Att vara ung i Halmstads kommun 2012 LUPP - Ungdomsenkät

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att vara ung i Halmstads kommun 2012 LUPP - Ungdomsenkät"

Transkript

1 Att vara ung i Halmstads kommun LUPP - Ungdomsenkät

2 Innehåll 6 Fritid Skola 16 Inflytande Hälsa och trygghet 24 Framtid och arbete Ungdomsrapporten LUPP Ett stort TACK till er unga halmstadbor som tyckt till om livet i Halmstads kommun. andra gången genomfördes i höstas ungdomsstudien Lupp bland unga halmstadbor. Det är glädjande att svarsfrekvensen Fför är ännu högre än då vi genomförde vår första stora luppenkät. Denna gång besvarade uppåt 90% enkäten vilket innebär att resultatet blir ett fantastiskt underlag att lyfta in som en viktig del i det kommande planeringsarbetet. Den absoluta majoriteten av eleverna beskriver att de mår bra och har en positiv bild av framtiden. Samtidigt finns angelägna resultat som vittnar om att det finns problematik som vi tillsammans behöver ta tag i. I Lupp har en grupp på uppåt elever fått möjlighet att fördjupa sig extra i förarbete och analys av resultatet, detta inom ett projekt kallat Unga Lupp. En del har inneburit att Trygga Halmstad genomfört gruppintervjuer kring resultatet bland eleverna. Det är spännande att se hur unga tolkar resultatet jämfört med vuxna. Resultatet av de ungas analyser presenteras av dem själva som ett inspel då Lupp presenteras för politiker och tjänstemän. Detta kan bli utgångspunkt för spännande samtal mellan halmstadbor i olika åldrar och med olika erfarenheter. Ett varmt tack till alla ni ungdomar som har tagit er tid att fylla i enkäten. Tack också till all personal som har hjälpt till att förankra och stöttat i genomförandet av Luppenkäten. Foto: Jesper Peterson Carl Fredrik Graf, 53 år Kommunstyrelsens ordförande Hur är det att vara ung i Halmstad? Att vara Ung i Halmstad grafisk design: bilder: TRYCK: UPPLAGA: Håkan Åström Sofia Persson Kommuntryckeriet 0 ex Jo det är väl bra svarar man spontant på den frågan. Men sedan när jag ska börja tänka efter, vad är det egentligen som gör Halmstad så bra? Vad borde ändras? Dessa frågor är inte så lätta att svara på. Men jag tänker göra ett försök. Det som jag uppskattar mest med Halmstad är 035. Ett hus fullproppat med kultur. Jag kan måla en duk i akryl, rita ett kolporträtt och skapa en figur av lera. Jag kan skapa en mask, skapa med färg, tyg och graffiti. Jag kan rappa, sjunga eller spela in musik i en studio och jag kan dansa loss på en scen eller i en spegelsal. Jag kan gå och träna i gymmet för en billig peng, Jag kan skapa mitt egna projekt, jag kan hänga med vänner och jag kan slappna av och ha en fristad. Eller varför inte sitta och blogga på Halmstads lokala bloggportal Luffi.se, eller skriva en novell? Du som besöker 035 kan göra läxor om du nu vill det och du kan bara freaka out och lära känna andra. Du lär dig om olika saker, du skapar en gemensamhet mellan ungdomar. Du känner dig säker, du låter ditt hjärta flyga ut ur bröstet och du kan ta världen med storm med just din skapelse. Du känner dig trygg för du lär dig vilka som finns i Halmstad. Det enda som saknas är att 035 borde vara öppet längre varje dag. Det enda som saknas är varma platser att kunna sitta på. Det enda som saknas är belysning på vissa läskiga skogsvägar. Men det viktigaste finns redan, hjärtan som flyger av passion. Sally Holm, 17 år Student

3 Bakgrund Unga Lupp Hur mår våra unga i Halmstads kommun? Trivs de i skolan, minskar mobbingen och har de tillräckligt med fritidsaktiviteter? Uppger de att de mår bra eller har de besvär av stress och huvudvärk? Trivs killarna och tjejerna i sitt bostadsområde och är de trygga ute ensam en sen kväll? Röker eller dricker de? Har de testat droger? Detta är några av de frågor som alla ungdomar i år 8 och åk 2 på gymnasiet i Halmstads kommun har haft möjlighet att besvara i Luppenkäten och i den här rapporten presenteras resultatet. Vad är LUPP? LUPP står för Lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en enkätundersökning framtagen av Ungdomsstyrelsen som kommuner kan använda för att samla in kunskap om hur ungdomar upplever sin tillvaro och har det i sin vardag. Halmstads kommun har tidigare genomfört Lupp-undersökningen. Då fick elever i år 8 på grundskolan och åk 2 på gymnasiet svara på frågor om fritid, skola, politik, inflytande, trygghet, hälsa, arbete och framtid. Nu är det andra gången vi frågar alla elever i år 8 och åk 2 på gymnasiet en mängd frågor kring hur det är att vara ung i Halmstads kommun idag. Varför har Lupp genomförts i Halmstad kommun? Efter ett beslut av Kommunstyrelsen genomfördes Luppundersökningen för första gången. Syftet var att få en bild av hur unga såg på hur det var att leva och bo i kommunen och vad unga önskade skulle prioriteras och förändras. Undersökningen skulle återkomma och följas upp tre år senare () för att göra det möjligt med kopplingar över tid och för att få en ökad förståelse för ungdomsfrågor. En grundläggande kartläggning av ungdomars livsvillkor och förväntningar på framtiden var och är av gemensamt intresse för kommunens samtliga förvaltningar. Representanter från olika förvaltningar med spetskompetens har därför även i år varit delaktiga och ansvariga i analysarbetet av de olika kapitel som presenteras i den här rapporten.. Unga engagerade i LUPP En ny komplettering för i år i arbetet kring implementering, genomförande och analys av Luppresultatet är att vi lägger extra fokus på att låta unga bidra mer aktivt i lupparbetet, detta kallar vi Unga Lupp. Under våren gick förfrågan ut till samtliga grundskolor och gymnasieskolor i Halmstads kommun att delta i det här projektet. Av de tillfrågade skolorna tackade 9 st ja, de representerar både fristående och kommunala skolor fördelat på grundskolor och gymnasieskolor. (Fyllingeskolan, Östergårdskolan, Vallåsskolan, Brunnsåkersskolan, Vittra, Österledskolan, Aspero friskola, Kattegattgymnasiet och Halmstad praktiska gymnasiet). Syftet med Unga Lupp har dels varit att skapa goda förutsättningar för en god svarsfrekvens vid genomförandet av enkäten, dels att göra eleverna delaktiga i Lupp-arbetet och därmed få ett ett bredare ungdomsperspektiv där de unga som besvarat enkäten har fått möjlighet att komplettera med sina egna funderingar kring hur är att vara ung i Halmstad idag. Resultatet av de ungas åsikter och tankar presenteras av dem själva som ett inspel då resultatet för Lupp offentliggörs för politiker och tjänstemän. Samtidigt är vår förhoppning att arbetet kring Unga Lupp bidrar till att levandegöra resultatet och skapa aktiva möten mellan vuxna och unga. Hur är det då att vara ung idag? Sammanfattningsvis kan det tolkas utifrån träffarna att det innebär möjligheter, val, stress, skolarbete, kompisar och internet. Ungdomarna uttrycker även att det samtidigt är underbart, roligt och att det är bättre idag än förr. Dessa ord bekräftas i de olika citat som sparats från träffarna. Alla citat av Unga Lupp-eleverna kan sammanfattas med ett och samma citat: Att vara ung idag är spännande, stressigt, roligt, jobbigt och krävande. Allt på en gång. Metod Luppundersökningen genomfördes under schemalagd skoltid under oktober i form av en webbaserad enkät på drygt frågor. Två olika enkäter har använts för år 8 respektive åk 2 på gymnasiet. Enkäterna är framtagna av Ungdomsstyrelsen och ser likadana ut i samtliga kommuner som deltagit i undersökningen. Frågor och svarsalternativ skiljer sig något från när elever i Halmstads kommun genomförde Luppundersökningen senast. Detta har gjort att det på vissa frågor varit svårt att jämföra resultatet mellan och i denna rapport. Några av frågorna i underlaget utgörs också av öppna frågor där eleverna ges möjlighet att fritt formulera sina svar. Svarsfrekvens och könsfördelning Totalt har 8 elever i år 8 samt elever i åk 2 på gymnasiet både på kommunala och fristående skolor erbjudits möjlighet att besvara Luppenkäten. Samtliga är skolor i kommunen. valde samtliga berörda skolor i kommunen att genomföra Luppenkäten. Totalt besvarade elever enkäten. Svarsfrekvensen var 88% för år 8 och 86% för elever i åk 2 på gymnasiet, vilket är en ökning sedan Luppenkäten genomfördes år. Könsfördelningen i årets undersökning för respektive årskurs är jämn. Bland ungdomar i år 8 är 49% tjejer och 51% killar. Bland ungdomar i år 2 på gymnasiet är 47% tjejer och 53% killar. Både i grundskolan och på gymnasiet angav 1% att de var av annan könstillhörighet. Begrepp I rapporten använder vi elever synonymt med ungdomar och då åsyftas ungdomar i år 8 och åk 2 på gymnasiet. Könskillnader refereras utifrån tjejer och killar. I de fall där vi specifikt syftat på ungdomar i endast en av årskurserna specificeras detta i texten. De elever som angett att de har en annan könsidentitet än tjej eller kille redovisas inte i rapporten eftersom de är för få till antalet och att det finns en uppenbar risk att peka ut enskilda individer. Med rikssnittet refererar vi till genomsnittet för de kommuner som deltog i 11 års Luppundersökning. År 11 genomförde 21 kommuner Luppenkäten i år 7-9 i grundskolan och i åk 1-3 på gymnasiet. Hur är det att vara ung i Halmstad? Fördelen med att vara ung och bo i just Halmstad är att man på sin fritid har många valmöjligheter. Men här finns även många saker som kan förbättras och ändras. Så, vad finns det att göra i Halmstad som ung? Det jag först och främst vill ta upp är så klart 035-huset. Nu är inte jag den personen som är där speciellt ofta men jag känner många som spenderar mycket tid där och tycker det är kanon. Det finns otroligt mycket saker att göra. Måla, dansa, spela spel, kolla film, träna lite på gymmet eller bara koppla av lite med en kopp kaffe. Innan 035 kom så fanns det inget ställe man bara kunde hänga på i Halmstad. Alltså en väldigt positiv förändring för de personer som väntade på något sådant! Nästa sak jag vill nämna är skateparken som byggdes för ett tag sen. Det är ett tydligt exempel på att vi unga i denna stad faktiskt också får lov att tycka till och säga vad som behövs. För det var ungdomarnas förslag att bygga en skatepark och så blev det också, och vilken succé det har blivit! Jag cyklar förbi den många dagar i veckan när jag är på väg till Halmstad Arena för att träna (som också har varit en fantastisk investering för alla idrottare i Halmstad) och där är i princip alltid fullt med människor! Något som däremot kan/måste förbättras är spridningen på aktiviter och platser att hänga på. Nu är nästan allt placerat centralt i Halmstad. Det är då väldigt svårt för de personer som bor längre ut (Frösakull, Gullbrandstorp, Fyllinge m.m) att ta sig in dit på ett smidigt och billigt sätt. Jag tycker därför att det borde byggas några caféer eller några andra sorters lokaler längre ut från centrum så att de ungdomarna slipper lägga mängder med pengar på att ta sig in till stan. Jag känner mig alltid trygg och säker i min stad. I skolan, hemma i mitt kvarter och med kompisar! Med andra ord är det kanon att bo i vårt härliga Halmstad! Isac Fritzsche, 17 år Student

