rycka upp dörren. Krav från skolan Av mellanstadieeleverna tycker 11 procent att skolan ställer för höga krav. På högstadiet är motsvarare andel 39 procent. 77

80 DE E MYCKE NU På frågan Känner du att du orkar med skolarbetet? svarar 10 procent av mellanstadieeleverna att de sällan eller nästan aldrig gör det. Femton procent av högstadieeleverna säger att de inte orkar med. Av dessa anser fler pojkar än flickor att de inte orkar med skolan. På mellanstadiet skiljer sig inte åsikterna åt mellan könen. Kommentarer från mellanstadieelever: Är trött och uppe sent. Jag har inte sovit så mycket. Kommentarer från högstadieelever: Att vi får för mycket ibland, allt på en gång. Vissa lärare verkar tro att det är bara deras ämne vi har. De tänker inte på att vi får läxor av ALLA lärare. Lärarna borde förstå att det finns ett liv utanför skolan också! Man hinner nästan aldrig slappna av och ta det lugnt. Lärarna kräver att man ska sitta med läxor på kvällarna fast man har varit i skolan hela dagen. Det orkar man inte! De flesta eleverna känner sig friska Nittio procent av mellanstadieeleverna och 89 procent av högstadieeleverna tycker att de känner sig friska. Fler pojkar än flickor tycker att de känner sig friska. Det gäller såväl yngre som äldre elever. Eleverna fick ta ställning till tio alternativ med olika besvär. De fick ange vilket eller vilka av dessa besvär de brukar ha när de inte känner sig bra. Mellanstadieelevernas svar: Ont i huvudet Lättirriterad Högstadieelevernas svar i rangordning: Trötthet Ont i huvudet Svårt med koncentrationen Lättirriterad Svårt att somna Ont i magen Ont i ryggen 78

81 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2001 Orsaker till att elever inte mår bra Eleverna fick ta ställning till 14 alternativ med tänkbara orsaker till att de inte alltid mår bra. De fick ange vilket eller vilka av dessa orsaker som stämde med dem själva. Mellanstadieelevernas svar: Sovit för litet Dålig luft eller dåligt ljus i klassrummet Högstadieelevernas vanligaste svar i rangordning: Långa skoldagar Sovit för lite Hungrig Bråttom Bullrigt Stora krav från lärarna Dålig luft eller dåligt ljus i klassrummet Betygshets När det är roligast i skolan Både mellan- och högstadieeleverna säger att rasterna är roligast för att man då får umgås med sina kompisar. De estetiska och praktiska ämnena hör till de inslag i skolan som är positiva. Friluftsdagar är också något positivt. Om stress Är andra ungdomar i din ålder stressade? En stor majoritet, 83 procent, av högstadieeleverna säger att stress är vanligt förekommande bland jämnåriga. På mellanstadiet säger 39 procent detsamma. Känner du dig stressad? Nästan alltid, svarar 28 procent på högstadiet och 11 procent på mellanstadiet. Fler flickor än pojkar på högstadiet anger detta. Det är ingen skillnad på svaren mellan könen på mellanstadiet. 79

82 DE E MYCKE NU Ungdomar förknippar begreppet stress med följande: Ha bråttom Har mycket att göra Skynda sig Svett i pannan När jag är stressad får jag absolut inget gjort. Jag tänker att jag mår lite illa och känner obehag. Det viker sig i magen. Ont huvudet, kaoset som råder i hjärnan. Vad kan man ändra på för att slippa för mycket stress i skolan? Eleverna fick ta ställning till 15 olika alternativ. På denna fråga fick vi nästan bara svar av högstadieeleverna. Det beror förmodligen på att de upplever sin situation mer pressad. De har säkert även reflekterat över vad som känns fel och vad som behövs för att göra livet i skolan bättre. Mellanstadieelevernas svar: Färre läxor Högstadieelevernas vanligaste svar i rangordning: Färre läxor Längre raster Bättre schema Bättre spridning på proven Tystare i klassrummet Bestämma mer om proven Mer musik Bestämma mer om läxorna Mer idrott Ungdomarnas egna idéer till hur stressen i skolan kan minskas Här redovisas några typexempel på förslag som kom fram av ett öppet svarsalternativ. 80

83 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2001 Bättre lärare: Ha fler och duktigare lärare. Bättre lärare som kan hjälpa en så att man känner att man lär sig det som man ska kunna. Bättre planering och färre läxor och prov: Att lärarna kommer överens om hur de ska lägga upp lektionerna och alla läxor. Mindre och inte så hårda läxor som det är i vissa ämnen. Kanske att man har max ett prov som är stort per vecka och ett litet. Kunna ta det lugnt mellan proven och uppsatserna...det skulle hjälpa MYCKET. Inte stressa med att så fort som möjligt skriva en uppsats och sedan lämna in den dagen efter. Fler sovmorgnar: Sovmorgon skulle hjälpa, eftersom man får mera sömn och är mer utvilad. Då hinner man äta frukost. Större lyhördhet inför elevernas egna idéer: Eleverna ska komma med egna idéer. Då blir det bättre! Få bestämma lite själv om raster och lektioner. Man skulle kanske få bestämma lite mer vid prov och läxor, ibland kan allt komma på samma gång. Lyssna på oss elever, för det är faktiskt vi som ska lära oss något och det på ett bra sätt. Om bara lärarna lyssnar mera och skulle försöka förstå. Plats och tid för avkoppling: Göra en plats där man kan slappna av och där det är helt tyst. Man kan kanske införa en anti-stress grupp i skolan som hjälper till att minska stressen och kanske inför någon slags avslappningsövning eller något liknande på schemat. Införa en sorts vilorum som man kan vara i om man vill ha det lugnt. Avslappning. Det körde vi med i 8:an. Det var bra. 81

84 DE E MYCKE NU Finns det tid och rum för avkoppling i skolan? Foto: Jörgen Ulvsgärd Roligare lektioner: Införa lektioner som är roliga och mer intressanta typ olika estetiska verksamheter typ bild och så. Göra det lite roligare, ha teater, datorer på alla lektioner. Ha mer praktiska ämnen som musik, dans, idrott, slöjd och hemkunskap. Frukost i skolan: Äta frukost i skolan, då orkar man mer och mår bättre. Andra tankar och idéer: Lära eleverna studieteknik. Förklara för vissa lärare att det finns faktiskt ett liv utanför skolan, och att man behöver slappna av. Man borde sätta de elever som inte tar skolan på allvar i en speciell grupp. Det är inte i skolan jag blir stressad, utan efter skolan. Har ganska mycket att göra då!! 82

85 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2001 BO:S STÅNDPUNKTER Tidigare nämnda rapporter och BO:s enkät visar att barn och unga utsätts för orimlig stress i matsalar, klassrum och på raster. Olika psykosomatiska symtom hos de unga har under senare år ökat och fortsätter att öka. BO finner det allvarligt att barn och unga utsätts för hälsorisker i form av buller, hög ljudnivå, kränkande behandling, stora klasser och för lite personal i skolan. Eftersom skolplikt råder kan inte barn och unga välja sin arbetsmiljö utan är i stor utsträckning utelämnade till rådande förhållanden. Då skolan ska anses utgöra en buffert och ge andrum åt barn och unga som har en otillräcklig situation hemma, är det ytterst olyckligt att skolan ibland motverkar sitt eget syfte och utgör ytterligare en påfrestning för dessa barn och ungdomar. Skolorna måste bli bättre på att själva kartlägga barnens arbetsmiljö. Genom att regelbundet ta reda på hur eleverna mår och upplever sin tillvaro i skolan kan de ansvariga tydligare uppfatta signaler om hur skolans arbetsmiljö påverkar eleverna och vidta lämpliga åtgärder. Det är sedan 1991 en skyldighet för arbetsgivaren/rektorn enligt arbetsmiljölagens internföreskrifter. Kunskap om sina rättigheter Nuvarande lagar och riktlinjer som berör skolan måste vara väl kända på alla nivåer inom och utanför skolans värld. Därför är det viktigt att tydlig information lämnas till ledning, personal, föräldrar, barn och unga om vilken lagstiftning som gäller i skolan och vilka rättigheter, skyldigheter och vilket ansvar som de enskilda parterna har. Hungriga och trötta elever Flera studier inklusive BO:s enkät visar att alltför många elever, särkilt på högstadiet, känner sig trötta och hungriga i skolan. Det leder naturligtvis till att den psykiska kapaciteten, koncentrationen och motivationen för skolarbetet påverkas negativt. Sena kvällsvanor och slarv med lunchen uppges som anledning till tröttheten. Föräldrarna, skolan och även eleverna själva bör göras uppmärksamma på detta. Skapa utrymmen för tystnad och avkoppling För att motverka och förebygga hälsofarlig stress hos barn och unga i skolan krävs att det skapas utrymme i tid och rum till eftertanke, vila, överbryggande möten och samtal. Arbetsgruppernas storlek bör anpassas så att det kan skapas arbetsro. För detta krävs att fler vuxna kommer in i skolan. 83

86 DE E MYCKE NU Många elever påverkas negativt av höga ljudnivåer i såväl klassrum som matsalar och andra lokaler i skolan. Det är viktigt att se över vad som kan göras för att sänka ljudet. Bättre planering och samordning mellan lärare Svaren som kommit BO tillhanda genom Unga Kanalen ger en bild av att det brister i kommunikationen och samplaneringen mellan olika lärare vid schemaläggningen. Prov i olika ämnen tenderar att sammanfalla under samma vecka vilket leder till en orimlig arbetsbelastning för eleverna, särskilt på högstadiet. Konsekvensen blir att elever utsätts för stress och måste välja bort vissa ämnen till förmån för ämnen som anses vara viktiga för framtida gymnasieval. Inte alla elever klarar av att välja, vilket kan medföra att elever antingen känner sig uppgivna eller att eleven utsätter sig för stress i sådan grad att det kan bli hälsofarligt. För att lära sig hantera stress och krav både i sin vardag och i sin framtid är det lämpligt att barn och unga får lära sig metoder för att hantera sin stress och de krav som ställs på dem. Här spelar elevhälsan en viktig roll. Vikten av estetiska skolämnen Det är även ytterst nödvändigt och gynnsamt ur både hälso- och inlärningssynpunkt att barn och unga får använda sin kreativa och skapande förmåga i estetiska ämnen som bild, slöjd, musik, idrott och teater. Dessa ämnen behövs som motvikt till de teoretiska ämnena. Integration av eleverna i arbetsmiljöarbetet En viktig faktor för att öka trivseln i skolan och minska risken för ohälsa är att ge eleverna möjlighet att påverka sin egen situation. Det poängteras av samtliga forskare och eleverna själva. Personalen, men också barnen, måste få möjlighet att påverka skolans inriktning och utformning. Bland vuxna har man studerat hur beslutsutrymmet inom arbetslivet påverkar risken för stressrelaterad sjuklighet. Ett litet beslutsutrymme i sig betyder inte så mycket. Riskerna för att bli sjuk uppkommer framförallt när bristande inflytande kombineras med höga krav. Det är den situation som råder i skolan, främst på högstadiet och i gymnasiet. Därför kan man vänta sig att ett ökat elevinflytande i dessa åldrar skulle vara hälsofrämjande. I barnkonventionens artikel 12 stadgas det att det barn som är i stånd att bilda egna åsikter skall tillförsäkras rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor som rör barnet varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse.... I dag finns det 84

87 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2001 lagligt stöd för elever från och med sjunde klass att utse elevrepresentanter till skyddsombud. Denna rättighet att både få utse och få utbildning till elevskyddsombud existerar än så länge inte för elever från förskoleklass och upp till sjunde klass. BO upprepar därför sitt förslag från rapporten till regeringen 1998 att: Arbetsmiljölagen utvidgas till att omfatta även förskola och fritidshem. Arbetsmiljölagen ges ett barnperspektiv. Detta kan göras genom att: - Elevskyddsombuden får en förstärkt roll. - Nuvarande skyddsorganisation inom skolans och fritidshemmens område kompletteras med en rätt för eleverna att utse elevskyddsombud från och med förskoleklass och upp till och med årskurs 6. - Skyddsorganisationen inom förskolan, fritidshemmen och skolans förskoleklasser upp till och med årskurs 6 kompletteras med vuxna barnskyddsombud som representerar barnen. - Barnskyddsombud ges samma ställning som skyddsombud. - Tillsynsmyndigheterna åläggs att följa arbetsmiljön ur ett elev- och barnperspektiv. Forsknings- och utvecklingsprojekt stimuleras för att kartlägga barns arbetsmiljö utifrån barnens perspektiv. För att barn, unga och vuxna ska kunna utvecklas och ta till sig kunskap måste de också må bra, tro på sig själva och kunna samverka med andra. Att skapa en god miljö för lärande och utveckling, där alla trivs och vill ta del, är en av skolans viktigaste angelägenheter. Barns och ungas stress i skolan En studie i hur barn och unga påverkas av sin fysiska och psykosociala arbetsmiljö i skolan kan beställas från BO:s kansli. Se även Fotnoter 1 Barns och ungas stress i skolan En studie i hur barn och unga påverkas av sin fysiska och psykosociala arbetsmiljö i skolan, Millaray Rubilar P., Barnombudsmannen och Socialhögskolan, Stockholm, Skolverket, LPO 94, 2.3, Skolverket och CE Fritzes AB, Barnomsorg och skola 2000 Skolverkets lägesbedömning, rapport Dagens Nyheter 31/10-00 Efter nedskärningarna. 5 Myntades på Läkarstämman 1998 av professor Rolf Ekman, Institutionen för klinisk neurovetenskap,sahlgrenska sjukhuset, Mölndal. 85

88 DE E MYCKE NU 6 Doctare Christina, Hjärnstress kan det drabba mig? Runa Förlag AB, Theorell Töres, artikel, Skolledaren nr.10/00. 8 Ellneby, Ylva, Om barn och stress och vad vi kan göra åt det, Natur och Kultur Svenska skolbarns hälsovanor 1997/98, Mia Danielsson, Ulla Marklund, Folkhälsoinstitutet Häggqvist, Susann, Arbetsmiljön i skolan och välbefinnande ur ett elevperspektiv, Arbetslivsinstitutet, Häggqvist, Susann, Elevfrånvaro, Arbetslivsinstitutet,

89 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2001 OM POJKARS OCH FLICKORS KROPPAR Av Kristina Berg-Kelly, överläkare vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg Det är ett faktum att pojkar och flickor växer upp i delvis skilda världar, men beror detta på biologiska skillnader? Den medicinska diskursen har de senaste åren övergått från en socialpsykologisk grundsyn till alltmer biologiskt färgade förklaringsmodeller. Har skillnaderna i levnadsvillkor för pojkar och flickor biologiska orsaker? Det är helt klart att det är stora biologiska skillnader mellan pojkars och flickors kroppar. Redan under fosterlivet manifesteras en skillnad. Av rapporterade missbildningar drabbar bara 37 procent flickor. Ändå föds det levande pojkar per flickor. Vid födelsen är flickor i genomsnitt en cm kortare och två hg lättare än pojkar. Pojkar är mycket ömtåligare och drabbas av fler allvarliga sjukdomstillstånd speciellt under spädbarns- och småbarnsåren och har redan då en överdödlighet jämfört med flickor. En så banal åkomma som krupp drabbar fler pojkar än flickor. Det finns en möjlig biologisk förklaring till detta: småpojkars luftstrupe är smalare i genomsnitt än hos jämngamla flickors. Det är en tydlig överrepresentation av pojkar med allvarliga infektioner, som krävt sjukhusvård alternativt intensivvård i så olika länder som Katalonien (Spanien), England och Japan. Många kroniska sjukdomar som startar under barnaåren är överrepresenterade bland pojkar såsom kronisk ledgångsreumatism, inflammatoriska tarmsjukdomar av olika slag, vissa tumörsjukdomar såsom hjärntumörer och lymfom, medan andra kroniska sjukdomar är jämnt fördelade mellan könen. När det gäller psykiatriska störningar är pojkars dominans väldigt påtaglig, med två till fyra gånger högre insjuknande hos pojkar i psykoser, tvångssyndrom och Asperger- och Tourettesyndromen. Pojkars och flickors kroppar ter sig ändå visuellt lika under barnaåren men med puberteten träder den tydliga könsskillnaden in. Skeletten byggs om på olika sätt. Pojkar växer mer på längden och utvecklar muskelmassa, flickor slutar växa tidigare, blir kortare, bredare över höfterna och utvecklar fettväv lokaliserat över byst och höfter. Kan man förklara de påtagliga och observerbara skillnader som finns i pojkars och flickors beteende ur ett biologiskt perspektiv? Det tydligaste uttrycket för beteendeskillnader är kanske dödstalen som för pojkar är unge- 87

