Akut Geriatrik. Toralph Ruge Överläkare, akutsjukvård, Norrlands Universitetsjukhus (NUS), Umeå, Västerbottens läns landsting

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Akut Geriatrik. Toralph Ruge Överläkare, akutsjukvård, Norrlands Universitetsjukhus (NUS), Umeå, Västerbottens läns landsting"

Transkript

1 Akut Geriatrik Toralph Ruge Överläkare, akutsjukvård, Norrlands Universitetsjukhus (NUS), Umeå, Västerbottens läns landsting

2 Ambitionen är att: Påminna Öka medvetenheten Problematisera kan vi göra annorlunda?

3 Patientfall Maj 88 år bor ensam hemma i en lägenhet. Hon kommer in med ambulans efter att ha ramlat på toaletten på morgonen. Hon har inte brutit något men är både andfådd och kan inte svara för sig, vet inte var hon är eller varför. Svårt att stödja på benet. Enligt anhöriga har hon lite hemtjänst bor ensam. Fått värkmedicin mot misstänkt gikt för en månad sedan. Har verkat lite trött på sistone. Varit klar tidigare. Enligt journal inte varit så mycket på sjukhuset tidigare. Kärlkramp vid något tillfälle. I medicinlistan som tas med finns Enalapril, Furix, Trombyl, Alvedon, Metoprolol, Diklofenak I status noteras ingen direkt temp (37.5), lite rassel på lungorna och lite svullna ben. BT 120/80. Oregelbunden hjärtrytm. En urinsticka är även positiv.

4 Vem ska ta hand om Maj! Ortopeden Lotta har inte brutit sig och skall ej opereras, men kan visserligen inte gå! Kirurgen Lotta har ramlat men verkar inte ha slagit sig ordentligt! Infektion Lotta har visserligen en urinvägsinfektion men den kan behandlas polikliniskt i hemmet! Medicin Lotta har visserligen en hjärtsvikt, men hon blir kanske svår att ha på en vårdavdelning om hon är konfusorisk! Kardiologen Lotta har visserligen ett tidigare icke känt förmaksflimmer men det är inte hennes huvudproblem

5 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Befolkningsutveckling enligt SCB, procentuell förändring %

6 Rubrik: bold 14pt Namn: bold 14pt nsrubrik: bold 26pt Väntetider och patientflöden på akutmottagningar 1:a halvåret 2015 Mats Granberg Toralph Ruge Socialstyrelsen

7

8

9 Rubrik: bold 33pt Resultat 2015 ta nivå 1: bold 19pt Nivå 2: ury Gothic ormal 19pt

10 Rubrik: bold 33pt Total vistelsetid ( dörr till dörr ) Samtliga patienter: Försämring: 39 Förbättring: ta nivå 1: bold 19pt Nivå 2: ury Gothic ormal 19pt 80 år och äldre: Försämring: 38 Förbättring: 12

11 Rubrik: bold 33pt ta nivå 1: bold 19pt Nivå 2: ury Gothic ormal 19pt Tid till läkare Samtliga patienter: Försämring: 25 Förbättring: år och äldre: Försämring: 24 Förbättring: 20

12 Rubrik: bold 33pt Spridning ta nivå 1: bold 19pt Nivå 2: ury Gothic ormal 19pt Medel för 80+ Medel för totalen Medianvärde för enskild akutmott

13 Rubrik: bold 33pt ta nivå 1: bold 19pt Nivå 2: ury Gothic ormal 19pt Spridning Medel för 80+ Medel för totalen Medianvärde för enskild akutmott

14

15 Prioritet äldre patienter > 80 år, medicin

16 Läkartidningen 2015;112:DFD NUS 2013, de 10 vanligaste för 80+. Unika patientbesök, kvinnor vs män. Antal Incidens i antal per 1000 inv Kvinnor Totalt n=2480 Män Kvinnor Män

17 Epikrisdiagnoser - Dyspné

18 Kontaktorsaken andningsbesvär, inläggningar: Epikrisdiagnos " Inläggningsorsak 01. (A00- B99) 02. (C00- D48) 03. (D50- D89) 09. (I00- I99) 10. (J00- J99) 11. (K00- K93) 13. (M00- M99) 14. (N00- N99) 18. (R00- R99) Ingen epikrisdiagnos Andning (n=43) Andning (n=6) Dyspné (n=26) Dyspné + (n=7) Lunga (n=4) 1 3 Hjärta (n=11) 10 1 Bröstsmärta (n=2) 1 1 Hjärta (n=9) 9 Övrigt (n=16) InfekLon (n=8) NedsaN AT (n=3) Övrigt (n=5) Summa (n=70) Vissa infektionssjukdomar och parasitsjukdomar (A00-B99) 02. Tumörer (C00-D48) 03. Sjukdomar i blod och blodbildande organ samt vissa rubbningar i immunsystemet (D50-D89) 09. Cirkulationsorganens sjukdomar (I00-I99) 10. Andningsorganens sjukdomar (J00-J99) 11. Matsmältningsorganens sjukdomar (K00-K93) 13. Sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven (M00-M99) 14. Sjukdomar i urin- och könsorganen (N00-N99) 18. Symtom, sjukdomstecken och onormala kliniska fynd och laboratoriefynd som ej klassificeras annorstädes (R00- R99)

19 Epikrisdiagnoser - Bröstsmärta

20 Kontaktorsaken bröstsmärta, inläggningar: 02. (C (D (F (I00- (J (M (N (R00- D48) D89) F99) I99) J99) M99) N99) R99) Bröstsmärta (n=44) Bröstsmärta (n=17) Bröstsmärta + (n=11) Hjärta (n=15) 9 6 Infarkt (n=1) 1 Dyspné (n=4) 1 3 Dyspné (n=4) 1 3 Övrigt (n=10) (n=2) 2 InfekLon (n=1) 1 Smärta (n=1) 1 ÅngestbroblemaLk (n=1) 1 Övrigt (n=5) Summa (n=58) Vissa infektionssjukdomar och parasitsjukdomar (A00-B99) 02. Tumörer (C00-D48) 03. Sjukdomar i blod och blodbildande organ samt vissa rubbningar i immunsystemet (D50-D89) 05. Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar (F00-F99) 09. Cirkulationsorganens sjukdomar (I00-I99) 10. Andningsorganens sjukdomar (J00-J99) 13. Sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven (M00-M99) 14. Sjukdomar i urin- och könsorganen (N00-N99) 18. Symtom, sjukdomstecken och onormala kliniska fynd och laboratoriefynd som ej klassificeras annorstädes (R00- R99)

