Nämndkontor Kultur A.Magnusson. UNG 09 Ekerö kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nämndkontor Kultur A.Magnusson. UNG 09 Ekerö kommun"

Transkript

1 Nämndkontor Kultur A.Magnusson UNG 09 Ekerö kommun 1

2 Sammanfattning 3 Inledning.4 Genomförande.. 4 Bakgrund 5 Undersökningens resultat.5 Inflytande och delaktighet.5 Känner man till formerna för inflytande och delaktighet?..6 Anser man det vara viktigt att former för inflytande och delaktighet finns?..6 Vill man utöva inflytande?..6 Hur uttrycker unga sina politiska ståndpunkter?.7 Hur intresserad är unga av samhällsfrågor?...7 Får man utöva inflytande?...8 Hur många är medlemmar i en förening?....9 Rasism och främlingsfientlighet? 8 Fritid...8 Vad gör unga på sin fritid?..8 Kan man utöva sina intressen i kommunen?...9 Vilka är de vanligaste mötesplatserna?...9 Vad saknar man? 10 Analys 10 Inflytande och delaktighet 10 Fritid..12 Slutsatser om fortsatt arbete..14 2

3 Sammanfattning Följande studie är en uppföljning av de ungdomspolitiska målen; Ungdomar har verklig möjlighet till inflytande och delaktighet samt ungdomar har möjlighet till en aktiv fritid som antogs i Ekerö kommun Som ett led i arbetet med att skapa former för inflytande och delaktighet har kommunen skapat nya former för inflytande och delaktighet för ungdomar, vilka är ekonomiskt stöd till ungas egna initiativ samt Aktivitetsbyrå med en ungdomscoach som stöttar ungdomarna att själva arrangera och genomföra. Dessutom finns former för inflytande i skolorna i form av elevråd. Svaren visar att det är en relativt liten grupp av ungdomarna som känner till vilka möjligheter till delaktighet och inflytande de har i kommunen. En stor majoritet av ungdomarna anser dock att det är viktigt att dessa stödformer finns, även om man själv inte använder dem. Det är ca en femtedel av ungdomarna som själv vill arrangera aktiviteter genom Aktivitetsbyrån. Det är fler i gymnasieåldern är i grundskolan. Många ungdomar vill påverka frågor som är viktiga för ungdomar. Det är däremot en betydligt större grupp som vill påverka, än de som vill träffa politiker för att på den vägen påverka. En svaghet i möjligheten till inflytande är att många unga inte vet hur de ska göra, eller tycker att de har små möjligheter att föra fram sina åsikter till politiker. Det är fler äldre ungdomar som anser att politiker påverkar något i deras vardag, än i den yngre gruppen. Många ungdomar i grundskolan anser att de får vara med och påverka skolfrågor i liten utsträckning. Frågor där viljan att påverka är stor och tillåtelsen är liten är t ex schemaläggning, prov och läxor. Majoriteten av ungdomarna i grundskolan anser inte att elevrådet tar upp frågor som är viktiga för dem. Många ungdomar spenderar den mesta av fritiden genom att umgås med kompisar, antigen på webbforum eller möten. Flickorna träffar kompisarna i högre utsträckning och killarna umgås mer på webbforum. Det är betydligt vanligare att killar spelar dataspel än flickor. En slutsats att dra är alltså att killarna är mer datoraktiva. Det visar sig även genom att fler killar debatterar samhällsfrågor på nätet än flickor som istället manifesterar sina åsikter genom namninsamlingar och att bära pins. De vanligaste mötesplatserna för unga är; 1) hemmen, 2) ute, 3) på träningen, 4) på fritidsgården, vilket innebär att möten mellan unga i huvudsak sker utanför de offentliga mötesplatserna som föreningsliv och fritidsgårdar erbjuder. De flesta ungdomar har möjlighet att i någon mån utöva sina intressen i kommunen, antigen helt eller delvis. Det är fler yngre ungdomar som måste åka utanför kommunen för att delvis kunna utöva sina intressen. Det är vanligare att flickor måste lämna kommunen. Många ungdomar upphör att delta i någon organiserad fritidsverksamhet när de börjar gymnasiet. Det sker en kraftig ökning av killar som spelar i band i 3

4 gymnasieåldern. Denna ökning finns inte bland tjejerna. Eventuellt kan en förklaring till detta vara att tjejer saknar förebilder i andra tjejer som spelar i band. De vanligaste önskemålen på fritidsaktiviteter är i följande ordning; bad med motion och friskvård, caféer, idrottshallar, allaktivitetshus, dans-, drama- och musikmöjligheter. Det finns inga skillnader mellan könen eller åldersgrupperna. Inledning Hösten 2008 och i början av 2009 genomfördes en webbaserad undersökning för att ta reda på hur ungdomar anser det är att bo i Ekerö kommun. Syftet med undersökningen är att vara en del av uppföljningen av de ungdomspolitiska målen, samt få kunskaper om vilka möjligheter, attityder och intressen som unga i Ekerö kommun har i förhållande till några särskilda områden. Ungdomar inte har rösträtt, men däremot rättigheter att göra sin röst hörd och uttrycka behov och önskemål. Undersökningen syftar även till att samla ungas åsikter. Undersökningen täcker två huvudområden, vilka är; Inflytande och delaktighet och Fritid. Utifrån dessa huvudområden har en rad olika frågor formulerats. Många av frågorna är hämtade från Ungdomsstyrelsens nationella undersökning Lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Även specifika frågor som rör enbart Ekerö kommun har tagits med. Genomförande Samtliga ungdomar i åldern år, som är folkbokförda i kommunen fick ett brev skickat till sig under hösten 2008, där de ombads gå in på en webbadress och besvara en enkät. Samtliga skolor med skolår 6-9 ombads låta sina elever besvara enkäten på skoltid som en del i sin SO undervisning. Att låta gymnasieeleverna besvara enkäten på skoltid hade varit att föredra, men då kommunens gymnasieelever finns fördelade på 75 gymnasieskolor ansågs det inte möjligt. För att göra enkäten intressant att besvara fanns möjligheten att vinna en mediaspelare. En svaghet i undersökningen är att av den yngre gruppen elever har endast elever som går i skolor i kommunen deltagit. Anledningen till detta upplägg var att tilltron till skolornas möjlighet och vilja till deltagande var högre, än vad som visade sig i praktiken, vilket resulterade i en lägre svarsfrekvens än förväntats. Svarsfrekvens uppgick till totalt 535 personer. Det motsvarar 38 % av gruppen åringar och 18 % av gruppen åringar. Det största bortfallet finns i den äldre gruppen. Även om svaren från de äldre ungdomarna inte kan generaliseras till att gälla hela den gruppen så visar svaren ändå vad denna specifika grupp svarat. Det innebär att vi har statistik som är mer generaliserbar på den yngre gruppen än den äldre. På en del av frågorna finns möjlighet att göra jämförelser med andra kommuner som genomfört Ungdomsstyrelsens LUPP undersökning (Lokal uppföljning av ungdomspolitik). Dessa frågor är markerade med en stjärna. I jämförelser med övriga kommuner som genomfört LUPP - undersökningen har Ekerö kommuns ungdomar i åldern år, i betydligt högre utsträckning svarat att de är 4