90 DE E MYCKE NU fär dubbelt så höga som för flickor från skolålder och uppåt, och där den ökade dödligheten hänger ihop med olycksfall och våld. Flickor hotar att ta livet av sig men pojkar är de som lyckas och deras dödlighet i självmord är mycket högre än flickors. Är detta biologisk betingat till exempel av testosteronhalterna hos pojkar, eller är detta resultat av inlärda beteenden? Man kan påvisa skillnader redan i fosterstadiet i organisationen av hjärnans strukturer, där testosteronhalt och högre nivåer av de kvinnliga könshormoner på kritiska sätt skulle leda till olika differentiering av hjärnans centra, en biologisk process som sedan förstärks under puberteten. Lateralisering av hjärnfunktionerna kan vara olika mellan könen, bland annat beroende på olika utveckling av hjärnbalken, den struktur som sammanbinder de olika hjärnhalvorna. Man måste dock tänka på att de studier som visar sådana könsskillnader är djurexperimentella. Hur applicerbara resultat från råttor och möss är på människor är en tvistefråga. Moderna radiologiska tekniker för undersökning av hjärnaktivitet hos människor tycks inte kunna bekräfta strukturella skillnader mellan könen. Långtidsstudier då man följer hormonbalansen hos pojkar och flickor under pubertetens olika faser och relaterar det till aktivitet, depressivitet, kognitiv utveckling, verbal förmåga och empati visar snarare att skillnaderna mellan individer av samma kön är större än skillnaderna i genomsnitt mellan könen. Vi är fortfarande kvar med den gamla kunskapen att kropp och själ hänger ihop, men vad som är genus, vad som är kön, vad som är biologi och vad som är psykologi får vi fortsätta att grubbla på. 88

91 ARNKONVENTIONEN på väg Barnkonventionen på väg att slå igenom att slå igenom

92 BARNKONVENTIONEN PÅ VÄG ATT SLÅ IGENOM Enligt den nationella strategin för barnkonventionens genomförande ska barnperspektivet systematiskt bli tydligare vid beslutsfattande i hela samhället. Det kan gälla beslut om budget, prioriteringar i verksamhet, lagstiftning och den fysiska miljön. Därigenom understryks det långsiktiga i arbetet att tillämpa barnkonventionen ska inte vara något tillfälligt uppdrag. Ansvaret för att genomföra barnkonventionen, läggs på verksamheterna själva, oavsett om det gäller regeringskansli, myndigheter, kommuner eller landsting. Barnombudsmannen har en viktig roll, främst när det gäller att ge kunskap, stöd och vägledning och genom att sprida goda exempel, men också att beskriva, utvärdera och analysera det arbete som bedrivs. BO har en både främjande och kritisk inställning till barnkonventionens genomförande i Sverige. Här följer en sammanfattning av de erfarenheter och slutsatser som BO har gjort i sitt utvecklings- och uppföljningsarbete. 1 Lära av sina erfarenheter Det finns inte några färdiga recept när det gäller att genomföra barnkonventionen i konkret handling. I en väsentlig del handlar arbetet om att lära av konkreta erfarenheter. För att kunna omsättas på lokal och regional nivå behöver barnkonventionen översättas och de övergripande målen konkretiseras. På så sätt bildas en brygga mellan det juridiska språket i barnkonventionen och språket i en myndighet, ett landsting eller en kommun. Ett lärande måste också äga rum i dialog mellan beslutsfattare, olika yrkesgrupper och barn/ungdomar. En mobiliseringsfas Medvetenheten om barnkonventionen är stor i Sverige. Många politiker, beslutsfattare och tjänstemän är starkt engagerade i att finna former för att omsätta den i myndigheter, kommuner och landsting. Men trots en positiv utveckling har barnkonventionen ännu inte blivit ett självklart redskap i planering och beslut inom något samhällsområde. Arbetet med konventionen och barnkonsekvensanalyser befinner sig fortfarande i en mobiliseringsfas. De flesta kommuner och landsting och många myndigheter har redan de grundläggande insikterna om att barnkonventionen ska genomföras. Behovet gäller nu främst kunskaper om hur detta ska göras. Att genomföra barnkonventionen är en process som är långsiktig och komplex. Det handlar om attityder och förhållningssätt som behöver förändras, kunskaper som måste bli bättre och metoder som ska utvecklas. Några svårigheter Vi vill peka på sex svårigheter och brister i arbetet med att genomföra barnkonventionen: 90

93 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2001 Brist på definitioner En svårighet handlar om bristen på definition av de begrepp som används för att omsätta barnkonventionen. Det finns många olika metoder som prövats, till exempel barnkonsekvensanalyser, barnbilagor, barnbokslut och barnchecklistor. Det råder en stor oklarhet både om begreppens innebörd och om metodernas innehåll, vilket gör det mycket svårt att bedöma och jämföra kvalitet och konkreta effekter. Särskilt begreppet barnkonsekvensanalys har visat sig svårt att definiera och används inte sällan som en gemensam benämning för flera andra metoder till exempel barnbokslut, barnbilaga och checklista. Ibland överlappar metoderna varandra, då till exempel barnkonsekvensanalyser ofta ingår som en del i barnbokslut och välfärdsbokslut. Brist på utvärdering Den andra svårigheten handlar om brist på utvärdering. Effekterna av barnkonventionens genomförande kan än så länge endast utläsas på policynivå genom beslut i olika mål-, styr- eller policydokument. De metoder och modeller som arbetats fram kring konventionen är ofta av försökskaraktär, vilket betyder att de ännu inte har utvärderats eller följts upp. I BO:s kommunstudie På god väg? från 1999 är det endast fem kommuner som anger någon form av utvärdering eller fortsatta åtgärder enligt tidigare beslut. Endast en av de kommuner som använder barnchecklistan som verktyg vid beslut har gjort någon form av uppföljning. Inte heller har kommuner, landsting, myndigheter eller andra organisationer gjort barnkonsekvensanalyser av den karaktär att det går att dra några slutsatser i vilken mån detta verktyg verkligen förändrar eller förbättrar livsvillkoren för barn och unga. Det är alltså för tidigt att säga vilken konkret betydelse de politiska beslut, som fattats med utgångspunkt i barnkonventionen, fått för olika verksamheter och de barn som omfattas av besluten. Brist på långsiktig strategi En tredje svårighet är att många verksamheter har anammat en enstaka metod för barnkonventionens genomförande utan att först göra en grundläggande problemanalys. Det saknas ofta en mer långsiktig strategi för att omsätta konventionen, vilket är en förutsättning för att kunna välja rätt metod. Metoder måste sättas i sitt sammanhang om arbetet på sikt ska kunna leda till konkreta förändringar. Insatserna borde därför i större utsträckning utgå ifrån barnkonventionen som en helhet och inte bara delar av den. Ett framgångsrikt arbete handlar snarare om att förändra förhållningssätt och arbetssätt än att tillämpa enstaka verktyg eller metoder. 91

94 BARNKONVENTIONEN PÅ VÄG ATT SLÅ IGENOM Brist på självkritik Ytterligare en svårighet gäller bristen på självkritik. Många politiker och tjänstemän anser det angeläget att göra så kallade konsekvensbeskrivningar eller analyser vid beslut som rör barn, vilket naturligtvis är glädjande. Men av de analyser som hittills gjorts framkommer nästan bara positiva beskrivningar av olika insatsers konsekvenser. De kritiska aspekterna som rör barnets bästa belyses och diskuteras inte tillräckligt. De svåra frågorna om barns och ungas uppväxtvillkor som berör den grundläggande innebörden i principen om barnets bästa har ännu inte börjat ställas på allvar. Brist på debatt kring intressekonflikter Det finns en brist på debatt om intressekonflikter som gäller barnets bästa i förhållande till andra intressen. Detta trots att det i arbetet med barnkonsekvensanalyser och prövningar av barnets bästa ofta tydliggörs ett antal sådana konflikter. Det saknas även en diskussion om förhållandet mellan principerna om barnets bästa och barnets rätt att komma till tals, det vill säga i vilken mån barnets egen uppfattning ska påverka ett beslut. Vad som avses med begreppet barnets bästa och hur tungt barnets bästa och barnets egen vilja ska väga mot andra intressen behöver därför diskuteras och bedömas inom olika verksamheter. Det behöver också tydliggöras i mål-, styr- och policydokument så att barnkonsekvensanalysen underlättas. Brist på barns och ungdomars medverkan Den sista svårigheten är bristen på barns och ungdomars medverkan i den viktiga diskussionen och analysen av problemformulering och resurstilldelning som borde föregå beslut om konkreta åtgärder. Det handlar om grundläggande frågeställningar som behöver bearbetas med utgångspunkt i det som barn och unga själva tycker är viktigt. Det handlar om vad barnen och de unga själva vill och vad de anser behöver förändras i deras uppväxtvillkor. Några framgångsfaktorer Att utveckla och tillämpa metoder för att genomföra barnkonventionen är förenat med svårigheter av olika slag. Trots att arbetet är komplext visar samlade erfarenheter att det finns några kriterier att hålla sig till för att nå goda resultat. Nyckelorden för framgång är engagemang och vilja, information och utbildning, en gemensam begreppsram och tid för förankring och erfarenhetsutbyte. 92

95 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2001 Vägen kan vara både lång och krokig. Foto: Jörgen Ulvsgärd/BarnBildByrån Engagemang och vilja Det krävs ett stort engagemang för uppgiften, en stark vilja och ett långsiktigt tänkande hos den som ska praktiskt genomföra barnkonventionen. Den som ska arbeta med detta måste med andra ord vilja, förstå och kunna genomföra konventionen. Information och utbildning En grund för förändringsarbetet är att alla medverkande känner till barnkonventionens bakgrund, innehåll och juridiska status och vad det innebär att ha ett barnperspektiv i den egna verksamheten och de egna beslutsprocesserna. De som deltar i arbetet behöver samtala med andra aktörer, annars kommer inte arbetet med att integrera barnperspektivet att kännas naturligt. Det krävs även kunskap om barns villkor och utveckling, om lokala förutsättningar, och om innebörden i ett förändringsarbete för myndighetens, kommunens eller landstingets verksamhet. Definiera begrepp När företrädare för olika kunskapsfält, professioner, förvaltningar och sektorer möts är det betydelsefullt att tillsammans försöka definiera viktiga begrepp. Det är välkänt att det finns oklarheter i det politiska språket, men även i de 93

96 BARNKONVENTIONEN PÅ VÄG ATT SLÅ IGENOM professionellas språkbruk finns en mängd mångtydiga och värdeladdade begrepp. Barn som far illa, barnets bästa och barnperspektiv är uttryck som professionella, politiker och föräldrar ibland har helt olika uppfattningar om. Tid att förankra arbetet Det behövs tillräckligt med tid för att förankra arbetet med barnkonventionen. Ledningens engagemang och stöd är centralt. Om inte den anser att arbetet är viktigt är risken stor att det inte prioriteras. Viktiga grundstenar för ett framgångsrikt arbete är att försöka få en bred förankring dels inom den egna verksamheten, dels med så många olika aktörer som möjligt. I en inledningsfas finns det ofta ett stort behov att diskutera syfte, målsättning och arbetsfördelning men också att ta upp konflikter och motstånd. Att processen tar tid är därför inte en nackdel. Alla är inte eniga om att åtgärder i enlighet med barnkonventionen är nödvändiga och det finns även skepsis mot att se barnkonventionen som ett praktiskt verktyg i förändringsarbete. Motstånd kan ibland, paradoxalt nog, bidra till att driva utvecklingen framåt. Om inte omgivningen ställer krav och bjuder motstånd finns det en risk att diskussionen stannar av eller blir för ytlig. En långsiktig strategi Erfarenheterna visar att ett strategiskt handlande för att genomföra barnkonventionen i en verksamhet något förenklat kan sammanfattas i följande punkter: Gör en analys av verksamhetens roll och ansvarsområde. Sträva efter att få en överblick över kartan, identifiera och inventera vilka arbetsmetoder som behövs. Se till att få ledningens fulla stöd och engagemang. Avsätt tillräckliga personella och finansiella resurser för arbetet, både på kort och lång sikt. Förankra arbetet i hela verksamheten och gör en handlingsplan med tidsramar för uppsatta mål. Arbeta in barnkonventionens principer i verksamhetens samtliga mål- och policydokument samt i de redan befintliga arbetsprocesserna. Definiera barnkonventionens centrala begrepp i samverkan med hela verksamheten. Prioritera allt kan inte göras samtidigt. 94

97 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2001 Informera och utbilda några nyckelpersoner som sedan kan utbilda övrig personal. Ge möjligheter att utbyta erfarenheter inom verksamheten. Leta efter lämpliga samarbetspartners utanför verksamheten att lära tillsammans med. Utvärdera och analysera arbetet för att se om konsekvenserna blev de som förväntades. Håll dialogen kring barns livsvillkor levande också med barn och ungdomar själva. BARNKONVENTIONEN I MYNDIGHETERNA Strategin för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige (prop.1997/98:182) innebär att myndigheterna ska beakta och tillämpa barnkonventionen i sin verksamhet. BO har fått regeringens uppdrag dels att utarbeta och genomföra fortbildningsprogram för personer inom statsförvaltningen, dels att föreslå modeller för hur barnkonsekvensanalyser kan göras vid statliga beslut som rör barn. Barnperspektiv vid statliga beslut BO gav Ekonomistyrningsverket (ESV) i uppdrag att kartlägga erfarenheter från andra områden av liknande karaktär som har introducerats i svensk statsförvaltning. Det handlar om områden där syftet har varit att integrera ett visst perspektiv i hela verksamheten och där alla i organisationen har varit delaktiga i arbetet med att tänka ur ett visst perspektiv. ESV skulle utreda förutsättningarna för barnkonsekvensanalyser inom statlig förvaltning genom att ta fram tankemodeller för hur statsförvaltningen kan beakta barnperspektivet i olika beslutsprocesser. ESV lämnade en rapport, Barnperspektiv vid statliga beslut 2000, i vilken myndigheten lyfter fram några framgångsfaktorer från miljö-, jämställdhets- och hälsoarbetet. Dessa faktorer är viktiga även i arbetet med barnkonventionen. Framgångsfaktorer Ledningens roll är viktig Det är viktigt att myndighetens ledning står bakom besluten att arbeta med barnkonventionen och att den synliggör detta i budgetarbetet och verksamhetsplanen. Styrdokument som verksamhetsplaner och andra dokument inom myndigheten är betydelsefulla. Tydliga styrsignaler är viktiga, men det behöver inte alltid innebära att krav på att göra så kallade barnkonsekvensanalyser skrivs in i regleringsbrev. 95

