Industriteknisk gymnasieutbildning i Norra Västmanland Utredning
|
|
- Viktoria Åberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Industriteknisk gymnasieutbildning i Norra Västmanland Utredning Anders Åkerström
2 Innehåll Sammanfattning...3 Bakgrund...4 Nulägesbeskrivning...5 Programmens attraktionskraft... 5 Elevunderlaget i Norra Västmanland... 5 Vad och var väljer 16-åringarna att studera?... 6 Vad behöver bli bättre enligt företagen?... 6 Lärarlegitimation... 7 Alternativen?...8 Attraktivitetsförhöjare... 8 Programmen... 8 A) NVU fortsatt huvudman för de industritekniska gymnasie-utbildningarna, men köper karaktärsämnena av ett bolag ägt av industriföretag i regionen... 9 Genomförande... 9 SWOT-analys... 9 Organisation...10 Personalbehov...10 Lokaler...10 Indikativ budget...10 B) En friskola startas som ägs gemensamt mellan företag i regionen och eventuellt en eller flera kommuner i Norra Västmanland...11 Genomförande...11 SWOT-analys...11 Organisation...11 Personalbehov...12 C) Nystart av Teknikcollege inom NVU, med utvecklad företagssamverkan...13 Genomförande...13 Organisation...14 Personalbehov...14 Åtaganden från NVU...14 Åtaganden från partnerföretag...15 Åtaganden från kommunerna...15 Indikativ budget för kostnader utöver nuläget...15 Rekommendation Bilagor: 1. Curt Nicolin Gymnasiet i Finspång Göranssonska Skolan Sandvikens tekniska gymnasium Organisationsformer ur ett kommunalt perspektiv Kriterier för certifiering inom Teknikcollege Indikativ budget för B-alternativet... 23
3 Sammanfattning Utredningen är en genomlysning av de tekniskt inriktade gymnasieutbildningarna inom NVU. För att upprätthålla certifiering inom Teknikcollege kommer att krävas ganska långtgående förändringar jämfört med hur verksamheten bedrivs idag. Detta gäller oavsett hur de framtida tekniskt inriktade gymnasieprogrammen i Norra Västmanland organiseras. De tekniska utbildningarnas attraktionskraft bland ungdomarna är svag. Det är svårt att rekrytera elever till programmen. Trenden är generell, inte ett Norra Västmanland specifikt problem. Den långsiktiga kompetensförsörjningen är självklart viktigt för industriföretagen i närregionen. Det är angeläget för företagen att arbeta för bästa möjliga kvalitet i gymnasieutbildningarna. De gymnasieprogram som berörs i utredningen är Teknik, El- och energi- samt Industriprogrammet. Det s.k. C- alternativet inbegriper också det Naturvetenskapliga programmet. Antalet 16-åringar/årskull minskar snabbt, från drygt 300 till ca 220 på tre år. Samtidigt väljer också allt fler ungdomar från NVU:s geografi att studera utanför NVU, främst i Västerås. Att fortsätta driva industritekniska utbildningar som idag, är för industriföretagen inte ett önskvärt alternativ. Det skulle innebära att Teknikcollegecertifiering inte kan upprätthållas. Utredningen har kommit fram till tre möjliga alternativa genomföranden: A) NVU är fortsatt huvudman för programmen, men lägger ut karaktärsämnen till ett specialiserat utbildningsbolag som ägs av regionala företag. B) En friskola startas som genomför hela programmen. C) Nystart av Teknikcollege inom NVU Utredarens förslag är att gå på C- alternativet och att göra det redan inför höstterminen Motiv som talar för detta alternativ är: Ger möjlighet att snabbt förbättra utbildningarnas kvalitet Partnerföretagens önskan om inflytande kan tillgodoses Minimerade risker. Att starta en friskola/utbildningsbolag i nuläget med minskande elevunderlag i kombination med allt större andel elever som åker till Västerås innebär sannolikt ett stort finansiellt risktagande. Ingen negativ påverkan på NVU:s möjligheter att verka långsiktigt. Oavsett hur de industritekniska utbildningarna organiseras är det angeläget att vidareutveckla formerna för arbetsplatsförlagd utbildning/praktikplatser. Bra praktikplatser är nödvändigt för bra resultat i form av anställningsbarhet. Det är också önskvärt att eleverna erbjuds mervärden i form av bl.a. sommarjobb.
4 Bakgrund Uppdraget för denna utredning är kortfattat att genomlysa de tekniskt inriktade gymnasieutbildningarna inom NVU och beskriva hur organisation och genomförande av berörda gymnasieprogram kan och bör se ut i framtiden. Industriföretagen som står bakom utredningen är inte nöjda med hur de tekniskt inriktade gymnasieutbildningarna fungerar idag och konstaterar att förändringar är nödvändiga. Utbildningarna är inte tillräckligt attraktiva och kvaliteten inte tillräckligt hög för att motsvara företagens behov för sin framtida kompetensförsörjning av produktionspersonal. Några viktiga grundförutsättningar för utredningen är: Det är generellt svårt att rekrytera till tekniska utbildningar, vilket gäller hela riket. Ny gymnasiereform - GY2011 En reform ska inte riskera NVU:s möjligheter att långsiktigt bedriva utbildning En reform ska skapa förutsättningar för ökat inflytande och engagemang från företagen Teknikcollege certifieringen är viktig som kvalitetssäkring av verksamheten. Förändringar måste genomföras i genomförandet av programmen för att upprätthålla certifiering Andelen 16-åringar som väljer att studera utanför NVU ökar från år till år. Detta läsår är det ca en tredjedel av underlaget som gör det, vilket innebär stora kostnader och färre elever i den egna skolan Sedan år 2000 finns ett formaliserat samarbete mellan lokala företag och Fagersta kommun för att bl.a. förbättra samarbetet mellan näringslivet och skolan. Arbetet uppfattas framgångsrikt och omtalas ofta som Fagerstamodellen. I samband med att koordinatorn för samverkan skola näringsliv, Veine Eliasson, pensionerades började företagen och kommunen diskutera hur samverkan kan utvecklas för framtiden. Fokus i diskussionen har legat på hur de industritekniska utbildningarna kan förbättras.
5 Nulägesbeskrivning Programmens attraktionskraft På Sverigenivå fördelar sig antalet elever på de aktuella programmen som följer. Program Antal elever El Industri Teknik Summa Gymnasieskolan Totalt Andelen som tas in på de aktuella programmen är på totalen ca 8-8,5 % av utbildningsplatserna inom gymnasieskolan i Sverige. I Norra Västmanland är andelen marginellt större på de nämnda programmen, d.v.s. ca 10 %. Elevunderlaget i Norra Västmanland Diagram 1: Elevutveckling gymnasiet Antalet 16-åringar minskar kraftigt de närmaste 2-3 åren och det vänder inte uppåt förrän 2021/2022. Det finns idag inga signaler som tyder på att vi inom närtid kommer tillbaka till nuvarande nivå med ca åringar. Normalnivån för de kommande 10 åren ligger på ca 220 ungdomar. Detta är en utveckling som inte är specifik för Norra Västmanland. Liknande siffror finns i hela landet.
6 Startår i åk Antal mantalsskrivna Startår i åk Antal mantalsskrivna Tabell 1: Utveckling av antalet elever i åk 1från Fagersta Norberg och Skinnskatteberg, d.v.s. antalet mantalsskrivna16 åringar. Konkurrensen om elever mellan gymnasieskolorna i länet kommer att öka i takt med att elevunderlaget minskar. I förlängningen kommer detta naturligtvis även påverka de regionala högskoleutbildningarna. Vad och var väljer 16-åringarna att studera? Sedan det fria gymnasievalet infördes ökar andelen 16-åringar årligen som väljer att studera utanför NVU. Nästan samtliga av de som väljer att studera utanför NVU åker till Västerås. Hösten 2010 är det ca 100 elever som gör det, d.v.s. en tredjedel av underlaget. Ganska många av dessa läser varianter av det naturvetenskapliga programmet. Av de som väljer att studera utanför NVU från Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg är det få som väljer program med teknisk inriktning. Ungefär 30 elever väljer varje år att gå något av de industriellt inriktade programmen hos NVU. Slutsats: Med ett antagande att det kommer fortsätta att vara ca 10 % som väljer ett något av programmen teknik, el- och energi eller Industriteknik, så minskar antalet elever till dessa program till ca 20 allt annat oförändrat. Med en långsiktig ambition om 50 elever per år till ovan nämnda program i Norra Västmanland krävs del ett större geografiskt område än de egna kommunerna samtidigt som utbildningens kvalitet och konkurrenskraft måste uppfattas som mycket bra. Det måste vara utbildningar som sticker ut från mängden! Vad behöver bli bättre enligt företagen? De aspekter som företagens representanter lyfter fram som viktiga för framgångsrika tekniskt inriktade utbildningar är: Utbildningarnas kvalitet är viktigast - d.v.s. de skall leda till att ungdomarna i större utsträckning är anställningsbara, d.v.s. att de har sådan kunskap att de enkelt kan lära sig använd de maskiner som används ute i produktionen. Utbildningarna måste synliggöras på ett sätt som gör att de uppfattas mer intressanta och attraktivare att välja än idag. Engagemanget vid mötet mellan skola och företag behöver förbättras både från företag och från skolan. Det är en svår uppgift att skapa tillräckligt bra och intressanta arbetsuppgifter under praktik.
