Vi uppfann turismen. Fakta och definitioner

Transkript

1

2 Vi uppfann turismen Fakta och definitioner Turism är en basnäring i Jämtland Härjedalen och har varit så i långa tider. De första turisterna var jägare som besökte länet för ca år sedan. De följdes av pilgrimer, forbönder, blomsterherrar, luft- och brunnsgäster, jaktlorder och nationalromantiker m fl. Här finns idag oändliga möjligheter till naturbaserade aktiviteter både på sommaren och vintern, boende i allt från slott till koja, smidiga kommunikationer med resten av Sverige och världen och lokalproducerad mat när hungern sätter in. Däremot har vi inga fabriksskorstenar! Vi vill fortsätta att utveckla turismen och vår vision är att Jämtland Härjedalen år 2020 ska vara europaledande på naturbaserade upplevelser. Våra mål är att öka den årliga omsättningen inom besöksnäringen från 3,8 (2010) till 6,0 mkr år 2020 (TEM). Antal årsarbeten ska öka från dagens till och antalet utländska gäster i kommersiella bäddar ska mer än dubbleras från dagens till , år Vi har även satt ett mål att antalet evenemang av nationell och internationell karaktär ska 2020 ha ökat till att omfatta sex årligen återkommande. Jämtland Härjedalen ska from 2020 stå som värd för minst ett megaevenemang, av VM- eller motsvarande karaktär, vart tredje år. Totalt sett så önskar vi se att andelen mycket nöjda kunder bland våra gäster i Jämtland Härjedalen, baserat på gemensamma och destinationsvisa gästundersökningar, ska år 2020 vara 75 % och andelen mycket nöjda/ nöjda ska vara 95 %. Jämtland Härjedalen Turism, JHT, är en samverkansplattform som företräder länets turismnäring i nationella och internationella sammanhang samt verkar som projektorganisation. JHT avslutade december 2010 projektet Turism 2020 om totalt 55 miljoner kr, finansierat av länets turismnäring, kommuner, länsstyrelse, landsting och EU. Satsningen syftade till att vidareutveckla en hållbar tillväxt inom turismnäringen genom destinations- och produktutveckling, kommunikation, evenemang samt forskning och analys. Måluppfyllelse finns under respektive avsnitt i röd text. Utifrån Turism 2020 och Regionens strategi för besöksnäringen, har nya projekt startats, bl.a Exportprojektet (Marknadskommunikation och tillgänglighet för tillväxt inom exporterande turismnäring i Jämtlands län) samt Matresor Jämtland Härjedalen Läs mer på jamtland.se Mats Forslund VD Jämtland Härjedalen Turism Mats Forslund Länsturistchef, Jämtland Härjedalen 2 I den första delen av den här foldern (sid 3-11) redovisas gästnätter, omsättning och ekonomiska effekter av den samlade turismen i Jämtland Härjedalen för Uppgifter om övernattningar är hämtade dels från Tillväxtverket/SCB inkvarteringsstatistik (redovisar hotell, vandrarhem, camping, stugbyar och privatägt boende), och dels från TDB (Turistdatabasen) som är en rikstäckande resvaneundersökning bland Sveriges befolkning. De turistiska utläggen är också hämtade från TDB. Att beräkna ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turism är förknippat med metodologiska problem. Här har vi använt den s.k Turistekonomiska modellen (TEM), vilket är en allmänt vedertagen modell som använts av ett stort antal län och kommuner. Som vid alla undersökningar som baseras på stickprovsurval uppstår statistiska felmarginaler, vilket innebär att resultaten inte kan tas för absoluta sanningar utan är att betrakta som ungefärliga resultat. I den andra delen av foldern (från sida 12) redovisas några smakprov ur några olika undersökningar och databaser som handlar om länets turism samt teman för produktutveckling inom JHT. Foto Tina Stafrén

3 Turismen en basnäring i Jämtland Härjedalen Turistkronans fördelning av 3,9 miljarder kr Den inresande turismen till Jämtland Härjedalen omsatte under år 2010 knappt 3,9 miljarder kronor. Den samlade handeln står för 24% av omsättningen, logi för 27%, medan restaurangerna får 19%. 12% hamnar på transport, medan aktiviteter omsätter 18% av den totala omsättningen, vilket är en förhållandevis hög andel jämfört med många andra områden. Den främsta anledningen är stora intäkter från liftkortsförsäljning. Liftkortsomsättningen nådde vintern 2009/2010 en rekordnivå i länet på 410 milj. kr, vilket är en ökning med 10 milj. kr jämfört med föregående vinter. Det senaste året har inneburit en positiv utveckling för länet med en total omsättningsökning på drygt 300 milj kr, motsvarande +9%. Sett i ett 10-årsperspektiv så uppvisar länet totalt sett en stadig omsättningsökning. Mellan 2000 och 2010 är ökningen 69%, vilket kan jämföras med +61% för riket som helhet under samma period. Jämfört med 2006 så är ökningen 18%, jämfört med målet på +12% som sattes upp för Turism Under samma period är ökningen för riket som helhet 5%. Shopping 10% Transport 12% Aktivitet 18% Logi 27% Restaurang 19% Livsmedel 14% Omsättningsutveckling för perioden Turistkronans fördelning har inte förändrats speciellt mycket under den senaste 5-årsperioden, men det finns en tendens där restaurang och aktiviteter ökar sin andel något till förmån för handeln. Visste du att... Sveriges Hotell- & Restaurangföretagare (SHR) och Svensk Handel har 2010 rankat Jämtlands län som nr 1, Dalarnas som nr 2 och Stockholms län som nr 3 bland de län där besöksnäringen har mest inverkan på den regionala ekonomin i Sverige. Bland kommunerna återfinns två av Jämtlands läns kommuner bland topp 5: Åre som Målet inom projektet Turism 2020 var 12% ökning av omsättningen jämfört med Resultatet blev 18% ökning. Omsättning 2006 = milj kr Omsättning 2010 = milj kr Förändring : Mål +12%, Utfall +18% nr 2 och Härjedalen som nr 5. Variablerna är antal gästnätter, andel utländska gästnätter, antal fritidshus, antal campinggästnätter och antal båtnätter per invånare. Samt omsättning för restaurangnäring, hotell- och campingnäring, drivmedel samt detaljhandel inom län/ kommun. Omsättning miljarder kronor Index (Basår 2000=100)

