Nämndkontor Kultur A.Magnusson. UNG 09 Ekerö kommun
|
|
- Gunnar Danielsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Nämndkontor Kultur A.Magnusson UNG 09 Ekerö kommun 1
2 Sammanfattning 3 Inledning.4 Genomförande.. 4 Bakgrund 5 Undersökningens resultat.5 Inflytande och delaktighet.5 Känner man till formerna för inflytande och delaktighet?..6 Anser man det vara viktigt att former för inflytande och delaktighet finns?..6 Vill man utöva inflytande?..6 Hur uttrycker unga sina politiska ståndpunkter?.7 Hur intresserad är unga av samhällsfrågor?...7 Får man utöva inflytande?...8 Hur många är medlemmar i en förening?....9 Rasism och främlingsfientlighet? 8 Fritid...8 Vad gör unga på sin fritid?..8 Kan man utöva sina intressen i kommunen?...9 Vilka är de vanligaste mötesplatserna?...9 Vad saknar man? 10 Analys 10 Inflytande och delaktighet 10 Fritid..12 Slutsatser om fortsatt arbete..14 2
3 Sammanfattning Följande studie är en uppföljning av de ungdomspolitiska målen; Ungdomar har verklig möjlighet till inflytande och delaktighet samt ungdomar har möjlighet till en aktiv fritid som antogs i Ekerö kommun Som ett led i arbetet med att skapa former för inflytande och delaktighet har kommunen skapat nya former för inflytande och delaktighet för ungdomar, vilka är ekonomiskt stöd till ungas egna initiativ samt Aktivitetsbyrå med en ungdomscoach som stöttar ungdomarna att själva arrangera och genomföra. Dessutom finns former för inflytande i skolorna i form av elevråd. Svaren visar att det är en relativt liten grupp av ungdomarna som känner till vilka möjligheter till delaktighet och inflytande de har i kommunen. En stor majoritet av ungdomarna anser dock att det är viktigt att dessa stödformer finns, även om man själv inte använder dem. Det är ca en femtedel av ungdomarna som själv vill arrangera aktiviteter genom Aktivitetsbyrån. Det är fler i gymnasieåldern är i grundskolan. Många ungdomar vill påverka frågor som är viktiga för ungdomar. Det är däremot en betydligt större grupp som vill påverka, än de som vill träffa politiker för att på den vägen påverka. En svaghet i möjligheten till inflytande är att många unga inte vet hur de ska göra, eller tycker att de har små möjligheter att föra fram sina åsikter till politiker. Det är fler äldre ungdomar som anser att politiker påverkar något i deras vardag, än i den yngre gruppen. Många ungdomar i grundskolan anser att de får vara med och påverka skolfrågor i liten utsträckning. Frågor där viljan att påverka är stor och tillåtelsen är liten är t ex schemaläggning, prov och läxor. Majoriteten av ungdomarna i grundskolan anser inte att elevrådet tar upp frågor som är viktiga för dem. Många ungdomar spenderar den mesta av fritiden genom att umgås med kompisar, antigen på webbforum eller möten. Flickorna träffar kompisarna i högre utsträckning och killarna umgås mer på webbforum. Det är betydligt vanligare att killar spelar dataspel än flickor. En slutsats att dra är alltså att killarna är mer datoraktiva. Det visar sig även genom att fler killar debatterar samhällsfrågor på nätet än flickor som istället manifesterar sina åsikter genom namninsamlingar och att bära pins. De vanligaste mötesplatserna för unga är; 1) hemmen, 2) ute, 3) på träningen, 4) på fritidsgården, vilket innebär att möten mellan unga i huvudsak sker utanför de offentliga mötesplatserna som föreningsliv och fritidsgårdar erbjuder. De flesta ungdomar har möjlighet att i någon mån utöva sina intressen i kommunen, antigen helt eller delvis. Det är fler yngre ungdomar som måste åka utanför kommunen för att delvis kunna utöva sina intressen. Det är vanligare att flickor måste lämna kommunen. Många ungdomar upphör att delta i någon organiserad fritidsverksamhet när de börjar gymnasiet. Det sker en kraftig ökning av killar som spelar i band i 3
4 gymnasieåldern. Denna ökning finns inte bland tjejerna. Eventuellt kan en förklaring till detta vara att tjejer saknar förebilder i andra tjejer som spelar i band. De vanligaste önskemålen på fritidsaktiviteter är i följande ordning; bad med motion och friskvård, caféer, idrottshallar, allaktivitetshus, dans-, drama- och musikmöjligheter. Det finns inga skillnader mellan könen eller åldersgrupperna. Inledning Hösten 2008 och i början av 2009 genomfördes en webbaserad undersökning för att ta reda på hur ungdomar anser det är att bo i Ekerö kommun. Syftet med undersökningen är att vara en del av uppföljningen av de ungdomspolitiska målen, samt få kunskaper om vilka möjligheter, attityder och intressen som unga i Ekerö kommun har i förhållande till några särskilda områden. Ungdomar inte har rösträtt, men däremot rättigheter att göra sin röst hörd och uttrycka behov och önskemål. Undersökningen syftar även till att samla ungas åsikter. Undersökningen täcker två huvudområden, vilka är; Inflytande och delaktighet och Fritid. Utifrån dessa huvudområden har en rad olika frågor formulerats. Många av frågorna är hämtade från Ungdomsstyrelsens nationella undersökning Lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Även specifika frågor som rör enbart Ekerö kommun har tagits med. Genomförande Samtliga ungdomar i åldern år, som är folkbokförda i kommunen fick ett brev skickat till sig under hösten 2008, där de ombads gå in på en webbadress och besvara en enkät. Samtliga skolor med skolår 6-9 ombads låta sina elever besvara enkäten på skoltid som en del i sin SO undervisning. Att låta gymnasieeleverna besvara enkäten på skoltid hade varit att föredra, men då kommunens gymnasieelever finns fördelade på 75 gymnasieskolor ansågs det inte möjligt. För att göra enkäten intressant att besvara fanns möjligheten att vinna en mediaspelare. En svaghet i undersökningen är att av den yngre gruppen elever har endast elever som går i skolor i kommunen deltagit. Anledningen till detta upplägg var att tilltron till skolornas möjlighet och vilja till deltagande var högre, än vad som visade sig i praktiken, vilket resulterade i en lägre svarsfrekvens än förväntats. Svarsfrekvens uppgick till totalt 535 personer. Det motsvarar 38 % av gruppen åringar och 18 % av gruppen åringar. Det största bortfallet finns i den äldre gruppen. Även om svaren från de äldre ungdomarna inte kan generaliseras till att gälla hela den gruppen så visar svaren ändå vad denna specifika grupp svarat. Det innebär att vi har statistik som är mer generaliserbar på den yngre gruppen än den äldre. På en del av frågorna finns möjlighet att göra jämförelser med andra kommuner som genomfört Ungdomsstyrelsens LUPP undersökning (Lokal uppföljning av ungdomspolitik). Dessa frågor är markerade med en stjärna. I jämförelser med övriga kommuner som genomfört LUPP - undersökningen har Ekerö kommuns ungdomar i åldern år, i betydligt högre utsträckning svarat att de är 4