7 Lärarlegitimation Ny lagstiftning innebär att alla lärare som tillsvidareanställs från 1 juli 2012 måste ha lärarlegitimation. Redan anställda lärare har då tre år på sig att skaffa den pedagogiska utbildning som krävs för legitimering. Enbart legitimerade lärare får sätta betyg och fastanställas. För att få legitimation skall en lärare ha examen och därefter visat sig lämplig efter en introduktionsperiod på minst ett år. En mentor som är legitimerad skall ge råd och stöd under introduktionsperioden. Skolverket skall utfärda legitimationerna.
8 Alternativen? De alternativ som utredningen belyser är: A) NVU fortsatt huvudman för industritekniska utbildningar, men köper de tekniska karaktärsämnena av företagen, genom ett utbildningsbolag som bildas. B) En friskola startas som ägs gemensamt av företagen C) Nystart av Teknikcollege inom NVU, med utvecklad företagssamverkan Certifiering inom Teknikcollege ingår i alla alternativen. NVU står inför en omcertifiering av Teknikcollege, vilket innebär ett antal åtgärder som måste genomföras för att klara kriterierna (se bilaga Kriterier för certifiering inom Teknikcollege ). Attraktivitetsförhöjare För att utbildningen skall uppfattas attraktiv för eleverna behövs sannolikt några särskilda aktiviteter och förmåner för eleverna. Sådana attraktivitetshöjande åtgärder kan vara: Bra lärare att skolan omtalas av sina elever att ha mycket bra lärare är avgörande för rekryteringen av elever. Bra praktikplatser - d.v.s. också väl fungerande samverkan mellan skolan och arbetslivet. Sommarjobb ytterligare möjlighet för eleverna att pröva företaget och omvänt för eventuell framtida anställning. Möjlighet till utlandspraktik kan särskilt attrahera ett antal elever. Synliggörande av utbildningarna genom genomtänkt marknadsföring där lärare och elever är de viktigaste resurserna. Entreprenörskap skolan arbetar med Ung Företagsamhet som koncept för alla elever. Programmen De gymnasieprogram som utredningen handlar om och som alla tre alternativen innehåller är: Teknikprogrammet El- och en energiprogrammet Industritekniska programmet C alternativet innehåller även det Naturvetenskapliga programmet (NV). Antalet studieplatser som den indikativa budgeten grundas på är 30 (C-alternativet NV-elever). Kostnaderna per studieplats sjunker vid ett större antal elever, dvs det finns skalfördelar.
9 A) NVU fortsatt huvudman för de industritekniska gymnasieutbildningarna, men köper karaktärsämnena av ett bolag ägt av industriföretag i regionen. Genomförande Alternativet innebär att NVU fortsatt är huvudman för de industritekniska utbildningarna och företagen ansvarar för de tekniskt inriktade karaktärsämnena. Alternativet kräver inte ansökan om att bilda friskola. Det är möjligt att starta detta alternativ redan till höstterminen 2011 under förutsättning att avtal skrivs snarast mellan NVU och ett för genomförandet ansvarigt bolag. Det kan vara ett industriföretag som gör det eller också ett bolag som några av företagen äger gemensamt. Ett avtal med NVU kan skrivas så att de håller med lokaler, d.v.s. verksamheten bedrivs i samma lokaler som idag. Bolaget kan utöver utbildning också verka som koordinator för samverkan skola näringsliv, d.v.s. också arbeta med kontaktytan mellan grundskolorna och företagen. Även om NVU är huvudman bör utbildningarna marknadsföras under ett eget varumärke med egen hemsida. SWOT-analys Styrkor - Företagen kan påverka innehållet i karaktärsämnena - NVU utbildar eleverna i kärnämnena vilket skapar en tydlighet i anställningsförhållandena för lärarna - Utbildningsbolaget är mindre känsligt för elevunderlagets utveckling - Förändringen i sig riskerar inte NVU:s framtid får man anställa lärare som inte har lärarlegitimation från 1 juli 2012 är det ett krav vid nyanställning. - Utbildningsbolaget kan fokusera på de tekniska ämnena och APU-delarna. - NVU står för kringservice i form av t.ex. skolhälsovård och utbildningsadministration Möjligheter - Snabbt komma igång med utveckling av de industritekniska karaktärsämnena - Företagen kan välja att senare utveckla bolaget till en friskola Svagheter - Inte självklart att utbildningarna får ett tydligt varumärke - Risk för otydlig marknadsföring - NVU:s varumärke inte självklart positivt när det gäller att attrahera ungdomar - NVUmåste upphandla tjänsten Hot - Utbildningsbolaget lyckas inte rekrytera tillräckligt bra lärare. - Inte tillräckligt många elever som lockas av utbildningarna. - Fortsatt kraftig ökning av andelen elever som väljer studera utanför länet möjligheten för NVU att fortsätta bedriva gymnasieutbildning urholkas så att skolan måste läggas ned. - Kravet på lärarlegitimation från 1 juli 2012
10 Organisation Ägandet av bolaget som utbildar i de industritekniska karaktärsämnena kan se ut på flera sätt olika sätt, två olika möjligheter är: i) Ett antal industriföretag från närregionen, t.ex. företagen som är initiativtagare till utredningen, äger gemensamt. Intresserade företag måste sätta sig ner och diskutera hur ägandet skall se ut. ii) Ett av industriföretagen bestämmer sig för att verkligen satsa på gymnasieskolan och de industritekniska utbildningarna och är avtalspart i förhållande till NVU Personalbehov I dag har NVU sju tjänster för karaktärsämnena i de aktuella programmen. Bedömningen är att även för den nya utbildningen krävs en grundbemanning på sju tjänster. Därutöver behövs: - 1 heltids VD, som halvtid verkar som koordinator för samverkan skola arbetsliv på grundskolenivå, samt samordnar praktik- och sommarjobbs verksamheten inom berörda program. - Resurs som coachar eleverna inom Ung Företagsamhet/entreprenörskap. Denna resurs förutsätts att den finns då den ingår i NVU:s nuvarande mål. - Administratör Lokaler Verksamheten startar i befintliga lokaler och tillhandahålls av NVU. Indikativ budget Personalkostnader 7 st lärare ,5 administratör ,0 VD Summa personalkostnader Övriga kostnader ekonomi- och personaladm Studiemateriel :-/elev Försäkringar (elev) :-/elev Maskiner och handledare Revision Övrigt Kompetensutveckling, tel, transporter mm Summa totalt
11 B) En friskola startas som ägs gemensamt mellan företag i regionen och eventuellt en eller flera kommuner i Norra Västmanland Genomförande En friskola startas som erbjuder industritekniska utbildningar i Fagersta. För att kunna starta verksamheten till höstterminen 2012 måste ansökan till Skolinspektionen lämnas in 31 januari Skolan genomför hela programmen, d.v.s. både kärn- och karaktärsämnen. Skolan anställer lärare för samtliga ämnen i samverkan med NVU. Berörda kärnämneslärare får två arbetsgivare NVU och den nya skolan. Karaktärsämneslärare är anställda av friskolan. SWOT-analys Styrkor - Ägarföretagen kan påverka innehållet i karaktärsämnena. - Friskolan skapar möjlighet att bygga upp ett varumärke med positiva förtecken Möjligheter - Kan attrahera elever som annars väljer studera i t.ex. Västerås - Attrahera lärare som tycker att verksamheten är spännande och utvecklande Svagheter - Dröjer länge innan verksamheten kan komma igång - Alternativet är inte politiskt förankrat i de berörda kommunerna och nödvändiga beslut hinner inte tas före 31 januari Vi vet inte kärnämneslärarnas inställning till att ha två arbetsgivare (frågan är inte ställd). - Inte självklart att kunna erbjuda heltidstjänster i en liten skola Hot - Lyckas inte rekrytera tillräckligt bra lärare. - Inte tillräckligt många elever som lockas av utbildningarna. - Fortsatt kraftig ökning av andelen elever som väljer studera utanför länet Möjligheten för NVU att fortsätta bedriva gymnasieutbildning urholkas så att skolan måste läggas ned. - Kravet på lärarlegitimation från 1 juli 2012 (risk i samband med rekrytering) Organisation Skolan ägs antingen av ett antal företag från närregionen, eller ett gemensamt ägande mellan företag och en eller flera kommuner. I det senare alternativet är det lämpligt att företagens intressen kanaliseras genom ett holdingbolag.
