PÅ VÄG IN Vuxna i behov av stöd i svenska som andraspråk för samhälls- och arbetsliv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PÅ VÄG IN Vuxna i behov av stöd i svenska som andraspråk för samhälls- och arbetsliv"

Transkript

1 PÅ VÄG IN Vuxna i behov av stöd i svenska som andraspråk för samhälls- och arbetsliv

2 Copyright SIOS 2007 Text Julio Fuentes Illustrationer Burhan Misirli Språkgranskning Ann-Marie Stenhammar Omslag Chris L Mattsson Inlaga Chris L Mattsson Satt med Garamond och Gill Sans Tryckt hos Munkreklam AB ISBN

3 Jag har lärt mig mycket och arbetat mycket. Men språket är ett problem. Mina händer arbetar bra men jag har inte fått arbeta på länge. Min hörsel är ett problem. Jag har många tankar i huvudet men jag talar inte som en svensk. Tiden går fort. Jag orkar inte som förut. Dikt av Fereshteh, citerad i Norinder, 2004

4

5 Innehåll Förord Vad boken handlar om Hadis berättelse Att börja på nytt 18 Social situation 18 Kultur 21 Språk 29 Referenser Invandring politik och regelverk 31 Mottagande och introduktion 35 Introduktionsprogrammet 35 Svenska som andraspråk i olika skolformer 39 Svenskundervisning för invandrare (sfi) 42 Referenser Funktionsnedsättning och etnicitet 45 Funktionsnedsättning 47 Marginaliseringsprocesser 50 Kulturalisering av funktionshindret 50 Bemötandets olika nivåer 52 Intersektionalitet 54 Referenser Lauras och Leilas berättelse 55 Lauras berättelse 58 Leilas berättelse Att ha en funktionsnedsättning och lära sig svenska 61 Funktionsnedsättning och social situation 64 Samverkan mellan myndigheter inte alltid självklar 71 Möjligheter till arbete eller sysselsättning 73 Individuell planering 75 Synliggörande av kompetens 77 Referenser Ahmids berättelse Studerande i behov av särskilt stöd 84 Likartade förutsättningar 92 Studerande med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

6 Hitta rätt Studerande med synnedsättning Studerande med hörselnedsättning Referenser Studerande med Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) Referenser Till sist: Att tänka på Bilagor Arbetsmarknadsstyrelsen (AMV) Folkbildningsrådet Försäkringskassan Hjälpmedelsinstitutet (HI) Handikappombudsmannen (HO) Intresseorganisationer Länstyrelserna Migrationsverket Myndigheten för skolutveckling Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk Ombudsman mot etnisk diskriminering (DO) Socialstyrelsens institut för särskilt utbildningsstöd (Sisus) Skolväsendets överklagandenämnd Socialstyrelsen Specialpedagogiska institutet Statens skolverk Svenska Röda Korset Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Sveriges kommuner Landstingen/regionerna Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) Valideringsdelegationen Det kan vara bra att tänka på Åtgärder man kan fundera över Åtgärder att diskutera inom verksamheten Förberedelser inför mötet med den enskilde eller familjen Mötet Bilaga 1: Metod: Hur arbetet med boken gick till Bilaga 2: Beskrivning av projekt Vuxna i behov av särskilt stöd inom andraspråksundervisning Bilaga 3: Nationella planer och nationella mål

7 Förord Boken På väg in vuxna i behov av stöd i svenska som andraspråk för samhällsoch arbetsliv har tagits fram inom projektet Vuxna i behov av särskilt stöd inom andraspråksundervisning. Projektet finansieras med stöd av Arvsfondsdelegationen. Boken vänder sig till de yrkesgrupper som kommer i kontakt med personer med funktionsnedsättningar och etnisk minoritetsbakgrund samt flyktingar med traumatiska upplevelser som håller på att lära sig svenska, samt till politiker och beslutsfattare på olika nivåer. I debatten om integrationen tar inlärningen av det svenska språket en stor plats. Svensk undervisning för invandrare, sfi, och svenska som andraspråk debatteras ständigt och berör olika politiska områden och myndigheter på både kommunal och statlig nivå. Bokens syfte är att bidra till att bygga upp en gemensam kunskap om de behov som personer med funktionsnedsättningar och etnisk minoritetsbakgrund samt flyktingar med traumatiska upplevelser har. 7 Flera personer har lämnat kommentarer och synpunkter till en tidigare version av boken. Vi tackar Aina Bigenstans, Nationellt Centrum för sfi och svenska som andraspråk, Elisabet Loberg, Myndigheten för skolutveckling, Karin Jordås, Specialpedagogiska institutet, Nelli Kopola, Försäkringskassan, Julijana Arsenovic- Vasiljevic och Krister Åslin, Arbetsförmedlingen, Eva Norinder, Studium i Göteborgs stad och Pie Blume som arbetar som studie- och yrkesvägledare på S:t Botvids Gymnasiesärskola i Botkyrka för värdefulla och engagerade synpunkter. Ansvaret för innehållet tillfaller dock Julio Fuentes, projektledare och författare till boken. Ett varmt tack till alla som medverkat i intervjuerna. Ett särskilt tack riktar vi till Arvsfondsdelegationen. Utan dess stöd hade inte den här boken varit möjlig. Stockholm i augusti 2007 Aycan Sermin Bozarslan SIOS ordförande

8 8

9 Vad boken handlar om Att flytta till ett annat land är ofta en stor omställning. Att lära sig ett nytt språk i vuxen ålder tar tid och kräver mycket arbete. Om man har en funktionsnedsättning eller traumatiska erfarenheter kan allt bli än mer komplicerat och särskilt stöd kan behövas i samband med språkinlärningen. Vuxna i behov av särskilt stöd inom andraspråksundervisning har inte uppmärksammats tillräckligt. Språket är ett verktyg för kommunikation, för att skaffa sig kunskaper och för att människornas delaktighet i samhället ska underlättas. Om personer som kommer från andra länder inte ges möjlighet att lära sig svenska minskar deras förutsättningar för att bli aktiva samhällsmedborgare i det nya landet. 9 Boken vänder sig till olika yrkeskategorier i berörda verksamheter men också till förtroendevalda på olika nivåer. Syftet är att ge en överblick och skapa förståelse för situationen för vuxna i behov av särskilt stöd i deras strävan att lära sig svenska för att aktivt kunna delta i samhälls- och arbetslivet. Behoven är mångfacetterade och berör olika verksamheter och politiska områden. Därför är samverkan och samordning mellan olika aktörer viktig. Rapporter visar dock att denna samverkan inte är lätt att åstadkomma. Personer med funktionsnedsättningar och etnisk minoritetsbakgrund hamnar ofta i kläm mellan olika verksamheter och verkar ha mindre möjligheter än andra att lära sig svenska. Tanken med boken är att bidra till kompetensutveckling inom respektive verksamhet så att verksamheterna bättre förstår varandras förutsättningar och därigenom kan förbättra samverkan.

10 På olika ställen i boken kommer personer med funktionsnedsättningar till tals och var och en berättar om sin livssituation och om hur det gick till när hon eller han lärde sig svenska. Avsnittet Att börja på nytt handlar om vad migrationsprocessen innebär, vad man uppfattar som kultur och vad språk och språkinlärning innebär. 10 I avsnittet Invandring politik och regelverk redovisas viktiga bestämmelser när det gäller invandring till Sverige, hur mottagandet går till och var och under vilka villkor man kan lära sig svenska. Regelverket på detta område har genomgått många förändringar. Exempelvis har kursplanen för svenskundervisning för invandrare, sfi, ändrats ett antal gånger de senaste åren och troligen kommer fler förändringar att ske. Aktuellt vid bokens upplaga är att Integrationsverket upphör som myndighet per den 30 juni 2007 och dess ansvarsområden lyfts över till flera andra myndigheter. Regeringen beslutade även i april 2007 att tillsätta en utredning som ska se över och lämna förslag om ansvar, utformning och finansiering av flyktingmottagandet i framtiden. Uppdraget ska redovisas i juni I avsnittet Funktionsnedsättning och etnicitet tar vi upp begreppet funktionsnedsättning. Samspelet mellan funktionsnedsättning och etnicitet och vad detta innebär för attityder och bemötande diskuteras. Personer med funktionsnedsättningar med etnisk minoritetsbakgrund betraktas utifrån sin kulturella tillhörighet och tillskrivs beteenden och handlingar enligt förmodade kulturella mönster. Detta samt myndigheters och verksamheters specialisering kan göra att behov i samband med språkinlärning inte tillgodoses.

11 Avsnittet Att ha en funktionsnedsättning och lära sig svenska behandlar sambandet mellan funktionsnedsättning och social situation samt vad samverkan myndigheter emellan innebär för personer med funktionsnedsättning och etnisk minoritetsbakgrund. I Studerande i behov av särskilt stöd redogör vi för förhållanden i undervisningen för personer med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, synnedsättning, hörselnedsättning och Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. Avsnittet belyser att trots att funktionsnedsättningarna sinsemellan är så olika finns det många gemensamma nämnare när det gäller studiesituationen. Vi går igenom olika faktorer utanför klassrummet som kan påverka språkinlärningen. Vi hoppas att även andra än lärare ska kunna ha behållning av avsnittet och få en inblick i undervisningens förutsättningar. I avsnittet Hitta rätt finns uppgifter om myndigheter och organisationer som i sin verksamhet har att ge stöd till personer med funktionsnedsättning och etnisk minoritetsbakgrund, samt personer med PTSD vilka är på väg att lära sig svenska som andraspråk. 11 I avsnittet Till sist: Att tänka på har vi sammanställt ett antal viktiga frågor som kan vara till hjälp för att förbättra bemötandet och öka förståelsen för personer med funktionsnedsättningar, eller PTSD som lär sig svenska som andraspråk. Frågorna gäller både det individuella mötet och vad i verksamheternas organisation som skulle kunna förändras, såväl i den egna som i samverkan med andra. Av innehållet i avsnittet Metod i Bilaga 1 framgår hur vi har gått tillväga i arbetet med boken. I Bilaga 2 beskrivs projektet Vuxna i behov av särskilt stöd inom andraspråksundervisning. I Bilaga 3 presenteras gällande handlingsplaner och nationella mål för integrations- och handikappolitiken.

12 12

13 Hadis berättelse Hadi kom till Sverige Han var då 30 år gammal och blind sedan 2 års ålder. Hadi kan engelska och Braille (punktskrift) och har oavslutade universitetsstudier i statsvetenskap från Iran. Han började läsa sfi tillsammans med seende elever. Efter en tid avbröt han studierna eftersom han blev trött och kände sig mycket ensam. Ett år senare flyttade han till en storstad. Hösten 1995, två år efter att han hade kommit till Sverige, började han på nytt läsa i en sfi-grupp, denna gång för personer med synnedsättning. Utbildningen tog ca tre år vilket han upplever som en katastrof, därför att han känner sig gammal, tiden rinner iväg. En kombination av olika faktorer gjorde att studierna tog så lång tid. I skolan fanns endast en dator, som dessutom ofta kraschade. Det fattades även läroböcker och att Hadi har svårt för att skriva. Jag har svårt att skriva även på mitt modersmål, men lätt för att prata, jag kan prata i timmar. Han gjorde det nationella provet på datorn. 13 I (Intervjuaren): Vad hände efter sfi utbildningen? H (Hadi): Det kom en handläggare till skolan från AMI 1 som sa att hon skulle anmäla mig till komvux. Det var i mars Jag visste ingenting så jag väntade på att hon skulle höra av sig. Men det gjorde hon inte och jag ringde henne och det visade sig att hon inte anmält mig. Tiden hade gått ut för att anmäla mig till våren Jag fick en depression och var hemma i två år. År 2000 anmälde jag mig på egen hand till komvux. I: Kunde du inte ta kontakt med din socialsekreterare eller någon annan? 1. AMI: Arbetsmaknadsinstitutet. Nu finns det Arbetsförmedlingen rehabilitering.

14 H: Jag hade kontakt via telefon, men träffade inte någon. Jag skickade in en ansökan om socialbidrag som hemtjänsten fyllde i, fick någon fråga ibland, de ringde ibland också. Men de hade inte mycket tid och de har inte heller mycket med komvux att göra. De försökte planera några gånger, men det gick inte. De föreslog praktik på ett borstbinderi, men jag har universitetsstudier i mitt land, varför ska jag sitta och binda borstar? Dessutom håller borstbinderi på att försvinna Jag började år 2000 att studera på komvux, men det fungerade inte, eftersom datorerna inte var bra och det fanns inga anpassade läromedel. Jag läste grundsvenska i en och en halv månad men sedan hoppade jag av. 14 I: Hur kom det sig att du började läsa igen? H: Jag pratade med en kompis som också är blind som berättade att han läste på en skola som hade assistenter som scannar in undervisningsmaterialet och hjälper studerande på olika sätt. Jag började här år Jag visste inte att det fanns en skola som var anpassad för blinda, det gjorde inte socialen heller. Det har nu gått bra och jag är klar. Det svåraste har varit matte, men skolan hjälpte mig med enskild undervisning. I: Hur är din situation nu? H: Jag hade ett möte med arbetsförmedlingen rehabilitering, eftersom socialen kräver att jag börjar jobba. Socialen säger att jag måste söka studielån om jag vill börja läsa på universitet. Men det finns inget jobb, ingen praktik heller. Jag träffade min handläggare och frågade honom om möjligheten att skaffa datakörkort. Jag är duktig på datorer, jag har lärt mig själv. Jag vill bara ha ett betyg på att jag kan. Synskadades riksförbund brukar utbilda

15 blinda genom ett företag, men Arbetsförmedlingen rehabilitering har inget avtal med dem, så de kan inte köpa några kurser från det företaget. Jag vet att jag kan börja på universitet och få bra betyg. Men vad ska jag göra senare? Ska jag bli forskare? Finns det arbete för mig? I: Så att du har ett dilemma. Om du vill läsa på universitet måste du söka lån. Men du vet inte om det är någon idé eftersom du inte vet om du kan få något arbete senare och då kanske du inte kan betala dina studieskulder. Stämmer det? H: Ja, det är mitt dilemma. Men det är ett dilemma som alla blinda har i hela världen. Vad ska de göra? Det är hård konkurrens, och när det är konkurrens är blinda alltid efter. 15

16 16

17 Att börja på nytt Migration att komma till ett nytt främmande land är en erfarenhet som starkt påverkar en människas liv. Det innebär att lämna allt som är vant och börja om på nytt. Det är inte många människor som frivilligt utvandrar till ett nytt land i sökandet efter något spännande. De flesta invandrar av andra orsaker. Det kan vara av ekonomiska skäl, att man är fattig och vill förbättra sina eller den kvarvarande familjens livsvillkor genom att söka sig till ett annat land. För många är krig, religiöst eller politiskt förtryck i hemlandet den utlösande faktorn bakom en flykt till ett annat land. För den som är flykting finns krig eller förföljelse, kanske också terror och tortyr, i bakgrunden. Flyktingen får sällan själv välja vilket land personen önskar komma till. Omständigheterna avgör. Det innebär ofta att komma till något nytt och främmande där bristande språkkunskaper och kunskaper om samhället gör det svårt att hitta en ny plattform. De kunskaper och erfarenheter personen har kanske inte heller efterfrågas eller uppskattas vilket kan leda till att hon eller han ifrågasätter sig själv. Det kan innebära en stor omställning att från att ha hört till de resursstarka i ett samhälle plötsligt uppleva sig tillhöra de resurssvaga i ett annat samhälle. Man går från en självklar plats och ett sammanhang till en labyrint bestående av nya företeelser och okända människor. Till detta kommer sorgen över det som förlorats och oron för kvarvarande familjemedlemmar. 17 Även om man inte är flykting är det alltid en stor omställning att utvandra. Att förstå ett annat samhällssystem tar tid, särskilt om språket också

18 är nytt. Som Söderlindh (1984) uttryckte det: Ingen människa byter fosterland utan att på något sätt påverkas i sitt inre. Social situation Den som kommer till ett nytt land tvingas börja om. Det handlar om att lära sig ett nytt språk, hitta sin väg i det nya samhället, skapa nya sociala nätverk, försöka få ett jobb och att skapa en ny framtid åt sina barn. Allt detta tär på krafterna och den nya situationen kan också leda till slitningar i familjelivet. Man kan hamna i en kris som varar olika lång tid för olika människor. Skillnaderna kan bero på personens ålder och på personliga resurser såsom utbildning, erfarenheter, språkkunskaper och förmågor i övrigt. 18 Det är många som har fått det bra, men det finns också många andra som lever i en social situation med tunga, osäkra och lågt betalda arbeten, svagt socialt nätverk och bristande språkkunskaper. Den sociala och ekonomiska situationen kan försvåras av en funktionsnedsättning. Detta kan även medföra större svårigheter än för andra att lära sig svenska, att finna rätt stöd och svårare att få arbete. 2 Kultur Alla människor lever i flera olika kulturer där man har sin egen kulturtolkning. Det handlar om att varje liten del - familj, vänner, arbete ochfritidssysselsättningar har sin kultur. Vi människor rör oss obehindrat mellan de lokala kulturerna, eller delkulturerna. 2. Enligt statistik var sysselsättningsgraden för personer med funktionshinder och nedsatt arbetsförmåga i åldern år ca 53 procent år Sysselsättningsgraden för hela befolkningen i samma ålder var ca 74 procent (SCB:s AKU 2002). I Integrationsverket (2006a) redovisas att sysselsättningsgraden för utrikes födda i åldern år var ca 64 procent år 2002 och för inrikes födda var ca 80 procent. Observera populationernas olika åldrar. För utrikes födda med funktionsnedsättning finns inga uppgifter.

19 Det är inte enkelt att precisera vad kultur är och det finns därför många definitioner. Enligt den antropologiska definitionen utgör kultur en vid uppsättning värderingar, ritualer, traditioner och sedvänjor som skapas av människor för att förstå, tolka och ge mening i världen. Det diskuteras om materiella objekt ska ingå i definitionen av kultur. Kultur är inte statisk. Skillnaderna mellan den svenska kulturen avseende matvanor, boende, familjemönster med mera på 1960-talet jämfört med 2000-talet är till exempel stor. Det talas mycket om kultur i mötet med den som kommer från ett annat land än Sverige. På många arbetsplatser finns anställda som agerar som kulturspecialister eller också engagerar man människor utifrån för att hjälpa till med kulturtolkning. Förståelsen av kulturella skillnader har betydelse, men det är en myt att kunskap om kulturen skulle vara nyckeln i mötet med människor från andra länder. Kultur är en del av ett sammansatt mönster som utgörs av sociala, ekonomiska och politiska förhållanden. Det är många gånger svårt att skilja kulturella särdrag från till exempel sociala förhållanden. Kultur är något föränderligt och dynamiskt och därför är det ofta mer relevant att tala om människor som kulturskapare än som kulturbärare. Det går inte att härleda ett visst beteende utifrån ett kulturmönster, eftersom variationerna inom en viss kultur eller kultursfär är stora. Människors faktiska beteende beror många gånger på flera olika faktorer, där själva situationen, språkkunskaper och personliga egenskaper har större betydelse än människornas kultur. Viktigare är viljan till förståelse och en öppenhet inför det som kan vara obekant. 19

20 20

21 Språk Språkforskare brukar tala om att språk fyller fyra funktioner: att kommunicera, att tänka, att uttrycka identitet och att förmedla kultur. Språk som verktyg för kommunikation har blivit allt viktigare. Det ställs i dag större krav på förmågan att kommunicera med andra. Att kunna formulera sig bra är en tillgång i olika sammanhang. Till exempel har de som kan uttrycka sig i rubriker, medias gunst. Vi använder dessutom språket för tänkande och lärande, för att tillgodogöra oss kunskap som sedan tillämpas både till vardags och i arbetslivet. Språkets uttal, melodi, rytm, betoningsmönster och ordförråd markerar individernas identitet och sociala tillhörighet. Även här ställs allt större krav och man talar om ett livslångt lärande. 21 Alla har minst ett modersmål. Många har dessutom lärt sig ett eller flera språk som de behärskar, mer eller mindre bra. I flertalet länder är det ett naturligt tillstånd att flera språk lever sida vid sida. Det finns cirka 190 länder och det talas cirka språk i världen. Utöver dessa finns en mängd olika teckenspråk jorden runt (Myndigheten för skolutveckling, 2003). Det svenska språket tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen. För ungefär år sedan började svenskan att utvecklas till ett eget språk, allt mer skilt från grannspråken danska och norska. Svenskan talas nu av omkring nio miljoner människor och placerar sig ungefär på 90:e plats vad gäller storlek bland de språk som finns i världen. Det kan jämföras med mandarin i Kina som talas av cirka 700 miljoner och engelska, som omkring 320 miljoner människor talar (SOU 2002:27, Myndigheten för skolutveckling, 2003).