5 intresserade av samhällsfrågor. Det kan indikera att det är kommunens samhällsintresserade åringar som valt att besvara enkäten. Dock finns ytterligare två bortfallsfaktorer att ta hänsyn till. De flesta svaren i gruppen år kommer från elever i årskurs 8, vilket gör att slutsatserna som dras måste beaktas med hänsyn till det. De flesta av de svarande är elever från Tappströmsskolan. Svaren utgörs till största delen av unga bosatta framförallt i Ekerö tätort och därefter Stenhamra, vilket är naturligt då flest unga är bosatta där. Det påverkar dock resultaten, framförallt svaren om möjlighet att utöva sina intressen i kommunen. Svaren har eventuellt sett annorlunda ut om fler från Adelsö, Munsö och Färingsö svarat. Inför kommande års undersökningar ska andra sätt att få unga svara på enkäten prövas. Ett sätt är att använda ungdomsforum på Internet som arena för undersökning. Bakgrund 2005 antog Kommunfullmäktige i Ekerö kommun de ungdomspolitiska målen. Målen ska vara vägledande i det ungdomspolitiska arbetet i kommunen. Målen är; 1) Unga har verklig möjlighet till inflytande och delaktighet, 2) Ungdomar har rätt att leva i en miljö som främjar hälsan, 3) Ungdomar har insikter om och omfattas av demokratiska värderingar, 4) Ungdomar har möjlighet till en aktiv fritid. För att nå dessa mål har en rad olika verksamheter och aktiviteter inrättats. Undersökningens resultat Inflytande och delaktighet Inflytande och delaktighet brukar framhållas som två av de mest grundläggande förutsättningarna för både demokrati och välmående. Barnkonventionen understryker vikten av barn och ungas möjlighet till inflytande och delaktighet i ett samhälle. Ungdomar under 18 år har inte möjlighet till politiskt deltagande genom sin rösträtt. Däremot har de möjlighet till medborgerligt deltagande genom att vara delaktig i en förening, någon organisation i det civila samhället eller på annat sätt direkt påverka sin vardag och miljö, t ex genom att arrangera aktiviteter för sig själv och andra. Ekerö kommun har konkretiserat ungas möjlighet till inflytande och delaktighet genom olika ekonomiska stödmöjligheter till ungas egna initiativ samt inrättat en Aktivitetsbyrå, med personligt stöd till ungdomar som vill genomföra fritidsaktiviteter och arrangemang. Samtliga grundskolor har även elevråd. Det finns även en ungdomspolitisk arbetsgrupp bestående av politiker från beställarnämnderna med uppgift att vara en kontaktlänk mellan politiker och ungdomar. Föreningsaktivitet har många fördelar både för individen och för samhället i stort. På individnivå brukar det framhållas att föreningsaktivitet ger möjligheter till identitetsskapande, informellt lärande, skapa förståelse för andra och möjligheter till inflytande och delaktighet. 5

6 Den svenska demokratin har rötter i föreningslivet och föreningslivet utgör fortfarande en bas för demokratins funktion. Föreningslivet utvecklar särskilda förutsättningar för den representativa demokratin genom att vänja och träna väljarna vid att gemensamt värdera, argumentera och fatta beslut. De organiserar också en mångfald av politiska, ekonomiska och sociala intressen. Det finns alltså många viktiga aspekter med ett utbrett föreningsliv i ett samhälle. Så svarade ungdomarna Känner man till formerna för inflytande och delaktighe? Det är en relativt liten grupp ungdomar som känner till kommunens stödformer för ungas inflytande och delaktighet, vilka är Aktivitetsbyrån med ungdoms coachen och ekonomiskt stöd till aktiviteter. Det var dock fler som kände till det ekonomiska stödet (33 %) än ungdomscoachen (18 %). Det är även fler i den yngre ungdomsgruppen som kände till båda formerna av stöd. Nästan samtliga ungdomar (97 %) i den yngre gruppen känner till att skolan har ett elevråd. (Frågan ställdes inte till gymnasieeleverna). Däremot vet inte eller anser inte majoriteten av ungdomarna att elevrådet tar upp frågor som är viktiga för dem (65 %). En stor grupp ungdomar (44 %) känner inte till vilka möjligheter de har att föra fram sina åsikter till politikerna. 38 % anser att de inte har några, eller tycker sig ha små möjligheter. En mindre grupp unga (18 %) anser att de har mycket eller ganska stora möjligheter att för fram sina åsikter till politiker. Det är däremot fler i den yngre gruppen som anser sig ha ganska eller mycket stora möjligheter (22 %) i jämförelse med den äldre (12 %). Anser man det vara viktigt att former för inflytande och delaktighet finns? Även om många inte kände till ungdomscoachen och det ekonomiska stödet för fritidsaktiviteter så anser en stor majoritet (90 %) av ungdomarna att det är viktigt att dessa stödformer finns. Det finns även ett stort stöd bland unga för att unga och politiker och tjänstemän möts. 74 % av alla svarande ansåg det vara mycket eller ganska viktigt att unga och politiker möts. Däremot är det inte lika många som själv kan tänka sig delta på sådana möten. I jämförelse med andra kommuner som deltagit i LUPP- undersökningen anser unga i Ekerö kommun i högre utsträckning att det är viktigt att unga och beslutsfattare möts. Vill man utöva inflytande? Det är fler ungdomar i gymnasieåldern (25 %) som vill utöva inflytande och delaktighet genom att själva arrangera egna aktiviteter än i grundskolan (17 %). 6

7 De flesta ungdomarna (40 %) vill påverka frågor som är viktiga för ungdomar i kommunen. Övriga 39 % vet inte om de vill, och 20 % vill inte påverka. Det är fler i den äldre gruppen (45 %) som vill påverka ungdomsfrågor än i den yngre (36 %). De som inte vill påverka har angett som skäl att man inte är intresserad (33 %), att man inte har tid (24 %), att man kan för lite om hur man gör för att påverka (19 %) och att man inte tror det spelar någon roll (14%). Det är fler i den äldre gruppen som inte har tid (34 %) i jämförelse med den yngre gruppen (24 %). Det är också fler i den äldre gruppen som svarat att de kan för lite om hur man påverkar (29 %) i jämförelse med den yngre gruppen (19 %). På frågan om man vill träffa politiker och tjänstemän för att diskutera ungdomsfrågor har 28 % svarat ja, 38 % har svarat att man inte vill och övriga 34 % vet inte. Det är ungefär lika stor andel (26 %) unga i den yngre som i den äldre gruppen (29 %) som vill träffa politiker. Ungdomarna hade även möjlighet att lämna sina kontaktuppgifter för att bli kallade till ett eventuellt möte med tjänstemän och politiker. I den äldre gruppen lämnade ca 15 % sina uppgifter och i den yngre gruppen 7 %, vilket motsvarar totalt 55 stycken ungdomar (38 st i den äldre gruppen och 17 st i den yngre). I jämförelse med kommuner som genomfört LUPP så är det i övriga riket ca 32 % av den äldre ungdomsgruppen som vill träffa beslutsfattare och 29 % i den yngre gruppen. Det innebär att det är en något mindre andel Ekeröungdomar som vill träffa politiker och tjänstemän än i övriga riket. Hur uttrycker unga sina politiska ståndpunkter? Det vanligaste sättet för unga att uttrycka eller arbeta för en förändring är att skriva på en namninsamling (52 %). Det näst vanligaste är att bära en pin (20 %) som uttrycker en åsikt och det tredje vanligaste sättet är att debattera och dela information på Internet (15 %). Däremot är det färre ungdomar som tagit kontakt med en politiker (10 %) men 25 % kan tänka sig att göra det. Det är betydligt fler i den äldre gruppen som tagit kontakt och kan tänka sig att göra det. Det finns inga skillnader mellan åldersgrupperna. Däremot så är det fler tjejer som skrivit på namnlistor och burit pins. Killarna är mer aktiva på Internet. Få har varit medlemmar i ett politiskt parti (5 %). Däremot är det fler som kan tänka sig vara det (15 %). Det är betydligt fler i den äldre gruppen (20 %) som kan tänka sig vara medlem i ett politiskt parti i jämförelse med 7 % i den yngre gruppen. Det finns inga könsskillnader. Hur intresserad är unga av samhällsfrågor? Det är totalt ca 55 % av Ekerö kommuns ungdomar som är mycket eller ganska intresserad av samhällsfrågor. I den äldre gruppen är det hela 72 % av de svarande som uppgett att de är mycket eller ganska intresserad av samhällsfrågor. I den yngre gruppen är motsvarande siffra 38 %. 7