4 Ekonomisk betydelse i relation till boende Genomsnittligt dygnsutlägg efter boendeform Genomsnitt 412 kr per person och dygn 600 Nästan två tredjedelar av de totala turistintäkterna kommer från besökare som bor kommersiellt, vilket är en tydlig ökning under de senaste åren. Det är en högre andel än för riket som helhet, där andelen är ca 55%. Hyrd stuga/ lägenhet/stugby är den ekonomiskt viktigaste boendeformen och står totalt sett för drygt 40% av omsättningen. Vinterturismen är en viktig förklaring. Den andra stora kommersiella boendeformen är hotellen med en andel på 18%. Hyrd stuga/lägenhet/stugby har ökat i ekonomisk betydelse det senaste året medan Utläggen fördelade efter boendekategorier 40% 35% 30% 25% 20% 37% motsatsen gäller hotell. Det icke kommersiella boendet svarar sammantaget för knappt 30% av de totala utläggen, vilket är en tydlig minskning jämfört med perioden Jämfört med riket som helhet så är fritidshusen en betydligt ekonomiskt viktigare boendeform i Jämtlands län, medan motsatsen gäller för boende hos släkt och vänner. Fritidshusens ekonomiska betydelse har dock minskat det senaste året. Dagsbesök står för 7% av de totala utläggen, vilket är en i stort sett oförändrad nivå jämfört med de senaste åren. Det genomsnittliga dygnsutlägget ökar något, från 409 kr (2009) till 412 kr per person och dygn men har jämfört med 2006 ökat med 11%, vilket dock är lägre än målet för Turism 2020 som ligger på +20% Hotell 594 Stugbyar 588 Vandrarhem 566 Stuga eller lägenhet Hotellgästerna spenderar mest, kr per person och dygn, en liten minskning jämfört med 2009, men nästan 5 gånger så mycket som de som bor hos släkt och vänner eller i eget fritidshus. Snittutläggen ökar för stuga/lägenhet/rum, vandrarhem och camping medan hotellen och det icke kommersiella boendet minskar något jämfört med För övriga boendeformer handlar det om små skillnader. Dagsbesökaren spenderar 470 kr per person och dag, shopping är en viktig förklaring. Ökningen jämfört med 2009 är tydlig. 328 Övrig övernattning 326 Camping 229 Släkt/vänner 215 Fritidshus 470 Dagbesök Utläggen varierar också stort beroende på besöksmål och årstid. Generellt sett spenderar vintergästen betydligt mer än sommargästen. Målet inom projektet Turism 2020 var 20% ökning av det genomsnittliga dygnsutlägget jämfört med Resultatet blev 11% ökning. En del av förklaringen ligger i kronkursen. Dygnsutlägg 2006 = 371 kr Dygnsutlägg 2010 = 412 kr Förändring Mål: +20%, Utfall +11% 15% 10% 5% 0% Hyrd stuga/lägenhet 18% Hotell 14% Fritidshus 11% Släkt/vänner 5% Stugbyar 4% Camping 2% Övrig övernattning 1% Vandrarhem 7% Dagbesök Visste du att... Det finns 94 SHR-märkta hotell i Jämtland Härjedalen (2010) och på dem är beläggningsgraden 40%. Av de belagda bäddarna upptas 22% av utländska gäster. Andelen privatgäster är 55% och affärsgäster 45%. (SHR). Totalt finns ca kommersiella bäddar i Jämtland Härjedalen. Det finns taxerade småhusenheter i Jämtland Härjedalen. 40% av dessa är fritidshus, jämfört med riksgenomsnittet som är 19,7% (SCB). 4

5 8,2 miljoner gästnätter/år Sammantaget visar olika källor/undersökningar att det totalt förläggs ca 8,2 miljoner övernattningar i länet. Det är en ökning med (+5%) jämfört med Ökningen gäller för flertalet boendeformer, men de största volymerna är kopplade till stuga/lägenhet som hyrts via förmedling eller privat tillsammans med boende hos släkt och vänner. Ökningen när det gäller stuga/lägenhet är logisk mot bakgrund av att skidorterna, där den här boendeformen är viktig, har haft en bra utveckling Fritidshus och boende hos släkt/vänner mäts med stickprovsundersökningar, med i vissa fall betydande felmarginaler. Bland de kommersiella boendeformerna som baseras på producentstatistik kan noteras att stugbyarna ökade med 4%, medan hotellen tappade 2% jämfört med Campingen ökade med 4% medan vandrarhemmen redovisade +25% (flera nya vandrarhem tillkom i Jämtland Härjedalen 2010). Under vintersäsongen sjunker andelen av det icke kommersiella boendet medan i första hand stuga/rum och hotell ökar sin andel. Sommartid ökar campingen. Antalet dagsturister uppgår till knappt 0,6 milj, en ökning med 7% jämfört med Trenden när det gäller gästnätter är under den senaste 4-årsperioden positiv efter en nedgång under första hälften av 2000-talet. En del av förklaringen till att siffrorna fluktuerar en hel del (exv. 2003) är tydliga svängningar för de boendeformer som beräknas från stickprovsbaserad konsumentundersökning. Sammantaget, sett över den senaste 10-årsperioden, innebär det att omsättningsökningen inte beror på fler gäster/gästnätter, utan på att befintliga gäster spenderar mer och mer pengar, delvis beroende på en förhållandevis högre andel som bor kommersiellt. Totalt 8,2 miljoner gästnätter - 0,6 miljoner dagturister 35% Gästnätter tal 30% % 31% % 15% 10% 5% 0% Fritidshus 23% Släkt/ vänner 13% Stuga/lägenhet (kommersiellt förmedlat) 11% Stuga/lägenhet (hyrd privat) 8% Hotell 6% Camping Stugbyar 4% 2% Övrig övernattning 1% Vandrarhem Not. Fr.o.m mäts campingstatistiken och kommersiellt förmedlade stugor/lägenheter med en ny och mer tillförlitlig metod. Det innebär att uppgifter från 2008 och framåt inte är fullt jämförbara med tidigare år