22 Modersmål, andraspråk och främmande språk Med avseende på inlärningsprocessen brukar man skilja mellan förstaoch andraspråksinlärning. Med förstaspråksinlärning menas barnets inlärning av sitt modersmål. Till denna typ av språkinlärning räknas också inlärning av två språk mer eller mindre parallellt, vilket resulterar i samtidig tvåspråkighet. Sådan tvåspråkighet kan utvecklas då föräldrarna har skilda modersmål som de aktivt använder med barnet. Om inlärningen av ett andra språk påbörjas först efter att det första språket etablerats ordentligt, talar man om andraspråksinlärning. Andraspråk kallas alltså ett språk som börjar läras in först efter att ett annat språk redan etablerats. Detta är den väsentliga skillnaden mellan svenska som andraspråk och svenska som modersmål (Viberg, 2001). 22 Det kan alltså finnas flera modersmål eller förstaspråk. Tidigare brukade man kalla modersmål för hemspråk men denna term används inte längre. Modersmål betecknar användningen av språket i alla miljöer inte bara i hemmet. Främmande språk är ett annat begrepp som används. Skillnad mellan främmande språk och andraspråk är att andraspråket lärs in i den miljö där det används. Andraspråket har också ungefär samma funktion som ett förstaspråk. Vanligtvis lär man sig eller använder andraspråk när man invandrat till ett annat land. Exempelvis är svenska ett andraspråk för en person som bor i Sverige och har ett annat modersmål än svenska. Främmande språk som ingår i den svenska skolundervisningen används vanligen inte i det dagliga livet, utan snarare vid utlandsresor. I Sverige är tyska, franska och spanska vanliga främmande språk. Engelska har numera börjat betraktas som ett andraspråk snarare än ett främmande språk. Engelska är vanligt förekommande i företags- eller forskarmiljöer.

23 Ungdomar kommer i kontakt med och använder engelska utanför skolan i växande utsträckning, inte minst via medierna men även via personkontakter. Med andra ord sker inlärningen av språket idag mer och mer utanför klassrummet (Viberg, 2001). Andraspråksanvändare använder i regel språket i en miljö där majoriteten är förstaspråksanvändare. Detta faktum innebär att majoriteten tar sig rätten att fastställa vad som ska betraktas som godtagbar språkfärdighet, många gånger utan en närmare precisering. De som har språket som sitt andra språk hamnar lätt i underläge i förhållande till förstaspråksanvändare. Språket är därmed en del av de sociala mekanismer som finns för maktutövning. Andraspråksanvändare betraktas i ljuset av sin begränsade språkfärdighet och flerspråkighet tenderar att ses som en brist snarare än som en resurs. I stället måste flerspråkiga individers språkliga kompetens ses i ljuset av deras flerspråkighet. Flerspråkiga har en större repertoar av språk att spela med, språk som fyller olika syften och funktioner och kompletterar varandra genom att de används inom olika språkanvändningsområden i språkanvändarens vardag. Exempel på sådana språkanvändningsområden är familjen, arbetslivet, församlingen, vänkretsen, föreningslivet. Inom de olika områdena fungerar språkanvändaren dessutom ofta i olika roller som till exempel förälder/syskon, anställd/arbetskamrat, församlingsmedlem, etc. 23 Man skulle kunna jämföra den flerspråkige med en mångkampare som har många strängar på sin lyra och når goda resultat i flera olika grenar utan att för den skull kunna mäta sig med de mest framstående specialisterna i de olika grenarna (Lindberg, 2003, sid 36 37).

24 Alla ska ha rätt till språk: att utveckla och tillägna sig det svenska språket, att utveckla och bruka det egna modersmålet och nationella minoritetsspråket och att få möjlighet att lära sig främmande språk. Prop. 2005/06:2 Bästa språket en samlad svensk språkpolitik (sidan 14). 24 Att lära sig ett andraspråk Det finns likheter mellan hur man lär sig sitt modersmål och ett andraspråk. Båda lär man sig genom att använda språket i kommunikation med andra. Modersmålet används som regel i hemmet och barnet lär sig detta språk på ett relativt omedvetet sätt. Grunderna i modersmålet har barnet som regel redan när det börjar i skolan. Enspråkiga barn som börjar skolan har ett ordförråd på ca ord och har dessutom utvecklat en mängd andra grundläggande språkliga färdigheter såsom språkets struktur, uttal och flyt. Ordförrådet ökar med i genomsnitt några tusen ord per år och allt eftersom lär sig barnet foga samman mer komplicerade yttranden till längre sammanhängande texter. Efter gymnasiet kan en ung person ha ett ordförråd omfattande uppåt ord (Myndigheten för skolutveckling, 2003). När man som vuxen lär sig ett andraspråk är den intellektuella mognaden större och den sociala situationen annorlunda. Det ställs därmed också högre krav på att personen ska kunna använda språket i olika situationer som hon eller han ställs inför. Nästan alla människor lär sig att behärska sitt modersmål helt och fullt. När det gäller ett andraspråk når däremot olika personer olika långt i behärskning av språket. Att lära sig ett andraspråk är en stor uppgift. Man behöver språket i många skiftande sammanhang, på arbetet, i studierna, grannskapet, affären och i

25 de olika roller man har, till exempel som förälder, som samhällsmedborgare eller konsument. För att kunna läsa en dagstidning behövs exempelvis ett ordförråd på ca till ord (Myndigheten för skolutveckling, 2003). Hur lång tid tar det för en vuxen att lära sig svenska? En mängd olika faktorer påverkar inlärningen och därför är det enligt Myndigheten för skolutveckling (2003) svårt att svara på frågan. Det beror bland annat på vilken utbildningsbakgrund och studievana personen har. Högutbildade har lättare att lära sig svenska än andra. Många med kortare utbildningar kan snabbt lära sig att tala och förstå svenska men behöver ofta längre tid för att nå en högre nivå i läsning och skrivning. Inlärningen underlättas om modersmålet är släkt med svenskan. Har modersmålet däremot ett annat alfabet än det latinska kan det vara en försvårande faktor. 25 Kan personen flera språk har hon eller han redan en utvecklad förmåga att lära och tänka på flera språk. Ytterligare en viktig aspekt är åldern. Med stigande ålder minskar inte sällan omfattningen av ett social utåtriktat liv, och därmed också möjligheterna att kommunicera på svenska. Åldern gör sig också påmind på andra sätt, bland annat genom att minnet och även syn och hörsel försämras viket kan försvåra inlärningen. Statistik kring studieresultat i sfi-undervisningen visar också att åldern är utslagsgivande. Efter 40 års ålder försämras resultaten märkbart (Lindberg, 2003). Motivationen är också en viktig faktor som i sin tur är beroende av personens aktuella sociala situation. Om man känner sig delaktig i samhället och har arbete eller är aktiv i föreningslivet kan det ha stor betydelse för inlärningsprocessen.

26 En funktionsnedsättning kan påverka språkinlärningsförmågan. Det kan exempelvis handla om hörsel- och synskada, dyslexi/läs- och skrivsvårigheter samt utvecklingsstörning. Förmågan att lära sig ett nytt språk kan även bli nedsatt hos personer som har koncentrationssvårigheter på grund av posttraumatiskt stressyndrom eller svårigheter att koncentrera sig av andra orsaker som till exempel långvarig smärta. Vad är svårt i svenska språket? 3 Att lära sig ett nytt språk innebär alltid ett stort arbete. Men det finns en del drag i svenska språket som vållar särskilda svårigheter. 26 Svenska är ovanligt rikt på vokaler. Medan många språk i världen bara har fem vokalljud, har svenskan ett tjugotal. U- och Y-ljudet är särskilt ovanliga. Svenskans konsonantkombinationer, t ex spr och skr, kan också vålla problem. Sextio procent av ljuden i svenska språket är konsonantljud, fyrtio procent är vokalljud. Den svenska talmelodin (prosodin) är också mycket speciell och därmed besvärlig att lära sig. Svenskans ordföljdssystem är kanske den allra svåraste stötestenen. Att behärska denna ordföljd lär man sig sent. Därför gör många som har svenska som andra språk fel av typen I går jag var på bio. Partikelverben är också svåra att behärska, t ex gå bort, gå igen, gå ihop, gå på, gå till. Det till synes enkla verbet gå får med de olika partiklarna helt olika betydelser. De språkspecifika reflexiva possessiva pronomina sin/sitt/sina utgör också en svårighet. Substantiven böjs såväl efter genustillhörighet (en/ett), numerus (singularis/pluralis) och bestämdhet (flicka/flickan och flickor/flickorna). Svenskan böjer adjektiven till skillnad från flertalet andra språk i enlighet med det substantiv de bestämmer: en röd bil, ett rött äpple, den röda bilen, det röda huset, två röda bilar och röda äpplen. 3. Sammanställning av uppgifter hämtade från Myndigheter för skolutveckling 2003; Lindberg 2003 och Norinder 2004a.

27 Andraspråksinlärning är verkligen en långsiktig process. Det gäller att successivt bygga upp ett helt nytt språksystem som fungerar i såväl arbetsliv som privatliv samt både muntligt och skriftligt. Allt från vardagens små problem till livsviktiga och mycket komplicerade frågor ska kunna uttryckas på det nya språket. Diskussionen som förs i den offentliga debatten om att en effektivare språkinlärning är kopplad till ett snabbare inträde på arbetsmarknaden behöver nyanseras. Att lära sig ett nytt språk är en process som har sin rytm och sina etapper. De allra flesta behöver professionellt stöd för att etablera en gedigen och mångfacetterad språklig grund vilken behövs för en fortsatt kontinuerlig språkutveckling. Lindberg (2003, sidan 54) hänvisar till internationella studier som visar att invandrare som går direkt i arbete utan språkundervisning ofta utvecklar starkt förenklade versioner av andraspråket som kännetecknas av ett mycket begränsat ordförråd och en rudimentär grammatik. De uppnår då en språklig nivå som bara kan tillfredsställa de mest basala kommunikativa behoven. Detta kan knytas an till erfarenheterna från arbetskraftsinvandringen på 1960-talet. De som då flyttade till Sverige började arbeta direkt efter ankomsten, det kunde ske över en helg. Det språk flertalet hade möjligheter att lära sig blev begränsat, i många fall bestående av några ord som räckte för att klara enklare arbetsuppgifter. Däremot räckte inte språkkunskaperna till för att söka mer kvalificerade arbeten. På så sätt blev utvecklingsmöjligheterna få och många fastnade i monotona och slitsamma arbeten vilket med tiden ledde till förslitningsskador och sjukskrivning. 27

28 28

29 Referenser Litteratur Integrationsverket (2006a). Rapport integration Lindberg, I. (2003). Andraspråksresan. Första kapitel i Vidare vägar och vägen vidare. Betänkande från sfi-utredningen SOU 2003:77. Myndigheter för skolutveckling (2003). Hur lär man sig svenska som vuxen. Norinder, E. (2004a), Hörselboken på webben, Specialpedagogiska institutet. Regeringens proposition (Prop. 2005/06:2). Bästa språket en samlad språkpolitik. SCB:s AKU Funktionshindrades situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet SIOS (2004c). Vi är alla unika och ändå mer lika än vi tror. En bok om funktionshinder, etnicitet och bemötande. Söderlindh, E. (1984). Invandringens psykologi, Natur och Kultur, Stockholm. Viberg, Å. (2001). Modersmål, fadersmål och andra språk. Artikel i Pedagogiska magasinet Länkar Att läsa Haglund, Ch. (2004). Flerspråkighet och identitet. I: Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Studentlitteratur, Lund. Hyltenstam, K.& Lindberg, I. (red.) (2004). Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Studentlitteratur, Lund. Hyltenstam, K. (1996). Tvåspråkighet med förhinder? I: Invandrar- och minoritetsundervisning i Sverige. Hyltenstam, K. (red). Studentlitteratur, Lund. Lindberg, I. (2002). Myter om tvåspråkighet. Språkvård nr 4. Sjögren, A. (2003). Språket, nykomlingens nyckel till samhället men också en svensk försvarsmekanism. I: En bra svenska? Om språk, kultur och makt. Mångkulturellt centrum, Tumba. SOU 2003:77. Vidare vägar och vägen vidare. Betänkande från sfi-utredningen. Wellros, S. (2004). Språk och kultur i undervisningen i svenska för vuxna invandrare. I: Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Studentlitteratur, Lund.

30 30

31 Invandring politik och regelverk Invandringen till Sverige är reglerad sedan slutet av 1960-talet. De som vill studera eller arbeta i Sverige ska uppfylla vissa villkor för att få tillstånd vilket också är tidsbegränsat. Medborgare i EU eller i ett EESland, det vill säga inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, kan bosätta sig i Sverige, eftersom principen om arbetskraftens fria rörlighet gäller inom dessa länder. Särskilda regler finns för personer som inte är medborgare men som är bosatta i dessa länder. En nära anhörig till en svensk medborgare eller till en person som har uppehållstillstånd i Sverige kan få bosätta sig i landet om personen ansöker om uppehållstillstånd. Till nära anhörig räknas make/maka, sambo eller personer som ingått registrerat partnerskap eller är barn under 18 år. Detta gäller också för den person som planerar att gifta sig, ingå i partnerskap eller bli sambo. Även personer över 18 år som är nära anhöriga till personer som är permanent bosatta i Sverige kan i vissa fall få uppehållstillstånd. 31 Flyktingar kan komma till Sverige som kvotflyktingar, det vill säga man ingår i den kvot som årligen bestäms av regeringen. I det fallet har personen redan uppehållstillstånd. Ett annat sätt att komma till landet är som asylsökande vilket innebär att man själv tar sig till Sverige och söker asyl. Den asylsökande har rätt att ansöka om uppehållstillstånd och få sin sak provad i en migrationsdomstol. Mottagande och introduktion Nuvarande system vid introduktionen för flyktingar och andra skyddsbehövande samt deras anhöriga grundar sig på riktlinjer i propositionerna Samordnat flyktingmottagande och nytt system för ersättning till kom-

32 munerna m.m. (prop. 1989/90:105) och Sverige, framtiden och mångfalden från invandrarpolitik till integrationspolitik (prop. 1997/98:16). 32 Regleringen av särskilda åtgärder för nyanlända utgår ifrån att statliga och kommunala myndigheter bör uppmärksamma alla nyanländas behov av stöd. Introduktionen definieras som den tidsperiod under vilken individen får individuellt anpassat stöd för att kunna öka sina möjligheter att nå ett långsiktigare mål, egen försörjning och delaktighet i samhällslivet. Stödet skall i sin helhet och i sina delar stärka individens självbestämmande, egenvärde, egen aktivitet, eget problemlösande, delaktighet och ansvar (Integrationsverket, 2006b). Staten har det övergripande ekonomiska ansvaret för att ta emot skyddsbehövande och deras anhöriga liksom de som fått uppehållstillstånd av humanitära skäl. Kommunerna ansvarar för att genomföra själva introduktionen. Den statliga ersättningen utgår som En årlig grundersättning till de kommuner som har en överenskommelse om flyktingmottagning. En schablonersättning för varje flykting och annan utlänning som omfattas av ersätt ningsförordningen. Ersättningen avser att täcka kommunens ökade kostnader för i genomsnitt tre och ett halvt år. En schablonersättning för barn och äldre, särskilda kostnader för äldre, sjuka och personer med funktionshinder, särskilda kostnader för barn utan vårnadshavare, betydande extraordinära kostnader samt vårdkostnader. (SKL, 2006b, sidan 9). Kommunerna har rätt till statlig ersättning för ökade kostnader i samband med mottagning och introduktion av flyktingar och deras anhöriga efter att de fått uppehållstillstånd. Kommunerna får ersättning för anhöriga om de anlänt inom två år efter att flyktingen fått uppehållstillstånd. Övriga nyanlända, t ex personer som gifter sig med svenska medborgare omfattas inte av ersättningen.

33 Ny organisation för flyktingmottagande Många aktörer är inblandade i introduktionen för nyanlända. Integrationsverket har varit den myndighet som ansvarat för att de integrationspolitiska målen får genomslag på olika samhällsområden. En överenskommelse om utveckling av introduktionsinsatser för nyanlända invandrare i Sverige har träffats mellan olika myndigheter och organisationer. 4 Enligt regeringsbeslut upphörde Integrationsverket den 30 juni 2007 och dess ansvarsområden har lyfts över till flera andra myndigheter. Migrationsverket ska övergripande verka för att det finns beredskap och kapacitet för att ta emot asylsökande med flera som beviljats uppehållstillstånd. Migrationsverket ska också medverka i samband med bosättning i en kommun. Vidare ska myndigheten träffa överenskommelser, på förslag av länsstyrelserna, med kommunerna om mottagandet och besluta om och betala ut den statliga ersättningen till kommuner och landsting. 33 Landets länsstyrelser ska, med utgångspunkt från Migrationsverkets behovsbedömning, överlägga med kommunerna om ett sådant mottagande och komma in med underlag om detta till Migrationsverket. Länsstyrelserna ska också följa upp kommunernas introduktion för skyddsbehövande och andra nyanlända och dessutom verka för regional samverkan om introduktionen. Regeringen beslutade i april 2007 att tillsätta en utredning som ska se över och lämna förslag om ansvar, utformning och finansiering av flyktingmottagandet i framtiden. Uppdraget ska redovisas i juni Överenskommelse om utveckling av introduktionsinsatser för nyanlända invandrare i Sverige, reviderad mars Överenskommelsen har träffats mellan Arbetsmarknadsstyrelsen, Integrationsverket, Migrationsverket, Myndigheten för skolutveckling, Statens skolverk och Sveriges Kommuner och Landsting. 5. Dir 2007:52 Effektiva insatser och incitament för snabbare arbetsmarknadsetablering för nyanlända flyktingar m.fl.

34 34

35 Introduktionsprogrammet Kommunerna har till uppgift att anordna ett introduktionsprogram för flyktingar och deras anhöriga vilket varierar från kommun till kommun. Introduktionsprogrammet kan omfatta kartläggning, samhällsorientering, yrkesorientering, praktik och svenskundervisning för invandrare (sfi). Övriga nyanlända omfattas inte av introduktionsprogrammet, även om några ändå deltar. Många kommuner gör ganska traditionella kartläggningar kring personalia, sociala förhållanden, hälsotillstånd, utbildningsbakgrund och arbetslivserfarenhet. Några har en mer genomarbetad kartläggning med upprättande av en meritportfölj 6 samt yrkesbedömning och validering (Sveriges Kommuner och Landsting, 2007 b). Kommunerna har olika former av orienteringskurser med samhällsinformation och kurser i hur man söker arbete. Om den aktuella personen går dessa kurser innan hon eller han läser sfi används tolk eller så får personen information på sitt modersmål. Kurserna kan också pågå parallellt. De som har svårigheter att följa sfi-undervisningen kan i stället erbjudas särskilt upplagda kurser. Praktik kan förekomma både i anslutning till eller efter avslutad sfi-undervisning. 35 Svenska som andraspråk i olika skolformer Som vuxen kan man få utbildning i svenska som andraspråk inom ramen för det offentliga skolväsendet för vuxna. Skolväsendet består av kommunal vuxenutbildning (komvux), vuxenutbildning för personer med utvecklingsstörning med mera (särvux) och svenskundervisning för invandrare (sfi). Var och en av dessa är en egen skolform. 6. Se avsnittet om Synliggörande av kompetens.

36 Man kan även läsa svenska som andraspråk på folkhögskola. Folkhögskolor har ideella organisationer eller landsting, regioner eller kommuner som huvudmän. 36 Särvux Särvux vänder sig till vuxna med utvecklingsstörning, autism eller förvärvad intellektuell funktionsnedsättning som vill komplettera sin utbildning. Särvux följer samma läroplan som gymnasieskolan och kommunala vuxenutbildningen. Däremot har särvux egna kursplaner och timplaner. Utbildningen bedrivs i form av fristående kurser och syftar till att ge kunskaper motsvarande de som ges i den obligatoriska särskolan och i gymnasiesärskolans nationella program. Eleverna kan välja att studera en enda kurs, eller olika kombinationer av kurser. Svenska som andraspråk finns i den delen av särvux som motsvarar grundsärskolan. Svenska som andraspråk i särvux motsvarande grundsärskolan Till utbildningen i svenska som andraspråk kommer elever med skiftande behov och erfarenheter. Några kan ännu inte läsa och skriva eller har mycket begränsade färdigheter. De får möjlighet att lära sig grunderna i läsning och skrivning, på sitt modersmål eller på svenska, så att de kan nå målen för den första delen av utbildningen. I utbildningen finns även elever som saknar eller har mycket begränsad färdighet i svenska och som samtidigt lär sig svenska i sfi. Vidare finns en grupp elever som genomgått sfi eller på annat sätt inhämtat motsvarande kunskaper i svenska och som kan gå vidare mot målen i andra delen av utbildningen. I ämnet svenska som andraspråk ska elever som har ett annat modersmål än svenska få möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera muntligt och skriftligt på svenska i vardagslivets olika situationer och miljöer. Genom kur-

37 sen ska eleverna kunna behärska språket på ett sådant sätt att det så långt möjligt är i nivå med elever som har svenska som modersmål. Elevernas egna erfarenheter och jämförelser med ursprungslandets kulturella och samhälleliga förhållanden är en av utgångspunkterna i undervisningen. Eleven utvecklar sin språkfärdighet när hon eller han kommunicerar på svenska, det vill säga lyssnar på eller läser om något som engagerar eller talar och skriver. Samtidigt arbetar eleven medvetet med språkriktigheten, utvecklar sina kunskaper om språket och vidgar sitt ordförråd. Komvux Inom komvux finns grundläggande vuxenutbildning och gymnasial vuxenutbildning. Ämnet svenska som andraspråk finns inom båda utbildningsformerna. 37 Svenska som andraspråk inom grundläggande utbildning Ämnet svenska som andraspråk syftar till att utveckla förmågan att tala, lyssna, läsa och skriva som medel för tänkande, lärande och kommunikation. Syftet är även att utveckla den studerandes förmåga att reflektera över likheter och skillnader mellan egna kulturella erfarenheter och den svenska kulturen. Ämnet ska utveckla en allsidig kommunikativ förmåga utifrån den studerandes förutsättningar, behov och studiemål. Kunskaper i svenska är en förutsättning för såväl studier i andra ämnen, för fortsatta studier som för att den studerande ska kunna fungera i vardagen, på arbetet och i samhällslivet i övrigt. Den studerande ska uppnå en funktionell behärskning av språket, så långt möjligt i nivå med dem som har svenska som modersmål.