8 I jämförelse med andra kommuner som genomfört LUPP undersökningen så är det en betydligt högre andel ungdomar i Ekerö kommun som är mycket eller ganska intresserad av samhällsfrågor. Får man utöva inflytande? Svaren visar att en stor majoritet av grundskoleleverna anser sig få vara med och bestämma i ganska eller mycket liten omfattning. De områden där skillnaden mellan önskan och tillåtelsen att påverka är störst är proven, schemat och läxorna. Det är skolverksamhet som påverkar ungdomarnas liv utanför skolan. I jämförelse med kommuner som genomfört LUPP undersökningen följer Ekerö kommuns ungdomar samma svarsmönster när det gäller inflytande i skolan. Rasism och främlingsfientlighet 47 % av alla åringar som svarat anser sig ha märkt av rasism eller främlingsfientlighet väldigt eller ganska mycket. 52 % anser sig ha märkt rasism eller främlingsfientlighet ganska eller väldigt lite. Ungdomsgruppen är polariserad i frågan. Den polariseringen märks tydligt mellan unga bosatta i Ekerö och Färingsö. Det är dubbelt så många bosatta i Färingsö som anser sig ha märkt rasism och främlingsfientlighet väldigt eller ganska mycket (80%) i jämförelse med Ekerö (39%). Fritid Fritiden har många olika betydelser. Den kan ge människor möjlighet till olika aktiviteter som kan ge värdefulla erfarenheter och upplevelser. Fritidsaktiviteter har också en särskild betydelse för människor eftersom den sker utifrån egna val, till skillnad från arbete och skola. En aktiv fritid kan även ha en funktion som ger positiva effekter på andra områden i livet, som hälsa, integration, delaktighet och jämställdhet. I kommunens ungdomspolitiska mål understryks vikten av fortsatt breddning av möjligheter till fritidsaktiviteter för ungdomar. Vad gör unga på sin fritid? Det vanligaste sättet att spendera sin oorganiserade fritid på är 1) umgås med kompisar (antigen via nätet eller i möten), 2) lyssna på musik, 3) tittar på tv, 4) spela dataspel, 5) läser böcker/tidningar, 6) motionerar (utan klubb). Flickorna träffar kompisarna i betydligt högre utsträckning (87 %) i jämförelse med pojkarna (64 %). Flickorna lyssnar också i högre utsträckning på musik (78 %) i jämförelse med killarna (64 %). Tjejerna läser böcker och tidningar i högre utsträckning (31 %) i jämförelse med killarna (23 %). Det är å andra sidan vanligare att killarna chattar med kompisar (61 %) i jämförelse med tjejerna (46 %). Den största könsskillnaden när det gäller spontana och oorganiserade fritidssysselsättningar är dataspelandet. 69 % av killarna spelar dataspel mot 17 % av tjejerna. Andra könsskillnader som framkommet är bland de som spelar musikinstrument eller sjunger. Det sker en kraftig ökning av killar som själva spelar musik eller sjunger från grundskolan (14 %) till gymnasieåldern (25 %). Denna kraftiga ökning finns inte bland flickorna, 12 % av flickorna i grundskolan spelar musik mot 15 % i gymnasieåldern. 8

9 Av ungdomarna i åldern år har 44 % besökt fritidsgården minst en gång den senaste månaden (frågan ställdes inte till den äldre gruppen). En grupp på 20 % är frekventa gårdsbesökare med 6 besök eller mer under den senaste månaden. Hur många är medlemmar i en förening? 52 % av alla åringar som svarat är medlem i någon slags förening, i eller utanför Ekerö kommun. 42 % av alla som svarat är medlemmar i en förening i Ekerö. 16 % är medlem i någon annan förening och övriga 42 % är inte medlem i någon förening alls. Det är fler ungdomar i den yngre gruppen som är föreningsmedlemmar (68 %) än i den äldre gruppen (48 %). Detta gäller även för medlemskap i Ekeröförningar där 46 % av den yngre gruppen är medlem i en sådan förening och 37 % av den äldre gruppen. I en undersökning från SCB 2005, utförd på uppdrag av Stockholm stad framgår att 52 % av eleverna i ålder år i Stockholm är föreningsaktiva och 46 % i åldrarna år. Kan man utöva sina intressen i kommunen? Man kan säga att ca 70 % av de som svarat har möjlighet att utöva sina intressen i kommunen, helt (36 %) eller delvis (36 %). Det finns däremot påtagliga könsskillnader. 41 % av pojkarna kan helt utöva sina intressen i kommunen i jämförelse med 32 % av flickorna. De intressen som flickor och pojkar uppgett att de måste lämna kommunen för att kunna utöva är framförallt simning. Det finns också påtagliga skillnader mellan åldersgrupperna. Av de äldre ungdomarna har 40 % helt möjlighet att utöva sina intressen i kommunen och 33 % av de yngre. De allra flesta ungdomar som inte kan utöva sina intressen i kommunen skulle göra det om möjlighet fanns. Däremot finns det även en grupp som ändå skulle välja att utöva sitt intresse utanför kommunen om möjlighet fanns. Den gruppen är större bland gymnasieelever. Vilka är de vanligaste mötesplatserna? De vanligaste mötesplatserna är hemma (59 %), ute (53 %), på nätet (52 %) eller på träningen (33 %) och fritidsgården (21 %). Killarna träffar sina vänner hemma (65 %) i högre utsträckning än flickorna (53 %). Killarna har även uppgett att de träffar sina kompisar på träningen (44 %) i högre utsträckning än tjejerna (22 %). Flickorna å andra sidan har uppgett att de träffar sina kompisar på fritidsgården i högre utsträckning (30 %) mot killarna (10%). I jämförelser med andra kommuner som gjort LUPP undersökningen framkommer att mönstret för mötesplatserna ser lika ut i dessa kommuner. 9

10 Vad saknar man? De vanligaste önskemålen i den yngre gruppen på fritidsaktiviteter är i följande ordning; bad med motion och friskvård (65 %), caféer (47 %), idrottshallar (43 %), Fritidsgårdar och allaktivitetshus (32 %), möjlighet att utöva drama, dans och musik (23 %). Det finns inga skillnader i prioriteringsordningen mellan åldersgrupperna. Analys Inflytande och delaktighet Att många unga inte kände till Aktivitetsbyrån och Ungdomscoachen är inte konstigt med tanke på att verksamheten endast funnits i några månader när undersökningen genomfördes. Men detta visar på vikten av att marknadsföra Aktivitetsbyrån. Betydligt fler kände till de ekonomiska stödformerna till egna initiativ. Det visar att det tar en viss tid för olika verksamheter att bli kända och även utnyttjade. Skolorna i kommunen fungerar som informationsspridare om dessa verksamheter till sina elever. Likaså finns information om verksamheten på fritidsgårdarna. Vikten av ett nära samarbete med skolor, fritidsgårdar och Kulturskolan blir tydlig för att realisera och nå ut till fler ungdomar i inflytande och delaktighetsarbetet. En stor brist i inflytandearbetet som blivit tydlig är att en stor del av grundskolans elever inte anser att elevrådet tar upp frågor som är viktiga för dem, vilket är elevrådens roll. Elevråden är också en träning i demokratiska beslutsformer och en möjlighet för eleverna att organisera sig och utnyttja sina rättigheter men även att bli införstådda i sina skyldigheter. Det är tydligt att det finns en okunskap i hur man får elevråden att fungera som det är tänkt. För att detta ska fungera behöver det klargöras vilka beslut och frågor som kan överlämnas åt eleverna och vilka frågor / beslut eleverna kan vara delaktiga i och vilka frågor och beslut vuxna / skolledning måste ansvara över. Samma princip måste gälla när eller om unga inbjuds att vara delaktig i den kommunala beslutsprocessen. Resultaten visar att elever i åldern år anser sig ha små möjligheter att påverka frågor i skolan som är viktiga för dem, som prov, läxor och scheman. Från senaste drogvaneundersökningen 2008 framgår att den psykiska ohälsan har ökat bland flickorna i Ekerö kommuns skolor. Det är väl känt att stress är en faktor som bidrar till psykisk ohälsa. En känd stressreducerande faktor är möjligheten att påverka sin situation. Möjligheten till elevinflytande är lågt i grundskolorna enligt eleverna. Drogvaneundersökningen 2008 visade samma resultat. Det behöver tydliggöras hur ungas inflytande och delaktighet kan kombineras med skolans krav på att uppnå mål samt organisera undervisningen för elever och personal De flesta unga känner inte till vilka möjligheter de har att föra fram sina åsikter till politikerna vilket också visar på en demokratisk svaghet. Det finns även en grupp unga som väljer att inte påverka ungdomsfrågor eftersom de inte vet hur man gör. Detta visar tydligt på vikten av att öka kunskapen inom detta område. Det innebär 10