5 intresserade av samhällsfrågor. Det kan indikera att det är kommunens samhällsintresserade åringar som valt att besvara enkäten. Dock finns ytterligare två bortfallsfaktorer att ta hänsyn till. De flesta svaren i gruppen år kommer från elever i årskurs 8, vilket gör att slutsatserna som dras måste beaktas med hänsyn till det. De flesta av de svarande är elever från Tappströmsskolan. Svaren utgörs till största delen av unga bosatta framförallt i Ekerö tätort och därefter Stenhamra, vilket är naturligt då flest unga är bosatta där. Det påverkar dock resultaten, framförallt svaren om möjlighet att utöva sina intressen i kommunen. Svaren har eventuellt sett annorlunda ut om fler från Adelsö, Munsö och Färingsö svarat. Inför kommande års undersökningar ska andra sätt att få unga svara på enkäten prövas. Ett sätt är att använda ungdomsforum på Internet som arena för undersökning. Bakgrund 2005 antog Kommunfullmäktige i Ekerö kommun de ungdomspolitiska målen. Målen ska vara vägledande i det ungdomspolitiska arbetet i kommunen. Målen är; 1) Unga har verklig möjlighet till inflytande och delaktighet, 2) Ungdomar har rätt att leva i en miljö som främjar hälsan, 3) Ungdomar har insikter om och omfattas av demokratiska värderingar, 4) Ungdomar har möjlighet till en aktiv fritid. För att nå dessa mål har en rad olika verksamheter och aktiviteter inrättats. Undersökningens resultat Inflytande och delaktighet Inflytande och delaktighet brukar framhållas som två av de mest grundläggande förutsättningarna för både demokrati och välmående. Barnkonventionen understryker vikten av barn och ungas möjlighet till inflytande och delaktighet i ett samhälle. Ungdomar under 18 år har inte möjlighet till politiskt deltagande genom sin rösträtt. Däremot har de möjlighet till medborgerligt deltagande genom att vara delaktig i en förening, någon organisation i det civila samhället eller på annat sätt direkt påverka sin vardag och miljö, t ex genom att arrangera aktiviteter för sig själv och andra. Ekerö kommun har konkretiserat ungas möjlighet till inflytande och delaktighet genom olika ekonomiska stödmöjligheter till ungas egna initiativ samt inrättat en Aktivitetsbyrå, med personligt stöd till ungdomar som vill genomföra fritidsaktiviteter och arrangemang. Samtliga grundskolor har även elevråd. Det finns även en ungdomspolitisk arbetsgrupp bestående av politiker från beställarnämnderna med uppgift att vara en kontaktlänk mellan politiker och ungdomar. Föreningsaktivitet har många fördelar både för individen och för samhället i stort. På individnivå brukar det framhållas att föreningsaktivitet ger möjligheter till identitetsskapande, informellt lärande, skapa förståelse för andra och möjligheter till inflytande och delaktighet. 5
6 Den svenska demokratin har rötter i föreningslivet och föreningslivet utgör fortfarande en bas för demokratins funktion. Föreningslivet utvecklar särskilda förutsättningar för den representativa demokratin genom att vänja och träna väljarna vid att gemensamt värdera, argumentera och fatta beslut. De organiserar också en mångfald av politiska, ekonomiska och sociala intressen. Det finns alltså många viktiga aspekter med ett utbrett föreningsliv i ett samhälle. Så svarade ungdomarna Känner man till formerna för inflytande och delaktighe? Det är en relativt liten grupp ungdomar som känner till kommunens stödformer för ungas inflytande och delaktighet, vilka är Aktivitetsbyrån med ungdoms coachen och ekonomiskt stöd till aktiviteter. Det var dock fler som kände till det ekonomiska stödet (33 %) än ungdomscoachen (18 %). Det är även fler i den yngre ungdomsgruppen som kände till båda formerna av stöd. Nästan samtliga ungdomar (97 %) i den yngre gruppen känner till att skolan har ett elevråd. (Frågan ställdes inte till gymnasieeleverna). Däremot vet inte eller anser inte majoriteten av ungdomarna att elevrådet tar upp frågor som är viktiga för dem (65 %). En stor grupp ungdomar (44 %) känner inte till vilka möjligheter de har att föra fram sina åsikter till politikerna. 38 % anser att de inte har några, eller tycker sig ha små möjligheter. En mindre grupp unga (18 %) anser att de har mycket eller ganska stora möjligheter att för fram sina åsikter till politiker. Det är däremot fler i den yngre gruppen som anser sig ha ganska eller mycket stora möjligheter (22 %) i jämförelse med den äldre (12 %). Anser man det vara viktigt att former för inflytande och delaktighet finns? Även om många inte kände till ungdomscoachen och det ekonomiska stödet för fritidsaktiviteter så anser en stor majoritet (90 %) av ungdomarna att det är viktigt att dessa stödformer finns. Det finns även ett stort stöd bland unga för att unga och politiker och tjänstemän möts. 74 % av alla svarande ansåg det vara mycket eller ganska viktigt att unga och politiker möts. Däremot är det inte lika många som själv kan tänka sig delta på sådana möten. I jämförelse med andra kommuner som deltagit i LUPP- undersökningen anser unga i Ekerö kommun i högre utsträckning att det är viktigt att unga och beslutsfattare möts. Vill man utöva inflytande? Det är fler ungdomar i gymnasieåldern (25 %) som vill utöva inflytande och delaktighet genom att själva arrangera egna aktiviteter än i grundskolan (17 %). 6
7 De flesta ungdomarna (40 %) vill påverka frågor som är viktiga för ungdomar i kommunen. Övriga 39 % vet inte om de vill, och 20 % vill inte påverka. Det är fler i den äldre gruppen (45 %) som vill påverka ungdomsfrågor än i den yngre (36 %). De som inte vill påverka har angett som skäl att man inte är intresserad (33 %), att man inte har tid (24 %), att man kan för lite om hur man gör för att påverka (19 %) och att man inte tror det spelar någon roll (14%). Det är fler i den äldre gruppen som inte har tid (34 %) i jämförelse med den yngre gruppen (24 %). Det är också fler i den äldre gruppen som svarat att de kan för lite om hur man påverkar (29 %) i jämförelse med den yngre gruppen (19 %). På frågan om man vill träffa politiker och tjänstemän för att diskutera ungdomsfrågor har 28 % svarat ja, 38 % har svarat att man inte vill och övriga 34 % vet inte. Det är ungefär lika stor andel (26 %) unga i den yngre som i den äldre gruppen (29 %) som vill träffa politiker. Ungdomarna hade även möjlighet att lämna sina kontaktuppgifter för att bli kallade till ett eventuellt möte med tjänstemän och politiker. I den äldre gruppen lämnade ca 15 % sina uppgifter och i den yngre gruppen 7 %, vilket motsvarar totalt 55 stycken ungdomar (38 st i den äldre gruppen och 17 st i den yngre). I jämförelse med kommuner som genomfört LUPP så är det i övriga riket ca 32 % av den äldre ungdomsgruppen som vill träffa beslutsfattare och 29 % i den yngre gruppen. Det innebär att det är en något mindre andel Ekeröungdomar som vill träffa politiker och tjänstemän än i övriga riket. Hur uttrycker unga sina politiska ståndpunkter? Det vanligaste sättet för unga att uttrycka eller arbeta för en förändring är att skriva på en namninsamling (52 %). Det näst vanligaste är att bära en pin (20 %) som uttrycker en åsikt och det tredje vanligaste sättet är att debattera och dela information på Internet (15 %). Däremot är det färre ungdomar som tagit kontakt med en politiker (10 %) men 25 % kan tänka sig att göra det. Det är betydligt fler i den äldre gruppen som tagit kontakt och kan tänka sig att göra det. Det finns inga skillnader mellan åldersgrupperna. Däremot så är det fler tjejer som skrivit på namnlistor och burit pins. Killarna är mer aktiva på Internet. Få har varit medlemmar i ett politiskt parti (5 %). Däremot är det fler som kan tänka sig vara det (15 %). Det är betydligt fler i den äldre gruppen (20 %) som kan tänka sig vara medlem i ett politiskt parti i jämförelse med 7 % i den yngre gruppen. Det finns inga könsskillnader. Hur intresserad är unga av samhällsfrågor? Det är totalt ca 55 % av Ekerö kommuns ungdomar som är mycket eller ganska intresserad av samhällsfrågor. I den äldre gruppen är det hela 72 % av de svarande som uppgett att de är mycket eller ganska intresserad av samhällsfrågor. I den yngre gruppen är motsvarande siffra 38 %. 7