6 Kommersiella gästnätter och fler resultat av Turism 2020 Det totala antalet kommersiella gästnätter (hotell, stugby, vandrarhem, camping och kommersiellt förmedlade stugor/lägenheter) uppgick 2010 till 2,6 miljoner. Den svenska marknaden stod för drygt 2 miljoner, Norden , medan övriga utlandet hamnade på gästnätter. Jämfört med 2009 så är det en ökning med drygt gästnätter motsvarande +4% var antalet nordiska gästnätter i Jämtland Härjedalen , 2010 var siffran , vilket motsvarar 13% ökning. Motsvarande siffror för: Västerbotten -18% Västernorrland +14% Norrbotten -3% 5 etablerade destinationsorganisationer/verksamheter. 100 utvecklade produkter inom tema vandring, fiske, mat, cykling. 40 företag som genomgått individuell affärsutveckling. 500 deltagare totalt i olika aktiviteter inom Turism mkr i ungefärlig omsättning, varav 10 mkr i privat kapital. Regionens första gemensamma strategi för besöksnäringen. Regionens första gemensamma kommunikationsplattform. Regionens första gemensamma evenemangsstrategi. Inom projektet Turism 2020 sattes olika mål kring antal gästnätter i Jämtland Härjedalen. De svenska gästnätterna ska 2010 uppvisa en ökning som ligger 5%-enheter högre i relation till jämförbara regioner i norra Sverige var antalet svenska kommersiella gästnätter i Jämtland Härjedalen , 2010 var siffran , vilket motsvarar 11% ökning. Motsvarande siffror för: Västerbotten +6% Västernorrland -5% Norrbotten +4% Målet inom projektet Turism 2020: Antalet nordiska gästnätter ska 2010 uppvisa en ökning som ligger 5%-enheter högre i relation till jämförbara regioner i norra Sverige. Målet inom projektet Turism 2020: Antalet utomnordiska gästnätter ska 2010 uppvisa en ökning som ligger 10%-enheter högre i relation till jämförbara regioner i norra Sverige var antalet utomnordiska gästnätter i Jämtland Härjedalen , 2010 var siffran , vilket motsvarar 14% ökning. Motsvarande siffror för: Västerbotten +24% Västernorrland -48% Norrbotten -17% Ytterligare resultat av projekt Turism 2020 inom Jämtland Härjedalen Turism: 35 genomförda delprojekt inom 4 områden: Ledning, destinations-/produktutveckling, evenemang och F&U. 6 Antal kommersiella gästnätter 2010 (hotell, stugby, vandrarhem och camping) % +3% % Totalt Sverige Övriga Norden % Övriga utlandet

7 Resa hit Den stora möjligheten att öka volymen resande till Jämtland Härjedalen är genom export. Jämtland Härjedalen Turism, JHT, har ambitionen att vara en samlande kraft för att underlätta för länets destinationer att öka sin export bl a genom Exportprojektet som pågår Jämtland Härjedalen kan nås via flyg, tåg, buss och bil. Det finns två flygplatser Åre/ Östersund Airport och Sveg Airport. I tillägg till dessa kan resenärer till regionen nyttja Röros och Trondheim/Vaernes flygplatser I Norge. Trondheim/Vaernes flygplats är Norges tredje största flygplats och ligger 130 km från Åre (ca 2 tim transfer). Direktflyg finns från 51 destinationer varav 17 inrikes och 34 utrikes destinationer. Mittnabotåget trafikerar sträckan Sundsvall- Östersund-Trondheim, Norge dagligen och det finns ett flertal avgångar från Stockholm, Göteborg och Malmö via stambanan. Inlandsbanan går genom Jämtland Härjedalen I nord-sydlig riktning med turisttrafik sommartid. Vägarna E14 mellan Sundsvall och Trondheim, Norge, tillsammans med E45 mellan Italien (Göteborg) och Karesuando är de största vägarna som leder till Jämtland Härjedalen. Chartertrafik till Jämtland Härjedalen Jämtland Härjedalen har haft charterturism i viss mån sedan 1990-talet, men det är under 2000-talet som de större satsningarna kommit igång. Åre är den destination som har störst erfarenhet av charterturism vintertid startade charter från Ryssland och Finland, 2002 från England, Danmark från 2005 och Holland från 2010 till Åre. Jämtland Härjedalen som helhet deltog i satsningar på att få igång charter från Schweiz och Tyskland sommartid Östersund har satsat på att få gäster vintertid från Holland sedan 2005 via reguljärflyg och samarbetar med Åre kring Hollandschartern som startade vintern startades även chartersatsningar till Lofsdalen från Köpenhamn via Svegs flygplats och till Funäsdalen från Stockholm via Röros flygplats i Norge.Antalet ryska gäster har ökat sedan starten av chartertrafiken från Moskva och St Petersburg från ca 250 år 2002 till dagens ca 400 (Swedavia). Totalt (samtliga färdsätt) kommer ca 2000 personer ryssar till Åre under vintersäsongen. Tack vare att en charter skapats så upptäcker fler och fler ryssar Åre som vinterdestination när det fanns som flest möjligheter att resa från Finland till Åre/Östersund Airport så reste finnar per år. (Swedavia) när det fanns som flest möjligheter att resa från Danmark till Åre/Östersund så reste danskar per år. (Swedavia). Antalet engelska charterresenärer har ökat stadigt från 2002 och omfattar idag ca /år som reser via Åre/Östersund Airport. (Swedavia). Totalt reste passagerare till/från Åre/ Östersund Airport Inkommande utrikestrafik förutom privatcharter 2010/2011: Land Antal avgångar Amsterdam, Holland 5 Köpenhamn, Danmark 9 London, Storbrittanien 19 Manchester, Storbrittanien 10 Moskva/St Petersburg, Ryssland 3 Vintern genomfördes chartertrafik till Funäsdalen med flyg Stockholm- Røros, Norge. Totalt cirka 900 sålda säten fanns möjligheten att åka direktflyg Stockholm-Røros 3 februari-1 maj. Då såldes ca säten. Visste du att... En trendanalys presenterad av RTS (Rese- och Turistnäringen i Sverige) i mars 2011, visar att det totala antalet besökare beräknas öka med över 50% fram till år 2020 och antalet internationella besökare med 80% i volym. Kritiska faktorer utpekas inom hotellkapacitet och flygförbindelser. Turistnäringen har gemensamt tagit fram en Nationell strategi och vision för att kunna ta emot ökade turismströmmar och samverka för en ökad omsättning: Reguljärflyg till Åre/Östersund Airport 2011 Flygplats Avgångar per dag Arlanda med SAS 5-6 avg/dag Bromma med NextJet 2-3 avg/dag Umeå/Luleå med NextJet 2 avg/dag Göteborg med City Airline 2 avg/vecka under vintersäsongen Reguljärflyg till Sveg Airport 2011 Flygplats Arlanda (mellanlandning Mora) Avgångar per dag 2 avg/dag INLANDSBANAN 2010 Inlandsbanan hade avstigande i Östersund. Av dessa bodde de allra flesta över en natt. I hela Östersunds kommun steg personer av, Bergs kommun 252, Härjedalens kommun 244 och i Strömsunds kommun steg 242 personer av under sommaren 2010 för att besöka sevärdheter och delta i aktiviteter. Totalt hade Inlandsbanan avstigningar längs banan. För ett exportberoende land som Sverige har turismen aldrig tidigare haft en så stor betydelse som nu för Sveriges ekonomi. Under ökade turismens exportvärde (utländska besökares konsumtion i Sverige) med drygt 130%. Under samma period ökade Sveriges samlade export av varor och tjänster med 43% i löpande priser (Tillväxtverket, 2010). 7

