I processen fram till en genussmart fritidsgård fanns vilja och en tydlig styrning, men det saknades konkreta verktyg för att GÖRA jämställdhet.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "I processen fram till en genussmart fritidsgård fanns vilja och en tydlig styrning, men det saknades konkreta verktyg för att GÖRA jämställdhet."

Transkript

1 Kalmarmodell för Genussmart fritidsgård - Att VARA och att GÖRA I processen fram till en genussmart fritidsgård fanns vilja och en tydlig styrning, men det saknades konkreta verktyg för att GÖRA jämställdhet. Mycket av förändringsarbetet har handlat om att ta fram just konkreta verktyg, till exempel checklistor. Verktygen ska vara ett stöd för personalen i det vardagliga arbetet och är framtagna i syfte att hjälpa verksamheten uppnå de jämställdhets politiska målen. Verktygen togs fram i ett samarbete mellan fritidsledare, konstnärer och processhandledare. Verktygen är indelade i fyra teman: 1. Jämställt bemötande 2. Jämställd fysisk miljö 3. Jämställt arbetssätt 4. Jämställdhetsintegrerad uppföljning Verktygen utgör en modell för hur genus och jämställdhet ska genomsyra verksamheten på fritidsgårdarna i Kalmar, där jämställdhet ska vara ett av fundamenten som hela verksameten är byggd på det vill säga genussmart! 48 Ι genussmart såklart

2 1. Jämställt bemötande Att vara genusmedveten Följande punkter har varit utgångspunkter för arbetet med att skapa en genussmart fritidsgård. Vi strävar efter att alltid utgå från könsuppdelad statistik i syfte att synliggöra begränsande strukturer och osakliga skillnader att skilja på kön och genus. Kön står för det biologiska som kopplas till reproduktion. Genus, det sociala könet (förväntningar och normer kring vad som uppfattas som manligt och kvinnligt) är konstruerat och föränderligt att utgå från att tjejer och killar inte tillhör två motsatta, homogena grupper med identiska förutsättningar, intressen och egenskaper. Det kan finnas större skillnader inom gruppen än mellan grupperna att tänka alltid kön, men inte bara kön. Kön är den vanligaste diskrimineringsorsaken, men samverkar med andra maktperspektiv. att inse att tjejer och killar inte alltid behöver behandlas lika, men att de alltid ska behandlas likvärdigt. Killar och tjejer har ibland lika behov och förutsättningar, och ibland olika behov och förutsättningar att inse att det i strukturer och relationer finns överordningar och underordningar, och att alla som arbetar i en offentlig verksamhet har som uppdrag att motarbeta dessa strukturer att genomskåda och motarbeta härskartekniker att inse att normbrytare i hög grad kan riskera diskriminering och social uteslutning. Det innebär INTE att pojkar och flickor ska bli könsneutrala eller könslösa. Målet är att kön inte ska vara begränsande att utgå från att det inte finns typiskt kvinnliga eller typiskt manliga intressen eller färger, aktiviteter eller personlighetsdrag. genussmart såklart Ι 49

3 En genusintegrerad värdegrund Det goda mötet Under deltog alla Kalmar läns fritidsledare i ett projekt som bland annat syftade till att arbeta fram en gemensam värdegrund. Under processen med genussmart fritidsgård har värdegrunden förtydligats utifrån ett genusperspektiv. 1. Vi arbetar kreativt för att stärka ungdomars självkänsla och ge dem verktyg för livet. Tillsammans skapar vi aktiviteter som ger möjlighet till nya upplevelser och erfarenheter. Vi använder verktyg som är säkrade ur ett jämställt perspektiv Vi ser till att verksamheten är anpassad efter kunskap om genusmönster Vi anstränger oss för att få killar och tjejer att testa nytt och prova normutmanande aktiviteter Vi ställer jämställda krav på aktiviteter som erbjuds Vi uppmuntrar både tjejer och killar att prata relationer och känslor 2. Vi bygger verksamheten på allas lika värde och vi bemöter varandra med respekt, hänsyn och tolerans. Vi strävar efter att alla ska känna sig rättvist behandlade Vi är jämställda förebilder både gentemot kollega och för ungdomar Vi arbetar med respektbegreppet genom att alltid koppla det till empati, hänsyn och kommunikation Vi använder kompensatoriska metoder Vi arbetar individbaserat (individ går före grupp, individ går före kön) Vi nollställer oss inför varje möte med en individ men vi har kunskap om genusmönster med oss i varje möte Vi ser maktordningar och vi motverkar dem genom att använda främjartekniker, till exempel synliggörande, upphöjande, hänsyn, subjektifiering och bejakande Vi ställer liknande men normutmanande frågor till båda tjejer och killar Vi markerar tydligt mot varje uttryck för könsdiskriminering, raljerande jargong och genusgränsvakter Vi ifrågasätter könsroller Vi ber både killar och tjejer om teknisk och praktisk hjälp Vi är noga med att inte förstärka ett könstänk i vårt språk Vi använder inte kön per automatik som indelningsgrund i gruppindelningar. Vi uppmuntrar blandade grupper 50 Ι genussmart såklart

4 3. Vi söker aktivt samverkan med andra kompetenser för att ständigt utvecklas och möta nya behov. Vi väljer att se möjligheter, även i svårigheter. Vi hjälper varandra att ta nya initiativ Vi har rutiner för utvärdering enligt genusmallen Vi utmanar jantelagen ( du ska inte tro att du är något ) 4. Vi strävar efter en verksamhet som känns välkomnande och trygg. Vi arbetar för att alla ska känna glädje, gemenskap och möjlighet till delaktighet. Vi använder samma röstläge när vi hälsar på och pratar med tjejer och killar Vi blandar besökare medvetet så att vi inte förstärker maktordningar Vi utmanar bekvämlighetszoner, våra egna och andras 5. Vi strävar efter att vara närvarande vuxna som låter alla känna sig sedda och hörda, bygger relationer, sätter gränser och är goda förebilder i en drogfri verksamhet. Vi hälsar välkommen på likvärdigt sätt oavsett genus Vi vågar själva göra normbrytande aktiviteter Vi strävar efter att vara jämställda i arbetsgruppen, då mår vi bättre trivs och är trygga Vi har samma toleransnivå för beteenden från killar och tjejer genussmart såklart Ι 51