98 BARNKONVENTIONEN PÅ VÄG ATT SLÅ IGENOM Omfatta hela verksamheten För att barnkonventionen ska genomföras i en myndighet krävs det att arbetet med konventionen omfattar hela myndighetens verksamhet. Att arbeta in barnkonsekvensanalyser/barnkonventionen En del i arbetet med att integrera ett barnperspektiv innebär att man utgår från de befintliga processerna och tydligt formulerar hur barnperspektivet/barnkonsekvensanalyserna kan föras in i arbetsrutinerna. Besluten måste vara tydliga Bra dokumentation och så klart formulerade beslut som möjligt är viktigt, inte minst med tanke på uppföljning och utvärdering. Nyckelbegrepp i arbetet Det finns vissa nyckelbegrepp som BO i likhet med ESV anser är viktiga i arbetet med barnkonventionen i myndigheterna. Därför har vi valt att arbeta utifrån dessa. De är: Engagemang Utbildning Dialog Erfarenhetsöverföring Engagemang och utbildning BO arbetar med ett mindre antal så kallade pilotmyndigheter: Boverket, Länsstyrelsen i Skåne, Skolverket, Socialstyrelsen, Migrationsverket, Rikspolisstyrelsen, Ungdomsstyrelsen, Vägverket och Yrkesinspektionen i Stockholm. Dessa tillfrågades om de ville samarbeta om barnkonventionen. Syftet var att de och BO skulle stödja varandra i processen med att införliva barnkonventionen i myndigheternas verksamhet. En förutsättning var att pilotmyndigheten tog huvudansvaret för att barnkonventionen skulle tillämpas i praktiken inom den egna verksamheten. BO:s uppgift var att bidra med olika former av utbildningsprogram om barnkonventionen och dess tillämpning En central fråga har hela tiden varit hur utbildningsinsatserna ska utformas för att barnkonventionen ska få fäste i myndighetens verksamhet. BO har valt metoden att både planera och genomföra utbildningsinsatserna i nära samarbete med representanter för de olika myndigheterna. Det är bra om 96

99 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2001 varje myndighet gör en projektplan för arbetet med barnkonventionen, och det är önskvärt att myndighetens ledning fastslår planen för att betona hur viktigt det är att införliva barnkonventionen i verksamheten. Merparten av utbildningsinsatserna i pilotmyndigheterna kommer att genomföras under Dialog och erfarenhetsöverföring Det är viktigt att myndigheterna delar med sig av sina erfarenheter och kunskaper. Detsamma gäller för medarbetarna inom en myndighet. Genom att diskutera sina erfarenheter lär man av varandra och slipper göra om samma misstag, samtidigt som ämnet hålls levande och risken för att barnperspektivet glöms bort minskar. BO har bildat en referensgrupp med representanter från de olika pilotmyndigheterna. Gruppen har träffats tre gånger under året. Syftet är att ge möjlighet till erfarenhetsutbyte mellan myndigheterna och till gemensamma diskussioner om hur arbetet med barnkonventionen har kommit igång på varje myndighet. Barnkonsekvensanalyser har diskuterats och olika resurspersoner har bjudits in i syfte att fördjupa diskussionerna. Informerar via nätet På olika sätt sprider BO information om hur arbetet med barnkonventionen i myndigheterna fortskrider. Som ett led i kunskapsöverföringen har BO börjat utveckla information på webbplatsen Nationell konferens BO anordnade under hösten i samarbete med Socialdepartementet, Förbundet Vi Unga, Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer, Unga Örnar och Röda Korsets Ungdomsförbund en nationell konferens Med barnets bästa i fokus barnkonventionen i myndigheterna. Syftet var att informera om strategin för att förverkliga barnkonventionen. Konferensen vände sig främst till departementens myndighetshandläggare, tjänstemän från berörda myndigheter och ungdomsorganisationer. BO ville inspirera till ett fortsatt arbete med barnkonventionen genom att lära ut mer om konventionens innehåll och om vad ett barnperspektiv i det dagliga arbetet kan innebära. Artikel 12 i barnkonventionen om barns och ungdomars rätt att uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör dem togs särskilt upp. Konferensen dokumenterades och texten finns publicerad på webbplatsen. Dessutom spreds dokumentationen som en skrift. 97

100 BARNKONVENTIONEN PÅ VÄG ATT SLÅ IGENOM Information till övriga myndigheter På regeringens uppdrag genomförde BO 1997 en kartläggning av myndigheternas arbete med barnkonventionen. BO valde ut 90 myndigheter och dessa har under året fått information om den nationella strategin, om BO:s uppdrag, mål och arbetsmetoder. De har även fått skriften Mänskliga rättigheter för barn och en inbjudan till konferensen Med barnets bästa i fokus. De nio pilotmyndigheterna ingår i denna grupp. Kommande arbete Under 2001 planerar BO: att fortsätta med utbildnings- och fortbildningsinsatser att utveckla informationen på webbplatsen att ge ut en informationsskrift om barnkonventionen och hur den omsätts i myndigheternas verksamhet att på ett konkret sätt utveckla arbetet med barnkonsekvensanalyser att göra en uppföljande studie av hur myndigheterna omsätter barnkonventionen BARNKONVENTIONEN I KOMMUNER OCH LANDSTING BO:s tredje kommunundersökning På god väg? visar att utvecklingen är positiv i de kommuner, som i kommunfullmäktige eller kommunstyrelse har fattat beslut med utgångspunkt i barnkonventionen. Målet är att etablera kontakt med kommuner och landsting/regioner som önskar utveckla ett arbete med utgångspunkt i barnkonventionen. För att uppnå detta tog BO kontakt med de regionala kommunförbunden, vilka på flera håll visade stort intresse för samverkan. BO har genom dessa kontakter genomfört informations- och utbildningsinsatser på såväl länsnivå som på kommunal nivå. På många håll samverkar kommunförbund, landsting och länsstyrelse och tillsammans med dessa har BO i några fall genomfört utbildningar. Ett exempel på samarbete på regional nivå kan nämnas Jönköpings kommunförbund. BO träffade under maj månad ordförande och vice ordförande i barn- och utbildningsnämnderna i Jönköpings län. Detta ledde till att kommuner tog kontakt med BO för utbildningar på lokal nivå. I samband med detta besökte BO också Fenix Kunskapscenter i Vaggeryd och pratade med eleverna i några klasser om deras syn på att vara ung och växa upp i Vaggeryd med omnejd. 98

101 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2001 Utvecklingsarbete Information på nätet En viktig del av BO:s arbete är att informera om de goda exempel som finns och vad som pågår i kommuner, landsting/regioner. Det gör BO via sin webbplats där informationen om kommun- och landstingsområdet är uppdelad i tre delar. Sverigesidan: som visar korta notiser om till exempel politiska beslut med utgångspunkt i barnkonventionen. Metodsidan: som redogör för olika metoder som prövats i kommuner och landsting/regioner. Här kan man också läsa exempel ur verkligheten. Processidan: där kommuner och landsting själva beskriver den process som uppstått i arbetet med att införliva konventionen. Nytt stöd för barnkonventionens införlivande BO:s första handbok för kommuner och landsting Ett steg framåt har sålts i exemplar, vilket anses vara mycket bra för en skrift av det här slaget. Den gavs ut som ett stöd till kommuner som ville arbeta med att införliva barnkonventionen i den egna kommunen/landstinget. Under 1999 började arbetet med att ta fram en fördjupad skrift som ger vägledning om hur konventionen kan omsättas i praktiken. Under 1999 gjordes också ett antal intervjuer med politiker och tjänstemän i kommuner och landsting som är en del av underlaget för den nya skriften som beräknas vara klar under Referensgrupp BO har sedan 1999 en referensgrupp med representanter från kommuner och landsting. Den har träffats några gånger per år och syftet har varit att diskutera och pröva olika metoder, samt att läsa och kommentera manus till den nya skriften för kommuner och landsting. Gruppens medlemmar har också delat med sig till varandra av erfarenheter från arbetet med att införliva barnkonventionen. Från metodfixering till processtänkande I årsrapporten 1999 pekade BO på några svagheter i kommunernas arbete med barnkonventionen. En synpunkt var att många kommuner väljer en enskild metod istället för att ta fram en långsiktig strategi. 99

102 BARNKONVENTIONEN PÅ VÄG ATT SLÅ IGENOM Under året som gått har BO erfarit att det i några kommuner skett en förändring i hur man närmar sig arbetet med att omsätta barnkonventionen. BO tycker sig se att flera kommuner än tidigare tänker processinriktat istället för att utgå från en viss metod, vilket ger en långsiktighet i arbetet. Barns och ungas inflytande är fortfarande en stor och svår fråga. Många kommuner och landsting arbetar för att hitta sina lokala modeller för inflytande. De flesta former som finns i dag involverar långt ifrån alla barn i en kommun/ett landsting. Även om det finns några exempel där man arbetar med små barns inflytande, saknas det fortfarande mer genomgripande strategier i kommuner och landsting för dessa åldersgrupper. Kommande arbete Arbetet inom den nationella strategin för att genomföra barnkonventionen pågår till och med december Under året planerar BO: att fortsätta med informations- och utbildningsinsatserna att utveckla informationen på webbplatsen så att goda exempel och erfarenheter från kommuner och landsting finns tillgängliga för dem som är intresserade att knyta ihop erfarenheter i landet genom att genomföra konferenser som kan bidra till att skapa nätverk att initiera fördjupade studier av några kommuners arbete med att införliva barnkonventionen BARNKONSEKVENSANALYSER I TEORI OCH PRAKTIK Barnkonventionen kommer inte med några färdiga metoder eller lösningar till hur man ska komma tillrätta med olika problem som rör barns och ungas uppväxtvillkor. Däremot slår barnkonventionen fast vissa krav som är oeftergivliga och som måste uppfyllas av alla som på ett eller annat sätt fattar beslut om eller har ansvar för barn och unga. Ett sådant krav är till exempel att alla beslut som fattas och som berör barn, ska ha barnets bästa som utgångspunkt. Ett annat krav är att barnet i alla frågor som rör det ska ges möjlighet att föra fram sina åsikter och att beslutet ska ta hänsyn till dessa åsikter. Konventionen blir därmed en utgångspunkt för ett systematiskt barnperspektiv i arbets- och beslutsprocesser i verksamheter som berör barn och unga. 100

103 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2001 FN:s barnkommitté rekommenderar FN:s kommitté för barnets rättigheter i Genève rekommenderar alla länder som ratificerat barnkonventionen att göra barnkonsekvensanalyser i alla beslut som rör barn. Staterna, eller de som staten har delegerat beslutsrätten till, måste försäkra sig om att barnets/barnens bästa har redovisats i beslutsprocessen. FN:s barnkommitté rekommenderar att barnkonsekvensanalyser görs vid fastställande av till exempel: Ny policy eller riktlinjer inom olika verksamheter Ny lagstiftning eller nya föreskrifter Årlig budget, såväl på nationell som regional och lokal nivå Förändringar i organisation eller administration på alla nivåer i samhället Barnkonsekvensanalyser Ett verktyg för att på ett konkret och strukturerat sätt omsätta barnkonventionen och artikel 3 om barnets bästa i främsta rummet är att göra barnkonsekvensanalyser. Det innebär att man i förväg fastställer ett orsakssamband, det vill säga tänker efter före i en strukturerad form och gör en prövning av barnets/barnens bästa. En ingående analys och en sammanvägning av relevanta uppgifter tillför ett bättre beslutsunderlag som möjliggör en samlad bedömning av vad beslutet innebär för barnet/barnen. Barnombudsmannens utvecklingsarbete Det finns inte någon konkret vägledning för hur arbetet med barnkonsekvensanalyser faktiskt ska gå till. De analyser som hittills gjorts främst inom kommunerna har varit i form av så kallade barnchecklistor. Effekterna på olika arbets- och beslutsprocesser av de hittills gjorda checklistorna har ännu inte kunnat utvärderas. Inom såväl myndigheter som kommuner och landsting efterfrågas både teoretisk och praktisk information om hur analyser kan göras. Vi redovisar här några allmänna resonemang kring begreppet barnkonsekvensanalyser. Resonemangen är generella och giltiga oavsett vilken typ av verksamhet, vilka barn som berörs eller på vilken nivå i samhället som konsekvensbedömningen/analysen ska göras. Avsnittet redovisar också en specifik modell för hur sådana kan göras. Arbetet har gjorts av BO:s kansli inom ramen för arbetet med den nationella strategin. 2 En modell för en barnkonsekvensanalys som stöd för handläggning och beslut med utgångspunkt i barnkonventionen har utvecklats. Den kan ses som ett stöd när man ska göra en bedömning av ett barns bästa, en grupp barns bästa eller barns bästa i allmänhet med utgångspunkt i en specifik 101

104 BARNKONVENTIONEN PÅ VÄG ATT SLÅ IGENOM Barnkonsekvensanalyser hjälper oss att undvika fallgroparna. Foto: Jörgen Ulvsgärd åtgärd eller frågeställning. Den är tänkt att vara en grund som sedan kan anpassas till varje verksamhet och till den frågeställning som ska prövas. Modellen prövas för närvarande i samarbete med två referensgrupper den ena med representanter för kommuner och landsting och den andra med representanter för den statliga sektorn som finns knutna till BO:s kansli. Här presenteras den i en sammanfattning. För dem som är intresserade av ett fördjupat resonemang hänvisas till BO:s två nya informationsskrifter om barnkonventionen som ges ut 2001 en för kommuner och landsting och en för myndigheter. Några viktiga utgångspunkter Om barnkonsekvensanalyser ska kunna utvecklas och användas på ett fruktbart sätt är det viktigt att de inte görs godtyckligt och alltför ytligt. Det måste finnas system på övergripande nivå som beskriver hur arbetet ska gå till så att det inte blir en fråga för den enskilde tjänstemannen att hantera. Alla i organisationen måste försöka hitta barnperspektivet i sin verksamhet. 102

105 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2001 Vilket barn eller vilka grupper av barn berörs av insatsen? Barn är inte någon homogen grupp. De har olika förutsättningar och behov beroende på kön, ålder, socioekonomiska förhållanden, kulturell och etnisk bakgrund samt eventuella funktionshinder. Det som är det bästa för ett barn i en given situation är kanske inte det bästa för ett annat barn. Det gäller att finna sätt att hantera de olika perspektiven på såväl individ- som gruppnivå med utgångspunkt i den situation som råder i det aktuella ärendet. Vilka insatser eller beslut ska prövas? Inför varje beslut bör en verksamhet, så tidigt som möjligt i beslutsprocessen, ställa sig frågan om beslutet kommer att få direkta konsekvenser för barn. Är svaret ja bör en bedömning göras av hur stora konsekvenserna blir för barn. Om beslutet bedöms få tämligen stora eller stora konsekvenser bör en barnkonsekvensanalys alltid göras. Barns och ungas synpunkter ska inhämtas, om inga särskilda skäl talar emot detta. Vilken form ska konsekvensanalysen ha? Det är uppenbart att verksamhetens roll och ansvar kommer att prägla den barnkonsekvensanalys som behöver göras. Det finns en stor spännvidd mellan olika verksamheters beslut som rör barn och ungdomar. Det går inte att hitta en modell som passar alla. Därför är det knappast möjligt och inte heller nödvändigt att reglera formerna för hur en analys ska göras. Den måste anpassas efter den givna situationen. Vilka konsekvenser ska analyseras? Det gäller att ta ställning till om beslutet påverkar barn direkt eller indirekt, här och nu eller i framtiden. För att få en realistisk bild av hur ett beslut kan påverka barn bör man inrikta sig på tänkbara effekter. En annan svårighet är att bedöma om de identifierade konsekvenserna kan uppstå som följd av det fattade beslutet eller ej. EN MODELL FÖR EN BARNKONSEKVENSANALYS Det faktum att barnets bästa inte närmare definierats innebär en risk för att varje beslutsfattare tolkar det på sitt sätt och att barnets rätt till likhet inför lagen äventyras. Å andra sidan ger en flexibel tolkning större utrymme för det enskilda barnet och för barnets egen åsikt. Begreppet barnets bästa kan sägas utgöra ramen för analyserna. Denna ram måste fyllas med det specifika förslaget eller frågeställningen och just detta barns/denna grupp barns situation, få sin utformning efter verksamhetens art samt säkras i arbets- och beslutsprocessen. 103