11 också att det finns en utvecklingspotential i ungdomsgruppen bland de som vill påverka ungdomsfrågor. Studien visar att ungas samhällsengagemang och intresse för samhällsfrågor ökar i de senare tonåren. I de tidiga tonåren upptar puberteten och kompisrelationer mycket fokus. Detta bör man även ta hänsyn till i utformandet av inflytandeformer (utöver elevråden) för unga genom att lägga mer krut på den äldre gruppen. Det samma kommer till uttryck i viljan att själv arrangera aktiviteter. Där fler gymnasieungdomar vill arrangera själva. De områden som grundskoleelever önskade få inflytande över är de områden där de har minst möjlighet att påverka (läxor, prov och scheman). Intressant är att andelen unga som vill påverka ungdomsfrågor i kommunen är betydligt större än den grupp som vill träffa politiker och tjänstemän för att på det viset påverka. Möjligtvis lockar inte den demokratiska / byråkratiska beslutsformen en stor grupp ungdomar. Tonårsperioden utmärks av ombytlighet, man provar olika roller och vägar, där frågor att engagera sig i varierar. Innan en fråga har hunnit igenom den lokaldemokratiska beslutsprocessen och blivit genomförd i praktiken kan frågan ha förlorat intresse hos de unga som driver den. Det är tydligt att ungdomar behöver andra former än den traditionellt kommunalpolitiska för att vilja / kunna påverka. Däremot finns en grupp unga som vill träffa politiker / tjänstemän för att påverka och resultaten visar även att 20 % av den äldre ungdomsgruppen kan tänka sig vara medlem i ett parti. Detta borde indikera på att det finns ett medlemsunderlag till ungdomsförbund i kommunen eller potential till ett ungdomsråd. Ungas vanligaste sätt att påverka eller arbeta för en förändring är namnlistor, bära pins och debattera på Internet. I stödet som Ungdomscoachen ger ingår även att skapa förståelse bland ungdomarna för hur kommunala beslut fattas och vilka rättigheter och skyldigheter en samhällsmedborgare har. Upplägget är sådant att ungdomarna själva måste ta ansvar för det som ska göras, redovisa ekonomi och hur de har tänkt genomföra allt praktiskt. Aktivitetsbyrån spelar en viktig roll för ungas möjlighet till inflytande inte bara genom att de får möjlighet att genomföra arrangemang och aktiviteter. Aktivitetsbyrån är även en ingång för kommunen till den äldre ungdomsgruppen som tidigare saknats. Verksamheten ger kommunen möjlighet att knyta upp en ungdomsgrupp till sig som även kan utvecklas till att fungera som referensgrupp i olika frågor. En utmaning är att generationsanpassa vägarna till inflytande och delaktighet genom att utnyttja webben och den digitala världen i högre utsträckning än vad som idag görs. Dubbelt så många ungdomar från Färingsö har svarat att de i hög grad har märkt av rasism i jämförelse med Ekerö. Eventuellt förekommer rasistiska uttryck och tendenser i högre utsträckning i Färingsö. Ytterligare en faktor som kan ha påverkat svaren i denna riktning är att det under ett antal år pågått ett arbete mot 11

12 främlingsfientlighet i Stenhamra, dels i regi av Uppgårdsskolan men även i regi av ungdomsföreningen Ungdomar mot rasism. Detta kan ha ökat medvetenheten och uppmärksamheten kring problemet i Stenharma, vilket inte skett i Ekerö tätort i samma utsträckning. Fritid Den största delen av ungas fritid spenderas tillsammans med kompisar, vilket är naturligt under tonårsperioden. En stor del av tiden spenderas åt att sitta vid datorn, lyssna på musik, titta på tv eller spela dataspel. Det är tydligt att ungdomar är stora mediakonsumenter. Media är en tydlig påverkanskraft för ungdomsgruppen. Som en sådan blir media även en normförmedlare. Ekerö kommun har en hög andel föreningsaktiva ungdomar, vilket är speciellt tydligt i åldersgruppen år. I jämförelse med Stockholm så har Ekerö en betydligt högre andel föreningsaktiva ungdomar i denna ålder. En förklaring till detta kan vara den relativt knappa tillgången till nöjen som bio, shopping, museum eller andra mötesplatser som konkurrera med föreningsverksamhet. Den höga andelen föreningsaktiva ungdomar är en viktig skyddsfaktor för utanförskap. Däremot har Ekerö inte högre föreningsaktivitet än Stockholm bland gymnasieeleverna. Det framkommer i undersökningen att många ungdomar upphör med föreningsaktivitet under gymnasietiden, vilket inte skiljer sig ifrån nationella undersökningar gjorda på området. Det finns flera tänkbara förklaringar till detta. En är att skolan kräver mer tid under gymnasietiden, en annan att det är en naturlig period i ungas liv att frigöra sig från invanda mönster och testa nya saker samt att behovet av frihet ökar under tonårsperioden. Ofta saknas det möjligheter att idrotta inom föreningslivet på en lägre nivå i de högre åldrarna vilket kan tilltala de unga som inte vill satsa helhjärtat på sin idrott. Det finns ofta inte heller möjligheter för ungdomar att börja idrotta efter en viss ålder. I Ekerö kommun har föreningarna framförallt svårigheter att expandera sin verksamhet då anläggningar och lokaler saknas. Ytterligare en förklaring är att unga som regel är föreningsaktiva i ca 6 år (U. Blomdahl). Börjar man tidigt så slutar man tidigt. I dag börjar många barn idrotta före 6 års ålder vilket gör att de också slutar runt 12 års ålder. Det talas om att idrotten barnifieras. Resultaten från denna undersökning visar att det är fler flickor som besöker fritidsgården generellt samt fler flickor som utgör de mest frekventa gårdsbesökarna. Detta resultat skiljer sig från annan statistik som finns kring gårdsbesökare i kommunen. Fritidsgårdarnas egen statistik visar att det är övervägande pojkar som generellt sett besöker gården samt utgör den frekventa gruppen gårdsbesökare. Likaså i den senaste drogvaneundersökningen från våren 2008 visade att det är betydligt fler pojkar som är gårdsbesökare. En bortfallsanalys av de svarande visar att det är flest elever från Tappströmskolan som svarat och färre från Träkvista och Ekebyhovskolan. Enligt fritidsgården i Träkvista går deras besökare huvudsakligen i Träkvista och Ekebyhovsskolan. Det innebär att svaren på frågan förmodligen fördelat sig annorlunda och bli mer rättvisande om fler elever från dessa skolor deltagit i undersökningen. Utgångspunkten är att fritidsgårdsbesökarna generellt utgörs av pojkar i högre utsträckning än flickor. 12

13 Mötesplatser När det gäller mötesplatser så framkommer att den vanligaste platsen att träffa sina vänner är i hemmiljö, (även möten på näten är inkluderade). Därefter är den vanligaste platsen ute. Det innebär att mötena mellan unga, huvudsakligen sker utanför de offentliga mötesplatserna som föreningsliv och fritidsgård erbjuder. Dessa utgör endast en liten del av mötesplatserna för unga. Av de två offentliga mötesplatserna är träningen den vanligaste, vilket förmodligen hänger samman med den höga andelen föreningsaktiva ungdomar. Därefter kommer fritidsgården. Det är samma andel (20 %) som uppgett att de besöker fritidsgården frekvent, som de som uppgett att fritidsgården är deras vanligaste mötesplats (21 %). Antagligen är det den frekventa gårdsbesökaren som angett att gården är den vanligaste mötesplatsen. Dessa resultat stärker uppfattningen att de frekventa gårdsbesökarna ofta inte har andra fritidsaktiviteter som erbjuder möjliga mötesplatser, vilket gör det angeläget att fritidsgården är mötesplatser med bra innehåll. Värt att uppmärksamma är att den näst vanligaste mötesplatsen för unga är ute, vilket troligtvis innebär i och runt centrum, på spontanidrottsplatser, skolgårdar, bensinmackar, badplatser och andra spontana samlingsställen. Samtidigt så är caféer det näst vanligaste som efterfrågas (efter badhus med friskvård). Det borde innebära att det finns ett stort besöksunderlag till ett café / aktivitetshus. Möjlighet till aktiv fritid En relativt stor grupp (70 %) av samtliga svarande har angett att de har möjlighet att utöva sina intressen i kommunen, helt eller delvis. Av dessa är det dock hälften (36 %) som måste lämna kommunen för att utöva något intresse. Det innebär att 36 % av ungdomarna helt tillfredsställs av det fritidsutbud som finns i kommunen. Resultaten visar att det är fler pojkar som helt kan utföra sina intressen i kommunen än flickor, vilket kan tyda på att pojkarna har större möjligheter att utöva sina intressen i kommunen. Svaren måste dock tolkas med försiktighet. Det är uppenbart att flera ungdomar har tolkat och svarat på frågan, inte utifrån hur de uppfattar det faktiska fritidsutbudet i kommunen, utan mer utifrån om det passar eller är möjligt för dem att delta. T ex har flera uppgett att de inte kan rida eller löpträna i kommunen. Eftersom de flesta svaranden bor i tätorterna borde inte avstånd till aktiviteterna utgöra en omöjlighet till att kunna delta. Däremot hade utbudet på fritidsaktiviteter eventuellt skattats lägre om fler från kommunens ytterområden svarat. Ekonomiska begränsningar kan självklart avgöra ifall man kan delta i vissa fritidsaktiviteter eller inte. Syftet med frågan var dock att få en uppfattning om fritidsutbudet i kommunen motsvarar ungas intressen och behov. Resultaten visar även att det är fler i den äldre gruppen som helt kan utöva sina intressen i kommunen än i den yngre. Förklaringen till detta kan vara att de yngre ungdomarna har fler intressen som de utövar och därför behöver åka utanför 13