21 Epikrisdiagnoser - Buksmärta

22 Kontaktorsaken buksymptom, inläggningar: Epikrisdiagnos" Inläggningsorsak 01. (A00- B99) 02. (C00- D48) 09. (I00- I99) 10. (J00- J99) 11. (K00- K93) 13. (M00- M99) 14. (N00- N99) Buk (n=28) Blödning GE (n=1) 1 Blödning GI (n=4) 4 Buk (n=10) Buk + (n=8) Galla (n=2) 2 Ikterus (n=2) 2 Ileus (n=1) 1 Hjärta (n=1) 1 Hjärta (n=1) (R00- R99) Övrigt (n=9) (n=2) 1 1 Övrigt (n=7) Summa (n=38) Vissa infektionssjukdomar och parasitsjukdomar (A00-B99) 02. Tumörer (C00-D48) 09. Cirkulationsorganens sjukdomar (I00-I99) 10. Andningsorganens sjukdomar (J00-J99) 11. Matsmältningsorganens sjukdomar (K00-K93) 13. Sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven (M00-M99) 14. Sjukdomar i urin- och könsorganen (N00-N99) 18. Symtom, sjukdomstecken och onormala kliniska fynd och laboratoriefynd som ej klassificeras annorstädes (R00- R99)

23 Rubrik: bold 33pt Akut Geriatrik ta nivå 1: bold 19pt Nivå 2: ury Gothic ormal 19pt 1. Antalet äldre på akuten kommer att öka 2. De flesta har initialt en hög medicinsk angelägenhetsgrad 3. De 10 vanligaste kontaktorsakerna inkluderar ungefär 60 % av patienterna 4. Kontaktorsakerna rymmer oftast komplexa sjukdomstillstånd 5. Många äldre ligger orimligt länge på akuten, ffa då de också läggs in på sjukhus

24 Akut Geriatrik SKALLSKADOR ÄLDRE?

25 Rubrik: bold 33pt Skallskador - incidens ta nivå 1: bold 19pt Nivå 2: ury Gothic ormal 19pt / i Europa generellt men i vissa studier uppemot 400/ Dubbel så hög incidens för äldre och barn

26 Genes: Olycksfall som leder till flest dödsolyckor 2010

27 Var skadar sig människor? Ålder

28 Olycksutvecklingen i Sverige Dödsorsaksregistret

29 Olyckstyper som ökar respektive minskar ÖKAR Fallolyckor Förgiftningsolyckor MINSKAR Transportolyckor Arbetsolyckor Tekniskt relaterade olyckor minskar Socialt relaterade olyckor ökar

30 Antal dödade i fallolyckor år 2000 till 2010 med prognos till 2050.

31 Antal dödade i fallolyckor år 2000 till 2010 med prognos till 2050.

32 Antal dödade 85 + i fallolyckor år 2000 till 2010 med prognos till 2050.

33 Akut Geriatrik: En helt vanlig vecka omkommer nästan 60 personer till följd av olyckor (två av tre är 65 år eller äldre) varav 1 till 2 personer i bränder, 8 i vägtrafiken och 30 till följd av fallolyckor kommer 350 personer in till våra akutmottagningar med höftledsfrakturer (de flesta är äldre) av dessa kommer nästan hälften aldrig att återfå ett normalt liv dödligheten är procent läggs nästan människor in på våra sjukhus till följd av olyckor (hälften är 65 år eller äldre) uppsöker människor en akutmottagning efter att varit med om en olycka (en av tre är 65 eller äldre). uppsöker nästan människor vården efter att ha varit med om en olycka uppgår samhällets utbetalningar för olyckor till över en miljard kronor.

34 Konsekvens av alla åldersförändringarna är att alla marginalerna krymper: Relativt litet trauma ger upphov till allvarliga följder och även banala sjukdomar kan leda till livshotande tillstånd: nedsatt lungkapacitet, nedsatt hjärt och kärlfunktion, nedsatt njurfunktion. Ökad risk för infektioner (t.ex. urinvägsinfektion, pneumoni), cancer. Inte heller några tydliga tecken på infektion då både inflammation och tempstegring kan utebli. Dessutom ofta inadekvata reaktioner på sådant som hunger, törst, smärta, kyla, fylld blåsa etc. Särskilt hos dementa ofta endast oro, förvirring, plockighet, irritation.

35 Forts.. Ökad risk för subduralblödning Mindre risk för epiduralblödning 30 % atrofi av hjärnan mellan års ålder

36 Traumatiska skallskador i Västerbotten och Region Skåne - En studie på det prehospitala och akuta omhändertagandet på sjukhus Läkartidningen 2015;112:DML3

37 Bakgrund och syfte Antalet skadehändelser bland äldre ökar Ökad mortalitetsrisk hos äldre, oavsett skadan och om skadan är av lindrig eller allvarlig karaktär Skallskador är den näst vanligaste typen av skadehändelser som äldre söker vård för Utreda och kartlägga det prehospitala och akuta omhändertagandet?

38 Material och metod Allvarliga traumatiska skall/hjärnskador (AIS3+) SweTrau nationellt traumaregister Multitraumafall är exkluderade endast isolerade skallskador

39 AIS - skalan AIS-Code Injury Example AIS % prob. of death 1 Minor superficial laceration 0 2 Moderate fractured sternum Serious open fracture of humerus Severe perforated trachea Critical ruptured liver with tissue loss Maximumtotal severance of aorta Not further specified (NFS)

40 SweTrau Prehospitalt På sjukhus Skada Uppföljning Transportslag AF Hjärtstillestånd prehospitalt sbt GCS Prehospital luftvägshantering Högsta nivå av kompetens prehospitalt Tidpunkt för trauma Tidpunkt för larm Traumateamet aktiverat GCS sbt AF Huvudsaklig skadetyp Skademekanism Avsikt vid skadan Avgörande initial behandling Bedömning enligt AIS Överlevnad GOS Dygn i respirator Datum för utskrivning Högsta nivå av sjukhusvård Utskriven till Överförd till annat sjukhus Tidpunkt för ankomst till skadeplats Hospital luftvägshantering Tidpunkt för avfärd från skadeplats Tidpunkt för första CT Tidpunkt för ankomst till sjukhus

