I processen fram till en genussmart fritidsgård fanns vilja och en tydlig styrning, men det saknades konkreta verktyg för att GÖRA jämställdhet.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "I processen fram till en genussmart fritidsgård fanns vilja och en tydlig styrning, men det saknades konkreta verktyg för att GÖRA jämställdhet."

Transkript

1 Kalmarmodell för Genussmart fritidsgård - Att VARA och att GÖRA I processen fram till en genussmart fritidsgård fanns vilja och en tydlig styrning, men det saknades konkreta verktyg för att GÖRA jämställdhet. Mycket av förändringsarbetet har handlat om att ta fram just konkreta verktyg, till exempel checklistor. Verktygen ska vara ett stöd för personalen i det vardagliga arbetet och är framtagna i syfte att hjälpa verksamheten uppnå de jämställdhets politiska målen. Verktygen togs fram i ett samarbete mellan fritidsledare, konstnärer och processhandledare. Verktygen är indelade i fyra teman: 1. Jämställt bemötande 2. Jämställd fysisk miljö 3. Jämställt arbetssätt 4. Jämställdhetsintegrerad uppföljning Verktygen utgör en modell för hur genus och jämställdhet ska genomsyra verksamheten på fritidsgårdarna i Kalmar, där jämställdhet ska vara ett av fundamenten som hela verksameten är byggd på det vill säga genussmart! 48 Ι genussmart såklart

2 1. Jämställt bemötande Att vara genusmedveten Följande punkter har varit utgångspunkter för arbetet med att skapa en genussmart fritidsgård. Vi strävar efter att alltid utgå från könsuppdelad statistik i syfte att synliggöra begränsande strukturer och osakliga skillnader att skilja på kön och genus. Kön står för det biologiska som kopplas till reproduktion. Genus, det sociala könet (förväntningar och normer kring vad som uppfattas som manligt och kvinnligt) är konstruerat och föränderligt att utgå från att tjejer och killar inte tillhör två motsatta, homogena grupper med identiska förutsättningar, intressen och egenskaper. Det kan finnas större skillnader inom gruppen än mellan grupperna att tänka alltid kön, men inte bara kön. Kön är den vanligaste diskrimineringsorsaken, men samverkar med andra maktperspektiv. att inse att tjejer och killar inte alltid behöver behandlas lika, men att de alltid ska behandlas likvärdigt. Killar och tjejer har ibland lika behov och förutsättningar, och ibland olika behov och förutsättningar att inse att det i strukturer och relationer finns överordningar och underordningar, och att alla som arbetar i en offentlig verksamhet har som uppdrag att motarbeta dessa strukturer att genomskåda och motarbeta härskartekniker att inse att normbrytare i hög grad kan riskera diskriminering och social uteslutning. Det innebär INTE att pojkar och flickor ska bli könsneutrala eller könslösa. Målet är att kön inte ska vara begränsande att utgå från att det inte finns typiskt kvinnliga eller typiskt manliga intressen eller färger, aktiviteter eller personlighetsdrag. genussmart såklart Ι 49

3 En genusintegrerad värdegrund Det goda mötet Under deltog alla Kalmar läns fritidsledare i ett projekt som bland annat syftade till att arbeta fram en gemensam värdegrund. Under processen med genussmart fritidsgård har värdegrunden förtydligats utifrån ett genusperspektiv. 1. Vi arbetar kreativt för att stärka ungdomars självkänsla och ge dem verktyg för livet. Tillsammans skapar vi aktiviteter som ger möjlighet till nya upplevelser och erfarenheter. Vi använder verktyg som är säkrade ur ett jämställt perspektiv Vi ser till att verksamheten är anpassad efter kunskap om genusmönster Vi anstränger oss för att få killar och tjejer att testa nytt och prova normutmanande aktiviteter Vi ställer jämställda krav på aktiviteter som erbjuds Vi uppmuntrar både tjejer och killar att prata relationer och känslor 2. Vi bygger verksamheten på allas lika värde och vi bemöter varandra med respekt, hänsyn och tolerans. Vi strävar efter att alla ska känna sig rättvist behandlade Vi är jämställda förebilder både gentemot kollega och för ungdomar Vi arbetar med respektbegreppet genom att alltid koppla det till empati, hänsyn och kommunikation Vi använder kompensatoriska metoder Vi arbetar individbaserat (individ går före grupp, individ går före kön) Vi nollställer oss inför varje möte med en individ men vi har kunskap om genusmönster med oss i varje möte Vi ser maktordningar och vi motverkar dem genom att använda främjartekniker, till exempel synliggörande, upphöjande, hänsyn, subjektifiering och bejakande Vi ställer liknande men normutmanande frågor till båda tjejer och killar Vi markerar tydligt mot varje uttryck för könsdiskriminering, raljerande jargong och genusgränsvakter Vi ifrågasätter könsroller Vi ber både killar och tjejer om teknisk och praktisk hjälp Vi är noga med att inte förstärka ett könstänk i vårt språk Vi använder inte kön per automatik som indelningsgrund i gruppindelningar. Vi uppmuntrar blandade grupper 50 Ι genussmart såklart

4 3. Vi söker aktivt samverkan med andra kompetenser för att ständigt utvecklas och möta nya behov. Vi väljer att se möjligheter, även i svårigheter. Vi hjälper varandra att ta nya initiativ Vi har rutiner för utvärdering enligt genusmallen Vi utmanar jantelagen ( du ska inte tro att du är något ) 4. Vi strävar efter en verksamhet som känns välkomnande och trygg. Vi arbetar för att alla ska känna glädje, gemenskap och möjlighet till delaktighet. Vi använder samma röstläge när vi hälsar på och pratar med tjejer och killar Vi blandar besökare medvetet så att vi inte förstärker maktordningar Vi utmanar bekvämlighetszoner, våra egna och andras 5. Vi strävar efter att vara närvarande vuxna som låter alla känna sig sedda och hörda, bygger relationer, sätter gränser och är goda förebilder i en drogfri verksamhet. Vi hälsar välkommen på likvärdigt sätt oavsett genus Vi vågar själva göra normbrytande aktiviteter Vi strävar efter att vara jämställda i arbetsgruppen, då mår vi bättre trivs och är trygga Vi har samma toleransnivå för beteenden från killar och tjejer genussmart såklart Ι 51