38 Svenska som andraspråk inom gymnasial utbildning Utbildningen i ämnet svenska som andraspråk syftar till att elever med ett annat modersmål än svenska ska få möjligheter att utveckla god förmåga att kommunicera muntligt och skriftlig på svenska. Eleven ska få så goda kunskaper i svenska att personen med fullt utbyte kan tillgodogöra sig utbildningen inom studieinriktningen, så att hon eller han kan klara sig i vidare studier, i arbetslivet och i samhällslivet. Eleven ska även få stöd i den speciella inlärningsprocess som det innebär att tillägna sig ett andraspråk. Ämnet syftar också till att fördjupa förståelsen av livet i Sverige, så att den studerande har möjlighet att bli allt mer delaktig i svenska förhållningssätt och traditioner. 38 Kärnämnet svenska som andraspråk är uppdelat i två kurser, Svenska som andraspråk A och Svenska som andraspråk B. De tre karaktärsämneskurser som ingår i ämnet svenska kan studeras även av elever med svenska som andraspråk: Svenska C muntlig och skriftlig kommunikation, Litteratur och litteraturvetenskap samt Litterär gestaltning. Folkhögskolan Det finns idag 148 folkhögskolor runt om i landet. De ägs och drivs av folkrörelser eller andra organisationer, regioner/landsting eller kommuner. Folkhögskolan är en studieform för vuxna. Den frihet som folkhögskolorna har att utforma sina kurser utifrån skolans speciella inriktning och profil ger stora möjligheter för kursdeltagarna att påverka studiernas inriktning och innehåll efter förkunskaper, intressen och behov. Det finns allmänna kurser som är ett alternativ till komvux. Det finns även särskilda kurser som kan vara inriktade på specifika intresseområden,

39 yrken eller grupper som till exempel personer med olika funktionsnedsättningar och personer med annan etnisk bakgrund än svensk. Det finns folkhögskolor som erbjuder kurser i svenska som andraspråk på olika nivåer, motsvarande komvux. Svenskundervisning för invandrare (Sfi) Svenskundervisning för invandrare (sfi) är en egen skolform. Sfi anordnas av kommunen som en del av introduktionsprogrammet för flyktingar och deras anhöriga. I praktiken har dock nästa alla personer födda utomlands rätt att läsa sfi (se rutan nedan). Varje kommun ansvarar för att vuxna som har rätt till sfi och bor i kommunen också får utbildning. Det är kommunens skyldighet, enligt skollagen, att se till att utbildningen startar inom tre månader efter det att anmälan har inkommit. 39 Riktvärdet för omfattningen av sfi-undervisningen är 525 timmar, men avsikten är att en individuell anpassning ska ske. Timantalet får både överskridas och underskridas utifrån individens behov. Undervisningstiden omfattar minst 15 timmar per vecka i genomsnitt under en fyraveckorsperiod. Undervisningstiden får dock minskas om den studerande begär det och kommunen finner att det är förenligt med utbildningens syfte (SFS 2006:528). Försörjning Studerande som deltar i sfi inom ramen för introduktionsprogrammet kan få introduktionsersättning av kommunen och också socialhjälp under den första tiden. Sfi-studier i sig berättigar inte till studiestöd. De som inte är flyktingar kan endast få studiestöd om studierna sker parallellt med studier på komvux och om studierna vid komvux uppgår

40 till minst halvtid. I detta fall avser alltså studiestödet studierna inom komvux, inte sfi. Enligt rapporter är det ändå rätt vanligt att studerande beviljas försörjningsstöd av kommunen mot att de deltar i sfi-undervisning (Skolverket, 2006, sidan 7). Från 1 januari 2007 kan sfi-studier bedrivas om man får ersättning från Försäkringskassan genom sjukförsäkringen. (SFS 2006:528) 40 Vem får delta i sfi? Enligt skollagen, har man rätt att studera i sfi när man: är vuxen (från och med 1 juli det år man fyller 16 år) inte har grundkunskaper i svenska är folkbokförd i en kommun Skollagen anger att den som har sådana kunskaper i det danska eller norska språket att grundläggande svenskundervisning inte kan anses nödvändig, inte har rätt att delta i sfi. Dessa bestämmelser finns i Skollagen, 13 kap 6 och 7 (Hämtat från: ). Kursplanen för sfi Svenskundervisning för invandrare, sfi, har varit föremål för olika reformer genom åren. En ny kursplan för sfi, trädde i kraft den 1 januari Sfi ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att lära sig och att utveckla ett funktionellt nytt språk. Där ingår även ett gott uttal, eftersom det är intimt förknippat med den kommunikativa kompetensen. I uttal ingår också talets rytm och melodi. Sfi är först och främst en kvalificerad språkutbildning, där kommunikation i vid bemärkelse är det centrala. Utbildningen ska utgå från enskilda elevers intressen, förutsättningar och behov. Det är mycket viktigt att

41 den studerande ges alla möjligheter att öva det svenska språket i arbetslivet och att sfi kombineras med andra aktiviteter, till exempel arbetslivsorientering, validering, praktik eller annan utbildning. Utbildningen utgörs av tre olika studievägar, Sfi 1, Sfi 2 och Sfi 3, som riktar sig till personer med olika bakgrund, förutsättningar och mål. Sfi 1 vänder sig till personer med kort utbildning. Sfi 3 är anpassad för högutbildade. Sfi 1 utgörs av kurserna A och B, Sfi 2 av kurserna B och C samt Sfi 3 av kurserna C och D. Varje studieväg består alltså av två kurser som tydliggör progressionen inom utbildningen. Med hjälp av mål som kan uppnås inom rimlig tid får eleven möjlighet att planera sina studier. Bedömningen av på vilken nivå en elev ska starta sina studier utgår från en värdering av hans eller hennes kunskaper och övriga förutsättningar som kan ha betydelse för möjligheterna att nå målen. Trots möjligheten att avsluta sfi-utbildningen efter respektive kurs eller studieväg är intentionen att alla elever ska ges möjlighet att studera upp till och med kurs D. 41 Läs- och skrivinlärning innebär att personer utan tidigare utbildning lär sig att läsa och skriva och att personer med kort utbildning, får möjlighet att fördjupa sina kunskaper och automatisera dem. Inlärningen kan även gälla personer som har utbildning men har ett skriftspråk i ett annat skriftsystem och som därför måste lära sig det latinska alfabetet för att sedan kunna läsa och skriva svenska. Läs- och skrivinlärningen knyts inte till någon av kurserna A D, utan utgör en egen del, som kan läsas fristående eller kombineras med någon av kurserna. Det är alltså en process som kan pågå under hela sfi-tiden, för att färdigheterna skall hinna automatiseras. Undervisningen får ske

42 även på elevens modersmål eller annat språk och bör även då kunna ske parallellt med undervisning i svenska. Riktvärdet på 525 timmar för sfi gäller den sammanlagda utbildningstiden för alla fyra kurserna. Läs- och skrivinlärning ska integreras i aktuell kurs. D B C B C Sfi 3 42 A Sfi 1 Sfi 2 Figur 1. Studievägar och kurser i sfi (Skolverket 2004). Referenser Litteratur Integrationsverket (2006b). Mål för nyanländas introduktion, reviderad april Sveriges Kommuner och Landsting (2007b). Introduktion av nyanlända kartläggning av hinder. Programberedning för integration i arbetslivet. Integrationsverket (2006c). Överenskommelse om utveckling av introduktionsinsatser för nyanlända invandrare i Sverige, reviderad mars Regeringens direktiv (Dir 2007:52). Effektiva insatser och incitament för snabbare arbetsmarknadsetablering för nyanlända flyktingar m.fl. Regeringens proposition (Prop. 1989/90:105) Samordnat flyktingmottagande och nytt system för ersättning till kommunerna m.m. Regeringens proposition (Prop. 1997/98:16). Sverige, framtiden och mångfalden från invandrarpolitik till integrationspolitik. SFS 2006:528. Lag om ändring i skollagen (1985:1100)

43 Skolverket (2004). Sfi kartläggning och studieplanering Skolverket (2006). Utvärdering av 2003 års kursplan för sfi. Effekter på organisation, tillämpning och genomströmning. Sveriges Kommuner och Landsting (2007b). Introduktion av nyanlända kartläggning av hinder. Programberedning för integration i arbetslivet. Länkar Att läsa Integrationsverket (2004). Nationell samsyn kring hälsa och den första tiden i Sverige. Sveriges Kommuner och Landsting (2007a). Introduktion av nyanlända förslag till mål och modeller. Programberedning för integration i arbetslivet. Sveriges Kommuner och Landsting (2007c). Yrkesidentitet före etnicitet Att synliggöra nyanländ kompetens. Slutrapport från Programberedning för integration i arbetslivet. 43

44 44

45 Funktionsnedsättning och etnicitet Funktionsnedsättning Enligt ICF 7, används funktionsnedsättning om nedsatta kroppsfunktioner eller avvikande kroppsstrukturer. Ett funktionshinder uppstår vid interaktionen, samspelet, mellan en funktionsnedsättning och begränsad aktivitet eller inskränkt delaktighet. Ytterligare samspel sker med fak-torer i omgivningen som kan vara fysiska, sociala eller attitydmässiga. ICF-klassifikation utgår ifrån personens funktionstillstånd, som är en paraplyterm för alla kroppsfunktioner, kroppsstrukturer, aktiviteter och delaktighet. Detta perspektiv omfattar kroppsliga, personliga och sociala aspekter av hälsa och hälsorelaterade tillstånd och komponenter av välbefinnande, som utbildning och arbete. 45 I Sverige idag använder vi uttrycket personer med funktionsnedsättning eller personer med funktionshinder. Termen handikapp används för att beskriva vad som kan uppstå i samspelet mellan en person som har en funktionsnedsättning och den omgivande miljön, närmare bestämt handlar det om handikappande miljöer. Ett exempel: En person som har en hörselnedsättning eller en synnedsättning behöver lära sig svenska för att kunna skaffa sig ett arbete. Om personen inte får tillgång till sådana anpassade läromedel eller adekvata hjälpmedel som hon eller han behöver för att kunna studera svenska innebär det att den omgivande miljön skapar handikapp och förstärker de hindrande effekterna av funktionsnedsättningen. Detta perspektiv 7. ICF, The International Classification of Functioning, Disability and Health, Svensk översättning: Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, utarbetad av Världshälsoorganisationen, WHO, år Socialstyrelsen, 2003.

46 betonar det relativa, det vill säga att olika faktorer i omgivningen kan öka eller minska funktionshindret. Detta synsätt har inte alltid varit självklart. Den internationella handikappolitiken har utvecklats mycket under de senaste femtio åren och det grundläggande synsättet har förändrats. Hittills har följande fyra modeller präglat utvecklingen (Lindqvist, 2001). Den medicinska modellen Här riktas uppmärksamheten på de skador och funktionella nedsättningar som individen har. Resultatet ligger till grund för handlandet. 46 Rehabiliteringsmodellen Här betonas de aktiviteter som individen kan eller inte kan utföra. Rehabiliteringsinsatser och annat stöd för att utveckla den enskildes förmåga står i centrum. Den miljörelaterade modellen Detta synsätt riktar uppmärksamheten på de hinder i samhällsmiljön som finns för individens aktiva deltagande. MR-modellen (Mänskliga rättigheter-modellen) Denna modell är den senaste. Den tar sin utgångspunkt i att de mänskliga rättigheterna gäller alla människor. Följaktligen blir frågan hur de olika fri- och rättigheterna kan utövas av människor med funktionsnedsättning. De analyser som görs från denna utgångpunkt visar klart på problem och begränsningar som har sin orsak i förekomsten av funktionshinder.

47 De beskrivna synsätten existerar samtidigt i alla länder i världen, Sverige är inget undantag. För gemene man är den medicinska modellen och rehabiliteringsmodellen de mest bekanta av de fyra synsätten. Det är främst politiker, beslutsfattare, företrädare för handikapporganisationer och professionella som i sitt arbete kommer i kontakt med handikappolitiken som har kunskap om den miljörelaterade modellen och MR-modellen. Marginaliseringsprocesser Många, och då särskilt de som inte har egen erfarenhet, tänker på människor med funktionsnedsättningar i kollektiva termer. På liknande sätt sammanförs ofta personer med annan etnisk bakgrund än den svenska. I båda fallen handlar det om att ett stort antal människor förs samman inom en och samma kategori. Det finns även nyanser i dessa kategoriseringar. Skillnaden i synsätt kan bli tydliga beroende på hur till exempel uttrycket funktionshindrad används. Sättet att uttrycka sig kan spegla uppfattningen om huruvida människan är sitt funktionshinder ( de funktionshindrade ) eller har ett funktionshinder ( människor med funktionshinder ). 47 Människan har behov av att kategorisera och klassificera för att bättre förstå verkligheten. Men det finns också sociala processer som under vissa omständigheter, beroende på samhällets ekonomiska, sociala och politiska utveckling förstärker dessa kategoriseringar. Detta kan leda till stigmatisering och marginalisering av människor med olika förutsättningar. Dessa processer kallas för marginaliseringsprocesser (Fuentes, 2006) och är sociala processer som sätter etiketter på människor genom att definiera egenskaper eller sociala tillhörigheter. Processerna bygger bland annat

48 på bristande kunskap, fördomar, stereotyper och maktförhållanden som definierar vad som är normalt och bidrar till att skapa de maktstrukturer som finns i samhället. Dessa processer byggs in i samhällsstrukturen och verkar oavsett enskilda individers goda vilja. Som alla sociala processer är de dock inte ristade i sten, utan de går att förändra. Men det krävs medvetenhet hos dem som vill förändra och även andra samhälleliga förutsättningar behövs. 48 Tabell 1 visar en sammanställning av dessa processer som gäller för människor med funktionshinder respektive för människor med etnisk minoritetsbakgrund. Processerna verkar på ett likartat sätt för båda kategorierna. Det finns förstås mycket som skiljer grupperna åt och självklart även mellan individerna inom respektive grupp. Genom marginaliseringsprocesserna behandlas de berörda individerna som kollektiv och varje individ tillhörande dessa kategorier blir en representant för hela kategorin. Översikten över marginaliseringsprocesserna beskriver uppfattningar som finns om människor med funktionshinder eller människor med etnisk minoritetsbakgrund och kan förklara olika sätt att bemöta. När det talas om människor med etnisk minoritetsbakgrund görs det ofta genom att hänvisa till den aktuella kulturen. Kultur används som förklaring till människornas beteende, även för att beskriva hur de tänker och hur de lever. Det blir en kulturalisering. Kulturen står i fokus och andra aspekter kommer lätt i skymundan. I samband med situationen för människor med funktionshinder är det ofta vård, omsorg och omhändertagande som intresset inriktas på vilket kan leda till att en person med funktionshinder reduceras till mottagare av vård och omsorg. Funktionsnedsättningen kommer i förgrunden och andra aspekter blir mindre synliga.

49 Tabell 1. Marginaliseringsprocesser för människor med annan etnisk bakgrund och människor med funktionshinder (Fuentes 2004) Process Människor med annan etnisk bakgrund Människor med funktionshinder Identifiering Identifiering och klassificering Identifiering av en egenskap bland många: Identifiering av funktionsnedsättningen: av vissa egenskaper hos individen. hudfärg, utseende, kultur, nationalitet, osv. rörelsehinder, synskada, utvecklingsstörning. Omdefiniering Definition av individen på Individen definieras uteslutande i form av Individen blir den rörelsehindrade, den grundval av dessa egenskaper. den identifierade egenskapen. Man är en blinde, inte en förälder som har en nedarab eller en grek, inte en lärare med sättning i rörelseförmågan. arabiskt ursprung eller en svenskgrekisk vaktmästare. Kollektivisering Individens egenskaper över- Överföring av individens egenskaper till hela Det är svårt för någon som har ett förs till hela gruppen. gruppen. Araber har en arabisk kultur, funktionshinder att klara sig själv. turkar är muslimer. Det som skiljer invandrarna från svenskarna är deras kultur, som förklarar beteende och sammanhang. Man behöver vård och omsorg. Ansvarsöverföring Individen eller gruppen Samhället lägger ansvaret på individen eller De alla flesta invånare behöver görs ansvariga för dessa gruppen som ska anpassa sig till samhällets inte ramper. Samhället görs egenskaper och för den sociala normer, eftersom det är den som ses som av- tillgänglig i den mån ekonomin situationen de skapar. vikande. I Sverige förväntas man inte an- tillåter det. vända turban på jobbet. Specialisering Specialiserade samhällsorgan Invandrarna ses som problem som måste Handikapp ses som problem och skapas för att ta hand om hanteras och slussas in i en svensk verklighet. undantag som måste hanteras av den problematik som individen Invandrarråd och integrationsnämnder m.m. experter. Det bildas organ som eller gruppen utgör. skapas. Dessa förvaltningsorgan kan ändra permanentas över tiden: handikappskepnad, men de har en funktion att fylla så omsorgen, handikappråd m.m. länge problemet finns. Invandrarpolitiken Det skapas en handikappolitik. och integrationspolitiken blir till. Institutionalisering Individerna eller grupperna Kulturalisering av invandrarnas situation. Reducering till medicinsk vård och definieras utifrån ovan nämnda Allt som gäller personer med annan etnisk omsorg. Personer med funktionshinder ses i första hand som föremål för om- sorg och omhändertagande. processer och får en identitet som bakgrund tolkas i kulturella termer. uppfattas som legitim. 49

50 Kulturalisering av funktionshindret De beskrivna marginaliseringsprocesserna interagerar med varandra och ger upphov till mer specifika föreställningar om personer med funktionshinder och etnisk minoritetsbakgrund. I tabell 2 ges några exempel på hur det går till. Det kallas för kulturalisering av funktionshindret då händelser, attityder och beteenden kopplas till den funktionshindrades minoritetsbakgrund. 50 I tabell 2 beskrivs förklaringar till dessa sociala situationer som inte fokuserar på kulturen. Ett aktuellt exempel är att handläggare berättar om att det finns flyktingar och andra nyanlända som inte uppger att de har en hörsel- eller en synnedsättning av rädsla för att inte få läsa svenska eller att inte få ett arbete. En vanlig förklaring är annars att flyktingar skäms för att berätta om att de har en hörsel- eller synnedsättning. De alternativa förklaringarna till de kulturaliserande påståendena bidrar till en mer nyanserad syn bortom de kulturella skillnaderna för att tydliggöra de gemensamma behov som människor har. En person med synnedsättning har samma funktionsnedsättning oavsett var i världen hon eller han bor. Det som skiljer är tillgängliga resurser och den sociala omgivningen, det vill säga de mer eller mindre handikappande miljöer som människor befinner sig i. Bemötandets olika nivåer Det finns många berättelser från människor med funktionsnedsättningar, oavsett etnisk bakgrund, som känner sig ifrågasatta och illa bemötta (SOU 1998:48). Av den anledningen fick dåvarande Sisus, Statens institut för särskilt utbildningsstöd, ett regeringsuppdrag att under sex år arbeta med att förbättra bemötandet av personer med funktionsnedsättning inom den offentliga sektorn. Uppdraget resulterade i att ett nationellt program ut-

51 Tabell 2. Kulturalisering av funktionshindret (Fuentes 2004) Fenomen Kulturalisering Alternativa förklaringar Skam I invandrarnas hemländer skäms Skam förekommer också i Sverige. Exempelvis man för att ha ett funktionshinder. utvecklar personer med dyslexi strategier för att dölja sin nedsatta funktionsförmåga. Användningen av hjälpmedel betraktas som ett er- kännande att man blivit sämre. Många svenskfödda undviker också hjälpmedel av samma anledning. Det kan också finnas andra skäl, som hänsyn till nära släktingars situation och arbetsbörda. Användning av hjälpmedel Invandrarna undviker att använda hjälpmedel därför att funktionshindret då blir synligt och med det kommer skammen. Kontakt med sjukvården Svårt för sjukvården att få kontakt Stort mörkertal i Sverige av exempelvis svenskfödda med invandrare därför att de skäms polioskadade som aldrig hört av sig till sjukvården. för sitt funktionshinder. Antingen behöver de ingen vård eller tror inte att de kan få lindring eller bli botade. Ej förtroende för läkare, I invandrarnas hemländer är Förhoppningar om bot eller rehabilitering blir inte eftersom läkaren uppger läkarna auktoritära. uppfyllda av läkarvetenskapen. att han/hon inte kan hjälpa. 51 Funktionshinder likställs Invandrare tror att funktionshindret Det är inte alltid lätt att särskilja effekt och orsak. med sjukdom. är en sjukdom och följaktligen kan Många sjukdomar som orsakar funktionsnedsättbotas. ningar kan idag botas. Tycka synd om Invandrarna tycker synd om perso- Att inte ställa krav är ett annat sätt att uttrycka ner med funktionsnedsättning. denna nedvärdering. Man kräver inget därför att man inte tror att personer med funktionshinder kan prestera något. Kontakt Det är svårt att få kontakt med Bristande tillgänglighet begränsar människornas tillinvandrare med funktionshinder. varo och möjlighet till utveckling oavsett etnisk bakgrund. Organisering Invandrarna har ingen vana att ingå Ett stort antal svenskfödda med polioskada är inte i föreningar. organiserade. Det finns många föreningar bildade på etnisk grund. För många personer med annan etnisk bakgrund kan det svenska språket utgöra ett hinder för att delta i organisationer.