5 52 Ι genussmart såklart

6 2. Jämställd fysisk miljö Checklista inför ombyggnad Vilka tankar och idéer bör man ha med sig inför att bygga om en fritidsgård, så att lokalerna och den fysiska miljön skapar förutsättningar för en genussmart verksamhet? Checklistan är en sammanfattning av de tankar och idéer som låg bakom den konstnärliga gestaltningen. 3 grundregler för en genussmart fritidsgård: Genussmart fritidsgård innebär könsneutral miljö och genusmedvetna aktiviteter En genomtänkt miljö förstärker en genomtänkt verksamhet och tvärtom Offentlig miljö och dess verksamhet ska vara attraktiv, tillgänglig och välkomnande för tjejer/kvinnor, killar/män och alla däremellan Före: 1. Inventera, dokumentera (fotografera) och analysera a) vilka rum som finns b) vilka aktiviteter som finns 2. Kartlägg och dokumentera genusmönster (se checklista) a) pojkars och flickors val av aktiviteter b) pojkars och flickors rörelsemönster 3. Genomför ungdomsrond och enkät (se checklista) a) kartlägg pojkars och flickors önskemål om aktiviteter b) kartlägg pojkars och flickors upplevelse av befintlig fritidsgård när det gäller utbud, tillgänglighet, ute och innemiljö och trygghet Analysera slutsatser (från punkt 1,2,3) kring genusmönster Vad betyder slutsatserna för målet att skapa en fritidsgård för olika grupper av pojkar och flickor? genussmart såklart Ι 53

7 Att tänka på vid ny- och ombyggnation, plan-, ritning-, och idéskiss: Fritidsgårdens placering är genomtänkt utifrån genusmedvetenhet (trygghet och tillgänglighet). Gårdens helhet och varje enskilt rum andas ungdomlighet. Entrèn är tydlig, välkomnande, säker, trygg, upplyst och inspirerande. Det finns ett helhetstänk och en röd tråd som binder samman de olika rummen, utemiljö med innemiljö. Det finns en medvetenhet kring hur verksamhetens aktiviteter uppfyller jämställdhetspolitiska mål (syfte och effekter). Fritidsgården är planerad utifrån kunskap om pojkars och flickors rörelsemönster. Fritidsgården är utformad på ett (köns)neutralt, alternativt genusmedvetet, sätt när det gäller färg, form, material, möblering och belysning, det vill säga rent och avskalat. Utrymmen för jämställda mötesplatser och aktiviteter är i fokus. Fritidsgården är planerad utifrån att det inte ska finnas dolda och döda vinklar, osynliga områden, onödiga transportsträckor eller korridorer. Analysera rum för rum Det finns en medveten tanke kring vilka aktiviteter rummet ska kunna erbjuda. Rummet och dess aktiviteter benämns på ett icke könskodat sätt. Rummets huvudaktivitet/huvudkaraktär är synliggjort på ett enkelt sätt. Rummet är flexibelt utifrån aktiviteter uppmuntrar till olika aktiviteter men kan ändå behålla sin huvudkaraktär. Rummet är inspirerande och inkluderande för pojkar och flickor för alla. Rummet är skapat så att pojkar och flickor inspireras till normbrytande val. Rum och gård är planerade utifrån a) pojkars och flickors upplevelse av säkerhet c) tillgänglighet b) pojkars och flickors upplevelse av trygghet d) hållbarhet: slitage, miljö, allergi Inredningen är könsneutral till färg, form, möblering och belysning. Rummet saknar maktsymboler och riskerar därmed inte skapa maktpositioneringar. 54 Ι genussmart såklart

8 Att upprätthålla en genussmart fysisk miljö När gården väl är förändrad är det viktigt att ha rutin för att behålla gårdens ursprungliga genusmarta utformning. Checka av: Ja/Nej - kommentar 1. Förändringar av den fysiska miljön är noggrant och eftertänksamt planerade och följer grundtanken med rena och tydliga uttryck. 2. Vi är konsekventa i att benämna rummen och aktiviteter neutralt. 3. Den fysiska miljön ger möjligheter till normbrytande aktiviteter. 4. Pojkar och flickor deltar i arbetsmiljöronder. 5. Pojkar och flickor är delaktiga i att upprätthålla en genussmart fysisk miljö. 6. Vi håller den ursprungliga tanken med utformningen av den fysiska miljön levande. 7. Inomhusmiljön är lugn, enhetlig och inbjudande för pojkar och flickor. 8. Det finns en genomtänkt plan för hur ungdomar kan visa upp sin kreativa verksamhet. 9. Utomhusmiljön är enhetlig, inbjudande och möjliggör fysisk aktivitet för pojkar och flickor. 10. Den fysiska gestaltningen och planeringen av möblering möjliggör jämställda mötesplatser. genussmart såklart Ι 55