41 Rubrik: bold 33pt Incidens skallskador 600 ta nivå 1: bold 19pt Nivå 2: ury Gothic ormal 19pt Antal skadefall per Kvinnor Män Åldersgrupp (år)

42 Rubrik: bold 33pt Skademekanismer ta nivå 1: bold 19pt Nivå 2: ury Gothic ormal 19pt

43 Rubrik: bold 33pt Comparison of initial GCS between young and older patients by severity of traumatic brain injury (abbreviated injury score (AIS)) and mechanism of injury Age under 65 Age 65 or older ta nivå 1: bold 19pt Nivå 2: ury Gothic ormal 19pt Mechanism of injury AIS head N Median (IQR) GCS N Median (IQR) GCS p Value Fall < 2 m (13 15) (14 15) < (12 15) (14 15) < (7 15) (10 15) <0.001 Fall >2 m (11 15) (12 15) (8 15) (11 15) < (3 13) (5 14) <0.001 RTC driver/passenger (9 15) (12 15) (7 14) (13 15) < (4 12) (10 15) <0.001 RTC pedestrian/cyclist (11 15) (12 15) (8 15) (10 15) (4 14) (5 14) <0.001 Other (11 15) (12 15) (9 15) (11 15) 0.008* (5 14) (7 15) <0.001 Emerg Med J Jan 29. pii: emermed

44 Rubrik: bold 33pt AIS specific mortality ta nivå 1: bold 19pt Nivå 2: ury Gothic ormal 19pt < 65 > 65 AIS N Mortality N Mortality % (1.7% to 2.6%) % (9.6% to 12.5%) % (4.1% to 5.4%) % (15.2% to 17.4%) % (26.2% to 29.2%) % (47.4% to 50.4%) Emerg Med J Jan 29. pii: emermed

45 Resultat

46 Analyser visar att vi triagerar patienterna åldersoberoende Trots samma triage-färg är handläggningen långsammare för äldre Figure 5. Median lead times in the ED, with quartiles and total spans. The figure extends to 13 hours, which three of the plots exceeds. 12 patients had their CT scan before meeting a physician, these are not shown in this plot. CT = Computed Tomography. ED = Emergency Department.

47 Rubrik: bold 33pt Uptodate: TBI geriatric trauma ta nivå 1: bold 19pt Nivå 2: ury Gothic ormal 19pt Early diagnosis and intervention is critical to reducing the dangers associated with intracranial hemorrhage. Of note, the GCS may be less accurate in geriatric patients. Given the physiologic changes in this population, significant intracranial injury may be present even in the setting of a normal or relatively high GCS score. Whom to image In nearly all cases of head trauma in geriatric patients, it is prudent to obtain a computed tomography (CT) scan of the head. In addition to the increased risk of injury in this population, the neurologic examination can be unreliable for detecting signs of significant intracranial hemorrhage. Observational studies strongly suggest that patients with a minor mechanism of injury and no abnormalities on neurologic examination may still have significant subdural or epidural bleeding.

48 Frågor

INNEHÅLL 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 1998...2. 1.3 Inskrivna till värnplikt per befattningsnivå och försvarsgren...3

INNEHÅLL 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 1998...2. 1.3 Inskrivna till värnplikt per befattningsnivå och försvarsgren...3 INNEHÅLL 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 1998...2 1.1 Antalsuppgifter m.m....2 1.2 Fördelning på uttagning...3 1.3 Inskrivna till värnplikt per befattningsnivå och försvarsgren...3 1.4 Inskrivna till

Läs mer

INNEHÅLL...Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2000...2. 1.1 Antalsuppgifter m.m...2. 1.2 Fördelning på uttagning...3

INNEHÅLL...Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2000...2. 1.1 Antalsuppgifter m.m...2. 1.2 Fördelning på uttagning...3 INNEHÅLL...Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2000...2 1.1 Antalsuppgifter m.m....2 1.2 Fördelning på uttagning...3 1.3 Inskrivna till värnplikt per befattningsnivå och försvarsgren...3 1.4 Inskrivna

Läs mer

1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 1999...2. 1.1 Antalsuppgifter m.m...2 2 MEDICINSKA FÖRHÅLLANDEN 1999...6

1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 1999...2. 1.1 Antalsuppgifter m.m...2 2 MEDICINSKA FÖRHÅLLANDEN 1999...6 INNEHÅLL 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 1999...2 1.1 Antalsuppgifter m.m....2 1.2 Fördelning på uttagning...3 1.3 Inskrivna till värnplikt per befattningsnivå och försvarsgren...3 1.4 Inskrivna till

Läs mer

Om skador och skadeutvecklingen

Om skador och skadeutvecklingen Om skador och skadeutvecklingen Jan Schyllander jan.schyllander@msb.se Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Fredagen den 13:e är det inte fler dödsfall till följd av olyckor än andra dagar

Läs mer

Skador bland äldre i Sverige 2014

Skador bland äldre i Sverige 2014 Skador bland äldre i Sverige 2014 Pernilla Fagerström Avdelningen för statistik och jämförelser 2015-12-18 Dnr 29870/2015 Datakällor Dödsorsaksregistret Innehåller information om samtliga i Sverige folkbokförda

Läs mer

Prediktiv approach och visualisering med kartor RJL,

Prediktiv approach och visualisering med kartor RJL, Prediktiv approach och visualisering med kartor RJL, 2014-2016 Ulrika Stefansson, Utredare ulrika.stefansson@rjl.se Dennis Nordvall, Data Scientist dennis.nordvall@rjl.se Interaktiv karta Akuten och differens

Läs mer

Sjukfallskartläggning

Sjukfallskartläggning December 2007 1(14) Sjukfallskartläggning Västra Götaland inför 2008 Sammanställning från Sjukfallskartläggning, Försäkringskassan Västra Götalands län. Annika Mansén 031-700 5101 Seppo Kerola 033-16 60

Läs mer

INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN Antalsuppgifter m.m MEDICINSKA OCH PSYKOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN

INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN Antalsuppgifter m.m MEDICINSKA OCH PSYKOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2005...2 1.1 Antalsuppgifter m.m...2 1.2 Inskrivna till värnplikt per befattningsnivå och försvarsgren...3 1.3 Inskrivna till civilplikt per befattning

Läs mer

INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2001... 2. 1.1 Antalsuppgifter m.m...2

INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2001... 2. 1.1 Antalsuppgifter m.m...2 INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2001... 2 1.1 Antalsuppgifter m.m...2 1.2 Fördelning på uttagning...3 1.3 Inskrivna till värnplikt per befattningsnivå och försvarsgren...3 1.4 Inskrivna