52 arbetades för bemötande av personer med funktionshinder. Sisus producerade även ett kompetensutvecklingsmaterial för berörda myndigheter och professioner. I det nationella programmet för bemötande av personer med funktionshinder (Sisus, 2003) som riktade sig till den offentliga sektorn skiljer man på olika nivåer av bemötande. Nivåerna är beroende av och påverkar varandra. Den kollektiva nivån är samhällets syn på vilka rättigheter som alla människor har. Den uttrycks i politiska riktlinjer och i lagstiftningen. 52 Den organisatoriska nivån handlar om hur politik och lagstiftning uppfattas och omsätts inom de olika verksamheterna. Förtroendevalda, chefer, handläggare och övrig personal inom myndigheter och annan offentlig verksamhet tolkar här vad den kollektiva nivån innebär. Tolkningen ligger till grund för organisationens arbetssätt och attityder. Den individuella nivån handlar om det individuella mötet. Här betyder den enskilde tjänstemannens, handläggarens och lärarens attityder och tolkningar av sitt uppdrag mycket. Det är också här, i det konkreta mötet, som tolkningarna tydliggörs och får direkta konsekvenser för de inblandade. Intersektionalitet Ofta när situationer för människor med funktionshinder och etnisk minoritetsbakgrund omnämns används uttrycket dubbel utsatthet. Invandrarskap eller etnicitet och funktionshinder förstärker varandra på olika sätt. En person med synnedsättning och minoritetsbakgrund kan bli illa bemött på grund av sin synnedsättning, men också på grund av sin etnicitet.

53 53

54 Bemötandet kan bero på att personen har både och men också på grund av personens kön. Det finns många olika faktorer som kan spela in och påverka den enskildes situation. Därför är det svårt att endast tala om dubbelhet. Forskarna talar om intersektionalitet. Begreppet handlar om hur kategoriseringar av människor samverkar när det gäller att forma livsvillkor och identitet. I relation till funktionshinder och etnicitet handlar det om hur kategoriseringar som klass, kön, ålder och sexuell läggning samverkar i formandet av livssituationen för personer med funktionshinder och etnisk minoritetsbakgrund. 54 Referenser Litteratur Fuentes, J. (2006). Funktionshinder, etnicitet och marginaliseringsprocesser. I Brusén, P. & Printz, A. (red) 2006, Handikappolitiken i praktiken. Stockholm, Gothia. ICF, The International Classification of Functioning, Disability and Health. Svensk översättning: Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, utarbetad av Världshälsoorganisationen, WHO, år Socialstyrelsen, Lindqvist, B. (2001). Mänskliga rättigheter och bemötande. Om bemötande av människor med funktionshinder en antologi från Sisus. Sisus. SOU 1998: 48. Kontrollerad och ifrågasatt intervjuer med personer med funktionshinder. Delbetänkande från Utredning om bemötande av personer med funktionshinder. Socialdepartementet. SIOS (2004c). Vi är alla unika och ändå mer lika än vi tror. En bok om funktionshinder, etnicitet och bemötande. Sisus (2003). Om bemötande av människor med funktionshinder. Ett nationellt program för att öka kompetensen om bemötande. Att läsa Brusén, P. & Printz, A. (red) Handikappolitiken i praktiken. Stockholm, Gothia. Sisus (2001). Om bemötande av människor med funktionshinder en antologi från Sisus.

55 Lauras och Leilas berättelse Lauras berättelse Laura kom för 5 år sedan från Sydamerika. Hon är 57 år och arbetade inom den offentliga förvaltningen i sitt hemland under cirka 30 år. För cirka tio år sedan började hon märka att hennes auditiva förmåga minskade. Hon besökte en specialistläkare, men han kunde varken säga varför det hände eller om hörselförmågan skulle minska ytterligare. När hon kom till Sverige hade hon redan förlorat hörseln på det vänstra örat och hade nedsatt hörsel på det högra vilket medförde svårigheter att förstå och kommunicera med andra. I Sverige genomgick hon olika undersökningar på eget initiativ men kunde inte få besked om orsaken. Däremot fick hon en hörapparat vilket har gjort att hon numera hör mycket bättre. Hon läste sfi i två år i sin kommun men hon fick ingen information om att det fanns en särskild undervisningsgrupp för personer med hörselnedsättning. Numera läser hon i sfi för hörselskadade. 55 I: Hur var det att läsa svenska? L: Det var mycket svårt, trots att jag sade till läraren att jag hade hörapparat. Jag satt nära henne, längst fram. Det var intressant, men frusterande, eftersom jag inte gjorde framsteg i språkinlärningen. Det var svårt för mig, eftersom svenskan har många ljud som är nya för oss som talar spanska. Om man har en hörselnedsättning blir det svårare. Det var en inre konflikt, eftersom jag ville lära mig men samtidigt konstaterade att jag inte kunde lära mig, att det var svårt. Jag vill arbeta och jag vet att man ska kunna svenska. Jag visste att jag var tvungen att lära mig svenska, men jag kunde inte. Jag var på väg att ge upp efter två år, men jag fick tillfälle att gå en ny kurs och jag fick ett betyg, B, tror jag.

56 Efter det fick jag veta av en slump att det fanns en särskild undervisning för hörselskadade. Min hemkommun godkände det och jag började här. Det blev ett par månader. Tyvärr var jag tvungen att resa bort, min dotter flyttade till ett annat land och fick barn, så jag reste för att hjälpa henne. Jag var borta ca månader. Jag tror att jag skulle ha kunnat bättre svenska om jag hade börjat på den här skolan från början, eftersom jag hade all lust och ansträngde mig mycket. Men det är bättre sent än aldrig. I: Kan du förklara vad det är för skillnad mellan den sfi som du läste i din kommun och den sfi som du läser här? 56 L: För det första är det hörselslingan som är installerad i klassrummet, den är mycket bra och gör att jag hör mycket. Det andra är att lärarna här talar långsammare, så att man förstår dem. Jag bad lärarna i min hemkommun att prata långsammare men fick veta att de inte skulle göra det, eftersom de ansåg att jag skulle lära mig så som folk i gemen pratar. Jag höll inte med, eftersom jag tyckte att man först kunde prata långsamt för att sedan övergå till normal takt. Den tredje skillnaden är att vi har nästan en individualiserad undervisning, eftersom gruppen har fem studerande. I min hemkommun var vi i grupperna. Det finns inte heller spansktalande i min nuvarande grupp, så jag är tvungen att prata svenska med mina kurskamrater. I min hemkommun var vi flera stycken spansktalande. Nackdelen är att man missar tillfällen att prata svenska med andra, man pratar spanska med andra spansktalande. Fördelen är att man får förklarat direkt på spanska något som man inte förstår, eftersom man frågar de andra. Och dessutom finns den sociala och känslomässiga aspekten. Man får också lära sig mycket om det svenska samhället.

57 I: Hur ser du på din hörselnedsättning? L: Jag tycker att en döv eller en person med hörselnedsättning har ett stort problem i jämförelse med andra funktionsnedsättningar, och det är att hörselnedsättningen försämrar relationerna med andra människor. Det händer mellan mig och mina barn, de blir irriterade och säger Men mamma, det här har vi berättat för dig tidigare. Då vill man inte störa och man vänder sig inåt. En annan sak är att använda hörapparat. Det var bara en tjej, också spansktalande, som tyckte annorlunda än jag. Nu har jag fått veta att hon fått jobb och har det bra. Hon klagade över sin hörselnedsättning och ville inte använda sin hörselapparat för att andra inte skulle märka att hon hade en hörselnedsättning. Att använda hörselapparat för mig är det samma som att använda glasögon. Man kan konstatera att en person bär glasögon därför att han eller hon ser dåligt. Det är samma sak med hörapparat. Det finns ingen anledning att överdriva och haka upp sig för att den här personen inte kan höra... För mig har hörselapparaten varit min räddning. De hörselapparater som finns idag är mycket bättre än de gamla. Den här är ny, och dämpar ljuden när de är för starka. 57 I: Vilka är dina planer? L: Jag tror att jag har ett år kvar här, sedan vill jag gärna jobba. Jag vet nu att det finns en särskild arbetsförmedling för personer med hörselnedsättning och min hemarbetsförmedling ska remittera mig dit när jag är klar. Jag skulle gärna arbeta som cirkelledare i spanska, jag tror att jag skulle klara det, men det är svårt med min hörselnedsättning.

58 Leilas berättelse Leila kom till Sverige för ca 4,5 år sedan från Irak och väntade länge på att få uppehållstillstånd. Hon är 36 år. Hon läste sfi i en kommun i mellersta Sverige. Hon har en hörselnedsättning på båda öronen och talade om det för sin lärare som sa att hon skulle sitta långt fram och lyssna. Men i och med att de andra studerande bläddrade, väsnades och pratade med varandra kunde hon inte höra. Läraren berättade för henne att hon först måste få uppehållstillstånd innan hon kunde få en hörapparat. 58 Efter ca 1,5 år kom Migrationsverket med beslut om att hon antingen skulle sluta läsa och vänta på uppehållstillstånd eller återvända till Irak. Hon flyttade då till en storstad. Hon fick uppehållstillstånd i början av 2006 och läser nu svenska i en särskild sfi för personer med hörselnedsättning. I: När märkte du att du hörde dåligt? L: När jag var elva år fick jag en förkylning, med feber och ont i huvudet. Det var så läkarna sa, men läkarna här säger att det inte kan stämma. Men jag vet inte. Jag bodde i Bagdad. Min hörselnedsättning blev värre när jag växte upp. Jag kunde gå i skolan utan problem. Men jag behöver titta på den som pratar, så förstår jag bättre. Jag kan inte läsa på läpparna, men jag förstår bättre. Jag använde inte hörapparat i Irak, eftersom jag klarade mig utan den. Jag hade inte stora problem när jag var liten. Jag var tvungen att sluta skolan efter 8 år eftersom min pappa dog, min mamma var mycket sjuk och vi hade inte mat hemma. Min storebror var soldat. Jag jobbade i 10 år, först med att sy underkläder och sedan på en fabrik som levererade mat. Sedan gifte jag mig och flyttade från Bagdad till en annan stad och där fanns det inte jobb. Min man jobbade.

59 I: Berättade du för socialsekreterarna att du hörde dåligt? L: Nej, det behövde jag inte eftersom de märkte det själva. När de pratade med mig märkte de det och sa till mig att jag skulle komma till den här skolan som ligger utanför min hemkommun. Jag kan höra utan hörapparat, men jag förstår inte, eftersom det finns så många ord och ljud jag inte känner. Men när jag lyssnar på arabiska förstår jag vad det betyder, men inte på svenska. I: När slutar du dina studier här? L: Mitt mål är att lära mig svenska, klara av sfi och sedan börja jobba. Och det har gått jättebra hittills eftersom arbetsförmedlingen erbjöd en kurs på sex veckor om arbetsmarknaden. Jag lärde mig hur den fungerar, vad arbetsgivarna kräver och hur man ska prata med arbetsgivarna och hur man planerar för att få arbete. När jag slutade där skickade de mig att praktisera på ett företag under 6 veckor. Jag praktiserar på lagret och det går mycket bra. Jag läser två dagar i veckan här i skolan och praktiserar 8 timmar per dag plus en timmes lunch och raster, totalt 9 timmar per dag tre dagar i veckan. Jag tror att jag ska klara sfi nu och sedan vill jag börja jobba. Jag tycker inte att det är bra att bara studera, utan man måste också vara ute på en arbetsplats, då får man kontakt med svenskan på ett helt annat sätt. 59 I: Hur fick du arbetspraktiken? L: Det var arbetsförmedlingen som ordnade fram en praktikplats. När jag gick kursen på sex veckor frågade de vad jag ville göra och jag sa att jag ville arbete på lager, eller med datorer. I: Hur fick du kursen på sex veckor?

60 L: Det var när jag träffade en handläggare på arbetsförmedlingen. Jag ville läsa sfi och direkt komma ut och jobba. Han berättade att det fanns anslag för ett nytt program, där man går en kurs på sex veckor och sedan praktiserar på ett företag i 6 veckor och han hjälpte mig med ansökan. Det var ca 200 sökande och jag blev den första som blev antagen, det var 13 platser. Det kändes väldigt bra. Kanske får jag jobb där senare. Programmet är att praktisera 3 dagar och läsa två dagar där, men jag klarade inte det, det var för många studerande som pratade mycket och jag hade inte tillgång till hörselslingan, så det var svårt för mig. Det var för mycket oväsen. Jag ansökte då om att fortsätta här i skolan och fick tillstånd att göra det. I: Går det bra att använda hörapparaten på praktiken? 60 L: Det är mycket ljud och oväsen på företaget. Det pågår också en ombyggnad. Men på lagret använder jag den när kunden eller arbetskamraterna och chefen ville fråga eller säga något till mig. Jag blir trött när jag använder apparaten under lång tid, med ont i huvud och feber ibland. Därför stänger jag av den. I: Personer som har hörselnedsättning vill ibland inte använda hörapparat, därför att de inte vill att andra ska märka det L: Jag har inte sådana problem. Jag har hörselnedsättning och jag förstår inte varför jag inte ska berätta det. Jag hör dåligt. Idag var jag t.ex. på vårdcentralen och sa till tolken att jag hade så dåliga batterier i apparaten att jag inte kunde använda den, så att han måste prata högre. Och han började skoja och skrek nästan har du problem? Det var lite roligt.

61 Att ha en funktionsnedsättning och lära sig svenska Att lära sig ett andraspråk som vuxen är en stor och mödosam uppgift. Inlärningen påverkas av många faktorer. Dels generella såsom vilka regelsystem och vilka förutsättningar för undervisningen som finns, dels individuella förutsättningar som till exempel den sociala situationen personen lever i eller personens skolbakgrund. Inlärningssituationen kan kompliceras av att personen har en funktionsnedsättning eller har haft traumatiska upplevelser. Funktionsnedsättning och social situation En fungerande social situation kännetecknas av att personen har ett nätverk av vänner och bekanta, känner trygghet, att personen vet vilka möjligheter hon eller han har att klara sig i livet och av att vara delaktig i ett sammanhang. Funktionsnedsättningen och individens sociala situation påverkar varandra. 61 För den som inte har ett nätverk som kan ge stöd och dessutom saknar information om vilka insatser som finns att söka spelar funktionsnedsättningen en större roll, än om personen har kontroll över sin situation. Isoleringen och känslan av att stå utanför tilltar och personen hamnar i en ond cirkel som det kan vara svårt att ta sig ur. Men för en annan person som känner sig accepterad av omgivningen och har ett bra stöd får en liknande funktionsnedsättning en relativt liten betydelse. I det sistnämnda fallet är det troligare att funktionsnedsättningen blir en naturlig del i personens totala livssituation. En tillvaro som är fri från oro och isolering underlättar språkinlärningen. I stället för att koncentrera sig på

62 62

63 att få den mest basala trygghet tillgodosedd kan personen använda sina förmågor till att koncentrera sig på inlärningen av det nya språket. En lärare till en sfi-studerande med hörselnedsättning berättar om studerandens sociala situation: Det är inte många av våra elever som har dator hemma. Många bor trångt eller har ingen bostad och har sociala problem. Senast idag talade jag med en ung man som berättade att han hade sovit i tunnelbanan. Han är arton år utan föräldrar men han har en syster som ingått ett nytt äktenskap och han ville inte störa henne igen. Nu sover han på hennes soffa. Vi har anmält honom till bostadsförmedlingen och vi ska skicka brev till hotellhem. Han ska egentligen få pengar från socialen och köpa månadskort och andra nödvändigheter. Man är så mycket mer än bara lärare inom denna verksamhet 63 Tidigare erfarenheter från hemlandet och den självbild man har är andra viktiga faktorer som påverkar personens sociala situation. Har personen positiva erfarenheter med sig från sitt hemland och har accepterat sin funktionsnedsättning ökar sannolikheten för att personen ska kunna ha en god självbild och kunna ta vara på sina möjligheter. En berättelse från en kurator, verksam i en storstad, illustrerar detta: En man jag hade kontakt med kunde inte teckenspråk utan hade lärt sig att läsa på läpparna. Han gick i vanlig skola och gick ut på D-nivån i sfi. Vi gjorde vissa anpassningar, vi pratade med läraren och övriga studerande och det fungerade jättebra. Man gjorde också en speciell anpassning för att han skulle klara det nationella provet. Han pratade ungerska. Det var fantastiskt. Väldigt stark person och det är väldigt ovanligt att man kan läsa på läpparna. Han ville gå vidare och läsa. Han hade lärt sig att prata på ett speciellt sätt. Det är väldigt roligt när man ser sådana exempel.

64 Men det finns också exempel på det motsatta. Är man sjukskriven behöver man inte göra något annat för det har läkaren sagt. Många av dem vi pratar om hamnar i den här gruppen. De är funktionshindrade och har till och med sjukersättning. Det är jättesvårt för oss att motivera dem att läsa sfi för de anser att de har rätt till försörjningsstöd ändå. Detta för att de tror att sfi är ett krav och inte ett erbjudande att bli delaktig i det svenska samhället i större uträckning. De motiverar detta med att de är sjuka för att doktorn har sagt det och behöver därmed inte läsa sfi (socialsekreterare, stadsdel i storstad). 64 Vem gör vad? För att få en fungerande livssituation är det väsentligt att få tillgång till information, råd och stöd. Många olika myndigheter och verksamheter är inblandade i samband med funktionshinder. För en person som inte behärskar språket och inte är insatt i hur myndighetsstrukturen fungerar är det inte lätt att i varje enskild verksamhet hitta en kontaktperson som man kan ha förtroende för. Många, bland andra Socialstyrelsen (2005) rapporterar att personer med funktionsnedsättningar har en mängd olika kontakter inom många verksamheter vilket kräver både kunskap om systemet och tar mycket tid i anspråk. Om personen inte får det hon eller han söker uppstår stress, besvikelse och frustration. Sinnesstämningar som lätt kan ta över och leda till passivisering. Samverkan mellan myndigheter inte alltid självklar En person med en funktionsnedsättning, som ska lära sig ett nytt språk och så småningom ska söka arbete kan ha kontakter med många olika myndigheter. Svenskundervisning för invandrare, sfi, berör även flera politikområden och ansvarsfördelningen mellan stat och kommun. Det kan

65 gälla arbetsmarknads- och socialpolitik, utbildningspolitik, hälso- och sjukvårdspolitik samt handikapp- och integrationspolitik. Riksdag och regering sätter målen för olika politiska områdena och respektive myndighet får sina uppdrag utifrån de uppsatta målen. Myndigheternas uppgifter täcker olika aspekter av människors livssituationer och kan komplettera men ibland även kollidera med varandra. Några berörda myndigheter och organisationer, deras uppgifter och vägledande kriterier för respektive verksamhet har sammanställts i följande tabell. Vägledande för arbetsförmedlingen är den aktuella personens anställningsbarhet medan försäkringskassan ser på arbetsförmågan. En person kan till exempel vara helt så kallat anställningsbar, det vill säga ha de rätta kunskaperna och arbetslivserfarenheterna, men kan sakna arbetsförmåga exempelvis på grund av sjukdom. Andra kan ha begränsad arbetsförmåga men inte få arbete trots att de är anställningsbara. 65 Det finns olika varianter av samspelet mellan anställningsbarhet och arbetsförmåga och dessutom olika tolkningar av begreppen. Att vara anställningsbar innebär ofta att personen har goda kunskaper i svenska vilket kan tolkas som att det motsvarar betyg C eller D från sfi. Sveriges Kommuner och Landsting belyser detta i rapporten Yrkesidentitet före etnicitet (2007c, sidan 28): Idag används sfi-betygen ofta som sorteringsinstrument, det vill säga för att sortera bort personer. Till exempel de nyanlända invandrare som behöver arbetsförmedlingens stöd måste uppfylla D-nivå för att få tillgång till arbetsmarknadsutbildning. Samma krav ställs för studier inom vuxenutbildningen.

66 Tabell 3. SFI-verksamheten och andra myndigheters uppgifter (Fuentes, 2007) Myndighet/verksamhet Uppgift Vägledande kriterium Arbetsförmedlingen Att bidra till en effektiv matchning mellan Anställningsbarhet arbetssökande och lediga platser och att stödja och rusta de arbetssökande så att de kan ta de lediga arbetena. Försäkringskassan Att medverka till att arbetsförmågan hos Arbetsförmåga enskilda tillvaratas så att förutsättningarna till försörjning via eget arbete ökar. 66 Kommunens handikappenhet Att stödja personer med funktionshinder Funktionshinder att klara av den dagliga livsföringen, det vill säga att den enskilde kan bo, arbeta, studera eller delta i fritidsaktiviteter. Kommunens flykting- Att ta emot flyktingar i kommunen och ge Den enskildes förutsättningar mottagning den enskilde individuellt anpassat stöd för att öka dennes möjlighet att nå egen försörjning och delaktighet i samhällslivet. Kommunens socialtjänst Att främja människornas ekonomiska och Den enskildes sociala situation sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och förutsättningar och aktiva deltagande i samhällslivet. Kommunens arbetsmarknads- Att utveckla den enskildes möjligheter att Den enskildes förutsättningar program försörja sig själv och stärka hans eller hennes möjligheter att komma in på arbetsmarknaden eller på en fortsatt utbildning. Arbetslöshetskassan Att ge försörjning till den enskilde vid Den enskilde ska vara till arbetsarbetslöshet marknadens förfogande Sfi-verksamheten Att ge den enskilde kunskaper i svenska för Språkkunskaper arbete och samhällsliv.