9 56 Ι genussmart såklart

10 3. Jämställt arbetssätt Nätverksträffar Nätverksträffarna har som mål att stötta personal som ska jobba fram en genussmart fritidsgård. De är en plattform för att öka kunskap om genus, medvetenhet och förståelse för förändringsarbetets utmaningar. Nätverksträffarna bygger på gemensamt deltagande under ledning av en processhandledare. Följande är ett förslag på innehåll på träffarna. Viktiga förutsättningar: Processhandledaren bör vara någon utanför ordinarie personalgrupp. Det ska finnas tydliga mål och syfte med träffarna. Träffarna ska vara förankrade hos ledningen (men chefen ska inte vara med) och vara förlagda på arbetstid. Det måste finnas drivkrafter hos deltagarna: vilja, förståelse, ork. Gruppen ska vara mellan 7-10 personer. Om gruppen är för liten blir det ingen dynamik samt sårbart vid frånvaro. Om gruppen är för stor kan deltagare kan bli osynliga. Tydlig struktur (gärna återkommande mötestid) och röd tråd när det gäller innehåll. Grundmodellen innebär 10 träffar, men beroende på omfattning av förändringsarbetet kan det behöva fler träffar. Det är viktigt att både hinna starta och avsluta processer det tar tid att arbeta fram och sätta nya rutiner och tänkesätt. Det är viktigt att det finns utrymme för att kunna plocka in aktualiteter som händer i förändringsarbetet, både på grupp- och individnivå. Träff 1: Dra upp riktlinjerna för fortsatta nätverksträffar. Diskutera kring mål och uppdrag. Vilka praktiska förutsättningar finns? Vilka förväntningar finns från ledning, handledaren och deltagarna? Hur ser rollfördelning ut, vilka normer finns för deltagandet, vilka regler ska vi ha för att genomföra nätverksträffarna praktiskt? Eftersom nätversmodellen förutsätter en grundläggande utbildning som föregår första träffen är det viktigt att repetera lite kort kring grundläggande genusteorier och definitioner. Ge första uppdraget som ska vara genomfört till nästa träff: SPANING (se verktyg på s. 59) Träff 2: Gå igenom vad ni gjorde på förra träffen. Bekräfta vad ni kom fram till på förra träffen med syfte, förväntningar osv det är viktigt med samsyn kring förväntningar. Genomför spaningsrundan. Alla deltagarna har förberett en spaning. Alla får möjlighet att redogöra för sin spaning. Gemensam diskussion och feedback. genussmart såklart Ι 57

11 Träff 3: Genomför spaningsrundan. Alla får redogöra för sina spaningar. Diskussioner kring olika dilemman som processledaren förberett. Se verktyg på s.59. Vi använde även materialet Är du kunnig? Klurig? Kreativ? Ett jämställdhetsspel med dilemmafrågor framtaget av Fyrtornet Konsult och Utveckling AB, Växjö. Introducera den litteratur som ska läsas till nästa gång (se verktyg på s. 60). Träff 4: Spaning (kort runda - låt några redogöra med efterföljande kort diskussion). Deltagarna redogör för vad de läst. Diskussion (se verktyg på s. 59). Introducera uppgiften Medieanalys (verktyg s. 61). Träff 5: Medieanalys. Gruppdeltagarna får redogöra sina analyser utifrån valda medier. Diskutera och sammanfatta. Träff 6: Gör en swotanalys utifrån Vad ser jag för svagheter, hot, styrkor och möjligheter med att integrera jämställdhet och genus i verksamheten? Identifiera vilka redskap som behövs. Skapa en handlingsplan för svagheter och hot (se verktyg på s. 65). Träff 7-10: Arbeta fram redskap, checklistor, rutiner, värdegrund som svar på vad Swotanalysen visade. Låt personal prova verktygen mellan träffarna och förbättra! Under träffarna kan det finnas behov att lyfta sådant som händer i verksamheten, både i organisationen och i de olika arbetsgrupperna, men även sådant som dyker upp i den aktuella debatten, tv-program på temat, politiska förändringar som får konskevenser för könsroller osv. 1. Mål och syfte Skapa verktyg 2. Spaning 6. Swotanalys 3. Spaning + litteratur Sista träffen: Sammanfatta processen och utvärdera utifrån de mål som sattes under träff Medieanalys 4. Spaning + dilemma 58 Ι genussmart såklart

12 Spaning Att rutinmässigt spana på sig själv, sin verksamhet och sin omvärld gör att man övar upp förmågan att se strukturer och mönster. Spaningarna bidrar till att ständigt ha sina genusglas på och har man väl fått en medvetenhet är det svårt att tappa bort den. Att öva sig i att se det som finns 1. Vad har du sett (område, mönster, lika-olika, beteende, värderingar, bemötande)? 2. Vad betyder det du har sett? För dig, för kvaliteten i din verksamhet, för ungdomarna, för dig som förälder, för din kollega exempelvis. 3. Hur skulle du analysera vad du sett? Isärhållande, genusteorier, lika-olika, hierarki, makt, villkor, förväntningar, strukturer. 4. Förändring? Möjlig eller omöjlig? Hur? Med vilka medel? På vems villkor? 5. Politiska mål, lagstiftning? Hur förhåller sig det du sett i förhållande till mål och lag? Dilemmafrågor Att diskutera olika typer av situationer där det finns dilemman att lösa är effektfullt för att skapa en samsyn i en personalgrupp och ge redskap för att möta olika typer av situationer där kön och genus spelar roll. Låt personalen beskriva situationer från verkligheten och resonera kring: Beskriv situationen 1. Vad består dilemmat av? Vad är problemet? 2. Lägg ett genusperspektiv på situationen. Vad handlar om kön? Vad handlar om genus? Vilka normer styr? Varför? Vilka maktordningar finns? 3. Finns olika värden som krockar? Gör en värdeprioritering. Vilka värden är viktigare än andra? Använd den gemensamma värdegrunden. Stämmer det överrens? 4. Ge olika förslag på hur man kan hantera (lösa) situationen. Vilka konsekvenser får de olika förslagen på att hantera situationen? Konsekvenser för de inblandade? Konsekvenser för berörda utifrån de olika sätten att hantera situationen? 5. Ta ställning, hitta rätt sätt att hantera situationen i förhållande till jämställda mål. genussmart såklart Ι 59