8 I jämförelse med andra kommuner som genomfört LUPP undersökningen så är det en betydligt högre andel ungdomar i Ekerö kommun som är mycket eller ganska intresserad av samhällsfrågor. Får man utöva inflytande? Svaren visar att en stor majoritet av grundskoleleverna anser sig få vara med och bestämma i ganska eller mycket liten omfattning. De områden där skillnaden mellan önskan och tillåtelsen att påverka är störst är proven, schemat och läxorna. Det är skolverksamhet som påverkar ungdomarnas liv utanför skolan. I jämförelse med kommuner som genomfört LUPP undersökningen följer Ekerö kommuns ungdomar samma svarsmönster när det gäller inflytande i skolan. Rasism och främlingsfientlighet 47 % av alla åringar som svarat anser sig ha märkt av rasism eller främlingsfientlighet väldigt eller ganska mycket. 52 % anser sig ha märkt rasism eller främlingsfientlighet ganska eller väldigt lite. Ungdomsgruppen är polariserad i frågan. Den polariseringen märks tydligt mellan unga bosatta i Ekerö och Färingsö. Det är dubbelt så många bosatta i Färingsö som anser sig ha märkt rasism och främlingsfientlighet väldigt eller ganska mycket (80%) i jämförelse med Ekerö (39%). Fritid Fritiden har många olika betydelser. Den kan ge människor möjlighet till olika aktiviteter som kan ge värdefulla erfarenheter och upplevelser. Fritidsaktiviteter har också en särskild betydelse för människor eftersom den sker utifrån egna val, till skillnad från arbete och skola. En aktiv fritid kan även ha en funktion som ger positiva effekter på andra områden i livet, som hälsa, integration, delaktighet och jämställdhet. I kommunens ungdomspolitiska mål understryks vikten av fortsatt breddning av möjligheter till fritidsaktiviteter för ungdomar. Vad gör unga på sin fritid? Det vanligaste sättet att spendera sin oorganiserade fritid på är 1) umgås med kompisar (antigen via nätet eller i möten), 2) lyssna på musik, 3) tittar på tv, 4) spela dataspel, 5) läser böcker/tidningar, 6) motionerar (utan klubb). Flickorna träffar kompisarna i betydligt högre utsträckning (87 %) i jämförelse med pojkarna (64 %). Flickorna lyssnar också i högre utsträckning på musik (78 %) i jämförelse med killarna (64 %). Tjejerna läser böcker och tidningar i högre utsträckning (31 %) i jämförelse med killarna (23 %). Det är å andra sidan vanligare att killarna chattar med kompisar (61 %) i jämförelse med tjejerna (46 %). Den största könsskillnaden när det gäller spontana och oorganiserade fritidssysselsättningar är dataspelandet. 69 % av killarna spelar dataspel mot 17 % av tjejerna. Andra könsskillnader som framkommet är bland de som spelar musikinstrument eller sjunger. Det sker en kraftig ökning av killar som själva spelar musik eller sjunger från grundskolan (14 %) till gymnasieåldern (25 %). Denna kraftiga ökning finns inte bland flickorna, 12 % av flickorna i grundskolan spelar musik mot 15 % i gymnasieåldern. 8
9 Av ungdomarna i åldern år har 44 % besökt fritidsgården minst en gång den senaste månaden (frågan ställdes inte till den äldre gruppen). En grupp på 20 % är frekventa gårdsbesökare med 6 besök eller mer under den senaste månaden. Hur många är medlemmar i en förening? 52 % av alla åringar som svarat är medlem i någon slags förening, i eller utanför Ekerö kommun. 42 % av alla som svarat är medlemmar i en förening i Ekerö. 16 % är medlem i någon annan förening och övriga 42 % är inte medlem i någon förening alls. Det är fler ungdomar i den yngre gruppen som är föreningsmedlemmar (68 %) än i den äldre gruppen (48 %). Detta gäller även för medlemskap i Ekeröförningar där 46 % av den yngre gruppen är medlem i en sådan förening och 37 % av den äldre gruppen. I en undersökning från SCB 2005, utförd på uppdrag av Stockholm stad framgår att 52 % av eleverna i ålder år i Stockholm är föreningsaktiva och 46 % i åldrarna år. Kan man utöva sina intressen i kommunen? Man kan säga att ca 70 % av de som svarat har möjlighet att utöva sina intressen i kommunen, helt (36 %) eller delvis (36 %). Det finns däremot påtagliga könsskillnader. 41 % av pojkarna kan helt utöva sina intressen i kommunen i jämförelse med 32 % av flickorna. De intressen som flickor och pojkar uppgett att de måste lämna kommunen för att kunna utöva är framförallt simning. Det finns också påtagliga skillnader mellan åldersgrupperna. Av de äldre ungdomarna har 40 % helt möjlighet att utöva sina intressen i kommunen och 33 % av de yngre. De allra flesta ungdomar som inte kan utöva sina intressen i kommunen skulle göra det om möjlighet fanns. Däremot finns det även en grupp som ändå skulle välja att utöva sitt intresse utanför kommunen om möjlighet fanns. Den gruppen är större bland gymnasieelever. Vilka är de vanligaste mötesplatserna? De vanligaste mötesplatserna är hemma (59 %), ute (53 %), på nätet (52 %) eller på träningen (33 %) och fritidsgården (21 %). Killarna träffar sina vänner hemma (65 %) i högre utsträckning än flickorna (53 %). Killarna har även uppgett att de träffar sina kompisar på träningen (44 %) i högre utsträckning än tjejerna (22 %). Flickorna å andra sidan har uppgett att de träffar sina kompisar på fritidsgården i högre utsträckning (30 %) mot killarna (10%). I jämförelser med andra kommuner som gjort LUPP undersökningen framkommer att mönstret för mötesplatserna ser lika ut i dessa kommuner. 9
10 Vad saknar man? De vanligaste önskemålen i den yngre gruppen på fritidsaktiviteter är i följande ordning; bad med motion och friskvård (65 %), caféer (47 %), idrottshallar (43 %), Fritidsgårdar och allaktivitetshus (32 %), möjlighet att utöva drama, dans och musik (23 %). Det finns inga skillnader i prioriteringsordningen mellan åldersgrupperna. Analys Inflytande och delaktighet Att många unga inte kände till Aktivitetsbyrån och Ungdomscoachen är inte konstigt med tanke på att verksamheten endast funnits i några månader när undersökningen genomfördes. Men detta visar på vikten av att marknadsföra Aktivitetsbyrån. Betydligt fler kände till de ekonomiska stödformerna till egna initiativ. Det visar att det tar en viss tid för olika verksamheter att bli kända och även utnyttjade. Skolorna i kommunen fungerar som informationsspridare om dessa verksamheter till sina elever. Likaså finns information om verksamheten på fritidsgårdarna. Vikten av ett nära samarbete med skolor, fritidsgårdar och Kulturskolan blir tydlig för att realisera och nå ut till fler ungdomar i inflytande och delaktighetsarbetet. En stor brist i inflytandearbetet som blivit tydlig är att en stor del av grundskolans elever inte anser att elevrådet tar upp frågor som är viktiga för dem, vilket är elevrådens roll. Elevråden är också en träning i demokratiska beslutsformer och en möjlighet för eleverna att organisera sig och utnyttja sina rättigheter men även att bli införstådda i sina skyldigheter. Det är tydligt att det finns en okunskap i hur man får elevråden att fungera som det är tänkt. För att detta ska fungera behöver det klargöras vilka beslut och frågor som kan överlämnas åt eleverna och vilka frågor / beslut eleverna kan vara delaktiga i och vilka frågor och beslut vuxna / skolledning måste ansvara över. Samma princip måste gälla när eller om unga inbjuds att vara delaktig i den kommunala beslutsprocessen. Resultaten visar att elever i åldern år anser sig ha små möjligheter att påverka frågor i skolan som är viktiga för dem, som prov, läxor och scheman. Från senaste drogvaneundersökningen 2008 framgår att den psykiska ohälsan har ökat bland flickorna i Ekerö kommuns skolor. Det är väl känt att stress är en faktor som bidrar till psykisk ohälsa. En känd stressreducerande faktor är möjligheten att påverka sin situation. Möjligheten till elevinflytande är lågt i grundskolorna enligt eleverna. Drogvaneundersökningen 2008 visade samma resultat. Det behöver tydliggöras hur ungas inflytande och delaktighet kan kombineras med skolans krav på att uppnå mål samt organisera undervisningen för elever och personal De flesta unga känner inte till vilka möjligheter de har att föra fram sina åsikter till politikerna vilket också visar på en demokratisk svaghet. Det finns även en grupp unga som väljer att inte påverka ungdomsfrågor eftersom de inte vet hur man gör. Detta visar tydligt på vikten av att öka kunskapen inom detta område. Det innebär 10