4 Fritid Kommunivånarna ska bli mer nöjda med möjligheterna att utöva fritidsaktiviteter Planeringsdirektiv med budget Majoriteten av ungdomarna i Halmstads kommun tycker att de har lagom mycket fritid och de flesta tycker det finns väldigt mycket/ganska mycket att göra på fritiden. Figur 3. Hur ofta gör du följande saker på din fritid? År 8 och åk 2.(%) Idrottar i klubb el förening Idrottar, ej i klubb el förening Skriver/bloggar Sjunger/spelar/skapar/teater Syr/slöjdar/hantverk Läser/läsplatta De vanligaste fritidssysselsättningarna Frågan som handlar om den vanligast förekommande fritidsaktiviteten bland ungdomar har omformulerats sedan luppundersökningen vilket innebär att resultaten mellan de båda åren inte kan jämföras. Den vanligast förekommande fritidsaktiviteten bland ungdomarna är motion/idrott i föreningsregi eller på egen hand. procent av ungdomarna i år 8 uppger att de idrottar/motionerar i en idrottsförening. Motsvarande siffror för åk 2 är närmare procent. Även den del ungdomar som uppger att de idrottar/motionerar men inte i en förening är en stor grupp, både i år 8 och åk 2, och andelen ökar med stigande ålder. FRITID Mängden fritid Drygt sextio procent av de ungdomar som har ingått i luppundersökningen uppger att de har lagom mycket fritid. Tjejer uppger dock i högre grad att de ofta känner att de har så lite fritid att de inte vet hur de ska hinna med det de vill och gymnasieeleverna svarar att de har mindre fritid än högstadieeleverna. Flertalet nöjda med utbudet av fritidsaktiviteter Majoriteten av ungdomarna tycker att det finns väldigt mycket/ganska mycket att göra på fritiden även om denna grupp har minskat något sedan. Jämfört med riket anser ungdomar i år 8 i Halmstads kommun i mindre utsträckning att det finns väldigt mycket eller ganska mycket att göra. Elever i åk 2 i Halmstads kommun svarar däremot i högre (tjejer) eller lika hög (killar) utsträckning som i riket att man tycker att det finns väldigt mycket eller ganska mycket att göra på fritiden. Vid Luppenkäten var ungdomarna i Halmstad generellt sett mer nöjda med fritidsutbudet jämfört med riket, både i år 8 och åk 2. Figur 1. Hur mycket fritid har du? År 8 och åk 2.(%) Tjej Kille Tjej Kille Mycket fritid Lagom fritid Lite fritid Besöker bibliotek Konsert/teater/bio/utställning Aktiv i föreningsverksamhet Ungdomens hus/fritidsgård I naturen/fiskar/jagar Sportevenemang Tjej Kille Utbud av fritidsaktiviteter Ungdomar i Halmstads kommun som saknar fritidsysselsättning har i Luppenkäten kunnat specificera vad de önskar i en öppen fråga. Gemensamt för eleverna både i högstadiet och på gymnasiet är att det är stor spridning på svaren. Några vill ha fler möjligheter till olika idrottsaktiviteter. Det är alltifrån badhus, fotbollsplaner, cykelparker till evenemang. Någon vill ha tillgång till BMX-bana och en annan önskar kunna utöva baseboll. Andra saknar också fritidsgårdar och ställen där ungdomar kan mötas och bara kan vara. Bland svaren finns det också de som anger att de efterfrågar kulturaktiviteter. Ungdomar vill ha fler möjligheter att utöva musik, foto, eller teater. Det är ändå svårt att se något samlat mönster bland svaren eftersom de inte visar på någon övervägande majoritetsval utan många olika önskemål både bland gymnasieelever och högstadieelever. Figur 2. Hur mycket finns det att göra på fritiden? År 8 och åk 2.(%) Tjej Kille Tjej Kille Väldigt mycket Ganska mycket Ganska lite Väldigt lite/ingenting 6 7

5 RITID FRITID Figur 4. Är du medlem i någon förening? (%) Tjej år 8 Kille år 8 Tjej år 2 Kille år 2 Man shoppar inte alltid, oftast går man bara runt i affärerna Ungdomar bekräftar bilden av att de framförallt umgås hemma med sina kompisar. På andra plats för tjejernas del är att umgås i innerstan, där de fikar och går i affärer. Det verkar framförallt gälla de elever som bor i eller nära centrum. För killarnas del var utomhus mötesplatsen där de också umgås mycket. Är du medlem i någon förening Andelen elever i år 8 och åk 2 i Halmstads kommun som är medlemmar i en förening sjunker mellan år 8 och åk 2 och minskningen är störst bland killarna. I år 8 anger närmare 75 procent av killarna att de är medlemmar i en förening. Motsvarande siffra för åk 2 är ungefär procent. I Riksidrottsförbundets rapport Svenska folkets idrottsoch motionsvanor från 11 konstateras dels att andelen medlemmar minskar med stigande ålder och att den största minskningen finns i åldern år och dels att medlemsantalet i idrottsföreningar nationellt sett inte har förändrats nämnvärt mellan 1998 och. När det gäller vilken typ av föreningar som ungdomarna uppger att de är medlemmar i är idrottsförening den absolut dominerande föreningstypen. I år 8 är nästan procent av killarna medlemmar i en idrottsförening, motsvarande siffra för tjejerna är procent. Det är även en stor andel som anger att de sjunger/spelar instrument/skapar musik/dansar/ spelar teater etc. varje dag eller varje vecka. Vi kan vidare se att andelen elever (både killar och tjejer i år 8 respektive åk 2) som besöker biblioteken har ökat något sedan den förra undersökningen, medan andelen som går på ungdomens hus/fritidsgård har minskat sedan. Det senare kan vara en konsekvens av att ett antal fritidsgårdsenheter har avvecklats sedan den förra Lupp-undersökningen och ett förändrat arbetsätt för fritidsledarna, där mötet mellan ungdomar och fritidsledare är det viktiga och inte platsen det sker på. Figur 5. Var träffar du dina kompisar? År 8 och åk2. (%) Hemma hos varandra Café Ungd. hus/fritidsgård Galleria/köpcentrum Idrottshall/sporthall Utomhus Föreningslokal I centrum/stan Annanstans Tjej Kille Tjej Kille Ställen att träffas på Av ungdomar i både år 8 och i åk 2 på gymnasiet träffar majoriteten sina kompisar hemma hos varandra. Ca procent har svarat så och det gäller oavsett ålder eller kön. Tjejer träffas oftare än killar i centrum/på stan eller på café, medan killar oftare träffas i idrottshallar. Det är mindre vanligt att ungdomar träffas på caféer sedan års mätning. Det är även mer vanligt att tjejer i åk 2 och killar på högstadiet träffar sina kompisar i idrottshallar. Cirka procent av de svarande tjejerna på gymnasiet träffas på café vilket skiljer sig från övriga grupper där endast ett fåtal använder denna träffpunkt. 90 Det blir tråkigt när det satsas, vissa vill kanske bara ha det som sin hobby Majoriteten av högstadieeleverna idrottar i en förening och de flesta tänker sig fortsätta. Men de ser att utökade träningar och mer skolarbete skulle kunna komma att bli ett hinder för dem att fortsätta högre upp i ålder. Detta bekräftas i samtal med gymnasieeleverna. När det börjar satsas mer i föreningarna säger ungdomarna att de tappar lust och ork att fortsätta. Några anser att det hade varit roligt med föreningar där det inte satsas så mycket, utan att man bara kan spela där för att det är kul. 8 9