Läs mer

Skador bland barn i Sverige 2014

Skador bland barn i Sverige 2014 Skador bland barn i Sverige 2014 Pernilla Fagerström Avdelningen för statistik och jämförelser 2015-12-18 Dnr 29870/2015 Datakällor Dödsorsaksregistret Innehåller information om samtliga i Sverige folkbokförda

Läs mer

Skador bland äldre i Sverige 2014

Skador bland äldre i Sverige 2014 Skador bland äldre i Sverige 2014 Pernilla Fagerström Avdelningen för Statistik och Jämförelser 2015-12-16 Dnr 29870/2015 Datakällor Dödsorsaksregistret Innehåller information om samtliga i Sverige folkbokförda

Läs mer

INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN Antalsuppgifter m.m ANTAGNINGSPRÖVADE KVINNOR

INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN Antalsuppgifter m.m ANTAGNINGSPRÖVADE KVINNOR INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2004...2 1.1 Antalsuppgifter m.m...2 1.2 Inskrivna till värnplikt per befattningsnivå och försvarsgren...3 1.3 Inskrivna till civilplikt per befattning

Läs mer

Vårdkedja ambulans hjärtsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012

Vårdkedja ambulans hjärtsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012 Vårdkedja ambulans hjärtsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012 Stefan Kihlgren Sjuksköterska Kardiologi Infarktsjukvård, kort historik 1960- och 1970-talet Lindra symtom Hög mortalitet Långa vårdtider,

Läs mer

Säker traumavård självvärderingsformulär

Säker traumavård självvärderingsformulär Säker traumavård självvärderingsformulär Patientfall A Fallbeskrivning som främst syftar till att värdera prehospital verksamhet, larmkedjor, säkrande av A och B problem, samt tidig handläggning på akutmottagning.

Läs mer

Hypertoni på akuten. Joakim Olbers, specialistläkare, VO Kardiologi, Södersjukhuset

Hypertoni på akuten. Joakim Olbers, specialistläkare, VO Kardiologi, Södersjukhuset Hypertoni på akuten Joakim Olbers, specialistläkare, VO Kardiologi, Södersjukhuset Hypertoni är en folksjukdom 27% av den vuxna befolkningen i Sverige har hypertoni (SBU) Hypertoni är den ledande orsaken

Läs mer

DX2. Klinisk Medicin HT 2013 20 poäng MEQ 1

DX2. Klinisk Medicin HT 2013 20 poäng MEQ 1 DX2 Klinisk Medicin HT 2013 20 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes

Läs mer

En sjukförsäkring i förändring

En sjukförsäkring i förändring En sjukförsäkring i förändring Per Lytsy Per.lytsy@pubcare.uu.se Socialmedicin, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala Universitet Socialmedicin, Akademiska sjukhuset Ohälsan skiftar karaktär

Läs mer

Skador bland barn i Sverige

Skador bland barn i Sverige Skador bland barn i Sverige Pernilla Fagerström Avdelningen för Statistik och Jämförelser 2014-02-25 Datakällor Dödsorsaksregistret Innehåller information om samtliga i Sverige folkbokförda personer som

Läs mer

Severe traumatic brain injuryconsequences

Severe traumatic brain injuryconsequences Severe traumatic brain injuryconsequences of early adverse events Camilla Brorsson Marie Rodling-Wahlström Magnus Olivecrona Lars-Owe Koskinen Silvana Naredi Acta Anaesthesiol Scand. 2011 May 16. doi:

Läs mer

Du vikarierar på kirurgkliniken i Falun, efter avslutad AT-tjänst. Där screenar man 65-åriga män för abdominellt aortaaneurysm (AAA) sedan 2007.

Du vikarierar på kirurgkliniken i Falun, efter avslutad AT-tjänst. Där screenar man 65-åriga män för abdominellt aortaaneurysm (AAA) sedan 2007. Del 5_10 sidor_29 poäng Du vikarierar på kirurgkliniken i Falun, efter avslutad AT-tjänst. Där screenar man 65-åriga män för abdominellt aortaaneurysm (AAA) sedan 2007. 1.1 Vilken undersökningsmetod använder

Läs mer

Multisjuklighet och multimedicinering hos äldre. Hur gör vi på sjukhuset?

Multisjuklighet och multimedicinering hos äldre. Hur gör vi på sjukhuset? Multisjuklighet och multimedicinering hos äldre. Hur gör vi på sjukhuset? Per-Henrik Nilsson Verksamhetschef Medicinkliniken Växjö Varifrån kommer patienterna 75 år och äldre som läggs in på våra sjukhus

Läs mer

Palliativ vård vid olika diagnoser

Palliativ vård vid olika diagnoser Palliativ vård vid olika diagnoser likheter och olikheter Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet 2013-04-17 Professor P Strang Cancer den fruktade diagnosen

Läs mer

Katastrofmedicinskt Centrum kmc_ra_06_086

Katastrofmedicinskt Centrum kmc_ra_06_086 Katastrofmedicinskt Centrum kmc_ra_06_086 Socialstyrelsen Enheten för Krisberedskap Att: Jonas Holst 2006-12-29 Redovisning av enkätresultat Information från ambulans vid daglig verksamhet och katastrof

Läs mer

Integrerad MEQ fråga 2 DX2. Totalt 17 poäng. Anvisning:

Integrerad MEQ fråga 2 DX2. Totalt 17 poäng. Anvisning: Integrerad MEQ fråga 2 DX2 Totalt 17 poäng Tentamensnummer: Anvisning: Frågan är uppdelad på sju sidor (inkl detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning SKADOR OCH OLYCKSFALL I MORA, ORSA OCH ÄLVDALEN 212 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Att tänka på... 4 Antal skadade per 1 invånare fördelat på akutmottagningar och vårdcentraler, år -...

Läs mer

Medicinskt programarbete. Omvårdnadsbilagor. Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom. Stockholms läns landsting

Medicinskt programarbete. Omvårdnadsbilagor. Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom. Stockholms läns landsting Medicinskt programarbete Omvårdnadsbilagor Regionalt vårdprogram Depression och bipolär sjukdom Stockholms läns landsting 2007 Innehåll Bilaga 1...3 Kliniska riktlinjer för omvårdnad vid bältesläggning,

Läs mer

Om du blir skadad i vården...... kan du i vissa fall ha rätt till ersättning från patientförsäkringen

Om du blir skadad i vården...... kan du i vissa fall ha rätt till ersättning från patientförsäkringen Om du blir skadad i vården...... kan du i vissa fall ha rätt till ersättning från patientförsäkringen Besök vår hemsida för mer information: www.patientforsakring.se Om du skadas i vården... Om du drabbas

Läs mer

Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis.

Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis. Station 1 Vilostation Station 2 Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis. Patienten har KAD och har efter ett

Läs mer

1. Ange 3 sjukdomstillstånd som kan ge upphov till troponinstegring och förklara varför troponin I är förhöjt vid varje tillstånd.

1. Ange 3 sjukdomstillstånd som kan ge upphov till troponinstegring och förklara varför troponin I är förhöjt vid varje tillstånd. Du är kardiologjour och blir uppringd av medicinjouren som vill att du kommer och bedömer en patient på akutrummet. Patienten söker för bröstsmärta sedan igår kväll, just nu smärtlindrad med morfin och

Läs mer

Årsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2014 Sverige

Årsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2014 Sverige Årsrapport från kvalitetsregistret för Svår sepsis/septisk chock 2014 Sverige Inledning Patienter med svår sepsis eller septisk chock är relativt vanliga på våra sjukhus och framförallt på våra intensivvårdsavdelningar.

Läs mer

Hjärtinfarkt. Katarina Eggertz 091012

Hjärtinfarkt. Katarina Eggertz 091012 Hjärtinfarkt Hjärtats blodförsörjning Hjärtmuskeln har en egen blodförsörjning från två kranskärl Dessa kommer direkt från stora kroppspulsådern där den lämnar vänster kammare Kranskärlen förgrenar sig

Läs mer

Vintersportskador Synpunkter från mottagande enhet. Karl-Åke Jansson Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

Vintersportskador Synpunkter från mottagande enhet. Karl-Åke Jansson Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Vintersportskador Synpunkter från mottagande enhet Karl-Åke Jansson Karolinska Universitetssjukhuset, Solna Innehåll Transport Vilket färdmedel Rapport Vad bör ingå Vad bör opereras på turistort/hemort

Läs mer

Åldrande. Aase Wisten Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis Åldrande 1

Åldrande. Aase Wisten Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis Åldrande 1 Åldrande Aase Wisten Överläkare Geriatriskt kompetensbevis Åldrande 1 Bakgrund Socialstyrelsens inspektion av landets akutmottagningar 2006 visade Bristande rutiner (tillsyn, omvårdnad mm) Långa väntetider

Läs mer

Din behandling med Nexavar (sorafenib)

Din behandling med Nexavar (sorafenib) Din behandling med Nexavar (sorafenib) (sorafenib) tabletter Introduktion Cancer är oftast en svårbehandlad sjukdom och det finns ett stort behov av nya behandlingsformer. Därför är Nexavar ett viktigt

Läs mer

Introduktion till Äldre

Introduktion till Äldre Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller

Läs mer

DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3

DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3DX3 Integrerande MEQ 1 -fråga 2013-11-11 Totalt 20 poäng Anvisning: Frågan är uppdelad på 7 sidor (inkl. detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig information

Läs mer

Handlingsplan vid akut sjukdom och olycksfall

Handlingsplan vid akut sjukdom och olycksfall Handlingsplan vid akut sjukdom och olycksfall - åtgärder vid olycksfall och akut sjukdom - anvisningar för omhändertagande av elev som under skoltid insjuknar eller utsätts för olycksfall - allmänna åtgärder

Läs mer

Skallskador inom fotbollen.

Skallskador inom fotbollen. Skallskador inom fotbollen. Ett handläggningsprogram. Yelverton Tegner Docent i Idrottsmedicin. Läkare för F18 landslaget. Skallskador utgör mellan 0 och 10% av alla rapporterade skador inom fotboll. Det

Läs mer

Rutin för preoperativt omhändertagande av patient med höftfraktur, SUS - Malmö

Rutin för preoperativt omhändertagande av patient med höftfraktur, SUS - Malmö Version: 1.0 Skapad: 2012-09-15 Reviderad: 2014-04-15 Gäller tv, längst tom: 2015-04-15 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Cecilia Rogmark, Magnus Eneroth, Henrik Dyhre Dokumentinnehåll: Arbetsuppgifter

Läs mer

opereras för åderbråck

opereras för åderbråck Till dig som skall opereras för åderbråck Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset!

Läs mer

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Smärta och inflammation i rörelseapparaten Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt

Läs mer

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL KOL en folksjukdom Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en inflammatorisk luftrörs- och lungsjukdom som ger en successivt försämrad lungfunktion och på sikt obotliga lungskador. KOL är en folksjukdom

Läs mer

Uppföljning efter Intensivvård Indata Utdata Hur använder jag den information som jag får ut?

Uppföljning efter Intensivvård Indata Utdata Hur använder jag den information som jag får ut? Uppföljning efter Intensivvård Indata Utdata Hur använder jag den information som jag får ut? Lotti Orwelius Intensivvård under utveckling Intensivvård är en vårdnivå inte en vårdplats Definition: avancerad

Läs mer

Olycksfall i Östergötland 2009

Olycksfall i Östergötland 2009 Olycksfall i Östergötland 29 Skaderegistrering på akutklinikerna i länet Skador till följd av olycksfall är ett folkhälsoproblem. Risken att drabbas av skador finns i alla miljöer där människor vistas

Läs mer

Händelseanalys Upprepade doser av infusion Zometa till patient med nedsatt njurfunktion.

Händelseanalys Upprepade doser av infusion Zometa till patient med nedsatt njurfunktion. Datum: 2013-03-28 Händelseanalys Upprepade doser av infusion Zometa till patient med nedsatt njurfunktion. Februari 2012 Analysledare: Verksamhetsutvecklare Område Medicin, NU-sjukvården Västra Götalandsregionen

Läs mer

MEQ 1 Sida 1. 1 a) Vad kan innefattas i begreppet kardiella inkompensationstecken i status? Ange tre

MEQ 1 Sida 1. 1 a) Vad kan innefattas i begreppet kardiella inkompensationstecken i status? Ange tre September 2007 MEQ1 MEQ 1 Sida 1 En 63-årig kvinna söker på VC pga tryck i bröstet vid ansträngning sedan ungefär 6 månader tillbaka. I vanliga fall brukar hon gå rejäla promenader dagligen med sina två

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. Nu blir det repetition av baskunskaper

Hälsa Sjukvård Tandvård. Nu blir det repetition av baskunskaper Nu blir det repetition av baskunskaper Bakomliggande fysiologi i METTS vitalparametrar A= Luftväg B= Andning C= Cirkulation D= CNS E= Temp. Vilken/vilka parametrar faller ut och signalerar vilket/vilka

Läs mer

Ljumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod

Ljumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod Ljumskbråck Ljumskbråck Information inför operation av ljumskbråck med öppen metod Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta Montgomery

Läs mer

Huvudmål: Att varje patient utifrån sina individuella förutsättningar får ett ökat välbefinnande i sitt dagliga liv.