8 Utlandsmarknaden har stor betydelse Förändring av utländska gästnätter % 30% 20% 10% 13% 28% 24% Utlandet totalt +9% 19% De utländska gästnätterna ( ) utgör 21% av det totala antalet kommersiella gästnätter (2,6 milj) som redovisas i SCB:s statistik. Det är en liten ökning jämfört med 2009 då andelen var 20%. Den norska marknaden med drygt gästnätter, står för drygt hälften av de kommersiella utländska gästnätterna. Den norska marknaden ökade med 13% mellan 2009 och Den näst största enskilda marknaden är Danmark med knappt gästnätter, en ökning med hela 28% jämfört med Därefter följer Finland med drygt gästnätter, en ökning med 24%. I gruppen övriga Europa utgör Ryssland, Estland och Lettland en betydande del, vilka tillsammans med Danmark och Finland är mycket viktiga framförallt under vintern. Detta gäller även för GBR där merparten av gästnätterna är kopplade till länets vinterdestinationer. Drygt 50% av det totala antalet utländska gästnätter är förlagda till vintern, vilket är en liten ökning jämfört med det senaste året. På den svenska marknaden är dock andelen 70%. En viktig förklaring till utlandets lägre andel är att två tredjedelar av de norska gästnätterna är förlagda till barmarksperioden. Även de holländska och tyska marknaderna har en mycket stark koppling till barmarksperioden. Övernattningar i tal % -10% -20% -30% -40% Norge -2% Övriga Europa Danmark Finland -9% Tyskland 10% GBR -8% Holland -36% Utom Europa Schweiz Visste du att Totalt utländska gästnätter Jämtland kallas ibland för Östtröndelag, beroende på närheten till Norge och de många kontakterna över kölen. Med Mittnabotåget tar det mindre än fyra timmar att resa mellan Östersund och Trondheim. Satsningen kring Nabotåget startade 2002 och blev Mittnabotåget: Sundsvall-Östersund-Trondheim år I Sverige ägs fritidshus av utländska ägare Det är en ökning med 3 procent jämfört med 2009 och 12 procent jämfört med I Jämtland Härjedalen ökade andelen utlandsägda fritidshus med 8% mellan 2009 och Av de utländska ägarna i Jämtland Härjedalen är de flesta norrmän (SCB) Norge Övriga Europa Danmark Finland Tyskland GBR Holland Utom Europa Schweiz 8

9 STF gör fjällvärlden tillgänglig Svenska Turistföreningen (STF) har en lång tradition i Jämtland Härjedalen och har haft stor betydelse för utvecklingen av länets fjällturism. Första boendet i området var Sylhyddan som stod klar STF driver sin verksamhet både genom eget ägda och drivna anläggningar och genom franchiseavtal med boende-anläggningar. Från Funäsdalen i söder till Storlien i norr, Helags i väster och norska gränsen i öster finns över 50 mil skid- och vandringsleder. I området finns idag 4 Fjällstationer och 7 Fjällstugor som ägs och drivs av STF. STF har även franchiseavtal med Edsåsdalen Turism och från och med 2011 Ramundberget (ca gästnätter 2010) Dessutom finns tre fjällnära vandrarhem i utkanten av fjällområdet som fungerar som inkörsportar, de ligger i Storvallen, Åre och Ljungdalen. Anläggningarna i fjällen är öppna under vintern från slutet av februari till månadsskiftet april/maj och under sommaren från midsommar till slutet av september. södra fjällkedjan och erbjuder bl a spännande toppturer. Som turistmål är Sylmassivet årsbarn med STF. Den första med säkerhet kända bestigningen av Storsylen lyckades Blåhammaren är STFs högst belägna Fjällstation, m ö h. Helags Vid Helags Fjällstation finns Sveriges sydligaste glaciär och högsta toppen söder om polcirkeln, m ö h. Totalt genererar STFs anläggningar i fjällen gästnätter. Utanför området Jämtlandsfjällen, driver STF också vandrarhem i Östersund, Björkvattnet, Hammarstrand, Persåsen, Åsarna, Messlingen, Sveg, Tänndalen, Tännäs samt Vemdalen. Dessa drivs samtliga på franchisebasis. Franchiseanläggningarna i Jämtland och Härjedalen hade gästnätter (exkl Ramundberget som ingår i STF fr 2011). Jämtlandstriangeln Jämtlandstriangeln är en klassisk fjälltur som går mellan 3 fjällstationer: Storulvån-Sylarna- Blåhammaren. Storulvån Fjällstation nås med bil och utgör en inkörsport till fjällvärlden. Sylarna är det mest högalpina området i den Foto Svenska Turistföreningen 9

10 Turismen skapar många arbetstillfällen Antal årssysselsatta Årssysselsatta fördelat per bransch. Totalt årssysselsättningar. Totalt genereras motsvarande knappt direkta helårsarbeten av turismen i länet. Login skapar i särklass mest sysselsättning i förhållande till omsättning. 975 miljoner i omsättning skapar drygt 2 helårsarbeten per omsatt miljon, vilket kan jämföras med 0,4 inom livsmedel och 0,3 inom transport. För shopping är sysselsättningstalet knappt 0,5 för att i restaurangbranschen och aktiviteter stiga till 1,2 respektive 1,3. Utöver detta skapas också ett stort antal arbetstillfällen indirekt, exv. bageriet som förser butiker och restauranger med bröd, revisionsbyrån som hjälper turismföretagen med redovisning och bokslut. Detta ger sammanlagt knappt helårsarbeten baserat på länets inkomster från turismen. Med hänsyn till säsongsvariationer och deltidsarbete är det betydligt fler som arbetar med turismen. Under högsäsong torde direkt sysselsättning i turismbranschen stå för minst 10% av länets samlade sysselsättning. Kurvan över sysselsättningsutveckling följer i stort de som gäller för omsättningsökningen. Framförallt under den senaste 5-årsperioden, 2007 undantaget, är utveckling stark. Jämfört med 2006 så är ökningen 27%, jämfört med målet på +15% som sattes upp för Turism Under samma period är ökningen för riket som helhet 3%. Detta understryker att turismbranschen är personalintensiv och inte går att rationalisera och/eller outsourca på samma sätt som i många andra branscher. Målet inom projektet Turism 2020 var 15% ökning av antalet arbetstillfällen inom turism jämfört med Resultatet blev 27% ökning. Sysselsättning 2006 = helårsarbeten Sysselsättning 2010 = helårsarbeten Förändring Mål: +15%, Utfall +27% Antal årssysselsatta Logi Aktivitet 869 Restaurang 865 Index (Basår 2020=100) Livsmedel Shopping Transport * Att beräkna sysselsättningseffekter är förknippat med metodologiska problem Här har vi använt den s.k. Turistekonomiska modellen (TEM), en allmänt vedertagen modell som används av ett stort antal kommuner och län. Andra metoder, där man utgår från SCB:s sysselsättningsstatistik visar på ungefär samma resultat