5 52 Ι genussmart såklart

6 2. Jämställd fysisk miljö Checklista inför ombyggnad Vilka tankar och idéer bör man ha med sig inför att bygga om en fritidsgård, så att lokalerna och den fysiska miljön skapar förutsättningar för en genussmart verksamhet? Checklistan är en sammanfattning av de tankar och idéer som låg bakom den konstnärliga gestaltningen. 3 grundregler för en genussmart fritidsgård: Genussmart fritidsgård innebär könsneutral miljö och genusmedvetna aktiviteter En genomtänkt miljö förstärker en genomtänkt verksamhet och tvärtom Offentlig miljö och dess verksamhet ska vara attraktiv, tillgänglig och välkomnande för tjejer/kvinnor, killar/män och alla däremellan Före: 1. Inventera, dokumentera (fotografera) och analysera a) vilka rum som finns b) vilka aktiviteter som finns 2. Kartlägg och dokumentera genusmönster (se checklista) a) pojkars och flickors val av aktiviteter b) pojkars och flickors rörelsemönster 3. Genomför ungdomsrond och enkät (se checklista) a) kartlägg pojkars och flickors önskemål om aktiviteter b) kartlägg pojkars och flickors upplevelse av befintlig fritidsgård när det gäller utbud, tillgänglighet, ute och innemiljö och trygghet Analysera slutsatser (från punkt 1,2,3) kring genusmönster Vad betyder slutsatserna för målet att skapa en fritidsgård för olika grupper av pojkar och flickor? genussmart såklart Ι 53

7 Att tänka på vid ny- och ombyggnation, plan-, ritning-, och idéskiss: Fritidsgårdens placering är genomtänkt utifrån genusmedvetenhet (trygghet och tillgänglighet). Gårdens helhet och varje enskilt rum andas ungdomlighet. Entrèn är tydlig, välkomnande, säker, trygg, upplyst och inspirerande. Det finns ett helhetstänk och en röd tråd som binder samman de olika rummen, utemiljö med innemiljö. Det finns en medvetenhet kring hur verksamhetens aktiviteter uppfyller jämställdhetspolitiska mål (syfte och effekter). Fritidsgården är planerad utifrån kunskap om pojkars och flickors rörelsemönster. Fritidsgården är utformad på ett (köns)neutralt, alternativt genusmedvetet, sätt när det gäller färg, form, material, möblering och belysning, det vill säga rent och avskalat. Utrymmen för jämställda mötesplatser och aktiviteter är i fokus. Fritidsgården är planerad utifrån att det inte ska finnas dolda och döda vinklar, osynliga områden, onödiga transportsträckor eller korridorer. Analysera rum för rum Det finns en medveten tanke kring vilka aktiviteter rummet ska kunna erbjuda. Rummet och dess aktiviteter benämns på ett icke könskodat sätt. Rummets huvudaktivitet/huvudkaraktär är synliggjort på ett enkelt sätt. Rummet är flexibelt utifrån aktiviteter uppmuntrar till olika aktiviteter men kan ändå behålla sin huvudkaraktär. Rummet är inspirerande och inkluderande för pojkar och flickor för alla. Rummet är skapat så att pojkar och flickor inspireras till normbrytande val. Rum och gård är planerade utifrån a) pojkars och flickors upplevelse av säkerhet c) tillgänglighet b) pojkars och flickors upplevelse av trygghet d) hållbarhet: slitage, miljö, allergi Inredningen är könsneutral till färg, form, möblering och belysning. Rummet saknar maktsymboler och riskerar därmed inte skapa maktpositioneringar. 54 Ι genussmart såklart

8 Att upprätthålla en genussmart fysisk miljö När gården väl är förändrad är det viktigt att ha rutin för att behålla gårdens ursprungliga genusmarta utformning. Checka av: Ja/Nej - kommentar 1. Förändringar av den fysiska miljön är noggrant och eftertänksamt planerade och följer grundtanken med rena och tydliga uttryck. 2. Vi är konsekventa i att benämna rummen och aktiviteter neutralt. 3. Den fysiska miljön ger möjligheter till normbrytande aktiviteter. 4. Pojkar och flickor deltar i arbetsmiljöronder. 5. Pojkar och flickor är delaktiga i att upprätthålla en genussmart fysisk miljö. 6. Vi håller den ursprungliga tanken med utformningen av den fysiska miljön levande. 7. Inomhusmiljön är lugn, enhetlig och inbjudande för pojkar och flickor. 8. Det finns en genomtänkt plan för hur ungdomar kan visa upp sin kreativa verksamhet. 9. Utomhusmiljön är enhetlig, inbjudande och möjliggör fysisk aktivitet för pojkar och flickor. 10. Den fysiska gestaltningen och planeringen av möblering möjliggör jämställda mötesplatser. genussmart såklart Ι 55