67 Det händer också att kommunerna etablerar egna arbetsmarknadsprogram. En chef på socialtjänsten i en förort berättar: Det krävs nu av oss att vi behärskar arbetsmarknadspolitiken för att kunna hjälpa och vägleda folk till olika saker. Kommunen har börjat göra egna insatser riktade till arbetslösa, sysselsättning eller arbetsträning, eftersom staten inte tar hand om det. Arbetsförmedlingen har begränsade resurser. De har nästan inga eller minimala resurser för folk som inte har nått en viss nivå i svenska. Dessutom prioriterar arbetsförmedling ofta folk som är försäkrade eller har a-kassa. En handläggare på Arbetsförmedlingen rehabilitering berättar utifrån sitt perspektiv: För att vi ska kunna hitta en praktik måste vi ha någon form av arbetsplatsreferens. Vi måste kunna säga till en arbetsgivare att den här personen kan klara det här, kan klara att passa tider och ta emot instruktioner. De flesta kommuner kan anordna någon form av arbetsträning. Därefter kan man använda den som en form av referens när den har gått bra. Problemet är att ibland säger kommunen nej. Jag har nu en kvinna som har en synnedsättning, hon kan ganska bra svenska och jag bedömer att hon skulle klara sig ganska bra på en praktikplats, men kommunen säger att de inte har någon arbetsträning för henne. 67 Skolverkets utvärdering av 2003 års kursplan för sfi (Skolverket, 2006) visar att det finns spänningar i samverkan mellan sfi och andra berörda verksamheter. För det första kan det gälla hur länge den sökande får vänta innan sfi-studierna påbörjas och för det andra vilka möjligheter den enskilde har att fortsätta läsa. Samverkanssvårigheter finns både mellan olika myndigheter och verksamheter men också inom respektive verksamhet.

68 Flyktingkontor, socialförvaltningar och arbetsförmedlingar bekymrar sig över de långa väntetider som kan finnas till sfi-utbildning. Sfi-verksamheten å sin sida har ofta praktiska svårigheter på grund av brist på personal och andra resurser. Svårigheter finns även i form av att man vid antagningen till undervisningen tvingas prioritera mellan olika grupper. Det kan vara flyktingar, personer med socialbidrag och övriga invandrade personer av vilka somliga grupper får försörjningsstöd av kommunen, andra av staten i form av introduktionsbidrag eller av försäkringskassan. 68 Det andra återkommande konfliktämnet enligt Skolverkets rapport gäller enskilda studerandes fortsatta studier eller arbete. Detta återspeglar dels den klassiska spänningen mellan språk och arbete som mål för sfi, dels ekonomiska förhållanden. Detta tar sig olika uttryck. Socialtjänsten i en kommun ger som regel endast socialbidrag upp till och med C-betyg. Det finns dock yrkesutbildningar inom barnomsorgen som kräver betyg i kurs D. För studerande med socialbidrag som vill fortsätta till en av dessa utbildningar uppstår härigenom ett svåröverbryggat försörjningsglapp, eftersom det inte är möjligt att få studiebidrag från CSN för sfi-studier. Frågeställningen kan belysas ytterligare genom att citera slutsatserna av en rapport från Integrationsverket (2006a, sidan 68) i vilken de kommunala arbetsmarknadsprogrammen analyseras. Rapportens slutsatser är att det övergripande målet för de kommunala arbetsmarknadsprogrammen är att minska kostnaderna för försörjningsstöd. Här finns incitament som inte nödvändigtvis leder till att programmen i första hand inriktas mot att stärka individens möjligheter till ett arbete på den ordinarie arbetsmarknaden. Kostnaderna för försörjningsstöd kan också minskas genom att programmen används till att övertyga Försäkringskassan att den arbetslöse är så sjuk att han eller hon borde vara berättigad till sjukpen-

69 ning eller sjukersättning. Ett annat sätt att minska de kommunala kostnaderna är att med hjälp av programmen övertyga arbetsförmedlingen att den arbetslöse står så nära arbetsmarknaden att han eller hon skulle kunna ha nytta av något av alla de program som finansieras via arbetsförmedlingen. Ett annat exempel från Skolverkets rapport (2006) gäller tillfälliga jobb. Att ta ett tillfälligt arbete är något som uppmuntras av socialtjänsten i en del kommuner, men enligt Arbetsförmedlingen kan det vara negativt på lång sikt. De studerande som gör avbrott i studierna för att tillfälligt arbeta kan senare få problem med försörjningen om de på detta sätt blivit berättigade till a-kassa. Detta beror på att a-kassorna ibland inte godtar fortsatta studier på sfi eller bara godtar studier för ett fåtal timmar i veckan. Samtidigt får den som är berättigad till a-kassa inte socialbidrag och kan därför inte försörja sig under studietiden. 69 Även i Integrationsverkets rapport Den aktive deltagaren (2006d), som bygger på 21 intervjuer med personer verksamma inom introduktionen i sex kommuner, konstateras att det råder delade meningar om hur genomförbar samverkanstanken är i praktiken. Nyckeln till framgång i samverkan är att de involverade aktörerna har samma synsätt. För att få till stånd samsyn förespråkas samlokalisering. När det gäller samlokalisering kan det finnas förutsättningar på några platser i landet, men långt ifrån överallt. Frågan är också vad som menas med samsyn. Identitet: mottagare av vård och omsorg Samverkan är komplicerat. Förutom myndigheternas olika funktioner och verksamhetsfält spelar andra processer in. I avsnittet om samspelet mellan funktionshinder och etnicitet konstaterades att funktionshinder

70 tenderar att kulturaliseras. Personer med funktionsnedsättningar och annan etnisk bakgrund än svensk tillmäts just av dessa skäl vissa beteenden. Men det kan också hända att man endast fäster uppmärksamhet vid funktionsnedsättning och bortser från andra aspekter då dessa personer ses i första hand som passiva mottagare av vård och omsorg. 70 Andersson & Berglund (2005) beskriver att handläggare på flyktingmottagning remitterar flyktingar med funktionsnedsättningar till kommunens handikappenhet utan att anmäla dem till introduktionsprogrammet. Därigenom missar flyktingen grundläggande information om det svenska samhället när hon eller han som bäst behöver den. En annan konsekvens för personer med funktionsnedsättningar är att deras anmälan till sfi drar ut på tiden. Myndigheternas specialisering och de marginaliseringsprocesser som uppstår gör att personer med funktionsnedsättningar med annan etnisk bakgrund kommer i kläm mellan olika verksamheter och inte får det stöd och den information de behöver. Utan information om samhällets samlade insatser som belyser helheten är det svårt att hitta rätt i systemet och kunna gå vidare. Samverkan mellan kommunerna En viktig fråga är också samverkan mellan kommunerna. Sfi-verksamheten är en liten verksamhet för de allra flesta kommuner. Av dem som hade sfi läsåret 04/05 var det endast 30 procent som hade fler än 100 studerande. Ungefär 20 procent av kommunerna hade endast 20 eller färre studerande. (Skolverket, 2006)

71 I en enkätundersökning till sfi-ansvariga i kommunerna (Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk, 2006) 8 framkom att endast 25 procent av dem som svarat samarbetade med andra kommuner kring studerande i behov av särskilt stöd. Möjligheter till arbete eller sysselsättning Personer med funktionsnedsättning har i allmänhet svårare än personer utan funktionsnedsättning att skaffa arbete på egen hand. Därför har samhället skapat ett antal organ och olika åtgärder som ska stödja personer med funktionsnedsättning att få ett arbete. Arbetsförmedlingen med dess särskilda resurser för rehabilitering är den myndighet som har till uppgift att matcha arbetssökande med funktionshinder och lediga platser på arbetsmarknaden. Till sitt förfogande har man olika åtgärder som till exempel arbetspraktik och lönebidrag. Alla personer med funktionsnedsättning är dock inte berättigade till stödinsatser. En person som exempelvis har svår allergi mot choklad, kan knappast räkna med stöd från Arbetsförmedlingen rehabilitering. Stödet riktar sig endast till dem som har ett funktionshinder med nedsatt arbetsförmåga, det vill säga en funktionsnedsättning som påverkar möjligheterna att utföra ett visst arbete. 71 Det har dock blivit svårare att finna arbete, eftersom många arbetsuppgifter som tidigare brukade utföras av personer med funktionshinder har försvunnit från arbetsmarknaden. Ett sådant exempel är att personer med synnedsättning tidigare arbetade med tillverkning av borstar. Produktionen görs dock inte längre i Sverige. 8. (Nationellt centrum för sfi och svenska som andra språk, 2006). Enkätundersökning om bemötande av sfi-deltagare i behov av särskilt stöd. Enkäten gjordes på uppdrag av SIOS inom ramen för projektet Vuxna i behov av särskilt stöd inom andraspråksundervisning Projektbeskrivningen finns i bilaga 2.

72 Även kraven har förändrats inom olika yrken. En handläggare på Arbetsförmedlingen rehabilitering berättar om en sådan förändring. Tidigare har personer med dyslexi/läs- och skrivsvårigheter kunnat få arbete som vårdbiträde i äldreboende eftersom de fungerar väl, både i utförande av arbetsuppgifterna och i kontakten med de äldre. Numera ställs det krav på dokumentation om vad som inträffat under arbetspasset och på förmågan att läsa rapporter om vad som har hänt under föregående arbetspass. Detta har fått till konsekvens att personer med läs- och skrivsvårigheter numera har svårt att få fastanställning som vårdbiträde. 72 Det finns också andra omständigheter som försvårar inträdet för personer med funktionsnedsättning till arbetsmarknaden. Det är till exempel den starka inriktningen på egen försörjning som introduktionsprogrammet vilar på. I rapporten Den aktive deltagaren (Integrationsverket, 2006d, sidan 10) konstateras att när det gäller personer som står långt från arbetsmarknaden uttrycker handläggarna frustration. Personer med till exempel funktionshinder eller ohälsa ryms inte inom en introduktion som är starkt inriktad på egen försörjning och som förutsätter aktiva deltagare. Personer med funktionsnedsättningar framstår som undantag från normen. Introduktionen är inte anpassad efter individuella behov och förutsättningar. Liknande slutsats drog Integrationsverket i en rapport redan år Den utveckling som skett på arbetsmarknaden, sammantaget med andra faktorer som till exempel inriktningen på introduktionen, försvårar inträdet på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättningar. Åtgärder och speciella program behövs. Enligt en handläggare på Arbetsförmedling borde Arbetsförmedlingen exempelvis kunna erbjuda anpassade utbildningar till personer med funktionsnedsättningar och som har annat modersmål än svenska.

73 Individuell planering Individuell planering är ett sätt för den enskilde att sätta upp realistiska mål utifrån sina förutsättningar. Individuell planering förtydligar även de olika processer som sker mellan specialiserade verksamheter och mellan olika myndigheter och ger den enskilde en överblick av vad som väntas och hur systemet ser ut. En individuell plan som har tillkommit under den enskildes egen aktiva medverkan är ett bra instrument för hennes eller hans delaktighet i beslut som påverkar personens livssituation. Rätt använd är individuell planering ett steg på vägen för den enskilde till att ta makten över sitt eget liv, det vill säga gå från att vara objekt till att bli subjekt i sitt eget liv. Det finns dock många olika individuella planer inom de olika verksamheter som en och samma person kommer i kontakt med. De är sällan samordnade (Skolverket, 2004). Individuell plan är ett begrepp som det råder viss förvirring kring, eftersom det används på olika sätt både inom en och samma huvudman och mellan olika huvudmän. Planerna har även olika syften, inriktningar och tidsperspektiv. Uppgifter pekar på att introduktionsinsatserna sällan är anpassade för personer med funktionsnedsättningar (Andersson och Berglund, 2005) och att introduktionsprogrammet är alltför fokuserat på egen försörjning, vilket utesluter en del personer med funktionsnedsättningar. 73 Socialstyrelsen har haft ett regeringsuppdrag att uppmärksamma frågan om brist på samordning av individuell planering (2007). I rapporten menas att individuell plan är ett arbetssätt som har två komponenter, planeringsprocessen, som inkluderar genomförandet och det skriftliga dokumentet planen. Enligt Socialstyrelsens slutsatser och förslag behövs harmonisering och komplettering av berörda regelverk för att samordnad planering

74 74

75 ska vara möjlig. Vidare anges att det behövs en ansvarig koordinator och att individuell planering ska vara förankrad i verksamheten som en del av kompetensutvecklingen inom organisationen. En viktig del är också att finna en gemensam terminologi, det vill säga att olika myndigheter och organisationer använder begrepp med samma innebörd. Synliggörande av kompetens På senare år har de invandrades kompetens alltmer uppmärksammats. Sveriges Kommuner och Landsting redovisar i rapporten Yrkesidentitet före etnicitet (2007c) ett förändrat fokus från att ställa individernas tillkortakommande i centrum till att innefatta och belysa strukturella problem på arbetsmarknaden. Rapporten menar att arbetsmarknaden ofta inte tar tillvara kompetenser och erfarenheter hos personer med annan etnisk bakgrund än svensk och man pekar på att det behövs olika metoder för detta. Exempel på metoder är meritportfölj, yrkesbedömning och validering. Metoderna kompletterar varandra och kan användas med hänsyn till individens behov och bakgrund. Detta faller väl inom ramen för den diskussion som fördes i föregående avsnitt. Det innebär att resultaten dessutom kan användas som underlag för den enskildes individuella planering. 75 Meritportfölj innebär att den nyanlände i ett tidigt skede i processen inventerar och reflekterar kring sina tidigare utbildningar, meriter och erfarenheter. Detta dokumenteras på ett enhetligt sätt. Meritportföljen ägs av individen och följer med individen i stället för att varje myndighet ska ha sin egen, oftast bristfälliga dokumentation. Meritportfölj har visat sig vara framgångsrikt som ett sätt för den enskilde att strukturera och göra sin kompetens och sin delaktighet synlig.

76 Yrkesbedömning kan vara nästa steg att testa hur den egna kompetensen fungerar på ett arbete. Den innebär att en bedömare, yrkeslärare och/ eller annan yrkeskunnig person, som är godkänd av branschen värderar individens färdigheter och avgör om hennes eller hans kompetens är tillräcklig för det aktuella arbetet. Bedömningen kan användas som intyg. Validering innebär en bedömning eller skattning mot gymnasiala betyg och andra officiella kriterier. Valideringsprocessen innebär en möjlighet för individen att synliggöra kunskaper och kompetens som man har skaffat sig genom studier, i samhällsliv och i arbetsliv, det vill säga både formellt och informellt. 76 Regeringen har gett Valideringsdelegationen i uppdrag at främja utvecklingen inom validering. Valideringsdelegationen ska utforma förslag om vilka åtgärder som kan behöva vidtas för att säkerställa en verksamhet med validering efter år 2007 då Valideringsdelegationen upphör. Uppdraget gäller alla vuxnas kompetens och kunskaper, oavsett etnisk bakgrund. Sveriges Kommuner och Landsting tar också upp frågan om de kortutbildades kompetens (2007c, sidan 31). Att hitta former för ett meningsfullt arbete eller sysselsättning har betydelse både för den enskilde men också för samhället i stort, inte minst ur ett ekonomiskt perspektiv för att minska socialbidragskostnaderna. I Malmö har man försökt att ta tillvara varje individs kompetens och yrkesbakgrund oavsett vad man har arbetat med tidigare, i hemmet eller på en arbetsplats. Synsättet är att alla har någon kompetens att gå vidare utifrån. Detta annorlunda angreppssätt har stor betydelse, inte minst för personer med funktionsnedsättningar som ofta är kortutbildade.

77 Referenser Litteratur Andersson, G. & Berglund, E. (2005). Funktionshindrad introduktion? Fallstudie i fyra kommuner av funktionshindrade flyktingars introduktion. Samhällsvetenskapliga institutionen, D-uppsats, Örebro universitet. Integrationsverket (2004). Introduktion men inte för alla. Utveckling av introduktionen för nyanlända invandrare år Rapport 2004:02 Integrationsverket (2006a). Rapport integration Integrationsverket (2006d). Den aktive deltagaren. Rapport 2006:03. Nationell Centrum för sfi och svenska som andraspråk (2006). Enkätundersökning om bemötande av sfi-deltagare i behov av särskilt stöd. Socialtjänstlagen, SFS 2001:453. Socialstyrelsen (2005). Lägesrapport om Handikappomsorg Skolverket (2004). Sfi kartläggning och studieplanering. Skolverket (2006). Utvärdering av 2003 års kursplan för sfi. Effekter på organisation, tillämpning och genomströmning. Sveriges Kommuner och Landsting (2007c). Yrkesidentitet före etnicitet Att synliggöra nyanländ kompetens. Slutrapport från Programberedning för integration i arbetslivet. Socialstyrelsen (2007). Gemensam planering på den enskildes villkor. Artikelnr Länkar Att läsa SIOS (2004a). I arbetsmarknadens väntrum. Rapport om projektet Vägar till arbete för funktionshindrade med utländsk bakgrund. SIOS (2004b). Rapport om projektet Polioskadade med utländsk bakgrund.

78 78

79 Ahmids berättelse Ahmid kom till Sverige för cirka 7 år sedan, från den iranska delen av Kurdistan. Han väntade på att få uppehållstillstånd i drygt 3 år. Under tiden var han aktiv i olika föreningar, bland annat i Röda korset och i en kurdisk förening som hjälpte äldre. Han kom på så sätt i kontakt med svenskar och lärde sig språket. Han är 33 år. I: När började du läsa sfi? A (Ahmid): När jag fick uppehållstillstånd började jag på sfi. De testade mig och placerade mig på den sista nivån. Jag fick godkänt på den muntliga delen men inte på den skriftliga. Jag slutade efter en månad och jobbade i nästan två år som personlig assistent och som undersköterska inom psykiatrin. Jag råkade se ett TV-program om mobbning i skolan på grund av läs- och skrivsvårigheter och det påminde mig om min tid i skolan då jag hade svårt att läsa och skriva. 79 I: Hur många år studerade du i ditt hemland? A: Jag slutade grundskolan. Jag fick hjälp av läraren att klara persiskan, för att gå vidare, eftersom jag klarade mig bra i de andra ämnena. I: Vad gjorde du sedan? A: Efter att jag såg programmet på TV kontaktade jag en förening som arbetar med frågor om dyslexi. Jag kommer inte ihåg namnet, men jag fick adressen genom en länk på Internet som TV programmet visade. Jag fick hjälp där att ta svenskt körkort, eftersom jag hade problem med den skrift-

80 liga delen. Jag bestämde mig också för att fortsätta läsa och tog kontakt med Vuxenutbildningen och frågade vilka möjligheter de hade att hjälpa mig eftersom jag inte kunde läsa i vanlig studietakt. Jag berättade att jag hade problem att skriva. De rekommenderade en folkhögskola som hade en särskild klass och jag gick där under en termin. Vi var studerande, vi använde ett särskilt datorprogram och kunde läsa i ett lugnt tempo. Det gick bra för mig och jag klarade av sfi-betyget i den skriftliga delen. Efter det började jag på en annan skola, där jag läste olika ämnen och Svenska som andraspråk A i en termin. Men jag tyckte inte det var särskilt bra och bytte till en annan skola där jag läser nu. 80 I: Hur går det i den nya skolan? A: Det går skapligt. Jag har läst fem ämnen: i grundläggande engelska gick det bra, i Matematik B, Samhällskunskap B och Datakunskap fick jag MVG. I samhällskunskap fanns en bok i Daisy-format. Jag har inga svårigheter när det gäller matematik. I Svenska som andraspråk B fick jag inte någon hjälp och hoppade av, jag tyckte det var svårt. Det var mycket skrivande och hantering av texter. Jag visste inte att det fanns en speciallärare i skolan som hjälpte till med anpassade läromedel. Det var när jag läste i en katalog som jag upptäckte att hon fanns. Hon beställde en bok i Svenska som andraspråk B men det var för sent på terminen. Jag ska använda den i höst. I: Hur går det när du läser?

81 A: Jag tappar bokstäver, läser fel och hoppar över rader så jag klarar inte av att läsa själv. Däremot när någon annan läser och jag följer texten går det mycket bättre. Tack vare att jag fått böckerna i Daisy-format har jag klarat av ämnena. Jag läser och lyssnar och följer texten. Om jag själv läser orkar jag inte, tycker att det är svårt, förstår inte riktigt vad texten handlar om. I: Har du genomgått tester för att få en diagnos? A: Nej, men genom skolan har jag nu anmält mig och jag står i kö för att bedömas av en logoped. I: Vad har du för framtidsplaner? A: Jag vill studera psykologi om det går. 81 I: När tror du att du blir klar på komvux? A: Jag behöver svenska som andraspråk B och engelska A, sedan ska jag söka till högskolan. Men jag vet inte hur lång tid det tar att klara av dessa ämnen.