13 Litteraturseminarie Att läsa litteratur och fördjupa sin genuskunskap är ett viktigt inslag i processen. Här kan man göra på två olika sätt: antingen låter man hela gruppen läsa samma bok eller låter man individerna välja olika böcker (intresse och läsvana får styra). De olika sätten ger olika effekter. Bestäm vilket syfte du vill nå med läsningen. Samsyn i gruppen? Djup eller bredd? Vilken sakfråga vill du lyfta fram jämställdhetsintegrering som metod? Genusteorier? Feminism eller jämställdhet? Vi valde dessa böcker men det finns naturligtvis många fler. 1. Pittstim Adami, Zanyar 2. Med uppenbar känsla för stil Mendel, Stephan-Erik 3. Det finns en särskild plats i helvetet Snickare, Lotta & Marklund Liza 4. En sexist funderingar Engström, Lars-Einar 5. Under det rosa täcket Björk, Nina 6. Myten om det motsatta könet Gens, Ingmar 7. Jämställdhet i verksamhetsutveckling Lindholm, Kristina (red.) Stödfrågor till läsning och diskussion 1. Beskriv författaren/författarna: Bakgrund och ingång till ämnet - i vilket sammanhang har hen skrivi boken? 2. Vilken typ av bok är det? 3. Försök att sammanfatta bokens innehåll, vad vill författaren få fram? Essensen och kärnani författarens budskap? 4. Vad är problemet enligt författaren när det gäller ojämställdhet och jämställdhet? Och vad är lösningen? 5. Var finns författaren när det gäller jämställdhetsdebatten? Feminist? Jämställdist? Hur ställer sig författaren till lika/olika, genusordning, kön/genus, isärhållning? 6. Vad i boken tar du med dig i ditt fortsatta arbete med ungdomar på en genussmart gård? 7. Fri reflektion: Vilka tankar och känslor fick du under läsningen? Något speciellt du tänkte eller kände? Något som du upplevde som svårt eller konstigt? 60 Ι genussmart såklart

14 Analys av media Målet för en genussmart verksamhet är att allt ska genomsyras av ett genustänk. Därför är det även viktigt att tillsammans med ungdomar ständigt reflektera kring utbudet på gården att hjälpa ungdomarna till en ökad medvetenhet kring vad som finns i spel, film och mediavärlden. Bildanalys 1. Hur visas kvantitativ jämställdhet? Det finns en jämn fördelning av antal bilder på killar/män och tjejer/kvinnor samt antal killar/män och tjejer/kvinnor totalt sett. -Tänk på att bilder på fritidsgården ska visa både tjejer och killar det vill säga kvinnliga och manliga förebilder. 2. Hur synliggörs ett jämnt styrkeförhållande/maktbalans mellan tjejer och killar? Det finns en jämn blandning av både killar och tjejer som subjekt/görare/aktiva/huvudroll respektive objekt/ se på-are /passiva/biroll. -Tänk på att synliggöra tjejer som subjekt, görare/aktiva med en överordnad roll. 3. Hur speglas alternativa könsroller och normbrytare? Bilderna visar alternativ till traditionella, invanda könsstereotyper. Tjejer och killar i sammanhang där ett kön är underrepresenterat är subjekt/görare/aktiva på bilder. -Tänk på att visa normbrytande aktiviteter exempelvis pojkar som vårdar, läser, sjunger, dansar, hanterar barn - tjejer som är tuffa, kraftfulla, spelar instrument, idrottar, hanterar teknik. Lek med könsrollerna. 4. Hur förmedlas medvetenhet kring könsdiskriminerande och sexistiska uttryck? Bilderna saknar sexuella anspelningar och saknar könsförtryckande, könsförlöjligande, könsförnedrande symboler och uttryck. -Tänk på att vara försiktig med vinklar/ljussättning som framhäver en sexuell anspelning, framförallt när det gäller objektifiering av killar och tjejer. 5. Hur speglas mångfalden i verksamheten? Bilderna framhäver positiva normbrytare, det vill säga individer som bryter normen utifrån etnicitet, sexuell identitet, mode och kroppsideal. -Tänk på att synliggöra de som inte faller inom ramen för gällande norm. Visa olikheter. 6. Hur ser sammanganget ut där bilderna presenteras? Urvalet av bilder förstärker och bekräftar jämställdhet. -Tänk på i vilket sammanhang bilderna presenteras. Medvetenhet bakom syftet. genussmart såklart Ι 61

15 Tidningsanalys A. Beskriv tidningen: 1. Vilken typ av tidning är det? 2. Till vilken målgrupp riktas tidningen? På vilket sätt är tidningen könsbestämd? 3. Hur är tidningen strukturerad/upplagd? Vilka fokusområden finns? B. Räkna bilder: 4. Antal bilder totalt sett 5. Antal bilder på kvinnor/tjejer - antal bilder på män/killar 6. Antal bilder på blandat killar/män och kvinnor/tjejer C. Aktivitet: 7. Vad gör kvinnor/tjejer på bilderna? Vad gör män/killar på bilderna? 8. Hur presenteras kvinnor/tjejer och killar/män? (subjekt/objekt aktiv/passiv) D. Budskap: 9. Vilka ideal/normer presenteras i tidningen? (kroppsideal, sexuell identitet, etnicitet, egenskaper, uttryck, känslor) 10. Vilka budskap/värderingar/uppmaningar förmedlas till målgruppen? 11. Vilka intressen antas målgruppen för tidningen ha? Finns röd tråd/gemensam tråd? 12. Hur framställs sexualitet? 13. Hur framställs normbrytare alternativa könsroller (finns de??) E. Diskussion: Vilka slutsatser drar du av att ha gjort genusanalys av din tidning? Vilket genusmönster står tidningen för? Vilken bild av män/kvinnor finns och i hur hög grad överensstämmer de med verkligheten? På vilket sätt motsvarar tidningens innehåll de nationella jämställdhetsmålen? Hur löser vi dilemmat: Ungdomars efterfrågan kontra vad som ligger inom ramen för genussmart fritidsgård? Jämför med andra tidningar; koppla dina slutsatser till över- och underordningar, makt, teori om könens isärhållande och genuskontrakt. Ska vi ha tidningen på fritidsgården? Hur kan man på fritidsgården arbeta för att motverka könsstereotyp mediabild? 62 Ι genussmart såklart