9 56 Ι genussmart såklart

10 3. Jämställt arbetssätt Nätverksträffar Nätverksträffarna har som mål att stötta personal som ska jobba fram en genussmart fritidsgård. De är en plattform för att öka kunskap om genus, medvetenhet och förståelse för förändringsarbetets utmaningar. Nätverksträffarna bygger på gemensamt deltagande under ledning av en processhandledare. Följande är ett förslag på innehåll på träffarna. Viktiga förutsättningar: Processhandledaren bör vara någon utanför ordinarie personalgrupp. Det ska finnas tydliga mål och syfte med träffarna. Träffarna ska vara förankrade hos ledningen (men chefen ska inte vara med) och vara förlagda på arbetstid. Det måste finnas drivkrafter hos deltagarna: vilja, förståelse, ork. Gruppen ska vara mellan 7-10 personer. Om gruppen är för liten blir det ingen dynamik samt sårbart vid frånvaro. Om gruppen är för stor kan deltagare kan bli osynliga. Tydlig struktur (gärna återkommande mötestid) och röd tråd när det gäller innehåll. Grundmodellen innebär 10 träffar, men beroende på omfattning av förändringsarbetet kan det behöva fler träffar. Det är viktigt att både hinna starta och avsluta processer det tar tid att arbeta fram och sätta nya rutiner och tänkesätt. Det är viktigt att det finns utrymme för att kunna plocka in aktualiteter som händer i förändringsarbetet, både på grupp- och individnivå. Träff 1: Dra upp riktlinjerna för fortsatta nätverksträffar. Diskutera kring mål och uppdrag. Vilka praktiska förutsättningar finns? Vilka förväntningar finns från ledning, handledaren och deltagarna? Hur ser rollfördelning ut, vilka normer finns för deltagandet, vilka regler ska vi ha för att genomföra nätverksträffarna praktiskt? Eftersom nätversmodellen förutsätter en grundläggande utbildning som föregår första träffen är det viktigt att repetera lite kort kring grundläggande genusteorier och definitioner. Ge första uppdraget som ska vara genomfört till nästa träff: SPANING (se verktyg på s. 59) Träff 2: Gå igenom vad ni gjorde på förra träffen. Bekräfta vad ni kom fram till på förra träffen med syfte, förväntningar osv det är viktigt med samsyn kring förväntningar. Genomför spaningsrundan. Alla deltagarna har förberett en spaning. Alla får möjlighet att redogöra för sin spaning. Gemensam diskussion och feedback. genussmart såklart Ι 57

11 Träff 3: Genomför spaningsrundan. Alla får redogöra för sina spaningar. Diskussioner kring olika dilemman som processledaren förberett. Se verktyg på s.59. Vi använde även materialet Är du kunnig? Klurig? Kreativ? Ett jämställdhetsspel med dilemmafrågor framtaget av Fyrtornet Konsult och Utveckling AB, Växjö. Introducera den litteratur som ska läsas till nästa gång (se verktyg på s. 60). Träff 4: Spaning (kort runda - låt några redogöra med efterföljande kort diskussion). Deltagarna redogör för vad de läst. Diskussion (se verktyg på s. 59). Introducera uppgiften Medieanalys (verktyg s. 61). Träff 5: Medieanalys. Gruppdeltagarna får redogöra sina analyser utifrån valda medier. Diskutera och sammanfatta. Träff 6: Gör en swotanalys utifrån Vad ser jag för svagheter, hot, styrkor och möjligheter med att integrera jämställdhet och genus i verksamheten? Identifiera vilka redskap som behövs. Skapa en handlingsplan för svagheter och hot (se verktyg på s. 65). Träff 7-10: Arbeta fram redskap, checklistor, rutiner, värdegrund som svar på vad Swotanalysen visade. Låt personal prova verktygen mellan träffarna och förbättra! Under träffarna kan det finnas behov att lyfta sådant som händer i verksamheten, både i organisationen och i de olika arbetsgrupperna, men även sådant som dyker upp i den aktuella debatten, tv-program på temat, politiska förändringar som får konskevenser för könsroller osv. 1. Mål och syfte Skapa verktyg 2. Spaning 6. Swotanalys 3. Spaning + litteratur Sista träffen: Sammanfatta processen och utvärdera utifrån de mål som sattes under träff Medieanalys 4. Spaning + dilemma 58 Ι genussmart såklart

12 Spaning Att rutinmässigt spana på sig själv, sin verksamhet och sin omvärld gör att man övar upp förmågan att se strukturer och mönster. Spaningarna bidrar till att ständigt ha sina genusglas på och har man väl fått en medvetenhet är det svårt att tappa bort den. Att öva sig i att se det som finns 1. Vad har du sett (område, mönster, lika-olika, beteende, värderingar, bemötande)? 2. Vad betyder det du har sett? För dig, för kvaliteten i din verksamhet, för ungdomarna, för dig som förälder, för din kollega exempelvis. 3. Hur skulle du analysera vad du sett? Isärhållande, genusteorier, lika-olika, hierarki, makt, villkor, förväntningar, strukturer. 4. Förändring? Möjlig eller omöjlig? Hur? Med vilka medel? På vems villkor? 5. Politiska mål, lagstiftning? Hur förhåller sig det du sett i förhållande till mål och lag? Dilemmafrågor Att diskutera olika typer av situationer där det finns dilemman att lösa är effektfullt för att skapa en samsyn i en personalgrupp och ge redskap för att möta olika typer av situationer där kön och genus spelar roll. Låt personalen beskriva situationer från verkligheten och resonera kring: Beskriv situationen 1. Vad består dilemmat av? Vad är problemet? 2. Lägg ett genusperspektiv på situationen. Vad handlar om kön? Vad handlar om genus? Vilka normer styr? Varför? Vilka maktordningar finns? 3. Finns olika värden som krockar? Gör en värdeprioritering. Vilka värden är viktigare än andra? Använd den gemensamma värdegrunden. Stämmer det överrens? 4. Ge olika förslag på hur man kan hantera (lösa) situationen. Vilka konsekvenser får de olika förslagen på att hantera situationen? Konsekvenser för de inblandade? Konsekvenser för berörda utifrån de olika sätten att hantera situationen? 5. Ta ställning, hitta rätt sätt att hantera situationen i förhållande till jämställda mål. genussmart såklart Ι 59