6 SKOLA Skola Andelen barn och unga som känner sig mobbade ska minska Planeringsdirektiv med budget Eleverna är nöjda med undervisningen och lärarna, ändå kvarstår mobbingen som en problematik. Figur 6. Nöjda med undervisning och lärare. (%) 0 90 Undervisning Lärare Tjej år 8 Kille år 8 Tjej år 2 Kille år 2 Eleverna är nöjda med undervisningen och lärarna Stämningen på skolan har blivit bättre sedan. Resultaten visar att en majoritet elever i både år 8 i grundskolan och åk 2 på gymnasiet trivs med sin skola. Hos år 8 är det ca procent av eleverna som angett att det är ganska bra eller mycket bra stämning på skolan. Det är en ökning sedan då siffran var ca procent. På gymnasiet tycker ca procent att det är bra stämning i skolan. Utmärkande är även att eleverna överlag är nöjda med undervisingen och lärarna på sin skola. Närmare procent tycker att undervisningen är mycket bra eller ganska bra på sin skola Ungdomar vill påverka mer I Halmstads kommun har vi fortsatt stora skillnader mellan vilja och möjlighet att påverka. I resultatet ser vi att ungdomarna vill bestämma mer än vad de upplever att de får. Överlag kan vi också se att ungdomar och önskar mer inflytande än de upplever att de har i skolmiljön. Främst vill eleverna ha inflytande över hur de ska arbeta och det är också den fråga där de upplever att de har mest inflytande. Även här finns ett tydligt gap mellan i vilken grad eleverna vill påverka och i vilken mån de uppfattar att de får göra det. Tjejer önskar överlag ha mer inflytande än vad killar vill ha. Samtidigt ser vi att killar, framförallt i år 8, upplever att de har mer inflytande än vad tjejer har. Rätten till elevers inflytande beskrivs såväl i skollagen som i läroplanerna. Figur 7. Främlingsfientlighet och sexuella trakasserier. År 8. (%) Figur 8. Hur mycket vill/får du vara med och påverka? År 8. (%) Figur 9. Hur mycket vill/får du vara med och påverka? ÅK 2. (%) 25 Vad du lär dig Vad du lär dig Arbetssätt Arbetssätt 15 Läxorna Läxorna 5 Främlingsfientlighet Sexuella trakasserier Tjej Kille Tjej Kille Schemat Vill påverka, tjej Vill påverka, kille Får påverka, tjej Får påverka, kille 90 Schemat Vill påverka, tjej Vill påverka, kille Får påverka, tjej Får påverka, kille 90 Främlingsfientlighet och sexuella trakasserier har minskat Färre elever upplever att främlingsfientlighet och sexuella trakasserier är ett problem på skolan. Det bekräftas av årets Luppresultat framförallt när det gäller elever inom år 8. På gymnasiet är nivåerna något lägre, vilket de även var. 11

7 SKOLA Mobbing och kränkande behandling ett fortsatt problem I LUPP lyftes mobbing fram som ett problemområde. Särskilt bland elever i år 8 låg siffrorna över riksgenomsnittet. I LUPP ligger nu Halmstad i linje med riksgenomsnittet, men siffrorna är tankeväckande. En positiv utveckling är att elever som upplever att mobbing är ett problem på skolan har minskat inom både år 8 och åk 2 på gymnasiet, vilket diagrammet nedan visar. Figur 11. Har du blivit mobbad eller utfryst det senaste halvåret? (%) Figur. Elevernas upplevelse om mobbing är ett problem på skolan.. (%) 5 År 8 År 2 Tjej Kille Tjej Kille 35 SKOLA År 8 År 2 Tjej Kille Tjej Kille Samtidigt ligger andelen elever som upplever att de blivit mobbade eller utfrysta under det senaste halvåret kvar på ungefär samma nivå som under LUPP. Detta skulle kunna tolkas som att toleransnivån på skolorna för vad som uppfattas som mobbing har ökat överlag. De som upplever att de blir mobbade själva upplever det dock fortfarande som lika jobbigt. En annan tolkning är att mobbingen har blivit mindre synlig utåt och genomförs på ett mer subtilt sätt. Om det är så kan det göra att skolans personal har svårare att upptäcka och ingripa. I figur 11 visas de som svarat ja på frågan om de blivit mobbade eller utfrysta under det senaste halvåret. Vi kan se en marginell förbättring i resultaten för år 8 på grundskolan jämför med. Fortfarande anger ca 15 procent av ungdomarna i år 8 och ca 7 procent på gymnasiet att de blivit mobbade eller utfrysta det senaste halvåret. När vi tittar på var mobbingen förekommer så sticker svarsalternativen på rasterna i skolan och i klassrummet ut. Detta överensstämmer med LUPP. Resultaten skiljer sig något åt mellan grundskola och gymnasiet. För elever i år 8 anger procent av tjejerna att de upplever sig mobbade/utfrysta på rasterna i skolan. procent anger att det skett i klassrummet. Motsvarande siffror för killar är procent respektive procent. Det har skett en ökning sedan LUPP inom alla kategorier, utom när det gäller killar som blivit mobbade i klassrummet, de ligger kvar på ungefär samma nivå. Detta är givetvis mycket allvarligt och något som skolorna måste arbeta vidare med. Ett annat vanligt ställe där mobbing förekommer är på nätet/mobilen. SKOLA Det ska vara en självklarhet att lärare och elever visar respekt gentemot varandra Luppen visar att % av eleverna anser att lärare och elever visar respekt mot varandra i skolan. När vi frågar vad respekt är svarar de att det handlar om att vara hjälpsam, snäll, prata ordentligt till varandra, acceptera varandra, visa hänsyn, lyssna, vara ärlig och inte käfta emot och vara kaxig. De menar att det är både lärare och elevers ansvar

8 Figur 12. Platser där de mobbade blivit utsatta. År 8 och åk 2.(%) Tjej Kille Tjej Kille Klassrummet Rasterna Nätet/mobilen Särskilt tjejer är utsatta i klassrummet. Tittar vi istället på åk 2 i gymnasiet kan vi se att det skett en relativt stor ökning bland de killar som anger att de blivit mobbade i klassrummet och siffran är nu på procent. Samma siffra gäller för de killar som blivit mobbade på en rast i skolan. Av tjejerna anger procent att de blivit mobbade/utfrysta i klassrummet. Något färre upplever att de blir mobbade på rasterna, men det är en marginell skillnad. Även på gymnasiet är det vanligt förekommande med mobbing på nätet/mobilen och vi ser en ökning gentemot för både tjejer och killar. Jämfört med har det dessutom skett en stor ökning bland gymnasieeleverna av de som upplever att de har blivit mobbade/utfrysta i hemmet. Från 7 till procent bland tjejerna och från 8 till 25 procent bland killarna. Figur 13. Skolan agerar om en elev mobbar en annan elev. (%) Upplevelser av skolan Vidare kan vi se att endast procent av tjejer och killar i år 8 anser att skolan agerar när en elev mobbar en annan elev. Motsvarande siffra för gymnasiet är procent killar och procent tjejer. Detta är allvarliga siffror. För både grundskolan och gymnasiet är detta en försämring i jämförelse med. SKOLA År 8 År 2 Tjej Kille Tjej Kille Mobbing kvarstår som ett problem inom såväl år 8 i grundskolan som åk 2 inom gymnasieskolan. Halmstad ligger nu i linje med riket, men det verkar dessvärre snarare bero på att problematiken ökat i resterande delar av landet och inte av en förbättring i Halmstad. Här krävs ett utvecklingsarbete för att komma tillrätta med problematiken. Särskilt allvarligt är att så få elever upplever att skolan ingriper om en elev blir mobbad. SKOLA