14 kommunen för att utöva dem. Inte att utbudet bättre svarar mot den äldre gruppens behov och intressen. En påtaglig ökning finns bland killar som väljer att bilda egna band när de går på gymnasiet. Trots att svarsunderlaget bland gymnasieungdomar är relativt lågt finns det andra saker som kan tala för att det rör sig om en ökande trend. Ungdomsföreningen EFA har sedan ett par år genomfört livebandsspelningar i Träkvista fritidsgård där lokala band kunnat spela. Ungdomsföreningen Repet, driver sedan några år en replokal i Ekebyhovsskolan och Stenhamra fritidsgård. Kulturskolan har startat en verksamhet i Uppgårdsskolan som heter Öppen Scen där lokala band får möjlighet att visa upp sig för publik. Vid dessa tillfällen är det många som vill spela för publik. Sammantaget är det möjligt att dessa verksamheter bidragit till att skapat en bandkultur i kommunen. Däremot finns ingen påtaglig ökning av bandspelande flickor i gymnasiet. Två förklaringar till detta kan vara att de saknar förebilder i andra tjejband samt har ett större avstånd till tekniken som krävs. Slutsatser om fortsatt arbete Detta är den första undersökningen och deluppföljning av de ungdomspolitiska målen. Den visar på att det krävs fler insatser för att utveckla inflytande för unga. Inriktningen på kommunens fortsatta arbete med att öka ungas inflytande och delaktighet samt möjligheten till en aktiv fritid för ungdomar styrs delvis utifrån resultatet från denna undersökning. Andra källor för inriktningen på det fortsatt arbetet är; drogvaneundersökningen 2008, synpunkter och åsikter från andra fritidsaktörer (föreningsliv, kommunala och kommersiella aktörer) som varit i dialog med beställarkontoret, samt planen för ungas fritid och de ungdomspolitiska målen. Inflytande och delaktighet Ett intensifierat arbete för att utveckla former för ungas inflytande behöver göras där politikerna på ett tydligare sätt måste göras delaktiga. Ett sätt är att skapa möten mellan unga och politiker i dialogcaféer eller ungdomsråd. Ytterligare ett sätt är att skapa digitala former för ungas inflytande genom webbaserade forum. Då flera ungdomar inte vet hur man gör för att påverka och utöva inflytande behöver denna kompetens ökas hos unga. Detta kan göras genom workshops och seminarier. Sveriges ungdomsråd kan anlitas för att arbeta med frågan. Aktivitetsbyrån är för närvarande stommen i arbetet med ungas inflytande för ungdomar i åldern år. Det är tydligt att många av den äldre gruppen inte kände till verksamheten. Aktivitetsbyrån behöver därför fortsätta att marknadsföras på forum där unga befinner sig och synas där unga är. 14

15 Inflytande i skolan är en eftersatt fråga i kommunen visar resultaten från undersökningen Ung -09 och Drogvaneundersökningen Ett konkret arbete med ungas inflytande påbörjas i skolorna under HT -09 genom ett kulturpedagogiskt arbete. En särskild metod för detta är under framarbete. Inflytandefrågan är även en fråga som påverkar elevhälsan och bör vara en del i det pågående PRISMA-arbetet. Fritid Att skapa fler mötesplatser för unga är ett uppdrag kulturkontoret har. Behovet av fysiska lokaler framträder som allt mer angeläget och akut för att kunna fortsätta utveckla verksamheter runt ungas inflytande och delaktighet samt ungas möjlighet till en aktiv fritid. En inriktning på arbetet är därför att driva på utvecklingen av ungdomslokaler. Det är fortsatt viktigt att skapa och intensifiera samverkan mellan alla fritidsaktörer som är aktiva i kommunen. Ett sådant arbete är påbörjat genom Aktivitetsbyråns samverkan med Studiefrämjandet, Studieförbundet vuxenskolan, ungdomsföreningar och andra föreningar. Samverkan mellan de kommunala fritidsaktörerna behöver även utvecklas och förstärkas. Ett sätt att intensifiera det är att konkret planera ett gemensamt projekt. Sommaren 2010 planeras ett Summercamp för kommunens ungdomar som ett samarbete mellan Fritidsgården, Kulturskolan och Aktivitetsbyrån. Flera satsningar har gjorts med att skapa möjligheter för band att dels repa, men även spela live. Det är en tydlig könsfördelning kring bandspelandet. För att även stimulera tjejer att spela i band och skapa förebilder för andra tjejer ska ett arbete runt detta utvecklas. 15

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Innehåll Inledning 3 Bakgrund.... 3 Uppdragets syfte och inriktning. 3 Metod. 4 Definitioner.... 4 Enkätresultat.. 4 Fritid 5 7 Hur mycket fritid har ungdomar... 5 Var träffas

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

Att vara ung i Hylte kommun

Att vara ung i Hylte kommun Att vara ung i Hylte kommun 2 Fritid 4 5 Skola 6 7 Inflytande 8 9 Hälsa 11 Trygghet 12 13 Arbete & framtid 14 LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en enkät som innehåller runt 8 frågor

Läs mer

Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09

Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09 Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09 Foto: Arash Atri / Bildarkivet.se Omslagsfoto: August Åberg / Bildarkivet.se Lupp - en väg till ökad

Läs mer

Ung i Ljusdal. Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Ljusdals kommun 2006

Ung i Ljusdal. Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Ljusdals kommun 2006 Ung i Ljusdal Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Ljusdals kommun 2006 Inledning Syfte och metod 3 Svarsfrekvens 3 Bakgrundsfakta Ljusdals kommun 3 Sammanfattande diskussion 4 Enkätresultat Bakgrund

Läs mer

LUPP 2010. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken

LUPP 2010. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken LUPP 2010 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 INLEDNING...3 BAKGRUND... 4 Boende... 4 Sysselsättning... 5 FRITID... 5 Tid för fritid... 5 Intressanta saker

Läs mer

LUPP 2010. Sammanställning av LUPP enkät 2011-05-25 Version 3

LUPP 2010. Sammanställning av LUPP enkät 2011-05-25 Version 3 LUPP 2010 Sammanställning av LUPP enkät 2011-05-25 Version 3 Innehåll 1 BAKGRUND...3 2 FRITID...4 2.1 Hur mycket fritid har ungdomarna?...4 2.2 Fritidsutbudet...5 2.3 Här träffar man sina kompisar...5

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008 Resultat tfå från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 7 samt årskurs 1 på gymnasiet Förord öod De flesta människors vardag påverkas av beslut

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP UNGDOMSENKÄTEN LUPP SKOLÅR 7 9 1 X SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP Årtal (skriv hela årtalet t.ex. 2010) 2 0 1 0 FRÅGOR OM: FRITID SKOLA POLITIK INFLYTANDE TRYGGHET HÄLSA ARBETE FRAMTID 2 UNGDOMSENKÄTEN

Läs mer

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle Resultat från Lupp-undersökningen, lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ung i Gävle Lupp, som står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken, är en enkätundersökning som

Läs mer

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Syfte Bild av ungdomars levnadsvillkor i Karlskrona Hur förhåller sig Karlskrona kommuns satsningar - till de nationella

Läs mer

LUPP med fokus Osbeck

LUPP med fokus Osbeck LUPP med fokus Osbeck LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

Att vara ung i. Bengtsfors. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2011 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet

Att vara ung i. Bengtsfors. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2011 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Att vara ung i Bengtsfors LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 11 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Innehåll 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 16 Hälsa och trygghet Framtid

Läs mer

Ung i Marks kommun, 2007. Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun

Ung i Marks kommun, 2007. Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun ÅR Ung i Marks kommun, 2007 Resultat gällande ungdomar i årskurs 8 från Lupp-undersökning 2007 Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun Innehåll Förord av Tommy

Läs mer

LUPP om Fritid, arbete och framtid

LUPP om Fritid, arbete och framtid LUPP om Fritid, arbete och framtid LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har

Läs mer

Ung i Kungsbacka, 2010 Resultat från Lupp undersökningen 2010 gällande ungdomar i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet

Ung i Kungsbacka, 2010 Resultat från Lupp undersökningen 2010 gällande ungdomar i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet Ung i Kungsbacka, 2010 Resultat från Lupp undersökningen 2010 gällande ungdomar i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet Mars 2011 Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Kungsbacka

Läs mer

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Lupprapport LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet 4 8 12 16 Innehåll Fritid Skola Inflytande Hälsa och trygghet Framtid och arbete INLEDNING

Läs mer

Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen

Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen 2006 Kommunledningsförvaltningen Sammanfattning Östersunds kommun genomförde Ungdomsstyrelsens enkätundersökning LUPP hösten 2006. 530 ungdomar i årskurs

Läs mer

Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun

Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun ÖVERTORNEÅ KOMMUN Kultur- och fritidsnämnden Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2008-05-05 RIKSDAGENS MÅL Riksdagen har i budgetpropositionen för 2008

Läs mer

Rättvik ATT VARA UNG I. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 år 8 grundskolan åk 2 gymnasiet

Rättvik ATT VARA UNG I. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 år 8 grundskolan åk 2 gymnasiet Röd C23 M93 Y85 K17 R169 G42 B43 Blå C94 M93 Y5 K1 R58 G58 B142 Guld C M33 Y55 K7 R193 G158 B119 ATT VARA UNG I Rättvik LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 12 år 8 grundskolan åk

Läs mer

Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson

Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson Förord Forskningsenheten vid idrotts- och kulturförvaltningarna genomför kontinuerligt

Läs mer

Ungdomspolitiskt program. Skövde kommun 2011-2013

Ungdomspolitiskt program. Skövde kommun 2011-2013 Ungdomspolitiskt program Skövde kommun 2011-2013 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund och syfte... 3 2.1 Nationella utgångspunkter... 3 2.2 Kommunalt perspektiv... 4 2.3 Programmets utformning... 5 3.

Läs mer

Vad tycker Tjörns unga?

Vad tycker Tjörns unga? Vad tycker Tjörns unga? Kultur- och fritidsförvaltningen 2014-10-21 Tjörn Möjligheternas ö Innehåll 1 Bakgrund 3 2 Luppenkätens frisvar, årskurs 8 4 3 Återkoppling efter Luppen, årskurs 8 6 4 Luppenkätens

Läs mer

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN RESULTAT AV LUPP-UNDERSÖKNINGEN I NÄSSJÖ 2014 LUPP 2014 Nässjö Kommun LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Cecilia Helander, Enkätfabriken

Läs mer

Att vara ung i Ystads kommun

Att vara ung i Ystads kommun 212 Att vara ung i Ystads kommun Lupprapport Lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 211 i Ystads kommun åk 8 212-1-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 2 Inledning 4 Metod 5 Fritid 6 Skola

Läs mer

En dag i demokratins tecken Den 19 oktober 2011 Bohus Hallen

En dag i demokratins tecken Den 19 oktober 2011 Bohus Hallen En dag i demokratins tecken Den 19 oktober 2011 Bohus Hallen Inledning Onsdagen den 19 oktober 2011 genomfördes för andra gången En dag i demokratins tecken. Dagen var tänkt som en avslutning på Luppundersökningen

Läs mer

1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4

1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4 Landskrona stad i samarbete med studerande på Masters nivå vid Lunds universitet. Maj 2010 1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4 2. BAKGRUND... 4 2.1 Nationell ungdomspolitik... 4 2.2

Läs mer

Ung i Härnösand. Resultat av LUPP-undersökningen 2006. Fritid Skola Politik Trygghet Hälsa Arbete - Framtid

Ung i Härnösand. Resultat av LUPP-undersökningen 2006. Fritid Skola Politik Trygghet Hälsa Arbete - Framtid Ung i Härnösand Resultat av LUPP-undersökningen 2006 Fritid Skola Politik Trygghet Hälsa Arbete - Framtid Anette Gustafsson Samhällsförvaltningen Härnösands Kommun Förord Under oktober månad 2006 genomförde

Läs mer

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3 X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 3 YR5U3 Ungdomsenkäten LUPP Unga 13-16 år Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med mera.

Läs mer

UNG I DALS-EDS KOMMUN

UNG I DALS-EDS KOMMUN 2007:13 UNG I DALS-EDS KOMMUN RESULTAT FRÅN ENKÄTUNDERSÖKNINGAR INOM PROJEKTET LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIK (LUPP) UTVÄRDERINGSENHETEN UPPSALA KOMMUNS GEMENSAMMA UTVÄRDERINGSRESURS Innehållsförteckning

Läs mer

Idrott och integration - en statistisk undersökning 2010

Idrott och integration - en statistisk undersökning 2010 Idrott och integration - en statistisk undersökning STOCKHOLM JUNI ANDRÈN & HOLM FOTO: FREDRIK RODHE Förord Allas rätt att vara med är en av de viktigaste byggstenarna i svensk idrotts värdegrund, antagen

Läs mer

Ung i Malung-Sälen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid

Ung i Malung-Sälen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Ung i Malung-Sälen 2010 Killar och tjejer om fritid, skola, politik, hälsa, trygghet, arbete och framtid Johanna Jansson & Helena Kåks Dalarnas forskningsråd, 2010-05-09 ISBN 978-91-86397-05-0 Dalarnas

Läs mer

Enkätundersökning i samarbete med MSN

Enkätundersökning i samarbete med MSN Riksförbundet BRIS Enkätundersökning i samarbete med MSN I samarbete med MSN genomförde BRIS under våren 2007 en webbaserad enkät bland 14-17- åringar. Syftet var att skaffa ett bredare underlag än det

Läs mer

Undersökning OM DIN MÖTESPLATS 2014-10-22

Undersökning OM DIN MÖTESPLATS 2014-10-22 Undersökning OM DIN MÖTESPLATS 2014-10-22 Åldersgrupper: Kommuner: 61 st 10-12 år 50 st 16 % 13-16 år 202 st 66 % 17-20 år 56 st 18 % Sammanfattning Mätningen visar tendenser av den uppfattning unga, stadigvarande

Läs mer

RESULTAT AV LUPP-UNDERSÖKNINGEN I TANUM 2014 LUPP 2014. Tanums Kommun POPULÄRVERSION

RESULTAT AV LUPP-UNDERSÖKNINGEN I TANUM 2014 LUPP 2014. Tanums Kommun POPULÄRVERSION RESULTAT AV LUPP-UNDERSÖKNINGEN I TANUM 2014 LUPP 2014 Tanums Kommun POPULÄRVERSION Titel: Författare: Uppdragsgivare: Populärversion: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Cecilia Helander, Enkätfabriken

Läs mer

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN RESULTAT AV LUPP-UNDERSÖKNINGEN I TANUM 2014 LUPP 2014 Tanums Kommun LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Cecilia Helander, Enkätfabriken

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Den 20-22 oktober 2011 arrangerades för första gången demokratidagar i Huddinge kommun med det övergripande syftet att lyfta

Läs mer

Strömsunds Kommun. Grundskolans årskurs åtta. Fritid

Strömsunds Kommun. Grundskolans årskurs åtta. Fritid Strömsunds Kommun Strömsund är den nordligaste av länets kommuner och sträcker sig ifrån Östersunds kommun i söder till den västerbottniska och norska fjällvärden i norr. Kommunen är 10 600m² stor och

Läs mer

StoraOms06Out.indd 1 2007-08-19 19:16:05

StoraOms06Out.indd 1 2007-08-19 19:16:05 06 StoraOms06Out.indd 1 2007-08-19 19:16:05 Maria har ordet Det här är Ludvika kommuns andra LUPP-rapport (LUPP 2006). Den första kom för ett år sedan (LUPP 2005). LUPP står för Lokal uppföljning av den