Huvudmål: Att varje patient utifrån sina individuella förutsättningar får ett ökat välbefinnande i sitt dagliga liv. Bilaga 2 HUDDINGE UNIVERSITETSSJUKHUS A-Divisionen Akutvårdsavdelning K41/43, B82 Standardvårdplan För patienter med hjärtsvikt Vårdtid Finns Individuell vårdplan (IVP)? Ja / Nej PATIENTIDENTITET Huvudmål:

Läs mer

Vad är en svår eller allvarlig skada? Lena Franzén MD, Spec barnkirurgi Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus, Göteborg

Vad är en svår eller allvarlig skada? Lena Franzén MD, Spec barnkirurgi Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus, Göteborg Vad är en svår eller allvarlig skada? Hotande överlevnad Hotande funktion Vad är en svår eller allvarlig skada? 50% Trimodal distribution av död vid trauma Trunkey DD, Trauma Sci Am 1983;249(2):20 7. 30%

Läs mer

Öppet spår alla vinner i långa loppet

Öppet spår alla vinner i långa loppet Öppet spår alla vinner i långa loppet Ett samordningsprojekt mellan Ambulans och Prehospital Akutsjukvård vid SU och Primärvårdsområde Hisingen, Göteborg Jörgen Thorn, Verksamhetschef, Vårdcentralen Biskopsgården

Läs mer

Testa dina kunskaper om fall

Testa dina kunskaper om fall Testa dina kunskaper om fall Genom att öka kunskapen om fall och fallskador minskar riskerna för att själv drabbas. Svara på frågorna nedan för att ta reda på hur mycket du vet om fall och fallskador.

Läs mer

Svenskene vet mer enn oss om ulykkene blant myke trafikanter. TRAFIKKSIKKERHETSKONFERANSEN 2016 Nils Petter Gregersen

Svenskene vet mer enn oss om ulykkene blant myke trafikanter. TRAFIKKSIKKERHETSKONFERANSEN 2016 Nils Petter Gregersen Svenskene vet mer enn oss om ulykkene blant myke trafikanter TRAFIKKSIKKERHETSKONFERANSEN 2016 Nils Petter Gregersen Svenska olycksdata Fem olika uppsättningar data om olyckor: Polis (olyckor med personskada

Läs mer

I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Vad är sjukdom? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen.

I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Vad är sjukdom? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen. I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen Vad är sjukdom? och hur bedriver vi bäst det diagnostiska arbetet? Trygg diagnostisk strategi

Läs mer

BADA SÄKERT. Sjöräddningssällskapet undsätter. i Göteborg som simmat för långt ut och fått kramp.

BADA SÄKERT. Sjöräddningssällskapet undsätter. i Göteborg som simmat för långt ut och fått kramp. BADA SÄKERT Sjöräddningssällskapet undsätter en badare vid Lillebybadet i Göteborg som simmat för långt ut och fått kramp. VI BEHÖVER DIN HJÄLP! Vi på Sjöräddningssällskapet har som huvuduppgift att rädda

Läs mer

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Larsson et al Accepterad för publicering den 3 mars 2000 Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Bengt Larsson, Nils Bäckman och Anna-Karin Holm I en tidigare publicerad studie undersöktes

Läs mer

Delexamination 1. Klinisk Medicin 131015 ht13. 20 poäng MEQ

Delexamination 1. Klinisk Medicin 131015 ht13. 20 poäng MEQ Delexamination 1 Klinisk Medicin 131015 ht13 20 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet. Därefter rättvändes nästa sida.

Läs mer

Traumaomhändertagande

Traumaomhändertagande Traumaomhändertagande Rev 2009-09-03 Traumaomhändertagande lasarettet Ljungby Målsättning Tre samtida multitrauma skall kunna tas om hand enligt nedanstående riktlinjer. Det direkta patientomhändertagandet

Läs mer

Till dig som ska genomgå galloperation Vanliga frågor och svar inför operationen

Till dig som ska genomgå galloperation Vanliga frågor och svar inför operationen Verksamhetsområde Kirurgi Till dig som ska genomgå galloperation Vanliga frågor och svar inför operationen Vad är en gallblåsa? Gallblåsan är en liten blåsa, reservoar, som sitter fast på gallgången. Den

Läs mer

Multisjuka äldre en växande patientgrupp med stort vårdbehov

Multisjuka äldre en växande patientgrupp med stort vårdbehov Multisjuka äldre en växande patientgrupp med stort vårdbehov Multisjuka äldre - definition Hur många sjukdomar? Åldersgräns? Annat kriterium? Varför behöver vi en definition? Förslag till omvänd definition

Läs mer

DILALA CRF UPPFÖLJNING 6-12 VECKOR

DILALA CRF UPPFÖLJNING 6-12 VECKOR DILALA CRF UPPFÖLJNING 6-12 VECKOR 1. Dagens datum: 2. PatientID (studiespecifikt): 3. Patient: Ålder 1 man 2 kvinna 4. Vem fyller i (namn): 5. Vem fyller i (titel): 6. Patologisk undersökning av operationspreparat

Läs mer

Sjukfallskartläggning

Sjukfallskartläggning December 2006 1(40) Sjukfallskartläggning Västra Götaland inför 2007 Sammanställning från Sjukfallskartläggning, Försäkringskassan Västra Götalands län. Göteborg Christer Lindgren 031-700 55 78 Seppo Kerola

Läs mer

Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar

Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar 27:2 Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar Fördelning på län och diagnos, 26 ISSN 1652-9863 Statistik 27:2 Statistikinformation försäkringsstatistik Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar

Läs mer

Rutin för att kontakta sjuksköterska i Söderköpings kommun

Rutin för att kontakta sjuksköterska i Söderköpings kommun 1(6) Rutin för att kontakta sjuksköterska i Söderköpings kommun Innehåll Detta häfte innehåller information för Dig som arbetar inom äldre- och funktionshinderomsorgen i Söderköpings kommun när Du behöver

Läs mer

INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN Antalsuppgifter m.m Resultat efter urvals- och inskrivningstillfällen...

INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN Antalsuppgifter m.m Resultat efter urvals- och inskrivningstillfällen... INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2006...2 1.1 Antalsuppgifter m.m...2 1.2 Inskrivna till värnplikt per befattningsnivå och försvarsgren...3 1.3 Inskrivna till civilplikt per befattning

Läs mer

VARFÖR DÖR TRAUMAPATIENTEN? - PÅ SJUKHUS. Lovisa Strömmer, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm

VARFÖR DÖR TRAUMAPATIENTEN? - PÅ SJUKHUS. Lovisa Strömmer, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm VARFÖR DÖR TRAUMAPATIENTEN? - PÅ SJUKHUS Lovisa Strömmer, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm VARFÖR DÖR TRAUMAPATIENTEN? - PÅ SJUKHUS När dör traumapa;enten på sjukhus? Av vad dör traumapa;enten

Läs mer

Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap samt Institutionen för Arbets- och miljömedicin Samhällsmedicinska blocket, T9, V08

Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap samt Institutionen för Arbets- och miljömedicin Samhällsmedicinska blocket, T9, V08 1 LYCKA TILL! 1. Vilka skador kan arbete med t.ex. borrar, mutterdragare, slipmaskiner och betongvibratorer orsaka? Vilka symptom får patienterna? (3p) 2. Vilka faktorer i arbetet kan orsaka muskuloskeletala

Läs mer

Förstudie för bedömning av omfattningen av mångbesökare i. Västra Götalandsregionen

Förstudie för bedömning av omfattningen av mångbesökare i. Västra Götalandsregionen Referens Datum Diarienummer Hälso- och sjukvårdsavdelningen 2008-09-22 RSK 345-2008 TU Förstudie för bedömning av omfattningen av mångbesökare i Bakgrund och uppdrag Västra Götalandsregionen I motion från

Läs mer

Du är primärjour där och tar emot sjuksköterskans rapport för triagering.

Du är primärjour där och tar emot sjuksköterskans rapport för triagering. Facit MEQ delexamination 1 VT13 Göran Trock, är 55 år och medicinsk chef på ett läkemedelsbolag. Han har just hämtat yngsta dottern i andra äktenskapet på dagis. Han är ganska tagen efter en nyligen genomgången

Läs mer

Lukas mystiska sjukdom

Lukas mystiska sjukdom 27/12-08 Lördag: Lukas insjuknar med influensa liknande symtom på morgonen, hög feber samt allmänt loj. Är dock uppe och rör på sig på förmiddagen och sitter i Jhonnys knä och tittar på film. Under eftermiddagen

Läs mer

Försäkringarna omfattar:

Försäkringarna omfattar: Försäkringarna omfattar: Svenskt Näringsliv/LO/ PTK Kommuner och Landsting Staten Arbetsskador TFA TFA-KL PSA Sjukfrånvaro AGS (endast arbetare) AGS-KL --- Vilka yrkesgrupper är med i rapporten? Enligt

Läs mer

Magda Marchioni Regionala barn- och ungdomshabiliteringen, Göteborg

Magda Marchioni Regionala barn- och ungdomshabiliteringen, Göteborg Vårdkedja för barn och ungdomar med förvärvad hjärnskada som utretts vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Regionala barn- och ungdomshabiliteringen CVU Rapportserie 2005:2 Projektledare: Magda

Läs mer

2. Dagens praxis i Sverige

2. Dagens praxis i Sverige 2. Dagens praxis i Sverige Under 1998 genomfördes av Socialstyrelsen i samarbete med SBU en enkätundersökning samt en registerstudie rörande diagnostik och behandling av lindrigt skalltrauma vid samtliga

Läs mer

Anafylaxi. Anafylaxi. Klinisk definition. Anafylaktisk reaktion. Anafylaxi; symtom, utredning, behandling

Anafylaxi. Anafylaxi. Klinisk definition. Anafylaktisk reaktion. Anafylaxi; symtom, utredning, behandling Alf Tunsäter Docent, Överläkare AKC, Lund Anafylaktisk reaktion Av grek. aná = åter upp phylaxis = bevakning, säkerhet, skydd Klinisk definition En akut, svår, oftast snabbt insättande systemisk överkänslighetsreaktion

Läs mer

EKG GUIDEN. För dig som vill veta mer om EKG-tolkning. Magnus Simonsson

EKG GUIDEN. För dig som vill veta mer om EKG-tolkning. Magnus Simonsson Magnus Simonsson EKG GUIDEN För dig som vill veta mer om EKG-tolkning EKG-GUIDEN för dig som vill veta mer om EKG-tolkning EKG är en viktig rutinundersökning vid många tillstånd. Till sin hjälp att tolka

Läs mer

INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN Antalsuppgifter m.m Defekt färgseende...10

INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN Antalsuppgifter m.m Defekt färgseende...10 INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2003...2 1.1 Antalsuppgifter m.m...2 1.2 Fördelning på uttagning...3 1.3 Inskrivna till värnplikt per befattningsnivå och försvarsgren...3 1.4 Inskrivna

Läs mer

Rutin vid bältesläggning

Rutin vid bältesläggning Rutin vid bältesläggning Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) gäller en allmän skyldighet att erbjuda en god vård som skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda

Läs mer

Delexamination 1. Klinisk Medicin VT 2012 20 poäng MEQ

Delexamination 1. Klinisk Medicin VT 2012 20 poäng MEQ Delexamination 1 Klinisk Medicin VT 2012 20 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,

Läs mer

Barn- och babymöbler F A K T A

Barn- och babymöbler F A K T A MSB-89.5 F A K T A 2 0 1 5-0 7-0 8 Barn- och babymöbler Totalt inträffar ungefär 2 000 skador varje år där barn- och babymöbler är involverade. Till barn- och babymöbler räknas här höga och låga barnstolar,

Läs mer

Sjukfallskartläggning. Västra Götaland inför 2008

Sjukfallskartläggning. Västra Götaland inför 2008 inför 2008 s län Sjukfallskartläggning inför 2008 En kartläggning av långtidssjukskrivna har genomförts under 2007 i i samverkan med Skåne. Statistiken omfattar 22 261 sjukfall, 60 dgr och längre från