9 Inflytande/delaktighet SKOLA INFLYTAN Kommuninvånarna ska ha möjlighet att vara delaktiga i kommunens utveckling Planeringsdirektiv med budget Fler ungdomar vill vara med och påverka i frågor som berör den egna kommunen. Figur 14. Varför vill du inte vara med och påverka? (%) Kan för lite Ingen lyssnar ändå Har inte tid Inte intresserad Annat År 8 Åk 2 År 8 Åk 2 Ointresse, okunskap och betydelselöst orsaker till att man inte vill påverka Av de elever i årskurs 8 som inte vill vara med och påverka anger drygt procent att de inte är tillräckligt intresserade, procent att de kan för lite om hur de ska göra och procent att de tror att det inte spelar någon roll om de deltar eller ej. Det råder ingen större skillnad mellan årskurserna. Av de elever i årskurs 2 som inte vill vara med och påverka uppger 56 procent att de kan för lite om hur de ska göra. De som mest utmärker sig är tjejer i båda årskurserna som anser sig ha för lite kunskap om hur de ska kunna påverka, detta jämfört med vad killarna anser sig ha. En viktig förutsättning för allt deltagande, även för ungdomars vilja att påverka, är kunskap om det system som de är en del av. Som vi ser av siffrorna ovan så uttrycker en stor andel i båda årskurserna att just bristande kunskaper är en av förklaringarna till att de inte vill delta. Hälften av eleverna på högstadiet och gymnasiet vill inte vara med och påverka Av undersökningen framgår att en majoritet av ungdomarna inte är intresserade av att delta och påverka i frågor som rör kommunen. procent av eleverna i årkurs 8 uppger att de inte vill vara med och påverka i frågor som rör Halmstads kommun. Samma andel för åk 2 på gymnasiet är procent. Sett till skillnaden mellan könen så uppvisar tjejer i årkurs 8 och åk 2 på gymnasiet ett något större intresse av att vilja vara med och påverka. Siffran för tjejer i år 8 och åk 2 är procent. Sedan har intresset för att vara med och påverka minskat något. Detta är inte unikt för unga i Halmstad, utan ointresset av att vara med och påverka liknar riksgenomsnittet. Detta mönster bekräftas i andra studier om invånarnas deltagande och värderingar. Vid sidan av denna utveckling ökar engage-manget för enskilda frågor i samhället. Många unga ser nya och mer effektiva möjligheter att påverka utvecklingen och politiska beslut. Smala frågor drivs med allt större engagemang, medan stora komplexa frågor som rör samhället på en kollektiv nivå inte får samma uppmärksamhet. Andra studier visar att unga som hamnar i utanförskapet pga bristande utbildning och arbetslöshet har lägre förtroendet för demokratin. Demokrati som styrelseskick är inte längre självklar. Små upplevda möjligheter att påverka Fler ungdomar, jämfört med, vill vara med och påverka i frågor som rör den egna kommunen. De flesta av de som inte vill påverka kan för lite om hur man gör, samtidigt som många inte tror att de som bestämmer ändå skulle lyssna. I årskurs 8 upplever procent att de har mycket stora eller ganska stora möjligheter att föra fram sina åsikter till beslutsfattarna i Halmstads kommun. Sedan undersökningen ser vi en ganska stor ökning i de upplevda möjligheterna att påverka. I båda åldersgrupper och för båda kön har den andel som tycker att de kan vara med och påverka ökat. Omvärlden, samhället och politiken Stort intresse för andra länder Något mer än procent elever i de båda årskurserna uttrycker att de är intresserade av vad som händer i andra länder. Något färre uttrycker att de är intresserade av sam hällsfrågor medan intresset för politik däremot är lägre. Endast 25 procent av högstadieeleverna och procent av gymnasieeleverna säger sig vara intresserade av politik. Som framgår av siffrorna gör eleverna skillnad mellan de tre nivåerna och skiljer mellan omvärld, samhälle och politik. Resultatet visar att det är viktigt att ge ungdomar verktyg till att förstå omvärlds- och samhällsfrågor och politik och att alltihop hänger samman. Ungdomarna i år 8 på högstadiet och åk 2 på gymnasiet vill helst påverka skolfrågor och frågor som rör kollektivtrafiken. Det som skiljer årskurserna åt är att de unga i år 8 vill också påverka frågor som rör skolmaten, fler aktiviteter och mötesplatser för unga samt bättre och fler sporthallar/idrottsmöjligheter. Ungdomarna i gymnasiet lyfter istället upp frågan om jobb och bostäder. Om ungdomarna hade varit politiker hade de fortfarande lyft fram skolan som en viktig fråga att satsa på. Andra frågor de skulle prioritera är arbete mot kriminalitet

10 1 2 Grundskolan år 8, Gymnasiet åk 2, Tjejer % Killar % Skola Arbete mot kriminalitet Skola Arbete mot kriminalitet Arbete mot främlingsfientlighet 31 Hälsa 31 och rasism 4 Ställen där ungdomar 27 Idrottsanläggningar kan träffas 5 Hälsa 26 Arbete mot främlingsfientlighet och rasism Tjejer % Killar % Skola Arbete mot kriminalitet Skola Arbete mot kriminalitet HÄLSA TRYGGHET Hälsa 32 Hälsa 27 4 Kollektivtrafik Kollektivtrafik 26 5 Äldreomsorg/ Arbete mot främlingsfientlighet och rasism 24 Bostäder 24 Möjligheterna till delaktighet i elevernas vardag? En viktig del av ungdomars vardag är skolan. Möjligheterna till inflytande och delaktighet i skolan kan fungera som en brygga in till ett aktivt deltagande i frågor som rör kommunen som helhet. Elevernas upplevelse av delaktighet i skolan kan inverka på deras upplevda möjlighet att påverka kommunen som helhet. Skolan har en viktig roll att förse de unga med redskap för att fungera som fullvärdiga medborgare och kommuninvånare, både under och efter ungdomstiden. Kunskap om det demokratiska systemet och att få möjlighet att påverka har stor betydelse för att kunna ta tillvara på sina rättigheter och skyldigheter i ett demokratiskt samhälle. INFLYTANDE OCH DELAKTIGHET Grundskolan år 8, Gymnasiet åk 2, Tjejer % Killar % 1 Lika lön för lika 44 Arbete mot kriminalitet 42 arbete för män och kvinnor 2 Sjukvård 39 Skola 35 3 Skola 35 Sjukvård 31 4 Arbete mot kriminalitet 35 Idrottsanläggningar 28 5 Ställen där ungdomar kan träffas 25 Arbete mot främlingsfientlighet och rasism Tjejer % Killar % 1 Skapa arbeten för unga 2 Lika lön för lika arbete män och kvinnor 3 Arbete mot kriminalitet 44 Skapa arbeten för ungas Skola Arbete mot kriminalitet 4 Sjukvård 34 Sjukvård 31 5 Skola 34 Bostäder för unga Figur 15. Inflytande i vardagen. År 8. (%) Fått information om elevinflytande i skolan Skolan uppmuntrar att aktivt delta i klassråd Elevrådet tas på allvar av personalen Tjej Kille Tjej Kille INFLYTANDE OCH DELAKTIGHET Som ungdom har du ingen makt när du ställs mot en vuxen Figur 16. Inflytande i vardagen. År 2. (%) Pojkar får bättre möjligheter än flickor Det är fler ungdomar än som vill vara med och påverka i frågor som rör den egna kommunen. I samtal med eleverna bekräftas bilden av att de flesta ungdomar önskar framför allt påverka i de frågor de själv har god kunskap inom, t.ex. skolan. Men att man som ung kan för lite om hur man gör, samtidigt som många inte tror att de som bestämmer ändå skulle lyssna. Ungdomarna efterfrågar konkreta exempel på hur ungas åsikter tas tillvara samt om och hur det i så fall lett till en förändring. Flickor får bättre möjligheter än pojkar Fått information om elevinflytande i skolan Skolan uppmuntrar att aktivt delta i klassråd Elevrådet tas på allvar av personalen Tjej Kille Tjej Kille 18 19

11 Hälsa och trygghet Invånare och besökare som känner sig trygga i Halmstad ska öka. HÄLSA TRYGGHET Planeringsdirektiv med budget Majoriteten av ungdomarna bedömer sin hälsa som god. Samtidigt är det fler tjejer som har stressrelaterade besvär och de problemen är större på gymnasiet än på högstadiet. Figur 18. Har något av detta hänt dig det senaste halvåret? År 8 och åk 2. (%) Inte vågat gå ut Hotad Tjejer Killar Figur 19. Känner du dig alltid trygg på följande ställen? (%) Tjejer Killar Utomhus där jag bor dagtid Utomhus där jag bor kvällar Inget har hänt Figur 17. Hur ofta har du haft följande besvär varje dag/ flera gånger i veckan det senaste halvåret. År 2. (%) Huvudvärk Ont i magen Stressad Svårt somna Trött dagtid Sovit dåligt Tjejer Killar De flesta mår bra Majoriteten av både tjejer och killar uppger att deras hälsa är bra, de motionerar regelbundet och antalet ungdomar som äter frukost och lunch har ökat. De röker, dricker och använder narkotika i mindre utsträckning än. Dock har känslan av otrygghet ökat, framförallt för tjejerna. Att vara trötta under dagen är det vanligaste besväret bland ungdomar. Antalet som anger att de har besvär har sjunkit något, men är fortfarande högt med procent killar och procent tjejer i år 8 och procent killar och procent tjejer i åk 2. Det är viktigt att i sammanhanget beakta den forskning som finns om tonåringar och trötthet. Forskningen visar att tonåringar har ett stort behov av sömn och detta behov kan vara svårt att tillgodose när man har annat som kräver tid tex skolarbete, kompisar och andra aktiviteter. Bland tjejerna i åk 2 uppger 54 procent att de känt sig stressade varje dag eller flera ggr/vecka, motsvarande siffra för killarna är 27 procent. Även i år 8 skiljer det mellan tjejer och killar där 44 procent av tjejerna och 24 procent av killarna uppger att de känt sig stressade. I allmänet så upplever fler tjejer än killar besvär som huvudvärk, ont i magen och stress. När det gäller sömnen så minskar skillnaderna även om något fler tjejer uppger att de har svårt att somna och sover dåligt. Bestulen Misshandlad Sexuellt våld el. utnyttjad Inget har hänt Trygghet Närmare procent av de unga i Halmstads kommun som deltagit i Luppundersökningen har inte råkat ut för någon brottslig handling eller andra uppräknade obehag. Det är en positiv utveckling jämfört med då färre nu har blivit utsatta för någon av de uppräknade handlingarna. Av dem som blivit utsatta är stöld och hot vanligast. Ungdomarnas känsla av trygghet har i allmänhet minskat och det gäller för båda åldersgrupper. För tre år sedan kände sig 90 procent tjejer i åk 8 alltid trygga i hemmet medan det i årets undersökning bara är procent som gör det. En liknande tendens finns även bland killarna även om denna minskning inte är lika framträdande. Samtidigt noterar vi även i års resultat att tjejer känner sig mer otrygga än killar på flertalet platser. På väg till eller från skolan Klassrummet På rasterna Ungdomens hus, fritidsgård el likn Diskotek, nöjesställe På stan, allmän plats Buss, tåg Hemmet På nätet Anmärkningsvärt är även att så många känner sig otrygga i sitt eget bostadsområde då detta handlar om ungdomens primära närmiljö. Det är oroväckande att känslan av otrygghet ökat och att den finns på så många platser där ungdomarna lever sina liv Vissa tar även med sig jobb hem, det lär man sig redan i skolan - att ha arbetsuppgifter hemma på sin fria tid Alla triggar varandra, man vill leva upp till vad andra gör Det gäller att inte se någon i ögonen och att titta ner i marken hela tiden när man går genom innerstan på kvällen Svaren i Luppenkäten visar att många elever upplever att de har för lite fritid, detta bekräftas av Unga Luppgrupperna. Känslan av att skolan inkräktar på fritiden ökar i gymnasiet. Både tjejer och killar i Unga Lupp-grupperna håller med om att resultatet att tjejer utmärker sig i alla ohälsofrågor stämmer. De menar bland annat att tjejer är ambitiösa och att de blir positivt bekräftade av att vara det. Det verkar också som att tjejer stressar upp sig själva, bland annat genom sociala medier, där man lägger ut vad man gjort. Då upplever en del att de själva inte ens hunnit med hälften så mycket. Det verkar generellt sett vara så att många känner sig otrygga när det blir mörkt, både i sitt bostadsområde och i stan. Grupperna bekräftar det Luppen visar - att tjejer inte alltid känner sig trygga på nätet. Där försiggår det trakasserier och mobbing och man vet inte riktigt vilka som finns på nätet. Killar är mer oroade över att hamna i bråk med någon berusad på stan. 21