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

UNG I ESLOV. Lupp 2009

UNG I ESLOV. Lupp 2009 UNG I ESLOV Lupp 09 Fritid 4 Skola 7 Politik & inflytande 11 Hälsa & trygghet 17 UNG I ESLÖV - LUPP 09 Ansvarig utgivare: Peter Juterot Tel: 0413-62656 E-post: peter.juterot@eslov.se Arbete 24 Framtid

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad 2012

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad 2012 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Landskrona stad Elvir Mesanovic, elvir.mesanovic@landskrona.se Skanna QR-koden eller läs mer om Ung i Landskrona på landskrona.se Förord Undertecknad vill rikta

Läs mer

Att vara ung i Borås Stad

Att vara ung i Borås Stad Att vara ung i Borås Stad s LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 12 i Borås åk 8 grundskolan åk 2 gymnasiet Foto: Superstudio INNEHÅLL 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 18 Hälsa och trygghet

Läs mer

Trelleborg. Att vara ung i. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Trelleborg år 3 gymnasiet 22-åringar bosatta i kommunen

Trelleborg. Att vara ung i. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Trelleborg år 3 gymnasiet 22-åringar bosatta i kommunen Att vara ung i Trelleborg LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i Trelleborg år 3 gymnasiet ingar bosatta i kommunen Innehåll 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 16 Öppna svar 18 Hälsa och

Läs mer

Att vara ung i LULEÅ. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 2014 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet

Att vara ung i LULEÅ. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 2014 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet Att vara ung i LULEÅ Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Rapport från Luppenkät 14 åk 8 grundskolan och år 2 gymnasiet INNEHÅLL 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande och politik 16 Hälsa och trygghet

Läs mer

Förslag till framtagande av Aktivitetshus

Förslag till framtagande av Aktivitetshus UTREDNING 2013-04-04 Dnr: 2013-128 Förslag till framtagande av Aktivitetshus Sammanfattning Ungdomar har under ett antal år påtalat behovet av mötesplatser för unga i kommunen, ett aktivitetshus ska hjälpa

Läs mer

Gabrielsson, Karin Nilsson, Jonas

Gabrielsson, Karin Nilsson, Jonas TANUMS KOMMUN LUPP i Tanum Rapport om LUPPenkäten 2011 Gabrielsson, Karin Nilsson, Jonas Innehåll INLEDNING... 2 OM UNDERSÖKNINGEN... 2 OM KOMMUNEN... 3 RAPPORTENS RESULTAT... 5 FRITID... 5 SKOLA... 11

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

Ungdomsfullmäktige Göteborg 07/10/17

Ungdomsfullmäktige Göteborg 07/10/17 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Ungdomsfullmäktige

Läs mer

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN RESULTAT AV LUPP UNDERSÖKNINGEN I BURLÖV 2014 LUPP 2014 Burlövs Kommun LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Cecilia Helander, Enkätfabriken

Läs mer

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN RESULTAT AV LUPP UNDERSÖKNINGEN I NÄSSJÖ 2014 LUPP 2014 Nässjö Kommun POPULÄRVERSION LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken: Populärversion

Läs mer

ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP UNGDOMSENKÄTEN LUPP ÅLDER 19 25 1 X ÅLDER 19 25 UNGDOMSENKÄTEN LUPP Årtal (skriv hela årtalet t.ex. 2010) 2 0 1 0 FRÅGOR OM: FRITID POLITIK INFLYTANDE TRYGGHET HÄLSA ARBETE FRAMTID 2 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

Läs mer

Redovisning av enkäter genomförda vid Kulturskolan Trollhättan vintern 2010. januari 2011

Redovisning av enkäter genomförda vid Kulturskolan Trollhättan vintern 2010. januari 2011 Redovisning av enkäter genomförda vid Kulturskolan Trollhättan vintern januari 2011 Syftet med enkäten har varit att ta reda vad elever och deras föräldrar vid Kulturskolan tycker om verksamheten. Vi har

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET

STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET 2014 STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET NYHETSBREV TILL FÖRÄLDRAR OCH LÄRARE I ÖREBRO Youth & Society -YeS Örebro universitet Studien Du och samhället Du och samhället är en studie där utvecklingspsykologer, medievetare

Läs mer

Maria har ordet. Maria Pettersson Kommunalråd & ordförande i Ungdomskommittén

Maria har ordet. Maria Pettersson Kommunalråd & ordförande i Ungdomskommittén 2 Maria har ordet Det här är Ludvika kommuns första LUPP-rapport. LUPP står för Lokal uppföljning av den lokala ungdomspolitiken och är en stor enkät som ungdomar i kommunens samtliga högstadie- och gymnasieklasser

Läs mer

Alkohol & droger. Vad är din bild av läget i Linköping?

Alkohol & droger. Vad är din bild av läget i Linköping? Vad är din bild av läget i Linköping? Alkohol & droger Även om man själv inte kommit i kontakt med droger eller alkohol, har de flesta någon anhörig, en kompis eller känner någon annan som har det. Vi

Läs mer

Framtänk Norrbotten. Sammanställning av diskussionscafé

Framtänk Norrbotten. Sammanställning av diskussionscafé Framtänk Norrbotten - en generationsöverskridande mötesplats för framtid och utveckling Sammanställning av diskussionscafé Sammanfattning Den 9 november 2013 arrangerades Framtänk Norrbotten på Nordkalotten

Läs mer

Röster som räknas Barns och ungas rätt till delaktighet och inflytande Barnombudsmannen 2006

Röster som räknas Barns och ungas rätt till delaktighet och inflytande Barnombudsmannen 2006 Röster som räknas Barns och ungas rätt till delaktighet och inflytande Barnombudsmannen 2006 Barn och unga har rätt att få säga vad de tycker och bli tagna på allvar. Därför måste vuxna beslutsfattare

Läs mer

Tjörns ungdomar 2011. LUPPEN Tjörns ungdomar på högstadiet och gymnasiet svarar på frågor om livet, framtiden och makten att påverka.

Tjörns ungdomar 2011. LUPPEN Tjörns ungdomar på högstadiet och gymnasiet svarar på frågor om livet, framtiden och makten att påverka. Tjörns ungdomar 2011 LUPPEN Tjörns ungdomar på högstadiet och gymnasiet svarar på frågor om livet, framtiden och makten att påverka. Förord 2011 deltog för första gången Tjörns kommuns ungdomar på högstadiet

Läs mer

Motion gällande: Hur kan vi skapa fler mötesplatser och fritidsaktiviteter på helger för ungdomar mellan 15-18 år?

Motion gällande: Hur kan vi skapa fler mötesplatser och fritidsaktiviteter på helger för ungdomar mellan 15-18 år? Kulturutskottet Motion gällande: Hur kan vi skapa fler mötesplatser och fritidsaktiviteter på helger för ungdomar mellan 15-18 år? Inledning/bakgrund: Många ungdomar i åldern 15-18 år saknar naturliga

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Appendix till Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback

Appendix till Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback R A P P O RT F R Å N F O U J Ä M T 2010:7 Appendix till Lupp Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett kommunperspektiv Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback Appendix till

Läs mer

LUPP I HÄRNÖSAND HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Härnösand åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling

LUPP I HÄRNÖSAND HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Härnösand åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling LUPP I HÄRNÖSAND HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING Ungdomar i Härnösand åsikter och attityder Rolf Dalin och Anton Askling FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box 3014

Läs mer

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP GVC5A15

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP GVC5A15 X Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 4 GVC5A15 Ungdomsenkäten Lupp Unga 16-19 år Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med

Läs mer

Segrar föreningslivet?