12 Personalbehov I dag har NVU sju lärartjänster för karaktärsämnena i de aktuella programmen. Bedömningen är att även i B-alternativet kommer att krävas en grundbemanning på sju lärare för karaktärsämnena. För kärnämnena behövs ca fem heltidstjänster. Skolans omfattning räcker inte för heltidstjänster inom något ämne. Vilket innebär att det är en förutsättning att NVU och friskolan delar personal. Det betyder att berörda lärare måste ha två arbetsgivare. Därutöver behövs: - 1 heltids VD, som halvtid verkar som koordinator för samverkan skola arbetsliv på grundskolenivå, samt samordnar praktik- och sommarjobbs verksamheten inom berörda program. - 0,5 tjänst som coachar eleverna inom Ung Företagsamhet/entreprenörskap ,5 tjänst administratör Indikativ budget Bifogad budgetberäkning (bilaga 5) som grundar sig på verkliga skolor pekar på två saker: 30 elever per årskull är för litet underlag för att kunna upprätthålla hög kvalitet i utbildningen, vilket innebär att det geografiska upptagningsområdet måste vara större än NVU-kommunerna. Det behövs mer bidrag från företagen än i exemplet från Curt Nicolingymnasiet för genomförande
13 C) Nystart av Teknikcollege inom NVU, med utvecklad företagssamverkan Genomförande En utbildningsenhet bildas inom NVU som utöver programmen Teknik, El & Energi och Industriteknik också innehåller det Naturvetenskapliga programmet. Karaktärsämnena genomförs i samarbete med partnerföretag. Genomförandet bygger som helhet på nära samverkan mellan NVU och regionalt verksamma företag, som innebär åtaganden att leva upp till för båda parter. Åtagandena beskrivs nedan. För att stärka utbildningarnas profil och attraktivitet marknadsförs och drivs utbildningarna under ett eget varumärke inom NVU. Vilket varumärket skall vara är en fråga att diskutera med företagen. Teknikcollegekonceptet är bärande för programmen. Personal från företagen kan engageras genom att de får ansvar för genomförande av delmoment i utbildningen. Exempel på moment som kan läggas ut är delar av svetsutbildning- och materialbearbetning. Vilket då innebär att NVU köper ett antal timmar av aktuellt företag. Det kan även bli aktuellt att NVU köper utbildningsmoment som man själv har svårighet att genomföra. I sådana fall sätts formellt betyg av lärare från NVU. Det är också önskvärt att utveckla samverkan inom vuxenutbildningsområdet. Vilket innebär att programrådet utöver gymnasieprogrammen uppdras att utveckla samverkan inom vuxenutbildningsområdet, d.v.s. inklusive uppdragsutbildningsverksamhet. SWOT-analys Styrkor - Företagen får inflytande genom programrådet - Att också inkludera NV-programmet stärker underlaget för lärartjänster och ger samordningsfördelar. - Alternativet kan stärka NVU:s framtid. - NVU står i alternativet självklart för all kringservice i form av t.ex. skolhälsovård och utbildningsadministration Möjligheter - Snabbt komma igång med utveckling av de industritekniska programmen. Kan starta redan till hösten Utveckla vuxenutbildningsverksamhet som komplement till gymnasiet Svagheter - NVU:s varumärke inte självklart positivt när det gäller att attrahera ungdomar till de aktuella programmen. Därför viktigt att forma och stärka varumärket kring de aktuella utbildningarna. Hot - Fortsatt kraftig ökning av andelen elever som väljer studera utanför länet möjligheten för NVU att fortsätta bedriva gymnasieutbildning urholkas.
14 Organisation Inom NVU bildas en utbildningsenhet för programmen. Ett partssammansatt programråd (enligt skollagen) knyts till utbildningsenheten. Programrådet utvecklas utifrån existerande näringslivsråd. Utbildningsenheten blir ett rektorsområde. Programrådet beslutar om (möjligheter till påverkan inom): Inriktningar på programmen som skall erbjudas Kurser Vilka moment i kurser som är lämpliga att genomföra i skolan eller ute hos företag Val av studiematerial Former för samlad skoldag Programrådet är vägledande: Vid nyrekrytering av personal (för att säkerställa industriellt kunnande hos lärarna) Personalbehov I dag har NVU sju tjänster för karaktärsämnena i de tekniska programmen. Inför 2011 finns ett rekryteringsbehov av två lärare. Utöver dessa behövs en tjänst som fungerar som koordinator för skola och arbetsliv på grundskolenivå, praktik- och sommarjobbssamordning, samt en resurs som coach för Ung Företagsamhet/entrepernörskap. Denna resurs förutsätts att den finns då den ingår i NVU:s nuvarande mål. Sammanhållen skoldag bedöms kräva ytterligare 1,5 lärartjänster. Åtaganden från NVU Bildar och upprätthåller en utbildningsenhet för ovan beskrivna program (d.v.s. inklusive NV) Det antal lärare som idag används för genomförande av programmen garanteras fortsatt vara kvar. Dessutom tillförs 1,5 lärarresurs för att klara genomförande av den samlade skoldagen. Tillsätta en rektorstjänst med ansvar för att bl.a. långsiktigt utveckla programmen. Inrätta ett programråd med representation från företagen Säkerställa att kriterierna för Teknikcollegecertifiering uppfylls (bl.a. sammanhållen skoldag) Utbildningsmoment genomförs i samarbete med företag, som också ersätts för dessa tjänster. Det kan gälla t.ex. att företag får ansvar för genomförande av vissa utbildningsmoment inom t.ex. svetsning och maskinbearbetning. Ung Företagsamhet/entreprenörskap blir ett obligatoriskt moment i programmen.
15 Åtaganden från partnerföretag Eleverna garanteras sex veckors sommarjobb vid varje sommarlov även för NV elever (som kan tillgodoräknas som praktik) Praktikplatser (Antalet tillgängliga praktikplatser avgör hur många elever som kan tas in.) Finansierar del av koordinatorstjänst för praktik-, sommarjobbssamordning samt samverkan mellan grundskolan och näringslivet Medverkar vid genomförande av studieresor för eleverna. Partnerföretag finansierar med t.ex. 750 kronor per anställd Åtaganden från kommunerna Finansierar del av koordinatorstjänst med kronor årligen. Indikativ budget för kostnader utöver nuläget Personalkostnader 1 koordinator, inkl drift ,5 lärare (sammanhållen skoldag) Summa personalkostnader Övriga kostnader Praktikhandledning och köp av utbildningsmoment Maskinkostnader Marknadsföring (Utöver NVU:s normala) Summa kostnader Intäkter Bidrag från företagen Bidrag från kommunerna Summa intäkter
16 Rekommendation Utredarens rekommendation är att genomföra Alternativ C, d.v.s. Nystart av Teknikcollege inom NVU. Oavsett val av alternativ måste ganska stora anpassningar göras för att programmen skall upprätthålla certifiering inom Teknikcollege. När dessa åtgärder genomförs åtgärdas de viktigaste synpunkterna som företagen har på de tekniskt inriktade programmen. De huvudsakliga argumenten för att välja alternativ C är: Kan påbörjas snabbt Förutsätter nära samarbete mellan NVU och partnerföretagen Företagens önskemål om inflytande kan tillgodoses Att också inbegripa NV-programmet i Teknikcollege underlättar att hålla hög lärarkompetens, då samordningseffekter kan nås mellan Teknik- och NV-programmen NV- programmet inom Teknikcollege är ett nytt grepp som sticker ut i positiv bemärkelse
17 Bilagar 1. Curt Nicolin Gymnasiet i Finspång Utbudet Curt Nicolin Gymnasiet erbjuder både praktisk och teoretisk utbildning inom tre gymnasieprogram inom Teknikcollege, d.v.s.: Teknikprogrammet, Industritekniska programmet och El- och Energiprogrammet. Inom alla program finns stora möjligheter till inriktningsval. Den som väljer ett yrkesprogram (Industritekniska programmet eller El- och Energiprogrammet) kan välja att koppla på behörighetsgivande kurser för fortsatta studier hela vägen till civilingenjörsutbildning. På det högskoleförberedande går det också att komplettera med verkstadstekniska kurser. Eleverna får gymkort och får även ta körkort under utbildningen. Näringslivets medverkan Utbildningarna planeras i samverkan mellan skolan och de s.k. CNG-företagen. Företagen lägger in 500 kr per anställd i skolan. Medverkande företag är: Alstom Power Borggårds Bruk Finspångs Allmekano Finspångs Finmekaniska Finspångs Kommun Grytgöls Bruk Igelfors Bruk IUC Öst KL Industri Luvata Sweden AB Lämneå Bruk Sapa Technology Coor Service Management Sapa Profiler Sapa Heat Transfer Siemens Företagen erbjuder också eleverna sommarjobb och ställer upp med praktikplatser. Curt Nicolin gymnasiet är det mest intressanta friskolealternativet att hämta inspiration från ur ett Norra Västmanlandsperspektiv.