12 HÄLSA TRYGGHET HÄLSA OCH TRYGGHET Tobaksvanor Det är betydligt färre ungdomar, jämfört med, som anger att de röker. Dock är det något fler killar än tjejer som röker, vilket nationellt sett brukar vara omvänt. Så mycket som 90 procent av alla elever i år 8 uppger att de aldrig rökt och 96 procent att de aldrig snusat. Sedan förra Luppenkäten har snuskonsumtionen inte förändrats något på gymnasienivå, däremot är det fler i åk 8 som nu anger att de aldrig snusat. Alkoholkonsumtion Allt färre elever dricker folköl respektive starksprit. I år 8 svarar procent att de aldrig dricker starka drycker som starkcider/starköl/vin/sprit. I gymnasiet var det tidigare procent som aldrig drack starkare drycker, men det har minskat något då det nu är 25 procent som svarar att de aldrig dricker starkare alkoholdrycker. Argument som att alla andra dricker ser inte ut att hålla, samtidigt som de inte borde dricka alls med tanke på sin ålder. Restriktivare föräldrar I resultatet från Luppenkäten ser vi att också alkoholkonsumtionen fått ett förändrat mönster sedan. Till följd av att föräldrar i större utsträckning säger nej och tar ställning mot att deras barn dricker alkohol anger betydligt färre elever i framför i år 8 att de har föräldrarnas tillåtelse att dricka alkohol. På gymnasiet har vi motsatta siffror där procent av eleverna anger att de får dricka alkohol för sina föräldrar. Färre elever än får tag på alkohol genom sina föräldrar eller från någon annan vuxen, framförallt syns en stor skillnad i detta fall bland elever i åk 2. Däremot är det fler på gymnasiet som får sin alkohol på annat sätt. Det skulle kunna vara frågan om en vuxen som är okänd som man köper av dvs. smuggelsprit och att det nu är enklare att köpa på det sättet än att be någon man känner. Det kan vara föräldrarnas attityder som påverkat hur ungdomarna skaffar alkohol. Figur. Får du dricka alkohol för dina föräldrar? (%) 0 90 År 8 Åk 2 Åk 8 Åk 2 Ja Nej Vet inte Narkotika Sedan förra mätningen har användningen av narkotika (vanligen hasch/marijuana) gått ner såväl bland elever i år 8 som i åk 2. I Halmstad har fyra procent av alla elever använt narkotika i år 8, och 12 procent i åk 2 på gymnasiet. Om man ser till kön så var fördelningen av de som använt narkotika 1 procent för tjejerna och 6 procent för killarna år 8, och 7 procent tjejer och 16 procent killar i åk 2. Om det hade varit mina barn hade de inte fått dricka. I resultatet ser vi att 6% av högstadieeleverna säger att de får dricka alkohol för sina föräldrar. I gymnasiet har det ökat till att % som säger att de får dricka alkohol för sina föräldrar. Grupperna är förvånade över det. Båda grupperna tror att föräldrar har stor betydelse i denna fråga. Anledningen till att föräldrar blir mer tillåtande kan bero på att ungdomarna tjatar sig till det enligt grupperna. De säger att det är viktigt att föräldrarna står på sig, de pratar även om att det är viktigt att ha en bra relation till sina föräldrar

13 Framtid och arbete Det är lätt att få jobb. Kommunen erbjuder aktiva insatser och individuellt stöd, framförallt till ungdomar. FRAMTID ARBETE Planeringsdirektiv med budget Majoriteten av ungdomarna, procent, ser positivt på sin egen framtid. Om de fick välja fritt skulle de helst åka ut och resa direkt efter gymnasiet. Framtid Majoriteten av de ungdomar som besvarade Luppenkäten både i år 8 och i åk 2 har en positiv syn på sin framtid. Åtta av tio ungdomar i år 8 och åk 2 på gymnasiet delar den framtidssynen. Om de hade alla möjligheter, skulle procent direkt efter grundskolan helst läsa vidare på gymnasiet, vilket är en trend som håller i sig från. Efter gymnasiet vill gymnasieeleverna åka ut och resa, men majoriteten tror att de kommer att läsa vidare istället. procent tror att de kommer studera vidare på högskola eller universitet direkt efter gymnasiet, vilket är en samma andel som. Det är kanske anmärkningsvärt att inte fler har för avsikt att läsa vidare eftersom vi vet att antalet ansökningar till universitet och högskolor ökar i lågkonjunkturer och att andelen som direkt efter gymnasiet tror att de kommer att börja med högre studier ökar om det finns kopplingar till en hög ungdomsarbetslöshet i kommunen. Flytt till och från Halmstad Precis som tror % elever i år 8 och ca % elever i åk 2 att de så småningom kommer att flytta från Halmstads kommun. Olika orsaker till varför eleverna kan tänka sig att flytta är jobb, studier eller för att pröva något nytt. Samtidigt anger de killar och tjejer i åk 2 som tror att de kommer att flytta från kommunen att de kan tänka sig att flytta tillbaka till Halmstad pga. närheten till släkt och vänner, jobb eller för att pröva något nytt. I undersökningen kan vi också se att ca % i grundskolan och 90% på gymnasiet får gifta sig/bli sambo med vem de vill. Det uppfattas som en god indikation på att ungdomars önskemål och preferenser beaktas och respekteras av vuxenvärlden. Samtidigt svarar procent i år 8 och drygt procent i åk 2 att de inte får välja partner, vilket är anmärkningsvärt. Figur 21. Så här ser jag på min framtid. (%) År 8 Åk 2 Figur 22. Av vilken anledning tror du att du kommer flytta från Halmstad? (%) Jobb Studier Flick/pojkvän kompis Släkt/familj Positivt Varken/eller Negativt Bostadssituationen Möjlighet till fritidsaktiviteter Pröva något nytt Annat Vet inte År 8 Åk