16 Film och spelanalys Beskriv filmen eller spelet: 1. Vilken typ av film eller spel är det? 2. Till vilken målgrupp är den riktad? 3. Vilka budskap, värderingar och uppmaningar förmedlas till målgruppen? 4. Är det en man eller en kvinna som producerat respektive regisserat? Beskriv genusmönster i filmen eller spelet: 5. Vilka budskap och värderingar förmedlas? 6. Vad gör kvinnor/tjejer? Vad gör män/killar? 7. Hur presenteras kvinnor/tjejer och killar/män? (stereotyper - subjekt/objekt aktiv/passiv) 8. Vilka är huvudroller biroller? Hur är fördelningen av män och kvinnor? 9. Vilka ideal/normer gäller killar och tjejer, män och kvinnor (kroppsideal, sexuell identitet, etnicitet, egenskaper, uttryck, känslor)? Lika-olika? 10. Hur framställs sexualitet? Heteronorm/homonorm? 11. Hur framställs våld? Kopplat till sexualitet? 12. Finns normbrytare och alternativa könsroller (hur framställs de)? 13. Hur interagerar män och kvinnor, pojkar och flickor? Testa genusstrukturernas utifrån 1) Hålls isär 2.) Underordningar/överordningar? 14. Använd Bechdeltestet: 1. Minst två namngivna rollfigurer är kvinnor 2....som pratar med varandra 3....om något annat än män Grundregel: Undvik begrepp som tjej- och killfilm, till för alla. Fråga dig: Får ungdomar en skev bild av verkligheten? Stämmer budskap överrens med värdegrunden? Ta ställning Om den inte gör det och det ändå finns pedagogiska poänger med att använda den ska mål och syfte vara klart för både ungdomar och personal! Fatta gemensamt beslut i personalgrupp. genussmart såklart Ι 63

17 64 Ι genussmart såklart

18 Swotanalys En swotanalys kan vara ett bra redskap för att identifiera svårigheter i processen samt för att bekräfta styrkorna. Det är ett redskap för att skapa bra strategier för att få processen att gå framåt, men också för att få en samsyn i gruppen utifrån vad man i processen ska fokusera på. Analysen utgår från en fråga som ska besvaras utifrån fyra fokusområden. I vårt fall använde vi frågan Vad ser jag för svagheter, hot, styrkor och möjligheter med att integrera jämställdhet och genus i verksamheten?. Alla i gruppen utrustas med post-it lappar som processledaren strukturerar och sätter upp i de olika rutorna på till exempel en whiteboard eller blädderblock. Sammanfatta och gör en handlingsplan på aktiviteter och strategier för hur processen ska gå vidare. HOT SVagHET MÖJLIGHET STYRKA Genushanden Jämställt språk Genushanden är ett verktyg som på ett symboliskt sätt kan underlätta arbetet med att synliggöra få, enkla men viktiga regler som ska finnas på gården. Handen kan med fördel sättas upp på gården och därmed bli synlig på ett konkret sätt. 1. Tummen: Vi använder, uppmuntrar och bekräftar ett positivt språk. Vi använder också ett positivt kroppspråk. 2. Pekfinger: Vi använder inte svordomar eller könsord. Vi använder inte nedvärderande eller sexistiska ord eller uttryck. 3. Långfinger: Vi lyssnar när någon talar, den som pratar får tala till punkt. 4. Ringfinger: Vi uppmuntrar varandra till att prata om och bekräfta varandra i att beskriva känslor, upplevelser, tankar och idéer. 5. Lillfinger: Vi definierar inte aktiviteter, egenskaper, intressen och så vidare som tjejigt eller killigt. Alla kan göra allt! genussmart såklart Ι 65

19 Att synliggöra och förändra genusmönster Detta är ett frågematerial som hjälper er att ständigt reflektera kring de genusmönster som finns på gården. Ett underlag som kan användas för att synliggöra och förändra. Resonera kring: Hur ser det ut hos oss? OBSERVERA! Varför ser det ut som det gör? ANALYSERA! Vad blir konsekvensen? Okej eller inte FÖRÄNDRA! Frågeställning Beskrivning Genus Förändring 1. Hur rör sig killar och tjejer på vår gård? Hur används rummen? 2. Vilka möjligheter finns till normbrytande aktiviteter och identiteter? 3. Hur ser normen ut för tjejer och killar på vår gård? 4. Vilka hierarkier finns i personalgruppen och i ungdomsgruppen? Makt och härskartekniker 5. Gemensamma regler för killar och tjejer? Samma åtgärder? 6. När och hur begränsas tjejer och killar? 7. Hur ser normen för män och kvinnor ut i personalgruppen? 8. Vilket språk används av killar och tjejer? 9. Vilken genuskodning finns på aktiviteter, rum och aktiviteter? Vad vill vi förändra? Hur? Gör en handlingsplan med effektmål Diskutera: Genusteorier/Genusmönster? (Lika-olika, makt, genuskontrakt, outtalat och uttalat, över- och underordningar, isärhållande av kön, förstärka betydelsen av kön kontra könsblind) Jämställdhetsproblem? Använd de jämställdhetspolitiska målen. Har vi kvalitet i vår verksamhet? Använd värdegrunden. 66 Ι genussmart såklart

20 Planering av aktiviteter Fritidsgårdsverksamhet handlar mycket om att erbjuda olika typer av aktiviteter och då ska det finnas ett genusmedvetet tänk bakom varje val av aktivitet. På så vis kvalitetsäkras gårdens utbud utifrån ett jämställt perspektiv. Resonera kring: Vilka underliggande normer styr valet av aktivitet? Vilket mål och syfte finns med aktiviten? Checka av: Ja/Nej - kommentar 1. Aktiviteten utgår från individens förutsättningar (och inte gruppens) samt är inkluderande. 2. Aktiviteten är säkrad mot alla typer av våldsinslag. Finns inslag av våldsuttryck ska detta diskuteras med ungdomarna. 3. Aktiviteten är skapad så att både tjejer och killar kan göra annorlunda och normbrytande val och därmed motverka könsstereotypa aktiviteter. 4. Kön är inte per automatik en indelningsgrund, men hänsyn utifrån kön har tagits om behov funnits. 5. Aktiviteten är säkrad mot sexistiska inslag till exempel sexuella anspelningar eller könsförtryckande, könsförlöjligande, könsförnedrande symboler och uttryck. 6. Personal deltar i normbrytande aktiviteter (man-handarbete eller kvinna-teknik). 7. Det finns en balans mellan könsneutrala aktiviteter och genusspecifika aktiviteter. 8. Genusspecifik aktivitet som riktas till en utvald grupp (tjejkväll/killkväll) är noga genomtänkt utifrån mål och syfte. 9. Aktiviteten innebär ett jämnt styrkeförhållande mellan tjejer och killar. Både killar och tjejer är representerade som subjekt/görare/aktiva/huvudroll respektive objekt/ se påare /passiva/biroll. 10. Förstärk och bekräfta tävling/spel som går ut på samarbete, precision, noggrannhet, kvalitet, estetik, omsorg (tona ner tävlingsmoment som endast går ut på fysisk styrka)....har Ni svarat JA så har ni varit GENUSSMARTA! genussmart såklart Ι 67