18 Bilaga 2. Göranssonska Skolan Sandvikens tekniska gymnasium Utbudet Göranssonska Skolan är ett 3-årigt tekniskt gymnasium där eleverna läser ett utökat specialutformat industriprogram med fokus på bearbetningsteknik och processautomation. Samtliga elever får grundläggande behörighet till högskolan. Genom valfriheten inom programmet kan man skaffa sig den särskilda behörigheten som krävs för ett ingenjörsprogram på universitet och högskolor. Pedagogisk metod Skolan arbetar mycket med ämnesintegrerade projekt. Det innebär att många av de olika ämnena ingår i projekten. På så sätt skapas en helhet i undervisningen och varje enskilt ämne får betydelse. Schemat läggs så att eleven läser sina ämnen i större block. All undervisning leds av lärare och handledare. Eleverna arbetar 38 timmar per vecka. De har dock möjlighet till viss flex morgon och kväll. Varje elev har tillgång till en egen arbetsplats med dator. Skolan rekryterar till basgrupper om åtta elever i varje grupp. Varje basgrupp har en mentor som också är lärare på skolan. APU Utbildningen ska ha en stark förankring i arbetslivet. Delar av vissa kurser på skolan bedrivs som arbetsplatsförlagd utbildning - APU. Under utbildningens sista år erbjuds möjlighet att göra APU utomlands på något av Sandviks bolag. Feriejobb Sandvik erbjuder samtliga elever sommarferiejobb på företaget Annan information: Sandvik AB bidrar med ca 100kkr per elev och år utöver skolpeng, d.v.s. i princip dubbelt så mycket pengar in i verksamheten. Sandvik köper därutöver uppdragsutbildning. 6 lärare till uppdragsutbildningen. 17 veckors APU enligt norm inkl 4 veckors utlandspraktik. Sandvik ger varje elev 475 kronor per månad förutom studiebidraget Skoldag 8-16:40 med stämpelklocka. Lärarna är anställda med tjänstemannaavtal poäng i grunden sedan lägger man till 900 poäng.
19 Bilaga 3 Organisationsformer ur ett kommunalt perspektiv NVU är ett kommunalförbund så här fungerar det: Ekonomiska frågor och styrningsfrågor Kommuner och landsting får bilda kommunalförbund och lämna över vården av kommunala angelägenheter till sådana förbund. Kommunalförbundet är fristående till sina medlemskommuner. När en kommunal angelägenhet lämnas över blir kommunalförbundet ensamt ansvarigt för verksamheten. Medlemmarna har kvar ett ekonomiskt ansvar för verksamheten och är skyldiga att täcka brister när förbundet saknar tillgångar att betala sina skulder. Medlemmarna enas om en förbundsordning som reglerar förhållandena i kommunalförbunden. Medlemmarna har det yttersta ekonomiska ansvaret för ett förbunds verksamhet och måste komma överens om hur de ska finansiera verksamheten. Förbundsordningen är det enda styrdokument som finns. Medlemmarna har dock stora möjligheter att välja de styrmedel och styrsystem som de anser lämpliga. Kommunalförbund omfattas av kommunallagen. De organiseras med fullmäktige och styrelse alternativt enbart med direktion. Förtroendevalda i kommunalförbunden har samma ansvar för hur verksamheten bedrivs som förtroendevalda i kommuner och landsting. Genom kommunallagen garanteras inflytande för medlemmarnas fullmäktigeförsamlingar. Kommunalförbunden omfattas av offentlighetsprincipen och offentligrättsliga krav på saklighet och opartiskhet. Förbundsordningen är det enda styrdokument som finns för kommunalförbundet. Medlemmarna har dock stora möjligheter att välja de styrmedel och styrsystem som de anser lämpliga och reglera detta i förbundsordningen. Medlemmarna kan genom förbundsordningen inskränka självständigheten för kommunalförbundet. T ex kan man i förbundsordningen ange att förbundet ska upprätta sin budget inom de ekonomiska ramar och i övrigt enligt de riktlinjer som medlemmarna enas om. Man kan även reglera hur ekonomisk och annan återrapportering ska ske till medlemmarna, Vidare kan man också som har skett genom förbundsordningarna för såväl Västmanlandsmusiken som för Teater Västmanland genom skriftliga överenskommelser med medlemmarna bestämma innehållet och omfattningen av förbundets verksamhet. Vidare kan man i förbundsordningen reglera att vissa åtgärder kräver medlemmarnas godkännande eller att vissa frågor i förbundsfullmäktige eller direktion ska avgöras med kvalificerad majoritet. Dessa två exempel kan dock innebära stora praktiska problem för verksamheten. I ett kommunalförbund med direktion kan respektive medlem besluta att inte bevilja direktionen i kommunalförbundet ansvarsfrihet t ex om den brustit i efterlevnaden av förbundsordningen. Som en yttersta konsekvens av ett sådant missnöje kan medlemmarna i ett kommunalförbund med direktion byta ut direktionen. Utöver styrning genom förbundsordningen, beslut att inte bevilja ansvarsfrihet samt avsättning
20 av direktion har medlemmarna ingen möjlighet att påverka hur verksamheten i kommunalförbundet bedrivs. I kommunalförbund med fullmäktige kan respektive medlem återkalla uppdraget för en förtroendevald i förbundsfullmäktige endast under de förutsättningar som gäller återkallande av uppdrag för förtroendevald till fullmäktige i allmänhet, d.v.s. om den förtroendevalde vägrats ansvarsfrihet eller begått brott för vilket är föreskrivet fängelse i två år eller mer. Typiskt sett brukar kommunalförbund anses svårare att administrera än ett kommunalt bolag, pga. formella krav i kommunallagen och bolagsformen brukar anses mer ändamålsenligt för drift av kommunal affärsverksamhet. Personal Kommunalförbundet blir arbetsgivare i arbetsrättslig mening för de som arbetar med den verksamhet som kommunalförbundet ansvarar för. Friskolor och utbildningsbolag bedrivs normalt som aktiebolag så här fungerar det Ekonomiska frågor och styrningsfrågor Kommuner och landsting får även överlämna vården av en kommunal angelägenhet till ett aktiebolag. (I den mån beteckningen kommunalt bolag används nedan, så avses såväl bolag som är helägda av en kommun, som av ett landsting.) För kommunalt ägda bolag ska fullmäktige ta ställning innan beslut som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas. Ett kommunalt aktiebolag måste ha ett kommunalt ändamål. Kommunstyrelsen har uppsiktsplikt över de kommunala bolagen. Fullmäktige ska för helägda bolag utse samtliga styrelseledamöter. I delägda bolag ska fullmäktige se till att bolaget blir bunden av samma villkor, i en omfattning som är rimlig med hänsyn till andelsförhållandena, verksamhetens art och omständigheterna i övrigt. (I bolag som är helägda av flera kommuner och eller landsting är det rimligt att det gäller samma villkor som för bolag som till 100 % ägs av en kommun eller ett landsting.) Aktiebolag regleras av aktiebolagslagen. Det högsta beslutande organet i ett aktiebolag är bolags-stämman. Bolagsstämman utser styrelsen som i sin tur får utse en verkställande direktör. En bolagsordning måste finnas. I ett aktiebolag med flera delägare regleras förhållandet mellan ägarna i ett konsortialavtal (aktieägaravtal). Aktieägaravtalen är civilrättsligt bindande avtal som reglerar hur man ska utöva sina rättigheter och skyldigheter som ägare och rätten att disponera över sina aktier i bolaget. Vill man istället åstadkomma en bindning för styrelse och verkställande direktör finns istället möjligheten att använda sig av ägardirektiv eller avtal. Ägardirektiv är anvisningar till verkställande direktör eller styrelse som beslutas av bolagsstämma. Direktiven är direkt bindande såvida de inte strider mot aktiebolagslagen, bolagsordningen eller lagen om årsredovisning. Beslut om bolagsordning, aktieägaravtal och ägardirektiv är beslut av principiell beskaffenhet, som fullmäktige ska ges möjlighet att ta ställning till innan de fattas. Regler för den ekonomiska redovisningen för aktiebolag finns i bokföringslagen, bokföringsnämndens allmänna råd om god redovisnings sed. Aktiekapitalet måste uppgå till minst kr. Ett aktiebolag är ett eget skattesubjekt som är skyldigt att
21 deklarera för inkomster och betala skatt på vinster. Ett aktiebolag som är hel- eller delägt av en kommun ingår inte i det särskilda kompensationssystemet. Det innebär att om ett aktiebolag bildas för en verksamhet som inte är skattskyldig för moms kommer den ingående momsen som hänförs till verksamheten inte att vara avdragsgill. Detta leder till att kostnaderna i aktiebolaget ökar med dolda momskostnader. Underskott i ett aktiebolag behöver inte återställas efterföljande år utan kan föras vidare mellan åren ända tills eget kapital är förbrukat. Detta inträffar när totalt eget kapital understiger hälften av registrerat aktiekapital. Ägarna har ett begränsat ansvar för bolagets verksamhet. I princip är det bara satsat kapital som riskeras. Ägarna har möjlighet att lämna aktieägartillskott till bolaget för att täcka tillfälliga underskott. Även beslut om att lämna aktieägartillskott är ett beslut av principiell betydelse som därför måste fattas av den/de ägande kommunernas/landstingens fullmäktigeförsamlingar. Om bolagets styrelse fattar beslut som är oförenliga med ägardirektiv eller på annat sätt inte uppfyller de krav som ägarkommunerna ställer kan ny styrelse väljas. Personal Aktiebolaget blir arbetsgivare i arbetsrättslig mening för de som arbetar med den verksamhet som bolaget ansvarar för. Allmänt Styrelsen i ett bolag får endast ha bolagets bästa för ögonen. Ledamöterna i styrelsen har dessutom ett personligt ansvar för detta. De personer som sitter i direktionen eller den gemensamma nämnden har inte ett personligt ansvar, men kommunal-förbundet eller nämnden är självbestämmande för den verksamhet som bedrivs av sammanslutningen. Ur ett styrnings- och ledningsperspektiv är det därför inte någon större skillnad om en kommun och/eller ett landsting väljer att samverka genom aktiebolag, kommunalförbund eller gemensam nämnd. Eftersom ansvaret för verksamheten överlämnats till annan (kommunalförbundet, bolaget eller den gemensamma nämnden) begränsar sig den enskilda kommunens eller landstingets möjlighet att styra över innehållet i verksamheten och verksamhetens ekonomi, till att besluta om styrdokument och till att representanterna för medlemmarna/ägarna i de beslutande organen i respektive sammanslutning följer dess
22 Bilaga 4 Kriterier för certifiering inom Teknikcollege Kriterierna fungerar som vägledning i arbetet med Teknikcollege och säkerställer utbildningsanordnarnas kvalitet gentemot elever, lärare och företag. 1. Regionalt perspektiv Teknikcollege har ett regionalt perspektiv och är en gemensam resurs för berörda kommuner och tekniskt inriktade företag. Kommuner i ett närområde samverkar genom avtal. 2. Infrastruktur för utbildningen Vid ett Teknikcollege genomförs kvalificerad tekniskt inriktad utbildning för industrins behov på såväl gymnasial som eftergymnasial nivå. Teknikcollege erbjuder gymnasieelever teknikprogrammet i kombination med ytterligare ett eller flera tekniskt inriktade yrkesprogram. Samverkan sker dessutom mellan olika utbildningsformer, olika aktörer, samt mellan vuxna och ungdomar. 3. Tydlig profil Utbildningsverksamheten har en tydlig profil och är kopplad till de regionala tekniskt inriktade företagens profil. 4. Samverkan med arbetslivet I Teknikcollege samverkar olika utbildningsanordnare och arbetsliv. Det finns en regional styrgrupper och flera lokala styrgrupper med företagen i majoritet. 5. Kvalitetssäkring Den regionala styrgruppen är ansvarig för att samtliga kriterier uppfylls samt säkerställer arbetsprocesser, utbildningens kvalitet och utveckling vid Teknikcollege. 6. Kreativ och stimulerande lärmiljö Vid ett Teknikcollege finns en verklighetsanpassad lärmiljö som stimulerar kreativitet och engagemang och som attraherar såväl kvinnliga som manliga studerande. 7. Maskiner och utrustning Maskiner och utrustning har hög kvalitet och ger eleverna möjligheter till lärande i ny teknik. 8. Sammanhållna arbetsdagar Utbildningen vid Teknikcollege kännetecknas av sammanhållna arbetsdagar och en verksamhetsanpassad bemanning. 9. Lagarbete och ämnesintegration På Teknikcollege arbetar lärarna i team och tar ett gemensamt ansvar för elevernas lärande och utveckling. Stor vikt läggs vid de studerandes personliga utveckling och förmåga att fungera i team. En sammanhållen och genomtänkt pedagogik som grundar sig på ett aktivt arbetssätt ska finnas. Undervisningen bygger på integration mellan praktiska och teoretiska ämnen. 10. Lärande i arbete Företagen erbjuder de studerande ett arbetsplatsförlagt lärande som under god handledning lägger grunden till ett gediget yrkeskunnande. Studerande har dessutom möjlighet att få projektarbeten, praktik och sommarjobb.
23 Bilaga 5 Indikativ budget för B-alternativet Utredningens styrgrupp har fått presentation av den indikativa budgeten med specificerade kostnader. Budgeten grundar sig på faktiska kostnader hämtade från fungerande verksamhet. Materialet har vi fått tillgång till mot löfte om att inte missbruka det. Intäkter Ger en fingervisning. Aktivitet Elevunderlag (EC(EE) - 12, IP(IN) - 36, TE - 60) 108 Företagsbidrag (500 kr/anställd) Seco Tools Atlas Copco Systemair Stainless Grantek % av intäkterna Sandvik -.. Kommunala bidrag Riksprislista EC (12 x ) EC IP (36 x ) IP TE (60 x ) TE Totalt Kostnader Koordinator ½ tid, grundskolan
TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING
TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi
Läs merTEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI
TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svensk industri har stor betydelse för vår samhällsekonomi och hög teknisk kompetens är viktig för svensk tillväxt.
Läs merPrioriterade mål och förändringsåtgärder Kvalitetsmål
Kvalitetsredovisning 2009 Inledning Teknikcollege i Södertälje är en del av det regionala samarbetet inom Teknikcollege Östra Svealand. Där ingår Nykvarn och Strängnäs jämte Södertälje. Teknikcollege i
Läs merEN MODERN SAMVERKANSFORM
EN MODERN SAMVERKANSFORM Vad är Vård- och omsorgscollege? Vård- och omsorgscollege (VO-College) är en samverkansform på regional och lokal nivå mellan utbildningsanordnare och arbetsliv inom vård och omsorg.
Läs merKvalitetskriterium för ansökan om certifiering av ett lokalt Vård- och omsorgscollege
Kvalitetskriterium för ansökan om certifiering av ett lokalt Vård- och omsorgscollege Övergripande En kontaktperson för styrgruppen ska anges: Namn Adress Postadress Fakturaadress, E-postadress Telefon
Läs merTEKNIKCOLLEGE Skaraborg
Skaraborg Innehåll Innehåll 1 10 kriterier för teknikcollege 3-4 Organisation 6 Beskrivning av kärnprocessen 6-12 Vem gör vad/organisation 13-21 Lokal kvalitetssäkring 22-24 Årlig cykelplan 25-26 Kriterier
Läs merUtveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans
Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans senare år Kristofer Fagerström Dnr BUN 2015/182 Oktober 2015 2015-09-28 1 (12) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. INLEDNING... 2 2. SYFTE... 3 3.
Läs merFull fart mot Framtiden
Strategidokument gäller from hösten 2013 Studie- och arbetsmarknadsfrågor Grundskola / Gymnasieskola Full fart mot Framtiden Strategi för Studie- och arbetsmarknadsfrågor - för utveckling i Södertäljes
Läs merVÄLKOM NA! TEKNIKCOLLEGE
VÄLKOMNA! Dagordningen Nya i TCGR-rådet och presentationsrunda (5 min) Anteckningar från föregående möte och lokala styrgruppsmöten Presentationsrunda kvalitetskriterier 3. Tydlig profil Utbildningsverksamheten
Läs merKommittédirektiv. Yrkesdansarutbildning i klassisk dans. Dir. 2008:32. Beslut vid regeringssammanträde den 3 april 2008
Kommittédirektiv Yrkesdansarutbildning i klassisk dans Dir. 2008:32 Beslut vid regeringssammanträde den 3 april 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda förutsättningarna för att
Läs merRektors möjligheter att delegera och skolors organisation
1 (11) Rektors möjligheter att delegera och skolors organisation Här kan du läsa om hur Skolinspektionen tolkar reglerna om rektors möjlighet att delegera och skolors organisation, i samband med myndighetens
Läs merKompetensförsörjning. Gemensamma metallavtalet
Kompetensförsörjning Gemensamma metallavtalet 1 2 Vad är kompetens? Kompetens är ett begrepp som många använder sig av. Men vad betyder det egentligen? Kompetens är inte detsamma som formell utbildningsnivå.
Läs merCenterpartiet Vi anser att dessa kurser varit framgångsrika. Vi arbetar för att dessa ska kunna fortsätta även i framtiden.
Fem frågor till riksdagspartierna inför valet 2014 1. Anser ni att de studiemotiverande folkhögskolekurserna ska få fortsätta efter 2014 och därmed också satsningen på extra folkhögskoleplatser på allmän
Läs merFÖRSLAG. H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson 2011-12-06 GNVO11-020
Gemensam nämnd för vård och omsorg och hjälpmedel FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson 2011-12-06 GNVO11-020 38 Regionalt Vård- och Omsorgscollege i Sörmland - särskild
Läs merAMB s ansökan till Skolinspektionen om godkännande som huvudman för fristående gymnasieskola i Vara kommun fr.o.m. läsåret 2017/18
YTTRANDE 2016-04-13 Dnr 46/2016 Skolinspektionen Registrator Box 23069 104 35 Stockholm AMB s ansökan till Skolinspektionen om godkännande som huvudman för fristående gymnasieskola i Vara kommun fr.o.m.
Läs merUtbildning och kunskap
Sid 1(9) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karlstad 215-1-14 Lina Helgerud, 54-54 1 4 lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård 54-54 8 15 marie.landegard@karlstad.se Utbildning och kunskap Tematisk månadsrapport
Läs mer1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2016-01-18 Diarienummer RS 4000-2015 Diarienummer RUN 610-0044-16. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm
1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2016-01-18 Diarienummer RS 4000-2015 Diarienummer RUN 610-0044-16 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande Välja yrke (SOU 2015:97) Västra Götalandsregionens
Läs merVälkomna SKF Kompetenscentrum SKF Tekniska Gymnasium
Välkomna Kul utbildning sedan 1937 Teknikcollege Regionalt perspektiv Teknikcollege har ett regionalt perspektiv och är en gemensam resurs för berörda kommuner och tekniskt inriktade företag. Kommuner
Läs merHällefors kommun. Kommunstyrelsens uppsikt över de kommunala bolagen Revisionsrapport. Offentlig sektor KPMG AB 2014-01-23 Antal sidor: 11
Kommunstyrelsens uppsikt över de kommunala Revisionsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 11 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 2 4. Avgränsning och ansvarig nämnd 3 5. Revisionskriterier
Läs merGymnasieplan Skurups kommun
1 Gymnasieplan Skurups kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2010-12-13 312 2 Gymnasieplan Gymnasieplanen anger Skurup kommuns målsättning och ambitioner för den gymnasiala utbildningen, gymnasiesärskolan
Läs merBarn- och utbildningsnämnden; redovisning av uppdrag rörande alternativa driftformer för skolor. Dnr KS 2010-390, KS 2010-391
Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2011-05-17 FALKENBERG 176 Barn- och utbildningsnämnden; redovisning av uppdrag rörande alternativa driftformer för
Läs mer2010-03-25 Bildningsnämnden
1 2010-03-25 Bildningsnämnden Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta bildningsnämndens ordförande Bengt Olsson (FP), telefon 013-20 69 37 eller 070-625
Läs merBolagspolicy. Ägarroll och ägarstyrning för kommunens bolag. Antagen av kommunfullmäktige den 28 januari 2016, 1
Bolagspolicy Ägarroll och ägarstyrning för kommunens bolag Antagen av kommunfullmäktige den 28 januari 2016, 1 Innehåll 1 Inledning 5 2 Ägarroll 6 2.1 Kommunfullmäktige... 6 2.2 Kommunstyrelsen... 6 3
Läs merUtbildning för framtidens jobb i Västsverige
Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2065 av Adnan Dibrani m.fl. (S) Utbildning för framtidens jobb i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
Läs merSkola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BILAGA DNR 08-401/179 SID 1 (7) 2008-01-30 Förslag till skolplan Skola i världsklass 1. Inledning Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskap och vårt gemensamma bildningsarv
Läs merYttrande över betänkandet Legitimation och skärpta behörighetsregler (SOU 2008:52)
2008-10-23 Yttrande 1(6) Dnr 2008:184 Regeringen Utbildningsdepartementet 102 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Legitimation och skärpta behörighetsregler (SOU 2008:52) U2008/3815/S Sammanfattning
Läs merGysam Verksamhetsplan 2015
2014-11-27 Gysam Verksamhetsplan 2015 Tillsammans skapar vi attraktiva och framgångsrika gymnasieutbildningar! Bakgrund Med anledning av ett radikalt minskande elevunderlag i gymnasieskolan uppdrog MittDalaberedningen
Läs merKommittédirektiv. Bättre möjligheter till fjärrundervisning och undervisning på entreprenad. Dir. 2015:112
Kommittédirektiv Bättre möjligheter till fjärrundervisning och undervisning på entreprenad Dir. 2015:112 Beslut vid regeringssammanträde den 12 november 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå
Läs merBilden av vilka framtidens tekniker och ingenjörer är måste förändras! Felet ligger inte hos dom som inte söker idag!!!
Bilden av vilka framtidens tekniker och ingenjörer är måste förändras! Felet ligger inte hos dom som inte söker idag!!! Fler tekniker och ingenjörer behövs i Sverige! Fler killar och tjejer! Fler tjejer!
Läs merBarn- och utbildningskontoret. Kvalitetsredovisning år 2010 för fristående. gymnasieskolor och gymnasieverksamhet inom Utbildning Silverdal
SOLLENTUNA KOMMUN Barn- och utbildningskontoret Tjänsteutlåtande 2010-11-16 Susanne Lager Sidan 1 av 1 Dnr 2010/81 GVN. Gymnasie-och vuxenutbildningsnämnden Kvalitetsredovisning år 2010 för fristående
Läs merKvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för
Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om IT- Gymnasiet IT-Gymnasiet startade 1998 som en av Sveriges första fristående gymnasieskolor. Skolan startades genom ett samarbete
Läs merIndustrirådets aktiva medlemsorganisationer
Industrirådets aktiva medlemsorganisationer Agenda 13.00 13.30 Rundvandring och information Stenungsund Presentationsrunda, Anteckningar från föregående möte och lokala råd 13.30 14.00 Presentationsrunda
Läs merKlicka här för att ändra format
Klicka här för att ändra format Agenda Presentation Industrin i Östergötland Källa: Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsutsikterna våren 2015 Östergötlands län, PROGNOS FÖR ARBETSMARKNADEN 2015 2016 Industri-
Läs merRutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun
Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun LULEÅ KOMMUN 2015-12-11 1 (14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever... 2 Inledning... 2 Planeringsmöte
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:2775 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Yrkesutbildning för framtiden
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2775 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Yrkesutbildning för framtiden Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen
Läs merKartläggning av målgruppen
Bilaga 1 Kartläggning av målgruppen 1 Innehåll Antal unga som inte fullföljer gymnasiet... 3 Antal unga inom aktivitetsansvaret... 3 Antal unga som uppbär försörjningsstöd... 3 Antal unga som har timanställning
Läs merAnteckningar från möte i Teknikcollegerådet inom GR
130305 Anteckningar från möte i Teknikcollegerådet inom GR Datum: Torsdag 31 januari 9.00-12.00 Plats: Heka Mekaniska AB/Mylab AB, Aröds Industriväg 41, Hisings Backa Anteckningar Guidning genomfördes
Läs merVerksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning
Verksamhetsplan yrkesvägledning Reviderad juni 2013 Innehållsförteckning Inledning... 2 Organisation... 2 Vägledningsverksamhetens övergripande mål och syfte... 2 Bakgrund... 3 yrkesvägledning allt viktigare
Läs merSamverkan mellan skola och arbetsliv på ett yrkesprogram ett exempel
Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan mellan skola och arbetsliv på ett yrkesprogram ett exempel Här presenteras ett fiktivt exempel med syfte att inspirera till samverkan inom gymnasieskolan med studie-
Läs merBudgetförslag 2014. Kristianstad kan utvecklas mot fler jobb och högre kvalité i skola och omsorg. Socialdemokratiska Fullmäktigegruppen
Budgetförslag 2014 Kristianstad kan utvecklas mot fler jobb och högre kvalité i skola och omsorg Socialdemokratiska Fullmäktigegruppen Budget 2014 För fler jobb och högre kvalitét i skola och omsorg! Det
Läs merSommarjobb i Tyresö kommun 2014
TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2013-11-18 Utvecklingsförvaltningen 1 (11) Karin Sundström Diarienummer Dnr 2013/GAN 0072 Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden Sommarjobb i Tyresö kommun 2014 Förslag till
Läs merVerksamhetsberättelse
Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse 2014/2015 Verksamhetsberättelse 2 (11) Innehållsförteckning 1 Systematiskt kvalitetsarbete i Uddevalla kommun... 3 2 Verksamheten... 4 3 Förutsättningar för
Läs merYttrande över Förslag till skolplan för Stockholms stad
YTTRANDE 2013-01-10 Dnr: 322-1460/2012 KF/KS kansli, Stadshuset 105 35 STOCKHOLM Yttrande över Förslag till skolplan för Stockholms stad Sammanfattning tillstryker i stort förslaget till ny skolplan för
Läs merÖkat statligt ansvar för en jämlik skola
2014-06-18 PM Ökat statligt ansvar för en jämlik skola En jämlik kunskapsskola Socialdemokratins fokus är att skapa en jämlik skola med höga kunskaper och bildning. Skolan är hjärtat i det jämlika samhället,
Läs merBeredskap för förändrade förutsättningar i gymnasieverksamheten. Botkyrka kommun
Revisionsrapport Beredskap för förändrade förutsättningar i gymnasieverksamheten Botkyrka kommun Henrik Fagerlind Sofia Regnell Marta Rivelis Innehåll 1. Sammanfattande bedömning och rekommendationer...
Läs merYttrande betr betänkande SOU 2009:27 Ta Klass Dnr 2009/27
Datum 2009-07-28 Ruth Rahkola Ordförande Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande betr betänkande SOU 2009:27 Ta Klass Dnr 2009/27 Sammanfattning Piteå kommun instämmer med att en utpräglad elitutbildning
Läs merDiarienr 2015/145-KS. nternati. Bolagspolicy. Antagen av Kommunfullmäktige 2015-04-01. program. policy. handlingsplan. riktlinje
Diarienr 2015/145-KS nternati Bolagspolicy Antagen av Kommunfullmäktige 2015-04-01 program policy handlingsplan riktlinje Bolagspolicy BOLAGSPOLICY... 1 1. INLEDNING... 3 2. BAKGRUND... 3 3. SYFTET MED
Läs merRiksföreningen Autisms synpunkter på Gymnasieutrednings betänkande Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola. (SOU 2008:27)
Stockholm 28 augusti 2008 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Riksföreningen Autisms synpunkter på Gymnasieutrednings betänkande Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola. (SOU 2008:27) Riksföreningen
Läs merTjänsteskrivelse. Karriärtjänster för lärare i Malmö kommun 2014 2014-02-25. Moa Morin Utredningssekreterare moa.morin@malmo.se
Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (8) Datum 2014-02-25 Tjänsteskrivelse Vår referens Moa Morin Utredningssekreterare moa.morin@malmo.se Karriärtjänster för lärare i Malmö kommun 2014 GrF-2013/21 Sammanfattning
Läs merFrågor och svar Teknikcollege november 2014
Frågor och svar Teknikcollege november 2014 BUDSKAP: Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi och hög teknisk kompetens är avgörande för svensk tillväxt. Företagen
Läs merAnsökan om att starta ett helt nytt specialutformat program Hotell och turism på Tyresö Gymnasium
TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2008-09-14 Utvecklingsförvaltningen 1 (9) Eva Svensson, rektor Tyresö Gymnasium Tel: 08-5782 99 35 Diarienummer 2008 GAN 043 Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden Ansökan om
Läs merUtredning om Praktisk yrkeskompetens framtid
PM Tyresö kommun 2011-04-14 Utvecklingsförvaltningen 1 (13) Judit Kisvari Diarienummer 2010/GAN0034 Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden Utredning om Praktisk yrkeskompetens framtid Förslag till beslut
Läs merCecilia Wigerstad Undervisningsråd Stefan Karlsson Kristoffer Nilsson Nationella apl-utvecklare
Kvalitet i det arbetsplatsförlagda lärandet Cecilia Wigerstad Undervisningsråd Stefan Karlsson Kristoffer Nilsson Nationella apl-utvecklare Program 13.15 Apl i styrdokumenten 14.00 Gruppdiskussion och
Läs merFöretagspolicy för Gislaveds kommun
2012-06-12 Antagen av kommunfullmäktige 2011-09-27, 116 Reviderad kommunfullmäktige 2012-08-30, 118 Förslag till revidering (anpassning) efter kommunfullmäktiges beslut den 29 mars 2012 37om revidering
Läs merCarlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98)
1 D nr BG 2005-0082 YTTRANDE 2005-03-19 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98) Riksförbundet
Läs merRapport om läget i Stockholms skolor
Rapport om läget i Stockholms skolor Enkätstudie om skolans utveckling och lärarnas situation Socialdemokraterna i Stockholms stad 2013:1 Ge lärare förutsättning att vara lärare De senaste åren har svensk
Läs merNYHETSBREV nr 23 2013
1 (7) Januari 2013 NYHETSBREV nr 23 2013 Välkommen till NYN:s nyhetsbrev som utkommer ca två gånger per år. Läs mer på Gröna Jobb Allmänt Året har precis börjat. Vi lägger 2012 till handlingarna och sammanfattar
Läs merEntreprenad och samverkan
Juridisk vägledning Granskad september 2013 Mer om Entreprenad och samverkan Entreprenad enligt skollagen är när kommuner, landsting och enskilda huvudmän, med bibehållet huvudmannaskap, sluter avtal med
Läs merVerksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014
Verksamhetsberättelse Kungsängens förskolor 2014 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Viktiga händelser under året... 3 2 Mål och resultat... 4 2.1 Förbättra servicen till medborgare och företagare
Läs merMunkfors kommun Skolplan 2005 2007
Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna
Läs merBehovsanalys för verksamhetsområde 6 Gymnasieskola. Styrprocessen 2017
Behovsanalys för verksamhetsområde 6 Gymnasieskola Styrprocessen 2017 Tyresö kommun / 2016-03-10 2 (15) Innehållsförteckning 1 Behovsanalys för verksamhetsområde Gymnasieskola... 3 1.1 Slutsatser - Samlad
Läs merUtbildningsnämnden. Verksamhetsplan 2014-2016
2014 Utbildningsnämnden Verksamhetsplan 2014-2016 Innehållsförteckning Nämndens verksamhetsplan... 3 Nämndens uppgift... 4 Förutsättningar... 5 Kommunens mål under treårsperioden... 6 Kund/invånare...
Läs merBeslut för gymnasieskola
ri Skolinspektionen Dnr 44-2014:7673 Cultura Utbildning AB 5567127237 Beslut för gymnasieskola efter bastillsyn i Cultura Gymnasium i Helsingborgs kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund,
Läs merFeriejobb en chans att bryta könsmönster!
FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Feriejobb en chans att bryta könsmönster! LÄRANDE EXEMPEL FRÅN FEM KOMMUNER Feriejobb en chans att bryta könsmönster! 1 Innehåll Bakgrund... 3 Feriejobb som en strategi
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i skollagen (2010:800); SFS 2011:189 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om skollagen
Läs merFörutsättningsfrågor för fri och självständig organisering av. Sveriges Elevkårer
Sida 1 av 9 Förutsättningsfrågor för fri och självständig organisering av Sveriges elever Beslutat av Kongress14 Sida 2 av 9 Förutsättningsfrågor för fri och självständig organisering av Sveriges elever
Läs merGenomförd regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Sveaskolan i Malmö kommun
Beslut Sveaskolan AB Ringugnsgatan 1 216 16 Limhamn 2009-08-28 1 (4) Dnr 44-2009:569 Genomförd regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Sveaskolan i Malmö kommun Skolinspektionen har genomfört
Läs merUtbildningsinspektion i den fristående grundskolan Friskolan i Kärna i Kungälvs kommun
Inspektionsrapport från Skolverket 2006:127 Utbildningsinspektion i den fristående grundskolan Friskolan i Kärna i Kungälvs kommun Bes lut S kolrapport Beslut Mona Hurtig Skol AB Solskiftegatan 4 442 53
Läs merSammanställning av politisk information kring lärarlegitimationen
Sammanställning av politisk information kring lärarlegitimationen Ny legitimation skapar kaos I januari 2012 började reglerna för introduktionsår gälla alla nyutbildade lärare. För att bli legitimerad
Läs mer1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet,
1 (7) Författningsbilaga Skollagen Fristående skolor Nedanstående paragraf har ny lydelse från och med den 1 mars 2010. Denna nya lydelse ska tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2011,
Läs merSAMVERKAN SKOLA-ARBETSLIV
VARFÖR samverkan? Idag kan vi vittna om en relativt hög ungdomsarbetslöshet i åldrarna 18-25 år. Vi har en stor andel elever som inte fullföljer sina gymnasiestudier eller går ut med ett fullständigt gymnasiebetyg.