14 FRAMTID OCH ARBETE Möjligheter till framtida arbete Ett sätt för ungdomar att komma in i arbetslivet och skaffa sig arbetslivserfarenhet är genom extra arbete vid sidan av studier eller sommarjobb. I års Luppenkät uppgav drygt procent ungdomar i år 8 att de hade ett extrajobb. Det fanns inga skillnader mellan hur tjejer och killar besvarade frågan. Något fler än procent av ungdomarna uppgav att de hade försökt skaffa ett extrajobb utan att lyckas. I åk 2 på gymnasiet var siffran högre. Där uppgav ca procent att de hade extrajobb på kvällar och helger. Majoriteten av dessa elever var tjejer. samtidigt uppgav procent av ungdomarna att de har försökt att få ett extrajobb utan att lyckas. På frågan Har du haft sommarjobb framgår av Luppenkäten att ca procent av ungdomarna i åk 2 hade haft sommarjobb under sommaren. Bland de yngre eleverna i år 8 var det endast procent som hade sommarjobbat. Merparten av dessa ungdomar uppgav att de inte hade sökt några sommarjobb. Anledningen till dettframgår inte av enkäten, men den låga åldern (dvs att man ej uppfyller ålderskravet för många arbetsuppgifter) i kombination med arbetsmarknadsläget och avsaknad av nätverk kan vara några av förklaringarna. Enligt ungdomarna som besvarade enkäten angav närmare procent att de fick sitt sommarjobb via kommunen. Att få arbete genom familj eller genom släkt och vänner var också två framgångsrika metoder, men samtidigt visar även detta på vikten av satsningar för de ungdomar som inte har ett eget nätverk. Detta svarsmönster återfinns i riksgenomsnittet och i års undersökning. Kommunens egna siffror visar också att sommaren fick 390 ungdomar feriearbete genom Sommarkraft. Målgruppen var ungdomar som gick år 1 under vårterminen (dvs samma målgrupp som de ungdomar som besvarar Luppenkäten höstterminen åk 2). 36 procent av dessa uppger att de fick arbete genom kommunen, vilket visar på värdet av kommunens satsningar på feriearbeten. Förutom inblick i och förståelse för arbetslivet kan vi se att värdet av att tjäna egna pengar är viktigt. Av Luppenkäten framgår att nästan hälften av ungdomarna i åk 2 vid något tillfälle det senaste året har velat köpa något men inte kunnat pga, att de saknat pengar. För den yngre målgruppen i år 8 är denna siffra något lägre, ca procent, vilket tyder på att konsumtionsbehovet ökar med stigande ålder. Ett alternativ till lönearbete är att starta ett eget företag, vilket ungefär häften av ungdomarna svarar att de kan tänka sig att göra. Om man jämför hur ungdomar i år 8 svarade jämfört med är andelarna ungefär desamma medan intresset bland ungdomar i åk 2 på gymnasiet har minskat med 15 procent, främst bland flickor. Detta torde belysa vikten av den roll gymnasieskolan har i att inspirera till och bibehålla intresset för eget företagande hos ungdomar. Vi kan se att ungdomar i både år 8 och åk 2 på gymnasiet med föräldrar som har eget företag är mer positivt inställda till att starta eget, detta jämfört med ungdomar vars föräldrar inte driver ett eget företag. Figur 23. Hade du ett sommarjobb i somras?(%) Figur 24. Hur fick du ditt sommarjobb? År 2.(%) 90 År 8 Ja Nej Nej, sökte ej Åk2 År 8 Åk 2 Annat sätt Kontaktade arb.platsen Platsannons Kommunen Arbetsförmedlingen Släkting el bekant Någon i min familj Det känns lite skrämmande när man hör hur lite jobb det finns. Ännu mer skrämmande är att veta att man kan välja vad som helst. I samtal med unga bekräftas vikten och betydelsen av att ha ett jobb, tjäna extra pengar och känna sig delaktig på arbetsmarknaden. Eleverna har även menat på att det hade varit bra med fler möjligheter till praktikplatser i utbildningen för att lättare komma in i arbetslivet. Oavsett ålder har de också poängterat att det är viktigt att få ett sommarjobb eller extrajobb under utbildningstiden. 26

15 Att vara ung i Halmstads kommun Texter Halmstads kommun Foto Sofia Persson Tryck Kommuntryckeriet Halmstads kommun Box Halmstad

Att vara ung i Hylte kommun

Att vara ung i Hylte kommun Att vara ung i Hylte kommun 2 Fritid 4 5 Skola 6 7 Inflytande 8 9 Hälsa 11 Trygghet 12 13 Arbete & framtid 14 LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en enkät som innehåller runt 8 frågor

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Innehåll Inledning 3 Bakgrund.... 3 Uppdragets syfte och inriktning. 3 Metod. 4 Definitioner.... 4 Enkätresultat.. 4 Fritid 5 7 Hur mycket fritid har ungdomar... 5 Var träffas

Läs mer

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3 X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 3 YR5U3 Ungdomsenkäten LUPP Unga 13-16 år Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med mera.

Läs mer

SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP UNGDOMSENKÄTEN LUPP SKOLÅR 7 9 1 X SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP Årtal (skriv hela årtalet t.ex. 2010) 2 0 1 0 FRÅGOR OM: FRITID SKOLA POLITIK INFLYTANDE TRYGGHET HÄLSA ARBETE FRAMTID 2 UNGDOMSENKÄTEN

Läs mer

LUPP med fokus Osbeck

LUPP med fokus Osbeck LUPP med fokus Osbeck LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008 Resultat tfå från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 7 samt årskurs 1 på gymnasiet Förord öod De flesta människors vardag påverkas av beslut

Läs mer

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle Resultat från Lupp-undersökningen, lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ung i Gävle Lupp, som står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken, är en enkätundersökning som

Läs mer

Rättvik ATT VARA UNG I. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 år 8 grundskolan åk 2 gymnasiet

Rättvik ATT VARA UNG I. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 år 8 grundskolan åk 2 gymnasiet Röd C23 M93 Y85 K17 R169 G42 B43 Blå C94 M93 Y5 K1 R58 G58 B142 Guld C M33 Y55 K7 R193 G158 B119 ATT VARA UNG I Rättvik LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 12 år 8 grundskolan åk

Läs mer

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Syfte Bild av ungdomars levnadsvillkor i Karlskrona Hur förhåller sig Karlskrona kommuns satsningar - till de nationella

Läs mer

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP GVC5A15

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP GVC5A15 X Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 4 GVC5A15 Ungdomsenkäten Lupp Unga 16-19 år Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med

Läs mer

Att vara ung i LULEÅ. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 2014 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet

Att vara ung i LULEÅ. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 2014 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet Att vara ung i LULEÅ Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 14 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet INNEHÅLL 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande och politik 16 Hälsa och trygghet

Läs mer

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av UNG I MORA LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av Sonja Persson Mora kommun December 2007 Innehållsförteckning Förord 2 Kön, familj och boende 3 Fritid 3 Internationella

Läs mer

Att vara ung i. Bengtsfors. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2011 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet

Att vara ung i. Bengtsfors. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2011 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Att vara ung i Bengtsfors LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 11 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Innehåll 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 16 Hälsa och trygghet Framtid

Läs mer

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Lupprapport LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet 4 8 12 16 Innehåll Fritid Skola Inflytande Hälsa och trygghet Framtid och arbete INLEDNING

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

LUPP 2010. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken

LUPP 2010. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken LUPP 2010 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 INLEDNING...3 BAKGRUND... 4 Boende... 4 Sysselsättning... 5 FRITID... 5 Tid för fritid... 5 Intressanta saker

Läs mer

Att vara ung i Borås Stad

Att vara ung i Borås Stad Att vara ung i Borås Stad s LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 12 i Borås åk 8 grundskolan åk 2 gymnasiet Foto: Superstudio INNEHÅLL 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 18 Hälsa och trygghet

Läs mer

ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP UNGDOMSENKÄTEN LUPP ÅLDER 19 25 1 X ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP Årtal (skriv hela årtalet t.ex. 2010) 2 0 1 0 FRÅGOR OM: FRITID POLITIK INFLYTANDE TRYGGHET HÄLSA ARBETE FRAMTID 2 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

Läs mer

Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09

Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09 Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09 Foto: Arash Atri / Bildarkivet.se Omslagsfoto: August Åberg / Bildarkivet.se Lupp - en väg till ökad

Läs mer

Strömsunds Kommun. Grundskolans årskurs åtta. Fritid

Strömsunds Kommun. Grundskolans årskurs åtta. Fritid Strömsunds Kommun Strömsund är den nordligaste av länets kommuner och sträcker sig ifrån Östersunds kommun i söder till den västerbottniska och norska fjällvärden i norr. Kommunen är 10 600m² stor och

Läs mer

X Unga vuxna 19-25 år

X Unga vuxna 19-25 år X Unga vuxna 19-25 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 4 LKOJ4 Ungdomsenkäten LUPP Ålder 19-25 Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med

Läs mer

LUPP om Trygghet och hälsa

LUPP om Trygghet och hälsa LUPP om Trygghet och hälsa LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

LUPP I HÄRNÖSAND HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Härnösand åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling

LUPP I HÄRNÖSAND HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Härnösand åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling LUPP I HÄRNÖSAND HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING Ungdomar i Härnösand åsikter och attityder Rolf Dalin och Anton Askling FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box 3014

Läs mer

UNG I ESLOV. Lupp 2009

UNG I ESLOV. Lupp 2009 UNG I ESLOV Lupp 09 Fritid 4 Skola 7 Politik & inflytande 11 Hälsa & trygghet 17 UNG I ESLÖV - LUPP 09 Ansvarig utgivare: Peter Juterot Tel: 0413-62656 E-post: peter.juterot@eslov.se Arbete 24 Framtid

Läs mer

1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4

1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4 Landskrona stad i samarbete med studerande på Masters nivå vid Lunds universitet. Maj 2010 1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4 2. BAKGRUND... 4 2.1 Nationell ungdomspolitik... 4 2.2

Läs mer

Att vara ung i Ystads kommun

Att vara ung i Ystads kommun 212 Att vara ung i Ystads kommun Lupprapport Lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 211 i Ystads kommun åk 8 212-1-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 2 Inledning 4 Metod 5 Fritid 6 Skola

Läs mer

LUPP 2010. Sammanställning av LUPP enkät 2011-05-25 Version 3

LUPP 2010. Sammanställning av LUPP enkät 2011-05-25 Version 3 LUPP 2010 Sammanställning av LUPP enkät 2011-05-25 Version 3 Innehåll 1 BAKGRUND...3 2 FRITID...4 2.1 Hur mycket fritid har ungdomarna?...4 2.2 Fritidsutbudet...5 2.3 Här träffar man sina kompisar...5

Läs mer

LUPP I SUNDSVALL HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Sundsvall åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling

LUPP I SUNDSVALL HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Sundsvall åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling LUPP I SUNDSVALL HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING Ungdomar i Sundsvall åsikter och attityder Rolf Dalin och Anton Askling FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box 3014

Läs mer

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015-16-19 år

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015-16-19 år Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015-16-19 år Här har vi sammanställt vilka förändringar som gjorts i Lupp-enkäten 2015 jämfört med enkäten som gällde 2014. I vänster kolumn finns 2014 års enkät

Läs mer

Tjörns ungdomar 2011. LUPPEN Tjörns ungdomar på högstadiet och gymnasiet svarar på frågor om livet, framtiden och makten att påverka.