21 68 Ι genussmart såklart

22 Ungdomsmedverkan I ett förändringsarbete är det viktigt med ungdomsmedverkan. En enkät genomfördes 2012 som riktades till ett urval av åk 6 och åk 8 i Östra Funkaboskolan (den skola som ligger i anslutning till fritidsgården som skulle byggas om). Syftet med enkäten var att ta reda på vad målgruppen tyckte om den dåvarande fritidsgården och vad man kunde göra för att göra den bättre. Frågorna riktades till ovana respektive vana fritidsgårdsbesökare. En sammanställning av svaren gav viktigt information om hur tjejer och killar tyckte och tänkte kring sin fritidsgård. Enkätfrågor: Besökare: Varför går du på fritidsgården? Vad skulle du vilja ändra på för att göra fritidsgården bättre? Varför tror du det kommer fler killar än tjejer till fritidsgården? Hur tycker du att fritidsgården ska se ut för att gården ska vara en rolig, bra och trygg plats att vara på? Vad tycker du om att göra när du är ledig? Vilka aktiviteter skulle du vilja att fritidsgården har? Icke besökare: Varför går du inte på fritidsgården? Vad skulle du vilja ändra på för att göra fritidsgården bättre? Hur tycker du att fritidsgården ska se ut för att gården ska vara en rolig, bra och trygg plats att vara på? Vad tycker du om att göra när du är ledig? Vilka aktiviteter skulle du vilja att fritidsgården har? genussmart såklart Ι 69

23 Gårdens Dagbok En viktig rutin är att vid varje kvällsstängning ha tid för att reflektera över aktiviteter, situationer och bemötande, både som enskild fritidsledare och tillsammans med kolleger. Syftet är att öka medvetenheten om varför vi gör som vi gör och att arbeta med ständiga förbättringar. Gårdens dagbok är ett verktyg för planering av verksamheten och ett underlag för verksamhetsberättelser, uppföljning och återkoppling vid personalmöten. Datum: Besökarantal:.. Kvällens ungdom: Jobbat dag: Jobbat kväll: Hon: Han: Hen: Möten: Händelser Motivering: i Dagverksamhet (8-15): Åtgärd Genuskodning på aktivitet, rum, dag/kväll i Spontana aktiviteter kväll(15-22): Planerad verksamhet kväll: Värde/genustankar: i Dagens roligaste: Kvällens roligaste: Att ta med till mötet: Övrigt: 70 Ι genussmart såklart

24 Gårdens månadsbok Gårdens dagbok kompletteras med gårdens månadsbok. Under några dagar under en månad undersöker vi hur vi konkret fördelar arbetstiden kopplat till vilka rum arbetet sker i. Detta är ett viktigt underlag för att skönja mönster för hur arbetet fördelas. Uppföljning kring underlaget sker månadsvis. Hur har jag/vi fördelat arbetstiden? Cafè Tid på dagpass: Tid på kvällpass: Antal tjejer: Antal killar: Kök Kontor Rum Rum Rum Rum Möten Slutsats? genussmart såklart Ι 71

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Smedjans förskola Upprättad 2015-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning

Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning Foto: Mikael Almén Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionalitet Sexualitet Ålder

Läs mer

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat:

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat: Utbildningsfolder: Bakgrund Gävle kommun har beslutat att ta ett helhetsgrepp kring likabehandling och jämställd idrott. Syftet är att arbetet som sker föreningsvis ska stärka idrottsföreningarna genom

Läs mer

Förskolan Lindsdal Barn och ungdomsförvaltningen Adress Spelarvägen 11, Kalmar Tel vx Fax

Förskolan Lindsdal Barn och ungdomsförvaltningen Adress Spelarvägen 11, Kalmar Tel vx Fax Handläggare Datum Förskolan Lindsdal Lindeberga Sjöängens Plan för att förebygga diskriminering, kränkande behandling och främja likabehandling. Gäller från 20110901 till 20120901 Vision: Barn, föräldrar

Läs mer

Förskolan Lövholmens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Lövholmens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Lövholmens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Ansvariga för planen: Förskolechef Joanna Maculewicz Pedagogisk utvecklare Anna Christiansen Förskolans förskollärare

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Processtöd jämställdhetsintegrering

Processtöd jämställdhetsintegrering Processtöd jämställdhetsintegrering i nationella och regionala Socialfondsprojekt Anna-Elvira Cederholm Före ansökan (ide -fas) Förberedelser Mobilisering Genomförande o avslutande Efter projektet Tillgängligt

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan Januari 2014 Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan ht 2013/vt 2014 Vår vision: På Sjöstugan ska alla barn och vuxna trivas och känna sig trygga, få vara engagerad och bemötas med respekt.

Läs mer

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 1(17) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan: Birger Jarlsgatan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget

Läs mer

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a

Läs mer

Sunnanängs förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014

Sunnanängs förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014 Sunnanängs förskola Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014 Innehållsförteckning 1. Vision... 3 2. Sunnanängs långsiktiga mål... 3 3. Definitioner och begrepp... 3 4. Grunduppgifter...