106 BARNKONVENTIONEN PÅ VÄG ATT SLÅ IGENOM 1. Vägledningen genom barnkonventionens grundartiklar 2, 3, 6 och 12 samt andra för konsekvensanalysen aktuella artiklar i barnkonventionen Frågor att beakta kring det aktuella förslaget 2. Förutsättningarna genom lagtexter, förarbeten, föreskrifter, riktlinjer och policy i aktuell fråga Hur förslaget påverkar eller kan påverka barnet/barnen? Vilka särskilda problem eller intressekonflikter kan finnas med förslaget? Hur förslaget påverkar eller påverkas av andra faktorer? Vilken hänsyn har tagits till barnets/barnens synpunkter på förslaget och hur har de inhämtats? Vilka kompenserande åtgärder kan behöva vidtas? Vilka kostnader respektive vilka vinster kan förslaget medföra för samhället, enskilda eller särskilda grupper? Övriga frågor av relevans för förslaget? 3. Kunskapsgrunden Kunskap genom forskning, expertmedverkan, studier och kartläggningar om barn i aktuell fråga 4. Arbetsprocessen genom verksamhetens karaktär och mandat Kartlägga Beskriva Analysera Pröva Utvärdera 104

107 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2001 Vad innehåller en barnkonsekvensanalys? En prövning av barnets bästa måste alltid grundas på barnkonventionen, aktuell lagstiftning och kunskap hämtad från vetenskap och beprövad erfarenhet. Myndighetens verksamhet och mandat ger den bestämda formen för barnkonsekvensanalysen och arbetsprocessen. 1. Vägledningen ges av barnkonventionen Trots att barnkonventionens olika artiklar inte i sig beskriver det enskilda barnets bästa innebär dess grundprinciper (artiklarna 2, 3, 6 och 12) en generell vägledning. Dessutom definierar konventionens övriga artiklar en rad universella rättigheter som gäller barns behov och intressen. På så sätt definierar den också generellt vad som bör ses som barnets bästa i olika situationer som gäller till exempel hälsovård, utbildning, fritid och barn i utsatta situationer. 2. Förutsättningarna ges av lagregler, föreskrifter och riktlinjer Att göra barnkonsekvensanalyser ställer krav på ett professionellt förhållningssätt till de beslutsprocesser som rör barn och unga. Det förutsätter en grundläggande kunskap om hur barns intressen eller rättigheter är formulerade i berörd nationell lagstiftning, förarbeten, riktlinjer, föreskrifter eller policydokument i förhållande till den frågeställning som ska bedömas. 3. Kunskapsgrunden ges av forskning, kartläggningar och studier Det måste också finnas en allmän kunskap om barns behov, utveckling och intressen inom just det område som analysen ska utföras. Forskning, studier och kartläggningar på området är viktiga källor. En genomgående komplikation är svårigheterna att förutsäga ett barns utveckling, eftersom den är föränderlig. 4. Arbetsprocessen ges av verksamhetens mandat I grund och botten handlar arbetet om att ställa kritiska frågor. Formen måste anpassas efter den givna situationen och verksamhetens roll och mandat. En konsekvensanalys bör göras enligt ett för varje verksamhet fastställt förfaringssätt och rutiner för dokumentation: Kartlägg Beskriv Analysera Pröva Utvärdera 105

108 BARNKONVENTIONEN PÅ VÄG ATT SLÅ IGENOM Hur gör man en barnkonsekvensanalys? Följande avsnitt gör en koppling mellan de olika momenten i arbetsprocessen och frågeställningarna som finns i ramen. Men det lämnas inte några fullständiga svar på vilka frågor som bör ingå i en barnkonsekvensanalys eller hur en arbetsprocess i detalj bör utformas. Både innehåll, form och arbetsprocess måste anpassas till den aktuella situationen. Kartlägg Den första delen bör innehålla en kartläggning och planering för hur och var nödvändig kunskap och information ska inhämtas. Finns det tillräckligt med fakta eller behövs det ytterligare kartläggningar, statistik eller forskningsunderlag för att fatta beslut? Man bör alltid tänka på vilka grupper av barn som berörs och för vilka besluten kan ha konsekvenser. Beskriv Nästa steg är att beskriva den aktuella frågan och koppla den till ett sammanhang. Det nuvarande regelverket på området bör beskrivas och det bör framgå på vilket sätt det aktuella förslaget förhåller sig till barnkonventionens artiklar. Det bör framgå vilka barn eller grupper av barn som väsentligt berörs direkt/indirekt av åtgärden samt på vilket sätt de berörs. Dessutom bör de berörda barnens synpunkter beskrivas och det bör framgå på vilket sätt de har fått tillfälle att yttra sig. Det är också viktigt att beskriva vad det kostar och att redovisa underlaget för beräkningarna. Analysera Tredje steget bör bestå av en problemanalys där motiven till förslaget och dess konsekvenser närmare behandlas. En förutsättning för ett förslag är att dess positiva konsekvenser överväger dess negativa. En viktig del av analysfasen handlar om att bedöma hur det förhåller sig till barnkonventionens bestämmelser: analysera faktaunderlaget och de olika beslutseffekterna tydliggöra de intressekonflikter som gäller barnets bästa i förhållande till andra intressen, som till exempel vårdnadshavarens eller samhällsekonomins, samt hur tungt dessa ska väga i förhållande till barnets bästa tydliggöra på vilket sätt barnets/barnens behov, intressen eller rättigheter kan tillgodoses med kompenserande åtgärder eller insatser, när barnets/barnens bästa måste ge vika för andra intressen analysera förslagets kostnadsmässiga konsekvenser och vinster 106

109 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2001 Pröva Det fjärde momentet är själva kärnan i en barnkonsekvensanalys, nämligen att pröva och besluta. Det innebär således att göra en helhetsbedömning av alla relevanta faktorer utifrån kartläggningen, beskrivningen och analysen. Barnets bästa måste tolkas som den bästa tänkbara lösningen för varje enskilt barn eller grupp barn. Det finns situationer då andra intressen än barnens kan väga tyngre och därmed få företräde. Sådana intressen kan vara till exempel samhällsekonomiska eller säkerhetspolitiska. Om en prövning har kommit fram till att andra intressen än barnets bästa väger tyngre ska den ansvarige beslutsfattaren ändå kunna visa att barnets bästa har beaktats och redovisats i beslutsprocessen och dessutom motivera varför ett annat intresse än barnets fått ta över. Bevisbördan läggs med andra ord på beslutsfattaren och i det inkluderas en skyldighet att redovisa beslutsunderlaget. Till detta kommer artikel 4 enligt vilken beslutsfattare ska anstränga sig till det yttersta av tillgängliga resurser för att tillgodose barnets bästa. Det innebär till exempel att när ett enskilt barns bästa eller en grupp barns bästa måste ge vika för andra intressen bör beslutet innehålla kompenserande insatser. Barnkonventionens artikel 12 kräver att beslutet ska beakta barnets/barnens egna åsikter. Här finns olika intressekonflikter att ta hänsyn till. Hur tungt barnets åsikter ska vägas kan inte fastställas generellt, men principen om barnets rätt att få sina åsikter beaktade måste ytterst vara underställd principen om barnets bästa. Risk för subjektiva beslut Många gånger riskerar beslutet att styras av beslutsfattarens subjektiva uppfattningar om vad som är barnets bästa. Att som vuxen arbeta med beslut om barns och ungas villkor kräver därför medvetenhet om egna synsätt och perspektiv. Det är viktigt att uttolkaren är medveten om vad som styr hans eller hennes bedömningar. Det handlar om att kunna förhålla sig kritisk, på saklig grund, undvika att falla för enkla förklaringsmodeller, att kunna identifiera intressekonflikter och placera sina ställningstaganden i sitt rätta sammanhang. Barnets bästa kan definieras olika Begreppet barnets bästa ger utrymme för många olika tolkningar beroende på om man har forskningens, lagstiftningens, skolans, föräldrarnas eller barnets eget perspektiv som utgångspunkt. Den generella vägledning som barnkonventionen ger om vad som är barnets bästa bör kompletteras med vägledning i: 107

110 BARNKONVENTIONEN PÅ VÄG ATT SLÅ IGENOM Barnkonventionens definition genom bland annat inledningen och grundprinciperna Samhällets definition genom lagar, mål, policydokument och riktlinjer Forskningens definition genom experter, studier och kartläggningar Barnets/barnens egen definition genom barnens åsikter och synpunkter Nätverkets definition genom familj, pedagoger och vänner Beslutsfattarens definition genom egna kunskaper och erfarenheter Utvärdera Den sista viktiga delen handlar om att följa upp och kontrollera om åtgärderna fått önskade konsekvenser. Genom att göra utvärderingar samlar verksamheten erfarenhet och blir allt bättre på att göra korrekta barnkonsekvensanalyser. Det är viktigt att de barn som berörs av beslutet får en möjlighet att delta. Utvärderingar blir därmed en del i läroprocessen. Dokumentation och redovisning Det är viktigt att dokumentera såväl beslutet som underlaget för beslutet. Det ger en inblick i myndighetens överväganden och ställningstaganden och bidrar till att processen blir synlig, vilket är grundläggande i en fungerande demokrati. Även den inledande diskussionen, om beslutet bedöms påverka barn eller ej, ska dokumenteras. Om verksamheten bedömer att ett beslut kan få ganska stora eller stora konsekvenser för barn är det självklart att dokumentationen ska vara noggrann. I de fall beslutet genomförs trots att det kan påverka barn negativt blir den extra betydelsefull eftersom man då kan se vilka intressen som vägde tyngre än barnens och varför. FÅ FORSKNINGSPROJEKT OM BARNKONVENTIONEN BO har gjort en kartläggning av vilka forskare som arbetar med barnrättsfrågor för att få en uppfattning om vilken akademisk forskning som bedrivs i Sverige om barnkonventionen. En slutsats är att det pågår viss forskning om barn och unga och deras villkor, där utgångspunkten mer eller mindre kan kopplas till en eller flera artiklar i barnkonventionen. Barnrättsperspektiv och frågor kring själva barnkonventionen har ännu inte fått någon större genomslagskraft i forskningen. 108

111 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2001 Forskning på olika sätt Traditionellt förknippas forskning med verksamheter vid universitet och högskolor. Det bedrivs dock en hel del studier också utanför den akademiska världen. Några av dessa kan kallas tillämpad forskning, medan andra är av utredningskaraktär. BO tycker därför att det är viktigt att inte bara följa den rent akademiska forskningen utan att även bevaka studier om barnkonventionen som genomförs av enskilda organisationer och myndigheter. Dessutom gör BO egna studier om tillämpningen av barnkonventionen. BO-studier Tre studier om hur kommunerna tillämpar barnkonventionen har publicerats: På god väg? 1999, Spaningen efter barnkonventionen går vidare 1997 och På spaning efter barnkonventionen Vidare har BO gjort en kartläggning av landstingens arbete med barnkonventionen, Barnkonventionen i landstingen 1999 och en kartläggning av myndigheternas arbete med barnkonventionen, Barnkonventionen i myndigheterna Dessutom har Bodil Rasmusson, fil dr i socialt arbete, på uppdrag av BO gjort en systematisk utvärdering av projektet Dags för barnkonventionen som pågick BO har dessutom studerat tillämpningen av svensk lagstiftning som berör barn och unga. Under 2000 gjorde BO bland annat studien Barnets bästa i asylärenden där ett antal asylbeslut som behandlar barnfamiljer undersökts närmare med avseende på principen om barnets bästa. I en annan studie från 1999, Små barn och umgängestvister, har tingsrättsdomar granskats utifrån principen om barnets bästa. Studier genomförda av enskilda organisationer Enskilda organisationer gör också olika studier, till exempel Rädda Barnen som sedan länge lägger ett barnrättsperspektiv på all sin verksamhet. Detta har resulterat i att så gott som alla dess publikationer tar upp barnkonventionen ur någon aspekt. Det gäller rapporter om situationen för barn både i Sverige och andra länder, utvärderingar av insatser som stötts av Rädda Barnen, tillämpade studier med barn som respondenter och policyorienterade publikationer. De har även givit ut en antologi för barn med litterära texter som kan kopplas till barnkonventionens artiklar. 3 Unga Örnar är en annan organisation som gör studier om och med barn. Organisationen utförde , i enlighet med barnkonventionens artikel 12, en enkät om hur barn uppfattar begreppet rättvisa. Resultaten redovisas i skriften Dela lika? Barn tänker och tycker om rättvisa. 109

112 BARNKONVENTIONEN PÅ VÄG ATT SLÅ IGENOM Akademiska studier BO har sedan tidigare ett kontaktnät av forskare, av vilka de flesta är knutna till universitet och högskolor. Vi bad dem att beskriva sin forskning och samtidigt frågade vi om de kände till några andra forskare med projekt om barns rättigheter och barnkonventionen. Vi ville använda oss av en metod med snöbollseffekt; nya namn skulle leda till ännu fler nya namn. Därutöver gjordes sökningar på Internet, i Högskoleverkets databas Safari 4 och i biblioteksdatabaser. Det är endast i ett fåtal forskningsprojekt som barnkonventionen fokuseras, där en eller flera artiklar utgör en central utgångspunkt, och där forskarna genomgående förhåller sig aktivt och tydligt till barnkonventionen. Bland dessa finns två avhandlingar. Den ena är Barnpolitik och barnets rättigheter 1998 av Kristina Bartley, sociolog vid Högkolan i Borås. Den andra är Barnets bästa i det mångkulturella Sverige 2000 av Johanna Schiratzki, Juridiska institutionen, Stockholms universitet. Bartleys avhandling är en jämförande studie om barnpolitik och barnkonventionens ställning i sex europeiska välfärdsstater. Schiratzki studerar genomförandet av Sveriges folkrättsliga åtaganden om barn som genom födsel eller medborgarskap har anknytning till utländsk straffordning. Principen om barnets bästa får stort utrymme. Under 2000 har Bartley även utvärderat Rädda Barnens i Västsverige projekt inom Dags för barnkonventionen. 5 Eva Holmberg-Herrström, jurist vid Socialhögskolan i Stockholm, forskar på barnkonventionens genomförande i Sverige, Litauen och St. Petersburg. Hon undersöker hur barnets rätt tas tillvara i brottsmålsprocessen och i de situationer när det funktionshindrade barnet kräver sina rättigheter. Även artiklar från närliggande konventioner om mänskliga rättigheter ingår i jämförelsen. Vid Juridiska institutionen, Uppsala universitet, har ett forskningsprogram med rubriken Barn som aktörer initierats. Ett antal doktorander och forskare ska studera olika aspekter av barnkonventionen. Projekten har samlats under tre rubriker: Barn och det internationella samfundet, Barn som civil- och offentligrättsliga parter och Barns relationer till myndigheter och domstolar. Syftet är att undersöka rättsregler om barns deltagande i angelägenheter som rör dem med utgångspunkt i barns vardag. FN:s barnkonvention har en central roll, liksom frågan om hur aktörsrollen kan bestämmas. Andra involverade institutioner är de juridiska institutionerna i Stockholm och Lund samt Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet. 110