11 också att det finns en utvecklingspotential i ungdomsgruppen bland de som vill påverka ungdomsfrågor. Studien visar att ungas samhällsengagemang och intresse för samhällsfrågor ökar i de senare tonåren. I de tidiga tonåren upptar puberteten och kompisrelationer mycket fokus. Detta bör man även ta hänsyn till i utformandet av inflytandeformer (utöver elevråden) för unga genom att lägga mer krut på den äldre gruppen. Det samma kommer till uttryck i viljan att själv arrangera aktiviteter. Där fler gymnasieungdomar vill arrangera själva. De områden som grundskoleelever önskade få inflytande över är de områden där de har minst möjlighet att påverka (läxor, prov och scheman). Intressant är att andelen unga som vill påverka ungdomsfrågor i kommunen är betydligt större än den grupp som vill träffa politiker och tjänstemän för att på det viset påverka. Möjligtvis lockar inte den demokratiska / byråkratiska beslutsformen en stor grupp ungdomar. Tonårsperioden utmärks av ombytlighet, man provar olika roller och vägar, där frågor att engagera sig i varierar. Innan en fråga har hunnit igenom den lokaldemokratiska beslutsprocessen och blivit genomförd i praktiken kan frågan ha förlorat intresse hos de unga som driver den. Det är tydligt att ungdomar behöver andra former än den traditionellt kommunalpolitiska för att vilja / kunna påverka. Däremot finns en grupp unga som vill träffa politiker / tjänstemän för att påverka och resultaten visar även att 20 % av den äldre ungdomsgruppen kan tänka sig vara medlem i ett parti. Detta borde indikera på att det finns ett medlemsunderlag till ungdomsförbund i kommunen eller potential till ett ungdomsråd. Ungas vanligaste sätt att påverka eller arbeta för en förändring är namnlistor, bära pins och debattera på Internet. I stödet som Ungdomscoachen ger ingår även att skapa förståelse bland ungdomarna för hur kommunala beslut fattas och vilka rättigheter och skyldigheter en samhällsmedborgare har. Upplägget är sådant att ungdomarna själva måste ta ansvar för det som ska göras, redovisa ekonomi och hur de har tänkt genomföra allt praktiskt. Aktivitetsbyrån spelar en viktig roll för ungas möjlighet till inflytande inte bara genom att de får möjlighet att genomföra arrangemang och aktiviteter. Aktivitetsbyrån är även en ingång för kommunen till den äldre ungdomsgruppen som tidigare saknats. Verksamheten ger kommunen möjlighet att knyta upp en ungdomsgrupp till sig som även kan utvecklas till att fungera som referensgrupp i olika frågor. En utmaning är att generationsanpassa vägarna till inflytande och delaktighet genom att utnyttja webben och den digitala världen i högre utsträckning än vad som idag görs. Dubbelt så många ungdomar från Färingsö har svarat att de i hög grad har märkt av rasism i jämförelse med Ekerö. Eventuellt förekommer rasistiska uttryck och tendenser i högre utsträckning i Färingsö. Ytterligare en faktor som kan ha påverkat svaren i denna riktning är att det under ett antal år pågått ett arbete mot 11
12 främlingsfientlighet i Stenhamra, dels i regi av Uppgårdsskolan men även i regi av ungdomsföreningen Ungdomar mot rasism. Detta kan ha ökat medvetenheten och uppmärksamheten kring problemet i Stenharma, vilket inte skett i Ekerö tätort i samma utsträckning. Fritid Den största delen av ungas fritid spenderas tillsammans med kompisar, vilket är naturligt under tonårsperioden. En stor del av tiden spenderas åt att sitta vid datorn, lyssna på musik, titta på tv eller spela dataspel. Det är tydligt att ungdomar är stora mediakonsumenter. Media är en tydlig påverkanskraft för ungdomsgruppen. Som en sådan blir media även en normförmedlare. Ekerö kommun har en hög andel föreningsaktiva ungdomar, vilket är speciellt tydligt i åldersgruppen år. I jämförelse med Stockholm så har Ekerö en betydligt högre andel föreningsaktiva ungdomar i denna ålder. En förklaring till detta kan vara den relativt knappa tillgången till nöjen som bio, shopping, museum eller andra mötesplatser som konkurrera med föreningsverksamhet. Den höga andelen föreningsaktiva ungdomar är en viktig skyddsfaktor för utanförskap. Däremot har Ekerö inte högre föreningsaktivitet än Stockholm bland gymnasieeleverna. Det framkommer i undersökningen att många ungdomar upphör med föreningsaktivitet under gymnasietiden, vilket inte skiljer sig ifrån nationella undersökningar gjorda på området. Det finns flera tänkbara förklaringar till detta. En är att skolan kräver mer tid under gymnasietiden, en annan att det är en naturlig period i ungas liv att frigöra sig från invanda mönster och testa nya saker samt att behovet av frihet ökar under tonårsperioden. Ofta saknas det möjligheter att idrotta inom föreningslivet på en lägre nivå i de högre åldrarna vilket kan tilltala de unga som inte vill satsa helhjärtat på sin idrott. Det finns ofta inte heller möjligheter för ungdomar att börja idrotta efter en viss ålder. I Ekerö kommun har föreningarna framförallt svårigheter att expandera sin verksamhet då anläggningar och lokaler saknas. Ytterligare en förklaring är att unga som regel är föreningsaktiva i ca 6 år (U. Blomdahl). Börjar man tidigt så slutar man tidigt. I dag börjar många barn idrotta före 6 års ålder vilket gör att de också slutar runt 12 års ålder. Det talas om att idrotten barnifieras. Resultaten från denna undersökning visar att det är fler flickor som besöker fritidsgården generellt samt fler flickor som utgör de mest frekventa gårdsbesökarna. Detta resultat skiljer sig från annan statistik som finns kring gårdsbesökare i kommunen. Fritidsgårdarnas egen statistik visar att det är övervägande pojkar som generellt sett besöker gården samt utgör den frekventa gruppen gårdsbesökare. Likaså i den senaste drogvaneundersökningen från våren 2008 visade att det är betydligt fler pojkar som är gårdsbesökare. En bortfallsanalys av de svarande visar att det är flest elever från Tappströmskolan som svarat och färre från Träkvista och Ekebyhovskolan. Enligt fritidsgården i Träkvista går deras besökare huvudsakligen i Träkvista och Ekebyhovsskolan. Det innebär att svaren på frågan förmodligen fördelat sig annorlunda och bli mer rättvisande om fler elever från dessa skolor deltagit i undersökningen. Utgångspunkten är att fritidsgårdsbesökarna generellt utgörs av pojkar i högre utsträckning än flickor. 12
13 Mötesplatser När det gäller mötesplatser så framkommer att den vanligaste platsen att träffa sina vänner är i hemmiljö, (även möten på näten är inkluderade). Därefter är den vanligaste platsen ute. Det innebär att mötena mellan unga, huvudsakligen sker utanför de offentliga mötesplatserna som föreningsliv och fritidsgård erbjuder. Dessa utgör endast en liten del av mötesplatserna för unga. Av de två offentliga mötesplatserna är träningen den vanligaste, vilket förmodligen hänger samman med den höga andelen föreningsaktiva ungdomar. Därefter kommer fritidsgården. Det är samma andel (20 %) som uppgett att de besöker fritidsgården frekvent, som de som uppgett att fritidsgården är deras vanligaste mötesplats (21 %). Antagligen är det den frekventa gårdsbesökaren som angett att gården är den vanligaste mötesplatsen. Dessa resultat stärker uppfattningen att de frekventa gårdsbesökarna ofta inte har andra fritidsaktiviteter som erbjuder möjliga mötesplatser, vilket gör det angeläget att fritidsgården är mötesplatser med bra innehåll. Värt att uppmärksamma är att den näst vanligaste mötesplatsen för unga är ute, vilket troligtvis innebär i och runt centrum, på spontanidrottsplatser, skolgårdar, bensinmackar, badplatser och andra spontana samlingsställen. Samtidigt så är caféer det näst vanligaste som efterfrågas (efter badhus med friskvård). Det borde innebära att det finns ett stort besöksunderlag till ett café / aktivitetshus. Möjlighet till aktiv fritid En relativt stor grupp (70 %) av samtliga svarande har angett att de har möjlighet att utöva sina intressen i kommunen, helt eller delvis. Av dessa är det dock hälften (36 %) som måste lämna kommunen för att utöva något intresse. Det innebär att 36 % av ungdomarna helt tillfredsställs av det fritidsutbud som finns i kommunen. Resultaten visar att det är fler pojkar som helt kan utföra sina intressen i kommunen än flickor, vilket kan tyda på att pojkarna har större möjligheter att utöva sina intressen i kommunen. Svaren måste dock tolkas med försiktighet. Det är uppenbart att flera ungdomar har tolkat och svarat på frågan, inte utifrån hur de uppfattar det faktiska fritidsutbudet i kommunen, utan mer utifrån om det passar eller är möjligt för dem att delta. T ex har flera uppgett att de inte kan rida eller löpträna i kommunen. Eftersom de flesta svaranden bor i tätorterna borde inte avstånd till aktiviteterna utgöra en omöjlighet till att kunna delta. Däremot hade utbudet på fritidsaktiviteter eventuellt skattats lägre om fler från kommunens ytterområden svarat. Ekonomiska begränsningar kan självklart avgöra ifall man kan delta i vissa fritidsaktiviteter eller inte. Syftet med frågan var dock att få en uppfattning om fritidsutbudet i kommunen motsvarar ungas intressen och behov. Resultaten visar även att det är fler i den äldre gruppen som helt kan utöva sina intressen i kommunen än i den yngre. Förklaringen till detta kan vara att de yngre ungdomarna har fler intressen som de utövar och därför behöver åka utanför 13