Läs mer

Välkomna till workshop om socialt bokslut!

Välkomna till workshop om socialt bokslut! Välkomna till workshop om socialt bokslut! 2013-11-15 1 Upplägg Inledning Vad är ett socialt bokslut? Hur jobbar vi med jämställdhet, barnperspektiv och tillgänglighet? Hur kan vårt sociala bokslut se

Läs mer

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga. Förskolan Hjortens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Ansvariga för planen: Förskolechef Joanna Maculewicz Pedagogisk utvecklare Anna Christiansen Förskolans förskollärare

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan för kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan för kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan för kränkande behandling Föräldrakooperativet Olympia ekonomisk förening 2014/2015 BAKGRUND Från den 1 april 2006 gäller en ny lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Hagnäs förskola 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla skolformer

Läs mer

Förskolan Prästkragens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Prästkragens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Prästkragens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Maud Carlberg Eva Semlali Cecilia Widemåne Vår vision

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Skogsbackens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skogsbackens plan mot diskriminering och kränkande behandling Skogsbackens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 14-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling

Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen avd. Signe 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen avd. Signe

Läs mer

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen grundar sig på bestämmelser i 14a kap. skollagen (1985:1100), diskrimineringslagen (2008:567) och och

Läs mer

Pedagogisk omsorgs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pedagogisk omsorgs plan mot diskriminering och kränkande behandling Pedagogisk omsorgs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Pedagogisk omsorg Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Västerlanda förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Västerlanda förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling s plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår: 2015/2016 Datum: Oktober 2015 Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Arbetslagen på. Förskolechef. Vår vision På vår förskola

Läs mer

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolläraren i samråd med all personal

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

Likabehandlingsplan för Ramdala förskola Jämjö skolområde 2014/2015. Öppenhet Ärlighet Förtroende Tydlighet Dialog

Likabehandlingsplan för Ramdala förskola Jämjö skolområde 2014/2015. Öppenhet Ärlighet Förtroende Tydlighet Dialog Likabehandlingsplan för Ramdala förskola Jämjö skolområde 2014/2015 Öppenhet Ärlighet Förtroende Tydlighet Dialog Jämjö, oktober 2014 1. Inledning Den 1 januari 2009 trädde diskrimineringslagen (SFS 2008:567)

Läs mer

Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen

Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen Gimo Skolområde Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen Verksamhetsår 2016 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (2010:800 6 kap. 6-10 ) förbjuder

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan NORRGÅRDENS FÖRSKOLA upprättad Januari 2015 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN Förskolan Ängslyckan avd Gräshoppan 2014/15

LIKABEHANDLINGSPLAN Förskolan Ängslyckan avd Gräshoppan 2014/15 LIKABEHANDLINGSPLAN Förskolan Ängslyckan avd Gräshoppan 2014/15 Inledning Likabehandlingsplanen har upprättats utifrån diskrimineringslagen och skollagen. Denna plan är upprättad under hösten 2014 och

Läs mer

Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att

Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns och elevers lika rättigheter förebygga och förhindra trakasserier och

Läs mer

Lekladans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lekladans plan mot diskriminering och kränkande behandling Lekladans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola

Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola Likabehandlingsplan samt plan mot annan kränkande behandling 1. Inledning En av förskolans uppgifter är att aktivt forma en framtida

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN LINDAN 1 FÖRSKOLA. ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE. Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

LIKABEHANDLINGSPLAN LINDAN 1 FÖRSKOLA. ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling LINDAN 1 FÖRSKOLA Läsåret 2016/2017 ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE Vår vision Alla barn och vuxna i Orsas förskolor ska känna sig välkomna,

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 mot diskriminering och alla former av kränkande behandling Varje förskola ska årligen utarbeta plan för sitt arbete mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer

Förskolan Ekbackens Likabehandlingsplan

Förskolan Ekbackens Likabehandlingsplan Förskolan Ekbackens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra barn och fri från diskriminering

Läs mer

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN Öppenhet handlar inte om att visa upp och mani festera min sexuella läggning. Öppenhet för mig handlar om att slippa behöva dölja vem jag

Läs mer

Förskolan Lillebos plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Lillebos plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Lillebos plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Saltkråkans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015

Saltkråkans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015 1 Upprättad 2015-06-05 (Ersätter 2006-05-15, 2006-09-29, 2007-01-11, 2008-01-03, rev. 2008-12-10, 2009-10-07) Saltkråkans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015 Vår vision Till

Läs mer

Musik Förskolan Fridhemsgatan 11. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Musik Förskolan Fridhemsgatan 11. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Musik Förskolan Fridhemsgatan 11 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Vår vision: Vår målsättning är att med barnen i fokus erbjuda en trygg, lustfylld och lärorik verksamhet. För

Läs mer

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg i Linghem 2016/2017 Vi blir ett! Vi har hög pedagogisk kvalitet på samtliga förskolor och annan pedagogisk verksamhet i Linghem 1 Förord Under våren

Läs mer

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Jämställt bemötande i Mölndals stad Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande

Läs mer

Gläntans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Gläntans plan mot diskriminering och kränkande behandling Gläntans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Förskolechef

Läs mer

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm Likabehandlingsplan Pedagogisk omsorg i Tidaholm 2015/2016 Vad säger styrdokumentet?... 3 UPPDRAGET... 3 Skollagen (14 a kapitlet)... 3 Diskrimineringslagen... 3 Läroplanen (Lpfö 98)... 4 Värdegrund...

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kvistens förskola Anderstorp 1. VISION, Gemensam för Anderstorps förskolor Anderstorp är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt och

Läs mer

Processkartläggning. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd

Processkartläggning. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd Processkartläggning Trappsteg 5 6 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera om och utveckla metoder och modeller för

Läs mer

Jämställdhetsgaranti. För förskoleverksamhet, fritidsverksamhet, grundskola, gymnasieskola och övriga enheter.