82 82

83 Studerande i behov av särskilt stöd Som nämnts är språkinlärningen beroende av en rad faktorer. I det här avsnittet läggs tyngdpunkten på undervisningens uppläggning, de studerandes förutsättningar och andra påverkande faktorer. Genom att en persons sociala situation påverkas av en funktionsnedsättning kan detta indirekt inverkar på språkinlärningen. Det finns funktionsnedsättningar som påverkar språkinlärningen på ett direkt och specifikt sätt. Det gäller exempelvis hörsel- och synnedsättning, dyslexi/ läs- och skrivsvårigheter, utvecklingsstörning, afasi, stamning eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som till exempel autism. Även funktionsnedsättningar som påverkar motoriken och rörelseförmågan kan inverka på språkinlärningen. Även migrän eller smärta på grund av reumatism kan medföra svårigheter att koncentrera sig på en uppgift. 83 Förutsättningar för studerande med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, med synnedsättning och med hörselnedsättning samt studerande med Posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, tas upp i det här avsnittet. Personer med olika funktionsnedsättningar har olika förutsättningar för språkinlärning men de grundläggande behoven är likartade. Det behövs hjälpmedel, anpassade läromedel och andra anpassningar för att undervisningen ska fungera. Det mest basala villkoret är dock att berörda yrkesgrupper såsom lärare, rektorer, tjänstemän på socialtjänsten, försäkringskassan, arbetsförmedlingen, flyktingmottagningen med flera inser att personer med funktionsnedsättning kan och har rätt att få möjlighet att lära sig svenska, få arbete eller annan sysselsättning eller fortsätta med vidare studier.

84 Likartade förutsättningar För att underlätta språkinlärningen för personer med funktionsnedsättning, eller för personer som behöver stöd på grund av PTSD, behövs det på verksamhetsnivå anpassning av olika slag, hjälpmedel och anpassade läromedel, möjlighet till hjälpmedelsträning och även behov av flera samverkande kompetenser när det gäller undervisning och att ställa diagnos. Sättet att organisera sfi och tillgängliga resurser påverkar kursdeltagarnas förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen. En särskild fråga är om undervisningen bör organiseras i särskilda grupper eller om de studerande ska erbjudas undervisning i en vanlig grupp, det vill säga i en grupp tillsammans med andra, utan funktionsnedsättningar. 84 För att kunna organisera verksamheten så att de studerande får de bästa förutsättningarna för språkinlärning krävs att ledningen i den kommunala förvaltningen har kunskaper om både funktionshinder och de särskilda villkor som gäller för personer med funktionsnedsättning som läser svenska som andraspråk. På den politiska nivån krävs det insikt, kunskap och engagemang för att se till att kommuninvånare med behov av särskilt stöd i inlärningen av svenska som andraspråk får de resurser som behövs. Det finns några faktorer, gemensamma för personer i behov av särskilt stöd, som är särskilt viktigt att beakta vid organiserandet av undervisningen. Trötthet Lärare och studerande beskriver att det för många innebär en stor ansträngning att lära sig ett nytt språk, man blir väldigt trött. Detta gäller oavsett om personen har en synskada, en hörselskada, läs- och skrivsvårigheter eller andra funktionsnedsättningar eller PTSD.

85 Tid Språkinlärning kräver tid, och extra tid om personen har en funktionsnedsättning. För exempelvis en dyslektiker kan det ta längre tid att läsa ett stycke text. Det åtgår även mer tid då personen med funktionsnedsättning behöver lära sig att använda dator och hjälpmedelsprogram. Om utrustningen krånglar, eller om texter ska läsas in på kassett med mera tar det ytterligare tid i anspråk. Dåligt självförtroende Det är inte så ovanligt att personer med funktionsnedsättning som studerar har dåligt självförtroende. Det kan bero på att många har kort utbildningsbakgrund och därmed är ovana att studera. En del har erfarenheter av att funktionsnedsättningen i studiesammanhang eller i arbetslivet trasslat till tillvaron. Erfarenheterna kan medföra att personen inte tror på sin förmåga att lära sig läsa och skriva på ett annat språk. Uppmuntran och bekräftelse behövs för att gå vidare. Även om alla inte får betyg i sfi (exempelvis dyslektiker i den skriftliga delen) berättar lärare om studeranden som vuxit som människor då de blivit bekräftade. 85 Jag har en kille som kommer från Kambodja, han är jättedyslektiker, en son är jättedyslektiker också. När vi har pratat med arbetsförmedlingen tillsammans med honom och med socialtjänsten så måste jag säga att han inte kommer att få ett vanligt jobb, han kommer aldrig att klara det. Han måste få ett jobb med lönebidrag. Och det är inget att sticka under stolen med, eftersom det är så. Men han har växt otroligt som människa, han tar hand om sina barn på ett helt annat sätt än han gjorde innan.

86 Anpassning och tillgänglighet Begreppet grundtillgänglighet innebär att en utbildning har de grundläggande anpassningar som krävs för att personer med olika funktionsnedsättningar ska kunna söka, komma in och genomföra en utbildning. Utöver detta kan det vara nödvändigt att göra individuella anpassningar då människors behov varierar. Handikappförbundens samarbetsorgan skiljer mellan olika grupper av tillgänglighet (HSO, 2003). Se ruta. Tillgänglighetens olika sidor Handikappförbundens samarbetsorgan, HSO, delar in begreppet tillgänglighet i fyra grupper: 86 Fysisk tillgänglighet Den innebär att alla inom- och utomhusmiljöer måste vara tillgängliga för personer med funktionshinder. Detta inbegriper också allergiframkallande ämnen och alternativ kost. Kommunikativ tillgänglighet Den innebär att alla ska kunna ta emot information och interagera med andra. Det ska finnas tolkar, fungerande teleslingor, god akustik och belysning. Webbsidor ska vara utformade så att de är tillgängliga även för personer med funktionsnedsättning. Informativ tillgänglighet Alla måste kunna ta del av olika slags information. Därför måste tryckt och digital information vara tydligt utformad och vid behov gå att få på punktskrift, lättläst, kassett eller diskett. Talad information bör kompletteras med visuell tillgänglighet. Psykosocial tillgänglighet Negativa attityder och dåligt bemötande kan vara ett stort hinder i kontakten med olika människor. Alla studeranden måste kunna känna sig delaktiga och fullt ut kunna delta i sociala aktiviteter i samband med studierna, som t.ex. fikapauser, grupparbeten och utflykter. Lathund för tillgänglig vuxenutbildning, HSO, Även läromedel och hjälpmedel räknas in i begreppet tillgänglighet, och här finns det brister. I en enkät riktade till sfi-ansvariga i kommunerna

87 som genomfördes av Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk (2006) framkom att cirka 30 procent ansåg att bristande tillgång till läromedel utgjorde ett hinder för att tillgodose sfi-studerandes särskilda behov och cirka 46 procent att bristande hjälpmedelstillgång utgjorde ett sådant hinder. I en undersökning som berörde ett sextiotal kommuner och som genomfördes av Specialpedagogiska institutet (2004) framkom att dagens läromedel inte passar för vuxenstuderande med funktionsnedsättningar då de flesta är producerade för barn, med bilder och texter anpassade för barns nivåer. Detta gäller alla, oavsett etnisk bakgrund. Denna bild bekräftas även av sfi-lärare och svenska som andraspråkslärare. 9 Hjälpmedelsträning Brist på träningsmöjligheter för att använda hjälpmedel är också något som lyfts fram vid samtal och intervjuer. Till exempel anser en elevassistent på komvux att studerande ska ha möjlighet att träna mer. Hon ser de studerandes frustration när de inte får ut det förväntade av hjälpmedlen. 87 Ger man en person ett elddon måste man visa hur man använder det. Jag tycker att detta saknas idag. Jag kan tänka mig en sorts körkort. Det ska man införa för alla som vill använda hjälpmedel. Inte för att personen ska bevisa något, utan för sin egen skull, så att han/hon kan använda hjälpmedlet på ett bra sätt. Diagnos Frågan om diagnos har många sidor. Det högt specialiserade samhälle vi lever i medför att det ofta krävs diagnos för att den enskilde ska få stöd till exempel i form av hjälpmedel och anpassade läromedel och även för nödvändiga anpassningar i klassrummet. Frågan om diagnos är också 9. Se bilaga 1.

88 kopplad till möjlighet att gå i en mindre undervisningsgrupp. Detta ställer många gånger till problem eftersom det tar förhållandevis lång tid att få en diagnos även om funktionsnedsättningen är synlig och uppenbar. Under tiden får den enskilde klara sig utan stöd eller med tillfälliga lösningar. 88 Det kan också vara svårt att ställa diagnos. Det gäller framför allt neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, såsom autism och ADHD, utvecklingsstörning eller läs- och skrivsvårigheter/dyslexi med mera. Svårigheterna är av två slag. Dels finns det likheter mellan de olika funktionsnedsättningarna som överlappar varandra. Dels finns det inte tillräckligt bra metoder för att ställa diagnos när det gäller personer som har annat modersmål än svenska. I de intervjuer som genomfördes inom projektet framhölls dessa svårigheter av lärare, handläggare på arbetsförmedlingen, kuratorer och andra. Forskning och möjligheter att starta försöksverksamheter efterlystes därför av många. En speciallärare på komvux berättar: Det stora problemet som jag ser det är att veta vad som är vad. Vad som är psykosociala svårigheter, vad som är trauma, vad som är läs- och skrivsvårigheter När man inte kan kommunicera med folk och man kommer från andra länder och utbildningssystem är det oerhört svårt att veta vad som är vad. Man umgås med människor som inte läser så mycket, man pratar aldrig om läsning eftersom man aldrig studerat tidigare. Man har en uppfattning om att alla läser långsamt. Men det gör ju inte alla. Det är en väldig skillnad och det vet man inte om förrän man hamnar på en kurs, där man upptäcker att man aldrig hinner med, när andra hinner. Det är då man börjar förstå att Jag kanske läser långsammare än andra. När man jämför med andra eller om man ställs inför annorlunda krav då inser man att man har svårigheter.

89 En del personer med funktionsnedsättningar har inte märkt att de har läs- och skrivsvårigheter, som läraren ovan berättar, eller en hörsel- eller synnedsättning. De har klarat sig relativt bra på sitt modersmål. För andra kan det vara så att den nedsatta intellektuella begåvningen, inte alls fanns eller märktes i hemlandet på grund av att omständigheterna var annorlunda. Undervisningssituationen, som personen hamnar i, känns främmande och personer i den här situationen kan uppleva att det är deras fel att de inte kan lära sig ett nytt språk. Andra är väl medvetna om sin funktionsnedsättning men vill inte uppmärksamma detta av olika skäl och undviker därför möjligheten att få en diagnos ställd. Anledningen kan vara skam eller att personen upplever att ett öppet erkännande innebär att hoppet om att situationen en dag ska lösa sig försvinner. Det finns många olika individuella förklaringar. Ibland underlättar det att åtminstone fastställa det som inte är. En speciallärare berättar: 89 Jag testade en man en gång, en kines. Han kunde inte prata någon svenska och han hade oerhört svårt med inlärningen. Troligtvis hade han fått en hjärnskada vid en trafikolycka strax innan han kom till Sverige. Och när jag testade honom så kunde han läsa nonsensord. Han hade lärt sig alla bokstäver och han kunde läsa nonsensord som inte betyder någonting. Han hade tekniken och han hade inte läs- och skrivsvårigheter, utan han hade inlärningssvårigheter. Hans minne fungerade inte. Antagligen hade han svårigheter vid processandet, men han hade inga läs- och skrivsvårigheter. Han skrev jättebra och läste jättebra. När det gäller att diagnostisera hörsel- eller synnedsättning ansåg lärare, kuratorer och handläggare på Arbetsförmedlingen som intervjuats att alla studerande bör genomgå en hälsoundersökning eller åtminstone hörseloch syntest. En tjänsteman på Arbetsförmedlingen berättade att enligt den

90 erfarenhet som fanns på hennes arbetsplats har cirka tio procent av personer med hörselnedsättning även en synnedsättning och viceversa, det vill säga tio procent av de personer som har en synnedsättning har också en hörselnedsättning. Det är därför viktigt att de studerande genomgår både hörseltest och syntest innan de börjar undervisningen. 90 Behov av kompetens Flera olika kompetenser behövs för att möta de individuella behov av stöd som personer med olika funktionsnedsättningar kan ha. Det gäller såväl vid diagnostisering som vid bostadsanpassning eller när hjälpmedel och läromedel behöver beställas. I undervisningssituationen kan en synpedagog, hörselpedagog eller specialpedagog behövas vid sidan av läraren med andraspråkskompetens. Modersmålslärare utgör en viktig resurs i sammanhanget. Särskild grupp eller integrerad studerande? En aktuell fråga är valet mellan särskilda undervisningsgrupper eller integrering av studenterna i behov av särskilt stöd i vanliga grupper. Här är meningarna delade och svaren varierar allt efter vilka olika förutsättningar, som finns. Om det till exempel finns fler studerande med hörselnedsättning som har likartade behov kan det finnas fördelar med att bedriva undervisningen i en särskild grupp. Personer som är döva och analfabeter eller personer med grav hörselnedsättning kan exempelvis behöva studera i en särskild grupp. Behoven varierar naturligtvis enligt de individuella förutsättningarna. Lärarens kompetens är avgörande för att de studerande som går i vanliga grupper ska få ett lyckat studieresultat. Studieavbrott Av Skolverkets rapport om utvärdering av 2003 års kursplan för sfi framgår att mindre än hälften av de studieavbrott som skedde under perioden

91 handlar om att de studerande får arbete eller långtidspraktik, börjar annan utbildning, blir föräldralediga eller sjukskriver sig. I mer än hälften av fallen är anledningen okänd. Detta anmärkningsvärda faktum har påpekats i en rad utredningar men kvarstår som en brist i statistiken, enligt Skolverket. Det är troligt att ett stort antal av studieavbrotten sker på grund av att studerande i behov av särskilt stöd inte får det stöd de behöver. En indikation på detta är att lärare och handläggare som intervjuats påpekade att antalet personer med funktionsnedsättning som studerar eller söker arbete är relativt litet. Sfi-verksamhetens organisation och resurser Hur sfi-verksamheten i kommunerna är organiserad och vilka resurser den förfogar över är faktorer som påverkar undervisningen. Detsamma gäller för svenska som andraspråk i den kommunala vuxenutbildningen. I enkäten som genomfördes av Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk (2006) fick sfi-ansvariga i kommunerna frågor om sfiverksamheten. En av frågorna gällde vid vilken tidpunkt sfi-enheterna fick information om sfi-studerande i behov av särskilt stöd. Frågan ställdes på grund av vetskapen om att ju längre framförhållning desto större blir möjligheterna att anpassa undervisningen. Eftersom svarsfrekvensen var 64 procent på enkäten bör resultatet tolkas med viss försiktighet. Enkätundersökningen visar att de kommuner som svarat hade en viss beredskap för att upptäcka förekomsten av funktionsnedsättningar, men att det finns stort utrymme för förbättringar. Synliga funktionsnedsättningar, som rörelsehinder, uppmärksammades innan eller vid antagningen till sfi. Däremot fanns en klar tendens att behov hos studerande med läsoch skrivsvårigheter/dyslexi eller hos studeranden med långsam inlärning upptäcktes först när undervisningen pågått en tid. Hur situationen var för studerande med synnedsättning, hörselnedsättning och Post- 91

92 traumatiskt stressyndrom framgick inte lika tydligt på grund av så kallat internbortfall, det vill säga att de som besvarade enkäten inte hade svarat på just den frågan. 92 Andra enkätfrågor gällde om det i kommunen fanns särskilda resurser avsatta till undervisningen av studerande i behov av särskilt stöd samt om kommunen ansåg att lärarna hade tillräcklig kompetens för att undervisa sfi-studerande i behov av särskilt stöd. Sfi-ansvariga ansåg inte att särskilda resurser och lärarkompetens är tillräckliga när det gäller studerande med synnedsättning och studerande med posttraumatiskt stressyndrom. Kommunföreträdarna ansåg att de har resurser och lärarkompetens för studerande med långsam inlärning. Förmodligen har sfiansvariga räknat in särvux i kategorin. När det gäller sfi-studerande med hörselnedsättning, dyslexi/läs- och skrivsvårigheter eller rörelsehinder var bilden otydlig. En kvarstående fråga är vad kommunerna avser med särskilda resurser och på vilket sätt dessa används, särskilt vid antagningen till sfi. Studerande med läs- och skrivsvårigheter/ dyslexi Svårigheter att läsa och skriva kan ha olika orsaker. Det kan vara kort skolbakgrund, långsam inlärning, koncentrationssvårigheter, psykosociala orsaker osv. Om svårigheterna är bestående och inte kan förklaras av bristande begåvning eller skolgång brukar man tala om dyslexi (Adner, 2006). Det finns olika definitioner av dyslexi, beroende på att forskare betonar olika bakgrundsfaktorer och orsaker. I betänkandet Vidare vägar och vägen vidare (SOU 2003:77) gjorde sfi-utredningen följande genomgång med utgångspunkt från IDA samt Höijen och Lundberg.

93 93

94 The International Dyslexia Association, IDA (2002) innefattar i sin definition såväl den fonologiska hypotesen som möjliga följder av nedsättningen, som till exempel problem i läsförståelse, litet ordförråd och allmän kunskap. Den fonologiska hypotesen menar att dyslexi har sin grund i en svikt i det fonologiska systemet i hjärnan, det vill säga att kopplingen mellan ljud och bokstav inte fungerar så bra. Höijen och Lundberg (1991) beskriver följder, introducerar frågan om dyslexi är ärftligt och förtydligar att dyslexi inte kan botas utan kvarstår även om individen kan lära sig hantera och kompensera följderna. Nedanstående definition är en av de mest använda i Sverige. 94 Dyslexi är en störning i vissa språkliga funktioner, som är av betydelse för att kunna utnyttja textens principer vid kodning av språket. Störningen ger sig i första hand till känna som svårigheter att uppnå automatisk ordavkodning vid läsning. Störningen kommer också tydligt fram i bristfällig stavning. Den dyslektiska störningen går i regel igen i familjen, och man kan anta att en genetisk disposition finns i botten. Karakteristiskt för dyslexi är också att störningen är bestående. Även om läsandet ibland kan vara acceptabelt fortsätter ofta problemen med stavning (citerad i SOU 2003:77, sidan 310). I Läs & Skriv nummer 3/2007, som är tidningen för Förbundet Funktionshindrade Med Läs- och Skrivsvårigheter och Skrivknuten, står att läsa att den Europeiska dyslexiorganisationen EDA vill reda ut begreppen eftersom dyslexi innebär olika saker i de europeiska länderna. EDA har under våren 2007 presenterat en ny definition av dyslexi, vilken översatts till svenska av Läs & Skriv 3/2007. Den lyder:

95 Dyslexi är en avvikelse i lärandet och användandet av färdigheter för läsning, stavning och skrivning. Avvikelsen har neurologiskt ursprung. De kognitiva svårigheter som orsakar avvikelsen kan också påverka organisatorisk färdighet, räknefärdigheter och andra kognitiva och känslomässiga förmågor. Dyslexi kan orsakas av en kombination av svårigheter gällande fonologisk bearbetning, arbetsminne, förmåga att göra snabba benämningar, minnas ordningsföljder samt automatisering av basfärdigheter. Dyslexi är numera klassat som ett funktionshinder. Man brukar räkna med att cirka 5 8 procent av befolkningen har någon form av dyslexi. I Sverige undersöks och diagnostiseras dyslexi av olika yrkeskategorier såsom neurologer, psykologer, logopeder, lingvister och pedagoger. Även om Högskoleverket utfärdat en lista över vilka som får utfärda intyg för högskoleprov för dyslektiker finns det inte några regler för vem som har rätt att ställa diagnosen i landet. Detta och avsaknaden av en gemensam definition gör att det är svårare att fastställa eventuell dyslexi (SOU 2003:77). 95 En särskild svårighet uppkommer vid försök att ställa diagnosen dyslexi när det gäller personer som har annat modersmål än svenska. De testinstrument/utredningsmaterial som finns tillgängliga är utformade efter västerländska förhållanden och utifrån latinskt alfabet. Optimalt bör naturligtvis testet ske på modersmålet, vilket blir omöjligt för alla de modersmål som finns i landet (SOU 2003:77). Flerspråkighet och läs- och skrivsvårigheter/dyslexi är ett område som forskarna har uppmärksammat först de senaste åren och mycket kunskap återstår att utforska. I en litteraturöversikt som Andersson gjorde för SIOS projekt Dyslektiker med invandrarbakgrund (SIOS, 2001) visar hon att få studier har uppmärksammat dyslexiproblematiken i kombination

96 med flerspråkighet eller svårigheter att lära sig ett annat språk. Andersson menar också att det är få forskare som har behandlat vuxnas villkor överhuvudtaget och att än färre har beskrivit situationen för vuxna som kommer till ett nytt land och där de ska lära sig läsa och skriva på ett nytt språk. 96 Miller-Guron visar i sin doktorsavhandling i psykologi (2000, citerad i SOU 2003:77) att det finns individer som har lärt sig läsa och skriva bättre på engelska än på svenska trots att svenska är deras förstaspråk. Detta utmanar föreställningen att dyslektiker som har svårigheter på sitt förstaspråk också måste ha dessa svårigheter på sitt andraspråk. Det antyder dessutom att det i andra fall kan finnas individer som inte visar några tecken på dyslexi vid läs- och skrivinlärningen på förstaspråket men som kan ha dyslexirelaterade svårigheter när de försöker lära sig ett andraspråk. Forskaren Ian Smythe har framfört liknande tankar. Olika språk kan innebära olika svårigheter, det vill säga att man kan vara mer eller mindre dyslektiker på olika språk. Olika skriftspråk ställer olika krav på våra kognitiva förmågor. Språk är uppbyggda på olika sätt och därför kan specifik svårighet få olika konsekvenser i olika språk (Läs & Skriv 3/2007, sidan 5). Detta skulle innebära att i vissa språk kan andra orsaker till dyslexi vara vanligare än bristen i den fonologiska förmågan som anses vara den vanligaste orsaken till dyslexi bland annat i svenskan och engelskan. Smythe berättar att den japanska skriften består av både stavelsetecken som man ljudar, och tecken som står för hela ord (kinesiska tecken). Han berättar om en japansk sjuttonårig flicka som har stora problem att läsa

97 kinesiska tecken, men inga problem att läsa stavelsetecken. Han kommenterar att hennes lässvårigheter inte beror på brister i den fonologiska förmågan, snarare är det i den visuella processen av de kinesiska tecknen som något går fel. Smythe menar att ett åttaårigt spansktalande barn med dålig språklig medvetenhet inte visar några tecken på dyslexi, eftersom han läser lika bra som sina jämnåriga. Ett åttaårigt engelskt barn med liknande svårigheter har redan nu problem med läsningen, eftersom kraven i engelskan ser annorlunda ut. Först några år senare får det spansktalande barnet problem med läsningen och då handlar det synbara problemet om läshastighet (Läs & Skriv 3/2007). Tecken på läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi Läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi framkommer sällan vid det inledande samtalet till exempel vid antagning till sfi-utbildningen eller till svenska som andraspråk. För många studeranden är det dessutom en lång process att förstå och erkänna sin funktionsnedsättning. Många har ofta en väl utvecklad strategi för att kompensera sina svårigheter och ibland också för att dölja dem. Det är därför extra viktigt att sfi-läraren eller läraren i svenska som andraspråk har kunskap om dessa svårigheter och är lyhörd. Följande kan vara tecken på att personen har läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi (SOU 2003:77). 97 Den studerande: lär sig språket långsammare än man har anledning att förvänta sig, har hög muntlig språkfärdighet, men har svårt att läsa och skriva, mår psykiskt och fysiskt dåligt, har svårt att koncentrera sig, har svårt med självstudier, undviker situationer som kräver läsning och skrivning, har dåliga erfarenheter av tidigare skolgång och dåliga betyg.