Segrar föreningslivet? Segrar föreningslivet? En studie av svenskt föreningsliv under 30 år bland barn och unga Magnus Åkesson RF 150325 The Capital of Scandinavia Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (tidigare

Läs mer

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av UNG I MORA LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av Sonja Persson Mora kommun December 2007 Innehållsförteckning Förord 2 Kön, familj och boende 3 Fritid 3 Internationella

Läs mer

Angående mötesplatser för ungdomar mellan 19 och 24 år i Visättra svar på motion väckt av Nujin Alacabek Darwich (V)

Angående mötesplatser för ungdomar mellan 19 och 24 år i Visättra svar på motion väckt av Nujin Alacabek Darwich (V) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 2013-04-02 KS-2012/694.170 1 (3) HANDLÄGGARE Moritz, Marcel marcel.moritz@huddinge.se Kommunstyrelsen Angående mötesplatser för ungdomar mellan 19 och 24 år i Visättra svar

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen Ett aktivt liv, där både kropp och själ får sitt, är bra för hälsan och välbefinnandet. Vi inom kultur och fritid arbetar för att skapa förutsättningarna. Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som

Läs mer

STORFRITIDS VERKSAMHETSPLAN 2013/2014

STORFRITIDS VERKSAMHETSPLAN 2013/2014 STORFRITIDS VERKSAMHETSPLAN 2013/2014 Bakgrund Storfritids är en unik fritidsverksamhet för barn i årskurs 4-6, som drivs privat av Stiftelsen Birkagården. Personalstyrkan består av fem personer och i

Läs mer

LUPP om Inflytande. LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012. Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet. www.laholm.

LUPP om Inflytande. LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012. Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet. www.laholm. LUPP om Inflytande LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första gången

Läs mer

LUPP om Trygghet och hälsa

LUPP om Trygghet och hälsa LUPP om Trygghet och hälsa LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

Fritidsenkät 2014. Åk 5 och 8. Standardrapport

Fritidsenkät 2014. Åk 5 och 8. Standardrapport Fritidsenkät 2014 Åk 5 och 8 Standardrapport Årskurs 5 56,4% 248 Årskurs 8 43,6% 192 Svarande 440 Inget svar 6 Kille 50,9% 227 Tjej 48,2% 215 Bor i Ljungby 59% 263 Bor utanför Ljungby 40,6% 181 Svarande

Läs mer

Ung livsstil i Täby. Barn- och grundskolenämnden den 20 februari 2014

Ung livsstil i Täby. Barn- och grundskolenämnden den 20 februari 2014 Ung livsstil i Täby Barn- och grundskolenämnden den 20 februari 2014 Av Ulf Blomdahl. E-post: ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Linda Lengheden. E-post: linda.lengheden@gmail.com tel. 0736/ 81

Läs mer

Fritids- och kulturvanor i Gullspångs kommun 2009

Fritids- och kulturvanor i Gullspångs kommun 2009 Fritids- och kulturvanor i Gullspångs kommun 2009 Undersökning bland olika åldersgruppers vanor, intressen och hälsa Anita Boij Rapport 2009:6 A. BOIJ AB - Idé- och produktutveckling Fritids- och kulturvanor

Läs mer

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal 2015 Revideras i december 2015 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026 183055 Sofiagatan 6 rektor: Elisabet Enmark elisabet.enmark@geflemontessori.se

Läs mer

Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet. In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV

Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet. In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV Genom föreningar erbjuds nyanlända flyktingar och invandrare möjlighet till delaktighet i samhällslivet. Vi vinner

Läs mer

Ungdomars åsikter om Ungdomsmottagningar. April 2013. Therese Persson Barnrättspraktikant

Ungdomars åsikter om Ungdomsmottagningar. April 2013. Therese Persson Barnrättspraktikant Ungdomars åsikter om Ungdomsmottagningar April 13 Therese Persson Barnrättspraktikant Inledning Utifrån en motion från Henrietta Serrate (S) har Folkhälsoutskottet och Hälso- och sjukvårdsberedningen fått

Läs mer

LUPP I SUNDSVALL HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Sundsvall åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling

LUPP I SUNDSVALL HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING. Ungdomar i Sundsvall åsikter och attityder. Rolf Dalin och Anton Askling LUPP I SUNDSVALL HÖSTEN 2012 - FÖRHANDS- RAPPORTERING Ungdomar i Sundsvall åsikter och attityder Rolf Dalin och Anton Askling FOU VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet Västernorrland Gånsviksvägen 4 Box 3014

Läs mer

X Unga vuxna 19-25 år

X Unga vuxna 19-25 år X Unga vuxna 19-25 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 4 LKOJ4 Ungdomsenkäten LUPP Ålder 19-25 Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med

Läs mer

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Upprättad: 2013-11-21 Antagen av: kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-02-24, 6 Kontaktperson: Susanna Ward Jonsson Innehåll 1. Inledning... 3 2. Värdegrund...

Läs mer

BRA UTELIV DET HÄR ÄR. Unga dricker alkohol i brist på annat. Hur vill UNF att utelivet ska se ut? ALL DRESSED UP AND NO PLACE TO GO!

BRA UTELIV DET HÄR ÄR. Unga dricker alkohol i brist på annat. Hur vill UNF att utelivet ska se ut? ALL DRESSED UP AND NO PLACE TO GO! DET HÄR ÄR BRA UTELIV UNF vet att fritiden har stor betydelse för ungas livskvalitet. Vi vet också att fritiden är avgörande för när och hur mycket alkohol unga konsumerar. Vi vill se en modern ungdomspolitik

Läs mer

PROTOKOLL 2011-12-05. Till att jämte ordföranden justera protokollet utsågs Roland Isaksson.

PROTOKOLL 2011-12-05. Till att jämte ordföranden justera protokollet utsågs Roland Isaksson. PROTOKOLL 2011-12-05 1 Närvarande:Gerd Melin ordf. Liselotte Broberg Olle Tillquist Eva Lott Andersson Siv Bergström Kathrine Kahlman Kajsa Mattsson Karin Gabrielsson Henrik Svedberg Roland Isaksson Agnetha

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

SNO EN METOD! METODER FÖR UNGAS DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I KOMMUNER

SNO EN METOD! METODER FÖR UNGAS DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I KOMMUNER SNO EN METOD! METODER FÖR UNGAS DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I KOMMUNER DET SOM GÖRS I DALARNA IDAG! Sammansatt från seminariet Sno en metod! den 15 april 2014 på Region Dalarna. Inledning Onsdag den 15

Läs mer

Ung Fritid kongress & dialogmöte hösten 2010

Ung Fritid kongress & dialogmöte hösten 2010 Ung Fritid kongress & dialogmöte hösten 2010 Fritidsförvaltningen Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2010-12-09 1.0 Malin Midler Norén Fritidsförvaltningen Fritidsförvaltningen Syfte

Läs mer

Lidköping, Sockerbruket 071109

Lidköping, Sockerbruket 071109 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Lidköping,

Läs mer

Ung livsstil i Täby Idrott/motion och hälsa Kultur- och fritidsnämnden den 23 april 2014

Ung livsstil i Täby Idrott/motion och hälsa Kultur- och fritidsnämnden den 23 april 2014 Ung livsstil i Täby Idrott/motion och hälsa Kultur- och fritidsnämnden den 23 april 2014 Av Ulf Blomdahl. E-post: ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Stig Elofsson. E-post: stig.elofsson@socarb.su.se

Läs mer

Fotbollsförening, Skövde 07/10/05

Fotbollsförening, Skövde 07/10/05 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Fotbollsförening,

Läs mer

FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR JÄRNA TÄTORT MED OMGIVNING

FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR JÄRNA TÄTORT MED OMGIVNING FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR JÄRNA TÄTORT MED OMGIVNING B A R N, U N G D O M A R O C H D E T O F F E N T L I G A R U M M E T En undersökning i samband med arbetet med den fördjupade översiktsplanen B A

Läs mer

Skolverksamhet. Samtliga elever på respektive högstadieskola, som under öppettiden har rast eller håltimma.

Skolverksamhet. Samtliga elever på respektive högstadieskola, som under öppettiden har rast eller håltimma. Grundsyn/definition Fritidsgården skall vara en plats för trygga möten i en drogfri miljö mellan i första hand unga människor oavsett ålder, kön, funktionshinder, livsstil, etnisk bakgrund, politisk eller

Läs mer

Bättre liv och mer lust för unga.

Bättre liv och mer lust för unga. Bättre liv och mer lust för unga. Säg STOPP Kulturskolan har tagit fram ett antimobbningprogram som heter Säg STOPP. Med hjälp av en film och en temateater har man fått elever i årskurs 4 att aktivt börja

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Rapport om ungdomsinflytande

Rapport om ungdomsinflytande Rapport om ungdomsinflytande På förbundsstämman 2009 uppdrogs åt Svenska Scoutförbundet styrelse att ta fram en rapport som visar hur ungdomsinflytandet fungerar idag. I rapporten har även tankar om hur

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer