Nämndkontor Kultur A.Magnusson. UNG 09 Ekerö kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nämndkontor Kultur A.Magnusson. UNG 09 Ekerö kommun"

Transkript

1 Nämndkontor Kultur A.Magnusson UNG 09 Ekerö kommun 1

2 Sammanfattning 3 Inledning.4 Genomförande.. 4 Bakgrund 5 Undersökningens resultat.5 Inflytande och delaktighet.5 Känner man till formerna för inflytande och delaktighet?..6 Anser man det vara viktigt att former för inflytande och delaktighet finns?..6 Vill man utöva inflytande?..6 Hur uttrycker unga sina politiska ståndpunkter?.7 Hur intresserad är unga av samhällsfrågor?...7 Får man utöva inflytande?...8 Hur många är medlemmar i en förening?....9 Rasism och främlingsfientlighet? 8 Fritid...8 Vad gör unga på sin fritid?..8 Kan man utöva sina intressen i kommunen?...9 Vilka är de vanligaste mötesplatserna?...9 Vad saknar man? 10 Analys 10 Inflytande och delaktighet 10 Fritid..12 Slutsatser om fortsatt arbete..14 2

3 Sammanfattning Följande studie är en uppföljning av de ungdomspolitiska målen; Ungdomar har verklig möjlighet till inflytande och delaktighet samt ungdomar har möjlighet till en aktiv fritid som antogs i Ekerö kommun Som ett led i arbetet med att skapa former för inflytande och delaktighet har kommunen skapat nya former för inflytande och delaktighet för ungdomar, vilka är ekonomiskt stöd till ungas egna initiativ samt Aktivitetsbyrå med en ungdomscoach som stöttar ungdomarna att själva arrangera och genomföra. Dessutom finns former för inflytande i skolorna i form av elevråd. Svaren visar att det är en relativt liten grupp av ungdomarna som känner till vilka möjligheter till delaktighet och inflytande de har i kommunen. En stor majoritet av ungdomarna anser dock att det är viktigt att dessa stödformer finns, även om man själv inte använder dem. Det är ca en femtedel av ungdomarna som själv vill arrangera aktiviteter genom Aktivitetsbyrån. Det är fler i gymnasieåldern är i grundskolan. Många ungdomar vill påverka frågor som är viktiga för ungdomar. Det är däremot en betydligt större grupp som vill påverka, än de som vill träffa politiker för att på den vägen påverka. En svaghet i möjligheten till inflytande är att många unga inte vet hur de ska göra, eller tycker att de har små möjligheter att föra fram sina åsikter till politiker. Det är fler äldre ungdomar som anser att politiker påverkar något i deras vardag, än i den yngre gruppen. Många ungdomar i grundskolan anser att de får vara med och påverka skolfrågor i liten utsträckning. Frågor där viljan att påverka är stor och tillåtelsen är liten är t ex schemaläggning, prov och läxor. Majoriteten av ungdomarna i grundskolan anser inte att elevrådet tar upp frågor som är viktiga för dem. Många ungdomar spenderar den mesta av fritiden genom att umgås med kompisar, antigen på webbforum eller möten. Flickorna träffar kompisarna i högre utsträckning och killarna umgås mer på webbforum. Det är betydligt vanligare att killar spelar dataspel än flickor. En slutsats att dra är alltså att killarna är mer datoraktiva. Det visar sig även genom att fler killar debatterar samhällsfrågor på nätet än flickor som istället manifesterar sina åsikter genom namninsamlingar och att bära pins. De vanligaste mötesplatserna för unga är; 1) hemmen, 2) ute, 3) på träningen, 4) på fritidsgården, vilket innebär att möten mellan unga i huvudsak sker utanför de offentliga mötesplatserna som föreningsliv och fritidsgårdar erbjuder. De flesta ungdomar har möjlighet att i någon mån utöva sina intressen i kommunen, antigen helt eller delvis. Det är fler yngre ungdomar som måste åka utanför kommunen för att delvis kunna utöva sina intressen. Det är vanligare att flickor måste lämna kommunen. Många ungdomar upphör att delta i någon organiserad fritidsverksamhet när de börjar gymnasiet. Det sker en kraftig ökning av killar som spelar i band i 3

4 gymnasieåldern. Denna ökning finns inte bland tjejerna. Eventuellt kan en förklaring till detta vara att tjejer saknar förebilder i andra tjejer som spelar i band. De vanligaste önskemålen på fritidsaktiviteter är i följande ordning; bad med motion och friskvård, caféer, idrottshallar, allaktivitetshus, dans-, drama- och musikmöjligheter. Det finns inga skillnader mellan könen eller åldersgrupperna. Inledning Hösten 2008 och i början av 2009 genomfördes en webbaserad undersökning för att ta reda på hur ungdomar anser det är att bo i Ekerö kommun. Syftet med undersökningen är att vara en del av uppföljningen av de ungdomspolitiska målen, samt få kunskaper om vilka möjligheter, attityder och intressen som unga i Ekerö kommun har i förhållande till några särskilda områden. Ungdomar inte har rösträtt, men däremot rättigheter att göra sin röst hörd och uttrycka behov och önskemål. Undersökningen syftar även till att samla ungas åsikter. Undersökningen täcker två huvudområden, vilka är; Inflytande och delaktighet och Fritid. Utifrån dessa huvudområden har en rad olika frågor formulerats. Många av frågorna är hämtade från Ungdomsstyrelsens nationella undersökning Lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Även specifika frågor som rör enbart Ekerö kommun har tagits med. Genomförande Samtliga ungdomar i åldern år, som är folkbokförda i kommunen fick ett brev skickat till sig under hösten 2008, där de ombads gå in på en webbadress och besvara en enkät. Samtliga skolor med skolår 6-9 ombads låta sina elever besvara enkäten på skoltid som en del i sin SO undervisning. Att låta gymnasieeleverna besvara enkäten på skoltid hade varit att föredra, men då kommunens gymnasieelever finns fördelade på 75 gymnasieskolor ansågs det inte möjligt. För att göra enkäten intressant att besvara fanns möjligheten att vinna en mediaspelare. En svaghet i undersökningen är att av den yngre gruppen elever har endast elever som går i skolor i kommunen deltagit. Anledningen till detta upplägg var att tilltron till skolornas möjlighet och vilja till deltagande var högre, än vad som visade sig i praktiken, vilket resulterade i en lägre svarsfrekvens än förväntats. Svarsfrekvens uppgick till totalt 535 personer. Det motsvarar 38 % av gruppen åringar och 18 % av gruppen åringar. Det största bortfallet finns i den äldre gruppen. Även om svaren från de äldre ungdomarna inte kan generaliseras till att gälla hela den gruppen så visar svaren ändå vad denna specifika grupp svarat. Det innebär att vi har statistik som är mer generaliserbar på den yngre gruppen än den äldre. På en del av frågorna finns möjlighet att göra jämförelser med andra kommuner som genomfört Ungdomsstyrelsens LUPP undersökning (Lokal uppföljning av ungdomspolitik). Dessa frågor är markerade med en stjärna. I jämförelser med övriga kommuner som genomfört LUPP - undersökningen har Ekerö kommuns ungdomar i åldern år, i betydligt högre utsträckning svarat att de är 4

5 intresserade av samhällsfrågor. Det kan indikera att det är kommunens samhällsintresserade åringar som valt att besvara enkäten. Dock finns ytterligare två bortfallsfaktorer att ta hänsyn till. De flesta svaren i gruppen år kommer från elever i årskurs 8, vilket gör att slutsatserna som dras måste beaktas med hänsyn till det. De flesta av de svarande är elever från Tappströmsskolan. Svaren utgörs till största delen av unga bosatta framförallt i Ekerö tätort och därefter Stenhamra, vilket är naturligt då flest unga är bosatta där. Det påverkar dock resultaten, framförallt svaren om möjlighet att utöva sina intressen i kommunen. Svaren har eventuellt sett annorlunda ut om fler från Adelsö, Munsö och Färingsö svarat. Inför kommande års undersökningar ska andra sätt att få unga svara på enkäten prövas. Ett sätt är att använda ungdomsforum på Internet som arena för undersökning. Bakgrund 2005 antog Kommunfullmäktige i Ekerö kommun de ungdomspolitiska målen. Målen ska vara vägledande i det ungdomspolitiska arbetet i kommunen. Målen är; 1) Unga har verklig möjlighet till inflytande och delaktighet, 2) Ungdomar har rätt att leva i en miljö som främjar hälsan, 3) Ungdomar har insikter om och omfattas av demokratiska värderingar, 4) Ungdomar har möjlighet till en aktiv fritid. För att nå dessa mål har en rad olika verksamheter och aktiviteter inrättats. Undersökningens resultat Inflytande och delaktighet Inflytande och delaktighet brukar framhållas som två av de mest grundläggande förutsättningarna för både demokrati och välmående. Barnkonventionen understryker vikten av barn och ungas möjlighet till inflytande och delaktighet i ett samhälle. Ungdomar under 18 år har inte möjlighet till politiskt deltagande genom sin rösträtt. Däremot har de möjlighet till medborgerligt deltagande genom att vara delaktig i en förening, någon organisation i det civila samhället eller på annat sätt direkt påverka sin vardag och miljö, t ex genom att arrangera aktiviteter för sig själv och andra. Ekerö kommun har konkretiserat ungas möjlighet till inflytande och delaktighet genom olika ekonomiska stödmöjligheter till ungas egna initiativ samt inrättat en Aktivitetsbyrå, med personligt stöd till ungdomar som vill genomföra fritidsaktiviteter och arrangemang. Samtliga grundskolor har även elevråd. Det finns även en ungdomspolitisk arbetsgrupp bestående av politiker från beställarnämnderna med uppgift att vara en kontaktlänk mellan politiker och ungdomar. Föreningsaktivitet har många fördelar både för individen och för samhället i stort. På individnivå brukar det framhållas att föreningsaktivitet ger möjligheter till identitetsskapande, informellt lärande, skapa förståelse för andra och möjligheter till inflytande och delaktighet. 5

6 Den svenska demokratin har rötter i föreningslivet och föreningslivet utgör fortfarande en bas för demokratins funktion. Föreningslivet utvecklar särskilda förutsättningar för den representativa demokratin genom att vänja och träna väljarna vid att gemensamt värdera, argumentera och fatta beslut. De organiserar också en mångfald av politiska, ekonomiska och sociala intressen. Det finns alltså många viktiga aspekter med ett utbrett föreningsliv i ett samhälle. Så svarade ungdomarna Känner man till formerna för inflytande och delaktighe? Det är en relativt liten grupp ungdomar som känner till kommunens stödformer för ungas inflytande och delaktighet, vilka är Aktivitetsbyrån med ungdoms coachen och ekonomiskt stöd till aktiviteter. Det var dock fler som kände till det ekonomiska stödet (33 %) än ungdomscoachen (18 %). Det är även fler i den yngre ungdomsgruppen som kände till båda formerna av stöd. Nästan samtliga ungdomar (97 %) i den yngre gruppen känner till att skolan har ett elevråd. (Frågan ställdes inte till gymnasieeleverna). Däremot vet inte eller anser inte majoriteten av ungdomarna att elevrådet tar upp frågor som är viktiga för dem (65 %). En stor grupp ungdomar (44 %) känner inte till vilka möjligheter de har att föra fram sina åsikter till politikerna. 38 % anser att de inte har några, eller tycker sig ha små möjligheter. En mindre grupp unga (18 %) anser att de har mycket eller ganska stora möjligheter att för fram sina åsikter till politiker. Det är däremot fler i den yngre gruppen som anser sig ha ganska eller mycket stora möjligheter (22 %) i jämförelse med den äldre (12 %). Anser man det vara viktigt att former för inflytande och delaktighet finns? Även om många inte kände till ungdomscoachen och det ekonomiska stödet för fritidsaktiviteter så anser en stor majoritet (90 %) av ungdomarna att det är viktigt att dessa stödformer finns. Det finns även ett stort stöd bland unga för att unga och politiker och tjänstemän möts. 74 % av alla svarande ansåg det vara mycket eller ganska viktigt att unga och politiker möts. Däremot är det inte lika många som själv kan tänka sig delta på sådana möten. I jämförelse med andra kommuner som deltagit i LUPP- undersökningen anser unga i Ekerö kommun i högre utsträckning att det är viktigt att unga och beslutsfattare möts. Vill man utöva inflytande? Det är fler ungdomar i gymnasieåldern (25 %) som vill utöva inflytande och delaktighet genom att själva arrangera egna aktiviteter än i grundskolan (17 %). 6

7 De flesta ungdomarna (40 %) vill påverka frågor som är viktiga för ungdomar i kommunen. Övriga 39 % vet inte om de vill, och 20 % vill inte påverka. Det är fler i den äldre gruppen (45 %) som vill påverka ungdomsfrågor än i den yngre (36 %). De som inte vill påverka har angett som skäl att man inte är intresserad (33 %), att man inte har tid (24 %), att man kan för lite om hur man gör för att påverka (19 %) och att man inte tror det spelar någon roll (14%). Det är fler i den äldre gruppen som inte har tid (34 %) i jämförelse med den yngre gruppen (24 %). Det är också fler i den äldre gruppen som svarat att de kan för lite om hur man påverkar (29 %) i jämförelse med den yngre gruppen (19 %). På frågan om man vill träffa politiker och tjänstemän för att diskutera ungdomsfrågor har 28 % svarat ja, 38 % har svarat att man inte vill och övriga 34 % vet inte. Det är ungefär lika stor andel (26 %) unga i den yngre som i den äldre gruppen (29 %) som vill träffa politiker. Ungdomarna hade även möjlighet att lämna sina kontaktuppgifter för att bli kallade till ett eventuellt möte med tjänstemän och politiker. I den äldre gruppen lämnade ca 15 % sina uppgifter och i den yngre gruppen 7 %, vilket motsvarar totalt 55 stycken ungdomar (38 st i den äldre gruppen och 17 st i den yngre). I jämförelse med kommuner som genomfört LUPP så är det i övriga riket ca 32 % av den äldre ungdomsgruppen som vill träffa beslutsfattare och 29 % i den yngre gruppen. Det innebär att det är en något mindre andel Ekeröungdomar som vill träffa politiker och tjänstemän än i övriga riket. Hur uttrycker unga sina politiska ståndpunkter? Det vanligaste sättet för unga att uttrycka eller arbeta för en förändring är att skriva på en namninsamling (52 %). Det näst vanligaste är att bära en pin (20 %) som uttrycker en åsikt och det tredje vanligaste sättet är att debattera och dela information på Internet (15 %). Däremot är det färre ungdomar som tagit kontakt med en politiker (10 %) men 25 % kan tänka sig att göra det. Det är betydligt fler i den äldre gruppen som tagit kontakt och kan tänka sig att göra det. Det finns inga skillnader mellan åldersgrupperna. Däremot så är det fler tjejer som skrivit på namnlistor och burit pins. Killarna är mer aktiva på Internet. Få har varit medlemmar i ett politiskt parti (5 %). Däremot är det fler som kan tänka sig vara det (15 %). Det är betydligt fler i den äldre gruppen (20 %) som kan tänka sig vara medlem i ett politiskt parti i jämförelse med 7 % i den yngre gruppen. Det finns inga könsskillnader. Hur intresserad är unga av samhällsfrågor? Det är totalt ca 55 % av Ekerö kommuns ungdomar som är mycket eller ganska intresserad av samhällsfrågor. I den äldre gruppen är det hela 72 % av de svarande som uppgett att de är mycket eller ganska intresserad av samhällsfrågor. I den yngre gruppen är motsvarande siffra 38 %. 7

8 I jämförelse med andra kommuner som genomfört LUPP undersökningen så är det en betydligt högre andel ungdomar i Ekerö kommun som är mycket eller ganska intresserad av samhällsfrågor. Får man utöva inflytande? Svaren visar att en stor majoritet av grundskoleleverna anser sig få vara med och bestämma i ganska eller mycket liten omfattning. De områden där skillnaden mellan önskan och tillåtelsen att påverka är störst är proven, schemat och läxorna. Det är skolverksamhet som påverkar ungdomarnas liv utanför skolan. I jämförelse med kommuner som genomfört LUPP undersökningen följer Ekerö kommuns ungdomar samma svarsmönster när det gäller inflytande i skolan. Rasism och främlingsfientlighet 47 % av alla åringar som svarat anser sig ha märkt av rasism eller främlingsfientlighet väldigt eller ganska mycket. 52 % anser sig ha märkt rasism eller främlingsfientlighet ganska eller väldigt lite. Ungdomsgruppen är polariserad i frågan. Den polariseringen märks tydligt mellan unga bosatta i Ekerö och Färingsö. Det är dubbelt så många bosatta i Färingsö som anser sig ha märkt rasism och främlingsfientlighet väldigt eller ganska mycket (80%) i jämförelse med Ekerö (39%). Fritid Fritiden har många olika betydelser. Den kan ge människor möjlighet till olika aktiviteter som kan ge värdefulla erfarenheter och upplevelser. Fritidsaktiviteter har också en särskild betydelse för människor eftersom den sker utifrån egna val, till skillnad från arbete och skola. En aktiv fritid kan även ha en funktion som ger positiva effekter på andra områden i livet, som hälsa, integration, delaktighet och jämställdhet. I kommunens ungdomspolitiska mål understryks vikten av fortsatt breddning av möjligheter till fritidsaktiviteter för ungdomar. Vad gör unga på sin fritid? Det vanligaste sättet att spendera sin oorganiserade fritid på är 1) umgås med kompisar (antigen via nätet eller i möten), 2) lyssna på musik, 3) tittar på tv, 4) spela dataspel, 5) läser böcker/tidningar, 6) motionerar (utan klubb). Flickorna träffar kompisarna i betydligt högre utsträckning (87 %) i jämförelse med pojkarna (64 %). Flickorna lyssnar också i högre utsträckning på musik (78 %) i jämförelse med killarna (64 %). Tjejerna läser böcker och tidningar i högre utsträckning (31 %) i jämförelse med killarna (23 %). Det är å andra sidan vanligare att killarna chattar med kompisar (61 %) i jämförelse med tjejerna (46 %). Den största könsskillnaden när det gäller spontana och oorganiserade fritidssysselsättningar är dataspelandet. 69 % av killarna spelar dataspel mot 17 % av tjejerna. Andra könsskillnader som framkommet är bland de som spelar musikinstrument eller sjunger. Det sker en kraftig ökning av killar som själva spelar musik eller sjunger från grundskolan (14 %) till gymnasieåldern (25 %). Denna kraftiga ökning finns inte bland flickorna, 12 % av flickorna i grundskolan spelar musik mot 15 % i gymnasieåldern. 8

9 Av ungdomarna i åldern år har 44 % besökt fritidsgården minst en gång den senaste månaden (frågan ställdes inte till den äldre gruppen). En grupp på 20 % är frekventa gårdsbesökare med 6 besök eller mer under den senaste månaden. Hur många är medlemmar i en förening? 52 % av alla åringar som svarat är medlem i någon slags förening, i eller utanför Ekerö kommun. 42 % av alla som svarat är medlemmar i en förening i Ekerö. 16 % är medlem i någon annan förening och övriga 42 % är inte medlem i någon förening alls. Det är fler ungdomar i den yngre gruppen som är föreningsmedlemmar (68 %) än i den äldre gruppen (48 %). Detta gäller även för medlemskap i Ekeröförningar där 46 % av den yngre gruppen är medlem i en sådan förening och 37 % av den äldre gruppen. I en undersökning från SCB 2005, utförd på uppdrag av Stockholm stad framgår att 52 % av eleverna i ålder år i Stockholm är föreningsaktiva och 46 % i åldrarna år. Kan man utöva sina intressen i kommunen? Man kan säga att ca 70 % av de som svarat har möjlighet att utöva sina intressen i kommunen, helt (36 %) eller delvis (36 %). Det finns däremot påtagliga könsskillnader. 41 % av pojkarna kan helt utöva sina intressen i kommunen i jämförelse med 32 % av flickorna. De intressen som flickor och pojkar uppgett att de måste lämna kommunen för att kunna utöva är framförallt simning. Det finns också påtagliga skillnader mellan åldersgrupperna. Av de äldre ungdomarna har 40 % helt möjlighet att utöva sina intressen i kommunen och 33 % av de yngre. De allra flesta ungdomar som inte kan utöva sina intressen i kommunen skulle göra det om möjlighet fanns. Däremot finns det även en grupp som ändå skulle välja att utöva sitt intresse utanför kommunen om möjlighet fanns. Den gruppen är större bland gymnasieelever. Vilka är de vanligaste mötesplatserna? De vanligaste mötesplatserna är hemma (59 %), ute (53 %), på nätet (52 %) eller på träningen (33 %) och fritidsgården (21 %). Killarna träffar sina vänner hemma (65 %) i högre utsträckning än flickorna (53 %). Killarna har även uppgett att de träffar sina kompisar på träningen (44 %) i högre utsträckning än tjejerna (22 %). Flickorna å andra sidan har uppgett att de träffar sina kompisar på fritidsgården i högre utsträckning (30 %) mot killarna (10%). I jämförelser med andra kommuner som gjort LUPP undersökningen framkommer att mönstret för mötesplatserna ser lika ut i dessa kommuner. 9

10 Vad saknar man? De vanligaste önskemålen i den yngre gruppen på fritidsaktiviteter är i följande ordning; bad med motion och friskvård (65 %), caféer (47 %), idrottshallar (43 %), Fritidsgårdar och allaktivitetshus (32 %), möjlighet att utöva drama, dans och musik (23 %). Det finns inga skillnader i prioriteringsordningen mellan åldersgrupperna. Analys Inflytande och delaktighet Att många unga inte kände till Aktivitetsbyrån och Ungdomscoachen är inte konstigt med tanke på att verksamheten endast funnits i några månader när undersökningen genomfördes. Men detta visar på vikten av att marknadsföra Aktivitetsbyrån. Betydligt fler kände till de ekonomiska stödformerna till egna initiativ. Det visar att det tar en viss tid för olika verksamheter att bli kända och även utnyttjade. Skolorna i kommunen fungerar som informationsspridare om dessa verksamheter till sina elever. Likaså finns information om verksamheten på fritidsgårdarna. Vikten av ett nära samarbete med skolor, fritidsgårdar och Kulturskolan blir tydlig för att realisera och nå ut till fler ungdomar i inflytande och delaktighetsarbetet. En stor brist i inflytandearbetet som blivit tydlig är att en stor del av grundskolans elever inte anser att elevrådet tar upp frågor som är viktiga för dem, vilket är elevrådens roll. Elevråden är också en träning i demokratiska beslutsformer och en möjlighet för eleverna att organisera sig och utnyttja sina rättigheter men även att bli införstådda i sina skyldigheter. Det är tydligt att det finns en okunskap i hur man får elevråden att fungera som det är tänkt. För att detta ska fungera behöver det klargöras vilka beslut och frågor som kan överlämnas åt eleverna och vilka frågor / beslut eleverna kan vara delaktiga i och vilka frågor och beslut vuxna / skolledning måste ansvara över. Samma princip måste gälla när eller om unga inbjuds att vara delaktig i den kommunala beslutsprocessen. Resultaten visar att elever i åldern år anser sig ha små möjligheter att påverka frågor i skolan som är viktiga för dem, som prov, läxor och scheman. Från senaste drogvaneundersökningen 2008 framgår att den psykiska ohälsan har ökat bland flickorna i Ekerö kommuns skolor. Det är väl känt att stress är en faktor som bidrar till psykisk ohälsa. En känd stressreducerande faktor är möjligheten att påverka sin situation. Möjligheten till elevinflytande är lågt i grundskolorna enligt eleverna. Drogvaneundersökningen 2008 visade samma resultat. Det behöver tydliggöras hur ungas inflytande och delaktighet kan kombineras med skolans krav på att uppnå mål samt organisera undervisningen för elever och personal De flesta unga känner inte till vilka möjligheter de har att föra fram sina åsikter till politikerna vilket också visar på en demokratisk svaghet. Det finns även en grupp unga som väljer att inte påverka ungdomsfrågor eftersom de inte vet hur man gör. Detta visar tydligt på vikten av att öka kunskapen inom detta område. Det innebär 10

11 också att det finns en utvecklingspotential i ungdomsgruppen bland de som vill påverka ungdomsfrågor. Studien visar att ungas samhällsengagemang och intresse för samhällsfrågor ökar i de senare tonåren. I de tidiga tonåren upptar puberteten och kompisrelationer mycket fokus. Detta bör man även ta hänsyn till i utformandet av inflytandeformer (utöver elevråden) för unga genom att lägga mer krut på den äldre gruppen. Det samma kommer till uttryck i viljan att själv arrangera aktiviteter. Där fler gymnasieungdomar vill arrangera själva. De områden som grundskoleelever önskade få inflytande över är de områden där de har minst möjlighet att påverka (läxor, prov och scheman). Intressant är att andelen unga som vill påverka ungdomsfrågor i kommunen är betydligt större än den grupp som vill träffa politiker och tjänstemän för att på det viset påverka. Möjligtvis lockar inte den demokratiska / byråkratiska beslutsformen en stor grupp ungdomar. Tonårsperioden utmärks av ombytlighet, man provar olika roller och vägar, där frågor att engagera sig i varierar. Innan en fråga har hunnit igenom den lokaldemokratiska beslutsprocessen och blivit genomförd i praktiken kan frågan ha förlorat intresse hos de unga som driver den. Det är tydligt att ungdomar behöver andra former än den traditionellt kommunalpolitiska för att vilja / kunna påverka. Däremot finns en grupp unga som vill träffa politiker / tjänstemän för att påverka och resultaten visar även att 20 % av den äldre ungdomsgruppen kan tänka sig vara medlem i ett parti. Detta borde indikera på att det finns ett medlemsunderlag till ungdomsförbund i kommunen eller potential till ett ungdomsråd. Ungas vanligaste sätt att påverka eller arbeta för en förändring är namnlistor, bära pins och debattera på Internet. I stödet som Ungdomscoachen ger ingår även att skapa förståelse bland ungdomarna för hur kommunala beslut fattas och vilka rättigheter och skyldigheter en samhällsmedborgare har. Upplägget är sådant att ungdomarna själva måste ta ansvar för det som ska göras, redovisa ekonomi och hur de har tänkt genomföra allt praktiskt. Aktivitetsbyrån spelar en viktig roll för ungas möjlighet till inflytande inte bara genom att de får möjlighet att genomföra arrangemang och aktiviteter. Aktivitetsbyrån är även en ingång för kommunen till den äldre ungdomsgruppen som tidigare saknats. Verksamheten ger kommunen möjlighet att knyta upp en ungdomsgrupp till sig som även kan utvecklas till att fungera som referensgrupp i olika frågor. En utmaning är att generationsanpassa vägarna till inflytande och delaktighet genom att utnyttja webben och den digitala världen i högre utsträckning än vad som idag görs. Dubbelt så många ungdomar från Färingsö har svarat att de i hög grad har märkt av rasism i jämförelse med Ekerö. Eventuellt förekommer rasistiska uttryck och tendenser i högre utsträckning i Färingsö. Ytterligare en faktor som kan ha påverkat svaren i denna riktning är att det under ett antal år pågått ett arbete mot 11

12 främlingsfientlighet i Stenhamra, dels i regi av Uppgårdsskolan men även i regi av ungdomsföreningen Ungdomar mot rasism. Detta kan ha ökat medvetenheten och uppmärksamheten kring problemet i Stenharma, vilket inte skett i Ekerö tätort i samma utsträckning. Fritid Den största delen av ungas fritid spenderas tillsammans med kompisar, vilket är naturligt under tonårsperioden. En stor del av tiden spenderas åt att sitta vid datorn, lyssna på musik, titta på tv eller spela dataspel. Det är tydligt att ungdomar är stora mediakonsumenter. Media är en tydlig påverkanskraft för ungdomsgruppen. Som en sådan blir media även en normförmedlare. Ekerö kommun har en hög andel föreningsaktiva ungdomar, vilket är speciellt tydligt i åldersgruppen år. I jämförelse med Stockholm så har Ekerö en betydligt högre andel föreningsaktiva ungdomar i denna ålder. En förklaring till detta kan vara den relativt knappa tillgången till nöjen som bio, shopping, museum eller andra mötesplatser som konkurrera med föreningsverksamhet. Den höga andelen föreningsaktiva ungdomar är en viktig skyddsfaktor för utanförskap. Däremot har Ekerö inte högre föreningsaktivitet än Stockholm bland gymnasieeleverna. Det framkommer i undersökningen att många ungdomar upphör med föreningsaktivitet under gymnasietiden, vilket inte skiljer sig ifrån nationella undersökningar gjorda på området. Det finns flera tänkbara förklaringar till detta. En är att skolan kräver mer tid under gymnasietiden, en annan att det är en naturlig period i ungas liv att frigöra sig från invanda mönster och testa nya saker samt att behovet av frihet ökar under tonårsperioden. Ofta saknas det möjligheter att idrotta inom föreningslivet på en lägre nivå i de högre åldrarna vilket kan tilltala de unga som inte vill satsa helhjärtat på sin idrott. Det finns ofta inte heller möjligheter för ungdomar att börja idrotta efter en viss ålder. I Ekerö kommun har föreningarna framförallt svårigheter att expandera sin verksamhet då anläggningar och lokaler saknas. Ytterligare en förklaring är att unga som regel är föreningsaktiva i ca 6 år (U. Blomdahl). Börjar man tidigt så slutar man tidigt. I dag börjar många barn idrotta före 6 års ålder vilket gör att de också slutar runt 12 års ålder. Det talas om att idrotten barnifieras. Resultaten från denna undersökning visar att det är fler flickor som besöker fritidsgården generellt samt fler flickor som utgör de mest frekventa gårdsbesökarna. Detta resultat skiljer sig från annan statistik som finns kring gårdsbesökare i kommunen. Fritidsgårdarnas egen statistik visar att det är övervägande pojkar som generellt sett besöker gården samt utgör den frekventa gruppen gårdsbesökare. Likaså i den senaste drogvaneundersökningen från våren 2008 visade att det är betydligt fler pojkar som är gårdsbesökare. En bortfallsanalys av de svarande visar att det är flest elever från Tappströmskolan som svarat och färre från Träkvista och Ekebyhovskolan. Enligt fritidsgården i Träkvista går deras besökare huvudsakligen i Träkvista och Ekebyhovsskolan. Det innebär att svaren på frågan förmodligen fördelat sig annorlunda och bli mer rättvisande om fler elever från dessa skolor deltagit i undersökningen. Utgångspunkten är att fritidsgårdsbesökarna generellt utgörs av pojkar i högre utsträckning än flickor. 12

13 Mötesplatser När det gäller mötesplatser så framkommer att den vanligaste platsen att träffa sina vänner är i hemmiljö, (även möten på näten är inkluderade). Därefter är den vanligaste platsen ute. Det innebär att mötena mellan unga, huvudsakligen sker utanför de offentliga mötesplatserna som föreningsliv och fritidsgård erbjuder. Dessa utgör endast en liten del av mötesplatserna för unga. Av de två offentliga mötesplatserna är träningen den vanligaste, vilket förmodligen hänger samman med den höga andelen föreningsaktiva ungdomar. Därefter kommer fritidsgården. Det är samma andel (20 %) som uppgett att de besöker fritidsgården frekvent, som de som uppgett att fritidsgården är deras vanligaste mötesplats (21 %). Antagligen är det den frekventa gårdsbesökaren som angett att gården är den vanligaste mötesplatsen. Dessa resultat stärker uppfattningen att de frekventa gårdsbesökarna ofta inte har andra fritidsaktiviteter som erbjuder möjliga mötesplatser, vilket gör det angeläget att fritidsgården är mötesplatser med bra innehåll. Värt att uppmärksamma är att den näst vanligaste mötesplatsen för unga är ute, vilket troligtvis innebär i och runt centrum, på spontanidrottsplatser, skolgårdar, bensinmackar, badplatser och andra spontana samlingsställen. Samtidigt så är caféer det näst vanligaste som efterfrågas (efter badhus med friskvård). Det borde innebära att det finns ett stort besöksunderlag till ett café / aktivitetshus. Möjlighet till aktiv fritid En relativt stor grupp (70 %) av samtliga svarande har angett att de har möjlighet att utöva sina intressen i kommunen, helt eller delvis. Av dessa är det dock hälften (36 %) som måste lämna kommunen för att utöva något intresse. Det innebär att 36 % av ungdomarna helt tillfredsställs av det fritidsutbud som finns i kommunen. Resultaten visar att det är fler pojkar som helt kan utföra sina intressen i kommunen än flickor, vilket kan tyda på att pojkarna har större möjligheter att utöva sina intressen i kommunen. Svaren måste dock tolkas med försiktighet. Det är uppenbart att flera ungdomar har tolkat och svarat på frågan, inte utifrån hur de uppfattar det faktiska fritidsutbudet i kommunen, utan mer utifrån om det passar eller är möjligt för dem att delta. T ex har flera uppgett att de inte kan rida eller löpträna i kommunen. Eftersom de flesta svaranden bor i tätorterna borde inte avstånd till aktiviteterna utgöra en omöjlighet till att kunna delta. Däremot hade utbudet på fritidsaktiviteter eventuellt skattats lägre om fler från kommunens ytterområden svarat. Ekonomiska begränsningar kan självklart avgöra ifall man kan delta i vissa fritidsaktiviteter eller inte. Syftet med frågan var dock att få en uppfattning om fritidsutbudet i kommunen motsvarar ungas intressen och behov. Resultaten visar även att det är fler i den äldre gruppen som helt kan utöva sina intressen i kommunen än i den yngre. Förklaringen till detta kan vara att de yngre ungdomarna har fler intressen som de utövar och därför behöver åka utanför 13

14 kommunen för att utöva dem. Inte att utbudet bättre svarar mot den äldre gruppens behov och intressen. En påtaglig ökning finns bland killar som väljer att bilda egna band när de går på gymnasiet. Trots att svarsunderlaget bland gymnasieungdomar är relativt lågt finns det andra saker som kan tala för att det rör sig om en ökande trend. Ungdomsföreningen EFA har sedan ett par år genomfört livebandsspelningar i Träkvista fritidsgård där lokala band kunnat spela. Ungdomsföreningen Repet, driver sedan några år en replokal i Ekebyhovsskolan och Stenhamra fritidsgård. Kulturskolan har startat en verksamhet i Uppgårdsskolan som heter Öppen Scen där lokala band får möjlighet att visa upp sig för publik. Vid dessa tillfällen är det många som vill spela för publik. Sammantaget är det möjligt att dessa verksamheter bidragit till att skapat en bandkultur i kommunen. Däremot finns ingen påtaglig ökning av bandspelande flickor i gymnasiet. Två förklaringar till detta kan vara att de saknar förebilder i andra tjejband samt har ett större avstånd till tekniken som krävs. Slutsatser om fortsatt arbete Detta är den första undersökningen och deluppföljning av de ungdomspolitiska målen. Den visar på att det krävs fler insatser för att utveckla inflytande för unga. Inriktningen på kommunens fortsatta arbete med att öka ungas inflytande och delaktighet samt möjligheten till en aktiv fritid för ungdomar styrs delvis utifrån resultatet från denna undersökning. Andra källor för inriktningen på det fortsatt arbetet är; drogvaneundersökningen 2008, synpunkter och åsikter från andra fritidsaktörer (föreningsliv, kommunala och kommersiella aktörer) som varit i dialog med beställarkontoret, samt planen för ungas fritid och de ungdomspolitiska målen. Inflytande och delaktighet Ett intensifierat arbete för att utveckla former för ungas inflytande behöver göras där politikerna på ett tydligare sätt måste göras delaktiga. Ett sätt är att skapa möten mellan unga och politiker i dialogcaféer eller ungdomsråd. Ytterligare ett sätt är att skapa digitala former för ungas inflytande genom webbaserade forum. Då flera ungdomar inte vet hur man gör för att påverka och utöva inflytande behöver denna kompetens ökas hos unga. Detta kan göras genom workshops och seminarier. Sveriges ungdomsråd kan anlitas för att arbeta med frågan. Aktivitetsbyrån är för närvarande stommen i arbetet med ungas inflytande för ungdomar i åldern år. Det är tydligt att många av den äldre gruppen inte kände till verksamheten. Aktivitetsbyrån behöver därför fortsätta att marknadsföras på forum där unga befinner sig och synas där unga är. 14

15 Inflytande i skolan är en eftersatt fråga i kommunen visar resultaten från undersökningen Ung -09 och Drogvaneundersökningen Ett konkret arbete med ungas inflytande påbörjas i skolorna under HT -09 genom ett kulturpedagogiskt arbete. En särskild metod för detta är under framarbete. Inflytandefrågan är även en fråga som påverkar elevhälsan och bör vara en del i det pågående PRISMA-arbetet. Fritid Att skapa fler mötesplatser för unga är ett uppdrag kulturkontoret har. Behovet av fysiska lokaler framträder som allt mer angeläget och akut för att kunna fortsätta utveckla verksamheter runt ungas inflytande och delaktighet samt ungas möjlighet till en aktiv fritid. En inriktning på arbetet är därför att driva på utvecklingen av ungdomslokaler. Det är fortsatt viktigt att skapa och intensifiera samverkan mellan alla fritidsaktörer som är aktiva i kommunen. Ett sådant arbete är påbörjat genom Aktivitetsbyråns samverkan med Studiefrämjandet, Studieförbundet vuxenskolan, ungdomsföreningar och andra föreningar. Samverkan mellan de kommunala fritidsaktörerna behöver även utvecklas och förstärkas. Ett sätt att intensifiera det är att konkret planera ett gemensamt projekt. Sommaren 2010 planeras ett Summercamp för kommunens ungdomar som ett samarbete mellan Fritidsgården, Kulturskolan och Aktivitetsbyrån. Flera satsningar har gjorts med att skapa möjligheter för band att dels repa, men även spela live. Det är en tydlig könsfördelning kring bandspelandet. För att även stimulera tjejer att spela i band och skapa förebilder för andra tjejer ska ett arbete runt detta utvecklas. 15

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1

Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Innehåll Inledning 3 Bakgrund.... 3 Uppdragets syfte och inriktning. 3 Metod. 4 Definitioner.... 4 Enkätresultat.. 4 Fritid 5 7 Hur mycket fritid har ungdomar... 5 Var träffas

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

LUPP Handlingsplan: lokal uppföljning av ungdomspolitiken

LUPP Handlingsplan: lokal uppföljning av ungdomspolitiken Sammanfattning LUPP Handlingsplan: lokal uppföljning av ungdomspolitiken Hösten 2014 genomfördes en lång enkät (Lupp) med unga i åk 8 och år 2 på gymnasiet. Totalt 1177 unga svarade på frågor om fritid,

Läs mer

UNG i Mora Resultat av LUPP-enkät genomfördes under hösten Johanna Jansson & Johan Kostela Högskolan Dalarna, Dalacampus

UNG i Mora Resultat av LUPP-enkät genomfördes under hösten Johanna Jansson & Johan Kostela Högskolan Dalarna, Dalacampus UNG i Mora 2013 Resultat av LUPP-enkät genomfördes under hösten 2012. Johanna Jansson & Johan Kostela Högskolan Dalarna, Dalacampus Innehållsförteckning INLEDNING 2 Disposition 2 BAKGRUND 3 FRITID 5 Högstadiet

Läs mer

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. BAKGRUNDSVARIABLER KÖN Tjejer Killar Annan Totalt* Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal

Läs mer

Barn- och ungdomspolitiskt program. Eksjö kommun

Barn- och ungdomspolitiskt program. Eksjö kommun Barn- och ungdomspolitiskt program Eksjö kommun Barn och ungdomar känner stolthet och glädje över sin hemort Antaget av kommunfullmäktige 2007-01-25, 121 Innehållsförteckning INLEDNING OCH BAKGRUND...

Läs mer

Att vara ung i Hylte kommun

Att vara ung i Hylte kommun Att vara ung i Hylte kommun 2 Fritid 4 5 Skola 6 7 Inflytande 8 9 Hälsa 11 Trygghet 12 13 Arbete & framtid 14 LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en enkät som innehåller runt 8 frågor

Läs mer

Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09

Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09 Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09 Foto: Arash Atri / Bildarkivet.se Omslagsfoto: August Åberg / Bildarkivet.se Lupp - en väg till ökad

Läs mer

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle

KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle Resultat från Lupp-undersökningen, lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ung i Gävle Lupp, som står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken, är en enkätundersökning som

Läs mer

Ung i Ljusdal. Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Ljusdals kommun 2006

Ung i Ljusdal. Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Ljusdals kommun 2006 Ung i Ljusdal Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Ljusdals kommun 2006 Inledning Syfte och metod 3 Svarsfrekvens 3 Bakgrundsfakta Ljusdals kommun 3 Sammanfattande diskussion 4 Enkätresultat Bakgrund

Läs mer

LUPP med fokus Osbeck

LUPP med fokus Osbeck LUPP med fokus Osbeck LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

Lupp 2009 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN. lupp 09 rapport

Lupp 2009 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN. lupp 09 rapport Lupp 29 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN lupp 9 rapport LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (11) Sammanfattning av Lupp- enkäten 29 Den femte luppundersökningen med nära 2 frågor

Läs mer

Kultur- och fritidsvaneundersökningen

Kultur- och fritidsvaneundersökningen LERUM Kultur- och fritidsvaneundersökningen Frivan en källa att ösa ur Barn, kultur och natur ska göras till bärare av kommunens identitet Saxat ur kommunens inriktningsmål 2009-2011 Bakgrund Kultur- och

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Syfte Bild av ungdomars levnadsvillkor i Karlskrona Hur förhåller sig Karlskrona kommuns satsningar - till de nationella

Läs mer

LUPP 2010. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken

LUPP 2010. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken LUPP 2010 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 INLEDNING...3 BAKGRUND... 4 Boende... 4 Sysselsättning... 5 FRITID... 5 Tid för fritid... 5 Intressanta saker

Läs mer

LUPP om Fritid, arbete och framtid

LUPP om Fritid, arbete och framtid LUPP om Fritid, arbete och framtid LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har

Läs mer

Regeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften:

Regeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften: Vi lever i ett demokratiskt samhälle. Sverige har ett av världens högsta valdeltaganden och en stor del av befolkningen har ett starkt förtroende för landets demokratiska institutioner. I olika undersökningar

Läs mer

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP Ung i Lindesberg Resultat från LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2008 Politiken efterlyser ungdomsperspektiv kartläggning bland kommunens ungdomar blir underlag för framtida beslut I september

Läs mer

LUPP 2010. Sammanställning av LUPP enkät 2011-05-25 Version 3

LUPP 2010. Sammanställning av LUPP enkät 2011-05-25 Version 3 LUPP 2010 Sammanställning av LUPP enkät 2011-05-25 Version 3 Innehåll 1 BAKGRUND...3 2 FRITID...4 2.1 Hur mycket fritid har ungdomarna?...4 2.2 Fritidsutbudet...5 2.3 Här träffar man sina kompisar...5

Läs mer

(Se vidare i Bilaga 1 Bakgrunds-PM Demokrati och inflytande).

(Se vidare i Bilaga 1 Bakgrunds-PM Demokrati och inflytande). Vi lever i ett demokratiskt samhälle. Sverige har ett av världens högsta valdeltaganden och en stor del av befolkningen har ett starkt förtroende för landets demokratiska institutioner. I olika undersökningar

Läs mer

Ungdomspolitiskt handlingsprogram Nordanstigs kommun 2011

Ungdomspolitiskt handlingsprogram Nordanstigs kommun 2011 Ungdomspolitiskt handlingsprogram Nordanstigs kommun 2011 Ungas politiska intresse och engagemang väcks till liv genom diskussioner om politik och andra samhällsfrågor. Här spelar inte bara föreningslivet

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 MARKS KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 MARKS KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 MARKS KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Titel: Lokal Uppföljning av Ungdomspolitiken Författare: Cecilia Helander, Enkätfabriken Uppdragsgivare: Marks

Läs mer

Former för inflytande för ungdomar - Betänkande

Former för inflytande för ungdomar - Betänkande 1 (9) Slutversion Former för inflytande för ungdomar - Betänkande Sammanfattning Kommunfullmäktige har gett demokratiberedningen i uppdrag att utarbeta förslag till former för inflytande för ungdomar.

Läs mer

Vad tycker Tjörns unga?

Vad tycker Tjörns unga? Vad tycker Tjörns unga? Kultur- och fritidsförvaltningen 2014-10-21 Tjörn Möjligheternas ö Innehåll 1 Bakgrund 3 2 Luppenkätens frisvar, årskurs 8 4 3 Återkoppling efter Luppen, årskurs 8 6 4 Luppenkätens

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008 Resultat tfå från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 7 samt årskurs 1 på gymnasiet Förord öod De flesta människors vardag påverkas av beslut

Läs mer

Stadskontoret. Ung i Malmö. Ungdomars syn på politik, inflytande, skolan, fritiden och framtiden. Sólveig Bjarnadóttir. Stadskontoret.

Stadskontoret. Ung i Malmö. Ungdomars syn på politik, inflytande, skolan, fritiden och framtiden. Sólveig Bjarnadóttir. Stadskontoret. Stadskontoret Ung i Malmö Ungdomars syn på politik, inflytande, skolan, fritiden och framtiden. Sólveig Bjarnadóttir Stadskontoret Malmö Stad 2 FÖRORD Ungdomars delaktighet, engagemang och inflytande i

Läs mer

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009 Resultat från Luppundersökningen Forshaga kommun 2008/2009 April 2009 2 Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och metod för datainsamling 5 Databearbetning 5 Redovisning av undersökningsresultat 5 Resultat

Läs mer

LUPP-undersökning hösten 2008

LUPP-undersökning hösten 2008 LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten

Läs mer

Ungdomspolitiskt program för Karlskrona kommun

Ungdomspolitiskt program för Karlskrona kommun Ungdomspolitiskt program för Karlskrona kommun Gäller från och med 2012-10-18 2 Ungdomspolitiskt program Ungdomsrådet, som tidigare kallades ungdomsdemokratigruppen, där också framtagandet av ett ungdomspolitiskt

Läs mer

Remissupplaga Sista svarsdag 11 november 2011

Remissupplaga Sista svarsdag 11 november 2011 Dokumenttyp: Målprogram Ansvarig: Hållbarhetssamordnare Fastställd: Remiss Dnr:. Remissupplaga Sista svarsdag 11 november 2011 Tingsryds kommuns Ungdomspolitiska program - att vara ung i Tingsryds kommun

Läs mer

LUPP 2012 Vimmerby kommun

LUPP 2012 Vimmerby kommun LUPP 2012 Vimmerby kommun Under hösten 2012 genomfördes ännu en LUPP-undersökning i Vimmerby. Det var den fjärde i ordningen (De tidigare gjordes 2005, 2007 och 2009). I Vimmerby deltog 155 elever i årskurs

Läs mer

Ung livsstil i Täby 2013 första presentationen inför nämnden den 22 oktober 2013

Ung livsstil i Täby 2013 första presentationen inför nämnden den 22 oktober 2013 Ung livsstil i Täby 2013 första presentationen inför nämnden den 22 oktober 2013 Ulf Blomdahl. E-post: ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Stig Elofsson. E-post: stig.elofsson@socarb.su.se tel.

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 SKÖVDE KOMMUN APRIL 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 SKÖVDE KOMMUN APRIL 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 SKÖVDE KOMMUN APRIL 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Titel: Lokal Uppföljning av Ungdomspolitiken Författare: Cecilia Helander, Enkätfabriken Uppdragsgivare: Skövde

Läs mer

Fritidsvaneundersökning 2009

Fritidsvaneundersökning 2009 Fritidsvaneundersökning 2009 Vad ger undersökningen svar på? Elevers fritidsvanor Vad barn/ungdomar önskar göra på sin fritid Föreningsdeltagande Andel föreningsledare Geografiska skillnader i stort Olika

Läs mer

ATT VARA UNG I VIMMERBY KOMMUN

ATT VARA UNG I VIMMERBY KOMMUN ATT VARA UNG I VIMMERBY KOMMUN 2007 Undersökning baserad på ungdomsenkäten Lupp www.astridlindgrenshembygd.se Jonas Bjälesjö Rockcity Box 170 57721 Hultsfred 0495-69645 0703-148266 1 jonas.bjalesjo@etn.lu.se

Läs mer

Att vara ung i. Bengtsfors. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2011 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet

Att vara ung i. Bengtsfors. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2011 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Att vara ung i Bengtsfors LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 11 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Innehåll 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 16 Hälsa och trygghet Framtid

Läs mer

Undersökning OM DIN MÖTESPLATS 2014-10-22

Undersökning OM DIN MÖTESPLATS 2014-10-22 Undersökning OM DIN MÖTESPLATS 2014-10-22 Åldersgrupper: Kommuner: 61 st 10-12 år 50 st 16 % 13-16 år 202 st 66 % 17-20 år 56 st 18 % Sammanfattning Mätningen visar tendenser av den uppfattning unga, stadigvarande

Läs mer

Ungdomsenkäten

Ungdomsenkäten Ungdomsenkäten 2010-2011 22.11.2011 Projektet Ungdom i Demokrati höra unga i ärenden som berör dem (Ungdomslagen 72/2006) samla in information om de ungas uppväxt- och levnadsförhållanden (Ungdomslagen

Läs mer

Vår åsikt om den övergripande prioriteringen av dans och konst.

Vår åsikt om den övergripande prioriteringen av dans och konst. Vår åsikt om den övergripande prioriteringen av dans och konst. Grupp 1 Det är bra att det läggs vikt på dans och konst, men det flesta ungdomar vill ha mer musiksatsningar. Konst och dans är förmodligen

Läs mer

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner p.2014.808 Dnr.2011/354 Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-04-08 59 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen

Läs mer

Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun

Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun ÖVERTORNEÅ KOMMUN Kultur- och fritidsnämnden Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2008-05-05 RIKSDAGENS MÅL Riksdagen har i budgetpropositionen för 2008

Läs mer

Lupp Lokal uppföljning vart tredje år. Bättre precision. Alla länets kommuner. Fem fokusområden. Tre ålderskategorier.

Lupp Lokal uppföljning vart tredje år. Bättre precision. Alla länets kommuner. Fem fokusområden. Tre ålderskategorier. 1 Lupp 2013 Lokal uppföljning vart tredje år Bättre precision Alla länets kommuner Fem fokusområden Inflytande och delaktighet Utbildning Kompetensförsörjning Fritid med kultur Tryggt och säkert Tre ålderskategorier

Läs mer

Om ni frågar oss. Unga under LUPP i Uddevalla kommun

Om ni frågar oss. Unga under LUPP i Uddevalla kommun Om ni frågar oss Unga under LUPP i Uddevalla kommun 1 Förord Ettusenåttahundranittioen ungdomar har tyckt till om Uddevalla. För andra gången genomfördes under hösten 2013 undersökningen LUPP1 för åk 8

Läs mer

Ungdomsfullmäktige Göteborg 07/10/17

Ungdomsfullmäktige Göteborg 07/10/17 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Ungdomsfullmäktige

Läs mer

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen Ett aktivt liv, där både kropp och själ får sitt, är bra för hälsan och välbefinnandet. Vi inom kultur och fritid arbetar för att skapa förutsättningarna. Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som

Läs mer

Motion gällande: Hur kan vi skapa fler mötesplatser och fritidsaktiviteter på helger för ungdomar mellan 15-18 år?

Motion gällande: Hur kan vi skapa fler mötesplatser och fritidsaktiviteter på helger för ungdomar mellan 15-18 år? Kulturutskottet Motion gällande: Hur kan vi skapa fler mötesplatser och fritidsaktiviteter på helger för ungdomar mellan 15-18 år? Inledning/bakgrund: Många ungdomar i åldern 15-18 år saknar naturliga

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Så tycker unga i Kristinehamn En kortfattad sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09

Så tycker unga i Kristinehamn En kortfattad sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09 Så tycker unga i Kristinehamn En kortfattad sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09 Foto: Arash Atri / Bildarkivet.se Lupp - en väg till ökad kunskap. Kristinehamn ska vara

Läs mer

LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET FRAMTID ARBETE SKOLA FRITID

LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET FRAMTID ARBETE SKOLA FRITID LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN FRITID SKOLA POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET ARBETE FRAMTID Inledning 3 Fritid...4 Skola...8 Politik & Inflytande...15 Hälsa & Trygghet...19 Arbete.. 26 Framtid..28 LUPP 2010

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Rättvik ATT VARA UNG I. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 år 8 grundskolan åk 2 gymnasiet

Rättvik ATT VARA UNG I. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 år 8 grundskolan åk 2 gymnasiet Röd C23 M93 Y85 K17 R169 G42 B43 Blå C94 M93 Y5 K1 R58 G58 B142 Guld C M33 Y55 K7 R193 G158 B119 ATT VARA UNG I Rättvik LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 12 år 8 grundskolan åk

Läs mer

Ung i Marks kommun, 2007. Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun

Ung i Marks kommun, 2007. Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun ÅR Ung i Marks kommun, 2007 Resultat gällande ungdomar i årskurs 8 från Lupp-undersökning 2007 Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun Innehåll Förord av Tommy

Läs mer

Ungas fritid. Oscar Svensson oscar.svensson@ungdomsstyrelsen.se

Ungas fritid. Oscar Svensson oscar.svensson@ungdomsstyrelsen.se Ungas fritid Oscar Svensson oscar.svensson@ungdomsstyrelsen.se Den nationella ungdomspolitiken Övergripande mål Alla unga ska ha verklig tillgång till välfärd Alla unga ska ha verklig tillgång till inflytande

Läs mer

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 VANSBRO KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 VANSBRO KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 VANSBRO KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Titel: Lokal Uppföljning av Ungdomspolitiken Författare: Cecilia Helander, Enkätfabriken Uppdragsgivare: Vansbro

Läs mer

Fritids- plan 2009-2013. Landskrona stad

Fritids- plan 2009-2013. Landskrona stad Fritids- 2009-2013 plan Landskrona stad Plan för idrott och friluftsliv i Landskrons stad 2009-2013 BAKGRUND Idrotten i samhället Statens stöd till idrotten Målet med den nationella idrottspolitiken är:

Läs mer

Hur gör vi Luleå till en bättre stad för unga?

Hur gör vi Luleå till en bättre stad för unga? Hur gör vi Luleå till en bättre stad för unga? En rapport utifrån de öppna frågorna i LUPP-enkäten (Lokal Uppföljning Av Ungdomspolitiken), som besvarades av unga i Luleå i åk 8 och år 2 på gymnasiet ht

Läs mer

Lupp-enkäten 2004. Rapport

Lupp-enkäten 2004. Rapport 2005-08-22 Lupp-enkäten 2004 Rapport 1 (48) Innehållsförteckning INLEDNING 4 Bakgrund 4 Metod 5 SAMMANFATTNING 6 DISKUSSION 7 RESULTAT GRUNDSKOLAN ÅK 8 8 Om skolan 8 Hur är det på din skola? 8 Politik,

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Där livet är härligt!

Där livet är härligt! Där livet är härligt! Att vara ung i Tingsryds kommun! Rapport om Ungdomsstyrelsens enkätundersökning Lupp 2010 Sammanställd av: Lars-Olof Johansson, Barn- och utbildningsförvaltning I samarbete med: Tim

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige

Antagen av kommunfullmäktige Antagen av kommunfullmäktige 2015-05-13 1 Innehåll... 2 1. Inledning och bakgrund... 3 2. Uddevalla kommuns vision... 3 3. Omvärldens påverkan... 3 3.1 Nationell påverkan... 3 3.2 Lokal påverkan... 4 4.

Läs mer

Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson

Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson Förord Forskningsenheten vid idrotts- och kulturförvaltningarna genomför kontinuerligt

Läs mer

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet

Lupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Lupprapport LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet 4 8 12 16 Innehåll Fritid Skola Inflytande Hälsa och trygghet Framtid och arbete INLEDNING

Läs mer

LUPP om Skolan. LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet.

LUPP om Skolan. LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet. LUPP om Skolan LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första gången

Läs mer

Samverkan i Laxå kommun

Samverkan i Laxå kommun Överenskommelse om Samverkan i Laxå kommun MELLAN FÖRENINGSLIVET OCH KOMMUNEN Laxå kommun och föreningarna presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund, principer

Läs mer

Övergripande handlingsplan för barn och ungdomars inflytande i Strängnäs kommun

Övergripande handlingsplan för barn och ungdomars inflytande i Strängnäs kommun Utbildnings- och kulturkontoret Övergripande handlingsplan för barn och ungdomars inflytande i Strängnäs kommun Bakgrund och styrdokument Sverige ratificerade konventionen om barns rättigheter 1989 utan

Läs mer

Ung i Kungsbacka, 2010 Resultat från Lupp undersökningen 2010 gällande ungdomar i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet

Ung i Kungsbacka, 2010 Resultat från Lupp undersökningen 2010 gällande ungdomar i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet Ung i Kungsbacka, 2010 Resultat från Lupp undersökningen 2010 gällande ungdomar i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet Mars 2011 Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Kungsbacka

Läs mer

Ung i Marks kommun, 2007. Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun

Ung i Marks kommun, 2007. Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun ÅR Ung i Marks kommun, 2007 Resultat gällande 24-åringar från Lupp-undersökning 2007 Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun Innehåll Förord av Tommy Lönn 3 Kapitel

Läs mer

Enkätundersökning i samarbete med MSN

Enkätundersökning i samarbete med MSN Riksförbundet BRIS Enkätundersökning i samarbete med MSN I samarbete med MSN genomförde BRIS under våren 2007 en webbaserad enkät bland 14-17- åringar. Syftet var att skaffa ett bredare underlag än det

Läs mer

Lupp. Luppenkäten är hjärtat i detta arbete och alla kommuner i Sverige blir årligen inbjudna till att delta i Lupp.

Lupp. Luppenkäten är hjärtat i detta arbete och alla kommuner i Sverige blir årligen inbjudna till att delta i Lupp. Lupp Ungdomsstyrelsen fick 1998 i uppdrag att utveckla metoder för uppföljning av den kommunala ungdomspolitiken. Första Luppen genomfördes 2001. Tillsammans med kommunerna har de utvecklat en modell för

Läs mer

Att vara ung i Ludvika LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken

Att vara ung i Ludvika LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken Att vara ung i Ludvika LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Dalarna ska bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion - och Ludvika ska vara Dalarnas bästa ungdomskommun.

Läs mer

LUPP om Inflytande. LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012. Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet. www.laholm.

LUPP om Inflytande. LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012. Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet. www.laholm. LUPP om Inflytande LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första gången

Läs mer

Ungdomspolitiskt program. Skövde kommun 2011-2013

Ungdomspolitiskt program. Skövde kommun 2011-2013 Ungdomspolitiskt program Skövde kommun 2011-2013 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund och syfte... 3 2.1 Nationella utgångspunkter... 3 2.2 Kommunalt perspektiv... 4 2.3 Programmets utformning... 5 3.