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Gymnasieförordning; utfärdad den 22 december 2010. SFS 2010:2039 Utkom från trycket den 5 januari 2011 Regeringen föreskriver följande. 1 kap. Inledande bestämmelser Förordningens
Läs merBeslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram
Dnr 44-2014:8241 Norrtelje teknikgymnasium AB Org.nr. 556791-6761 Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram efter bastillsyn i Norrtelje Teknik- och Naturbruksgymnasium belägen i Norrtälje
Läs merMotion, utbildningsutskottet
Motion, utbildningsutskottet Enligt PISA undersökningen 2012 har Sveriges 15-åriga elever bristfälliga kunskaper i de tre kärnämnena matematik, naturkunskap och läsförståelse. Detta är ett väldigt stort
Läs merElevers övergångar från grundskola till gymnasium
Revisionsrapport Elevers övergångar från grundskola till gymnasium Katrineholms kommun April 2010 Marie Lindblad 2010-05-06 Marie Lindblad Kerstin Svensson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Bakgrund
Läs merBeslut för gymnasieskola med yrkesprogram
Dnr 44-2015:3929 Helixutbildningar AB Org.nr. 556674-7290 Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram efter bastillsyn i Helixgymnasiet Borlänge belägen i Borlänge kommun esiut 2 (8) Tillsyn i Helixgymnasiet
Läs merBeslut för förskola. ' Skolinspektionen. efter tillsyn i Göteborgs kommun. Beslut. Göteborgs kommun. goteborg@goteborg.se 2016-03-23.
Beslut ' Göteborgs kommun goteborg@goteborg.se Beslut för förskola efter tillsyn i Göteborgs kommun Beskt 2 (15) Tillsyn av s, c) fwmen f vskoia i Götete[rgs kommun har genomfört tillsyn av Göteborgs kommun
Läs merElever med heltäckande slöja i skolan
Juridisk vägledning Granskat juli 2012 Mer om Elever med heltäckande slöja i skolan Klädsel är något som normalt bestäms av individen själv. Utgångspunkten är att en skolhuvudman ska visa respekt för enskilda
Läs merUppsiktsplikt och ägarstyrning
www.pwc.se Revisionsrapport Uppsiktsplikt och ägarstyrning Margareta Irenaeus Cert. kommunal revisor Botkyrka kommun Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 1. Uppdrag... 2 1.1. Bakgrund... 2 1.2. Revisionsfråga...
Läs merÄgarpolicy. Sammanställning av principer om fördelning av ansvar och befogenheter för Linköpings kommuns ägande av företag
Sammanställning av principer om fördelning av ansvar och befogenheter för Linköpings kommuns ägande av företag Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Antaget 2015-02-24, 47 Giltighetstid:
Läs mer2015-12-17 Bildningsnämnden Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde
2015-12-17 Bildningsnämnden Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta bildningsnämndens ordförande Karin Granbom Ellison (L), telefon 0725-82 81 74 Ärende
Läs merÅstorps kommuns. Kommunikationsstrategi
Åstorps kommuns Kommunikationsstrategi 2(15) Innehållsförteckning 1 Styrdokument... 3 1.1 Förskola... 4 1.2 Grundskola/Grundsärskola... 4 3 Ansvarsfördelning förskola/grundskola... 6 5 Handlingsplan för
Läs merGenomförd regelbunden tillsyn i den fristående gymnasieskolan JENSEN gymnasium i Malmö
Beslut JENSEN education college AB Box 111 24 100 61 Stockholm 17 augusti 2009 1 (3) Dnr 44-2008:703 Genomförd regelbunden tillsyn i den fristående gymnasieskolan JENSEN gymnasium i Malmö Skolinspektionen
Läs merGuide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning
Reviderad 2015-09-01 Hjälpreda Hörsel Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning www.spsm.se www.vgregion.se www.rjl.se www.regionhalland.se www.skl.se Innehållsförteckning Inledning
Läs merMatematik på NV, NS, TE och SMBP
Matematik på NV, NS, TE och SMBP I samtliga av ovanstående program är matematik viktigt. Eleverna har fyra mattepass i veckan på dessa program. Till varje klass har vi en gemensam planering så att eleverna
Läs merBarn -, skol - och ungdomspolitik
I EKSJÖ KOMMUN 2015-2018 VILL MODERATERNA... Barn -, skol - och ungdomspolitik INLEDNING Skolan är en utmaning för vårt samhälle och utgör grunden för både individens och samhällets utveckling. Utbildning
Läs merPi\ Beslut för gymnasieskola. Skolir -"Oektionen. efter tillsyn Framtidsgymnasiet i Göteborg aktiebolag. Framtidsgymnasiet Göteborg aktiebolag
Pi\ Skolir -"Oektionen Beslut Framtidsgymnasiet Göteborg aktiebolag Org.nr. 556478-1606 sandra.haag@academedia.se Beslut för gymnasieskola efter tillsyn Framtidsgymnasiet i Göteborg aktiebolag BeskA 2
Läs merStockholm lyfter Sverige men 2 500 saknar behörighet
Stockholm lyfter Sverige men 2 500 saknar behörighet Nära 22 000 elever gick ut grundskolan i Stockholms län våren 2012. Trots att drygt var tionde inte når behörighet till gymnasiet har huvudstadsregionen
Läs merFinspångs kommun Revisorerna. Revisionsrapport Granskning av kommunstyrelsens uppsikt över nämnder och kommunala företag
Finspångs kommun Revisorerna Revisionsrapport Granskning av kommunstyrelsens uppsikt över nämnder och kommunala företag Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Inledning...4 1.1 Uppdrag...4 1.2 Metod...5
Läs merPresskonferens inför barn- och ungdomsnämndens sammanträde
2012-02-23 Barn- och ungdomsnämnden Presskonferens inför barn- och ungdomsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta Catharina Rosencrantz (M), ordförande i barn- och ungdomsnämnden, telefon
Läs merEn samverkansform för utbildning
En samverkansform för utbildning Bakgrund Generationsväxling Personalbrist 2015 2020 Över 20% går i pension Efterfrågan på personal inom vård- och omsorg med utbildning både på gymnasial nivå kommer att
Läs merSammanfattning på lättläst svenska
Sammanfattning på lättläst svenska Utbildning är en av de viktigaste sakerna för ungdomars framtid. Ungdomar som saknar gymnasieutbildning riskerar att bli arbetslösa och få det svårt på många andra sätt.
Läs merBildningsnämnden Budget 2016 2017 med plan för 2018 2019
1 Bildningsnämnden Budget 2016 2017 med plan för 2018 2019 Nämndens prioriterade frågor och utmaningar 2016 2017 Bildningsnämndens prioriterade frågor och utmaningar för gymnasieskolan, vuxenutbildningen
Läs merUtbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige
Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2190 av Lars Mejern Larsson m.fl. (S) Utbildningens betydelse för framtidens jobb i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det
Läs mer2014-01-08. Tre förslag för stärkt grundskola
2014-01-08 Tre förslag för stärkt grundskola Regeringen stärker grundskolan: Tioårig grundskola, förlängd skolplikt och obligatorisk sommarskola En skola som rustar barn och unga med kunskaper ger alla
Läs merBilder från fotofinnaren.se
Bilder från fotofinnaren.se Läroplanen inför gymnasievalet: Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den
Läs merPerspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön?
Perspektiv på lärarlöner, del 11 Jobba i fristående skola = högre lön? Dags att satsa på lärarna i fristående skolor Lärarförbundet har under lång tid visat att lärarnas löner halkar efter. Vi har också
Läs merBolagspolicy för kommunens bolag
Bolagspolicy för kommunens bolag Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige Gäller för: Bolagskoncernen Dokumentnamn: Bolagspolicy för Varbergs kommun Beslutsdatum: 2015-06-16, 103 Dokumentansvarig
Läs merFörslag till årsredovisning 2010
2011-02-17 1 (1) Kompetens- och arbetslivsnämnden Förslag till årsredovisning 2010 Dokumentet tas upp i KAN AU 110224 och i KAN 110311. Kompetens- och arbetslivsförvaltningen Anna Carlsson Nämndsekreterare
Läs merArvika kommun. Uppföljningsansvar ungdomar 16-20 år. KPMG Bohlins AB 2008-10-13 Antal sidor: 12
Uppföljningsansvar ungdomar 16-20 år KPMG Bohlins AB Antal sidor: 12 2009 KPMG Bohlins AB, a Swedish limited liability partnership and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated
Läs mer