13 Litteraturseminarie Att läsa litteratur och fördjupa sin genuskunskap är ett viktigt inslag i processen. Här kan man göra på två olika sätt: antingen låter man hela gruppen läsa samma bok eller låter man individerna välja olika böcker (intresse och läsvana får styra). De olika sätten ger olika effekter. Bestäm vilket syfte du vill nå med läsningen. Samsyn i gruppen? Djup eller bredd? Vilken sakfråga vill du lyfta fram jämställdhetsintegrering som metod? Genusteorier? Feminism eller jämställdhet? Vi valde dessa böcker men det finns naturligtvis många fler. 1. Pittstim Adami, Zanyar 2. Med uppenbar känsla för stil Mendel, Stephan-Erik 3. Det finns en särskild plats i helvetet Snickare, Lotta & Marklund Liza 4. En sexist funderingar Engström, Lars-Einar 5. Under det rosa täcket Björk, Nina 6. Myten om det motsatta könet Gens, Ingmar 7. Jämställdhet i verksamhetsutveckling Lindholm, Kristina (red.) Stödfrågor till läsning och diskussion 1. Beskriv författaren/författarna: Bakgrund och ingång till ämnet - i vilket sammanhang har hen skrivi boken? 2. Vilken typ av bok är det? 3. Försök att sammanfatta bokens innehåll, vad vill författaren få fram? Essensen och kärnani författarens budskap? 4. Vad är problemet enligt författaren när det gäller ojämställdhet och jämställdhet? Och vad är lösningen? 5. Var finns författaren när det gäller jämställdhetsdebatten? Feminist? Jämställdist? Hur ställer sig författaren till lika/olika, genusordning, kön/genus, isärhållning? 6. Vad i boken tar du med dig i ditt fortsatta arbete med ungdomar på en genussmart gård? 7. Fri reflektion: Vilka tankar och känslor fick du under läsningen? Något speciellt du tänkte eller kände? Något som du upplevde som svårt eller konstigt? 60 Ι genussmart såklart

14 Analys av media Målet för en genussmart verksamhet är att allt ska genomsyras av ett genustänk. Därför är det även viktigt att tillsammans med ungdomar ständigt reflektera kring utbudet på gården att hjälpa ungdomarna till en ökad medvetenhet kring vad som finns i spel, film och mediavärlden. Bildanalys 1. Hur visas kvantitativ jämställdhet? Det finns en jämn fördelning av antal bilder på killar/män och tjejer/kvinnor samt antal killar/män och tjejer/kvinnor totalt sett. -Tänk på att bilder på fritidsgården ska visa både tjejer och killar det vill säga kvinnliga och manliga förebilder. 2. Hur synliggörs ett jämnt styrkeförhållande/maktbalans mellan tjejer och killar? Det finns en jämn blandning av både killar och tjejer som subjekt/görare/aktiva/huvudroll respektive objekt/ se på-are /passiva/biroll. -Tänk på att synliggöra tjejer som subjekt, görare/aktiva med en överordnad roll. 3. Hur speglas alternativa könsroller och normbrytare? Bilderna visar alternativ till traditionella, invanda könsstereotyper. Tjejer och killar i sammanhang där ett kön är underrepresenterat är subjekt/görare/aktiva på bilder. -Tänk på att visa normbrytande aktiviteter exempelvis pojkar som vårdar, läser, sjunger, dansar, hanterar barn - tjejer som är tuffa, kraftfulla, spelar instrument, idrottar, hanterar teknik. Lek med könsrollerna. 4. Hur förmedlas medvetenhet kring könsdiskriminerande och sexistiska uttryck? Bilderna saknar sexuella anspelningar och saknar könsförtryckande, könsförlöjligande, könsförnedrande symboler och uttryck. -Tänk på att vara försiktig med vinklar/ljussättning som framhäver en sexuell anspelning, framförallt när det gäller objektifiering av killar och tjejer. 5. Hur speglas mångfalden i verksamheten? Bilderna framhäver positiva normbrytare, det vill säga individer som bryter normen utifrån etnicitet, sexuell identitet, mode och kroppsideal. -Tänk på att synliggöra de som inte faller inom ramen för gällande norm. Visa olikheter. 6. Hur ser sammanganget ut där bilderna presenteras? Urvalet av bilder förstärker och bekräftar jämställdhet. -Tänk på i vilket sammanhang bilderna presenteras. Medvetenhet bakom syftet. genussmart såklart Ι 61

15 Tidningsanalys A. Beskriv tidningen: 1. Vilken typ av tidning är det? 2. Till vilken målgrupp riktas tidningen? På vilket sätt är tidningen könsbestämd? 3. Hur är tidningen strukturerad/upplagd? Vilka fokusområden finns? B. Räkna bilder: 4. Antal bilder totalt sett 5. Antal bilder på kvinnor/tjejer - antal bilder på män/killar 6. Antal bilder på blandat killar/män och kvinnor/tjejer C. Aktivitet: 7. Vad gör kvinnor/tjejer på bilderna? Vad gör män/killar på bilderna? 8. Hur presenteras kvinnor/tjejer och killar/män? (subjekt/objekt aktiv/passiv) D. Budskap: 9. Vilka ideal/normer presenteras i tidningen? (kroppsideal, sexuell identitet, etnicitet, egenskaper, uttryck, känslor) 10. Vilka budskap/värderingar/uppmaningar förmedlas till målgruppen? 11. Vilka intressen antas målgruppen för tidningen ha? Finns röd tråd/gemensam tråd? 12. Hur framställs sexualitet? 13. Hur framställs normbrytare alternativa könsroller (finns de??) E. Diskussion: Vilka slutsatser drar du av att ha gjort genusanalys av din tidning? Vilket genusmönster står tidningen för? Vilken bild av män/kvinnor finns och i hur hög grad överensstämmer de med verkligheten? På vilket sätt motsvarar tidningens innehåll de nationella jämställdhetsmålen? Hur löser vi dilemmat: Ungdomars efterfrågan kontra vad som ligger inom ramen för genussmart fritidsgård? Jämför med andra tidningar; koppla dina slutsatser till över- och underordningar, makt, teori om könens isärhållande och genuskontrakt. Ska vi ha tidningen på fritidsgården? Hur kan man på fritidsgården arbeta för att motverka könsstereotyp mediabild? 62 Ι genussmart såklart