113 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2001 Slutsatser En sammanfattande slutsats är att ett barnrättsperspektiv och frågor kring själva barnkonventionen ännu inte fått någon större genomslagskraft i forskningen. Eftersom kartläggningen inte är heltäckande kan det naturligtvis finnas flera forskningsprojekt som vi inte kommit i kontakt med, men tendensen är klar. Skälet till att frågor som rör barnkonventionen inte lockar fler forskare kan vi bara spekulera kring. En tanke är att dessa frågor tills nyligen inte har haft någon naturlig akademisk hemvist. De får därför inte samma uppmärksamhet som frågor som automatiskt faller in i traditionella ämnesområden. Vi vet också att tillgången till forskning inom olika områden styrs i hög grad av tillgången på forskningsanslag. Ännu har inget forskningsråd angivit barns rättigheter som ett prioriterat område. Samtidigt är det ett överraskande resultat. Barnkonventionen är unik på många sätt och borde därför vara intressant för forskare. Det bedrivs ganska mycket forskning om barns behov, barns resurser och levnadsvillkor. Dessa frågor kunde få andra, nya formuleringar om barns rättigheter och barnkonventionen användes som referensram. LÅT BARNEN VARA MED OCH BESTÄMMA BO har under 2000 yttrat sig över betänkandet (SOU 2000:1) En uthållig demokrati! Utgångspunkten för Demokratiutredningens arbete var varje medborgares rätt till full delaktighet i samhället. BO anser att utredningen inte fullföljt direktivet eftersom den inte alls uppmärksammat barns och ungas situation och deras möjlighet till delaktighet i det svenska samhället. Människor under 18 år räknas således inte som medborgare. Medborgarskapet i Sverige bygger på principen om människors lika värde och lika rättigheter. Delaktighet är medborgarandans övergripande kännetecken. En delaktighet som inte är möjlig för medborgare under 18, eftersom de inte har något reellt inflytande. Ett barn- och ungdomsperspektiv är av yttersta vikt när vi talar om morgondagens demokrati. För att ett sådant perspektiv ska genomsyra samhället måste barnkonventionen införlivas i såväl lagstiftning som attityder och praxis. Det är nu över tio år sedan barnkonventionen antogs av FN. Två av konventionens fyra grundläggande principer är principerna om icke-diskriminering och om barnets rätt att få uttrycka sina åsikter och få dessa beaktade i alla beslut som rör det. Dessa fastställs i artiklarna 2 och 12. Barn och unga måste få känna sig delaktiga i samhället. Detta måste gälla alla, oavsett barnets eller dess föräldrars kön, politiska hemvist eller annan åskådning, etniska eller sociala bakgrund, handikapp, börd eller ställning i övrigt. 111

114 BARNKONVENTIONEN PÅ VÄG ATT SLÅ IGENOM Jag vill också vara med och besträmma! Foto: Elvin Barnen har rätt att vara med och påverka Rätten att bli hörd, sedd och respekterad fastställs i barnkonventionen. Konventionens artiklar 2, 12 och 13 är centrala i detta avseende. Rätten att utöva inflytande gäller inte bara den personliga situationen utan också de verksamheter barn brukar, deras närmiljö och de politiska beslut som påverkar dem. 112

115 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2001 Barn och unga har alltså rätt att medverka vid sådana avgöranden som rör deras situation och omgivning, allt efter ålder och mognad. De behöver vuxnas stöd för att kunna utveckla förmågan och för att få kunskap om vilka alternativ som finns. Beslutsfattarna ska betrakta barn och unga som kompanjoner, inte som dekorationer. FN:s barnkommitté, den kommitté som har ansvar att följa upp staternas ansvar enligt barnkonventionen, har uttryckligen slagit fast att staternas ansvar att förverkliga konventionens artikel 12 inte får vara beroende av ekonomiska resurser. Det är en medborgerlig rättighet att ha en åsikt och kunna få möjlighet att uttrycka den. Alla medborgares grundläggande fri- och rättigheter fastställs i regeringsformen (RF) kapitel 2. Dessa ska gälla lika för var och en utan diskriminering. Åldersdiskriminering nämns dock inte i RF och inte heller i brottsbalken (BrB) 16:9, olaga diskriminering, som diskrimineringsgrund. Det är just den formen av diskriminering som alla barn och unga utsätts för. Men barnkonventionen innebär att barn har en tydlig rätt att framföra sina åsikter och få dem beaktade. Skolan har en viktig roll Enligt Demokratiutredningen kan vi aldrig ta demokratin för given utan den måste alltid återerövras. BO anser att det bästa sättet att återerövra demokratin gång på gång är genom att ge våra barn och unga en demokratisk skolning. Skolan är ett utmärkt forum för demokratisk skolning och BO förespråkar en skola för alla där barn och unga ges möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar och behov. En skola där barns och ungas olikheter måste ses som en tillgång och ett berikande av mångfalden. Både skollagen och läroplanerna lyfter fram den svenska skolans värdegrund. Skolan ska föregå med gott exempel och inkludera alla barn och unga i verksamheten. Öka de ungas inflytande ändra kommunallagen I Sverige tillämpas i stort sätt bara representativ demokrati. Genom sin rösträtt har kommunmedlemmar möjlighet till ett politiskt inflytande. Det är av väsentligt samhällsintresse att även barn och ungdomar blir delaktiga i sin närmiljö och sina verksamheter. BO anser att barn, i takt med stigande ålder och mognad på alla stadier, borde ges möjligheter att vara med och själva framföra sina egna önskemål och synpunkter på sådana politiska beslut som de berörs av. BO föreslår därför ändring i kommunallagen för att uppnå ökat inflytande för barn och unga: Nämnderna ska samråda med barn och unga under 18 år i frågor som angår dem. 113

116 BARNKONVENTIONEN PÅ VÄG ATT SLÅ IGENOM Barn och unga ska få ställa frågor till fullmäktige om förhållanden som särskilt angår dem. Den styrelse eller nämnd under vilken frågan hör ska därvid vara skyldig att lämna ett motiverat svar. Barn och ungdom ska kunna väcka ärenden i nämnderna om det antingen görs av en politisk ungdomsorganisation vars moderparti har säte i fullmäktige eller om minst tio barn och ungdomar under 18 år skriftligen begär att ett ärende som särskilt angår dem väcks i nämnden. Särskild information riktad till barn och unga ska utformas så att de kan ta ställning till frågor som angår dem. Denna information ska vara allsidig och innehålla argument för och emot ett visst beslutsalternativ. Barn och unga under 18 år ska ges rätt att få till stånd en opinionsundersökning i frågor som angår deras närmiljö eller kommundel där de är bosatta. Rösträtt från 16 år i kommunala val. Bekämpa utanförskapet Kön Det manliga könet har länge varit norm och lika med makt och inflytande i samhällslivet. Diskriminering på grund av kön är så djupt rotad att den många gånger kan vara svår att få syn på och beskriva. Det är lätt att påvisa uppenbara missförhållanden som till exempel att pojkidrotter får mycket mer samhällsresurser än flickidrotter. Det företräde som små pojkar många gånger gör anspråk på och också skaffar sig i vardagssituationer är mycket svårare att åtgärda. För att bryta traditionella och stereotypa könsroller, samt motverka diskriminering är det viktigt att skolan utnyttjar möjligheterna att bearbeta sådana uppfattningar och aktivt verkar för en förändring. 6 Etnicitet En fjärdedel av alla barn i Sverige har i dag minst en förälder med utländsk bakgrund. Samtidigt konstaterar Demokratiutredningen att den etniska segregeringen blivit ett allt allvarligare problem det senaste decenniet. Utrikes födda deltar i klart lägre grad än övriga i alla aspekter av samhällsengagemang, både när det gäller att påverka sin egen vardag och att påverka samhällsutvecklingen. Det råder även enighet om att de rasistiska brotten i Sverige har ökat. 7 Var femte elev med utländsk bakgrund saknar grundläggande behörighet till studier på nationellt gymnasieprogram, jämfört med totalt tio procent i hela grundskolan. Eleverna med utländsk bakgrund får även genomgående sämre betyg än elever med svensk bakgrund

117 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2001 En grundläggande förutsättning för att barn och unga ska kunna delta är att de kan uttrycka sina tankar och idéer. Till det behöver de språket. I barnkonventionen artikel 29(c) anges att barnets utbildning ska syfta till att utveckla respekt för barnets föräldrar, för barnets egen kulturella identitet, eget språk och egna värden, för vistelselandets och för ursprungslandets nationella värden och för kulturer som skiljer sig från barnets egen; Enligt BO är det självklart att om man ska motverka etnisk segregering, främlingsfientlighet och diskriminering i samhället måste man börja med barnen. Om barn med olika etnisk tillhörighet möts och samverkar i tidig ålder blir de normala inslag i varandras vardag. För barn med utländsk bakgrund 9 som redan i förskoleåldern blir delaktiga i det svenska samhället, blir aktivt tvåspråkiga och bikulturella är möjligheten till ett fortsatt deltagande stor. BO anser att om lämpliga insatser görs och resurser tillförs verksamheter som gynnar flykting- och invandrarbarns socialisation och integration minskas det psykiska lidandet och det sociala utanförskapet. Två språk och två kulturer är nödvändiga för majoriteten av barn med en eller två invandrade föräldrar. Språket har betydelse vid uppbyggnaden av den egna identiteten. Det är ett kommunikationsmedel och ett redskap vid tankar och handling. Det är viktigt för självkänslan att i ord kunna uttrycka vad man innerst inne känner och tänker. Ett litet barn lär ett språk genom att härma sin omgivning. När man senare i livet lär ett nytt språk, till exempel engelska i skolan, sker inlärningen genom teoretiska studier. Att vara tvåspråkig och bikulturell ska inte vara ett handikapp utan en resurs. Samhället prioriterar inte tvåspråkighet och mångkulturell kunskap. Sverige måste finna lösningar på hur man kan värdesätta språk- och kulturkunskap, så att barnen får konfirmerat att de kan känna stolthet över sin kunskap och etniska tillhörighet. Om den egna kulturen värderas positivt ökar öppenheten mot det nya. BO anser att undervisning i svenska som andraspråk bör erbjudas flykting- och invandrarbarn från treårsåldern och sedan vidare genom grund- och gymnasieskola, det vill säga under hela uppväxttiden. Hemspråksundervisning är viktig för att individens språk- och begreppsbildning ska bli normal. Utan tillgång till ett utvecklat förstaspråk blir alla försök att lära sig nya språk begränsade. Ekonomisk och social bakgrund Risken för ett barn att tillhöra ett hushåll som lever under socialbidragsnormen har nära nog tredubblats under perioden , medan den för befolkningen i stort fördubblades under samma period. Trots de senaste två årens förbättrade ekonomi kan det noteras att gruppen av barn som lever i familjer med svag ekonomi fortsätter att öka

118 BARNKONVENTIONEN PÅ VÄG ATT SLÅ IGENOM UNICEF:s senaste jämförelse över hur barn har det visar att andelen barn som 1990 levde i så kallade fattiga familjer i Sverige var två procent. Det kan jämföras med 22 procent i USA. Andelen skulle dock vara 23 procent i Sverige om man ser på siffrorna för Sverige före skatter och bidrag. Skillnaden i siffror före och efter skatt och bidrag var störst i Sverige av alla OECD-länder. 11 Trygghetssystemet med kommunal barnomsorg, föräldraförsäkring, barn- och bostadsbidrag gjorde att dessa familjer klarade sin ekonomi så pass bra. Därför är stabilitet i dessa stödsystem viktiga, inte minst ur barnets synpunkt. Funktionshinder Barnkonventionen är den enda konvention som uttalat lyfter fram handikapp som en diskrimineringsgrund. Konventionen betonar särskilt det funktionshindrade barnets rätt till individuell utveckling för att kunna delta aktivt i samhället. Enligt FN:s standardregler har samhället ansvar för att skapa de förutsättningar som krävs för delaktighet. Barns mänskliga rättigheter betraktas alltför ofta som förhandlingsbara sociala förmåner som kan göras beroende av ekonomiska hänsyn. Barn med funktionshinder drabbas hårt av ett sådant synsätt eftersom de i stor utsträckning är beroende av samhällets insatser för att kunna utvecklas och utöva sina rättigheter. I ett längre tidsperspektiv blir följderna ännu allvarligare. Barn som med tillräckligt stöd skulle kunna utvecklas till fullt delaktiga och jämlika vuxna medborgare får då inte den möjligheten. Sverige har i ett internationellt perspektiv ett väl utbyggt regelverk för att kompensera barns funktionshinder. Lagar som lagen om stöd och service (LSS), socialtjänstlagen samt hälso- och sjukvårdslagen utgör ramen. Under senare år har dock lagarna försämrats ur den enskildes perspektiv. Handikappombudsmannen har sett tendenser till att ansökningar om stöd för att tillgodose rättigheter för barn med funktionshinder avslås. Motiveringen är att resurser saknas, oavsett barnets behov. 12 Skolan har stor betydelse för ett funktionshindrat barns utveckling. Det är viktigt att skolan organiseras så att barnets rättigheter, exempelvis rätten till familjeliv och personlig integritet, också tillgodoses. Det perspektivet saknades i den debatt om de statliga specialskolorna som pågick hösten I debatten var det bärande argumentet för specialskolorna att kommunen inte levt upp till sitt ansvar för barn med omfattande funktionshinder. Men om statligt finansierade specialskolor finns kvar minskar drivkraften för kommunerna att arbeta för en skola för alla. Det argumentet fick knappt något utrymme alls i diskussionen. Handikappombudsmannen har genom anmälningsärenden uppmärksammat att segregerade lösningar väljs utan att man reflekterar över konsekven- 116

119 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2001 serna. Det förekommer att särskolor placeras på ett sådant sätt att det blir svårt att integrera dem med den övriga skolan. 13 Det finns också oroande tendenser som tyder på att undervisning i särskilda grupper används alltmer. Även om undervisning i en mindre grupp kan vara positiv för en funktionshindrad elevs utveckling kvarstår den negativa effekten av att andra elever lär sig att avvikande kamrater sorteras bort. Det är fullt möjligt att elever får stöd i en liten grupp samtidigt som de är en del av gemenskapen. Det handlar om flexibla lösningar inom ramen för ett system. Undervisning i särskola eller mindre grupper bör därför alltid vara integrerad med annan skolverksamhet. Anpassad information saknas Ungefär en fjärdedel av de kommunala myndigheterna tar inte fram information i anpassad form, till exempel punktskrift, kassett eller på lättläst svenska. 14 Det är en förutsättning för aktivt deltagande att information är tillgänglig och begriplig. Information på lättläst svenska kan underlätta för barn och unga i allmänhet och för barn och unga med funktionshinder i synnerhet. Den kan även te sig begriplig för nyanlända personer som ännu inte helt behärskar det svenska språket. Principen om icke-diskriminering genomsyrar såväl barnkonventionen som FN:s standardregler. Det är diskriminering när ett barn med funktionshinder inte har samma möjligheter som andra barn att tillgodogöra sig olika rättigheter. Därför är det oacceptabelt att hälften av Sveriges skolor inte är tillgängliga för elever med rörelsehinder, att sjukhus inte har texttelefoner för hörselskadade barn och att barn inte får delta på skolutflykter på grund av brister i tillgänglighet. Exemplen är många. För att upprätthålla demokratin måste vi alla bekämpa utanförskapet. Resurser måste satsas på att ge alla barn och unga möjlighet till delaktighet i samhället. Det är av yttersta vikt att icke-diskrimineringsprincipen i barnkonventionens artikel 2 genomsyrar allt arbete avseende barns och ungas rättigheter i samhället. Artikeln har en dubbel dimension; barn får inte diskrimineras i förhållande till vuxna och barn får heller inte diskrimineras i förhållande till andra barn. Där det behövs måste särskilda hänsyn tas, på grund av till exempel barnets eller dess föräldrars etniska tillhörighet, sociala bakgrund eller funktionshinder, för att förverkliga barns och ungas rätt att delta. Alla barn och unga, oavsett deras eller föräldrarnas kön, etniska tillhörighet, sociala ursprung, handikapp eller bakgrund i övrigt ska ingå i skolans verksamhet och i samhället i övrigt på lika villkor. Det är viktigt för att utveckla alla barns och ungas medborgaranda och bidra till fostran i demokratins moraliska värden som solidaritet och empati. 117