98 Läsningen kan vara långsam, trevande och knagglig. Kanske följer läsaren texten med fingret och har svårt att följa eller komma in på rätt rad. Snabb och otydlig läsning som leder till att läsaren kommer av sig och gissar. Att den studerande fort blir trött av att läsa och får huvudvärk eller ont i ögonen är också tecken på svårigheter liksom att läsförståelsen är sämre än hörförståelsen. Därför drar den studerande sig ofta för att läsa högt. Personen kan också uttala ord fel och då undviker hon eller han att delta i diskussioner eller att tala inför grupp. 98 Studeranden med läs- och skrivsvårigheter har inte sällan en svårläst handstil och skriver ofta långsamt med pennan hårt tryckt mot pappret. Andra tecken kan vara att små ord, ändelser och bokstäver i slutet av ord tappas bort. Man kan säga att stavningen är allmänt osäker. Sammanblandning av bokstäver som liknar varandra är också vanligt. Det gäller antingen de bokstäver som ser ungefär likadana ut, till exempel b/d/p, eller de som låter ungefär likadant, exempelvis d/t, b/p. Dessa studerande har också ofta svårigheter att anteckna och skriva av från tavlan, overhead etc. (SOU 2003:77). De studerande Sfi-studerande med läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi har olika behov av stöd, eftersom de hanterar sina svårigheter på olika sätt. Det finns personer som har haft stora svårigheter under sin skolgång på grund av sin funktionsnedsättning utan att problemen har utretts. De lärde sig inte att läsa lika snabbt som sina klasskamrater och hade svårt att stava och skriva ord. De hade mer kunskaper än de kunde visa på skriftliga prov. Det är inte ovanligt att personerna beskriver att de har känt sig annorlunda och att skoltiden har varit fylld av vantrivsel, skam och oro. Självförtroendet och hela deras livssituation har påverkats.

99 Det finns också individer som aldrig har haft möjlighet eller anledning att lära sig läsa och skriva och därför inte vet om sin funktionsnedsättning. Först i en omgivning med stora krav på läs- och skrivfärdigheter blir problemet påtagligt. Det finns även personer som är väl medvetna om sin funktionsnedsättning och som har blivit diagnostiserade och fått stöd i sitt hemland. Slutligen finns de som har måttligt svårt med läsning och skrivning och som med adekvat stöd klarar sina studier väl (SOU 2003:77). Oavsett bakgrund hamnar de studerande i en svår situation eftersom vi lever i ett samhälle med stora krav på läs- och skrivfärdigheter. Läraren har en viktig uppgift att stärka kursdeltagarnas självförtroende och få dem att inse att de genom träning och användning av hjälpmedel i många situationer kan kompensera bristande läs- och skrivfärdigheter. 99 Utredningen Att föreslå en person att hennes eller hans svårigheter utreds är inte helt enkelt. En del studerande vill inte tala om sina svårigheter. Andra är rädda för att resultatet av en utredning ska innebära en stämpel. Det är viktigt att tala med den studerande om de svårigheter man lagt märke till. Handläggaren, läraren eller tjänstemannen bör tydligt visa att meningen med samtalet är att underlätta den studerandes möjligheter att nå sina mål. Utredningen kan leda till att det blir lättare att få stöd och hjälp (Adner, 2006). Däremot kan utredningen innebära en lång process för både lärare och studerande att få kunskap om och inse vad svårigheterna beror på. Dyslexi kan i många fall vara svårdiagnostiserat, särskilt när det gäller personer som har annat modersmål än svenska. Upprepade samtal utifrån iakttagelser och annat underlag är ofta nödvändiga. En modersmålslärare som kan bedöma färdigheterna på förstaspråket är till stor hjälp.

100 100 Undervisningen Studerande med svenska som andraspråk och läs- och skrivsvårigheter/ dyslexi behöver precis som andra få kunskap om hur ord och texter är uppbyggda. De behöver få hjälp med sin läsförståelse. De behöver träna läsning och läshastighet. För många studerande sker detta automatiskt men inte om man har dessa svårigheter. Personer med dyslexi behöver hjälp, stöd och vägledning och kunskap om kompensatoriska hjälpmedel för att kunna använda dessa. Det behövs specialpedagogiska insatser. De studerande behöver arbeta individuellt utifrån sina behov och svårigheter och en dator är ofta till stor hjälp i det här sammanhanget. Medan några arbetar vid datorerna kan läraren ge enskilt stöd till andra studerande. Genom att arbeta i grupp kan man samlas kring ett bra material, samtala och diskutera, ge och ta erfarenheter, ställa frågor och få svar på dessa. Att arbeta med övningsuppgifter bland annat med datorn som hjälpmedel befäster kunskaperna (Tjärnmo, 2004). Personer som läser sfi och svenska som andraspråk kan samtidigt läsa andra ämnen. Följande kan vara till hjälp både för lärare och studenter (Adner, 2006): Dyslektiker och personer med läs- och skrivsvårigheter har svårt att lyssna och skriva samtidigt. Därför är det bra om all viktig information finns på papper. De behöver också få information i god tid om prov och kursmoment, eftersom det tar längre tid för dem. En väl strukturerad, tydlig och planerad undervisning är viktigt för de flesta och särskilt för studerande som har koncentrationssvårigheter. Många behöver komma igång med att strukturera och bedöma tidsåtgången. Handledning och kontrollstationer under arbetets gång är därför bra. Ett samtal om studieteknik och olika inlärningsstilar kan skapa förståelse för och ge idéer om hur man kan hantera det som är svårt i studiesituationen.

101 När det gäller kurslitteratur är det bästa att den studerande får kurslitteraturen inläst. Många dyslektiker upplever att textraderna flyter ihop och rör sig och de får ont i huvudet. De flesta personer med dyslexi anser att det är en avgörande skillnad och underlättar när de får möjlighet att lyssna samtidigt som de läser texten i boken. De kan koncentrera sig på innehållet i stället för att försöka få ihop bokstäverna till ord och orden till mening. Det finns en del kursböcker och skönlitteratur att köpa hos inläsningstjänst (www.inlasningstjanst.se) eller låna via Tal- och punktskriftsbiblioteket (www.tpb.se). Ett vanligt bibliotek förmedlar dessa tjänster. Ibland kan läraren behöva ha uppgifter som kan utföras under lektionstid till exempel läsa en artikel och diskutera innehållet. Detta är ett stressmoment för dyslektiker. De hinner inte läsa färdigt. Om de studerande får artikeln i förväg och kan läsa i lugn och ro har de möjlighet att delta i en diskussion om artikelns innehåll. Ett sådant förfaringssätt kanske passar flera, även de som inte har dyslexi. Om alla i kursen får materialet i förväg slipper de studerande med dyslexi känna sig annorlunda eller få känslan av att de förorsakar besvär. Att få hjälp med stolpar och skriftliga instruktioner underlättar för de dyslektiker som inte hinner anteckna under lektionen. 101 Det kan också vara svårt för en del dyslektiker att hålla reda på ordningsföljd, tabeller, alfabetet, klockan, med mera. De personer som har en tendens att kasta om bokstäver gör ofta samma sak med siffror, hela tal och räkneordning. Ett samtal om studieteknik och olika inlärningsstilar kan skapa förståelse för och ge idéer om hur man kan hantera det som är svårt.

102 Prov är en källa till stress för många och för dyslektiker i synnerhet, och stress påverkar prestationer mer än något annat. För att underlätta provsituationen behövs längre tid för att skriva, möjlighet att sitta avskilt eller i ett eget rum, att få frågorna upplästa och att ha tillgång till dator med rättstavningsprogram. 102 Hjälpmedel Kompensatoriska hjälpmedel som rättstavningsprogram, talsyntes, kassettböcker, talböcker, CD-Rom och Daisy-böcker samt scanner är viktiga hjälpmedel. Dessa utvecklas kontinuerligt. Daisybandspelare går att låna från TPB. CD-skivorna går även att lyssna på i datorn, men det kräver ett speciellt program som kan laddas ner gratis från TPB:s hemsida. Fördelarna med Daisy är bland annat att man kan lägga in ett bokmärke på valfritt ställe i boken så att det snabbt går att hitta det man vill ha. Programmet Stava-Rex är ett ordbehandlingsprogram med talsyntes. Studerande med synnedsättning Synen ger människan något som man kan likna vid en ram för kunskapen om vår yttre miljö. Inom ramen placeras sedan informationen från övriga sinnen: hörseln, känseln, det kinetiska sinnet (som har med rörelsen att göra), lukten och smaken. Saknas ett av dessa sinnen blir bilden av verkligheten inte riktigt fullständig (Rivera och Lindh, 1995). Synen har olika delfunktioner synskärpa på nära och på långt håll, synfält, färgseende, kontrastseende, nattseende och djupuppfattning. Alla dessa delfunktioner är viktiga för en bra synförmåga, men man definierar blind och synsvag endast utifrån synskärpa och synfält. Nedsättning i andra funktioner eller felaktig funktion i ögonens yttre eller inre muskler, som påverkar läsprocessen, kan också medföra behov av stöd. Synförmå-

103 gan kan alltså vara störd på många olika sätt och i olika grad. Därför är det inte enkelt att definiera vad man menar med att en människa har en synskada. Världshälsoorganisationen, WHO, definierade 1994 synskada på följande sätt (Rivera och Lindh, 1995): Synskadad är den person som har så nedsatt synförmåga att det är svårt eller omöjligt att läsa vanlig skrift, eller att med synens hjälp orientera sig, eller som har motsvarande svårigheter i den dagliga livsföringen. Utifrån synskärpan använder WHO följande benämningar: Måttligt synsvag (0,3 0,1). De flesta kan läsa vanlig text (svart skrift) med eller utan hjälpmedel. Uttalat synsvag (0,1 <0,05). De flesta läser svartskrift med hjälpmedel. Ibland behövs kraftigt förstorande hjälpmedel, t.ex. CCTV (förstorande TVsystem). Grav synskada/blind (<0,05 mycket små eller inga synrester). Med blind avses den som inte har någon ljusuppfattning. De flesta som är gravt synskadade eller blinda använder punktskrift eller talbok då de läser. 103 De studerande Synnedsättningen kan vara dold eller synlig. I de fall en person endast har ledsyn eller inte har någon syn alls, det vill säga är blind, är situationen tydlig för omgivningen. Det är betydligt svårare att upptäcka om en person är synsvag. Det blir också svårare att bedöma hur omfattande synnedsättningen är och vilka konsekvenser detta kan få. Svårigheter att bedöma skapar osäkerhet hos omgivningen, men även hos den enskilde själv. Den som är synsvag kanske inte själv är helt medveten om sin synnedsättning och vad det kan medföra i studiesammanhang. En lärare kanske

104 104

105 märker att något inte stämmer och kan i den situationen ha svårt att veta hur och i vilken omfattning hon eller han behöver agera för att hantera problematiken. Å andra sidan kan den som är född med nedsatt synförmåga inte veta hur det är att vara fullt seende och kan därför ha svårt att förklara skillnaden. En person som blivit synskadad senare i livet kan däremot jämföra och dra slutsatser. Många begrepp såsom färger, perspektiv, etc. får olika innebörder beroende på om personen har en synskada sedan födelsen eller om den förvärvats senare i livet (Jonasson, 2006). En alltför liten andel av alla personer med synnedsättningar deltar i sfiundervisningen. Det finns inga studier om detta men det är det allmänna intryck som samtalen med lärare, handläggare på Arbetsförmedling och inom socialtjänsten har gett. Att så få deltar kan bero på att bristen på synförmåga i kombination med språklig kommunikation isolerar, vilket gör att personerna inte får information. En annan orsak är att informationen inte finns på de media och det språk som personen behärskar (Jonasson, 2004). Ytterligare ett skäl till att så få studerar sfi kan vara dåligt självförtroende hos personer med synnedsättning som tar sig uttryck i att hon eller han inte tror sig om att klara av att lära sig ett nytt språk och därför avstår. 105 Flera av dem som för närvarande studerar har bott i Sverige ett antal år utan att ha deltagit i sfi-undervisning. Andra har börjat i en vanlig grupp med seende studeranden men utan anpassningar och hjälpmedel och utan att det har tagits pedagogisk hänsyn till synnedsättningen. Den studerande har kanske inte informerat om sin funktionsnedsättning eller inte varit medveten om den hjälp som hon eller han kunnat få om läraren haft kännedom om funktionsnedsättningen. På grund av detta har undervisningen inte fungerat och därför har studierna avbrutits (Jonasson, 2004).

106 Att ha en synnedsättning Det är en avgörande skillnad mellan att vara född blind eller att ha förlorat synförmågan senare i livet. Den som aldrig har sett har i flera avseenden en annan uppfattning än de seende om omvärlden. Detta är något som seende ofta inte märker eftersom både de seende och den person som är född blind beskriver sina intryck och upplevelser med hjälp av samma språk. Den som är blind använder ord och uttryck utan att ha en klar och konkret uppfattning om dess innebörd, så kallad verbalism (Rivera och Lindh, 1995). 106 Den som är född blind har svårare att lära sig utföra en rad praktiska göromål som man normalt lär sig genom att se hur andra gör och härma, till exempel hur man skurar golv, äter snyggt eller bäddar. Mest information av detta slag hämtar vi med synens hjälp, resten får vi genom de övriga sinnena. När synförmågan är nedsatt blir informationen fragmentarisk och därför svårtolkad vilket kan leda till att sammanhanget kan gå förlorat. Kommunikation sker genom det talade språket men också via kroppsspråk, gester, miner och kroppshållning som förstärker eller ibland ersätter det talade språket. Den som är född blind kan inte lära sig kroppsspråket på samma sätt som en seende person. Den som har bristande synförmåga eller ingen syn alls kan helt eller delvis missa de signaler som ges via kroppsspråket. Detta kan försvåra umgänge och förståelse människor emellan (Jonasson, 2004). Alla svårigheter till trots, även den som är född blind kan lära sig att utföra nästan vilken praktisk syssla som helst bara hon eller han får rätt vägledning och hjälp. Att som blind lära sig allt sådant som rör den dagliga livsföringen såsom städa, laga mat eller att sköta barn tar tid. Det är viktigt

107 att inse att det ofta handlar om en lång process att behärska metoder och tekniker, men också att det kan ta längre tid att utföra sysslor och uppgifter. Tiden är en viktig faktor att ta hänsyn till vid planering och i studiesammanhang. Den som har förlorat synen i vuxen ålder har ett bättre utgångsläge när det gäller att klara av praktiska göromål, men har i stället andra svårigheter. Han eller hon måste bearbeta förlusten och försöka lära sig att acceptera sitt nya jag, något som kräver både tid och mental kraft. Därefter gäller det att lära sig att utföra saker på ett nytt sätt, till exempel att läsa eller att förflytta sig på egen hand. Synförmågan har varit den dominerande informationskällan om verkligheten, och till en början kan det vara svårt att föreställa sig att det finns metoder och tekniker som gör det möjligt också för den som inte alls kan se att leva ett självständigt och innehållsrikt liv. Därför kan det i det här skedet vara bra att få träffa någon annan synskadad som har hunnit acceptera och förlika sig med sin situation, helst förstås någon som talar samma språk som man själv (Rivera och Lindh, 1995). 107 Undervisningen Studerande som är synskadade har mycket skiftande behov. Därmed behövs också helt skilda undervisningsmetoder och material för att göra undervisningen tillgänglig (Jonasson, 2004). Den som är synsvag ser, men ser otydligt på olika sätt. Någon vill ha god belysning, någon annan blir bländad av samma belysning. En annan person är hjälpt av förstorad text och bild medan ytterligare någon har inskränkt synfält som gör att den förstorande bilden inte får plats i synfältet.

108 De allra flesta synsvaga personer har det gemensamt att de behöver se saker och ting på nära håll, vilket leder till att de ofta får en dålig arbetsställning med spänningar i rygg, axlar och nacke som följd. Att ha arbetsbord och stolar som ger en bra arbetsställning är därför viktigt. God kontrast är bra, det vill säga bra papperskvalitet och bra svärta när det gäller tryckta texter. Ljus penna eller krita på svart bakgrund, eller tvärtom, ger också god kontrast. De flesta människor som är synskadade har nytta av att sitta relativt nära den som visar ett föremål, en bild eller informerar om något. 108 Studerande som är synsvaga kan oftast använda samma läroböcker och material som sina seende kurskamrater om de har adekvata hjälpmedel, till exempel förstorad text. Vid läsning av längre texter eller hela böcker brukar många föredra talböcker i stället för tryckt text. Att förstora boksidor, enstaka eller i större mängd, är bra. Den som är född blind eller endast har ledsyn har en helt annan problematik. Ord och begrepp måste kopplas till konkreta föremål eller händelser för att bli begripliga. Vissa abstrakta begrepp som färg är dock svåra att förklara. I de fall personen med synnedsättning inte känner den fysiska omgivningen är det en fördel om någon berättar och beskriver platsen, exempelvis klassrummet, för att det hela ska bli mer begripligt. Undervisningen bör vara mycket konkret för att klargöra begreppen och göra sammanhangen begripliga och allt detta tar tid. Läraren behöver lägga stor vikt vid att berättar vad som ska hända, vad syftet med övningen är och tillsammans med den studerande ta reda på

109 hur boken är upplagd. Kursdeltagaren behöver få tid att hitta rätt bok och för att ta fram adekvata hjälpmedel. En bra studieteknik sparar tid. Om den studerande dessutom ska lära sig punktskrift, knäcka läskoden och lära sig att använda de tekniska hjälpmedel som behövs för att undervisningen ska fungera krävs att utbildningsanordnaren har god framförhållning och planering, gott om tid och god kunskap om synskademetodik i olika former samt tillgång till extra stöd vid behov. Alla personer med synnedsättning, men framför allt personer som är blinda kan ha stor nytta av att göra studiebesök på platser där det finns möjlighet att på ett mer konkret sätt, genom känseln, ta del av hur föremål ser ut. Hjälpmedel Personalen på en syncentral utreder den studerandes behov av hjälpmedel exempelvis bandspelare som används till talböcker och fickminne, som är en liten bandspelare som kan användas till kortare anteckningar. Det finns också Daisyspelare som är en cd-spelare som gör det lättare att förflytta sig i talboken, dator med talsyntes eller punktdisplay (för att läsa och skriva punktskrift eller läsa en e-bok som lagrats digital) eller CCTV (speciell förstoringsapparat). 109 Studerande med hörselnedsättning En hörselnedsättning kan vara lindrig, måttlig, grav eller mycket grav. Den kan finnas på endast det ena örat eller vilket är vanligare på båda öronen (Eriksson m.fl., 2006). Skador kan vara förvärvade under fosterliv eller förlossning, vara medfödda, ärftliga eller uppkomna senare i livet. I det senare fallet kan nedsättningen ha orsakats av bristfällig läkarvård, krigs-

110 skador (antingen orsakat av starka ljud, t ex en explosion, eller av fysiska orsaker, t ex slag), bullerskador eller tortyrskador. Örat delas in i ytteröra, mellanöra och inneröra. En skada i ytterörat eller mellanörat betyder att ljudet inte förstärks, som det normalt gör, och att det inte leds in i innerörat. Detta kallas ett ledningshinder. Ljudet blir mycket svagare än det normalt skulle vara. Man kan använda hörapparat som förstärker ljuden och på så sätt få en bra ljudkvalitet. 110 En skada i innerörat leder till att ljudet inte bara är svagt utan också förvrängt. Hjärnan får för lite information. Det blir ett otydligt ljud, det blir svårt att förstå. Som normalhörande får man egentligen ett överflöd av information till hjärnan. Om man har en hörselnedsättning får man för lite information. En hörapparat kan förstärka ljudet men aldrig göra ett otydligt ljud tydligt. Man hör bättre med hörapparat än utan, men man hör inte normalt. För att kompensera det dåliga ljudet behövs träning på olika sätt (Norinder, 2004). Det handlar både om att öva upp förmågan att munavläsa men också om att gissa sig till vad som sägs. Exempelvis kan det vara svårt att höra skillnad på tjuta/skjuta/kuta, 9 eller 10, 40 eller 70. Konsonanter är svårare att uppfatta än vokaler men är mer betydelsefulla för hörförståelsen i och med att svenskan är ett konsonantrikt språk. Sextio procent av ljuden i svenska språket är konsonantljud, fyrtio procent vokalljud. En hörselnedsättning medför oftast svårigheter att uppfatta ljud i diskanten och det är just i de högre tonerna, som konsonantljuden finns (Norinder, 2003). För att lättare uppfatta det talade språket kan en person med hörselnedsättning behöva ta hjälp av avläsning, det vill säga försöka att se på läpparna vad som sägs. Det kan vara omöjligt att höra skillnad på fil och sil

111 men läpprörelserna är däremot olika. Det går dock inte alltid att få hjälp av avläsebilden. P, B och M har samma avläsebild, vilket gör att det är lätt gjort att höra fel på mamma och pappa. Inte heller kan man med avläsning skilja på ljuden F eller V, T eller D, G eller K och R eller L. Att pröva att ljuda framför en spegel kan ge en föreställning om hur lika läppformationerna är vid dessa ljud (Eriksson m.fl., 2006). En inte ovanlig följd av en hörselskada är att man också drabbas av tinnitus, öronsus. Det innebär att man hör ljud som egentligen inte finns, det går inte att påvisa någon ljudkälla. Det kan låta som en ringsignal, ett pipande ljud, ett susande eller en bullrig maskinhall. Många får problem med sömnen, eftersom det kan vara svårt att somna med ständigt ljud i huvudet. Trötthet och stress gör ofta att ljuden upplevs starkare. En vanlig följd av tinnitus är att personen får spänningar i kroppen och kan behöva hjälp med avspänning. Tinnitus förekommer även utan kombination med hörselnedsättning (Eriksson m.fl., 2006). 111 De studerande Att vara hörselskadad innebär att ha en dold funktionsnedsättning. Omgivningen märker det inte och nedsättningen kan även vara dold för den enskilde. Vissa studerande känner inte till att de har en hörselskada och vet därför inte varför de har svårt att lära sig det nya språket. Först i samband med en utbildningssituation kan personen bli varse sin funktionsnedsättning då hon eller han inser sina svårigheter med att uppfatta nyanser i det nya språket. Andra inser att de har en skada men tror inte att det påverkar språkinlärningen. Ytterligare andra vet att de har en hörselskada och vet att det påverkar språkinlärningen men förtränger detta, eftersom de skäms.