16 Film och spelanalys Beskriv filmen eller spelet: 1. Vilken typ av film eller spel är det? 2. Till vilken målgrupp är den riktad? 3. Vilka budskap, värderingar och uppmaningar förmedlas till målgruppen? 4. Är det en man eller en kvinna som producerat respektive regisserat? Beskriv genusmönster i filmen eller spelet: 5. Vilka budskap och värderingar förmedlas? 6. Vad gör kvinnor/tjejer? Vad gör män/killar? 7. Hur presenteras kvinnor/tjejer och killar/män? (stereotyper - subjekt/objekt aktiv/passiv) 8. Vilka är huvudroller biroller? Hur är fördelningen av män och kvinnor? 9. Vilka ideal/normer gäller killar och tjejer, män och kvinnor (kroppsideal, sexuell identitet, etnicitet, egenskaper, uttryck, känslor)? Lika-olika? 10. Hur framställs sexualitet? Heteronorm/homonorm? 11. Hur framställs våld? Kopplat till sexualitet? 12. Finns normbrytare och alternativa könsroller (hur framställs de)? 13. Hur interagerar män och kvinnor, pojkar och flickor? Testa genusstrukturernas utifrån 1) Hålls isär 2.) Underordningar/överordningar? 14. Använd Bechdeltestet: 1. Minst två namngivna rollfigurer är kvinnor 2....som pratar med varandra 3....om något annat än män Grundregel: Undvik begrepp som tjej- och killfilm, till för alla. Fråga dig: Får ungdomar en skev bild av verkligheten? Stämmer budskap överrens med värdegrunden? Ta ställning Om den inte gör det och det ändå finns pedagogiska poänger med att använda den ska mål och syfte vara klart för både ungdomar och personal! Fatta gemensamt beslut i personalgrupp. genussmart såklart Ι 63

17 64 Ι genussmart såklart

18 Swotanalys En swotanalys kan vara ett bra redskap för att identifiera svårigheter i processen samt för att bekräfta styrkorna. Det är ett redskap för att skapa bra strategier för att få processen att gå framåt, men också för att få en samsyn i gruppen utifrån vad man i processen ska fokusera på. Analysen utgår från en fråga som ska besvaras utifrån fyra fokusområden. I vårt fall använde vi frågan Vad ser jag för svagheter, hot, styrkor och möjligheter med att integrera jämställdhet och genus i verksamheten?. Alla i gruppen utrustas med post-it lappar som processledaren strukturerar och sätter upp i de olika rutorna på till exempel en whiteboard eller blädderblock. Sammanfatta och gör en handlingsplan på aktiviteter och strategier för hur processen ska gå vidare. HOT SVagHET MÖJLIGHET STYRKA Genushanden Jämställt språk Genushanden är ett verktyg som på ett symboliskt sätt kan underlätta arbetet med att synliggöra få, enkla men viktiga regler som ska finnas på gården. Handen kan med fördel sättas upp på gården och därmed bli synlig på ett konkret sätt. 1. Tummen: Vi använder, uppmuntrar och bekräftar ett positivt språk. Vi använder också ett positivt kroppspråk. 2. Pekfinger: Vi använder inte svordomar eller könsord. Vi använder inte nedvärderande eller sexistiska ord eller uttryck. 3. Långfinger: Vi lyssnar när någon talar, den som pratar får tala till punkt. 4. Ringfinger: Vi uppmuntrar varandra till att prata om och bekräfta varandra i att beskriva känslor, upplevelser, tankar och idéer. 5. Lillfinger: Vi definierar inte aktiviteter, egenskaper, intressen och så vidare som tjejigt eller killigt. Alla kan göra allt! genussmart såklart Ι 65

19 Att synliggöra och förändra genusmönster Detta är ett frågematerial som hjälper er att ständigt reflektera kring de genusmönster som finns på gården. Ett underlag som kan användas för att synliggöra och förändra. Resonera kring: Hur ser det ut hos oss? OBSERVERA! Varför ser det ut som det gör? ANALYSERA! Vad blir konsekvensen? Okej eller inte FÖRÄNDRA! Frågeställning Beskrivning Genus Förändring 1. Hur rör sig killar och tjejer på vår gård? Hur används rummen? 2. Vilka möjligheter finns till normbrytande aktiviteter och identiteter? 3. Hur ser normen ut för tjejer och killar på vår gård? 4. Vilka hierarkier finns i personalgruppen och i ungdomsgruppen? Makt och härskartekniker 5. Gemensamma regler för killar och tjejer? Samma åtgärder? 6. När och hur begränsas tjejer och killar? 7. Hur ser normen för män och kvinnor ut i personalgruppen? 8. Vilket språk används av killar och tjejer? 9. Vilken genuskodning finns på aktiviteter, rum och aktiviteter? Vad vill vi förändra? Hur? Gör en handlingsplan med effektmål Diskutera: Genusteorier/Genusmönster? (Lika-olika, makt, genuskontrakt, outtalat och uttalat, över- och underordningar, isärhållande av kön, förstärka betydelsen av kön kontra könsblind) Jämställdhetsproblem? Använd de jämställdhetspolitiska målen. Har vi kvalitet i vår verksamhet? Använd värdegrunden. 66 Ι genussmart såklart

20 Planering av aktiviteter Fritidsgårdsverksamhet handlar mycket om att erbjuda olika typer av aktiviteter och då ska det finnas ett genusmedvetet tänk bakom varje val av aktivitet. På så vis kvalitetsäkras gårdens utbud utifrån ett jämställt perspektiv. Resonera kring: Vilka underliggande normer styr valet av aktivitet? Vilket mål och syfte finns med aktiviten? Checka av: Ja/Nej - kommentar 1. Aktiviteten utgår från individens förutsättningar (och inte gruppens) samt är inkluderande. 2. Aktiviteten är säkrad mot alla typer av våldsinslag. Finns inslag av våldsuttryck ska detta diskuteras med ungdomarna. 3. Aktiviteten är skapad så att både tjejer och killar kan göra annorlunda och normbrytande val och därmed motverka könsstereotypa aktiviteter. 4. Kön är inte per automatik en indelningsgrund, men hänsyn utifrån kön har tagits om behov funnits. 5. Aktiviteten är säkrad mot sexistiska inslag till exempel sexuella anspelningar eller könsförtryckande, könsförlöjligande, könsförnedrande symboler och uttryck. 6. Personal deltar i normbrytande aktiviteter (man-handarbete eller kvinna-teknik). 7. Det finns en balans mellan könsneutrala aktiviteter och genusspecifika aktiviteter. 8. Genusspecifik aktivitet som riktas till en utvald grupp (tjejkväll/killkväll) är noga genomtänkt utifrån mål och syfte. 9. Aktiviteten innebär ett jämnt styrkeförhållande mellan tjejer och killar. Både killar och tjejer är representerade som subjekt/görare/aktiva/huvudroll respektive objekt/ se påare /passiva/biroll. 10. Förstärk och bekräfta tävling/spel som går ut på samarbete, precision, noggrannhet, kvalitet, estetik, omsorg (tona ner tävlingsmoment som endast går ut på fysisk styrka)....har Ni svarat JA så har ni varit GENUSSMARTA! genussmart såklart Ι 67

21 68 Ι genussmart såklart

22 Ungdomsmedverkan I ett förändringsarbete är det viktigt med ungdomsmedverkan. En enkät genomfördes 2012 som riktades till ett urval av åk 6 och åk 8 i Östra Funkaboskolan (den skola som ligger i anslutning till fritidsgården som skulle byggas om). Syftet med enkäten var att ta reda på vad målgruppen tyckte om den dåvarande fritidsgården och vad man kunde göra för att göra den bättre. Frågorna riktades till ovana respektive vana fritidsgårdsbesökare. En sammanställning av svaren gav viktigt information om hur tjejer och killar tyckte och tänkte kring sin fritidsgård. Enkätfrågor: Besökare: Varför går du på fritidsgården? Vad skulle du vilja ändra på för att göra fritidsgården bättre? Varför tror du det kommer fler killar än tjejer till fritidsgården? Hur tycker du att fritidsgården ska se ut för att gården ska vara en rolig, bra och trygg plats att vara på? Vad tycker du om att göra när du är ledig? Vilka aktiviteter skulle du vilja att fritidsgården har? Icke besökare: Varför går du inte på fritidsgården? Vad skulle du vilja ändra på för att göra fritidsgården bättre? Hur tycker du att fritidsgården ska se ut för att gården ska vara en rolig, bra och trygg plats att vara på? Vad tycker du om att göra när du är ledig? Vilka aktiviteter skulle du vilja att fritidsgården har? genussmart såklart Ι 69

23 Gårdens Dagbok En viktig rutin är att vid varje kvällsstängning ha tid för att reflektera över aktiviteter, situationer och bemötande, både som enskild fritidsledare och tillsammans med kolleger. Syftet är att öka medvetenheten om varför vi gör som vi gör och att arbeta med ständiga förbättringar. Gårdens dagbok är ett verktyg för planering av verksamheten och ett underlag för verksamhetsberättelser, uppföljning och återkoppling vid personalmöten. Datum: Besökarantal:.. Kvällens ungdom: Jobbat dag: Jobbat kväll: Hon: Han: Hen: Möten: Händelser Motivering: i Dagverksamhet (8-15): Åtgärd Genuskodning på aktivitet, rum, dag/kväll i Spontana aktiviteter kväll(15-22): Planerad verksamhet kväll: Värde/genustankar: i Dagens roligaste: Kvällens roligaste: Att ta med till mötet: Övrigt: 70 Ι genussmart såklart

24 Gårdens månadsbok Gårdens dagbok kompletteras med gårdens månadsbok. Under några dagar under en månad undersöker vi hur vi konkret fördelar arbetstiden kopplat till vilka rum arbetet sker i. Detta är ett viktigt underlag för att skönja mönster för hur arbetet fördelas. Uppföljning kring underlaget sker månadsvis. Hur har jag/vi fördelat arbetstiden? Cafè Tid på dagpass: Tid på kvällpass: Antal tjejer: Antal killar: Kök Kontor Rum Rum Rum Rum Möten Slutsats? genussmart såklart Ι 71

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat:

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat: Utbildningsfolder: Bakgrund Gävle kommun har beslutat att ta ett helhetsgrepp kring likabehandling och jämställd idrott. Syftet är att arbetet som sker föreningsvis ska stärka idrottsföreningarna genom

Läs mer

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete Mång falds check underlag för ett normkreativt arbete Inledning Vi förhåller oss alla dagligen (o)medvetet till normer. Eftersom normer oftast är outtalade är de svåra att se. De är ännu svårare att se

Läs mer

Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet.

Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet. Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet. Förord Kvinnorörelsen har uppnått mycket i arbetet mot mäns våld mot kvinnor och för ett jämställt samhälle. Med nästa stora

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1

Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1 Varför forskning? 2013-04-15 SIDAN 1 Varför forskning? Kritisk granskning av verksamhetens innehåll och utformning utifrån vetenskaplig grund Se saker ur olika synvinklar Bakgrund Lärande organisation

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

Processkartläggning. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd

Processkartläggning. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd Processkartläggning Trappsteg 5 6 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera om och utveckla metoder och modeller för

Läs mer

10% Ska det vara så? av besökarna var tjejer. genussmart såklart Ι 3

10% Ska det vara så? av besökarna var tjejer. genussmart såklart Ι 3 genussmart såklart! GENUSSMART SÅKLART 10% av besökarna var tjejer Ska det vara så? genussmart såklart Ι 3 INNEHÅLL INNEHÅLL Inledning 5 Pariserbullar och maktkamp 6 Fritidsgården 10 Att vara och att

Läs mer

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN Öppenhet handlar inte om att visa upp och mani festera min sexuella läggning. Öppenhet för mig handlar om att slippa behöva dölja vem jag

Läs mer

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Förskolan Björkenäs Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Framtagen av (funktion) Fastställd av (funktion) Signatur Arbetsgrupp Jämställdhet Förskolechef Rubrik

Läs mer

Genusperspektiv på ANDT

Genusperspektiv på ANDT Genusperspektiv på ANDT Jessika Svensson, Folkhälsomyndigheten Projektledarutbildning ANDT, Stockholm ANDT 2015-09-01 Innehåll Inte fördjupning i de enskilda sakområdena Relevansen för det förebyggande

Läs mer

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga.