120 BARNKONVENTIONEN PÅ VÄG ATT SLÅ IGENOM Fotnoter 1 Arbetet har gjorts av Bodil Rasmusson, fil dr i socialt arbete, Ola Andersson, samhällsvetare och chef för fördjupad revision vid stadsrevisionen i Göteborg. 2 I arbetet har deltagit Louise Sylwander, f d barnombudsman, och Bodil Rasmusson, fil dr i socialt arbete. 3 För en komplett lista över Rädda Barnens publikationer, se Rädda Barnens biblioteks hemsida: Bartley, Kristina Förankring av Barnkonventionen i Västsverige. En utvärdering av projektet Dags för barnkonventionen i Västsverige., Högskolan i Borås, institutionen för pedagogik. 6 Rädda Barnens bokslut 2000 Barns rättigheter tema: diskriminering. 7 Rädda Barnens bokslut Barns rättigheter tema: diskriminering. 8 Beskrivande data om barnomsorg och skola, Skolverket, rapport 192, Med barn med utländsk bakgrund avses här barn vars båda föräldrar är födda utrikes. 10 Delbetänkandet Välfärd vid vägskäl (SOU 2000:3) från kommittén Välfärdsbokslut. 11 A league table of Child Poverty in Rich Nations, Innocenti report card issue No. 1, June Ur Handikappombudsmannens delrapport till regeringen 1999 Undersökning om delaktighet och jämlikhet för personer med funktionsnedsättning en enkätundersökning bland Sveriges kommuner. 13 Se not Se not

121 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2001 RISKTAGANDE TJEJER OCH INKÄNNANDE KILLAR? Av Thomas Fürth, docent, forskningsledare vid Kairos Future AB Dagens ungdomar verkar ständigt redo att bryta upp och ge sig av någon ny stans, där det är roligare. De har inte något större intresse av att förändra rådande strukturer utan anpassar sig till systemet för att kunna göra något kul med sina egna liv. Vad som räknas som ett givande liv lär det dock finnas minst lika många åsikter om som det finns ungdomar. De mest rörliga är flickor på teoretiska program, medan pojkar i allmänhet och i synnerhet killar på yrkesförberedande program är mindre benägna att flytta från hemorten. Tjejerna vill också flytta längre bort än killarna. Många tjejer är beredda att flytta utomlands under en längre tid. För pojkarna är hög lön det viktigaste i ett framtida arbete, medan flickorna sätter arbetsuppgifter och arbetskamrater före en hög lön. Här har killarna blivit mer materialistiska, då de för några år sedan hade samma värderingar som tjejerna. Majoriteten av ungdomarna tror att formell utbildning är viktigast när de kommer att söka arbete, men därnäst tror tjejerna att personliga egenskaper är viktigast medan killarna för upp kontakter och nätverk som det näst viktigaste. Killarna och särskilt de från de yrkesförberedande programmen har en mer tillåtande moral inför ekonomiska brott än tjejerna. Tjejerna har dock en mer förstående inställning till censur av böcker och filmer än killarna. Morgondagens samhälle tycks bli ett samhälle där kön och utbildning, ofta i kombination, delar upp befolkningen i olika värderingsgrupper. Detta till skillnad från dagens samhälle, sprunget ur det Folkhemssverige som skulle utjämna de sociala skillnaderna och göra kvinnor och män mer jämställda. Till och med om de själva eller deras föräldrar är födda utomlands visar sig ha liten inverkan på deras värderingar. De unga är sprungna ur dagens samhälle. Föräldrarnas kulturella bakgrund förefaller inte ha påverkat dem i deras värderingar. Val av gymnasieprogram och kön är betydligt viktigare för vilken syn de har på sig själva och på samhället. Framtiden tycks också bli mer feminin samtidigt som det feminina före- 119

122 BARNKONVENTIONEN PÅ VÄG ATT SLÅ IGENOM Äventyr lockar både flickor och pojkar. Foto: Hans Andersson/Tiofoto faller bli mer maskulint. Familjen upplevs som en fast punkt i tillvaron. Unga män vill ha större engagemang i sina barn än vad deras fäder hade. Omsorgsvärderingar vinner allt större insteg hos de unga männen. Samtidigt maskuliniseras de unga kvinnornas värderingar. Risktagande och farliga aktiviteter vinner insteg hos allt fler tjejer. Bungy jumping eller fallskärmshoppning är populära bland tjejer. 120

123 BO BO tar tar ställning tällning

124 BO TAR STÄLLNING TA HÄNSYN TILL BARNETS BÄSTA I VERKSTÄLLIGHETSMÅL! En förälder som fått umgängesrätt med ett barn beslutat av domstol kan behöva hjälp att få barnet överlämnat till sig, om de båda föräldrarna inte är överens. Om socialtjänsten inte kan ge den hjälpen får tvångsmedel i form av vite (böter) och i sista hand polishämtning av barnet användas. Då måste den förälder som känner sig felbehandlad ansöka hos länsrätten om verkställighet av allmän domstols dom eller beslut om vårdnad, umgänge eller överlämnande av barnet (21 kap. FB). Nallen tröstar när marken gungar. Foto: Johan Hedenström/Tiofoto 122

125 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2001 BO har gjort en studie av 103 länsrättsdomar som gäller verkställighet av domar, beslut eller avtal om vårdnad, boende eller umgänge enligt 21 kap. föräldrabalken (FB). Samtliga verkställighetsdomar som avkunnats vid 11 av Sveriges totalt 23 länsrätter från 1 januari till och med 30 juni 2000 har ingått i undersökningen. I samband med studien gjordes även en enkät bland de lagfarna domare och nämndemän som var knutna till de elva utvalda länsrätterna vid tiden för studien. Med BO som en starkt pådrivande kraft infördes år 1998 en portalparagraf om barnets bästa i 21 kap. FB. 1 Det har nu gått över två år sedan dess, och syftet med studien har varit att undersöka hur den praxis som följt i lagändringens spår kommit att genomsyras av den nya portalparagrafen. BO har bland annat utrett i vilken utsträckning och på vilket sätt domstolarna tagit hänsyn till portalparagrafen om barnets bästa i domsmotiveringarna och i vilken omfattning domstolarna utrett och beaktat barnets vilja i verkställighetsprövningen. BO har även studerat hur domstolarna resonerat kring formuleringen risk som inte är ringa i 21 kap. 6 2 st. FB. Enligt nämnda lagrum ska domstolen vägra verkställighet om det finns en risk som inte är ringa för att barnets kroppsliga eller själsliga hälsa skadas. BO:s ställningstagande: Länsrätten bör alltid, när det gäller verkställighet enligt 21 kap. FB, redovisa en individuell och självständig bedömning av barnets bästa i domsmotiveringen. Grunden för bedömningen måste utgöras av alla relevanta omständigheter och faktorer som rör det enskilda barnet. I syfte att förbättra redovisningen av barnets bästa i domsmotiveringarna är det viktigt att domare får mer kunskap om tolkningen av barnkonventionens artiklar och barns särskilda behov och intressen. Det måste anses felaktigt att formuleringen risk som inte är ringa i 21 kap. 6 2 st. FB, i vissa domar tolkas som en avsevärd risk, eftersom en sådan tolkning varken står i överensstämmelse med lagtextens ordalydelse eller med principen om barnets bästa. BO föreslår att: en bestämmelse motsvarande barnkonventionens artikel 12 med principen om barnens rätt att föra fram sina åsikter och få dem beaktade i förhållande till ålder och mognad, införs i 21 kap. FB. Bedömningar av barnets bästa Av studien framgick att endast 19 av 103 domar redovisade bedömningar av barnets bästa i domsmotiveringen. Något fler, 25 domar, hänvisade till portalparagrafen, men över hälften av domarna, 57 procent, uppmärksammade 123

126 BO TAR STÄLLNING inte på något sätt portalparagrafen om barnets bästa i sina domskäl. Gemensamt för de domar som redovisade bedömningar av barnets bästa var att bedömningarna var självständiga och individuella. Utan särskilt åberopande från parterna, redovisades därmed samtliga relevanta omständigheter som gällde det enskilda barnet och omständigheterna lades därefter till grund för bedömningen. Flera av dessa domar utredde även noggrant barnets vilja och lät den ingå som en viktig faktor i verkställighetsprövningen. Domsmotiveringarnas hänsyn till barnets bästa 60 Antal domar Bedömningar av barnets bästa Hänvisning till portalparagrafen Portalparagrafen nämns inte Det faktum att endast mycket få domar redovisade bedömningar av barnets bästa i sina domskäl tyder på att införandet av portalparagrafen om barnets bästa i 21 kap. FB inte har fått någon reell betydelse för verkställighetsprövningen. Värt att notera är emellertid att det framgick av enkätsvaren att många domare anser att portalparagrafen har påverkat deras arbete som beslutsfattare, i alla fall till viss del. Dessutom hävdar de flesta domare att de alltid eller åtminstone för det mesta gör självständiga och individuella bedömningar av barnets bästa. BO uppfattar det som något mycket positivt att domarna rent faktiskt verkar ta hänsyn till portalparagrafen om barnets bästa i verkställighetsprövningen, men det är en brist att denna hänsyn inte redovisas tillfredsställande i domsmotiveringarna. Av portalparagrafen i 21 kap. FB samt barnkonventionens artikel 3 måste det nämligen anses framgå att en dom som rör ett barn alltid ska redovisa hur barnets bästa har beaktats. När det gäller verkställighet enligt 21 kap. FB, bör länsrätten alltid redovisa individuella och självständiga bedömningar av barnets bästa i domsmotiveringen. Grunden för bedömningarna måste utgöras av alla relevanta omständigheter och faktorer som rör det enskilda barnet. 124

127 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2001 Olika grunder till verkställighetshinder Enligt 21 kap. 6 2 st. FB ska domstolen vägra verkställighet om det finns en risk som inte är ringa för att barnets kroppsliga eller själsliga hälsa skadas. I cirka tre fjärdedelar av de undersökta domarna åberopade motparten verkställighetshinder enligt nämnda lagrum. Omständigheter såsom barnets motvilja till umgänge eller boende, barnets psykiska ohälsa och aggressivitet, verkställighetsförälderns missbruksproblem och övergrepp på barnet var de vanligast förekommande åberopade grunderna. Domstolen kom att vägra verkställighet med hänvisning till 21 kap. 6 2 st. FB i tre domar av 103. De allra flesta domarna i undersökningen innehöll inte något särskilt resonemang kring tolkningen av formuleringen risk som inte är ringa. I nio domar som alla hade avkunnats vid länsrätten i Stockholm, förekom dock en skrivning, vilken innebär att formuleringen risk som inte är ringa tolkas som en avsevärd risk. Skrivningen lyder som följer: För att verkställighet skall hindras krävs i normalfallet klara och otvetydiga omständigheter. Detta framgår av lagtexten som anger att det skall vara uppenbart att förhållandena ändrats och likaså att det skall föreligga en risk som inte är ringa med andra ord en avsevärd (egen kursivering) risk för att barnets hälsa skadas vid en verkställighet. 2 BO hävdar för det första att den ovan citerade skrivningen innebär en feltolkning av 21 kap. 6 2 st. FB. Med stor sannolikhet härstammar feltolkningen från det regeringsförslag som lades fram i samband med att verkställighetskapitlet infördes i FB år Regeringsförslaget angående 21 kap. 6 2 st. förutsatte att det förelåg just en avsevärd fara för barnets kroppsliga eller själsliga hälsa för att verkställighet skulle få vägras. Då riksdagen menade att förslaget uppställde alltför höga krav, omredigerades det andra stycket i 6. 3 Avsevärd fara byttes ut mot risk som inte är ringa. För det andra anser BO att en bestämmelse som säger att det måste föreligga en avsevärd risk för barnets kroppsliga och själsliga hälsa för att verkställighet ska vägras hamnar i konflikt med principen om barnets bästa. Samma inställning gäller i förarbetena till införandet av 21 kap. FB, där både lagutskottet och medlemmar ur lagrådet uttalade att uppställandet av en så höggradig risk som en avsevärd risk inte kan anses stå i överensstämmelse med principen om barnets bästa. 4 Barnets vilja Enligt 21 kap. 5 FB får verkställighet inte ske mot barnets vilja om barnet fyllt 12 år. Har barnet inte fyllt 12 år men likväl uppnått motsvarande mognad, ska viljan beaktas på motsvarande sätt. Det visades i studien att domstolarna både utredde och beaktade barnets vilja i mycket liten utsträckning. 125

128 BO TAR STÄLLNING Det är viktigt att ta hänsyn till vad barnet vill. Foto: Jörgen Ulvsgärd Endast i 38 av de 60 domar där barnets vilja åberopades av den ena parten, utredde domstolen viljan genom att inhämta yttrande från personer, som till exempel uppdragstagare enligt 21 kap. 2 FB, kontaktpersoner, familjerättssocionomer, psykologer, läkare. I ännu färre domar, 17 stycken, kom barnets vilja att tillmätas betydelse för verkställighetsprövningen. En anledning till att barns vilja utreds och beaktas så sällan är med stor sannolikhet uppfattningen hos de flesta domare som deltog i undersökning- 126

129 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2001 en, att det vanligtvis inte överensstämmer med barnets bästa att barn under 12 år, tvingas ta ställning i föräldrarnas konflikt. Enligt BO är detta resonemang ytterst försvarbart. Såsom 21 kap. 5 FB för närvarande är utformat, det vill säga att det är barnets vilja som ska utredas och beaktas, bör domstolen iaktta stor försiktighet med hänsyn till barnets bästa. Som redan påtalats säger dock 21 kap. 5 att viljan hos det barn som inte fyllt 12 år men som uppnått motsvarande mognad ska beaktas på samma sätt som en 12-årings. Eftersom många barn under 12 år kan ha uppnått en mycket hög mognadsnivå, anser BO att det står i god överensstämmelse med principen om barnets bästa att även dessa barn får sin vilja beaktad i verkställighetsprövningen. Det faktum att domstolarna i studien använder sig av en strikt 12-årsgräns och mycket sällan gör mognadsbedömningar av barn under 12 år, utgör därför en brist. Endast ett barn under 12 år ansågs i undersökningen ha uppnått en sådan mognad att dess vilja skulle beaktas enligt 21 kap. 5 FB. Detta är särskilt anmärkningsvärt med tanke på att 40 procent av samtliga barn i undersökningen återfanns i åldersgruppen 8 11 år, det vill säga strax under 12-årsgränsen. En annan anledning till att barns vilja utreds och beaktas i mycket liten utsträckning är förmodligen uppfattningen i flera domar och enkätsvar, att framför allt yngre barns viljeyttringar ofta är påverkade. Viljan ska därför inte tillmätas någon betydelse för verkställighetsprövningen. Enligt FN:s barnkommitté i Genève bör domstolarna emellertid inte tillmäta påverkansgraden någon betydelse i bedömningen av barnets viljeyttring. Kommittén har nämligen i samband med barnkonventionens artikel 9 (3) kommenterat att myndigheterna inte med lätthet kan ingripa i de situationer där den förälder som barnet bor hos har lyckats manipulera barnet mot den andra föräldern. Rädslan och motståndet inför att träffa den andra föräldern är nämligen ytterst verklig för barnet. 5 Barns rätt att framföra sina åsikter och få dem beaktade Enligt barnkonventionens artikel 12 ska barnet, oavsett ålder, ha en rätt att uttrycka sina åsikter i alla frågor som berör det, och dessutom få dessa åsikter beaktade i förhållande till ålder och mognad. I studien förekom enstaka domar och enkätsvar som vid sidan om verkställighetshinder enligt 21 kap. 5 FB talade om en möjlighet för barnet att framföra sina synpunkter i övrigt i verkställighetsfrågan. Det framgår att även om barnets ålder och mognad avgör huruvida barnets vilja ska utredas och beaktas av domstolen (jmf 21 kap. 5 FB), bör domstolen i stort sett alltid inhämta barnets synpunkter i övrigt. En domsskrivning gör sålunda gällande att: 127