11 Många arbetstillfällen innebär stora skatteintäkter Direkta skatter kommer från sysselsättningen i de företag som direkt påverkas av besökarnas utlägg. Indirekta skatter avser de företag som fungerar som underleverantörer till de företag som berörs direkt. Nya beräkningsmodeller medför att jämförelser med tidigare års siffror inte kan göras. Sysselsättningen som genereras av turismen ger löneskatter till länet på totalt 605 miljoner kronor per år. Knappt 70% tillfaller kommunerna medan landstinget får drygt 30%. Foto SkySport Skatteintäketerna följer i stort omsättning och sysselsättning, men kan p.g.a. ändrade beräkningsgrunder inte rakt av jämföras med tidigare år. Foto Tina Stafrén Skatteintäkternas fördelning i MSEK Direkta Indirekta Totala Visste du att... Sedan år 2000 har turismsektorn bidragit med nästan nya heltidsjobb, det innebär en ökning med 30% på 10 år. Under motsvarande period ökade den totala sysselsättningen i Sverige med 4% (Tillväxtverket, 2010) Kommunerna Landstinget Totalt 11

12 Hur hittar nya besökare till länet? Ett gott värdskap ger fler gäster Det finns 4 dominerande informationskällor när det gäller att aktivt söka information bland förstagångsbesökarna. Internet Rekommendationer Broschyrer Turistbyrå Just informationssökning är förmodligen den parameter som uppvisar störst förändring över tid. Internets framväxt under den senaste årsperioden har i stora avseenden förändrat informations- och bokningsbeteendet. Betydelsen av Internet forsätter att kontinuerligt öka och spänner idag över i stort sett hela marknaden, även om det fortfarande finns skillnader mellan åldersgenerationer. Störst är betydelsen vintertid, då även bokning numera i hög grad sker via Internet. Som exempel kan nämnas att av Skistars bokning i Åre sker idag 65-75% direkt på nätet. År 2000 var motsvarande andel ca 10%. Pågående undersökningar på länets vinterdestinationer (Bydalsfjällen, Funäsfjällen, Lofsdalen, Vemdalen och Åre) understryker betydelsen av kombinationen rekommendationer och Internet. På frågan om hur man först fick kännedom om/ idén att besöka destinationen visar preliminära siffror att rekommendationer från tidigare besökare är viktigast på samtliga 5 destinationer, med en svarsandel mellan 36% och 55%. På frågan om hur man sedan aktivt sökte mer information om destinationen, visar det sig att Internet är de absolut viktigaste informationskällan. Även detta gäller för samtliga destinationer. Andelen som anger Internet ligger mellan 76% och 91%. Under sommaren har såväl turistbyråer som broschyrer en större betydelse, även om en gradvis förskjutning sker mot Internet. I Östersund (sommaren 2010) sökte drygt 46% av förstagångsbesökarna information via Internet, medan knappt 25% angav broschyr/reseguide. Jämfört med den senaste undersökningen från 2007 har Internet ökat i betydelse, medan broschyr/reseguide ligger kvar på en oförändrad nivå. Samma mönster gäller för länet som helhet, baserat på en mindre undersökning som genomfördes sommaren 2010, men med ytterligare något större betydelse för Internet och något mindre betydelse för broschyr/resguide. Ovanstående rubrik är ingen nyhet, men med den ständigt ökande konkurrensen är det kanske än mer angeläget i dag att erbjuda våra gäster en högkvalitativ upplevelse. Under de senaste åren har det runt om i länet genomförts utbildningar i värdskap för att ytterligare stärka konkurrenskraften när det gäller personalens bemötande, service och kunskap. Detta avspeglar sig inte minst i preliminära resultat från den pågående undersökningen bland länets större vinterdestinationer där gästerna överlag ger goda betyg samt uppvisar en hög återvändarfrekvens och vilja att rekommendera vänner och bekanta. Man kan konstatera att resultatet ligger mer samlat vid en jämförelse mellan destinationerna jämfört med hur det såg ut för 5-10 år sedan. På en 6-gradig betygsskala ger gästerna medelbetyg på mellan 5,1 och 5,4 och 65%-85% svarar att de säkert eller troligen återkommer nästa vinter. 65%-75% svarar att de säkert kommer att ge rekommendationer till vänner och bekanta. Det är dessa samband som är mycket viktiga för att skapa en långsiktigt hållbar och positiv utveckling när det gäller att locka gäster att besöka länet. Personalens bemötande får överlag höga betyg, medan det finns lite mer att önska när Foto Martin Söderqvist 12

13 Gästundersökning 2010 det gäller initiativkraft/proaktivitet. För att understryka betydelsen av att tillfredsställa gästerna fullt ut, visar resultat från undersökningar från länets vinterdestinationer att sannolikheten är ungefär dubbelt så hög att den mycket nöjda gästen (betyg 6) jämfört med en gäst som bara är nöjd (betyg 5) återvänder. Samma mönster gäller också för att ge rekommendationer. Från sommarundersökningen i Östersund 2010 framgår att besökarna ger helhetsbetyget 5,1. Drygt 80% svarar att de säkert eller troligen kommer att återvända inom 3 år och 3 av 4 kommer säkert att ge rekommendationer till vänner och bekanta. Samtliga resultat innebär en viss förbättring jämfört med den senaste undersökningen från Från den mindre omfattande sommarundersökningen 2010 i övriga länet ligger helhetsbetyget på 5,2, medan återvändarbenägenheten stannar på 73%. 55% svarar att de säkert kommer att ge rekommendationer till vänner och bekanta. Värdskap I Jämtland Härjedalen För oss i Jämtland Härjedalen betyder värdskap konsten att få människor att känna sig välkomna och det är vi duktiga på. Ovanstående exempel från några undersökningar visar att våra besökare uppskattar de insatser som gjorts. Men vi kan bli ännu bättre. En nöjd medarbetare, besökare, kund eller gäst kommer tillbaka till oss i våra företag och våra butiker, evenemang, attraktioner och boendeanläggningar. De rekommenderar även sina vänner och bekanta och en återvändare kostar betydligt mindre att locka hit än att kontinuerligt försöka få nya människor att upptäcka Jämtland Härjedalen. Inom projektet Turism 2020 skapades en hållparhetspolicy av destinationerna i Jämtland Härjedalen. Policyn innehåller formuleringar kring ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet liksom värdskap och den finns med som en självklar del i strategin för besöksnäringen i regionen för hållbar tillväxt. Se Sommaren 2010 gjordes en mindre gästundersökning som ett pilotprojekt kopplat till JHT:s nya Exportprojekt. Undersökningen genomfördes på 5 olika destinationer; Funäsfjällen, Lofsdalen, Ragunda, Åre och Bydalsfjällen (mycket begränsat underlag). Totalt omfattar undersökningen 648 svar. Under samma period har en omfattande gästundersökning (1500 svar) också genomförts i Östersund. Sommarturismen i länet skiljer sig en hel del åt jämfört med vinterturismen. Vintertid utgörs en absolut merpart av destinationsspecifikt resande, medan en betydande andel av sommarbesökarna reser runt på och besöker flera olika platser/områden. Av resans totala längd hamnar drygt hälften av tiden på den aktuella destinationen. Från Östersundsundersökningen framgår att 60% har haft Östersund som resans huvudmål, men även i den gruppen är det en relativt stor andel som också besöker andra platser/områden under resan. Reseanledningarna under sommaren skiljer sig en hel del åt mellan de olika destinationerna. I Östersund och Ragunda är det mycket fokus på olika typer av besöksmål, där det mer handlar om att se/uppleva olika saker än att göra aktivteter. Aktivitetsinslagen är mer dominerande på fjälldestinationerna (Åre, Foto Klas Fritzon Funäsfjällen, Lofsdalen och Bydalsfjällen), där vandring i olika former är den främsta besöksanledningen. Även fiske, bad och cykling är överlag viktiga aktiviteter. Man kan också konstatera att mer äventyrsbetonade aktiviteter växer i betydelse, i Åre märks exv. Zipline, forsränning, ridning och skärmflyg. Kanot är relativt frekvent i Funäsfjällen, 13