Läs mer

Förord. Slutligen, ett stort TACK till alla som deltagit i undersökningen!

Förord. Slutligen, ett stort TACK till alla som deltagit i undersökningen! Förord På andra raden i Växjö kommuns mångfaldsprogram 2010-2014, Olikheter som berikar, kan man läsa att makt och inflytande ska delas rättvist i alla delar av samhällslivet. Det är i grunden givetvis

Läs mer

RESULTAT AV LUPP-UNDERSÖKNINGEN I TANUM 2014 LUPP 2014. Tanums Kommun POPULÄRVERSION

RESULTAT AV LUPP-UNDERSÖKNINGEN I TANUM 2014 LUPP 2014. Tanums Kommun POPULÄRVERSION RESULTAT AV LUPP-UNDERSÖKNINGEN I TANUM 2014 LUPP 2014 Tanums Kommun POPULÄRVERSION Titel: Författare: Uppdragsgivare: Populärversion: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Cecilia Helander, Enkätfabriken

Läs mer

Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen

Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen Ung i Östersund Resultat av LUPPundersökningen 2006 Kommunledningsförvaltningen Sammanfattning Östersunds kommun genomförde Ungdomsstyrelsens enkätundersökning LUPP hösten 2006. 530 ungdomar i årskurs

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

En bättre och mer demokratisk skola! Skoldemokrati Elevinflytande Elevråd

En bättre och mer demokratisk skola! Skoldemokrati Elevinflytande Elevråd En bättre och mer demokratisk skola! Skoldemokrati Elevinflytande Elevråd En bättre och mer demokratisk skola! Hur och varför? Hur vi ska göra skolan bättre och höja elevernas resultat är en ständig debatt

Läs mer

UNGDOMSPOLITISK STRATEGI

UNGDOMSPOLITISK STRATEGI UNGDOMSPOLITISK STRATEGI Smedjebackens kommun I den bästa av världar har alla barn och unga rätt att leva och utvecklas i ett säkert och tryggt Samhälle. Det innebär en uppväxtmiljö där hänsyn tas till

Läs mer

Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett läns- och kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback

Lupp. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett läns- och kommunperspektiv. Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback R A P P O RT F R Å N F O U J Ä M T 2010:7 Lupp Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Jämtlands län 2009 sett ur ett läns- och kommunperspektiv Marianne Westring Nordh Jörgen Söderback Lupp Lokal uppföljning

Läs mer

STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET

STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET 2014 STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET NYHETSBREV TILL FÖRÄLDRAR OCH LÄRARE I ÖREBRO Youth & Society -YeS Örebro universitet Studien Du och samhället Du och samhället är en studie där utvecklingspsykologer, medievetare

Läs mer

Ungdomar sätter Kalmar. lupp. under luppen

Ungdomar sätter Kalmar. lupp. under luppen Ungdomar sätter Kalmar lupp under luppen Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Kalmar kommun 2008 B Kommunen under ungas lupp arn och unga är framtiden. Så brukar vi uttrycka oss och så är det! Men barn

Läs mer

Ekerö kommun. Kultur- och fritidsvaneundersökning. Genomförd av CMA Research AB. Augusti 2013

Ekerö kommun. Kultur- och fritidsvaneundersökning. Genomförd av CMA Research AB. Augusti 2013 Ekerö kommun Kultur- och fritidsvaneundersökning Genomförd av CMA Research AB Augusti 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Bilaga 1 Jämförelser mellan grupper 16 Fakta om undersökningen 3 Resultat

Läs mer

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Upprättad: 2013-11-21 Antagen av: kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-02-24, 6 Kontaktperson: Susanna Ward Jonsson Innehåll 1. Inledning... 3 2. Värdegrund...

Läs mer

SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP UNGDOMSENKÄTEN LUPP SKOLÅR 7 9 1 X SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP Årtal (skriv hela årtalet t.ex. 2010) 2 0 1 0 FRÅGOR OM: FRITID SKOLA POLITIK INFLYTANDE TRYGGHET HÄLSA ARBETE FRAMTID 2 UNGDOMSENKÄTEN

Läs mer

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN RESULTAT AV LUPP-UNDERSÖKNINGEN I NÄSSJÖ 2014 LUPP 2014 Nässjö Kommun LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Cecilia Helander, Enkätfabriken

Läs mer

Återrapport av uppdrag om utredning av möjligheter till främjande av jämställdhet inom föreningslivet

Återrapport av uppdrag om utredning av möjligheter till främjande av jämställdhet inom föreningslivet Tjänsteutlåtande Fritidssamordnare 2015-04-27 Erik Hjelmfors 08-590 971 56 Dnr: Erik.hjelmfors@upplandsvasby.se KFN/2014:79 34701 Kultur- och fritidsnämnden Återrapport av uppdrag om utredning av möjligheter

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer

UNG I DALS-EDS KOMMUN

UNG I DALS-EDS KOMMUN 2007:13 UNG I DALS-EDS KOMMUN RESULTAT FRÅN ENKÄTUNDERSÖKNINGAR INOM PROJEKTET LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIK (LUPP) UTVÄRDERINGSENHETEN UPPSALA KOMMUNS GEMENSAMMA UTVÄRDERINGSRESURS Innehållsförteckning

Läs mer

Redovisning av undersökning om vad ungdomar som inte besöker fritidsgårdar tycker om fritidsgårdarna

Redovisning av undersökning om vad ungdomar som inte besöker fritidsgårdar tycker om fritidsgårdarna 2016-08-08 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr FRN 2016/90 Fritidsnämnden Redovisning av undersökning om vad ungdomar som inte besöker fritidsgårdar tycker om fritidsgårdarna Förslag till beslut Fritidsnämnden

Läs mer

LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholm 2012

LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholm 2012 LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholm 2012 Ungdomar årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet 2 (55) Förord Laholms kommun har för första gången genomfört Ungdomsstyrelsens LUPP-enkät (Lokal uppföljning

Läs mer

Våra unga i Gällivare!

Våra unga i Gällivare! Våra unga i Gällivare! Gällivare kommuns uppföljning av ungdomspolitiken- Lupp Gällivare kommun Gemensam administration Nämnd& utredning Ann-Helen Köhler 0970-18128 ann-helen.kohler@kommun.gellivare.se

Läs mer

1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4

1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4 Landskrona stad i samarbete med studerande på Masters nivå vid Lunds universitet. Maj 2010 1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4 2. BAKGRUND... 4 2.1 Nationell ungdomspolitik... 4 2.2

Läs mer

Strömsunds Kommun. Grundskolans årskurs åtta. Fritid

Strömsunds Kommun. Grundskolans årskurs åtta. Fritid Strömsunds Kommun Strömsund är den nordligaste av länets kommuner och sträcker sig ifrån Östersunds kommun i söder till den västerbottniska och norska fjällvärden i norr. Kommunen är 10 600m² stor och

Läs mer

Ung Fritid kongress & dialogmöte hösten 2010

Ung Fritid kongress & dialogmöte hösten 2010 Ung Fritid kongress & dialogmöte hösten 2010 Fritidsförvaltningen Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2010-12-09 1.0 Malin Midler Norén Fritidsförvaltningen Fritidsförvaltningen Syfte

Läs mer

Rapport om ungdomsinflytande

Rapport om ungdomsinflytande Rapport om ungdomsinflytande På förbundsstämman 2009 uppdrogs åt Svenska Scoutförbundet styrelse att ta fram en rapport som visar hur ungdomsinflytandet fungerar idag. I rapporten har även tankar om hur

Läs mer

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Den 20-22 oktober 2011 arrangerades för första gången demokratidagar i Huddinge kommun med det övergripande syftet att lyfta

Läs mer

Att vara ung i Ystads kommun

Att vara ung i Ystads kommun 212 Att vara ung i Ystads kommun Lupprapport Lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 211 i Ystads kommun åk 8 212-1-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 2 Inledning 4 Metod 5 Fritid 6 Skola

Läs mer

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer

Ung i Härnösand. Resultat av LUPP-undersökningen 2006. Fritid Skola Politik Trygghet Hälsa Arbete - Framtid

Ung i Härnösand. Resultat av LUPP-undersökningen 2006. Fritid Skola Politik Trygghet Hälsa Arbete - Framtid Ung i Härnösand Resultat av LUPP-undersökningen 2006 Fritid Skola Politik Trygghet Hälsa Arbete - Framtid Anette Gustafsson Samhällsförvaltningen Härnösands Kommun Förord Under oktober månad 2006 genomförde

Läs mer