130 BO TAR STÄLLNING Även om Andreas är alltför ung (7 år) för att hans vilja skall kunna få avgörande betydelse vid verställighetsprövningen måste beaktas att ett barns inställning och synpunkter i övrigt i mål av ifrågavarande slag kan avse mycket mer än dess vilja i boendefrågan och utgöra viktiga bidrag till bedömningen. Detta och andra aspekter medför att Andreas inte utan vidare kan berövas möjligheten att komma till tals i en för honom så betydelsefull sak som målet handlar om innan förändring sker. 6 I BO:s årsrapport från 1996 Tänk om hävdas att barns åsikter ska utredas och beaktas även i verkställighetsmål, om inte särskilda skäl talar emot det, som till exempel att det skulle vara till skada för barnet eller om barnets åsikter nyligen har utretts och det inte finns anledning att tro att barnets uppfattning skulle ha ändrats. 7 I dag utgör 21 kap. 5 FB den enda möjligheten för barnet att i verkställighetsmålet ge sin inställning till känna. Det förekommer emellertid mycket sällan att domstolarna utreder och beaktar barnets inställning. I syfte att bringa verkställighetskapitlet i FB i överensstämmelse med barnkonventionens artikel 12, föreslår BO att en bestämmelse motsvarande artikel 12 kompletterar 21 kap. 5 FB. På så sätt skulle den nuvarande fokuseringen på barnets ställningstagande i föräldrarnas konflikt, barnets ålder och barnets påverkansgrad undvikas. Fokuseringen skulle i stället hamna på barnets beskrivning och tydliggörande av sin egen situation, oberoende av ålder. Med stor sannolikhet skulle detta göra domstolarna mer benägna än i dag att utreda och beakta barnets synpunkter vid verkställighetsprövningen. Ta hänsyn till barnets bästa i verkställighetsmål! en studie av 103 länsrättsdomar, 2000, kan beställas från BO:s kansli. Se även FÖRBÄTTRA BARNETS STÄLLNING I ASYLPROCESSEN! BO har under 2000 genomfört en studie 8 av samtliga tillgängliga asylbeslut som behandlar barnfamiljer, fattade av Migrationsverket, Region Stockholm i Solna. Undersökningen gällde perioden 1 juli till 30 november 1999 och omfattade 88 beslut. Studien kompletterades med intervjuer av handläggare och beslutsfattare infördes ändringar i den svenska utlänningslagen (UtlL) för att garantera barns rättigheter i utlänningsärenden. Lagändringarna slår fast att barnets bästa ska beaktas och att barnet har rätt att komma till tals i handläggningen av utlänningsärenden. Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning Migrationsverket i asylbeslut som behandlar barnfamiljer, 128

131 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2001 beaktar bestämmelserna om barnets bästa i 1 kap 1 UtlL och barns rätt att komma till tals i 11 kap 1a UtlL. BO föreslår att: Regeringen tillser att utlänningslagen och dess förarbeten görs tydligare vad gäller bestämmelserna i 1 kap 1 och 11 kap 1 a om hur lagen ska tolkas så att reglerna på ett enhetligt sätt genomsyrar utredningar och beslut i utlänningsärenden där barn är berörda. BO anser att: Bedömningar av barnets bästa och samtal med barn alltid ska redovisas i besluten och att detta ska tydiggöras i förarbetena till utlänningslagen. Självständiga bedömningar av barnets bästa i princip alltid ska göras. Barn som berörs av ett asylbeslut alltid ska ges möjlighet att komma till tals, om detta inte är uppenbart olämpligt. Särskilda barnhandläggare, med erfarenhet av och kunskap om hur barn i olika åldrar kommunicerar och hur samtal med barn bör genomföras, alltid ska användas i samtal med barn. All utredande personal behöver kunskap i att tolka de regler i utlänningslagen som rör barn och förhållandet till barnkonventionen. Det är också viktigt att handläggare och beslutsfattare, i syfte att göra väl övervägda bedömningar, får nödvändig kunskap om barns särskilda behov och intressen. Barn i asylsökande familj År 1999 ansökte barn om asyl i Sverige varav barn tillhörde en familjeenhet. Resterande 246 barn tillhörde gruppen ensamkommande asylsökande barn, det vill säga barn som kommer till Sverige utan legal vårdnadshavare. 9 Eftersom de ensamkommande barnen tillhör en särskilt utsatt grupp barn, har flera utredningar redan gjorts i syfte att stärka de rättigheter dessa barn har vid ankomsten till Sverige och under den kommande asylutredningen. Barn som tillhör en asylsökande familj har däremot inte uppmärksammats i någon högre grad. I ärenden med barnfamiljer fokuserar utredare och beslutsfattare till stor del på föräldrarna och föräldrarnas skäl för uppehållstillstånd, vilket leder till att de rättigheter som tillkommer barnen ofta hamnar i skymundan. För ett barn innebär det ofta stora psykiska påfrestningar att genomgå en asylprocess. Traumatiska minnen blandas saknad av släkt och vänner i hemlandet, total ovisshet inför framtiden och en otrygg situation i familjen. Den 129

132 BO TAR STÄLLNING utsatthet som asylsökande barn befinner sig i kräver att såväl deras rättigheter som deras behov och intressen särskilt uppmärksammas i asylprocessen. Undersökningens resultat BO:s studie visar på brister i Migrationsverkets sätt att tillvarata barns rättigheter i asylärenden med barnfamiljer. Bristerna var tydliga när det gällde respekten för barns deltagande i asylprocessen, bedömningen av barnets bästa, redovisningen av denna bedömning i besluten, utredarnas kontakt med barnen och kunskapen om barns behov och intressen. Det mest anmärkningsvärda är i hur liten utsträckning barn ses som egna deltagande individer i asylprocessen. Barn betraktas nästan alltid som ett bihang till föräldrarna. Portalparagrafen om barnets bästa har inte slagit igenom i arbets- och beslutsprocesserna. Några självständiga bedömningar av vad som är bäst för barnen redovisas sällan i beslutsmotiveringen. Endast elva beslut redovisade välgrundade bedömningar av barnets bästa medan åtta beslut bara gjorde en enkel hänvisning till portalparagrafen. Vidare visar studien att barnets egna åsikter i ytterst få fall kommer fram i beslutet. Endast i fyra beslut av samtliga 88, redovisades att barnen hade fått komma till tals. Dessa gällde barn mellan 12 och 17 år och några av dessa barn hade egna asylskäl/eget skyddsbehov. Slutligen framkommer det att handläggare och beslutsfattare saknar nödvändig kompetens för att genomföra samtal med barn, framförallt små barn, och klargöra barnets egen inställning på ett meningsfullt sätt. Det finns även brister i utredarnas kunskap när det gäller tolkningen av UtlL:s särskilda bestämmelser som rör barn, deras behov och särskilda intressen. Bestämmelsen om barnets bästa Ändringarna i utlänningslagen (1989:529) om barnets bästa fördes in i portalparagrafen Av paragrafens 2 st. 2 mening, framgår att i fall som rör ett barn skall särskilt beaktas vad hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt barnets bästa i övrigt kräver. I barnkonventionens artikel 3 framhålls vikten av ett barnperspektiv som ska genomsyra allt arbete i samhället som berör barn och inte riskera att glömmas bort när olika intressen kolliderar. Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet. En parlamentarisk kommitté (barnkommittén) fick 1996 regeringens uppdrag att utreda hur svensk lagstiftning och praxis förhåller sig till barnkonventionens bestämmelser. Barnkommittén framhåller i sitt delbetänkande att 130

133 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2001 Samtal med små barn kräver särskild kompetens. Foto: Chad Ehlers/Tiofoto barnets bästa ska vägas in i alla konkreta situationer till exempel i bedömningen av barnets och familjens skäl för uppehållstillstånd. 10 Det är således viktigt att det individuella barnets situation, behov och intressen utreds noggrant av handläggande personal, för att sedan kunna ligga till grund för bedömningen av barnets bästa. Det bör alltså som huvudregel göras en individuell och självständig bedömning av barnets bästa, i varje enskilt asylärende som rör ett barn. 11 Barnkommittén anser vidare att det i beslutsmotiveringarna tydligt ska redovisas hur hänsynen till barnets bästa har bedömts. Om det inte framgår av utredningarna och beslutsmotiveringarna att barnets bästa har beaktats och hur en eventuell intresseavvägning har gått till, kan inte kravet i barnkonventionens artikel 3 anses tillgodosett. Barnkommittén menar att välmotiverade beslut där barnets situation redovisas ökar trovärdigheten och respekten för beslutet. 12 I samband med ändringen av utlänningslagen 1997, infördes också en regel i 11 kap 1 a, om barns rätt att komma till tals och få sina åsikter respekterade vid bedömning av frågor om tillstånd. Syftet är att söka klarlägga barnets egna asylskäl och belysa eventuella andra skäl för uppehållstillstånd för att skapa underlag för en bedömning av barnets bästa

134 BO TAR STÄLLNING Självständiga bedömningar av barnets bästa Barnets bästa ska beaktas i alla beslut som rör barn, stadgar artikel 3 i barnkonventionen och portalparagrafen i UtlL (1 kap 1 ). För att ta reda på vad det bästa för barnet är i det enskilda fallet måste barnets hela situation utredas noggrant och bedömas på ett självständigt sätt. Det framkom tydligt av intervjuerna att självständiga bedömningar av barnets bästa inte genomförs i varje enskilt ärende som rör barn. I stället förutsätts i många fall, både i avvisningsbeslut och beslut om uppehållstillstånd, att det bästa för barnet är att vara med sina föräldrar, det vill säga att barnet följer med föräldrarna till hemlandet eller stannar kvar med dem i Sverige. BO anser att handläggare och beslutsfattare i utredningen av barnfamiljers asylansökningar i större utsträckning bör göra självständiga bedömningar för att utreda barnets bästa. Det individuella barnets situation bör utredas noggrant i syfte att få så kompletta bedömningar som möjligt av barnets bästa. I beslutsmotiveringen är det viktigt att beskriva att barnets bästa har beaktats. Där ska också framgå vilka omständigheter som man tagit hänsyn till (oftast barnets behov av sina föräldrar) i ärenden där hela familjen beviljas permanent uppehållstillstånd. Barnets egna åsikter Av undersökningen framkom att barns möjlighet att komma till tals i praktiken styrs av deras ålder och utredarens uppfattning om barnets egna asylskäl. Det sagda förklarar varför det endast i fyra av 88 beslut framkom att barnen hade kommit till tals. Av intervjuerna framgick att det finns en stor medvetenhet bland handläggare och beslutsfattare om att barn ska få möjlighet att föra fram sina åsikter under asylprocessen. Trots detta ansåg de intervjuade handläggarna att samtal med barn i stort sett alltid saknar mening eftersom de ansåg att det är sällsynt att barnen har egna asylskäl. Enligt UtlL:s 11 kap 1 a ska barn som berörs av ett asylbeslut få möjlighet att komma till tals, om det inte är olämpligt. Lämplighetsbedömningen bör inte styras av fasta åldersgränser, utan bedömas utifrån det enskilda fallet. Lagstiftaren anger tydligt att syftet med regeln i UtlL inte bara är att samtalet med barnet ska ha som mål att klarlägga barnets egna asylskäl. Syftet är också att belysa eventuella andra skäl för uppehållstillstånd i syfte att skapa underlag för en helhetsbedömning av barnets bästa. Genom samtalet får barnet också möjlighet att förtydliga och påverka sin egen situation, det vill säga känna sig delaktig och bli tagen på allvar. Någon särskild åldersgräns fastslås inte. Barnet måste få större möjligheter att komma till tals i handläggningen av asylärenden om lagstiftarens avsikt ska uppfyllas. 132

135 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2001 Förbättrad redovisning Av både undersökningen och intervjuerna framgick att varken samtal med barn eller bedömningar av barnets bästa redovisas tillfredsställande i beslutsmotiveringen. De tillfrågade handläggarna/beslutsfattarna menade att endast om det som barnet anför är av betydelse för utgången, redovisas det i beslutet. Samma sak gäller för bedömningen av barnets bästa. Dessvärre visar undersökningen av de 88 asylbesluten, att inte ens när bedömningen av barnets bästa haft betydelse för beslutet, redovisas detta alltid. För att utlänningslagens bestämmelser i 1 kap 1 och 11 kap 1a och barnkonventionens artiklar 3 och 12 ska anses vara uppfyllda måste en tillfredsställande redovisning av samtal med barn och bedömningar av barnets bästa alltid göras. Dessutom ökar en sådan redovisning respekten och trovärdigheten för beslutet i sig. Slutligen ger redovisningen, åtminstone det barn som är i stånd att förstå innebörden av ett beslut, en känsla av delaktighet och inflytande över sin egen och familjens situation. Kompetensfrågor För att klarlägga ett barns inställning är det angeläget att största omsorg och försiktighet iakttas, vilket kräver speciell kompetens och skicklighet. Handläggare med erfarenhet av att tala med barn och att uppfatta barns speciella behov bör användas i varje enskilt ärende som rör barn. Dessa barnhandläggare skulle kunna anlitas i barnfamiljärendena och medverka i samtalen med barn. Det kräver att antalet barnhandläggare hos Migrationsverket blir fler, i synnerhet som de nuvarande barnhandläggarna främst är specialiserade på handläggning av de ensamkommande barnen. Både av undersökningen och av intervjuerna framkom det brister i barnkompetensen hos utredande personal. Det är tydligt att sådana brister leder till att den ytterst viktiga demokratiska principen om allas likhet inför lagen förbises. Beroende på den utredande personalens mått av insikt när det gäller barn och regler som berör barn, blir det aktuella barnet mer eller mindre beaktat i asylprocessen. För att få bukt med dessa brister bör Migrationsverket arbeta för att alla verkets processer i framtiden ska komma att genomsyras av ett barnperspektiv. Migrationsverket driver ett barnprojekt, som i februari lämnade en rapport, 14 och är också en av pilotmyndigheterna i strategiprojektet för barnkonventionens genomförande i statliga myndigheter. De omständigheter som legat till grund för en bedömning av barnets bästa och en eventuell intresseavvägning samt samtalet med barnet ska, enligt BO, alltid redovisas i beslutet. Beslutsmotiveringen ska innehålla en redovisning av att barnets bästa faktiskt har beaktats, även i de fall där barnets bästa 133

136 BO TAR STÄLLNING anses vara självklart, och vilka omständigheter som vägts in vid bedömningen. Det behöver inte betyda att barnets åsikter, om dessa inte har någon betydelse för utgången i ärendet, ska redovisas i detalj. Det viktiga är däremot att man faktiskt har talat med barnet. Barnets bästa i asylärenden En studie av Migrationsverkets praxis i asylärenden med barnfamiljer, 2000, kan beställas från BO:s kansli. Se även Fotnoter 1 Se Tänk om... Rapport från barnens myndighet, Barnombudsmannen 1996 s Se bland annat målnummer: (Länsrätten i Stockholms län). 3 Walin G s Prop. 1982/83:165 s Implementation Handbook for the CRC, UNICEF Målnummer: (Länsrätten i Mariestad). 7 Tänk om... Rapport från barnens myndighet, Barnombudsmannen 1996 s Barnets bästa i asylärenden, Barnombudsmannen Statistik från SIV, huvudkontoret i Norrköping 10 SOU 1996:115 s. 43 Barnkonventionen och utlänningslagen 11 SOU 1996:115, s. 43 och SOU 1996:115 s Prop 1996/1997:25 s Barn i utlänningsärenden, Rapport från Migrationsverket,