Jämställdhetsgaranti. För förskoleverksamhet, fritidsverksamhet, grundskola, gymnasieskola och övriga enheter. Jämställdhetsgaranti För förskoleverksamhet, fritidsverksamhet, grundskola, gymnasieskola och övriga enheter. Barn- och utbildningsförvaltningen informerar Jämställdhetsgaranti för förskoleverksamhet,

Läs mer

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad 2016-2017 Skutan Skeppet Glommagården Adolfsbergsskolans förskola 1 Vår verksamhetsidé Alla barn och vuxna ska känna sig välkomna i vår verksamhet. Det

Läs mer

Västergårdarnas Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten

Västergårdarnas Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten Västergårdarnas Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamheten

Läs mer

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran Likabehandlingsplan Syrsans förskola Avdelning Myran Förebyggande handlingsplaner och åtgärder mot diskriminering, trakasserier, kränkande behandling och mobbing. Inledning Likabehandlingsarbetet handlar

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pusselbitens förskola Anderstorp 1. VISION, Gemensam för Anderstorps förskolor Anderstorp är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Biblioteken på Gotland. Handlingsplan för mångfald

Biblioteken på Gotland. Handlingsplan för mångfald Biblioteken på Gotland Handlingsplan för mångfald 2016-02-05 1 Visionsmål, bibliotekslagen och Region Gotlands likabehandlingspolicy Biblioteken på Gotland är angelägna och tillgängliga för alla. De bidrar

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret. Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både

Läs mer

Inspirationsföreläsning om normkritik

Inspirationsföreläsning om normkritik Förutsättningar för ett normkritiskt arbete: Inspirationsföreläsning om normkritik En vilja att förändra verksamheten och sig själv Gemensam teoretisk och praktisk kunskapsgrund Konkreta mål och arbetsmetoder

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Huvudmannen, förskolechefen och förskollärarna. Vår vision Klöverstugans

Läs mer

Checklista för jämställdhetsanalys

Checklista för jämställdhetsanalys PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Checklista för jämställdhetsanalys Utveckla verksamheten med jämställdhet Det här är Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) checklista för att integrera jämställdhet i

Läs mer

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechefen samt förskolans barnutvecklingsgrupp.

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Björkbacken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201301 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Barnens förskola 2016-2017 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (7) Rev 2016-05-18 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Bullerbyns förskola En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla

Läs mer

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Bakgrund Från och med 2009-01-01regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk: diskrimineringslagen och 14 a kap. i skollagen. De har ersatt den

Läs mer

Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Lika behandlingsplan. Hanna Förskola

Lika behandlingsplan. Hanna Förskola Lika behandlingsplan Hanna Förskola 2015-2016 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 3 Hanna förskolas likabehandlingsplan 4 Definitioner 4 Mål 5 Åtgärder 6-7 Till dig som förälder!

Läs mer

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Lindan 1 & 2 förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Bakgrund Från och med 2009-01-01 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk: diskrimineringslagen och 6 kap. i skollagen. De har ersatt den tidigare

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (9) Rev 2016-04-29 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Förskolan Ragvald En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla

Läs mer

Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan för förskolan och Plan mot kränkande behandling Att med glädje och engagemang våga och vilja lära tillsammans nu och för framtiden Änggårds förskolor 1 1. Mål/Vision... 3 2. Giltighetstid

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Fjärilens förskola - Växsjö Byskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Fjärilens förskola - Växsjö Byskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Fjärilens förskola - Växsjö Byskola Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvarig för planen Catrine Elversson, förskolechef Vår vision Vår

Läs mer

Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet.

Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet. Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet. Förord Kvinnorörelsen har uppnått mycket i arbetet mot mäns våld mot kvinnor och för ett jämställt samhälle. Med nästa stora

Läs mer

Jämställdhetsintegrering av styrdokument

Jämställdhetsintegrering av styrdokument Jämställdhetsintegrering av styrdokument Jämställdhetsintegrering förbättrar verksamheters resultat Jämställdhetsintegrering är en strategi för jämställdhetsarbete som syftar till att förbättra verksamheters

Läs mer

Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1

Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1 Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1 Varför forskning? Kritisk granskning av verksamhetens innehåll och utformning utifrån vetenskaplig grund Se saker ur olika synvinklar Bakgrund Lärande organisation

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad

Läs mer

Likabehandlingsplan Slättens förskola

Likabehandlingsplan Slättens förskola Likabehandlingsplan Slättens förskola Främjande arbete på Slättens förskola Främjandearbetet utgår från förskolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

Trollskogens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Trollskogens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Trollskogens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15 Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-14-Vt-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Strandsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Strandsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling. 2014-12-12 Strandsborgs plan mot diskriminering och kränkande behandling. för planen: Carolina Ahlin, förskolechef Planen gäller från: 2015-01-01 Planen gäller till: 2015-12-31 Vision: På vår förskola

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201401 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Plan för likabehandling och kränkande behandling. Viby, Förskolan Läsåret 2014/2015

Plan för likabehandling och kränkande behandling. Viby, Förskolan Läsåret 2014/2015 Plan för likabehandling och kränkande behandling Viby, Förskolan Läsåret 2014/2015 1. Inledning 1.1 Varför en Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandlig? 1.2 Grunduppgifter 1.3 Rälsens policy

Läs mer

Rånäs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rånäs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Rånäs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Mellangårdens förskolas plan för likabehandling, diskriminering och kränkande behandling.

Mellangårdens förskolas plan för likabehandling, diskriminering och kränkande behandling. Mellangårdens förskolas plan för likabehandling, diskriminering och kränkande behandling. Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola. Ansvariga för planen: Förskolechefen. Vår vision:

Läs mer

NORMKRITISK SKOLA. Sexualitet och identitet är en del av skolans helhet. Fyra principer i din undervisning

NORMKRITISK SKOLA. Sexualitet och identitet är en del av skolans helhet. Fyra principer i din undervisning NORMKRITISK SKOLA Alla våra 29 filmer och vårt metodmaterial, är baserat på vad styrdokumenten föreskriver i det ämne som du undervisar i. Poängen är att göra det enklare och roligare för dig och dina

Läs mer