112 112

Kursplan för svenskundervisning för invandrare (sfi)

Kursplan för svenskundervisning för invandrare (sfi) Kursplan för svenskundervisning för invandrare (sfi) Utbildningens syfte Språk öppnar fönster mot världen. Språket speglar skillnader och likheter mellan människor, deras personlighet, bakgrund och intressen.

Läs mer

Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildningen Skara

Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildningen Skara 1(1) Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildningen Skara Vad är utbildning i svenska för invandrare (sfi)? Utbildningen i svenska för invandrare är en grundläggande utbildning i svenska språket

Läs mer

KOMMENTAR TILL KURSPLAN FÖR SVENSKUNDERVISNING FÖR INVANDRARE, SFI (SKOLFS 2009:2) vuxnas lärande, m.m. (prop. 2005/06:148 s. 30).

KOMMENTAR TILL KURSPLAN FÖR SVENSKUNDERVISNING FÖR INVANDRARE, SFI (SKOLFS 2009:2) vuxnas lärande, m.m. (prop. 2005/06:148 s. 30). 1 (7) Dnr 62-2009:242 KOMMENTAR TILL KURSPLAN FÖR SVENSKUNDERVISNING FÖR INVANDRARE, SFI (SKOLFS 2009:2) Svenskundervisning för invandrare (sfi) ska ge nyanlända eller tidigare anlända vuxna invandrare,

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting

Ny lag nya möjligheter. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag nya möjligheter VISSA Nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Länsstyrelserna, Migrationsverket och Sveriges Kommuner och Landsting Ny lag - nya

Läs mer

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006 Mål för nyanländas introduktion Reviderad april 2006 Introduktion för nyanlända utgörs av samhällets insatser under deras första tid i Sverige. Här beskrivs de nationella målen och delmålen för introduktionen.

Läs mer

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE 1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE I TRANÅS KOMMUN OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE 1 INLEDNING... 1 1.1 PARTER... 1 1.2 GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER OCH MÅLSÄTTNINGAR... 1 1.3 DELMÅL

Läs mer

Gör språket tillgängligt! Rapport från projektet Vuxna i behov av särskilt stöd inom andraspråksundervisning

Gör språket tillgängligt! Rapport från projektet Vuxna i behov av särskilt stöd inom andraspråksundervisning Gör språket tillgängligt! Rapport från projektet Vuxna i behov av särskilt stöd inom andraspråksundervisning Gör språket tillgängligt! Rapport från projektet Vuxna i behov av särskilt stöd inom andraspråksundervisning

Läs mer

Projekt Ett funktionshinderperspektiv på etableringen av vuxna nyanlända i Stockholms län

Projekt Ett funktionshinderperspektiv på etableringen av vuxna nyanlända i Stockholms län Projekt Ett funktionshinderperspektiv på etableringen av vuxna nyanlända i Stockholms län Sammanfattning Det tycks inte finnas tillräckligt bra rutiner i de berörda verksamheterna i Stockholms län för

Läs mer

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Bakgrund Centrala överenskommelsen År 2001 träffades en central överenskommelse om utveckling av introduktion för nyanlända

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Kompetensutvecklingsinsatser hösten 2014 Projekt Funktionshinder i etableringen

Kompetensutvecklingsinsatser hösten 2014 Projekt Funktionshinder i etableringen Kompetensutvecklingsinsatser hösten 2014 Projekt Funktionshinder i etableringen Innehåll Kompetensutvecklingsinsatser hösten 2014 Funktionshinder i etableringen Erfarenhetsutbyte och utforskande dialogmöte

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden

Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden Kommungemensam plattform för att främja nyanländas inträde på arbetsmarknaden Inledning Göteborgsregionens kommuner har de senaste åren tagit emot omkring 1200-1500 flyktingar och anhöriga till flyktingar

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska centralbyrån beräknar att

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun 1 (7) KOMMUNSTYRELSEN Stefan Linde Kommundirektör tel: 0251-312 01 fax: 0251-312 09 e-post: stefan.linde@alvdalen.se Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Bildningsförvaltningen

Bildningsförvaltningen Bildningsförvaltningen 1(11) 2013-04-19 Handlingsplan för studie- och yrkesorientering i alla skolformer i Åstorps kommun Pål Olsson Ulla Dahlgren Gunilla Maltesson Lizen Johansson Helena Larsson 2(11)

Läs mer

NYANLÄNDA INVANDRARES ARBETSMARKNADSETABLERING - egenansvar med professionellt stöd, Prop. 2009/10:60

NYANLÄNDA INVANDRARES ARBETSMARKNADSETABLERING - egenansvar med professionellt stöd, Prop. 2009/10:60 , Prop. 2009/10:60 Gunnar Sallstedt Kansliråd Integrations- och jämställdhetsdepartementet Reformen INNEBÄR ett tydligare arbetsmarknadsfokus för vuxna nyanlända Reformen INNEBÄR INTE en total förändring

Läs mer

Projektplan Integrationsstrategi

Projektplan Integrationsstrategi Projektplan Integrationsstrategi Bakgrund Kommunfullmäktige tog i samband med målarbetet 2011 ett beslut om under 2012 arbeta fram en strategi för integration. Uppdraget riktades till kommunstyrelsen,

Läs mer

Språkutvecklingsprogram

Språkutvecklingsprogram Språkutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun 2013-02-01 1. Förord Detta språkutvecklingsprogram vänder sig främst till alla våra anställda i Vingåkers förskolor. Programmet kan också användas

Läs mer

Projekt Funktionshinder i etableringen bjuder in till vårens temaseminarier Kompetensutveckling 2015

Projekt Funktionshinder i etableringen bjuder in till vårens temaseminarier Kompetensutveckling 2015 Projekt Funktionshinder i etableringen bjuder in till vårens temaseminarier Kompetensutveckling 2015 Kulturformulering som verktyg i handläggarsamtal Andraspråksinlärning och andraspråksutveckling Migration

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Lokal överenskommelse om etablering av nyanlända flyktingar, asylsökande och andra nyanlända invandrare i Falköpings kommun.

Lokal överenskommelse om etablering av nyanlända flyktingar, asylsökande och andra nyanlända invandrare i Falköpings kommun. Lokal överenskommelse om etablering av nyanlända flyktingar, asylsökande och andra nyanlända invandrare i Falköpings kommun. Denna överenskommelse träffas mellan Arbetsförmedlingen i Falköping, Falköpings

Läs mer

Kommittédirektiv. Försörjningskrav vid anhöriginvandring. Dir. 2008:12. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008

Kommittédirektiv. Försörjningskrav vid anhöriginvandring. Dir. 2008:12. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008 Kommittédirektiv Försörjningskrav vid anhöriginvandring Dir. 2008:12 Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska lämna förslag som innebär att

Läs mer

SKOLLAGEN. Halmstad November -14 Lars Werner

SKOLLAGEN. Halmstad November -14 Lars Werner SKOLLAGEN Halmstad November -14 Lars Werner UPPLÄGG Skollagstiftningens uppbyggnad Syftet De olika verksamheterna Särskilda frågor SKOLLAGSTIFTNINGEN Skollagen Skolförordningen, gymnasieförordningen och

Läs mer

Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare

Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare Tjänsteutlåtande Enhetschef 2015-03-10 Hanna Bäck 08-590 973 39 Dnr: Hanna.Back@upplandsvasby.se KS/2014:417 33721 Kommunstyrelsen Överenskommelse om mottagande och bosättning av nyanlända invandrare Förslag

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 Vuxenutbildningen i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 Vuxenutbildningen i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering,

Läs mer

Integrationsenheten Haparanda Stad

Integrationsenheten Haparanda Stad Integrationsenheten Haparanda Stad Verksamhetsbeskrivning Innehåll Verksamhetsbeskrivning... 3 Överenskommelse med Migrationsverket... 3 Integrationsenheten... 3 Kvalitetsarbete... 3 Mottagning och integration

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Hösten 2003 fanns det enligt Skolverket 108 732 heltidsplatser inom Komvux, hösten 2007 var motsvarande siffra 78 732.

Hösten 2003 fanns det enligt Skolverket 108 732 heltidsplatser inom Komvux, hösten 2007 var motsvarande siffra 78 732. Bilaga 1 2013-12-18 Till Rapport vuxenutbildningen i Eslöv Allmänt om Komvux i Sverige Verksamheten kommunal vuxenutbildning startade formellt i Sverige 1968. I mindre kommuner i regel som en rad kvällskurser

Läs mer

Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76)

Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) Sida: 1 av 6 Datum: 2014-03-14 Dnr: Af-2013/493113 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Svenska för invandrare valfrihet, flexibilitet och individanpassning (SOU 2013:76) Sammanfattning Arbetsförmedlingen

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Ett gemensamt ansvar för ensamkommande och ungdomar September 2007 Varje år kommer flera hundra och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka asyl, så

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.

Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta

Läs mer

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn?

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn? Särskolan en skolform för mitt barn? 1 Ordförklaringar Förälder och vårdnadshavare Vårdnadshavare är den eller de personer som har den rättsliga vårdnaden (är juridiskt ansvariga) för ett barn. Det kan

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Filmen Ny i Sverige. Om filmen. Om Arbetsförmedlingen

Filmen Ny i Sverige. Om filmen. Om Arbetsförmedlingen Sida: 1 av 5 Svenska Ny i Sverige (textversion av filmen nyanland.arbetsformedlingen.se) Filmen Ny i Sverige Om filmen Hej och välkommen till vår guide för dig som fått uppehållstillstånd i Sverige och

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Publicerad 15.12.2009. Vuxenutbildning

Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Publicerad 15.12.2009. Vuxenutbildning Det svenska skolsystemet: Vuxenutbildning Publicerad 15.12.2009 Vuxenutbildning Vuxenutbildningen ska utgå från behovet hos den som studerar. Det innebär att utbildningen ska vara flexibel och att alla

Läs mer

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Den här utredningen ger förslag på en plan för hur vi ska fortsätta att tala och skriva svenska, fast vi har börjat använda mer engelska. Texten är omskriven

Läs mer

Regler för introduktionsersättning till flyktingar i Katrineholms kommun

Regler för introduktionsersättning till flyktingar i Katrineholms kommun Introduktionsenheten 1 Regler för introduktionsersättning till flyktingar i Katrineholms kommun Som försörjningsform för personer som tas emot inom ramen för den kommunala introduktionen kan en kommun

Läs mer

Utvärdering av utbildningen inom SpråkSam

Utvärdering av utbildningen inom SpråkSam Utvärdering av utbildningen inom SpråkSam Utvärderare: Ingrid Skeppstedt 22 mars 2011 Mål på individnivå De anställda som deltar i utbildningen ska få sådant stöd i sin språk- och kompetensutveckling att

Läs mer

Rutiner för mottagande av nyanlända elever GRÖ NKULLASKÖLAN. Lokal plan för Grönkullaskolan VT / HT 2014

Rutiner för mottagande av nyanlända elever GRÖ NKULLASKÖLAN. Lokal plan för Grönkullaskolan VT / HT 2014 2014 Rutiner för mottagande av nyanlända elever GRÖ NKULLASKÖLAN Lokal plan för Grönkullaskolan VT / HT 2014 140910 Innehåll Rutiner för... 0 mottagande av nyanlända elever... 0 GRÖ NKULLASKÖLAN... 0 BAKGRUND...

Läs mer

Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar

Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar Funktionsnedsättning och etniska minoritetsföreningar SIOS Bellmansgatan 15, 1 tr, 118 47 Stockholm Tel. 08-55 69 33 60 (vx). Fax 08-643 90 68 E-post:

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun

Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun Augusti 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 Inledning... 2 Rutinbeskrivning... 3 Granskningsresultat... 7 Sammanfattning Kommunen tar emot flyktingar

Läs mer

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering

SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering SAMMANFATTNING I skuggan av hög arbetslöshet - Om flykting- och anhöriginvandrares arbetsmarknadsetablering Författare: Ulrika Vedin SAMMANFATTNING Denna rapport fördjupar flera sidor av frågan om nyanlända

Läs mer

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010.

Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. Utvärdering gällande Tuff-utbildningen hos Kulturföreningen m.i.m, genomförd inom ramen för Projektet TAkk för språket hösten 2010. 1. Bakgrund Under våren 2010 samtalade personal på Teckenspråksutbildningen

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

som taggar om funktionshinder

som taggar om funktionshinder ORD som taggar om funktionshinder Hur funkar ord som funktionsnedsättning, tillgänglighet, CP, mongo etc? Här finns en lista med ord man kan fundera över nästa gång det är dags att skriva en artikel eller

Läs mer

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor

Sammanfattning 1. Arbete ett nödvändigt men inte tillräckligt villkor Sammanfattning 1 Integration är ett område som befinner sig i den politiska hetluften i dagens Sverige. Hur integrationen kan förbättras är en av de centrala politiska frågorna. Området rymmer en hel del

Läs mer

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun BOU2015/393 nr 2015.2996 Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun 2015/2016 Innehållsförteckning Inledning... 3 Studie- och yrkesvägledning... 4 Ansvar... 5 Huvudmannens ansvar... 5

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan. Johannes Lunneblad

Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan. Johannes Lunneblad Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan Johannes Lunneblad Migration Legal migration : Tvingad migration Familjeanknytning Illegal migration (pappers lösa) Flyktingar och nyanlända Konventionsflykting:

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

2015-09-10. Jobb Utbildning Boende och mottagande Civila samhället

2015-09-10. Jobb Utbildning Boende och mottagande Civila samhället Promemoria 2015-09-10 Arbetsmarknadsdepartementet Ur budgetpropositionen för 2016: Investeringar för snabbare etablering Arbete och utbildning är den främsta nyckeln till etablering i ett nytt land. Därför

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Legitimation och behörighet för lärare och förskollärare

Legitimation och behörighet för lärare och förskollärare Juridisk vägledning Granskad september 2014 Mer om Legitimation och behörighet för lärare och förskollärare Ett legitimationssystem för lärare och förskollärare infördes år 2011. Legitimationssystemet

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Förskolechefen och rektorn

Förskolechefen och rektorn Juridisk vägledning Reviderad augusti 2013 Mer om Förskolechefen och rektorn Bestämmelser om förskolechef och rektor finns i skollagen. En förskolechef eller rektor får vara det för flera förskole- respektive

Läs mer

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN Nytt i skollagen är att en samlad elevhälsa nu införs med krav på tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens. Elevhälsan

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan 3.7 Modersmål Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor

Läs mer

Integrations- och Arbetsmarknadsförvaltningen Vuxenutbildningen. skolan som ger dig extra stöd

Integrations- och Arbetsmarknadsförvaltningen Vuxenutbildningen. skolan som ger dig extra stöd Integrations- och Arbetsmarknadsförvaltningen Vuxenutbildningen skolan som ger dig extra stöd Hösten 2015 och våren 2016 1 Välkommen till SärVux SärVux (Särskild utbildning för vuxna) Det är en frivillig

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009 Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009 Årligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka

Läs mer

Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik

Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik Särskolan som möjlighet och begränsning Elevperspektiv på delaktighet och utanförskap. Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik Specialpedagogiska institutet Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,

Läs mer

GRUV-utredningen Stockholm 2012-06-18

GRUV-utredningen Stockholm 2012-06-18 GRUV-utredningen Stockholm 2012-06-18 Hur står det till med vuxenutbildningen på grundläggande nivå? Ingen aning utan uppföljning Skolinspektionen sep 2009 Kommunerna följer inte upp sina vuxenutbildningar

Läs mer

Avgifter i skolan. Samma bestämmelser gäller för statliga, kommunala och fristående skolor

Avgifter i skolan. Samma bestämmelser gäller för statliga, kommunala och fristående skolor Juridisk vägledning Reviderad februari 2015 Mer om Avgifter i skolan Utbildningen ska vara avgiftsfri och eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig

Läs mer

1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344

1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344 1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344 Återrapportering av regeringsuppdrag 2012 avseende förslag på vilken nivå utbildning i svenska för invandrare och nu pågående utbildningar som leder till en

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun 1 Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun Ett kommunalt program baserad på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning. Till programmet hör en handlingsplan.

Läs mer

Politikerdialog 2014 frågor och svar, samt reflektioner efter dagen

Politikerdialog 2014 frågor och svar, samt reflektioner efter dagen Politikerdialog 2014 frågor och svar, samt reflektioner efter dagen Var finns de ensamkommande flyktingbarnen (EKB) deras placering inom eller utanför kommunen? Svar: Länsstyrelsen har skickat ut frågor

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL

MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

PLAN för introduktion av flyktingar och andra invandrare i Avesta kommun 2008-2010

PLAN för introduktion av flyktingar och andra invandrare i Avesta kommun 2008-2010 PLAN för introduktion av flyktingar och andra invandrare i Avesta kommun 2008-2010 PLAN för introduktion av flyktingar och andra invandrare i Avesta kommun 2008-2010 Avesta kommun har sedan 2007 ett treårigt

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt. (SOU 2009:28)

Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt. (SOU 2009:28) Sundbyberg 2009-08-13 Vår referens: Annika Nyström Karlsson Diarienummer 09-023 Ange diarienummer vid all korrespondens Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för

Läs mer

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll.

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll. Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning www.sll.se Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan

Läs mer

Vuxenutbildningen Sunne 2015

Vuxenutbildningen Sunne 2015 Vuxenutbildningen Sunne 2015 www.larcenter.sunne.se Innehåll Vuxenutbildningen i Sunne 3 Allmän information. 4 Viktigt om betyg.. 5 Viktigt om studieekonomi 6 Svenska för invandrare SFI.. 7 Grundläggande

Läs mer

Att studera med primär immunbrist

Att studera med primär immunbrist Att studera med primär immunbrist - för studerande Information om gällande lagar och möjligheter till en anpassad studiesituation och ekonomiskt stöd Till dig som har primär immunbrist och ska börja studera

Läs mer

Betygsskalan och betygen B och D

Betygsskalan och betygen B och D Betygsskalan och betygen B och D Betygsstegen B och D grundar sig på vad som står under och över i kunskapskraven för betygen E, C och A. Betygen B och D speglar en kunskapsprogression där eleven har påvisbara

Läs mer

Överklaganden enligt skollagen

Överklaganden enligt skollagen Juridisk vägledning Granskad februari 2012 Mer om Överklaganden enligt skollagen I skollagen kan fler beslut än tidigare överklagas. Från 16 års ålder får man föra sin egen talan. Stärkt rättssäkerhet

Läs mer

Läromedelsförteckning

Läromedelsförteckning 1 Institutionen för humaniora Läromedelsförteckning Kurskod SSA120 Dnr 03:47 Beslutsdatum 2003-05-07 Kursens benämning Svenska som andraspråk Poängtal 20 Författare/red. Titel, förlag och utgivningsår

Läs mer

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7.

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla de förmågor som uttrycks i målen genom

Läs mer

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Ökad inflyttning är positivt för Eksjö kommun Invandring är idag den största tillväxtfaktorn för befolkningsutvecklingen i vår kommun. Utan den skulle

Läs mer