137 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2001 LIKA ELLER OLIKA INFÖR LAGEN Av Åke Saldeen, professor i civilrätt, Uppsala universitet När jag först fick frågan om likheter och olikheter mellan flickor och pojkar på det rättsliga området tyckte jag inte att det fanns så mycket att säga. Det var någonting som hittills inte rönt någon större uppmärksamhet inom juridiken. Men vid närmare eftertanke går det dock att nämna en del olika förhållanden på det här området. Enligt artikel 2 i FN:s barnkonvention ska konventionsstaterna respektera och tillförsäkra varje barn de rättigheter som anges i konventionen utan åtskillnad av något slag, oavsett bland annat barnets kön. Den svenska lagstiftningen är i allmänhet könsneutral. Det stadgas för övrigt i regeringsformen (RF)1:2 att det allmänna skall tillförsäkra män och kvinnor lika rättigheter och i RF 2:16 att lagar och andra föreskrifter inte får innebära att någon medborgare missgynnas på grund av sitt kön, om ej föreskriften utgör led i strävanden att åstadkomma jämställdhet mellan män och kvinnor eller avser värnplikt eller motsvarande tjänsteplikt. Ända fram till en lagreform år 1845 hade döttrar sämre arvsrätt än söner. På landsbygden ärvde en son dubbelt så mycket som en dotter. I dag blir såväl kvinna som man myndig vid 18 års ålder men långt tillbaka i tiden blev mannen myndig redan vid 15 år en gräns som på 1700-talet höjdes till 21 år medan kvinnan som ogift stod under förmyndare och som gift under mannens målsmanskap. Med hänsyn till att flickor i allmänhet anses mogna tidigare än pojkar skulle det kunna vara dags att aktualisera frågan om lägre myndighetsålder för kvinnor än för män. Denna fråga kan komma att beröras i det stora forskningsprojektet Barn som aktörer som just nu sätts igång vid bland annat Uppsala universitets juridiska fakultet. Jag är dock givetvis medveten om att även andra faktorer än psykisk mognad kan vara av betydelse vid bedömandet av frågan om lämplig myndighetsålder. Det finns forskning som visar att lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) är könsneutral endast i formell mening när det gäller tvångsomhändertagande enligt 3. 1 Den motsvarar bättre pojkars problematik och asocialitet än flickors. Det finns dels normer som utgår från flickor, dels normer som utgår från pojkar, varvid de senare är mer tillåtande än de förra. Om det råder viss ojämlikhet mellan pojkar och flickor till flickornas nackdel på LVU-området förhåller det sig på motsatt sätt på andra områden. 135

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

Elevernas likabehandlingsplan

Elevernas likabehandlingsplan Elevernas likabehandlingsplan Beringskolan augusti - 2011 Du och jag och alla barn har rätt att leva i trygghet. ALLA HAR RÄTT ATT VARA MED! Alla är lika viktiga oavsett ålder! Alla behövs! Vad kan du

Läs mer

Barn och unga berättar om stress

Barn och unga berättar om stress Barnombudsmannen rapporterar br2004:03 Barn och unga berättar om stress Resultat från Barnombudsmannens undersökning bland kontaktklasserna, våren 2003 ISSN 1652-0157 Barnombudsmannen Postadress: Box 22106,

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Ja nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn.

Ja nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn. Värderingsövningar Heta stolen sitter i ring. Om man är av samma åsikt som påståendet, stiger man upp och byter plats. Om man är av annan åsikt, sitter man kvar. Finns inga rätta eller fel svar, utan man

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Friends 1527614 Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år

Friends 1527614 Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år Friends 1527614 Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år Juni 2013 Cecilia Perlind TNS-Sifo 1 Om undersökningen TNS March 2013 1526475 Struktur och innehåll i undersökningen GLÄDJE & Roligt

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för KunDa

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för KunDa Plan mot diskriminering och kränkande behandling för KunDa Vision Alla bidrar till en öppen och positiv arbetsmiljö. Respekten för varje människa är ett självklart ställningstagande. En arbetsmiljö fri

Läs mer

Så stärker du barnets självkänsla

Så stärker du barnets självkänsla Så stärker du barnets självkänsla Ett barn med god självkänsla har större chans att lyckas i livet. Vi berättar hur du stärker ditt barns självkänsla. Missa inte den här artikeln! Självkänsla är det värde

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Att vara ung i Hylte kommun

Att vara ung i Hylte kommun Att vara ung i Hylte kommun 2 Fritid 4 5 Skola 6 7 Inflytande 8 9 Hälsa 11 Trygghet 12 13 Arbete & framtid 14 LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en enkät som innehåller runt 8 frågor

Läs mer

Det handlar om kärlek. Läsåret 2013/2014

Det handlar om kärlek. Läsåret 2013/2014 Det handlar om kärlek Läsåret 2013/2014 I samarbete med 2 Sammanfattning av resultatet Totalt har 2 716 elever svarat på enkäten före skolveckan och 1 698 elever har svarat på enkäten efter skolveckan.

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp

Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp En liten saga om barns rättigheter i landstinget efter en förlaga från Stockholms läns landsting Det var en gång fyra kompisar

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.

Läs mer

Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1

Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1 Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1 Varför forskning? Kritisk granskning av verksamhetens innehåll och utformning utifrån vetenskaplig grund Se saker ur olika synvinklar Bakgrund Lärande organisation

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen

Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen Det finns en likabehandlingsplan som gäller för barn och vuxna på Kallingeskolan och där står det saker som vi måste veta

Läs mer

Vad svarade eleverna?

Vad svarade eleverna? Vad tycker eleverna om sina skolor? Vad svarade eleverna? Tjej 78 50 % Kille73 47 % Vill inte svara 8 5 % Vad är det bästa med din skola? att man känner alla. maten och att fröknarna har tid med en bra

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Frågor och svar. Satans torn

Frågor och svar. Satans torn och svar Läraren side 1 En mesig person 1. Jon har haft en dålig dag i skolan. Varför? Idag hade Linus fått hela klassen att skratta åt Jon. 2. Vad är en dålig dag i skolan för dig? 3. Varför spelar Jon

Läs mer

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Att börja med Har du någon gång haft hög feber, ont i magen eller huvudvärk? Såklart du har, det har nästan alla. Då vet du hur trist det är att missa den där

Läs mer

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention En standard för barnperspektiv, utarbetad av Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen i samarbete med NOBAB Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen,

Läs mer

Fritidsgårdsenkät Jönköping tonår 2013

Fritidsgårdsenkät Jönköping tonår 2013 Fritidsgårdsenkät Jönköping tonår 2013 2-årig cykel Undersökningen feb - mars 2013 Redovisa/dokumentera genomföra åtgärder nov dec 2014 Sammanställning av resultat april - maj 2013 Planera och förebereda,

Läs mer

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning: Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

LIKABEHANDLINGPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING RUTH FÖRSKOLA 2015 Bakgrund och syfte Förskolechefen ska se till att det varje år upprättas en plan med över de åtgärder som behövs för att förebygga

Läs mer

Mod, är det att hoppa

Mod, är det att hoppa Utmana rädslan Mod är årets tema på Allt för hälsan-mässan. Utan mod fastnar du lätt i livet och kan bli överkörd av andra. Ta din rädsla i hand, våga mer och du kommer att må bättre. text Maria Gerolfson

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 1(18) Barn-ULF 2015-05-26 Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 Innehåll: Barn 10-18 år... 2 Barns arbetsmiljö och inflytande i skolan... 2 Barns ekonomi och materiella resurser... 4 Barns fritid och

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Innehåll Inledning 3 Bakgrund.... 3 Uppdragets syfte och inriktning. 3 Metod. 4 Definitioner.... 4 Enkätresultat.. 4 Fritid 5 7 Hur mycket fritid har ungdomar... 5 Var träffas

Läs mer

Kultur kan ju verkligen vara allting, kultur är ju museum, bild, form, text. Man kan ju säga att kultur är allting. Tycker jag.

Kultur kan ju verkligen vara allting, kultur är ju museum, bild, form, text. Man kan ju säga att kultur är allting. Tycker jag. Arbetsgruppen för Regionalt handlingsprogram för Barn och ungas kultur och fritid UNGKULTURDIALOG Ungdomsfullmäktige, Göteborg 1 mars 2007 Under 1,5 timme samtalade vi med representanter från Göteborgs

Läs mer

Barnkonventionen i föräldrastöd

Barnkonventionen i föräldrastöd Barnkonventionen i föräldrastöd - en intervjustudie med ledare Johanna Olsson Pedagogiska institutionen Nationella strategin för ett utvecklat föräldrastöd Föräldrastöd bör ha ett tydligt barnrättsperspektiv

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle Resultat från Lupp-undersökningen, lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ung i Gävle Lupp, som står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken, är en enkätundersökning som

Läs mer

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag Målet Amanda Olsson 9b 1-13 Det känns som jag har sprungit ett maraton, ibland har det gått så lätt och ibland så tungt. Jag har varit så inne i allt så jag inte sett hur långt jag kommit, inte förrän

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson AVmedia dagen 20151027 Ses offline Milla Skoglund Stina Nilsson Varför "ses offline"? AVmedia utbildning Många kränkningar på nätet, Trygghets gruppen Lektion 1 Kontrakt Kontrakt Kontrakt SES OFFLINE?

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Enkätundersökning i samarbete med MSN

Enkätundersökning i samarbete med MSN Riksförbundet BRIS Enkätundersökning i samarbete med MSN I samarbete med MSN genomförde BRIS under våren 2007 en webbaserad enkät bland 14-17- åringar. Syftet var att skaffa ett bredare underlag än det

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Björn Wickström, projektledare Barn- och utbildningsförvaltningen Östersunds kommun bjorn.wickstrom@ostersund.se

Björn Wickström, projektledare Barn- och utbildningsförvaltningen Östersunds kommun bjorn.wickstrom@ostersund.se SIS 27 september 2011 Trygghet, Hälsa och Trivsel i Skolan Vad kan vi lära av Östersundsprojektet? (UHU) Björn Wickström, projektledare Barn- och utbildningsförvaltningen Östersunds kommun bjorn.wickstrom@ostersund.se

Läs mer

Barnperspektiv på funktionsnedsättning

Barnperspektiv på funktionsnedsättning Barnperspektiv på funktionsnedsättning Alla barn har rätt att vara barn Rättigheter Förhållningssätt Rättigheter Barnkonventionen 1990 Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Fråga 1 6 Barnens kommentarer

Fråga 1 6 Barnens kommentarer Fråga 1 6 Barnens kommentarer Detta är en sammanställning av barnens kommentarer som lämnats i enkäten. Kommentarerna har grupperats efter fråga. För bättre läsbarhet har stavfel korrigerats. Ett stort

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för skolor och fritidshem i Flyinge och Harlösa läsåret 2015-2016 Flyingeskolan och Harlösa skolas Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och

Läs mer

Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09

Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09 Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09 Foto: Arash Atri / Bildarkivet.se Omslagsfoto: August Åberg / Bildarkivet.se Lupp - en väg till ökad

Läs mer

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun orebro.se/barnetsrattigheter Varje barn i Örebro, utan undantag,

Läs mer

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 4)

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 4) LEKTIONER KRING LÄSNING Lektionsövningarna till textutdragen ur Sara Kadefors nya bok är gjorda av ZickZack Läsrummets författare, Pernilla Lundenmark och Anna Modigh. Billie: Avgång 9:42 till nya livet

Läs mer

Du har bara en kropp - ta hand om den! av Elin Häggström

Du har bara en kropp - ta hand om den! av Elin Häggström Du har bara en kropp - ta hand om den! av Elin Häggström Du är värdefull! Det är viktigt att få höra att man är värdefull och att man är duktig på något. Så kom ihåg, beröm dina kompisar och personer i

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att:

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att: Fair play Fotboll handlar om glädje! Det ska vara delad glädje alla ska få vara med på lika villkor. Fair Play handlar om att främja goda värderingar, sprida kunskap och motarbeta kränkningar inom fotbollen.

Läs mer

Ta vara på tiden, du är snabbt "för gammal" för att inte behöva ta ansvar.

Ta vara på tiden, du är snabbt för gammal för att inte behöva ta ansvar. Några ord till min Tips och råd från IHL1A, 16 januari 2015 Lev livet medan du kan Tänk ej för mycket på framtiden, ej heller på det förflutna Var snäll mot dem som är snälla mot dig; det lönar sig. Gör

Läs mer

Barnen, BRIS och it 2009

Barnen, BRIS och it 2009 Barnen, BRIS och it 2009 jag vill bara tacka alla underbara människor på den här hemsidan, när man loggar in hit kommer man på bättre tankar och man förstår att man inte är ensam om sina problem. det känns

Läs mer

Tycker du att det stämmer att tjejer idrottar mer och att killar spelar mer data-/tvspel?

Tycker du att det stämmer att tjejer idrottar mer och att killar spelar mer data-/tvspel? Fritid Tycker du att det stämmer att tjejer idrottar mer och att killar spelar mer data-/tvspel? Lydia Ja, Jag tror att killar spelar mycket tv/ dataspel och tjejer sitter mer vid msn om de är vid datorn.

Läs mer

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns.

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Inledning Den 1:a April 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering,

Läs mer

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola? 1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!

Läs mer

Likabehandlingsplanen i kortversion

Likabehandlingsplanen i kortversion Likabehandlingsplanen i kortversion Augustenborgsskolan & Rosenholmsskolan Likabehandlingsplanen är skolans handlingsplan för att motverka diskriminering och kränkande behandling. Det är en plan som är

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Inspirationsmaterial till häftet

Inspirationsmaterial till häftet Inspirationsmaterial till häftet För dig som arbetar med barn i åldrarna 5 till 9 år inom förskolan och skolan. 1 INNEHÅLL 1. VARFÖR ARBETA MED BARNKONVENTIONEN?... 3 2. SAMLINGARNA... 4 3. VERNISSAGE...

Läs mer

Röster som räknas Barns och ungas rätt till delaktighet och inflytande Barnombudsmannen 2006

Röster som räknas Barns och ungas rätt till delaktighet och inflytande Barnombudsmannen 2006 Röster som räknas Barns och ungas rätt till delaktighet och inflytande Barnombudsmannen 2006 Barn och unga har rätt att få säga vad de tycker och bli tagna på allvar. Därför måste vuxna beslutsfattare

Läs mer

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille Reviderad oktober 2013 Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Interaktionen mellan flickor och pojkar under schackpartiet

Interaktionen mellan flickor och pojkar under schackpartiet Lärande och samhälle Schack som pedagogiskt verktyg Interaktionen mellan flickor och pojkar under schackpartiet Författare: Karin Hahlin-Ohlström Examinatorer: Jesper Hall Lars Holmstrand Pesach Laksman

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008 Resultat tfå från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 7 samt årskurs 1 på gymnasiet Förord öod De flesta människors vardag påverkas av beslut

Läs mer

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. LIKABEHANDLINGSPLAN ÅRSUNDA FÖRSKOLA 20130101-20131231 Syftet med planen är att främja barns lika rättigheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller

Läs mer

4 HÖRN. Lektionsövningar/värderingsövningar

4 HÖRN. Lektionsövningar/värderingsövningar 4 HÖRN Vad är 4 hörn? Ledaren ger ett påstående, deltagarna får välja på att ställa sig i ett hörn, tre hörn har givna val och ett är öppet. Forma smågrupper utifrån hörnen och låt deltagarna diskutera

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Handledning till den lättlästa Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst Studieförbundet Vuxenskolan 2008 Projektledare: Eva Ekengren SV Förbundskansliet Författare: Kitte

Läs mer