Tjörns ungdomar 2011. LUPPEN Tjörns ungdomar på högstadiet och gymnasiet svarar på frågor om livet, framtiden och makten att påverka. Tjörns ungdomar 2011 LUPPEN Tjörns ungdomar på högstadiet och gymnasiet svarar på frågor om livet, framtiden och makten att påverka. Förord 2011 deltog för första gången Tjörns kommuns ungdomar på högstadiet

Läs mer

LUPP om Inflytande. LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012. Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet. www.laholm.

LUPP om Inflytande. LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012. Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet. www.laholm. LUPP om Inflytande LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första gången

Läs mer

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN RESULTAT AV LUPP UNDERSÖKNINGEN I NÄSSJÖ 2014 LUPP 2014 Nässjö Kommun POPULÄRVERSION LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken: Populärversion

Läs mer

Ung i Ljusdal. Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Ljusdals kommun 2006

Ung i Ljusdal. Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Ljusdals kommun 2006 Ung i Ljusdal Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Ljusdals kommun 2006 Inledning Syfte och metod 3 Svarsfrekvens 3 Bakgrundsfakta Ljusdals kommun 3 Sammanfattande diskussion 4 Enkätresultat Bakgrund

Läs mer

Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen

Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen 2006 Kommunledningsförvaltningen Sammanfattning Östersunds kommun genomförde Ungdomsstyrelsens enkätundersökning LUPP hösten 2006. 530 ungdomar i årskurs

Läs mer

UNG I DALS-EDS KOMMUN

UNG I DALS-EDS KOMMUN 2007:13 UNG I DALS-EDS KOMMUN RESULTAT FRÅN ENKÄTUNDERSÖKNINGAR INOM PROJEKTET LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIK (LUPP) UTVÄRDERINGSENHETEN UPPSALA KOMMUNS GEMENSAMMA UTVÄRDERINGSRESURS Innehållsförteckning

Läs mer

Vad tycker Tjörns unga?

Vad tycker Tjörns unga? Vad tycker Tjörns unga? Kultur- och fritidsförvaltningen 2014-10-21 Tjörn Möjligheternas ö Innehåll 1 Bakgrund 3 2 Luppenkätens frisvar, årskurs 8 4 3 Återkoppling efter Luppen, årskurs 8 6 4 Luppenkätens

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad 2012

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad 2012 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad Elvir Mesanovic, elvir.mesanovic@landskrona.se Skanna QR-koden eller läs mer om Ung i Landskrona på landskrona.se Förord Undertecknad vill rikta

Läs mer

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29 X Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 5 HJTF29 Ungdomsenkäten Lupp Unga 16-19 år Till dig som ska fylla i enkäten Den här enkätundersökningen genomförs för att din NN ska få bättre kunskap om hur unga

Läs mer

UNGDOMSENKÄTEN LUPP KARLSTAD 2011 FÖR KARLSTADS KOMMUN AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2011

UNGDOMSENKÄTEN LUPP KARLSTAD 2011 FÖR KARLSTADS KOMMUN AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2011 UNGDOMSENKÄTEN LUPP KARLSTAD 2011 FÖR KARLSTADS KOMMUN AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2011 U N G D OM S E N K Ä TE N L U P P 2 0 1 1 SAMMANFATTNING BAKGRUND Karlstads kommun har den 7 november-7 december 2011

Läs mer

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN RESULTAT AV LUPP-UNDERSÖKNINGEN I NÄSSJÖ 2014 LUPP 2014 Nässjö Kommun LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Cecilia Helander, Enkätfabriken

Läs mer

LUNK 2014. Lunds ungdomsenkät. Resultat och slutsatser. Anja Ritzau Olle Nessow Barn- och skolförvaltning Lunds stad

LUNK 2014. Lunds ungdomsenkät. Resultat och slutsatser. Anja Ritzau Olle Nessow Barn- och skolförvaltning Lunds stad LUNK 2014 Lunds ungdomsenkät Resultat och slutsatser Anja Ritzau Olle Nessow Barn- och skolförvaltning Lunds stad Inger Aldrin Barn- och skolförvaltning Lund Öster Tor Ohlsson Anna Sigurgeirsdóttir Kultur-

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

RESULTAT AV LUPP-UNDERSÖKNINGEN I TANUM 2014 LUPP 2014. Tanums Kommun POPULÄRVERSION

RESULTAT AV LUPP-UNDERSÖKNINGEN I TANUM 2014 LUPP 2014. Tanums Kommun POPULÄRVERSION RESULTAT AV LUPP-UNDERSÖKNINGEN I TANUM 2014 LUPP 2014 Tanums Kommun POPULÄRVERSION Titel: Författare: Uppdragsgivare: Populärversion: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Cecilia Helander, Enkätfabriken

Läs mer

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN RESULTAT AV LUPP UNDERSÖKNINGEN I BURLÖV 2014 LUPP 2014 Burlövs Kommun LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Cecilia Helander, Enkätfabriken

Läs mer

Ung i Kungsbacka, 2010 Resultat från Lupp undersökningen 2010 gällande ungdomar i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet

Ung i Kungsbacka, 2010 Resultat från Lupp undersökningen 2010 gällande ungdomar i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet Ung i Kungsbacka, 2010 Resultat från Lupp undersökningen 2010 gällande ungdomar i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet Mars 2011 Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Kungsbacka

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Ung i Marks kommun, 2007. Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun

Ung i Marks kommun, 2007. Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun ÅR Ung i Marks kommun, 2007 Resultat gällande ungdomar i årskurs 8 från Lupp-undersökning 2007 Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun Innehåll Förord av Tommy

Läs mer

ungdomspolitiken 2011

ungdomspolitiken 2011 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2011 Högstadieungdomarna i Öckerö Kommun svarar på frågor om Hur de mår Vad de gör på fritiden Hur de trivs i skolan Sommar- och extrajobb Vad de vill ha för inflytande

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2011

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2011 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2011 Gymnasieungdomarna i Öckerö Kommun svarar på frågor om Hur de mår Vad de gör på fritiden Hur de trivs i skolan Sommar- och extrajobb Vad de vill ha för inflytande

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

Trelleborg. Att vara ung i. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Trelleborg år 3 gymnasiet 22-åringar bosatta i kommunen

Trelleborg. Att vara ung i. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Trelleborg år 3 gymnasiet 22-åringar bosatta i kommunen Att vara ung i Trelleborg LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i Trelleborg år 3 gymnasiet ingar bosatta i kommunen Innehåll 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 16 Öppna svar 18 Hälsa och

Läs mer

Ung i Rättvik 2010 killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid

Ung i Rättvik 2010 killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Ung i Rättvik 2010 killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Johanna Jansson & Helena Kåks Dalarnas forskningsråd, 2010 ISBN 978-91-86397-03-6 Dalarnas forskningsråd

Läs mer

StoraOms06Out.indd 1 2007-08-19 19:16:05

StoraOms06Out.indd 1 2007-08-19 19:16:05 06 StoraOms06Out.indd 1 2007-08-19 19:16:05 Maria har ordet Det här är Ludvika kommuns andra LUPP-rapport (LUPP 2006). Den första kom för ett år sedan (LUPP 2005). LUPP står för Lokal uppföljning av den

Läs mer

PROTOKOLL 2011-12-05. Till att jämte ordföranden justera protokollet utsågs Roland Isaksson.

PROTOKOLL 2011-12-05. Till att jämte ordföranden justera protokollet utsågs Roland Isaksson. PROTOKOLL 2011-12-05 1 Närvarande:Gerd Melin ordf. Liselotte Broberg Olle Tillquist Eva Lott Andersson Siv Bergström Kathrine Kahlman Kajsa Mattsson Karin Gabrielsson Henrik Svedberg Roland Isaksson Agnetha

Läs mer

Appendix till Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback

Appendix till Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback R A P P O RT F R Å N F O U J Ä M T 2010:7 Appendix till Lupp Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback Appendix till

Läs mer

LUPP om Fritid, arbete och framtid

LUPP om Fritid, arbete och framtid LUPP om Fritid, arbete och framtid LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har

Läs mer

LUPP 2014 Åk 7-9. Torben Stenberg, Folkhälsoplanerare 2015-01-26

LUPP 2014 Åk 7-9. Torben Stenberg, Folkhälsoplanerare 2015-01-26 LUPP 2014 Åk 7-9 Torben Stenberg, Folkhälsoplanerare 2015-01-26 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...sid 4 2 Inledning...sid 5 3 Metod...sid 5 4 Resultat...sid 6 4.1 Fritid...sid 6 4.2 Skola...sid

Läs mer

Gabrielsson, Karin Nilsson, Jonas

Gabrielsson, Karin Nilsson, Jonas TANUMS KOMMUN LUPP i Tanum Rapport om LUPPenkäten 2011 Gabrielsson, Karin Nilsson, Jonas Innehåll INLEDNING... 2 OM UNDERSÖKNINGEN... 2 OM KOMMUNEN... 3 RAPPORTENS RESULTAT... 5 FRITID... 5 SKOLA... 11

Läs mer

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI (Cole) Andel (endast för årskurs 9) B13_1 Ta ställning

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

Liv & Hälsa ung för alla

Liv & Hälsa ung för alla Liv & Hälsa ung för alla Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos elever i särskolan Metod- och resultatrapport från länsövergripande pilotstudie våren 2014. Kort version med diskussionsfrågor Inledning