Läs mer

INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN Antalsuppgifter m.m...2

INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN Antalsuppgifter m.m...2 INNEHÅLL... Sida 1 ANTALSUPPGIFTER OCH SAMMANDRAG MÄN 2002...2 1.1 Antalsuppgifter m.m...2 1.2 Fördelning på uttagning...3 1.3 Inskrivna till värnplikt per befattningsnivå och försvarsgren...3 1.4 Inskrivna

Läs mer

Giltig t.om. 090131 Ansvarig:Fawzi al-ayoubi, Andreas Bernad, Mattias.Haegerstam

Giltig t.om. 090131 Ansvarig:Fawzi al-ayoubi, Andreas Bernad, Mattias.Haegerstam 2008-12-11 Giltig t.om. 090131 Ansvarig:Fawzi al-ayoubi, Andreas Bernad, Mattias.Haegerstam INLEDNING Denna manual har arbetats fram för att ligga som grund för omhändertagandet av svårt skadade patienter

Läs mer

Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants (SO). INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1414

Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants (SO). INDIVIDUELL TENTAMEN I OMVÅRDNADSVETENSKAP B, OM1414 Sjuksköterskeprogrammet HT 2014 Kurs: Omvårdnadsvetenskap B II, klinisk kurs, OM1414 Datum: 2015-01-02 Antal frågor: 5 huvudfrågor. Lärare: Maria Hälleberg Nyman (MHN), Anita Ross (AR), Sigrid Odencrants

Läs mer

Din behandling med XALKORI (crizotinib)

Din behandling med XALKORI (crizotinib) Version 1/2015-11 Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de biverkningar

Läs mer

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik

Läs mer

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vad är värdet/faran med att operera tidigt? Sofia Strömberg Kärlkirurg Sahlgrenska Universitetssjukhuset Symtomgivande Karotisstenos Naturalförloppet vid symptomgivande karotisstenos Results: There were

Läs mer

Specialistutbildning - Ambulanssjuksköterska, 60 hp

Specialistutbildning - Ambulanssjuksköterska, 60 hp 1 (6) Utbildningsplan för: Specialistutbildning - Ambulanssjuksköterska, 60 hp Emergency Care Specialist Nursing with focus on Prehospital Nursing, 60 Higher Education Credits Allmänna data om programmet

Läs mer

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni 1. Hur ska samhällsförvärvad pneumoni behandlas? - Infektionsläkarföreningens

Läs mer

Fallbaserad målbeskrivning urologi. Ola Bratt Lars Henningsohn Lärare i urologi

Fallbaserad målbeskrivning urologi. Ola Bratt Lars Henningsohn Lärare i urologi Fallbaserad målbeskrivning urologi Ola Bratt Lars Henningsohn Lärare i urologi 1 67-årig diabetiker med neuro- och nefropati. På akutmottagningen för att han sedan några månader kissar allt oftare med

Läs mer

Prehospital behandling av hodeskader Hva er god klinisk praksis? Gabriel Skallsjö Anestesiläkare Ambulanshelikoptern Göteborg 1

Prehospital behandling av hodeskader Hva er god klinisk praksis? Gabriel Skallsjö Anestesiläkare Ambulanshelikoptern Göteborg 1 Prehospital behandling av hodeskader Hva er god klinisk praksis? Gabriel Skallsjö Anestesiläkare Ambulanshelikoptern Göteborg 1 Vad är god klinisk praxis? Ett sätt att behandla ett tillstånd baserat på

Läs mer

Patientnära analyser en introduktion

Patientnära analyser en introduktion Per Simonsson Docent, klinisk kemist Siemens Healthcare AB Patientnära analyser en introduktion Restricted Siemens AG 2014 All rights reserved. Answers for life. Ta med sig hem budskap Limited data indicate

Läs mer

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård CVU Rapportserie 2005:7 Projektledare: Mona Karlsson Medicinmott SU/Mölndal Mölndal Projektgrupp: Maria Morén Ulf Axelsson Margaretha

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Commotio - AKUTEN

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Commotio - AKUTEN Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 15368 su/med 2018-10-29 7 Innehållsansvarig: Tobias Carlson, Enhetschef, Akututvecklingscentrum (tobka1) Godkänd av: Maria Taranger, Verksamhetschef,

Läs mer

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?

Läs mer

Maria Boesen Journalgranskning på 9 patienter från Leg. dietist medicinavdelning och 3 patienter från kirurgavdelning

Maria Boesen Journalgranskning på 9 patienter från Leg. dietist medicinavdelning och 3 patienter från kirurgavdelning Aptit för livet Maria Boesen Journalgranskning på 9 patienter från Leg. dietist medicinavdelning och 3 patienter från kirurgavdelning Bakgrundsfakta Retrospektiv kartläggning av 58 patienter från kirurg-,

Läs mer

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige, 2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser

Läs mer

Kontakta din läkare. sanofi-aventis Box 14142, 167 14 BROMMA. Tel 08-634 50 00, infoavd@sanofi-aventis.com, www.sanofi-aventis.se

Kontakta din läkare. sanofi-aventis Box 14142, 167 14 BROMMA. Tel 08-634 50 00, infoavd@sanofi-aventis.com, www.sanofi-aventis.se Kontakta din läkare Kontakta genast din läkare om du drabbas av något av nedanstående symtom medan du behandlas med JEVTANA. feber, dvs en kroppstemperatur på 38 C eller högre diarré (t.ex. om du har lös

Läs mer

Interpellationssvar. Kommunfullmäktiges handlingar 2008-09-18

Interpellationssvar. Kommunfullmäktiges handlingar 2008-09-18 Interpellationssvar Nr 99 Svar på interpellation av Per Carlsson (s) till Karl-Gustav Drotz (kd) om de äldres situation i Borås Stad Kommunfullmäktiges handlingar 2008-09-18 1 (3) Kommunfullmäktige Svar

Läs mer

FRÅN EN UTOMSTÅENDE BETRAKTARE: NÅGRA AV GERIATRIKENS STYRKOR

FRÅN EN UTOMSTÅENDE BETRAKTARE: NÅGRA AV GERIATRIKENS STYRKOR FRÅN EN UTOMSTÅENDE BETRAKTARE: NÅGRA AV GERIATRIKENS STYRKOR integrativ ansats samverkan med närstående samverkan med samhället samverkan över specialitetsgränser samordningsförmåga/systemkunskap teamarbete

Läs mer