Vår vision är att ha en förskolemiljö där alla känner sig trygga. Förskolan Hjortens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Ansvariga för planen: Förskolechef Joanna Maculewicz Pedagogisk utvecklare Anna Christiansen Förskolans förskollärare

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Huvudmannen, förskolechefen och förskollärarna. Vår vision Klöverstugans

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011 Planer mot kränkande behandling och diskriminering Innehållsförteckning Planer mot kränkande behandling och diskriminering... 3 Inledning... 3 Definition

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

AB Larödhus Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

AB Larödhus Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling AB Larödhus Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

På spaning efter jämställdheten

På spaning efter jämställdheten På spaning efter jämställdheten Handlingsplan 2011 2015 Kortversion Förord Eskilstuna ska bli en av landets mest jämställda kommuner som ort, verksamhet och arbetsgivare. Eskilstuna kommun ska vara ett

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN Tigern 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN Tigern 2014-2015 LIKABEHANDLINGSPLAN Tigern 2014-2015 Inledning Likabehandlingsplanen har upprättats utifrån diskrimineringslagen och skollagen. Denna plan är upprättad under hösten 2014 och gäller under läsåret 2014-2015

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Bäckby norra förskola 2013-05/2014-05 Mónica Jansson Förskolechef Innehåll Vår vision... 3 Syftet... 3 Bäckby norra värdegrund... 3 Definitioner...

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

ÅRLIG PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING, FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Tallholma förskola

ÅRLIG PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING, FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Tallholma förskola ÅRLIG PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING, FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Tallholma förskola 2010 Den årliga planen syftar till att främja barnens lika rättigheter oavsett

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅNGSVANENS FÖRSKOLA november 2012- november 2013 1. Vision I vår förskoleverksamhet

Läs mer

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Lindan 1 & 2 förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN LINDEN Trygghetsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2015-2016 INNEHÅLL Innehåll... 2 1. Inledning... 4 2. Styrdokument... 4 2.1 Diskrimineringslagen... 4 2.2 Skollagen

Läs mer

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014

Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen. Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Hallsbergs kommun Kultur- och utbildningsförvaltningen Arbetsplaner Förskolan Tallbacken 2013 2014 Inledning Detta är Förskolan Tallbackens arbetsplaner för 2013 2014. Här beskriver vi hur vi arbetar mot

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola Solrosens förskola 2015 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola 2015-01-20 Inledning Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan.

Läs mer

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Styrdokument, plan Stöd & Process 2013-08-27 Maria Lindeberg 08-590 973 76 Dnr KS/2013:457 Maria.lindeberg@upplandsvasby.se Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Nivå: Kommungemensamt Antagen: Kommunfullmäktige

Läs mer

Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling Al-Maarif Tvåspråksförskola 2009-2010 Syftet med planen är att främja barns och vuxnas lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola Årlig plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för Vrena förskola 2014-2015 1 1.Inledning All personal ska vara insatt i den årliga planen och kunna arbeta utifrån den i det dagliga

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill

VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik. Kan. Vet. Vill VINNANDE METODER FÖR ATT KARTLÄGGA och MATCHA JÄMT för dig som arbetar med matchning mot arbete och praktik Vet Kan Är Vill VINNANDE ARENA Vinnande Arena är ett projekt i Vårgårda kommun som tilldelats

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Östra Förskolan Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Arbetsgivarpolitiskt

Arbetsgivarpolitiskt Arbetsgivarpolitiskt Innehåll Medarbetarskap... 7 Ledarskap... 9 Arbetsmiljö...11 Hälsa...13 Jämställdhet...15 Kompetensförsörjning...17 Lönepolitik...19 Mångfald...21 Arbetsgivarpolitiskt program Ljungby

Läs mer

En kortversion av Polismyndigheten i Södermanlands läns. Mångfalds- och likabehandlingsplan 2013-2014

En kortversion av Polismyndigheten i Södermanlands läns. Mångfalds- och likabehandlingsplan 2013-2014 Mångfalds- och likabehandlingsplan En kortversion av Polismyndigheten i Södermanlands läns Mångfalds- och likabehandlingsplan Polisen ska vara en arbetsplats för alla där olikheter och olika bakgrund är

Läs mer

STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R

STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING Arbetsmaterial 4R Stor blandning lika behandling Arbetsmaterial 4R Samma nivå samma möjligheter Arbetet som din förening står inför borde inte behövas. Ni ska säkerställa

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Bullerbyns förskola Upprättad 140121 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Checklista för jämställdhetsanalys

Checklista för jämställdhetsanalys PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Checklista för jämställdhetsanalys Utveckla verksamheten med jämställdhet Det här är Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) checklista för att integrera jämställdhet i

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan

Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan 2014-08-05 Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan Vår vision är att Vi lär med glädje för livet. Vi vill att alla barn, personal och vårdnadshavare inom förskoleverksamheten

Läs mer

Likabehandlingsplan förskolan 44:an

Likabehandlingsplan förskolan 44:an Likabehandlingsplan förskolan 44:an Inledning Likabehandlingsplanen har upprättats utifrån diskrimineringslagen och skollagen. Denna plan är upprättad under hösten 2012 och gäller under läsåret 2012-2013

Läs mer

Förskolan Klockarängens Likabehandlingsplan

Förskolan Klockarängens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Klockarängens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN I MÖLLTORP Trygghet Omtanke Delaktighet 2015/2016 I Lpfö 98 (reviderad 2010) står att: En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och

Läs mer

Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Ett material från:

Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Ett material från: Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering Ett material från: Sveriges jämställdhetspolitik 1972 jämställdhet ett eget politikområde, då under Olof Palme 1994 tydligt (feministiskt) maktperspektiv

Läs mer

Kvalitetsanalys. Åsalyckans fritidshem

Kvalitetsanalys. Åsalyckans fritidshem Kvalitetsanalys Åsalyckans fritidshem Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 8 Övriga mål

Läs mer

Stor blandning - lika behandling. Svenska Innebandyförbundets strategi för likabehandling

Stor blandning - lika behandling. Svenska Innebandyförbundets strategi för likabehandling Stor blandning - lika behandling Svenska Innebandyförbundets strategi för likabehandling Inledning Den här strategin borde inte behövas. En strategi för att säkerställa det självklara att alla som är involverade

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Vi ger kvinnor och män lika villkor till lärande eller gör vi? Om genusperspektiv i utbildning. Mia Heikkilä, Fil Dr Nokia, 2012-03-22

Vi ger kvinnor och män lika villkor till lärande eller gör vi? Om genusperspektiv i utbildning. Mia Heikkilä, Fil Dr Nokia, 2012-03-22 Vi ger kvinnor och män lika villkor till lärande eller gör vi? Om genusperspektiv i utbildning Mia Heikkilä, Fil Dr Nokia, 2012-03-22 Kunskaper om jämställdhet påverkar skolklimatet, skolklimatet påverkar

Läs mer

VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS.

VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS. K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (5) Dalens förskolor VI ERBJUDER EN ROLIG, STIMULERANDE OCH LÄRORIK VERKSAMHET DÄR VI SÄTTER BARNET I FOKUS. Dalens förskolor består av fyra förskolor, med sammanlagt

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Bakgrund Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Bestämmelsen

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan 2012-06-27 Sid 1 (9) Handlingsplan för Ängsulls förskola 2013/2014 Gnistan S Ä T R A F Ö R S K O L E O M R Å DE Tfn 026-178000 (vx), 026-172349 Bitr.förskolechef Eva Levin Eva.g.levin@gavle.se www.gavle.se

Läs mer

Bergets förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2014/2015

Bergets förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2014/2015 Bergets förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Planen gäller från 2015-04-20 till Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Bengster Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet KÅSAN I UR OCH SKUR AB Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet Mål: En förskola utan kränkande behandling Vad är kränkande behandling? Gemensamt för all kränkande behandling är att

Läs mer

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 1. Bakgrund Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 Grunden för jämställdhets- och mångfaldsarbetet vid Högskolan i Skövde är likabehandling och att alla anställda och studenter ska

Läs mer

Förslag till beslut Nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande i ärendet.

Förslag till beslut Nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande i ärendet. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-01-09 GSN-2012/514.628 1 (4) HANDLÄGGARE Särkijärvi Zettervall, Karin Grundskolenämnden Karin.Sarkijarvi-Zettervall@huddinge.se Remissvar - Angående genuskompetens

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Trygghetsplan. Vår förskola skall vara trygg och fri från Diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling

Trygghetsplan. Vår förskola skall vara trygg och fri från Diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Trygghetsplan Vår förskola skall vara trygg och fri från Diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Kårstaängen och Skogsbrynets förskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Visioner

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Västanvindens förskola Upprättad 201401 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär

Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Riktlinjer för inkluderande enkäter, blanketter och formulär Örebro kommun 2015 01 21 Ks 1130/2014 orebro.se 2 RIKTLINJER FÖR UTFORMANDE AV ENKÄTER PROGRAM

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Njutångers förskola Upprättad 2013-12-17 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Norrgårdens förskola

PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Norrgårdens förskola Plan mot trakasserier, diskriminering och kränkande behandling Norrgårdens förskola VIMMERBY KOMMUN Barn och utbildningsförvaltningen Skolområde VÄST PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE

Läs mer

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2

CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se

Läs mer

Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015

Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015 Handlingsplan för hbt-frågor 2012-2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Målområde 1 - Örebro kommun ska skapa förutsättningar för att hbtperspektivet finns med i det fortsatta arbetet för alla människors

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för förskolan Järpen hösten 2013 våren 2014

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för förskolan Järpen hösten 2013 våren 2014 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för förskolan Järpen hösten 2013 våren 2014 Reviderad 131028 Utarbetad av: Malin, Monica, Louise och Kicki Mål Vi vill främja barns och vuxnas lika

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Ekeby förskolas likabehandlingsplan

Ekeby förskolas likabehandlingsplan ! Ekeby förskolas likabehandlingsplan Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Ulrica Strömberg, förskolechef samt Belinda Lundin och Hanna Tärnlund Vår vision

Läs mer

Furulidens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Furulidens plan mot diskriminering och kränkande behandling Furulidens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechefen Vår vision Alla i förskolan, barn, föräldrar,

Läs mer

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: VILL DU?

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: VILL DU? 01 LÄRARMATERIAL LEKTION 1: VILL DU? MÅLGRUPP: ÅRSKURS 7-9 LÄRANDEMÅL Utveckla sin förmåga att uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 1(10) Plan mot diskriminering och kränkande behandling Hemgårdens förskola 20150101-20160131 2(10) Innehåll 1 Vision...3 2 Delaktighet...3 3 Utvärdering...4 4 Främjande insatser...4 5 Kartläggning...5

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Ledarskap för mångfald och ett. Ett inkluderande arbetsklimat

Ledarskap för mångfald och ett. Ett inkluderande arbetsklimat Ledarskap för mångfald och ett inkluderande arbetsklimat KompoBib2020 Eva Löfgren Diversity AB eva.lofgren@diversity.se 070 211 98 68 Dagens program 8.30 12.00 Våra referensramar/ glasögon g och hur de

Läs mer

Öppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen

Öppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen Öppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen Visions ståndpunkter om HBTQ Vision är en Fair Union. Vi jobbar för ett schyst arbetsliv i hela världen, med internationellt fackligt samarbete,

Läs mer