14

15 Bilden av Jämtland Härjedalen Jämtland Härjedalen - ett starkt potentiellt resemål Under november 2009 intervjuades 1500 slumpmässigt utvalda svenskar (18-74 år) om vilken bild/uppfattning de har om Jämtland Härjedalen. 47% har någon gång besökt Jämtland Härjedalen på en fritidsresa under sommarhalvåret. 18% anger att det senaste besöket skedde under den senaste 5-årsperioden. 45% har någon gång besökt Jämtland Härjedalen på en fritidsresa under vinterhalvåret. 17% anger att det senaste besöket skedde under den senaste 5-årsperioden. Jämtland Härjedalen är totalt sett tämligen välkänt bland den svenska allmänheten och hamnar högt på listan över geografiska associationer (platser/orter) som man förknippar med norra Sverige. Sammantaget så är det lika många som nämner platser/orter i Jämtland Härjedalen som i Västerbottens län. Det är endast Norrbottens län som får fler svar, delvis beroende på att det området också ligger längst norrut. Östersund och Åre är de orter som hamnar högst på listan över orter som associeras med Jämtland Härjedalen. När det handlar om potentiella resmål i norra Sverige så har Jämtland Härjedalen en ännu starkare position, både sommar och vinter, men allra tydligast på vintern, då Jämtland Härjedalen toppar listan. Sommartid hamnar JH på en 2:a plats. Sommartid toppar Östersund bland enskilda orter i JH tätt följt av Åre. Endast Kiruna hamnar högre upp på listan. Vintertid är det Efterfrågade resmål vid en resa till norra Sverige omvänt förhållande där Åre utmärker sig mycket starkt med en tydlig 1:a plats med en svarsandel på nästan 35%, följt av Sälen på 15%. Östersund hamnar på sjätte plats runt 5%. Även Vemdalen och Funäsdalen finns med på topp 10 listan strax efter Östersund. 60% Spontana associationer - orter/platser i norra Sverige Kiruna Umeå Luleå Östersund Åre Piteå 50% 40% 30% 50% 50% Sommar Vinter Sundsvall Haparanda Sälen Jokkmokk Dalarna Boden Skellefteå Lappland Jukkasjärvi Abisko Riksgränsen Gällivare Stockholm Ishotellet 20% 10% 0% 22% Jämtland Härjedalen 25% Norrbotten 8% Dalarna 24% 12% 8% Västerbotten 8% 1% Västernorrland 2% 1% Gävleborg 12% 5% Övriga 8% 12% Kan inte tänka mig att resa 5% 4% Vet ej 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 15

16 Mer vinter än sommar - Turism, vintersport, friluftsliv och naturen är starka kännetecken Spontana fria associationer till Jämtland Härjedalen kategoriserade svar Natur/naturtyp övrigt Jämtland Härjedalen har sammantaget en stark position bland den svenska allmänheten, men utmärker sig allra tydligast som ett område som sammankopplas med vinter. Det gäller såväl allmänt som när det handlar om resande. Bidragande är naturligtvis de många och starka vinterdestinationerna med Åre i spetsen och de starka traditionerna till skidsport i allmänhet och de många lyckade tävlingsarrangemangen i alpint, längdåkning och skidskytte. Utöver vinter och vinterupplevelser märks också att Jämtland Härjedalen i hög grad förknippas med natur/naturupplevleser, uttryckt både som konkreta naturtyper, men också i termer av vacker natur, ren oförstörd miljö etc. Synen på befolkningen är också positiv, beskrivet både som öppen och gästvänlig, vilket också märks i olika gästundersökningar, men också i termer av en sund och aktiv livsstil. Områden som ytterligare behöver stärkas är i hög grad kopplade till företagande, arbetsmarknad, forskning och utbildning. Skidor/skidåkning/vintersport Ort/plats övrig/geografisk koppling Åre Djur Fjäll Östersund Snö/vinter Friluftsaktiviteter Positiva begreppadjektiv Relationer Kallt/kyla/väderrelaterat Bär/blommor växtlighet Negativa begrepp/adjektiv Övrigt Top of mind Totalt Vet ej 0% 5% 10% Foto Henrik Trygg 15% 20% 25% Visste du att... Jämtlands län har 8 kommuner och upptar 12% av Sveriges yta. Sett till yta är det näst störst bland länen i Sverige medan det är näst minst sett till befolkningsmängd med invånare. Östersund är den enda staden och ett starkt handelscentrum för länet och regionen. Björnen är Härjedalens landskapsdjur medan älgen hör till Jämtland. Mosippan är Härjedalens landskapsblomma. Orkidén Brunkullan är Jämtlands landskapsblomma. Harr är Härjedalens landskapsfisk. Öring är Jämtlands landskapsfisk. 16