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 1(18) Barn-ULF 2015-05-26 Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 Innehåll: Barn 10-18 år... 2 Barns arbetsmiljö och inflytande i skolan... 2 Barns ekonomi och materiella resurser... 4 Barns fritid och

Läs mer

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2 DROGVANE- UNDERSÖKNING 25 GYMNASIET ÅK 2 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning/bakgrund...3 Sammanfattning av resultat...4,5 Enkätfråga 4 Rökning...6 Enkätfråga 5 Rökning...7 Enkätfråga 6 Rökning...8 Enkätfråga

Läs mer

Ung i Härnösand. Resultat av LUPP-undersökningen 2006. Fritid Skola Politik Trygghet Hälsa Arbete - Framtid

Ung i Härnösand. Resultat av LUPP-undersökningen 2006. Fritid Skola Politik Trygghet Hälsa Arbete - Framtid Ung i Härnösand Resultat av LUPP-undersökningen 2006 Fritid Skola Politik Trygghet Hälsa Arbete - Framtid Anette Gustafsson Samhällsförvaltningen Härnösands Kommun Förord Under oktober månad 2006 genomförde

Läs mer

En dag i demokratins tecken Den 19 oktober 2011 Bohus Hallen

En dag i demokratins tecken Den 19 oktober 2011 Bohus Hallen En dag i demokratins tecken Den 19 oktober 2011 Bohus Hallen Inledning Onsdagen den 19 oktober 2011 genomfördes för andra gången En dag i demokratins tecken. Dagen var tänkt som en avslutning på Luppundersökningen

Läs mer

Tycker du att det stämmer att tjejer idrottar mer och att killar spelar mer data-/tvspel?

Tycker du att det stämmer att tjejer idrottar mer och att killar spelar mer data-/tvspel? Fritid Tycker du att det stämmer att tjejer idrottar mer och att killar spelar mer data-/tvspel? Lydia Ja, Jag tror att killar spelar mycket tv/ dataspel och tjejer sitter mer vid msn om de är vid datorn.

Läs mer

Ung i Malung-Sälen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid

Ung i Malung-Sälen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Ung i Malung-Sälen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Johanna Jansson & Helena Kåks Dalarnas forskningsråd, 2010-05-09 ISBN 978-91-86397-05-0 Dalarnas

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Rapport från Luppenkät 2014

Rapport från Luppenkät 2014 Att vara ung i Trollhättan Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Så här tycker 22% av unga mellan 19-25 år bosatta i Trollhättan! Rapport från Luppenkät 14 unga 19-25 år INNEHÅLL 4 Bakgrundsfaktorer

Läs mer

Innehåll. Foto: Peter Ahlbin

Innehåll. Foto: Peter Ahlbin Att vara ung i Malung-Sälens kommun LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 12 2 Innehåll Christin Löfstrand om vägen till ett bättre Malung-Sälen 3 Inledning 4 Sammanfattning 5 Fakta och förklaringar

Läs mer

UNG I DALS-ED 2010 Rapport från LUPP-enkäten

UNG I DALS-ED 2010 Rapport från LUPP-enkäten UNG I DALS-ED 2010 Rapport från LUPP-enkäten INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 2-3 SYFTE OCH METOD 4 SVARSFREKVENS OCH BORTFALL 5 ATT TÄNKA PÅ NÄR DU LÄSER RAPPORTEN 5 BAKGRUNDSFRÅGOR 5 FRITID 5-9 SKOLA

Läs mer

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 19-25 år

Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 19-25 år Skillnader mellan Luppenkäterna 2014 och 2015 19-25 år Här har vi sammanställt vilka förändringar som gjorts i Lupp-enkäten 2015 jämfört med enkäten som gällde 2014. I vänster kolumn finns 2014 års enkät

Läs mer

Alkohol & droger. Vad är din bild av läget i Linköping?

Alkohol & droger. Vad är din bild av läget i Linköping? Vad är din bild av läget i Linköping? Alkohol & droger Även om man själv inte kommit i kontakt med droger eller alkohol, har de flesta någon anhörig, en kompis eller känner någon annan som har det. Vi

Läs mer

LUPP 2007 Söderhamns Kommun

LUPP 2007 Söderhamns Kommun LUPP 2007 Söderhamns Kommun LUPP 2007 SÖDERHAMNS KOMMUN 1 LUPP 2007 SÖDERHAMNS KOMMUN 2 INLEDNING 4 SAMMANFATTNING 5 LUPP ÅR 8 8 BAKGRUND 8 FRITID 8 SKOLAN 11 SAMHÄLLSENGAGEMANG 14 TRYGGHET 17 HÄLSA 18

Läs mer

Ungdomar och trygghet. i Ljungby kommun. våren 2012

Ungdomar och trygghet. i Ljungby kommun. våren 2012 Ungdomar och trygghet i Ljungby kommun våren 2012 En sammanställning av gruppintervjuer med ungdomar i Ljungby kommun Bakgrund och genomförande Trygghetsundersökningen genomförs för att vi ska få en bild

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Resultat i korta drag från Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Januari 2009 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag

Läs mer

Unga 14. Hur mår ungdomarna?

Unga 14. Hur mår ungdomarna? Unga 14 Hur mår ungdomarna? Innehåll Bakgrund... 3 Resultat, UNGA 14... 5 Delaktighet och inflytande... 5 Ekonomiska och sociala förutsättningar... 9 Barns och ungas uppväxtvillkor... 12 Hälsa i skolan...

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen

Läs mer

X Unga vuxna 19-25 år

X Unga vuxna 19-25 år X Unga vuxna 19-25 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 5 HJTF11 Ungdomsenkäten LUPP Ålder 19-25 Till dig som ska fylla i enkäten Den här enkätundersökningen genomförs för att din NN ska få bättre kunskap om hur

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

Lupp. som pedagogiskt verktyg. Lärarhandledning för Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Mora kommun. Foto: Sam Lawson, Mora Bygdearkiv

Lupp. som pedagogiskt verktyg. Lärarhandledning för Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Mora kommun. Foto: Sam Lawson, Mora Bygdearkiv Lupp som pedagogiskt verktyg Foto: Sam Lawson, Mora Bygdearkiv Lärarhandledning för Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Mora kommun. 1 Innehållsförteckning Sid 3 Sid 4 Sid 5 Sid 6 Sid 7 Sid 8 Sid 9

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Om mig 2014 Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Rapporten innehåller resultat för grupper om minst fem elever. 1. Skola: (N=547)

Läs mer

ALE KOMMUN. Hur é läget? Lupp -07 har tagit pulsen på unga i Ale kommun

ALE KOMMUN. Hur é läget? Lupp -07 har tagit pulsen på unga i Ale kommun ALE KOMMUN Hur é läget? Lupp -07 har tagit pulsen på unga i Ale kommun Aleungdomar uppmanar: Ta enkäten på allvar Dunia Al-hashimi, 18, och Gillis Nielsen, 16, är goda föredömen för ungdomsinflytande i

Läs mer

Fritidsgårdsenkät Jönköping tonår 2013

Fritidsgårdsenkät Jönköping tonår 2013 Fritidsgårdsenkät Jönköping tonår 2013 2-årig cykel Undersökningen feb - mars 2013 Redovisa/dokumentera genomföra åtgärder nov dec 2014 Sammanställning av resultat april - maj 2013 Planera och förebereda,

Läs mer

Dialog Unga Lycksele 2010/2011

Dialog Unga Lycksele 2010/2011 Dialog Unga Lycksele /2011 1 INNEHÅLL 3 Inledning 4 LUPP 5 Sammanfattning 6 Politik och inflytande 8 Fritid 12 Skola 16 Trygghet och hälsa 19 Framtid 25 Förslag från ungdomskonferensen 2 INLEDNING genomfördes

Läs mer

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Att börja med Har du någon gång haft hög feber, ont i magen eller huvudvärk? Såklart du har, det har nästan alla. Då vet du hur trist det är att missa den där

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006 Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN Läsåret 5-6 Innehåll sidan Inledning 3 Sammanfattning 4 Vi som var med 6 Kost, fysisk aktivitet och BMI 7 Matvanor 8 Fysisk aktivitet i skolan och

Läs mer

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN RESULTAT AV LUPP-UNDERSÖKNINGEN I TANUM 2014 LUPP 2014 Tanums Kommun LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Cecilia Helander, Enkätfabriken

Läs mer

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet Sammanställning av enkäten Lust att lära åk 8 och åk 2 på gymnasiet VT - 2011 Barn- och ungdomssektorn (BUS) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metod... 4 Resultat... 6 Trivsel... 6 Trygghet...

Läs mer

Bakgrund 2. Syfte 2. Metod 2. Alkohol 3-4. Narkotika 4-5. Tobak 6-7. Hälsofrämjande miljöer 7-8. Trivsel, frånvaro och psykisk hälsa 8.

Bakgrund 2. Syfte 2. Metod 2. Alkohol 3-4. Narkotika 4-5. Tobak 6-7. Hälsofrämjande miljöer 7-8. Trivsel, frånvaro och psykisk hälsa 8. AN D T Rapport 215 Jenny Andersson ANDT Strateg, Karlshamns kommun 17 augusti 215 Innehållsförteckning Bakgrund 2 Syfte 2 Metod 2 Resultat Alkohol 3-4 Narkotika 4-5 Tobak 6-7 Hälsofrämjande miljöer 7-8

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Om mig 2014. Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Om mig 2014 Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Rapporten innehåller resultat för grupper om minst fem elever. 1. Skola: (N=479) (N=410) Djäkneparksskolan

Läs mer