14 kommunen för att utöva dem. Inte att utbudet bättre svarar mot den äldre gruppens behov och intressen. En påtaglig ökning finns bland killar som väljer att bilda egna band när de går på gymnasiet. Trots att svarsunderlaget bland gymnasieungdomar är relativt lågt finns det andra saker som kan tala för att det rör sig om en ökande trend. Ungdomsföreningen EFA har sedan ett par år genomfört livebandsspelningar i Träkvista fritidsgård där lokala band kunnat spela. Ungdomsföreningen Repet, driver sedan några år en replokal i Ekebyhovsskolan och Stenhamra fritidsgård. Kulturskolan har startat en verksamhet i Uppgårdsskolan som heter Öppen Scen där lokala band får möjlighet att visa upp sig för publik. Vid dessa tillfällen är det många som vill spela för publik. Sammantaget är det möjligt att dessa verksamheter bidragit till att skapat en bandkultur i kommunen. Däremot finns ingen påtaglig ökning av bandspelande flickor i gymnasiet. Två förklaringar till detta kan vara att de saknar förebilder i andra tjejband samt har ett större avstånd till tekniken som krävs. Slutsatser om fortsatt arbete Detta är den första undersökningen och deluppföljning av de ungdomspolitiska målen. Den visar på att det krävs fler insatser för att utveckla inflytande för unga. Inriktningen på kommunens fortsatta arbete med att öka ungas inflytande och delaktighet samt möjligheten till en aktiv fritid för ungdomar styrs delvis utifrån resultatet från denna undersökning. Andra källor för inriktningen på det fortsatt arbetet är; drogvaneundersökningen 2008, synpunkter och åsikter från andra fritidsaktörer (föreningsliv, kommunala och kommersiella aktörer) som varit i dialog med beställarkontoret, samt planen för ungas fritid och de ungdomspolitiska målen. Inflytande och delaktighet Ett intensifierat arbete för att utveckla former för ungas inflytande behöver göras där politikerna på ett tydligare sätt måste göras delaktiga. Ett sätt är att skapa möten mellan unga och politiker i dialogcaféer eller ungdomsråd. Ytterligare ett sätt är att skapa digitala former för ungas inflytande genom webbaserade forum. Då flera ungdomar inte vet hur man gör för att påverka och utöva inflytande behöver denna kompetens ökas hos unga. Detta kan göras genom workshops och seminarier. Sveriges ungdomsråd kan anlitas för att arbeta med frågan. Aktivitetsbyrån är för närvarande stommen i arbetet med ungas inflytande för ungdomar i åldern år. Det är tydligt att många av den äldre gruppen inte kände till verksamheten. Aktivitetsbyrån behöver därför fortsätta att marknadsföras på forum där unga befinner sig och synas där unga är. 14
15 Inflytande i skolan är en eftersatt fråga i kommunen visar resultaten från undersökningen Ung -09 och Drogvaneundersökningen Ett konkret arbete med ungas inflytande påbörjas i skolorna under HT -09 genom ett kulturpedagogiskt arbete. En särskild metod för detta är under framarbete. Inflytandefrågan är även en fråga som påverkar elevhälsan och bör vara en del i det pågående PRISMA-arbetet. Fritid Att skapa fler mötesplatser för unga är ett uppdrag kulturkontoret har. Behovet av fysiska lokaler framträder som allt mer angeläget och akut för att kunna fortsätta utveckla verksamheter runt ungas inflytande och delaktighet samt ungas möjlighet till en aktiv fritid. En inriktning på arbetet är därför att driva på utvecklingen av ungdomslokaler. Det är fortsatt viktigt att skapa och intensifiera samverkan mellan alla fritidsaktörer som är aktiva i kommunen. Ett sådant arbete är påbörjat genom Aktivitetsbyråns samverkan med Studiefrämjandet, Studieförbundet vuxenskolan, ungdomsföreningar och andra föreningar. Samverkan mellan de kommunala fritidsaktörerna behöver även utvecklas och förstärkas. Ett sätt att intensifiera det är att konkret planera ett gemensamt projekt. Sommaren 2010 planeras ett Summercamp för kommunens ungdomar som ett samarbete mellan Fritidsgården, Kulturskolan och Aktivitetsbyrån. Flera satsningar har gjorts med att skapa möjligheter för band att dels repa, men även spela live. Det är en tydlig könsfördelning kring bandspelandet. För att även stimulera tjejer att spela i band och skapa förebilder för andra tjejer ska ett arbete runt detta utvecklas. 15
Oktober 2009 Borås Stad 2008 1
Oktober 2009 Borås Stad 2008 1 Innehåll Inledning 3 Bakgrund.... 3 Uppdragets syfte och inriktning. 3 Metod. 4 Definitioner.... 4 Enkätresultat.. 4 Fritid 5 7 Hur mycket fritid har ungdomar... 5 Var träffas
Läs merLUPP Handlingsplan: lokal uppföljning av ungdomspolitiken
Sammanfattning LUPP Handlingsplan: lokal uppföljning av ungdomspolitiken Hösten 2014 genomfördes en lång enkät (Lupp) med unga i åk 8 och år 2 på gymnasiet. Totalt 1177 unga svarade på frågor om fritid,
Läs merSAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008
Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord
Läs merLokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015
Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 POPULÄRVERSION MARKS KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Innehållsförteckning Sammanfattande reflektioner... 3 Om undersökningen... 5 A. Bakgrundsfrågor...
Läs merLUPP -lokal uppföljning av ungdomspolitiken elever har besvarat LUPP enkäten av totalt 3578 elever Svarsfrekvens: 75%
LUPP -lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2678 elever har besvarat LUPP enkäten av totalt 3578 elever Svarsfrekvens: 75% Svarsfrekvens: Högstadiet 84,7% (1383 av totalt 1632) Åk 7, 692 elever (354 tjejer
Läs merTORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.
TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. BAKGRUNDSVARIABLER KÖN Tjejer Killar Annan Totalt* Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal
Läs merKultur- och fritidsvaneundersökningen
LERUM Kultur- och fritidsvaneundersökningen Frivan en källa att ösa ur Barn, kultur och natur ska göras till bärare av kommunens identitet Saxat ur kommunens inriktningsmål 2009-2011 Bakgrund Kultur- och
Läs merAtt vara ung i Hylte kommun
Att vara ung i Hylte kommun 2 Fritid 4 5 Skola 6 7 Inflytande 8 9 Hälsa 11 Trygghet 12 13 Arbete & framtid 14 LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en enkät som innehåller runt 8 frågor
Läs merKULTUR OCH FRITID Ung i Gävle
KULTUR OCH FRITID Ung i Gävle Resultat från Lupp-undersökningen, lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ung i Gävle Lupp, som står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken, är en enkätundersökning som
Läs merUNG i Mora Resultat av LUPP-enkät genomfördes under hösten Johanna Jansson & Johan Kostela Högskolan Dalarna, Dalacampus
UNG i Mora 2013 Resultat av LUPP-enkät genomfördes under hösten 2012. Johanna Jansson & Johan Kostela Högskolan Dalarna, Dalacampus Innehållsförteckning INLEDNING 2 Disposition 2 BAKGRUND 3 FRITID 5 Högstadiet
Läs merLUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät
- Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Syfte Bild av ungdomars levnadsvillkor i Karlskrona Hur förhåller sig Karlskrona kommuns satsningar - till de nationella
Läs merBarn- och ungdomspolitiskt program. Eksjö kommun
Barn- och ungdomspolitiskt program Eksjö kommun Barn och ungdomar känner stolthet och glädje över sin hemort Antaget av kommunfullmäktige 2007-01-25, 121 Innehållsförteckning INLEDNING OCH BAKGRUND...
Läs merUng i Ljusdal. Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Ljusdals kommun 2006
Ung i Ljusdal Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Ljusdals kommun 2006 Inledning Syfte och metod 3 Svarsfrekvens 3 Bakgrundsfakta Ljusdals kommun 3 Sammanfattande diskussion 4 Enkätresultat Bakgrund
Läs merSå tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09
Så tycker unga i Kristinehamn En sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09 Foto: Arash Atri / Bildarkivet.se Omslagsfoto: August Åberg / Bildarkivet.se Lupp - en väg till ökad
Läs merProgram för ungdomars inflytande och verksamhet
Program för ungdomars inflytande och verksamhet 2014-2016 Antaget av kommunfullmäktige 2009-06-24, 179 Reviderat enligt kf beslut 2010-10-27, 255; 2014-03-26, 66 Program för ungdomars inflytande och verksamhet
Läs merLupp 2010 LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN
Lupp 1 LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN lupp-rapport 1 LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (11) Sammanfattning av Lupp- enkäten 1 Den sjätte luppundersökningen med nära frågor har besvarats
Läs merLUPP med fokus Osbeck
LUPP med fokus Osbeck LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första
Läs merLUPP 2010. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken
LUPP 2010 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 INLEDNING...3 BAKGRUND... 4 Boende... 4 Sysselsättning... 5 FRITID... 5 Tid för fritid... 5 Intressanta saker
Läs merMed fokus på unga En politik för goda levnadsvillkor, ungas makt och inflytande
Med fokus på unga En politik för goda levnadsvillkor, ungas makt och inflytande Lena Nyberg Generaldirektör Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor Foto: Colourbox OM MUCF Myndigheten för ungdoms-
Läs merLupp 2009 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN. lupp 09 rapport
Lupp 29 UPPFÖLJNING AV DEN LOKA- LA UNGDOMSPOLITIKEN I LUDVIKA KOMMUN lupp 9 rapport LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (11) Sammanfattning av Lupp- enkäten 29 Den femte luppundersökningen med nära 2 frågor
Läs merUtveckling och lärande
Elevenkät 2018 Elevernas ansvar och inflytande, Lgr 11 (kap 2.3) De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen.
Läs merLUPP om Fritid, arbete och framtid
LUPP om Fritid, arbete och framtid LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har
Läs merLUPP-resultat för Avesta kommun Enkätundersökning av ungdomar i åk 8 på högstadiet och år 2 på gymnasiet
LUPP-resultat för Avesta kommun 2015 Enkätundersökning av ungdomar i åk 8 på högstadiet och år 2 på gymnasiet 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Vad är LUPP?... 3 LUPP i Avesta kommun... 3 Kunskapsbaserad
Läs merMed fokus på unga En politik för goda levnadsvillkor, ungas makt och inflytande
Med fokus på unga En politik för goda levnadsvillkor, ungas makt och inflytande Lena Nyberg Generaldirektör Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor Foto: Colourbox OM MUCF Myndigheten för ungdoms-
Läs merRegeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften:
Vi lever i ett demokratiskt samhälle. Sverige har ett av världens högsta valdeltaganden och en stor del av befolkningen har ett starkt förtroende för landets demokratiska institutioner. I olika undersökningar
Läs merUng i Lindesberg. Resultat från LUPP
Ung i Lindesberg Resultat från LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2008 Politiken efterlyser ungdomsperspektiv kartläggning bland kommunens ungdomar blir underlag för framtida beslut I september
Läs merLokal uppföljning av ungdomspolitiken, Lupp 2017: Återrapportering till Kommunstyrelsen av åtgärdsplan för Kulturnämnden
Emma Gerdien Handläggare 033 357042 SKRIVELSE Datum 2018-12-17 1(5) Instans Kulturnämnden Dnr KUN 2018-00097 1.4.2.25 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, Lupp 2017: Återrapportering till Kommunstyrelsen
Läs merBeslut - enkätundersökningen LUPP 2013
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -
Läs merUngdomspolitiskt handlingsprogram Nordanstigs kommun 2011
Ungdomspolitiskt handlingsprogram Nordanstigs kommun 2011 Ungas politiska intresse och engagemang väcks till liv genom diskussioner om politik och andra samhällsfrågor. Här spelar inte bara föreningslivet
Läs mer(Se vidare i Bilaga 1 Bakgrunds-PM Demokrati och inflytande).
Vi lever i ett demokratiskt samhälle. Sverige har ett av världens högsta valdeltaganden och en stor del av befolkningen har ett starkt förtroende för landets demokratiska institutioner. I olika undersökningar
Läs merLokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 MARKS KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN
Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 MARKS KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Titel: Lokal Uppföljning av Ungdomspolitiken Författare: Cecilia Helander, Enkätfabriken Uppdragsgivare: Marks
Läs merFormer för inflytande för ungdomar - Betänkande
1 (9) Slutversion Former för inflytande för ungdomar - Betänkande Sammanfattning Kommunfullmäktige har gett demokratiberedningen i uppdrag att utarbeta förslag till former för inflytande för ungdomar.
Läs merSAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet
SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008 Resultat tfå från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 7 samt årskurs 1 på gymnasiet Förord öod De flesta människors vardag påverkas av beslut
Läs merAtt vara ung i Hylte. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken sammanfattande version
Att vara ung i Hylte Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2018 - sammanfattande version 1 Innehållsförteckning Vad är Lupp? 3 De flesta unga i Hylte kommun... 4 Fritid 6 Skola 9 Politik och samhälle 10
Läs merLUPP-undersökning hösten 2008
LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten
Läs merResultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009
Resultat från Luppundersökningen Forshaga kommun 2008/2009 April 2009 2 Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och metod för datainsamling 5 Databearbetning 5 Redovisning av undersökningsresultat 5 Resultat
Läs merUngdomspolitiskt program för Karlskrona kommun
Ungdomspolitiskt program för Karlskrona kommun Gäller från och med 2012-10-18 2 Ungdomspolitiskt program Ungdomsrådet, som tidigare kallades ungdomsdemokratigruppen, där också framtagandet av ett ungdomspolitiskt
Läs merUppföljning av Grundskolenämndens uppdrag Lupp - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2017
Julio Garcia Atterström Handläggare SKRIVELSE Datum 2018-12-13 Sida 1(2) Instans Grundskolenämnden Dnr GRN 2018-00113 3.5.1.25 Uppföljning av Grundskolenämndens uppdrag Lupp - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken
Läs merLUPP 2010. Sammanställning av LUPP enkät 2011-05-25 Version 3
LUPP 2010 Sammanställning av LUPP enkät 2011-05-25 Version 3 Innehåll 1 BAKGRUND...3 2 FRITID...4 2.1 Hur mycket fritid har ungdomarna?...4 2.2 Fritidsutbudet...5 2.3 Här träffar man sina kompisar...5
Läs merLUPP 2012 Vimmerby kommun
LUPP 2012 Vimmerby kommun Under hösten 2012 genomfördes ännu en LUPP-undersökning i Vimmerby. Det var den fjärde i ordningen (De tidigare gjordes 2005, 2007 och 2009). I Vimmerby deltog 155 elever i årskurs
Läs merUng Fri Tid. Rikskonferens november Linda Lengheden
Ung Fri Tid Rikskonferens 29-30 november 2018 Linda Lengheden linda.lengheden@gmail.com Är unga i grund- och gymnasiesärskolan en del av ungdomskulturen? - Eller är de en avvikande grupp? Vad vill du helst
Läs merVad tycker Tjörns unga?
Vad tycker Tjörns unga? Kultur- och fritidsförvaltningen 2014-10-21 Tjörn Möjligheternas ö Innehåll 1 Bakgrund 3 2 Luppenkätens frisvar, årskurs 8 4 3 Återkoppling efter Luppen, årskurs 8 6 4 Luppenkätens
Läs merLUPP. - En sammanställning av åtta dalakommuners Lupp-undersökningar, Johanna Jansson Högskolan Dalarna
LUPP - En sammanställning av åtta dalakommuners Lupp-undersökningar, 2010-2013 Johanna Jansson Högskolan Dalarna Johanna Jansson Högskolan Dalarna Januari, 2014 2 Innehållsförteckning LUPP I DALARNA...
Läs merRemissupplaga Sista svarsdag 11 november 2011
Dokumenttyp: Målprogram Ansvarig: Hållbarhetssamordnare Fastställd: Remiss Dnr:. Remissupplaga Sista svarsdag 11 november 2011 Tingsryds kommuns Ungdomspolitiska program - att vara ung i Tingsryds kommun
Läs merUngdomspolitiskt handlingsprogram i Ljungby kommun
Ungdomspolitiskt handlingsprogram i Ljungby kommun Antaget i fullmäktige 2008-01-31 INLEDNING I Sverige lever ca 1,4 miljoner unga människor i åldern 13-25 år. Nästan 4 500 av dessa bor i Ljungby kommun.
Läs merVALÅR I KLASSRUMMET. Det är viktigt att unga förstår vilka beslut som fattas i Strasbourg och i Bryssel och hur det påverkar deras vardag.
dnr 1023/18 VALÅR I KLASSRUMMET Det svenska riksdagsvalet är avslutat och vi har en regering på plats. Men valåret i klassrummet tar inte slut där. I maj är det val till Europaparlamentet och i samband
Läs merAtt vara ung i. Bengtsfors. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2011 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet
Att vara ung i Bengtsfors LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 11 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Innehåll 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 16 Hälsa och trygghet Framtid
Läs merUng livsstil i Täby 2013 första presentationen inför nämnden den 22 oktober 2013
Ung livsstil i Täby 2013 första presentationen inför nämnden den 22 oktober 2013 Ulf Blomdahl. E-post: ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Stig Elofsson. E-post: stig.elofsson@socarb.su.se tel.
Läs merFritidsvaneundersökning 2009
Fritidsvaneundersökning 2009 Vad ger undersökningen svar på? Elevers fritidsvanor Vad barn/ungdomar önskar göra på sin fritid Föreningsdeltagande Andel föreningsledare Geografiska skillnader i stort Olika
Läs merStadskontoret. Ung i Malmö. Ungdomars syn på politik, inflytande, skolan, fritiden och framtiden. Sólveig Bjarnadóttir. Stadskontoret.
Stadskontoret Ung i Malmö Ungdomars syn på politik, inflytande, skolan, fritiden och framtiden. Sólveig Bjarnadóttir Stadskontoret Malmö Stad 2 FÖRORD Ungdomars delaktighet, engagemang och inflytande i
Läs merATT VARA UNG I VIMMERBY KOMMUN
ATT VARA UNG I VIMMERBY KOMMUN 2007 Undersökning baserad på ungdomsenkäten Lupp www.astridlindgrenshembygd.se Jonas Bjälesjö Rockcity Box 170 57721 Hultsfred 0495-69645 0703-148266 1 jonas.bjalesjo@etn.lu.se
Läs merVår åsikt om den övergripande prioriteringen av dans och konst.
Vår åsikt om den övergripande prioriteringen av dans och konst. Grupp 1 Det är bra att det läggs vikt på dans och konst, men det flesta ungdomar vill ha mer musiksatsningar. Konst och dans är förmodligen
Läs merUngdomsenkäten
Ungdomsenkäten 2010-2011 22.11.2011 Projektet Ungdom i Demokrati höra unga i ärenden som berör dem (Ungdomslagen 72/2006) samla in information om de ungas uppväxt- och levnadsförhållanden (Ungdomslagen
Läs merSammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan
117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga
Läs merVilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson
Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson Förord Forskningsenheten vid idrotts- och kulturförvaltningarna genomför kontinuerligt
Läs merUngdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun
ÖVERTORNEÅ KOMMUN Kultur- och fritidsnämnden Ungdomspolitiskt handlingsprogram för Övertorneå kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2008-05-05 RIKSDAGENS MÅL Riksdagen har i budgetpropositionen för 2008
Läs merLokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 SKÖVDE KOMMUN APRIL 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN
Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 SKÖVDE KOMMUN APRIL 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Titel: Lokal Uppföljning av Ungdomspolitiken Författare: Cecilia Helander, Enkätfabriken Uppdragsgivare: Skövde
Läs merLupp 2017 POPULÄRVERSION. Strömstads kommun
Lupp 2017 POPULÄRVERSION Strömstads kommun A Bakgrund och syfte MUCF: s (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor) Lupp-undersökning har år 2017 genomförts i Strömstads kommun. Undersökningen har
Läs merMotion gällande: Hur kan vi skapa fler mötesplatser och fritidsaktiviteter på helger för ungdomar mellan 15-18 år?
Kulturutskottet Motion gällande: Hur kan vi skapa fler mötesplatser och fritidsaktiviteter på helger för ungdomar mellan 15-18 år? Inledning/bakgrund: Många ungdomar i åldern 15-18 år saknar naturliga
Läs merLUPP om Skolan. LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet.
LUPP om Skolan LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första gången
Läs merSå tycker unga i Kristinehamn En kortfattad sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09
Så tycker unga i Kristinehamn En kortfattad sammanställning av resultaten i Ungdomsstyrelsens enkät Lupp, 2008-09 Foto: Arash Atri / Bildarkivet.se Lupp - en väg till ökad kunskap. Kristinehamn ska vara
Läs merHur gör vi Luleå till en bättre stad för unga?
Hur gör vi Luleå till en bättre stad för unga? En rapport utifrån de öppna frågorna i LUPP-enkäten (Lokal Uppföljning Av Ungdomspolitiken), som besvarades av unga i Luleå i åk 8 och år 2 på gymnasiet ht
Läs merUNDERSÖKNING OM BARN OCH UNGAS FRITID I GÖTEBORG
UNDERSÖKNING OM BARN OCH UNGAS FRITID I GÖTEBORG 2016-2017 1 GRUNDSKOLAN ÅK 2, 5 OCH 8 KOMMUNALA OCH FRISTÅENDE SKOLOR HUR NÖJD ÄR DU MED DIN FRITID? 3% 12% 83% 2% Inte nöjd (1-3) Varken nöjd eller missnöjd
Läs merUngdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner
p.2014.808 Dnr.2011/354 Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-04-08 59 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen
Läs merÖvergripande handlingsplan för barn och ungdomars inflytande i Strängnäs kommun
Utbildnings- och kulturkontoret Övergripande handlingsplan för barn och ungdomars inflytande i Strängnäs kommun Bakgrund och styrdokument Sverige ratificerade konventionen om barns rättigheter 1989 utan
Läs merUndersökning OM DIN MÖTESPLATS 2014-10-22
Undersökning OM DIN MÖTESPLATS 2014-10-22 Åldersgrupper: Kommuner: 61 st 10-12 år 50 st 16 % 13-16 år 202 st 66 % 17-20 år 56 st 18 % Sammanfattning Mätningen visar tendenser av den uppfattning unga, stadigvarande
Läs merOm ni frågar oss. Unga under LUPP i Uddevalla kommun
Om ni frågar oss Unga under LUPP i Uddevalla kommun 1 Förord Ettusenåttahundranittioen ungdomar har tyckt till om Uddevalla. För andra gången genomfördes under hösten 2013 undersökningen LUPP1 för åk 8
Läs merLUPP om Inflytande. LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012. Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet. www.laholm.
LUPP om Inflytande LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första gången
Läs merLupp Lokal uppföljning vart tredje år. Bättre precision. Alla länets kommuner. Fem fokusområden. Tre ålderskategorier.
1 Lupp 2013 Lokal uppföljning vart tredje år Bättre precision Alla länets kommuner Fem fokusområden Inflytande och delaktighet Utbildning Kompetensförsörjning Fritid med kultur Tryggt och säkert Tre ålderskategorier
Läs merTORSÅS KOMMUN ÅRSKURS 2 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.
TORSÅS KOMMUN. 2012 ÅRSKURS 2 * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. BAKGRUNDSVARIABLER KÖN Tjejer Killar Annan Totalt* Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal
Läs merFortsatt arbete med aktivitetsbyrån, ungas mötesplatser, inflytande och delaktighet, från Bakgrund till ärendet Sammanfattning...