17 I J/H finns en vacker natur Jag förknippar J/H med olika typer av vinterevenemang 4,7 4,6 I J/H finns en ren/oförstörd miljö 4,5 Befolkningen i J/H är överlag öppen och gästvänlig 4,3 När folk i min omgivning pratar om J/H är det ofta i positiva termer 4,3 Jag förknippar J/H med en sund och aktiv livsstil 4,3 I J/H finns mycket som är attraktivt att se, uppleva eller göra under sommarhalvåret 4,1 3,9 Jag förknippar J/H med småskalighet I J/H finns många ledande tillverkare av fritids-friluftsutrustning (outdoor) 3,7 I J/H finns en spännande/attraktiv matproduktion 3,6 Jag förknippar J/H med drivkraft och framtidstro 3,5 Kommunikationsmöjligheterna till J/H är goda 3,4 I J/H finns ett positivt företagsklimat 3,4 Det finns en stark koppling mellan J/H och Tröndelag i Norge 3,4 Jag förknippar J/H med olika typer av sommarevenemang 3,2 Jag förknippar J/H med innovation och nytänkande 3,2 3,1 I J/H finns en attraktiv utbildnings och forskningsmiljö Min kännedom/kunskap om J/H är god 2,8 I J/H finns en attraktiv arbetsmarknad 2,7 17 Fa k t a o m t u r i s m e n i J ä m t l a n d H ä r j e d a l e n ,0 5,5 5,0 3,5 3,0 2,5 2,0 2,3 1,5 1,0 J/H är en region/ett område som jag skulle kunna bosätta mig i 4,0 till dem. Ett högre värde på skalan 1-6 innebär högre instämmelsegrad. Foto Tommy andersson I undersökningen har de svarande fått ta ställning till ett antal påståenden och ange i vilken grad de instämmer I J/H finns mycket som är attraktivt att se, uppleva eller göra under vinterhalvåret 4,5 Utmärkande för Jämtland Härjedalen 5,3

18 Skidåkning på vintern och vandring på sommaren På frågan om vad man skulle vilja göra/ se/uppleva under en ev. resa till Jämtland Härjedalen så är skidåkning och då allra främst utförsåkning det som lockar allra mest. Men även längdåkning uppvisar en stark (ökande?) efterfrågan. Man kan också se en tydlig tendens till en framväxt av alternativa aktiviteter till skidåkning, främst skoter, men också mer äventyrsrelaterade aktiviteter. Sommartid dominerar vandring/fjällvandring bland efterfråga aktiviteter, följt av rundtursresa där man ser och upplever olika typer av saker. Även fiske har en stark position som dragare under sommarhalvåret. Även under sommarhalvåret kan man se en tendens till ökat intresse för olika typer av äventyrsinriktade aktiviteter inkl. cykling/mountainbike. Göra/se/uppleva vintertid Göra/se/uppleva sommartid Utförsåkning 63% Fjällvandra 56% Längdåkning 30% Åka runt och titta på/uppleva 31% Åka runt och titta på/ uppleva Åka skoter Fiska Snowboard Söka lugn & ro/ avkoppling för kropp och själ Äventyrssport (ex. klättring, skärmflyg hundspann) Turåkning Nöjesliv/underhållning Besöka anläggning (museum, djurpark, bad) 5% 4% 4% 4% 3% 2% 7% 9% 11% Fiska Besöka anläggning (museum, djurpark, bad) Besöka evenemang (auktioner, konserter, marknader Paddla kanot Äventyrssporter (ex. forsränning, klättring, skärmflyg) Plocka bär, svamp Söka lugn & ro/ avkoppling för kropp och själ Hälsa på släkt/vänner Mountainbike/cykla 5% 4% 4% 4% 3% 4% Rida 3% 6% 6% 20% Hälsa på släkt/vänner 2% Matupplevelser 2% Matupplevelser Besöka evenemang (auktioner, konserter, marknader Annat 1% Jaga 2% 1% Kursverksamhet 1% (ex fjäll, botanik) 4% Annat 7% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 18

19 Knappt 2,4 miljoner åkdagar på länets skidanläggningar Antal åkdagar (tusental) på skidanläggningar i Jämtland Härjedalen vintern 2009/2010. Källa: SLAO Antal åkdagar (tusental) på skidanläggningar i Jämtland Härjedalen - utveckling perioden 01/02-09/10 Källa: SLAO /02 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09 09/10 0 Åre Vemdalen Klövsjö 170 Tänndalen 162 Lofsdalen 150 Bydalsfjällen * Tännäskröket 51 Ramundsberget Funäsdalsberget 40 Storlien 22 Trillevallen 18 Östersund * Baserat på Jämtland Härjedalens SLAO-anslutna anläggningar (topp 50-listan för Sverige). Det totala antalet skiddagar (1 person som åkt skidor under 1 dag) på länets skidanläggningar uppgick vintersäsongen 2009/2010 till knappt 2,4 milj, vilket är en liten minskning, drygt åkdagar, jämfört med föregående säsong. Åre svarar för 45% ( åkdagar) av dessa, följt av Vemdalen-Klövsjö med åkdagar. På tredjeplats hamnar Funäsfjällen med ca åkdagar. Funäsfjällen: Tänndalen, Ramundberget, Funäsdalsberget och Tännäskröket. Den totala liftkortsförsäljningen uppgick till ca 410 milj kr. Under 2000-talet antalet åkdagar utvecklats i en positiv riktning, från drygt 1,7 milj säsongen 01/02 till knappt 2,4 milj säsongen 09/10, vilket motsvarar +37%. * Tännäskrökets åkdagar enligt egen uppgift - ej medlem i SLAO. Visste du att uppfördes den första släpliften i Norden på baksidan av Holmenkollen. Sveriges första riktiga skidlift invigdes 1940 vid Lundsgården i Åre invigdes Sveriges andra lift, linbanan i Storlien och liftkortspriset var då 40 öre/dag invigdes korglinbanor med s k hinkar i Riksgränsen och Åre och samma år uppförde Nordmaskin sin första lift i Gustafsbergsbacken på Frösön, Östersund. Inför säsongen 2009/2010 investerades sammanlagt 944 miljoner kronor i svenska skidorter. En stor del av investeringarna ligger i att förlänga skidsäsongen (SLAO). De största skidanläggningarna ligger i Dalarna och Jämtland Härjedalen, vilka står för ca 80 % av hela landets omsättning (SLAO). 19

20 Länets största sevärdheter och evenemang Storsjöbadet blev årets vinnare bland attraktionerna med besök under Jamtli hade besökare som bl a kom för att se utställningarna Världens bästa konst och Vikingavävar i världsklass, basutställningarna, besöka Historieland sommartid och arkivet Minnesbanken. Äventyrsbadet på Holiday Club i Åre är tredje största attraktionen i Jämtland Härjedalen med ca besök. De Östersundsbaserade evenemangen hade flest besökare under Yranveckan lockade ca personer med kulmen under festivalkvällarna torsdag lördag med inlösta personer. Den veckolånga fotbollsturneringen, Storsjöcupen, hade ca deltagare/besök vid matcherna. Gregoriemarknaden med rötter i förkristen historia lockade ca besökare under tre dagar i mars. Foto Fanny Hejdström Länets största sevärdheter Besöksmål Antal besök 2010 Storsjöbadet, Östersund Jamtli, Östersund Holiday Club äventyrsbad, Åre Frösö Zoo, Frösön (end sommaröppet) Döda Fallet, Ragunda Wikners, Persåsen Multichallenge äventyrshus, Östersund Moose Garden, Orrviken Frösö kyrka Thailändska paviljongen, Utanede Länets största evenemang Evenemang Antal besök 2010 Storsjöyran, Östersund Storsjöcupen, Östersund Gregoriemarknaden, Östersund Fäviken Game Fair, Åre Åre höstmarknad Jamtli julmarknad, Östersund Expo Norr, Frösön WC Skidskytte, Östersund Jämtlands stora pris (trav), Östersund En Midsommarnattsdröm, Döda Fallet * Eftersom både attraktioner och evenemang är av skilda karaktärer så kan sättet att beräkna besöksantal skilja sig åt. 20

21 Fiske Vandring och cykling Fisketurism är en gammal och stark tradition i länet alltsedan engelsmän och skottar kom till Jämtland Härjedalen via Norge vid sekelskiftet Fisket utgör både en primär reseanledning samtidigt som det är en viktig aktivitet för många av länets besökare, framförallt sommartid, men även på vintern. Inom samarbetet Drömfiske produktutvecklar Fiskevårdsområden, anläggningar, destinationer och JHT fisketurismen i Jämtland Härjedalen. Läs mer på Öring, röding, harr och sik är naturligt förekommande i stora delar av länet och utgör den vikigaste resursbasen för fisketurismen. I Jämtland Härjedalen finns sjöar med en yta av km2 och 280 mil älvar och åar. Naturproduktionen av fisk har översiktligt beräknats till ton per år. Vatten är därmed en av länets stora naturresurser. Mer än 200 lokala fiskevårdsorganisationer är engagerade i fiskevårdsarbete och försäljning av fiskekort till allmänheten. Fiskekortsförsäljningen låg 2010 på ca fiskekort. Sportfisket lockar årligen besökare till Jämtland Härjedalen. Fiskeintresset har också stark förankring hos befolkningen i Jämtland Härjedalen - 75 procent av länsinnevånarna är fiskeintresserade. Jämtland Härjedalen har 200 fritidsfiskeberoende företag, vilket är flest i Sverige. Fritidsfiskeföretagen har en omsättning på 135 miljoner årligen. Det totala fiskets omsättning inklusive redskapsförsäljning m m beräknas till miljoner per år. Jämtlands långa tradition som en vandringsdestination håller i sig och har på senare år också utvecklats mot att bli en stark cykeldestination. Här finns ett stort utbud av dagsturer i lågland, fjällterräng och upp på toppar med oslagbara vyer. För cyklisten samsas utmanande downhill-leder och spännande cross country-cykling med lugn cykling längs med vackra landsvägar. En stor del av Jämtland Härjedalens bästa leder finns samlade på där det också finns råd, tips och annan nyttig information som hjälper besökarna att förbereda sig inför sina vanringar eller cykelturer. Foto Johan Ranbrandt Visste du att... Ett 20-tal länder med fem tävlande i varje lag beräknas delta då Jämtland arrangerar EM i flugfiske Bräcke kommun är de sjuhundra sjöarnas land. Gäddan är den dominerande rovfisken i svenska sötvatten och en allt mer populär sportfisk i Jämtland Härjedalen, främst bland utländska besökare. Storsjön är till ytan Sveriges femte största sjö och omfattas av det fria handredskapsfisket som innebär fritt fiske med handredskap från land, is och brygga. För trolling krävs fiskekort. Visste du att... Det finns hela 88 naturreservat i Jämtland Härjedalen. Några av de mest välbesökta reservaten är Vålådalen, Andersön och Hällingsåfallet. Den 214 km långa cykeltävlingen Tour of Jamtland förenar och knyter samman motionärer och elit, Jämtland och Tröndelag, fjord och fjäll till en stor folkfest under en vecka i augusti varje år. Funäsdalen har iordningställt 30 Guldturer så att vandrare enkelt hittar ut till de finaste vyerna och stråken och för cyklisten 273 km cykelleder och 150 km MTB-leder. Sommaren 2010 hade liftarna i Åre cykeldagar och cyklisterna åkte knappt åk. Liftåkande gäster utan cykel mellan benen var

22 Gastronomy Jämtland Härjedalen Mat är en källa till njutning, måltiden en viktig mötesplats och matvanorna en del av kulturen. I Jämtland Härjedalen finns ett stort utbud av lokalproducerad mat, ett naturens skafferi som förädlas runt om i landskapet. Jämtland Härjedalen Turisms projekt Matresor Jämtland Härjedalen medverkar på olika sätt till att göra den lokala matproduktionen mer tillgänglig för besökare: I Jämtland Härjedalen finns över 100 lokala matproducenter med gårdsbutiker. Många av dem har även servering. Det finns över 40 gårdsmejerier i Jämtland Härjedalen, vilket är mer än hälften av alla gårdsmejerier som finns i hela Sverige. Matakademien i Jämtland Härjedalen testar och kvalitetsmärker restauranger som är särskilt duktiga på att tillhandahålla och servera lokal mat. Leta efter skylten Mer värd mat vid ingången till restaurangen. I JH finns ca renar och ca 95 företag som huvudsakligen är sysselsatta med rennäring i 11 samebyar. I Jämtland finns ett av Sveriges minsta och mest prisbelönta bryggerier. Jämtlands bryggeri har vunnit 64 guld, 35 silver och 23 brons mellan 1999 och 2009 på Stockholm Beer and Whiskey Festival. Det finns 89 levande fäbodar i Jämtland Härjedalen. Men alla drivs inte traditionellt, d v s med mjölkande djur, kor och/eller getter/får på fäboden och produktion. Med hög nivå inom gastronomi och mathantverk tog Östersund och Jämtland plats som gastronomisk region i UNESCOs nätverk Creative Cities Network i juli Förutom Östersund har endast två städer till fått utmärkelsen Creative City of Gastronomy, Popayan i Colombia och Chengdu i Kina. Östersund har även utsetts till huvudstad i Sverige det nya matlandet. Visionen från regeringen och jordbruksdepartementet är att Sverige ska bli det främsta matlandet i Europa. Med stark entreprenörsanda och många kreativa företag inom matområdet tillsammans med ett stort engagemang för den goda maten inom kommunen utsågs Östersund till matlandethuvudstad under Det finns 315 SHR märkta restauranger i Jämtland Härjedalen och de omsatte tillsammans 745 Mkr (SCR). Jämtlands tunnbrödsbageri är en av de större tunnbrödsproducenterna i länet. Varje dygn produceras ca bröd. Visste du att... I samband med Matlandshuvudstadsåret lanserar Östersund Turist & Kongress en ny aktivitet för turister på besök i Östersund. Konceptet är enkelt och innebär att våra turister erbjuds att komma hem till en Östersund/Jämtlandsvärd. Förutom att gästen bjuds på en middag med lokal ankytning så ges tillfälle att umgås och våra besökare får en inblick i ett jämtländskt vardagsliv. Foto Bengt Säll 22