2018-05-14 Annika Magnusson Utvecklingsledare Kultur och fritid annika.magnusson@ekero.se Fortsatt arbete med aktivitetsbyrån, ungas mötesplatser, inflytande och delaktighet, från 2018 Dnr KFN17/80-609
Läs merLupprapport. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2010 i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet
Lupprapport LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät i Ljusdal år 8 grundskolan år 2 gymnasiet 4 8 12 16 Innehåll Fritid Skola Inflytande Hälsa och trygghet Framtid och arbete INLEDNING
Läs merLokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 VANSBRO KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN
Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2015 VANSBRO KOMMUN MARS 2016 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Titel: Lokal Uppföljning av Ungdomspolitiken Författare: Cecilia Helander, Enkätfabriken Uppdragsgivare: Vansbro
Läs merBarn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020
Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Upprättad: 2013-11-21 Antagen av: kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-02-24, 6 Kontaktperson: Susanna Ward Jonsson Innehåll 1. Inledning... 3 2. Värdegrund...
Läs merLUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken Sammanfattning av ungdomsenkät 2014 i Bengtsfors
Sida 1(34) Bengtsfors kommun Datum 2015-09-07 Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer 2015.496.618 Paragraf 110 LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken Sammanfattning av ungdomsenkät 2014 i Bengtsfors
Läs merJämförelse av ungdomars situation i Euroregion Baltic sammanfattning
Jämförelse av ungdomars situation i Euroregion Baltic sammanfattning CaSYPoT PROJEKT Ett gemensamt problem i Södra Östersjöregionens kustområden är att ungdomar flyttar från de regioner där de bor. Ett
Läs merDär livet är härligt!
Där livet är härligt! Att vara ung i Tingsryds kommun! Rapport om Ungdomsstyrelsens enkätundersökning Lupp 2010 Sammanställd av: Lars-Olof Johansson, Barn- och utbildningsförvaltning I samarbete med: Tim
Läs merRegional samverkan kring ungas uppväxt
2016-11-16 Styrelsen Regional samverkan kring ungas uppväxt 2017-2019 Förslag till beslut Styrelsen föreslås besluta i enlighet med arbetsutskottet att under åren 2017-2019 erbjuda kommunerna: Samordning
Läs merUng i Marks kommun, 2007. Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun
ÅR Ung i Marks kommun, 2007 Resultat gällande ungdomar i årskurs 8 från Lupp-undersökning 2007 Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Marks kommun Innehåll Förord av Tommy
Läs merPRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD
PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde
Läs merEnkätundersökning i samarbete med MSN
Riksförbundet BRIS Enkätundersökning i samarbete med MSN I samarbete med MSN genomförde BRIS under våren 2007 en webbaserad enkät bland 14-17- åringar. Syftet var att skaffa ett bredare underlag än det
Läs merLupp. Luppenkäten är hjärtat i detta arbete och alla kommuner i Sverige blir årligen inbjudna till att delta i Lupp.
Lupp Ungdomsstyrelsen fick 1998 i uppdrag att utveckla metoder för uppföljning av den kommunala ungdomspolitiken. Första Luppen genomfördes 2001. Tillsammans med kommunerna har de utvecklat en modell för
Läs merPolicy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande
Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga
Läs merNågot färre åk 2 ungdomar har sommarjobb jämfört med ungdomar i övriga riket.
Ungdomarna i Nybro ser positivt på framtiden. Det bästa med Nybro, enligt ungdomarna i åk 8 på högstadiet och åk 2 på gymnasiet, är närhet till familj och partner. Dessutom är en viktig faktor att det
Läs merLiv och hälsa ung Särskolan 2017
Liv och hälsa ung Särskolan 2017 Att vara i särklass En undersökning om ungas hälsa, livsvillkor och levnadsvanor Kortversion 1 Innehåll Inledning 2 Om Liv och hälsa ung 3 Förklaring till vanliga ord i
Läs merRedovisning av enkäter genomförda vid Kulturskolan Trollhättan vintern 2010. januari 2011
Redovisning av enkäter genomförda vid Kulturskolan Trollhättan vintern januari 2011 Syftet med enkäten har varit att ta reda vad elever och deras föräldrar vid Kulturskolan tycker om verksamheten. Vi har
Läs merUngdomsfullmäktige Göteborg 07/10/17
Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Ungdomsfullmäktige
Läs merUngas fritid. Oscar Svensson oscar.svensson@ungdomsstyrelsen.se
Ungas fritid Oscar Svensson oscar.svensson@ungdomsstyrelsen.se Den nationella ungdomspolitiken Övergripande mål Alla unga ska ha verklig tillgång till välfärd Alla unga ska ha verklig tillgång till inflytande
Läs mer1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4
Landskrona stad i samarbete med studerande på Masters nivå vid Lunds universitet. Maj 2010 1. INLEDNING OCH SYFTE...4 1.1 Lupp i Landskrona stad...4 2. BAKGRUND... 4 2.1 Nationell ungdomspolitik... 4 2.2
Läs merPiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson
PiteåPanelen Rapport nr 13 Europaförslag November 2010 Eva Andersson Kommunledningskontoret Europaförslag Europaparlamentet vill utöka möjligheten för Europas medborgare att påverka Europeiska unionen.
Läs merLUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholm Ungdomar årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet
LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholm 2018 Ungdomar årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet 2 (31) Förord Laholms kommun har genomfört Ungdomsstyrelsens LUPP-enkät (Lokal uppföljning av ungdomspolitik)
Läs merEn bättre och mer demokratisk skola! Skoldemokrati Elevinflytande Elevråd
En bättre och mer demokratisk skola! Skoldemokrati Elevinflytande Elevråd En bättre och mer demokratisk skola! Hur och varför? Hur vi ska göra skolan bättre och höja elevernas resultat är en ständig debatt
Läs merRättvik ATT VARA UNG I. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 2012 år 8 grundskolan åk 2 gymnasiet
Röd C23 M93 Y85 K17 R169 G42 B43 Blå C94 M93 Y5 K1 R58 G58 B142 Guld C M33 Y55 K7 R193 G158 B119 ATT VARA UNG I Rättvik LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 12 år 8 grundskolan åk
Läs merFritids- plan 2009-2013. Landskrona stad
Fritids- 2009-2013 plan Landskrona stad Plan för idrott och friluftsliv i Landskrons stad 2009-2013 BAKGRUND Idrotten i samhället Statens stöd till idrotten Målet med den nationella idrottspolitiken är:
Läs merLupp-enkäten 2004. Rapport
2005-08-22 Lupp-enkäten 2004 Rapport 1 (48) Innehållsförteckning INLEDNING 4 Bakgrund 4 Metod 5 SAMMANFATTNING 6 DISKUSSION 7 RESULTAT GRUNDSKOLAN ÅK 8 8 Om skolan 8 Hur är det på din skola? 8 Politik,
Läs merUng i Kungsbacka, 2010 Resultat från Lupp undersökningen 2010 gällande ungdomar i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet
Ung i Kungsbacka, 2010 Resultat från Lupp undersökningen 2010 gällande ungdomar i årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet Mars 2011 Sammanställningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Kungsbacka
Läs merFramtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen
Ett aktivt liv, där både kropp och själ får sitt, är bra för hälsan och välbefinnandet. Vi inom kultur och fritid arbetar för att skapa förutsättningarna. Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som
Läs merAtt vara ung i Ludvika LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken
Att vara ung i Ludvika LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Dalarna ska bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion - och Ludvika ska vara Dalarnas bästa ungdomskommun.
Läs merLUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET FRAMTID ARBETE SKOLA FRITID
LUPP 2010 SVALÖVS KOMMUN FRITID SKOLA POLITIK &INFLYTANDE HÄLSA & TRYGGHET ARBETE FRAMTID Inledning 3 Fritid...4 Skola...8 Politik & Inflytande...15 Hälsa & Trygghet...19 Arbete.. 26 Framtid..28 LUPP 2010
Läs merSkolverksamhet. Samtliga elever på respektive högstadieskola, som under öppettiden har rast eller håltimma.
Grundsyn/definition Fritidsgården skall vara en plats för trygga möten i en drogfri miljö mellan i första hand unga människor oavsett ålder, kön, funktionshinder, livsstil, etnisk bakgrund, politisk eller
Läs mer